1. No category

Idéhistoriens huvudlinjer 2
IL 1102, 15 hp, vt 2015
KURSGUIDE
Kursplan
Schema
Litteratur
Modernitetens idéhistoria
Kursuppläggning
 Föreläsningar
 Seminarier och gruppdiskussioner
 Hur läser man idéhistoriskt?
Examination
Läsanvisningar
Lärare:
Hjalmar Falk (hjalmar.falk@lir.gu.se)
Christine Quarfood (christine.quarfood@lir.gu.se)
Andreas Önnerfors (andreas.onnerfors@gu.se)
3-5
5-6
7
8
8
8
8
9
10-11
12-15
19 mar 2015
Humanistiska fakultetsnämnden
IL1102, Idéhistoriens huvudlinjer, grundkurs 2,
15 högskolepoäng
Grundnivå
History of Ideas, Introductory course 2, 15 h.e.cr. First cycle.
1. Fastställande
Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2006-11-20 och träder i kraft från
och med höstterminen 2007. Reviderad 2011-01-11.
Utbildningsområde: Humaniora
Ansvarig institution: Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion
Huvudområde: Idé- och lärdomshistoria
2. Inplacering
Kursen ges som fristående kurs, dels som helfarts campuskurs, dels som halvfarts nätkurs.
Nivå: G1N
3. Förkunskaper
Grundläggande behörighet. Det rekommenderas dock att Idéhistoriens huvudlinjer, grundkurs 1, IL1101, är genomgången. För nätkursen förutsätts dessutom att studenten har datorvana.
4. Innehåll
2
19 mar 2015
Kursen behandlar tiden från franska revolutionen till idag, från romantiken till postmoderna
tider. Bland annat studeras de moderna natur- och samhällsvetenskapernas framväxt, filosofins utveckling och de moderna politiska ideologiernas formering. Vikt fästs vid centrala intellektuella, politiska och vetenskapliga miljöer (t.ex. romantikens Jena, liberalismens Manchester, sekelskiftets Wien, modernismens Paris, tjugotalets Weimar, efterkrigstidens Paris, välfärdsstatens Sverige), som både illustrerar och problematiserar den kontextualisering av idéer
och tankeströmningar som är signum för idé- och lärdomshistoria i Sverige.
Undervisningen på campuskursen består av föreläsningar, gruppövningar och seminarier.
Obligatorisk närvaro gäller för vissa kursmoment, vilka är preciserade i de instruktioner som
studenten får vid kursstart.
På nätkursen är forumdiskussionerna obligatoriska och examinerande.
5. Mål
Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
Kunskap och förståelse
1. redogöra för de idéhistoriskt sett viktigaste epokbegreppen, tankeströmningarna och
problemställningarna från franska revolutionen till vår tid (t.ex. romantiken, moderniteten, industriella revolutionen, kolonialismen, förvetenskapligandet av världen, politiska ideologier, feminism, postmodernism).
2. visa orientering i olika kunskapsområden, såsom filosofi, vetenskap, religion, politik
och estetik, samt redogöra för dessa områdens nyckelbegrepp, historiska utvecklingslinjer, institutionella och samhälleliga förankring och deras inbördes påverkan.
Färdighet och förmåga
3. anlägga ett kritiskt perspektiv på historieskrivning, med särskilt avseende på texter
och traditioner som fått dominerande status, blivit kanon inom idé- och lärdomshistoria. Studenten skall kunna diskutera, nyansera och omvärdera denna kanon för att sedan också kunna jämföra den med idéer och texter, tänkare och sociala grupper som
hamnat i periferin.
4. tillämpa grundläggande texttolkning, vilket inbegriper färdighet i att läsa idéhistoriska
källtexter och att placera in dem i ett historiskt sammanhang, samt definition och analys av centrala begrepp och övergripande resonemang och tankelinjer.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
5. sammanställa idéhistoriska kunskaper på ett självständigt och kritiskt värderande sätt,
samt redovisa detta i skriftlig och muntlig form.
6. Litteratur
Se separat litteraturlista.
3
19 mar 2015
7. Former för bedömning
Kursen examineras genom individuella uppgifter i form av muntliga redovisningar och skriftliga hemuppgifter. Aktiv närvaro krävs vid de obligatoriska kursmomenten, vilka är preciserade i den kursguide som studenten får vid kursstart. Vid eventuell frånvaro skall studenten
göra en kompletteringsuppgift i enlighet med lärares anvisningar.
Nätkursen examineras genom löpande individuella inlämningsuppgifter. För att godkännas
krävs också att studenten aktivt deltar i de obligatoriska nätbaserade forumdiskussionerna.
Studenten är skyldig att behålla en kopia av tentamen till dess att den är betygsatt och återlämnad. Om hemtentamen inte lämnas in inom stipulerad tid kan studenten inte kräva att få
tentamen bedömd förrän vid nästa ordinarie tentamenstillfälle, alternativt få en ny tentamensuppgift sig förelagd vid ett annat tillfälle.
8. Betyg
För betyget Godkänd krävs aktiv närvaro på kursens obligatoriska moment samt godkända
inlämningsuppgifter och muntliga redovisningar. För betyget Väl Godkänd krävs att studenten på ett synnerligen produktivt och kritiskt reflekterande sätt har visat kunskaper och färdigheter i enlighet med kursens mål.
Betyget Godkänd kan inte ändras till Underkänd på studentens begäran. En student som godkänts på tentamen får inte delta i ny examination för högre betyg. Han/hon har inte heller rätt
att återkalla en inlämnad tentamen för att undvika betygsättning. Examinator har möjlighet
att begära in kompletteringar av tentamen för betyget Godkänd. Kompletteringsuppgiften
skall i sådana fall delges studenten skriftligt och göras inom av läraren utsatt tid. För student
som underkänts i tentamen, ges möjlighet till förnyad examination, upp till fem tillfällen. Studenten äger rätt att byta examinator, om det är praktiskt möjligt, om han/hon underkänts fler
än två gånger. En sådan begäran ställs till studierektor och skall vara skriftlig.
För slutbetyget Väl Godkänd krävs Väl Godkänd på minst 50 % av kursens examinerande
moment.
9. Kursvärdering
Institutionen ansvarar för att kursvärdering systematiskt och regelbundet genomförs och
sammanställs i enlighet med styrdokumentet för kursvärdering vid Institutionen för litteratur,
idéhistoria och religion (www.lir.gu.se/om-oss/styrdokument).
10. Övrigt
Utöver angivna lärandemål skall studenten inom kursen, när så är relevant, uppmuntras göra
bedömningar med avseende på jämställdhets- och likabehandlingsaspekter, samt medvetandegöra och problematisera ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling.
4
19 mar 2015
SCHEMA för IDÉHISTORIENS HUVUDLINJER 2 vt 14
Vecka Dag
13
Tid
Mån 23/3 10-12
13-15
Lokal
Kursintroduktion (CQ AÖ)
Modernitetens epok – en översikt (CQ AÖ)
Att läsa idéhistoriskt (CQ AÖ)
D311
DET MODERNA PROJEKTET
Condorcet, Kant och det moderna projektet (CQ
AÖ)
D311
10-12
13-15
Schelling, Hegel och Schopenhauer (CQ HF)
Från Kant till Fichte och romantiken (CQ AÖ)
C364
C364
10-12
10-12
13-15
Seminarium 1
Grupp A (CQ HF)
Grupp B (AÖ)
Grupp C (CQ HF)
H331
H421
H331
Mån 23/3 16-18
Ons 25/3
Tor 26/3
Tema och lärare
Fre 27/3
14
Mån 30/3 10-12
13-15
VETENSKAP, UTVECKLINGSPERSPEKTIV
OCH MÄNNISKOSYN
Människan upptäcker tiden: geologi och biologi
(AÖ)
Modernitetens globala och koloniala naturvetenskaper (AÖ)
D311
D311
Tis 31/3
10-12
Kunskap och makt: framstegets baksida (CQ)
D311
Tor 2/4
10-12
10-12
10-12
Gruppdiskussion
Grupp A
Grupp B
Grupp C
H331
H421
H423
Tis 7/4
10-13
Ons 8/4
10-12
15
12-13
13-15
Fre 10/4
SAMHÄLLSVISIONER OCH KULTURKRITIK
Ideologierna: konservatism, liberalism, och socialism (AÖ)
Livsfilosofi och psykoanalys: Nietzsche och Freud
(CQ)
Information om höstens fortsättningskurser. Vi bjuder på lunchmacka mm. (Kristina Svensson)
Hur är samhället möjligt? Sociologiska idéer:
Comte, Durkheim och Weber (HF)
D311
D311
D311
D311
Gruppdiskussion
5
19 mar 2015
10-12
10-12
10-12
16
17
Mån 20/4 9.00
13-15
Inlämning av analysuppgift, som beskriven i kursguiden: andreas.onnerfors.gu@analys.urkund.se
En papperskopia lämnas till Andreas Önnerfors
måndagen 20/4 i samband med föreläsningen.
VETENSKAPENS NYA VÄRLD, SPRÅK OCH
EXISTENS
Revolution i filosofin? Vetenskapsteori och språk
(AÖ)
Fysikens århundrade: Vetenskapen, krigen, relativiteten (AÖ)
D311
D311
Ons 22/4
10-12
13-15
Existensfilosofi: Kierkegaard till Sartre (CQ)
Kritik, etik, politik: Beauvoir och Arendt (CQ)
D311
D311
Fre 24/4
10-12
10-12
13-15
Seminarium 2
Grupp A (AÖ)
Grupp C (CQ)
Grupp B (AÖ)
D304
H331
H331
NATION, POLITIK, IDENTITET
Europa, idé och konstruktion (AÖ)
Konstruktivismen (AÖ)
D311
D311
Från Guds död till det postsekulära tillståndet (HF)
Framsteget baksida, igen (AÖ)
D311
D311
18
Mån 27/4 10-12
13-15
Ons 29/4
21
H331
H421
H423
SKRIVVECKA
Mån 20/4 10-12
19
Grupp A
Grupp B
Grupp C
10-12
13-15
Seminarium 3
Grupp C (HF)
Grupp B (AÖ)
Grupp A (AÖ)
Hemtentamensuppgift delas ut/läggs ut på GUL
Hemtentamen mailas till
hjalmar.falk.gu@analys.urkund.se
En papperskopia lämnas in vid seminariet den 21/5
Mån 4/5
10-12
13-15
15-17
Tor. 7/5
10-14
Omtentamen Idéhistoriens huvudlinjer 1
10-12
10-12
13-15
Avslutande seminarium 4 & Kursvärdering
Grupp A (HF)
Grupp B (CQ)
Grupp C (CQ)
Ons 21/5
H331
H331
H331
H421
H331
H331
6
19 mar 2015
LITTERATUR
Följande läsanvisningar omfattar den litteratur som skall läsas under kursens gång, och som ligger till grund för den avslutande hemtentamen som examinerar hela kursen.
Peter J. Bowler & Iwan
Rhys Morus
Lena Lennerhed (red.)
Sven-Eric Liedman
Sven-Eric Liedman
Sven-Eric Liedman
Svante Nordin
Niklas Olaison (red.)
Making modern science. A historical survey, Chicago/London: The University of Chicago Press
2005
Från Sapfo till Cyborg. Idéer om kön och sexualitet i historien, Hedemora: Gidlunds 2006
Från Platon till kriget mot terrorismen, tolfte
upplagan, Stockholm: Bonniers 2007
I skuggan av framtiden. Modernitetens idéhistoria, Stockholm: Bonniers 1997
1-20, 79-212, 253390, 415-438, 463509
94-229
146-328
15-56, 131-196,
227-243, 263-342,
375-541
Hela boken
Mellan det triviala och det outsägliga, Göteborg:
Daidalos 1998
Filosofins historia. Det västerländska förnuftets
387-585, 603-609
äventyr från Thales till postmodernismen, Lund:
Studentlitteratur 1995
Axplock ur idéhistorien II: Kant till Lyotard, Hela boken
Stockholm: Caudex/Vertigo 2006
Textkompendium med källtexter och artiklar (finns till försäljning på repro i Humanisten).
Därutöver tillkommer läsning av en modern idéhistorisk klassiker för Analysuppgiften (5 hp). Välj
en av de fyra böckerna från listan. Böckerna kan med fördel läsas på originalspråk, men de finns
att köpa i svensk översättning och det är dessa utgåvor som vi har listat. De finns också tillgängliga på bibliotek. För vidare information om analysuppgiften se EXAMINATION.
Jeremy Bentham
Panopticon. En ny princip för inrättningar där personer övervakas
(1791), Falun: Nya Doxa 2002
Mary Shelley
Frankenstein, eller den moderne Prometheus (1818), Bakhåll 2008
Fredrika Bremer
Hertha (1856), digital utgåva på projekt Runeberg
(http://runeberg.org/hertha/) samt avsnitt i Axplock II (65-68)
Henry David Thoreau Civil olydnad (1849), H:ström Text och Kultur 2011
Förslag på bredvidläsning för den som vill ha en kompletterande historisk översikt med fokus på
Europa och Sverige över perioden ca 1800-2000. OBS. Dessa böcker ingår inte i den obligatoriska
kurslitteratur som ligger till grund för tentamen:
Eric Hobsbawm
Revolutionens tidsålder (Tiden, Stockholm 1979), Kapitalets tidsålder
(Tiden, Stockholm 1981), Imperiernas tidsålder (Tiden, Stockholm
1989) och Ytterligheternas tidsålder – det korta 1900-talet (Rabén
Prisma, Stockholm 1997)
Modris Eksteins Rites of Spring. The Great War and the Birth of the Modern Age
(Houghton Mifflin 2000)
Felix Gilbert &
The End of the European Era 1890 to the Present (London/New York:
David Clay Large W.W. Norton & Company 2002)
Tony Judt
Postwar: A History of Europe since 1945 (Penguin Press, New York
2005)
Tore Frängsmyr, Svensk idéhistoria. Bildning och vetenskap under tusen år, del II 1809-
7
19 mar 2015
2000, (Natur och Kultur, Stockholm 2004)
MODERNITETENS IDÉHISTORIA
Idéhistoriens huvudlinjer 2 ger dig en orientering i den västerländska idéutvecklingen från
franska revolutionens slut till dagens postmoderna tider, framför allt inom filosofi och vetenskap, politik och samhällstänkande. Det rör sig om en relativt kort period om man jämför med de
2300 år som avklaras på Idéhistoriens huvudlinjer 1. Det borde göra det lättare att ge en rättvis
och rik bild av alla de idéströmningar som spelat roll under de senaste två seklen. Tyvärr är det
inte så enkelt. Ju närmare vår tid vi kommer, desto svårare är det att se tydliga linjer och att avgöra vilka tänkare eller vetenskapsmän som kommer att skrivas in i historien som de mest betydelsefulla.
Det finns dock ett genomgående tema under den tidsperiod som kursen motsvarar och som vi
vill lyfta fram: Reflektionen kring, förståelsen av och kritiken av moderniteten och det moderna
projektet. Från vår samtida horisont har utvecklingen i världen under 1800- och 1900-talen varit
enorm – socialt, politiskt, vetenskapligt, tekniskt och estetiskt sett. Det är en utveckling som burits fram av och som konkretiserat många löften om en annan och bättre värld, men det är samtidigt en djupt problematisk utveckling som alltid redan hotat att på olika sätt bli förtryckande
istället för befriande. Moderniteten rymmer på en och samma gång såväl välfärd som miljöförstöring, såväl frihet som övervakning etcetera. Under kursens gång kommer du att möta många
sätt att ta sig an just det moderna som erfarenhet, möjlighet och problem.
KURSUPPLÄGGNING
Kursen är indelad tematiskt veckovis (se SCHEMA). De första veckorna ägnas i huvudsak 1800talets idéhistoria, de sista veckorna 1900-talets. Varje vecka består av föreläsningar och en
gruppdiskussion alternativt ett textseminarium.
Föreläsningar
Föreläsningarna hjälper dig att strukturera din inläsning av kurslitteraturen. Störst behållning
får du om har förberett dig genom att läsa de källtexter som finns angivna i läsanvisningarna
inför varje föreläsning.
Seminarier och gruppdiskussioner
Kursen innehåller två gruppdiskussioner och fyra seminarier. Vid dessa tillfällen får du i grupp,
med eller utan lärare, diskutera ett antal texter och problem som anknyter till de idéhistoriska
frågor som veckans föreläsningar har tagit upp. Avslutande Seminarium 4 kommer att ägnas era
hemtentamensuppgifter. Underlag till diskussionerna hittar du i Axplock II och i textkompendierna.
På seminarierna och gruppdiskussionerna får du möjlighet att ventilera dina egna tankar och
funderingar kring de olika idéhistoriska källtexter samt idéhistoriska problemställningar som
både knyter an till veckans tematik och har fortsatt relevans i våra dagar. Seminariet och det
gemensamma samtalet kring texter kan beskrivas som ett slags humanioras laboratorium. Detta
samtal kan bli mycket givande och intressant, men det förutsätter att deltagarna har förberett
sig väl. Det är ett ansvar som tillfaller alla runt bordet. Inför varje tillfälle bör du ha läst texterna
åtminstone två gånger, samt vara väl orienterad i den kurslitteratur som tar upp diskussionstemat ifråga.
8
19 mar 2015
Inför seminarierna skall du förbereda en diskussionsfråga till varje källtext. Din diskussionsfråga
skall formuleras skriftligt (max tio rader) och lämnas till läraren vid slutet av seminariet. Frågan
skall vara idéhistoriskt förankrad och relevant i sammanhanget. Den kan röra ett begrepp, något
specifikt problem i texten, ett ogenomskinligt resonemang. Frågan kan också handla om något
som framstår som intressant, spännande eller tankeväckande på en mer allmän nivå. Det viktiga
är att frågan öppnar för en diskussion. Tänk alltså på att ställa din fråga på så sätt att den aktiverar de övriga seminariedeltagarna. Det räcker inte med en ren faktafråga, en fråga om till exempel författarens födelseår eller bokens tillkomsthistoria. Du kan med fördel ta kurslitteraturen,
föreläsningarna, eller annan litteratur, till hjälp. Viktigast är emellertid att du utgår från din egen
närläsning av källtexterna i fråga. Seminariet kommer sedan att diskutera de frågor som du och
dina kurskamrater har rest.
Seminarierna och gruppdiskussionerna är obligatoriska. Du har rätt att vara frånvarande vid ett
tillfälle under kursens gång, men är du frånvarande vid flera tillfällen måste du lämna in en
kompensationsuppgift, vilken består i en skriftlig reflektion kring diskussionsunderlaget (ca 1
A4 sida per källtext). Texten lämnas till kursansvarig lärare så snart som möjligt. (Sista inlämningsdag för kompensationsuppgifter är i samband med Seminarium 4) För att få godkänt på
momentet (2 hp) krävs aktiv närvaro vid seminarierna. En alltför passiv medverkan kan innebära att du får en kompensationsuppgift. Efter gruppdiskussionerna skall en deltagarlista och
gemensam diskussionsrapport lämnas till kursansvarig lärare (se vidare under
LÄSANVISNINGAR).
Hur läser man idéhistoriskt?
Det finns inget enkelt svar på den frågan. De texter som du skall läsa till varje tillfälle varierar i
svårighetsgrad. Ibland kommer läsningen att vara lätt och ge upphov till intressanta tankar. Men
ibland kommer det säkert att gå trögare, texten framstår som svårbegriplig eller till och med
intetsägande. Några tips kan vi dock ge.
 På en basal nivå är det bra att inse att de flesta texter måste läsas flera gånger för att förstås. Ge dig tid till åtminstone två genomläsningar. Läs med pennan i hand, markera
svårbegripliga passager, anteckna goda citat eller skriv ned frågor.
 Aktivera din läsning genom att uppmärksamma vilka termer och begrepp som driver argumentationen eller textens berättelse framåt. Se sedan på vilket sätt termerna och begreppen förhåller sig till varandra? Understödjer de varandra? Står de i motsatsställning?
Finns termer och begrepp som är närvarande i sin frånvaro? Retoriska knep?
 Ha de historiska sammanhangen i blickpunkten. Vilka sammanhang – vetenskapliga
traditioner, politiska situationer, sociala tillhörigheter etcetera – kan vara relevanta att
åberopa? Vilka motiv eller intentioner går att utläsa? Vilken publik är texten riktad till?
 För en idéhistoriker är en ideologianalys ofta mycket fruktbar. Man kan då tänka på att
en ideologi åtminstone rymmer tre nivåer och försöka urskilja dessa i texten:
1. ett påstående om ett eller flera sakförhållanden i världen, ett försanthållande om
världen
2. en värdering av dessa sakförhållanden
3. normer och handlingsprogram.
 När det gäller ideologiska texter av politisk karaktär kan det vara intressant att frilägga
argumentationslinjen, som ofta ser ut på detta sätt:
a) ett samhällsproblem fastslås och orsaker till detta problem pekas ut
c) motståndare i den politiska kampen pekas ut
d) ett vi som skall mobiliseras definieras
e) handlingsstrategier läggs fram
f) en utopisk vision presenteras.
9
19 mar 2015
EXAMINATION
Förutom den obligatoriska närvaron vid gruppdiskussioner och seminarier, tenteras kursen vid
två tillfällen.
1. Analysuppgift (5 hp)
Den första examinationen utgörs av en kortare analysuppgift. Uppgiften består i att du på egen
hand skall läsa och analysera en idéhistorisk klassiker från modernitetens första period och vars
innehåll fortfarande är aktuellt för vår samtid och dess idédebatt. Du skall välja en följande böcker:
Panopticon (1791) av Jeremy Bentham
Under flera decennier arbetade Bentham, en av de mest inflytelserika politiska liberala filosoferna i Europa under 1800-talet, med konstruktionen av ett idealt fängelse
som han kallade panopticon (allseende öga). Bara genom sin byggnadskonstruktion
kunde panopticon både övervaka och disciplinera fångarna. Panopticon har på senare
tid blivit mycket uppmärksammad – bl. a. av den franske filosofen och idéhistorikern
Michel Foucault – som ett slags matris för det moderna samhället i stort. Bentham
hade långtgående förhoppningar på det allseende ögat och menade att principerna
bakom detta också kunde användas i exempelvis sjukhus, verkstäder och skolor. Det
som kan synas vara en byggnadskonstruktion bland andra utgör i själva verket en
modern utopi om den formbara människan och det genomskinliga samhället.
Frankenstein, eller den moderne Prometheus (1818) av Mary Shelley
I romanens form problematiserar Shelley frågor om liv, vetenskap och mänskliga ambitioner och övermod – frågor som direkt knyter an till modernitetens problematik.
Besatt av att skapa liv, plundrar Victor Frankenstein gravar för att hitta material som
han sammanfogar till en människoliknande varelse och utsätter denna för elchocker.
Frankensteins skapelse blir dock ett monster som vill förstöra sin skapare och allt
som denne håller kärt. Boken är en verklig klassiker inom skräckgenren och fortfarande aktuell genom sin undersökning av den mänskliga kreativitetens gränser och
konsekvenser.
Hertha (1856) av Fredrika Bremer
Fredrika Bremer (1801-1865) föddes i en förmögen familj i Åbo och tillbringade sitt
liv som författare och samhällsdebattör med internationellt renommé. 1856 gav hon
ut romanen Hertha: En själs historia, teckning ur det verkliga livet som skapade en
kraftig debatt, varav ett resultat var riksdagsbeslutet 1858 om att myndigförklara
kvinnor vid 25 års ålder. Bremer brukar ses som den svenska kvinnorörelsens grundare. Romanen anses vara en feministisk programförklaring. Litteraturvetaren Carina
Burman skriver om Hertha: ”Den är byggd på idéer, vilket är dess olycka som fiktion.”
Civil olydnad (1849) av Henry David Thoreau
Thoreau är förgrundsgestalten för idén om civil olydnad. I sin pamflett försvarar han
individens rätt att bryta mot civila regeringars lagar om de upprätthåller orättfärdigheter som slaveri, krig eller kränkning av människor. Thoreau sattes själv i fängelse
för att han, i protest mot slaveriet och kriget mot Mexiko, vägrade betala skatt.
Thoreaus röst var viktig i 1800-talets USA, men har kanske blivit ännu mer inflytelserik under 1900-talet. Både Mahatma Gandhi och Martin Luther King Jr inspirerades av
Thoreaus civilisationskritik, liksom efterkrigstidens miljö- och samvetsrörelser.
Du har en veckas skrivtid. För att skrivtiden skall kunna utnyttjas bäst bör du börja läsa din valda
bok långt tidigare (gärna redan vid kursstart). Analys betyder att sönderdela i mindre bestånds-
10
19 mar 2015
delar, vilket i överförd bemärkelse innebär att du skall bena ut textens olika betydelsebärande
delar. En sådan kritisk läsning kan dock göras på många sätt och med olika avsikter. Vi kräver inte
att du skall använda en specifik metod, men vi vill att du skall fundera över en tematisering som
du tycker lyfter fram intressanta idéhistoriska aspekter i den text du valt att studera närmare.
Denna tematisering kan med fördel formuleras som en fråga. Det kan röra människo- eller samhällssyn, tankar om kunskap och vetenskap, föreställningar om natur, kultur, civilisation eller
något annat. Meningen är inte att din text ska behandla samtliga dessa aspekter, utan välj ett eller
två teman för en mer utförlig behandling. Du bör dessutom ta hjälp av kurslitteraturen och annan
sekundärlitteratur för att kunna sätta bokens problemställningar i ett rimligt sammanhang – det
kan vara historiskt, socialt, politiskt, vetenskapligt eller estetiskt. Att kontextualisera en text och
dess idéinnehåll är lite av den svenska idéhistoriens signum och bör finnas med som del av ditt
resonemang. Viktigt är också att du ger plats åt din egen röst och vågar göra en självständig läsning. Utnyttja den vägledning som finns i kursguiden när det gäller läsning av idéhistoriska texter.
Var noga med att i noter ange källorna för de referenser du åberopar. Är noterna fullständiga behövs ingen litteraturlista. För böcker gäller följande system: författare, boktitel i kursiv, förlagsort,
utgivningsår, sida. För artiklar i antologier eller tidskrifter: författare, artikelrubrik inom citationstecken, antologi (och redaktör) eller tidskrift, förlagsort, utgivningsår, sida.
Din analys skall omfatta minst 10 000 och max 14 000 tecken inkl blanksteg. Maila analysen till
urkund: andreas.onnerfors.gu@analys.urkund.se. Deadline finns i schemat. OBS! Du skall också
lämna in en papperskopia på den text som du har skickat till urkund i samband med nästa föreläsning som följer efter deadline!
2. Hemtentamen (8hp)
Den andra examinationen består av en mer omfattande uppgift som tenterar kursen som helhet,
och utgörs av två moment:
 Hemtentamen som består i att dels skriva en essä med förankring i källtexter och kurslitteratur, dels göra en kort blindtextanalys.
 Muntlig presentation av innehållet i din essä vid Seminarium 4.
Närmare anvisningar kring examinationens utformning och krav ges när uppgiften delas ut.
Ditt svar skall mailas till urkund: hjalmar.falk.gu@analys.urkund.se, se schemat för deadline! Du
skall också lämna in en papperskopia på den text som du har skickat till urkund i samband med
Seminarium 4.
Betyg
Dina skriftliga prestationer (analysen och hemtentamen) bedöms med betygen väl godkänd
(VG), godkänd (G) eller underkänd (U). De muntliga prestationerna på seminarierna bedöms
godkänd (G) eller underkänd (U).
Betygssättningen görs utifrån en bedömning av
• hur väl din förtrogenhet med kurslitteraturen framgår i dina svar
• hur väl du förankrar ditt resonemang i källtexter
• om relevant idéhistorisk kontext är närvarande i din argumentation
• hur väl sammanhållet, motiverat och konsekvent genomfört ditt resonemang är
• självständigheten i ditt resonemang
• hur god din akribi är (dvs. korrekt och konsekvent hänvisning till citat och åberopade källor).
För att få VG på hela kursen krävs, förutom G på övriga moment, högsta betyg på den andra och
avslutande hemtentamen. Fördelningen av poäng på kursen:
Aktiv närvaro vid gruppdiskussion och seminarier (2 hp)
Analysuppgift (5 hp)
11
19 mar 2015
Hemtentamen (8 hp)
LÄSANVISNINGAR
Vecka 13: DET MODERNA PROJEKTET
Föreläsningar
Måndag (e.m.): Förbered dig genom att läsa om hård och mjuk upplysning s. 15-56 i Liedmans bok I skuggan av framtiden.
Onsdag: Novalis, fragment ur Fragment (textkompendiet); Hegel, ur Förnuftet i historien (Axplock II, s. 13-19)
Seminarium 1
Immanuel Kant, ”Svaret på frågan: vad är upplysningen?” (Axplock II, s. 7-12)
Jean-Antoine de Condorcet, ur Utkast till en historisk översikt (textkompendiet)
Sidor ur kurslitteraturen som svarar mot veckans tematik
Liedman, I skuggan av framtiden, s. 15-56, 227-243, 517-541; Nordin, Filosofins historia, s.
385-432, 442-450; Liedman, Mellan det triviala och outsägliga, s. 9-29, 40-45; Liedman, Från
Platon till kriget mot terrorismen, s. 146-165; Sten Högnäs om romantiken ur Idéernas historia (textkompendiet).
Vecka 14: VETENSKAP, UTVECKLINGSPERSPEKTIV OCH MÄNNISKOSYN
Föreläsningar
Måndag (f.m.): Charles Darwin, ur Om arternas uppkomst (Axplock II, s. 69-76)
Måndag (e.m.): Joseph Arthur de Gobineau, ur Essä om människorasernas ojämlikhet (Axplock
II, s. 57-68)
Tisdag: Cesare Lombroso, ”Criminal anthropology applied to pedagogy” (textkompendiet);
Herbert Spencer, ur Individen mot staten (Axplock II, s. 91-95)
Gruppdiskussion 1
Charles Darwin, ur The Descent of Man (textkompendiet)
Bowler & Rhys Morus, Making modern science, s. 347-360, 415-436
Lovén, Människoslägtet (textkompendiet)
Darwins idéer har alltid väckt starka känslor hos både anhängare och motståndare, såväl
1859 som idag. Argumentera för en tolkning och läsning av texterna "The Descent of Man"
och "Menniskoslägtet". Vilken syn på människor, djur, natur och utveckling kommer till uttryck? Hur kan texterna kontextualiseras? För er diskussion utnyttja också utdraget ur Sörlin
”En proletär och en gentleman” (textkompendiet) samt de tematiska kapitlen om vetenskap
och religion, biologi och ideologi i Bowler & Rhys Morus, Making modern science, s. 347-360,
415-436.
Diskussionen skall redovisas i form av en enkel och gemensamt nedtecknad rapport om 1
A4-sida. Ägna också några rader åt att sammanfatta era tankar om den blindtext ni har arbetat med under gruppdiskussionen. Diskussionsrapporten kan vara i punktform eller en mer
sammanhängande text. Den kan skrivas för hand i samband med diskussionen om så önskas.
Utse en diskussionsledare och en sekreterare för ändamålet. Skriv Idéhistoriens huvudlinjer
12
19 mar 2015
2/Darwin överst i rapporten och glöm inte att anteckna närvaron. Lägg rapporten i Christine
Quarfoods postfack i E-korridoren.
Sidor ur kurslitteraturen som svarar mot tematiken
Bowler & Rhys Morus, Making modern science, s. 103-212, 299-316, 329-340, 354-389, 415438; Liedman, I skuggan av framtiden, s.131-181, 477-515; Lennerhed (red.), Från Sapfo till
Cyborg, s. 109-134
Vecka 15: SAMHÄLLSVISIONER OCH KULTURKRITIK
Föreläsningar
Tisdag: Edmund Burke, ur Tankar om den franska revolutionen (textkompendiet); Charles
Fourier, ”Om den fara som hotar vår värld” och ”Arbetsfördelningen” (textkompendiet); Karl
Marx & Friedrich Engels, Kommunistiska manifestet (Axplock II, s. 37-56)
Onsdag (f.m.): Friedrich Nietzsche, ur Moralens härstamning (Axplock II, s. 96-108) (textkompendiet); Sigmund Freud, ur Orientering i psykoanalys (Axplock II, s. 109-123), (textkompendiet)
Onsdag (e.m.): August Comte, ur Introduction to Positive Philosophy (textkompendiet); Emile
Durkheim, ur Självmordet (textkompendiet)
Gruppdiskussion 2
Auguste Comte, ur introduktionen till Kurs i positiv filosofi (textkompendiet)
Friedrich Nietzsche, ur Moralens härstamning (Axplock II, s. 96-108)
Karl Marx, Kommunistiska manifestet (Axplock II, s. 37-56)
Diskutera de olika berättelserna om civilisationsutvecklingen som Comte, Marx och Nietzsche formulerar i textutdragen. Vilka inre och yttre faktorer utpekas som drivkrafter i processen? Vilka problembeskrivningar ger författarna och vilka lösningsförslag presenteras? Finns
någon återklang av dessa berättelser i nutida samhällsdebatt?
Diskussionen skall redovisas i form av en enkel och gemensamt nedtecknad rapport om 1
A4-sida. Ägna också några rader åt att sammanfatta era tankar om den blindtext ni har arbetat med under gruppdiskussionen. Diskussionsrapporten kan vara i punktform eller en mer
sammanhängande text. Den kan skrivas för hand i samband med diskussionen om så önskas.
Utse en diskussionsledare och en sekreterare för ändamålet. Skriv Idéhistoriens huvudlinjer
2/Kulturkritik överst i rapporten och glöm inte att anteckna närvaron. Lägg rapporten i
Christine Quarfoods postfack i E-korridoren.
Sidor ur kurslitteraturen som svarar mot tematiken under veckorna
Liedman, I skuggan av framtiden, s. 315-328, 403-441; Liedman; Från Platon till kriget mot
terrorismen, s. 166-212, 220-228; Liedman, Mellan det triviala och outsägliga, s. 31-91; Nordin, Filosofins historia, s. 432-479; Karin Johannisson, ur Melankoliska rum (textkompendiet)
Vecka 16: SKRIVVECKA
Se EXAMINATION: Analysuppgift (5 hp).
Vecka 17: VETENSKAPENS NYA VÄRLD, SPRÅK OCH EXISTENS
Föreläsningar
13
19 mar 2015
Måndag f.m.: Ludwig Wittgenstein, ur Tractatus Logico-Philosophicus (textkompendiet)
Måndag e.m.: Albert Einstein, ur Den speciella och den allmänna relativitetsteorin (textkompendiet); Werner Heisenberg, ”Språk och verklighet i nutida fysik”, ur Den nya fysiken och filosofin (textkompendiet)
Onsdag f.m.: Sören Kierkegaard, ur Begreppet ångest (Axplock II, s. 27-36)
Onsdag e.m.: Simone de Beauvoir, ur Det andra könet (Axplock II, s. 133-146); Simone de
Beauvoir, ur För en tvetydighetens moral (textkompendiet); Hannah Arendt, ur Den banala
ondskan (textkompendiet)
Sidor ur kurslitteraturen som svarar mot veckans tematik
Bowler & Rhys Morus, Making modern science, s. 253-297, 463-486; Nordin, Filosofins historia, s. 436-441, 491-522, 546-565; Liedman, I skuggan av framtiden, s. 328-332; Liedman,
Mellan det triviala och outsägliga, s. 93-127; von Wright, ”Wittgenstein och det tjugonde århundradet” (textkompendiet); Michael Azar, ”Sartre, kraftmätningens villkor” (textkompendiet); Maria Johansen, ”Ovisshetens villkor. Om Hannah Arendts politiska etik” (textkompendiet); Iris Murdoch, The existentialist political myth (textkompendiet)
Seminarium 2
Otto Neurath m.fl., ”The Scientific Conception of the World: the Vienna Circle” (textkompendiet); Jean-Paul Sartre, ur ”Existentialismen är en humanism” (textkompendiet)
Vecka 18-19-20: NATION, POLITIK, IDENTITET
Föreläsningar
Måndag 27/4 (f.m.): Renan ”What is a nation? (textkompendiet); Frantz Fanon, ur Jordens
fördömda (Axplock II, s. 147-153) ; Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiets program (Axplock II, s. 124-127)
Måndag 27/4 (e.m.): Michel Foucault, ”Maktens maskor” (textkompendiet); Judith Butler, ur
Genus ogjort (textkompendiet)
Onsdag 29/4 (f.m.): Jayne Svenungsson om postmodernismen, Guds återkomst (textkomp.);
Habermas, ”Notes on a post-secular society” (textkompendiet); Joseph Ratzinger, ur
”That Which Holds the World Together” (textkompendiet)
Seminarium 3
Butler, ur Genus ogjort (textkompendiet)
Michel Foucault, ”Maktens maskor” (textkompendiet)
Sidor ur kurslitteraturen som svarar mot tematiken under veckorna 18 till 20
Nordin, Filosofins historia, s. 523-537, 580-588; Liedman, I skuggan av framtiden, s.181-196,
375-401, 441-474, 517-541; Liedman, Mellan det triviala och outsägliga, s. 128-162; Liedman, Från Platon till kriget mot terrorismen, s. 244-328; Jayne Svenungsson om postmodernismen, Guds återkomst (textkompendiet); Lennerhed (red.), Från Sapfo till Cyborg, s. 94-229;
Bowler & Rhys Morus, Making modern science, s. 319-340, 487-509; Roger Crisp, ”Iris Murdoch on nobility” (textkompendiet); Habermas, ”Notes on a post-secular society” (textkompendiet); Joseph Ratzinger, ur ”That Which Holds the World Together” (textkompendiet)
14
19 mar 2015
Caspar David Friedrich, Kvinna i soluppgång (1818)
Bilden på framsidan: Avslutningsbilden i Charlie Chaplins film Moderna tider (1936)
15