KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Utbildnings- och
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Sammanträdesdatum 2015-02-17 Sammanträdets plats och tid: Arlanda Hotellby Tisdagen den 17 februari.18.00 Majoriteten träffas i på plats anvisad lokal kl.17.00 (M), (KD) och (C) träffas i på plats anvisad lokal kl.17.00 För mer information kontakta nämndsekreteraren, tfn: 08-591 264 26. Ibrahim Khalifa Ordförande Justering plats och tid: Justerare: (enligt turordning) Mårten Fintling (C) Kommunhuset, Märsta Tisdagen den 24 februari Föredragningslista Ärende Beteckning 1. Upprop 2. Justering av protokoll 3. Fastställande av föredragningslista UAN/2015:2 4. Allmänhetens frågestund UAN/2015:3 5. Verksamhetsberättelse bokslut 2014 UAN/2015:40 6. Delrapport 3 Jobblyftet – Sigtunamodellen 2.0 UAN/2013:258 7 Svar till Skolinspektionen med anledning av beslut efter genomförd kvalitetsgranskning UAN/2014: 8. Ökad möjlighet till modersmålsundervisning UAN/2015:41 9. Svar på kommunrevisorernas granskning av statsbidrag inom flyktingmottagandet UAN/2014:318 10. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens internkontroll UAN/2015:42 2014 11. Analys avseende risker för mutor och annan korruption UAN/2015:43 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Sammanträdesdatum SIG601 v 1.0 2004-11-15 2015-02-17 Ärende Beteckning 12. Arkivbeskrivning för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden UAN/2015:44 13. Fastställande av delegeringsordning för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden UAN/2015:45 14. Former för allmänhetens frågestund UAN/2015:46 15. Meddelanden UAN/2015:4 16. Delegationsbeslut UAN/2015:5 Datum 2015-02-17 TJÄNSTESKRIVELSE Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Vilhelmina Ranevad Granfalk Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Fastställande av föredragningslista Dnr: UAN/2015:2 Förslag till beslut Föredragningslistan fastställs. ___________________ 1 (1) Datum 2015-02-17 TJÄNSTESKRIVELSE Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Vilhelmina Ranevad Granfalk Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Allmänhetens frågestund Dnr: UAN/2015:3 ___________________ 1 (1) Datum 2015-02-17 TJÄNSTESKRIVELSE Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Magnus Lindblå Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhetsberättelse bokslut 2014 Dnr: UAN/2015:40 Förslag till beslut 1. Nämnden beslutar att fastställa upprättat bokslut för 2014. Ärendebeskrivning Sammanfattning Den ekonomiska utfallet är 99 procent av budget och årets överskott uppgår till 3,9 mnkr. Bedömningen är sammantaget att nämndens måluppfyllelse är god. Ärendebeskrivning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens kostnader för 2014 uppgår till 361,7 mnkr och intäkterna till 73,2 mnkr, vilket ger en nettokostnad om 288,5 mnkr. De budgeterade nettokostnaderna för 2014 är 292,4 mnkr. Utfallet är därmed 99 procent av budget och överskottet uppgår till 3,9 mnkr. De främsta orsakerna till överskottet är att potten för oförutsett inte nyttjats fullt ut utan visar ett överskott om 2,2 mnkr och att IKE visar ett överskott uppgående till 2,1 mnkr. Ändrad periodisering av kostnader gör att gymnasieverksamheten visar ett överskott om 1,3 mnkr. Det huvudsakliga underskottet under året härrör till utbetalt försörjningsstöd, där underskottet blev 3,9 mnkr. De medel som beviljats från Sigtuna kommuns sociala utvecklingsfond gällande Jobblyftet redovisas utanför den ordinarie driftsbudgeten. För 2014 är det 9,2 mnkr, vilket återstår efter att 2,8 mnkr budgeterats om till 2015. 1 (3) Datum 2015-02-17 2 (3) Nämndens måluppfyllelse 2014 Mål Bedömning Nämndens verksamheter skapar möjligheter till egen försörjning, studier och arbete. Nämndens verksamheter bidrar till ett ekologiskt hållbart samhälle samt skapar förutsättningar för att begränsa klimatpåverkan. Nämndens verksamheter tar tillvara den potential som finns i den internationella prägeln och verkar för en ökad integration. Brukarna har tillgång till rättssäker verksamhet av hög kvalitet. Brukarna har goda möjligheter till dialog, inflytande och delaktighet i nämndens verksamheter. Arbetsro, trygghet och en nolltolerans mot mobbning ska säkerställas i alla verksamheter. Nämnden är en attraktiv arbetsgivare som skapar goda möjligheter till utveckling, delaktighet och inflytande för medarbetarna. Medarbetare i nämndens verksamheter är kompetenta och professionella och bidrar därmed till en effektiv organisation. Nämndens verksamheter skapar en god arbetsmiljö där jämställdhet och mångfald ses som en resurs för utveckling. Resurserna skall användas kostnadseffektivt och i enlighet med budget. = Uppfyllt, = Delvis uppfyllt, = Ej uppfyllt, = Mätning saknas Bedömningen är sammantaget att nämndens måluppfyllelse är god. De mål som satts är ambitiösa, vilket innebär att det som i nämndens styrkort anges som ”delvis uppfyllt” kan ha inneburit såväl en ökning jämfört med föregående år som ett resultat över länets samlade nivå. Barnrättsperspektivet Barn har inte direkt tillfrågats kring verksamhetsberättelsen. Ärendet är av administrativ karaktär, och det kan konstateras att nämndens verksamheter samtliga har ett uttalat fokus på barns perspektiv. Ekonomiska konsekvenser 2,8 mnkr av beviljade medel från Sigtuna kommuns sociala utvecklingsfond förs över till 2015. Delgivning Kommunstyrelsen Ekonomidirektören Beslutsunderlag Verksamhetsberättelse bokslut 2014 Datum 2015-02-17 Magnus Lindblå Analys- och supportchef Marie-Louise Khan-Tamakloe Förvaltningschef __________________ 3 (3) VERKSAMHETSBERÄTTELSE BOKSLUT 2014 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens vision, mål och strategier Vision Sigtuna kommun har högst utbildningsnivå och lägst arbetslöshet i riket. Plattform/bas • • • Värdegrunden Ständiga förbättringar Delaktighet Mål • • Andelen elever med yrkes- eller gymnasieexamen ökar årligen. Andelen elever/deltagare som går ut i jobb eller vidare studier ökar årligen Strategi • • • Stärka och utöka samarbetet med näringslivet Satsa på kompetens- och metodutveckling Inkludering Förvaltningens tjänster karaktäriseras av: • • • Hög kvalitet Hög servicenivå Goda resultat Måluppfyllelse Den övergripande utbildningsnivån i Sigtuna kommun har stigit de senaste åren. Utbildningsstatistik från SCB (avseende invånare 16-74 år under perioden 1985-2013) visar att andelen med eftergymnasial utbildning ökar samtidigt som gruppen invånare med enbart förgymnasial utbildning minskar. Den utbildning som gymnasieelever från Sigtuna får leder till vidare studier och arbete. 2013 var 73 procent av Sigtuna kommuns ungdomar i arbete eller hade påbörjat studier två år efter avslutad gymnasieutbildning, att jämföra med 68 procent i riket (Socialstyrelsens Öppna jämförelser för gymnasieskolan 2014). Sommaren 2014 gick de första gymnasieeleverna ut enligt den nya gymnasiereformen, vilket medför att resultaten inte är jämförbara med föregående år. Dagens gymnasieexamen kräver mer av eleverna än vad som krävdes av tidigare årskullar för att få ett slutbetyg. Andelen med gymnasieexamen på Arlandagymnasiet sjunker för våren 2014 (73 procent jämfört med 87 procent föregående läsår). Andelen vuxenstuderande som har fått arbete direkt efter sin yrkesutbildning har ökat från 48 procent till 64 procent under åren 2011 till 2013. Likaså har andelen som slutför kurs i gymnasial vuxenutbildning/påbyggnadsutbildning ökat från 72 till 86 procent under samma period. Mätning av 2014 års resultat genomförs i mars 2015. Andelen försörjningsstödstagare som avslutats till egen försörjning är 82 procent för helåret 2014, en hög nivå som även inkluderar de invånare som anställts i Jobblyftet. Verksamhetsberättelse bokslut 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2 (25) Innehållsförteckning Inledning ....................................................................................................................................... 4 Driftsredovisning....................................................................................................................................................................... 4 Investeringsredovisning............................................................................................................................................................ 4 Åtagande och verksamhetsområde ......................................................................................................................................... 5 Uppföljning av mål och mätetal .............................................................................................................................................. 5 Ekonomi ........................................................................................................................................ 6 Kommentarer till ekonomiskt utfall ....................................................................................................................................... 6 Investeringar............................................................................................................................................................................... 7 Styrkort........................................................................................................................................................................................ 7 Framtid och utveckling ................................................................................................................. 8 Viktiga händelser ....................................................................................................................................................................... 8 Omvärldsanalys........................................................................................................................................................................13 Utblick .......................................................................................................................................................................................13 Styrkort......................................................................................................................................................................................14 Invånare och brukare .................................................................................................................... 16 Viktiga händelser .....................................................................................................................................................................16 Synpunktshantering.................................................................................................................................................................18 Styrkort......................................................................................................................................................................................18 Organisation och medarbetare ..................................................................................................... 21 Viktiga händelser .....................................................................................................................................................................21 Anställda ...................................................................................................................................................................................22 Frånvaro ....................................................................................................................................................................................23 Framtida personalbehov.........................................................................................................................................................24 Styrkort......................................................................................................................................................................................24 Verksamhetsberättelse bokslut 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 3 (25) Inledning Ordförande: Ibrahim Khalifa (S) Förvaltningschef: Marie-Louise Khan-Tamakloe Driftsredovisning Utfall 2013 Budget 2014 Avvikelse Utfall 2014 Utfall Verksamhet Netto Kost Int Netto Kost Int Netto Nämnd och central administration 10 007 14 071 300 13 771 11 859 622 11 237 2 534 82 Gymnasieverksamhet 93 068 107 931 5 486 102 445 107 741 6 642 101 099 1 346 99 -varav särgymnasium 9 924 11 519 100 11 419 11 558 163 11 395 24 100 IKE gymnasieverksamhet 77 460 100 314 25 594 74 720 96 771 24 120 72 651 2 069 97 -varav särgymnasium 792 3 746 2 700 1 046 2 175 2 703 -528 1 574 -50 Centrum för vuxenutveckling 119 642 132 417 30 978 101 439 145 295 41 782 103 513 -2 074 102 -varav vuxenutbildning 30 837 45 410 16 387 29 023 54 925 25 884 29 041 -18 100 -varav Jobbcenter 16 362 36 257 10 484 25 773 33 446 10 144 23 302 2 471 90 -varav försörjningsstöd 48 776 36 132 0 36 132 40 064 0 40 064 -3 932 111 300 177 354 733 62 358 292 375 361 666 73 166 288 500 3 875 99 0 26 712 17 500 9 212 18 972 9 760 9 212 0 100 300 177 381 445 79 858 301 587 380 638 82 926 297 712 3 875 99 Avvikelse Utfall Summa -Jobblyftet Summa procent Investeringsredovisning Utfall 2013 Budget 2014 Verksamhet Netto Kost Inventarier och säkerhetsanpassningar 2 338 IT Summa Int Utfall 2014 Netto Kost Int 1 300 1 300 1 238 1 238 430 1 740 1 740 1 740 2 768 3 040 3 040 2 978 Verksamhetsberättelse bokslut 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Netto procent 62 95 1 740 0 100 2 978 62 98 4 (25) Åtagande och verksamhetsområde UANs ansvar utförs av utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamhet i: • • • • • Gymnasieskola Vuxenutbildning Arbetsmarknadsinsatser Ekonomiskt bistånd Etablering nyanlända Uppföljning av mål och mätetal Politiska mål för kommunen utarbetas, mäts och följs upp systematiskt med hjälp av balanserade styrkort. Kommunfullmäktige fastställde i Mål och budget 2014-2016 tio perspektivmål inom fyra perspektiv i kommunens styrkort. Perspektiven är Framtid och utveckling, Invånare och brukare, Organisation och medarbetare samt Ekonomi. Nämnderna utarbetar och fastställer egna styrkort med nämndmål och mätetal utifrån de av kommunfullmäktige fastställda perspektivmålen. Vid varje uppföljningstillfälle görs utifrån de resultat som åstadkommits en bedömning om målvärdena för mätetalen är helt, delvis eller ej uppfyllda. På samma sätt görs även en bedömning av måluppfyllelse genom en samlad värdering av insatser och resultaten under respektive mål. I uppföljningen av styrkort nedan redovisas kommunfullmäktiges perspektivmål och nämndens nämndmål som rubriker samt därefter i en tabell de mätetal som hör till nämndens nämndmål. Uppföljning av mål och mätetal görs med hjälp av färgerna grönt, gult och rött. Grönt betyder att utfallet stämmer överens med uppsatta mål, gult att utfallet är positivt men inte helt tillfredställande och rött att mål eller resultat ej är uppfyllt. Symbolförklaring: Helt uppfyllt. Utfallet stämmer överens med det uppsatta målvärdet. Delvis uppfyllt. Utfallet är positivt men inte helt tillfredställande Ej uppfyllt. Inga eller begränsade framsteg är påvisade. Mätning/bedömning är ej genomförd. Verksamhetsberättelse bokslut 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 5 (25) Ekonomi Kommentarer till ekonomiskt utfall Utbildnings-och arbetsmarknadsnämndens utfall för 2014 är 99 procent av budget. Förvaltningen har under året arbetat målmedvetet med att stärka den interna budget- och prognosuppföljningen ute i verksamheterna. Nämndens utfall exklusive utvecklingsmedel för Jobblyftet uppgår 2014 till 361,7 mnkr i kostnader och 73,2 mnkr i intäkter. Detta ger en nettokostnad på 288,5 mnkr. Den budgeterade nettokostnaden för 2014 är 292,4 mnkr. Årets överskott uppgår därmed till 3,9 mnkr. De medel som beviljats från Sigtuna kommuns sociala utvecklingsfond redovisas utanför den ordinarie driftsbudgeten. För 2014 är det 9,2 mnkr, vilket återstår efter att 2,8 mnkr budgeteras om till 2015. De främsta orsakerna till överskottet är: • • • • Att potten för oförutsedda kostnader på 3,0 mnkr inte fullt ut nyttjats utan visar ett överskott om 2,2 mnkr Att IKE visar ett överskott uppgående till 2,1 mnkr. Att gymnasieverksamheten visar ett överskott om 1,3 mnkr, huvudsakligen beroende på ändrad periodisering av kostnader. Att elfakturor för Kunskapens hus 2014 inte blivit definitiva innan januari 2015, vilket inneburit att kostnader om 0,8 mnkr kvittats bort mot tidigare års debiteringar. Det huvudsakliga underskottet under året härrör till utbetalt försörjningsstöd, där underskottet blev 3,9 mnkr. Nämnd och central administration Potten för oförutsedda kostnader om 3,0 mnkr har endast nyttjats med 0,8 mnkr för kostnader för sommarjobben. Sammantaget visar de centrala verksamheterna ett överskott om 2,5 mnkr. Gymnasieverksamheten Gymnasieverksamheten visar ett överskott om 1,3 mnkr. Överskottet kan främst hänföras till ändrad periodisering av kostnader för köpt utbildning. Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolans utfall visar ingen avvikelse mot budgeten. IKE Den större delen av överskottet som totalt uppgår till 2,1 mnkr kan hänföras till gymnasiesärskolan. Gymnasiesärskolans IKE-överskott om 1,6 mnkr beror på att fler elever från Sigtuna kommun söker till den egna kommunala skolan och att fler elever från andra kommuner söker sig till Arlandagymnasiets särskola. Vuxenutbildning Nettoutfallet för vuxenutbildningen slutade i nivå med budget. Dock är utfallet för både intäkter och kostnader 9,5 mnkr högre än budgeterat. Detta beror på en större efterfrågan på lärlingsplatser än beräknat samt att antalet elever som går på SFI har ökat. Detta gör att intäkterna ökade i motsvarande grad som kostnaderna genom av i efterhand beslutade statliga bidrag. De största skillnaderna återfinns för statsbidrag för lärlingarna som blev 2,0 mnkr högre än budgeterat och bidragen från migrationsverket som blev 3,5 mnkr högre än beräknat. Även intäkterna för yrkesförare blev 1,5 mnkr högre än budgeterat och IKE-intäkterna för Komvux blev även de 1,6 mnkr högre än beräknat. Verksamhetsberättelse bokslut 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 6 (25) Jobbcenter Jobbcenter redovisar ett överskott om 2,5 mnkr vilket främst beror på rekryteringsglapp och något färre arbetsmarknadsanställningar. Försörjningsstöd Det utbetalda försörjningsstödet under året uppgår till 40,1 mnkr, vilket innebär ett underskott om 3,9 mnkr. Orsaken till underskottet beror främst på förskjutningen av anställningstakten i Jobblyftet. Snittkostnaden av utbetalda försörjningsstöd under 2014 uppgår till 3,3 mnkr jämfört med 4,0 mnkr 2013. Jobblyftet Den förskjutna anställningstakten medför att lönekostnaderna under 2014 blev lägre än budgeterat då färre månadslöner betalats ut. Även intäkterna sjunker då de statliga lönesubventionerna påverkas på samma sätt. Det innebär att nyttjade medel från Sigtuna kommuns sociala utvecklingsfond är 9,2 mnkr mot budgeterat 12,0 mnkr. Överskottet på 2,8 mnkr förs över till 2015 eftersom det avser avsatta projektmedel. Investeringar Förvaltningen har under 2014 nyttjat i stort sett hela investeringsbudgeten, med endast 62 tkr återstående av den tilldelade ramen om 3,0 mnkr. Budgeten för inventarie- och säkerhetsinvesteringar har används till utrustning och anpassning, inom såväl Kunskapens hus som övriga platser där förvaltningen har verksamheter. Till exempel har YHutbildningen Internationell speditör som startade under hösten 2014 utrustats för verksamhet på Kolsta. Medel avsatta för IT-investeringar har under året tagits i anspråk i sin helhet. Styrkort Kommunens verksamheter bedrivs resurseffektivt och finanserna är långsiktigt hållbara Resurserna skall användas kostnadseffektivt och i enlighet med budget Uppfyllt Senaste kommentar Förvaltningens ekonomi är i balans med ett utfall på 99 procent, vilket gör att målet för 2014 nås. Enligt en prognos baserad på Socialstyrelsens preliminära statistik nås inte målet med ett utbetalt försörjningsstöd per invånare lägre än länssnittet för hela 2014. Det ska dock noteras att Sigtuna kommun under årets senare månader, då Jobblyftet nått full effekt, ligger långt under länssnittet, med strax under 60 kr/invånare mot länets dryga 70 kr/invånare Mätetal Målvärde 2014 Utfall 2014 Utfall 2013 Senaste kommentar Ekonomiskt resultat Genomfört Ej genomfört Nämnden ska ha en budget i balans/nollresultat. Målet nås. Utbetalt försörjningsstöd per invånare. Delvis genomfört Genomfört Målet är att ligga under snittet i Stockholms län och riket. Sigtuna kommun når målet väl under senare delen av året. Verksamhetsberättelse bokslut 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 7 (25) Framtid och utveckling Viktiga händelser Trots en fortsatt demografisk nedgång av elevkullar fyller Arlandagymnasiet så gott som alla program höstterminen 2014, något som tyder på att skolan har ett gott rykte och är attraktiv. Antalet elever från Sigtuna kommun som studerar hos annan huvudman fortsätter samtidigt att minska. Inflödet till introduktionsprogrammet har minskat, något som var väntat i och med den påtagliga höjning av studieresultaten i grundskolan som noterades vårterminen 2014. Minskningen vägs dock upp något av ett ökat antal elever på språkintroduktion. Arlandagymnasiets särskola fortsätter att attrahera elever. Detta avspeglar sig i färre elever från Sigtuna kommun som väljer att studera vid andra skolor samtidigt som fler elever från andra kommuner väljer att komma till Arlandagymnasiet. De elever som avslutade gymnasiet 2014 var de första eleverna som studerat inom ramen för den nya gymnasiereformen, GY11. I och med denna reform togs den garanterande möjligheten till grundläggande högskolebehörighet bort från yrkesprogrammen till förmån för fler yrkeskurser. En elev på yrkesprogram har dock fortfarande rätt att läsa till högskolebehörighet. Resultaten är därför inte jämförbara med tidigare år. Arlandagymnasiet arbetar aktivt för att fler elever ska nå examen. För att förbättra studieresultaten har skolan prioriterat bland annat mer stöd och fortsatt satsning på formativ bedömning. Läraren bedömer var eleven befinner sig i förhållande till målet och återkopplar hur eleven ska komma vidare för att nå målet. Ett nytt elevuppföljningsprogram underlättar för eleven att se sin utveckling och målet med undervisningen. Läraren ger eleven återkoppling direkt via lärplattformen, vilket innebär att även vårdnadshavare kan ta del av elevens utveckling. Skolans digitala arbetssätt kommer på sikt även att bidra till att minska antalet utskrivna eller kopierade papper. Verksamhetsberättelse bokslut 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 8 (25) Att öka studieresultaten för alla Sigtuna kommuns ungdomar ingår i det kommunövergripande strategiska gymnasiearbetet. Ett sådant inslag är sommarskolan som vänder sig till alla elever i Sigtuna kommun. Utfallet 2014 blev likt föregående år gott. Eleverna läste antingen en betygsgivande kurs eller en kurs i svenska för att förbättra språket. 2014 deltog 117 elever, varav 22 elever från annan skola än Arlandagymnasiet. Det är en påtaglig ökning från föregående år. Cirka 70 procent av eleverna som läste en betygsgivande kurs fick ett godkänt betyg. Läxhjälpsprogrammet på Arlandagymnasiet är ett annat stöd tillgängligt för alla elever bosatta i kommunen. Det har utökats till tre kvällar i veckan. Vuxenutbildning Prognosen vid årets ingång var 1 275 vilket reviderades till 1 375 Sfi-studerande vid delår 2. Utfallet blev 1 442 vilket visar att Sfi fortsätter att öka. För grund-, gymnasial och yrkesvux saknas jämförelseuppgifter för 2012/2013, men bedömningen är att intresset för de teoretiska delarna av Komvux minskar medan intresset för de praktiska yrkesutbildningarna ökar. Vuxenlärlingsutbildningen har vuxit markant och antalet studerande har ökat från 6 till 59 på tre år. Denna typ av utbildning fångar en ny målgrupp av invånare som tidigare inte har varit intresserade av de andra utbildningsformer som erbjuds. I augusti 2014 startade en speditörsutbildning inom yrkeshögskolan. Myndigheten för yrkeshögskolan beslutade efter tillsyn i september att utbildningen Internationell Speditör är godkänd utan anmärkning. För att bredda utbildningsutbudet och för att möta efterfrågan på kompetens hos det lokala näringslivet har förvaltningen ansökt om tre nya utbildningar inom yrkeshögskolan: Kvalificerad logistiker, Kvalificerad kock och Hotel management. Tyvärr beviljades inte ansökningarna. Andelen ansökningar var rekordhögt, samtidigt som färre utbildningar än tidigare beviljades medel. De branscher som Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) prioriterade i sitt urval var Data/IT och Ekonomi, Administration och försäljning, Teknik och tillverkning samt Hälso och sjukvård. Särskild utbildning för vuxna har förändrats i både undervisningens innehåll och pedagogik och bytt namn till Lärvux. Utbildningen är nu mer individanpassad och många nya kurser erbjuds, till exempel ett antal flexibla gymnasiekurser som startar i januari 2015. Verksamhetsberättelse bokslut 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 9 (25) En fortsatt hög migration gör att behovet av Sfi är fortsatt stort. En åtgärd för att möta det ökade antalet studerande var att utöka Sfis snabbspår för akademiker. Arbetsmarknadsinsatser Under året har en stor del av resurserna för arbetsmarknadsinsatser fokuserat på Jobblyftet, se separat avsnitt nedan. De satsningar som kommunen har genomfört för både ungdomar och vuxna bedöms ha bidragit till att arbetslösheten i kommunen gått ned och att den nu ligger under snittet för både länet och riket. Under december 2014 var arbetslösheten 6,2 procent för vuxna och 7,6 procent för ungdomar 18-24 år. Verksamhetsberättelse bokslut 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 10 (25) Sigtunamodellen - Jobblyftet Totalt anställdes 197 personer inom Jobblyftet. I Sigtunamodellen - Jobblyftet erbjuds arbetsplatser även inom det privata näringslivet. 53 invånare har fått arbete inom näringslivet som även bär sina egna kostnader för anställningarna. Unga och familjeförsörjare har prioriterats för anställning i Jobblyftet. 42 personer är i åldrarna 20-24 år. 158 barn i 76 barnfamiljer har nu föräldrar som går till ett arbete istället för att vara beroende av bidrag. I satsningen ingår validering av de kompetenser som den anställde förvärvar i arbete. Anställningstiden löper för de flesta ut under sommaren 2015. Samarbetet med Arbetsförmedlingen har förstärkts och myndigheten kommer att vara en närvarande samarbetspart i övergången till andra jobb. Ung satsning Under 2014 har 70 procent av ungdomarna som avslutats i Ung satsning gått vidare till arbete eller studier. Ung satsning samarbetar förebyggande med Arlandagymnasiet genom att fånga upp elever som riskerar att hoppa av skolan eller saknar skolplacering innan skolstarten. Projektet har besökt avgångsklasser för att informera om hur man söker arbete och om inträde på arbetsmarknaden. Ung satsning bedöms ha bidragit till den positiva utvecklingen av ungdomsarbetslösheten. Ung satsning implementeras i ordinarie verksamhet under 2015 och samarbetet med Arbetsförmedlingen fortskrider. Verksamheten kommer även fortsatt genomsyras av hög tillgänglighet för invånaren, stark näringslivskoppling och bred kompetens. Verksamhetsberättelse bokslut 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 11 (25) Sommarjobbsgarantin I år har alla gymnasieungdomar i Sigtuna kommun erbjudits sommarjobb genom den så kallade "Sommarjobbsgarantin". Drygt 600 ungdomar sökte och 558 tackade ja till ett sommarjobbserbjudande. Det är 112 fler ungdomar än föregående år. Arbetstillfällena fanns inom både kommunal och privat sektor och nästan dubbelt så många ungdomar erbjöds arbete inom näringslivet jämfört med föregående år. ”Roligaste sommarjobbet” erbjöds även 2014, vilket innebär en möjlighet för ungdomarna att starta ett eget företag. Introduktionsutvecklingsprogrammet Introduktionsutvecklingsprogrammet är ett individuellt anpassat heltidsprogram för nyanlända som vidareutvecklats under 2014. Målet är att individen ska vara självförsörjande inom två år. Under året har 275 personer deltagit i heltidsprogram och 150 introduktionsplaner upprättats. Av de som skrivits in i programmet sedan januari 2014 är cirka 30 procent kvar på Sfi vid årets slut och 37 procent har gått vidare till andra studier eller arbete. 8 procent har gjort temporärt avbrott på grund av till exempel föräldraledighet. 24 procent av de som påbörjat programmet har lämnat detta utan att uppgift om var de tagit vägen har kunnat hämtas in. Det finns nu större möjligheter att kombinera språkstudier med praktik genom nya utbildningar med inriktning mot bland annat vård, förskola och kök. Majoriteten av personerna som läst Svenska som andraspråk med vårdinriktning har gått vidare till undersköterskeutbildningen. För högre kvalitet i tjänsterna har en utbildning för praktikhandledare som tar emot Sfi-elever genomförts under hösten 2014. Utbildningen innehåller teori, praktik och erfarenhetsutbyte mellan handledare. En utvärdering av utbildningen förväntas bli klar i februari 2015. Verksamhetsberättelse bokslut 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 12 (25) Försörjningsstöd Jobblyftet har gett stor effekt på antalet hushåll med försörjningsstöd, något som tydligt framgår vid jämförelse med föregående år. Antal vuxna, ungdomshushåll och den genomsnittliga tiden minskar, vilket till stor del kan förklaras av de satsningar nämnden genomfört i form av Resursjobb, Jobblyftet, Nya vägar till jobb och Ung satsning. Omvärldsanalys Enligt Arbetsförmedlingen har arbetslösheten i länet minskat med 3 800 personer under hela 2014. Totalt var 70 700 inskrivna vid Arbetsförmedlingen vid årets slut. Sigtuna och Solna är de kommuner som minskat sin arbetslöshet mest. I Sigtunas fall med 12,9 procent. 1 297 personer var inskrivna som arbetslösa i kommunen den sista december, 2013 var det 1 489 personer. De öppet arbetslösa minskade samtidigt med 15,4 procent. De första eleverna som läst enligt den nya gymnasiereformen GY 2011 tog examen i juni 2014. Dagens gymnasieexamen kräver mer av eleverna än vad som krävdes av tidigare kullar för att få ett slutbetyg. Förbättrade studieresultat från grundskolan har inneburit att färre elever behöver gå introduktionsprogrammet på gymnasiet. En ökad migration har fått effekt på elevantalet för språkintroduktionen, introduktionsprogrammet, Sfi. Olika statsbidrag för skolsatsningar har annonserats under 2014 och Arlandagymnasiet har sökt medel för utveckling av yrkesintroduktion och arbetsplatsförlagt lärande. Utblick Utifrån det rådande politiska läget på riksplan råder ännu en osäkerhet om vilka övergripande satsningar som kommer genomföras under 2015. Först i samband med kommande vårbudget väntas närmare besked varför det är oklart om en del av de omvärldsfaktorer som identifierats helt eller delvis kommer att realiseras. Följande har dock noterats i tidigare budgetförslag som kan komma att påverka nämndens ansvarsområde: • • • • • • Obligatoriskt gymnasium (förberedelser inför 2016) Ett kommunalt aktivitetsansvar för unga 16-20 år som varken arbetar eller studerar Kunskapslyft för vuxenutbildningen, samt ökade resurser för SFI Högre nivåer i a-kassan Införandet av en 90-dagarsgaranti för arbetslösa ungdomar. Avveckling av Arbetsförmedlingens sysselsättningsfas (Fas 3) Arbetsförmedlingens prognos den 9 december 2014 visar att antalet sysselsatta i riket bedöms under 2015 öka med 46 000 personer samtidigt som arbetslösheten förutspås minska från 8,0 till 7,9 procent. Ökningen av arbetstillfällen kommer till största delen vara inom offentlig sektor. De tre storstadsregionerna, Stockholms, Västra Götalands och Skåne län får en stark jobbtillväxt. Den starkaste tillväxten väntas inom yrken som kräver utbildning på eftergymnasial nivå. Antalet jobb i Stockholms län förväntas under 2015 öka med 21 500 personer. Den privata tjänstesekVerksamhetsberättelse bokslut 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 13 (25) torn är drivande i utvecklingen, men störst är uppväxlingen inom byggverksamhet, vård och omsorg samt utbildning. Antalet arbetslösa förväntas sjunka med 3 000 personer, vilket skulle innebära en arbetslöshet på 5,8 procent i Stockholms län vid slutet av 2015. Både privata och offentliga arbetsgivare har försiktigt positiva förväntningar på framtiden och fortsätter öka antalet anställda. Trots att Stockholms län har bland de lägsta arbetslöshetsnivåerna i landet finns en utmaning i gapet mellan arbetsgivarnas krav och de arbetslösas utbildningsnivåer. Arbetsförmedlingen bedömer att andelen arbetslösa i Sverige med utsatt position på arbetsmarknaden fortsätter att stiga, från cirka 65 procent 2014 till närmare 75 procent 2016. En bakomliggande orsak är ett stort tillskott av utrikes födda i arbetskraften. Flyktingströmmarna förväntas öka under 2015 på grund av det oroliga läget i världen och Migrationsverket bedömer att antalet personer som beviljas uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande kommer att öka kraftigt under de närmaste åren. På längre sikt innebär dock detta ett tillskott till arbetskraften, något som är nödvändigt för att sysselsättningen ska kunna ökas. Prognosen anger att nästan 400 nyanlända kommer till Sigtuna kommun nästa år. Under 2015 utlyses projektmedel inom EU:s nya budget- och programperiod 2014-2020 vilket ger nya möjligheter att söka finansiering från fonder och program för genomförande av nya innovativa idéer. Styrkort Kommunen skapar plats för fler invånare, besökare och företag vilket gör Sigtuna till en framtidsinriktad tillväxtkommun. Nämndens verksamheter skapar möjligheter till egen försörjning, studier och arbete. Delvis uppfyllt Senaste kommentar Förvaltningens målvärden har delvis uppnåtts. Andelen försörjningsstödstagare som avslutas till egen försörjning är i och med Jobblyftet mycket högre än normalt och kommunen ligger därför över målvärdet. De första eleverna tog examen enligt den nya gymnasiereformen våren 2014. Värdena är inte jämförbara mot tidigare år. Andelen ungdomar som är i egen försörjning, studier eller arbete når inte upp till målet. Även vad gäller detta mått är 2014 det första år då elever lämnar yrkesprogrammen enligt GY 2011. Där har den garanterande möjligheten till grundläggande högskolebehörighet tagits bort från yrkesprogrammen till förmån för fler yrkeskurser, något som kan påverka statistiken. Mätetal Målvärde 2014 Utfall 2014 Utfall 2013 Senaste kommentar Andel av alla ungdomar 16-20 år som är i egenförsörjning, studier eller arbete. <95 88 95 Målet nås ej. Sigtuna kommun ligger i nivå med andra kommuner (cirka 90%). Andel elever på Arlandagymnasiet med gymnasieexamen. Från och med läsåret 2013/14 införs gymnasieexamen i gymnasieskolan och ersätter mätetalet högskolebehörighet. >91% 84% 86% Målet nås ej. Förändringar i gymnasiereformen, där de första eleverna gick ut våren 2014, gör att siffrorna inte är jämförbara med tidigare år. Genomsnittlig meritpoäng för avgångsklasserna på Arlandagymnasiet. 13,7 13,7 13,3 Målet nås. Verksamhetsberättelse bokslut 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 14 (25) Mätetal Målvärde 2014 Utfall 2014 Andel försörjningsstödstagare som avslutas till egenförsörjning. minst 65% 82% Utfall 2013 Senaste kommentar Målet nås. Kommunen bidrar till ett ekologiskt, ekonomiskt och ett socialt hållbart samhälle och stärker sin position som ledande miljökommun samt skapar förutsättningar för att begränsa klimatpåverkan. Nämndens verksamheter bidrar till ett ekologiskt hållbart samhälle samt skapar förutsättningar för att begränsa klimatpåverkan Ej uppfyllt Senaste kommentar Förvaltningen har under flera år arbetat för att minska pappersförbrukningen och sett till de senaste tre åren har utskrifterna minskat med 50 procent. För 2014 har mängden utskrifter ökat med 5 procent och målet om en minskning med 3 procent nås därmed inte. Ökningen kommer av ett ökat elevantal, till exempel inom Sfi. Mätetal Målvärde 2014 Utfall 2014 Förvaltningens utskrifter ska minska. högst -3% 5% Utfall 2013 Senaste kommentar Målet nås ej. Utskrifterna har ökat på grund av ökat elevantal, främst inom Sfi. Sigtuna kommun tar tillvara den potential som finns i den unika historien, närheten till naturen och i den internationella prägeln. Nämndens verksamheter tar tillvara den potential som finns i den internationella prägeln och verkar för en ökad integration Uppfyllt Senaste kommentar Introduktionsutvecklingsprogrammet har ännu inte varit igång i två år, varför resultaten ännu är preliminära. Bedömningen är att målet nås när programmet varit igång i två hela år. Det är viktigt att notera att en av fyra programdeltagare avbrutit programmet utan lämna uppgift om var de tagit vägen. Troligen finns i detta ett antal individer som gått vidare till arbete eller studier. Mätetal Målvärde 2014 Utfall 2014 Andelen nyanlända försörjningsstödstagare i introduktion som kommer i egenförsörjning, studier eller arbete inom två år. minst 50% 37% Utfall 2013 Verksamhetsberättelse bokslut 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Senaste kommentar Bedömningen är att målet nås utifrån att programmet endast varit igång ett år och målvärdet är framtaget utifrån ett tvåårsperspektiv. 15 (25) Invånare och brukare Viktiga händelser Gymnasieverksamheten 2014 års elevenkät visade ett vikande resultat för Arlandagymnasiet även om skolan fortfarande överträffar länssnittet. Då enkäten har förändrats måste jämförelser med tidigare år göras med försiktighet. Skolan har vidtagit åtgärder för att öka arbetsron och delaktigheten. Respektive programlag har analyserat sina resultat och vidtagit anpassade åtgärder, bland annat att en socialpedagog coachar arbetslag, ökad vuxennärvaro i gemensamma utrymmen och ökat stöd till enskilda elever. Arbetet med likabehandlingsplan och det förbyggande arbetet mot mobbning har även det intensifierats. För att eleverna i högre utsträckning ska uppleva att deras synpunkter tas tillvara kommer rektor att regelbundet följa upp detta. Elevernas möjlighet till dialog med programlagen om sin studiegång och utbildning utökas. Vuxenutbildning KSLs studerandeenkät för vuxenutbildningen 2014 visar att Sigtuna kommun ligger lika högt eller högre än länet för nästan samtliga frågor. Föregående års höga resultat kvarstår och förbättras dessutom vad gäller lärarnas förmåga att förklara och elevernas upplevelse av bra kontakt med arbetslivet. Målet om att 93 procent av eleverna ska uppleva att undervisningen håller hög kvalitet nås dock inte, trots att resultatet går från 88 procent till 91 procent. Andelen elever inom Komvux och Sfi som anser att deras synpunkter tas tillvara minskar något. För att möta detta har ett samordnat forum skapats för fortbildning om betyg och formativ bedömning. Verksamheten för löpande diskussioner i arbetslagen om samplanering, betyg och bedömning. Arbetet med att öka elevernas delaktighet stärks genom elevråd och elevforum. Arbetsmarknadsinsatser Under 2014 påbörjades en genomgripande förändring av skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) för att arbetstagarna ska få anställning på den reguljära arbetsmarknaden. Genom ett intensivt arbete med utslussning, både mot kommunala arbetsplatser och traineeplatser, har hittills åtta arbetstagare gått till arbete utanför OSA och åtta har gått till vidare insatser hos Arbetsförmedlingen. ESF förstudie: Validering i praktiken – kompetens och evidens Förvaltningen har under den första delen av 2014 genomfört en ESF-finansierad förstudie i syfte att hitta en modell för att validera individers kunskaper och kvalitetssäkra kommunens arbetsmarknadsinsatser och praktikplatser. Förstudien genomfördes i samarbete med Stockholm-Farsta/Jobbtorgen, Botkyrka kommun, Haninge kommun, Arbetsförmedlingen Märsta och Företagarna i Sigtuna. Som en del i förstudien har ett antal valideringsmoduler inom arbetslivs-och yrkeskompetenser utvecklats tillsammans med en extern aktör. Dessa moduler används nu inom Jobblyftet. Under 2015 avser förvaltningen att ansöka om ett ESF-finansierat genomförandeprojekt Sociala företag Förvaltningen har det kommunövergripande uppdraget att främja tillväxten av sociala företag i Sigtuna kommun. Under våren 2014 har förvaltningen påbörjat arbetet med att skapa en hållbar organisation och stödstrukturer för utveckling av socialt företagande. Syftet med kommunens engagemang är att utveckla samarbetsformer mellan aktörer i civilsamhället och offentlig sektor. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp har skapats för att identifiera egna interna verksamheter som skulle kunna uppmuntras att bli självständiga. Det finns idag förslag på sju interna verksamheter, varav två bedöms kunna starta under året. Dessa två verksamheter beräknas ge sju nya arbetstillfällen och ett 20-tal praktikplatser under 2015. Sigtuna kommun har inlett ett samarbete med Coompanion och Nyföretagarcentrum i syfte att skapa Verksamhetsberättelse bokslut 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 16 (25) stödstrukturer för att ta till vara på initiativ till sociala företag. Ett avtal med Coompanion om rådgivning och stöd till nya sociala företag är under bearbetning och arbetet beräknas vara igång i februari 2015. Under året har arbetsgruppen i samarbete med Coompanion varit delaktiga i tre förslag till externa sociala företag: Grogrund Skalmsta, Friskakademin och M29. M29 är ett socialt företagscenter som säljer tjänster inom ekonomi och administration till andra sociala företag, och ger praktiskt stöd till nya företag inom social ekonomi. Företaget startade sin verksamhet i april 2014 och har idag två anställda. Förberedelser för igångsättande av textilverkstaden inom Jobbcenter som ett socialt företag har påbörjats. Verksamheten kommer vara överflyttad till M29 den 1 mars 2015. Förvaltningen har under året deltagit i flera regionala och nationella nätverk. Det har lett till ett nära samarbete med det uppmärksammade sociala företaget Macken i Växjö. För närvarande undersöker förvaltningen möjligheten till ett större utvecklingsarbete i samverkan med samordningsförbunden i Södertörn. Vid utgången av 2014 var 14 personer anställda i arbetsintegrerade sociala företag i Sigtuna kommun. Prognosen för 2015 är 30 anställda. Samverkan för sammanhållen skolgång för placerade ungdomar. Förvaltningen har tillsammans med socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen tecknat avtal med Statens institutionsstyrelse och samverkan kring skolgång för institutionsplacerade ungdomar. Skolan är en viktig framgångsfaktor för att förbättra framtidsutsikterna för omhändertagna barn och ungdomar. Implementering av samverkansformer och rutiner sker under första hälften av 2015. Ökad delaktighet för ensamkommande barn och ungdomar Under hösten 2014 beviljades förvaltningen tillsammans med hållbarhetsenheten medel för att i samverkan med Svenska Röda korset, UNICEF Sverige och Rädda barnen genomföra ett utvecklingsprojekt för att öka ensamkommande flyktingbarns delaktighet. Projektet startar under våren 2015. God lärmiljö En god IT-support är ett viktigt inslag i en undervisningsverksamhet med stora inslag av IKT. Under 2014 har IKT-utrusning installerats/uppgraderats i alla lektionssalar och det trådlösa nätverket har förstärkts i förvaltningens lokaler. Office 365 har införts för vuxenutbildningen och Arlandagymnasiet inkluderas under 2015. Kunskapens hus har fått en flexibel datasal istället för traditionell fast lösning, vilket ökar tillgången till lokaler. Framtidskraft Under våren har IT-supporten på Kunskapens hus genomfört ett framgångsrikt Lean-projekt som medfört märkbart ökad servicenivå och effektivitet för eleverna. Två andra Lean-projekt har initierats under 2014 och implementeras under början av 2015. Det ena projektet handlar om att effektivisera programlagsarbetet i syfte att frigöra mer tid för eleverna på Arlandagymnasiet. Det andra projektet handlar om bättre effektivitet och kvalitet i arbetsmarknadsinsatser, praktik och arbetsplatsförlagt lärande inom förvaltningen. Det inkluderar även en bättre samordning internt samt gentemot arbetsgivare. Service och lokaler I samband med inkluderingen av gymnasiesärskolans individuella program i Kunskapens hus påbörjades 2014 en samlad genomgång av verksamhet och lokaler. Under 2014 har fastighetsägaren genomfört en ventilationsöversyn av Kunskapens hus, med godkänd OVK som resultat. Den nya YHutbildningen har startat i nya lokaler i Kolsta och ett akut lokalbehov för gymnasiesärskolans individuella program har lösts. Arbetsmiljöverkets systematiska tillsyn har genomförts med gott resultat på såväl huvudmannanivå som på verksamhetsnivå (Arlandagymnasiet). Huvudsakliga påpekanden gällde att undersöka skolledares arbetssituation och dokumentation av befintliga rutiner. Verksamhetsberättelse bokslut 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 17 (25) Sommar- och vintersatsning på barnfamiljer För att motverka barnfattigdom och utanförskap har nämnden beviljat ett extra bidrag för alla barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd under sommar och vinter. Det extra bidraget om 500 kr per barn har varit riktat till aktiviteter för barnen. Det har berört runt 100 barn vid sommar- respektive vintersatsningen. Pilotprojekt samverkan mellan kommunen och Arbetsförmedlingen Sigtuna kommun var en av tio kommuner i riket som SKL erbjöd att ingå i ett pilotprojekt tillsammans med Arbetsförmedlingen. Projektet utvecklade samarbetsformerna så att kommunens och Arbetsförmedlingens kompetenser samlades i gemensamma ärendedragningar, vilket gav arbetssökande i behov av tidiga insatser ett bättre stöd och en mer sammanhållen planering. Synpunktshantering Under 2014 kom 34 synpunkter in gällande utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter. Enligt systemet för synpunktshantering har 24 synpunkter hanterats i tid, det vill säga inom 10 dagar. Uppföljning visar dock att i princip alla frågor har besvarats i tid, men hanteringen av dem har inte registrerats. Merparten av synpunkter är individuella sakfrågor, inte synpunkter på själva verksamheten. Styrkort Invånarna har tillgång till kommunal verksamhet av hög kvalitet Brukarna har tillgång till rättssäker verksamhet av hög kvalitet Uppfyllt Senaste kommentar Målen för 2014 nås till övervägande del. Åtgärder har vidtagits inom gymnasieskolan för att möta den nedgång som noterades i mätningen våren 2014. Inom vuxenutbildningen har resultaten förbättras, men målnivån nås inte fullt ut. Mätetal Målvärde 2014 Utfall 2014 Utfall 2013 Senaste kommentar Andel elever på Arlandagymnasiet som rekommenderar sin skola till andra. >85% 77% 85% Skolan ligger över länets resultat (70 %), men målet nås ej. Andra mätningar visar att åk 1 och 3 är mer nöjda än åk 2 (som svarat på enkäten). Andel elever på Komvux och SFI som anser att undervisningen håller hög kvalitet minst 93% 91% 89% Resultatet har förbättrats i jämförelse med 2013, och målet nås näst intill. Antal genomförda insynsbesök hos externa gymnasieanordnare. minst 7 11 Verksamhetsberättelse bokslut 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Målet nås. 18 (25) Invånarna har goda möjligheter till delaktighet i kommunens verksamhet och framtida utveckling samt till dialog i det dagliga mötet med kommunens förtroendevalda och anställda Brukarna har goda möjligheter till dialog, inflytande och delaktighet i nämndens verksamheter Delvis uppfyllt Senaste kommentar Resultaten för Arlandagymnasiet och vuxenutbildningen gör att nämndens målsättning inom området endast delvis uppnås. Åtgärder har vidtagits för att nå upp till önskad måluppfyllelse. Under våren 2015 genomförs en ny mätning för gymnasieskolan och i samband med det kan insatsernas effektivitet utvärderas. Mätetal Målvärde 2014 Utfall 2014 Utfall 2013 Senaste kommentar Andel elever inom Arlandagymnasiet som anser att deras synpunkter tas tillvara på ett bra sätt >80% 57% 72% Skolan når inte uppsatt mål, men ligger över länets 46%. Skolan genomför insatser på samtliga program. Andel elever inom Komvux och SFI som anser att deras synpunkter tas tillvara på ett bra sätt. minst 80% 75% 80% Målet på 80% är inte uppnått. Utökade satsningar på elevdemokrati är påbörjade, men har inte hunnit ge effekt i denna mätning. Andel brukare som anser att försörjningsstöd och Jobbcenter har god tillgänglighet minst 65% 73% 79% Målet nås, andelen sjunker något jämfört med tidigare år. Alla ska känna sig trygga i vardagen Arbetsro, trygghet och en nolltolerans mot mobbning ska säkerställas i alla verksamheter Delvis uppfyllt Senaste kommentar Målen är högt ställda och alla nås inte fullt ut. Förändringar i enkätutformningen kan ha påverkat mätresultaten negativt och försvårar därför jämförelse med tidigare år och möjligheten att nå målen. Arlandagymnasiets resultat är dock i de flesta fall över länets genomsnittliga utfall. Insatser sker för att möta nedgången och när en ny mätnings genomförs våren 2015 kan effekterna av dessa insatser utvärderas. Mätetal Målvärde 2014 Utfall 2014 Utfall 2013 Senaste kommentar Andel elever på Arlandagymnasiet som känner sig trygga på sin skola. minst 96% 93% 96% Skolan ligger något under målvärdet, men resultat är ändå mycket gott och över länets 91%. Stor skillnad mellan olika program. Skolan arbetar kontinuerligt med insatser för ökad trygghet. Andel elever vid Arlandagymnasiet som är nöjda med skolans arbete mot mobbning. >80% 75% 80% Målet nås inte, även om värdet ligger över länssnittet 70%. Skolan har satt in åtgärder under läsåret och arbetar vidare under innevarande läsår. Verksamhetsberättelse bokslut 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 19 (25) Mätetal Målvärde 2014 Utfall 2014 Utfall 2013 Senaste kommentar Andel elever på Arlandagymnasiet som anser att det är arbetsro på lektionerna. minst 70% 50% 68% Målet nås inte, och Arlandagymnasiets utfall är linje med länets 52%. Insatser för ökad arbetsro har satts in i flera programlag och där syns en positiv förändring. Skolan planerar insatser för samtliga program. Verksamhetsberättelse bokslut 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 20 (25) Organisation och medarbetare Viktiga händelser Arlandagymnasiet Skolan genomförde under året en organisationsförändring för en jämnare fördelning av antalet medarbetare per chef för att öka känslan av närhet och inflytande. Skolan genomför ett Lean-projekt med mål om att kunna effektivisera programlagsledarnas arbete och för att öka fokus på måluppfyllelse. Under läsåret har arbetet med förstelärare kommit igång och gruppen har utökats inför läsåret 2014/2015. De som arbetar som lärare eller instruktör i skolan måste vara anställda av skolan. Under 2014 behövde Arlandagymnasiet därför anställa de tidigare inhyrda idrottsinstruktörer som skolan använt. Detta gjorde att andelen behöriga lärare minskade något under året. Centrum för vuxenutveckling Personalsituationen på försörjningsstödsenheten har under årets första halva präglats av hög omsättning och chefsbyte. Nyrekryteringar är genomförda och full bemanning finns på plats från och med den 1 september. Ett omfattande arbete med att utveckla arbetet samt att förbättra arbetsmiljön för personalen har genomförts under hösten med goda resultat. Enheten har under hösten väsentligt ökat sin service och tillgänglighet genom bredare öppettider, telefontider och besökstider. Gemensamma processer Förvaltningens samtliga chefer har under året arbetat tillsammans i en serie framtidsworkshops ledda av Kairos Future. Utifrån omvärldsspaning och trendanalys blev resultatet ett antal förvaltningsgemensamma strategiska framtidsfrågor för den närmaste femårsperioden. Prioriterade strategiska frågor har vävts in i VHP 2015 och följs upp inom det ordinarie styrsystemet. Förvaltningen beviljades under våren 2014 medel från kommunens kompetensutvecklingsfond och under läsåret 2014/2015 genomför de två verksamheterna en gemensam satsning på coachning i klassrummet och pedagogiskt ledarskap. Det gemensamma arbetet med ansökan till Vård- och omsorgscollege fortsätter och ansökan om ett bildande lämnas in i början av 2015. Medarbetarenkät Medarbetarenkäten som genomfördes under december 2014 skiljer sig från föregående år och behandlar inte aktuella mätetal. Istället görs en bedömning av måluppfyllelsen utifrån den nya medarbetarenkät som genomförts. Medarbetarenkäten mäter två delar dels Hållbart medarbetarengagemang och dels medskapande medarbetare. Svarsfrekvensen i förvaltningen var 77 procent. Av resultatet framgår att totalindex för Hållbart medarbetarengagemang (HME) inom förvaltningen är 80, vilket är något över kommunens index på 79. Den främsta orsaken är förvaltningens höga delindex inom området ledarskap. Även för hållbart medarbetarskap har förvaltningen ett högt index 79 jämfört med kommunens om 76. Verksamhetsberättelse bokslut 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 21 (25) Anställda Antal anställda årsarbetare innevarande år 2014-12-31 Kön Förvaltningen Tillsvidare- Visstids- Månads- anställda anställda avlönade Ålder < 29 år tillsammans Kvinnor 10 7 17 2 5,8 7,8 Summa 12 12,8 24,8 Kvinnor 68,6 13,9 82,5 34 7,4 41,4 Summa 102,6 21,3 123,9 Kvinnor 62,2 5,5 67,7 Män 31,6 2,9 34,5 Summa 93,8 8,4 102,2 Kvinnor 140,8 26,4 167,2 67,6 16,1 83,7 208,4 42,5 250,9 Män 30 - 49 år Män > 50 år Män Alla Totalt Antal anställda årsarbetare föregående år 2013-12-31 Kön Förvaltningen Tillsvidare- Visstids- Månads- anställda anställda avlönade Ålder < 29 år tillsammans Kvinnor 10,9 6,8 17,7 0 4,2 4,2 Summa 10,9 11 21,9 Kvinnor 66,4 15,7 82,1 Män 32,8 6,4 39,2 Summa 99,2 22,1 121,3 Kvinnor 63,1 4,5 67,6 Män 31,8 2,1 33,9 Summa 94,9 6,6 101,5 Kvinnor 140,4 27 167,4 Män 64,6 12,7 77,3 Totalt 205 39,7 244,7 Män 30 - 49 år > 50 år Alla Personalantalet ligger på en stabil nivå över året. En viss omflyttning av personal mellan verksamheterna har skett och antalet tillsvidareanställda respektive månadsavlönade anställda har ökat något från föregående år. Personalen inom gymnasieverksamheten ökar något, huvudsakligen på grund att tidigare inhyrda idrottsinstruktörer nu anställts. Personalen på Centrum för vuxenutveckling har minskat något mellan åren. Verksamhetsberättelse bokslut 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 22 (25) Frånvaro Sjukfrånvarodagar i procent av sammanlagd ordinarie arbetstid innevarande år Sjukfrånvaro i procent av sammanlagd ordinarie arbetstid 2014 Antal Antal inkl. > 60 dagar < 14 Januari december ordinarie sjuk- sjukers av total dagar Ålder timmar timmar % sjukfrånvaro % < 29 år 30 - 49 år Kön Kvinnor 41 478 814 1,96 % 16,34 % 1,42 % Män 30 529 306 1,00 % 0,00 % 1,00 % Summa 72 007 1 120 1,56 % 11,88 % 1,24 % Kvinnor 139 627 7 916 5,67 % 58,15 % 1,89 % 69 275 3 250 4,69 % 40,37 % 1,28 % Summa 208 902 11 166 5,35 % 52,97 % 1,69 % Kvinnor 129 426 8 849 6,84 % 70,27 % 1,43 % Män > 50 år Män Alla 61 997 1 852 2,99 % 0,00 % 1,42 % Summa 191 423 10 701 5,59 % 58,11 % 1,43 % Kvinnor 310 531 17 579 5,66 % 62,31 % 1,64 % Män 161 801 5 408 3,34 % 24,26 % 1,28 % Totalt 472 332 22 987 4,87 % 53,36 % 1,51 % Sjukfrånvarodagar i procent av sammanlagd ordinarie arbetstid föregående år Sjukfrånvaro i procent av sammanlagd ordinarie arbetstid 2013 Antal Antal inkl. > 60 dagar < 14 Januari december ordinarie sjuk- sjukers av total dagar Ålder timmar timmar % sjukfrånvaro % < 29 år 30 - 49 år Kön Kvinnor 46 124 830 1,80 % 0,00 % 1,61 % Män 19 947 191 0,96 % 0,00 % 0,56 % Summa 66 071 1 021 1,55 % 0,00 % 1,29 % Kvinnor 124 460 5 043 4,05 % 46,76 % 1,81 % 62 984 2 804 4,45 % 53,25 % 1,11 % Summa 187 444 7 847 4,19 % 49,08 % 1,57 % Kvinnor 122 429 6 702 5,47 % 64,38 % 1,25 % 63 252 2 085 3,30 % 53,14 % 1,54 % Summa 185 681 8 787 4,73 % 61,72 % 1,35 % Kvinnor 293 013 12 575 4,29 % 53,07 % 1,55 % Män 146 183 5 080 3,48 % 51,20 % 1,22 % Totalt 439 196 17 655 4,02 % 52,53 % 1,44 % Män > 50 år Män Alla Frisknärvaron på förvaltningen var 95,13 procent under 2014, vilket innebär en liten nedgång från 95,98 procent under föregående år. Såväl långtids- som korttidsfrånvaron i förvaltningen har ökat marginellt jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron stiger under hösten, där en ökad korttidsfrånvaro noteras i enlighet med ett återkommande årligt mönster. Där det konstateras en ökad frånvaro för perioden görs särskilda uppföljningar. En analys av ökningen ger att uppgången i huvudsak kan kopplas till kända längre sjukskrivningar. Samtidigt noteras att arVerksamhetsberättelse bokslut 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 23 (25) betsmiljösituationen på försörjningsstödsenheten markant har förbättrats. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har totalt sett en förhållandevis låg sjukfrånvaro jämfört med den genomsnittliga nivån i Sigtuna kommun. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med såväl prevention som rehabilitering i syfte att minska sjukfrånvaron. Framtida personalbehov Arlandagymnasiets språkintroduktion tenderar att öka framöver i och ned ökad flyktingström. Detta medför ökat behov av lärare som undervisar svenska som andra språk. Idag råder brist på sådan kompetens. Behovet av svenska som andra språk har även ökat på de nationella programmen, vilket gör konkurrensen än hårdare när det gäller rekrytering av lärare i svenska som andra språk. På längre sikt, 5-10 år, kommer det att finnas ett stort behov av behöriga och legitimerade yrkeslärare. Förvaltningen påbörjar en långsiktig strategi för att möta detta behov. För 2014 har Arlandagymnasiet 83 procent behöriga lärare, vilket är något högre än rikssnittet på 81 procent. Anledningen till nedgången 2014 är som redan nämnts att de idrottsinstruktörer tidigare hyrts in nu anställts av skolan. Skolan ligger under genomsnittet för antal lärare per 100 elever. Trots att vuxenutbildningen har 97 procent tillsvidareanställda lärare är det en utmaning att finna behöriga lärare inom till exempel svenska som andraspråk och svenska för invandrare. Detta löses idag med timanställda. Ytterligare en utmaning är att attrahera socialsekreterare till ekonomiskt bistånd, ett problem som Sigtuna kommun delar med hela länet. Styrkort Kommunen är en attraktiv arbetsgivare som skapar goda möjligheter till utveckling, delaktighet och inflytande för medarbetarna Nämnden är en attraktiv arbetsgivare som skapar goda möjligheter till utveckling, delaktighet och inflytande för medarbetarna Ingen Senaste kommentar Medarbetarenkäten som genomfördes under december 2014 skiljer sig från föregående år och behandlar inte aktuella mätetal. Därmed är det inte möjligt att följa upp mätetalen för nämnden. Verksamheterna arbetar vidare med dessa frågor inom ramen för sina arbetsplaner. Mätetal Målvärde 2014 Nöjda medarbetare enligt medarbetarindex. Andel medarbetare som inte upplever trakasserier eller kränkande särbehandling förekommer inom verksamheterna Utfall 2014 Utfall 2013 Senaste kommentar minst 82 73 På grund av förändringar i medarbetarenkäten saknas mätvärde för 2014. minst 100 91,9 På grund av förändringar i medarbetarenkäten saknas mätvärde för 2014. Verksamhetsberättelse bokslut 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 24 (25) Kommunens medarbetare är professionella och engagerade. Medarbetare i nämndens verksamheter är kompetenta och professionella och bidrar därmed till en effektiv organisation. Uppfyllt Senaste kommentar Vuxenutbildningen når målet om 97 procent behöriga lärare. Arlandagymnasiet når inte målvärdet om minst 87 procent behöriga tillsvidareanställda lärare för 2014 utan ligger på 83 procent. Det ska dock noteras att delar av personalen inte behöver ha formell behörighet, till exempel idrottsinstruktörer och yrkeslärare. Mätetal Målvärde 2014 Utfall 2014 Utfall 2013 Senaste kommentar Andel behöriga tillsvidareanställda lärare inom Arlandagymnasiet. minst 87% 83% 85% Målet nås ej även om andelen ligger över rikssnittet (81%). Detta beror på att delar av personalen inte behöver ha formell behörighet. Andel behöriga tillsvidareanställda lärare inom vuxenutbildningen. minst 97% 97% 97% Målet nås. Kommunens organisation kännetecknas av jämställdhet och mångfald vilket är en resurs för utveckling Nämndens verksamheter skapar en god arbetsmiljö där jämställdhet och mångfald ses som en resurs för utveckling Ingen Senaste kommentar Medarbetarenkäten som genomfördes under december 2014 skiljer sig från föregående år och behandlar inte aktuella mätetal. Därmed är det inte möjligt att följa upp mätetalen för nämnden. Verksamheterna arbetar vidare med dessa frågor inom ramen för sina arbetsplaner. Mätetal Målvärde 2014 Andel män respektive kvinnor som anser att man som anställd inom förvaltningen har samma möjligheter oavsett kön. minst 95 Utfall 2014 Utfall 2013 Senaste kommentar 87 På grund av förändringar i medarbetarenkäten saknas mätvärde för 2014. Verksamhetsberättelse bokslut 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 25 (25) Datum 2015-02-17 TJÄNSTESKRIVELSE Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Madeleine Peyron Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Delrapport 3 Jobblyftet – Sigtunamodellen 2.0 Dnr: UAN/2013:258 Förslag till beslut 1. Nämnden har tagit del av rapporten och lägger den till handlingarna. Ärendebeskrivning Sammanfattning Nämnden beslutade i november 2013 om genomförande av arbetsmarknadsprojektet Jobblyftet. Målet med satsningen är att lyfta fler invånare från passivt bidragsberoende till egen försörjning. Totalt anställdes 197 invånare inom ramen för satsningen. Kommunens verksamheter och sociala företag står för 144 anställningar och det privata näringslivet för 53 anställningar. Bakgrund I januari 2014 inleddes Jobblyftet, en utveckling av Sigtunamodellen som startade 2012. Då var Sigtuna kommun en av de första som gav samtliga arbetslösa försörjningsstödstagare arbete i under ett år istället för bidrag. Jobblyftet tar flera steg vidare genom att 200 personer inklusive 140 personer individer med arbetshinder matchas till arbete inom både näringslivet, kommunen och den sociala ekonomin. De prioriterade grupperna är unga samt familjer med barn. Beskrivning av ärendet I september 2014 var antalet anställningar inom Jobblyftet som högst. Antalet anställda uppgick då till 197 stycken, varav 53 i näringslivet som bär sina egna lönekostnader. 54 procent var män och 46 procent var kvinnor. Andelen unga, 1830 år, var 35 procent. I 76 barnfamiljer har en eller båda föräldrar anställts och 158 barn har nu föräldrar som fått arbete. Den 31 december 2014 hade 14 personer av olika orsaker lämnat sin anställning i förtid. Samtidigt hade fyra anställda har gått vidare till annat arbete på den öppna arbetsmarknaden. Av de 53 som anställts inom det privata näringslivet var 46 fortfarande i arbete vid årsskiftet. Sigtuna kommun har anställt totalt 137 personer inom Jobblyftet och sociala företag sju personer. Per den 31 december var 126 individer kvar i jobb inom kommunen och sju inom sociala företag. I Jobblyftet ingår validering av kompetenser. Det innebär en kvalitetssäkring av det arbetsplatsförlagda lärandet och resulterar i ett certifikat som styrker den 1 (3) Datum 2015-02-17 anställdes kompetenser. Validering 1 sker av yrkesspecifika kompetenser och av arbetslivskompetenser 2 som är viktiga vid arbetssökande. För närvarande pågår 122 valideringar varav 103 vuxna och 19 ungdomar. Målsättningen är att alla ska valideras. Reaktionerna kring valideringen har varit övervägande positiva från både Jobblyftsanställda och handledare. För att möta befintliga utmaningar har en valideringsgrupp bildats på Jobbcenter där kompetenser valideras då handledarna inte hinner. Personal från Jobbcenter finns med som stöd vid valideringen för personer med bristande kunskaper i svenska. Genom individanpassade insatser under anställningen förbättras möjligheten till fortsatt jobb för den enskilde efter Jobblyftet. Barnrättsperspektivet Jobblyftet innebär att barnens bästa sätts i främsta rummet då barnen gynnas av att fler vuxna i deras direkta närhet och i kommunen har en anställning. Fördelarna bedöms vara både ekonomiska och sociala. Barnens rätt till utveckling gynnas indirekt av att fler vuxna i kommunen har anställning. Inga barn diskrimineras av beslutet. Ekonomiska konsekvenser För den grupp om 197 invånare som hittills anställts uppgick det ekonomiska biståndet på försörjningsstöd till 1,4 mnkr/månad, vilket för hela 2014 ger en besparing på 7,8 mnkr. Det är nära den prognos på 8 mnkr som gjordes i tidigare delrapport. Den lägre anställningstakten har medfört att målet om en besparing på 11,4 mnkr för 2014 inte har uppnåtts. Den långsammare anställningstakten innebär även att lönebudgeten för 2014 inte har förbrukats fullt ut. För helåret 2014 har 9,2 mnkr förbrukats mot budgeterade 12,0 mnkr. Överskott 2,8 mnkr förs över till 2015 och kvarstående projektmedel för 2015 blir 7,5 mnkr. Delgivning Enhetschef Jobbcenter Verksamhetschef Centrum för vuxenutveckling Beslutsunderlag Delrapport 3 Jobblyftet – Sigtunamodellen 2.0 1 Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. 2 Ramar och regler på arbetsplatsen, Arbetsmiljö och säkerhet, Service och bemötande, Arbeta i grupp, Digital kompetens, Ergonomi, Kommunikation. 2 (3) Datum 2015-02-17 Madeleine Peyron Verksamhetschef Centrum för vuxenutveckling Marie-Louise Khan-Tamakloe Förvaltningschef 3 (3) 1 (8) Jenni Remes jenni.remes@sigtuna.se 2015-01-23 Delrapport 3 Jobblyftet – Sigtunamodellen 2.0 Sammanfattning Inom Jobblyftet har 197 invånare med försörjningsstöd anställts från januari till och med september 2014. I 76 barnfamiljer har en eller båda föräldrar anställts och 158 barn har nu föräldrar som fått arbete. Under året har 14 personer lämnat sina anställningar i förtid. Samtidigt har fyra anställda har gått vidare till annat arbete. För att kvalitetssäkra det arbetsplatsförlagda lärandet och ge den anställde ett certifikat på vad denne har lärt sig valideras 1 yrkeskompetenser och arbetslivskompetenser 2. För närvarande pågår 122 valideringar. Målsättningen är att alla ska valideras. Under årets första månader kommer anställningstiden att löpa ut för ett fåtal. De flesta lämnar sin anställning i Jobblyftet från april och månaderna framåt för att gå vidare mot den öppna arbetsmarknaden. Beskrivning av projektet Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutade vid nämndsammanträdet den 11 november 2013 om en projektplan för satsningen Jobblyftet – Sigtunamodellen 2.0. Det övergripande målet är att lyfta fler invånare från passivt bidragsberoende till egen försörjning. Målgruppen är 200 försörjningsstödstagare varav cirka 140 med arbetshinder. De prioriterade grupperna är unga samt familjeförsörjare. SIG3000, v4.0, 2012-09-24 Kommunikation Sigtunamodellen har väckt stort intresse och flera aktiviteter har genomförts: • Nationell konferens i Sigtuna kommun där Sigtunamodellen presenterades. • Studiebesök från flera kommuner. • Deltagande vid externt anordnade konferenser, Regionförbundet Östra Småland, konferens rörande Arbetsmarknadsintegration av invandrarkvinnor i Växjö samt vid en informationsdag i Tensta/Rinkeby. 1 Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. 2 Ramar och regler på arbetsplatsen, Arbetsmiljö och säkerhet, Service och bemötande, Arbeta i grupp, Digital kompetens, Ergonomi, Kommunikation UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN CENTRUM FÖR VUXENUTVECKLING 2 (8) • En nationell tv-kanal har sänt ett inslag om Sigtunamodellen. • En ansökan till GötaPriset 3 lämnades in i december. I januari kom beskedet att "Jobblyftet - Sigtunamodellen 2.0" är ett av 33 nominerade projekt bland 362 ansökningar till att tävla om priset. Resultat Antalet anställningar har som mest uppgått till 197 stycken. Av olika orsaker har 14 personer lämnat sin anställning i förtid. Samtidigt har fyra anställda har gått vidare till annat arbete på den öppna arbetsmarknaden. Enligt återrapporteringsplanen Resultat den 31 december 2014 Kommunala anställningar och social ekonomi Anställningar i näringslivet Antal Kommentar 133 Varav 7 i social ekonomi 46 - Personer i arbetsprövning - trainee 0 - Pågående utredningar inför lönestöd 0 - Arbete på öppna arbetsmarknaden 4 Avslutade anställningar 9 Uppsagda, avslutade till AF Avbrott 5 Föräldralediga, utomlands, studier Anvisade deltagare som tackat nej och därmed avslutas som försörjningsstödsärende. 2 Avböjt erbjudande då de istället ordnat eget arbete. 3 Priset går till Sveriges bästa utvecklingsprojekt inom offentligt finansierade verksamheter och är öppet för alla kategorier av utförare- offentliga, privata och ideella. Priset är en av flera utmärkelser som delas ut på den årliga Kvalitetsmässan i Göteborg. UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN CENTRUM FÖR VUXENUTVECKLING Vikingavägen 2, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-597 830 46 sigtuna.kommun@sigtuna.se www.sigtuna.se 3 (8) De anställda i Jobblyftet Könsfördelning bland Jobblyftsanställda Beräknat på 197 anställda 46 % 54 % Kvinna Man Bland de 197 som totalt anställdes var fördelningen 54 procent män och 46 procent kvinnor. Familjetyp bland jobblyftsansställda Beräknat på 197 anställda 38% 40% 35% 30% 25% 20% 19% 17% 18% 15% 10% 5% 5% 3% 0% Ensam kvinna Ensam man med barn med barn Gift/sambo Ensam kvinna Ensam man med barn Gift/sambo utan barn Den största enskilda gruppen i projektet är ensamstående unga män. I 76 barnfamiljer har en eller flera föräldrar fått anställning via Jobblyftet vilket har gjort att 158 barn har föräldrar som nu har ett jobb. UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN CENTRUM FÖR VUXENUTVECKLING Vikingavägen 2, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-597 830 46 sigtuna.kommun@sigtuna.se www.sigtuna.se 4 (8) Orsak till försörjningsstöd bland Jobblyftsansställda Beräknat på 197 anställda 70% 63% 60% 50% 40% 30% 17% 20% 10% 16% 4% 0% Arbetslös Rehab Soc. skäl SFI Den största andelen av de anställda i Jobblyftet har sökt försörjningsstöd på grund av arbetslöshet. Åldersfördelning bland Jobblyftsansställda Beräknat på 197 anställda 30% 26% 25% 21% 21% 20% 15% 14% 15% 10% 5% 3% 0% 18-24 25-30 31-40 41-50 51-60 61-64 Av anställda via Jobblyftet utgör unga 18-30 år 35 procent, det vill säga en stor del av gruppen. UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN CENTRUM FÖR VUXENUTVECKLING Vikingavägen 2, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-597 830 46 sigtuna.kommun@sigtuna.se www.sigtuna.se 5 (8) Arbetsplatser Näringslivet Förvaltningen har ett brett nätverk av arbetsgivare och upparbetade rutiner för placering inom traineeprogram 4 vilket har resulterat i att många Jobblyftsanställda har kunnat erbjudas en anställning utanför de kommunala verksamheterna. Totalt har 53 personer anställts inom privata näringslivet, där arbetsgivaren står för lönekostnaderna. Den 31 december var 46 av dessa anställningar fortfarande aktuella. De privata företagen är: • • • • • • • • • • • • • • • • Gävle Container Privat hästgård Sodexo Taxibolag Uniflex Ställab Jonsereds Coop Extra, Märsta Gröna Lund Dustin Stenbolaget Lebanon Meza Lounge Confido Byggentreprenad CWS Boco Sisyfos Venngarn SSP Arlanda DHL • • • • • • • • • • • • • • • Restaurang Anställning via IPS Dustin Sector Alarm/Privat Logistikföretag City Gross McDonalds/Lion Bar Bank Norwegian Best Finder Kilenkrysset Expo House Kundtjänst i Solna FN värvare Canastel Clean Cherry Casino Sociala företag Sju personer är anställda i de sociala företag som finns i kommunen. De flesta företagen är idéburna sociala företag medan Service i Sigtuna och Grogrund Skalmsta är arbetsintegrerade sociala företag, vilket innebär att verksamheten säljer varor eller tjänster och har som övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete. • Hope church • Human bridge • Service i Sigtuna 4 Traineeupplägget innebär att individen aktivt måste söka en plats i ett traineeprogram. Ett företag tar emot en trainee under ett par veckor och då traineeplatsen fungerar för båda parter leder den till anställning. UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN CENTRUM FÖR VUXENUTVECKLING Vikingavägen 2, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-597 830 46 sigtuna.kommun@sigtuna.se www.sigtuna.se 6 (8) • Grogrund Skalmsta • Arken Församling • Svenska kyrkan Sigtuna kommun Inom Sigtuna kommun har nedanstående förvaltningar bidragit med totalt 137 arbeten. Per den 31 december är 126 anställningar pågående. Antal platser i Sigtuna kommun Kultur & Fritid Antal 6 Socialförvaltningen 25 Stadsbyggnadskontoret 14 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen 45 Barn- och ungdomsförvaltningen 37 Kommunikationsenheten 2 Matenheten 7 Komfast 1 Totalt 137 Ekonomi Av de 197 invånare inom Jobblyftet som hade ekonomiskt bistånd före anställningen är det endast 6 hushåll som har kompletterande ersättning kvar efter att en eller flera i hushållet påbörjat arbete. Det är färre än beräknat som valt att använda förmånen med stimulansbidrag, det vill säga rätten att under två år behålla 25 procent av försörjningsstödet då man får arbete. Kostnad per månad för dessa sex personer uppgår till cirka 50 tkr. För den grupp om 197 invånare som hittills anställts uppgick det ekonomiska biståndet på försörjningsstöd till 1,4 mnkr/månad, vilket för hela 2014 ger en besparing på 7,8 mnkr. Det är nära den prognos på 8 mnkr som gjordes i tidigare delrapport. Den lägre anställningstakten under början av 2014 har medfört att målet om en besparing på 11,4 mnkr för året inte har uppnås. UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN CENTRUM FÖR VUXENUTVECKLING Vikingavägen 2, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-597 830 46 sigtuna.kommun@sigtuna.se www.sigtuna.se 7 (8) Den långsammare anställningstakten innebär även att lönebudgeten för 2014 inte har förbrukats fullt ut. För helåret 2014 har 9,2 mnkr förbrukats mot budgeterade 12,0 mnkr. Överskott 2,8 mnkr förs över till 2015 och kvarstående projektmedel för 2015 blir 7,5 mnkr. Validering I Jobblyftet har förvaltningen sedan starten arbetat med validering av informella kompetenser. Det är ett arbete som innebär en kvalitetssäkring av det arbetsplatsförlagda lärandet och resulterar i ett certifikat som styrker den anställdes kompetenser på de olika områdena. Validering sker av både yrkesspecifika kompetenser men även av arbetslivskompetenser, som är viktiga vid arbetssökande. För närvarande pågår 122 valideringar varav 103 vuxna och 19 ungdomar (20-24 år). De som arbetar inom följande yrken får sina yrkeskompetenser validerade. • Köksarbete • Omsorg om äldre • Elevassistent • Park & utemiljöarbete • Fastighetsskötsel • Barn & omsorg • Kassaarbete • Café • Administration Alla Jobblyftsanställdas yrkeskunskaper kommer inte att valideras, då det inte finns moduler för alla yrkeskategorier. Målsättningen är dock att alla anställda ska få sina arbetslivskompetenser validerade. Arbetet med validering har inneburit många positiva erfarenheter men även utmaningar. Positivt om validering: • Övervägande positiva reaktioner från både Jobblyftsanställda och handledare. • Andra användningsområden för valideringsmomenten har identifierats, till exempel vid introduktion av vikarier. Utveckling för att möta utmaningar: • En valideringsgrupp har bildats på Jobbcenter där arbetslivskompetenser valideras då handledarna inte hinner. • Jobblyftsanställda bjuds in till informationsmöte om validering för att motivera individen till att delta i valideringen. UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN CENTRUM FÖR VUXENUTVECKLING Vikingavägen 2, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-597 830 46 sigtuna.kommun@sigtuna.se www.sigtuna.se 8 (8) • Personal från Jobbcenter finns med som stöd vid valideringen för personer med bristande kunskaper i svenska. Nästa steg Samtliga kompetenser inom Centrum för vuxenutveckling kommer att samverka kring de anställda när anställningstiden löper ut och de ska matchas vidare mot arbete på den öppna arbetsmarknaden. Exempel på aktuella insatser är vägledning mot studier, jobbsökarträffar och coachning. Samarbetet med Arbetsförmedlingen har förstärkts och myndigheten kommer att vara en närvarande samarbetspart övergången till andra jobb. Anställningstiden löper för de flesta ut under sommaren 2015. Månad då anställningstiden löper ut Antal Januari 4 Februari 5 Mars 7 April 23 Maj 37 Juni 61 Juli 31 Augusti 11 Totalt 179 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN CENTRUM FÖR VUXENUTVECKLING Vikingavägen 2, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-597 830 46 sigtuna.kommun@sigtuna.se www.sigtuna.se Datum 2015-02-17 TJÄNSTESKRIVELSE Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Andreas K Johansson Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Svar till Skolinspektionen med anledning av beslut efter genomförd kvalitetsgranskning Dnr: UAN/2014: Förslag till beslut 1. Nämnden beslutar att skicka in bilagt svar till Skolinspektionen som sitt eget. Ärendebeskrivning Sammanfattning Skolinspektionen besökte under hösten 2014 Arlandagymnasiet 1, vilket inkluderar handelsprogrammet, med anledning av arbetet med kvalitetsgranskning av skolors arbete för att förebygga studieavbrott i gymnasieskolans yrkesprogram. Ärendet behandlar huvudmannens svar på Skolinspektionens beslut. Bakgrund I Skolinspektionens kvalitetsgranskning kring studieavbrott i skolan ingår Arlandagymnasiet 1. Skolinspektionen har genomfört en granskning och har kommit fram till två utvecklingsområden som huvudmannen ska redogöra för hur skolan ska arbeta med. Beskrivning av ärendet Skolinspektionen besökte under hösten 2014 Arlandagymnasiet 1 i arbetet med kvalitetsgranskning av skolors arbete för att förebygga studieavbrott i gymnasieskolans yrkesprogram. Skolinspektionen har i sitt beslut kommit fram till två olika utvecklingsområden som skolenhet Arlandagymnasiet 1 ska arbeta med. Det ena utvecklingsområdet är Motivation och lust. Det handlar om att utveckla arbetet med elevernas motivation att delta i undervisningen och att fullfölja sin utbildning. Elevernas motivation och lust kommer att mätas i den årliga elevenkäten och kommer därefter att analyseras tillsammans med eleverna. Arbetsplanen för enheten kommer att fokusera på arbetet med motivation och lärarna kommer att få ökade verktyg att arbeta med detta genom kompetensutveckling och kollegialt lärande. Det andra utvecklingsområdet handlar om att samverkan och informationsutbytet mellan personalen ska förbättras. Skolans LEAN-arbete kring flödet i elevhälsan 1 (2) Datum 2015-02-17 och införandet av kommunikationsplattformen Quiculum är åtgärder som kommer att bidra till förbättring inom utvecklingsområdet. Huvudmannen ska enligt beslutet ta fram en planering för hur skolan ska arbeta med dessa utvecklingsområden och inom två månader efter att beslutet togs ska huvudmannen återkomma med denna planering. Syftet med det svar som nämnden fattar beslut kring är att det dels ska ses som huvudmannens egen uppföljning och dels att det även ska fungera som dokumentation som Skolinspektionen kan referera till i dialogen med huvudmannen vid den uppföljning som kommer genomföras i januari 2016. Förvaltningens rekommendation De åtgärder som planeras kommer att säkerställa att all personal kontinuerligt arbetar vidare med motivering av eleverna. Strukturen för samverkan för eleverna kommer att stärkas vilket säkerställer att alla elever får det stöd de behöver. Förvaltningen rekommenderar därför att bilagt inspektionssvar ska ses som huvudmannens svar till Skolinspektionen. Barnrättsperspektivet Barn har inte gett möjlighet att uttrycka sina åsikter kring förslaget till svar. Däremot baseras undersökningen på de åsikter som barn framfört till Skolinspektionen i samband med kvalitetsgranskningen. Förslaget på planering är till för att skolan ska arbeta med de två utvecklingsområdena och det arbetet kommer att innebära bättre utveckling för skolans elever. Beslutet är därför positivt för de barn som berörs av det. Ekonomiska konsekvenser Beslutet kommer inte att få några ekonomiska konsekvenser. Delgivning Gymnasiechef Skolinspektionen Beslutsunderlag Arbetet med att förebygga avhopp på Arlandagymnasiet 1, daterat 2015-02-02 Beslut efter kvalitetsgranskning, Skolinspektionen Verksamhetsrapport, Skolinspektionen Andreas K Johansson Gymnasiechef Marie-Louise Khan-Tamakloe Förvaltningschef 2 (2) 1 (4) 2015-02-02 Andreas K Johansson Gymnasiechef andreas.k.johansson@sigtuna.se Arbetet med att förebygga avhopp på Arlandagymnasiet 1 Skolinspektionens dnr: 400-2014:4245 1. Bakgrund Skolinspektionen besökte den 3-5 december 2014 Arlandagymnasiet 1 för kvalitetsgranskning av skolornas arbete för att förebygga studieavbrott. I januari 2015 återkom Skolinspektionen med rapport och beslut. Av beslutet framgår att huvudmannen inom två månader ska inkomma med en planering för hur verksamheten avser att arbeta med de utvecklingsområden som Skolinspektionen identifierat. 2. Utvecklingsområde 1 - Motivation och lust Eleverna ska så långt som möjligt motiveras att delta i undervisningen och fullfölja sin utbildning, något som är beroende av lärarens förhållningssätt och förmåga att skapa lust och motivation. Arlandagymnasiet 1 behöver därför utveckla arbetssätt och förhållningssätt som ger varje lärare verktyg att motivera eleverna och främja relationerna mellan lärare och elev. SIG2000, v4.0, 2012-09-24 2.1 Att mäta elevernas motivation Mätning görs i den årliga kvalitetsenkäten där eleverna får ta ställning till påståendet: ”Undervisningen motiverar mig att lära mig mer”. Enkäten kommer under 2015 att genomföras vecka 8-10. För att bättre förstå vad som ligger bakom resultatet på den aktuella frågan används information om faktorer som är förknippade med motivation. • God återkoppling är en viktig faktor i att motivera elever varför enkätfrågor kring detta används som indikatorer. UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Södergatan 20, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 260 36 utbildningocharbetsmarknad@sigtuna.se www.sigtuna.se 2 (4) • Även elevinflytandet påverkar elevernas motivation och därför användas resultat gällande elevernas upplevda inflytande på innehåll och arbetssätt i utvärderingen. 2.2 Arbetsplan På Arlandagymnasiet styr arbetsplanen vad som prioriteras under läsåret. Arbetsplanen tas fram av medarbetarna med utgångspunkt i det gångna årets resultat och blir därmed väl förankrad. Arbetsplanen är även utgångspunkten för medarbetarsamtal och de mål som medarbetaren sätter upp för det kommande årets arbete. I arbetsplanen för läsåret 2015-2016 förtydligas arbetslagens arbete med motivation och lust att lära. Arbetsplanen följs upp regelbundet på arbetsplatsträffar. Genom att ta in utvecklingsområdet i arbetsplanen blir det ett kontinuerligt fokus på utveckling och förbättring. 2.3 Ta in elevernas synpunkter Arlandagymnasiet 1 kommer under mars 2015 att använda mentorstid för att fördjupa analysen av elevernas svar på frågan ”undervisningen motiverar mig att lära mig mer”. Syftet är att få konkreta exempel på motiverande undervisning att sprida genom det kollegiala lärandet. 2.4 Kollegialt lärande sprider framgångsrika metoder Under vårterminen 2015 används arbetsplatsträffar för att inventera och sprida fungerande metoder. Fyra tillfällen är inplanerade under våren, den 12 februari, den 19 mars, den 23 mars och den 28 maj. De kursutvärderingar som genomförs i mitten av alla kurser innehåller samma fråga. Med hjälp av resultaten på kursutvärderingarna kan lärare som lyckas särskilt väl identifieras. Dessa ombeds berätta för kollegorna om sina metoder. Lärare, både de som lyckats och de som behöver stöd så att de kan lyckas väl, uppmanas att bjuda in kollegorna till observationer i klassrummen. 2.5 Återkoppling och överblick skapa förståelse och motivation Under 2015 implementeras den nya kommunikationsplattformen Quiculum. Genom att utvidga användandet av plattformen underlättas återkopplingen till eleverna gällande såväl enskilda uppgifter som kursen som helhet. För att göra studierna överblickbara för eleverna ska samtliga lärare ha pedagogiska planeringar i Quiculum senast i september 2015. Lärarens ansvar för återkoppling och förväntningarna på hur Quiculum används förtydligas i medarbetarhandboken inför läsårsstarten. På ämneshandledningstillfällena i augusti och september avsätts tid för genomgång av studieteknik och hur man skaffar sig överblick av sina studier. I arbetet engageras såväl lärare som speciallärare och studie- och yrkesvägledare. Snabbare, enklare och tydligare återkoppling leder till ökad förståelse och ökad motivation. UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Södergatan 20, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 260 36 utbildningocharbetsmarknad@sigtuna.se www.sigtuna.se 3 (4) 2.6 Kompetensutveckling Gemensam kompetensutvecklingstid i augusti och september avsätts för föreläsningar och arbete med hur man skapar lust och motivation hos elever. Kompetensutveckling inriktad på framgångsfaktorer som relationer, överblickbarhet och tydlighet, delaktighet och återkoppling kommer att prioriteras under 2015. 3. Utvecklingsområde 2 - Information och samverkan För ett mer effektivt stöd till eleverna behöver samverkan och informationsutbytet mellan mentorer, lärare och annan personal förbättras. Mentorerna är beroende av information från övriga lärare och andra aktörer, som till exempel studie och yrkesvägledare och elevhälsan, för att kunna ta sitt ansvar. Övriga lärare och aktörer är även de beroende av att mentorn för vidare den information som behövs för att anpassa undervisning och stödinsatser efter varje elevs behov. 3.1 Att mäta hur eleverna upplever information och samverkan Mätning görs i kvalitetsenkäten genom påståendet: ”Mina lärare samverkar med varandra”. Resultatet ger en fingervisning om eleverna uppfattar att det finns samverkan kring studiesituationen, men kan inte anses ge en helt träffsäker bild. Höga resultat här handlar om att några lärare har genomfört ett ämnesövergripande avsnitt utan att för den sakens skull samarbeta kring stödinsatser för enskilda elever. Övrig uppföljning görs genom att säkra att nedanstående aktiviteter genomförs. 3.2 Tydlighet i roller och ansvar Ett elevärendes gång förtydligas under vårterminen genom ett pilotprojekt inom ramen för ”Framtidskraft” i Sigtuna kommun. Inom ramen för projektet mäts att flödesschemat följs och fungerar. Elevhälsans ansvar för att föra information till/från undervisande lärare förstärks och förtydligas. Som en följd av Skolinspektionens tillsyn läsåret 2013-2014 fick elevhälsan en ny organisation i syfte att komma närmare eleverna. Skolledningen har ett ansvar för att följa upp och vid behov förtydliga roller och ansvar. Ett sådant arbete genomförs under vårterminen 2015. 3.3 Informationsspridning genom Quiculum I den nya kommunikationsplattformen Quiculum finns möjlighet att dela handlingsplaner, åtgärdsprogram och samtalsanteckningar med berörda lärare – under förutsättning att eleven medger detta. Systemet implementeras under vårterminen 2015 och från höstterminen ska det vara i bruk. Medarbetarhandboken förtydligas på denna punkt. Mätpunkter projektet har satts till vecka 10, 17 och 23 för att säkra att systemet används fullt ut från och med höstterminen 2015. UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Södergatan 20, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 260 36 utbildningocharbetsmarknad@sigtuna.se www.sigtuna.se 4 (4) 3.4 Samverkan Under vårterminen planerar rektor två möten för att bland annat följa upp hur samverkan fungerar. I mötena medverkar enhetens studie- och yrkesvägledare, specialpedagog, skolsköterska, kurator, socialpedagog och programlagsledare. 4. Aktivitets- och uppföljningsplan 18 feb. Uppföljning av samverkan kring elevhälsa Mars Kursutvärderingar och kvalitetsenkät slutförs Fördjupande samtal under mentorstid om vad som utmärker motiverande undervisning 21 apr. Studiedag med utvärdering, bland annat resultat av kvalitetsenkät. 22 apr. Uppföljning av samverkan kring elevhälsa 28 maj Arbetsplatsträff där det kollegiala lärandet under vårterminen följs upp 3 juni Implementering av kommunikationsplattformen Quiculum följs upp Uppföljning av elevhälsans flödesschema 12 juni Utvärderingsdag. Arbetsplanen utvärderas. Grunden för kommande arbetsplan läggs. Augusti Arbetsplanen fastställs Uppföljning av förändringar i medarbetarhandboken September Uppföljning av ämneshandledningen på PAL Uppföljning av pedagogiska planeringar i Quiculum Nov/dec Kursutvärderingar, bland annat frågor om motivation, återkoppling och samverkan December Uppföljning i programlagen av åtgärderna enligt plan inför redovisning till Skolinspektionen. UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Södergatan 20, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 260 36 utbildningocharbetsmarknad@sigtuna.se www.sigtuna.se kJ Skolinspektionen Beslut Sigtuna kommun sigtmla.kommun@sigtuna.se 2015-01-13 Dnr 400-2014:4245 Rektor vid Arlandsgymnasiet 1 anna-karin.lundstrom@arlandagymnasiet.se Beslut efter kvalitetsgranskning av skolornas arbete för att förebygga studieavbrott i gymnasieskolan vid Arlandagymnasiet 1 i Sigtuna kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm Telefon: 08-586 080 00. www.skolinspektionen.se Skolinspektionen Beslut 2015-01-13 1 (3) Dnr 400-2014:4245 Inledning I detta beslut ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. För en utförligare beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet se bilaga 1, Rapport efter kvalitetsgranskning av skolornas arbete med att förebygga studieavbrott i gymnasieskolan vid Arlandagymnasiet 1 i Sigtuna kommun. Sammanfattande bedömning På Arlandagymnasiet ingår i mentorernas ansvar att vara nyckelpersoner för eleverna under deras skolgång. I Skolinspektionens granskning framstår mentorerna som betydelsefulla för elevernas motivation och möjligheter att nå kunskapskraven. Det finns en utarbetad struktur med rutiner för arbetet med stöd till elever. Elevhälsans funktioner med bland annat en socialpedagog används i arbetet med att ge eleverna det stöd de behöver. Studie- och yrkesvägledaren är tillgänglig och kompetensen används på ett tydligt och effektivt sätt i arbetet med att stödja och motivera eleverna. Rektorn på skolan har kännedom om elevernas stödbehov och är involverad i de fall då anpassningar som görs i undervisningen för eleverna inte ger förväntat resultat. Rektorn har tagit flera initiativ till kompetensutveckling för lärarna, bland annat i syfte att utveckla undervisningen så att den i högre grad blir motivationsskapande för eleverna. Skolinspektionens granskning visar emellertid att det finns kurser där undervisningen behöver förbättras ytterligare så att eleverna motiveras i sina studier. Exempelvis handlar det om att ge eleverna ett aktivt lärarstöd och att intensifiera arbetet med att skapa förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. Samverkan mellan mentor, lärare och annan personal behöver också utvecklas för ett sammanhållet stöd runt eleven där vars och ens insatser fungerar som en del i en helhet. Dessa områden behöver förbättras för att eleverna ska få goda möjligheter att nå kunskapskraven och fullfölja sina studier. Skolinspektionen Beslut 2015-01-13 2 (3) Dnr 400-2014:4245 Identifierade utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden: • Eleverna behöver så långt som möjligt motiveras att delta i undervisningen och fullfölja sin utbildning. Elevernas motivation och lust att lära är beroende av lärarens förhållningssätt och förmåga att skapa lust och motivation. Skolenheten behöver därför utveckla arbetssätt och förhållningssätt som ger varje lärare verktyg att motivera eleverna och främja relationerna mellan lärare och elev. • För ett mer effektivt stöd till eleverna behöver samverkan och informationsutbytet mellan mentorer, lärare och annan personal förbättras. Mentorerna är beroende av information från övriga lärare och andra aktörer, som t ex SYV och elevhälsan, för att kunna ta ansvaret som ålagts dem. Övriga lärare och aktörer är också beroende av att mentorn för vidare den information som behövs för att anpassa undervisning och stödinsatser efter varje elevs behov. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 13 januari 2016 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits eller planerats utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska dessförinnan, inom två månader från beslutet (senast den 13 mars 2015), inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Dokumentet syftar dels till att kunna användas för huvudmannens egen uppföljning av vidtagna åtgärder, men fungerar även som dokumentation vilken Skolinspektionen kan referera till i dialogen med huvudmannen när det gäller uppföljningen av vidtagna åtgärder efter tolv månader. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter tolv månader även kunna redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Observera att det är huvudmannen som ska svara och att detta behöver framgå av det svar som inkommer. Skolinspektionen Beslut 2015-01-13 3 (3) Dnr 400-2014:4245 Redogörelser skickas per post till: Skolinspektionen, Att: Ann-Sofie Björkman, Enhet Öster, Box 23069, 10435 Stockholm eller via e-post, till skolinspektionen@skolinspektionen.se Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr 400-2014:4245) i de handlingar som sänds in. På Sk in pektionens vägnar Allan Wester Enhetschef (3-3C efr3 Josef in Bräde Sundin Utredare/Föredragande Bilagor Bilaga 1Rapport efter kvalitetsgranskning av skolornas arbete med att förebygga studieavbrott i gymnasieskolan vid Arlandagymnasiet 1 i Sigtuna kommun Skolinspektionen Bilaga 1 Verksamhetsrapport 2015-01-13 Dnr 400-2014:4245 Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av skolornas arbete för att förbygga studieavbrott i gymnasieskolan vid Arlandagymnasiet 1 i Sigtuna kommun Skolinspektionen Verksamhetsrapport 2015-01-13 1 (7) Dnr 400-2014:4245 Innehåll Inledning sid. 1 Bakgrundsuppgifter om Arlandagymnasiet 1 sid. 1 Bakgrund och syfte sid. 2 Frågeställningar sid. 3 Resultat sid. 4 Metod och material sid. 6 Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av skolornas arbete för att förebygga studieavbrott i gymnasieskolan på yrkesprogram under hösten 2014 och våren 2015. Granskningen vid Arlandagymnasiet 1 i Sigtuna kommun ingår i detta projekt. Granskningen görs med utgångspunkt från ett antal elever vid den utvalda skolan (se metodavsnitt). Resultatet avser endast de elever på skolan vars skolsituation har granskats. Det finns fler elever med frånvaroproblematik på skolan, men deras studiesituation har således inte granskats. Arlandagymnasiet 1 besöktes den 3-5 december 2014. Ansvariga inspektörer har Josefin Bräde Sundin och IngBeth Larsson varit. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. Kvalitetsgranskningen av skolornas arbete för att förebygga studieavbrott i gymnasieskolan genomförs i ytterligare 30 skolor. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande rapport. För de skolor som ingått i granskningen ger den övergripande rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra skolor. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Bakgrundsuppgifter om Arlandagymnasiet 1 Arlandagymnasiet är en kommunal gymnasieskola i Sigtuna kommun med cirka 1 000 elever. De sex enheterna på skolan leds av varsin rektor. Arlandagymnasiet 1 med ungefär 260 elever är den enhet som ingår i granskningen. Programmen som erbjuds på enheten är ekonomiprogrammet, handels- och administrationsprogrammet och samhällsprogrammet. Lärare och elever är indelade i programarbetslag med en programlagsledare för varje program. Lärarna träffas även regelbundet i ämneslag som sträcker sig över skolenheterna. Skolinspektionen Verksamhetsrapport 2015-01-13 2 (7) Dnr 400-2014:4245 Varje elev har en mentor som har en särskild uppdragsbeskrivning. Enheten har en studie- och yrkesvägledare (SYV) anställd på heltid. SYV är också mentor för hälften av eleverna i årskurs 3 på ekonomiprogrammet. Som en del i skolans arbete med att eleverna ska lyckas i sina studier finns också tillgång till speciallärare/specialpedagog, kurator och socialpedagog. Två timmar varje vecka har eleverna obligatorisk ämneshandledning. Syftet med ämneshandledningen är att ge eleverna individanpassad undervisning för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Eleverna får också vid detta tillfälle hjälp med studieteknik och att strukturera sina studier. För övrigt organiseras studiehjälp tre kvällar i veckan då universitetsstudenter handleder elever samt lovskola på sportlov och sommarlov. Dokumentation från enhetens systematiska kvalitetsarbete visar att andelen elever som avbryter sina studier är störst på handels- och administrationsprogrammet av de program som erbjuds. Det framgår att 27 procent av eleverna på detta program fick gymnasieexamen läsåret 2013/14. Nationell statistik från läsåret 2012/13 visar att 69,2 procent av eleverna på handels- och administrationsprogrammet fått slutbetyg inom tre år. Detta år bestod avgångsklassen av elva elever. Bakgrund och syfte Elever som helt lämnar utbildningssystemet är under stor risk för att hamna utanför arbetsmarknaden och att få såväl ekonomiska som psykosociala problem framöver. Även elever som genomgår gymnasieskolan men inte får slutbetyg, riskerar utanförskap från arbetsmarknad och vidare studier, särskilt i de fall då eleverna saknar betyg i ett stort antal kurser. Trots att i stort sett samtliga ungdomar börjar gymnasieskolan är det endast 74 procent av landets 20-åringar som har ett slutbetyg från gymnasietl. För de nationella programmen är det yrkesprogrammen som har lägst andel elever som når ett slutbetyg inom tre år. Totalt sett är det knappt en procent av eleverna som startade på ett nationellt program i gymnasiet hösten 2011 som sedan inte finns registrerade i gymnasieskolan år två eller tre. Det vanligaste skälet till att eleverna inte fullföljer sin skolgång är alltså inte att de helt avbryter sina studier — utan istället att de fortsätter vara formellt registrerade i skolan men utan att nå slutbetyg. Detta pekar på att det finns en grupp gymnasieelever med behov av olika anpassningar och stödåtgärder som skolan bör uppmärksamma och rikta förebyggande insatser till. En del i arbetet med att motverka studieavbrott handlar om att främja närvaro och deltagande i utbildningen, exempelvis genom en god generell undervisning och en trygg skolmiljö. En annan del i arbetet riktar sig mer specifikt till de elever som av olika skäl 1 Avser elever i den "gamla" gymnasieskolan då den första årskursen elever i den "nya" gymnasieskolan tar examen våren 2014. Skolinspektionen Verksam hetsrapport 2015-01-13 3 (7) Dnr 400-2014:4245 påbörjat en process mot studieavbrott, där det är centralt att skolan identifierar dessa elever samt utreder och sätter in åtgärder som utgår från varje elevs behov. Ett tydligt uttryck för att en elev är i negativ spiral som kan leda till studieavbrott är att när eleven riskerar att inte nå målen i ett eller flera ämnen och/eller har hög frånvaro i skolan. Det kan finnas flera orsaker till detta, bl.a. problem i den pedagogiska miljön eller i den sociala miljön. Detta kan också samverka med sådana faktorer som inte har sitt ursprung i skolmiljön t.ex. problem i hemmiljön men där skolan ändå ska stödja eleven till att fullfölja utbildningen. Kvalitetsgranskningens syfte är därför att granska om elever som riskerar att inte nå kunskapskraven, får det pedagogiska stöd de behöver, för att förebygga att de avbryter sina studier och istället når en yrkesexamen. Frågeställningar Förebygger gymnasieskolan studieavbrott genom att möta elevernas behov av pedagogiskt stöd så att eleverna ges möjlighet att nå kunskapskraven och nå en yrkesexamen? 1. Utgör elevens behov grunden för utformande av stödåtgärder för att eleven ska kunna nå kunskapskraven? 2. Motiveras eleven till att delta i och genomföra de åtgärder som formulerats för att eleven ska kunna nå kunskapskraven? 3. Samverkar berörda aktörer inom skolan kring eleven så att stödet genomförs så effektivt som möjligt? Skolinspektionen Verksamhetsrapport 2015-01-13 4 (7) Dnr 400-2014:4245 Resultat Utifrån tidigare nämnda frågeställningar har Skolinspektionen bedömt kvaliteten i hur skolan arbetar med att förebygga studieavbrott för eleverna i urvalet och identifierat två prioriterade utvecklingsområden. Utvecklingsområden Motiveras eleven till att delta i och genomföra de åtgärder som formulerats för att eleven ska kunna nå kunskapskraven? Här granskas skolans arbete för att säkerställa att eleverna motiveras till att genomföra de stödinsatser som är överenskomna, till exempel särskilda insatser för att främja deltagande vid specialiserade stödtillfällen eller åtgärder inom ramen för ordinarie undervisning. För att eleverna ska motiveras till att detta i undervisningen bhoys bland annat att varje lärare anpassar undervisningen efter elevernas förutsättningar och intressen samt synliggör elevens kunskapsutveckling i förhållande till målen. Det handlar också om att som lärare ge ett aktivt stöd i undervisningen samt att arbeta för förtroendefulla relationer och visa höga förväntningar på eleven.2 Av granskningen framgår att det varierar mellan olika kurser när det gäller om eleverna upplever att de får lärarstöd och motiveras av sina lärare. Av intervjuer med eleverna framkommer att stödet från läraren saknas i vissa fall och att det i dessa fall inte heller finns goda förutsättningar för förtroendefulla relationer mellan elev och lärare. Eleverna uppger att detta påverkar hur de uppfattar sig motiverade att närvara på lektionerna och därmed också möjligheten att nå godkända betyg. Den sammantagna bilden som framkommer i intervjuerna med eleverna visar att förutsättningarna för närvaro på lektionerna och godkända betyg i ämnet förbättras om de upplever att läraren uppmärksammar dem, hjälper dem att planera och strukturera studierna i förhållande till målen — gärna i korta intervall med delmål samt ger tät återkoppling. Eleverna upplever sig mer motiverade om läraren efterfrågar hur det går för dem och uttrycker höga förväntningar på att eleven kommer att klara av momentet eller uppgiften. Granskningen visar att lärarna i några ämnen i högre utsträckning behöver möta dessa önskemål i syfte att motivera och stödja eleverna. Det framgår vidare av intervjuer med lärare och elever att lärarna har olika inställning och agerar olika i de fall de uppfattar att eleverna inte tar det ansvar för studierna som lärarna tycker kan förväntas. Exempelvis handlar det om situationer då eleverna är frånvarande eller inte tar initiativ och arbetar självständigt i den mån som lärarna har tänkt. Granskningen visar att lärarna i en del ämnen inte aktivt stödjer och motiverar 2 Se Kunskapsöversikt för studieavbrott i gymnasieskolan, http://www.skolinspektionen.se/Tillsyn--granskning/Kvalitetsgranskning/Skolinspektionengranskar-kvaliteten/Studieavbrott-i-gymnasieskolan/. Skolinspektionen Verksamhetsrapport 2015-01-13 5(7) Dnr 400-2014:4245 eleverna i dessa situationer. Det framstår då som att det framför allt är mentorns ansvar och uppgift att motivera eleverna. Enligt rektorn satsar skolenheten särskilt på att skapa bra relationer mellan lärare och elever. Eleverna får också utvärdera hur de uppfattar situationen ur detta perspektiv. Det finns dock som framgår ovan i vissa fall anledning till att förbättra arbetet med att främja elevernas motivation och lust att lära. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att Arlandagymnasiet 1 i en del fall behöver utveckla undervisningen så att eleverna i samtliga ämnen motiveras att genomföra stödinsatser och fullfölja sin utbildning. Elevernas motivation och lust att lära är beroende av lärarens förhållningssätt och förmåga att skapa lust och motivation. Skolenheten behöver därför utveckla arbetssätt och förhållningssätt som ger varje lärare verktyg att motivera eleverna och främja relationerna mellan lärare och elev. Samverkar berörda aktörer inom skolan kring eleven så att stödet genomförs så effektivt som möjligt? Här granskas om elevens behov av stöd är utgångspunkt för att skolans olika aktörer, till exempel mentor, lärare, elevhälsa, rektor och studie- och yrkesvägledare, arbetar gemensamt för att definiera och formulera vilket stöd eleven behöver för att kunna nå målen för utbildningen. För ett effektivt stöd för eleven behövs en god samverkan mellan lärare och mellan lärare och annan personal.3 Av granskningen framgår att Arlandagymnasiet 1 behöver utveckla formerna för samverkan i syfte att ge eleverna så goda förutsättningar som möjligt att nå utbildningens mål. På Arlandagyrnnasiet 1 har elevens mentor ett uttalat ansvar för eleven under skoltid. Mentorn ska ha den samlade bilden av hur studierna fungerar för eleven och följa upp arbetet i förhållande till elevens individuella studieplan. Till stor del konstaterar Skolinspektionen att detta fungerar väl i praktiken för eleverna i urvalet. Av intervjuer med elever framgår att mentorerna utgör ett stort stöd för dem, bland annat för att planera, strukturera och skapa motivation för studier. Det finns enligt rektorn och lärare ett nära samarbete och ett kontinuerligt informationsutbyte mellan de lärare som ingår i samma programarbetslag. Dessa lärare har ett gemensamt arbetsrum och stämmer fortlöpande av med varandra hur skolsituationen och undervisningen fungerar för eleverna. När det gäller detta informationsutbytet mellan lärare och mellan mentorer och lärare visar emellertid Skolinspektionens granskning att det finns vissa brister. Av intervjuer med mentorer och lärare framgår att undervisande lärare som inte ingår i programarSe Kunskapsöversikt för studieavbrott i gymnasieskolan, http://www.skolinspektionen.se/Tillsyn—granskning/Kvalitetsgranskning/Skolinspektionengranskar-kvaliteten/Studieavbrott-i-gymnasieskolan/. 3 Skolinspektionen Verksamhetsrapport 2015-01-13 6 (7) Dnr 400-2014:4245 betslaget inte nås i tillräcklig utsträckning av information om elevernas behov och hur det fungerar i elevernas övriga undervisning. Dessa lärare har inte heller i samma utsträckning kännedom om de handlingsplaner som utarbetas för elever. Detta leder i vissa fall till att lärare inte har möjlighet att planera och anpassa undervisningen efter elevernas behov. Det är upp till varje lärare att förmedla information till mentorn om elevens studiesituation och hur det fungerar i klassrummet. Av intervjuerna med mentorer och lärare framgår att mentorn inte alltid får den återkoppling som behövs från lärare om hur olika insatser fungerar för eleven ur lärarens perspektiv, för att få tillgång till den samlade bilden om elevens situation. Informations- och erfarenhetsutbytet mellan mentorer, lärare, studie- och yrkesvägledare (SYV) och elevhälsans aktörer behöver också förbättras. Utredningen visar exempel på att det saknas en samlad kännedom om de insatser och åtgärder som pågår för elever. Bland annat har aktörer inom elevhälsan som arbetar med eleven inte alltid insikt i vilka andra stödinsatser som pågår samtidigt för eleven. Därmed saknas ibland ett sammanhållet stöd runt eleven där vars och ens insatser fungerar som en del i en helhet. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att Arlandagymnasiet 1 behöver utveckla samverkan och informationsutbytet mellan mentorer, lärare och annan personal i syfte att ge eleverna ett effektivt stöd och förebygga att elever avbryter sina studier. Mentorerna är beroende av information från övriga lärare och andra aktörer, som t ex SW och elevhälsan, för att kunna ta ansvaret som ålagts dem. Övriga lärare och aktörer är också beroende av att mentorn för vidare den information som behövs för att anpassa undervisning och stödinsatser efter varje elevs behov. En del i att tydliggöra behov av stöd och åtgärder samt resultatet av insatser skulle kunna vara att utar- beta konkreta åtgärdsprogram i flera fall än vad som görs idag. I det arbetet är det i så fall viktigt att alla berörda ämnen beaktas. Metod och material Under hösten 2014 och våren 2015 granskar Skolinspektionen skolornas arbete att förebygga studieavbrott vid 31 skolor i landet. Av dessa skolor har 8 kommunala huvudmän och 23 fristående huvudmän granskats. Granskningens utgångspunkt har varit djupintervjuer med ca fem elever per skola som vid tidpunkten för granskningen var inskrivna på yrkesprogram. Urvalet av elever har baserats på en riskvärdering av elevens stödbehov, där elever med störst stödbehov valts ut för granskningen. Valet av elever har utgått från risksignaler från betygskatalog tillsammans med omfattande frånvaro. Granskningen har genomförts genom att inspektörerna inför besöket i skolan har tagit del av de utvalda elevernas individuella studieplaner, eventuella åtgärdsprogram och en sammanställning av skolans dokumenterade systematiska kvalitetsarbete. Skolinspektionen Verksamhetsrapport 2015-01-13 7 (7) Dnr 400-2014:4245 Vid besöket har de utvalda eleverna intervjuats enskilt. Även de utvalda elevernas mentorer har intervjuats enskilt. Dessutom har lärare, rektorn och representanter för elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen intervjuats. Datum 2015-02-17 TJÄNSTESKRIVELSE Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Andreas K Johansson Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ökad möjlighet till modersmålsundervisning Dnr: UAN/2015:41 Förslag till beslut 1. Nämnden beslutar att erbjuda samtliga elever modersmålsundervisning på gymnasienivå i förvaltningens regi oavsett huvudman. Ärendebeskrivning Sammanfattning En elev har rätt till modersmålsundervisning och huvudmannen ska enligt lag kunna erbjuda det. Är dock elevantalet för litet behöver huvudmannen inte starta modersmålsundervisning vilket får till följd att flera elevers rätt till utveckling inte tillgodoses. Sigtuna kommun har därför för avsikt att i så stor utsträckning som möjligt göra det möjligt för samtliga elever att i nämndens regi erbjuda modersmålsundervisning. Efter beslut kommer utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen kunna påbörja arbetet med att få igång en verksamhet där elever oavsett huvudman kan erbjudas modersmålsundervisning. Bakgrund Om elever ska ges optimala förutsättningar att både utveckla en flerspråkighet, sin identitet och sin självkänsla är det viktigt att de ges möjlighet att utveckla sitt modersmål parallellt med det svenska språket. 1 Därför regleras elevens rättighet till modersmålsundervisning i förordningar och lagar. Samtidigt finns undantagsregler till förordningarna och skollagen. Dessa undantag kan leda till att en enskild elev inte får möjlighet att utveckla sitt modersmål. Sigtuna kommun har därför för avsikt att göra det möjligt för alla elever att kunna läsa modersmål, oavsett vilken huvudman de studerar hos. Beskrivning av ärendet Enligt Gymnasieförordningen 4 kap. 15 § är huvudmannen skyldig att erbjuda modersmålsundervisning till elev. Vem som är huvudman regleras i Skollagen 2 kap. 2–5 §. En enskild skola, oavsett huvudman, är således skyldig att erbjuda modersmålsundervisning till elev. Samtidigt kan huvudmannen och skolan välja att avslå ansökan om att få läsa modersmål, med hänvisning att elevgruppen understiger 5 elever, se Gymnasieförordningen 4 kap. 19 §. En skola ska således 1 Skolinspektionens rapport 2010:16 1 (3) Datum 2015-02-17 erbjuda modersmål, men om elevgruppen är för liten faller kravet. En enskild elev kan därmed riskera att inte få modersmålsundervisning. En enskild huvudman kan, enligt Gymnasieförordningen 13 kap. 7 §, ansöka om tilläggsbelopp för att genomföra undervisning i modersmål. Tilläggsbeloppsansökan lämnas till elevens hemkommun för behandling och eventuell bidragsutbetalning. En enskild huvudman kan även, enligt Skollagen 23 kap. 4 §, välja att lägga ut modersmålsundervisning på entreprenad. Det innebär att en huvudman kan välja att lägga modersmålsundervisningen på entreprenad och låta en annan huvudman sköta undervisningen. För detta kan huvudmannen välja att ansöka om tilläggsbelopp hos kommunen. Förslaget innebär att Sigtuna kommun inte behöver administrera och betala ut tilläggsbelopp för modersmålsundervisning till annan huvudman, ifall mottagande skola och berörd elev hellre väljer undervisning i Sigtuna kommuns verksamhet. Sigtuna kommun bör göra det möjligt att erbjuda modersmål till elever från Sigtuna kommun som har valt en annan huvudman än Sigtuna kommun och där huvudmannen själv inte har möjlighet att bedriva modersmålsundervisning. Undervisningen kan ske inom ramen för Sigtuna kommuns kommunala gymnasieskola Arlandagymnasiets undervisning, genom samarbete med Mångkulturella enheten eller genom andra varianter. Det kommer även fortsättningsvis att behövas en elevgrupp om minst 5 elever för att undervisning i ett visst modersmål ska kunna starta. Begränsningen gäller dock ej för undervisning i ett minoritetsspråk. Beslutet kommer att medföra att enskild elev vid annan huvudman ges möjlighet att läsa modersmål med elevgrupp som går på Arlandagymnasiet. Förvaltningens rekommendation Genom att kommunen tillhandahåller föreslagen service kommer fler elever att få möjlighet till modersmålsundervisning. Det innebär även att antalet elever som läser modersmål troligen kommer att öka och därigenom kommer kommunen kunna tillhandahålla fler språk. Detta gagnar både de modersmålsläsande elever som går på Arlandagymnasiet och de elever som går hos annan huvudman. Även Arlandagymnasiet tvingas idag neka elever som vill ha modersmålsundervisning på grund av att elevantalet är för litet. Förslaget innebär därför att alla elever från Sigtuna kommun gynnas. Barnrättsperspektivet Det finns elever från Sigtuna kommun som idag nekas modersmålsundervisning av olika anledningar. Ett införande av ökad modersmålsundervisning ger fler elever möjlighet att få tillgång till modersmålsundervisning. Det innebär att barnets bästa sätts i främsta rummet och att rätt till utveckling tillgodoses. Beslutet kommer inte innebära att något barn diskrimineras. Ekonomiska konsekvenser Införandet kan innebära ökade kostnader för det fall att fler språk kommer att erbjudas. Samtidigt kan modersmål väljas som kurs inom ramen för individuellt 2 (3) Datum 2015-02-17 val, vilket medför att utbudet av kurser inom individuellt val kan komma att minska. Det eftersom färre elever skulle välja de idag erbjudna kurserna. Ett införande av ökad modersmålsundervisning kan även innebära att Sigtuna kommun genom detta erbjudande inte behöver administrera och betala ut tilläggsbelopp för modersmålsundervisning till annan huvudman, ifall mottagande skola och berörd elev hellre väljer undervisning i Sigtuna kommuns verksamhet. Det kan då medföra minskad administrativ kostnad. Delgivning Gymnasiechef Andreas K Johansson Gymnasiechef Marie-Louise Khan-Tamakloe Förvaltningschef __________________ 3 (3) Datum 2014-02-17 TJÄNSTESKRIVELSE Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Peter S:t Cyr Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Svar på kommunrevisorernas granskning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Dnr: UAN/2014:318 Förslag till beslut 1. Nämnden beslutar att uppföljningen av rutiner avseende statsbidrag inom flyktingmottagandet redovisas i nämndens internkontrollplan. Ärendebeskrivning Sammanfattning Kommunens revisorer har i en rapport den 12 december 2014 redovisat resultatet av sin granskning av hur nämndernas interna kontroll av säkerställandet av statliga ersättningar inom flyktingmottagandet fungerar, samt att medlen redovisas enligt god revisionssed. Kommunrevisionen önskar mot bakgrund av genomförd granskning och de resultat som presenterats en handlingsplan från utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden för att åtgärda de brister som konstaterats i rapporten. De brister som påtalats avser avsaknad av rutiner för återsökningar av extraordinära kostnader inom ekonomiskt bistånd och gymnasieskolan. De berörda enheterna har nu tagit fram rutiner för att säkerställa återsökningar av extraordinära kostnader. Förvaltningen föreslår att uppföljningen av statsbidrag inom flyktingmottagandet införlivas i internkontrollplanen Bakgrund Det kommunala flyktingmottagandet baseras på överenskommelser med Migrationsverket och finansieras med statsbidrag. För att kommunen ska få ersättning krävs både kunskap och väl fungerande rutiner. Annars finns en risk att ansökningar uteblir och att verksamheterna missar viktiga intäkter. Kommunens revisorer har granskat kommunens hantering och ansökningar av statsbidrag inom flyktingmottagandet. Granskningen visar att nämnderna inte har tillräcklig intern kontroll som säkerställer att Sigtuna kommun får del av de statliga ersättningar inom flyktingmottagandet som kommunen har rätt till. Revisorerna menar att nämnderna bör följa upp att det finns dokumenterade och uppdaterade rutiner för detta inom respektive verksamhet samt i vilken utsträckning som de tillämpas i praktiken. 1 (3) Datum 2014-02-17 Beskrivning av ärendet Den granskning som kommunens revisorer har genomfört syftar till att besvara två revisionsfrågor. • • Finns det en tillräcklig intern kontroll som säkerställer att kommunen får del av de statliga ersättningar inom flyktingmottagandet som kommunen har rätt till? Redovisas statliga ersättningar i enlighet med god revisionssed? Det finns en dokumenterad fördelning mellan nämnder/verksamheter av schablonersättning inom det ordinarie flyktingmottagandet. Den ersättningen utbetalas automatiskt och medlen fördelas av ekonomiavdelningen på Kommunledningskontoret till respektive verksamheter. Utöver den ersättning som Migrationsverket lämnar för initiala kostnader för ekonomiskt bistånd för varje kommunmottagen flykting med uppehållstillstånd, kan utbetalt bistånd återsökas givet vissa förutsättningar. Likaså kan extraordinära kostnader såsom särskilda stödinsatser på individnivå för asylsökande ungdomar inom gymnasieskolan återsökas. Kommunens revisorer har synpunkter på följande gällande utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden: • • Det har inte skett några återsökningar av extraordinära kostnader inom ekonomiskt bistånd under de senaste åren. Det har inte skett några återsökningar av extraordinära kostnader för asylsökande ungdomar inom gymnasieskolan under de senaste åren. Revisorerna bedömer att nämnden behöver stärka den interna kontrollen genom väl dokumenterade rutiner som efterföljs. Följande åtgärder har vidtagits av förvaltningen: • • Enhetschefen på försörjningsstöd har infört en rutin för att säkerställa återsökningarna samt att i verksamhetssystemet markera ärenden som kan vara återsökningsbara. Återsökningar kommer att ske kvartalsvis. Rektor för enheten med asylsökande ungdomar ansvarar för att extraordinära kostnader såsom stödinsatser på individnivå dokumenteras och sammanställs för återsökning. Vad gäller den ekonomiska redovisningen av statliga ersättningar inom flyktingmottagandet anser revisorerna att den i allt väsentligt uppfyller kraven enligt god redovisningssed. Förvaltningen rekommenderar därför att de rutiner som skapats för återsökningar av extraordinära kostnader inom flyktingmottagandet införlivas i den internkontrollplan som redovisas för nämnden. 2 (3) Datum 2014-02-17 Förvaltningens rekommendation Interkontrollplanen är ett viktigt kontrollinstrument och att inkludera återsökningarna som en del säkrar att en kontinuerlig och systematisk uppföljning av rutinerna sker. Förvaltningen rekommenderar därför nämnden att fatta beslut enligt ovan. Barnrättsperspektivet Genom att säkerställa att rutinerna av återsökningar av extraordinära kostnader inom flyktingmottagandet fungerar så säkerställs barnens bästa genom att resurser i verksamheterna säkras. Ekonomiska konsekvenser Det ger positiva ekonomiska effekter om verksamheterna återsöker och erhåller bidrag för extraordinära kostnader. Beslutsunderlag Granskning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Delgivning Kommunens revisorer Kommunstyrelsen Förvaltningschef Analys-och stabschef Peter S:t Cyr Förvaltningsekonom Marie-Louise Khan-Tamakloe Förvaltningschef __________________ 3 (3) Datum 2015-02-17 TJÄNSTESKRIVELSE Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Magnus Lindblå Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Utbildnings-och arbetsmarknadsförvaltningens internkontroll 2014 Dnr: UAN/2014:27 Förslag till beslut 1. Nämnden godkänner rapporteringen av den interna kontrollen för 2014. Ärendebeskrivning Sammanfattning Nämnden fastställer årligen en internkontrollplan för att följa upp verksamheten inom nämndens ansvarsområde. Den plan som nämnden fastställde vid sammanträdet i februari 2014 har följts upp och rapporteras i detta ärende. Den samlade bedömningen är att förvaltningens verksamheter sköter sina uppgifter bra. I de områden där brister noterats redovisas åtgärder. Bakgrund Nämnderna har att tillse att organisation upprättas för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde samt att regler och anvisningar antas för den interna kontrollen. Det är varje nämnds skyldighet att följa upp det interna kontrollsystemet inom nämndens verksamhetsområde. Varje nämnd ska ha en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. Nämnden ska årligen löpande eller senast i samband med årsredovisningens upprättande, rapportera resultatet av uppföljningen av den interna kontrollen inom nämnden till kommunstyrelsen. Rapportering ska samtidigt lämnas till kommunens revisorer. Den plan som nämnden fastställde vid sammanträdet i februari 2014 har följts upp och rapporteras i detta ärende. Beskrivning av ärendet Det interna kontrollsystemet omfattar såväl övergripande styrprinciper på ledningsnivå som till exempel olika lokala rutiner. Ansvarig för att granskningarna utförs är staben. Efter genomförd internkontroll för 2014 är den samlade bedömningen att förvaltningens verksamheter sköter sina uppgifter ”Bra” på skalan: Utmärkt – Bra – Godtagbar – Mindre bra - Bristfällig. 1 (2) Datum 2015-02-17 Inom följande områden noteras brister: • Ett antal synpunkter besvaras senare än fastställda 10 dagar • Ett litet antal sena betalningar • Några fakturor rörande personalförmåner/representation gällande kurser var inte försedda med nödvändigt underlag Inom dessa områden redovisas åtgärder. För de avvikelserna i fakturahantering bör dock noteras att det skett en markant förbättring sedan 2013. Förvaltningens rekommendation Efter genomförd internkontroll för 2014 är den samlade bedömningen att förvaltningens verksamheter sköter sina uppgifter bra. I de områden där brister noteras vidtas åtgärder. Av denna anledning rekommenderar förvaltningen att nämnden godkänner rapporteringen av den interna kontrollen för 2014. Barnrättsperspektivet Uppföljning är del i ett pågående ärende varför ingen förnyad barnkonsekvensbeskrivning görs. Dock noteras att väl fungerande verksamhetsområden där regler och anvisningar följs säkrar att även barns rättighet tillgodoses. Ekonomiska konsekvenser Uppföljning av internkontroll medför inga ekonomiska konsekvenser. Delgivning Kommunstyrelsen Sigtuna kommuns revisorer Gymnasiechefen Verksamhetschefen för centrum för vuxenutveckling Beslutsunderlag Bilaga - Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens internkontroll 2014 Magnus Lindblå Chef Analys-och support Marie-Louise Khan-Tamakloe Förvaltningschef 2 (2) TJÄNSTESKRIVELSE Seija Khalifa Handläggare Analys och support Tfn: 08-591 830 29 1 (3) 2015-01-15 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens internkontroll 2014 1. Utbildnings-och arbetsmarknadsnämndens internkontroll 2014 Nämnden fastställer årligen en internkontrollplan för att följa upp verksamheten inom nämndens ansvarsområde. Den plan som nämnden fastställde vid sammanträdet i februari 2014 (dnr UAN 2014:27) har följts upp och återrapporteras i detta ärende. Den interna kontrollen ska bygga på en helhetssyn av kommunala verksamheten. Enheten för analys och support ansvarar för att den interna kontrollen sammanställs och rapporteras. Syftet med interkontroll är att säkerställa att: - verksamheten bedrivs i enlighet med de riktlinjer som fullmäktige har beslutat, - lagar, avtal och andra för nämnden gällande regler, föreskrifter och beslut följs, - anskaffning och användningen av resurser är effektiv och ändamålsenlig, - redovisning och uppföljningen av verksamhet och ekonomi är rättvisande, tillförlitlig och ändamålsenlig, - säkerheten i redovisningsrutiner, administrativa rutiner och IT-system är tillfredställande. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. 2. Rapportering av internkontroll 2014 Rapporteringen av internkontrollplanen ska göras med en samlad bedömning per område i internkontrollplanen. Dessa sju olika områden redogörs för nedan. Den samlade bedömningen görs enligt skalan: Utmärkt – Bra – Godtagbar – Mindre bra - Bristfällig. KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2 (3) Under 2014 har det genomförts en förstärkt uppföljning i samband med delårsbokslut. De brister som har noteras vid dessa tillfällen har åtgärdats direkt under löpande verksamhetsår. I denna rapport redovisas hela 2014 och inom de områden där brister kvarstår redovisas åtgärder. Efter genomförd intern kontroll är den samlade bedömningen att verksamheterna sköter sina uppgifter mycket bra inom de flesta områden och det går tydligt att se att de åtgärder som vidtagits efter internkontrollen 2014 gett resultat. 2.1 Mål och strategi Samlad bedömning: Utmärkt För samtliga fem kontrollpunkter noteras att verksamheten fungerar utmärkt. 2.2 Tillgänglighet Samlad bedömning: Bra För två av tre kontrollpunkter finns ingen anmärkning. För den tredje kontrollpunkten bedöms resultatet mindre bra. • Uppföljning av kontrollpunkt för klagomålshantering visar att samtliga inkomna synpunkter har besvarats, men att en tredjedel inte besvarats i inom de tidsramar som finns i Sigtuna kommuns rutiner för synpunkter. Merparten av frågorna som inkommit berör invånares individuella ärenden så som försörjningsstöd eller utbildning, inte synpunkter på verksamheten. Åtgärder: Förvaltningen ger samtliga chefer i uppdrag att informera samtliga medarbetare om att Sigtuna kommuns riktlinje för synpunkter innebär att svar ska lämnas inom 10 dagar. För att ytterligare förstärka att riktlinjen efterföljs ska samtliga verksamheter utse en ansvarig tjänsteman för synpunktshantering. 2.3 Ekonomi och löneadministration Samlad bedömning: Bra För nio av elva kontrollpunkter finns ingen anmärkning. För två kontrollpunkter bedöms resultatet godtagbart. Båda kontrollpunkterna har dock förbättrats avsevärt från 2013 års rapportering av internkontrollplan. • Uppföljning av kontrollpunkt dröjsmålsränta visar att vid stickprovskontroll finns enstaka fakturor som inte har varit inbetalda in i tid. Åtgärd: Förbättringsarbetet med rutinmässiga avstämningar kring månadsuppföljningen ska fortsätta. Verksamheterna uppmanas att kontinuerligt göra uppföljningar i fakturaportalen för att uppmärksamma fakturor med kort förfallodatum. 3 (3) • Uppföljning av kontrollpunkt personalförmåner/representation visar vid stickprovskontroll att två fakturor som avser kurser/kompetens saknar deltagarlista samt syfte. Detta är en låg andel, pågående förbättringsarbete fortgår och resultatet är markant förbättrat från tidigare år. Övrig representation inga avvikelser. Åtgärd: Att fortsätta med förbättringsarbetet som påbörjades 2014, att utöka stickprovskontrollen under löpande verksamhetsår samt att samtliga chefer informeras kontinuerligt om sin skyldighet att detta sköts enligt riktlinjer och regelverk. 2.4 IT Samlad bedömning: Utmärkt För de två kontrollpunkterna noteras att verksamheten fungerar utmärkt. Förvaltningen har sedan tidigare år utarbetat en egen IT-strategi med specifika anvisningar för verksamhetssystem som tillämpas i förvaltningen i väntan på ett kommunövergripande arbete med informationssäkerhet. 2.5 Lokalfrågor och upphandling Samlad bedömning: Utmärkt För samtliga tre kontrollpunkter noteras att verksamheten fungerar utmärkt. 2.6 Delegation, arkiv, diarium, PuL, post Samlad bedömning: Utmärkt För samtliga fyra kontrollpunkter noteras att verksamheten fungerar bra. Under 2015 kommer det att utarbetas en arkivbeskrivning för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden som ger leder till ytterligare förbättring av för arkiveringsarbetet. I samband med det sker även en justering av förvaltningens dokumenthanteringsplaner. 2.7 Avtal, avgifter, barn Samlad bedömning: Utmärkt För samtliga fyra kontrollpunkter noteras att verksamheten sköts bra. Datum 2015-02-17 TJÄNSTESKRIVELSE Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Magnus Lindblå Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Analys avseende risker för mutor och annan korruption Dnr: UAN/2015:43 Förslag till beslut 1. Nämnden beslutar att godkänna analysen avseende risker för mutor och annan korruption. Ärendebeskrivning Sammanfattning Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har på nämndens uppdrag analyserat risken för mutor och annan korruption inom nämndens ansvarområden. Genom förebyggande arbete, riskanalys och avvikelsehantering minimeras risken inom de aktuella områdena. Bakgrund Varje nämnd ska årligen analysera risken för mutor och annan korruption inom sina olika ansvarsområden och återrapportera resultatet av analysen till kommunstyrelsen. Beskrivning av ärendet Inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsområden bedöms det främst vara inom följande områden som risk för muta, bestickning och andra oegentligheter föreligger: • Försörjningsstöd • Upphandling • Gymnasieskolan • Vuxenutbildning • Rekrytering • Representation • Bisysslor Förvaltningen har genom kända arbetsrutiner hos såväl chefer och som medarbetare sökt minimera riskerna inom de olika områdena. Den samlande 1 (2) Datum 2015-02-17 bedömningen är att risken för mutor och annan korruption är små. Inga fall har uppdagats under 2015. Förvaltningens rekommendation Förvaltningen bedömer att aktuella arbetsrutiner är väl etablerade och att nödvändiga tillägg/ändringar görs när behov uppstår samt att information och diskussion om Sigtuna kommuns Riktlinjer för att förhindra mutor och annan korruption (KS/2009:751) sker kontinuerlig i verksamheterna. Barnrättsperspektivet Genom förvaltningens välutarbetade och kända arbetsrutiner säkras att en likvärdig och rättssäker tillämpning som gör att barns rättigheter tillgodoses. Ekonomiska konsekvenser Analysen medför inga ekonomiska konsekvenser. Delgivning Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Bilaga - Analys avseende risker för mutor och annan korruption Magnus Lindblå Analys och supportchef Marie-Louise Khan-Tamakloe Förvaltningschef 2 (2) 1 (4) Seija Khalifa Handläggare Analys och support seija.khalifa@sigtuna.se 2015-01-19 Analys avseende risker för mutor och annan korruption Bakgrund Varje nämnd ska årligen analysera risken för mutor och annan korruption inom nämndens olika ansvarsområden i syfte att säkerställa att verksamheterna har ett gott skydd mot korruption. Inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsområden bedöms det främst vara inom följande områden som risk för muta, bestickning och andra oegentligheter föreligger: • Försörjningsstöd • Upphandling • Gymnasieskolan • Vuxenutbildning • Rekrytering • Representation • Bisysslor Områdesvis analys SIG300, v2.0, 2010-02-26 Försörjningsstöd Inom försörjningsstödsenheten sker myndighetsutövning rörande enskild. Beslut huruvida olika former av bistånd ska utgå eller inte fattas av chefen för försörjningsstöd samt enhetens handläggare. I denna verksamhet finns risk att de enskilda beslutsfattarna utsätts för försök att påverka besluten. För att möta denna risk har förvaltningen organiserat verksamheten efter ett antal riktlinjer och kontrollrutiner. Huvudprincipen är att enhetens handläggare ska följa gällande riktlinjer och delegationsordning. En etablerad intern kontroll säkerställer dessutom en minskad risk för oegentligheter i myndighetsutövningen på försörjningsstöd. UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN 2 (4) Detta sker genom att ett system med medhandläggare som gör utbetalningen (den så kallade tvåhandsprincipen), att samtliga ärenden över 15 000 konor granskas samt att enhetschefen gör dagliga stickprov bland attesterade utbetalningar. Utöver detta görs månatligen ett antal stickprov bland ärendena. Utbetalning via check redovisas via utanordningar och enhetens handkassor granskas av en medarbetare och attesteras av enhetschefen. All fakturahantering sker idag elektroniskt och godkänns av en medarbetare och granskas och attesteras av enhetschefen. Ekonomiavdelningen gör ytterligare en granskning, uppmärksammar och kräver godkännande på utgående utbetalningar på ovanligt höga belopp. Upphandling Det är i all form av upphandling viktigt att de lagar, riktlinjer och rutiner som reglerar upphandling följs. I samband med inköp finns en risk att affärer inte görs på ett sådant sätt att det gynnar kommunen i första hand. Inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamhet sker till exempel stora inköp av IT-utrustning varvid det finns risk för att för att mutor och andra oegentligheter skulle kunna förekomma. Förvaltningschefen har delegation på konsultupphandling upp till 25 prisbasbelopp inom befintlig ekonomisk ram. Även analys- och supportchef och verksamhetschefer har delegation på upphandling upp till 10 prisbasbelopp. Vid tecknande av avtal avseende uppdragsutbildning har förvaltningschef delegation på att teckna avtal på ett värde upp till tio basbelopp. I samtliga fall där det finns ramavtal ska dessa användas. Kontroll av avtalstrohet ingår även som en del i förvaltningens interkontrollplan. Vid kontroll enligt 2014 års interkontrollplan bedöms förvaltningens avtalstrohet vara mycket god. Gymnasieskolan Inom gymnasieskolan förekommer myndighetsutövning rörande enskild. Det sker till exempel i samband med betygssättning. Det finns då en risk att elev eller vårdnadshavare försöker påverka läraren att höja elevens betyg eller provresultat. För att möta denna risk förs en kontinuerlig dialog mellan lärare samt sambedömning vid betygsättning. Arlandagymnasiet har en rutin där lärare ska använda sig av en andra bedömning (”second opinion”) från en kollega om en elev är missnöjd med betyget. Risk för påverkan kan även förekomma i samband med CSN-rapportering som kan innebära att rätten till studiestöd påverkas. Arlandagymnasiet har en rutin där skoladministratörer påtalar när elever har stor ogiltig frånvaro. Därefter är det mentor som kontrollerar skälet till frånvaron. Slutligen är det rektor som beslutar att meddela CSN som i sin tur fattar beslut om studiebidraget ska dras in. Viss risk för påverkan föreligger även vid eller mottagande av elev till program samt beviljande av utbildning som finansieras via interkommunal ersättning där kommunen har rätt att neka utbildning. Även i beviljandet av rese- och 3 (4) inackorderingsbidrag berörs enskild och det är ett riskområde för otillbörlig påverkan. Kontroll att elev har rätt att studera på skola som ersätts med interkommunal ersättning sker av två tjänstemän. Efter beslut stämmer IKE-ekonomen månadsvis av beslutade bidrag. Eventuella avtal om beviljade tilläggsbelopp diarieförs och meddelas handläggare för antagning och ekonomi. Rutiner för ansökan och beviljande av rese- och inackorderingsbidrag finns med avstämningspunkter hos angiven huvudman och avstämning med elevkontroll vid fakturering. Vuxenutbildning Myndighetsutövning sker i form av betygssättning, utfärdande av studieintyg. Även i samband med utbetalning av SFI-bonus enligt lag om prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning för invandrare kan det finnas risk för otillbörlig påverkan. Myndighetsutövning av lärare gällande betyg och intyg är strängt reglerad i skollagen. Det är ett direkt lagbrott och tjänstefel att genom muta eller bestickning sätta betyg. Användandet av nationella prov som underlag för betygssättning minskar risken för mutor och bestickning och det finns ytterligare möjligheter för rektor att kräva in olika slags underlag som skrivningar, läxförhör med mera. Rektor får inte längre sätta betyg utan det måste göras av en undervisande lärare. Tidigare har även SFI-bonus varit föremål för analys och uppföljning men då det sedan 12 december 2014 inte längre är möjligt att söka har kontrollpunkten utgått. En annan form av myndighetsutövning där risk föreligger är vid beslut om antagning inom yrkesutbildningar, det vill säga antagning till utbildningar som individen inte har rätt till enligt lag. Risk föreligger även i samband med beviljande av utbildning som finansieras via interkommunal ersättning där kommunen har rätt att neka utbildning. Förvaltningen har därför organiserat verksamheten på ett sådant vis som minimerar denna risk. Antagning till yrkesutbildning sker i flera steg där det finns prioriteringsregler i förordning som styr vilka som har förtursrätt. Betygsunderlag krävs in och studie- och yrkesvägledarna prioriterar tillsammans vilka som bör få gå utbildningarna. Slutligen är det rektor som tar besluten efter att ha granskat underlagen. Rekryteringar Vid rekryteringar finns alltid en risk att en person anställs på grundval av personliga band och relationer. All rekrytering inom förvaltningen sker i samarbete med Offentliga jobb, Aditro rekrytering. Kravprofiler upprättas mot vilka sökande ska matchas. Därutöver är det alltid flera personer inblandade i samband med en rekrytering. Detta säkerställer att urvalet i rekryteringsprocessen blir så brett som möjligt. Representation I samband med representation kan risk för oegentligheter föreligga. Av den anledningen är det alltid överordnad chef som attesterar representationskostnader. 4 (4) Därutöver har kommunens centrala ekonomiadministration ett kontrollansvar när det gäller efterlevnad av kommungemensamma redovisnings- och attestrutiner. Kontrollen av detta är en del av förvaltningens interkontrollplan. I samband med uppföljning av interkontrollplanen 2014 har ansvarig ekonom funnit att i ett mindre antal av de granskade fakturorna saknades information om syfte och deltagare. Samtliga chefer inom förvaltningen har informerats om sin skyldighet att tillse att regelverket efterföljs. Bisysslor Det är viktigt att säkerställa att personal inom förvaltningen står oberoende i förhållande till sin arbetsgivare, samt att den avtalade tjänstgöringstiden inte påverkas av bisysslor. Förvaltningen gör en samlad bedömning av medarbetarens bisysslor i enlighet med Sigtuna kommuns riktlinjer för bedömning av bisysslor (dnr 2012:268). En sammanställning av bisysslor redovisades till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i december 2014. Datum 2015-02-27 TJÄNSTESKRIVELSE Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Vilhelmina Ranevad Granfalk Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Arkivbeskrivning för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Dnr: UAN/2015:44 Förslag till beslut 1. Nämnden beslutar att anta arkivbeskrivning för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Ärendebeskrivning Sammanfattning Enligt lag ska en arkivbeskrivning och en beskrivning av myndighetens allmänna handlingar finnas hos alla svenska myndigheter. En arkivbeskrivning är ett dokument med information om vilka slags handlingar som finns i myndighetens arkiv och beskriver hur arkivet är organiserat. Förslag till arkivbeskrivning bifogas tjänsteskrivelsen. Bakgrund Det har sedan tidigare inte funnits någon arkivbeskrivning för utbildning- och arbetsmarknad. Eftersom det ska finnas en arkivbeskrivning hos alla svenska myndigheter och frågan har uppmärksammats har en arkivbeskrivning nu tagits fram. Beskrivning av ärendet Enligt arkivlagen 6 § och offentlighets- och sekretesslagen 4 kap. 2 § ska en arkivbeskrivning och en beskrivning av myndighetens allmänna handlingar finnas hos alla svenska myndigheter. En arkivbeskrivning är ett dokument med information om vilka typer av handlingar som finns i myndighetens arkiv och ska beskriva hur myndighetens arkiv är organiserat. Syftet att underlätta för sökande efter allmänna handlingar. Av arkivbeskrivningen ska framgå vilka tekniska hjälpmedel som enskilda själva kan få använda hos myndigheten för att ta del av allmänna handlingar och vem hos myndigheten som kan lämna närmare upplysningar om myndighetens allmänna handlingar. 1 (2) Datum 2015-02-17 Det ska även framgå vilka bestämmelser om sekretess som myndigheten vanligen tillämpar på uppgifter i sina handlingar. Det har sedan tidigare inte funnits någon arkivbeskrivning för utbildning- och arbetsmarknadsnämnden. Framtagandet av arkivbeskrivning har skett i samråd med kommunens arkivarie. Förvaltningens rekommendation Förvaltningen rekommenderar nämnden att anta bifogad arkivbeskrivning för att följa lagstiftningen. Barnrättsperspektivet Barn påverkas inte av en arkivbeskrivning varför barn inte har getts möjlighet att utrycka sina åsikter. I den mån barn skulle förekomma i nämndens handlingar skyddas eventuella känsliga uppgifter av offentlighets och sekretesslagen samt av förvaltningens hantering av arkivet. Ekonomiska konsekvenser Ärendet påverkar inte nämndens budget. Delgivning Arkivarie Nämndsekreterare Beslutsunderlag Arkivbeskrivning utbildning-och arbetsmarknadsnämnden Vilhelmina Ranevad Granfalk Tf. kommunjurist/nämndsekreterare utbildning och arbetsmarknad Marie-Louise Khan-Tamakloe Förvaltningschef __________________ 2 (2) 1 (8) 2014-02-05 Christina Wahlström Administrativ assistent 073-661 34 13 christina.wahlstrom@sigtuna.se Arkivbeskrivning utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Enligt lag ska en arkivbeskrivning (arkivlagen 6 §) och en beskrivning av myndighetens allmänna handlingar (offentlighets- och sekretesslagen 4 kap. 2 §) finnas hos alla svenska myndigheter. En arkivbeskrivning är ett dokument med information om vilka slags handlingar som finns i myndighetens arkiv och som beskriver hur arkivet är organiserat. Organisation och arbetsuppgifter Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fullgör Sigtuna kommuns uppgifter inom det offentliga skolväsendet för gymnasieelever och vuxna. Uppgifterna omfattar gymnasieskola, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, särskoleverksamhet för ungdomar och vuxna, svenskundervisning för invandrare, ungdomsuppföljning, uppdragsutbildning och aktivitetsansvar. Vidare ansvarar nämnden för försörjningsstöd i enlighet med socialtjänstlagens 4 kapitel och övriga tillämpliga delar i socialtjänstlagen. Nämnden fattar även beslut om fördelning av stiftelsemedel i enlighet med kommunstyrelsens beslut den 17 maj 2010, § 132, och ansvarar slutligen för upprättande av dödsboanmälan enligt 20 kap. 8 a § ärvdabalken. För organisationsschema, se bilaga organisation utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Lagstiftning I huvudsak gäller följande lagstiftning för utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ansvarsområden: • • • • • • • Skollagen (2010:800) samt de förordningar som berör skolverksamheten Socialtjänstlagen (2001:453) samt de förordningar som berör försörjningsstöd Förvaltningslagen (1986:223) Kommunallagen (1991:900) Offentlighets och sekretesslagen (2009:400) Lagen om offentlig upphandling (2007:1091) Arkivlagen (1990:782) UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Södergatan 20, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 260 36 utbildningocharbetsmarknad@sigtuna.se www.sigtuna.se 2 (8) • Personuppgiftslagen (1998:204) Sekretess Inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen gäller sekretess främst för elevvårdande verksamhet, se kapitel 23 sekretess till skydd för enskild i utbildningsverksamhet med mera, offentlighets och sekretesslagen. Försörjningsstöd verkar under sekretess i enlighet med kapitel 26 sekretess till skydd för enskild inom socialtjänst, vid kommunal bostadsförmedling, adoption med mera, offentlighets och sekretesslagen. Det kommunala aktivitetsansvaret innebär att kommunen för register över de ungdomar kommunen har aktivitetsansvar för, i enlighet med förordning om förändring i förordningen om behandling av personuppgifter i den kommunala verksamheten rörande information om icke skolpliktiga ungdomar (2014:1382). Uppgifter kan omfattas av sekretess i enlighet med 23 kap sekretess till skydd för enskild i utbildningsverksamhet, m.m., offentlighets och sekretesslagen. Historik Nedan ges en historisk bakgrund till den nuvarande utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Det för att underlätta för den som skulle vilja söka bland nämndens äldre handlingar. Handlingar från 1909 och framåt återfinns i centralarkivet i Sigtuna kommuns kommunhus. Äldre handlingar från Skolstyrelsen går att återfinna i Stockholms stadsarkiv. Skolstyrelsen 1876-1992 Skolstyrelsen verkade på kommunal nivå och behandlade frågor så som byggnation av nya skolor, klassuppsättningar, antalet undervisningsämnen, utredningar, framläggningar av läroplaner med mera. I centralarkivet finns bland annat kopior av tjänstgöringsbetyg för lärare, klasslistor och klassböcker, utdrag ur skolpliktsregistret och tjänstematrikel för lärare. Utbildningsnämnden 1992-1996 Utbildningsnämnden ansvarade för vuxenutbildningen och gymnasieverksamheten samt för grundskolorna i Sigtuna kommun. Nämnden splittrades 1996 till de två nuvarande nämnderna barn och ungdomsnämnden och utbildning- och arbetsmarknadsnämnden, se sammanträdesprotokoll för utbildningsnämnden 29 oktober 1996. Ansvaret för grundskolan fördes över till barn och ungdomsnämnden medan ansvaret för gymnasieverksamheten fördes över till utbildning- och arbetsmarknadsnämnden. Under åren 1992-1994 ingick fritidsnämnden i utbildningsnämnden. Arbetsmarknadsnämnden 1992-2007 Arbetsmarknadsnämnden i Sigtuna kommun arbetade på uppdrag från Länsarbetsnämnden, som i sin tur låg under Arbetsmarknadsstyrelsen, och fanns till och med 2007 parallellt med utbildningsnämnden. Arbetsmarknadsnämnden bildades 1992 och hade i uppdrag att hjälpa arbetssökande hitta arbete, utbildning och åtgärdsprogram. År 2008 fick Arbetsmarknadsstyrelsen i uppdrag från Regeringen att UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Södergatan 20, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 260 36 utbildningocharbetsmarknad@sigtuna.se www.sigtuna.se 3 (8) utforma en sammanhållen myndighet som tog hand om dessa frågor. Resultatet blev att Arbetsförmedlingen skapades och arbetsmarknadsnämnden lades ned vid årsskiftet 2007/2008. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 1997-2009 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarade för gymnasieutbildningen, vuxenutbildningen och arbetsmarknadsfrågor. Försörjningsstödsenheten tillhörde nämnden sedan den 1 juni 2009 efter beslut av kommunstyrelsen, se diarienummer: KS04/063-001. Utbildnings- och arbetsmarknadsutskottet 2009-2010 Under tiden från 1 april 2009 till och med 31 december 2010 tillhörde nämnden kommunstyrelsen och hette kommunstyrelsens utbildnings- och arbetsmarknadsutskott. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2011 och framåt Kommunstyrelsen beslöt att återinrätta nämnden som återupptog sitt arbete som självständig nämnd den 1 januari 2011, se diarienummer: KS/2010:807. Viktigare handlingstyper och sökingångar Nedan följer exempel på vanliga typer av handlingar i arkivet, indelat på verksamhet, det framgår vilket närarkiv handlingarna sparas i innan de flyttas över till centralarkivet i Sigtuna kommuns kommunhus samt hur länge dessa handlingar sparas i respektive närarkiv. Central administration Följande är exempel på handlingar som bevaras i närarkivet i kommunhuset i fem år innan de flyttas till centralarkivet. • • • • • • Protokoll Organisationsplaner och organisationsscheman Avtal och handlingar Årsberättelser Beslut Överklaganden Gymnasieverksamheten Följande är exempel på handlingar som bevaras i närarkivet för Arlandagymnasiet i tio år innan de flyttas till centralarkivet. • • • • • • • Slutbetyg Klasslistor Skolkataloger Befrielse från viss undervisning/utbildningsinslag Läsårsdata Schema Nationella prov: svenska och svenska som 2:a språk UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Södergatan 20, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 260 36 utbildningocharbetsmarknad@sigtuna.se www.sigtuna.se 4 (8) Följande är exempel på handling som flyttas omedelbart till centralarkivet då elev har slutat. • Korrespondens elev/vårdnadshavare/annan med uppgifter väsentliga för elev eller skola. Centrum för vuxenutveckling Följande är exempel på handlingar som bevaras i närarkivet i Kunskapens hus i fem år innan de flyttas till centralarkivet. • • • • • • Avtal Överklaganden Remisser Klagomål Rapporter och delrapporter Projekthandlingar Följande är exempel på handling som bevaras i närarkivet för Kunskapens hus i två år innan de gallras. • Minnesanteckningar från arbetsplatsträffar Följande är exempel på handling som bevaras i närarkivet i Kunskapens hus i fem år innan de flyttas till centralarkivet. • Lokala samverkansgruppens protokoll Följande är exempel på handling som bevaras i närarkivet i Kunskapens hus i tio år innan de flyttas till centralarkivet. • Närvarolistor från arbetsplatser för resursjobbare och jobblyftare Svenska för invandrare, SFI Följande är exempel på handlingar som bevaras i närarkivet i Kunskapens hus i tio år innan de flyttas till centralarkivet. • • • • • • • Protokoll från sammanträden och möten Statistik Kvalitetsredovisningar Betygskataloger Arbetsplaner Timplaner Kursplaner Försörjningsstöd Följande är exempel på handlingar som avseende försörjningstagare födda dag 5, 15, 25 i varje månad sparas och bevaras i närarkivet för försörjningsstöd i fem år innan de flyttas till centralarkivet. • • Ansökningar från enskild om bistånd Ärendeblad UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Södergatan 20, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 260 36 utbildningocharbetsmarknad@sigtuna.se www.sigtuna.se 5 (8) • Utredningar och beslut i enskilt ärende • Överklaganden med bilagor • Återkravshandlingar Följande handlingar avseende försörjningsstödstagare födda alla datum sparas och bevaras i närarkivet för försörjningsstöd i fem år innan de flyttas till centralarkivet. • • Skriftlig information till och från andra enheter inom socialtjänsten och andra myndigheter. Dokumentation av planering som rör den enskilde, exempelvis överenskommelser, handlingsplaner och arbetsplaner Jobbcenter Följande är exempel på handlingar som bevaras i närarkivet i Kunskapens hus i fem år innan de flyttas till centralarkivet. • • • • • • • • Anställningsbeslut Arbetsintyg Betyg Fullmakter Anställningsintyg Anställningsbetyg Beslut från Arbetsförmedlingen avseende bidrag och omprövning. Årsstatistik Komvux Följande är exempel på handlingar som bevaras i närarkivet i Kunskapens hus i fem år innan de flyttas till centralarkivet. • • • • Individuella studieplaner Handlingar rörande disciplinära åtgärder Elevbetyg Handlingsplaner Följande handling bevaras i närarkivet i Kunskapens hus i tre år innan den sekretessprövas enligt 17 kap. 4 § offentlighets och sekretesslagen och flyttas till centralarkivet. • Svar på nationella prov i Svenska 1 Följande handling bevaras i närarkivet i Kunskapens hus i tre år vartefter de flyttas till centralarkivet. • Elevförteckning över kommunens elever som blivit beviljade att studera i annan kommun. 1 För samtliga kommuner, landsting och regioner och för alla berörda skolformer rekommenderas att bevara elevlösningar från nationella prov i svenska medan övriga elevlösningar rörande övriga ämnen gallras fem år efter det att proven genomförts. Se SKLs gallringsråd för kommuners, landstings och regioners utbildningsväsende. UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Södergatan 20, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 260 36 utbildningocharbetsmarknad@sigtuna.se www.sigtuna.se 6 (8) Skolhälsovård Skolhälsovårdsjournaler inklusive remisser, vaccinationstillstånd, blanketter med hälsoinformation från föräldrar/elever och anmälan till socialförvaltningen ska bevaras i närarkivet i ett år. Även kopia av dyslexiutredning om den är initierad av skolhälsovården. Handlingarna arkiveras i den kommun eleven senast studerat i och handlingarna ska förvaras inlåsta. Pedagogiska utredningar inklusive läs- och skrivutredningar, talutredningar och mindre matematiska utredningar ska bevaras i närarkivet i tre år och sedan flyttas till slutarkivet. Handlingarna ska förvaras inlåsta. Kuratorers dokumentation ska förvaras inlåsta och bevaras i tre år i närarkivet för att sedan flyttas över till centralarkivet. Arkivförteckning och diarium Sigtuna kommuns arkivarie är ansvarig för arkivförteckningen. Med arkivförteckning avses den samling uppgifter om arkivet angående handlingar och deras förvaring. Syftet med en arkivförteckning är att presentera vilka handlingar som finns och hur man återsöker dem. Arkivförteckningen går att hitta via kommunens hemsida www.sigtuna.se. Registrator på Sigtuna kommuns kansli är ansvarig för diarieföringen avseende den centrala administrationen för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Allmänheten kan söka i diariet via kommunens hemsida www.sigtuna.se. Verksamheterna Centrum för vuxenutveckling och Arlandagymnasiet har egna diarier från och med år 2013 och administratör på Kunskapens hus ansvarar för registrering av handlingar. Arkivansvarig och arkivhandläggare Enligt Arkivlagen 4 § bör varje myndighet svara för vården av sitt arkiv. I detta ingår bland annat att skydda arkivet för förstörelse, skada, tillgrepp och obehörig åtkomst, avgränsa arkivet genom att fastställa vilka handlingar som ska vara arkivhandlingar och verkställa gallring. Enligt tillämpningsanvisningar för arkivreglementet för Sigtuna kommun ska det finnas arkivansvarig och arkivhandläggare som fullgör nämndens arkivuppgifter. Arkivansvarig En arkivansvarig företräder nämnden i arkivfrågor. Det kan exempelvis vara att se till att nämnden uppfyller bestämmelser i arkivlagen i kommunens arkivreglemente, att bevaka arkivfrågorna i budget- och planeringsarbete, att informera berörd person om gällande bestämmelser, se till att gallring sker och att nämndens arkiv förvaras på ett betryggande sätt. Det ankommer på förvaltningschef att utse arkivansvarig. UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Södergatan 20, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 260 36 utbildningocharbetsmarknad@sigtuna.se www.sigtuna.se 7 (8) Arkivhandläggare Arkivhandläggare svarar för det praktiska arbetet som att gallra, leverera arkivhandlingar till kommunarkivet samt att lägga handlingarna i kartong och märka upp vid leverans. Det ankommer på verksamhetschef att utse arkivansvarig för respektive närarkiv. Närarkiv Utbildning och arbetsmarknadsnämnden har totalt fem närarkiv, ett för Arlandagymnasiet, ett för central administration, ett för Centrum för vuxenutveckling, ett för Svenska för Invandrare och ett för försörjningsstödsenheten. Gallringsregler Dokumenthanteringsplaner har antagits för nämndens olika områden enligt följande: • Arlandagymnasiet, antogs 2013-01-17. • Central Administration, antogs 2013-01-17. • Centrum för vuxenutveckling, antogs 2013-01-17. • Försörjningsstöd, antogs 2013-01-17. • Gymnasieenheten, antogs 2013-01-17. • Jobbcenter med kafé verkstäder, antogs 2013-01-17. • Komvux: grundläggande vuxenutbildning, (ej grundläggande Vux bas), gymnasial vuxenutbildning, påbyggnadsutbildning samt kvalificerad yrkesutbildning, antogs 2013-01-17. • Skolhälsovård (SHV), specialpedagogernas verksamhet, kuratorernas verksamhet, antogs 2013-01-17. • Svenska för invandrare, SFI, antogs 2013-01-17. Dokumenthanteringsplan för projekt, upprättad av projektledare på gemensam administration och kommunens arkivarie i syfte att användas av berörda nämnder och styrelser, antogs 2007-03-23 av kommunstyrelsen, se diarienummer: KS/207:181. Tekniska hjälpmedel Datorer vid receptionen i kommunhuset ger möjlighet för allmänheten att söka efter diarieförda dokument som inte är sekretessbelagda. Arkivbeskrivningar för alla nämnder ska gå att finna via diariet på kommunens hemsida, www.sigtuna.se, både aktuella och historiska. UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Södergatan 20, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 260 36 utbildningocharbetsmarknad@sigtuna.se www.sigtuna.se 8 (8) Bilaga UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Södergatan 20, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 260 36 utbildningocharbetsmarknad@sigtuna.se www.sigtuna.se Datum 2015-02-17 TJÄNSTESKRIVELSE Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Vilhelmina Ranevad Granfalk Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Fastställande av delegeringsordning för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Dnr: UAN/2015:45 Förslag till beslut 1. Nämnden beslutar att fastställa delegeringsordning för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ärendebeskrivning Sammanfattning Kommunallagen ger i 6 kap. 33§ möjlighet för nämnd att delegera sin beslutanderätt i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden till utskott, ledamot eller ersättare inom nämnd samt till anställd i kommunen. Delegeringsordningen är ett levande dokument som bör uppdateras vid behov. Bakgrund Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutade om en delegationsordning för nämnden i samband med att nämnden tillträdde 2011. Under föregående mandatperiod har delegationsordningen reviderats vid ett flertal tillfällen. När nu en ny nämnd har tillträtt för en ny mandatperiod är det naturligt att nämnden fattar beslut om en uppdaterad delegeringsordning. Beskrivning av ärendet Kommunallagen ger i 6 kap. 33§ möjlighet för nämnd att delegera sin beslutanderätt i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden till utskott, ledamot eller ersättare inom nämnd samt till anställd i kommunen. Beslut som fattas med stöd av delegation är således ett beslut av nämnden. Ett beslut kan inte återkallas eller överprövas av nämnden, men överklagas på samma sätt som ett beslut av nämnden. Delegationsbeslut ska fattas i enlighet med gällande lagar och förordningar och ska återrapporteras till nämnden i form av delegeringsbeslut. I förslaget till delegeringsordning överlåter nämnden, med stöd av 6 kap. 37 § kommunallagen, till förvaltningschef att i sin tur uppdra till annan anställd inom förvaltningen att besluta i stället för denne. Den som har fått beslutanderätt 1 (2) Datum 2015-02-17 vidaredelegerad till sig från förvaltningschefen har inte rätt att i sin tur delegera beslutanderätten vidare. Delegeringsordningen är ett levande dokument som ska revideras vid behov. Det innebär att dokumentet i samband med förändrad lagstiftning, förändrad organisation eller på grund av beslut från kommunfullmäktige, kommunstyrelse eller nämnd kan komma att behöva revideras av nämnden. I samband med att nämnden fastställer delegeringsordning för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ändras dokumentets titel från delegationsordning till delegeringsordning. Det eftersom det senare är ett begrepp som tydligare anger vad som avses. Förvaltningens rekommendation Förvaltningen rekommenderar nämnden att anta bifogad delegeringsordning. Barnrättsperspektivet Frågan om delegeringsordning påverkar inte barn. Ekonomiska konsekvenser Delegeringsordningen påverkar inte nämndens budget. Delgivning Nämndsekreterare Beslutsunderlag Delegeringsordning för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Vilhelmina Ranevad Granfalk Tf. kommunjurist/nämndsekreterare utbildning och arbetsmarknad Marie-Louise Khan-Tamakloe Förvaltningschef __________________ 2 (2) Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Delegeringsordning ationsordning för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Sigtuna kommun Antagen av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden den 2015-02-17. A. Allmänna förutsättningar Kommunallagen ger i 6 kap 33 § möjlighet för nämnd att delegera sin beslutanderätt i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden till utskott, ledamot eller ersättare inom nämnd samt till anställd hos kommunen. Med delegering avses att det politiska organet överför självständig beslutanderätt, det vill säga ger någon i uppdrag att fatta beslut å nämndens vägnar i vissa ärenden. Beslut som fattats av tjänsteman, utskott, ledamot eller ersättare utan delegering i ärendet saknar laga verkan, det vill säga gäller inte. Delegats beslutanderätt är begränsad till det egna verksamhetsområdet. Delegering kan aldrig omfatta något utanför nämndens verksamhet. Beslut som fattats med stöd av delegering är således ett beslut av nämnden. Beslut kan inte återkallas eller överprövas av nämnden, men kan överklagas på samma sätt som ett beslut av nämnden. Delegeringsbeslut ska fattas i enlighet med gällande lagar och förordningar, kommunfullmäktiges beslut, för kommunen bindande avtal samt övriga styrdokument. Delegat som av särskilda skäl inte anser sig kunna fatta beslut i visst ärende kan överlämna ärendet till närmast överordnad. Delegaten kan också hänskjuta ärendet till nämnden. Enligt 6 kap 34 § får följande slag av ärenden ej delegeras: - ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, - framställningar eller yttranden till kommunfullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av kommunfullmäktige har överklagats, - ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, - vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. 1 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Vidaredelegering Med stöd av 6 kap 37 § kommunallagen överlåter utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt annan anställd inom kommunen att besluta istället för denne. Detta gäller i de ärenden som nämnden delegerat till förvaltningschefen med stöd av 6 kap 33 § kommunallagen. Beslut som fattats efter vidaredelegering skall anmälas till förvaltningschefen och till nämnden. Den vidaredelegerade beslutanderätten kan när som helst återkallas av förvaltningschefen eller nämnden. Beslut som en anställd har fattat med stöd av vidaredelegering från förvaltningschefen skall anmälas till denne (6 kap. 37 § kommunallagen). Besvärstid vid delegationsbeslut Klagotiden för kommunalbesvär börjar löpa från den dag då protokollet som omfattar anmält delegationsbeslut anslås. Besvärstiden för förvaltningsbesvär börjar löpa från den dag part eller annan besvärsberättigad får del av beslutet, oavsett om beslutet är anmält eller ej. Jäv Kommunallagens regler om jäv ska beaktas. (6 kap 24-27 §§ kommunallagen) När jäv föreligger skall ärendet överlämnas och beslut fattas av närmast överordnad som givits beslutanderätt för den aktuella ärendetypen. Om sådan delegat saknas skall beslut fattas av nämnden. Delegaten ansvarar för att anmäla om jäv föreligger. Delegats frånvaro Vid de tillfällen då delegat inte har möjlighet att fatta beslut, exempelvis vid tillfällig frånvaro, och beslut inte kan vänta inträder närmast överordnad. 2 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Förkortningar AB-avtal – Allmänna bestämmelser, bilaga till huvudöverenskommelse om kön och allmänna anställningsvillkor BEA - Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder GyF – Gymnasieförordningen SFS 2010:2039 OSL - Offentlighets- och sekretesslag SFS 2009:400 SoL - Socialtjänstlagen SFS 2001:453 TF - Tryckfrihetsförordningen SFS 1949:105 A. ADMINISTRATIVA ÄRENDEN A:1 A:2 A:3 A:4 A:5 A:6 A:7 A:8 DELEGAT Beslut att inte lämna ut allmän handling eller beslut om lämnande med förbehåll. 2 kap 14 § TF OSL Ändring eller rättelse av myndighets yttrande eller beslut i enlighet med 24 och 27 §§ förvaltningslagen Ändring av mindre, ej principiella justeringar i dokumenthanteringsplanerna inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Beslut om avskrivning av fordran upp till 1 20 % av prisbasbelopp. Föra kommunens talan eller befullmäktiga ombud att föra kommunens talan i administrativa mål och ärenden inom ramen för utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamhet. Föra kommunens talan eller ge fullmakt åt annan att föra kommunens talan inför domstol och andra myndigheter. Föra kommunens talan angående betalningsföreläggande eller handräckning samt att utfärda fullmakt för annan att göra detta. Föra MBL-förhandlingar enligt antagen instruktion, med möjlighet till vidaredelegation. Beslut att utse ombud för i ärenden eller mål vid allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol. Beslut att föra talan om ersättning i förvaltningsrätten. 9 kap 3 § Socialtjänstlagen Beslut om huruvida ersättningsskyldighet ska efterges. 9 kap. 4 § SoL Förvaltningschef Summa upp till 3 prisbasbelopp. Förvaltningschef 3 Förvaltningschef (ej delegation till annan anställd) Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef (ej delegation till annan anställd) Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef (ej delegation till annan anställd) Förvaltningschef Arbetsutskott Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden A:9 Fördelning av det kommunala bidraget till studieförbundet, enligt av nämnden antagna normer. Att utse beslutsattestanter och ersättare till dessa. Förvaltningschef A:11 Beslut om kassation och försäljning av lös egendom upptill värde av 3 prisbasbelopp. Förvaltningschef A:12 Beslut om upplåtelse av nyttjanderätt, lös egendom. A:13 Remisser, framställning och yttranden i ärenden av rutinmässig och enkel beskaffenhet. Beslut enligt 24 § förvaltningslagen (1996:223) att avvisa för sent inkommet överklagande samt beslut enligt 27 § samma lag om omprövning av beslut. Beslut om att ansöka om externa bidrag till nämndens verksamhet inom ramen för befintlig verksamhet. Beslut om förlängning av nämnden tidigare godkända avtal. Undertecknande av kompletterande avtal till av nämnden tidigare godkända avtal. Undertecknande av avtal efter beslut i nämnden. Förvaltningschef (ej delegation till annan anställd) Förvaltningschef A:10 A:14 A:15 Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef B. UPPHANDLING B:1 B:2 Entreprenad, material och inventarier upp till 50 25 prisFörvaltningschef basbelopp och inom befintlig ekonomisk ram. Upp handling varor och tjänster Konsultupphandling upp till 50 25 prisbasbelopp och inom befintlig ekonomisk ram. Förvaltningschef Obs! Delegation av upphandling gäller inte vid upphandling från ett delegaten närstående företag C. PERSONALADMINISTRATIVA ÄRENDEN C:1 Förvaltningschef C:4 Anställning av personal, såvitt avser inrättande av annan befattning än befattning av administrativ karaktär 1. 2 Anställning av chef med personal, budget- och verksamhetsansvar 3. 4 Anställning av personal i andra fall än som avses i punkt C:1 och C:2 5. Lönesättning. C:5 Avstängning, uppsägning, avskedande eller någon annan Förvaltningschef C:2 C:3 1 Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Beslut förutsätter att anställningen sker inom ramen för befintlig budget. Beslut om inrättande av befattning av administrativ karaktär fattas av kommundirektören arbtsgivardelegationens ordförande, se delegationsordning för kommunstyrelsen F9. 2 Beslut om återbesättande av befattning av administrativ karaktär beslutas av HR-chef. 3 Ej förvaltningschef. Beslut förutsätter att anställningen sker inom ramen för befintlig budget. 4 Beslut om återbesättande av befattning av administrativ karaktär beslutas av HR-chef. 5 Beslut förutsätter att anställningen sker inom ramen för befintlig budget. 4 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden C:6 C:7 C:8 C:9 C:10 arbetsrättslig disciplinåtgärd, AB-avtal. Avstängning, uppsägning, avskedande eller någon annan arbetsrättslig disciplinåtgärd, BEA-avtal. Företräda kommunen vid lokal förhandling. Beslut om att låta person, som avses i Skollagen 2 kap. 18 §, bedriva undervisning under längre tid än sex månader. Tjänstledighet egna angelägenheter upp till 3 månader. Beviljande av tjänstledighet över 3 månader upp till 6 månader av egen angelägenhet. Omändring av befattning och sysselsättningsgrad. Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef D. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER, UTBILDNING D:1 D:2 D:3 D:4 D:5 D:6 Fastställande av frilufts- och studiedagar. Förvaltningschef Beslut om avstängning av elev i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. 5 kap. 17 § Skollagen (2010:800). Under en kortare period, som längst två veckor. 5 kap.18 § Skollagen Arbetsutskott (ej vidaredelegation) Utöver två veckor, som längst innevarande kalenderhalvår och ytterligare tre kalenderhalvår. Beslut om avstängning av elev från utbildning med praktiska inslag: i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. 5 kap. 19 § Skollagen (2010:800). Beslut om bidrag till varje enskild fristående huvudman i vilken hemkommunen har elev. Bidragsbeloppet fastställs av nämnd. Beslut om rese- och inackorderingsbidrag i enligt med lag 1991:1110 om kommuners skyldighet att svara för vissa elevresor och Sigtuna kommuns riktlinjer för rese- och inackorderingsbidrag för elever i gymnasieskolan samt skolskjuts för elever i gymnasiesärskolan. Skyldighet att ta emot anmälan samt att skyndsamt utreda omständigheter kring kränkande behandling och trakasserier samt vidta skäliga åtgärder. 6 kap. 10 § SL, 2 kap. 7 § diskrimineringslagen. Beslut med anledning av kommunens aktivitetsansvar. 29 kap. 9 § Skollagen Nämnden (ej vidaredelegation) Arbetsutskott (ej vidaredelegation) Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef E. GYMNASIESKOLAN OCH GYMNASIESÄRSKOLAN 5 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ärenden enl. 5 kap. skollagen Gymnasiet (1985:1100) För utbildning påbörjad innan den 1 juli 2011 E:1 E:2 E:3 E:4 E:5 E:6 E:7 E:8 E:9 E:10 E:11 E:12 E:13 E:14 E:15 E:16 E:17 33 § Beslut om inackorderingstillägg utöver fastställd taxa Förvaltningschef och riktlinjer. 15 kap Allmänna bestämmelser gymnasieskolan (2010:800) 17 § Beslut om eleverna ska hålla sig med enstaka egna Förvaltningschef hjälpmedel. 19 § Beslut om rätt till modersmålsundervisning. Förvaltningschef Se även GyF 4 kap. 15 §. 16 kap Utbildning på nationella program i gymnasieskolan 14 § Besluta om avvikelser från ett nationellt program Förvaltningschef p.g.a. särskilda skäl. 15 § Beslut om att elevs utbildning får fördelas på längre Förvaltningschef tid än 3 år. Se även GyF 9 kap. 7 §. 36 § Beslut om en sökandens behörighet och mottagande Förvaltningschef till ett nationellt program. 43 § Beslut om mottagande till nationella program i första Förvaltningschef hand. 47 § Beslut om mottagande till nationella program i andra Förvaltningschef hand. 44 §, 47 § Beslut angående sökande från annan kommun. Förvaltningschef Se även SL 17 kap. 19 §, 21 §. 48 § Avge yttrande till annan kommun med anledning av Förvaltningschef mottagande av elev. 50 § Besluta om ersättning till den kommun som på ett Förvaltningschef nationellt program har antagit en elev som är hemmahörande i kommunen. 52 § och 54 § Beslut om bidrag från kommunen för nation- Förvaltningschef ellt program. 17 kap Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan § 5 och § 6 Beslut om utbildningens omfattning (enskild Förvaltningschef elev). 7 § Besluta om en plan för utbildningen på introduktionsFörvaltningschef programmen. 11 § Beslut om huruvida det finns synnerliga skäl för ung- Förvaltningschef domar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram att få tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ. 14 § Besluta om behörighet och mottagande till preparand- Förvaltningschef utbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ eller språkintroduktion. § 21 Beslut om att ta emot ungdomar som inte kommer Förvaltningschef från Sigtuna kommun på preparandutbildning, yrkesintroduktion, individuellt alternativ eller språkintroduktion. 6 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden E:18 E:19 E:20 E:21 E:22 E:23 E:24 E:25 E:26 E:27 E:28 E:29 E:30 E:31 E:32 E:33 E:34 E:35 E:36 E:37 E:38 29 § Beslut om bidrag till fristående gymnasieskola för Förvaltningschef elev till yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. 18 kap Allmänna bestämmelser om gymnasiesärskolan 18 kap. 5 § och 18 kap. 7 § Beslut om huruvida elev tillhör Förvaltningschef målgruppen för gymnasiesärskola. 19 kap. 17 § Beslut om att utbildningen ska fördelas på Förvaltningschef längre tid än fyra år. 19 kap. 29 § Antagning av elev vid nationellt program, Förvaltningschef specialutformat program eller ett individuellt program. 18 kap. 32 § Beslut om inackorderingsbidrag till offentlig Förvaltningschef huvudman. 19 kap Utbildning på program i gymnasiesärskolan (2010:800) 18 kap. 30 § och 18 kap. 35 § Beslut om skolskjuts. Förvaltningschef 18 kap. 31 § Beslut om skolskjuts i en annan kommun än Förvaltningschef hemkommunen. 19 kap. 43 och 45 § Beslut om ersättning till den huvudFörvaltningschef man som tagit emot en elev för utbildning på program inom gymnasiesärskolan. 19 kap. 47 § Beslut om tilläggsbelopp för elever med omFörvaltningschef fattande behov av särskilt stöd eller till elever som ska erbjudas modersmålsundervisning. Övriga bestämmelser skollagen 6 § Beslut om bidrag till huvudman för en godkänd interFörvaltningschef nationell skola för elev som fullgör sin gymnasiala utbildning där. 2-5 §§ GyF 12:11 Mottagande av elev från utlandet. Förvaltningschef 24 kap 15 § Beslut om ersättning till folkhögskola som Förvaltningschef bedriver SFI. Ärenden enl. gymnasieförordningen (2010:2039) 4 kap. Utbildningens innehåll och omfattning 6 § Beslut om kurser inom programfördjupning. Förvaltningschef 7 § och 7 a § Beslut om kurser som individuellt val. Förvaltningschef 12 § Beslut om arbetsplatsförlagt lärande på högskoleförFörvaltningschef beredande program. 13 § Beslut om åtgärder när arbetsplatsförlagt lärande inte Förvaltningschef kan erbjudas på ett yrkesprogram. 22 § Beslut om antal undervisningstimmar. Förvaltningschef 7 kap. Beslut om antagning 3 § Beslut om antalet platser avsatta för fri kvot. Förvaltningschef 7 § Beslut om preliminär antagning. Förvaltningschef 8 § Beslut om antagning vid senare tidpunkt. Förvaltningschef 9 § Beslut om byte av studieväg. Förvaltningschef 7 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden E:39 E:40 E:41 E:42 E:43 13 § Beslut om antagning vid gymnasiesärskolan. 9 kap. Stödåtgärder 7 § Beslut om förlängd undervisning. Ärenden enligt patientsäkerhetslagen 3 kap. 3 §. Utreda händelser i verksamheten som har medfört eller kunnat medföra en vårdskada. 3 kap. 5 § Anmäla händelser som har medfört eller kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg. 3 kap. 10 § Beslut om patientsäkerhetsberättelse. Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef F. VUXENUTBILDNING F:1 F:2 F:3 F:4 F:5 F:6 F:7 F:8 F:9 F:10 F:11 F:12 F:13 F:14 F:15 F:16 Ärenden enligt Skollagen (2010:800) 20 kap. Kommunal vuxenutbildning 7 § Beslut om huruvida böcker och andra lärarverktyg ska anskaffas av eleverna själva eller erbjudas mot avgifter högst motsvarande huvudmannens anskaffningskostnader. 9 § Beslut om utbildningen på kurs ska upphöra. 14 § Beslut om elev har rätt att delta vid utbildning hos annan huvudman. 21 § Yttrande om kommunen svarar för kostnaderna för sökandes utbildning anordnad av annan huvudman. 22 § Beslut om mottagande vid utbildning. 23 § Beslut om antagning vid utbildning. 21 kap. Särskild utbildning för vuxna 6 § Beslut om huruvida böcker och andra lärarverktyg ska anskaffas av eleverna själva eller erbjudas mot avgifter högst motsvarande huvudmannens anskaffningskostnader. 7 § Beslut om mottagande till utbildning. 7 § Yttrande om kommunen svarar för kostnaderna för sökandes utbildning, anordnad av annan kommun. 9 § Beslut om att utbildning på kurs ska upphöra. 22 kap. Utbildning i svenska för invandrare 5 § Beslut om huruvida eleverna ska hålla sig med enstaka egna lärverktyg. 6 § Beslut om antalet undervisningstimmar för en kurs i svenskundervisning för invandrare. 15 § Beslut om att person ska tas emot vid utbildning. 16 § Beslut om utbildningen på kursen ska upphöra. 24 § Anordna prövning inom svenskundervisning för invandrare. Förordning om vuxenutbildning (2011:1108) 2 kap. 5 § Beslut om att ansöka om ny kurs. 8 Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden F:17 F:18 F:19 F:20 2 kap. 9 § Beslut om vilka nationella kurser som ska ges. 2 kap. 27-28 §§ Beslut avseende arbetsplatsförlagd utbildning. 4 kap. 24 § Prövning inom vuxenutbildning. Även 20 kap. 30 § skollagen. SFI-BONUS (2010:538) Utbetalning av SFI-bonus enl. Lag om prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning för invandrare. Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Verksamhetschef/rektor J. UPPDRAGSUTBILDNINGEN G:1 G:2 Tecknande av avtal avseende uppdragsutbildning till ett värde upp till tio basbelopp Tecknande av avtal avseende uppdragsutbildning till ett värde upp till två basbelopp Förvaltningschef Förvaltningschef H. EKONOMISKT BISTÅND m.m. H:1 H:2 H:3 H:4 H:5 H:6 H:7 H:8 H:9 H:10 H:11 Allmänt 2 kap 10 § SoL Begäran eller svar på begäran om att ärende ska flyttas över till annan kommun. 2 kap 11 § SoL Ansökan om överflyttning av ärende till annan kommun, via Socialstyrelsen. Beslut att polisanmäla brott som hindrar nämndens verksamhet eller vissa brott som riktar sig mot underårig. Överklagande av besvärsmyndighets beslut i ärende enligt SoL. Beslut fattat med stöd av tjänstemans delegation 17 § Lag om underhållsstöd Framställning till försäkringskassan om att underhållsstöd ska utbetalas till nämnden Beslut om att skriva avtal med hyresvärdar gällande genomgångslägenhet eller jourlägenhet. Utredning enligt 11 kap 1 § SoL Beslut om att utredning ska inledas. Beslut om att utredning inte ska inledas. Beslut om att inledd utredning ska läggas ned. Beslut om att utredning inte ska föranleda någon åtgärd. Försörjningsstöd a. Beslut om försörjningsstöd – enligt riksnorm eller riktlinjer. b. Avslag eller beslut om nedsättning av försörjningsstöd. 4 kap 1 § SoL Beslut om hyresskulder motsvarande 30 25 % av basbeloppet. Beslut om hyresskuld, upp till 3 månader upp till ett basbelopp. 9 Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden H:12 4 kap 1 § SoL Beslut om bistånd för tandvård upp till 30 25 % av basbeloppet. Förvaltningschef Beslut om bistånd för tandvård upp till 50 % av ett basbelopp. 4 kap 1 § SoL H:13 H:14 H:15 H:16 H:17 H:18 H:19 H:20 H:21 H:22 H:23 H:24 H:25 H:26 H:27 Beslut om flyttkostnader upp till 50 % av ett basbelopp. 4 kap 1 § SoL Förvaltningschef Beslut om glasögon. Förvaltningschef 4 kap 1 § SoL Beslut om annat bistånd upp till 50 % av basbeloppet per hushåll. 4 kap 1 § SoL Beslut om förskott på förmån enligt 4 kap 1 § SoL med återkrav. 4 kap 1 § SoL 9 kap 2 § 1 st. SoL Beslut om ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 2 § SoL med eventuellt återkrav. 4 kap 2 § SoL 9 kap 2 § 1 st. SoL Anstånd med återbetalning av utgivet försörjningsstöd. 4 kap 1 § SoL 9 kap 2 § SoL Bistånd enligt 4:2 SoL i form av en kontaktperson. 4 kap 2 § SoL Beslut om förmedlingsmedel. Beslut om boende på kvinnojour upp till 7 dagar. 4 kap 2 § SoL Beslut om boende i kvinnojour efter 7 dagar. 4 kap 2 § SoL Beslut om bostad som bistånd i form av genomgångsbostad eller boende i socialtjänstens lägenhet för tillfälligt boende (jourlägenheter). 4 kap 2 § SoL Beslut om boende på externt tillfälligt boende. Beslut om deltagande i praktik eller annan kompetenshöjande åtgärd. 4 kap 4 § SoL Handläggning och beslut av dödsboanmälan. Ärvdabalken 20 kap 8 a § Beslut om bistånd över angivna nivåer. 10 Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Arbetsutskott (ej vidaredelegat- Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden H:28 H:29 H:30 H:31 H:32 H:33 ion) Beslut om att inleda utredning avseende Lex Sarah. Förvaltningschef Beslut om Lex Sarh-anmälan till aktuell tillsynsmyndighet. Förvaltningschef Beslut om fritidspeng. Förvaltningschef 4 a kap. 1 § SoL Fördelning av stiftelsemedel Fördelning av medel ur stiftelser som förvaltas av Sigtuna Förvaltningschef kommun (enligt kommunstyrelsens beslut den 17 maj 2010, § 132). Socialjouren Nordväst Delegationen gäller under Socialjouren Nordvästs öppettider då försörjningsstödsenheten i Sigtuna kommun har stängt. Delegationen gäller för akuta beslut då socialsekreterare på Socialjour Nordväst bedömt att det inte är möjligt att avvakta till nästkommande vardag. Beslut om akut annat bistånd för att tillgodose behov till Förvaltningschef nästkommande vardag. 4 kap 1 § SoL Beslut om boende på kvinnojour till nästkommande vardag. Förvaltningschef 4 kap 2 § SoL Beslut om boende på externt tillfälligt boende till nästFörvaltningschef kommande vardag. 4 kap 1 § SoL 4 kap 2 § SoL I. ÖVRIGT I:1 I:2 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ordförande får i Ordförande (ej vidaredelegatuppdrag att på nämndens vägnar besluta i ärenden som är så ion) brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Ärendena får dock inte vara av principiell beskaffenhet eller avse ärenden som inte får delegeras enligt kommunallagen (6 kap 34 §). Besluten skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Beslut i individärenden. Arbetsutskott 11 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Delegeringsordning för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Sigtuna kommun Antagen av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden den 2015-02-17. A. Allmänna förutsättningar Kommunallagen ger i 6 kap. 33 § möjlighet för nämnd att delegera sin beslutanderätt i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden till utskott, ledamot eller ersättare inom nämnd samt till anställd hos kommunen. Med delegering avses att det politiska organet överför självständig beslutanderätt, det vill säga ger någon i uppdrag att fatta beslut å nämndens vägnar i vissa ärenden. Beslut som fattats av tjänsteman, utskott, ledamot eller ersättare utan delegering i ärendet saknar laga verkan, det vill säga gäller inte. Delegats beslutanderätt är begränsad till det egna verksamhetsområdet. Delegering kan aldrig omfatta något utanför nämndens verksamhet. Beslut som fattats med stöd av delegation är således ett beslut av nämnden. Beslut kan inte återkallas eller överprövas av nämnden, men kan överklagas på samma sätt som ett beslut av nämnden. Delegeringsbeslut ska fattas i enlighet med gällande lagar och förordningar, kommunfullmäktiges beslut, för kommunen bindande avtal samt övriga styrdokument. Delegat som av särskilda skäl inte anser sig kunna fatta beslut i visst ärende kan överlämna ärendet till närmast överordnad. Delegaten kan även hänskjuta ärendet till nämnden. Enligt 6 kap. 34 § får följande slag av ärenden ej delegeras: - ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, - framställningar eller yttranden till kommunfullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av kommunfullmäktige har överklagats, - ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, - vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. 1 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Vidaredelegation Med stöd av 6 kap. 37 § kommunallagen överlåter utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt annan anställd inom kommunen att besluta istället för denne. Detta gäller i de ärenden som nämnden delegerat till förvaltningschefen med stöd av 6 kap. 33 § kommunallagen. Beslut som fattats efter vidaredelegering ska anmälas till förvaltningschefen och till nämnden. Den vidaredelegerade beslutanderätten kan när som helst återkallas av förvaltningschefen eller nämnden. Beslut som en anställd har fattat med stöd av vidaredelegering från förvaltningschefen ska anmälas till denne (6 kap. 37 § kommunallagen). Besvärstid vid delegationsbeslut Klagotiden för kommunalbesvär börjar löpa från den dag då protokollet som omfattar anmält delegationsbeslut anslås. Besvärstiden för förvaltningsbesvär börjar löpa från den dag part eller annan besvärsberättigad får del av beslutet, oavsett om beslutet är anmält eller ej. Jäv Kommunallagens regler om jäv ska beaktas. (6 kap. 24-27 §§ kommunallagen) När jäv föreligger ska ärendet överlämnas och beslut fattas av närmast överordnad som givits beslutanderätt för den aktuella ärendetypen. Om sådan delegat saknas ska beslut fattas av nämnden. Delegaten ansvarar för att anmäla om jäv föreligger. Delegats frånvaro Vid de tillfällen då delegat inte har möjlighet att fatta beslut, exempelvis vid tillfällig frånvaro, och beslut inte kan vänta inträder närmast överordnad. 2 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Förkortningar AB-avtal – Allmänna bestämmelser, bilaga till huvudöverenskommelse om kön och allmänna anställningsvillkor BEA – Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder GyF – Gymnasieförordningen SFS 2010:2039 OSL – Offentlighets- och sekretesslag SFS 2009:400 SL – Skollagen SFS 2010:800 SoL – Socialtjänstlagen SFS 2001:453 TF – Tryckfrihetsförordningen SFS 1949:105 A. ADMINISTRATIVA ÄRENDEN A:1 A:2 A:3 A:4 A:5 A:6 A:7 A:8 A:9 A:10 A:11 DELEGAT Beslut att inte lämna ut allmän handling eller beslut om lämnande med förbehåll. 2 kap. 14 § TF OSL Ändring av mindre, ej principiella justeringar i dokumenthanteringsplanerna inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Beslut enligt 24 § förvaltningslagen (1996:223) att avvisa för sent inkommet överklagande samt beslut enligt 27 § samma lag om omprövning av beslut. Föra kommunens talan eller ge fullmakt åt annan att föra kommunens talan inför domstol och andra myndigheter. Föra kommunens talan angående betalningsföreläggande eller handräckning samt att utfärda fullmakt för annan att göra detta. Beslut att föra talan om ersättning i förvaltningsrätten. 9 kap. 3 § Socialtjänstlagen Beslut om huruvida ersättningsskyldighet ska efterges. 9 kap. 4 § SoL. Förvaltningschef Summa upp till 3 prisbasbelopp. MBL-förhandlingar Förvaltningschef Förvaltningschef Fördelning av det kommunala bidraget till studieförbundet, enligt av nämnden antagna normer. Utse beslutsattestanter och ersättare till dessa. Förvaltningschef Beslut om kassation och försäljning av lös egendom upptill värde av 3 prisbasbelopp. Förvaltningschef 3 Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Arbetsutskott Förvaltningschef Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden A:12 Beslut om avskrivning av fordran upp till 1 prisbasbelopp. Förvaltningschef A:13 Beslut om att ansöka om externa bidrag till nämndens verksamhet inom ramen för befintlig verksamhet. Remisser, framställning och yttranden i ärenden av rutinmässig och enkel beskaffenhet. Beslut om förlängning av nämnden tidigare godkända avtal. Undertecknande av kompletterande avtal till av nämnden tidigare godkända avtal. Undertecknande av avtal efter beslut i nämnden. Förvaltningschef A:14 A:15 A:16 A:17 Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef B. UPPHANDLING B:1 B:2 Entreprenad upp till 50 prisbasbelopp och inom befintlig ekonomisk ram. Upp handling varor och tjänster upp till 50 prisbasbelopp och inom befintlig ekonomisk ram. Förvaltningschef Förvaltningschef C. PERSONALADMINISTRATIVA ÄRENDEN C:1 C:2 C:3 C:4 C:5 C:6 C:7 C:8 C:9 C:10 Anställning av personal, såvitt avser inrättande av annan befattning än befattning av administrativ karaktär 1. 2 Anställning av chef med personal, budget- och verksamhetsansvar 3. 4 Anställning av personal i andra fall än som avses i punkt C:1 och C:2 5. Lönesättning. Förvaltningschef Avstängning, uppsägning, avskedande eller någon annan arbetsrättslig disciplinåtgärd, AB-avtal Avstängning, uppsägning, avskedande eller någon annan arbetsrättslig disciplinåtgärd, BEA-avtal. Beslut om att låta person, som avses i Skollagen 2 kap. 18 §, bedriva undervisning under längre tid än sex månader. Tjänstledighet egna angelägenheter upp till 3 månader. Förvaltningschef Beviljande av tjänstledighet över 3 månader upp till 6 månader av egen angelägenhet. Omändring av befattning och sysselsättningsgrad. Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef D. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER, UTBILDNING 1 Beslut förutsätter att anställningen sker inom ramen för befintlig budget. Beslut om inrättande av befattning av administrativ karaktär fattas av kommundirektören . 2 Beslut om återbesättande av befattning av administrativ karaktär beslutas av HR-chef. 3 Ej förvaltningschef. Beslut förutsätter att anställningen sker inom ramen för befintlig budget. 4 Beslut om återbesättande av befattning av administrativ karaktär beslutas av HR-chef. 5 Beslut förutsätter att anställningen sker inom ramen för befintlig budget. 4 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden D:1 D:2 D:3 D:4 D:5 D:6 D:7 Fastställande av frilufts- och studiedagar. Förvaltningschef Beslut om avstängning av elev i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. 5 kap. 17 § Skollagen (2010:800). Under en kortare period, som längst två veckor. 5 kap.18 § Skollagen Arbetsutskott (ej vidaredelegation) Utöver två veckor, som längst innevarande kalenderhalvår och ytterligare tre kalenderhalvår. Beslut om avstängning av elev från utbildning med praktiska inslag: i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. 5 kap. 19 § Skollagen (2010:800). Beslut om bidrag till varje enskild fristående huvudman i vilken hemkommunen har elev. Bidragsbeloppet fastställs av nämnd. Beslut om rese- och inackorderings bidrag i enligt med lag 1991:1110 om kommuners skyldighet att svara för vissa elevresor och Sigtuna kommuns riktlinjer för rese- och inackorderingsbidrag för elever i gymnasieskolan samt skolskjuts för elever i gymnasiesärskolan. Skyldighet att ta emot anmälan samt att skyndsamt utreda omständigheter kring kränkande behandling och trakasserier samt vidta skäliga åtgärder. 6 kap. 10 § SL, 2 kap. 7 § diskrimineringslagen. Beslut med anledning av kommunens aktivitetsansvar. 29 kap. 9 § Skollagen Nämnden (ej vidaredelegation) Arbetsutskott (ej vidaredelegation) Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef E. GYMNASIESKOLAN OCH GYMNASIESÄRSKOLAN Ärenden enl. 5 kap. skollagen Gymnasiet (1985:1100) För utbildning påbörjad innan den 1 juli 2011 E:1 E:2 E:3 E:4 33 § Beslut om inackorderingstillägg utöver fastställd taxa Förvaltningschef och riktlinjer. Ärenden enl. skollagen (2010:800) 15 kap. Allmänna bestämmelser gymnasieskolan 17 § Beslut om eleverna ska hålla sig med enstaka egna Förvaltningschef hjälpmedel. 19 § Beslut om rätt till modersmålsundervisning. Förvaltningschef Se även GyF 4 kap. 15 §. 16 kap. Utbildning på nationella program i gymnasieskolan 14 § Besluta om avvikelser från ett nationellt program Förvaltningschef p.g.a. särskilda skäl. 5 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden E:5 E:6 E:7 E:8 E:9 E:10 E:11 E:12 E:13 E:14 E:15 E:16 E:17 E:18 E:19 E:20 E:21 E:22 15 § Beslut om att utbildning får fördelas på längre tid än 3 Förvaltningschef år. Se även GyF 9 kap. 7 §. 36 § Beslut om en sökandens behörighet och mottagande Förvaltningschef till ett nationellt program. 43 § Beslut om mottagande till nationella program i första Förvaltningschef hand. 47 § Beslut om mottagande till nationella program i andra Förvaltningschef hand. 44 §, 47 § Beslut angående sökande från annan kommun. Förvaltningschef Se även SL 17 kap. 19 §, 21 §. 48 § Avge yttrande till annan kommun med anledning av Förvaltningschef mottagande av elev. 50 § Besluta om ersättning till den kommun som på ett Förvaltningschef nationellt program har antagit en elev som är hemmahörande i kommunen. 52 § och 54 § Beslut om bidrag från kommunen för nation- Förvaltningschef ellt program. 17 kap. Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan § 5 och § 6 Beslut om utbildningens omfattning (enskild Förvaltningschef elev). 7 § Besluta om en plan för utbildningen på introduktionsFörvaltningschef programmen. 11 § Beslut om huruvida det finns synnerliga skäl för ung- Förvaltningschef domar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram att få tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ. 14 § Besluta om behörighet och mottagande till preparand- Förvaltningschef utbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ eller språkintroduktion. § 21 Beslut om att ta emot ungdomar som inte kommer Förvaltningschef från Sigtuna kommun på preparandutbildning, yrkesintroduktion, individuellt alternativ eller språkintroduktion. 29 § Beslut om bidrag till fristående gymnasieskola för Förvaltningschef elev till yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. 18 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasiesärskolan 18 kap. 5 § och 18 kap. 7 § Beslut om huruvida elev tillhör Förvaltningschef målgruppen för gymnasiesärskola. 19 kap. 17 § Beslut om att utbildningen ska fördelas på Förvaltningschef längre tid än fyra år. 19 kap. 29 § Antagning av elev vid nationellt program, Förvaltningschef specialutformat program eller ett individuellt program. 18 kap. 32 § Beslut om inackorderingsbidrag till offentlig Förvaltningschef huvudman. 6 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden E:23 E:24 E:25 E:26 E:27 E:28 E:29 E:30 E:31 E:32 E:33 E:34 E:35 E:36 E:37 E:38 E:39 E:40 E:41 E:42 E:43 19 kap. Utbildning på program i gymnasiesärskolan 18 kap. 30 § och 18 kap. 35 § Beslut om skolskjuts. Förvaltningschef 18 kap. 31 § Beslut om skolskjuts i en annan kommun än Förvaltningschef hemkommunen. 19 kap. 43 och 45 § Beslut om ersättning till den huvudFörvaltningschef man som tagit emot en elev för utbildning på program inom gymnasiesärskolan. 19 kap. 47 § Beslut om tilläggsbelopp för elever med omFörvaltningschef fattande behov av särskilt stöd eller till elever som ska erbjudas modersmålsundervisning. Övriga bestämmelser skollagen 24 kap. 6 § Beslut om bidrag till huvudman för en godkänd Förvaltningschef internationell skola för elev som fullgör sin gymnasiala utbildning där. 29 kap. 2-5 §§, GyF 12:11, Mottagande av elev från utlan- Förvaltningschef det. 24 kap. 15 § Beslut om ersättning till folkhögskola som Förvaltningschef bedriver SFI. Ärenden enl. gymnasieförordningen (2010:2039) 4 kap. Utbildningens innehåll och omfattning 6 § Beslut om kurser inom programfördjupning. Förvaltningschef 7 § och 7 a § Beslut om kurser som individuellt val. Förvaltningschef 12 § Beslut om arbetsplatsförlagt lärande på högskoleförFörvaltningschef beredande program. 13 § Beslut om åtgärder när arbetsplatsförlagt lärande inte Förvaltningschef kan erbjudas på ett yrkesprogram. 22 § Beslut om antal undervisningstimmar. Förvaltningschef 7 kap. Beslut om antagning 3 § Beslut om antalet platser avsatta för fri kvot. Förvaltningschef 7 § Beslut om preliminär antagning. Förvaltningschef 8 § Beslut om antagning vid senare tidpunkt. Förvaltningschef 9 § Beslut om byte av studieväg. Förvaltningschef 13 § Beslut om antagning vid gymnasiesärskolan. Förvaltningschef 9 kap. Stödåtgärder 7 § Beslut om förlängd undervisning. Förvaltningschef Ärenden enligt patientsäkerhetslagen 3 kap. 3 §. Utreda händelser i verksamheten som har medfört eller kunnat medföra en vårdskada. 3 kap. 5 § Anmäla händelser som har medfört eller kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg. 3 kap. 10 § Beslut om patientsäkerhetsberättelse. 7 Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden F. VUXENUTBILDNING F:1 F:2 F:3 F:4 F:5 F:6 F:7 F:8 F:9 F:10 F:11 F:12 F:13 F:14 F:15 F:16 F:17 F:18 F:19 Ärenden enligt Skollagen (2010:800) 20 kap. Kommunal vuxenutbildning 7 § Beslut om huruvida böcker och andra lärarverktyg ska anskaffas av eleverna själva eller erbjudas mot avgifter högst motsvarande huvudmannens anskaffningskostnader. 9 § Beslut om utbildningen på kurs ska upphöra. 14 § Beslut om elev har rätt att delta vid utbildning hos annan huvudman. 21 § Yttrande om kommunen svarar för kostnaderna för sökandes utbildning anordnad av annan huvudman. 22 § Beslut om mottagande vid utbildning. 23 § Beslut om antagning vid utbildning. 21 kap. Särskild utbildning för vuxna 6 § Beslut om huruvida böcker och andra lärarverktyg ska anskaffas av eleverna själva eller erbjudas mot avgifter högst motsvarande huvudmannens anskaffningskostnader. 7 § Beslut om mottagande till utbildning. 7 § Yttrande om kommunen svarar för kostnaderna för sökandes utbildning, anordnad av annan kommun. 9 § Beslut om att utbildning på kurs ska upphöra. 22 kap. Utbildning i svenska för invandrare 5 § Beslut om huruvida eleverna ska hålla sig med enstaka egna lärverktyg. 6 § Beslut om antalet undervisningstimmar för en kurs i svenskundervisning för invandrare. 15 § Beslut om att person ska tas emot vid utbildning. 16 § Beslut om utbildningen på kursen ska upphöra. 24 § Anordna prövning inom svenskundervisning för invandrare. Förordning om vuxenutbildning (2011:1108) 2 kap. 5 § Beslut om att ansöka om ny kurs. 2 kap. 9 § Beslut om vilka nationella kurser som ska ges. 2 kap. 27-28 §§ Beslut avseende arbetsplatsförlagd utbildning. 4 kap. 24 § Prövning inom vuxenutbildning. Även 20 kap. 30 § skollagen. Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef J. UPPDRAGSUTBILDNINGEN G:1 G:2 Tecknande av avtal avseende uppdragsutbildning till ett värde upp till tio basbelopp Tecknande av avtal avseende uppdragsutbildning till ett värde upp till två basbelopp H. EKONOMISKT BISTÅND m.m. 8 Förvaltningschef Förvaltningschef Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden H:1 H:2 H:3 Allmänt Begäran eller svar på begäran om att ärende ska flyttas över till annan kommun. 2 kap. 10 § SoL Ansökan om överflyttning av ärende till annan kommun, via Socialstyrelsen. 2 kap 11 § SoL H:11 Beslut att polisanmäla brott som hindrar nämndens verksamhet eller vissa brott som riktar sig mot underårig. Överklagande av besvärsmyndighets beslut i ärende enligt SoL. Beslut fattat med stöd av tjänstemans delegation Framställning till försäkringskassan om att underhållsstöd ska utbetalas till nämnden. 17 § Lag om underhållsstöd Beslut om att skriva avtal med hyresvärdar gällande genomgångslägenhet eller jourlägenhet. Utredning enligt 11 kap. 1 § SoL Beslut om att utredning ska inledas. Beslut om att utredning inte ska inledas. Beslut om att inledd utredning ska läggas ned. Beslut om att utredning inte ska föranleda någon åtgärd. Försörjningsstöd Beslut om försörjningsstöd – enligt riksnorm eller riktlinjer. H:12 Avslag eller beslut om nedsättning av försörjningsstöd. 4 kap. 1 § SoL Beslut om hyresskulder motsvarande 30 % av basbeloppet. H:4 H:5 H:6 H:7 H:8 H:9 H:10 H:13 H:14 Beslut om hyresskuld, upp till 3 månader upp till ett basbelopp. 4 kap. 1 § SoL Beslut om bistånd för tandvård upp till 30 % av basbeloppet. Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Beslut om bistånd för tandvård upp till 50 % av ett basbelopp. 4 kap. 1 § SoL Beslut om flyttkostnader upp till 50 % av ett basbelopp. Beslut om flyttkostnader upp till 25 % av ett basbelopp. Förvaltningschef 4 kap. 1 § SoL H:15 Beslut om glasögon. Förvaltningschef H:16 4 kap. 1 § SoL Beslut om annat bistånd upp till 50 % av basbeloppet per hushåll. Förvaltningschef 9 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut om annat bistånd upp till 25 % av basbeloppet per hushåll. H:17 H:18 H:19 H:20 H:21 H:22 H:23 H:24 H:25 H:26 H:27 H:28 H:29 H:30 H:31 H:32 4 kap. 1 § SoL Beslut om förskott på förmån enligt 4 kap. 1 § SoL med återkrav. 4 kap. 1 § SoL 9 kap. 2 § 1 st. SoL Beslut om ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 2 § SoL med eventuellt återkrav. 4 kap 2 § SoL 9 kap. 2 § 1 st. SoL Anstånd med återbetalning av utgivet försörjningsstöd. 4 kap. 1 § SoL 9 kap. 2 § SoL Bistånd enligt 4:2 SoL i form av en kontaktperson. 4 kap. 2 § SoL Beslut om förmedlingsmedel. Beslut om boende på kvinnojour upp till 7 dagar. 4 kap. 2 § SoL Beslut om boende i kvinnojour efter 7 dagar. 4 kap. 2 § SoL Beslut om bostad som bistånd i form av genomgångsbostad eller boende i socialtjänstens lägenhet för tillfälligt boende (jourlägenheter). 4 kap. 2 § SoL Beslut om boende på externt tillfälligt boende. Beslut om deltagande i praktik eller annan kompetenshöjande åtgärd. 4 kap. 4 § SoL Handläggning och beslut av dödsboanmälan. Ärvdabalken 20 kap. 8 a § Beslut om bistånd över angivna nivåer. Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Arbetsutskott (ej vidaredelegation) Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Beslut om att inleda utredning avseende Lex Sarah. Beslut om Lex Sarh-anmälan till aktuell tillsynsmyndighet. Beslut om fritidspeng. 4 a kap. 1 § SoL Fördelning av stiftelsemedel Fördelning av medel ur stiftelser som förvaltas av Sigtuna Förvaltningschef kommun (enligt kommunstyrelsens beslut den 17 maj 2010, § 132). Socialjouren Nordväst 10 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden H:33 H:34 H:35 Delegationen gäller under Socialjouren Nordvästs öppettider då försörjningsstödsenheten i Sigtuna kommun har stängt. Delegationen gäller för akuta beslut då socialsekreterare på Socialjour Nordväst bedömt att det inte är möjligt att avvakta till nästkommande vardag. Beslut om akut annat bistånd för att tillgodose behov till Förvaltningschef nästkommande vardag. 4 kap. 1 § SoL Beslut om boende på kvinnojour till nästkommande vardag. Förvaltningschef 4 kap. 2 § SoL Beslut om boende på externt tillfälligt boende till nästFörvaltningschef kommande vardag. 4 kap. 1 § SoL 4 kap. 2 § SoL I. ÖVRIGT I:1 I:2 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ordförande får i Ordförande (ej vidaredelegatuppdrag att på nämndens vägnar besluta i ärenden som är så ion) brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Ärendena får dock inte vara av principiell beskaffenhet eller avse ärenden som inte får delegeras enligt kommunallagen (6 kap. 34 §). Besluten ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Beslut i individärenden. Arbetsutskott 11 Datum 2015-02-17 TJÄNSTESKRIVELSE Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Vilhelmina Ranevad Granfalk Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Former för allmänhetens frågestund Dnr: UAN/2015:46 Förslag till beslut 1. Nämnden beslutar att fastställa formerna för allmänhetens frågestund. Ärendebeskrivning Enligt § 17 i Sigtuna kommuns Allmänt nämndreglemente, fastställt av kommunfullmäktige den 29 januari 2015, har nämnden rätt att inrätta en allmänhetens frågestund och fastställa formerna för denna. Allmänhetens frågestund är en del i att nämnden är öppen och lyhörd. Genom en allmänhetens frågestund möjliggörs en direkt kontakt med nämndens ledamöter och ersättare. Allmänhetens frågestund anordnas i början av ett sammanträde genom att sammanträdet ajourneras i högst 15 minuter. Vad som diskuteras under allmänhetens frågestund förs inte till protokollet. Vid särskilda skäl kan allmänhetens frågestund utgå. Delgivning Nämndsekreteraren __________________ 1 (1) Datum 2015-02-17 TJÄNSTESKRIVELSE Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Vilhelmina Ranevad Granfalk Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Meddelanden Dnr: UAN/2015:4 Förslag till beslut 1. Meddelandena läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning 1. Fastställande av nämndreglementen, Kommunfullmäktige. ___________________ 1 (1) Datum 2015-02-17 TJÄNSTESKRIVELSE Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Vilhelmina Ranevad Granfalk Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Delegationsbeslut Dnr: UAN/2015:5 Förslag till beslut 1. De redovisade delegationsbesluten läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Delegat Kambiz Asadollahi och andra delegater på enheten ___________________ Diarienr, löpnr eller datum Ärende 2015-01-01 – 2015-01-31 Beslut tagna på delegation av försörjningsstödsgruppen. 1 (1)
© Copyright 2024