Yttrande gällande förslag till nytt hälso
Malmö stad 1 (5) Stadskontoret Datum Tjänsteskrivelse 2015-06-17 Vår referens Johanna Sandberg Utredningssekreterare johanna.sandberg5@malmo.se Yttrande gällande förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal STK-2015-736 Sammanfattning Malmö stad har givits möjlighet att i ett yttrande lämna synpunkter på det förslag till nytt hälsooch sjukvårdsavtal som arbetats fram gemensamt mellan Skånes kommuner och Region Skåne. I förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal ges ett ökat fokus på patientens behov och situation. Två utvecklingsområden där det föreslås särskilt genomgripande förändringar är hemsjukvården och basal rehabilitering. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att avge yttrande till Kommunförbundet Skåne i enlighet med uppsatt förslag. Beslutsunderlag Remisskonferens gällande förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal (1/7) Deltagarlista (2/7) Bilaga D - Utvecklingsplan till avtal (3/7) Bilaga C - Grundöverenskommelse (4/7) Bilaga B - Avtal om ansvarsfördelning (5/7) Bilaga 2 - Avtalsförslag (6/7) Bilaga 1 - Missiv (7/7) G-Tjänsteskrivelse KSAU juni 2015 Remisskonferens Förslag till yttrande Beslutsplanering KS Arbetsutskott 2015-06-22 Kommunstyrelsen 2015-08-12 Ärendet SIGNERAD 2015-06-17 Bakgrund Hälso- och sjukvårdsavtalet är en överenskommelse mellan Skånes kommuner och Region Skåne kring hur gränssnitt mellan huvudmännens verksamheter ska hanteras för att på bästa sätt tillgodose patientens behov. Nuvarande hälso- och sjukvårdsavtal tillkom i samband med Ädelreformen 1992. Avtalet har reviderats ett antal gånger men grunden för ansvarsfördelningen är i stort 2 (5) densamma sedan avtalets tillkomst. Detta avtal skulle upphört att gälla den 31 december 2014 men förlängdes till den 31 december 2015. Arbetet med att formulera ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal påbörjades våren 2013. Organisationen har bestått av en politisk styrgrupp och en tjänstemannagrupp. Den politiska styrgruppen beslutade 2013 att ett helt nytt avtal skulle formuleras och att det nya avtalet skulle ha ett tydligare vårdtagarfokus och utgå från vårdtagarens förväntningar på inflytande och självbestämmande, respektfullt bemötande samt en lättillgänglig vård av hög kvalitet. Vidare fanns en ambition att stödja den pågående och förväntade medicin-tekniska utvecklingen där mycket av sjukvården flyttar från sjukhusen till vårdtagarnas hemmiljö. Ambitionen med det nya avtalet var att också omfatta insatser som inte enbart är på primärvårdsnivå. I juni 2014 beslutade den politiska styrgruppen att anta en konceptbeskrivning som sedan diskuterades i kommunerna och regionen under hösten 2014. Under våren 2015 har också de ekonomiska frågorna belysts mer djupgående. Utformning av förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal Det nya hälso- och sjukvårdsavtalet har utarbetats som ett utvecklingsavtal vilket innebär att avtalet ska gå att utveckla och förändra i takt med att möjligheter och förutsättningar ändras. Avtalet ska genomföras stegvis med start 2016. Årliga avstämningar ska reglera ambitionsnivån och följa de ekonomiska konsekvenserna. Förslaget innebär att det nya hälso- och sjukvårdsavtalet ska inrymma alla delar inom de områden där de skånska kommunerna och Region Skåne har ett delat hälso- och sjukvårdsansvar. För två delområden har särskilda utvecklingsbehov konstaterats: hemsjukvård samt rehabilitering på basnivå. Inom dessa områden föreslås det mer genomgripande förändringar där bland annat de mest sjuka patienterna ska kunna vårdas i det egna hemmet genom en teambaserad vårdform där kommunens och regionens kompetens samlas. Malmö stads arbete med förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal En intern arbetsgrupp har analyserat avtalets effekter utifrån Malmö stads perspektiv. Beräkningar från arbetsgruppen visar att de ekonomiska konsekvenserna är svåröverskådliga och att den förmodade kostnaden för förslagen i nytt hälso- och sjukvårdsavtal kan variera kraftigt beroende på hur olika faktorer beräknas och utvecklas. Dialog har också förts med stadsområdena i samband med att avtalsförslaget presenterats. Stadskontorets bedömning Stadskontorets bedömning inleds med de generella synpunkter på avtalsförslaget som stadskontoret vill lämna. I övrigt utgår stadskontorets synpunkter på avtalsförslaget från dispositionen i förslag till Avtal om ansvarsfördelning, samverkansformer och gemensam utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne. Generella synpunkter Stadskontoret ser generellt stora möjligheter med det förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal som presenterats. Det kvarstår mycket arbete med att förtydliga och konkretisera olika delar av avtalsförslaget men med ett gemensamt förhållningssätt mellan kommun och region är inte dessa oklarheter ett hinder för att gå vidare i processen. De förmodade konsekvenserna av avtalsförslagets och den osäkerhet som finns bör betraktas som en del av den större osäkerhet som finns kring samhällsutvecklingen. Ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal syftar till att komma vidare inom 3 (5) kända problemområden och alternativet att avvisa eller avvakta med avtalet får också följder. Övergripande mål och avsiktsförklaring Stadskontoret ser ett behov av att lyfta de etiska dilemman som kan uppstå i enskilda fall. De etiska frågeställningar som bör belysas handlar bland annat om gränsen för att etablera vårdmiljöer i hemmet med hänsyn till patient och anhörigas livsvillkor. Vidare bör frågeställningar kring patientens valmöjligheter om denne inte önskar få vård i hemmet belysas både etiskt och juridiskt. Stadskontoret ser vidare en risk för att god kontinuitet inte upprätthålls när svårt sjuka patienter ska ha kontakt med många olika individer utifrån teambaserade samarbetsformer. Behov av en fast vårdkontakt för dessa patienter kvarstår. Stadskontoret anser att den gemensamma värdegrunden ska omfatta ett tydligare ställningstagande för att säkerställa att etiska överväganden görs i de enskilda fallen. I avtalsförslaget förs fram att utveckling ska ske genom att parterna skapar gemensamma lösningar över huvudmännens ansvarsgränser. Stadskontoret vill betona betydelsen av att sådana lösningar måste vara strukturerade överenskommelser mellan parterna med tydlighet avseende beslutsmandat och finansiering och önskar att detta förtydligas i avtalet. I förslaget står att respektive huvudman ansvarar för att erforderliga resurser och kompetenser finns tillgängliga och att resursbrist aldrig får vara skäl till bristande ansvar avseende vård, omsorg och stöd till patienten. Stadskontoret anser att relationen mellan parternas ansvar och tillgängliga resurser regleras bäst via lagstiftning och den tillsyn som finns inom området. Stadskontoret anser att stycket bör strykas. I förslaget anges att parterna åtar sig att utforma interna ersättningssystem och avgiftssystem så att dessa inte motverkar syftet med avtalet. Stadskontoret anser att det är självklart att parterna utifrån en god samverkansrelation ska analysera konsekvenser av ersättningsystem och avgiftssystem utifrån samtliga parters perspektiv och verka för samverkan även inom detta område. Det är dock av vikt för parternas möjlighet till självbestämmande att avtalet inte innefattar ett åtagande där beslut om ersättning/avgift hos ena parten styrs av ett beslut om ersättning/avgift hos den andra parten. Stadskontoret anser att stycket bör strykas. Förutsättningar för avtalet Stadskontoret anser att det behöver klargöras i avtalet i vilken utsträckning de lokala samverkansgrupperna kan påverka genomförandet och vilken roll de lokala samverkansgrupperna ska ha. Grundöverenskommelse Stadskontoret önskar ett förtydligande kring förutsättningarna för avtalet om konsensus inte uppnås utifrån pågående dialog om avtalsförslaget. Gemensamma utvecklingsområden I avtalsförslaget anges att konsekvenserna för brukare/vårdtagare och anhöriga ska belysas i den externa utvärderingen. Stadskontoret vill att konsekvenser för brukare/vårdtagare utvärderas separat från konsekvenser för anhöriga då dessa målgrupper kan uppleva olika effekter av förslagen i avtalet. På samma sätt vill stadskontoret att resursanvändning och ekonomiska konsekvenser för huvudmännen respektive samhällsekonomin hålls åtskilda då också effekterna på dessa 4 (5) kan uppvisa stora skillnader. Stadskontoret vill också att utvärderingen ska belysa konsekvenser för medarbetare respektive chefer i verksamheten. Stadskontoret anser att det är mycket viktigt att kommun och region gemensamt följer den ekonomiska utvecklingen utifrån avtalet. Det finns svårigheter i att mäta effektivisering och höjd kvalitet vilket gör det nödvändigt att redan innan införande klargöra vad som avses med att påtagligt öka kvalitén och få ett mer effektiva resursutnyttjande. Det behöver också förtydligas vilken kvalitetsnivå som uppföljningen avses mätas mot. Utvärdering bör ske i samverkan med fackliga organisationer och att det ska framgå i avtalet. Utvecklingsplan Stadskontoret anser att ambitionsnivån för 2016 är alltför hög och vill att delmålen ses över i förhållande till det. Som exempel bör införandet av den nya teambaserade vårdformen införas i steg. Ett första steg 2016 bör vara att den nya vårdformen endast ska erbjudas personer i särskilt boende. Efter utvärdering och övervägande kan ett andra steg påbörjas 2017 och då också omfatta ordinärt boende men endast dagtid. Ett tredje steg kan efter utvärdering och övervägande ske 2018 och då också innefatta natten i ordinärt boende. Parallellt med dessa mål anser stadskontoret att det också ska läggas till ett utvecklingsmål som handlar om att utreda behovet av eventuella gemensamma observations/eftervårdsplatser samt eventuellt etablera gemensamma verksamheter. Stadskontoret ser en risk att patientens valmöjlighet annars begränsas och att den enskilde tvingas hem mot sin vilja. Det finns också en risk att kommunen tvingas öppna egen mellanvård för att möta en alltför hastig och långt driven övergång till vård i hemmet. Mellanvårdsformer bör samfinansieras mellan kommun och region och det bör framgå i avtalet. Stadskontoret önskar också att delmålen sätts i kronologisk ordning i avtalet och att de även finns en prioritering bland delmålen. Ett prioriterat mål är det delmål 2016 kring förbrukningsartiklar och sjukvårdsmaterial där målsättningen bör vara att det ska göras skyndsamt och inte i takt med införandet av vårdformen. Stadskontoret anser att användningen av ordet akut i delmålen ska undvikas då det tillhör en etablerad terminologi. Istället kan till exempel ordet brådskande användas. Stadskontoret anser att meningen om att sluten sjukvård är den vårdform som innebär störst risker ur ett patientsäkerhetsperspektiv ska tas bort alternativt omformuleras. Stadskontoret anser att användandet av begreppet korttidsboende ska förtydligas för att undvika sammanblandning av korttid SoL och korttid LSS. Stadskontoret vill i avtalet se ett förtydligande när det gäller de ökade förebyggande insatserna som föreslås och vilka riskgrupper med behov av proaktiva insatser som avses. Metoderna ska vara kunskapsbaserade. Malmö stad ser positivt på att koordinera insatser med Region Skåne för att tillhandahålla gemensamma förebyggande hembesök. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef 5 (5) Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör Malmö stad 1 (4) Kommunstyrelsen Datum 2015-06-17 Yttrande Adress August Palms Plats 1 Diarienummer Till STK-2015-736 Kommunförbundet Skåne Yttrande gällande förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal Kommunstyrelsen föreslås besluta att lämna följande yttrande: Yttrande Kommunstyrelsens yttrande inleds med de generella synpunkter på avtalsförslaget som kommunstyrelsen vill lämna. I övrigt utgår kommunstyrelsen synpunkter på avtalsförslaget från dispositionen i förslag till Avtal om ansvarsfördelning, samverkansformer och gemensam utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne. Generella synpunkter Kommunstyrelsen ser generellt stora möjligheter med det förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal som presenterats. Det kvarstår mycket arbete med att förtydliga och konkretisera olika delar av avtalsförslaget men med ett gemensamt förhållningssätt mellan kommun och region är inte dessa oklarheter ett hinder för att gå vidare i processen. De förmodade konsekvenserna av avtalsförslagets och den osäkerhet som finns bör betraktas som en del av den större osäkerhet som finns kring samhällsutvecklingen. Ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal syftar till att komma vidare inom kända problemområden och alternativet att avvisa eller avvakta med avtalet får också följder. Övergripande mål och avsiktsförklaring Kommunstyrelsen ser ett behov av att lyfta de etiska dilemman som kan uppstå i enskilda fall. De etiska frågeställningar som bör belysas handlar bland annat om gränsen för att etablera vårdmiljöer i hemmet med hänsyn till patient och anhörigas livsvillkor. Vidare bör frågeställningar kring patientens valmöjligheter om denne inte önskar få vård i hemmet belysas både etiskt och juridiskt. Kommunstyrelsen ser vidare en risk för att god kontinuitet inte upprätthålls när svårt sjuka patienter ska ha kontakt med många olika individer utifrån teambaserade samarbetsformer. Behov av en fast vårdkontakt för dessa patienter kvarstår. Kommunstyrelsen anser att den gemensamma värdegrunden ska omfatta ett tydligare ställningstagande för att säkerställa att etiska överväganden görs i de enskilda fallen. 2 (4) I avtalsförslaget förs fram att utveckling ska ske genom att parterna skapar gemensamma lösningar över huvudmännens ansvarsgränser. Kommunstyrelsen vill betona betydelsen av att sådana lösningar måste vara strukturerade överenskommelser mellan parterna med tydlighet avseende beslutsmandat och finansiering och önskar att detta förtydligas i avtalet. I förslaget står att respektive huvudman ansvarar för att erforderliga resurser och kompetenser finns tillgängliga och att resursbrist aldrig får vara skäl till bristande ansvar avseende vård, omsorg och stöd till patienten. Kommunstyrelsen anser att relationen mellan parternas ansvar och tillgängliga resurser regleras bäst via lagstiftning och den tillsyn som finns inom området. Kommunstyrelsen anser att stycket bör strykas. I förslaget anges att parterna åtar sig att utforma interna ersättningssystem och avgiftssystem så att dessa inte motverkar syftet med avtalet. Kommunstyrelsen anser att det är självklart att parterna utifrån en god samverkansrelation ska analysera konsekvenser av ersättningsystem och avgiftssystem utifrån samtliga parters perspektiv och verka för samverkan även inom detta område. Det är dock av vikt för parternas möjlighet till självbestämmande att avtalet inte innefattar ett åtagande där beslut om ersättning/avgift hos ena parten styrs av ett beslut om ersättning/avgift hos den andra parten. Kommunstyrelsen anser att stycket bör strykas. Förutsättningar för avtalet Kommunstyrelsen anser att det behöver klargöras i avtalet i vilken utsträckning de lokala samverkansgrupperna kan påverka genomförandet och vilken roll de lokala samverkansgrupperna ska ha. Grundöverenskommelse Kommunstyrelsen önskar ett förtydligande kring förutsättningarna för avtalet om konsensus inte uppnås utifrån pågående dialog om avtalsförslaget. Gemensamma utvecklingsområden I avtalsförslaget anges att konsekvenserna för brukare/vårdtagare och anhöriga ska belysas i den externa utvärderingen. Kommunstyrelsen vill att konsekvenser för brukare/vårdtagare utvärderas separat från konsekvenser för anhöriga då dessa målgrupper kan uppleva olika effekter av förslagen i avtalet. På samma sätt vill kommunstyrelsen att resursanvändning och ekonomiska konsekvenser för huvudmännen respektive samhällsekonomin hålls åtskilda då också effekterna på dessa kan uppvisa stora skillnader. Kommunstyrelsen vill också att utvärderingen ska belysa konsekvenser för medarbetare respektive chefer i verksamheten. Kommunstyrelsen anser att det är mycket viktigt att kommun och region gemensamt följer den ekonomiska utvecklingen utifrån avtalet. Det finns svårigheter i att mäta effektivisering och höjd kvalitet vilket gör det nödvändigt att redan innan införande klargöra vad som avses med att påtagligt öka kvalitén och få ett mer effektiva resursutnyttjande. Det behöver också förtydligas vilken kvalitetsnivå som uppföljningen avses mätas mot. 3 (4) Utvärdering bör ske i samverkan med fackliga organisationer och att det ska framgå i avtalet. Utvecklingsplan Kommunstyrelsen anser att ambitionsnivån för 2016 är alltför hög och vill att delmålen ses över i förhållande till det. Som exempel bör införandet av den nya teambaserade vårdformen införas i steg. Ett första steg 2016 bör vara att den nya vårdformen endast ska erbjudas personer i särskilt boende. Efter utvärdering och övervägande kan ett andra steg påbörjas 2017 och då också omfatta ordinärt boende men endast dagtid. Ett tredje steg kan efter utvärdering och övervägande ske 2018 och då också innefatta natten i ordinärt boende. Parallellt med dessa mål anser kommunstyrelsen att det också ska läggas till ett utvecklingsmål som handlar om att utreda behovet av eventuella gemensamma observations/eftervårdsplatser samt eventuellt etablera gemensamma verksamheter. Kommunstyrelsen ser en risk att patientens valmöjlighet annars begränsas och att den enskilde tvingas hem mot sin vilja. Det finns också en risk att kommunen tvingas öppna egen mellanvård för att möta en alltför hastig och långt driven övergång till vård i hemmet. Mellanvårdsformer bör samfinansieras mellan kommun och region och det bör framgå i avtalet. Kommunstyrelsen önskar också att delmålen sätts i kronologisk ordning i avtalet och att de även finns en prioritering bland delmålen. Ett prioriterat mål är det delmål 2016 kring förbrukningsartiklar och sjukvårdsmaterial där målsättningen bör vara att det ska göras skyndsamt och inte i takt med införandet av vårdformen. Kommunstyrelsen anser att användningen av ordet akut i delmålen ska undvikas då det tillhör en etablerad terminologi. Istället kan till exempel ordet brådskande användas. Kommunstyrelsen anser att meningen om att sluten sjukvård är den vårdform som innebär störst risker ur ett patientsäkerhetsperspektiv ska tas bort alternativt omformuleras. Kommunstyrelsen anser att användandet av begreppet korttidsboende ska förtydligas för att undvika sammanblandning av korttid SoL och korttid LSS. Kommunstyrelsen vill i avtalet se ett förtydligande när det gäller de ökade förebyggande insatserna som föreslås och vilka riskgrupper med behov av proaktiva insatser som avses. Metoderna ska vara kunskapsbaserade. Malmö stad ser positivt på att koordinera insatser med Region Skåne för att tillhandahålla gemensamma förebyggande hembesök. Ordförande [Förnamn Efternamn] [Fyll i titel] [Förnamn Efternamn] 4 (4) [Här anger du om det finns reservationer/särskilda yttranden] Från: Stadskontoret Registratorsfunktionen <registratorsfunktionen.stk@malmo.se> Till: Stadskontoret Postlista <registrera.stk@malmo.se> Ärende: VB: Remisskonferens gällande förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal Datum: 2015-06-01 13:02:01 Från: stkrec För STK Info Skickat: den 1 juni 2015 10:10 Till: Stadskontoret Registratorsfunktionen Ämne: VB: Remisskonferens gällande förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal Hej! Vidarebefordrar mail. Vänliga hälsningar Cecilia Lennartsson Receptionist MALMÖ STAD SERVICEFÖRVALTNINGEN August Palms plats 1 205 80 Malmö Tel: 040 - 34 34 34 Fax. 040 - 34 35 33 www.malmo.se Från: Ulla Ljungberg [mailto:ulla.ljungberg@kfsk.se] Skickat: den 29 maj 2015 15:44 Till: Kommunstyrelsen (kommunledningskontoret@kristianstad.se); Kommunstyrelsen (vellinge.kommun@vellinge.se); Kommunstyrelsen Bjuvs kommun (info@bjuv.se); Kommunstyrelsen Bromölla kommun (kommunstyrelsen@bromolla.se); Kommunstyrelsen Burlövs kommun (burlovs.kommun@burlov.se); Kommunstyrelsen Båstads kommun (bastads.kommun@bastad.se); Kommunstyrelsen Eslövs kommun (kommunstyrelsen@eslov.se); Kommunstyrelsen Helsingborgs stad (helsingborg@helsingborg.se); Kommunstyrelsen Hässleholms kommun (kommun@hassleholm.se); Kommunstyrelsen Höganäs kommun (kommunen@hoganas.se); Kommunstyrelsen Hörby kommun (kommunen@horby.se); Kommunstyrelsen Höörs kommun (kommun@hoor.se); Kommunstyrelsen Klippans kommun (kommun@klippan.se); Kommunstyrelsen Kävlinge kommun (kommunen@kavlinge.se); Kommunstyrelsen Landskrona stad (kommun@landskrona.se); Kommunstyrelsen Lomma kommun (kommunstyrelsen@lomma.se); Kommunstyrelsen Lunds kommun (info@lund.se); STK Info; Kommunstyrelsen Osby kommun (kommun@osby.se); Kommunstyrelsen Perstorps kommun (kommunhuset@perstorp.se); Kommunstyrelsen Simrishamns kommun (simrishamns.kommun@simrishamn.se); Kommunstyrelsen Sjöbo kommun (kanslihuset@sjobo.se); Kommunstyrelsen Skurups kommun (kansli@skurup.se); Kommunstyrelsen Staffanstorps kommun (kommunen@staffanstorp.se); Kommunstyrelsen Svalövs kommun (info@svalov.se); Kommunstyrelsen Svedala kommun (kommunen@svedala.se); Kommunstyrelsen Tomelilla kommun (leif.sandberg@tomelilla.se); Kommunstyrelsen Trelleborgs kommun (trelleborgs.kommun@trelleborg.se); Kommunstyrelsen Ystads kommun (kommunen@ystad.se); Kommunstyrelsen Åstorps kommun (kommun@astorp.se); Kommunstyrelsen Ängelholms kommun (info@engelholm.se); Kommunstyrelsen Örkelljunga kommun (kommunkontor@orkelljunga.se); Kommunstyrelsen Östra Göinge kommun (kommunen@ostragoinge.se) Kopia: Carina Lindkvist; Monica Holmqvist Ämne: Remisskonferens gällande förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal Till kommunledningarna i Skånes kommuner. Bifogar avtalsförslag med bilagor inför remisskonferens med anledning av förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal. OBS, bifogar också deltagarlista till remisskonferensen, tacksam om ni vidarebefordrar detta mail inom era respektive kommuner till de som har anmält sig. Eventuella frågor besvaras av Carina Lindkvist, carina.lindkvist@kfsk.se nytt dokument(385662)_TMP.html[2015-08-03 14:51:00] Magnus Gustafsson Kommunikationsansvarig Ledning och utveckling 0728-85 47 00 0728-85 47 26 Box 53, 221 00 Lund Porfyrvägen 8, Lund www.kfsk.se nytt dokument(385662)_TMP.html[2015-08-03 14:51:00] Deltagare till Remisskonferens 15 juni 2015, 159067 Förnamn Efternamn Kommun/organisation Titti Gohed Bjuv Arvo Hellman Bjuv Kicki Banke-‐Düberg Bjuv Anneli Larsson Bjuv Camilla Bucht-‐Lindahl Bjuv Marie Wäppling Bromölla kommun Jenny Önnevik Bromölla kommun Gisela Beckman Bromölla kommun Berit Lind Bromölla kommun Ninette Hansson Burlövs Kommun Ninette Hansson Burlövs kommun Lars Wästberg Burlövs kommun Monica Ehnberg Båstad kommun Maria Persson Båstad kommun Ingrid Pettersson Båstad kommun Elisabeth Edner Båstad kommun Eddie Granvist Båstad kommun Cecilia Lind Eslöv Lisa Gullander Eslöv Johan Andersson Eslövs kommun Tomas Nilsson Eslövs kommun Ann Letorp Eslövs kommun Tony Hansson Eslövs kommun Lena Wöhlecke Eslövs kommun Ann-‐Christin Walden Eslövs kommun Niklas Sommelius Helsingborg Monica Persson Helsingborg/ Vård-‐ och omsorgsförvaltningen Maria Nilsson Helsingborgs stad Mats Sturesson Hässleholm Thomas Rasmusson Hässleholm Lotta Tyrberg Hässleholms kommun Kerstin Mauritzson Hässleholms kommun, omsorgsförvaltningen Peter Schölander Höganäs Lena Landström Höganäs Ebba Larsson Höganäs Peter Schölander Höganäs Johan Holmer Höganäs kommun Annica Johnsson Hörby Hans Frank Hörby Ingrid Larsson Hörby kommun Annika Mellberg Höörs kommun Stefan Lissmark Höörs kommun Anders Magnhagen Höörs kommun Annette Branning Höörs kommun Michael Andersson Höörs kommun Gunilla Svensson Klippan Hans-‐Bertil Sinclair Klippan Kerstin Persson Klippans kommun Stefan Lidberg Klippans kommun Susanne Sorman Klippans kommun Bo Carina Magnus Marianne Caroline Anneli Lars-‐Åke Ing-‐Britt Christin Johan Stefan Ingrid Angelica Stefan Amelie Robert Sofia Lisa Britt Marie Tove Elin Ann-‐Margreth Seth Göran Annika Marie Annelie Alai Lena Jouni Åsa Åsa Margareta Annika Lena Herman Annie Pia Carina Pia Charlotte Annelie Eva-‐Marie Elisabeth Antonia Christina Inger Britt-‐Marie Christer Åsa Birgitta Malmberg Pihlwret Gustafsson Eriksson Hedenström Flink Nordin Magdesjö Johnsson Collijn Segerman Jerlsten Andersson Johansson Gustafsson Wenglén Forsgren-‐Böhmer Bäck Hjertqvist Nykvist Klette Gustafsson Olsson Petersson Wallén Pettersson Bergdahl Granquist Javardhi Wetterskog Sjöstedt Liimatainen Jensen Hallén Strand Rausin Gabrielsson Berger Lönngren Nilsson Nilsson Hesselroth Tegel Glimskog Larsson Wendel Bengtsson Hall Bommarco Ekdahl Siecke Pettersson Eriksson Ollerstam Lundh Vilén Johansson Klippans kommun Klippans kommun Kommunförbundet Skåne Kristianstad Kristianstad Kristianstad kommun Kristianstads kommun Landskrona Landskrona Landskrona Landskrona Landskrona Landskrona Landskrona stad Lomma kommun Lomma kommun Lomma kommun Lomma kommun Lomma kommun Lomma kommun Lund Lunds kommun Lunds kommun Lunds kommun Lunds kommun Lunds kommun Malmö Malmö Malmö Malmö stad Malmö Stad Malmö Stad Malmö Stad Malmö stad Malmö stad Malmö stad Malmö Stad Malmö Stad Malmö stad Malmö Stad Malmö Stad Innerstaden Malmö stad norr Malmö stad Sociala resursförvaltningen Malmö Stad SoF Norr Malmö stad stadsområdesförvaltning Öster Malmö stad, Sociala resursförvaltningen Malmö stad, Sociala resursförvaltningen Malmö stad, stadsområde Väster Malmö stad, stadsområde Öster Malmö stad, stadsområdesförvaltning Söder Malmö stad, Väster Malmö Stadskontoret Anders Parisa Lina Niklas Helena Johnny Lars Ronny Lars Per Eva Birgitta Anders Ulf Louise Anders Jan Ulf Patrik Saima Gilbert Carina Anna-‐Lena Stina Roland Diana Pia Karl-‐Erik Maria Berit Kjell Åke Eva Jörgen Stefan Rickard Johan Lars Jessica Pierre Mats Ann Lis Bo Susanne Susanne Susanne Jan Birgitta Anita Anna Bengt Per Helen Nilsson Kalantai Bengtsson Larsson Ståhl Kvarnhammar Ottosson Nilsson Svensson Almström Björk Södertun Wallner Meijer Roberts Åkesson Svanell Kvist Jönsson Jönsson Fahoum Tribo Wutzler Hogerud Lundquist Persson Olsson Ingvarsson Olsson Linde Strömberg Lundström Nilsson Gustafsson Persson Lundgren Pettersson Bolinder Nyström Möller Esbjörnsson Rosengren Rohlwin Silverbern Nilsson Persson Rosenström Bengtsson Jönsson Persson Borgius Persson Mattsson Hansson Malmö/Stadsområdesnämnd Innerstaden Malmöstad Osby kommun Osby kommun Osby Kommun Osby kommun Perstorp Perstorp Perstorp Perstorp Perstorp Region Skåne Region Skåne Region Skåne Region Skåne Region Skåne Region Skåne Region Skåne Region Skåne Region Skåne Region Skåne Region Skåne Region Skåne Simrishamn Simrishamn Simrishamns kommun Simrishamns kommun Simrishamns kommun Simrishamns kommun Sjöbo Sjöbo kommun Sjöbo kommun Sjöbo kommun Sjöbo kommun Skurup Skurup kommun Skurup kommun Skurup kommun Skurups kommun SO Innerstaden, Malmö stad SoF Norr Styrgruppen Svalövs Kommun Svalövs Kommun Svalövs Kommun Svalövs Kommun Svalövs Kommun Svedala kommun Svedala kommun Svedala kommun Svedala kommun Södra stadsområdesförvaltningen Malmö stad Lars-‐Ove Ida Ann Torbjörn Agneta Lennart Roger Kenneth Annikki Catharina Anna Ann Lars Olof Roger Åsa Carina Roger Dan Ursula Anders Carina Lena Anna-‐Lena Susann Filippa Christer Carina Christel Carina Mats Anna-‐Lisa Gunilla Oscar Sofia Alexandra Hägerroth Bornlykke Harrysson Karlsson Sjölund Höckert Granat Johansson Tinmark Byström Mannfalk Letorp Nilsson Nordström Lundblad Gustafsson Jönsson Kjellsson Svensson Wilhelmsson Lehrecke Lundvall Sellergren Pettersson Kurdve Unosson Zachau Sundberg Zachau Håkansson Simonsson Marcusson Nilsson Nilsson Karlsson Tomelilla kommun Tomelilla kommun Tomelilla kommun Trelleborgs kommun Trelleborgs kommun Trelleborgs kommun Trelleborgs kommun Trelleborgs kommun Trelleborgs kommun Vellinge Vellinge Vård och Omsorg Vård och omsorgsförvaltningen, Helsingborgs stad Ystad/Social omsorg Ystad/Social omsorg Ystad/Social omsorg Ystad/social omsorg Ystad/Social omsorg Åstorp Åstorp Åstorp Åstorps kommun Socialförvaltningen Åstorps kommun, Socialförvaltningen Ängelholms kommun Ängelholms kommun Örkelljunga kommun Örkelljunga kommun Örkelljunga kommun Örkelljunga kommun Örkelljunga kommun Östra Göinge Kommun Östra Göinge kommun Östra Göinge kommun Östra Göinge kommun östra göinge kommun Bilaga D Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso-‐ och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden för det gemensamma utvecklingsarbetet under avtalsperioden: -‐ -‐ -‐ -‐ Utveckling av fast organiserat vård-‐ och omsorgsomhändertagande för de mest sjuka Utveckling av gränsöverskridande och tät samverkan, förplanerade insatser, exempelvis säker överföring från sjukhus till hem, direktinläggningar för tidvis sviktande vårdtagare Utveckling av system för att tidigare identifiera och proaktivt stödja personer med hög risk att utveckla allvarliga funktionsnedsättningar. Klargöra förutsättningar för att samorganisera rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning Tidsperspektivet för dessa utvecklingsområden är en treårsperiod fram till och med år 2018. I denna utvecklingsplan anges för vart och ett av dessa utvecklingsområden ett antal delmål som ska uppfyllas under olika faser av utvecklingsprocessen. 1 Bilaga D 2. Utveckling av fast organiserat vård-‐ och omsorgsomhändertagande för de mest sjuka Målgrupp för utvecklingsområdet Grupp 1: Svårt sjuka med ett omfattande och långvarigt vårdbehov Denna grupp består av de svårast sjuka vårdtagarna med ett omfattande, kontinuerligt och långvarigt vårdbehov Till gruppen hör vårdtagare som bor i kommunens särskilda boenden, korttidsboenden och vårdtagare i ordinärt boende som har ett omfattande vårdbehov. Dessa personer behöver en tydlig kontinuitet i vårdkontakterna för att tas om hand på ett bra sätt och har därför behov av ett anpassat och fast organiserat vård-‐ och omsorgsomhändertagande. För denna grupp behövs en lösning i form av en särskild vårdform där man arbetar teambaserat för att kunna utföra vård kontinuerligt i vårdtagarens hemmiljö. Grunden för denna vårdform är att den består av läkare från Region Skåne och den kommunala sjuksköterskan i vårdtagarens hemkommun (alternativt sjuksköterska från närliggande kommun som samverkar med hemkommunen). Dessa båda kompetenser utgör kärnan i det teambaserade arbetssättet och ska svara för det gemensamma uppdraget att vårda de mest sjuka i hemsjukvården. För definition av målgruppen föreslås följande inklusionskriterier, varav minst fyra måste vara uppfyllda för att vara aktuell för denna vårdform): • • • • • • Tre eller fler kroniska diagnoser Inlagd på sjukhus tre gånger eller mer de senaste tolv månaderna Sex stående mediciner eller fler (exkl. ögondroppar, salvor etc.) Klarar inte den personliga omvårdnaden 75 år eller äldre Inskriven i hemsjukvården Utgångspunkten är att målgruppen för denna vårdform omfattar alla oavsett ålder men beträffande barn gäller följande förtydligande: • • Barn och unga som har sitt stöd från barnkliniken/habiliteringen, ASiH och barnpsykiatrin omfattas inte av den nya vårdformen, utan ska ha fortsatt stöd på samma sätt som tidigare. Barn och unga under 18 år som har hemsjukvård, t ex vid boende enligt LSS 9:8, omfattas av den nya vårdformen De vårdtagare som periodvis eller mer permanent har stora svårigheter att ta sig till både somatiska och psykiatriska öppenvårdsmottagningar på grund av psykisk och/eller intellektuell funktionsnedsättning, snarare än rent fysiska hinder, ska betraktas som ”mest sjuka” och ska därmed erbjudas stöd från denna vårdform på samma villkor som alla andra. 2 Bilaga D Utvecklingsmål Det övergripande utvecklingsmålet är att vårdtagare i Skånes samtliga kommuner ska ha tillgång till en fast organiserad vårdform av detta slag. En vårdform där såväl vårdtagare, anhöriga och vårdpersonal känner trygghet. Utvecklingen ska ske utifrån dagens utgångsläge, där parterna förbinder sig att var och en inom sitt ansvarsområde successivt förstärka sina insatser för att uppnå det övergripande utvecklingsmålet. Delmål Följande delmål ska uppnås i den gemensamma utvecklingsprocessen och är alla förutsättningar för uppfyllelse av det långsiktiga utvecklingsmålet: Under år 2016: • • • • • • • • • • • • • • Gemensam strategi för e-‐hälsa utarbetas och fastställs inklusive val av beslutsstöd enligt utarbetade funktionskrav Gemensam strategi för kompetensförsörjning och kompetensutveckling fastställs och huvudmännens respektive planer för genomförande utarbetas. Implementering påbörjas. Valt beslutsstöd för att Identifiera vårdtagare aktuella för inskrivning och val av adekvata åtgärder, vårdnivå, sekundärprevention mm, implementeras Fungerande rutiner för ”inskrivning” i den nya teambaserade vårdformen utarbetas. Utveckling av gemensamma arbetsformer med teambaserat arbetssätt fullföljs Kommunernas organisation för att fatta insatsbeslut inklusive personaladministrativa konsekvenser anpassas efter den nya vårdformen. Det gäller särskilt kvällar, nätter och helger. Arbetet med kompetensförsörjning enligt fastställda planer påbörjas Successiv förstärkning av läkarstöd i takt med förstärkt sjuksköterskebemanning enligt lokal planering – dygnet runt med omedelbar tillgänglighet på telefon, inom 2 timmar vid akuta behov, planerade besök inom 5 arbetsdagar Successiv förstärkning av sjuksköterskebemanning i takt med förstärkning av läkarstödet enligt lokal planering. Kommunens sjuksköterska ska möta upp och delta vid läkarbesöket hos vårdtagaren. Ramavtal och lokala avtal om läkarmedverkan i den kommunala hälso-‐ och sjukvården revideras i takt med organisering av det förstärkta läkarstödet Alla i särskilt boende erbjuds den nya vårdformen Anpassning av rutiner för palliativ vård och ASiH till den ansvarsfördelning som gäller i den nya vårdformen Utveckling av arbetsformer för samordnande dietistfunktion fullföljs Implementering av justerad kostnadsfördelning för nutritionsprodukter samt övriga förbrukningsartiklar och sjukvårdsmaterial sker i takt med införandet av nya vårdformen 3 Bilaga D Under 2017: • • • • • Fortsatt arbete med kompetensförsörjning och kompetensutveckling enligt fastställd plan Tillgång till ett fullt utvecklat förstärkt läkarstöd för minst 50 % av Skånes befolkning. Dygnet runt med omedelbar tillgänglighet på telefon, på plats inom två timmar vid akuta behov, samt inom 5 dagar för planerade insatser. Tillgång till förstärkt sjuksköterskebemanning i fas med det förstärkta läkarstödet för minst 50 % av Skånes befolkning. Implementering av gemensam strategi för e-‐hälsa Implementering av gemensamma rutiner och arbetsformer slutförs Under 2018 • • • Tillgång till ett fullt utvecklat förstärkt läkarstöd i Skånes samtliga kommuner. Dygnet runt med omedelbar tillgänglighet på telefon, på plats inom två timmar vid akuta behov, samt inom 5 dagar för planerade insatser. Tillgång till förstärkt sjuksköterskebemanning i fas med det förstärkta läkarstödet i Skånes samtliga kommuner. Den nya teambaserade vårdformen är implementerad fullt ut i samtliga delar av Skåne 4 Bilaga D 3. Utveckling av gränsöverskridande samverkansformer för tidvis sviktande vårdtagare Målgrupp för utvecklingsområdet: Grupp 2: Tidvis sviktande med behov av tät samverkan och planerade insatser Vårdtagare som har kommunal insats enligt Hälso-‐ och sjukvårdslagen och tillfälligt sviktar. Denna grupp omfattar vårdtagare som under längre perioder kan klara sig relativt väl med hjälp av hemsjukvård och välordnad omsorg, men som har tillfälligt behov av en högre omhändertagandenivå, för att minska undvikbar sjukhusvård. Det tillfälliga behovet kan uppstå vid akut försämring, eller i samband med återhämtning från sjukdom samt vid utskrivning från sjukhus. Dessa vårdtagare ska kunna erbjudas temporära insatser från den nya vårdform som utvecklas för målgruppen med ett varaktigt vårdbehov. Vårdtagarna i denna grupp med tidvis sviktande ska inte vara inskrivna i denna nya vårdform utan även fortsatt ha sitt huvudsakliga stöd från vårdcentralen. Läkarinsatserna från ”hemsjukvårdsteamet” ska räknas som akuta hembesök. Det är angeläget att minimera vårdtiderna på sjukhus för denna målgrupp. Det främsta skälet är hänsynen till patientens möjligheter att få en god och sammanhållen vård, rehabilitering och omsorg. Sjukhusmiljön är inte heller optimal när det gäller allmänt välbefinnande och tillfrisknande när den diagnostik och behandling som kräver sjukhusets resurser är avslutad. Sluten sjukhusvård är dessutom den vårdform som innebär störst risker ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Det är nödvändigt att skapa förutsättningar för att patienter i slutenvården, som inte längre behöver sjukhusvård men som behöver insatser från den kommunala vården, så snabbt och så säkert som möjligt kan få fortsatt vård och omsorg i det egna hemmet eller inom olika former av särskilda boenden. Detta ställer i sin tur krav på ett väl utvecklat och fungerande samarbetsformer mellan kommuner och Region Skåne. En viktig del i arbetet inom detta utvecklingsområde är därför arbetet med att säkerställa en snabb och säker övergång av ansvaret för vård och omsorg av utskrivningsklara patienter, bl.a. vad gäller rutiner för samverkan och krav på dokumentation, m.m. Utvecklingsmålet omfattar både somatisk, geriatrisk och psykiatrisk vård. Utvecklingsmål Vårdtagare som tillfälligt sviktar ska kunna erbjudas temporära insatser från den vårdform med teambaserat arbetssätt som skapas för vårdtagare med ett varaktigt vårdbehov. Detta ska kunna ske i samtliga av Skånes kommuner. För målgruppen ska skapas förplanerade vårdvägar som kan initieras när situationen uppstår Ytterligare ett mål inom detta utvecklingsområde är att genom gemensamma rutiner och arbetsformer säkerställa en snabb, trygg och säker överföring av vårdsansvaret vid utskrivning från sluten vård. 5 Bilaga D Delmål: • • • • Samtliga delmål under utvecklingsområde 1 är en förutsättning för att de temporära insatserna för denna målgrupp ska kunna fungera fullt ut. Utvecklingen av insatserna för denna grupp ska därför ske parallellt med utvecklingen av den nya fast organiserade vårdformen. System för att följa utvecklingen av vårdtagares hälsotillstånd med beslutsstöd för att utifrån detta avgöra korrekt vårdnivå och behov av temporära insatser ska utvecklas under 2016. Överenskommelse om fungerande gemensamma rutiner och organisering för en snabb, trygg och säkert utskrivning från slutenvård ska träffas under 2016 Implementering av rutiner och organisering för utskrivning från sluten vård ska slutföras under 2017 6 Bilaga D 4. Utveckling av proaktivt stöd för riskgrupper Målgrupp för utvecklingsområdet: Grupp 3: Riskgrupper med behov av proaktiva insatser En tredje stor målgrupp för det gemensamma utvecklingsarbetet är personer med hög risk att utveckla allvarliga funktionsnedsättningar och därmed också hamna i ett omfattande och långvarigt vårdbehov. Detta är personer som har symptom och funktionsnedsättningar som bör bemötas förebyggande för att därigenom förhindra att de utvecklar ett omfattande och långvarigt vårdbehov. I dag upptäcks dessa alltför sent då hälsosituationerna kan ha försämrats på ett onödigt sätt och vård-‐ och omsorgsbehoven ökat rejält. Ett gemensamt system för att identifiera dessa individer i tid och utifrån detta tillhandahålla olika former av förebyggande åtgärder som hälsocoachning för egenvård eller andra stödjande insatser är ett prioriterat utvecklingsområde. I de skånska kommunerna bedrivs det förebyggande arbete i syfte att främja förutsättningarna för goda levnadsvillkor och för att undvika respektive att skjuta upp behovet av mer omfattande insatser. Arbetet sker inom ramen för SoL 3 kap. 1 § och kommunernas ansvar för hemsjukvården. Detta är ett viktigt utvecklingsområde för att kunna möta framtidens demografiska utmaningar och huvudmännen skall därför koordinera sina insatser för att nå de riskgrupper som ligger inom ramen för avtalet. Utvecklingsmål Att utveckla och implementera gemensamma strategier för att i tid kunna identifiera personer med hög risk att utveckla ett omfattande och långvarigt vårdbehov och till detta koppla gemenssamma strategier för proaktiva stödjande insatser för denna grupp. Ytterst är målet att bidra till ökad livskvalitet och minska det framtida vårdbehovet för denna grupp. För att nå detta ska ett hälsofrämjande perspektiv genomsyra huvudmännens verksamhet. Delmål: • • • • Fastställande av lämpliga inklusionskriterier för att definiera de individer som ingår i målgruppen ska ske under 2016 Utveckling av gemensamma strategier, system och beslutsstöd för att identifiera och monitorera personer i riskgruppen ska ske under 2016 Utveckling av gemensamt åtgärdspaket med rutiner och planering av proaktiva insatser ska ske under 2016 Implementeringen av gemensamma strategier, beslutsstöd och åtgärdspaket ska påbörjas under 2017 och slutföras under 2018 7 Bilaga D 5. Rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning Vårdtagare i den målgrupp som omfattas av detta utvecklingsavtal, har behov av en väl fungerande och samverkande rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning som komplement och stöd till den fast organiserade hemsjukvården. Ett utvecklat samarbete mellan den rehabilitering som erbjuds inom den specialiserade sjukhusvården och rehabilitering på basnivå är en förutsättning för att underlätta för vårdtagaren att, efter behov, erhålla adekvat rehabilitering oavsett utförare. Adekvat rehabilitering kan innebära omväxlande eller samtidig rehabilitering på sjukhus eller på basnivå, såväl i hemmiljö som på mottagning En samorganisering av rehabilitering på basnivå för hela Skåne, inklusive hjälpmedelshantering, förutsätter ett noggrant förarbete. Avsikten är därför att inleda ett gemensamt arbete för att utreda förutsättningarna för och konkretisera hur en samorganisering utifrån den enskilde vårdtagarens behov skulle kunna realiseras. Som ett första steg införs succesivt en Skåneövergripande modell för förtroendeförskrivning av hjälpmedel. Införandet förutsätter att redan befintligt beslutsstödssystem för förskrivning tillgängliggörs för samtliga möjliga förskrivare samt att erforderliga utbildningsinsatser planeras och genomförs. Utredningen om basrehabilitering och hjälpmedelsförsörjning ska även belysa förutsättningarna för sortimentssamordning, gemensamt ID-‐system för hjälpmedel samt föreslå hur verksamheten ska organiseras, ledas och styras. Utvecklingsmål Målet för detta utvecklingsområde är att skapa en samordnad rehabilitering på basnivå och en samordnad hjälpmedelsförsörjning som bidrar till bästa möjliga livssituation för den enskilde individen med nedsatt funktion, där huvudmännen gemensamt ska erbjuda en jämlik och effektiv rehabilitering av hög kvalitet genom ett bättre resursutnyttjande. Delmål • • • • En gemensam utredning av förutsättningarna för en samorganisering av rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning ska genomföras med slutredovisning under år 2016. Beslut om åtgärder utifrån utredningsresultatet fattas under år 2017. Implementering av beslutade åtgärder ska ske under år 2018 Ett succesivt införande av förtroendeförskrivning och utveckling av en gemensam modell och IT-‐stöd för detta i hela Skåne påbörjas år 2016 och slutförs under 2018 8 Bilaga C Grundöverenskommelse i avtal om ansvarsfördelning och samverkan avseende hälso-‐ och sjukvården i Skåne 1. Legala utgångspunkter – Gällande lagstiftning Hälso-‐ och sjukvårdslagen, HSL, (1982:763) § 3 och 18 reglerar det ansvar för hälso-‐ och sjuvården som Region Skåne och Skånes kommuner har i egenskap av sjukvårdshuvudmän. Detta ansvar omfattar även habilitering och rehabilitering samt hjälpmedel. Hälso-‐ och sjukvårdslagen reglerar åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Häri ingår även sjuktransport och omhändertagande av avlidna medan tandvård har särskilda bestämmelser. Målet är en god och jämlik hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har största behovet av hälso-‐ och sjukvård skall ges företräde. Huvudmännen ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv, det vill säga ta tillvara den enskildes funktioner och förmågor samt arbeta sjukdomsförebyggande genom att erbjuda stöd till förändring av ohälsosamma levnadsvanor. Kommunerna har enligt Socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) även i uppgift att bedriva uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden. Då den enskilde behöver insatser från båda huvudmännen har Region Skånes och kommunens verksamheter ett gemensamt ansvar för att samordna insatserna och att involvera de verksamheter som behövs i planeringen av vård och stöd. Den 1 januari 2015 kompletterades lagverket inom hälso-‐ och sjukvårdsområdet genom att Patientlagen (2014:821) trädde i kraft. Syftet med Patientlagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Utöver det lagstadgade ansvaret för sjukvårdshuvudmännen har Region Skåne och de skånska kommunerna i en rad överenskommelser reglerat ansvarsfördelning och samverkan. I följande avsnitt beskrivs innehållet i dessa överenskommelser. 1 Bilaga C 2. Ansvar för hemsjukvård i Skåne Med hemsjukvård avses den hälso-‐ och sjukvård som ges i patients bostad eller motsvarande. Via Ädelöverenskommelsen från 1992 förtydligades respektive huvudmans ansvar för hälso-‐ och sjukvård och i samband med bildandet av Region Skåne 1999 slöts den första Skåneövergripande överenskommelsen kring ansvarsfördelning och samverkan mellan Region Skåne och Skånes kommuner. Dessa överenskommelser innebär att hemsjukvård är ett kommunalt ansvar upp till och med sjuksköterskenivå och ska ges med läkarstöd på primärvårdsnivå av Region Skåne. Det framtida samarbetet ska stärkas och leda till en utveckling av den kommunala hemsjukvården till att omfatta insatser som inte enbart är på primärvårdsnivå. 2 Bilaga C 3. Tröskelprincipen Som grund för det kommunala ansvaret i grundöverenskommelsen mellan parterna, gäller fortfarande tröskelprincipen. Denna innebär att om patienten själv eller med hjälp av assistans/ledsagare kan ta sig till av Region Skåne finansierad öppenvård har Region Skåne vårdansvaret. Det är denna grundprincip som reglerar den ekonomiska och administrativa ansvarsfördelningen mellan huvudmännen. Undantaget från detta är hjälpmedels-‐ och habiliteringsområdet liksom kostnadsansvar för sjukvårdsartiklar och förbrukningsmaterial, där särskilda överenskommelser träffats. Utvecklingsavtalet, (se utvecklingsområden avsnitt 4) innebär att en ny vårdform med teambaserat arbetssätt kommer att införas för de grupper som har ett mer kontinuerligt behov av ett anpassat och fast organiserat vård-‐ och omsorgsomhändertagande samt de svårt sjuka som tillfälligt sviktar och är i behov av punktvisa insatser. För dessa målgrupper är parterna ense om att införa en målgruppsanpassad tillämpning av tröskelprincipen, enligt nedanstående figur. Den målgruppsanpassade tillämpningen av tröskelprincipen ska införas i takt med utvecklingen av den nya vårdformen. För övriga personer ska tröskelprincipen gälla som tidigare. 3 Bilaga C 4. Kommunernas åtagande och hälso-‐ och sjukvårdsansvar Kommunernas hälso-‐ och sjukvårdsansvar regleras i HSL. Följande patientgrupper ingår i kommunernas hälso-‐ och sjukvårdsansvar enligt 18 § hälso-‐ och sjukvårdslagen (HSL): • • • Personer som erhåller hemsjukvård i ordinärt boende Personer i särskilda boendeformer samt bostäder med särskild service (5 kap. 5 §, andra stycket, 5 kap. 7 §, tredje stycket eller 7 kap. 1 §, första stycket 2 socialtjänstlagen 2001:453) Personer i samband med vistelsen vid biståndsbedömd dagverksamhet som omfattas av 3 kap. 6 §, socialtjänstlagen Kommunernas hälso-‐ och sjukvårdsansvar regleras i huvudsak enligt HSL § 18 och omfattar: • • • • • Hemsjukvårdsinsatser upp till och med sjuksköterskans kompetensområde Rehabilitering och habilitering upp till och med arbetsterapeut och fysioterapeuts kompetensområde Personliga hjälpmedel Förbrukningsartiklar Ta hand om avlidna personer som omfattas av det kommunala hälso-‐ och sjukvårdsansvaret. 4 Bilaga C 5. Region Skånes åtagande och hälso-‐ och sjukvårdsansvar Region Skåne ska erbjuda en god hälso-‐ och sjukvård åt dem som är bosatta i Skåne eller som vistas där. Region Skånes hälso-‐ och sjukvårdsansvar omfattar öppen och sluten vård, akut och planerad vård vid vårdenheter och sjukhus. I ansvaret ingår inte den hälso-‐ och sjukvård som enligt detta avtal utförs av kommun. Ansvarsfördelningen mellan kommun och Region Skåne innebär att Region Skånes hälso-‐ och sjukvårdsansvar omfattar följande: • • • • • • • Läkarmedverkan i den kommunala sjukvården Stöd och utbildningsinsatser till kommunens personal i patientrelaterad vård Specialiserad sjukvård i form av öppen mottagningsverksamhet och sluten vård Rehabilitering enligt avsnitt 3.8 i detta avtal Habilitering enligt avsnitt 3.9 i detta avtal Avancerad Sjukvård i Hemmet -‐ ASiH Individuellt förskrivna hjälpmedel, enligt avsnitt 3.10 i detta avtal I Region Skånes ansvar inkluderas läkarbedömning och intyg vid tvångsvård. Region Skåne ansvarar även för vård och behandling av personer som vårdas enligt LPT respektive LRV. Region Skåne ska även bistå kommunal hemsjukvård med annan kompetens än läkarresurser förutsatt att detta är överenskommet i samordnad individuell plan samt att det handlar om särskild kompetens som inte kan anses ingå i den verksamhet som kommunen själv ansvarar för. Region Skåne ansvarar även för sjukvård till personer med behov av Avancerad Sjukvård i Hemmet (ASiH). Region Skåne ansvarar för att, genom en fast vårdkontakt för vårdtagaren, koordinera alla vårdinsatser från Region Skåne i den kommunala hemsjukvården. 5 Bilaga C 6. Läkarmedverkan i kommunal hälso-‐ och sjukvård Enligt hälso-‐ och sjukvårdslagen 26 d § ska Region Skåne avsätta de läkarresurser som behövs till Skånes kommuner för att enskilda ska kunna erbjudas god vård i de verksamheter kommunerna bedriver enligt 18 §. Omfattningen av och formerna för läkarmedverkan utgår från detta avtal. Om Region Skåne inte uppfyller sina skyldigheter enligt avtal att tillhandahålla läkare har kommunen enligt lag rätt att på egen hand anlita läkare och få ersättning för sina kostnader för det från Region Skåne. Möjligheten till att få tillgång till läkarinsatser ska vara lika oavsett utformning av vård och omsorg, ålderskategori eller funktionsnedsättning. Läkarmedverkan i hemsjukvården ska även tillgodose de enskildas behov av fast läkarkontakt enligt 5 § andra stycket i hälso-‐ och sjukvårdlagen. Läkarinsatserna delas in i: • Sjukvårdande insatser riktade till enskilda patienter • Rådgivning, stöd och fortbildning till medarbetare i kommunal hälso-‐ och sjukvård De sjukvårdande läkarinsatserna ska ha sådan omfattning och kompetens att den enskilde individen ska kunna vårdas med sådana medicinska behov som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens. Läkartiden ska anpassas efter vårdtagarens behov och insatserna kan därmed variera över tid om behoven förändras. Tills vidare gäller befintligt ramavtal och lokala avtal som reglering av läkarmedverkan i kommunal hälso-‐ och sjukvård. Se bilaga 1. Ramavtalet och tecknade lokala avtal kommer att behöva revideras i takt med införandet av den nya teambaserade vårdform som beskrivs i utvecklingsområde 1. Se avsnitt 5.2. Det är Region Skånes ansvar att organisera sin verksamhet så att kravet på läkarmedverkan uppfylls. 6 Bilaga C 7. Gemensam vårdplanering En gemensam vårdplanering för huvudmännen är en grundläggande förutsättning för en fungerande vårdkedja och för att en god och säker vård utifrån individens behov ska kunna ges i vid övertagande av vårdansvaret för vårdtagaren. För en enskild som har behov av både hälso-‐ och sjukvård och insatser från socialtjänsten ska en individuell plan upprättas under de förutsättningar som anges i 3 f § hälso-‐ och sjukvårdslagen (1982:763). Betalningsansvarslagen reglerar kommunalt betalningsansvar för patienter vid enheter för somatisk akutsjukvård, geriatrisk vård och psykiatrisk vård, inom landstingets slutna hälso-‐ och sjukvård, som är utskrivningsklara och för vilka en vårdplan är upprättad. Genom en process i flera steg ska den behandlande läkaren initiera en vårdplanering för den patient som efter utskrivningen bedöms behöva insatser från t.ex. kommunens socialtjänst eller hälso-‐ och sjukvård. Under de drygt tjugo år som gått sedan lagens införande har stora strukturförändringar inom hälso-‐ och sjukvården ägt rum. Gemensamma rutiner och stödsystem för vårdplanering kommer att behöva omarbetas och utvecklas i takt med utvecklingen av nya arbetssätt och eventuella lagförändringar. Se utvecklingsområde 2, avsnitt 5.3. I Skåne gäller ett mellan huvudmännen överenskommet Regelverk för Samordnad vårdplanering. Se bilaga 2. 7 Bilaga C 8. Rehabilitering Rehabilitering är en integrerad del av den samlade vårdprocessen och syftar till att hjälpa individen till största möjliga funktionsförmåga och därigenom till ett så självständigt och aktivt liv som möjligt. Ansvarig läkare ansvarar för att det görs en rehabiliteringsbedömning. Berörd personal har ansvar för att initiera en rehabiliteringsinsats i samråd med den enskilde. Det skall finnas en samordnad vård-‐ och rehabiliteringsplan för vårdtagare med rehabiliteringsbehov. Ansvaret för framtagandet av denna följer ansvarsfördelningen nedan. Ansvarsfördelningen inom rehabiliteringsområdet är följande: Kommunen ansvarar för rehabiliteringsinsatser för: • • • Personer som bor i särskilt boende. Personer som bor i bostad med särskild service enligt LSS och SoL och inte själva eller med assistans/ledsagare kan ta sig till Region Skånes rehabiliteringsverksamhet. Personer som bor i ordinärt boende och inte själva eller med assistans/ledsagare kan ta sig till Region Skånes rehabiliteringsverksamhet Region Skåne ansvar för rehabiliteringsinsatser: • • Rehabilitering i slutenvård För personer som bor i ordinärt boende eller bostad med särskild service enligt SoL och LSS och själva eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till Region Skånes rehabiliteringsverksamhet Rehabiliteringen skall utföras i den miljö där träningen ger bäst effekt enligt överenskommelse i den samordnade vård-‐ och rehabiliteringsplanen. Om personen kan ta sig till Region Skånes rehabiliteringsverksamhet men det är mera lämpligt att rehabiliteringen sker i hemmet skall sådana möjligheter finnas. Utgångspunkten är alltid patientens behov och situation. Boendeträning i hemmet för ej utskrivningsklara Region Skåne har kostnadsansvaret för personer som inte bedöms utskrivningsklara, men som har behov av att boendeträna i sitt eget hem som ett led i rehabiliteringsprocessen. Personer som vistas i kommunal dagverksamhet enligt SoL När en person vistas i dagverksamhet ansvarar kommunen för rehabiliteringsinsatserna som lämpligen sker i samband med dagverksamheten och som är fastställda i rehabiliteringsplanen. Rehabilitering är även ett av parternas gemensamma utvecklingsområden under avtalsperioden. Se avsnitt 5.5. 8 Bilaga C 9. Habilitering Anvarsfördelning och samverkan avseende Habilitering har reglerats i särskild överenskommelse om Habilitering i Skåne samt i Tillämpningsanvisningar i Skåne för Socialstyrelsens föreskrift. Dessa ligger som bilagor till detta avtal. Hänvisning till bilaga, • • Överenskommelse om Habilitering i Skåne, bilaga 3. Tillämpningsanvisningar i Skåne för Socialstyrelsens föreskrift kring habilitering och rehabilitering, bilaga 4. 10. Åtagande kring personer med psykisk funktionsnedsättning Samarbetet beträffande personer med psykiska funktionsnedsättningar regleras sedan 2013 i en ramöverenskommelse. Varje kommun ska teckna lokala överenskommelser med Region Skåne. Hänvisning till bilaga: • Ramöverenskommelse 2013, Samverkan Region Skåne och Skånes kommuner gällande personer med psykisk funktionsnedsättning samt barn och ungdom som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa, bilaga 5. 11. Egenvård Egenvård regleras i Socialstyrelsens föreskrift ”Bedömning av om en hälso-‐ och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård” (SOSFS 2009:6), som ska gälla inom verksamhet som omfattas av hälso-‐ och sjukvårdslagen. Under 2012 beslutade Socialstyrelsen om ändringar i föreskriften om bedömningen av om hälso-‐ och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Det är följdändringar på grund av nya lagar och föreskrifter. Följdändringar och krav på gemensamma rutiner beskrivs i Meddelandeblad Nr.6/2013, april 2013. Kommunerna och Region Skåne har gemensamma rutiner för samarbetet gällande egenvård. Dessa rutiner ska uppdateras återkommande utifrån ändrade föreskrifter och uppföljning av rutinernas ändamålsenlighet. Hänvisas till: SOSFS 2009:6 och Meddelandeblad Nr.6/2013, april 2013. 9 Bilaga C 12. Hjälpmedel I Skåne delar Region Skåne och kommunerna på ansvaret för hjälpmedel där individuellt förskrivna hjälpmedel är en integrerad del i den samlade vård-‐ och rehabiliteringsprocessen. Fördelningen är gjord utifrån patientens ålder samt utifrån produkt. Detta innebär att det är definierat vilka olika produktområden, produktgrupper och produktundergrupper som respektive huvudman har kostnadsansvar för. Kommunerna har ansvaret för hjälpmedel till patienter från och med 20 år, med vissa undantag där Region Skåne har ansvar. Region Skåne har ansvar för hjälpmedel till patienter upp till 20 år, samt för följande hjälpmedel oavsett patientens ålder: ·∙ Elektriska rullstolar samt drivaggregat. ·∙ Bilanpassningar ·∙ Vissa kommunikationshjälpmedel ·∙ Synhjälpmedel ·∙ Hörselhjälpmedel ·∙ Ortopedtekniska hjälpmedel ·∙ Vissa medicinska behandlingshjälpmedel Ovanstående ansvarsfördelning innebär därmed att ansvaret för hjälpmedel inte alltid följer tröskelprincipen och ansvaret i rehabiliterings-‐/vårdprocessen. Hänvisning till Hjälpmedelsguiden. Bilaga 6. 13. Palliativ vård – Vård i livets slut Ansvarsfördelningen mellan huvudmännen är följande avseende palliativ vård – vård i livets slut. Region Skåne ansvarar för: • Allmän palliativ vård till patienter som vårdas inom slutenvård, • Läkarstöd till den kommunala allmänna palliativa vården, • Den specialiserade palliativa vården, vilken utgår från särskilda enheter. Dessa enheter bedriver Avancerad Sjukvård i Hemmet (ASiH), specialiserad palliativ slutenvård, samt erbjuder konsultation, råd och stöd till den allmänna palliativa vården. Kommunen ansvarar för: • Allmän palliativ vård i ordinärt boende eller i särskilt boende upp t.o.m. sjuksköterskenivå. Läkarstöd ska utgå från primärvården. • Hemtjänst enligt Socialtjänstlagen (SoL). På detta område gäller rutiner i överenskommelse om palliativ vård och ASiH i bilaga 7. Utvecklingen av palliativ vård I Skåne ska i övrigt följa utvecklingen av den nya teambaserade vårdformen. Se utvecklingsområde 1 i avsnitt 5.2. 10 Bilaga C 14. Munhälsa – Uppsökande och nödvändig tandvård -‐ Enligt tandvårdslagen har Region Skåne ansvar för att bedriva uppsökande tandvård till vissa äldre och/eller funktionsnedsatta. Detta innebär att avgiftsfri munhälsobedömning och individuell rådgivning, årligen ska erbjudas de personer som ingår i målgruppen. Vid behov ska Region Skåne ge behandlingsinsatser i form av nödvändig tandvård. Flertalet av de berörda finns inom kommunernas hälso-‐ och sjukvårdsansvar. Enligt Tandvårdsförordningen ska Region Skåne och kommunerna samverka så att dessa personer kan få tillgång till tandvårdsinsatser. Region Skånes ansvar Region Skåne ska särskilt svara för att uppsökande tandvård bedrivs bland dem som • Kommunen har hälso-‐ och sjukvårdsansvar för enligt hälso-‐ och sjukvårdslagen, eller • Får hälso-‐ och sjukvård i hemmet (hemsjukvård), eller • Omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade • Är bosatta i egen bostad och har motsvarande behov av vård, omsorg eller • service som de personer som omfattas kommunens hälso-‐ och sjukvårdsansvar • Personer som har långvariga och omfattande psykiska funktionsnedsättningar Region Skåne svarar för att ovanstående målgrupper vid behov efter munhälsobedömning erbjuds behandlingsinsatser i form av nödvändig tandvård. Region Skåne ansvarar även för akut tandvård. Kommunens ansvar Kommunerna ansvarar för att bland de personer som har insatser enligt HSL, SOL eller LSS, identifiera de som är berättigade till tandvårdsinsatser samt att informera dessa och vid behov även anhöriga om möjligheten till munhälsobedömning och rätten till behandlingsinsatser i form av nödvändig tandvård. Identifieringen av berättigade personer ska ske enligt beslutade kriterier enligt Tandvårdslagen. Kommunerna beslutar själv om vem som ska ansvara för denna identifiering och vem som beslutar om tandvårdsintyg. Kommunen ska ombesörja att tandvårdsintyg beställs åt berättigad enligt anvisning. Ytterst är det den verksamhetsansvariges ansvar att tillse att detta sker och att identifierade personer i målgruppen anmäls till Region Skåne enligt gällande rutiner. Varje kommun ska utse minst en kontaktperson som är kommunens informationsbärare till övrig personal och som har samordningsansvar så att överenskommelsen verkställs och följs i kommunen. Kommunen ansvarar även för att omvårdnadspersonalen årligen genomgår Region Skånes tillhandahållna munvårdsutbildning. För den praktiska tillämpningen hänvisas till bifogade ”Tillämpningsrutin gällande uppsökande tandvård”, bilaga 8. 11 Bilaga C 15. Nutrition Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom/ohälsa, upprätthålla/återvinna hälsa samt optimera den enskildes hälsa utifrån dess förutsättningar. Prevention och behandling av undernäring uppmärksammas i Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2014:10). I denna regleras hur undernäring ska förebyggas och behandlas inom hälso-‐ och sjukvård, socialtjänst och LSS-‐verksamheter. Avtalsparterna vill genom ett utvecklat samarbete på detta område skapa förutsättningar för god, säker och jämlik nutritionsvård samt ett effektivt resursutnyttjande i Skåne oavsett vårdgivare, huvudman och boendeform. Region Skåne ansvarar för att: -‐ -‐ Inrätta en samordnande övergripande dietistfunktion med ansvar för evidensbaserad utveckling av rekommendationer, rutiner och stöd inom nutritionsområdet, utbildning och information för kommunal vård-‐ och omsorgspersonal respektive kostpersonal samt samordning mellan huvudmännen på detta område. Erbjuda individanpassad nutritionsbehandling på lika villkor både på vårdcentraler och till vårdtagare inom kommunal hälso-‐ och sjukvård. Kommunen ansvarar för: Det verksamhetsnära nutritionsarbetet med stöd till personal på särskilda boenden, korttidsboenden, LSS-‐gruppbostäder, hemtjänstgrupper, personlig assistansgrupper, hemsjukvård, kök och dagverksamheter inom respektive kommun. Kostnadsansvar för nutritionsprodukter Kommunens respektive Region Skånes kostnadsansvar för nutritionsprodukter med tillhörande förbrukningsmaterial, regleras vid tidpunkten för avtalets ingående i en särskild överenskommelse. Se bilaga 9. I takt med det succesiva införandet av den nya vårdformen med hemsjukvårdsteam kopplas kostnadsfördelningen till inskrivningen i hemsjukvårdsteam. 16. Kostnadsansvar för övriga förbruknings-‐ och sjukvårdsartiklar Kostnadsansvaret för övriga förbruknings-‐ och sjukvårdsartiklar samt vissa tekniska behandlingshjälpmedel, d.v.s. produkter som inte omfattas av läkemedelsförmånen och förskrivs enligt lagen om denna, är preciserat i en särskild överenskommelse som finns dokumenterad i bilaga 9. Kostnadsfördelningen och bilagan kommer att behöva justeras i takt med införandet av en ny teambaserad vårdform i hemsjukvård. Se utvecklingsområde 1, avsnitt 5.2. 12 Bilaga C Bilagor till grundöverenskommelse 1. Ramavtal avseende läkarmedverkan i kommunal hälso-‐ och sjukvård http://kfsk.se/socialtjanst/wp-‐content/uploads/sites/4/2015/01/Ramavtal-‐om-‐lakarmedverkan-‐i-‐ den-‐kommunala-‐halso-‐och-‐sjukvarden.pdf 2. Regelverk för samordnad vårdplanering http://kfsk.se/socialtjanst/wp-‐ content/uploads/sites/4/2015/01/Rutiner-‐SVPL-‐2011.pdf 3. Överenskommelse om Habilitering i Skåne http://kfsk.se/socialtjanst/wp-‐ content/uploads/sites/4/2015/01/Overenskommelse-‐om-‐habilitering-‐i-‐Skane.pdf 4. Tillämpningsanvisningar i Skåne för Socialstyrelsens föreskrift kring habilitering och rehabilitering http://kfsk.se/socialtjanst/wp-‐content/uploads/sites/4/2015/01/Tillampningsanvisningar-‐i-‐Skane-‐ for-‐Socialstyrelsens-‐foreskrift-‐kring-‐habilitering-‐och-‐rehabilitering.pdf 5. Ramöverenskommelse 2013, Samverkan Region Skåne och Skånes kommuner gällande personer med psykisk funktionsnedsättning samt barn och ungdom som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa http://kfsk.se/socialtjanst/wp-‐content/uploads/sites/4/2015/01/Ramoverenskommelse-‐ 2013-‐Samverkan-‐RS-‐och-‐Skanes-‐kommuner-‐gallande-‐personer-‐med-‐psykisk-‐funktionsnedsattning-‐ samt-‐barn-‐och-‐ungdom-‐som-‐har-‐eller-‐riskerar-‐att-‐utveckla-‐psykisk-‐ohalsa.pdf 6. Hjälpmedelsguiden http://hjalpmedelsguiden.skane.se/ 7. Överenskommelse om palliativ vård och ASiH http://kfsk.se/socialtjanst/wp-‐ content/uploads/sites/4/2015/01/Overenskommelse-‐om-‐palliativ-‐vard-‐i-‐Skane.pdf 8. Tillämpningsrutin gällande uppsökande tandvård http://kfsk.se/socialtjanst/wp-‐ content/uploads/sites/4/2015/01/Riktlinjer-‐for-‐Uppsokande-‐tandvard-‐i-‐Region-‐Skane..pdf 9. Kostnadsansvar för förbruknings-‐ och sjukvårdsartiklar http://kfsk.se/socialtjanst/wp-‐ content/uploads/sites/4/2015/01/Kostnadsansvar-‐avseende-‐forbruknings-‐och-‐sjukvardsartiklar.pdf 13 Bilaga B Avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso-‐ och sjukvården i Skåne Delregionala samverkansorgan • Malmö • Sydväst (Vellinge, Svedala, Trelleborg) • Sydost (Simrishamn, Tomelilla, Ystad, Sjöbo, Skurup) • Nordost (Kristianstad, Hässleholm, Bromölla, Perstorp, Osby, Östra Göinge) • Nordväst (Båstad, Bjuv, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga, Klippan, Helsingborg, Höganäs, Landskrona, Svalöv,) • Mellersta (Lund, Staffanstorp, Hörby, Höör, Kävlinge, Eslöv, Burlöv, Lomma) Avtal om ansvarsfördelning, samverkansformer och gemensam utveckling avseende hälso-‐ och sjukvården i Skåne 2015-‐05-‐28 INNEHÅLL 1. Allmänt om avtalet……………………………………………………………………………………………..…4 1.1 Avtalsparter……………………………………………………………………………………………………………4 1.2 Avtalstid…………………………………………………………………………………………………………………4 1.3 Avtalets omfattning……………………………………………………………………………………………….4 1.4 Avtalets uppbyggnad……………………………………………………………………………………………..4 1.5 Definitioner och begrepp……………………………………………………………………………………….4 2. Övergripande mål – avsiktsförklaring…………………………………………………………………...5 2.1 Avtalets syfte…………………………………………………………………………………………………………5 2.2 Gemensam värdegrund…………………………………………………………………………………………5 2.3 Gemensam avsiktsförklaring……………………………………………………………………………...…5 3. Förutsättningar för avtalet……………………………………………………………………………………7 3.1 Struktur för samverkan och utveckling inom avtalet…………………………………………….7 3.2 E-‐hälsa………………………………………………………………………………………………....................8 3.3 Kompetensförsörjning och kompetensutveckling…………………………………………………9 3.4 Ekonomi……………………………………………………………………………………………………………….9 4. Grundöverenskommelse……………………………………………………………………………………11 5. Gemensamma utvecklingsområden…………………………………………………………………..12 5.1 Målgrupper och utvecklingsområden…………………………………………………………………12 5.2 Utveckling av fast organiserat omhändertagande för de mest sjuka…………………..13 5.3 Utveckling av gränsöverskridande samverkan för tidvis sviktande……………………..13 5.4 Utveckling av proaktivt stöd till riskgrupper……………………………………………………….14 5.5 Rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning ………………………………………………………..15 6. Uppföljning och utvärdering……………………………………………………………………………..16 6.1 Uppföljningsplan för avtalet……………………………………………………………………………..16 6.2 Extern utvärdering……………………………………………………………………………………………17 7. Avvikelser och tvister……………………………………………………………………………………….18 2 Bilagor: A. Definitioner och begrepp (Följer med det slutgiltiga avtalet) B. Delregionala samverkansområden C. Grundöverenskommelse med tillhörande tillämpningsanvisningar D. Utvecklingsplan – Gemensamma utvecklingsområden 3 Avtal om ansvarsfördelning, samverkansformer och gemensam utveckling avseende hälso-‐ och sjukvården i Skåne 1. Allmänt om avtalet 1.1 Avtalsparter Avtalsparter i detta avtal är Region Skåne och kommunerna i Skåne 1.2 Avtalstid Avtalet gäller från och med den 1 januari 2016 och tills vidare. Från och med 1 januari 2019 gäller 18 månaders uppsägningstid. 1.3 Avtalets omfattning Avtalet omfattar de områden där de skånska kommunerna och Region Skåne har ett delat hälso-‐ och sjukvårdsansvar. Det är hemsjukvården som är grundplattan för detta delade hälso-‐ och sjukvårdsansvar. Detta avtal med tillhörande bilagor ersätter tidigare ”överenskommelse om ansvar och samverkan” från år 2009, ”Underlag för gränssnitt” från år 2012,( inklusive ”Förtydligande till tillfälligt avtal om gränssnitt” från år 2013. ) 1.4 Avtalets uppbyggnad Avtalet är uppbyggt kring följande huvudkomponenter: -‐ -‐ -‐ -‐ Övergripande mål och avsiktsförklaring, där avtalets syfte och parternas gemensamma mål med avtalet beskrivs – avsnitt 2 Förutsättningar för avtalet, som behandlar avgörande generella förutsättningar som samverkansstruktur, ekonomi etc. – avsnitt 3 Grundöverenskommelse. I grundöverenskommelsen, som ska gälla i alla delar när avtalet träder i kraft, tydliggörs Region Skånes och kommunernas åtagande och hälso-‐ och sjukvårdsansvar. Överenskommelsen bygger på den lagstadgade ansvarsfördelningen kompletterad med de regionala överenskommelser som gjorts om ansvarsfördelning och samarbete i övrigt. – avsnitt 4, Bilaga C Gemensamma utvecklingsområden. Utvecklingsdelen i avtalet lyfter fram fyra specifika utvecklingsområden inom vilka parterna åtar sig att bedriva ett gemensamt och långsiktigt utvecklingsarbete. Tidsperspektivet för dessa utvecklingsområden är en treårsperiod fram till och med år 2018– avsnitt 5 1.5 Definitioner och begrepp I avtalet kommer en bilaga med definitioner och begrepp att finnas med. Denna kommer att biläggas med det slutgiltiga avtalet och benämnas Bilaga A. 4 2. Övergripande mål – Avsiktsförklaring 2.1 Avtalets syfte Syftet med detta avtal är att säkra ett gott och jämlikt omhändertagande för de vårdtagare som har behov av hälso-‐ och sjukvårdsinsatser från både Region Skåne och kommunen och därigenom bidra till att öka tryggheten och förtroendet för hälso-‐ och sjukvården i Skåne. Avtalet innebär ett gemensamt utvecklingsåtagande med syftet att påtagligt höja kvaliteten för vårdtagarna samtidigt som resursanvändningen ska förbättras. Detta utvecklingsavtal ska stödja den pågående och förväntade utvecklingen där en ökande del av sjukvårdsinsatserna flyttar från sjukhusen till vårdtagarnas hemmiljö. En utveckling som möjliggörs av den medicinska och tekniska utvecklingen och som skapar förutsättningar för nya vårdformer som gagnar den enskilde vårdtagaren. Genom att söka nya gemensamma vårdformer och samtidigt öka de förebyggande insatserna för riskgrupper kan huvudmännen möta det ökade vårdbehov som följer av den demografiska utvecklingen. 2.2 Gemensam värdegrund Den gemensamma värdegrunden för utvecklingssamarbetet och de verksamheter som omfattas av detta avtal är följande: • Vi arbetar med individfokus och skapar personcentrerade samarbetslösningar utifrån den enskilde individens behov och förutsättningar. • Vi strävar efter att tillgodose vårdtagarens förväntningar på inflytande och självbestämmande, respektfullt bemötande samt en lätt tillgänglig vård av hög kvalitet. • Vi ska upplevas som en gemensam organisation utifrån vårdtagarens perspektiv. 2.3 Gemensam avsiktsförklaring De skånska kommunerna och Region Skåne förbinder sig att bibehålla och vidareutveckla ett förtroendefullt samarbete kring gemensamma vårdtagargrupper. För att lyckas med detta ska vi bemöta varandra med respekt och visa tillit till varandra. Parterna åtar sig att till alla delar leva upp till den ansvarsfördelning och det åtagande som följer av grundöverenskommelsen. Att grundöverenskommelsen i sin helhet följs av alla parter är en förutsättning för avtalets syfte, att säkra ett gott och jämlikt omhändertagande för de vårdtagare som har behov av parternas hälso-‐ och sjukvårdsinsatser, samt för att det gemensamma utvecklingsarbetet ska kunna bedrivas. Parterna förbinder sig också att bedriva ett gemensamt långsiktigt utvecklingsarbete inom de fyra specifika utvecklingsområden som ska leda till att kvaliteten för vårdtagarna i målgruppen höjs samtidigt som resursanvändningen förbättras. Parterna tar ett gemensamt ansvar för utvecklingsprocessen, med utgångspunkt från den grundläggande ansvarsfördelningen i grundöverenskommelsen. 5 I utvecklingsarbetet ska huvudmännens satsningar gå i takt med, och stödja, varandra. Utvecklingsprocessen ska bygga vidare på redan pågående arbete, där stödet till varandra ska förbättras successivt utifrån det utgångsläge som råder när avtalet ingås. Utvecklingen ska ske genom att vi skapar gemensamma lösningar över huvudmännens ansvarsgränser. De gemensamma lösningar som skapas ska leda till att såväl vårdtagare, anhöriga som vårdpersonal ska känna trygghet. Samarbetet mellan huvudmännen ska stärkas på fler nivåer än primärvårdsnivån och avtalet ska leda till en utveckling av den kommunala hemsjukvården till att omfatta insatser som inte enbart är på primärvårdsnivå. Huvudmännen åtar sig likaså att införa en målgruppsanpassad tillämpning av tröskelprincipen, för att möjliggöra ett effektivt omhändertagande för den enskilde vårdtagaren. Utvecklingsavtalet förutsätter en nära samverkan mellan berörda huvudmän på både central, delregional och lokal nivå. Samverkansformerna ska garantera en likvärdig utveckling av hemsjukvården i hela Skåne och att verksamheterna utvecklas enligt de mål och delmål som finns i avtalet. Måluppfyllelsen av grundöverenskommelsen liksom framsteg och effekter i utvecklingsprocessen ska följas löpande genom en för parterna gemensam uppföljningsplan. Parterna åtar sig att gemensamt fortlöpande och årligen utvärdera de samlade effekterna av utvecklingsarbetet och tillsammans vidta eventuellt nödvändiga korrigeringar. En samlad utvärdering ska även göras vid den avtalade utvecklingsperiodens slut år 2018. Respektive huvudman ansvarar för att erforderliga resurser och kompetenser finns inom respektive ansvarsområde. Resursbrist får aldrig vara ett skäl för huvudmännen att inte ta sin del av ansvaret för vård, omsorg och stöd till patienten. Utvecklingen förutsätter att ekonomistyrning och ersättningsystem hos huvudmännen utformas så att de stöder utvecklingen av ett samlat omhändertagande av de mest sjuka. Parterna åtar sig därför att utforma interna ersättningssystem och avgiftssystem så att de inte motverkar syftet med avtalet. 6 3. Förutsättningar för avtalet 3.1 Struktur för samverkan och utveckling inom avtalet Utvecklingsavtalet förutsätter en nära samverkan mellan berörda huvudmän på både central, delregional och lokal nivå. Samverkansformerna ska garantera en utveckling av sjukvården i Skåne i enlighet med intentionerna i avtalet. Nedanstående samverkansorgans beslutanderätt, mötesordning och sammansättning ska fastställas i särskild överenskommelse mellan Kommunförbundet Skånes styrelse och Region Skåne senast den 31 oktober 2015. Centralt samverkansorgan Det centrala samverkansorganet ska på övergripande nivå ansvara för avtalets förvaltning, utveckling och uppföljning. I uppdraget ingår att årligen följa upp avtalet samt föreslå förändringar till respektive beslutande organ hos huvudmännen. Centralt samverkansorgan ansvarar även för en samlad utvärdering vid den avtalade utvecklingsperiodens slut år 2018. Målet är att se till att uppsatta och tidsatta mål i avtalet nås och att fortsatta initiativ till utveckling tas för att därigenom garantera medborgarna en god hälso-‐ och sjukvård på lika villkor i hela Skåne. Det innebär också att eventuella nationella uppdrag som berör den skånska sjukvården skall behandlas i samverkansorganet i den mån de kan ha betydelse för det gemensamma ansvarsområdet. Det centrala samverkansorganet har också till uppgift att vid behov tolka avtalet och komma med förtydliganden/rekommendationer i frågor av principiell natur. Detta innebär att centralt samverkansorgan har rätt att besluta om ändringar i de tillämpningsanvisningar som gäller inom ramen för avtalet. Samverkansorganet ska vara politiskt sammansatt från båda huvudmännen och sammanträda sex gånger per år. Till centralt samverkansorgan knyts ett tjänstemannastöd som ansvarar för beredning av ärenden kopplade till gruppens uppdrag. Parterna har ett delat ansvar för att administrera det centrala samverkansorganets arbete. Delregionalt samverkansorgan De delregionala samverkansorganen utgår från den nivå som är basen i det gemensamma hälso-‐ och sjukvårdsansvaret. För att förverkliga utvecklingsavtalets målsättningar förutsätts samverkan inte bara mellan kommunerna och Region Skåne utan också mellan kommuner. Förutsättningarna är olika beroende på kommunernas storlek och struktur. De sex delregionala samverkansområdena framgår av bilaga B. 7 Tyngdpunkten i de delregionala samverkansorganens arbete är att uppnå utvecklingsavtalets mål inom uppsatta tidsramar. Fokus ligger på ”genomförandefrågorna” och arbetet ska vara beskrivet i en genomförandeplan. Samverkansorganet består av ledande tjänstemän från kommun och Region Skåne med beslutsmandat. Privata entreprenörer deltar i arbetet. Det är viktigt med en stark kontinuitet i medverkan. Region Skåne administrerar samverkansorganet om man inte kommer överens om annat. Det delregionala samarbetet ska ske såväl på politisk nivå som på tjänstemannanivå beroende på vilka frågor som ska hanteras. Politiskt deltagande ska bland annat ske när det delregionala arbetet med avtalet utvärderas respektive fastläggs för ett nytt verksamhetsår. Det ligger på det delregionala samverkansorganet att besluta om vilka ytterligare delregionala samverkansgrupper som kan behöva inrättas respektive avslutas. Lokal nivå Det kan finnas behov av lokala grupper för olika frågor. Respektive berörda verksamhetsansvariga beslutar själva om detta. 3.2 E-‐hälsa Vård-‐ och omsorg är informationsintensiva verksamheter där behovet av en välfungerande informationsförsörjning mellan individer och olika aktörer är helt avgörande. Med hjälp av sammanhållna och användarvänliga IT-‐stöd kan informationen presenteras och överföras på ett säkrare och effektivare sätt och säkerställa koordinerade insatser till den enskilde. Att utarbeta en för kommunerna och Region Skåne gemensam strategi för e-‐hälsa och tillsammans arbeta för implementering av denna är därför en avgörande förutsättning för att intentionerna med detta utvecklingsavtal ska kunna uppfyllas. Målsättningen är att relevant och korrekt information om en vårdtagare ska kunna tillgängliggöras för behörig personal i olika delar av verksamheter, över geografiska, tekniska och organisatoriska gränser. Detta ska göra det möjligt för personal inom vård och omsorg att utföra insatser av hög kvalitet. Det ska också bidra till att öka patientsäkerheten och förbättra möjligheten för individen eller anhöriga att vara delaktiga i processen. En grundläggande förutsättning är att samtliga huvudmän, kommuner och Region Skåne, är anslutna till Nationell Tjänsteplattform och Nationell patientöversikt (NPÖ) och minst producerar överenskommen information till denna. Tillkommande gemensamma tjänster ska utgå från Nationell Tjänsteplattform och information som är tillgänglig/kan tillgängliggöras genom NPÖ. Mobilitet inom hemtjänst och hemsjukvård där ett mer effektivt arbetssätt kan uppnås med mobila lösningar för informationshantering, är också ett i sammanhanget angeläget arbetsområde. Val av och implementering av beslutsstöd för medarbetare är en nödvändig del i det gemensamma arbetet på detta område. Syftet är att i samband med försämring av en patients tillstånd skapa ett 8 säkert sätt att beskriva och kommunicera graden av försämring och behoven, oavsett var i Skåne läkaren eller sjuksköterskan befinner sig. Ansvaret för den gemensamma strategin för e-‐hälsa och övergripande samverkan på detta område knyts till Centralt samverkansorgan. Utvecklingen på e-‐hälsoområdet är en viktig del i samtliga de gemensamma utvecklingsområden som omfattas av avtalet. 3.3 Kompetensutveckling En för huvudmännen gemensam strategi för kompetensförsörjning och kompetensutveckling i hemsjukvården är ytterligare en förutsättning för intentionerna med detta avtal och för att den gemensamma avsiktsförklaringen ska kunna uppnås. Ansvaret för den gemensamma strategin knyts till Centralt samverkansorgan. Kompetensförsörjning och kompetensutveckling är även en central del i samtliga de gemensamma utvecklingsområden som omfattas av avtalet. 3.4 Ekonomi Det nya arbetssättet bygger på ett utvecklat samarbete mellan Skånes kommuner och Region Skåne, där respektive huvudman svarar för finansieringen av sitt lagstadgade uppdrag enligt Hälso-‐ och sjukvårdslagen och den ansvarsfördelning som gäller i Skåne. Förstärkningen av läkarstödet är därmed Region Skånes ansvar. Ansvar för att förstärka och säkerställa den kommunala vården och omsorgen åvilar respektive kommun, förutom den rådgivning, det stöd och den fortbildning som inte kan anses ligga inom ramen för den normala kompetensutvecklingen. Den senare svarar Region Skåne för. Utveckling enligt detta nya arbetssätt innebär även att den kommunala hemtjänsten påverkas. Den demografiska, medicinska och medicintekniska utvecklingen medför att kostnaderna för de mest sjuka ökar för både kommunerna och Region Skåne men genom att skapa nya gemensamma vårdformer, och samtidigt öka de förebyggande insatserna för riskgrupper, kan resursanvändningen effektiviseras och kostnadsutvecklingen begränsas. På så vis ges huvudmännen bättre förutsättningar att klara det ökade vårdbehovet samtidigt som kvaliteten höjs för vårdtagarna. För att möta förväntad kostnadsökning förutsätts nya samverkansformer inte bara mellan Region Skåne och Skånes kommuner utan också mellan kommunerna. De ekonomiska konsekvenserna för respektive part är svårbedömda då det nya arbetssättet succesivt kommer att implementeras under en längre period och samtidigt påverka i olika hög grad för respektive kommun, dels på grund av den demografiska utvecklingen och dels beroende på utgångsläge. Parterna är därför överens om att tillsammans noggrant följa det gemensamma utvecklingsarbetet och de ekonomiska konsekvenserna under avtalsperioden. Utvärderingen av de ekonomiska 9 konsekvenserna och det eventuella behovet av åtgärder med anledning av denna ska behandlas av Centralt samverkansorgan. Avtalsparterna ansvarar gemensamt för de investeringar i beslutsstöd, kompetensutveckling och stödsystem i övrigt som krävs för den gemensamma utvecklingen. Var och en av parterna har möjlighet att lyfta frågor som rör de ekonomiska konsekvenserna av utvecklingsavtalet och eventuellt behov av särskilda åtgärder, för behandling i Centralt samverkansorgan. 10 4. Grundöverenskommelse I grundöverenskommelsen, som gäller i alla delar när avtalet träder i kraft, tydliggörs Region Skånes och kommunernas åtagande och hälso-‐ och sjukvårdsansvar. Överenskommelsen bygger på den lagstadgade ansvarsfördelningen kompletterad med de regionala överenskommelser som tidigare gjorts om ansvarsfördelning och samarbete i övrigt. Parterna åtar sig att till alla delar leva upp till den ansvarsfördelning och det åtagande som följer av denna grundöverenskommelse. Att grundöverenskommelsen i sin helhet följs av alla parter är en förutsättning för avtalets syfte, att säkra ett gott och jämlikt omhändertagande för de vårdtagare som har behov av parternas hälso-‐ och sjukvårdsinsatser, samt för att det gemensamma utvecklingsarbetet ska kunna bedrivas. Grundöverenskommelsen i sin helhet med tillhörande tillämpningsanvisningar framgår av bilaga C. 11 5. Gemensamma utvecklingsområden 5.1 Målgrupper och utvecklingsområden Målgruppen för utvecklingsdelen av avtalet är de mest sjuka med behov av kommunal hemsjukvård, d.v.s. de personer som oavsett ålder, har omfattande varaktiga eller temporära nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av skada, sjukdom eller åldrande samt personer med hög risk att utveckla sådana allvarliga funktionsnedsättningar. Huvudmännen har identifierat fyra utvecklingsområden som särskilt viktiga att prioritera i det gemensamma utvecklingsarbetet. Tre av dessa utvecklingsområden illustreras av nedanstående bild av målgrupper för avtalet. Det fjärde utvecklingsområdet berör samtliga dessa tre målgrupper. -‐ -‐ -‐ -‐ Utveckling av fast organiserat vård-‐ och omsorgsomhändertagande för de mest sjuka. Utveckling av gränsöverskridande och tät samverkan, förplanerade insatser, exempelvis säker överföring från sjukhus till hem, direktinläggningar för tidvis sviktande vårdtagare. Utveckling av system för att tidigare identifiera och proaktivt stödja personer med hög risk att utveckla allvarliga funktionsnedsättningar. Klargöra förutsättningar för att samorganisera rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning. Tidsperspektivet för dessa utvecklingsområden är en treårsperiod fram till och med år 2018. För varje område anges ett antal delmål som ska uppfyllas under utvecklingsprocessen. 12 5.2 Utveckling av fast organiserat vård-‐ och omsorgsomhändertagande för de mest sjuka Målgrupp för utvecklingsområdet Grupp 1: Svårt sjuka med ett omfattande och långvarigt vårdbehov Denna grupp består av de svårast sjuka vårdtagarna med ett omfattande, kontinuerligt och långvarigt vårdbehov. Till gruppen hör vårdtagare som bor i kommunens särskilda boenden, korttidsboenden och vårdtagare i ordinärt boende som har ett omfattande vårdbehov. Dessa personer behöver en tydlig kontinuitet i vårdkontakterna för att tas om hand på ett bra sätt och har därför behov av ett anpassat och fast organiserat vård-‐ och omsorgsomhändertagande. För denna grupp behövs en lösning i form av en särskild vårdform där man arbetar teambaserat för att kunna utföra vård kontinuerligt i vårdtagarens hemmiljö. Grunden för denna vårdform är att den består av läkare från Region Skåne och den kommunala sjuksköterskan i vårdtagarens hemkommun (alternativt sjuksköterska från närliggande kommun som samverkar med hemkommunen). Dessa båda kompetenser utgör kärnan i det teambaserade arbetssättet och ska svara för det gemensamma uppdraget att vårda de mest sjuka i hemsjukvården. Utvecklingsmål Det övergripande utvecklingsmålet är att vårdtagare i Skånes samtliga kommuner ska ha tillgång till en fast organiserad vårdform av detta slag. En vårdform där såväl vårdtagare, anhöriga och vårdpersonal känner trygghet. Utvecklingen ska ske utifrån dagens utgångsläge, där parterna förbinder sig att var och en inom sitt ansvarsområde successivt förstärka sina insatser för att uppnå det övergripande utvecklingsmålet. Utvecklingsplan En mer specificerad beskrivning av utvecklingsområdet och de delmål som ska uppnås under utvecklingsprocessen framgår av bilaga D, Utvecklingsplan. 5.3 Utveckling av gränsöverskridande samverkansformer för tidvis sviktande vårdtagare Målgrupp för utvecklingsområdet: Grupp 2: Tidvis sviktande med behov av tät samverkan och planerade insatser Vårdtagare som har kommunal insats enligt Hälso-‐ och sjukvårdslagen och tillfälligt sviktar. Denna grupp omfattar vårdtagare som under längre perioder kan klara sig relativt väl med hjälp av hemsjukvård och välordnad omsorg, men som har tillfälligt behov av en högre omhändertagandenivå, för att minska undvikbar sjukhusvård. Det tillfälliga behovet kan uppstå vid akut försämring, eller i samband med återhämtning från sjukdom samt vid utskrivning från sjukhus. 13 Dessa vårdtagare ska kunna erbjudas temporära insatser från den nya vårdform som utvecklas för målgruppen med ett varaktigt vårdbehov. En viktig del i arbetet inom detta utvecklingsområde är även arbetet med att säkerställa en snabb och säker övergång av ansvaret för vård och omsorg av utskrivningsklara patienter, bl.a. vad gäller rutiner för samverkan och krav på dokumentation m.m. Utvecklingsmålet omfattar både somatisk, geriatrisk och psykiatrisk vård. Utvecklingsmål Vårdtagare som tillfälligt sviktar ska kunna erbjudas temporära insatser från den vårdform med teambaserat arbetssätt som skapas för vårdtagare med ett varaktigt vårdbehov. Detta ska kunna ske i samtliga av Skånes kommuner. För målgruppen ska skapas förplanerade vårdvägar som kan initieras när situationen uppstår. Ytterligare ett mål inom detta utvecklingsområde är att genom gemensamma rutiner och arbetsformer säkerställa en snabb, trygg och säker överföring av vårdsansvaret vid utskrivning från sluten vård. Utvecklingsplan En mer specificerad beskrivning av utvecklingsområdet och de delmål som ska uppnås under utvecklingsprocessen framgår av bilaga D, Utvecklingsplan. 5.4 Utveckling av proaktivt stöd för riskgrupper Målgrupp för utvecklingsområdet: Grupp 3: Riskgrupper med behov av proaktiva insatser En tredje stor målgrupp för det gemensamma utvecklingsarbetet är personer med hög risk att utveckla allvarliga funktionsnedsättningar och därmed också hamna i ett omfattande och långvarigt vårdbehov. Detta är personer som har symptom och funktionsnedsättningar som bör bemötas förebyggande för att därigenom förhindra att de utvecklar ett omfattande och långvarigt vårdbehov. Detta är ett viktigt utvecklingsområde för att kunna möta framtidens demografiska utmaningar och huvudmännen skall därför koordinera sina insatser för att nå de riskgrupper som ligger inom ramen för avtalet. Utvecklingsmål Att utveckla och implementera gemensamma strategier för att i tid kunna identifiera personer med hög risk att utveckla ett omfattande och långvarigt vårdbehov och till detta koppla gemenssamma strategier för proaktiva stödjande insatser för denna grupp. Ytterst är målet att bidra till ökad 14 livskvalitet och minska det framtida vårdbehovet för denna grupp. För att nå detta ska ett hälsofrämjande perspektiv genomsyra huvudmännens verksamhet. Utvecklingsplan En mer specificerad beskrivning av utvecklingsområdet och de delmål som ska uppnås under utvecklingsprocessen framgår av bilaga D, Utvecklingsplan. 5.5 Rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning Vårdtagare i den målgrupp som omfattas av detta utvecklingsavtal, har behov av en väl fungerande och samverkande rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning som komplement och stöd till den fast organiserade hemsjukvården. Avsikten är därför att inleda ett gemensamt arbete för att utreda förutsättningarna för och konkretisera hur en samorganisering utifrån den enskilde vårdtagarens behov skulle kunna realiseras. Som ett första steg införs succesivt en Skåneövergripande modell för förtroendeförskrivning av hjälpmedel. Utvecklingsmål Målet för detta utvecklingsområde är att skapa en samordnad rehabilitering på basnivå och en samordnad hjälpmedelsförsörjning som bidrar till bästa möjliga livssituation för den enskilde individen med nedsatt funktion, där huvudmännen gemensamt ska erbjuda en jämlik och effektiv rehabilitering av hög kvalitet genom ett bättre resursutnyttjande. Utvecklingsplan En mer specificerad beskrivning av utvecklingsområdet och de delmål som ska uppnås under utvecklingsprocessen framgår av bilaga D, Utvecklingsplan. 15 6. Uppföljning och utvärdering av måluppfyllelse och utvecklingsresultat 6.1 Uppföljningsplan för avtalet En gemensam löpande uppföljning av måluppfyllelsen av såväl grundöverenskommelse som framsteg, resultat och konsekvenser i utvecklingsprocessen är en förutsättning för att huvudmännen i samsyn och takt med varandra ska kunna driva utvecklingsarbetet i rätt riktning. Ett syfte med uppföljningen är att synliggöra samlade effekter och ge möjlighet till anpassning i utvecklingsarbetet. Med utgångspunkt från den gemensamma uppföljningen åtar sig parterna att fortlöpande och årligen utvärdera de samlade effekterna av utvecklingsarbetet. Till avtalet kopplas därför en gemensam uppföljningsplan som reglerar vad som ska följas och på vilket sätt detta ska ske. Uppföljningen ska minst omfatta följande områden och perspektiv: Måluppfyllelse utvecklingsmål och delmål: • För samtliga delmål under respektive utvecklingsområde ska måluppfyllelsen följas med redovisning av eventuella geografiska skillnader och/eller avvikelser. Medborgar-‐/Patient-‐ och anhörigperspektiv: • Brukare/Vårdtagares och anhörigas upplevelse av kvalitet, trygghet, nytta och konsekvenser av nytt arbetssätt. Verksamhetsperspektiv: • Belyses utifrån såväl kommunernas som Region Skånes perspektiv. Medarbetarperspektiv: • Medarbetarnas upplevelser av kvalitet, trygghet, nytta och konsekvenser av nytt arbetssätt liksom resultat av kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Ekonomiperspektiv: • Huvudmännens resursanvändning i vården av avtalets målgrupper samt ekonomiska effekter av utveckling och nytt arbetssätt. En detaljerad uppföljningsplan med definierade indikatorer och preciserade metoder för datainsamling, omfattande ovanstående uppföljningsområden, ska fastställas av Centralt samverkansorgan inför varje verksamhetsår. 16 6.2 Extern utvärdering Utöver huvudmännens egen uppföljning knyts en extern resurs till utvecklingsarbetet för utvärdering av såväl processen som effekter av denna. Utvärderingen ska huvudsakligen inriktas mot följande områden: • • • Konsekvenser för brukare/vårdtagare och anhöriga Konsekvenser för medarbetare Resursanvändning och ekonomiska konsekvenser såväl för de olika huvudmännen som samhällsekonomiskt Utvärderingen av utvecklingsprocessen ska ske så att resultaten kan användas i den gemensamma ledningen och styrningen av utvecklingsarbetet. Eventuellt behov av finansiering av denna utvärdering skall parterna svara för gemensamt. 17 7. Avvikelser och tvister För hantering av eventuella avvikelser, brister i uppfyllelsen av åtaganden enligt avtalet, eller tvister om tolkningen av avtalets innebörd gäller följande åtgärdstrappa i tre steg: Steg 1 Eventuellt konstaterade avvikelser eller brister i uppfyllelsen av åtagande enligt avtalet ska rapporteras till den huvudman som har ansvaret för avvikelsen eller aktuellt åtagande. Ansvarig huvudman ska då utan fördröjning vidta rättelse. Steg 2 Om rättelse enligt steg 1 uteblir eller fördröjs oskäligt ska det aktuella ärendet hänskjutas till Delregionalt samverkansorgan för ställningstagande. Vid behov kan politisk medverkan påkallas. Eventuella tvister om tolkning av avtalets innebörd ska av Delregionalt samverkansorgan hänföras till Centralt samverkansorgan, som har tolkningsföreträde gällande avtalet. Steg 3 Vid oenighet i Delregionalt samverkansorgan kring avvikelser, brister i uppfyllelsen av åtagande enligt avtalet, eller tolkning av avtalets innebörd ska frågan hänskjutas till Centralt samverkansorgan för ställningstagande. 18 Till kommunledningarna i Skånes kommuner Remisskonferens -‐ Ett hälso-‐ och sjukvårdsavtal i samverkan Inför remisskonferensen den 15 juni översänds avtalsförslaget till nytt hälso-‐ och sjukvårdsavtal. Det nya hälso-‐ och sjukvårdsavtalet lägger grunden för en ny gemensam hemsjukvård i Skåne. En hemsjukvård där nya förutsättningar och möjligheter är utgångspunkten för att möta den enskildes behov. Tillsammans möjliggör vi en mer sammanhållen vård för Skånes mest sjuka. En politisk styrgrupp med representanter från Skånes kommuner och Region Skåne har sedan ca två år tillbaka arbetat med att ta fram ett förslag till nytt hälso-‐ och sjukvårdsavtal. I juni 2014 godkände den politiska styrgruppen ett konceptförslag som ligger till grund för detta avtalsförslag. Under arbetets gång har det förts flera dialoger med politiska ledningar, professionens företrädare hos huvudmännen samt brukarorganisationer. Avtalsförslaget tar sin utgångspunkt i att försöka åtgärda de brister som framkom där och anpassa de grundläggande principerna så att vi får ett samarbete där medborgaren inte märker av övergången från en huvudman till en annan. Skånes kommuner och Region Skåne har tillsammans kunskaperna och resurserna för att kunna ge multisjuka personer med nedsatt autonomi en god vård och omsorg. Det nya hälso-‐ och sjukvårdsavtalet är ett uttryck för en vilja att också göra detta i praktiken. Vi är tacksamma om respektive organisation ser till att de som ska delta vid remisskonferensen får ta del av avtalsförslaget. En förteckning över anmälningar till konferensen bifogas. För er information hålls en pressträff den 16 juni där den politiska styrgruppen gemensamt presenterar avtalet offentligt. Lund 2015-‐05-‐29 För den politiska styrgruppen för ett nytt hälso-‐ och sjukvårdsavtal Tove Klette Anna-‐Lena Hogerud Kommunförbundet Skåne Region Skåne Malmö stad 1 (3) [Alias] Minnesanteckningar Mötesdatum Plats och tid Närvarande 2015-06-12 Stadskontoret, Triangeln 1. Kl. 14.00–16.00 Per Lövgren, stadskontoret Pia Nilsson, stadskontoret Birgitta Vilén-Johansson, stadskontoret Johanna Sandberg, stadskontoret Gisela Green, SoF väster Carina Nilsson, kommunalråd Åsa Ollerstam Lundh, SoF väster Charlotte Glimskog, SoF norr Pia Hesselroth Tegel, SoF innerstaden Helen Hansson, SoF söder Bertil Siöström, stadskontoret Johanna Vid protokollet Johanna Sandeberg, stadskontoret Inledning Mötet hålls som en förberedelse inför remisskonferensen i Höör 15/6 och Malmö stads yttrande på avtalsförslaget. Det har innan remisskonferensen kommit invändningar från några kommuner om att de inte har tillräcklig kännedom om avtalets innehåll och konsekvenser för att kunna ta ställning. Det finns dock en samsyn kring avtalets intentioner. Det behövs gemensamma krafter för att hantera de svårigheter som nu uppkommit och komma vidare med avtalet. Johanna Sandberg ska sammanställa Malmö stads yttrande på förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Dagens möte utgår från de rubriker som finns i avtalsförslaget. minnesanteckning möte om hs-avtalet Övergripande mål och avsiktsförklaring I förslaget står att respektive huvudman ansvarar för att erforderliga resurser och kompetenser finns tillgängliga och att resursbrist aldrig får vara skäl till bristande ansvar avseende vård, omsorg och stöd till patienten. Frågan är om detta är överordnat annat? Relationen mellan parternas ansvar och tillgängliga resurser regleras bäst via lagstiftning och den tillsyn som finns inom området och därför bör stycket tas bort. I förslaget står att samarbetet ska stärkas på flera nivåer än primärvårdsnivå. Är detta i överenstämmelse med lagstiftning och avtal? Det har också en koppling till tjänsteköp. I förslaget anges att parterna åtar sig att utforma interna ersättningssystem och avgiftssystem så att dessa inte motverkar syftet med avtalet. Denna formulering kan ge stora 2 (3) konsekvenser för kommunen om beslut om ersättning/avgift hos kommunen styrs av ett beslut om ersättning/avgift hos regionen. Stycket bör därför strykas. I förslaget står att utveckling ska ske genom att parterna skapar gemensamma lösningar över huvudmännens ansvarsgränser. Sådana lösningar måste vara strukturerade överenskommelser med tydlighet när det gäller vem som beslutar och betalar. Detta behöver förtydligas i avtalet. Förutsättningar för avtalet Det kan finnas svårigheter i att utse vem som ska företräda 33 kommuner. Det görs dock redan idag på det sätt som föreslås i tex psykiatriavtalet. Det finns lokala samverkansgrupper i stadsområden idag. Ännu viktigare att dessa får en tydlig roll i de lokala avtalen. Alla behöver vara väl informerade om vad HS-avtalet säger. E-hälsa är jätteviktigt och en förutsättning för att detta ska fungera. Kompetensutveckling i teamsamverkan är viktigt och där behövs gemensam praktisk träning. Alla i teamet behöver få kompetensutveckling. I grunden positivt med gemensam kompetens där man kompletterar varandra. Viktigt att man följer forskningen. Vad innebär det med att påtagligt ökad kvalitén och mer effektiva resursutnyttjande? Vilken kvalitetsnivå utgår vi från? Vi måste gemensamt följa den ekonomiska utvecklingen. En svårighet är att läkaren äger mycket av de beslut som genererar aktiviteter och kostnader. Oro finns för att det istället för observation på sjukhus blir tillsyn 1gg/h. Detta skulle då kunna leda till en utveckling av mellanvårdsformer. Det finns sannolikt ett behov av alternativa vårdformer som observation/övervakning/eftervård. Patienten måste känna sig trygg med att gå hem och också anhöriga. Sådana verksamheter måste drivas gemensamt med regionen. En stor skillnad för Malmö är att Ämma ska finnas också på nätterna. Kan det vara så att vi i de lokala diskussionerna landar i att det bara fungerar på säbo, och/eller bara dagtid? Stor fråga om vi måste göra allt på natten då det är det som är kostnadsdrivande. Vi borde göra detta i steg, först särskilt boende, sen ordinärt boende dagtid och därefter nattetid på sikt. Grundöverenskommelse Vad händer om inte alla kommuner skriver på avtalet? Denna process kvarstår. Avtalet är i grunden bra men det finns en oro för de praktiska konsekvenserna, tex bemanning och ekonomi. Man flyttar inte verksamheter till en annan huvudman men man flyttar verksamhetens innehåll. Det finns en problematisk mellantid när specialistvårdens uppgift förs över till hemsjukvården. Vem är kvar på sjukhus? Det måste finnas en gräns. Vill man vara hemma med vissa av dessa svåra tillstånd? Det blir en arbetsmiljö med små minisjukhus hemma och det är tungarbetat i hemmen redan idag. Det sägs att det behövs patientens samtycke för att bli inskriven i teamet. Vad händer om man inte vill själv? Viktigt att juridiskt titta på detta. Viktigt med förtydligande av grupp 1 behov framöver, är det annorlunda/högre belastning jämfört med de behov Ämma sköter idag? 3 (3) Förslaget innebär att vi ligger ett steg före vid eventuella förändringar av betalningsansvarslagen. Gemensamma utvecklingsområden Utvärderingen borde dela upp konsekvenser för brukare/vårdtagare från konsekvenser för anhöriga då dessa målgrupper kan uppleva olika effekter av förslagen. Samma sak gäller skillnaden mellan ekonomiska konsekvenser för huvudmännen respektive samhällsekonomin som också kan ge olika effekter. Svårt med effekter – vad är det vi mäter från? Vad är kvalitet? Vi behöver också egna utvärderingssystem (revision etc.). Vad innebär förändringarna för rehab? Vad är nästa steg? Hur ska kontinuiteten bli när patienten behöver ha flera olika kontakter i vården? Viktigt med inte för mycket omsättning i teamen både för patienten och för att teamet ska bli trygga med varandra. Viktigt med rätt personer. Vem är fast läkarkontakt? För vårdtagare på säbo som är inskriven i hemsjukvårdsteam, har man kvar sin läkare på säbo? Hur samverkar planerat med akut? Mycket viktigt med fast vårdkontakt. Barn inom LSS kan också bli inskrivna i hemsjukvårdsteam vilket är positivt. Övriga frågor Det är alltför snävt med tid när det gäller vad som ska hinnas med 2016, orealistiskt. Delmålen borde komma i en annan ordning efter prioritering. T.ex. borde målet kring förbrukningsartiklar och sjukvårdsmaterial komma högre upp eftersom det leder till stor frustration. Det borde inte göras i takt utan tidigt i införandet/skyndsamt. Detta kan leda till mer arbete och ökad belastning för anhöriga, t.ex. om anhöriga får vara de som stannar och observerar när teamen lämnar hemmet och de inte vågar lämna den sjuke ensam. Det är otydligt användande av begreppet korttidsboende, sammanblandning av korttid SoL och korttid LSS. Det är också otydligt vad som menas med akut, borde definieras. Beslutsstöd behövs för att avgöra vad som är akut. Skriv brådskande istället för akut. Meningen om att sluten sjukvård är den vårdform som innebär störst risker ur ett patientsäkerhetsperspektiv borde tas bort eller omformuleras. Det borde formuleras tydligare i avtalet vad som gäller när det står att man ska öka de förebyggande insatserna, menar man vid missbruk och vem ska göra vad? Också förtydligan kring vilka riskgrupper med behov av proaktiva insatser som man syftar på. Viktigt att metoderna är kunskapsbaserade, åtminstone följa SBU. Vad är en hälsocoach? Malmökommissionen har tidigare föreslått gemensamma förebyggande hembesök tillsammans med Region Skåne. Det är svårt att överblicka/förutsäga konsekvenserna. Förmodligen högre kostnader än innan. Den uträkning som nu gjorts för Malmö stad skiljer sig mycket från tidigare uträkningar. Vid tidigare beräkningar fanns dock inget avtalsutkast. Malmö stad 1 (5) Stadsområdesförvaltning Väster Minnesanteckningar Mötesdatum Plats och tid Närvarande Vid protokollet 2015-06-08 Stadskontoret, Stortorget 13.00–16.30 Från SoF Väster: Elin Hansson Åsa Hallén Annika Wahlqvist Pia Arndorff Ylva Milstam Inger Siecke Åsa Ollerstam Lundh Från SoF Söder: Anna Barac Siv Köhler Lotta Nerman Karina Nordahl Eva Hansson Åsa Olsson Madelene Moberg Från SoF Öster: Duda Malama Helen Martinsson Parisa Kalantari Margareta Strand Sara Negrén Gun N Burman Från SoF Innerstaden: Eva Lindholm Vivianne Berg Lotta Sundholm May Berg Jenny Linnarsson Kerstin Sander Marie Bergdahl Peter Hafström Jill Borglin Pia Hesselroth Tegel Från SoF Norr: Mia Fjellström-Jungmark Eva-Marie Wendel Marie Nirup Christina Cavell Ann-Lis Rohlwin Diana Ivan Charlotte Glimskog Från SRF: Christina Ekdahl Från Stadskontoret: Pia Nilsson Från Region Skåne: Lars Stavenow Rebecca Nannsjö, SoF Väster, Ann Rubin, SoF Norr Inledning av Åsa Ollerstam Lund, vård- och omsorgschef SoF Väster Förslaget till nytt hälso- och sjukvårdsavtal föreslås träda i kraft den 1 januari 2016, detta ett utvecklingsavtal under tre år vilket innebär att det ska kunna utvecklas och förändras i takt med att möjligheter och förutsättningar ändras. En arbetsgrupp har gjort beräkningar på vad avtalet och dess effekter kommer att kosta för Malmö stad. Det är dock mycket svårt att beräkna och de förväntade kostnaderna kan komma att stiga i takt med att det står mer klart vad HS-avtalet kommer medföra. minnesanteckningar 150608 Den 15/6 anordnas en remisskonferens i Höör, där Malmö stad också kommer att vara representerade. Fredagen den 12/6 har VOS ett förberedande möte tillsammans med Carina Nilsson, stadsområdesdirektör och representanter från välfärdsavdelningen för att prata om hur Malmö stad ska förhålla sig till remissen på avtalsförslaget. Malmö stad kommer sedan att skriva ett gemensamt svar, där VOS, arbetsgruppen (som har arbetat med beräkningarna), tillsammans med politiken och direktörerna tillsammans står för svaret. Dagens möte är en uppstart och en input för vad vi i Malmö behöver fundera vidare kring för att möta det nya avtalet. 2 (5) Presentation av Regionens process för läkaransvaret Lars Stavenow, överläkare internmedicin SUS, presenterar hur Regionen planerar för att läkarstödet ska se ut i det nya avtalet. Lars är sammankallande i en arbetsgrupp som tittar på dessa frågor. Arbetsgruppen ska vara klar med sitt förslag den 14/9 2015. Dagens presentation innehåller därför inga beslut eller färdiga modeller. Tanken är att år 2016 ska processen vara påbörjad. År 2017 ska omkring hälften av Skånes kommuner ha ett utbyggt läkarstöd, och år 2018 ska detta vara fullt utbyggt. Lars beskriver hur läkarstödet är tänkt se ut utifrån HS-avtalets patientgrupper: - För patientgrupp ett: SIP skall alltid skrivas, patientansvar övergår till hemsjukvårdsteam. Akuta biståndsbedömningar kommer krävas så väl som möjlighet till direktinläggning på sjukhus. - För patientgrupp två: Patientansvaret ligger kvar på vårdcentralen, men akuta punktinsatser skall erbjudas av hemsjukvårdsteamet. Akuta biståndsbedömningar kommer krävas så väl som möjlighet till direktinläggning på sjukhus. Hemsjukvårdsteamen behöver inte vara de samma hela tiden, utan kan komma att bildas då behovet uppstår. Läkarstödet kommer att utgöras av läkare från olika kliniker enligt schema. Tröskelprincipen kommer att försvinna för de mest sjuka, se bild nedan. Genomgång av förslag till nytt HS-avtal Pia Nilsson och Anneli Granquist presenterar avtalsförslaget i sin helhet Ppt- presentation bifogas minnesanteckningarna. 3 (5) Vad behöver vi fundera vidare kring i Malmö stad, med anledning av det nya HSavtalet? Gruppdialog ledd av Ann Racz. Deltagarnas tankar kring det nya avtalet har kategoriserats under rubrikerna ”Möjligheter” och ”Utmaningar” Möjligheter 1. Patienten i centrum • Möjlighet att stanna hemma med mer kompetens • Större valmöjlighet för patienten, slutenvård eller vårdas i hemmet • Fler SIP:ar ger en mer långsiktig planering och ökad tydlighet • Förtroendeförskrivning positivt utifrån patientens perspektiv • Fast vårdkontakt skapar trygghet 2. Samverkan och helhetssyn • Samverkan i team • Helhetssyn och samsyn kring patienten, vi kan följa hela förloppet • Knyter ihop Region och Kommun- skapar en ”vi-känsla” • Tryggare genom bättre kontinuitet och läkarstöd • Mindre diskussioner om ansvarsfördelning mellan kommun och region • Mindre antal samordnad vårdplanering på SUS – fler i hemmet? • Lättare att få läkarstöd, snabbare och bättre ingångar 3. Kompetens och en attraktiv arbetsgivare • Samverkan med vårdprogram och Malmö stad gemensamma utbildningsinsatser • Möjlighet till specialisering för alla yrkesgrupper • Tillsammans skapa framtidens hemsjukvård med en hög kompetens • Vi blir attraktiva arbetsgivare genom mer utvecklande arbetsuppgifter för samtliga medarbetare • Skapar arbeten till andra yrkeskategorier när vård och omsorgspersonal blir specialiserade 4. Teknik och beslutsstöd • Vi kan använda och utnyttja teknik till fullo • Gemensamma beslutsstöd ger en mer jämlik vård • E-hälsa, t.ex. journalsystem är positivt för patienten • NPÖ innebär också en tidsbesparing och tillgång till information 4 (5) Utmaningar 1. Kompetensutveckling och rekrytering • Kompetensutveckling kommer krävas för alla yrkeskategorier. Men först måste vi ta reda på - vad är det vi behöver? • Finns redan brist på sjuksköterskor. Hur gör vi för att lösa detta problem? • Vi behöver knyta mer an till utbildningar – hur gör vi detta? • Behov av kuratorer i kommunen? 2. Organisering och bemanning • Ska vi ha undersköterskor med särskilda uppgifter för mer avancerad hälso- och sjukvård? Ska det vara särskilda team/grupper? • Hur möter vi behovet av bemanning dygnet runt? Logistik - samverkan på nätter och jourtid? • Vi får samtidigt större geografiska områden att arbeta med, kommer kräva mer personal. Kräver också nya/andra lokaler för att alla ska få plats. • Inställelserutin för den kommunala verksamheten? • Svårt sjuka patienter kan ha flera HSL insatser dagligen som ska kombineras med hemtjänstinsatser – hur blir det med kontinuiteten då? 3. Förtroendeförskrivning och rehabilitering • Hjälpmedel och medicinsktekniska produkter • Hur löser vi akuta hjälpmedelsbehov? • Förtroendeförskrivning - dilemma för budgetansvariga 4. Kostnader för sjukvårdsmaterial mm • Vad kommer det kosta med sjukvårdsmaterial och teknik ? • Ska vi interndebitera för materialet? • Vilka faciliteter kommer krävas- blodkyl mm? Var kommer lagerhållning att finnas, på SUS? • Praktiska frågor kring läkemedel - var och vem ska hämta dessa t.ex på natten? 5. Kommunikation, informationsöverföring och dokumentation • Dokumentationssystem, viktigt att vi har insyn • Viktigt att veta vart man vänder sig 6. Biståndsbeslut • Vad innebär akuta biståndsbeslut och hur fungerar detta med BIC? • Biståndsbeslut – alla dagar i veckan/dygnet runt? 7. Anhörigperspektivet • Patienten och de anhörigas åsikter om hemmets utformning. Hur upplever man att hemmet transformeras till ett "mini-sjukhus”. • Om fler vårdas hemma ställer det högre krav på anhöriga och på deras behov av avlastning. Kan det öka behovet av växelvård? 5 (5) 8. Gränssnitt och avgifter • Läkarkontinuiteten, kommer det verkligen fungera? • Hålla i grundtanken med avtalet, undvika kompromisser som tummar på kvaliteten • Otydlighet i hemsjukvårdsuppdraget för Malmö stad • Det kommunala hemsjukvårdsuppdraget, ska vi kunna ta alla typer av patienter. Finns det några gränser för hur mycket vi kan klara i hemmet? • Måste titta på kriterierna, alla patienter kan inte ingå i grupp ett - gräns mellan ordinärt boende/Särskilt boende • Privatläkare/primärvård- hur blir det egentligen? • Arbetsmiljö - Vet slutenvården vad det innebär att arbeta i hemmiljö? • Debitering av brukare- som primärvård, akut besök eller HSL-insats? • Vem säger att och när det ska vara vak? Eller andra insatser som kräver mycket av personalens tid. Var finns patient/brukarperspektivet? 9. Övriga synpunkter • SIP - bra på lång sikt men kräver också resurser. Behöver kanske tänka digitalt- är vi där än? • Ronder på särskilt boende? • Transporterna kommer öka - vem gör vad? Avslutning av Charlotte Glimskog, vård- och omsorgschef SoF Norr Charlotte berättar om det fortsatta arbetet med HS-avtalet: Augusti • VOS bjudit in till dialog med direktörer HR och ekonomichefer. 3 september • Ny workshop med utvidgad grupp, uppdrag delas ut. 30 oktober • Återkoppling till VOS
© Copyright 2024