1. No category

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö
Alla människor har samma värde och samma rätt att leva i ett samhälle som främjar hälsa.
Tillgången till en väl fungerande hälso- och sjukvård är en grundläggande rättighet i Sverige
idag. Det är en självklarhet för oss i vår arbetsvardag. Med samma självklarhet ska vi
medlemmar ha rätt till ett hållbart arbetsliv där vi värderas efter vår kunskap och insats och har
de bästa villkoren. Det är grunden till Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö.
En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås.
Det krävs en god arbetsmiljö för att kunna skapa en hälsosam vårdmiljö. Det är först då vi kan
leverera en god och säker vård, som är vårt professionella uppdrag från samhälle och närmsta
chef. Förutsättningar för en god arbetsmiljö är bland annat att det finns utrymme för personlig
och yrkesmässig utveckling, tillgång till vetenskap och beprövad erfarenhet och en
arbetsplanering som tillåter återhämtning. När vi mår bra mår alla bättre!
Avgörande ledarskap
Ledarskapet i våra professioner har en avgörande roll för att uppnå en hälsosam vårdmiljö.
Närmsta chef ansvarar för arbetsmiljön och varje ledare behöver vara lyhörd för sina
medarbetares behov för att skapa rätt förutsättningar för ett säkert yrkesutövande.
Skifte mot hälsa och helhet
Vi gör vårt bästa för de personer vi möter i vården. De ska känna sig trygga och respekterade
utifrån sin situation och sina behov, oavsett bakgrund, hälsostatus och vårdbehov. För att kunna
leva upp till det utan att riskera vår egen hälsa, till exempel på grund av samvetsstress, behöver
vårdens styrning och prioriteringar ändras från fokus på sjukdom och diagnos till hälsa och
helhet. I en hälsosam vårdmiljö med god arbetsmiljö har vi rätt förutsättningar att ställa om
vården till ett personcentrerat förhållningssätt. Vårdförbundet vill se en personcentrerad vård
med jämlik hälsa som det övergripande målet.
Vårdförbundets idé om hälsosam vårdmiljö kompletteras med en handlingsplan som beskriver
hur en hälsosam vårdmiljö uppnås.
För att uppnå en hälsosam vårdmiljö anser Vårdförbundet
Samverkan

Att en god samverkan mellan fackliga organisationer och arbetsgivare är en viktig
förutsättning för ett hållbart yrkesliv.
För att bli framgångsrika och finna goda lösningar på de utmaningar vi står inför idag och i
framtiden krävs att vi samverkar mellan fackliga organisationer och arbetsgivare. Samverkan
leder till bättre och mer hållbara lösningar. Samverkan kan endast uppnås genom ömsesidig
respekt, delaktighet, dialog och samarbete. Att som medarbetare vilja förbättra och utveckla på
sin arbetsplats är en viktig drivkraft i påverkansarbetet. I dialog med sin närmaste chef ska
medarbetare kunna påverka beslut och verka för förändring. De arbetsplatser där såväl
ledarskapet som medarbetarskapet bygger på dialog och samverkan har bäst möjlighet att skapa
förutsättningar och rätt resurser för en god arbetsmiljö och en säker vård.
En god säkerhetskultur

Att genom dialog på arbetsplatsen skapas en god säkerhetskultur. Samband i
vårdmiljön ska vara kända och arbetet ska planeras och systematiskt utvecklas för att
förebygga skador och risker för såväl yrkesutövare som vårdtagare.
En god säkerhetskultur är en naturlig och självklar del av vården. Arbetet bör planeras och
organiseras så att det förhindrar misstag som kan leda till att patientsäkerheten äventyras. Det är
våra erfarenheter och kunskaper som yrkesutövare om verksamheten som skapar en god
säkerhetskultur. Genom att lära av det som hänt är fokus för säkerhetstänkandet framtiden.
Säkerheten måste även kopplas ihop med andra frågor i verksamheten som till exempel
bemanning, kompetens, arbetstid, välfungerade kommunikation, ekonomi och IT-system.
Avgörande för att uppnå en god säkerhetskultur är att ha ett grundläggande systematiskt
arbetsmiljöarbete. Det bidrar till hälsa och helhet för både yrkesutövare och vårdtagare.
Ledning och organisering av vården

Att varje verksamhet strategiskt planeras för att säkerställa att det finns tillräckligt med
yrkesutövare med rätt kompetens som möter varje vårdtagares behov.
Tillräckliga resurser i form av bemanning, kompetens och kunskap krävs i en vårdverksamhet
för att yrkesutövaren inte ska arbeta utöver sin förmåga. Att påtvingat arbeta utöver sin förmåga
kan innebära negativ stress, etiska dilemman och risk för att patienter kommer till skada eller
inte får den vård de ska ha.

Att yrkesutövarnas kunskap, kompetens och antal är styrande för att uppfylla
verksamhetsmålen.
Verksamhetens mål ska tas fram i samverkan och vara kända av yrkesutövarna. Målen måste
kontinuerligt stämmas av med yrkesutövarna så att det alltid finns en rimlig balans mellan
tillgänglig kunskap och verksamhetens mål. Om verksamhetens mål överstiger vad den enskilde
yrkesutövaren bedömer att de kan leverera ökar risken att såväl medarbetare och patient lider
skada.

Att ledning och chef har ett hälsofrämjande synsätt.
För att uppnå en hälsosam vårdmiljö krävs att ledarskapet på samtliga nivåer i organisationen
arbetar utifrån ett hälsofrämjande synsätt. Ledarskapet måste vara lyhört för medarbetarnas
behov utifrån verksamhetens uppdrag samt skapa förutsättningar för en säker yrkesutövning.

Att arbetsgivare skapar förutsättningar för medarbetare att utvecklas i yrket och
specialistutbildning ska integreras i verksamheten.
Arbetet ska organiseras så att varje yrkesutövares kompetens och kunskap används. Det ska
vara skillnad i ansvar, befogenheter och uppgifter för den som har utbildning på grundnivå
respektive specialistutbildning/specialistkunskap. Verksamheten styrs och planeras utifrån
kunskap och kompetens och ska ge utrymme för egna val samt stimulera till professionell
utveckling.

Att ett rimligt antal underställda är ca 10-25 medarbetare för chef.
Chefer i vården ska ha goda förutsättningar för att utöva sitt ledarskap. Chefer ska ha
befogenhet för att utveckla verksamhet, personal och bemanning samt att ge yrkesutövarna
möjlighet till en nära och kvalitativ dialog.
Hälsosamma arbetstider

Att alla har rätt till heltidsanställning och ett hållbart yrkesliv.
Rätten till heltidsanställning är en viktig förutsättning för ett jämställt arbetsliv. Alla har rätt till
egen försörjning och en skälig pension. För att kunna arbeta heltid ska alla ha en god
arbetsmiljö med villkor som gör det möjligt att arbeta ett helt yrkesliv.

Att arbetet förläggs med utrymme för variation, rast, paus, reflektion och egen
yrkesmässig utveckling.
För att skapa lust, glädje och tillfredsställelse i yrkeslivet ska arbetet planeras för att ge
utrymme för rast, egen tid för reflektion och yrkesutveckling. Nämnda friskfaktorer är viktiga
för såväl egen hälsa som säker vård.

Att all tid som medarbetaren står till arbetsgivarens förfogande ingår i den ordinarie
arbetstiden, dvs. även jour. Vidare ska även beredskapstjänstgöring används restriktivt.
All tid som yrkesutövare vistas på arbetsstället ska beräknas som ordinarie arbetstid. Med jour
avses nu tid utöver ordinarie arbetstid då man står till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen
för att vid behov omedelbart utföra arbete. Användning av beredskapstjänstgöring i hemmet
ökar i vårdverksamhet. Beredskapstjänstgöring ska regleras och tidskompenseras.

Att ett arbetspass inte överskrider 12 timmar.
Vid förläggning av arbetstiden ska arbetspassens längd anpassas till arbetets karaktär. Det är
välkänd kunskap att hälsan påverkas negativt av långa arbetspass och att risken för att göra fel
ökar.

Att veckovila, dygnsvila och rast är viktigt för säkerheten och hälsan.
Veckovila, dygnsvila och rast är avgörande för hälsan och en god arbetsmiljö. Därför ska chef
och medarbetare gemensamt planera arbetstidens förläggning så att rättigheten blir självklar för
alla. Veckovila, dygnsvila och rast är så viktigt för hälsan och säkerheten att det fastställs i lag.
Balans mellan krav och resurser

Att det ska finnas balans mellan krav och resurser i det dagliga arbetet.
Det som ökar hälsa och arbetslust kallas friskfaktorer. Eftersom människor är olika är också
friskfaktorerna unika för var och en av oss. När friskfaktorerna är identifierade kan de bli ett
viktigt instrument för att uppnå en hälsosam vårdmiljö.
Som yrkesutövare är vikten av balans mellan krav och resurser viktigt för att uppnå en god
arbetsmiljö. Kravet på prestationen bör överensstämma med resurser, i form av kunskap och
erfarenhet. Ett stort ansvar åläggs närmaste chef att organisera arbetet så att yrkesutövare inte
försätts i situationer som kräver högre kunskap och/eller längre erfarenhet än hen har. Den
enskilde yrkesutövaren har ett ansvar att påtala för närmaste chef då sådana situationer uppstår.

Att genom inflytande, delaktighet och deltagande tar medarbetare och chefer långsiktigt
ansvar för ett hälsofrämjande arbetssätt.
För att skapa en god arbetsmiljö och välbefinnande i arbetet behöver det finnas tillräckligt med
kunskap, vilja och kompetens för att nå verksamhetsmålen. Målen bör tas fram i samverkan på
arbetsplatsen där yrkesutövare är delaktiga och har ett reellt inflytande i processen. Målen ska
vara realistiska och helst mätbara.

Att rutiner och arbetssätt för att förebygga negativ stress skapas genom samtal och
reflektioner.
(Motivering kompletteras i senare version, skicka gärna medskick från respektive lokalavdelning).
Lärande genom yrkeslivet

Att nya i yrket får en strukturerad yrkesintroduktion och handledning under 9-12
månader.
En strukturerad yrkesintroduktion skapar möjligheter att ta tillvara de nyexaminerades kunskap i
verksamheten. Gradvis ges också den nyexaminerade mer självständighet. En strukturerad
introduktion minskar risken för hälsoproblem samt etisk stress. Den blir också ett stöd för
chefen och stärker arbetsgivarens attraktivitet på arbetsmarknaden. Risken att den
nyutexaminerade lämnar yrket i förtid kan på så sätt förhindras. Den strukturerade
yrkesintroduktionen ska ges utöver sedvanlig arbetsplatsintroduktion.

Att fortbildning sker kontinuerligt inom ramen för ordinarie arbetstid.
Yrkesansvaret innebär bland annat krav att arbeta efter vetenskap och beprövad erfarenhet.
Därför ska tid för fortbildning och yrkesutveckling planeras in vid fastställande av arbetstidens
förläggning. För detta krävs att chef och medarbetare tar ett gemensamt ansvar och planerar
utbildningsinsatser/kompetensutveckling vid det årliga utvecklingssamtalet.

Att akademisk specialisttjänstgöring inom ramen för anställningen införs.
Arbetsmiljön och patientsäkerheten drabbas negativt när rätt kunskap inte används. En bra
utbildning med bra villkor för dem som utbildar sig till specialister kan vända den negativa
trenden och därmed leda till att fler vidareutbildar sig.

Att akademisk ledarskapsutbildning är en viktig förutsättning för att leda i en
kunskapsstyrd verksamhet
Ett gott ledarskap är en nödvändig förutsättning för att skapa en hälsosam vårdmiljö. Därför är
det viktigt att alla som har en ledarbefattning får såväl grundläggande akademisk
ledarskapsutbildning samt fortlöpande kunskapspåfyllnad inom hälsofrämjande ledarskap.

Att kunskap, kompetens och utveckling kring chef-, ledar- och medarbetarskap
kontinuerligt efterfrågas.
(Motivering kompletteras i senare version, skicka gärna medskick från respektive lokalavdelning).