Budget 2015
2 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning Planeringsförutsättningar 3 11 Förslag till beslut - Resultatbudget - Finansieringsbudget - Balansbudget - Nettobudgetanslag, driftbudget - Investeringsbudget - Övriga beslut - Särskilda budgetanvisningar 13 14 15 16 17 18 19 Driftbudget per verksamhetsområde - Kommunfullmäktige - Revision - Överförmyndare - Kommunstyrelse - Kommunledningskontor - Tekniskt kontor, skattefinansierat - Tekniskt kontor, Va - Tekniskt kontor, Avfall - Räddningstjänst - Byggnadsnämnd - Fritids- och kulturnämnd - Barn- och utbildningsnämnd - Socialnämnd - Miljönämnd - Lönepott - Pensioner - Semesterlöneskuld - Justering arbetsgivaravgifter 22 24 25 27 29 34 39 41 43 46 51 57 66 74 80 81 83 84 Investeringsbudget, detalj 86 Taxor och avgifter 96 Kommunfullmäktiges protokoll 114 3 Sammanfattning På följande sidor presenteras förslag till budget för verksamhetsåret 2015. Utgångsläge I juni 2014 beslöt kommunfullmäktige om ramar för 2015 till 2017. Beslutet grundade sig på då kända förutsättningar. Inlämnade driftbudgetförslag Nedan följer en sammanställning över inlämnade budgetförslag jämfört med tilldelade ramar: Verksamhetsområde Ram, tkr Förslag, tkr Avvikelse, tkr Kommunfullmäktige Revision Överförmyndare Kommunstyrelse Kommunledningskontor Tk, skattefinansierat Tk, Va Tk, avfall Räddningstjänst Byggnadsnämnd Fritid/kultur Bun Socialnämnd Miljönämnd Pensioner Lönepott Ökn semesterskuld Just arbetsgivaravgifter Intern ränteersättning Nya avskrivningar 2014, 2015 871 730 643 4 081 29 699 21 863 -45 -18 5 700 1 824 15 443 300 088 158 947 4 187 10 674 6 631 1 000 -4 500 -10 987 4 000 897 730 643 4 081 29 970 21 863 -45 -18 5 700 1 824 15 443 300 088 163 014 4 187 10 676 8 009 1 000 -4 500 -11 241 4 000 -26 0 0 0 -271 0 0 0 0 0 0 0 -4 067 0 -2 -1 378 0 0 254 0 TOTALT 550 831 556 321 -5 490 Som framgår ovan redovisades totalt en negativ avvikelse med -5 490 tkr jämfört med ram. Största orsaken härtill avser beräknade kostnader 2015 för flyktingverksamheten, som ej beaktades i ramen. Fr.o.m. sidan 22 kommenteras de inlämnade budgetförslagen, där också konsekvenserna av förslagen kan utläsas. 4 Inlämnade Investeringsförslag Den totala investeringsvolymen som nämnderna föreslagit uppgick till följande jämfört med ram: 2015 2016 2017 Förslag, tkr Ram, tkr 64 039 57 883 40 955 40 205 38 960 43 410 Avvikelse, tkr -6 156 -750 4 450 Som framgår ovan översteg föreslagna investeringar för åren 2015 till 2017 fastställda budgetramar med 2 456 tkr. Allmänna förutsättningar Befolkning 2014-11-01 Ränta genomsnitt 2015 Utdebitering 11 100 2,00 % 22:17 Resultaträkning, inlämnade budgetförslag. Ovanstående inlämnade budgetförslag tillsammans med då preliminära skatte- och bidragsintäkter innebar följande resultatbudget för 2015: Inlämnade förslag Ram, tkr Förslag, tkr Avvikelse, tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar 192 420 -715 326 -27 925 211 395 -739 269 -28 447 18 975 -23 943 -522 Nettokostnader -550 831 -556 321 -5 490 Skatt/bidrag 561 282 561 813 531 Finansnetto -2 310 -2 420 -110 8 141 3 072 -5 069 1,45 0,55 Resultat Resultat i procent av Skatt/bidrag (mål 2 %) Som framgår ovan innebär inlämnade budgetförslag ett resultat av enbart 3 072 tkr motsvarande 0,55 % av summa skatt-och bidrag. 5 Budgetberedningens arbete Budgetberedningen har i sitt arbete med budgeten för 2015 bl a träffat presidierna i de olika nämnderna. Därefter har fortsatt arbete med förslagen skett i budgetberedningen. I detta arbete har nedanstående förändringar av inlämnade budgetförslag gjorts. Budgetberedningens förändringar, driftbudget Åtgärd Tkr - = minskad kostnad/ökad intäkt + = ökad kostnad/minskad intäkt Överförmyndarverksamhet Ökning med 40 tkr pga senare års utfall +40 Tekniskt kontor, skattefinansierat Ökning av hyresintäkter pga nya lokaler ambulanser -75 Barn- och utbildningsnämnd Ökning med 2 500 tkr för att mildra konsekvenserna av föreslagen minskning av personaltätheten inom skolverksamheten +2 500 Tillägg 350 tkr avseende projekt ”Att vända frånvaro till närvaro” +350 Justering interna poster, fönsterputs samt vaktmästeri +145 Socialnämnden Tillägg 280 tkr avseende medel för fortsatt KOMET-utbildning inom socialförvaltningens individ- och familjeomsorg +280 Lönepott Ny lönepottsberäkning inkl tillägg för extra satsning avseende förskollärare -790 Räntenivå Sänkt ränta från 2,0 % till 1,5 %, samt höjd upplåning Ny skatteberäkning -730 +1 592 Generell besparing 2 000 tkr Kommunfullmäktige Överförmyndare Kommunstyrelse Kommunledningskontor Tekniskt kontor, skatt Räddningstjänst Byggnadsnämnd -3 -2 -13 -103 -247 -18 -12 6 Fritid- och kulturnämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Miljönämnd -40 -927 -609 -26 Total förändring driftbudget +1 312 Budgetberedningens förändringar av investeringsplanen Som tidigare beskrivits innebar inlämnade budgetförslag avseende investeringar för åren 2015 till 2017 en nivå som något översteg tidigare planer. Budgetberedningen har bearbetat förslagen och förändrat desamma. Nu liggande förslag från budgetberedningen redovisar följande investeringsnivåer för åren 2015 till 2017. Detaljerad redovisning återfinns fr.o.m. sidan 89. 2015 2016 2017 Inlämnade förslag Budgetberedningen 64 039 112 689 40 955 46 755 38 960 39 110 Förändring +48 650 +5 800 +150 Som framgår ovan har ökning skett av investeringsvolymen skett med 55 050 tkr för de tre åren. Huvuddelaen av denna ökning, 51 800 tkr, avser tillägg för Hagabodaskolan samt HVB-hem. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förändringar Driftbudget Tkr - = minskad kostnad/ökad intäkt + = ökad kostnad/minskad intäkt Socialnämnd Hyra dagcentral, halvårsdrift +300 Arbetsgivaravgifter Höjning enl budgetpropositionen +900 Ny skatteberäkning Enligt Skl 14:40 -900 7 Skatt- och bidragsberäkning Förutsättningar för skatteberäkningen 2015. Sedan den första sammanställningen av inlämnade budgetförslag gjordes har vissa förändringar skett av förutsättningarna för skatt- och bidragsberäkningen. I nuläget gäller följande förutsättningar (SKL 2014:40) Befolkning 2014-11-01 Utdebitering Skatteunderlagsökning 2013 till 2015 Kostnadsutjämningsbidrag/invånare Regleringsbidrag/invånare Strukturbidrag LSS-avgift/invånare 11 100 22:17 3,4 %, 3,5 % resp 4,8 % 62:182:104:-2 605:- Med ovanstående förutsättningar beräknas de totala skatt- och bidragsintäkterna till 561 121 tkr för 2015. Utdebitering 22:17 Materialet bygger på oförändrad skatt, 22:17 Upplåning För att klara likviditeten under 2015 uppskattas att nyupplåning bör sker med maximalt 82,0 mkr. Kommunens låneskuld har i reviderad budget för 2014 beräknats till totalt 237,0 mkr. Med den föreslagna upplåningen 2015 kommer kommunens låneskuld således uppgå till maximalt 319 mkr. I nuläget uppgår kommunens långfristiga låneskuld till 195 mkr, varav 15 mkr utgör räntebärande revers till Habo Energi AB. Utestående banklån (lån hos Kommuninvest AB) utgör således 180 mkr. Vid beräkning av kommunens räntekostnader för 2015 har förutsatts att kommunens låneskuld vid utgången av 2014 ej når beslutat maximal upplåning med 237 mkr, utan hamnar på 205 mkr. Dessutom ränteberäknas endast halva nyupplåningsbehovet för 2015. Utöver den långfristiga upplåningen utnyttjas vid enstaka tillfällen den checkräkningskredit som kommunen har på sitt koncernkonto. Koncernkontot utgörs av kommunens och dess bolags samlade likviditet. För tillfället är kreditgränsen 35 mkr. Disposition av ResultatUtjämningsReserv, RUR Fr o m 2013 finns möjlighet att, under vissa förutsättningar som kommunfullmäktige antagit, utjämna resultat över åren. För närvarande har kommunfullmäktige avdelat 13 200 tkr av det egna kapitalet i resultatutjämningsreserv, RUR. Innebörden av detta är att ev framtida negativa resultat enligt kommunfullmäktiges antagna riktlinjer kan accepteras. Det är således inte fråga om tidigare kostnadsförda avsättningar och därmed sparade medel. Eventuellt kan medel komma att ianspråktas i samband med 2014 års bokslut. 8 Disposition av RUR bedöms ej vara aktuellt för 2015. Definitivt ställningstagande sker i samband med bokslut för 2015. RUR, del av Eget Kapital IB 2015 Disp 2015 UB 2015 13 200 tkr 0 tkr 13 200 tkr Kommunfullmäktiges mål för 2015 Kommunfullmäktige antog 2011-11-24 Visioner och mål för Habo kommun. Beslutade visioner och mål avser åren 2012 till 2015. Under 2015 kommer visioner och mål att framarbetas för åren 2016 till 2019, vilka nya kommunfullmäktige förväntas fastställa under 2015. En hållbar kommun Habo kommun ska vara en kommun som är hållbar över tiden. Det innebär att vi ska hushålla med våra resurser så att kommande generationer får minst lika goda förutsättningar som nuvarande generationer. Vår tillväxt ska ske på ett sätt som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart. Inom ramen för en hållbar kommun preciseras målsättningar inom tio områden; ekonomi, utveckling, demokrati, boende, kommunikationer, miljö, mångfald, trygghet, internet och speciella utvecklingsområden som spänner över flera verksamheter. Ett av områdena där fullmäktige har formulerat preciserade målsättningar är ekonomi. ”Vi ska hushålla med kommunens ekonomi så att vi inte bygger upp en skuldbörda som kommande generationer får hantera. Målsättningen ska vara att finansiera investeringar med egna medel och minska vår skuldbörda så att vi på sikt blir skuldfria. Att klara våra mål utan att höja skatten är en självklar målsättning”. Kommunstyrelsens mål Kommunstyrelsen har med utgångspunkt från kommunfullmäktige antagit verksamhetsmål. Följande målsättningar har formulerats avseende ekonomi; Kommunens övergripande finansiella mål skall vara att varje års resultat skall uppgå till minst 2 % av de årliga skatte- och bidragsintäkterna. En jämförelse skall också göras beträffande det genomsnittliga resultatet för den senaste 4-årsperioden. De årliga nettoinvesteringarna skall finansieras med ny långfristig upplåning till högst 40 %. En jämförelse skall också göras beträffande nettoinvesteringarna för den senaste 4årsperioden. Visioner och mål Kommunfullmäktige har antagit sex visioner till vilka har kopplats mål, strategier och uppföljning. Visionerna presenteras nedan. 9 I Habo kommun ska barnen få en bra start i livet. Mål - Valfrihet för individen att välja olika pedagogiska inriktningar skall öka till 2015 Alla elever som slutar i grundskolan i Habo ska vara godkända i alla ämnen Ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling Alla förskolor/skolor ska ha lokala styrelser senast 2014 Relevanta KKIK-mått - 18 A Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? - 18 B Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? - 19 andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet. I Habo kommun ska det vara tryggt att bli äldre Mål - Senarelägga inträdet i äldreomsorgen utifrån 2011 års nivå Äldres upplevda nöjdhet ska öka utifrån 2011 års nivå Relevanta KKIK-mått - 26 Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende 27 Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen 29 Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst I Habo kommun ska alla känna social trygghet Mål - Snabb hjälp och stöd för människor i utsatta situationer Skapa bättre förutsättningar för personer med funktionsnedsättning Relevanta KKIK-mått - 9 Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök 30 Vilket serviceutbud finns inom LSS grupp- och serviceboende I Habo kommun ska det vara lätt att starta och driva företag Mål - Bli landets mest attraktiva kommun för företagande Nya företagsetableringar som totalt sysselsätter minst 100 personer Andelen traditionell kommunal verksamhet som bedrivs externt ska öka från 2011 års nivå under förutsättning att kvalitén förbättras och blir mer kostnadseffektiv Relevanta KKIK-mått - 32 Andelen förvärvsarbetande i kommunen 33 Hur många fler/färre förvärvsarbetande har tillkommit/försvunnit i kommunen 34 Hur många nya företag har startats per 1 000 invånare i kommunen 10 I Habo kommun trivs alla på jobbet Mål - Öka andelen nöjda medarbetare inom Habo kommuns förvaltningar Inför en kompetensutvecklingsplan för alla medarbetare i Habo kommun I Habo kommun har vi ett rikt fritids-, natur- och kulturliv Mål - Den upplevda folkhälsan ska öka genom ökade kultur och naturupplevelser Antalet besökare på Biblioteket ska öka jämfört med 2011 års nivå 11 Planeringsförutsättningar Utdebitering 22:17 Materialet bygger på oförändrad utdebitering. Befolkning 11 100 invånare Befolkningstalet 1 nov 2014 är avgörande för skatt- och bidragsberäkningen. I materialet beräknas invånarantalet till 11 100 st. Detta är en ökning med 152 st jämfört med 1 nov 2013. Garanterad medelskattekraft 235 207 kr Materialet bygger på Sveriges Kommuner och Landsting:s (SKL) prognos över medelskattekraften. Enligt deras senaste prognos (SKL 14:40) uppgår denna till 204 528 kr. Av denna garanteras i utjämningssystemet 115 %. Kostnadsutjämningsbidrag 62 kr per invånare Preliminärt beräknas kostnadsutjämningsbidraget till 62 kr per invånare. Definitiv avgift fastställs i december. Jämfört med fastställd avgift för 2014 är det en förbättring med 375 kr per invånare. LSS-avgift 2 605 kr per invånare Avgiften per invånare ökar med 186 kr per år mellan 2014 och 2015. Definitiv avgift fastställs i början på 2015. Personalkostnadsökning 2015 Vid beräkning av personalkostnadsökningar under 2015 har förutsatts att samtliga avtalsområden höjs fr o m april. Arbetsgivaravgifter 38,98 % Materialet bygger på en arbetsgivaravgift med 38,98 %. Dock har upptagits en reducering av arbetsgivaravgifterna med 3 600 tkr. Detta föranleds av den lägre arbetsgivaravgift som gäller för ungdomar samt pensionärer samt lägre avtalsenliga avgifter än budgeterat. Räntenivå långfristig upplåning 1,5 % Vid beräkning av kommunens externa räntekostnader har räntan 1,5 % använts. 12 Förslag till beslut På följande sidor redovisas förslag till beslut avseende Resultatbudget Finansieringsbudget Balansbudget Nettobudgetanslag Investeringsbudget Övriga beslut Särskilda budgetanvisningar Sidan 13 Sidan 14 Sidan 15 Sidan 16 Sidan 17 Sidan 18 Sidan 19 13 Resultatbudget 2015, tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatt/bidrag Finansiella kostnader 211 749 -741 273 -28 447 -557 971 561 121 -3 690 Finansiella intäkter 2 000 Resultat 1 460 Nyckeltal Andel av skatt/bidrag Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Resultat 99,44 % 0,30 % 0,26 % 14 Finansieringsbudget 2015, tkr Medel från verksamheten Försäljning av anl tillgångar 1 460 0 Nya lån 82 000 Regl icke rörelsekapitalpåverkande poster 29 737 Summa tillförda medel 113 197 Nettoinvesteringar 112 689 Amortering Summa använda medel Förändring av rörelsekapital Lånefinansieringsgrad maximalt 0 112 689 +508 72,8 % 15 Balansbudget 2015, tkr Bokslut 2013 Rev Budget 2014 Budget 2015 Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar 487 173 52 112 571 309 22 681 655 551 23 189 S:a tillgångar 539 285 593 990 678 740 Eget kapital 237 591 239 471 240 931 Avsättningar 28 769 29 594 30 884 185 000 87 925 237 000 87 925 319 000 87 925 S:a Skulder 272 925 324 925 406 925 S:a eget kapital, avsättningar, skulder 539 285 593 990 678 740 218 099 208 742 204 593 44,1 % 49 635 17 027 21 868 40,3% 54 256 21 648 21 873 35,5% 61 148 28 739 21 705 -29 431 1 880 508 1 460 Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Pensionsskuld intjänad före 1998 (inkl löneskatt) KPA-prognos 2014-08-28 Nyckeltal Soliditet Tillgångar/invånare Långfri skulder/invånare Eget kapital/invånare Förändring rörelsekapital, tkr Förändring eget kapital, tkr 16 Nettobudgetanslag 2015, tkr Verksamhet Enl KF Kommunfullmäktige Revision Överförmyndarverksamhet Kommunstyrelse Kommunledningskontor Tekniskt kontor, skattefinansierat Va-verksamhet Avfallsverksamhet Räddningstjänst Byggnadsnämnd Fritids- och Kulturnämnd Barn- och Utbildningsnämnd Socialnämnd Miljönämnd Lönepott Pensioner (netto) Ökad semesterlöneskuld Justering arbetsgivaravgifter Intern ränteersättning Nya avskrivningar 2014, 2015 894 730 681 4 068 29 867 21 541 -45 -18 5 682 1 812 15 403 302 156 162 985 4 161 7 219 10 676 1 000 -3 600 -11 241 4 000 Totalt 557 971 Justering efter KF Ny fastställd Budget 2015 119 -284 894 730 681 4 068 29 986 21 257 2 56 1 085 -539 4 -443 0 -45 -18 5 684 1 812 15 459 303 241 162 446 4 165 6 776 10 676 1 000 -3 600 -11 241 4 000 557 971 Efter kommunfullmäktiges beslut har omräkning skett av vissa interna poster samt tillägg gjorts för lönejusteringar under hösten 2014. 17 Investeringsbudget 2015, tkr Kommunledningskontor Utgifter 3 786 Tekniskt kontor, Fastighetsavdelning Utgifter 80 085 Tekniskt kontor, gata/park Utgifter Inkomster Netto 14 395 -5 250 9 145 Tekniskt kontor, va Utgifter Inkomster Netto 12 160 -4 400 7 760 Tekniskt kontor, avfall Utgifter 0 Räddningstjänst Utgifter 300 Fritids-och Kulturnämnd Utgifter 395 Barn- och Utbildningsnämnd Utgifter 10 000 Socialnämnd Utgifter 1 218 Totalt nettoinvesteringar Specifikation till ovanstående investeringar finns fr.o.m. sidan 86. 112 689 18 Övriga beslut - att partistödet för 2015 fastställs till 6 429:- (grundbidrag) samt 7 286:- (mandatbidrag) - att fastställa taxor och avgifter för 2015 enligt sidan 99 ff - att kommunens långfristiga upplåning vid utgången av 2015 får uppgå till högst 319 000 000:-, inklusive räntebärande revers till Habo Energi AB (15 000 000:-) - att utöver den maximala långfristiga upplåningen får tillfällig upplåning ske med högst 35 000 000:- - att utdebiteringen för 2015 fastställs till 22:17 19 Särskilda budgetanvisningar Anslagsbindning 1§ Av kommunfullmäktige beviljade anslag är bundna på verksamhetsområde. Budgetansvar 2§ Budgetansvaret åvilar ytterst respektive facknämnd och efter delegering även förvaltningschef. Budgetavvikelser 3§ Budgetavvikelser i form av kostnader utöver givna anslag godtages inte. Budgetdisciplin skall råda för såväl driftssom investeringsanslag. Tilläggsanslag beviljas undantagsvis av kommunfullmäktige genom särskilt beslut. Ny eller väsentligt förändrad verksamhet eller verksamhet med annat ändamål skall likaledes godkännas av kommunfullmäktige. Tilläggsanslag i form av överföringar av driftsanslag från tidigare år medges inte. Undantag kan medges för drifts- och investeringsprojekt. Redovisning av dessa skall ske på sätt som anges i 8 § andra stycket. För drift- och investeringsprojekt som belöper sig på flera verksamhetsår medges undantag. Överföring sker med det belopp som inte är förbrukat under året av exempelvis riktade statsbidrag, EUbidrag eller motsvarande. För investeringsprojekt gäller överföringen även kommunala medel. Inventarier Omdisponering av medel 4§ Respektive nämnd och styrelse medgives rätt att under året, utan kommunfullmäktiges särskilda beslut, inom tilldelade drifts- och investeringsanslag omdisponera dessa i den utsträckning som verksamheten kräver. Omdisponering mellan drifts- och investeringsanslag får inte ske utan fullmäktiges medgivande. Tilläggsanslag 5§ Förväntade intäkter och kostnader skall noga beräknas och därmed vara budgeterade. Tilldelade anslag motsvarar i huvudsak den ekonomiska nettoomslutning facknämnden/styrelsen förfogar över. 6§ Inköp av inventarier till belopp motsvarande ett basbelopp exkl moms skall redovisas som driftskostnad. Inköp av inventarier till belopp överstigande ett basbelopp exkl moms skall redovisas som investeringsutgift. Personalkostnader 7§ Årlig lönekostnadsökning och lönebikostnader skall vara finansierade fullt ut. Beräknade årliga lönekostnadsökningar budgeteras på ett centralt finanskonto. Efter avslutade löneförhandlingar tillgodoföres resp nämnd anslag för full kostnadstäckning av avtalad lönekostnadsökning. 20 Investeringar 8§ Investeringsprojekt som budgeterats och kostnadsberäknats till 1 000 000 kr eller däröver skall utöver en muntlig föredragning skriftligen redovisas vid varje tertialuppföljning. Dessutom skall redovisning ske av investeringsplanen vid samma tillfälle. Varje investeringsprojekt som är färdigställt skall slutredovisas med avräkning mot beviljade anslag. Varje investeringsprojekt skall anmälas hos respektive nämnd och styrelse innan igångsättande. styrelsen redovisa periodens ekonomiska utfall och prognos för årsutfallet. Budgetuppföljningen sker i form av en kortfattad skriftlig kommentar och siffersammanställning. Kommunstyrelsen har därefter att till kommunfullmäktige avge en budgetuppföljningsrapport. Respektive nämndordförande har att i kommunfullmäktige kommentera och analysera sin nämnds verksamhet, både vad gäller ekonomiskt utfall samt verksamhetsmässigt i form av volymtal mm Verksamhetsuppföljning/Översyn Budgetuppföljning 9§ Nämnd och i förekommande fall förvaltning skall två gånger per år, dels efter fyra månader dels efter åtta månaders verksamhet till kommun- 10 § Nämnder och styrelser skall återkommande effektivisera och rationalisera sin verksamhet i syfte att inrymma verksamhetens kostnader i den av kommunfullmäktige beslutade budgeten. 21 Driftbudget per verksamhetsområde På sidorna 22 till 87 redovisas och beskrivs de olika verksamhetsområdenas driftbudget för 2015. 22 Nämnd: Kommunfullmäktige Ordförande: Thomas Gustavsson Verksamhetsområde: Kommunfullmäktige, Valnämnd, Partistöd Förvaltning: Förvaltningschef: Kommunledningskontoret Jan-Åke Johansson Bokslut 2013 Rev Budget 2014 Budget 2015 Personalkostnader Övrig extern kostnad Kapitalkostnad Övrig intern kostnad 275 501 0 18 256 705 0 10 275 609 0 10 Summa kostnader 794 971 894 Externa intäkter Interna intäkter 0 0 0 0 0 0 Summa intäkter 0 0 0 Nettokostnad 794 971 894 VERKSAMHETSBESKRIVNING Kommunfullmäktige utgör kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige väljs i allmänna val för en period av fyra år. Val för perioden 2015 till 2018 skedde i september 2014 och resulterade i följande mandatfördelning, inom parantes anges mandatfördelning för föregående mandatperiod: Parti Antal mandat Moderata Samlingspartiet Kristdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet liberalerna Arbetarpartiet-Socialdemokraterna Miljöpartiet de gröna Sverigedemokraterna 8 5 2 2 11 2 5 (12) (6) (2) (2) (11) (1) (1) Totalt 35 (35) Kommunfullmäktige består av 35 ordinarie ledamöter. Kommunfullmäktige sammanträder normalt sista torsdagen i varje månad, undantaget dock juli månad. Således sammanträder kommunfullmäktige normalt 11 gånger per år. 23 I budgeten för 2015 ingår följande delar: Verksamhet Nettokostnad, tkr Kommunfullmäktige Valnämnd Partistöd 563 31 300 Totalt 894 Valnämnden består av fem ordinarie ledamöter med fem suppleanter. Partistödet uppgår totalt till 300 tkr. 15 % av summan delas ut som grundbidrag till varje i kommunfullmäktige representerat parti medan resterande bidrag delas ut som ett mandatbidrag. Detta innebär att grundbidraget uppgår till 6 429 kronor samt mandatbidraget till 7 286 kronor Kommunfullmäktige har också beslutat att kommunalt partistöd i Habo i huvudsak endast skall användas för aktiviteter i Habo kommun, samt att politiska partier som ej lyckas tillsätta sina platser i fullmäktige ej heller skall vara aktuella för kommunalt partistöd. KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2015 Jämfört med budget 2014 har kostnader för val frånräknats med 200 tkr samt tillägg gjorts med 100 tkr avseende nyvaldutbildning. Dessutom har kostnader för prenumeration av Dagens Samhälle höjts med 26 tkr. 24 Nämnd: Kommunrevision Ordförande: Zaine Andersson Verksamhetsområde: Revision Bokslut 2013 Rev Budget 2014 Budget 2015 Personalkostnader Övrig extern kostnad Kapitalkostnad Övrig intern kostnad 175 488 0 4 222 452 0 6 222 502 0 6 Summa kostnader 667 680 730 Externa intäkter Interna intäkter 0 0 0 0 0 0 Summa intäkter 0 0 0 Nettokostnad 667 680 730 MÅLBESKRIVNING Kommunrevisionens syfte är att med oberoende, saklighet och integritet granska verksamheten i nämnder och styrelser. VERKSAMHETSBESKRIVNING Kommunrevisionen granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. Prövning sker om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen inom nämnderna är tillräcklig. Granskning görs också av delårsbokslut. Revisorerna biträds i sitt arbete av sakkunniga i de fall detta anses behövas. KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2015 I enlighet med ramarna upptas 50 tkr extra 2015 med anledning av ny upphandling av revisionstjänster. 25 Nämnd: Överförmyndarverksamhet Överförmyndare: Ragnwald Ahlnér Verksamhetsområde: Överförmyndarverksamhet Bokslut 2013 Rev Budget 2014 Budget 2015 Personalkostnader Övrig extern kostnad Kapitalkostnad Övrig intern kostnad 545 55 0 3 436 84 0 3 434 244 0 3 Summa kostnader 603 523 681 Externa intäkter Interna intäkter 0 0 0 0 0 0 Summa intäkter 0 0 0 Nettokostnad 603 523 681 VERKSAMHETSBESKRIVNING I Habo kommun finns en överförmyndare och en ersättare. Totalt finns 58 personer (s.k. huvudmän) som har god man eller förvaltare (2014-09-01) . Vid samma tidpunkt fanns de 35 gode män/förvaltare. Dessutom finns det 18 förmynderskapsärenden (omyndiga), vilket innebär att det totala antalet ärenden 2014-09-01 är 76 st. Konsekvensbeskrivning av budget 2015 Habo och Mullsjö kommuner har initierat frågan om samverkansavtal med Jönköpings kommun avseende handläggning av enskilda ärenden rörande överförmyndarens tillsyn. Främsta anledningen är att ärendena rörande förvaltarskap och godmanskap blir mer och mer komplicerade och ofta kräver en juridisk kompetens. Överenskommelse om samarbetsavtal har träffats, som sammanfattningsvis innebär att överförmyndarnämndens kansli i Jönköping svarar för tillsyn av ställföreträdare (gode män, förvaltare och förmyndare) i samtliga tre kommuner (Jönköping, Habo och Mullsjö) från och med 2015. Avtalstiden föreslås gälla i första hand nästa mandatperiod (2015-2018). Kostnaderna kommer att fördelas efter antal ärenden och följande preliminära fördelning har gjorts avseende 2015: 26 Kommun Antal ärenden Kostnad Jönköping Habo Mullsjö 1 635 75 101 3 488 942 kr 160 043 kr 215 525 kr Varje kommun måste även fortsättningsvis ha en överförmyndare. Arbetsuppgifterna för överförmyndaren i Habo blir framför allt att bemanna överförmyndarexpeditionen i Habo samt att hjälpa till med rekryteringen av gode män och förvaltare. Arvodet till överförmyndaren har sänkts i budget 2015 samtidigt som budgeten innehåller ersättning till Jönköpings kommun enligt ingånget samarbetsavtal. Med hänsyn till senare års förbrukning har dessutom tillägg gjorts med 38 tkr. 27 Nämnd: Kommunstyrelse Ordförande: David Svensson Verksamhetsområde: Kommunstyrelsen (politisk verksamhet) Förvaltning: Förvaltningschef: Kommunledningskontoret Jan-Åke Johansson Bokslut 2013 Rev Budget 2014 Budget 2015 Personalkostnader Övrig extern kostnad Kapitalkostnad Övrig intern kostnad 1 902 2 870 29 233 1 921 2 098 28 205 1 736 2 100 27 205 Summa kostnader 5 034 4 252 4 068 Externa intäkter Interna intäkter 254 0 0 0 0 0 Summa intäkter 254 0 0 Nettokostnad 4 780 4 252 4 068 MÅLBESKRIVNING Kommunstyrelsen antar varje år (eller vartannat år) verksamhetsmål för kommunstyrelsens ansvarsområde. Kommunstyrelsens uppgifter regleras i kommunallagen samt i kommunstyrelsens reglemente. Kommunstyrelsen är kommunens ledande förvaltningsorgan. Kommunstyrelsen har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsens ledningsfunktion innebär bl a att övergripande leda och samordna - utvecklingen av den kommunala demokratin - utformningen av personalpolitiken - den översiktliga planeringen av användningen av mark och vatten - energiplanering och energihushållning - organisations- och förändringsarbete för att effektivisera administrations- och nämndarbete Kommunstyrelsen är också arbetslöshetsnämnd samt ansvarar för underhåll och förvaltning av kommunens fasta egendom med undantag av sådant som fullmäktige delegerat till annan nämnd. Kommunstyrelsen är också ansvarig för räddningstjänsten samt näringslivsfrågorna. VERKSAMHETSBESKRIVNING Kommunstyrelsen består av 11 ordinarie ledamöter, 13 ersättare samt 1 insynsplats. Under mandatperioden 2015 till 2018 är fördelningen enligt följande: 28 Socialdemokratiska arbetarpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet Moderaterna Sverigedemokraterna 4 ledamöter 2 ledamöter 1 ledamot 3 ledamöter 1 ledamot Budgeten för 2015 innehåller följande delar Kommunstyrelsens kostnader Folkhälsoprojekt (akt 151) Bidrag till Vätterns Vattenvårdsförbund (akt 150) Bidrag till konsumentrådgivning (id 1540) Bidrag till Europakorridoren (akt 153) Bidrag till Welcome to work (akt 157) Bidrag Science Park (akt 152) Bidrag Tillväxtarena Habo (akt 158, 159) Näringsliv och turism 2 332 tkr 70 tkr 35 tkr 61 tkr 15 tkr 15 tkr 50 tkr 100 tkr 1 390 tkr Totalt 4 068 tkr KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2015 Kommunstyrelsens kostnader. Budgeten för 2015 har minskats med 185 tkr avseende lönekostnader för avgående barnoch utbildningschef. Dessutom har hyreskostnader avseende option Spinnet utgått, 85 tkr. Kostnader för miljöprogrammet har upptagits med 100 tkr. Konsultkostnader har i förslaget upptagits till oförändrat 50 tkr. Senare års förbrukning har dock varit på högre nivåer, mellan 150 tkr till 200 tkr. Dessutom har kostnader reducerats med 13 tkr, generell besparing. 29 Nämnd: Kommunstyrelsen Ordförande: David Svensson Verksamhetsområde: Kommunledningskontor Förvaltning: Förvaltningschef: Antal årsarbetare: Kommunledningskontoret Jan-Åke Johansson 23,67 Bokslut 2013 Rev Budget 2014 Budget 2015 Personalkostnader Övrig extern kostnad Kapitalkostnad Övrig intern kostnad 14 744 8 926 2 260 1 187 15 766 10 443 2 606 779 17 475 12 363 1 871 883 Summa kostnader 27 117 29 594 32 622 Externa intäkter Interna intäkter 1 900 1 270 1 293 1 343 1 293 1 343 Summa intäkter 3 170 2 636 2 636 Nettokostnad 23 947 26 958 29 986 MÅLBESKRIVNING Kommunledningskontoret administrerar och verkställer uppgifter inom kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens verksamhetsområde. Följande målsättningar gäller för kontorets arbete: - ärenden för behandling i kommunstyrelse och kommunfullmäktige skall vara väl beredda så att återremisser pga ofullständigt beslutsunderlag minimeras - handläggningstiden skall vara så kort som möjligt - verka för att göra Habo kommun till en attraktiv kommun att bo och leva i - skapa förutsättningar för ökat antal sysselsättningstillfällen inom kommunen - verka för rationaliseringsåtgärder mellan kommunens förvaltningar - löpande ekonomisk- och verksamhetsuppföljning skall ske efter 1:a tertialet. Efter 2:a tertialets utgång redovisas delårsrapport per sista augusti med prognos för helåret. - kontorets arbete skall av andra förvaltningar och externa intressenter upplevas som positivt och serviceinriktat. 30 VERKSAMHETSBESKRIVNING Kommunledningskontoret är organiserat i fyra avdelningar: Kanslienhet Personalenhet Ekonomienhet IS/IT-enhet Växel 3,00 årsarbetare 7,75 årsarbetare (inkl bemanningsenhet 2,75) 5,60 årsarbetare 6,00 årsarbetare 1,32 årsarbetare Totalt 23,67 årsarbetare Kontorets budget för 2015 innehåller följande verksamheter: Verksamhet Nettokostnad, tkr Kommunledningskontoret, personal och verksamhetskostnader, inkl internhyra. Växel Facklig tid Medlemskap Leader Avgift till Sv Kommunförbund Primärkommunala nämnden Försäkringar Företagshälsovård (centrala medel) Personaltidning Arbetsmarknadsåtgärder Subvention friskvård Gratifikationer/minnesgåvor Central kompetensutvecklig Inköp datorer, mobiler mm (PC-som tjänst) 21 001 tkr Totalt 29 986 tkr -92 tkr 730 tkr 400 tkr 268 tkr 52 tkr 754 tkr 100 tkr 85 tkr 2 334 tkr 300 tkr 60 tkr 170 tkr 3 824 tkr Kanslienheten sköter ärendeberedningen inom kommunstyrelsens ansvarsområde. Inom avdelningen handhas också centrala funktioner såsom posthantering, arkivering mm. Personal- och löneenheten svarar för administrativt stöd till förvaltningarna avseende lön, försäkringar, pensioner mm. Andra övergripande frågor är förhandlingsarbete (kollektivavtal), personalpolitik, utbildning, företagshälsovård, anpassningsåtgärder, internkonsult mm. Fr o m hösten 2013 har pooler inrättats inom barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen som administreras av bemanningsenheten. IT-stödet i kommunen är centraliserat till IS/IT-enheten, vilken består av 6 tjänster. Ekonomienheten samordnar budget- och flerårsplanearbetet, upprättar bokslut samt samordnar den löpande ekonomiska uppföljningen. Vidare sköts kommunens kravverksamhet samt medelsförvaltning. 31 KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2015 Följande förändringar har gjorts till 2015 jämfört med 2014: Tillfälligt konsultstöd, Web-sida utgår, -113 tkr Ökade licenskostnader kansli, 112 tkr Ökad städkostnad, 98 tkr (ej i ram) Avgift Kommunförbund, -363 tkr 1,0 inköps- och upphandlingscontroller, 541 tkr Försäkringar, +25 tkr Julgåva timanställda, 40 tkr Minskat konsultstöd personalenhet, -70 tkr 0,5 tjänst bemanningsenhet, 216 tkr Facklig tid, +51 tkr Chefsutbildning regionförbundet, 60 tkr Tillfällig höjning 2014 kompetensutveckling, -140 tkr Feriepraktik, Young Drive, 42 tkr 1,0 systemtekniker, 653 tkr Sommarvikarier, 30 tkr Ökade licenskostnader IS/IT, 459 tkr PC-som tjänst, utökning 2 000 tkr Helårseffekter av lönehöjning 2014 mm, +122 tkr Minskade kapitalkostnader, -735 tkr FRAMTIDEN HOT/MÖJLIGHETER Kommunen har stora pensionsavgångar samt behov av nya kompetenser framöver. Nyrekrytering pga stora pensionsavgångar fortsätter, bl a chefspersonal. Ytterligare satsning på information, t ex kontaktcenter eller infocenter, önskvärt (placering nya växeln/receptionen i kommunhuset). Investeringsbudget För investeringar under 2015 har följande medel anslagits: Inventarier, IT-investeringar ospec Nytt budgetsystem E-myndighet Virtuella klienter Nytt serverrum, kommunhuset Hagenskolan IT Hagabodaskolan IT Familjecentral IT HVB-hem Sharepoint System center Uppgradering Decapus IT-utrustning kommunhuset Inventarier kommunhuset 300 tkr 160 tkr 350 tkr 1 280 tkr 420 tkr 130 tkr 200 tkr 20 tkr 20 tkr 200 tkr 300 tkr 50 tkr 256 tkr 100 tkr Totalt investeringar 3 786 tkr 32 Nytt budgetsystem Avser ny budgetmodul till Agresso ekonomisystem. I nuläget används ett äldre budgetsystem av de tre stora förvaltningarna. Resterande verksamheter budgeteras i excel. Ett nytt budgetsystem skulle underlätta budgeteringen samt integrationerna till ekonomisystemet. E-myndighet Uppbyggnad av E-tjänster för kommuninvånarna. Exempelvis att göra barnomsorgsplaneringen till en fullständig e-tjänst som integreras med barnomsorgssystemet. Virtuella klienter Virtuella klienter för administrationen innebär att datorkapaciteten finns i centrala servrar. Systemet innebär också högre säkerhet och tillgänglighet. Man kan således koppla upp sig utifrån, och behöver inte vara beroende av arbetsplatsens traditionella dator. Speciellt användbart är detta för personal inom äldreomsorg och hemsjukvården. De kan då, med hjälp av speciell identifiering, flytta sig från olika arbetsplatser och ändå nå den information de behöver. Serverrum kommunhuset Nuvarande serverrum i kommunhuset har brister. Framförallt är kylningen inte tillfredsställande. Problemet med detta är bl a lokalens låga takhöjd och ytan i sig är för liten. Under 2014 har, pga bristfälliga kylning, hårdvara fått ersättas motsvarande ca 1,2 mkr. Kostnaden har dock inte drabbat kommunen då vi har haft serviceavtal. Hagenskolan, Hagabodaskolan, Familjecentral samt HVB-hem, IT-utrustning Nätverksutrustning (swichar, accesspunkter mm) till de byggnationer som planeras. Sharepoint Sharepoint är Microsofts plattform för samarbete, informationsdelning, sökning och beslutsstöd. Produkten ingår i vår befintliga licensiering. SharePoint har på kort tid blivit den standardplattform som kommuner och större företag använder för att bygga intranätsajter, extranätsajter, Projektplatser och dokumenthanteringsflöden. Allt fler utvecklare av IS/IT-system integrerar mot SharePoint vilket möjliggör att kommunen kan återinvestera i system som bygger på eller integrerar med produkten och på så vis skapa en bättre helhet och utnyttjande av resurser, samtidigt som kostnaden för enskilda system kan minska. SharePoint integrerar sömnlöst även mot övriga system i Habo Kommuns Microsoftbaserade IT-infrastruktur för insamlande av information samtidigt som de kan säkerställa att säkerheten för informationen den bearbetar följer samma regler som för övrig infrastruktur. Investering behövs för förstudie, projektering, för inköp av färdiga moduler och anpassning av dessa för Habo Kommuns verksamhet och om så behövs, utveckling av egna moduler och processer. Några exempel på befintliga funktioner som bygger på SharePoint dokumenthantering lösningar och flöden. 33 Beslutstöd Skolportaler Webpublicering Intranät Projektplatser Extranet Beställingsportaler och självbetjäningsportaler System center System center är flera olika delar. Bl a möjliggör detta att åtgärder kan ske centralt ifrån utan att aktuell arbetsplats behöver besökas. Det innebär också ökad säkerhet på datorer och ökad prestanda. En annan del är ett migreringssystem där vid nyanställning uppgifter om personers behörighet kan administreras på ett effektivt sätt. Ytterligare en del är ett effektivare övervakningssystem där konditionen på servrar och datorer kan övervakas. Projektet beräknas pågå under ca tre år. Uppgradering Decapus Decapus är ett integrationssystem som flyttar filer med automatik mellan olika system. Uppgradering måste nu ske. IT-utrustning Kommunhuset Avser standardutrustning till fyra nya sammanträdesrum i kommunhuset. Inventarier kommunhuset Avser kompletterande inventarieinköp mm till sammanträdesrum samt allmänna ytor i kommunhuset. 34 Nämnd: Kommunstyrelsen Ordförande: David Svensson Verksamhetsområde: Teknisk verksamhet, skattefinansierat Förvaltning: Förvaltningschef: Tekniskt kontor Svante Modén Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Personalkostnader Övrig extern kostnad Kapitalkostnad Övrig intern kostnad 35 114 38 378 26 141 13 476 35 418 42 099 27 187 14 069 36 076 36 243 26 615 14 191 Summa kostnader 113 109 118 773 113 125 Externa intäkter Interna intäkter 14 744 76 620 12 532 77 163 11 541 80 327 Summa intäkter 91 364 89 695 91 868 Nettokostnad 21 745 29 078 21 257 MÅLBESKRIVNING Tekniska förvaltningen förvaltar kommunens egendomar i mark, anläggningar och byggnader. Dessutom utförs servicetjänster som produktion av mat, städ- och vaktmästeritjänster samt telefoni. Tekniska förvaltningen ansvarar dessutom för kommunens vatten & avlopp och renhållning. Tekniska förvaltningen har under 2012 formulerat och förankra specificerade mätbara verksamhetsmål som utgår från visioner och mål som antagits i kommunfullmäktige i november 2011. VERKSAMHETSBESKRIVNING Tekniska förvaltningen består av en stab och fyra enheter: Enheter Staben Plan & byggenheten Fastighetsenhet Årsarbetare 2,50 5,00 41,87 35 Gatu-enheten VA/avfalls-enheten Kostenheten 14,34 7,87 24,02 Totalt 95,60 Kontorets budget för 2015 innehåller följande verksamheter: Verksamhet Administration inkl. bostadsanpassningar Fastighetsenheten Gata/Parkenheten Kostverksamheten Tillkommande kapitalkostnader Summa Nettokostnad, tkr 2 447 -19 858 12 560 -507 26 615 21 257 Staben består av förvaltningschef, assistent samt en miljöingenjör. En förvaltningsekonom som organisatoriskt tillhör kommunledningskontoret hjälper tekniska förvaltningen med budget, uppföljningar, bokslut och även rena controllerarbetsuppgifter. Här sköts de övergripande frågorna inom förvaltningen med beredning av ärenden för politisk behandling och assistenttjänster åt den egna verksamheten. Avdelningen arbetar även med planering och utredningar för egna och kommunstyrelsens behov. Man handlägger även markägarfrågor såsom arrenden och markåtkomst och andra exploateringsfrågor. Staben bevakar även kommunens intressen inom ansvarsområdet genom kontakter med andra kommuner, länsstyrelsen och statliga förvaltningar samt representation i olika utvecklingsprojekt. Allmänt Tekniska förvaltningens verksamhet påverkas starkt av den kraftiga tillväxten som sker och har skett i Habo. Nya gator och grönytor med lekplatser kräver utökade resurser både för planering, genomförande och för skötsel och underhåll. Den stora inflyttningen med många barnfamiljer kräver stora insatser från tekniska förvaltningen. Den närmaste planeringsperioden innehåller ett stort antal om- och tillbyggnadsprojekt för kommunens verksamheter och ett flertal omfattande VA- och gatuprojekt. Plan- & byggenheten har ett stort antal projekt inom fysisk planering som ska genomföras. Byggnadsnämndsenheten består av två bygglovsingenjörer, en fysisk planerare, en nämndssekreterare/handläggare, en assistent och en enhetschef för verksamheten. En halv bygglovshandläggartjänst lånas tills vidare ut till fastighetsenheten för att utjämna arbetsbelastningen inom tekniska förvaltningen. Enheten arbetar med bygglovshanteringen och sekreterarskapet i Byggnadsnämnden, upprättande av detaljplaner och översiktsplaner. En av byggnadsnämndens handläggare har till del av tjänsten lånats ut till fastighetsenheten för att utjämna arbetsbelastningen inom tekniska förvaltningen. Enheten svarar även för exploaterings- och fastighetsbildningsärenden, adressättning, lägenhetsregister och övriga expeditionella arbetsuppgifter. Privata konsulter utnyttjas för inmätningar för att ajourhålla 36 kommunens kartor och utsättningar. Enhetens personalkostnader belastar byggnadsnämnden men är organisatoriskt placerade under Tekniska förvaltningen. Fastighetsenheten består av en enhetschef, två byggnadsingenjörer, en arbetsledare och en städledare. I verksamheten finns även 3 drifttekniker och 45 årsarbetare som vaktmästare, gatu- parkarbetare, reparatör, OSA-lag och lokal-vårdare. Utöver denna personal har enheten tillsvidare förstärkts med en ingenjör från plan & byggenheten på halvtid för att kunna genomföra nödvändiga byggnadsprojekt Gatu/VA/avfalls-enheten består av en enhetschef, tre ingenjörer, en arbetsledare för VA samt en assistenttjänst. Enheten består av tre avdelningar: Gata, Vatten- och avloppsreningsverk inkl. VA-ledningar samt avfallshantering. VA-avdelningen sysselsätter utöver arbetsledaren, 4 drifttekniker. Det övergripande beställaransvaret för gatu- och parkskötsel som genomförs av fastighetsavdelningen ingår också i enheten. VA-verksamheten och avfallshanteringen redovisas som egna taxefinansierade områden. Kostenheten består av en enhetschef och en biträdande kostchef med ca 22 årsarbetare i form av kokerskor, ekonomibiträden och serveringspersonal. Habo Kost utgör en egen resultatenhet med uppdrag att leverera mat till skolor och förskolor, äldreboende både på Kärrsgården och ute i samhället samt besökande i Restaurang Kärrsliljan. KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2015 I budgetförslaget för 2015 finns vissa förstärkningar medtagna avseende fastighets- och gatuunderhållet. Då budgetnivåerna för underhållet varit för låga i förhållande till behovet under ett antal år så kommer denna förstärkning dock på årsbasis endast att bidra till en viss återställning av det eftersatta underhållet vad gäller kommunens fastigheter och gator. Bostadsanpassningsbidragen är svåra att förutse, åldringsbehoven och anpassningar för sjukdoms- och olycksfall har tenderat att öka. Strävan att äldre ska kunna bo kvar och vårdas i hemmet i stället för att flytta in till kommunala vårdboenden resulterar i en ökning av anpassningsbehoven. Dyra anpassningar av äldre villor ökar då det saknas alternativa bostäder i kommunen. Kostnaderna för bostadsanpassningar kommer med största sannolikhet att fortsätta överstiga budgeten. Fastighetsenhetens anslag har minskat kraftigt under ett antal år med hänsyn taget till att volymen ökat med ny skola och nya förskolor. Det finns ett uppdämt underhållsbehov av många verksamhetslokaler eftersom det invändiga underhållet under de senaste åren varit mycket begränsad i förhållande till behoven som finns definierade i underhållsplanen och önskemålen från verksamheterna. Underhållet har ett flertal år minskats utifrån de behov som presenterats i budget. Trots en förstärkning av underhållsnivån senaste året så släpar underhållsnivån efter. Kostnaderna för akut underhåll har de senaste åren ökat som ett resultat av att det planerade underhållet inte kunnat utföras enligt plan. Bristande underhåll påverkar fastighetsvärden negativt och sänker trivseln i lokalerna. I vissa fall kan det också få hälsokonsekvenser för personer som vistas där som t.ex. Hagabodaskolans högstadiebyggnad som stängts HT 2014. Besparingarna kommer även att resultera i att utrustningsnivån på lekplatser på skolor och förskolor måste begränsas eftersom de skärpta säkerhetskraven medför att en del lekutrustning måste tas bort vilket medför att lekmiljöerna försämras. 37 Gatu/parkenheten har lämnat ett budgetförslag som innebär att verksamheten kan bedrivas i liknande omfattning som under 2014 vilket innebär löpande skötsel av grönytor, slyröjning, reparation av skadade lekredskap, visst beläggningsunderhåll, utbyte av trasiga belysningspunkter, underhåll av skyltar och andra anordningar, barmarksrenhållning och snöröjning. Utöver den löpande skötseln finns ett antal större anläggningsprojekt inplanerade 2015. Den föreslagna budgeten medger endast en bibehållen nivå på utfört arbete. Utrymme saknas för systematiskt arbeta med utvecklig och förbättring i någon större utsträckning. Budgetförslaget rymmer en ny ingenjörstjänst för sista halvåret 2015. Den nya tjänsten är dock bara en tillfällig förstärkning då nuvarande planeringsingenjör kommer att gå i pension under år 2016. En av konsekvenserna av en låg bemanning är att enheten behöver anlita konsulter i stor utsträckning vilket medför sämre kontinuitet och att kunskapen ”inom huset” försvinner. Kostenhetens kostnader för råvaror ökar varje år utan full kompensation genom höjda kostpriser. Kommunen har fastställt både i det Kostpolitiska programmet och i Miljöprogrammet att andelen ekologiska livsmedel ska öka. 2016 ska de utgöra minst 25 % av livsmedelsinköpen, i kronor räknat, och 2020 är målsättningen 50 %. För att nå målet 2020 måste nivån öka med 5 % per år. 2013 uppnåddes drygt 22 %. Ekologiska livsmedel är i genomsnitt 30 % dyrare och då vi inte får kompensation för detta i 2015 års budget kan konsekvensen bli att vi inte kan öka i den takt som krävs för att uppfylla målet 2020. Hösten 2014 övertog Habo Kost en skola och tre förskolor från Sodexo, motsvarande ca 270 portioner. Dessa portioner är fördelade på relativt små enheter. Varje nytt leveransställe innebär mer arbetsinsatser som är oberoende av storlek på enhet. Då elevantalet på Hagabodaskolan, Bränningeskolan och Malmgårdskolan minskat med 145 blir nettoökningen bara 125 port. På Hagabodaskolan där elevantalet minskat med 100, har vi genom pensionsavgång dragit ned 25 % tjänst, men på Malmgården och Bränningeskolan finns i dagsläget ingen möjlighet att minska tjänsterna vilket gör att personalkostnaden per portion blir högre. För att förskolorna ska ha likvärdig service, oavsett om de får mat från entreprenör eller Habo Kost har vi anpassat tjänsten på Bagaregatans förskola efter de krav som ställdes vid upphandlingen. Det innebär att tjänsten utökats med 12 %. FRAMTIDEN HOT/MÖJLIGHETER Genom att anslaget för fastighetsunderhåll i viss mån återställts finns det utrymme för att börja komma i kapp med det ackumulerade eftersatta underhållet. För att helt komma i kapp med underhållet kommer det att krävas att denna underhållsnivå bibehålls under en längre period. Lägre anslag för underhållet betyder att betydligt ökade risker för fukt- och vattenskador i våra byggnader då vissa underhållsåtgärder som berör klimatskalen, såsom tak och fönsterbyten tvingas skjutas på framtiden. Ett lågt anslag i underhållsbudgeten innebär i princip att merparten av det invändiga underhållet prioriteras bort. Ett eftersatt underhåll medför därför även att arbetsmiljön och trivseln försämras i kommunens verksamhetslokaler. Utomhusbelysningen inom fastigheterna består till stor del kvicksilverarmaturer, dessa måste fr om 2015 fasas ut och ersättas med ny belysning enl. EU direktiv. 38 Kommunens expansion medför att volymen ökar kraftigt vad gäller lokalutrednings- och lokalplaneringsuppdrag för övriga kommunala verksamheter. Ökade myndighetskrav från t.ex räddningstjänst, Arbetsmiljöverket och livsmedelsverket, samt EU-direktiv avseende lekplatser, medför att anpassningar måste genomföras utöver rena underhållsåtgärder, vilket belastar anslagen för den tekniska verksamheten. Anslaget för underhållsbeläggning på kommunens gator är fortfarande lägre än vad som skulle krävas för att underhålla i takt med gatornas livslängd. Konsekvenserna blir, förutom missnöjda kommuninvånare, ökade kostnader på lång sikt eftersom det krävs större insatser på gatornas överbyggnad vid bristfälligt underhåll av beläggningen. Gatu/parkavdelningen har sedan ett antal år tillbaka fått utökade resurser genom det så kallade OSA-arbetslaget. Då man successivt arbetat för, och även lyckats hitta ett väl fungerande arbetssätt för gruppen i det dagliga arbetet, så har avdelningen fått en bra resursförstärkning vilket bidragit till i en ökad nivå på framför allt grönyteskötseln i kommunen. Gatubelysningen består fortfarande till viss del av belysningskällor som innehåller kvicksilver även om många belysningspunkter bytts ut mot LED de senaste åren. Driften av gatubelysningen köps in från Habo Kraft. Under ett par års tid har försök gjorts att upprätta ett avtal med Habo Kraft, dock utan framgång. Kommunen som ägare av gatubelysningsanläggningen har ansvaret för anläggningens säkerhet och ett avtal är nödvändigt för att försäkra att vi lever upp till vårt ansvar. Under 2013 har en konvertering påbörjats från det tidigare GIS-verktyget Geosecma till det nya webbaserade Geosecma för ArcGIS. Implementeringen av det nya systemet pågår fortfarande. GIS är ett väldigt användbart verktyg för alla delar av verksamheten. Även andra förvaltningar inom kommunen efterfråga hjälp från enhetens GIS-ingenjör. Här ser vi att kommunen som helhet behöver utöka sin bemanning inom GIS på sikt. 39 Nämnd: Kommunstyrelsen Ordförande: David Svensson Verksamhetsområde: VA-verksamhet Förvaltning: Förvaltningschef: Tekniskt kontor Svante Modén Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Personalkostnader Övrig extern kostnad Kapitalkostnad Övrig intern kostnad 2 163 6 077 2 986 1 353 3 052 7 020 3 636 1 983 3 087 7 020 3 530 1 983 Summa kostnader 12 579 15 691 15 620 Externa intäkter Interna intäkter 14 773 743 14 891 800 14 865 800 Summa intäkter 15 516 15 691 15 665 Nettokostnad -2 937 0 -45 MÅLBESKRIVNING Tekniska förvaltningen svarar för driften av denna verksamhet som består av vatten- och avloppsreningsverken med ingående färskvatten- dagvatten- och avloppsledningar samt tillhörande tryckstegrings- och pumpstationer. Följande målsättningar gäller: Att alltid kunna tillhandahålla ett rent färskvatten och på effektivast möjliga sätt rena avloppsvattnet före återgång till naturen. Att utföra förebyggande underhållsåtgärder för att undvika driftstörningar Att omgående sätta in erforderliga resurser vid uppkomna ledningsbrott och skador för att nedbringa störningar för den enskilde och undvika drift- och produktionsbortfall för industrin. VERKSAMHETSBESKRIVNING Verksamheten lyder under Gatu/VA-chefen och en arbetsledare och fyra årsarbetare ansvarar för driften. Personalen arbetar med drift, tillsyn och underhåll av såväl avloppsverk, vattenverk, ledningsnät, pumpstationer och reningsdammar. Även underhåll och byten av vattenmätare ingår i verksamhetens uppgifter. Arbetet styrs i stor utsträckning av olika lagkrav och personalen arbetar efter fastställda egenkontrollprogram. I arbetet görs en tydlig skillnad på de arbetsuppgifter som är kopplade till dagvatten och avlopp och de som rör dricksvatten. Hanteringen av dricksvatten klassas som livsmedelsproduktion och följer därför 40 den lagstiftningen. Verksamheten har beredskap dygnet runt, året runt och hela personalstyrkan på delar på beredskapen. Samtliga delar av VA-verksamheten omfattas av de volymökningar som nyexploatering och utbyggnad av det kommunala va-ledningsnätet innebär. Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp i omvandlingsområden inleddes år 2012 i Västerkärr. Nästa områden i VA-planen är Domsand/Fiskebäckstomt där utbyggnaden har påbörjats under året. Verksamhetens ansvar enligt lagstiftning och miljötillstånd gäller inte bara rening av avloppsvatten utan sträcker sig även till att tillförsäkra att inkommande avloppsvatten verkligen är behandlingsbart och inte innehåller farliga ämnen. För att leva upp till kravet fokuseras på uppströmsarbete som bland annat innebär krav ställs på anslutna verksamheter att redovisa vad de släpper ut till det kommunala avloppsnätet. På dricksvattensidan ligger mycket fokus på att utveckla egenkontroller i syfte att ligga i framkant när det gäller övervakning och uppföljning. Under år 2013 – 2014 har vi vid tre separata tillfällen varit tvungna att gå ut med uppmaningar om att koka dricksvattnet innan användning. Varje händelse analyseras noga men det går inte med säkerhet säga om den höga frekvensen på tillfällen med otjänligt vatten beror på slumpen, kvalitetsförsämringar eller om vi helt enkelt blivit bättre på att upptäcka och reagera på avvikelser. KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2015 Den föreslagna budgeten för 2015 innehåller ingen höjning av VA-avgifterna men en fortsatt hög utbyggnadstakt av va-systemet kommer att leda till framtida taxehöjningar på grund av ökade kapitalkostnader. FRAMTIDEN HOT/MÖJLIGHETER VA-verksamheten står inför stora utmaningar framåt. Det kommunala va-nätet ska byggas ut i ett flertal områden där det i dag saknas. Den av EU beslutade vattenförvaltningen ska införlivas i kommunens arbete vilket ställer krav på bland annat långsiktiga vattenförsörjningsplaner, förnyelseplanering för befintliga va-ledningar samt höga krav på de olika reningsprocesserna. Dagvattenfrågorna är aktuella då vi genom olika nationella och regionala klimatprogram måste ha en god beredskap för att hantera stora flöden. Detta innebär bl.a. att en dagvattenpolicy måste upprättas, anläggning av fördröjningsmagasin och anpassning av ledningsdimensioner måste genomföras. Dagvatten är också en fråga som engagerar kommuninvånarna där man ställer höga krav på att kommunen ska kunna leda bort vatten även vid kraftiga regn. Redan nu är det tydligt att kostnaderna för VA kommer att öka. 2012-2013 genomfördes utbyggnad av kommunalt VA i Västerkärr. Under 2014 pågår utbyggnad i Domsand/Fiskebäck och därefter följer fler områden. Utbyggnadsområdena kommer att resultera i kraftigt ökade kapitalkostnader vilket innebär ökade kostnader för abonnenterna. 41 Nämnd: Kommunstyrelsen Ordförande: David Svensson Verksamhetsområde: Avfallsverksamhet Förvaltning: Förvaltningschef: Tekniskt kontor Svante Modén Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Personalkostnader Övrig extern kostnad Kapitalkostnad Övrig intern kostnad Fondavsättning 752 5 765 606 684 1 597 810 5 819 615 1 423 931 820 5 819 597 1 423 931 Summa kostnader 9 404 9 598 9 590 Externa intäkter Interna intäkter 9 087 317 9 218 380 9 228 380 Summa intäkter 9 404 9 598 9 608 Nettokostnad 0 0 -18 MÅLBESKRIVNING Tekniska förvaltningen svarar för driften vid kommunens deponi- och återvinningsanläggning. Följande målsättningar gäller: Verksamheten skall bedrivas utifrån de miljökrav som gäller Kunderna skall bli väl mottagna och informerade om kravet på utsortering av avfall Anläggningen skall vara välkomnande med en lättillgänglig återvinningscentral Avslutning av deponin skall ske enligt fastställd avslutningsplan VERKSAMHETSBESKRIVNING Verksamheten lyder under Gatu/VA-chefen. Driften av kommunens återvinningscentral utförs på beställning av personal från fastighetsenhetens kommunförråd. Inhämtning av hushållsavfall och slam sker med hjälp av extern entreprenad Hushållsavfallet tillsammans med brännbart verksamhetsavfall omlastas på Sibbabo och transporteras vidare till Torsviks förbränningsanläggning. Icke brännbart avfall transporteras till Vetlanda för deponering. Under året har insamlingsmöjligheterna för farligt avfall förbättras 42 påtagligt. Från att enbart ha kunnat lämna farligt avfall på Sibbabo återvinningscentral kan kommuninvånarna numera även lämna detta till ”farligt avfall bilen” och för mindre avfall, även till insamlingsautomaten ELIN. I budgeten för 2015 planeras att 931 tkr fonderas för framtida arbeten med att avsluta och sluttäcka kommunens deponi. KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2015 Inför 2015 föreslås inga stora förändringar i budgeten för avfallsverksamheten. Den föreslagna budgeten medger endast en bibehållen nivå på utfört arbete. Utvecklingen inom avfallsområdet går allt mer mot att kommunerna arbetar med att i första hand förebygga att avfall uppkommer och därefter mot att återanvända, återvinna och i sista hand behandla. Bemanningen inom verksamheten är inte sådan att det finns något större utrymme för utveckling. Avfallstaxa Avfallstaxan bibehålls i 2014 års nivå. FRAMTIDEN HOT/MÖJLIGHETER Inom avfallsområdet finns det två stora utmaningar. Den första är sluttäckningen av deponin som kommer utmana oss såväl kostnadsmässigt som frågan om resurser, kunskap och tid. Den andra stora utmaningen är att bygga ut dagens insamlingssystem till att även omfatta separat matavfalls- och förpackningsinsamling. För att klara utmaningarna framhålls det i kommunens avfallsplan hur viktigt det är att samarbeta med andra kommuner. Under år 2013 påbörjades en utredning, tillsammans med Jönköping och fem andra kommuner i länet, för att utröna ett eventuellt samarbete inom avfallsverksamheten. Utredningsarbetet pågår fortfarande och förväntas leda till någon form av beslut under 2015. 43 Nämnd: Kommunstyrelsen Ordförande: David Svensson Verksamhetsområde: Räddningstjänst Förvaltning: Förvaltningschef: Räddningstjänsten Bengt Martinsson Bokslut 2013 Rev budget 2014 Budget 2015 Personalkostnader Övrig extern kostnad Kapitalkostnad Övrig intern kostnad 3 201 1 440 256 789 3 601 1 618 249 783 3 627 1 600 244 785 Summa kostnader 5 686 6 251 6 256 Externa intäkter Interna intäkter 580 69 557 15 557 15 Summa intäkter 649 572 572 Nettokostnad 5 037 5 679 5 684 MÅLBESKRIVNING Räddningstjänstens uppgifter regleras av främst i Lagen om skydd mot olyckor, Lagen om brandfarliga och explosiva varor samt Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. I Handlingsprogram trygghet och säkerhet i Habo kommun regleras kommunens organisation och satsningar på arbetet för skydd mot olyckor i kommunen. Räddningstjänstens verksamhet regleras dessutom i Delprogram till Handlingsprogram Trygghet och säkerhet, Operativa insatser och Brandförebyggande verksamhet. Räddningstjänsten samordnar också kommunens uppgifter enligt Räddningstjänsten är organiserad under kommunstyrelsen. Räddningstjänstens övergripande mål: Målsättningen för räddningstjänsten är att vid brand, oljeutflöde, kemikalieolycka, ras, översvämning, trafikolyckor eller annat nödläge avvärja eller begränsa skada på människor, egendom och miljö. Dessutom genom tillsyn, ritningsgranskning, rådgivning och annan förebyggande verksamhet minska risken för att brand eller andra nödlägen uppstår. Ge god service åt företag och enskilda personer samt bedriva omfattande intern och extern utbildning. Genom upprättande av riskanalys och insatsplaner minimera och analysera eventuella risker så att skadorna på miljön kan undanröjas. 44 VERKSAMHETSBESKRIVNING Räddningstjänsten i Habo kommun består av 1 heltidsanställd stf räddningschef, 1 dagtidstjänst (50 %) samt 16 deltidsanställda brandmän och befäl. Härutöver är avtal tecknad med Jönköpings kommun avseende bl a räddningschef. Operativa organisationen består av 1 styrkeledare (brandbefäl) och 4 brandmän. Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget Budget Budget 2014 2015 2016 Antal anställda heltid deltid 1,5 16 1,5 16 1,5 16 1,5 16 1,5 16 Beredskapsstyrka 1+4 1+4 1+4 1+4 1+4 Antal tillsyns objekt 70 70 70 75 75 Antal tillsyner per år 30 26 50 50 50 Antal utbildade i brand och sjukvårdskurser för allmänheten Antal räddningstjänstinsatser 473 127 494 130 600 130 600 130 600 130 Nettokostnad kr per invånare 377 464 515 513 KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2015 Lag om skydd mot olyckor som gäller sedan 1 jan 2004 medför ett ökat ansvar för arbete med skydd mot olyckor och därmed ökade kostnader för kommunen och räddningstjänsten. Ram för 2015 bedöms ge möjlighet att bedriva verksamhet i omfattning enligt ställda krav. Kommunens uppgifter avseende krishantering bedöms rymmas inom tilldelade statliga bidrag till verksamheten. I budgeten har frånräknats en generell besparing med 18 tkr. FRAMTIDEN HOT/MÖJLIGHETER Kommunen och räddningstjänsten har enligt Lagen om skydd mot olyckor uppgift att arbeta med olycksförebyggande arbete i kommunen. Lagen ger kommunen ett stort ansvar inom området skydd mot olyckor. Kommunen har dock en möjlighet att till delar välja inriktning och omfattning. I Handlingsprogram Trygghet och Säkerhet som antagits av kommunfullmäktige 2012 har Habo kommun valt att arbeta i ett brett spektra med kommunens olycksförebyggande arbete. Under de kommande åren medför detta ett omfattande arbete inom kommunen i syfte att verka för att Habo kommun även i fortsättningen upplevs som en trygg och säker kommun. Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap gäller sedan 1 september 2006. Lagen reglerar bestämmelser om kommuners och landstings uppgifter och rätten till ersättning från staten. I Handlingsprogram för krisberedskap som antagits av kommunfullmäktige redovisas kommunens planering för och arbetssätt vid kriser. Inom kommunen har räddningstjänsten ett samordningsansvar under kommunstyrelsen men flera arbetsuppgifter åligger övriga förvaltningar. Under de 45 närmsta åren skall kommunen planera och arbeta vidare för mindre sårbarhet i samhället bland annat med hänsyn till klimatförändringar. Ett utökat samarbete mellan räddningstjänsterna i Jönköpings län har genomförts under senare år i syfte att effektivisera i första hand den operativa organisationen. Detta samarbete utvecklas löpande och omfattar nu såväl den operativa som förebyggande delen av verksamheten. 2011 påbörjades ett samarbete med ett gemensamt RäddSamF-kontor i länet i syfte att ytterligare utveckla samverkan inom räddningstjänsten. Det nya kommunikationssystemet RAKEL som är infört inom räddningstjänsten kan också användas för annan kommunal verksamhet. Under de kommande åren skall detta utredas vidare. Under senare år har det blivit allt svårare att rekrytera deltidsanställda brandmän. Inom RäddSamF-kontoret bedrivs arbete för att skapa förutsättningar för att kunna rekrytera deltidsanställda brandmän. Arbetet inriktas också på mångfald och jämställdhet. INVESTERINGAR Räddningstjänsten har idag 5 fordon, 1 bandvagn och 1 terräng Mc. Normal nyttjandetid/avskrivningstid av tunga brandfordon (släckbil, tankbil, jeep) inom räddningstjänsten kan beräknas till 15 – 20 år och för övriga fordon 7-10 år. Fordonen går normalt ganska få mil men den tekniska utvecklingen och tillgång på bl a reservdelar begränsar nyttjandetiden/livslängden. Räddningstjänsten äger en bandvagn som överlåtits på kommun av staten. Bandvagnen är en god resurs vid transporter under svåra förhållanden. Då fordonet är relativt gammalt så kan på sikt innebära vissa ökade kostnader. RAKEL (radiosystem) som används av samhällets räddningstjänst (kommunal räddningstjänst, ambulans, polis m.m.) är fullt uppbyggt i F-län. Sedan 2012 är räddningstjänsten fullt ut anpassad till Rakel. Typ Beteckning Årsmodell 2014- Släckbil Slangbil/Jeep Släckbil Transportbil Förstainsatspersonbil Bandvagn Terräng Mc Materiel, utrustning Radiomateriel 801 802 805 806 808 812 816 TOTALT 2006 2011 1991 2002 2010 1980 1993 2015 2016 2017 1 000 400 300 200 200 100 300 100 300 100 300 100 300 1 800 700 Anm 46 Nämnd: Byggnads- och trafiknämnd Ordförande: Lars Davidsson Verksamhetsområde: Fysisk planering Förvaltning: Förvaltningschef: Tekniskt kontor Svante Modén Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Personalkostnader Övrig extern kostnad Kapitalkostnad Övrig intern kostnad 2 255 888 0 4 2 978 673 0 389 2 794 703 0 389 Summa kostnader 3 147 4 040 3 886 Externa intäkter Interna intäkter 2 414 167 2 155 0 2 024 50 Summa intäkter 2 581 2 155 2 074 Nettokostnad 566 1 885 1 812 Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 161 2 148 121 -1 984 0 -9 105 24 178 2 759 327 -2 065 50 171 351 114 159 2 665 298 -2 074 100 181 451 44 -12 566 1 885 1 812 Fördelning per kostnadsställe Byggnadsnämnd Personalkostnader Övriga kostn.myndighetsutövning Bygglovsintäkter Översiktsplanering Detaljplanering Kartverksamhet Trafiksäkerhet Generell besparing Totalt 47 MÅLBESKRIVNING Långsiktiga mål Byggnadsnämnden har som mål att i all verksamhet erbjuda en hög servicegrad för både privatpersoner och företagare. Tydlig information om gällande regler ska ges och det ska vara enkelt att komma i kontakt med plan- och byggenheten för rådgivning. I övrigt ska ärenden kunna avgöras snabbt utan att kvaliteten på arbetet blir lidande. Plan- och byggenheten har idag i jämförelser med andra kommuner förhållandevis korta handläggningstider och det är enkelt för kommuninvånarna att få personlig kontakt med respektive handläggare. För att rationalisera ansökningsprocessen och därmed underlätta för både plan- och byggenhetens tjänstemän och kommuninvånarna, bör det inom en snar framtid införas möjlighet att söka bygglov via internet. Digitalisering av byggnadsnämndens arkiv är ytterligare ett medel för att förenkla ärendehandläggningen, likaså införande av ett för verksamheten anpassat verksamhetssystem. Resurser måste också finnas så att den lagstadgade tillsynen av bland annat enkelt avhjälpta hinder och OVK kan uträttas. Detta är nödvändigt för att fastigheter och allmänna platser i kommunen blir tillgängliga för alla och i övrigt uppfyller uppställda tekniska krav. Byggnadsnämnden har i sitt arbete med fysisk planering målsättningen att skapa förutsättningar för bra bostads-, företags-, trafik- och rekreationsmiljöer samt möjlighet till en bra service. Det är vidare viktigt att byggnadsnämnden tillsammans med övriga enheter i kommunen och privata intressenter förbereder mark för bostads- och industribebyggelser genom detaljplaneläggningar. Ett av byggnadsnämndens långsiktiga mål är att upprätthålla en god kvalitet på kommunens primärkarta, samt att till Lantmäteriet utföra uppgifter som syftar till att hålla fastighetskartan uppdaterad. Bra kartmaterial är en förutsättning för inte bara byggnadsnämndens, miljönämndens och tekniska kontorets arbete utan kan även vara till stor nytta för andra förvaltningar inom kommunen. Byggnadsnämnden, tillika kommunens trafiknämnd, ska verka för en god trafikmiljö samt en god trafiksäkerhet. I samtliga verksamhetsområden ska nämnden verka för att en hållbar ekologisk samhällsutveckling uppnås i kommunen, att en god stads- och landskapsmiljö upprätthålls samt att kulturmiljöer bevaras. Kortsiktiga mål Fysisk planering Arbetet med att ta fram en detaljplan ska kunna påbörjas omgående efter att byggnadsnämnden lämnat positivt planbesked. Arbetet ska bedrivas så att ett planarbete enligt normalt förfarande ska kunna vinna laga kraft inom ett år, med ett enkelt planförfarande bör denna tid kunna halveras. För att kunna möjliggöra byggnation av centrumnära bostäder, ska representanter från byggnadsnämnden vara delaktiga i anvisning av lämplig mark och upprättande av för ändamålet nya detaljplaner. Att påbörja arbetet med den kommunövergripande översiktsplanen under 2015. 48 Bygglov etc. Ansökningar om bygglov och anmälan ska behandlas inom sex veckor (ska jämföras med de tio veckor som är lagstadgade enligt PBL). Information om gällande regler ska regelbundet ske via hemsidan och Habonytt Tillsyn Utveckla den juridiska kompetensen inom tillsynsområdet Skapa rutiner för tillsynsarbete avseende enkelt avhjälpta hinder Bedriva kontinuerlig tillsyn avseende obligatorisk ventilationskontroll Kartverksamhet Uppdatera primärkartan för två av de mindre tätorterna i kommunen under 2015 Trafik Upprätta det trafiksäkerhetsprogram som byggnadsnämnden uppmanas att ta fram enligt kommunens handlingsprogram för brott, olyckor och kriser VERKSAMHETSBESKRIVNING Bemanning Verksamheten bedrivs idag utan egen förvaltning, men sex personer är anställda av tekniska kontoret för att fullgöra byggnadsnämndens uppgifter. Under 2015 kommer bemanningen vara reducerad på grund av partiell föräldraledighet och 50 procentig utlåning av tjänsteman till annan enhet. Bemanningen kommer därför att uppgå till 5,15 tjänster. Ärenden gällande Lokala trafikföreskrifter, parkeringstillstånd och gatuutformning handläggs av personal på gata-/parkenheten. Ansvarsområden Upprättande av översiktsplan med fördjupningar och tillägg. I detta arbete behövs vanligtvis hjälp från utomstående konsulter för olika utredningar men i övrigt bedrivs arbetet av egna tjänstemän på plan- och byggenheten. Upprättande av detaljplaner. Detta arbete bedrivs av tjänstemän på plan- och byggenheten men för vissa utredningar etc. krävs konsultarbete. Verksamheten ska till stor del vara avgiftsfinansierad. Handläggning av bygglov och anmälan innefattar bland annat granskning av ansökningar, beslut, bevakning av olovligt byggande och arkivering. Verksamheten sköts uteslutande av enhetens tjänstemän och ska vara avgiftsfinansierad. Prövning av strandskyddsdispenser och tillsyn över att reglerna om strandskydd efterlevs. Kart- och mätverksamhet innefattar ajourhållning av kommunens primärkartor. Enheten arbetar även med adressättning och förser regelbundet Lantmäteriet med uppgifter. Inmätningar av byggnader etc. görs av inhyrd konsult. Besluta om lokala trafikföreskrifter samt i övrigt verka för en bättre trafiksäkerhet. I detta arbete deltar främst tjänstemän från gata/VA-enheten. Tillsyn över enkelt avhjälpta hinder, OVK samt funktionskontroll av hissar ska utföras av nämndens tjänstemän. 49 Taxa För byggnadsnämndens verksamhet finns en plan- och bygglovstaxa vilken antogs av kommunfullmäktige inför år 2013. Byggnadsnämnden anser att denna taxa tills vidare ska vara oförändrad, dock sker förändring av avgifterna parallellt med att prisbasbeloppet ändras för varje år. KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2015 Då större delen av nämndens verksamhet är direkt beroende av byggkonjunkturen och marknaden är den svår att planera. Budgeten för år 2015 är satt utifrån antagandet att byggnationen i kommunen fortsätter i ungefär samma takt som föregående år. Från 2014 och framåt har enhetschefens hela lön lagts direkt under byggnadsnämndens budget och samtliga lönekostnader har lagts ut proportionerligt på nämndens olika verksamhetsområden (ID). Likaså belastar overheadkostnader byggnadsnämndens budget istället för tekniska kontorets. ID 2901: Nämndens möten bedöms att fortsätta som planerat. ID 2902: Bostadsbyggandet förväntas till största del ske på östra delen av Bränninge Ängar. Möjligtvis kan byggnation påbörjas på Västra Solhöjden och Södra Bränninge i slutet av året. Bygglovansökningar för byggnation på nytillkomna tomter på Domsand kan inkomma under 2015. Bostadsbyggandet på landsbygden förväntas vara lika frekvent som tidigare år. Personalkostnaderna bedöms bli lägre än 2014 framförallt på grund av utlåning av tjänsteman till annan enhet. ID 2903: Den översiktliga planeringen i kommunen måste bedrivas med god framförhållning för att snabbt kunna möta förändringar i efterfrågan på mark, utbyggnadsriktningar, detaljplaner m.m. Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan kommer att påbörjas 2015. Arbetet kommer till största del utföras av tjänstemän på plan- och byggenheten, men medel har satts av för externa utredningar som kommer att behövas. ID 2904: Arbetet med att ta fram nya detaljplaner kommer troligtvis fortsätta med samma omfattning som de senaste åren. De kommunalt initierade planerna kommer på ett tydligare sätt interndebiteras. ID 2905: Det är av stor vikt att kommunens primärkarta hålls uppdaterad och budgeten för år 2015 medger att ajourhållning av primärkartan för Habo tätort kan fortsätta i normal takt samt att kartan för två mindre tätorter uppdateras. Ajourhållningen kommer f.o.m 2015 till stor del att ske i egen regi i stället för att anlita extern konsult. ID 2910: Enligt kommunens handlingsplan för brott, olyckor och kriser uppmanas byggnadsnämnden att ta fram ett trafiksäkerhetsprogram. Medel för detta program fanns med i 2014 års budget. Bedömningen nu är dock att det är möjligt för kommunens tjänstemän att ta fram detta program. Budgeten för 2015 minskas med motsvarande kostnader. 50 FRAMTIDEN HOT/MÖJLIGHETER Fysisk planering Hot: Om översiktsplanering inte görs i den takt som Habo kommun utvecklas kan detta leda till att strategiskt viktiga beslut blir fel. Om initiativen till upprättande av nya detaljplaner minskar medför detta att intäkter för finansiering av tjänsten för fysisk planerare begränsas. Möjligheter: Om antalet detaljplaner som skall upprättas minskar kan den övergripande samhällsplaneringen prioriteras med t.ex. översyn av översiktsplanen och aktualisering för de fördjupade översiktsplaner för tätorterna. Det finns även möjlighet att vid arbetsbrist sälja tjänster till andra enheter på tekniska kontoret. Kartverksamhet Hot: Om nämnden inte får ökade medel för ajourhållning kommer man inte kunna uppnå god kvalitet på kartmaterial i de mindre tätorterna. Ajourhållningsnivån för primärkartan i Habo tätort får inte försämras eftersom man då riskerar att tappa den goda kartkvalitet som nu finns. Möjligheter: Ett uppdaterat kartmaterial ger möjligheter till att ta beslut som är korrekta och ökar också möjligheten till korta handläggningstider. Bygglov Hot: Byggandet är mycket beroende av det samhällsekonomiska läget avseende bland annat ränteläget och bankernas lånekrav. Om räntan stiger, den egna insatsen för att låna pengar ökar eller om världsekonomin faller så kommer det att påverka antalet bygglovsansökningar. För byggnadsnämndens verksamhet skulle det leda till lägre bygglovsintäkter. Arkivet för bygglovsärenden börjar bli fullt och en utökning av arkivytan fordras. Istället för detta bör modern teknik för arkivering tillämpas. Likaså bör möjligheten att söka bygglov på nätet inom en snar framtid införas för att utöka servicen för kommuninvånarna och rationalisera arbetet för plan- och byggenheten. Minskningen av personalstyrkan genom partiell utlåning av tjänsteman till annan enhet hotar att förlänga handläggningstider och försämra service för invånarna. Möjligheter: Om antalet bygglov och anmälningar skulle minska skulle det innebära att tjänstemännen kan fördjupa sig mer i lagstiftningen och de regelverk som styr verksamheten. Kvaliteten skulle höjas och kommuninvånarna skulle kunna få bättre rådgivning vid bygglovsoch anmälningsärenden. Ett mindre antal bygglovsärenden skulle också innebära att tjänstemännen kan arbeta mer med andra delar av nämndens ansvarsområden, t.ex. jobba för att vi får en tillgänglig kommun för alla genom tillsyn av enkelt avhjälpta hinder. Om byggnadsnämndens arkiv digitaliseras kommer handläggningen av ärenden och övrig service effektiviseras. Det kommer dessutom leda till att nämndens arkiv inte kommer att behöva utökas. Nyckeltal Antal bygglov Antal anmälan Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 163 55 200 50 200 50 51 Nämnd: Fritids- och Kulturnämnd Ordförande: Åke Lundgren Verksamhetsområde: Fritids- och kulturverksamhet Förvaltning: Förvaltningschef: Fritids- och kulturförvaltningen Thomas Lundh Bokslut 2013 Rev Budget 2014 Budget 2015 Personalkostnader Övrig extern kostnad Kapitalkostnad Övrig intern kostnad 6 895 5 033 710 4 257 7 504 4 310 1 234 4 166 7 430 4 473 1 164 4 189 Summa kostnader 16 895 17 214 17 256 Externa intäkter Interna intäkter 1 097 1 045 919 966 831 966 Summa intäkter 2 142 1 885 1 797 Nettokostnad 14 753 15 329 15 459 MÅLBESKRIVNING Fritids- och kulturnämnden ska skapa förutsättningar för och medverka till att ge alla kommuninvånare ett rikt fritids- och kulturliv. Invånarna ska stimuleras till god livskvalitet genom upplevelser, kunskap, ökad medvetenhet, mångsidighet och hälsobefrämjande aktiviteter. Verksamheten ska präglas av tillgänglighet och god service. Prioritera barn- och ungdomars rätt till kultur och fritid genom att skapa möjligheter för dem att uppleva, delta och påverka. Samverka med övriga förvaltningar om barns och ungas psykiska hälsa. Alternativa driftsformer för lokaler och anläggningar samt nya verksamhetsformer ska stimuleras. VERKSAMHETSBESKRIVNING Förvaltningen Förvaltningen ansvarar för kommunens fritids-, kultur- och biblioteksverksamhet. Förvaltningen har till uppgift att administrera verksamheten, övervaka och kontrollera verkställigheten av beslut samt att i samarbete med berörda organ och organisationer planera för anläggningar och aktiviteter inom nämndens område. I verksamheten ingår även att ansvara för nämndens olika anläggningar. Förvaltningen hjälper föreningslivet i kommunen med råd i fråga om dess verksamhet samt svarar för bidragssystemets tillämpning. 52 Den utåtriktade fritidsverksamheten bedrivs som fritidsgårdsverksamhet, ferieverksamhet och simundervisning. Förvaltningen ansvarar för drift och underhåll av kommunens idrotts-, fritids- och friluftsanläggningar liksom fritidsgården Gunnarsbo och sporthallen. Detta sker dels genom egen personal och dels genom omfattande samarbete med föreningar. Personal: Förvaltningschef 100 %, assistent/handläggare 100 %, handläggare 100 % Föreningsstöd Eftersom föreningslivet utgör grundbulten i kommunens fritids- och kulturutbud är det mycket angeläget att detta stöds såväl ekonomiskt som med lokaler och anläggningar. Ekonomiskt stöd till föreningslivet som till sin huvuddel ska baseras på aktivitet. Barn och ungdomsverksamhet ska prioriteras. Balans i verksamhetsutbudet mellan pojkar och flickor ska eftersträvas. Säkra stöd till föreningar med 100 000 avseende verksamhet för funktionshindrade. Säkra totalt kontantstöd till föreningslivet med minst 1 373 000. Anläggningar och lokaler Nuvarande anläggningsstandard och resurser för drift och underhåll av egna anläggningar ska bibehållas. Samverkan ska ske med föreningar i drifts- och underhållsfrågor. Personal: Idrottsplatsvaktmästare 3x100 % Säkra stöd till föreningsdrivna lokaler och anläggningar på 2014-års nivå. Kostnaderna för drift av egna utomhusanläggningar ska ej överstiga 22 kr/kvm. Nyttjandegraden vid sporthallarna A+B+C och Alléhallen ska uppgå till minst 90 % av disponibel tid Gräsklippare – 2015 – 250 000 Renovering friidrottsbanor – 2017 – 950 000 Fritidsverksamhet Verksamheten ska i första hand utgöras av ungdomsstödjande arbete inriktat mot tonårsgruppen och andra insatser i samverkan med föreningslivet och andra organ. Stor vikt ska läggas vid drogförebyggande arbete. Personal: Enhetschef 100 %, fritidsassistenter 3x100 %, fritidsassistent 1x80 %. Öppethållande på fritidsgården till kl 24.00 under fredags- och lördagskvällar. Stödja föräldravandringar. Öka föräldrakontakterna. Utveckla verksamheten för att nå fler barn och ungdomar. 53 Samarbeta med övriga verksamheter för att hjälpa barn och ungdomar som socialt inte mår bra. Öka ungdomars engagemang i lokala samhällsfrågor. Bedriva simundervisning i samverkan med skolan och uppnå minst 80% simkunnighet i åk 2 samt komplettera med sommarsimskola. Inventarier/utrustning 2015 – 45 000 Bibliotek Huvudbiblioteket i Habo ger kommuninvånarna tillgång till information, tidningar, tidskrifter, böcker och andra medier. Programverksamhet förekommer i olika former. Personal: Bibliotekschef 100 %, Bibliotekarie 100 %, Biblioteksassistent 80% Biblioteksassistent 50%. Två handläggare inom förvaltningen arbetar även delvis på biblioteket. Specialavdelningar för hembygdslitteratur, släktforskning och lättläst ska tillhandahållas. Genomföra bokskola för alla sexåringar i förskoleklass. Genomföra bokprat samt repetition av bokskolan för åk 1 under höstterminen. Bedriva utställningar, föredrag med mera. Biblioteket ska ge alla kommuninvånare tillgång till information, tidningar, tidskrifter, böcker och andra medier samt främja intresset för läsning och litteratur. Utveckla samverkan med skolbiblioteken. Utskick av nyhetsbrev 2ggr/år till lärarbibliotekarierna om nya barn- och ungdomsböcker, forskning om läsning mm. Särskilt prioritera arbetet med att stimulera barn och ungdomar till att läsa för att förbättra språkutveckling, fantasi och inlevelseförmåga. Personer med utländskt ursprung och funktionsnedsatta ska ha tillgång till böcker och medier anpassade efter deras behov. Genomföra schemalagda biblioteksbesök med bibliotekskunskap för årskurs 4. Genomföra bokprat för åk 6 under vårterminen. Bibehålla bokdepositioner på skolor, vårdcentrum och andra institutioner. Säkra stöd till mediainköp med minst 315 000 Inventarier/utrustning bibliotek– 2015 – 100 000 och 2016 700 000 Kulturverksamhet Kommunens traditionella arrangemang vid Valborgsmässoafton, Nationaldag, Lucia och julmarknad genomförs i samarbete med föreningar, kulturskolan och skolan. 54 Musik- och teaterverksamhet sker i samverkan med kulturskolan och skolan. På biblioteket ordnas utställningar i utställningshallen under hela året. Förvaltningen ansvarar för kommunens konstsamling; inköp, registrering och vård. Resurser ska årligen avsättas för inköp av konst. Nämnden ska verka för utsmyckning av nya kommunala lokaler och anläggningar. Bevaka och bevara fornminnen, kulturmiljöer och värdefulla byggnader samt fatta beslut om nya gatunamn. Konstfesten arrangeras årligen under vecka 40 Dokumentation av Habos Historia beräknas vara klar under 2014 Förvaltningen ska stödja lokalhistorisk forskning och dokumentering. Nämndens ambition är stödja musik, dans, film och teaterverksamhet samt att öka de ekonomiska och personella resurserna för allmänkulturell verksamhet. Industrihistoriskt museum/utveckling av Vätterbäcksprojektet är avhängigt framtida beslut. Folkbildning Studieförbund som erhåller statsbidrag och arbetar för att utjämna utbildningsklyftor samt prioriterar verksamhet för missgynnade grupper får enligt fastställda regler kommunalt bidrag för sin verksamhet i kommunen. Förutom studiecirklar ordnar studieförbunden även kulturprogram. Förvaltningen deltar i det lokala folkbildningsrådet. En viss del av bidraget till studieförbunden har gjorts om till ett projektbidrag för riktade insatser som kan sökas av alla studieförbund. KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2015 Från mitten av 90-talet har fritids- och kulturnämndens andel av kommunens totala budget minskat från ca 5 % till ca 2,5 %. Detta samtidigt som kommunen växer kraftigt. Fritids- och kulturförvaltningens administrativa personal har dessutom under senare år i allt större omfattning arbetat med och deltagit i olika kommungemensamma uppgifter inom bland annat information, näringsliv, turism med mera vilket inneburit att mindre tid ägnats åt fritids- och kulturfrågor. I årets budget har en generell besparing med 40 tkr inarbetats. Fritids- och kulturnämnden anser att fritids- och kulturverksamheten är mycket viktig för kommunens attraktionskraft och har stor social och hälsobefrämjande betydelse speciellt för barn och ungdomar. Budgetnivån 2015 kommer innebära: att investeringsbidragen till föreningar höjs med 100 000. att det totala bidragsbeloppet till ungdomsorganisationer utökas med 50 000. 55 att en upprustning av bibliotekslokalerna och en utveckling av biblioteksverksamheten kan påbörjas. att förändringar kan bli aktuella beroende på vilka beslut som fattas rörande Besökscentrum Vätterbäckar och industrihistoriskt museum. 56 NYCKELTAL OCH FAKTA Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Nettokostnad/inv, kr Nämndens andel av totala nettokostnaden, % 1 044 2,6 1 358 2,9 1 345 2,5 1 393 2,3 Kontant föreningsstöd, tkr Antal medlemmar i ungdomsorg Antal aktiviteter (lok.akt.stöd) 1 207 2 385 5 810 1 159 2 550 5 997 1 223 2 350 5 800 1 373 2 500 6 000 2 64 000 21 4 200 2 64 000 22 4 310 2 64 000 18 4 300 2 64 000 22 4 300 Antal idrottsplatser Banyta, kvm Kostnad/kvm banyta, kr Aktivitetstimmar Antal sporthallar Öppethållandetimmar Kostnad/öppethållandetimme Aktivitetstimmar Kostnadstäckningsgrad, % Antal anställda Antal årsarbetare Alléhallen ÖT/NT Antal fritidsgårdar Antal besök/dag Simkunnighet i åk 2, % Antal anställda Antal årsarbetare Antal bibliotek samt filialer Antal anställda Antal årsarbetare 3 4 896 109 4 896 61 3 3 1653/1188 1 75 80 5 4,8 3 3 3 4 896 4 800 4 800 338 110 340 4 896 4 800 4 800 33 60 35 3 3 3 3 3 3 1 643/1 364 1500/1100 1653/1300 1 1 1 125 70 100 70 80 80 5 5 5 4,8 4,8 4,8 2 5 4,2 2 5 4,2 2 5 4,25 2 4 4,0 Antal lån Antal aktiva låntagare Antal lån/inv 72 158 2 754 6,7 68 181 2 639 6,2 73 000 2 800 8 70 000 2 700 7 Nettokostnad/inv, kr Antal nya media därav barnmedia Öppethållandetimmar/vecka Antal besök Antal utställningar 234 2 528 1 205 41 77 357 9 235 2 783 1 703 41 70 000 9 235 2 500 1 250 41 79 000 9 2 400 1 500 41 72 000 9 398 398 413 413 Bidrag Studieförbund, tkr 57 Nämnd: Barn- och Utbildningsnämnd Ordförande: Nicklas Gustavsson Verksamhetsområde: Barn- och utbildningsverksamhet Förvaltning: Förvaltningschef: Barn- och utbildningsförvaltningen Katarina Ståhlkrantz Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Personalkostnader Övrig extern kostnad Kapitalkostnad Övrig intern kostnad 147 461 108 256 46 213 154 047 114 889 1 679 41 728 160 956 110 990 1 293 49 444 Summa kostnader 305 763 312 343 322 683 Externa intäkter Interna intäkter 20 582 62 17 932 0 19 442 0 Summa intäkter 20 644 17 932 19 442 285 119 294 411 303 241 Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 4 095 4 306 4 562 129 940 134 517 138 516 Barnomsorg 91 196 93 049 97 990 Gymnasieskola 41 350 43 050 43 387 Komvux och sfi 1 286 1 852 1 797 17 252 17 637 16 989 285 119 294 411 303 241 Nettokostnad 3 833 Fördelning per verksamhet. Verksamhet Kulturskola Grundskola inkl f-klass Nämnd och administration Totalt 58 Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden beslutade i februari 2014 om verksamhetsförändringar inför budget 2015. Med andra ökande kostnader innebar detta att barn- och utbildningsnämnden äskade 8 590 tkr mer än vad som tilldelades i budget 2014. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2014 att barn- och utbildningsnämnden i ramar skulle få 299 738 tkr. Detta innebar att kostnaderna för nämndens verksamheter måste minska med ca 1,6 % eller med 4 000 tkr utifrån det framtagna ramförslaget. Barn- och utbildningsnämnden diskuterade i juni 2014 hur kostnadsminskningarna skulle fördelas och gav förvaltningen i uppdrag att beräkna en budget i balans där sparförslagen skulle ligga på fritidshem, förskoleklass och grundskola. Det nu framtagna budgetförslaget innebär att barn- och utbildningsnämnden har minskat sina kostnader med 4 000 tkr enligt det generella sparkravet. Utöver denna besparing har det i budgetarbetet framkommit att barnantalet har ökat inom förskoleverksamheten samt att kostnaderna för särskolan inte kommer att kunna hållas inom ramförslaget. Detta innebär i praktiken att ytterligare besparingar har behövts göras med ca 2 500 tkr. Totalt innebär detta ca 12 tjänster. För att mildra den minskade personaltätheten har budgetberedningen beslutat att tillföra 2 500 tkr till skolverksamheten. Ytterligare medel motsvarande 350 tkr har tillförts för projektet ”Vända frånvaro till närvaro”. MÅLBESKRIVNING Barn och utbildningsnämnden i Habo kommun ansvarar för förskola/pedagogisk omsorg, förskoleklass, fritidshem, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, kulturskola, svenska för invandrare (Sfi) samt uppföljning för ungdomar 16–20 år. Verksamheten regleras av skollagen, läroplan för förskolan, läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, läroplan för grundsärskolan, läroplan för gymnasieskolan, läroplan för vuxenutbildningen samt förordningar för förskola och de olika skolformerna. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige beslutat i bl.a. reglemente för Barn- och utbildningsnämnden. Nyckeltal Samtliga nyckeltal i detta budgetförslag är hämtade från SCB:s redovisade nyckeltal för 2013. Uppgifterna samlas in i oktober varje år, vilket kan innebära att t.ex. personaltätheten ser olika ut vid olika tidpunkter. VERKSAMHETSBESKRIVNING Nämnd: Barn- och utbildningsnämnden har förutom budget för arvoden, en mindre summa för konferenser, förbrukning, internationella projektbidrag mm. Förvaltning Förvaltningskansliet bemannas med sex heltidstjänster, placeringsassistent/handläggare, förvaltningsekonom, nämndsekreterare/handläggare, utvecklingsledare, kvalitetssamordnare och förvaltningschef. 59 Ca 13,0 tjänster finns utlagda på olika förskole- och skolområden i form av förskolechefer, rektorer och administrativ personal. Utveckling av IS/IT inom förskola och skola har tidigare legat som en investering, men från 2014 har dessa medel överförts till driftsmedel och ligger under förvaltningen. Förvaltningen hade 2013 ca 1 000 tkr för It-investeringar. Från 2015 är dessa medel överförda till Pc-som tjänst. Förskolor I kommunen finns idag totalt 15 förskolor varav 11 i kommunens regi. Förskolorna tillhör administrativt ett förskoleområde och leds av förskolechef. Förskolan i Brandstorp har s.k. utökad verksamhet med fritidshemsverksamhet. De fyra privata förskolorna är Förskolan Solstrålen, Förskolan Framtiden, Förskolan Äventyret och Habo Montessori AB. Alla dessa fyra enheter har idag ett tillsvidareavtal, där ersättning beräknas i samma storlek som motsvarande kommunal verksamhet. Barn- och utbildningsnämnden har tidigare beslutat om en förändrad schablontilldelning för förskolan i samband med budget 2013. Denna schablon utgick från en resurstilldelning på 6,17 barn per årsarbetare. Denna schablon visade sig ge just 6,17 barn per årsarbetare för 2013 men med en förändrad barnsammansättning har schablonen för 2014 visat sig ge ca 6 barn per åa. Dessutom fördelas 0,05 tjänst/avdelning som husansvariga och 0,5 kökstjänst för enavdelning, 0,75 kökstjänst för 2-3 avdelningar och 1,0 kökstjänst för 4-avdelningar. Barn- och utbildningsnämnden bör besluta om en översyn av schablontilldelningssystemet, då risk finns att det slår väldigt olika mellan åren. Det finns även en summa budgeterad för ev. tilläggsbelopp, dvs. resurser för barn med särskilda behov, som både de kommunala som privata förskolorna får söka utifrån barnets behov, därav de lägre statistiktalen. Alla förskolor får en schablontilldelning till matkostnader, förbrukning, inventarieanskaffning, vikariekostnader och städ/vaktmästeri. Många av våra förskolor är idag relativt nya, vilket innebär att behovet av nyanskaffning av inventarier inte är så stort. Nyckeltal Förskola 15 okt. 2013 Inskrivna barn per årsarbetare* Habo kommun 6,0 Kommungrupp 5,5 Riket 5,3 * kommunal förskola Då barn- och utbildningsnämnden i flera år haft som önskan att öka personaltätheten i förskolan, läggs inga generella, pedagogiska, besparingar på förskolan inför 2015. Pedagogisk omsorg (Familjedaghem) De kommunala familjedaghemmen avslutades vid halvårsskiftet 2014. En fristående enhet som bedriver pedagogisk omsorg finns i Fagerhult. 60 Familjecentralen Redan 2007 beslutade kommunfullmäktige att arbetet med att inrätta en familjecentral I Habo skulle påbörjas. Familjecentralen ska vara en mötesplats för barnfamiljer, där en samlokalisering och samverkan mellan öppen förskola, mödravård, barnhälsovård och socialtjänst utgör grunden för verksamheten. Kostnadsminskning Eftersom familjecentralens lokaler beräknas vara klara först till hösten 2015 kommer en förskollärare inte att rekryteras förrän till augusti 2015. Därför budgeteras 300 tkr istället för 600 tkr, vilket innebär en tillfällig besparing på 300 tkr. Nyrekryterad placeringsansvarig/handläggare för förskola kommer att ha ett verksamhetsansvar för familjecentralen vilket innebär ansvar för planering, samordning och samverkan från hösten 2015. Fritidshem Fritidshemmen är både lokal- och verksamhetsmässigt integrerade med grundskolan, vilket skapat många samordningsvinster både för fritidshemmen och skolan. För skolans del innebär integreringen att det finns goda möjligheter till gruppdelningar de första åren i grundskolan, vilket är positivt för elevernas lärande och utveckling. Barnantalet på fritidshemmen ökar i och med att antalet barn i de lägre åren ökar och att man kan se att fler barn stannar längre upp i åldrarna på fritidshemmen. Tidigare budget bygger på schablonen 18,1 barn/årsarbetare. Nyckeltal Fritidshem 15 okt. 2013 Inskrivna elever per årsarbetare Habo kommun 17,0 Kommungrupp 20,9 Riket 21,3 *Kommunala fritids Kostnadsminskning För att hamna i budgetbalans har personalminskningar skett, Därmed ökar fritidshemsschablonen från 18,1 till 19,4 barn/årsarbetare. Förskoleklass/Grundskola Förskoleklass och grundskola utgör Barn och utbildningsnämndens mest omfattande verksamhet. Skolenheterna är Fagerhult skola år F-6, Bränningeskolan år F-6, Kråkerydsskolan år F-6, Malmgårdsskolan år F-1, Alléskolan F-6, Hagabodaskolan år 2-6 och Hagabodaskolan år 7-9. Verksamheten är indelad i fem skolområden. Varje skolområde leds av en rektor. Förskoleklass Verksamheten budgeteras enligt schablon med 15,1 elever per lärare, vilket i statistik för riket ligger över genomsnittet. Verksamheten måste bedömas ihop med grundskola och fritidshem, då skolorna bedriver en samlad skoldag där samarbetet mellan de olika yrkesgrupperna är av stor betydelse. Nyckeltal Förskoleklass Förskoleklass 15 okt. 2013 Antal elever per lärare (heltid) Habo kommun 13,3 Kommungrupp 15,8 Riket 16,5 61 Kostnadsminskning Även inom förskoleklass har personalminskningar skett, vilket innebär att den nya schablonen ökar från 15,1 till 15,6 elever per lärare. Grundskola Grundskolans budget beräknas enligt en schablon med olika faktorer som klasstal, medellön, undervisningstid mm. Utöver detta fördelas medel ut som tilläggsbelopp. Detta söks per termin för barn med mycket stora behov av stöd. Det kan gälla tekniska hjälpmedel eller assistentstöd. Fördelning av resurser för läromedel, inventarier m.m. sker i form av elevpeng. Städ, vaktmästeri osv. fördelas enligt avtal med tekniska kontoret och kommunens städpolicy. Nyckeltal Grundskola Grundskola 15 okt 2013 Antal elever per lärare (heltid) Habo kommun 11,2 Kommungrupp 12,2 Riket 12,1 * exkl. modersmål och svenska som andraspråk Kostnadsminskning För att hamna i budgetbalans har personalminskningar skett. Detta innebär att den sammanlagda schablonen inom grundskolan minskar med ca 7 tjänster. Dessutom minskas att städ och vaktmästerikostnader med 355 tkr. Personalfortbildning I de ämnen där det uppmärksammats att lärare saknar behörighet för att uppfylla legitimationskraven, som gäller från juni 2015, pågår ett arbete med utbildning och förändringar i organisationen på och emellan skolor. I förskolan pågår ett utvecklingsprojekt om språkutveckling och i skolan en särskild läs- och skrivsatsning, ”Språkbiten”. Några klasser arbetar med metoden ”Skriva sig till läsning”. Läsåret 2013/2014 genomfördes Matematiklyftet och under läsåret 2014/2015 fortsätter arbetet med att utveckla och förbättra matematikundervisningen i olika projekt. I samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, påbörjades en fortbildningssatsning för all personal inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Med stöd av SPSM kommer förskolor och skolor att få fortsatt stöd och utbildning under läsåret 2014/2015. Skolmåltider I dagsläget har förvaltningen två leverantörer av mat, Habo kost och Sodexo. I detta budgetförslag finns utökade kostnader för ökande elevantal. Skolskjutsar Skolskjutsavtalet med Carlsteins Trafik AB är förlängt och gäller fram till 2015-06-30. Arbetet med en ny upphandling har påbörjats, för att vara klar så att ett nytt avtal har tecknats från 2015-07-01. I budgetförslaget finns en indexuppräkning med 3 %. 62 Särskolan De elever som är inskrivna i särskolan kan vara individintegrerade i grundskolan, gå i grundsärskoleklass, gå på träningsskola eller tillhöra gymnasiesärskolan. Krav för att bli inskriven i särskola är att det finns en utvecklingsstörning, med därtill hörande pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. pedagog – social - psykolog- och läkarutlåtande. Samråd med vårdnadshavare ska alltid ske. Det låga antalet elever i varje årskurs, som behöver gå i särskoleklass eller träningsskola, gör det svårt att ordna fungerande klasser i Habo kommun. Därför köper barn- och utbildningsnämnden denna verksamhet av Jönköpings kommun genom ett samverkansavtal. Några få elever är individintegrerade i grundskolan i Habo kommun. Skolor med individintegrerade elever erhåller ett personaltillskott om 0,2 tjänst + ev. assistentstöd, som söks som tilläggsbelopp. Elevvård I kostnaderna för elevvård finns skolpsykolog, kurator, skolsköterskor och tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet söks per termin till barn- och elever med mycket stora behov av särskilt stöd. Habo kommun har till 2015 fått en utökning av kurator och barnsamordnartjänst med 50 % vardera. Vuxenutbildning Enligt skollagen 20 kap måste en kommun erbjuda utbildning motsvarande grundläggande vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare (sfi). Dessutom står det att kommunen skall erbjuda gymnasial vuxenutbildning, som svarar mot efterfrågan och behov. Från 2009 köps all vuxenutbildning genom ett samverkansavtal med Jönköpings kommun. Habo kommun får i avtalet möjligheter till insyn och påverkan, får ta del av studie- och yrkesvägledning och de studerande från Habo kommun får söka utbildningar på samma villkor som studerande från Jönköping. Ev. kan nya statliga medel tillkomma för att minska arbetslösheten i landet. Gymnasieskolan Habo kommun bedriver ingen egen gymnasieutbildning. Kommunen tecknade sommaren 2011 ett nytt samverkansavtal med Jönköping, där de flesta elever går, som sträcker sig fram till 2014-06-30. Om inte uppsägning sker från någon part förlängs avtalet med ett år i taget. Kulturskolan Kulturskolan i Habo kommun utgör ett verksamhetsområde, som leds av en Kulturskolechef och bedriver sin verksamhet på Malmgårdsskolan och i de olika skolenheterna. Kulturskolan har de senaste åren närmat sig den reguljära skolan allt mer. Habo kommuns avgifter för att delta i kulturskolans aktiviteter är låga, men en viss höjning beslutades 2009. Lokalfrågan för Kulturskolan beskrivs nedan. 63 FRAMTIDEN HOT/MÖJLIGHETER Möjligheter Vid olika kvalitetsmätningar kan man se att barnomsorg och skola i Habo kommun, genom åren, håller hög kvalitet. Detta gäller både kunskapsresultat och kostnadseffektivitet. Många barnfamiljer väljer att bosätta sig i Habo, vilket leder till en ökning av antalet barn i förskolor och skolor. Det finns ett stort behov av nya förskoleplatser. Skolinspektionen gjorde under våren 2013 en granskning av hela Habo kommuns barn- och utbildningsverksamhet. Överlag fick verksamheterna gott betyg, förutom Hagabodaskolan, där ett förändringsarbete pågår. Det är fortfarande relativt ”lätt” att anställa kompetent och utbildad personal till de tjänster som uppstår i skolan. Habo kommun ligger högt i ranking vad det gäller utbildningsnivå på den pedagogiska personalen. Man kan också utläsa i Skolverkets redovisning om t.ex. personaltäthet inom förskola, fritidshem och skola att Habo kommun i de flesta verksamheterna ligger i fas med eller lite bättre än motsvarande kommuner. För att bättre klara svåra rekryteringsproblem i framtiden har barn- och utbildningsnämnden ett samarbete med Högskolan i Jönköping kring studenters praktik. Dessutom har ett likartat samarbete startat med Högskolan i Borås. Många stora reformer har under de senaste åren genomförts i svensk förskola och skola. I Habo kommun har bland annat Matematiklyftet och en läs och skrivsatsning genomförts. Ett antal förstelärare har anställts och det systematiska kvalitetsarbetet har förstärkts. Detta innebär goda förutsättningar för en ytterligare förbättring och utveckling av förskolan och skolan i kommunen. Hot Hotbilden berör främst de ekonomiska förutsättningarna. Totalt sett har Barn- och utbildningsnämnden ett mycket ”slimmad” organisation, som snabbt blir sårbar om vissa nyckelpersoner eller personalgrupper inte finns tillgängliga eller minskar i antal. En kostnadsminskning på ca 6 500 tkr. innebär för barn- och utbildningsnämndens verksamheter en kvalitetsförsämring, som kommer att slå mot, förskoleklass, fritidshem och grundskola inom Habo kommun. Eftersom alla idag har rätt att välja förskola och skola var man vill, kan vi bara minska kostnaderna i kommunens egna verksamheter. Naturligtvis slår det också sedan mot andra anordnare, då vår lägre ”skolpeng” kommer att slå igenom i vissa verksamheter. Vi kan inte påverka kostnader i t.ex. särskolan, gymnasieskolan eller vuxenutbildning, då vi där inte har några egna verksamheter, och därmed måste betala den kostnad anordnaren begär. Vi kan heller inte påverka kostnader i förskolan, vad det gäller interkommunalt, då kommunerna i länet beslutat att ersätta enligt lägeskommunens kostnader. Detta motsvarar ca 22 % av totalbudgeten. Under de senaste åren har vi inom skola och förskola sett allt fler barn och elever, som lider av fysisk eller psykisk ohälsa och det är dessa som på olika sätt hamnar vid sidan om verksamheten och som i sin tur senare renderar andra stora kostnader för kommunen. I Folkhälsoenkät Ung 2013 kan vi till exempel se att Habo har den högsta andelen flickor i åk 9 som ”känner sig nere” bland länets kommuner. Habo är också den kommun som har den 64 lägsta andelen flickor i åk 9 som ”trivs bra med livet just nu”. Inom flera andra områden utmärker sig Habo negativt. Resultaten i enkätsvaren skiljer sig mellan pojkar och flickor. I dagsläget har kommunen 4 ungdomar i skolåldern placerade på olika institutioner. 2 elever är placerade i speciella skolenheter för barn- och ungdomar med stora behov av stöd, främst utifrån ett psykiskt hälsoproblem. Varje sådan elev kostar verksamheten mellan 400-600 tkr per år och elev, totalt runt 3 000 tkr. per år. Om personaltätheten minskar ges sämre möjligheter till nya gruppdelningar och sämre möjligheter att se det enskilda barnet och dess förutsättningar. Det är svårt att på kort sikt kunna säga om resultaten kommer att försämras. Det förs i Sverige idag en stor diskussion om detta, där vissa forskare hävdar att t.ex. antal elever i en klass inte påverkar resultatet lika mycket som den enskilde lärarens kompetens. Vad vi däremot kan se är att antalet barn/elever med olika typer av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ökar, till exempel ADHD, autism och Aspergers syndrom. Dessa barn kräver extra omsorg och stöd och ibland extra resurser för att de ska klara av skolan och dess krav. Den nytillsatta tjänsten som barnsamordnare är en bra förstärkning för att på ett bättre sätt ta tillvara alla kompetenser som finns runt barn i behov av särskilt stöd. Idag ställs ökade krav på digitala verktyg i skolan för att leva upp till skollagen, läroplanernas krav på innehåll i undervisningen, kunskapskraven i många ämnen och för att kunna administrera skolarbetet. Olika typer av digitala enheter (datorer, iPads, mobiltelefoner mm) behövs, tillsammans med en förbättrad infrastruktur och en ökad kompetens hos pedagoger och rektorer/förskolechefer. Barn- och utbildningsförvaltningen har lyft fram behovet av en satsning på att öka antalet digitala verktyg i förskolor och skolor. Ett förslag har lagts fram om en ”en till en-satsning” riktad till samtliga lärare och elever i årskurs 1-9 och med ett antal lärplattor per avdelning i förskolan. Om inte en satsning på fler digitala verktyg i förskolan och skolan genomförs kommer inte eleverna att kunna nå alla kunskapskrav. För många barn och elever, framför allt de med särskilda behov, kan tillgång till digitala verktyg vara avgörande för att nå målen. Digitala verktyg ökar också engagemanget och motivationen för skolarbetet. Det har vi bland annat kunnat i resultaten från metoden ”Att skriva sig till läsning”. Utan tillgång till digitala verktyg uppfyller inte heller kommunen skollagens krav på likvärdig utbildning och att det ska finnas utrustning för att uppnå syftet med utbildningen. Utan tillgång till moderna IT-verktyg kommer dessa inte heller att kunna bli en naturlig del av det pedagogiska arbetet och alla elever kommer inte att ges förutsättningar att utveckla en digital kompetens. Kan man då inte göra ytterligare kostnadsminskningar inom administration och förvaltning? När vi jämför förvaltningens personaltäthet med motsvarande kommuner, har Habo kommun redan idag en ”slimmad” organisation, samtidigt som verksamheterna växer. Förskolechefer och rektorer har idag fler anställda under sig än motsvarande kommuner. Vi ser också i arbetsmiljöenkäten för barn- och utbildningsförvaltningen att stressfaktorer är den fråga som får sämst resultat, med risk för psykisk och fysisk ohälsa. Lokalförsörjning Förskolan Behovet av lokaler till förskolan ökar ännu en gång. Efter avstämning av inflyttningen under året kan vi ännu en gång se att inflyttningen ökar och påverkar vår verksamhet mycket 65 snabbt. Förvaltningen har idag startat processen med att hitta lämpliga lokaler främst till våren 2016. Under hösten 2014 kommer en akutförskola på Nygatan startas med maximalt 18 barn. Osäkerheten att beräkna platsbehov inom barnomsorg har ökat med en allt större frihet att välja omsorg för den enskilda familjen, samtidigt som nyinflyttningen och barnafödandet varierar kraftigt beroende på den allmänna konjunkturen. Svårigheten gäller inte den ekonomiska beräkningen då alla barn inom omsorg och skola är värd en viss omsorgs eller skolpeng, utan mer hur stor barnökningen kommer att bli och därmed behovet av lokaler Grundskolan Barn- och utbildningsnämndens beslut om att årskurs sex ska gå kvar på sina ursprungsskolor och att Hagabodaskolan bara ska bli en årskurs 7-9 skola innebär att några skolor måste anpassas till detta. Fagerhults skola är från höstterminen 2013 helt anpassad och i stort totalrenoverad. Bränningeskolan och Kråkerydsskolan har anpassats under våren 2014. Alléskolan har byggts till för att klara tre parallellklasser, och var klar i augusti 2014. En tillbyggnad av Hagabodaskolan 2-6 är planerad. Hagabodaskolan 7-9 har utrymt stora delar av sina lokaler och flyttat in i tillfälliga moduler. Det är i skrivande stund omöjligt att uppskatta vilken omfattning den kommande renoveringen kommer att få och till vilken kostnad. Ytterligare underhåll och anpassning har att göra med kommunens planer på en ny Kulturskola tillsammans med träffpunkt Ankaret och hur elevutvecklingen kommer att bli. Kulturskola Kulturskolans behov av större och bättre anpassade lokaler till verksamheten är akut. Habo kommun bör under våren 2015 besluta om inriktning. Investeringsbudget 2015 I investeringsbudget för 2015 har barn- och utbildningsnämnden i rambeslutet erhållit 10 000 tkr. Dessa investeringar skall täcka: Inventarier Hagabodaskolan F-6, 3 500 tkr Inventarier Hagabodaskolan 7-9, 6 500 tkr Detta innebär att investeringen till Hagabodaskolan 7-9 har halverats i rambeslutet. Kostnaderna för inredningen i en ombyggd skola är mycket svåra att beräkna eftersom man återanvänder en del av inventarierna men förvaltningen anser att en halvering är för optimistisk i dagsläget, då Hagabodaskolans inventarier är mycket slitna efter över 20 års användning 66 Nämnd: Socialnämnd Ordförande: Hans Jarstig Verksamhetsområde: Social verksamhet Förvaltning: Förvaltningschef: Socialförvaltning Peter Olofsson Bokslut 2013 Rev Budget 2014 Budget 2015 Personalkostnader Övrig extern kostnad Kapitalkostnad Övrig intern kostnad 104 470 59 255 477 22 607 113 328 39 048 399 14 662 131 459 47 386 347 14 268 Summa kostnader 186 809 167 437 193 460 Externa intäkter Interna intäkter 31 241 10 934 19 103 926 28 544 2 470 Summa intäkter 42 175 20 029 31 014 144 634 147 408 162 446 Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Nämnd, central adm, kommunrehab, färdtjänst 16 946 15 188 16 426 Äldre- och funktionshinderomsorg, exkl psykiskt funktionshindrade 83 478 88 092 90 354 7 339 7 198 6 991 LSS, funktionshinderomsorg 15 522 16 208 21 283 Individ- och familjeomsorg 21 350 20 723 23 325 Nettokostnad Fördelning per verksamhet. Verksamhet Funktionshinderomsorg, psykiskt funktionshindrade Flyktingverksamhet Totalt 4 067 144 634 147 408 162 446 67 Målbeskrivning Socialnämndens verksamhet ska sätta individen i fokus. Handläggning inom nämndens område ska ha god kvalitet och ske skyndsamt. Insatser och åtgärder ska föregås av noggrann utredning. Personalen ska ha ändamålsenlig utbildning och deras kreativitet och erfarenheter ska tillvaratas. Verksamhetsbeskrivning Socialnämndens verksamhet omfattar fyra huvudområden Äldreomsorg, ÄO Hemsjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Funktionshinderomsorg, FO Individ- och familjeomsorg, IFO Ofta behandlas äldre- och funktionshinderomsorgen i ett sammanhang, ÄFO. Från 2013 har hemsjukvården förts över till kommunens organisation. Från 2014 har ansvaret för färdtjänst i olika former övergått till länstrafiken. Socialnämnden ansvarar också för: Kommunens flyktingmottagning Yttrande angående värdeautomatspel Beslut och tillsyn avseende serveringstillstånd Beslut och tillsyn avseende detaljhandel med öl Tillsyn avseende handel med tobak Tillsyn avseende handel med nikotinläkemedel Rådet för pensionärer och funktionsnedsatta, RPF Budget- och skuldrådgivning Äldre- och funktionshinderomsorg Äldre- och funktionshinderomsorg är samlingsnamnet för alla de insatser som ges till personer med funktionshinder och som beror på ålder eller sjukdom/funktionshinder. Verksamhetsspecifika lagar för äldre- och funktionshinderomsorgen Socialtjänstlagen, SoL Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade, LSS (Få personer över 65 år omfattas av insatser enligt denna lag) Hälso- och sjukvårdslagen, HSL All verksamhet förutom den s k frivilligverksamheten inom äldre- och funktionshinderomsorgen är biståndsbedömd och grundar sig på myndighetsbeslut enligt någon av de verksamhetsspecifika lagarna. 68 Undantag från detta är: Den öppna fritidsverksamhet som bedrivs via dagverksamheten där biståndsbeslut ej krävs Hälso- och sjukvårdsinsatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Äldreomsorg Inom verksamheten finns ordinärt boende och särskilt boende. Även vårdtagare under 65 år med beslut om särskilt boende ingår i denna verksamhet. Med ordinärt boende avses personer som bor i ”egen” bostad. Inom ordinärt boende kan man få insatser i form av tidsbegränsade biståndsbeslut. Personer i ordinärt boende kan få hjälp i form av hemtjänst, hemsjukvård, dagverksamhet och korttidsvård, det sistnämnda är lokaliserat till Kärrsgården. Antal personer som har beslut om hemtjänst uppgick i augusti 2014 till ca 150 personer. Omfattningen i tid varierar mycket från person till person. Personer med stora omvårdnadsbehov kan beviljas särskilt boende, SÄBO. Biståndsbesluten är vanligtvis inte tidsbegränsade. Habo kommun har fn 80 lägenheter i särskilt boende samt 14 korttidsplatser. Av lägenheterna i särskilt boende vänder sig 44 av dem till personer med demenssjukdom och de övriga till personer med somatiska behov. Funktionshinderomsorg Nedan beskrivs verksamhetsområdet funktionshinderomsorg enligt lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade, LSS samt långvarigt psykiskt funktionshinder enligt socialtjänstlagen, SoL. Funktionshinderomsorgen avser insatser till personer under 65 år. Undantag är personer som fyllt 65 år och som haft personlig assistent enligt LSS innan de fyllt 65 år. Dessa personer får behålla sina insatser i form av personlig assistent även efter 65 års ålder. Insatser enligt LSS 1. Rådgivning och personligt stöd (regionens ansvar) 2. Personlig assistent 3. Kontaktperson 4. Avlösarservice i hemmet 5. Korttidsvistelse 6. Korttidstillsyn (Skolungdomar över 12) 7. Boende 8. Familjehem 9. Bostad med särskild service 10. Daglig verksamhet (Sysselsättning) Inom Habo kommun var 55 personer LSS-berättigade i juli 2014. I övrigt ges insatser enligt socialtjänstlagen, se tidigare avsnitt. 69 Boendestödet psykiatri (45 personer år 2014) bedrivs inom Habo-Fyrans verksamhet. Daglig verksamhet, LSS, har tidigare köpts av Jönköpings kommun men sköts i allt större omfattning av den egna kommunen. Sedan hösten 2013 tillgodoses behoven av bostad med särskild service eller serviceboende för personer med psykiskt funktionshinder, i huvudsak genom tillkomsten av ett sådant boende i den egna kommunen – se nedan. Bostad med särskild service LSS 9:9 En boendeverksamhet och stödverksamhet enligt LSS 9:9 startade under slutet av 2013 i form av bostad med särskild service eller serviceboende. Det är ett antal enskilda personer med beslut om bostad med särskild service. Den boende har en egen lägenhet, men har tillgång till en gemensamhetslokal/personallokal i lägenhetsområdet och personal kan stödja den enskilde utifrån bedömt behov under veckans alla dagar och alla timmar. Verksamheten täcker upp ett större behov som tidigare fått tillgodoses genom köp av bostad i annan kommun. Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården utförs med stöd av Hälso- och sjukvårdslagen. Från 2013 ansvarar kommunerna i Jönköpings län för hemsjukvård under dygnets alla timmar och veckans alla dagar. Enligt avtalet mellan kommunerna och landstinget gäller att ”Kommunen ansvarar för den hälso- och sjukvård som ges i det egna hemmet till personer som pga sjukdom och/eller funktionshinder inte på egen hand eller med stöd kan uppsöka vårdcentral eller mottagning utan stora påfrestningar eller olägenheter …”. Man skrivs då in i kommunal hemsjukvård. Personalgrupperna som arbetar med verksamheten består av sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och övrig vårdpersonal i hemtjänst, dagverksamhet och särskilt boende. Antalet patienter (hälso- och sjukvårdslagen benämner målgruppen för ”patienter”) uppgår till ca 180, varav ca 100 bor i ordinärt boende. Genom ett avtal så ansvarar Habo även för Mullsjös hemsjukvård under natten. Kommunrehab I begreppet hemsjukvård ingår även utprovning, anpassning och förskrivning av i stort sett alla hjälpmedel som Haboborna kan behöva. Träning är också en uppgift inom hemsjukvården. Kommunrehab ansvarar för hjälpmedel till alla kommuninnevånare oavsett ålder eller hemsjukvårdsinsatser. Arbetstekniska hjälpmedel kan behövas i verksamheter där det finns personal. Rehabilitering ges till personer i det särskilda boendet inklusive korttidsplatser och dagverksamheter, men även de som bor i sin ordinarie bostad. I det rehabiliterande arbetet arbetar man i huvudsak med att handleda vårdpersonalen så att de kan arbeta rehabiliterande. Individ- och familjeomsorg Det huvudsakliga arbetet inom Individ- och familjeomsorgen bedrivs på frivillig grund från klientens sida. Det finns även tvångslagar inom verksamhetsområdet. 70 Verksamhetsspecifika lagar i huvudsak Socialtjänstlagen, SoL Lagen om vård av unga, LVU (Tvångslag) Lagen om vård av missbrukare, LVM (Tvångslag) Föräldrabalken Individ och familjeomsorgen organiseras i tre grupper Familjegrupp Ekonomi och Vuxengrupp Öppenvårdsgrupp Kommentarer till budget 2015 I driftbudget finns följande förändringar jämfört med 2014 års budget: - - Utökning med 225 % tjänst nattetid på demensavdelningarna (3 st à 75 %). Utökning med 50 % tjänst arbetsterapeut för att klara ökade krav på vårdplanering i hemmet, habilitering och kontroller av hjälpmedel. Utökning i budget med 100 % socialsekreterare för bl a handläggning av barnärenden. Utökning i budget med 50 % socialsekreterare för bl a KOMET. Personal kring en av de boende (med specifika sjukvårdsbehov) på Kärrsgården somatik som kom efter att budget 2014 var beslutad är nu inlagda i budget. Personalpoolen ökar ytterligare i omfattning. Avsikten är att minska behovet av timvikarier. Ökningen har skett under 2014, men ej varit budgeterad. Inlagd i budget för 2015. Introduktion av timvikarier. Successivt utbyte av trygghetslarm från analoga till digitala 1/3 per år. Utökning av hjälpmedelsbudgeten pga att kostnaden fortsatt har ökat efter kommunaliseringen av hemsjukvården. Utökning i budget för dagcentral. Tre assistansärenden som kom efter att budget 2014 var beslutad (två vid årsskiftet 2013/2014, ett i augusti 2014) är nu inlagda i budget. Ytterligare ett enskilt assistanssärende har överförts från Försäkringskassan till kommunen vid halvårsskiftet 2014. Ombyggnad av datasystemet Magna Cura för ÄBIC. Ökade licenskostnader Magna Cura. Läsplattor och utbildning av nämnd. Avgift barnahus och ungdomsmottagning. Ökad budget för placeringar, både IFO och psykiatri. Flyktingverksamheten är inlagd till en beräknad nettokostnad. Flera utredningar av hemtjänsten pekar på god kvalitet men höga personalkostnader. Rationaliseringar har gjorts och fler diskuteras. Ersättningsmodellen för LOV behöver förändras då den bygger på att 75 % av personaltiden sker hemma hos kunden, något som visat sig svårt (i landet i stort ligger siffran på 50-60 %). Vid Kf-mötet i maj 2014 beslutades om ett tilläggsanslag för 2014 om 3 mnkr till hemtjänsten. Avtalet om mottagande av ensamkommande flyktingbarn mellan 16-18 år sades upp efter beslut i KF. Under hösten 2013 avvecklades HVB-boendet i Västerkärr och kvar finns nu ett 71 elevboende i Habo samhälle. Under 2014 har ett nytt avtal tecknats med Migrationsverket om att ta emot 6 asylsökande barn/ungdomar. Under året har även tagits beslut om att bygga ett HvB-hem i kommunen med drift i egen regi. Troligen kommer detta stå klart och ha personal på plats vid halvårsskiftet 2015. För 2015 har avtalet med Migrationsverket reviderats till 11 asylsökande barn/ungdomar. Vårdplanering i hemmet: utskrivning från sjukhus där personen behöver fortsatt vård och omsorg föregås av en gemensam vårdplanering (vpl) som sker på sjukhuset. Den enskilde, anhöriga, biståndsbedömare, och sjukvårdspersonal deltar. Fram till 2013 sköttes detta av Jönköpings kommun. Under 2014 har kommunens egna personal medverkat vid denna insats på sjukhuset. Under våren 2015 kommer denna verksamhet att byggas upp i kommunen. Planeringen i Jönköping, Mullsjö och Habo är att vpl ska ske i personens hem. De första veckorna tillhandahålls ett ”startpaket” med hemtjänst, hemsjukvård och hjälpmedel. Efter några veckor bedöms det varaktiga behovet som sedan rullar på. Det förändrade arbetssättet kräver inledningsvis mer stöd av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och biståndsbedömare. Det långsiktiga behovet av hemtjänst och korttidsplatser har erfarenhetsmässigt reducerats. Ekonomiåtgärder Förändrade kostnader - Utökning av nattbemanning på demensavdelningarna: Kostnad ca 870 tkr - Vårdplanering i hemmet m.m.: se ovan. Bedöms kräva 0,50 tjänst arbetsterapeut. Kostnad ca 250 tkr - Utökning med 1 tjänst socialsekreterare: Kostnad ca 540 tkr. - Utökning med 0,5 tjänst socialsekreterare: Kostnad ca 280 tkr. - Personal på Kärrsgården somatik: Kostnad ca 1 000 tkr (knutet till en enskild boende) - Datalicenser m.m: ökad licenskostnad för Magna Cura samt ombyggnad av systemet. Kostnad ca 140 tkr - Hjälpmedel: Kostnad ca 50 tkr - Dagcentral: Kostnad ca 300 tkr - Personalpool: inom äldreomsorgen utökas personalpoolen. Totalt 800 % tjänst, en nettoökning med 405 % tjänst. Underlättar kontinuiteten i vården och minskar behovet av korttidsvikarier. Kostnad ca 1 600 tkr - Personlig assistans: Tre ärenden som kom efter att budget 2014 var beslutad är nu inlagda i budget samt ett ärende som tagits över från Försäkringskassan vid halvårsskiftet 2014. Kostnad ca 2 744 tkr. - Introduktion av timvikarier. Kostnad: 178 tkr. - Socialnämnd: läsplattor och utbildning. Kostnad ca 55 tkr - Placering IFO/psykiatri: Ökad budget med ca 3 776 tkr. - Avgift barnahus och ungdomsmottagning: Kostnad ca 78 tkr - Flyktingverksamhet: Kostnad ca 4 100 tkr Reduceringar - Försörjningsstöd: budgeten reduceras med ca 241 tkr - Timvikarier: kostnaden beräknas minska med ca 1 600 tkr pga utökning av personalpoolen. - Boendestödet inom funktionshinderomsorgen omorganiseras/rationaliseras och innebär att en 20 % tjänst och några timanställda tas bort, vilket innebär en minskad kostnad om ca 390 tkr. - Placeringar psykiatri: En placering avslutas i månadsskiftet februari/mars pga personen beviljats bostad med särskild service i Habo kommun, vilket reducerar den budgeterade placeringskostnaden. En placering har under 2014 finansierats till 50 % av landstinget. Detta bedöms kvarstå under 2015. I det ursprungliga budgetförslaget 72 var denna placering upptagen till 100 %. Dessa två placeringar ger 609 tkr i besparing. Framtid Vid slutet av 2015 beräknas en familjecentral stå klar vid vårdcentrum. Här skall socialtjänsten samarbeta med skola-barnomsorg i öppen förskola samt landstingets psykosociala stödresurser för föräldrar med yngre barn. Mottagandet av EFB (ensamkommande flyktingbarn) verkställs under 2014 -15 genom köp av externa HVB platser i Västsverige. Efter sommaren 2015 beräknas ett eget HVB för gruppen stå klart i Habo med plats för 10 + 10 ungdomar. En enhet för integrationsfrågor kommer att formeras under året och innehålla ansvar för alla flykting- mottagning och integrationsfrågor. Äldreomsorg: En dagcentral för äldre finns med i KF´s äldreomsorgsplan. Genom Habo Bostäders köp av ett hus i centrum vid Blå Torget går denna fråga mot sin lösning. Här skall man kunna aktivera sig, umgås och ta en enkel fika. Volontärer och föreningar kommer att engageras i driften. Bostäder: Habo växer, åldras och fler grupper innevånare bosätter sig eller önskar bo i kommunen. Behovet är stort av lägenheter i olika storlekar och prislägen, gärna centralt belägna. Villaboende attraherar många men livet har många skeden och kommuninnevånarna ser olika ut vad gäller ytbehov, tillgänglighet, ekonomi, behov av stöd i boendet etc. Gröne vägen projektet med nya bostäder kan ses som ett viktigt tillskott. Gruppbostad LSS: På vårt korttidshem (Kråkan) finns ett antal ungdomar vars framtida bostadsbehov skulle kunna vara gruppbostad inom några år. Personalrekrytering: Kommunens karaktär med stor andel utpendlare, villabebyggelse och en arbetslöshet på 3,3 % (lägst i länet) påverkar möjligheten att rekrytera till många olika tjänster. Vissa personalgrupper kan tänka sig att pendla medan andra oftare bor nära arbetsplatsen. Vårdutbildningarna på gymnasiet har ett försvinnande litet antal studerande i förhållande till behovet. Konsekvensen är att det både är för få sökande till tjänster med högskolekrav men även tjänster med gymnasiekrav. Gruppen som står till förfogande för korttidsanställningar har krympt så att det är svårt klara sjuk- och annan korttidsfrånvaro, speciellt inom vården. 73 Personal, exkl timanställda Verksamhet Årsarbetare 2014 Antal personer 2014 Årsarbetare 2015 Antal personer 2015 15,5 4,15 16 6 15,5 4,65 16 6 19,65 22 20,15 22 Äldreomsorg - administration (ÄFO)/biståndsenh. - anhörigkonsulent - pool (inkl facklig tid 80 %) - hemtjänst - hemtjänst, natt - korttidsplatser - dagverksamhet - sjuksköterskor - särskilt boende, somatik - särskilt boende demens 8,20 0,50 3,95 41,65 4,51 10,79 4,15 15,75 29,782 29,75 9 1 5 47 6 15 6 19 40 38 8,50 0,50 8 43 4,5 11,09 4,15 16,02 29,66 38,28 9 1 10 49 6 15 7 19 38 49 Summa 149,02 186 163,70 203 Funktionshinderomsorg, LSS och långvarigt psykiskt funktionshinder, SoL3 - personlig assistent /ledsagning 16,54 26 19 19 - Boendestöd/arbetskonsulent - Daglig verksamhet - Ungdoms/korttidsfritids 11,88 1,86 5,35 17 3 6 11,73 1,66 5,35 14 2 6 Summa 35,63 52 37,74 41 1,0 1,0 8,1 2,5 1 1 8 3 1,0 1,0 8,6 2,5 1 1 9 3 1,0 1 2,0 2 0,0 0 8,0 8 13,60 14 23,10 24 218 274 244,69 290 Gemensamt Förvaltningsövergripande ledning och administration Kommunrehab Summa IFO, individ- och familjeomsorg - administration, budget/skuldrådg. - samordnare - familj ekonomi vuxen - öppenvårdsgrupp - flyktingverksamhet administration, ledning - flyktingverksamhet Summa TOTALT 1 Denna personalgrupp har funnits även tidigare år men har inte ingått i redovisningen. Det är alltså inga nya tjänster. 2 Ett par personer har flyttat över från särskilt boende somatik till särskilt boende, demens. Antalet årsarbetare stämmer med vad som finns i personalbudgeten vid ingången av 2014 för respektive verksamhet. Ytterligare rekryteringar inom särskilt boende, demens sker i början av 2014. 3 Noggrannare uppdelning inom funktionshinderomsorgen ger en mer rättvisande bild av antalet åa, dock kan antalet personer vara lite missvisande eftersom flera delar sina tjänster mellan flera verksamheter/klienter. 74 Nämnd: Miljönämnd Ordförande: Bertil Engström Verksamhetsområde: Miljö- och hälsoskydd Förvaltning: Förvaltningschef: Miljöförvaltningen Annica Malmer Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Personalkostnader Övrig extern kostnad Kapitalkostnad Övrig intern kostnad 5 135 3 018 0 737 5 916 4 947 0 789 5 826 6 678 0 793 Summa kostnader 8 890 11 652 13 297 Externa intäkter Interna intäkter 5 571 342 7 677 170 8 962 170 Summa intäkter 5 913 7 847 9 132 Nettokostnad 2 977 3 805 4 165 MÅLBESKRIVNING Inom verksamhetsområdet ska miljönämnden och miljöförvaltningen arbeta för en hållbar utveckling d.v.s. en utveckling som tillgodoser våra nuvarande behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. De övergripande målsättningarna för miljöförvaltningen är att för kommuninvånarna i Habo och Mullsjö kommuner samt på nämndens uppdrag: - Medverka till att vi till nästa generation kan lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. - Kontrollera att miljöbalken, livsmedelslagen, smittskyddslagen, tobakslagen, strålskyddslagen m.fl. lagar och förordningar följs. - Arbeta med att förebygga och undanröja miljö- och hälsoproblem. Utgångspunkten för arbetet är nationell lagstiftning, EU-lagstiftning, miljömålsarbetet på nationell, regional och lokal nivå samt den globala miljöutvecklingen. Enligt reglementet ska nämnden bland annat ”uppmärksamt följa dels utvecklingen inom sakområdet och dels den allmänna utvecklingen inom kommunerna och dess närmaste omgivning, samt ta nödvändiga initiativ som behövs i frågor om miljö, hälsoskydd, livsmedel, smittskydd, tobak, renhållning, säkerhet och naturvård”. 75 Miljönämnden försöker ständigt förbättra och utveckla verksamheten. Planeringen av arbetet utgår ifrån synsättet ”största möjliga miljö- och folkhälsonytta” med utgångspunkt i de av riksdagen antagna 16 nationella miljökvalitetsmålen samt relevanta folkhälsomål. Målen anger det tillstånd i den svenska miljön som är nödvändig för en hållbar utveckling. Prioriterade utvecklingsområden under 2015 Miljö- och hälsoskydd Tillsyn enligt verksamhetsplanen. Öka verksamhetsutövarnas kunskap och användning av egenkontroll. Regionala och nationella projekt inom området. Livsmedel Kontroll enligt verksamhetsplanen. Projektinriktad kontroll (PIK). Nationella projekt inom området. Naturvård/miljöövervakning Åtgärder i Vätterbäckarna för att främja biologisk återställning. Kalkning enligt kalkningsplanen. Luftmätningar VERKSAMHETSBESKRIVNING Verksamhetsområdet för miljönämnden är Habo och Mullsjö kommuner. Antalet fast anställda på miljöförvaltningen är 9,5 årsarbetare (1 förvaltningschef, 7 miljöinspektörer och 1,5 assistenter). Verksamhetsområden: Verksamheten är indelad i områdena: Miljö- och hälsoskydd, livsmedel, naturvård och viss uppdragsverksamhet. De två första områdena avser främst tillsyn och kontroll utifrån nationell lagstiftning samt EU-lagstiftning. I arbetet ingår planerade inspektioner, offentlig kontroll, handläggning av ärenden som initieras av invånare, företag och andra myndigheter samt riktade informationsaktiviteter. Tillsyn och kontroll är verktyg som samhället har för att säkerställa en framtida hälsosam och god miljö. Arbete med naturvård är frivilliga åtaganden för kommunerna. Verksamhetsinriktning och prioritering: Arbetet på miljöförvaltningen är målstyrt. Verksamheten inriktas på att försöka arbeta förebyggande med syfte att öka kunskapen hos verksamhetsutövare och allmänhet. Mål och aktiviteter fastställs i den årliga verksamhetsplanen som antas av miljönämnden. Prioriteringar av valda aktiviteter i planen sker utifrån den behovsutredning som görs årligen och utifrån största möjliga miljö- och folkhälsonytta. Behovsutredningen beskriver alla de uppgifter nämnden är ålagd att utföra enligt reglemente och lagstiftning samt resursbehovet för detta. Miljöskydd Området: Tillsyn sker på miljöfarliga verksamheter, vilka är verksamheter med utsläpp till luft, vatten eller mark eller som hanterar kemikalier och avfall. Exempel på miljöfarliga verksamheter är industrier, mekaniska verkstäder, drivmedelsstationer, reningsverk, vindkraftverk, lantbruk och enskilda avlopp. För installation av värmepumpar och anläggande av enskilda avlopp ska anmälan respektive ansökan inlämnas till miljönämnden. 76 Handläggning sker även av ärenden gällande renhållning, cisterner, köldmedia, bekämpningsmedel, avfall m.m. Tillsynen av enskilda avlopp som startade med en inventering 2007 fortsätter. Vid inventeringen visade det sig att ca 700 avlopp var undermåliga med hög risk för förorening, ca 700 hade mindre väl fungerande reningsförmåga och ca 700 st hade tillfredsställande rening. Tillsynen bedrivs utifrån ”största möjliga miljönytta”, där krav i första hand ställs på avloppen med sämst reningsförmåga. Inriktning: Verksamhetens inriktning är att arbeta målstyrt och försöka frigöra mer tid för planerad tillsyn. Den planerade tillsynen bedrivs därför projektinriktat. Händelsestyrda ärenden t.ex. anmälningar om förändringar i verksamheterna och värmepumpar prioriteras före planerad tillsyn. Tillsynsbesök bör ske varje år på B-verksamheter, vartannat år på Cverksamheter och vart femte år på U-verksamheter. Hälsoskydd Området: Inom verksamhetsområdet ingår bl.a. tillsyn av skolor och förskolor, hotell, lägergårdar, idrottsanläggningar, badplatser, samlingslokaler, frisörer och hygienlokaler. Klagomål på exempelvis fåglar, katter och hundar som skapar olägenheter, buller, luktolägenheter, radon, fukt och mögelproblem hör också till hälsoskyddsområdet. Arbetet syftar till att förebygga och undanröja olägenheter. Inriktning: Hälsoskydd är till stor del ett händelsestyrt verksamhetsområde med inkommande klagomål. Inriktning på tillsynen är att försöka genomföra mer planerad tillsyn. Tillsynsbesök på anmälningspliktiga verksamheter (skolor, förskolor, bassängbad, solarier och hygienbehandling med risk för blodsmitta) och strandbad bör ske varje år, tillfälligt boende och camping vart tredje år och övriga objekt vart femte år eller vid behov. Tillsynen sker projektinriktat. Livsmedel Området: Branscher som ingår i livsmedelskontrollen är bl.a. tillagnings- och mottagningskök, restauranger, caféer, butiker, kiosker, livsmedelsindustrier och vattenverk. Inriktning: Livsmedelsverksamheterna prioriterats utifrån riskklasser som anläggningarna klassas in i enligt principen ju lägre riskklass desto känsligare verksamhet och desto fler kontrolltimmar. Totalantalet kontrolltimmar för verksamheterna detaljplaneras årligen i en tillsynsplan. Genom erfarenhetsklassning kan verksamheterna påverka sin riskklass. De som sköter sig bra, klassas om till en högre riskklass. Enligt lagstiftningen är egenkontrollen av mycket stor betydelse och ett av kraven för en verksamhetsutövare att få bedriva verksamhet. Händelsestyrd tillsyn förekommer bl.a. genom registreringar av nya verksamheter/ägarbyte, anmälan om matförgiftning, dricksvattenprovtagning m.m. Miljöförvaltningen deltar i de PIK-projekt (projektinriktad kontroll på livsmedelsområdet) som samordnas av länets PIK-grupp. Gruppen består av miljöförvaltningarna i länet. Naturvård Området: 10 av 20 bäckar som rinner till Vättern är i ett nationellt sammanhang särskilt värdefulla ur natur- och/eller fiskesynpunkt i Vättern. En mycket stor del av öringreproduktionen har sitt ursprung i Habos Vätterbäckar. Åtgärder pågår för att förbättra reproduktionsmöjligheterna för öringen. Detta finansieras till största del av läns- 77 styrelsen/Naturvårdsverket men även kommunala medel behövs. Kalkning av vattendrag sker utifrån en antagen kalkningsplan. Inriktning: Biologisk återställning i Vätterbäckarna i Habo kommun fortsätter med förprojekteringar och fysiska åtgärder. Kalkning av sjöar och vattendrag fortsätter som planerat även 2015. Strategiskt miljöarbete Området: Samordningsansvaret för det strategiska miljöarbetet ligger på kommunstyrelserna i Habo och Mullsjö kommuner men budgeten för arbetet ingår i miljönämndens budget. En heltidsanställd miljöstrateg för arbetet finns placerad på miljöförvaltningen. Ett nytt kommungemensamt miljöprogram för Habo och Mullsjös strategiska miljöarbete antogs 2014. Budgeterade kostnader och intäkter per område 2015 Verksamhet Nämnd Förvaltning Hälsoskydd Livsmedel Miljöskydd Skadedjur Strategiskt miljöarbete Summa gemensam verksamhet Ersättning från Mullsjö, 39 % Biologisk återställning, 100 % Biologisk återställning, 85 % Kalkning, 100 % Kalkning, 85 % Totalt Budget 2015 Kostnad, Intäkt, tkr tkr 250 0 3 167 10 585 103 853 540 2 199 1 013 38 0 573 0 Netto, tkr 250 3 153 482 313 1 186 38 573 7 665 1 666 5 995 0 2 337 - 2 337 1 500 3 333 777 22 1 500 2 833 777 19 0 500 0 3 13 297 9 132 4 165 KONSEKVENSER AV BUDGET 2015 Den senaste behovsutredningen som gjordes på miljöförvaltningen för 2014 visar på ett behov av ytterligare 1,5 tjänster för att klara tillsynen och övriga uppgifter som miljönämnden är ålagd att utföra enligt lagstiftning och reglemente. Med hänvisning till behovsutredningen äskades pengar till ytterligare en halv tjänst. Konsekvenserna om ingen ytterligare tjänst skapas blir fortsatta prioriteringar i verksamheten med följd att inte allt hinns med. I budgeten har en generell besparing inarbetats med 26 tkr. 78 FRAMTIDEN – HOT OCH MÖJLIGHETER Hot Ökad administration: Handläggarna måste prioritera kärnverksamheten och ska inte lägga tid på administration som kan skötas av assistenter. Allt eftersom verksamheten utvecklas och förändras måste förvaltningen fortsätta hitta vägar för att underlätta handläggningen ex. genom att utveckla rutin- och informationsverksamheten. Kompetens/sårbarhet: Det ställs höga krav på kompetens hos medarbetare på miljöförvaltningen. Lagstiftningen ändras ofta och nya tillsynsuppgifter kommer till. En liten förvaltning är sårbart då det är svårt att specialisera sig och en handläggare ibland är ensam att bevaka ett område. Mycket tid behöver läggas på kompetensutveckling för att hålla kunskapsnivån uppe. Rekrytering/jämställdhet: Det är viktigt att kommunerna i framtiden kan vara attraktiva, jämställda arbetsplatser. Detta för att kunna rekrytera kompetent personal och även få personal att stanna kvar i kommunal verksamhet. Akademiker måste kunna erbjudas en bra löneutveckling även inom den kommunala sektorn. Möjligheter Mål/prioriteringar: Tillsyns- och kontrolluppdraget utifrån lagstiftningen är omfattande. Det är därför viktigt att i verksamhetsplanen precisera vad som ska göras och vilka mål som ska uppnås. Inte bara för att uppnå miljöresultat, utan också i syfte att den psykosociala arbetsmiljön ska vara god. Det som prioriteras ska genomföras på ett systematiskt och projektinriktat arbetssätt. Behovsutredningen och tidsredovisningen är bra hjälpmedel vid prioriteringar. Miljönytta, kvalitetssäkring och effektivitet är nyckelord. Händelsestyrd-planerad tillsyn/kontroll: Händelsestyrd verksamhet (ex klagomål, ansökningar, anmälningar, registreringar) läggs numera in i verksamhetsplanen för att ingå i den långsiktiga planeringen. På så sätt undviks den ständiga ”konflikten” mellan den planerade och den händelsestyrda tillsynen, som annars lätt upplevs som ”störande”. Ökade resurser skulle givetvis skapa bättre utrymme för att genomföra mer planerad tillsyn och kontroll. Projektinriktad tillsyn/kontroll: Tillsyn och kontroll i projektform utgör en möjlighet genom att man fokuserar på ett tillsynsområde i taget. Härmed ökar förståelsen för projektet hos verksamhetsutövarna och fler objekt kan gås igenom på en kortare tid, med ökad miljö- och folkhälsonytta som följd. Egenkontroll: Krav på egenkontroll har funnits inom livsmedelslagstiftningen sedan början av 1990-talet och inom miljö- och hälsoskyddsområdet sedan 1999, när miljöbalken trädde i kraft. Syftet med egenkontroll är att verksamhetsutövaren ska ha rutinmässig kontroll på risker i sin verksamhet och undanröja dem. Fortfarande är kunskapsnivån och tillämpningen ofta bristfällig. Förvaltningen prioriterar ökad kunskap av egenkontroll hos verksamhetsutövarna. Samverkan lokalt/i länet/nationellt: Samverkan i länet genom miljösamverkan f och även nationellt genom gemensamma projekt är en möjlighet speciellt för mindre kommuner som Habo och Mullsjö. Här erhålls hjälp med projektupplägg, utbildning och sammanställningar. Projekten får även större genomslagskraft och uppmärksamhet när flera kommuner samverkar. Lagstiftningen är komplicerad och samsyn krävs vid regeltolkning för en enhetlig och rättvis tillsyn. Samverkan inom kommunerna är oerhört viktig. Med den kompetens som 79 finns i en kommunorganisation finns alla förutsättningar för att skapa bra beslut. Inom miljö-, bygg- och räddning har en gemensam rutin för handläggning av ärenden tagits fram. Vätterbäckarna: Biologisk återställning av Vätterbäckarna pågår och här finns stora möjligheter att återskapa miljöer som ökar naturvärden och öringreproduktion. Enligt den antagna politiska visionen för mandatperioden ska den biologiska mångfalden öka. Vätterbäckarna är ett långsiktigt strategiskt utvecklingsområde för Habo kommun som bidrar till en god livsmiljö för flora och fauna men också för att attrahera invånare och turister. Ett Besökscentrum för Vätterbäckarna och Vätterns omgivningar i Habo skulle öka denna attraktionskraft. Vattendirektivet: Effekterna av vattendirektivet har tydliggjorts av Vattenmyndigheterna i ett åtgärdsprogram och en förvaltningsplan. Syftet är att genom ett systematiskt arbete bevara och förbättra kvalitén i sjöar, vattendrag kust- och grundvatten. Åtgärder som kommer att bli aktuella är t.ex. åtgärder av avlopp samt jord- och skogsbruk för att minska läckage av näringsämnen till yt- och grundvatten. Åtgärderna överensstämmer med nämndens miljömålsarbete. Nyckeltal miljönämnden 2010-2013 Nyckeltal Nettokostnad/invånare (kr/inv) Nettokostnad av total kommunbudget (%) Antal registrerade ärenden Antal delegationsärenden Taxor/avgifter i % av bruttokostnaden Bokslut 2010 278 0,7 Bokslut 2011 257 0,6 Bokslut 2012 274 0,7 Bokslut 2013 274 0,6 802 341 22 1 109 405 25 1 259 320 22 683 294 24 80 Nämnd: Kommunstyrelsen Ordförande: David Svensson Verksamhetsområde: Central lönepott Förvaltning: Förvaltningschef: Kommunledningskontoret Jan-Åke Johansson Bokslut 2013 Rev Budget 2014 Budget 2015 Personalkostnader Övrig extern kostnad Kapitalkostnad Övrig intern kostnad 0 0 0 0 -418 0 0 0 6 776 0 0 0 Summa kostnader 0 -418 6 776 Externa intäkter Interna intäkter 0 0 0 0 0 0 Summa intäkter 0 0 0 Nettokostnad 0 -418 6 776 VERKSAMHETSBESKRIVNING Budgetförslagen är upprättade i 2014 års lönenivå. Upptagen lönepott avser 2015 års beräknade löneökning fr o m april. I potten ingår också medel för extra satsning på förskollärare. 81 Nämnd: Kommunstyrelse Ordförande: David Svensson Verksamhetsområde: Pensioner Förvaltning: Förvaltningschef: Kommunledningskontoret Jan-Åke Johansson Bokslut 2013 Rev Budget 2014 Budget 2015 Personalkostnader Övrig extern kostnad Kapitalkostnad Övrig intern kostnad 29 589 554 0 0 23 924 580 0 0 26 671 705 0 0 Summa kostnader 30 143 24 504 27 376 Externa intäkter Interna intäkter 15 893 0 15 000 0 16 700 0 Summa intäkter 15 893 15 000 16 700 Nettokostnad 14 250 9 504 10 676 VERKSAMHETSBESKRIVNING Kostnaderna för pensioner beräknas enligt följande: Utbetalningar individuell del Utbetalningar övrigt Premier Skuldförändring Löneskatt, 24,26 %, inkl FORA Administrativa kostnader KP-avifter (ingår i PO-pålägget) Nettokostnad Budget 2014 Budget 2015 10 679 7 965 855 -141 12 034 8 043 1 519 233 4 896 5 297 250 250 -15 000 -16 700 9 504 10 676 Enligt lagen om kommunal redovisning ska pensioner redovisas efter den så kallade ”blandmodellen”. Detta innebär att pensionsförmåner som intjänats fr o m 1998 kostnadsförs genom avsättningar i boksluten. Dessa avsättningar uppgick vid årsskiftet 2013/2014 till 17,7 mkr inkl löneskatt. 82 Pensionsrättigheter intjänade tom 1997 redovisas som ansvarsförbindelse och ingår således ej i de skulder som redovisas i balansräkningen. Denna skuld beräknas vid utgången av 2013 till ca 218,1 mkr inklusive löneskatt. Budgetförslaget för 2015 grundas på KPA:s prognos 2014-01-10. Dessutom har upptagits 200 tkr för ev nya förtidspensioneringar. 83 Nämnd: Kommunstyrelse Ordförande: David Svensson Verksamhetsområde: Förändring av semesterlöneskuld Förvaltning: Förvaltningschef: Kommunledningskontoret Jan-Åke Johansson Bokslut 2013 Rev Budget 2014 Budget 2015 Personalkostnader Övrig extern kostnad Kapitalkostnad Övrig intern kostnad 894 0 0 0 1 000 0 0 0 1 000 0 0 0 Summa kostnader 894 1 000 1 000 Externa intäkter Interna intäkter 359 0 0 0 0 0 Summa intäkter 359 0 0 Nettokostnad 535 1 000 1 000 VERKSAMHETSBESKRIVNING Semesterlöneskulden förändras genom att den årligen beräknas på en ny lönenivå. För 2015 uppskattas förändringen till 1 000 tkr. Dessa kostnader ingår ej i nämndernas budgetar. Däremot ingår volymförändringar av semesterlöneskulden i nämndernas budgetar. 84 Nämnd: Kommunstyrelse Ordförande: David Svensson Verksamhetsområde: Justering arbetsgivaravgifter Förvaltning: Förvaltningschef: Kommunledningskontoret Jan-Åke Johansson Bokslut 2013 Rev Budget 2014 Budget 2015 Personalkostnader Övrig extern kostnad Kapitalkostnad Övrig intern kostnad -4 511 0 0 0 -4 500 0 0 0 -3 600 0 0 0 Summa kostnader -4 511 -4 500 -3 600 Externa intäkter Interna intäkter 6 526 0 0 0 0 0 Summa intäkter 6 526 0 0 Nettokostnad -11 037 -4 500 -3 600 Personalkostnaderna i nämndernas budgetar är beräknade med ett personalomkostnadspålägg (po) på 38,98 % vilket inbegriper arbetsgivaravgifter med 31,42 %. För ungdomar resp pensionärer gäller dock lägre arbetsgivaravgift med 23,47 % resp 15,81 %. Effekterna av den lägre arbetsgivaravgiften beräknas innebära lägre arbetsgivaravgifter med ca 3,6 mkr Under 2013 erhölls även återbetalning av tidigare inbetalda medel med 6 526 tkr, s k AFApengar. 85 Investeringsplan 2014 till 2017 86 Investeringar 2014 - 2017 Projekt Text Total Utgift Redov tom 2013 Återstår att finansiera Reviderad budget 2014 Budget 2015 Ram 2016 Ram 2017 300 160 1 280 300 300 Kommunledningskontor 10005 11023 11034 11035 11020 11037 11038 11039 11040 11041 11042 Direktinv Central förv 5 års avskr tid Planner, ny modul Agresso budgetsystem IT Virtuella klienter Storage Decapus Nytt serverrum, kommunhuset Hagenskolan IT Hagabodaskolan IT Familjecentral IT HVB-hem IT IT Utredning växel Systemverktyg Share-point E-myndighet Helpdesksystem It-utrustning Alléskolan 2 Back-up RTJ System center IT-utr kommunhus Konferensanläggning Inventarier, kommunhus Totalt Kommunledningskontor 300 886 800 50 420 130 200 20 20 714 300 200 350 800 550 350 100 300 256 0 100 4 660 3 786 2 500 250 400 150 60 450 250 500 300 2018- 87 Projekt Text Total Utgift Redov tom 2013 Återstår att finansiera Reviderad budget 2014 Budget 2015 Ram 2016 Ram 2017 100 100 300 100 300 Räddningstjänst 10005 10010 Direktinv Central förv 5 års avskr tid Direktinv Central förv 10 års avskr tid Terräng Mc Förstainsatsbil Transportbil Släckbil 100 200 Totalt Räddningstjänst 300 200 300 400 1 000 300 1 800 700 1 000 1 000 800 0 0 0 0 700 2 200 0 0 0 Tekniskt kontor, skattefinansierat Fastighet 21009 21022 21052 21062 21063 21068 21081 21098 21099 21102 21106 21118 21121 21122 Servicelägenheter, ombyggnad Vårdcentrum, utemiljö, trädg, dränering Alléskolan Bränningevägen, GC-väg Energiåtgärder enl miljö- & klimatplan Kyla serverrum Hissar, ombyggnation (lagkrav 2012) Kameraövervakning Familjecentral Tillb Räddningstjänsten för ambulans Renov, säkerhetsanpassning lekplatser Alléskolan etapp II Ny ventilation Räddningstjänsten Ombyggnad NO-salar Hagabodaskolan 632 2 800 9 200 2 200 0 309 0 2 800 8 891 2 200 3 189 1 860 0 600 493 200 8 191 0 200 21 149 400 3 653 2018- 88 Projekt Text 21123 21124 21125 21990 22002 122005 22007 22010 21130 21131 21002 22000 22001 22003 22004 22006 22008 22009 Rivning ladugård Lilla Bränninge Rivning Munkvillan Utbyggnad kommunhus Ospecificerat Ankaret Kulturskoledelen Hagenskolan tillbyggnad åk 6 Kråkerydsskolan anpasning åk 6 Hagabodaskolan ombyggnad hus 5 och 3 Digitalisering ritningar Uppgradering INCIT Brandskyddsåtg Inventarier städ/vaktm Omb Kärrsgården Sporthall läktare ventilation Ankaret/Hagabodaskolan vidareutveckling Bränningeskolan anpassning åk 6 Utbyte av takbeläggning Vårdcentrum Enkelt avhjälpta hinder Utbyte av Inuvision ersätts med Web factory Beläggning grusplan Sporthallen Renovering duschrum Tennishall Tillbyggnad GC kommunförråd Skärmtak entré Vårdcentrum Hagabodaskolans skolgård Tennishall utbyte av golvbeläggning Konvertering elvärme, Brandstorps fsk Tilläggsisolering Brandstorps fsk Tilläggsisolering Fagerhults matsal Total Utgift Redov tom 2013 Återstår att finansiera 11 000 26 000 455 16 10 545 25 984 38 600 0 37 700 8 000 34 500 0 0 8 000 34 500 9 000 0 9 000 Reviderad budget 2014 173 196 8 370 910 0 12 984 2 484 900 100 150 400 200 5 200 0 0 1 000 2 000 70 Budget 2015 Ram 2016 1 570 0 13 000 1 245 0 Ram 2017 2018- 300 0 10 545 37 700 0 600 0 400 0 0 0 0 0 3 500 0 300 3 500 0 200 0 8 000 0 34 500 300 0 800 450 500 500 900 600 600 0 0 0 0 0 500 500 900 600 600 0 0 500 500 900 0 600 600 89 Projekt Text Utbyte fönster, altandörrar Vårdcentrum Ombyggnad fasader/fönster Kärrs fsk Utbyte rötskadat tak Fagerhults skola, Hus 1 Tillgänglighetsanpassning Furusjö fsk Parkering utemiljö Fagerhults fsk Fuktåtgärder källargrund Vårdcentrum Byte av värmecentraler Vårdcentrum Nytt uppvärmningssystem Äventyret Utbyte av utomhusarmaturer Hg Fönsterbyte fritidsgård Ny ventilation Äventyret HVB-hem Fastighet överföring till investeringar, komponentavskrivningar Totalt fastighetsenheten Total Utgift Redov tom 2013 Återstår att finansiera 2 800 400 400 0 0 0 2 800 400 400 Reviderad budget 2014 Budget 2015 Ram 2016 Ram 2017 2018- 0 0 400 0 2 800 0 400 500 300 400 200 400 400 500 300 200 300 300 200 14 100 0 14 100 0 75 704 14 100 3 415 3 915 3 915 80 085 14 960 6 265 0 0 300 0 0 2 500 500 0 500 2 500 -1 250 500 500 Gata/Park 21025 21036 21050 21069 21071 21072 21076 Habo tätort, Bussfickor/ väderskydd Habo tätort, Bussfickor/ väderskydd, stb Toppbeläggningar, ej underhåll Div trafiksäkerhetsåtgärder Bränninge II, gata Väganslutning Sjogarpsleden-bostadsomr Trafiksäkerhetsåtgärder + GC-väg Kråkerydsvägen Gatubelysning reinvesteringar Trafiksäkerhetsåtgärder Kärrsvägen, +GC-väg GC-väg Kärrsvägen, statsbidrag 200 -100 700 172 830 260 240 500 90 Projekt Text 21088 21089 21091 21109 21111 21115 21120 21126 21128 24000 24001 24002 24003 24004 24005 24006 Lilla Bränninge, gata Omläggn gata, Parkg/Långg Omb hiss Habo Station Trafikskyltar, hastighetsöversyn Skyttevägen, gata/gv-väg (OK-gränsen) Fagerhults skola Hus 2 Plotter och GPS Gatubelysning utbyte styrsystem Tillgänglighet busshållplats stationsområdet Inventarier Gata/park Industrigatan tillfartsväg Domsand/Fiskebäcks tomt, belysning Domsand/Fiskebäcks tomt, standardhöjning gata Domsand/Fiskebäcks intäkter tomtförsäljning Toaletter, rastplats Västgöte GIS-modul Gata/park Tumbäck industriområde Habo centrum, gata Skolgatan GC-väg Kärrsvägen-Slätten Koloniträdgårdar GC-väg Hjovägen GC-väg Munkaskogsvägen Slättens idrottsplats Gästgivaregatan Fagerhult, Fagerlidsvägen m fl Kärnekulla, Utredningar i samband med exploateringar GC-väg vid Ekebacken Exploatering Västra Solhöjden, etapp 1 Gata/Park överföring till investeringar, komponentavskrivningar Total Utgift Redov tom 2013 Återstår att finansiera Reviderad budget 2014 Budget 2015 Ram 2016 Ram 2017 750 551 500 300 1 200 0 1 200 1 200 150 150 200 -900 400 500 300 500 300 200 1 100 1 500 1 200 300 1 700 -4 000 0 3 600 1 000 0 0 3 600 1 000 1 600 0 2 000 1 000 1 500 0 1 500 0 1 500 700 3 600 4 000 0 0 0 700 3 600 4 000 0 1 600 700 2 000 1 800 700 2 200 0 15 500 2 695 2 695 2 695 2018- 91 Projekt Text Total Utgift Redov tom 2013 Återstår att finansiera Reviderad budget 2014 GC-väg Malmgatan GC-väg Malmgatan, statsbidrag Väg 26/47, medfinansiering Parkeringsplats Malmgatan/Kärrsgården Budget 2015 Ram 2016 Ram 2017 0 0 2 200 -1 100 900 900 500 Totalt Gata/park Totalt Tekniska, skattefinansierat 7 803 9 145 17 895 22 995 83 507 89 230 32 855 29 260 -800 200 500 200 500 -800 200 500 200 500 -800 200 500 200 500 Tekniskt kontor, Va-verksamhet 71002 71009 71010 71011 71012 71013 71014 71016 71017 71018 71019 71025 71026 71027 71028 71029 71031 71032 Bränningeområdet, proj va Ekebacken, va Anslutningsavgifter Utrustning, vattenverk Förnyelse, vattenledningar Utrustning, avloppsverk Förnyelse, avloppsledningar Bränninge Grantorpet VA Dagvattenavledning Västerkärr VA-anslutning Västerkärr Avlopp Mullsjö Styr/övervakning mätstation överordn system Habo centrum, va, Parkg/Långgatan Ombyggnad reningsverk Ventilation Habo avl reningsv (ARV) Plan för ledningsnätet VA-anslutning Mölekullen Fiskebäckstomt kommunal VA-anläggning 7 500 16 7 484 250 527 -800 200 500 200 500 450 494 -707 1 438 1 083 83 0 3 800 250 159 3 484 560 4 000 2018- 92 Projekt Text Fiskebäckstomt anslutningsavgifter Habo centrum, va Skolgatan Eket, Ebbarp m fl kommunal va-anläggning Eket, Ebbarp m fl anslutningsavgifter Gästgivaregatan VA Fagerhult, Fagerlidsvägen m fl Furusjö väster VA enligt VA-plan Furusjö väster VA enligt VA-plan, anslutningsavgifter VA Västra Solhöjden, etapp 1 Anslutningsavgifter Västra solhöjden, etapp 1 Totalt Tekniskt kontor, Va-verksamhet Total Utgift Redov tom 2013 Återstår att finansiera -3 600 3 600 0 0 -3 600 3 600 3 600 4 000 2 500 0 0 0 Reviderad budget 2014 3 600 4 000 2 500 Budget 2015 Ram 2016 Ram 2017 -3 600 1 600 500 2 000 500 500 1 600 500 2 000 1 800 2 000 -1 200 7 000 -1 200 2 000 11 911 2 200 7 760 8 900 7 900 0 0 0 Tekniskt kontor, Avfallshantering Sibbabo återvinningscentral Övervakningskamera Väderskydd elavfall 0 200 200 Totalt tekniskt kontor, Avfallshantering 400 Fritid- och kulturnämnd 31023 Renovering omkl paviljong Slätten Gräsklippare Renovering friidrottsbanor Industrihist museum/utveckling av Vätterbäcksproj Inventarier/utrustning bibliotek 600 250 950 ? 100 700 2018- 93 Projekt Text Total Utgift Redov tom 2013 Återstår att finansiera Reviderad budget 2014 Inventarier/utrustning fritidsgård Totalt Fritid- och kulturnämnd Budget 2015 Ram 2016 Ram 2017 700 950 0 0 45 600 395 Barn- och utbildningsnämnd 40010 41001 41005 41006 41007 41008 Direktinv BUN 10 års avskr tid IT-utveckling BUN Inventarier Alléskolan etapp II Inventarier Kråkeryd Inventarier Bränninge Inventarier öppen förskola familjecentral Inventarier Hagaboda F-6 Inventarier Hagaboda 7-9 efter ombyggnad 0 0 5 964 200 200 150 Totalt Barn- och utbildningsnämnd 6 514 3 500 6 500 Socialnämnd 50010 51004 51011 51013 51016 51017 51018 51019 51020 51021 51022 Direktinv Socialförv 10 års avskr tid Inventarier ungdomsfritids/korttids Möbler till särskilt boende Möbler hemsjukvården Medicinteknisk utrustning Inventarier dagverksamhet Rehab, takskena träningsredskap mm Möbler Sörgården Komplettering SÄBO Nyckelskåp Tvättstuga inom hemtjänst 0 50 0 0 150 500 200 100 50 250 400 10 000 2018- 94 Projekt Text 51023 51024 51025 Stolar gardiner personalrum ÄFO Möbler inv bostad med särsk service Inv möbler demenscenter Övergripande Sf Gemensamt ÄHO Särskilt boende Psykiskt funktionshinder LSS insatser Gemensamt IFO HVB hem Totalt Socialnämnd Totalt Ram Avvikelse Total Utgift Redov tom 2013 Återstår att finansiera Reviderad budget 2014 Budget 2015 Ram 2016 Ram 2017 50 100 500 200 34 254 50 110 70 500 2 350 1 218 0 0 110 242 112 689 46 755 39 110 57 883 40 205 43 410 -54 806 -6 550 4 300 2018- 95 Taxor och avgifter 96 Taxor och avgifter Kommunstyrelsen Tekniska kontoret Taxa 2014 Taxa 2015 a) Fast avgift/år Mätarstorlek Ø 20 mm (Qn 2,5) Mätarstorlek Ø 25 mm (Qn 6) Mätarstorlek Ø 40 mm (Qn 10) Mätarstorlek Ø 50 mm (Qn 15) Mätarstorlek ≥ Ø 65 mm (Qn 25) 1 220:3 640:8 506:12 135:25 011:- 1 220:3 640:8 506:12 135:25 011:- b) Förbrukningsavgift per m³ 22:68:- 22:68:- c) Tomtyteavgift per 100-tal m² 68:34:- 68:34:- 2:63 2:63 5:30 5:30 P- totalfosfor 103:74 103:74 N- totalkväve 0:00 0:00 22:68 per m³ alt 683:- 22:68 per m³ alt 683:- 16 847:- 16 847:- 31 102:- 31 102:- VA-taxa (exkl moms) För bostadsfastighet med högst två lgh tas avgift ut för högst 1 200 m² d) Fast avgift (särskild reningsavgift) per kg i spillvattenavlopp avledd extra föroreningsmängd enl taxebilaga 1, för: SSsed- sedimenterbar suspenderbar substans BOD7- organiskt material mätt som biokemisk syreförbrukning Vatten till byggarbetsplats Anläggningsavgift (exkl moms) Bostadsfastighet a) Avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkt för V, S och Df b) Avgift avseende upprättande av varje uppsättning av förbindelsepunkter för V, S och Df 97 Taxa 2014 Taxa 2015 25:90:- 25:90:- 23 326:- 23 326:- 16 847:- 16 847:- 31 102:- 31 102:- 32:40:- 32:40:- 70 % av avgift enl pkt a) 85 % av avgift enl pkt a) 70 % av avgift enl pkt a) 85 % av avgift enl pkt a) c) Avgift per m² tomtyta Avgiften tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna enl a), b) och d) d) Avgift per lägenhet Annan fastighet (t ex industri) a) Avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df b) Avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df c) Avgift per m² tomtyta Delvis anslutning Avgift för framdragen servisledning en ledning två ledningar Avfallsavgift, exkl moms I nedanstående ingår avfallsskatter Grundavgift per år, exkl moms 80-liters kärl 140-liters kärl 190-liters kärl 240-liters kärl 370-liters kärl 660-liters kärl Taxa 2014 PermanentFritidsboende boende 916:1 323:1 607:1 993:3 140:4 635:- 354:509:- 397:402:408:410:836:938:718:1 873:- 232:232:- 766:- Taxa 2015 PermanentFritidsboende boende 916:1 323:1 607:1 993:3 140:4 635:- 354:509:- 397:402:408:410:836:938:718:1 873:- 232:232:- 766:- Tömningsavgift per år, exkl moms Differentierad prislista från entreprenadupphandlingen. Tömning varannan vecka 80-liters kärl 140-liters kärl 190-liters kärl 240-liters kärl 370-liters kärl 660-liters kärl Hämtning varje vecka 240 liter Hämtning varje vecka 660 liter 232:- 232:- 98 Taxa 2014 Taxa 2015 26:50:- 26:50:- 347:80:- 347:80:- (112:- + 31:-) 143:- (112:- + 31:-) 143:- 311:- 311:- m³/ton 375:-/751:489:-/1 072:107:-/536:536:-/2 518:- m³/ton 375:-/751:489:-/1 072:107:-/536:536:-/2 518:- Markpris, industri Brandstorp Markpris, industri övrigt inom centralorten Markpris, småhus centralorten Markpris, småhus Domsand Nytillkomna tomter, övrigt (Fagerhult, Furusjö, Baskarp, Brandstorp) 45:-/m² 90:-/m² 240:-/m² 130:-/m² 45:-/m² 90:-/m² 240:-/m² 400:-m² 130:-/m² Avstyckningsavgift, exl. moms 16 000:- 16 000:- Taxa 2014 Per 3 m Tillägg för plats eluttag Taxa 2015 Per 3 m Tillägg för plats eluttag Extrasäck hushållsavfall i samband med ordinarie tömning Trädgårds- och grovavfall/m³ samt vitvaror/hämtning efter avrop Latrin kr/hämtning (hämtnings- och hanteringskostnad Tillägg för extra hämtning efter budning av hushållsavfall (kärl/säck) eller latrin Avgifter Återvinningscentral Sibbabo, inkl moms Industri- och verksamhetsavfall brännbart Industri- och verksamhetsavfall ej brännbart Träavfall från verksamheter Tryckimpregnerat virke från verksamhet Tomtpris, exkl moms Avser befintliga tomter. Vid nyexploatering åsätts tomtpriset individuellt för varje område. Torgplats Tillfällig saluplats (avgift per tillfälle) Fast saluplats i tre månader Tillkommande kostnad per månad för fast saluplats Fast saluplats i 12 månader 130:1 183:394:- 40:364:121:- 130:1 183:394:- 40:364:121:- 4 732:- 1 456:- 4 732:- 1 456:- Tillfällig saluplats avser plats som nyttjas tillfälligt. Fast saluplats kan tecknas för minst tre månader och högst 1 år. Vid tecknande av fast saluplats faktureras hela beloppet vid ett tillfälle. Samtliga saluplatser avser tre meter. Överskrids den ytan tas avgift ut för ytterligare en saluplats. 99 Behandlingsavgift enskilda avlopp, exkl moms Taxa 2014 Per tömmningstillf Taxa 2015 Per tömmningstillf Taxa 2014 Taxa 2015 Taxa 2014 Taxa 2015 Tillkommer vid budning inom 1 vecka Tillkommer vid budning inom 1 vecka Tillkommer vid budning inom 1 arb dag Tillkommer vid budning inom 1 arb dag 188:188:188:- 188:188:188:- 932:932:932:- 932:932:932:- Trekammarbrunnar & slutna tankar ≤ 3 m³ > 3≤6 m³ > 6≤9 m³ 756:1 163:1 575:- 756:1 163:1 575:- Volym >9m³ Tillägg/m³ 123:- 123:- Slanglängd >20 m/10 m 75:- 75:- 100 KOMMUNSTYRELSEN RÄDDNINGSTJÄNSTEN Taxa tillstånd och tillsyn Taxa 2014 Tillstånd och Tillsyn Enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) och Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Tillsyn enligt LSO och LBE Grundavgift Timpris Tillstånd enl LBE, timpris 500: 500: 500: - Taxa 2015 500: 500: 500: - Avgift för tillsyner enligt Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) och tillstånd och tillsyner enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor (SFS 2010:1011) konstrueras med en grundavgift och en rörlig avgift. Grundavgiften utförs som en schablon där viss förberedelse, efterarbete och resor ingår. Den rörliga avgiften är baserad på arbetskostnader och administrationskostnader. Den rörliga avgiften tas ut efter nedlagd tid på respektive tillsynsobjekt (byggnad och/eller verksamhet). Den rörliga avgiften delas in i halva timmar. Varje påbörjad halv timme debiteras. Taxa för automatiska brandlarm Automatiska brandlarm Återställningsavgift om larm inte orsakats av brand eller annat nödläge eller annan godtagbar anledning Anslutningsavgift Årligt abonnemang Taxa 2014 2 500: - Taxa 2015 2 500: - 1 500: 1 050: - 1 500: 1 050: - 101 Taxa för brandskyddskontroll För utförande av brandskyddskontroll enligt lagen om skydd mot olyckor samt tillhörande föreskrifter utgår ersättning enligt denna taxa. Priserna är exklusive moms. Taxa 2014 Taxa 2015 Objekt i småhus Grundavgift Inställelse för utförande av brandskyddskontroll 117: - 119: - Kontrollavgift Kontroll av eldstad med tillhörande rökkanal. Se nedan Villapanna fastbränsle: 45 minuter Villapanna oljeeldad: 35 minuter Lokaleldstad: 35 minuter Lättbesiktigad anläggning* 25 minuter 351: 273: 273: 195: - 357: 278: 278: 198:50 Kontroll av tillkommande objekt. Samma skorsten som första objekt. Se nedan Villapanna fastbränsle: 20 minuter Villapanna oljeeldad: 15 minuter Lokaleldstad: 15 minuter 156: 117: 117: - 158:50 119: 119: - Kontroll av tillkommande objekt. Egen skorsten. Se nedan Villapanna fastbränsle: 35 minuter Villapanna oljeeldad: 25 minuter Lokaleldstad: 25 minuter Lättbesiktigad anläggning* 20 minuter 273: 195: 195: 156: - 278: 198:50 198:50 158:50 * med lättbesiktigad anläggning avses okomplicerad eldstad ansluten till fristående rökkanal med endast en genomföring och som inte går i något schakt. 1.3 Tilläggsavgift För kontroll genom temperaturmätning, tryckmätning, röktrycksprovning eller läckagemätning uttas ersättning för mertiden med pris, som anges i punkt 4.3 nedan. 2. Övriga objekt Kontrollavgift utgår med pris som anges i punkt 4.3 nedan. 3. Avgift för efterkontroll För separat utförd efterkontroll av förelagd brandskyddsåtgärd utgår ersättning med pris som anges i punkt 4.3. 102 4. Särskilda bestämmelser 4.1 För extra inställelse, då kontrollen inte har kunnat utföras enligt ordinarie avisering och skäl för detta inte förelegat, utgår ersättning med en extra grundavgift enligt 1.1 i taxan. 4.2 För kontroll utförd utom ordinarie arbetstid orsakat av att objektsinnehavaren begärt detta, utgår ersättning med pris som anges i punkt 4.3 med ett tillägg på 15 % om arbetet sker i anslutning till ordinarie arbetstid och med tillägg på 50 % om arbetet sker på annan tid. Med ordinarie arbetstid menas vardagar kl 07.00-16.00. 4.3 Timersättning utgår med 476:00 kr. Påbörjad kvartstimme räknas som hel kvartstimme. 4.4 Vid beräkning av arbetstidens längd enligt punkterna 2, och 3 ovan inräknas förflyttningstiden till och från förrättningsplatsen, dock längst avståndet från centrum i Habo tätort till förrättningsplatsen. 4.5 I angivna ersättningar ingår kostnaden för teknisk utrustning och förbrukningsmateriel samt för protokollering av brandskyddskontrollen. Taxa för rengöring/sotning För utförande av rengöring (sotning) enligt lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor samt tillhörande föreskrifter utgår ersättning enligt denna taxa. Taxorna är exklusive moms. 1 Regelbunden rengöring (sotning) av objekt i småhus och lägenheter 1.1 Grundavgift För inställelse för rengöring (sotning) utgår avgift med Inrymmer fastigheten komplementbyggnader, vilkas avstånd till småhuset inte överstiger 200 m, så anses rengöringsobjekt i dessa tillhöra småhuset. 1.2 Objektsavgift För rengöring (sotning) av objekt med tillhörande rökoch förbindelsekanal eller bikanal i småhus utgår avgiftenligt nedan. I avgiften ingår omhändetagande av de produkter (sot från konvektionsdelar och rökkanaler) som genererats vid rengöringsarbetet. Detta gäller ej för restprodukter (aska), som uppstår vid förbränning av bränslet i eldstaden. Taxa 2014 Taxa 2015 108:00 110:00 103 1.2.1 Första objektet i varje byggnad 1.2.2 Varje tillkommande objekt utöver första objektet 1.3 Lägenheter i flerbostadshus I de fall rengöring (sotning) budas och debiteras mot varje enskild bostadslägenhet gäller avgift enligt 1.1 och 1.2. Utförs rengöring (sotning) i flera lägenheter samtidigt, samordnat av en beställare, gäller avgift enligt 2.1 och 2.2 1.4 Avvikelser Om det vid utförandet av rengöring (sotning) enligt ovan föreligger omständigheter eller sådana avvikelser som medför att tidsåtgången för rengöringsarbetet avsevärt förlängs, uttas ersättningen för rengöring i stället i form av grundavgift enlig 1.1 samt timersättning enligt 3.1. Taxa 2014 Taxa 2015 151:00 153:50 81:00 82:50 162:00 165:00 324:00 330:00 Vid dessa tillfällen ska rengöringsföretaget skriftligen informera fastighetsägaren om detta, samt vilka årgärder som kan/bör vidtas för att underlätta arbete. 2 Övriga objekt För rengöring (sotning) i byggnader som ej är småhus och/eller där värmepannans effekt överstiger 60 KW samt imkanaler i storkök, utgår ersättning enligt 2.1 och 2.2 2.1 Inställelseavgift För inställelse för rengöring enligt 2.0 uttas en avgift om per man och tillfälle om Avgift för flera utförare får endast uttas om förutsättningarna är sådana att rengöringsobjetet kräver detta. 2.2 Objektsavgift För rengöring (sotning) enligt 2.uttas ersättning per man och timma med pris, som anges i 3.1. Parterna kan träffa överenskommelse om fast pris. 3 Timersättning 3.1 Timersättning utgår med För arbete under ordinarie arbetstid räknas påbörjad kvartstimme som hel kvartstimme. För övertidsarbete räknas påbörjad halvtimme som hel halvtimme. 104 Taxa 2014 4 Övriga bestämmelser 4.1 Extra inställelse I de fall aviserad rengöringsförrättning inte kan utföras på grund av att avbokning ej skett och tillträde inte är möjlig, utgår ersättning med grundavgift. För den rengöringsförrättningen som sedan genomförs vid annat tillfälle debiteras enligt nedan. I de fall ombokning sker och till tid då arbete pågår i området, utgår ersättning enligt 1. Om ombokning sker till tid då arbete inte pågår i området utgår ersättning som anges i 2.1 och 2.2. Ersättning enligt 2.2 gäller för tid på plats 4.2 Arbete utom ordinarie arbetstid För arbete, som utförs utom ordinarie arbetstid (06-17), orsakat av att objektet inte är tillgängligt under ordinarie arbetstid, uttas ersättning per man och timme med pris som anges i 3.1 samt tillägg motsvarande den ökade lönekostnaden i kr. 4.3 Speciell teknisk utrustning och förbrukningsmaterial I angivna ersättningar ingår kostnaden för konventionell teknisk utrustning. För användande av speciell teknisk utrustning exempelvis tvättaggregat samt kemikalier och annat förbrukningsmaterial utgår tilläggsersättning enligt överenskommelse. Stoftsug anses vara konventionell utrustning. 4.4 Beställt arbete För undersökningsarbete, urbränning eller annat av kund beställt arbete inom ramen för den föreskrivna rengöringen uttas ersättning per man och timma med pris som anges enligt 2. Taxa 2015 105 BYGGNADSNÄMNDEN Taxa 2014 Taxa 2015 Taxan behandlas av Kommunfullmäktige 2012-11-29. Taxan revideras årligen med förändringar i prisbasbeloppet. Bygglovsavgiften i ett standardärende beräknas enligt formeln mPPB x OF x HF x N. mPPB = milliprisbelopp (2014: 44,4; 2015: 44,5) OF = objektsfaktor som är fastställd i taxan HF = handläggningsfaktor som är fastställd i taxan N = faktor som bestäms av kommunen, fn 0,8 Exempel på bygglovavgifter Bygglovsavgift för friliggande enbostadshus med garage, sammanlagd bruttoarea max 299 kvm. 18 510:- 18 552:- Garage 35 kvm, eget ärende inom detaljplanelagt område 4 545:- 4 556:- Tillbyggnad industri (normal art) 300 kvm 22 377:- 22 428:- Enkel oisolerad lagerhall 300 kvm 25 857:- 25 916:- 6 660:- 6 675:- Nybyggnadskarta 106 FRITIDS- OCH KULTURNÄMNDEN Taxa 2014 Konstgräsplan Slätten (föreningar från kommunen) -”(övriga förhyrare) Övriga avgifter: Bastubad Medlemskort fritidsgården Lövet Lotteritillstånd § 14 Lotteritillstånd § 11 Simundervisning *) Avgift för ej återlämnad nyckel Sporthall: A-hall och C-hall B-hall Alléhallen Styrketräning Kråkerydskolans gymnastikhall Bränningeskolans gymnastikhall Gunnarsbo: Samlingssal Konferensrum Konferensrum bibliotek Scen Kopiering: SV/A4 första 10 ex. sedan 1:-/st SV/A3 första 10 ex. sedan 1:-/st Färg/A4 Färg/A3 OH SV OH färg *) Från och med andra barnet 50 % syskonrabatt, 50 % rabatt för barn som inte lärt sig simma första året Taxa 2015 80: -/tim 250: -/tim 80: -/tim 250: -/tim 20: 50-200: -/år 300: 0-800: 300: -/elev 200: - 20: 50-200: -/år 300: 0-800: 300: -/elev 200: - 80: -/tim 60: -/tim 80: -/tim 80: -/tim 50: -/tim 50: -/tim 80: -/tim 60: -/tim 80: -/tim 80: -/tim 50: -/tim 50: -/tim 500: -/tillf 150: -/tillf 150:-/fillf 1 000: -/tillf 500: -/tillf 150: -/tillf 150:-/fillf 1 000: -/tillf 3:3:6:12: 3: 6:- 3:3:6:12: 3: 6:- 107 Taxa 2014 Förkommet lånekort Förkommen streckkodsetikett Förkommet chip Förkommen DVD-ficka Beställning av bok Fjärrlån Övertidsavgift per bok och dag (endast vuxenböcker) Övertidsuttag 14-dagarslån per bok och dag (Även Music-cd) Maxbelopp per återlämningstillfälle Plastkassar DVD-lån per vecka Övertidsuttag DVD per dag Fax inrikes/ utrikes Schablonavgifter för förkomna böcker: Barn, skön Barn, fack Vuxen, skön Vuxen, fack (Undantag görs vid spec. dyrbara böcker och helt nya böcker som kan köpas in igen) Tidskrifter Ljudbok DVD-film CD-ROM Music-cd Pocketbok Taxa 2015 20: 10: 10:10:10:20:- 20: 10: 10:10:10:20:- 2: - 2: - 3: - 3: - 300: - 300: - 2:00 20: 10: - 2:00 20: 10: - 10: - resp 20: - 10: - resp 20: - 75: 75: 175: 175: - 75: 75: 175: 175: - 30: 175: 300: 100: 180: 50: - 30: 175: 300: 100: 180: 50: - 108 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Taxa 2014 Taxa 2015 (I förekommande fall tillkommer mervärdesskatt enligt gällande regler) Kulturskoleavgifter Avgifterna delas in i aktiviteter A, B, C, D A: Instrumental/sångundervisning, (minst 900: -/år 900: -/år 770: -/år 770: -/år 300: -/år 300: -/år 0: -/år 0: -/år 12ggr/termin), innefattar även orkesterundervisning, i den mån kulturskolan har praktisk möjlighet att erbjuda sådan. B: Gruppundervisning. 10 ggr/termin. Ex: Barngrupper/popgrupper/dans C: Instrumenthyra. I den mån kulturskolan har instrument så hyr vi ut under första spelåret. Debiteras oavsett tredje aktivitet och/eller syskonrabatt. D: Syskonrabatt Avgift debiteras ej fr o m tredje syskonet. Specialelever: Elever som vill spela fler instrument/solosång enligt aktivitet A, måste ansöka om detta. Elev som antagits som specialelev betalar hel avgift på samtliga aktiviteter A. Barnomsorgsavgifter: Maxtaxa tillämpas Se www.habokommun.se (Kommun och politik, kommunfakta, avgifter, förskola och fritidshem). Avgift uttages 12 månader per år. 109 SOCIALNÄMNDEN Taxa 2014 Taxa 2015 Fr o m 2002-07-01 gäller MAXTAXA inom äldreomsorgen, vilket innebär att högsta avgift som får tas ut är 48 % av prisbasbeloppet per månad. Socialnämnden antog 2004-09-01 ett förslag, för beslut i fullmäktige, på nytt avgiftssystem för äldre- och handikappomsorgen. Ingen kan betala mer än 1 780 kr/mån, beroende på inkomst blir den slutliga avgiften mellan 0 –1 780 kr/mån. Avgifterna grundar sig på en procentsats av högsta avgift och förändras med prisbasbeloppet (44 500 kr, 2015). Samtliga avgifter avrundas till närmaste jämna krontal. Hemtjänstavgift: Hemtjänstavgiften i Habo delas upp i service- och omsorgsavgifter. Serviceinsatser - har makar/sambos en serviceinsats delas avgiften lika mellan dem. Städning (varannan vecka), 25 % av maxavgift Tvätt- och klädvård (varannan vecka), 20 % Fönsterputsning (1 gång/år), 0,9 % Inköpsservice (en gång/vecka), 15 % Promenader (1-2 ggr/vecka), 20 % Matdistribution 444:-/mån 355:-/mån 400:-/år 266:-/mån 355:-/mån 10:-/port (max 310:-/mån) 445:-/mån 356:-/mån 401:-/år 267:-/mån 356:-/mån 10:-/port (max 310:-/mån) Nivå 1: 1-5 hjälptillfällen/vecka, 35 % av maxavgift Nivå 2: 1-2 hjälptillfällen/dag, 70 % Nivå 3: 3-4 hjälptillfällen/dag, 100 % 622:-/mån 1 243:-/mån 1 776:-/mån 623:-/mån 1 246:-/mån 1 780:-/mån Trygghetslarm – 10 % av maxavgift Extra larmklocka till make/maka, 5 % av maxavgift 178:-/mån 89:-/mån 178:-/mån 89:-/mån Nivå 1: -4 timmar/mån, 25 % av maxavgift Nivå 2: 5-10 timmar/mån, 70 % Nivå 3: 11- timmar/mån, 100 % 444:-/mån 1 243:-/mån 1 776:-/mån 445:-/mån 1 246:-/mån 1 780:-/mån Enstaka ledsagning – 15 % av maxavgift 266:-/tillfälle 267:-/tillfälle 59:-/dygn max 1 776:-/mån 59:-/dygn max 1 780:-/mån Omsorgsinsatser - är indelade i 3 nivåer beroende på antal hjälptillfällen. Personer i särskilt boende med helinackordering hamnar i nivå 3. För personer i särskilt boende med hemtjänstavgift är nivåindelningen som i ordinärt boende. Avgift för regelbunden ledsagning är uppdelad i 3 nivåer som beror på omfattning Avgift för korttidsplats – avgiften för korttidsplats endast dag- eller nattetid är 2/3 av fastställd avgift, vid dubbelbeläggning minskas avgiften med 15 %. Omsorgsavgift, 100 % av maxavgift/månad 110 Taxa 2014 Avgift för dagverksamhet – delas upp i 3 nivåer beroende på behovet av insatser, utöver detta debiteras för lunch och mellanmål Nivå 1: 1 besök/vecka, 16 % av maxavgift Nivå 2: 2 besök/vecka, 32 % Nivå 3: 3 besök/vecka, 48 % Taxa 2015 284:-/mån 568:-/mån 852:-/mån 285:-/mån 570:-/mån 854:-/mån 6 000:6 000:3 300:- 6 000:6 000:3 300:- 2 200:500:- 2 200:500:- Avgifter för ansökningar om serveringstillstånd enligt alkohollagen Avgifterna beräknas efter gällande basbelopp (44 500 kr, 2013) och avrundas till närmaste jämna hundratal kronor. Permanenta tillstånd Nytt tillstånd, servering till allmänheten, 13,5 % Nytt tillstånd, servering till slutna sällskap, 13,5 % Utökat serveringstillstånd*, 7,5 % *gäller utökat/förändrat alkoholsortiment, utökade/ändrade serveringstider, ombyggnad av lokaler, förändring av/ny inriktning på verksamheten, ändrade ägarförhållanden mm. Tillfälliga tillstånd Tillstånd, servering till allmänheten, 5,0 % Tillstånd inkl tillsynsavgift, servering till slutna sällskap 111 Taxa 2014 Taxa 2015 Avgifter för tillsynsverksamhet enligt alkohollagen Tillsynsavgiften delas upp i grundavgift och tillsynsavgift Grundavgift Årsomsättning (öl, vin, sprit) kronor 50 000, 1,5 % 50 001 – 100 000, 2,5 % 100 001 – 250 000, 6,0 % 250 001 – 500 000, 12,0 % 500 001 – 1 000 000, 18,0 % 1 000 001 29,0 % 2 000:- 2 000:- 700:-/år 1 100:-/år 2 700:-/år 5 300:-/år 8 000:-/år 12 900:-/år 700:-/år 1 100:-/år 2 700:-/år 5 300:-/år 8 000:-/år 12 900:-/år 900:400:444:- 900:400:445:- Tillsynsavgifter för folköls- och tobaksförsäljning samt nikotinläkemedel till konsument Folkölsförsäljning, 2,0 % Tobaksförsäljning, 1,0 % Försäljning av receptfria läkemedel, 1,0 % 112 MILJÖNÄMNDEN I HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER Nuvarande taxor för miljönämndens verksamhet har antagits av Kommunfullmäktige i Habo 2012-10-25, § 86, och i Mullsjö 2012-06-19, § 53. Taxorna omfattar verksamhet som regleras av miljöbalken, livsmedelslagstiftningen, strålskyddslagen och uppdragsverksamhet. Taxorna i sin helhet finns tillgängliga på miljöförvaltningens hemsida www.habokommun.se Ovanstående beslut innebär att taxorna årligen ska räknas upp med index. För 2015 innebär detta en uppräkning med 2,90 procent. Sammantaget kommer timtaxan avseende livsmedelskontrollen att höjas från nuvarande 1 086 kr till 1 118 kronor och timtaxan avseende miljötillsynen från 883 kronor till 909 kronor. KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Taxa 2014 Taxa 2015 Generellt för kommunstyrelsen och övriga nämnder Avgifter för kopiering av allmänna handlingar exkl moms - för allmänheten - för föreningar 3: - per kopia oberoende av antal kopior 3: - per kopia oberoende av antal kopior Upp till 25 kopior 2: -, därefter 1: - per st för efterföljande kopior Upp till 25 kopior 2: -, därefter 1: - per st för efterföljande kopior 113 Kommunfullmäktiges protokoll 114 KS14/134 § 88 Budget 2015 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att DRIFTBUDGET 1. Kommunfullmäktiges nettobudgetanslag uppgår till 894 000 kronor. 2. Kommunrevisionens nettobudgetanslag uppgår till 730 000 kronor. 3. Överförmyndarverksamhetens nettobudgetanslag uppgår till 681 000 kronor. 4. Kommunstyrelsens nettobudgetanslag uppgår till 4 068 000 kronor. 5. Kommunledningskontorets nettobudgetanslag uppgår till 29 867 000 kronor. 6. Tekniska kontorets nettobudgetanslag uppgår till 21 541 000 kronor. 7. VA-verksamhetens nettobudgetanslag uppgår till -45 000 kronor. 8. Avfallsverksamhetens nettobudgetanslag uppgår till -18 000 kronor. 9. Räddningstjänstens nettobudgetanslag uppgår till 5 682 000 kronor. 10. Byggnadsnämndens nettobudgetanslag uppgår till 1 812 000 kronor. 11. Fritids- och kulturnämndens nettobudgetanslag uppgår till 15 403 000 kronor. 12. Barn- och utbildningsnämndens nettobudgetanslag uppgår till 302 156 000 kronor. 13. Socialnämndens nettobudgetanslag uppgår till 162 985 000 kronor. 14. Miljönämndens nettobudgetanslag uppgår till 4 161 000 kronor. 15. Nettobudgetanslaget till lönepott uppgår till 7 219 000 kronor. 16. Nettobudgetanslaget till pensioner uppgår till 10 676 000 kronor. 17. Nettobudgetanslag till ökad semesterlöneskuld uppgår till 1 000 000 kronor. 18. Nettobudgetanslag till justering av arbetsgivaravgifter uppgår till -3 600 000 kronor. 19. Nettobudgetanslag för nya avskrivningar uppgår till 4 000 000 kronor. 115 INVESTERINGBUDGET 20. Kommunledningskontorets nettobudgetanslag uppgår till 3 786 000 kronor. 21. Tekniska kontorets nettobudgetanslag, fastighetsavdelning, uppgår till 80 085 000 kronor. 22. Tekniska kontorets nettobudgetanslag, gata/park uppgår till 9 145 000 kronor. 23. Tekniska kontorets nettobudgetanslag, vatten/avlopp uppgår till 7 760 000 kronor. 24. Räddningstjänstens nettobudgetanslag uppgår till 300 000 kronor. 25. Fritid- och kulturnämndens nettobudgetanslag uppgår till 395 000 kronor. 26. Barn- och utbildningsnämndens nettobudgetanslag uppgår till 10 000 000 kronor. 27. Socialnämndens nettobudgetanslag uppgår till 1 218 000 kronor. TAXOR OCH AVGIFTER 28. Taxor och avgifter för år 2014 fastställs enligt sidan 98 och följande sidor i arbetsutskottets beslutsunderlag. SKATTESATS 29. Utdebiteringen för år 2015 fastställs till 22:17 kronor. PARTISTÖD 30. Partistödet för år 2015 fastställs till 6 429 kronor i grundbidrag samt 7 286 kronor i mandatbidrag. UPPLÅNING 31. Kommunens långfristiga upplåning vid utgången av år 2015 får uppgå till högst 319 000 000 kronor, inklusive revers till Habo Energi om 15 000 000 kronor. 32. Utöver den maximala långfristiga upplåningen, får tillfällig upplåning ske med högst 35 000 000 kronor. SÄRSKILDA BUDGETANVISNINGAR 33. Kommunfullmäktige antar Särskilda budgetanvisningar, enligt sid 1920 i arbetsutskottets beslutsunderlag, i 2015 års budget. ÖVRIGT I övrigt fastställer kommunfullmäktige förslag till Budget 2015 enligt arbetsutskottets beslutsunderlag. Ovanstående innebär att resultatet uppgår till 1 460 000 kronor. 116 Kommunfullmäktiges behandling Ekonomichef Claes-Arne Wahlin föredrar budgeten och framförallt de ändringar som skett efter budgetberedningens behandling. Budgeten är inte stark, ett mycket lågt budgeterat resultat. Investeringarna är också på en mycket hög nivå, nästan 113 miljoner kronor. Claes-Arne Wahlin redovisar också jämförelser mellan budget 2014 och förslag till budget för 2015. Exempelvis får socialnämnden ett tillskott på 15 miljoner kronor och barn-och utbildningsnämnden nästan 8 miljoner kronor. David Svensson (S) poängterar att det blir ett tufft budgetår framöver samt yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Lars Davidsson (KD) tillstyrker kommunstyrelsens förslag och berättar att det varit stor enighet vid framtagandet av budgeten och de satsningar som sker på socialnämnden och barn-och utbildningsnämnden. Resultatet är en utmaning och ”hjärnkoll” behövs på utgifterna. Thomas Werthén (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och berättar att processen med noggrann genomgång av rambudgeten har medfört små förändringar i det slutliga budgetförslaget. De förändringar som har skett beror på volymförändringar. Ett vakande öga behövs fortsättningsvis på socialförvaltningens kostnader. Ulf Bertills (C) tillstyrker kommunstyrelsens förslag som är väl genomdiskuterat i sann Habo-anda. Dock växer Habo för fort och det är stora utmaningar för Habo kommun framöver men vi får alla hjälpas åt enligt Ulf Bertills. Anders Rickman (FP) berättar om en spännande budgetprocess, där det är extra viktigt att komma överens. Det innebär många kompromisser att man fått ge och ta. Vi från Folkpartiet ställer oss bakom budgetförslaget men vill framför allt lyfta fram att det är en ”engångsbudget” då budgeten går precis ihop. Vi måste prioritera mer framöver. Kommande investeringar innebär en mycket hög ny belåning som vi är oroliga för inom Folkpartiet. Slutligen är budgeten ett levande dokument och senast igår på kommunstyrelsen beslutade vi att godkänna avtal om flyktingmottagning och ensamkommande barn. De statliga medel som ges ska dock räcka till verksamheten och det ska varken bli någon kostnad eller vinst för Habo kommun. Anders Rickman yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Margareta Fick (MP) tillstyrker liggande förslag. Olle Moln Teike (SD) inleder med att nämna inför valet gick nästan alla partier ut med att man vill öka personaltätheten inom äldreomsorgen. Olle Moln Teike och Sverigedemokraterna yrkar att Öka personaltätheten inom äldreomsorgen från 0,67-0,71 Trygghetslarm ska vara gratis Ett tilläggsanslag på 3,6 miljoner kronor till barn-och utbildningsnämnden för att kunna bibehålla personaltätheten Kommunalrådens tjänster minskar med 0,4 miljoner Kommunen säger upp avtalen med Migrationsverket gällande 117 mottagande av asylsökande och mottagande av ensamkommande flyktingbarn Avslag på att kommunen bygger ett HVB-hem på Ringvägen för 14,1 miljoner kronor Avslag på inköp av inventarier och it till HVB-hemmet 0,52 miljoner kronor Att Habo sporthall får ny läktare och ventilation för 8 miljoner kronor Anslag på 500 000 kronor till projektering för en cykelväg mellan Habo och Mullsjö Anders Rickman (FP) anser att det är tråkigt att inte kommunerna har råd till cykelväg och ny läktare vid sporthallen men Sverigedemokraterna tar inte ekonomiskt ansvar. Byggande av HVB-hem och mottagande av ensamkommande barn betalas av staten och ska ej belasta kommunens budget. Sverigedemokraternas förslag är oansvarigt enligt Anders Rickman. Anders Rickman yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Jarl Karlsson (S) berättar att Socialdemokraterna ställer upp på liggande budgetförslag även om det i princip är alliansmajoritetens förslag. Nästa budgetarbete för 2016 kan inte innebära lika dåligt resultat då resultatet för 2015 enligt budgetförslaget är alarmerande dåligt. Kommunen behöver egentligen 20 miljoner kronor i positivt resultat. Budgeten är dock väsentligt förstärkt för socialnämnden, barn-och utbildningsnämnden och kommunledningskontoret. Förslagen från Sverigedemokraterna på ca 13,5 miljoner kronor är inte realistiska. Förslaget till ny politisk organisation innebär en besparing jämfört med den nuvarande organisationen. Beträffande HVB-hem så får kommunen ändå ta emot ensamkommande barn och har vi inget eget HVB-hem så får vi placera barnen i andra kommuner till väsentligt högre kostnader. Jarl Karlsson tillstyrker kommunstyrelsens förslag. Johan Airaksinen (SD) anser att resurser till skolan och äldreomsorgen minskar på grund av ökade resurser till flyktingmottagningen. Kostnaden är 1 900 kronor per dygn eller 700 000 kronor per år för en enda ensamkommande. I de flesta kommuner så blir det ingen vinst utan tvärtom en förlust beträffande flyktingmottagningen för kommunens ekonomi. Lägg också till att det inte finns bostäder tillräckligt i Habo. Thomas Werthén (M) säger at han inte tänker diskutera siffror då det är en fråga för riksplanet när det gäller flyktingmottagningen. Om vi inte skriver avtal med Migrationsverket så blir kostnaderna för kommunen mycket dyrare. Maria Alsén (FP) anser att det är självklart att Habo kommun ska ta sitt ansvar och hjälpa till och bygga HVB-hem då familjerna och flyktingarna som kommer har fått lämna allt i sina hemländer och upplevt saker som vi inte kan föreställa oss. Ulf Bertills (C) säger att han själv tillhör en ”flyktingfamilj”. Med Sverigedemokraternas politik skulle han inte stått där han står idag. Enligt Ulf Bertills borde kommunen byggt ett HVB-hem för länge sedan. Hans Jarstig (KD) säger sig vara lite beklämd över Sverigedemokraternas 118 förslag. Flyktingmottagningen är ett noll-summespel ur ekonomisk synvinkel. Några medel från flyktingmottagningen till äldreomsorg och barn-och utbildningsnämndens verksamhet finns ej. Hans Jarstig yrkar avslag till Olle Moln Teikes yrkanden. Kommunfullmäktiges ordförande föreslår att han först ställer proposition på de punkter där det inte finns yrkanden under utan endast kommunstyrelsens förslag och finner att kommunfullmäktige beslutat att godkänna kommunstyrelsens förslag. Ordförande ställer därefter proposition på de områden/verksamheter där det finns säryrkanden enligt följande: 1.Kommunstyrelsens nettobudgetanslag 4 068 000 kronor Sverigedemokraterna yrkar att kommunstyrelsens nettobudgetanslag sänks med 0,4 miljoner genom en minskning på kommunalrådens tjänster. Ordförande ställer proposition på kommunstyrelsens förslag respektive Sverigedemokraternas förslag och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag. Omröstning begärs. Ordförande ställer följande voteringsproposition: Den som röstar enligt kommunstyrelsens förslag röstar ja, den som röstar enligt Sverigedemokraternas förslag röstar nej. Vinner nej ska anslaget för kommunstyrelsens verksamhet minskas med 0,4 miljoner kronor. Omröstningsresultat Vid omröstningen avges 20 ja-röster och 5 nej-röster. 10 ledamöter avstår. Se bilaga 1. Kommunfullmäktige har således beslutat enligt kommunstyrelsens förslag. 2.Barn- och utbildningsnämndens nettobudgetanslag uppgår till 302 156 000 kronor. Sverigedemokraterna yrkar på ett tilläggsanslag på 3,6 miljoner kronor för att bibehålla personaltätheten. Ordförande ställer proposition på de båda förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag. Omröstning begärs. Ordförande ställer följande voteringsproposition: Den som röstar enligt kommunstyrelsens förslag röstar ja, den som röstar enligt Olle Moln Teikes och Sverigedemokraternas förslag röstar nej. Vinner nej har kommunfullmäktige beslutat att öka barn-och utbildningsnämndens budget med 3,6 miljoner kronor. Omröstningsresultat Vid omröstningen avges 30 ja-röster och 5 nej-röster. Se bilaga 2. Kommunfullmäktige har således beslutat enligt kommunstyrelsens förslag. 119 3. Socialnämndens nettobudgetanslag 162 985 000 kronor Sverigedemokraterna yrkar på att personaltätheten ökar från 0,67 till 0,71 vilket innebär en ökning av budgeten med 1,5 miljoner kronor. Sverigedemokraterna yrkar också att trygghetslarm ska vara gratis. Slutligen yrkar Sverigedemokraterna att kommunen säger upp avtalet med Migrationsverket att ta emot asylsökanden och att kommunen säger upp avtalet med Migrationsverket att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Ordförande bestämmer först att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag gentemot Sverigedemokraternas förslag om personaltäthet respektive trygghetslarm och därefter beträffande avtal med Migrationsverket. Ordförande finner att kommunfullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag beträffande personaltäthet och trygghetslarm. Omröstning begärs. Ordförande ställer följande voteringsproposition: Den som röstar enligt kommunstyrelsens förslag röstar ja, den som röstar enligt Olle Moln Teikes och Sverigedemokraternas förslag röstar nej. Vinner nej har kommunfullmäktige beslutat att öka personaltätheten på särskilt boende samt att trygghetslarmet ska vara gratis. Omröstningsresultat Vid omröstningen avges 30 ja-röster och 5 nej-röster. Se bilaga 3. Kommunfullmäktige har således beslutat enligt kommunstyrelsens förslag. Ordförande ställer därefter proposition på kommunstyrelsens förslag gentemot Sverigedemokraternas förslag att säga upp avtalen med Migrationsverket beträffande flyktingmottagning och ensamkommande flyktingbarn. Ordförande finner att kommunfullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag. Omröstning begärs. Ordförande ställer följande voteringsproposition; Den som röstar enligt kommunstyrelsens förslag röstar ja, den som röstar enligt Olle Moln Teikes och Sverigedemokraternas förslag röstar nej. Vinner nej har kommunfullmäktige beslutat enligt Sverigedemokraternas förslag att säga upp avtalen med Migrationsverket. Omröstningsresultat Vid omröstningen avges 30 ja-röster och 5 nej-röster. Se bilaga 4. 4. Investeringsbudget Sverigedemokraterna yrkar avslag på att kommunen bygger ett HVB-hem på Ringvägen för 14,1 miljoner kronor samt yrkar avslag på inköp och inventarier och it till HVB-hem 0,52 miljoner kronor samt att Habo sporthall får ny läktare och ventilation 8 miljoner kronor. Ordförande ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och Sverigedemokraternas förslag och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag. 120 Omröstning begärs. Ordförande ställer följande voteringsproposition: Den som röstar enligt kommunstyrelsens förslag röstar ja, den som röstar enligt Olle Moln Teikes och Sverigedemokraternas förslag röstar nej. Vinner nej har kommunfullmäktige beslutat enligt Sverigedemokraternas förslag. Omröstningsresultat Vid omröstningen avges 30 ja-röster och 5 nej-röster. Se bilaga 5. Kommunfullmäktige har således beslutat enligt kommunstyrelsens förslag. 5. Cykelväg Slutligen yrkar Sverigedemokraterna på ett anslag på 500 000 kronor till projektering för en cykelväg mellan Habo och Mullsjö. Ordförande ställer proposition på Sverigedemokraternas förslag och finner att kommunfullmäktige beslutat att avslå yrkandet. 121 1 BESLUTANDE David Svensson Thomas Werthén Lars Davidsson Morgan Malmborg Viveca Rydberg Lars Elwing Jarl Karlsson Anders Rickman Hans Jarstig Olle Moln Teike Zaine Andersson Hanna Englund Mary Eklund Margareta Fick Maritha Josefsson Lotta Lindell Nicklas Gustavsson Marie Lindholm Lennart Karlsson Lena Svenningsson Hans-Eric Fransson Maria Alsén Terése Svensson Viktor Davidsson Niklas Fungbrandt Fredrik Wärnbring Ulf Bertills Joakim Lindblom Monica Haraldson Lotta Hoffback-Kaljo Gunnar Pettersson Lennart Vilhelmsson Agneta Karlsson Johan Airaksinen Kerstin Klasson Ewa Wettebring Bengt Stensmo Lars-Åke Johansson Thomas Gustafsson Summa: Ja 2 Nej Ja S M KD SD S M S FP KD SD M C S MP M S KD SD S M FP KD M X avstår X X X avstår X avstår X X avstår X X X avstår X X X X avstår avstår X avstår X X X C SD S M S KD SD MP S M S S X X Ja X X X X X X X 20 30 X X X X X X X X X X X X X 30 X X X X X X X X X X X 5 X X X X X X X X X X X X 5 X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 30 Nej X X X X X X X X X X X X X X X Ja X X X 5 Nej X X X X X X X X X X X X X X X X X Ja X X X X X X X X X X X X X X X X avstår X X X X X avstår X X 4 Nej X X X X X X X X X 5 3 Nej X X X X X X 5 30 5 122
© Copyright 2025