1. No category

2015-04-09
Kollektivtrafikförvaltningen
Helene Gustafsson
Tfn 018-611 19 67
E-post helene.gustafsson@ul.se
Kollektivtrafiknämnden
Kallelse till möte med kollektivtrafiknämnden den 16 april 2015
Lokal: Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala
Agenda:
10.00 Gruppmöten
13.00 Möte med kollektivtrafiknämnden
14.30 Kaffe
16.00 (ca) Mötet avslutas
För att minska detaljfrågorna under informationspunkten föreslås att frågor av allmän
karaktär skickas till Helene Gustafsson (helene.gustafsson@ul.se) senast kl.12.00 två
arbetsdagar innan mötet.
Skriftligt svar på inkomna allmänna frågor sammanställs och delas ut vid mötet.
Med vänlig hälsning
Bertil Kinnunen
Ordförande Kollektivtrafiknämnden
Kollektivtrafikförvaltningen UL
Drottninggatan 7 │ Box 1400 │ 751 44 Uppsala │ tfn 018-611 00 00 │ fax 018-13 03 25│ org nr 232100-0024
www.ul.se
FÖREDRAGNINGSLISTA
Kollektivtrafiknämndens sammanträde torsdagen den 16 april 2015
kl. 13.00
Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala
Ledamöter
Bertil Kinnunen (S), ordförande
Robert Damberg (MP), 1:e vice ordförande
Johan Örjes (C), 2:e vice ordförande
Emelie Jansson (S)
Marie-Louise Lundberg (S)
Lars Berglöf (S)
Lisa Norén (S)
Åskar Andersson (V)
My Borg (M)
Christina Nygårdh (M)
Carl Nettelblad (FP)
Harald Klomp (KD)
Roger Thelander (SD)
Nr
Ärende
30.
Val av justerare. I tur: Johan Örjes (C)
Ersättare
Johan Sundman (S)
Erik Pelling (S)
Jesper Englundh (S)
Jenny Lundström (MP)
Sverker Åslund (V)
Anna-Lena Söderblom (M)
Maria Bylund (C)
Ingela Wikander (KD)
Tid för justering:
31.
Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet
32.
Regionalt trafikförsörjningsprogram 2016 – informationsärende
33.
Kundinformation
KTN2015-0016
34.
Redovisning från kommunsamråd
KTN2015-0015
35.
Samråd Tematiskt tillägg i översiktsplan, Landsbygdsutveckling i strandnära
läge (LIS), Håbo kommun – remissvar
KTN2015-0017
36.
Månadsrapport
KTN2015-0001
37.
Trafikdirektörens information
38.
Anmälan av beslut enligt delegation
39.
För kännedom inkomna skrivelser
40.
Övriga ärenden
Dnr
KTN2015-0004
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
Föredragningspromemoria
Kollektivtrafiknämnden
2015-04-16
Sammanträdesdatum
Sida
1 (11)
§ 30
Val av justerare
Kollektivtrafiknämnden utser __________ att jämte ordföranden Bertil Kinnunen (S) justera
dagens protokoll.
Tid för justering: ____dagen den ___ april 2015 kl. __.__ på kollektivtrafikförvaltningens
kontor, Drottninggatan 7.
§ 31
Fastställelse av föredragningslista
Kollektivtrafiknämnden fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet.
Ordförandes sign
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
Föredragningspromemoria
Kollektivtrafiknämnden
2015-04-16
Sammanträdesdatum
Sida
2 (11)
§ 32
Regionalt trafikförsörjningsprogram 2016 – informationsärende
Beslut
Kollektivtrafiknämnden lägger med godkännande informationen till handlingarna.
Ärendet
Kollektivtrafikförvaltningen informerar om pågående process avseende uppdatering av
nuvarande Regionalt trafikförsörjningsprogam.
Ordförandes sign
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
Föredragningspromemoria
Kollektivtrafiknämnden
2015-04-16
Sammanträdesdatum
Sida
3 (11)
KTN2015-0016
§ 33
Kundinformation
Beslut
Kollektivtrafiknämnden beslutar att ge kollektivtrafikförvaltningen i uppdrag att ta fram
konkreta åtgärder för utvecklingen av trafikinformationen till kunder före, under och efter
resan.
Kollektivtrafiknämnden beslutar att beslut KTN 2015-04-16 § 33, att ge förvaltningen i
uppdrag att ta fram konkreta åtgärder för utvecklingen av trafikinformationen till kunder före,
under och efter resan inklusive redovisning av åtgärder och tidplan vid nämndens
sammanträde 17 september, ersätter beslut KTN 2014-06-18 § 54, tilläggsbeslut angående
förbättrad trafikinformation och kartor, samt beslut KTN 2014-10-09 § 80 Förbättrad
trafikinformation.
Ärendet
Vid kollektivtrafiknämndens sammanträde 2014-10-09 redovisades ett förslag där
förvaltningen under våren 2015 skulle starta ett arbete med utveckling av trafikinformationen
med bland annat förbättrade kartor.
UL har idag flera kanaler för trafikinformation till kunder, exempelvis trycksaker, UL
Kundtjänst, hemsidan, UL-appen, Facebook, via massmedier och annonsering.
Den tekniska utvecklingen öppnar nya kanaler för informationsspridning. För att besluta vilka
kanaler som UL ska använda för trafikinformation krävs återkommande analyser av vilka
kanaler som ger mest nytta för medborgarna till rimliga kostnader.
De flesta befintliga kanaler kan utvecklas, någon eventuellt avvecklas, och det kan bli aktuellt
med någon ny kanal. En tydlig trend är att kunder alltmer använder digitala kanaler, särskilt
via mobiltelefon.
Ett nytt centralt system för trafikdatahantering är upphandlat ger möjligheter att effektivisera
hanteringen av störningsinformationen.
Ordförandes sign
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
Föredragningspromemoria
Kollektivtrafiknämnden
2015-04-16
Sammanträdesdatum
Sida
4 (11)
Det finns ett behov av bättre karthantering. En upphandling av kartleverantör behövs för att
säkerställa en stabil leverans av aktuella kartor i olika utföranden anpassade till de kanaler som
UL väljer för att presentera informationen.
UL:s hemsida har förutom svenska också merparten av informationen på engelska. Eftersom
sex av länets kommuner är förvaltningsområde för finska behöver UL se över hur
informationen till finsktalande kan förbättras. Även andra språk kan bli aktuella.
Bilaga § 33
Ordförandes sign
Justerandes sign
Utveckling av trafikinformation till kunder
Utdragsbestyrkande
Bilaga § 33
2015-04-08
Stab
Sture Jonsson
Tfn 018-611 19 08
E-post sture.jonsson@ul.se
Dnr KTN 2015-0016
Kollektivtrafiknämnden
Utveckling av trafikinformation till kunder
Förslag till beslut
Kollektivtrafiknämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram konkreta
åtgärder för utvecklingen av trafikinformationen till kunder före, under och efter resan.
Åtgärder och tidplan redovisas vid nämndens sammanträde 17 september.
Kollektivtrafiknämnden beslutar att beslut KTN 2015-04-16 § 33, att ge förvaltningen i
uppdrag att ta fram konkreta åtgärder för utvecklingen av trafikinformationen till kunder
före, under och efter resan inklusive redovisning av åtgärder och tidplan vid nämndens
sammanträde 17 september, ersätter beslut KTN 2014-06-18 § 54, tilläggsbeslut
angående förbättrad trafikinformation och kartor, samt beslut KTN 2014-10-09 § 80
Förbättrad trafikinformation.
Ärendet
Vid kollektivtrafiknämndens sammanträde 2014-10-09 redovisades ett förslag där
förvaltningen under våren 2015 skulle starta ett arbete med utveckling av
trafikinformationen med bland annat förbättrade kartor.
UL har idag flera kanaler för trafikinformation till kunder, exempelvis trycksaker, UL
Kundtjänst, hemsidan, UL-appen, Facebook, via massmedier och annonsering.
Den tekniska utvecklingen öppnar nya kanaler för informationsspridning. För att besluta
vilka kanaler som UL ska använda för trafikinformation krävs återkommande analyser
av vilka kanaler som ger mest nytta för medborgarna till rimliga kostnader.
De flesta befintliga kanaler kan utvecklas, någon eventuellt avvecklas, och det kan bli
aktuellt med någon ny kanal. En tydlig trend är att kunder alltmer använder digitala
kanaler, särskilt via mobiltelefon.
Ett nytt centralt system för trafikdatahantering är upphandlat ger möjligheter att
effektivisera hanteringen av störningsinformationen.
Kollektivtrafikförvaltningen UL
Drottninggatan 7 │ Box 1400 │ 751 44 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-13 03 25│ org nr 232100-0024
www.ul.se
Bilaga § 33
2 (2)
Det finns ett behov av bättre karthantering. En upphandling av kartleverantör behövs för
att säkerställa en stabil leverans av aktuella kartor i olika utföranden anpassade till de
kanaler som UL väljer för att presentera informationen.
UL:s hemsida har förutom svenska också merparten av informationen på engelska.
Eftersom sex av länets kommuner är förvaltningsområde för finska behöver UL se över
hur informationen till finsktalande kan förbättras. Även andra språk kan bli aktuella.
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
Föredragningspromemoria
Kollektivtrafiknämnden
2015-04-16
Sammanträdesdatum
Sida
5 (11)
KTN2015-0015
§34
Redovisning från kommunsamråd
Beslut
Kollektivtrafiknämnden lägger med godkännande lämnad redovisning till handlingarna.
Ärendet
Kollektivtrafiknämnden beslutade 2012-02-02 om en samrådsprocess som bland annat
omfattade kommunsamråd. Enligt processen ska enskilda kommunsamråd genomföras med
samtliga kommuner. Samrådet syftar till att diskutera frågor av lokal karaktär vad gäller
flertalet områden såsom fysisk planering, regional utveckling, trafikplanering, utbud,
kvalitetsfrågor m.m. Dagordningen är mycket beroende av aktuella frågeställningar att
behandla. Sammankallande är kollektivtrafikförvaltningen.
Kommunsamråden har varit förberedande för kollektivtrafikförvaltningens budgetarbete för
budget år 2016.
Under perioden september till februari 2015 har samråd hållits med samtliga åtta kommuner i
länet. Varje samråd har hållits hos respektive kommun.
Från landstingets sida har nämndordförande samt förvaltningschef deltagit vid samtliga
samråd. Vidare har ledamöter från presidiet samt övriga tjänstemän från förvaltningen deltagit.
Vid flera tillfällen har samråden hållits i samband med kommunstyrelsens arbetsutskott som
då deltagit vid samrådet. Även ytterligare politiker samt kommunala tjänstemän har deltagit
vid samråden.
Vid ett tillfälle, i Håbo kommun, har också ett medborgarsamråd hållits i samband med
kommunsamråden.
Agendan för samrådet har varit lika för varje samråd med en genomgång av landstingets
kollektivtrafikmyndighet, uppdrag och organisation samt det regionala
trafikförsörjningsprogrammet. Trafikutvecklingen för varje kommun har diskuterats samt
utvecklingsplaner för både kommunerna och trafiken.
Bilaga § 34
Ordförandes sign
Justerandes sign
Redovisning från kommunsamråd 2014/2015
Utdragsbestyrkande
Bilaga § 34
2015-04-09
Trafikdirektör
Johan Wadman
070-762 33 23
E-post johan.wadman@ul.se
Dnr KTN2015-0015
Kollektivtrafiknämnden
Redovisning från kommunsamråd
Förslag till beslut
Kollektivtrafiknämnden lägger med godkännande lämnad redovisning till handlingarna.
Ärendet
Kollektivtrafiknämnden beslutade 2012-02-02 om en samrådsprocess som bland annat
omfattade kommunsamråd. Enligt processen ska enskilda kommunsamråd genomföras
med samtliga kommuner. Samrådet syftar till att diskutera frågor av lokal karaktär vad
gäller flertalet områden såsom fysisk planering, regional utveckling, trafikplanering,
utbud, kvalitetsfrågor m.m. Dagordningen är mycket beroende av aktuella
frågeställningar att behandla. Sammankallande är kollektivtrafikförvaltningen.
Kommunsamråden har varit förberedande för kollektivtrafikförvaltningens budgetarbete
för budget år 2016.
Under perioden september till februari 2015 har samråd hållits med samtliga åtta
kommuner i länet. Varje samråd har hållits hos respektive kommun.
Från landstingets sida har nämndordförande samt förvaltningschef deltagit vid samtliga
samråd. Vidare har ledamöter från presidiet samt övriga tjänstemän från förvaltningen
deltagit. Vid flera tillfällen har samråden hållits i samband med kommunstyrelsens
arbetsutskott som då deltagit vid samrådet. Även ytterligare politiker samt kommunala
tjänstemän har deltagit vid samråden.
Vid ett tillfälle, i Håbo kommun, har också ett medborgarsamråd hållits i samband med
kommunsamråden.
Agendan för samrådet har varit lika för varje samråd med en genomgång av landstingets
kollektivtrafikmyndighet, uppdrag och organisation samt det regionala
trafikförsörjningsprogrammet. Trafikutvecklingen för varje kommun har diskuterats
samt utvecklingsplaner för både kommunerna och trafiken.
Kollektivtrafikförvaltningen UL
Drottninggatan 7 │ Box 1400 │ 751 44 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-13 03 25│ org nr 232100-0024
www.ul.se
Bilaga § 34
2 (2)
Från samråden kan följande sammanfattas:
Fysisk planering
Uppsala, Knivsta, Enköping planerarar för nya bostadsområden. UL kommer där föra
fortsatt dialog för att skapa bra förutsättningar för kollektivtrafik.
Trafikutveckling tåg
Det finns önskemål om:

tätare trafik norr om Tierp i lågtrafik

nya stationer på Dalabanan

persontrafik Gimo – Örbyhus

förlängd pendeltågstrafik från Bålsta till Enköping över Grillby
Trafikutveckling buss
Det finns önskemål om:

att se över gymnasieelevers resande i Heby kommun

utvecklad anropsstyrd trafik

utökad trafik till Grillby då det är en utpekad utvecklingsort


förändringar på linje 304, 804 och anslutningar mellan 803 och 874
Bilagor
Minnesanteckningar från kommunsamråd 2014/2015
Bilaga § 34
Kollektivtrafikförvaltningen UL
Helene Gustafsson
Minnesanteckningar från kommunsamråd 18 september 2014
Knivsta kommun
Närvarande:
Knivsta kommun:
Klas Bergström (M), ordf. KS
Lennart Lundberg (KN.NU), 1:e vice ordf. KS
Lena Fransson, kommunchef
Kollektivtrafiknämnden:
Johan Örjes (C), ordf. KTN
Bertil Kinnunen (S), 2:e vice ordf. KTN
Kollektivtrafikförvaltningen:
Johan Wadman, trafikdirektör
Rickard Grönborg, samhällsplanerare
Anders Engemar, trafikutvecklare regionbuss
Helene Gustafsson, sekreterare
1. Inledning och presentation
Klas Bergström (M), kommunstyrelsens ordförande Knivsta kommun, öppnade mötet
och hälsade välkomna. Samtliga närvarande presenterade sig.
Johan Wadman inledde med att beskriva kollektivtrafikmyndighetens organisation,
instanser och roller, samt samråds- och dialogprocessen.
Kommunens och UL:s kontaktpersoner på tjänstemannanivå presenterades, liksom
deltagande i Knivsta kommuns planeringsarbete.
2. Utveckling 2013
Genomgång av viktiga händelser som skett under 2013;
 Ny pendeltågstrafik Uppsala – Stockholm
 Nytt biljettsystem
 Förslag till ny prisstruktur
Utfall för resande, nöjdkundindex (NKI) samt fossilfri produktion 2013 presenterades.
Kollektivtrafikförvaltningen UL
Drottninggatan 7 │ Box 1400 │ 751 44 Uppsala │ tfn 018-65 99 00 │ fax 018-65 99 01 │ org nr 232100-0024
www.ul.se
Bilaga § 34
2 (4)
3. Aktuellt 2014
Ny pris- och biljettstruktur
 Utredning av olika rabatter
Utveckling av biljettsystemet
 Webticket
 SL interoperabilitet
 App
Storregionala tågtrafiken
Samverkansavtal om utveckling av regionala tågtrafiken i Östra Sverige har slutits
mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Sörmland, Uppsala,
Västmanland, Örebro och Östergötlands län.
Utmaning 2015 – skolresor
 Nya skolkort – nytt terminskort på skoldagar samt nytt fritidskort som gäller i hela
UL-trafiken
 Nya skolkortsavtal tecknas med samtliga kommuner
4. Uppföljning kommunsamråd
Vid kommunsamråd 2013 framkom;
 ”Attityd- och resvaneundersökning 2012” presenterades, varvid behov av
samverkan och stöd från samhällsplaneringen framkom
 Synpunkter framfördes avseende bemötande, tidtabeller etc. i skoltrafiken
 Önskemål framfördes om ett gemensamt biljettsystem i hela landet för att kunna åka
kollektivt på ett enkelt sätt
5. Trafikprogram T15
 Ytterligare en tur planeras med SL-pendel 23:05 mot Stockholm och 23:24 mot
Uppsala.
 Förändringar i busstrafiken på linje 101, 102, 180/181 samt 183.
 Linje 101
Kortas av och ersätts på sträckan Knivsta kyrka – Knivsta station med linje 183
och på sträckan Uppsala C – Björklinge med linje 102.
Linjen körs via Ultuna, men inte via Ulleråker.
Alltid direktanslutning mellan linjerna 101 och 183 i Vassunda.
 Linje 102
Sedan linjen ändrades till att köras via östra Alsike har linjen fått ett ökat
resande, vilket har medfört kapacitetsbrist i vissa turer. Förhoppningsvis kan
detta avhjälpas genom högre turtäthet.
Linjen kommer att köras var 30:e (60) minut måndag – fredag och var 60:e (120)
minut lör-, sön- och helgdag.
 Linje 180/181
”Nya” linje 102 ersätter linje 180 på förmiddagen och linje 181 på
eftermiddagen. Förändringen medför att möjligheten att åka från västra Alsike
till östra Alsike på morgonen och omvänt på eftermiddagen utan att åka via
Knivsta station försvinner.
Bilaga § 34
3 (4)
Utblick 2015/2016
Regionbussar
Förändringar linje 186, 806, 809, och 677
Linje 186 har hittills körts till stor del i Uppsala kommun. Linjen har inte fyllt någon
funktion längs Östunavägen då även linje 102 körs där och som dessutom kommer
köras med högre turtäthet. Tidigare skolskjutsuppdrag till Danmarks skola har ersatts
med särskild skollinje eller linje 102.
Resandet på linjen har, förutom skolbarn till Lagga skola och gymnasiet i Uppsala, varit
lågt, varav en orsak är gles turtäthet.
Bättre trafik har efterlysts i den östra kommundelen och längs Östunavägen. Även
"direktbuss" från Spakbacken till Knivsta har efterfrågats.
”Nya” linje 186 föreslås köra helt inom Knivsta kommun och därmed få fler turer för
samma kostnad anpassade till både skola och pendeltåg i Knivsta.
För boende i Laggaområdet skulle detta bli en positiv förändring med fler
resmöjligheterna, dock med ett byte i Knivsta för resande till/från Uppsala. Med denna
förändring skulle exempelvis Morby få busstrafik igen och dessutom till sin centralort.
Arbetspendlare från Lagga som tidigare nyttjat bussen direkt till Uppsala får tyvärr
längre restid, men genom anslutningen till SL-pendeln och med fler turer skulle det
finnas möjlighet för fler människor i området att åka kollektivt även till Stockholm.
Kommunen framförde förslag att kalla till möte med boende i Lagga med anledning av
förslagna förändringar avseende linje 186.
Nobina har lämnat förslag att återgå till tidigare turordning för linje 806, 809, och 677.
Kommunen framförde förslag att kalla till möte med berörda medborgare längs dessa
linjer.
Tåg
SJ:s Uppsalapendel
SJ har aviserat att de vill försöka förkorta restiden på sträckan Uppsala – Stockholm
2016. Detta skulle kunna ske genom byte av fordonstyp till X40samt färre uppehåll.
Utförligare besked beräknas komma i november 2014.
UL, SL och MÄLAB analyserar konsekvenserna av detta och utreder alternativa
lösningar.
6. Övriga utvecklingsfrågor
Nuläge vad gäller hållplatser i Knivsta kommun;
Det finns idag 220 (213?) hållplatslägen i kommunen, varav 16 är
tillgänglighetsanpassade.
Kostnader för hållplats
En ny hållplats med två hållplatslägen kostar cirka 1 miljon att anlägga, varav
tillgänglighetsanpassningen kostar cirka 500 000 kr för två hållplatslägen, varav
2 stycken väderskydd kostar cirka 250 000 kr, varav 2 stycken fickor kostar cirka
250 000 kr.
Bilaga § 34
4 (4)
Planering för hållplatser
Inventering av hållplatser har genomförts. Långsiktig planering för
tillgänglighetsanpassning av hållplatser på kommunalt vägnät är kommunernas ansvar.
Övrig hållplatsutrustning ovan mark ansvarar UL för.
Ansökan om statlig medfinansiering
Kollektivtrafikförvaltningen UL lämnar in ansökan om 50 procent statlig
medfinansiering till Trafikverket gällande bland annat kollektivtrafikanläggningar,
tillgänglighetsanpassning av hållplatser, cykelställ vid hållplatser, pendlarparkering för
genomförande under år 2015.
Övriga aktuella frågor
 ABC-samarbete
 Planering av ny stadsdel Knivsta – Nydal
 Framtidens station i Knivsta
 Åtgärdsvalsstudie Uppsala – Arlanda – Skavsta by
 Tätortstrafiken Knivsta – Alsike
7. Information från kommunen
Lena Fransson, kommundirektör, informerade om pågående programarbete avseende
framtida stadsdel Nydal, samt medborgardialoger i samband med detta. Arbete kommer
att pågå under hösten 2014. Beslut beräknas tas 2016.
Informerades även om pågående planprocess för Alsike Nord.
Konstaterades att Knivsta kommun är en snabbt växande kommun där många förskolor
och skolor byggs, därav betonades vikten att kollektivtrafiken inte försämras.
Kommunen har kontaktat Trafikverket angående 4-spår och planskildhet på Knivsta
station.
Bilaga § 34
Kollektivtrafikförvaltningen UL
Helene Gustafsson
Minnesanteckningar från kommunsamråd 26 september 2014
Heby kommun
Närvarande:
Heby kommun:
Marie Wilén (C), ordf. KS
David Olsson (M), 1:e vice ordf. KS
Carina Schön (S), 2:e vice ordf. KS
Jan Eriksson (S)
Carl-Åke Elmersjö (MP), 1:e vice ordf. KF
Peter Lund, kommunchef
Anders Ågren, samhällsplanerare
Kollektivtrafiknämnden:
Johan Örjes (C), ordf. KTN
Bertil Kinnunen (S), 2:e vice ordf. KTN
Kollektivtrafikförvaltningen:
Johan Wadman, trafikdirektör
Anders Engemar, trafikutvecklare regionbuss
Rickard Grönborg, kollektivtrafikstrateg
1. Inledning och presentation
Marie Wilén (C), kommunstyrelsens ordförande Heby kommun, öppnade mötet och
hälsade välkomna. Samtliga närvarande presenterade sig.
Johan Wadman inledde med att beskriva kollektivtrafikmyndighetens organisation,
instanser och roller, samt samråds- och dialogprocessen.
Kommunens och UL:s kontaktpersoner på tjänstemannanivå presenterades, liksom
deltagande i Heby kommuns planeringsarbete.
2. Utveckling 2013
Genomgång av viktiga händelser som skett under 2013;
 Ny trafik Uppsala - Sala
 Pendeltågstrafik Uppsala – Stockholm
 Nytt biljettsystem
 Förslag till ny prisstruktur
Kollektivtrafikförvaltningen UL
Drottninggatan 7 │ Box 1400 │ 751 44 Uppsala │ tfn 018-611 00 00 │ fax 018-13 03 25 │ org nr 232100-0024
www.ul.se
Bilaga § 34
2 (3)
Utfall för resande, nöjdkundindex (NKI) samt fossilfri produktion presenterades.
Antal påstigande per månad på sträckan Sala – Heby – Uppsala (buss och tåg)
2012 - 2013 presenterades.
3. Aktuellt 2014
Ny pris- och biljettstruktur
 Utredning av olika rabatter
Utveckling av biljettsystemet
 Webticket
 SL interoperabilitet
 App
Storregionala tågtrafiken
 samverkansavtal om utveckling av regionala tågtrafiken i Östra Sverige har slutits
mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Sörmland, Uppsala,
Västmanland, Örebro och Östergötlands län
Utmaning 2015 – skolresor
 Nya skolkort – nytt terminskort på skoldagar samt nytt fritidskort som gäller i hela
UL-trafiken
 Nya skolkortsavtal tecknas med samtliga kommuner
4. Uppföljning kommunsamråd
Vid kommunsamråd 2013 framkom;
 synpunkter att olika system och olika taxor gör det krångligt för resenärerna
 önskemål om anslutning linje 848 till SL-pendeln
 önskemål om fler tågturer alternativt fler vagnar, då tågen är fulla vissa tider
 önskemål om att ordna bra busskommunikationer från t.ex. Tärnsjö till tågstationen i
Heby respektive från Vansjö/Julmyra till Morgongåva station
 Önskemål om anslutningar med Upptåget norrut från Sala/Heby
 Fråga hur öka marknadsandelar från biltrafiken? Tillförlitligheten viktig. Föreslogs
kampanjer/information riktad till bilister.
 Synpunkt att gymnasieelevernas skoltider inte är anpassade efter tågen, vilket
innebär att de måste ta bussen. Kan gymnasieskolorna anpassa skoltiden efter
tågtiderna?
 Synpunkt avseende vikten av att ha en attraktiv stationsmiljö för att få en attraktiv
kollektivtrafik. Eftersatt underhåll vid busstationen i Heby
 problem med resenärer som springer över spåren då tågen kommer in på olika spår
vid olika avgångar
Bilaga § 34
3 (3)
5. Trafikprogram T15
Tåg:
 Tåg från Falun till Stockholm via Sala – Heby – Uppsala ger ökade möjligheter att
åka tidiga turer och eftermiddag/tidig kväll. Även ökat antal turer Stockholm –
Falun via Uppsala – Heby- Sala eftermiddag/kväll.
Regionbuss:
 Mindre justeringar in regionbusstrafiken.
6. Strategiska utvecklingsfrågor
Nuläge vad gäller hållplatser i Heby kommun;
Heby kommun har 140 hållplatser. Inga hållplatser i kommunen är
tillgänglighetsanpassade.
Kostnader för hållplats
En ny hållplats med två hållplatslägen kostar cirka 1 miljon att anlägga, varav
tillgänglighetsanpassningen kostar cirka 500 000 kr för två hållplatslägen, varav
2 stycken väderskydd kostar cirka 250 000 kr, varav 2 stycken fickor kostar cirka
250 000 kr.
Planering för hållplatser
Inventering av hållplatser har genomförts. Långsiktig planering för
tillgänglighetsanpassning av hållplatser på kommunalt vägnät är kommunernas ansvar.
Övrig hållplatsutrustning ovan mark ansvarar UL för.
Ansökan om statlig medfinansiering
Kollektivtrafikförvaltningen UL lämnar in ansökan om 50 procent statlig
medfinansiering till Trafikverket gällande bland annat kollektivtrafikanläggningar,
tillgänglighetsanpassning av hållplatser, cykelställ vid hållplatser, pendlarparkering för
genomförande under år 2015.
Övriga aktuella frågor
 Åtgärdsvalsstudier Sala och Vänge
 Bomproblematik i Morgongåva
7. Information från kommunen
Kommunen framförde önskemål om tillsättande av grupp som tittar på
gymnasieelevernas resande.
Framfördes fråga om hur trafiken på väg 56 ska se ut i framtiden.
Framfördes även fråga om vad som händer med de nya stationerna på Dalabanan.
Kommunen lyfte fråga angående trafikering till Runhällen och övriga mindre orter.
Bilaga § 34
Kollektivtrafikförvaltningen UL
Helene Gustafsson
Minnesanteckningar från kommunsamråd 17 november 2014
Östhammars kommun
Närvarande:
Östhammars kommun:
Jacob Spangenberg (C), ordf. KS
Lennart Owenius (M), 2:e vice ordf. KS
Peter Nyberg, kommunchef
Marie Berggren, chef för strategiavdelningen
Kollektivtrafiknämnden:
Johan Örjes (C), ordf. KTN
Bertil Kinnunen (S), 2:e vice ordf. KTN
Kollektivtrafikförvaltningen:
Johan Wadman, trafikdirektör
Rickard Grönborg, samhällsplanerare
Thomas Hallberg, trafikutvecklare regionbuss
Helene Gustafsson, sekreterare
1. Inledning och presentation
Jacob Spangenberg (C), kommunstyrelsens ordförande Östhammars kommun, öppnade
mötet och hälsade välkomna. Samtliga närvarande presenterade sig.
Johan Wadman inledde med att beskriva kollektivtrafikmyndighetens organisation,
instanser och roller, samt samråds- och dialogprocessen.
Kommunens och UL:s kontaktpersoner på tjänstemannanivå presenterades, liksom
deltagande i Östhammars kommuns planeringsarbete
2. Utveckling 2013
Genomgång av viktiga händelser som skett under 2013;
 Ny trafik Uppsala - Sala
 Pendeltågstrafik Upsala - Stockholm
 Nytt biljettsystem
 Förslag till ny prisstruktur
Kollektivtrafikförvaltningen UL
Drottninggatan 7 │ Box 1400 │ 751 44 Uppsala │ tfn 018-65 99 00 │ fax 018-65 99 01 │ org nr 232100-0024
www.ul.se
Bilaga § 34
2 (3)
Utfall för resande, nöjdkundindex (NKI) samt fossilfri produktion presenterades.
Resande per månad för Östhammarsstråket (linje 775, 811 inklusive förstärkningar, 886
och 887) samt resande per linje och månad presenterades.
3. Aktuellt 2014
Ny pris- och biljettstruktur
 Utredning av olika rabatter
Utveckling av biljettsystemet
 Webticket
 SL interoperabilitet
 App
Storregionala tågtrafiken
 Samverkans avtal om utveckling av regionala tågtrafiken i Östra Sverige har slutits
mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Sörmland, Uppsala,
Västmanland, Örebro och Östergötlands län
Utmaning 2015 – skolresor
 Nya skolkort – nytt terminskort på skoldagar samt nytt fritidskort som gäller i hela
UL-trafiken
 Nya skolkortsavtal tecknas med samtliga kommuner
4. Uppföljning kommunsamråd
Vid kommunsamråd 2013 framkom att;
 kommunen framförde önskemål om att få signaler avseende önskemål om placering
av depå så tidigt som möjligt i processen
 kommunen tar upp fråga om åtgärder för att öka framkomligheten för linje 811 vid
färjan under sommarsäsongen med Regionförbundet
 Trafikverket beräknas ta beslut om vägsträckning i Gimo under 2014
 kommunen anser att anropsstyrd trafik är en bra lösning
 trafiken till och från Österbybruk och Forsmark har varit stora frågor
5. Trafikprogram T15
Regionbussarna
 Mindre justeringar
6. Strategiska utvecklingsfrågor
Nuläge vad gäller hållplatser i Östhammars kommun;
Östhammars kommun har idag 594 hållplatslägen, varav 10 är tillgänglighetsanpassade.
Kostnader för hållplats
En ny hållplats med två hållplatslägen kostar cirka 1 miljon att anlägga, varav
tillgänglighetsanpassningen kostar cirka 500 000 kr för två hållplatslägen, varav
2 stycken väderskydd kostar cirka 250 000 kr, varav 2 stycken fickor kostar cirka
250 000 kr.
Bilaga § 34
3 (3)
Planering för hållplatser
Inventering av hållplatser har genomförts. Långsiktig planering för
tillgänglighetsanpassning av hållplatser på kommunalt vägnät är kommunernas ansvar.
Övrig hållplatsutrustning ovan mark ansvarar UL för.
Samarbete - Åtgärdsvalsstudie Gimo – Börstil
Kollektivtrafikförvaltningen deltar tillsammans med Östhammars kommun i
arbetsgrupp kring den fjärde delsträckan Gimo-Börstil, där åtgärder utifrån de avsatta
medel 180 miljoner kr i länstransportplanen diskuteras.
Ansökan om statlig medfinansiering
Kollektivtrafikförvaltningen UL lämnar in ansökan om 50 procent statlig
medfinansiering till Trafikverket gällande bland annat kollektivtrafikanläggningar,
tillgänglighetsanpassning av hållplatser, cykelställ vid hållplatser, pendlarparkering för
genomförande under år 2015.
7. Information från kommunen
Informerades om översyn av kommunens Översiktsplan, där fortsatt flerkärnighet ställer
stora krav på kollektivtrafikförsörjningen. Beslut tas preliminärt under andra halvåret
2015.
Kommunen informerade om planerade nya bostadsområden, förtätningar samt
utvecklingar avseende handelscentrum i Börstil.
Med anledning av ny vägsträckning v 288 uttrycktes ökat behov av tillgänglighet via
cykelparkering och pendlarparkering i Alunda.
Kommunen tycker att anropsstyrd trafik är en bra lösning, men att den inte prioriteras
fullt ut från UL:s sida samt att den är svår att hitta för resenärerna då den anropsstyrda
trafiken har en speciell tidtabell.
Fler och längre malmtåg förväntas passera järnvägsövergången i Gimo i framtiden.
Efterfrågades persontrafik på sträckan Gimo – Örbyhus.
Efterfrågades faktureringsmöjligheter för företag vid företagsresor. Trafikdirektören
informerade om att tester pågår av seende ”Företagskort Flex” och kommer att lanseras
inom kort.
Efterfrågades även lösningar för att underlätta kollektivtrafikresandet för kommunens
anställda. Trafikdirektören informerade om landstingets lösning på denna fråga genom
att erbjuda landstingsanställda att köpa UL:s årskort med nettolöneavdrag, vilket
innebär att den anställde slipper förmånsbeskattning.
Fråga uppkom gällande trådlöst nätverk (WiFi) ombord på regionbussarna.
Trafikdirektören informerade om WiFi finns på ombord på dubbeldäckarna, men att det
i dagsläget skulle bli för kostsamt att införa i hela regiontrafiken.
Bilaga § 34
Kollektivtrafikförvaltningen UL
Helene Gustafsson
Minnesanteckningar från kommunsamråd 25 november 2014
Älvkarleby kommun
Närvarande:
Älvkarleby kommun:
Inga-Lil Tegelberg (S), ordf. KS
Bert-Ola Dahlgren, samhällsbyggnadschef
Erik Klippmark, utredare
Kollektivtrafiknämnden:
Johan Örjes (C), ordf. KTN
Bertil Kinnunen (S), 2:e vice ordf. KTN
Kollektivtrafikförvaltningen:
Johan Wadman, trafikdirektör
Thomas Hallberg, Trafikansvarig landsbygds- och
tätortstrafik
Helene Gustafsson, sekreterare
1. Inledning och presentation
Inga-Lil Tegelberg (S), kommunstyrelsens ordförande Älvkarleby kommun, öppnade
mötet och hälsade välkomna. Samtliga närvarande presenterade sig.
Johan Wadman inledde med att beskriva kollektivtrafikmyndighetens organisation,
instanser och roller samt samråds- och dialogprocessen.
Kommunens och UL:s kontaktpersoner på tjänstemannanivå presenterades, liksom
deltagande i Älvkarleby kommuns planeringsarbete.
2. Utveckling 2013
Genomgång av viktiga händelser som skett under 2013;
 Ny trafik Uppsala – Sala
 Pendeltågstrafik Uppsala – Stockholm
 Nytt biljettsystem
 Förslag till ny prisstruktur
Utfall för resande, nöjdkundindex (NKI) samt fossilfri produktion presenterades.
Kollektivtrafikförvaltningen UL
Drottninggatan 7 │ Box 1400 │ 751 44 Uppsala │ tfn 018-65 99 00 │ fax 018-65 99 01 │ org nr 232100-0024
www.ul.se
Bilaga § 34
2 (4)
Totalt resande per månad, resande per månad och station med Upptåget i Älvkarleby
samt resande med linje 501 presenterades.
3. Aktuellt 2014
Ny pris- och biljettstruktur
 Utredning av olika rabatter
Utveckling av biljettsystemet
 Webticket
 SL interoperabilitet
 App
Storregionala tågtrafiken
 samverkansavtal om utveckling av regionala tågtrafiken i Östra Sverige har slutits
mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Sörmland, Uppland,
Västmanland, Örebro och Östergötlands län
Utmaning 2015 – skolresor
 Nya skolkort – nytt terminskort på skoldagar samt nytt fritidskort som gäller i hela
UL-trafiken
 Nya skolkortsavtal tecknas med samtliga kommuner
4. Uppföljning kommunsamråd
Vid kommunsamråd 2013 framkom att;
 nuvarande pris- och biljettsystem upplevs som krångligt med undantag i olika zoner
och olika zoner för buss respektive tåg
 missnöje finns vad gäller olika biljettpriser beroende på om biljett köps via UL eller
X-Trafik
 vid hemresa missar arbetspendlare från Arlanda Upptåget från Uppsala mot Gävle
när SL-pendeln är försenad, vilket innebär en timmes väntetid i Uppsala till nästa
avgång
 önskemål har framkommit från föräldrar om längre giltighetstid för skolkort
 kommunen har önskemål om att hitta bra anslutningar till Forsmark i samarbete med
X-Trafik
5. Trafikprogram T15
Regionbuss:
 Mindre justeringar i trafiken
Nyheter 2015
Upptåget:
11 nya avgångar (6 söderut – 5 norrut).
Noteras att det inte har varit möjligt att få samma uppehållsbild som befintliga avgångar
i denna tidtabell.
6. Strategiska utvecklingsfrågor
Nuläge vad gäller hållplatser i Älvkarleby kommun
Bilaga § 34
3 (4)
Älvkarleby kommun har 131 hållplatslägen, varav 3 är tillgänglighetsanpassade.
Kostnader för hållplats
En ny hållplats med två hållplatslägen kostar cirka 1 miljon att anlägga, varav
tillgänglighetsanpassningen kostar cirka 500 000 kr för två hållplatslägen, varav
2 stycken väderskydd kostar cirka 250 000 kr, varav 2 stycken fickor kostar cirka
250 000 kr.
Planering för hållplatser
Inventering av hållplatser har genomförts. Långsiktig planering för
tillgänglighetsanpassning av hållplatser på kommunalt vägnät är kommunernas ansvar.
Övrig hållplatsutrustning ovan mark ansvarar UL för.
Åtgärder hållplatser statlig väg nät
Älvkarleby kommun, Trafikverket, KTF UL diskuterar trafiksäkerhetshöjdande åtgärder
för oskyddade trafikanter vid bland annat hållplatser vid skolor.
Ansökan om statlig medfinansiering
Kollektivtrafikförvaltningen UL lämnar in ansökan om 50 procent statlig
medfinansiering till Trafikverket gällande bland annat kollektivtrafikanläggningar,
tillgänglighetsanpassning av hållplatser, cykelställ vid hållplatser, pendlarparkering med
mera för genomförande under åt 2015.
7. Information från kommunen
Kommunen upplever att man är nöjd med nuvarande zonindelning.
Få resande med Upptåget använder perrongvalidatorerna eftersom det i dagsläget är
möjligt att köpa biljett ombord och att tågvärdarna läser av biljetterna ombord.
Då det inte finns någon gymnasieskola i kommunen blir det besvärligt för
gymnasieelever när det gäller skolresor.
I dagsläget finns ingen bra lösning för gruppresor.
Kommunen betonade även det faktum att Älvkarleby kommun har sportlov vecka 9.
Framfördes önskemål om översyn vad gäller tätare tågturer vid lågtrafik samt översyn
vad gäller avgång 07.07 söderut.
Framfördes önskemål om översyn vad gäller anropsstyrd trafik till Gårdskär Långsand,
då medborgare framfört synpunkter att bussar går tomma.
Kommunen ställde fråga angående process gällande färdtjänst. Kollektivtrafiknämndens
ordförande Johan Örjes (C) hänvisade till att frågan ligger under landstingsstyrelsen.
Vid fråga angående möjlighet att ha gemensamma biljetter X-trafik/UL liknande UL/SL
konstateras att X-trafik och UL nu har samma biljettsystem, vilket öppnar nya
möjligheter. UL är öppna för diskussioner i denna fråga.
Synpunkter har inkommit från medborgare angående att SJ har tågstopp i Tierp men
inte i Älvkarleby/Skutskär.
Fråga om rabatter för pensionärer lyftes. Kollektivtrafiknämndens ordförande Johan
Örjes (C) hänvisade till förvaltningens uppdrag att se över nuvarande regler för
pensionärer.
Långsunda-Gårdskär vill ha trafik, men tunga fordon (bussar) förstör grusvägar vid
tjällossning. UL informerade om att anropsstyrd kan ett sätt att avlasta vägarna, vilket
Bilaga § 34
4 (4)
inte gäller skoltrafiken. UL:s avdelning Samhälle och trafik undersöker statistik i denna
fråga.
Sammanfattningsvis lyfte kommunen frågor om skolskjutsar, anropsstyrd trafik,
färdtjänst och biljettpriser för pensionärer.
Bilaga § 34
Kollektivtrafikförvaltningen UL
Helene Gustafsson
Minnesanteckningar från kommunsamråd 8 december 2014
Tierps kommun
Närvarande:
Tierps kommun:
Bengt-Olov Eriksson (S), ordf. KS
Yvette Axelsson, kommunchef
Per Jonsson, chef Medborgarservice
Conny Rönnholm, ekonomichef
Henrik Hedqvist, utbildningschef
Kollektivtrafiknämnden:
Johan Örjes (C), ordf. KTN
Bertil Kinnunen (S), 2:e vice ordf. KTN
Kollektivtrafikförvaltningen:
Johan Wadman, trafikdirektör
Rickard Grönborg, kollektivtrafikstrateg
Thomas Hallberg, Trafikansvarig landsbygds- och
tätortstrafik
Helene Gustafsson, sekreterare
1. Inledning och presentation
Bengt-Olov Eriksson (S), kommunstyrelsens ordförande Tierps kommun, öppnade
mötet och hälsade välkomna. Samtliga närvarande presenterade sig.
Johan Wadman inledde med att beskriva kollektivtrafikmyndighetens organisation,
instanser och roller, samt samråds- och dialogprocessen.
Kommunens och UL:s kontaktpersoner på tjänstemannanivå presenterades, liksom
deltagande i Tierps kommuns planeringsarbete.
2. Utveckling 2013
Genomgång av viktiga händelser som skett under 2013;
 Ny trafik Uppsala - Sala
 Pendeltågstrafik Uppsala – Stockholm.
 Nytt biljettsystem.
 Förslag till ny prisstruktur.
Kollektivtrafikförvaltningen UL
Drottninggatan 7 │ Box 1400 │ 751 44 Uppsala │ tfn 018-65 99 00 │ fax 018-65 99 01 │ org nr 232100-0024
www.ul.se
Bilaga § 34
2 (4)
Utfall för resande samt fossilfri produktion presenterades.
3. Aktuellt 2014
Ny pris- och biljettstruktur
 Utredning av olika rabatter
Utveckling av biljettsystemet
 Webticket
 SL interoperabilitet
 App
Storregionala tågtrafiken
 samverkansavtal om utveckling av regionala tågtrafiken i Östra Sverige har slutits
mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Sörmland, Uppsala,
Västmanland, Örebro och Östergötlands län
Utmaning 2015 – skolresor
 Nya skolkort – nytt terminskort på skoldagar samt nytt fritidskort som gäller i hela
UL-trafiken
 Nya skolkortsavtal tecknas med samtliga kommuner
4. Uppföljning kommunsamråd
Vid kommunsamråd 2013 framkom;
 önskemål om förstärkning av tågtrafik
 problem vid anslutningar mellan tåg och buss
 behov av översyn vad gäller pendlarparkeringar i Tierp och Örbyhus pågår.
Föreslogs att göra undersökning avseende hur många som bor i köpingen och var
resan startas. Diskuterades anslutningsbuss alternativt tätortsbuss som alternativ till
bil för att ta sig till stationen
 beakta kommentarer från sällanresenärer som reser till Stockholm att UL/SL-biljett
kan inte köpas i Tierp samt att det är ont om tid vid byte i Uppsala
 synpunkter att UL:s hemsida kan vara tydligare
 att behov av kollektivtrafik finns till Tierps Arena, Hagströmgymnasiet och
yrkesförarutbildningar, då den dagliga verksamheten ökar
 önskemål om förberedelse för utökad trafik när Forsmark byggs ut 2017-2018
 önskemål om att samordna linje 821 till Upptåget
 synpunkter att det inte längre går några sena bussar till/från Söderfors
5. Trafikprogram T15
Linje 517
Linje som går mellan orterna Örbyhus, Tobo och Tierp på väg 292 med 15 turer på
vardagar och 6 dubbelturer lördagar och helgdagar övergår till att vara en skollinje,
vilket innebär ca 4 turer på vardagar.
Linjen körs till stora delar parallellt med Upptåget och sedan Upptåget fick fler turer
finns i stort sett endast skolelever på sträckan Tobo - Örbyhus kvar. De turer som
skolelever använder blir kvar.
Bilaga § 34
3 (4)
Förändringen beräknas ha begränsad kundpåverkan då linjen, förutom skolelever, har
ca 30 övriga resenärer per dag totalt och de flesta turer har färre än fem påstigande.
Resandet är koncentrerat mellan de orter som Upptåget trafikerar med ca 5 på- och
avstigande mellan orterna
Linje 518
Linjen går mellan orterna Skutskär, Mehedeby och Tierp med 12 dubbelturer på
vardagar och 3 dubbelturer lördagar och helgdagar och kommer att övergå till att vara
en skollinje, vilket innebär ca 4 turer på vardagar.
Linjen körs till stora delar parallellt med Upptåget och sedan Upptåget fick fler turer
finns i stort sett endast skolelever kvar. De turer som skolelever använder blir kvar.
Förändringen beräknas ha begränsad kundpåverkan då linjen, förutom skolelever, har
ca 30 övriga resenärer per dag totalt och de flesta turer har färre än fem påstigande.
Resandet är koncentrerat mellan de orter som Upptåget trafikerar med ca 7 på- och
avstigande mellan orterna.
Linje 760
Expresslinje med en tur från Tierp till Gävle på morgonen och en tur tillbaka på
eftermiddagen läggs ner.
Sedan Upptågets nya tidtabell med fler turer till Gävle har linjens betydelse blivit i det
närmaste obefintlig.
Förändringen beräknas ha mycket liten kundpåverkan då det i snitt är en påstigande per
dag.
Nyheter 2015
Upptåget
11 nya avgångar (6 söderut – 5 norrut) på sträckan Gävle – Tierp.
Det har inte varit möjligt att få samma uppehållsbild som befintliga avgångar i den här
tidtabellen.
6. Strategiska utvecklingsfrågor
Nuläge vad gäller hållplatser i Tierps kommun;
Tierps kommun har 498 hållplatslägen, varav 3 är tillgänglighetsanpassade.
Kostnader för hållplats
En ny hållplats med två hållplatslägen kostar cirka 1 miljon att anlägga, varav
tillgänglighetsanpassningen kostar cirka 500 000 kr för två hållplatslägen, varav
2 stycken väderskydd kostar cirka 250 000 kr, varav 2 stycken fickor kostar cirka
250 000 kr.
Planering för hållplatser
Inventering av hållplatser har genomförts. Långsiktig planering för
tillgänglighetsanpassning av hållplatser på kommunalt vägnät är kommunernas ansvar.
Övrig hållplatsutrustning ovan mark ansvarar UL för.
Ansökan om statlig medfinansiering
Kollektivtrafikförvaltningen UL lämnar in ansökan om 50 procent statlig
medfinansiering till Trafikverket gällande bland annat kollektivtrafikanläggningar,
Bilaga § 34
4 (4)
tillgänglighetsanpassning av hållplatser, cykelställ vid hållplatser, pendlarparkering för
genomförande under år 2015.
Övriga aktuella frågor
Ostkustbanans stationsnära lägen – samarbetsprojekt med syfte att;
 stärka samarbetet och samsynen i stråket när det gäller samhällsplanering,
kollektivtrafik och infrastruktur
 se på samhällsplaneringen, kollektivtrafiken och infrastrukturen som en helhet
 fokusera på stationsorter mellan Storvreta-Skutskär samt Knivsta
 verka för ett ökat bostadsbyggande och tätortsutveckling i stort kring de stationsnära
lägena
Örbyhus
 Tierps kommun ser över länken mellan Örbyhus centrum och Örbyhus station.
 UL medverkar i projektet
7. Information från kommunen
Konstateras att behov kvarstår vad gäller kollektivtrafik i samband med event vid Tierps
Arena.
Kommunen informerade om ganska stor inflyttning i kommunen, utökning av
industriområde 2016 och pågående och planerad byggnation med bland annat totalt ca
600 lägenheter under tre år på gångavstånd från stationen, vilket troligtvis kommer att
medföra ökad tågpendling. Intresse finns för nybyggda bostadsrätter nära stationen.
Kommunen ställde fråga om nya hållplatslägen i samband med utbyggnad av
industriområdet. Informerades även att planer finna att bygga ett större hotell och övrig
verksamhet vid rondellen.
Ny idrottshall kommer att byggas på östra sidan om stationen.
Informerades om exploatering i Karlholm med totalt ca 400 bostäder i form av
fritidsbebyggelse och permanentboende, där vägplanering pågår och byggstart beräknas
till 2017.
Konstaterades behov av parkeringsplatser redan idag och att med ytterligare ca 900
bostäder krävs ännu fler möjligheter till parkering. Redan idag pågår översyn vad gäller
parkeringsmöjligheter i kommunen.
Skoltrafiken upplevs fungera bra.
Kommunen konstaterade att det ännu inte är lika högt tryck på parkeringsplatser i
Örbyhus och att man inte fått några signaler från Örbyhus vad gäller zontillhörighet för
enkelbiljetter.
Bilaga § 34
Kollektivtrafikförvaltningen UL
Helene Gustafsson
Minnesanteckningar från kommunsamråd 12 december 2014
Enköpings kommun
Närvarande:
Enköpings kommun:
Helena Proos (S), ordf. KS
Anders Wikman (NE), 1:e vice ordf. KS
Ingvar Smedlund (M), 2:e vice ordf. KS
Kenneth Holmstedt, t.f. kommunchef
Isabelle Lundquist Eklund, bitr. plan- och
utvecklingschef, strategisk samhällsplanerare
Kollektivtrafiknämnden:
Johan Örjes (C), ordf. KTN
Bertil Kinnunen (S), 2:e vice ordf. KTN
Kollektivtrafikförvaltningen:
Johan Wadman, trafikdirektör
Rickard Grönborg, kollektivtrafikstrateg
Thomas Hallberg, trafikansvarig landsbygds- och
tätortstrafik
Helene Gustafsson, sekreterare
Inledning och presentation
Helena Proos (S), kommunstyrelsens ordförande Enköpings kommun, öppnade mötet
och hälsade välkomna. Samtliga närvarande presenterade sig.
Johan Wadman inledde med att beskriva kollektivtrafikmyndighetens organisation,
instanser och roller, samt samråds- och dialogprocessen.
Kommunens och UL:s kontaktpersoner på tjänstemannanivå presenterades, liksom
deltagande i Enköpings kommuns planeringsarbete.
Utveckling 2013
Genomgång av viktiga händelser som skett under 2013;
 Ny trafik Uppsala - Sala
 Pendeltågstrafik Uppsala – Stockholm
 Nytt biljettsystem
Kollektivtrafikförvaltningen UL
Drottninggatan 7 │ Box 1400 │ 751 44 Uppsala │ tfn 018-65 99 00 │ fax 018-65 99 01 │ org nr 232100-0024
info@ul.se │ www.ul.se
Bilaga § 34
2 (4)

Förslag till ny prisstruktur
Utfall för resande, nöjdkundindex (NKI) samt fossilfri produktion presenterades.
Aktuellt 2014
Ny pris- och biljettstruktur
 Utredning av olika rabatter
Utveckling av biljettsystemet
 Webticket
 SL interoperabilitet
 App
Storregionala tågtrafiken
 samverkansavtal om utveckling av regionala tågtrafiken i Östra Sverige har slutits
mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Sörmland, Uppsala,
Västmanland, Örebro och Östergötlands län
Utmaning 2015 – skolresor
 Nya skolkort – nytt terminskort på skoldagar samt nytt fritidskort som gäller i hela
UL-trafiken
 Nya skolkortsavtal tecknas med samtliga kommuner
Uppföljning kommunsamråd
Vid kommunsamråd 2013 framkom att;
 ett projekt har startats tillsammans med Nobina och SamBus, där även Enköpings
kommun ingår. Målet är att kraftigt öka resandet på sträckan Västerås – Enköping –
Uppsala. Projektet är treårigt och kommer att samla alla aktiviteter som rör denna
sträcka
 från UL:s sida ses såväl trafikmässiga som ekonomiska fördelar med att samla all
skolbusstrafik inom kommunen hos UL
 Mälabutredningen om framtida regionaltågtrafik pågår
Trafikprogram T15
Linje 730
Expresslinje mellan Enköping och Bålsta med 8 dubbelturer per vardag läggs ner då
linjen har ett lågt resande.
Förändringen beräknas ha begränsad kundpåverkan då det med några få undantag är
färre än 8 påstigande i genomsnitt per tur och dessa hänvisas istället till linje 803 som
går med 34 dubbelturer per vardag och tar 10 minuter längre än linje 730. Det finns
även ca 25 dagliga tågförbindelser med SJ mellan Enköping och Bålsta.
Linje 774
Expresslinje mellan Uppsala och Enköping med 26 dubbelturer per vardag och
9 dubbelturer lördagar och helgdagar minskar med elva dubbelturer dagtid (9-15) och
kvällstid (19-22) måndag till fredag.
Bilaga § 34
3 (4)
Tillsammans med linje 804 är utbudet på sträckan idag betydligt större än efterfrågan.
Resandet på linje 804 är idag större än 774 och därför föreslås reduktionen på 774.
Vidare sker en stor del av resandet till och från Örsundsbro och idag saknas en bra
hållplats på väg 55 att stanna på för linje 774.
Förändringen beräknas ha liten kundpåverkan då linje 804 tar ca 10 minuter längre tid
än linje 774 och går varje kvart. Övervägande andelen resenärer väljer linje 804 redan
idag.
Strategiska utvecklingsfrågor
Nuläge vad gäller hållplatser i Enköpings kommun;
Enköpings kommun har 532 hållplatslägen, varav 10 st. är tillgänglighetsanpassade.
Kostnader för hållplats
En ny hållplats med två hållplatslägen kostar cirka 1 miljon att anlägga, varav
tillgänglighetsanpassningen kostar cirka 500 000 kr för två hållplatslägen, varav
2 stycken väderskydd kostar cirka 250 000 kr, varav 2 stycken fickor kostar cirka
250 000 kr.
Planering för hållplatser
Inventering av hållplatser har genomförts. Långsiktig planering för
tillgänglighetsanpassning av hållplatser på kommunalt vägnät är kommunernas ansvar.
Övrig hållplatsutrustning ovan mark ansvarar UL för.
Ansökan om statlig medfinansiering
Kollektivtrafikförvaltningen UL lämnar in ansökan om 50 procent statlig
medfinansiering till Trafikverket gällande bland annat kollektivtrafikanläggningar,
tillgänglighetsanpassning av hållplatser, cykelställ vid hållplatser, pendlarparkering för
genomförande under år 2015.
Övriga aktuella frågor
 Tillgänglighetsanpassning av 11 hållplatser på väg
 Skolsta tillgänglighetsanpassning genomfördes under hösten 2014
 Arosprojektet, samarbetsprojekt 2013 – 2016, som utfört testresenärsaktiviteter
under hösten 2014
Information från kommunen
Få inkomna synpunkter angående trafiken från boende i Örsundsbro. Bussarna
uppskattas, synpunkter på kommunikationer till Bålsta, lite oro när det gäller eventuell
framtida tågtrafik. Biljettåterförsäljning saknas.
Framfördes önskemål om funktion i nya appen som visar var bussen befinner sig.
Kommunen planerar att upphandla skoltrafiken i Bredsand våren 2014 (?!) –
diskussioner pågår.
Hållplats på vänster sida Bodavägen bör åtgärdas. UL kallar till möte tillsammans med
kommunen med anledning av denna fråga.
Betonades vikten av att UL deltar vid ortsanalyser.
Dialog pågår mellan UL och Enköpings kommun vad gäller planering för kollektivtrafik
vi byggnation av ny stadsdelar, exempelvis i Fanna, Bacho-området.
Bilaga § 34
4 (4)
Översyn pågår vad gäller bytespunkt Litslena/Skolsta. Betonades vikten av att inte
glömma Grillby-avfarten.
Konstaterades dålig kollektivtrafik i och till Grillby. Diskuterades möjlighet till förlängt
pendeltåg till Grillby, kommunikationer (cykelväg/buss) på sträckan Grillby – Skolsta
samt möjlighet till pendlarparkering i Skolsta.
Kommunen framhävde Grillby som utvecklingsort.
Bilaga § 34
Kollektivtrafikförvaltningen UL
Helene Gustafsson
Minnesanteckningar från kommunsamråd 27 januari 2015
Uppsala kommun
Närvarande:
Uppsala kommun:
Marlene Burwick (S), ordf. KS
Maria Gardfjell (MP), 1:e vice ordf. KS
Fredrik Ahlstedt (M), 2:e vice ordf. KS
Erik Pelling (S)
Caroline Andersson (S)
Rickard Malmström (MP)
Ilona Satmári Waldau (V)
Marta Obminska (M)
Stefan Hanna (C)
Ebba Busch Thor (KD)
Joachim Danielsson, stadsdirektör
Christoffer Nilsson, biträdande stadsdirektör
Mats Norrbom, stadsbyggnadsdirektör, KSU
Ola Kahlström, strategisk samhällsplanerare, KSU
Kollektivtrafiknämnden:
Bertil Kinnunen (S) ordf. KTN
Robert Damberg (MP), 1:e vice ordf. KTN
Johan Örjes (C), 2:e vice ordf. KTN
Kollektivtrafikförvaltningen:
Johan Wadman, trafikdirektör
Rickard Grönborg, kollektivtrafikstrateg
Anders Nordling, trafikansvarig stadsbuss Uppsala
Helene Gustafsson, sekreterare
Kollektivtrafikförvaltningen UL
Drottninggatan 7 │ Box 1400 │ 751 44 Uppsala │ tfn 018-611 00 00 │ fax 018-13 03 25 │ org nr 232100-0024
www.ul.se
Bilaga § 34
2 (5)
1. Inledning och presentation
Marlene Burwick (S), kommunstyrelsens ordförande Uppsala kommun, öppnade mötet
och samtliga närvarande presenterades sig.
Johan Wadman inledde med att beskriva kollektivtrafikmyndighetens organisation samt
samråds- och dialogprocessen sam t samråds- och dialogprocessen.
Kommunens och UL:s kontaktpersoner på tjänstemannanivå presenterades, liksom
deltagande i Uppsala kommuns planeringsarbete.
2. Utveckling 2013
Genomgång av viktiga händelser som skett under 2013;
 Ny trafik Uppsala – Sala
 Pendeltågstrafik Uppsala – Stockholm
 Nytt biljettsystem
 Förslag till ny prisstruktur
Utfall för resande, nöjd kundindex (NKI), fossilfri produktion samt antal påstigningar i
stadstrafiken, regiontrafiken och tågtrafiken totalt per månad under perioden augusti
2013 – maj 2014 presenterades.
3. Aktuellt 2014
Ny pris- och biljettstruktur
 Utredning av olika rabatter
Utveckling av biljettsystemet
 Webticket
 SL interoperabilitet
 App
Storregionala tågtrafiken
 Samverkansavtal om utveckling av regionala tågtrafiken i Östra Sverige har slutits
mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Sörmland, Uppsala,
Västmanland, Örebro och Östergötlands län.
Kommunen framför synpunkt avseende informationsproblem för resenärer när
samordning mellan olika aktörer inte upplevs fungera bra.
Utmaning 2015 – skolresor
 Nya skolkort – nytt terminskort på skoldagar samt nytt fritidskort som gäller i hela
UL-trafiken
 Nya skolkortsavtal tecknas med samtliga kommuner
Kommunen ställer sig positiv till förslaget, och anser att detta är en viktig fråga då det
gynnar i stort sett samtliga skolelever i kommunen.
Bilaga § 34
3 (5)
4. Uppföljning kommunsamråd
Vid kommunsamråd 2013 framkom;
 ifrågasattes varför inte stadsbussar körs till kransorterna
 önskemål om bussfiler och farthinder på strategiska platser i Uppsala stad.
Konstaterades att dialog pågår med kommunen i denna fråga
 diskussion om signalprioriteringen på Luthagsesplanaden är i funktion eller inte.
Frågan kollas upp av kommunen
 förstudie avseende spårbunden trafik i Uppsala startas troligen våren 2014
 ifrågasattes hur användarvänligt det är att söka sin resa på webben eller via appar
samt hur lätt/svårt det är att vara ”engångsresenär”. Betonades vikten av att tänka på
turisterna genom exempelvis endagskort
 framfördes önskemål om översyn vad gäller infartsparkeringar
5. Trafikprogram T15
Förändringar från T15
Nya säkrare bussar på linje 110, 111 och 115
Nya fordon införs med regionbusstandard, vilket innebär fler sittplatser,
säkerhetsbälten, högre komfort och lägre buller vid landsvägskörning.
Linjerna blir en del av den gula regionbusstrafiken.
Avkortning av linje 101
Linjen trafikerar Björklinge – Knivsta via väg 255 med 19 dubbelturer per vardag och
9 dubbelturer på lördagar och helgdagar. Delen Björklinge – Uppsala tas bort från linje
101 och förs över till linje 102. Körvägen ändras så att bussen kör Dag Hammarskölds
väg – Veterinärvägen - Ulls väg – Ultunaallén - Dag Hammarskölds väg (eller omvänt)
och inte via Ulleråker. De turer som idag endast kör Dag Hammarskölds väg via
Genetiska trädgården ändras till denna sträckning.
Orsak till förändringen är att Uppsala kommun avser att reparera Flottsundsbron under
2015. Linje 101 kommer under tiden bli mycket störningskänslig. Det påverkar delen
Uppsala – Björklinge och anslutningarna med Sigtunabussen mycket negativt. Med
förändrad körväg i södra Uppsala minskas tidtabellstiden samtidigt som ett stort antal
alternativ finns för de som reser till och från Ultuna.
Förändringen beräknas få begränsad kundpåverkan. De som reser genom Uppsala får ett
byte. I dagsläget berör detta i storleksordningen 170 personer av ett totalt resande på
ca 500 personer per dag. I Ultuna stiger i genomsnitt 18 personer på per dag.
Ökad turtäthet på linje 102
Linjen trafikerar Björklinge – Knivsta via Danmark och Alsike. På sträckan
Björklinge – Uppsala har linjen 39 dubbelturer per vardag och 12 dubbelturer på
lördagar och helgdagar. På sträckan Uppsala – Knivsta har linjen 18 dubbelturer per
vardag och 10 dubbelturer på lördagar och helgdagar.
Produktion övertas från linje 101, vilket innebär en utökning av trafiken Uppsala –
Knivsta och på detta sätt erhålls 30-minuterstrafik måndag till fredag på hela sträckan
Björklinge – Uppsala – Knivsta och omvänt. Det blir även en viss ökning av
helgtrafiken.
Orsak till förändringar är att sedan linjen drogs om till att köra över östra Alsike har
resandet ökat och kapacitetsproblem finns på vissa turer.
Bilaga § 34
4 (5)
Förändringen beräknas ge ökade resmöjligheter.
Minskat antal turer på linje 774.
Fler regionbusslinjer som öppnas för lokala resor
Från och med december 2014 går det att resa lokalt på följande regionbusslinjer;
101
Uppsala - Vassunda - Knivsta
102
Björklinge - Lövstalöt - Uppsala - Danmark - Östra Alsike - Knivsta
103*
Husby - Viksta - Björklinge - Ärentuna - Uppsala
104*
Brunnby - Skuttunge - Bälinge - Ulva - Uppsala
106*
Jumkil - Börje - Uppsala
107
Vreta - Uppsala
108*
Uppsala - Dalby - Vik - Uppsala
109*
Uppsala - Vänge - Hagby - Åland - Vänge - Uppsala
110
Storvreta - Gamla Uppsala - Uppsala
111
Bälinge - Lövstalöt - Uppsala
115
Storvreta - Gamla Uppsala - Uppsala
116*
Stavby - Rasbokil - Gåvsta - Uppsala
119
Uppsala - Skölsta – Uppsala
804
Uppsala - Enköping
Uppsala - Knutby
809
* = nyöppnade linjer
Nyheter 2015 – tåg
Upptåget
11 nya avgångar (6 söderut – 5 norrut) på sträckan Gävle – Tierp.
Det har inte varit möjligt att få samma uppehållsbild som befintliga avgångar i den här
tidtabellen.
Dalabanan
Tåg i Bergslagen (TiB) kommer att börja trafikera på sträckan med två extra turer från
Sala (4.36 och 18.06) och en extra tur från Uppsala (22.45). UL:s biljetter och
resevillkor gäller på dessa turer.
UL/SL-pendeln
Ytterligare en tur till och från Uppsala tillkommer
Från Uppsala
22.56 till
Stockholm
23.53
Från Stockholm 22.39 till
Uppsala
23.34
6. Strategiska utvecklingsfrågor
Översiktlig tidplan för uppdatering av Regionalt trafikförsörjningsprogram
presenterades. Beslut i kollektivtrafiknämnden beräknas tas februari 2016, därefter
beräknas Landstingsfullmäktige anta uppdaterat program april 2016.
Nuläge vad gäller hållplatser i Uppsala kommun;
Hållplatser i länet på statlig, kommunal och privat väg presentades per kommun.
Bilaga § 34
5 (5)
Uppsala kommun har 2001 hållplatslägen, varav 446 är tillgänglighetsanpassade.
Exempel på tidplan för att klara att tillgänglighetanpassa hållplatser med 100 påstigande
per dygn eller mer (150 lägen) presenterades.
Projekt Ostkustbanans stationsnära lägen
Projektets syfte är stärka och förtäta bebyggelsen i stationsorter efter Ostkustbanan, som
är ett kollektivtrafikstråk med stor potential. Kartläggning har gjorts avseende
förutsättningar för tillväxt i stråket mellan Knivsta – Skutskär, det vill säga
stationsorterna Storvreta, Vattholma och Skyttorp i Uppsala kommun.
Informerades om eventuella kommande investeringar som kan komma att ge stora
möjligheter att få bättre tågförbindelser till Uppsala.
Organisation för samverkansprojekt Framtidens kollektivtrafik i Uppsala stad
(Framkollus) presenterades. I projektet pågår arbete vad gäller nytt linjenät,
framkomlighet samt spårväg. Betonades att projektet under hösten 2014 fokuserat mer
på nytt linjenät och framkomlighet än på spårväg.
7. Information från kommunen
Betonades vikten av att ny politisk styrgrupp utses för gemensamt samverkansprojekt
Framkollus.
Informerade om pågående översyn av kommunens Översiktsplan med samråd under
sommaren 2015, innerstadsstrategin där handelsstudie avseende flytt av bussar från
Stora Torget pågår samt pågående arbetet i samverkansprojekt Framkollus.
Betonades vikten av att få en fungerande kollektivtrafik i samband med byggande av ett
stort antal lägenheter i Ulleråkerområdet samt att aktivt arbeta för införa fossilfria
bränslen då risk finns för förorening av grundvattnet i området.
Bilaga § 34
Kollektivtrafikförvaltningen UL
Helene Gustafsson
Minnesanteckningar från kommunsamråd 2 februari 2015
Håbo kommun
Närvarande:
Håbo kommun:
Carina Lund (M)), ordf. KS
Liselotte Grahn Elg (M), vice ordf.
Göran Eriksson (C)
Håkan Welin (FP)
Christian Nordberg (MP)
Fred Rydberg (KD)
Agneta Hägglund (S)
Lars-Göran Bromander (S)
Eva Staake (S)
Fredrik Anderstedt (S)
Werner Schubert (S)
Michael Rubbestad (SD)
Tommy Rosenkvist (M)
Leif Zetterberg (C)
Sabine Noresson (MP)
Bengt Björkman (SD)
Johan Tolinsson (S)
Per Kjellander, kommundirektör
Hans Nordstedt, sekreterare KS
Klas Ljungberg, utvecklingschef
Maria Ekberg, samhällsplanerare
Kollektivtrafiknämnden:
Bertil Kinnunen (S), ordf. KTN
Robert Damberg (MP), 1:e vice ordf. KTN
Johan Örjes (C), 2:e vice ordf. KTN
Kollektivtrafikförvaltningen:
Johan Wadman, trafikdirektör
Rikard Grönborg, kollektivtrafikstrateg
Thomas Hallberg, trafikansvarig landsbygds- och tätortstrafik
Helene Gustafsson, sekreterare
Kollektivtrafikförvaltningen UL
Drottninggatan 7 │ Box 1400 │ 751 44 Uppsala │ tfn 018-65 99 00 │ fax 018-65 99 01 │ org nr 232100-0024
www.ul.se
Bilaga § 34
2 (4)
1. Inledning och presentation
Carina Lundh (M), kommunstyrelsens ordförande Håbo kommun, öppnade mötet och
hälsade alla välkomna. Samtliga närvarande presenterade sig.
Johan Wadman inledde med att beskriva kollektivtrafikmyndighetens organisation,
instanser och roller samt samråds- och dialogprocessen.
2. Utveckling 2013
Genomgång av viktiga händelser som skett under 2013;
 Ny trafik Uppsala – Sala
 Pendeltågstrafik Uppsala – Stockholm
 Nytt biljettsystem
 Förslag till ny biljettstruktur
3. Aktuellt 2014
Ny pris- och biljettstruktur
 Utredning av olika rabatter
Utveckling av biljettsystemet
 Webticket
 SL interoperabilitet
 App
Storregionala tågtrafiken
 Samverkansavtal om utveckling av regionala tågtrafiken i Östra Sverige har slutits
mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Sörmland, Uppsala,
Västmanland, Örebro och Östergötlands län.
Utmaningar 2015
 Prisförändringar
 Rabatter
 Förenklingar
 Skolkort
Nya skolkort – nytt terminskort på skoldagar samt nytt fritidskort som gäller i hela
UL-trafiken. Nya skolkortsavtal tecknas med samtliga kommuner.
4. Uppföljning kommunsamråd
Vid kommunsamråd 2013 framkom att;
 önskemål finns vad gäller ungdomskort för ungdomar som inte åker med skolkort
samt att elever idag måste boka gruppbiljett för att ta sig till biblioteket under
lågtrafik. Av denna anledning framförde kommunen önskemål om att låta
pensionärer och skolungdomar att åka gratis under lågtrafik. Kommunen
Bilaga § 34
3 (4)







efterfrågade underlag/utredning avseende administrativa kostnader med anledning
av denna fråga. Kollektivtrafikförvaltningen gör översyn i frågan
samtliga gymnasielever i Håbo kommun idag har SL-kort men att det händer att
förare nekar dem att åka med tätortstrafiken i Bålsta, vilket ibland innebär att
ungdomar blir kvarlämnade i Bålsta på kvällen
skolkortsfrågan inte är helt enkel att lösa och att arbete pågår dagligen med
anledning av förarbeteenden
ungdomarna ”hamnar i kläm” mellan UL:s och SL:s olika biljett- och taxesystem
och att det idag inte finns någon bra lösning, men att frågan kommer att ses över
kontantfritt ombord medför problem för ungdomar som inte har betalkort eller
giltigt färdbevis – kan detta lösas?
problemen för ungdomarna måste lösas gemensamt
önskemål från kommunen om att få en kontaktperson inom UL för frågor angående
skolskjutsar, skolkort etc.
önskemål om utökning av linje 304 (mjuka linjen) vad gäller kapacitet, turtäthet och
linjesträckning
5. Trafikprogram T15
Linje 730
Expresslinje mellan Enköping och Bålsta med 8 dubbelturer per vardag läggs ner då
linjen har ett lågt resande.
Förändringen beräknas ha låg kundpåverkan då det men några få undantag är färre än
8 påstigande i genomsnitt per tur och dessa hänvisas istället till linje 803 som går med
34 dubbelturer per vardag och tar 10 minuter längre än linje 730.
6. Strategiska utvecklingsfrågor
Uppdatering av Regionalt trafikförsörjningsprogram
Det regionala trafikförsörjningsprogrammet omfattar alla typer av regional
kollektivtrafik och anger långsiktig strategisk inriktning och mål för länets
trafikförsörjning. Utifrån programmet beslutar kollektivtrafiknämnden om allmän
trafikplikt, det vill säga om vilken trafik som ska beställas och finansieras av
landstinget.
Översiktlig tidplan för uppdatering av nu gällande trafikförsörjningsprogram
presenterades. Samrådsprocess och bearbetning av information kommer att ske under
hösten 2015. Remissversion av uppdaterat trafikförsörjningsprogram kommer att
skickas till samtliga kommuner i länet.
Kollektivtrafiknämnden beräknas ta beslut i februari 2016, därefter beräknas antagande
i landstingsfullmäktige i april 2016.
Trafikplan 2016
Översyn kommer att göras vad gäller tätortstrafiken i Bålsta, mjuka linjen samt trafik
till Uppsala. Informerades om UL:s pågående effektivitetsutredning, i vilken det bland
annat ingår att göra en översyn vad gäller storlek på fordon på vissa linjer/sträckor.
Tågtrafik Mälarbanan
Informerades om nytt avtal mellan UL och SL juni 2016, nytt pendeltågsavtal december
2016 samt att Citybanan öppnar 2017.
Bilaga § 34
4 (4)
Mälarbanan etapp 1 Kalhäll – Barkarby öppnar 2016, etapp 2 Barkarby – Tomteboda
öppnar 2025. Eventuellt kan detta innebära förtätad trafik på sträckan Bålsta –
Stockholm C, oklart vad gäller pendeltågstrafik väster om Bålsta. Regionaltåg på
sträckan Västerås – Enköping – Bålsta – Stockholm beräknas få 28 avgångar jämfört
med dagens 24 avgångar.
Diskussion uppstod vad gäller tillförlitlighet och störningar. Trafikdirektören klargjorde
att Trafikverket ansvarar för infrastrukturen.
Bålstatillägg
Nuvarande avtal gällande Bålstatillägget gäller till juni/juli 2016 och är ett
samverkansavtal mellan UL och SL där SL ansvarar för trafiken, är ansvariga för alla
intäkter och kostnader och SL:s resevillkor gäller med Bålstatillägg för resenärer.
UL betalar ersättning till SL.
Nuvarande konstruktion för SL periodkort med och utan Bålstatillägg jämfördes med
periodkort UL/SL Kombination.
Bålsta resecentrum
Informerades om pågående arbete avseende Bålsta resecentrum, där detaljplanen är
påbörjad 2015. Preliminär invigning beräknas till 2019/2020. I dagsläget är
hyreskostnaderna okända. Informerades om statlig medfinansiering med 50 % av
kostnaden. Regelbundna avstämningar sker mellan UL och Håbo kommun i detta
arbete.
7. Information från kommunen
Konstateras att Håbo kommun är den kommun i länet som har sämst kommunikation
med Uppsala, vilket föranleder behov av översyn vad gäller antal pendlare i kommunen.
Kommunen upplever att mjuka linjen har blivit succé, men att många samtal inkommit
till kommunen beroende på att den inte går ner till Bålsta centrum. Förtydligades att
bussen går ner till centrum om kommunen ser till att få bort felparkerade bilar från
området.
Informerades om att diskussioner pågår med Trafikverket med anledning av behov av
att förbättra bytespunkt Skolsta.
Framfördes synpunkt att resa till stationen kräver UL-kort, vilket inte ska behövas. UL
tar med sig frågan.
Klas Ljungberg, utvecklingschef Håbo kommun, informerade om markanvisningstävling avseende Bålsta centrum.
Maria Ekberg, samhällsplanerare Håbo kommun, informerade om kommunens
information på facebook och webben angående möjlighet att ställa frågor till UL med
anledning av dagens medborgarsamråd. Konstateras att i stort sett samma frågor
uppkommit som vid kommunsamrådet, d.v.s. frågor om Bålstatillägget, skolkort och
mjuka linjen.
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
Föredragningspromemoria
Kollektivtrafiknämnden
2015-04-16
Sammanträdesdatum
Sida
6 (11)
KTN2015-0017
§35
Samråd Tematiskt tillägg i översiktsplan, Landsbygdsutveckling i
strandnära läge (LIS), Håbo kommun – remissvar
Beslut
Kollektivtrafiknämnden godkänner framlagt förslag till remissvar.
Ärendet
Håbo kommun har tagit fram ett förslag till områden för landsbygdsutveckling i strandnära
lägen, så kallade LIS-områden. LIS-områdena kan genom en utveckling av exempelvis
bostäder, verksamheter eller förutsättningar för rekreation, friluftsliv och turism bidra till en
positiv utveckling av landsbygden.
Håbo kommun är en Mälarkommun med många mil Mälarstränder. Kommunens vision är att
förstärka kontakten och utveckla tillgängligheten till Mälaren, samtidigt som tillväxt sker
hållbart och i balans med miljö och klimat.
Förslaget innehåller fyra LIS-områden samt en eller två tänkbara utvecklingsalternativ i dessa.
Kollektivtrafikförvaltningen presenterar förslag till remissvar.
Bilaga § 35
Ordförandes sign
Justerandes sign
Remissvar – förslag
Missiv
Tematiskt tillägg översiktsplan – samrådsförslag
Utdragsbestyrkande
Bilaga § 35
FÖRSLAG
2015-04-16
Samhälle och trafik
Rickard Grönborg
Tfn 018-611 19 39
E-post rickard.gronborg@ul.se
Dnr KTN2015-0017
Håbo kommun
Kommunstyrelsens förvaltning
Marie Pettersson
746 80 Bålsta
Samråd om Tematiskt tillägg till översiktsplanen för Håbo
kommun angående landsbygdsutveckling i strandnära lägen
(LIS) (KS nr 2015.19)
Sammanfattande överväganden
Landstinget i Uppsala län har gjort övergripande överväganden för kollektivtrafiken
samt redovisat synpunkter på hur kommunen har beaktat de regionala målen för
kollektivtrafiken i det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Uppsala län samt
planeringsriktlinjerna i hållplatshandboken. I övrigt har landstinget synpunkter på
lokaliseringen av de utpekade områdena utifrån ett kollektivtrafikperspektiv.
Konsekvenser för landstinget
Utvecklingsområdena ligger i huvudsak i befintliga kollektivtrafikstråk. Vissa av
områdena kommer få långa gångavstånd till hållplats. Detta bör kunna kompenseras
med gena och säkra gång- och cykelvägar. I det tematiska tillägget nämns en
förlängning av pendeltågstrafiken väster om Bålsta med uppehåll i Krägga.
Kollektivtrafikförvaltningen bedömer att en sådan förlängning av pendeltågstrafiken
ligger långt fram i tiden. Ett tåguppehåll i Krägga beror väldigt mycket på hur orten
utvecklas fram till dess. Kommunen bör planera för fler bostäder, verksamheter och
service i Krägga, förslagsvis genom en fördjupad översiktsplan.
Yttrande
Kollektivtrafikförvaltningen UL (KTF UL) anser att det är bra att kommunen i sin
översiktsplanering har en tydlig inriktning att planera bostäder i stråk där det finns
kollektivtrafik.
Enligt Plan- och bygglagen ska det i översiktsplanen framgå hur kommunen i den
fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta
nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling
inom kommunen (3 kap. 5§ 4p PBL 2010:900). Kollektivtrafikförvaltningen UL anser
att kommunen bör komplettera det tematiska tillägget till översiktsplanen för
landsbygdsutvecklingen i strandnära lägen med målen i det Regionala
trafikförsörjningsprogrammet för Uppsala län samt Hållplatshandbokens riktlinjer.
Kollektivtrafikförvaltningen UL
Drottninggatan 7 │ Box 1400 │ 751 44 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-13 03 25 │ org nr 232100-0024
www.ul.se
Bilaga § 35
2 (3)
Kommunen bör även beakta Hållplatshandboken och tillgänglighet i den fortsatta
planeringen. Kollektivtrafikförvaltningen ser gärna att kommunen redan i
översiktsplaneringen för in riktlinjer om utformning av hållplatser med
tillgänglighetsanpassning i form av plattform, taktila stråk och trygga och trafiksäkra
gång- och cykelvägar till och från hållplatserna samt passager över vägar.
Krägga
Utveckling av pendeltågstrafik väster om Bålsta ligger långt fram i tiden. En
förlängning av pendeltåget västerut kan även påverka den kommersiella viljan att ha ett
tåguppehåll vid Bålsta station med de regionala tågen (i nuläget SJ). Möjligheten att ha
ett tåguppehåll i Krägga beror på hur kommunen i sin planering möjliggör för fler
bostäder, verksamheter, service och tätortsutveckling i stort. Antal boende bör
diskuteras. KTF UL ska ta fram planeringsriktlinjer för tåguppehåll. I andra län finns
riktlinjer på minst 1000-3000 invånare för att avvägningen av tåguppehåll kontra
restidsuppoffring ska börja utredas. Avståndet mellan stationer, infrastrukturella
förutsättningar, spårkapaciteten i förhållande till trafikering på banan (tåg med olika
hastighet, antal tåg m.m.), och andra resmöjligheter samt om orten har egna målpunkter
påverkar också. I samband med tåguppehåll så blir det även neddragningar på
busstrafiken till och från aktuell ort för att inte ha dubblettrafik samt för att kunna
bekosta tåguppehållet. KTF UL rekommenderar att Håbo kommun tar fram exempelvis
en fördjupad översiktsplan för Krägga för att svara upp mot detta.
Skokloster
Lis-området ligger relativt långt ifrån infrastruktur och hållplatser som det är möjligt att
trafikera med kollektivtrafik. Kollektivtrafikförvaltningen ser gärna att kommunen även
i översiktsplanen studerar möjligheten att planera in gena gång- och cykelvägar till
hållplatserna för att förbättra möjligheten att använda kollektivtrafiken.
Lugnet
Den nytillkommande bebyggelsen bör planeras på så sätt att gångavstånd till hållplats
helst inte överstiger 400 meter. Kommunen bör också säkerställa att det finns gena
gång- och cykelväg till hållplats samt säker passage över väg.
Barnperspektivet när det gäller transporter
Håbo kommuns befolkning består av barnfamiljer och medelåldern är låg.
Kollektivtrafikförvaltningen UL anser att kommunen bör i sin konsekvensbeskrivning
beakta barnperspektivet vid utpekande av Lis-områden. Möjligheter och behov för barn
att röra sig säkert och tryggt och kunna resa med kollektivtrafiken till aktiviteter och
vänner bör beaktas och beskrivas i planen. En sådan planering skulle kunna minska
behovet av skjutsning med bil vilket skulle kunna få positiva effekter på så väl klimatet
som för barnen och föräldrarna.
Bilaga § 35
3 (3)
Formalia
På sidan 28 i planen nämns kommunens önskemål om tågstopp i Krägga. Det bör ändras
till tåguppehåll i Krägga.
För Landstinget i Uppsala län
Bertil Kinnunen
Ordföranden
Johan Wadman
Trafikdirektör
Bilaga § 35
SAMRÅD
Datum
1(2)
Vår beteckning
2015-02-06
KS 2014/73 nr 2015.736
Kommunstyrelsens förvaltning
Plan- och utvecklingsavdelningen
Marie Pettersson, Samhällsplanerare
0171 52827
marie.pettersson@habo.se
Tematiskt tillägg till översiktsplan, Landsbygdsutveckling i
strandnära läge (LIS)
Håbo kommun har tagit fram ett förslag till områden för
landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden. LISområdena kan genom en utveckling av exempelvis bostäder, verksamheter
eller förutsättningar för rekreation, friluftsliv och turism bidra till en positiv
utveckling av landsbygden.
Håbo kommun är en Mälarkommun med många mil Mälarstränder.
Kommunens vision är att förstärka kontakten och utveckla tillgängligheten
till Mälaren, samtidigt som tillväxt sker hållbart och i balans med miljö och
klimat.
Lämna synpunkter på samrådsförslaget
Förslaget innehåller fyra LIS-områden samt en eller två tänkbara
utvecklingsalternativ i dessa. Innan vi jobbar vidare vill vi ha era synpunkter
på förslaget!
Synpunkter på förslaget mailas till:
Marie Pettersson, samhällsplanerare
E-post: marie.pettersson@habo.se
alternativt skickas via brev till:
Håbo kommun
Kommunstyrelsens förvaltning
Marie Pettersson
746 80 Bålsta
Vänligen inkom med synpunkter senast den 30 april 2015.
Om ni har frågor om samrådsförslaget kontakta:
Marie Pettersson
0171-528 27
Marie.pettersson@habo.se
POSTADRESS
TELEFON VÄXEL
ORG.NR
HEMSIDA
E-POST
746 80 BÅLSTA
0171-525 00
212000-0241
www.habo.se
kommun@habo.se
BESÖKSADRESS
TELEFAX
Centrumleden 1
0171-563 33
SAMRÅD
Bilaga § 35
Datum
2015-02-06
Vår beteckning
KS 2014/73 nr 2015.736
Aktiviteter under samrådstiden
Två informationsmöten kommer att anordnas under samrådstiden. Då
kommer samrådsförslaget att presenteras och det ges tillfälle att ställa frågor
om förslaget. Informationsmötena kommer att anordnas:
Tisdag 24 mars kl 18.00-20.00 i Kommunhuset i Bålsta samt
Torsdag 9 april kl 18.00-20.00 i Kommunhuset i Bålsta
Varmt välkomna!
Med vänlig hälsning
Marie Pettersson
Samhällsplanerare
2(2)
PLAN
Datum
2015-01-02
Karta 4. Befintlig och planerad utbredning av VA-nät samt kollektivtrafik.
Bilaga § 35
21
Vår beteckning
KS nr 2015.19
PLAN
Bilaga § 35
Datum
2015-01-02
22
Vår beteckning
KS nr 2015.19
3.3.2 Utveckla mälarnära boende och friluftsliv
Kommunens vision Vårt Håbo 2030 framhåller kommunens närhet till
Mälaren. Närheten till vattnet är både en stor tillgång men även som ett stort
ansvar. Mälarnära områden ska utvecklas och förvaltas så att de även finns kvar
och kan nyttjas av kommande generationer. Även kommunens översiktsplan
lyfter närheten till Mälaren och den möjlighet den ger till rekreation och
friluftsliv. En ökad tillgänglighet till stränderna och vattnet eftersträvas och
föreslås ske genom byggande av gång- och cykelvägar till och längs med
lämpliga strandpartier.
Att öka tillgängligheten till Mälarens stränder skapar attraktiva miljöer att bo och vistas i. Det främjar
friluftslivet och möjligheten till rekreation, vilket bidrar till en social hållbar utveckling. Attraktiva
boendemiljöer bidrar till ett förstärkt befolkningsunderlag och en positiv utveckling av landsbygden.
Inriktning:
o Bevara Mälaren och dess stränders värde för friluftsliv och rekreation.
o Förstärk närheten och tillgängligheten till Mälaren.
o Beakta och säkerställ möjligheten till allemansrättsligt nyttjandet av stränderna.
o Lämna alltid fri passage till strandlinjen.
PLAN
Datum
2015-01-02
Karta 5. Rekreations- och friluftslivsvärden i kommunen.
Bilaga § 35
23
Vår beteckning
KS nr 2015.19
PLAN
Datum
2015-01-02
Bilaga § 35
24
Vår beteckning
KS nr 2015.19
3.3.3 Värna om växt- och djurliv
Håbo kommun ska enligt Vårt Håbo 2030 vara en grön kommun med biologisk
mångfald, giftfria miljöer och ett rikt naturliv. Naturen fyller en viktig funktion
för växter och djur samt för friluftsliv och rekreation. Naturkvaliteter ska
värnas och merparten av naturen ska behållas för rekreation och för kommande
generationers behov. En estetiskt tilltalande landskapsbild ska bibehållas vid
exploatering och en långsiktigt god hushållning av naturresurser ska
eftersträvas.
Håbo ska vara en hållbar tillväxtkommun där tillväxt sker i balans med miljö och klimat. En fysisk
planering som sker i samspel med växt- och djurlivet kan bevara och utveckla växt- och djurlivet på
platsen samtidigt som en utveckling av kommunen sker.
Inriktning:
o Utveckla bostäder och friluftsliv i samspel med växt- och djurlivet, rekreations- och
friluftsvärden.
o Värna Mälarens miljöer och funktion som dricksvattentäkt.
o Ge känsliga strandområden och områden med särskilt skyddsvärda naturförhållanden ett
erforderligt skydd.
PLAN
Datum
2015-01-02
Karta 6. Värdefulla områden för växt- och djurlivet.
Bilaga § 35
25
Vår beteckning
KS nr 2015.19
PLAN
Datum
2015-01-02
Bilaga § 35
26
Vår beteckning
KS nr 2015.19
3.3.4 Ta hänsyn till kulturmiljöer
Kulturmiljöerna fyller en viktig funktion för ett områdes karaktär och identitet.
Håbo kommun har en rik och varierad kulturmiljö med många spår i naturen
efter aktiviteter från tidigare generationer. I kommunens vision framgår att
kommunens sjönära kulturmiljöer ska lyftas fram och områden med
kulturhistoriska värden ska värnas. Skoklosterhalvön samt området kring
Yttergran och Övergran är riksintresseområden för kulturmiljövården och
skyddas genom MB. Översiktsplanen framhåller att miljöer och objekt av
kulturhistoriskt värde ska skyddas så att det kulturhistoriska värdet består.
Utvecklingspotentialen på landsbygden är nära sammankopplad med platsens kulturhistoriska arv.
Utveckling sker i samspel med platsens kulturmiljö, bebyggelse och landskapets karaktär.
Inriktning:
o Ta hänsyn till områdets kulturhistoria vid lokalisering och gestaltning av ny bebyggelse.
o Bevara landsbygdens kulturmiljö, identitet och landskapets karaktär.
o Skapa förutsättningar för ett rikt odlingslandskap och bevara det öppna landskapet.
PLAN
Datum
2015-01-02
Karta 7. Värdefulla områden för kulturmiljön.
Bilaga § 35
27
Vår beteckning
KS nr 2015.19
PLAN
Datum
2015-01-02
Bilaga § 35
28
Vår beteckning
KS nr 2015.19
4. Identifierade områden
Utifrån resonemanget om begreppen tätort och landsbygd samt utifrån de fyra planeringsinriktningar
som presenterats har fyra strandnära områden som anses främja en landsbygdsutveckling identifieras.
Dessa fyra områden presenteras och inventeras nedan. Inventeringen kartlägger befintliga värden i de
identifierade områdena. En sammanfattande tabell finns i slutet av avsnittet.
4.1 Krägga
Krägga är en mindre ort belägen i kommunens västra del intill Ekolsundsviken och söder om E18.
Avståndet till Bålsta är cirka 10 km. Befolkningsmängden uppgår till knappt 500 personer. I orten
finns en hotell- och konferensanläggning med restaurang men i övrigt ingen samhällsservice.
Krägga tillhör en av Håbo kommuns två utvecklingsorter. Tillämpning av LIS är därmed möjlig men
ska ske med hänsyn till befintlig befolkning och strandskyddets särskilda betydelse i redan
exploaterade områden.
Bebyggelse och infrastruktur
Krägga består dels av Krägga herrgård med äldre mangårdsbyggnad, flyglar och
ekonomibyggnader och dels av ett fritidshusområde där det för närvarande sker en
omvandling till permanentboende. Bostadsbyggnationen började under början av 1900talet som en följd av den tågstation som då fanns på orten men majoriteten av
bebyggelsen har tillkommit sedan 1950-talet. Större delen av Krägga är detaljplanelagt för friliggande
småhus. De senast planlagda områdena är inte fullt utbyggda. Enligt kommunens
bostadsförsörjningsprogram planeras 50 småhus i Krägga under kommande fyra år.
I den kommunomfattande översiktsplanen är Krägga ett av de områden som anses lämpligt för
bebyggelsetillskott och vidare utveckling. Översiktsplanen framhåller att ny bebyggelse kan
tillkomma under förutsättning att den är förenlig med områdets kulturhistoriska värden samt att VAfrågan går att lösa tillfredsställande.
Utifrån ett infrastrukturperspektiv har platsen alltid haft en strategisk betydelse, historiskt sett på
grund av lokaliseringen utmed viktiga vattenfarleder och idag utefter Mälarbanan och E18, vilka
utgör järnväg respektive väg av riksintresse. Det finns ingen direkt koppling från Krägga till
motorväg och järnväg utan närmsta påfart och tågstopp är i Bålsta. På lång sikt finns ambitioner att
utreda möjligheten att förlänga pendeltågtrafiken till Enköping, vilket skulle skapa möjligheter för ett
tågstopp i Krägga. Ett tågstopp i Krägga skulle innebära att områdets koppling till Mälardalen
förstärktes genom en ökad tillgänglighet till Bålsta och Stockholm i öster samt Enköping och
Västerås i väster.
Över Ekolsundsviken går en äldre banvall som idag fungerar som cykel- och gångpassage mellan
Krägga/Stämsvik och Ekolsund i Enköpings kommun. Gång- och cykelvägar österut mot Bålsta tätort
saknas. Orten är kopplad mot det kommunala VA-systemet och trafikeras av kollektivtrafik, se karta
4.
PLAN
Datum
2015-01-02
Bilaga § 35
29
Vår beteckning
KS nr 2015.19
Mälarnära boende och friluftsliv
Krägga sträcker sig längs med vattnet från herrgården, förbi Mälarbanan och vidare
norrut mot E18. Området är förhållandevis glest bebyggt. Stränderna är delvis
ianspråktagna för bostadsbebyggelse och angöring mot vattnet. Herrgårdslandskapet
kring Krägga gård uppfattas som halvoffentligt.
Ekolsundsviken i Mälaren samt omkringliggande landområde är av riksintresse för det rörliga
friluftslivet. Tillgängligheten till stränderna är förhållandevis god. I Krägga finns en kommunal
badplats, brygga och andra strandnära rekreationsområden. Området kring Krägga utgör ett
omväxlande friluftsområde med bland annat djur- och fågelrika partier, badhällar och svamp- och
bärrika skogsmarker.
Växt- och djurliv
Området kring Krägga herrgård består av åker- och betesmarker samt ädellövsbestånd
och parker. Två små bäckar rinner genom området. Hagmarkerna i den södra delen
betas. Bebyggelsen runt herrgården har expanderat under de senaste decennierna men
gröna partier med alléer, grova ädellövträd och parkmiljöer finns kvar.
Odlingslandskapen bör behållas och ädellövträden bör gynnas enligt kommunens naturvårdsplan från
2011. Söder om Krägga finns naturvärden i form av ädellövskog och bergbrant, se karta 6.
Med hänsyn till bevarandevärdena i naturmiljön rekommenderar kommunens översiktsplan att
nuvarande markanvändning från Krägga herrgård och söder ut längs Mälarkusten bör fortgå. Området
överlappar till viss del med det i ÖP utpekade utvecklingsområdet för bostäder.
Den ekologiska statusen i Ekolsundsviken är utifrån vattenförvaltningens indelning en del av
Prästfjärden. Prästfjärden har enligt vattenförvaltningens preliminära statusklassificering för 2015
god ekologisk status. Problem kopplat till miljögifter finns dock. Den kemiska statusen i Prästfjärden
uppnår inte god status på grund av höga kvicksilverhalter. Ekolsundsviken i Mälaren är av
riksintresse för yrkesfisket.
Kulturmiljöer
Krägga herrgård ligger vid Ekolsundsviken, omgivet av odlingslandskap med
skogsbackar av ädellövsträd. Det har tidigare legat ett tegelbruk på platsen och i
hagmarkerna runt gården finns forntida gravlämningar. Området kring Krägga herrgård
är utpekat som lokalt intresse för kulturmiljövården i kommunens översiktsplan.
Sedan 1985 fungerar Krägga gård som konferenshotell. Krägga gård har ett kultur- och
arkitekturhistoriskt värde och det är viktigt att byggnaderna bevaras. I och omkring Krägga finns
utöver Krägga herrgård knappa tiotalet byggnader utpekade i Håbo kommuns kulturmiljöprogram
med anledning av deras betydelse för kulturmiljön samt deras kultur- och arkitekturhistoriska värden.
PLAN
Datum
2015-01-02
Bilaga § 35
30
Vår beteckning
KS nr 2015.19
4.2 Skokloster
På östra Skohalvön intill Skofjärden i Mälaren ligger ett antal bebyggelsekoncentrationer som
tillsammans bildar Skokloster tätort. Orten består av Söderskogen, Idealbyn och Slottskogen och har
cirka 2 000 invånare. Orten ligger knappt 20 km norr om Bålsta. I området finns förskola, skola,
lanthandel, restaurang, brandstation samt vatten- och reningsverk.
Skokloster tillhör en av Håbo kommuns två utvecklingsorter. Tillämpning av LIS är därmed möjlig
men ska ske med hänsyn till befintlig befolkning och strandskyddets särskilda betydelse i redan
exploaterade områden.
Bebyggelse och infrastruktur
Områdena Söderskogen, Idealbyn och Slottskogen har bebyggts och exploaterats
oberoende av varandra men bildar idag en sammanhängande bebyggelse. Området
begränsas i väster av Skokloster naturreservat och i öster av Skofjärden. Hela området är
detaljplanelagt för i huvudsak friliggande villor. Det finns outbyggda områden i
gällande detaljplaner samt planer på att exploatera ytterligare i områden nära vattnet.
Skokloster tätort består av före detta fritidshusområden som permanenterats samt
permanentbebyggelse som uppförts framförallt under 1970- och 80-talen. Bebyggelsen är till stor del
lokaliserad i enklaver sammanbundna av trafikseparerad infrastruktur för bilar, cyklister och gående.
Idealbyn består delvis av ett tjugotal flerbostadshus som uppfördes under 1990-talet. Tanken med
området var att skapa ett idealsamhälle som kombinerade god mental miljö med god fysisk miljö.
Förutom bostäder finns ett samlingscenter, företagscenter och en friskola åk F-6.
I översiktsplanens rekommendationer för kommande markanvändning identifieras två områden för
bostadsbebyggelse i Skokloster. Den ena innebär ett bostadstillskott på omkring 30-60 bostäder och
är beläget mellan Idealbyn och Söderskogen. Det andra området ligger söder om Söderskogen och
omfattar mellan 50 och 75 nya bostäder. I kommunens bostadsförsörjningsprogram planeras cirka
300 bostäder på Skokloster udde, mellan Idealbyn och Slottsskogen, fram till år 2030. Skokloster är
anslutet till det kommunala VA-nätet och är kollektivtrafikförsörjt, se karta 4.
Mälarnära boende och friluftsliv
Landskapet vid Skokloster tätort har en typisk karaktär för Skohalvön med branta
stränder och bebyggelse lokaliserad på platåer. Stränderna är förhållandevis fredade från
privatisering med enstaka boplatser i kommunal och privat regi. I övrigt utgörs
exploaterade områden vid stranden av badplatser med bryggor, småbåtshamn samt ett
reningsverk. Vid Söderskogen finns grillplats, bollplan och lekplats i anslutning till badplatsen.
Skofjärden i Mälaren samt omkringliggande landområde är av riksintresse för det rörliga friluftslivet.
Upplandsleden passerar längs Skohalvöns östra strand, förbi Skokloster längs Mälaren.
Upplandsleden är en 40 mil lång vandringsled som utvecklas och förvaltas av Upplandsstiftelsen,
men sköts av respektive kommun.
PLAN
Datum
2015-01-02
Bilaga § 35
31
Vår beteckning
KS nr 2015.19
Växt- och djurliv
Stora delar av Skohalvön är utpekat som naturreservat, se karta 6. Skokloster tätort
angränsar i väster till naturreservatet. Naturområdet inom Skokloster tätort har
skyddsvärda inslag av bland annat den rödlistade bombmurklan och stor
vårtrattskivling. Partier med ädellövskog och bäckraviner förekommer. Söder om
möjligt LIS-område finns ett antal naturvärden identifierade. I Skogsstyrelsens inventering av
nyckelbiotoper och naturvärden identifieras bergsbranter mot Skofjärden, strandskog och äldre
naturskogsartade skogar.
Kommunens naturvårdsplan identifierar ett antal värdeområden inom möjligt LIS-område i
Skokloster. I skogen kring Mälbäck, i LIS-områdets södra del, förekommer exempelvis flera
skyddsvärda arter som ärgspik, brun guldbagge och stenporella. I Hummeldalen finns en
lövskogslund där bland annat blånande fingersvamp påträffats.
Den ekologiska statusen i Skofjärden är måttlig enligt vattenförvaltningens preliminära
statusklassificering för år 2015. Det som hindrar Skofjärden från att uppnå god status är framförallt
problem kopplat till övergödning och miljögifter. Den kemiska statusen uppnår inte god status
framförallt på grund av höga kvicksilverhalter. Skofjärden är av riksintresse för yrkesfisket.
Kulturmiljöer
Större delen av Skokloster utgör riksintresse för kulturmiljövården. Stranden och
möjligt LIS-område omfattas dock inte av riksintresseområdet, utan ligger öster om dess
gräns. Område av regionalt intresse för kulturmiljövården är något mer omfattande än
riksintresset och omfattar även Skokloster tätort.
Cirka en kilometer norr om tätorten ligger Skokloster slott och Skokloster kyrka. Platsen är ett
välkänt turistmål med stor kultur- och arkitekturhistoriskt värde. Från Skokloster slott och österut på
Skohalvön breder en vid dalgång ut sig. Områdets agrara karaktär, där det kring Skokloster
framförallt består av en småbruten odlingsbygd, är en viktig kulturmiljö i kommunen.
Idealbyns bebyggelse, som är utformad med stor omsorg både vad gäller helhet och detaljer, har ett
kultur- och arkitekturhistoriskt värde. Till- och nybyggnader ska underordnas bostadshusen och inte
avvika i stil, skala eller material enligt kommunens kulturmiljöprogram.
PLAN
Datum
2015-01-02
Bilaga § 35
32
Vår beteckning
KS nr 2015.19
4.3 Övergran
Övergran är beläget vid Varpsund, mellan Stora Ullfjärden och Ryssviken, och är en del av
mälarviken Gorran. Omkring ett femtiotal personer bor i området kring Övergran kyrka, som ligger
cirka fem kilometer norr om Bålsta tätort.
Övergran tillhör kategorin byar och landsbygd. Tillämpning av LIS är möjlig.
Bebyggelse och infrastruktur
Övergran ligger utefter riksväg 263. Innan E18:s nuvarande sträckning var det den
huvudsakliga vägförbindelsen mellan Stockholm och Västerås. Idag trafikeras vägen av
kollektivtrafik med bussar mellan Bålsta-Enköping och Bålsta-Uppsala. Kommunalt
VA finns utbyggt i området, se karta 4.
Knappt en kilometer norr om Övergran kyrka ligger Katrinedal herrgård. Bebyggelsen i området
omkring Övergran är framförallt koncentrerad kring kyrkan och herrgården. Delar av Övergrans by
omfattas av områdesbestämmelser med syfte att bevara områdets kulturmiljövärden. Värdefulla
gårds- och bymiljöer ska enligt områdesbestämmelserna skyddas mot störande bebyggelse.
Mälarnära boende och friluftsliv
Övergran ligger intill Ryssvikens västra strand med utsikt över strandområdet och
vattnet. Byns nuvarande utveckling är framförallt vänd mot väg 263 och den koppling
till Bålsta, Enköping och Sigtuna som vägen innebär. Det finns ingen tydlig koppling
mot vattnet, vilket medför att stranden upplevs som svåråtkomlig.
Ryssviken samt de omkringliggande landområdena omfattas av riksintresse för det rörliga
friluftslivet.
Växt- och djurliv
Sluttningen på Ryssvikens västra strand utgörs framförallt av öppna betesmarker.
Ädellövträd förekommer, framförallt intill kyrkan och herrgården. Längs stranden finns
en betad strandäng. Vid strandängen samt vid intilliggande vassvik är olika typer av
sjöfåglar vanligt förekommande. Ryssvikens västra strandområde, inklusive
strandängarna, är utpekade i kommunens naturvårdsplan med rekommendationen att nuvarande
markanvändning ska bestå.
De öppna betesmarker på Ryssvikens västra strandsluttning och sankängarna närmast vattnet är
klassade som ekologiskt känsliga områden. Dessa tillsammans med den odlade marken i direkt
anslutning till bebyggelsen framhålls i områdesbestämmelserna för Övergran som en nödvändig
förutsättning för upplevelsen av bymiljön.
PLAN
Datum
2015-01-02
Bilaga § 35
33
Vår beteckning
KS nr 2015.19
Den ekologiska statusen i Ryssviken, som är en del av mälarsundet Gorran, är måttlig enligt de
preliminära klassificeringarna för 2015. Problem som hindrar vattenförekomsten från att uppnå god
ekologisk status är framförallt kopplade till övergödning och miljögifter. Den kemiska statusen
uppnår inte god status på grund av höga kvicksilverhalter. Ryssviken, som en del av Mälaren, är av
riksintresse för yrkesfisket.
Kulturmiljöer
Området Övergran-Yttergran i Håbo kommun omfattas av riksintresse för
kulturmiljövård, se karta 7. Kulturmiljön i området karaktäriseras av ett flertal stora
gårdar som på ett markant sätt framhäver landskapsbilden. Varpsund och dess
förbindelse över vattnet mellan Stora Ullfjärden och Ryssviken har haft en strategisk
betydelse historiskt sett.
Övergran ligger i ett utpräglat jordbruks- och herrgårdslandskap med koppling till sockenkyrkan vid
Övergran, byggd på 1100-talet, och herrgårdsmiljöerna vid Katrinedal. Vid kyrkan samlades en rad
sockenfunktioner så som skola och fattigstuga. Området ligger mitt i ett större sammanhängande
odlingslandskap som sträcker sig från Ryssviken och västerut.
Övergrans by har fortfarande karaktär av ett sockencentrum. Övergransgården, tidigare Övergrans
kyrkskola, används idag som samlingslokal och har ett kultur- och arkitekturhistoriskt värde. Även
Övergrans prästgård har ett kultur- och arkitekturhistoriskt värde. Utöver dessa byggnader finns ett
flertal andra byggnader omkring Övergran som enligt kommunens kulturmiljöprogram utgör viktiga
delar i kulturmiljön.
Enligt kommunens översiktsplan ska områdets kulturmiljövärde bevaras så långt det är möjligt och de
värdefulla gårds- och bymiljöerna ska skyddas mot störande bebyggelse.
PLAN
Datum
2015-01-02
Bilaga § 35
34
Vår beteckning
KS nr 2015.19
4.4 Lugnet
Lugnet är beläget på västra Skohalvön intill sundet Gorran i Mälaren. Lanskapet på Skohalvön har en
typisk karaktär av platåer med branta raviner ner mot strandområdena. Omkring 120 personer bor i
området som är beläget cirka 15 km norr om Bålsta. Mindre än en kilometer norr om bostadsområdet
ligger Skokloster camping som är en privatägd camping. På campingen finns restaurang och kiosk. I
övrigt finns ingen befintlig service eller handel i området.
Lugnet tillhör kategorin byar och landsbygd. Tillämpning av LIS är möjlig.
Bebyggelse och infrastruktur
Lugnet är ett fritidshusområde som till stor del omvandlats till permanentboende.
Bebyggelsen består av ett 60-tal friliggande bostadshus som ligger på en hög platå med
utsikt över mälarviken Oxen. Hela bostadsområdet är detaljplanelagt.
Lugnet ligger intill Skoklostervägen är kollektivtrafikförsörjt genom busslinjen Bålsta-Skokloster.
Området är anslutet till det kommunala VA-systemet, se karta 4.
Mälarnära boende och friluftsliv
Bebyggelselokaliseringen i Lugnet följer den karaktär som är vanlig på Skohalvön med
lokalisering på platåer. Strandområdena som skiljs från platåerna genom branta raviner
är i regel fredade från exploatering.
Bebyggelsen i Lugnet har en nära kontakt med vattnet genom en gräsyta som i väster övergår i
badområde med strand, bryggor, grillplats och småbåtshamn. I norr finns stigar genom
bostadsområdet som leder till campingen.
Sundet Gorran, som en del av Mälaren, utgör riksintresse för det rörliga friluftslivet. Upplandsleden
utgår från bebyggelsen i Lugnet och går mot östra och södra Skohalvön. Strandområdet norr om
bebyggelsen i Lugnet, vid Sånka, har utnyttjats som camping och badplats sedan 1960-talet.
PLAN
Datum
2015-01-02
Bilaga § 35
35
Vår beteckning
KS nr 2015.19
Växt- och djurliv
Skokloster naturreservat sträcker sig över stora delar av Skohalvön. Lugnet omfattas
inte av naturreservatet men angränsar i väster till området. Gorran, som en del av
Mälaren, utgör riksintresse för yrkesfisket.
I kommunens översiktsplan redovisas rekommendationer för kommande markanvändning. Omkring
Lugnet finns två utpekade bevarandeområden med hänsyn till växt- och djurlivet. Söder om möjligt
LIS-område växer äldre barrskog med inslag av ädellövträd. Området gränsar till Mälaren med en
bitvis mycket brant förkastningsbrant. Norr om bebyggelsekoncentrationen i Lugnet finns en 30-40
meter bred sandstrandshylla. Utanför stranden är vattnet vassfritt och innanför stranden finns en brant
strandbrink med tallskog. Område beläget innanför strandbrinken består av strandskog med gran-,
björk- och tallpartier. Där gran dominerar växer rikligt med bombmurklor och på de äldre tallarna
finns bland annat arterna reliktbock och blodticka.
Den ekologiska statusen i Gorran är måttlig enligt vattenförvaltningens preliminära klassificering för
2015. Problem i vattenförekomsten är framförallt kopplat till övergödning och miljögifter. Den
kemiska statusen uppnår inte god status på grund av höga kvicksilverhalter. Gorran är av riksintresse
för yrkesfisket.
Kulturmiljöer
Stora delar av Skohalvön består av riksintresse för kulturmiljövård, se karta 7. Lugnet
omfattas inte av riksintresset men angränsar i väster till området. Skohalvön är även
utpekat som område av regionalt intresse för kulturmiljövården. Lugnet och Sånka
camping omfattas av detta område.
Vid Sånka finns torpmiljöer som tillkom under 1800-talet. Många av husen är av kultur- och
arkitekturhistoriskt värde och utpekade i kommunens kulturmiljöprogram. Torpmiljöerna ligger
längre än 300 meter från stranden och ingår därmed inte i föreslaget LIS-område. Vid campingen
finns utpekad värdefull bebyggelse i form av en kiosk i schweizerstil från 1800-talet senare hälft.
Bilaga § 35
PLAN
Datum
36
Vår beteckning
2015-01-02
KS nr 2015.19
4.5 Sammanfattande tabell
ORTSDEFINITION
BEBYGGELSE OCH
INFRASTRUKTUR
KRÄGGA
Utvecklingsort
Permanentering av
fritidshus
Kollektivtrafik och
VA
SKOKLOSTER
Utvecklingsort
ÖVERGRAN
Byar och landsbygd
LUGNET
Byar och landsbygd
Kollektivtrafik och VA
Fritidshusområde,
delvis omvandlat
Kollektivtrafik och
VA
Utvecklingsområde i
ÖP
Service
Utvecklingsområde
i ÖP
MÄLARNÄRA
BOENDE OCH
FRILUFTSLIV
Kommunal badplats
Områdesbestämmelser
Pågående
detaljplanering
Stränder fredade från
exploatering
Svåråtkomlig strand
Riksintresse rörliga
friluftslivet
Riksintresse rörliga
friluftslivet
Angränsar till
naturreservat
Ekologisk känsliga
områden
Angränsar till
naturreservat
Rödlistade och
skyddsvärda arter
Rikt fågelliv
Bevarandevärda
områden utifrån
naturvärden
Måttlig ekologisk
vattenstatus
Måttlig ekologisk
vattenstatus
Angränsar till
riksintresse för
kulturmiljövård
Riksintresse för
kulturmiljövård
Regionalt intresse
för kulturmiljövård
Skokloster slott och
kyrka
Värdefulla byggnader
Idealbyn
Områdesbestämmelser
VÄXT- OCH
DJURLIV
God ekologisk
vattenstatus
Måttlig ekologisk
vattenstatus
KULTURMILJÖER
Krägga herrgård
Riksintresse rörliga
friluftslivet
Upplandsleden
Upplandsleden
Odlingslandskap
och ädellövträd
Hög tillgänglighet
till stranden
Camping
Badplats,
småbåtshamn m.m.
Riksintresse rörliga
friluftslivet
Kollektivtrafik och
VA
Torpmiljöer
PLAN
Datum
2015-01-02
Bilaga § 35
37
Vår beteckning
KS nr 2015.19
5. Utvecklingsförslag
Nedan presenteras olika utvecklingsförslag för respektive identifierat område. Ett av de presenterade
alternativen är ett nollalternativ som innebär att inget LIS-område pekas ut. Konsekvenser av de olika
alternativen utreds därefter. Om och hur en föreslagen utveckling går att förena med den
övergripande planeringsinriktningen såväl som syftet med strandskyddet och LIS utgör utgångpunkt i
diskussionen. De geografiska gränserna för LIS-områdena är ungefärliga och kan komma att justeras
bland annat beroende på utvecklingsalternativ.
PLAN
Datum
2015-01-02
Bilaga § 35
38
Vår beteckning
KS nr 2015.19
5.1 LIS-områden i ett långsiktigt perspektiv
Utpekande av LIS-områden, och möjligheten att upphäva strandskyddet med syfte att främja en
landsbygdsutveckling, innebär inte att strandskyddets syfte kan åsidosättas. Strandskyddets syften, att
trygga en allemansrättslig tillgång till strandområden samt att bevara goda livsvillkor för djur- och
växtlivet på land och i vatten, ska långsiktigt tryggas även inom LIS-områden. De långsiktiga
effekterna på strandskyddets syften måste hanteras inom föreslagna LIS-områden.
Att Mälaren är en sjö där det generellt råder ett högt exploateringstryck kan tala för att bevara
strandskyddet och freda stränderna från exploatering. Exploateringstrycket varierar dock mellan olika
delar av Mälaren. I Håbo kommun är exploateringstrycket lägre än vid andra delar av Mälarens
stränder och inom kommunen finns en stor andel oexploaterade stränder. Möjligheten att identifiera
LIS-områden inom kommunens gränser bedöms därför vara god, trots den restriktivitet som råder för
Mälaren. Identifiering av möjliga LIS-områden har skett i närhet till befintlig bebyggelse för att freda
orörda stränder.
Att utveckla begränsade delar av Håbo kommuns stränder ligger i linje med kommunens vision att
skapa mälarnära boenden. Närheten till Mälaren behöver inte nödvändigtvis skapas genom
bostadsbyggnation nära stränderna, utan kan även skapas genom en ökad tillgänglighet till stranden
genom exempelvis trappor eller gångstråk. Att tillgängliggöra Mälaren och dess stränder skapar
attraktiva miljöer för såväl boende som besökare till kommunen.
En ökad tillgänglighet till stränderna främjar friluftslivet. En utveckling av verksamheter som främjar
natur, turism och friluftsliv framhålls av länsstyrelsen som särskilt lämpliga vid Mälaren då turismens
och det rörliga friluftslivets intressen särskilt ska beaktas vid exploatering vid Mälaren.
Ett förstärkt befolkningsunderlag i kommunens utvecklingsorter, byar och landsbygd skapar
möjligheter till en fortsatt landsbygdsutveckling i kommunen. Möjligheter till utvecklad och förstärkt
service skapas. Det kan exempelvis röra sig om etablering av dagligvaruhandel, tryggat elevunderlag
för skolverksamhet eller utökade kollektivtrafiklinjer. Detta skapar en livskraftig landsbygd med
attraktiva boendemiljöer för nya såväl som befintliga invånare.
Stor hänsyn till naturvärden måste tas och övergångszonen mellan land och vatten är ofta en mycket
artrik naturmiljö. Förhållandet mellan befintliga värden på en plats och utpekande av LIS-område ska
inte utgöra en motsättning. Med hjälp av LIS kan exempelvis befintligt växt- och djurliv
uppmärksammas. Attraktiva friluftsområden kan skapas samtidigt som kunskapen om växt- och
djurlivet i kommunen ökar. Det i sin tur kan ge invånarna en ökad medvetenhet och därmed ett
långsiktigt förvaltande av kommunens naturresurser.
5.2 Krägga
5.2.1 Utvecklingsförslag
Alternativ A innebär att Krägga pekas ut som LIS-område med rekommendationen att möjliggöra
utveckling av strandnära bostadsbebyggelse. Bebyggelsen utformas så att strandlinjen inte
privatiseras. Etablering av ortscentrum med underlag för service och handel möjliggörs. Krägga
herrgård kan utgöra ett nav. Herrgården och de omkringliggande kultur- och naturmiljöerna bevaras.
Stor hänsyn tas till de unika gårdsmiljöerna, hagmarkerna, lövträdspartierna och betesmarkerna.
Alternativ B innebär att Krägga pekas ut som LIS-område med rekommendationen att möjliggöra en
utveckling av friluftsvärden i området. Friluftsområdet i anslutning till Krägga herrgård utvecklas
PLAN
Datum
2015-01-02
Bilaga § 35
39
Vår beteckning
KS nr 2015.19
med fler offentliga miljöer längs vattnet. Stränderna tillgängliggörs med gång- och cykelstråk.
Badplatsen utvecklas. Krägga herrgård och de omkringliggande kultur- och naturmiljöerna bevaras.
Stor hänsyn tas till de unika gårdsmiljöerna, hagmarkerna, lövträdspartierna och betesmarkerna.
Alternativ C innebär ett nollalternativ. Inget LIS-område pekas ut i Krägga.
5.2.2 Konsekvenser
Kommunens översiktsplan pekar ut Krägga som ett utvecklingsområde. Bostadsbyggnation i Krägga
skapar attraktiva livsmiljöer samt stärker kommunens koppling till Mälaren. Ett tillskott av bostäder,
som alternativ A innebär, skapar ett ökat befolkningsunderlag och därmed möjligheter till utveckling
av service i området. Boendenära service bidrar i många fall till ett enklare livspussel (social
hållbarhet) och ett minskat resande (ekologisk, ekonomisk hållbarhet). Utifrån
infrastrukturperspektivet utgör Krägga en lämpligt ort för vidare bostadsutveckling då området servas
av kollektivtrafik samt kommunalt VA.
Strandnära exploatering kan innebära att stranden upplevs som mer privat och därmed bidrar till en
minskad tillgänglighet. En sådan effekt motverkar strandskyddets syfte att trygga förutsättningarna
för allemansrättslig tillgång till stranden. Bostadsbyggnation inom LIS-område ställer höga krav på
placering och utformning för att förhindra privatisering av stranden. I närhet av vattenbryn är växtoch djurvärden ofta höga vilket ställer krav på stor försiktighet. Att reparera skador i naturen till följd
av exploatering är ofta kostsamt och ibland även omöjligt. Naturvärden såväl som påverkan på
kulturmiljöer måste utredas vidare vid eventuell planläggning för bostäder.
En utveckling av verksamheter som främjar natur, turism och friluftsliv framhålls av länsstyrelsen
som särskilt lämpliga vid Mälaren då turismens och det rörliga friluftslivets intressen särskilt ska
beaktas vid exploatering längs med Mälarens stränder. Genom gång- och cykelstråk ökar
tillgängligheten till Mälaren. Alternativ B skapar rekreativa värden och bidrar till att Mälarens
attraktionskraft lyfts fram och synliggörs för invånare samt besökare i kommunen. En ökad
tillgänglighet till stranden kan gynna befintlig verksamhet i området och bidra till att
bebyggelsetrycket i övriga delar av Krägga, som inte omfattas av strandskydd, ökar. Incitamenten för
alternativ B, jämfört med alternativ A, bedöms utifrån ett ekonomiskt perspektiv vara lägre. Risken
att föreslagen utveckling inte realiseras bedöms därför vara större i altenativ B jämfört med alternativ
A. Att värna om natur- och kulturvärden är av vikt även vid utveckling enligt altenativ B.
Att Krägga haft en positiv befolkningstillväxt under de senaste åren talar för att Krägga kommer att
fortsätta att växa även utan LIS-område. Under kommande år finns ett planerat bostadstillskott. Ett
LIS-område som möjliggör bostäder kan utifrån det faktumet anses onödigt. Vid ett nollalternativ, där
inget LIS-område pekas ut, riskerar dock tillväxttakten att bli lägre. Det kan i sin tur innebära att en
utveckling av servicen i området försvåras. Utan den positiva skjuts i befolkningsunderlaget och i
ortsutvecklingen som ett LIS-område skapar finns risken att den efterfrågade landsbygdsutvecklingen
uteblir. Natur- och kulturvärden bevaras och kollektivtrafiken är oförändrad i ett nollalternativ.
Stränderna i Krägga bedöms vara relativt tillgängliga enligt nuvarande markanvändning.
5.3 Skokloster
5.3.1 Utvecklingsförslag
Alternativ A innebär att Skokloster pekas ut som LIS-område med rekommendationen att möjliggöra
en utveckling av funktioner som bidrar till en fortsatt utveckling av området. Det kan röra sig om
samlingsplatser för friluftslivet, handel, service, nöje, kultur och i begränsad utsträckning bostäder.
PLAN
Datum
2015-01-02
Bilaga § 35
40
Vår beteckning
KS nr 2015.19
Utveckling av småbåtshamn och marina möjliggörs i syfte att öka friluftslivet. Nya funktioner i
området samlas längs den exploaterade delen av stranden. Stråk för gång och cykel från
omkringliggande bebyggelse uppmuntras för att tillgängliggöra stranden för bofasta och besökare.
Stor hänsyn till skyddsvärda växt- och djurarter tas vid utveckling av området. Utpekade värdefulla
kulturmiljöer värnas.
Alternativ B innebär att Skokloster pekas ut som LIS-område med liknande rekommendation som
alternativ A, dock i en mer begränsad omfattning. Samlingspunkter för friluftslivet prioriteras och
utveckling av småbåtshamn och marina möjliggörs i syfte att öka friluftslivet. Funktioner kopplade
till handel, service, nöje och/eller kultur kan i begränsad omfattning etableras. Nya funktioner i
området samlas längs den exploaterade delen av stranden. Stråk för gång och cykel från
omkringliggande bebyggelse uppmuntras för att tillgängliggöra stranden för bofasta och besökare.
Stor hänsyn tas till skyddsvärda växt- och djurarter vid utveckling av området. Utpekade värdefulla
kulturmiljöer värnas.
Alternativ C innebär ett nollalternativ. Inget LIS-område pekas ut i Skokloster.
5.3.2 Konsekvenser
Kommunens översiktsplan pekar ut Skokloster som ett utvecklingsområde. Infrastruktur till området,
i form av bland annat kollektivtrafik och VA-ledningar, är väl utbyggd.
Alternativ A, där bostadsbebyggelse ingår i LIS-området, ger ett ökat befolkningsunderlag i
Skokloster. Det möjliggör en förstärkning och förädling av befintlig service i området vilket bidrar till
en positiv utveckling i Skokloster tätort såväl som i övriga delar av Skohalvön. Att möjliggöra
bostadsbyggnation inom LIS-området stärker incitamenten att utveckla andra nämnda funktioner i
området. Utvecklingen enligt alternativ A skapar attraktiva livsmiljöer samt stärker kommunens
koppling till Mälaren.
Strandnära exploatering kan medföra att stranden upplevs som mer privat och därmed bidrar till en
minskad tillgänglighet. En sådan effekt motverkar strandskyddets syfte att trygga förutsättningarna
för allemansrättslig tillgång till stranden. Om exploatering bedöms möjlig utan att ianspråkta stranden
kan det vara att föredra, för att försäkra sig om att de strandnära värdena bevaras. Bostadsbyggnation
inom LIS-område ställer höga krav på placering och utformning för att förhindra privatisering av
stranden. I närhet av vattenbryn är växt- och djurvärden ofta höga vilket ställer krav på stor
försiktighet. Att reparera skador i naturen till följd av exploatering är ofta kostsamt och ibland även
omöjligt. Naturvärden såväl som påverkan på kulturmiljöer måste utredas vidare vid eventuell
planläggning.
Alternativ B och delar av alternativ A ligger i linje med länsstyrelsens rekommendationer kring
utveckling i LIS-områden. Verksamheter som främjar natur, turism och friluftsliv är särskilt lämpliga
vid Mälaren då turismens och det rörliga friluftslivets intressen särskilt ska beaktas vid exploatering
längs Mälarens stränder. I ett LIS-område där funktioner kopplade till handel, service, nöje eller
kultur möjliggörs ökar tillgängligheten till stranden och stärker områdets kontakt mot Mälaren.
Mälarens attraktionskraft lyfts fram och synliggörs för invånare och besökare i kommunen.
Incitamenten för alternativ B, jämfört med alternativ A, kan utifrån ett ekonomiskt perspektiv vara
lägre vilket kan innebära att utvecklingen uteblir. Att värna om natur- och kulturvärden är av vikt
även vid utveckling enligt alternativ B.
PLAN
Datum
2015-01-02
Bilaga § 35
41
Vår beteckning
KS nr 2015.19
En utveckling enligt alternativ A eller alternativ B medför sannolikt en positiv utveckling även i
övriga Skokloster tätort. Genom en förstärkt koppling till Mälaren ökar attraktionskraften. Ett ökat
befolkningsunderlag medför möjlighet att utveckla befintlig service.
En tillväxt i Skokloster tätort är efterfrågad. Efterfrågad utveckling kan komma till stånd även utan ett
LIS-område. Om Skokloster bedöms ha ett tillräckligt exploateringstryck utan LIS-område är det ett
argument för ett nollalternativ. Vid ett nollalternativ riskerar dock tillväxttakten att bli lägre eller helt
utebli. Det kan i sin tur innebära att en utveckling av servicen i området försvåras. Utan den positiva
skjuts i befolkningsunderlaget och i ortsutvecklingen som ett LIS-område skapar finns risken att den
efterfrågade landsbygdsutvecklingen uteblir. Natur- och kulturvärden bevaras och kollektivtrafiken är
oförändrad i ett nollalternativ.
5.4 Övergran
5.4.1 Utvecklingsförslag
Alternativ A innebär att Övergran pekas ut som LIS-område med rekommendationen att möjliggöra
en ökad koppling till stranden för nuvarande bebyggelse. Genom anläggningar för friluftsliv, som
exempelvis fågeltorn och strandpromenad, ökar tillgängligheten till stranden. Utmed Ryssvikens
västra strand skapas möjligheten att anlägga gångstråk. Området har höga natur- samt kulturvärden
och regleras delvis av områdesbestämmelser. Stor hänsyn tas till dessa värden.
Alternativ B innebär ett nollalternativ. Inget LIS-område pekas ut i Övergran.
5.4.2 Konsekvenser
Med tanke på de natur- och kulturvärden som finns kring Övergran är området inte lämpligt för
exploatering. Alternativ A bidrar till en utveckling av friluftslivet i området och förbättrar
tillgängligheten till stranden. Övergrans koppling till Ryssviken ökar. En föreslagen utveckling enligt
alternativ A kan bidra till att det värdefulla växt- och djurliv som finns uppmärksammas och
tillgängliggörs. Alternativet främjar friluftslivet och bidrar till en ökad kunskapsnivå. Strandskyddets
syfte, att trygga en allemansrättslig tillgång till stränderna, äventyras inte. All typ av utveckling i ett
område, även om det rör sig om mindre projekt som exempelvis fågeltorn, innebär dock ett ingrepp
på nuvarande miljö. Stor hänsyn till befintliga värden måste tas.
I ett nollalternativ fortgår nuvarande markanvändning. Områdets naturvärden tillgänglig- och
synliggörs inte. Samtidigt görs inga ingrepp i naturen vilket säkerställer att befintliga värden lämnas
opåverkade.
5.5 Lugnet
5.5.1 Utvecklingsförslag
Alternativ A innebär att Lugnet pekas ut som LIS-område med rekommendationen att möjliggöra en
utveckling av bostäder vid befintlig bebyggelse. Lugnet förtätas med stor hänsyn till skyddsvärd natur
i området.
Alternativ B innebär att Lugnet pekas ut som LIS-område med rekommendationen att möjliggöra en
utveckling av befintliga friluftsvärden. Stranden och badplatsens funktion som lokal mötesplats
utvecklas. Tillgänglighetsskapande åtgärder, som exempelvis trappor, ramper och gångpassager,
skapas för att utveckla badplatsen och småbåtshamnen. Utveckling av campingen möjliggörs. Stor
hänsyn till skyddsvärd natur tas vid utveckling av friluftsvärdena.
PLAN
Datum
2015-01-02
Bilaga § 35
42
Vår beteckning
KS nr 2015.19
Alternativ C innebär ett nollalternativ. Inget LIS-område pekas ut i Lugnet.
5.5.2 Konsekvenser
Kommunens översiktsplan uttrycker en ambition att kommande bostadsbyggnation ska tillkomma i
befintlig struktur eller utefter stråk. Ett bostadstillskott i Lugnet, som alternativ A innebär, ligger i
linje med detta.
Nybyggnation av bostäder i Lugnet skapar attraktiva bostadsmiljöer. Bostadsbyggnation i Lugnet
bidrar till en landsbygdsutveckling genom att skapa fler boendemiljöer på landsbygden.
Bostadsbyggnationen bedöms inte vara av en sådan omfattning att befolkningsunderlaget möjliggör
en utveckling av service eller arbetsplatser i området. Strandnära exploatering kan innebära att
stranden upplevs som mer privat och därmed bidrar till en minskad tillgänglighet. En sådan effekt
motverkar strandskyddets syfte att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till stranden.
Bostadsbyggnation inom LIS-område ställer höga krav på placering och utformning för att förhindra
privatisering av stranden. I närhet av vattenbryn är växt- och djurvärden ofta rika vilket ställer krav på
stor försiktighet. Naturvärden såväl som påverkan på kulturmiljöer måste utredas vidare vid eventuell
planläggning för bostäder. Eventuell nybyggnation lokaliseras i anslutning till befintlig bebyggelse
och berör därmed inte det i översiktsplanen utpekade bevarandeområdet.
Alternativ B innebär en ökad tillgänglighet till stranden, vilket gynnar friluftslivet och skapar
rekreationsvärden. Attraktiva miljöer för boende i området, kommunens invånare samt besökare
skapas. Markanvändningen i området utvecklas men förändras inte, och förslaget är därmed i linje
med bevarandeområdena i översiktsplanen.
Stranden vid Lugnet har idag en hög tillgänglighet. Vid ett nollalternativ kommer stranden troligen att
fortsätta nyttjas i den omfattning som sker idag. Vid ett nollalternativ bevaras natur- och kulturvärden
och kollektivtrafiken är oförändrad.
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
Föredragningspromemoria
Kollektivtrafiknämnden
2015-04-16
Sammanträdesdatum
Sida
7 (11)
KTN2015-0001
§ 36
Månadsrapport
Beslut
Kollektivtrafiknämnden godkänner lämnad redovisning.
Ärendet
Trafikdirektören redovisar ekonomiskt resultat, resandestatistik samt leverans- och
kvalitetsrapport per mars 2015.
Bilaga § 36
Ordförandes sign
Justerandes sign
Månadsrapport per mars 2015 beräknas vara klar till
gruppmöten inför kollektivtrafiknämndens sammanträde
2015-04-16
Utdragsbestyrkande
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
Föredragningspromemoria
Kollektivtrafiknämnden
2015-04-16
Sammanträdesdatum
§ 37
Trafikdirektörens information
Beslut
Kollektivtrafiknämnden noterar informationen.
Ärendet
Trafikdirektören informerar om aktuell och pågående verksamhet inom
kollektivtrafikförvaltningen.
Ordförandes sign
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Sida
8 (11)
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
Föredragningspromemoria
Kollektivtrafiknämnden
2015-04-16
Sammanträdesdatum
Sida
9 (11)
KTN2015-0004
§ 38
Anmälan av beslut enligt delegation
Beslut
Kollektivtrafiknämnden godkänner redovisade delegationsärenden.
Ärendet
Kollektivtrafikförvaltningen redovisar trafikdirektörens delegationsbeslut
Bilaga § 38
Ordförandes sign
Justerandes sign
Trafikdirektörens delegationsbeslut
Delegationsbeslut biljettkontrollärenden 9 mars – 31 mars 2015
Utdragsbestyrkande
Bilaga § 38
2015-04-08
Dnr KTN2015-0004
Helene Gustafsson
Tfn 018 – 611 19 67
E-post helene.gustafsson@ul.se
Beslut enligt delegation KTN 2015-04-16
Datum
Ärende
Undertecknat av
2015-04-01
Etablering av två väderskydd, ett i
vardera riktningen, vi kollektivtrafikens
hållplatser i Skolsta längs med väg 55
Johan Wadman
Kollektivtrafikförvaltningen UL
Drottninggatan 7 │ Box 1400 │ 751 44 Uppsala │ tfn 018-611 00 00 │ fax 018-13 03 25 │ org nr 232100-0024
www.ul.se
Bilaga § 38
2015-04-01
Dnr KTN2015-0004
Kollektivtrafikförvaltningen
Johan Wadman
Tfn 018-611 19 10
E-post johan.wadman@ul.se
Delegationsbeslut biljettkontrollärenden 9 mars – 31 mars 2015
09-mar
18068
10-mar
18879
19457
18023
18128
19458
18972
18936
18974
17947
18306
17943
18223
18843
18482
11-mar
12-mar
12-mar
18792
18937
18584
18227
18493
18625
18893
18973
18979
17949
17919
18873
17982
13-mar
18512
17-mar
18023
19457
18225
17979
18118
18-mar
18202
18286
18780
18094
19917
19249
18024
16874
18939
18146
19236
19917
18738
18812
18877
18952
18790
18090
18793
17942
Kollektivtrafikförvaltningen UL
Drottninggatan 7 │ Box 1400 │ 751 44 Uppsala │ tfn 018-611 00 00 │ fax 018-13 03 25 │ org nr 232100-0024
www.ul.se
Bilaga § 38
2 (3)
18-mar
18580
18804
17945
18580
17981
19927
18737
17973
18347
18870
18735
19-mar
18974
17979
18133
18306
18562
17988
17963
18706
18997
18999
18998
18018
17995
18866
17987
16879
19950
18879
18804
18874
17994
16884
16887
20-mar
19833
24-mar
19802
19912
17982
19911
16891
19915
19458
24-mar
17930
18990
18173
18843
18024
18873
18991
18997
16998
19685
18084
16951
18894
25-mar
19908
18804
19927
16983
16971
17973
16912
17985
16900
16879
17943
16982
18874
16870
19985
18696
26-mar
18286
6728
16956
18532
18727
18979
18930
18917
17981
18523
19982
18347
16988
16986
Bilaga § 38
3 (3)
26-mar
16985
18247
27-mar
18735
18874
30-mar
16879
18863
16916
16919
18941
31-mar
19912
18991
18840
17764
16915
18879
19914
19910
31-mar
11864
11946
11945
19960
16955
18881
18725
16920
18870
16919
18574
16997
16970
17994
17919
18997
16974
18979
17981
19992
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
Föredragningspromemoria
Kollektivtrafiknämnden
2015-04-16
Sammanträdesdatum
§ 39
För kännedom inkomna skrivelser
Ordförandes sign
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Sida
10 (11)
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
Föredragningspromemoria
Kollektivtrafiknämnden
2015-04-16
Sammanträdesdatum
§ 40
Övriga ärenden
Ordförandes sign
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Sida
11 (11)