1. No category

Sociologiska institutionen
Utredningssociologi III, Ht 2015
Utvärderingsmetoder (4,5 hp)
Syftet med denna delkurs är att ge grundläggande kunskaper om och praktisk
inblick i olika former av utvärderingsverksamhet.
Lärare:
AL – Arvid Lindh (kursansvarig): arvid.lindh@sociology.su.se
Föreläsare:
BS – Bo Sandberg, Vetenskapsrådet
CG – Christer Gerdes, Arbetsförmedlingen
CS - Cecilia Stenbjörn, Riksdagens utredningstjänst (RUT)
KB – Karin Bodell, Socialstyrelsen
MB – Marie Berlin, Socialstyrelsen
Schema:
Datum
Må 5/10
Tid
10-12
Lokal
F247
Föreläsningsinnehåll
Introduktion: centrala begrepp
och modeller
Lärare
AL
(Rombach & Sahlin-Andersson,
Sandberg & Faugert, mm)
On 7/10
12-15
E355
Bokseminarium + val av utv*
AL
(Rombach & Sahlin-Andersson)
Fr 9/10
13-15
D231
Kvalitet i utvärderingar
BS
(Sandberg & Faugert)
Må 12/10
On 14/10
10-12
10-12
D207
E420
Etiska aspekter
Socialstyrelsen*
Fr 16/10
14-16
F347
Må 19/10
13-15
Arbetsförmedlingens
analysenhet*
Riksdagens utredningstjänst
(RUT)*
Seminarium - hemtentamen*
F3154
(Caserummet)
Fre 23/10 13-16 F347
* = obligatorisk närvaro
AL
KB,
MB
CG
CS
AL
Kurslitteratur
Rombach, Björn & Sahlin-Andersson, Kerstin (red.) (1995 eller 2002). Från
sanningssökande till styrmedel. Moderna utvärderingar i offentlig sektor. Stockholm: Nerenius
& Santérus Förlag.
Sandberg, B. & Faugert, S. (2012). Perspektiv på utvärdering. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet 2011:1 (går
att hämta från www.vr.se - etik - publikationer)
Förutom denna litteratur ingår även läsning och granskning av en valfri
utvärderingsrapport (utgör en del av examinationen).
Referenslitteratur
Hermerén, G. (1986). Kunskapens Pris - forskningsetiska problem och principer i humaniora och
samhällsvetenskap, HSFR.
Karlsson, O. (1999). Utvärdering – Mer än metod. Stockholm: Svenska kommunförbundet (finns i
fulltext pdf-format på: http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc22905_1.pdf ).
Kylén, J-A. (2008, 2011). Att utvärdera: organisation, verksamhet, personal. Malmö: Liber.
Lieberson, S. (1992). Einstein, Renoir and Greeley: Some thoughts about evidence in sociology.
1991 Presidential Address. American Sociological Review 57: 1-15.
Patton, M. Q. (1990, 2002). Qualitative Evaluation and Research Methods. California: SAGE.
Patton, M. (1987). How to Use Qualitative Methods in Evaluations. California: SAGE.
Rossi, P. H. (1999). Evaluation: A systematic Approach, SAGE.
Stecher, B. M. & Davis, A. W. (1987). How to focus an evaluation. California: SAGE.
Taylor Fitz-Gibbon, C. & Morris, L. L. (1987). How to design a program evaluation. California: SAGE.
Törestad, B. (red, 1991). Forskning om människor - kunskapen, etiken och juridiken, Stockholm:
Forskningsrådsnämnden.
Vedung, E. (2010). Four Waves of Evaluation Diffusion. Evaluation 16 (3): 263-277.
Vedung, E. (1991 el. senare). Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur.
Weiss, C. H. (1998). Evaluation: Methods for Studying Programs and Policies. New Jersey: Prentice Hall.

Svår att få tag i.
Kursens förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs skall den studerande kunna:
- redogöra för innebörden av teoretiska och empiriska perspektiv på
utvärderingsverksamhet
- visa redlighet i återgivningen av dessa (utifrån litteraturen).
- analysera grundläggande antaganden, struktur och användningsområden för
utvärderingsverksamhet och etikprövning
- diskutera utvärderingars förtjänster och brister samt dessas konsekvenser för
analyser och slutsatser
- visa ett öppet och kritiskt förhållningssätt mot olika utvärderingsmodellers
utgångspunkter och idéer
Examination1
Denna delkurs examineras genom en individuell hemtentamen som presenteras vid
sista tillfället, reflekterande sammanfattningar av gästföreläsningar och aktivt
deltagande i den obligatoriska undervisningen.
Hemtentamen består av granskning av en valfri utvärderingsrapport av visst
omfång samt en presentation av granskningen. För denna uppgift tillämpas en
sjugradig målrelaterad betygsskala:
A = Utmärkt.
B = Mycket bra.
C = Bra.
D = Tillfredställande.
E = Tillräckligt.
Fx = Otillräckligt.
F = Helt otillräckligt.
Detta betyg sammanvägs med betyget för bokseminariet. Seminariedeltagandet
innebär en diskuterande presentation av delar av kurslitteraturen och examineras
muntligt. Presentationen betygssätts individuellt genom en tregradig skala: bra,
tillräckligt eller otillräckligt.
Betyget på hemtentamen, tillsammans med betyg för seminariedeltagande, blir det
slutgiltiga betyget på delkursen, men för att detta skall registreras skall du dessutom
ha uppfyllt närvarokravet samt fått betyget godkänd (G) på de reflekterande
sammanfattningarna. Dessa ges enbart betygen godkänd (G) eller underkänd (U).
1
Utförligare beskrivning av examinationsmomenten återfinns i separata dokument som kommer att läggas ut på
mondo vid kursstart.
För godkänt resultat ska hemtentamen och de reflekterande sammanfattningarna
dessutom lämnas in senast i samband med sista seminariet. Om skriftliga arbeten
lämnas in för sent, inte alls, eller av annat skäl blir underkända (Fx och F,
respektive U), sker examinationen genom salstentamen. Examinering genom
salstentamen gäller även för de studenter som inte deltar eller får betyget
”otillräckligt” för bokseminariet. Datum för salstentamen meddelas senare.
Inlämningarna ska vara skrivna på dator och ha normalt typsnitt, radavstånd och
fontstorlek (t ex Times New Roman, 1,5 radavstånd och 12 punkter).
Hemtentamen inlämnas till kursansvarig i pappersform eller via e-post senast
fredagen den 23 oktober i samband med seminariet. Glöm inte att skriva in
ditt namn i dokumentet.
Har du några frågor om kursen – hör av dig till:
…
e-post: arvid.lindh@sociology.su.se
Rum: B934
Telefon: 08-164836