Kallelse och handlingar socialnämnden 26 maj
1(2) KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA Socialnämnden Tid Tisdagen den 26 maj 2015 kl. 09:00. Preliminär sluttid kl. 14:00. Plats Socialförvaltningen, Fabriksgatan 31, sammanträdesrum plan 3. Partigruppmöten Partigruppmöten hålls under dagen. S, V, C i sammanträdesrum plan 3. M, FP, KD i grupprum plan 3. Förhinder anmäls omgående till Socialförvaltningen, Martina Eriksson, telefon 0480-45 07 59 eller e-post martina.eriksson@kalmar.se. Välkomna! Enligt uppdrag Martina Eriksson Nämndsekreterare Behandling av mötesärende 1. Fastställande av dagordning samt protokolljusterare Förslag Erik Ciardi (C) Beslutsärenden 2. Återkallelse av stämningsansökan om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrar. Sekretess 3. Återkallelse av stämningsansökan om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrar. Sekretess 4. Ansökan om entledigande av särskilt förordnad vårdnadshavare samt att en ny särskilt förordnad vårdnadshavare utses. Sekretess 5. Yttrande enligt 6 kap 8 a § Föräldrabalken till Kalmar Tingsrätt, särskilt förordnad vårdnadshavare. Sekretess 6. Anmälan enligt 6 kap 9 § andra stycket Föräldrabalken till Kalmar Tingsrätt. Sekretess 7. Ekonomisk rapport efter april 2015 2 (2) Socialnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 8. Uppföljning mål tertial 1 2015 9. Delegeringsbestämmelser angående beslut om ekonomiskt stöd för personlig assistans 10. Information angående tillämpning av riktlinje om avgifter för placerade barn 11. Riktlinjer placerade barn och unga 12. Delegeringsbestämmelser, förordnande av tjänsteman gällande begäran om handräckning enligt 43 § punkt 2 LVU 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. Informationsärenden Information från förvaltningschef och ordförande Information hemlöshet Projekt minskad arbetslöshet Utbildning för socialnämnden – Insatser funktionsnedsättning Anmälan av delegationsärenden Anmälan av kännedomsärenden Inbjudningar och förrättningar Övrigt TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Christina Lindgren 0480-450964 2015-05-12 SN 2015/0004.11.03 Socialnämnden Återkallelse av stämningsansökan om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrar Förslag till beslut Socialnämnden beslutar i enlighet med socialförvaltningens förslag. Bakgrund Med hänsyn till att detta ärende inte uppnått den konsensus gällande samarbete och umgänge mellan familjehemmet och vårdnadshavarna som är en förutsättning för att en vårdnadsöverflytt blir till det aktuella barnets bästa föreslås att Socialnämnden i Kalmar kommun återkallar stämningsansökan till Kalmar Tingsrätt. Johnny Lesseur Verksamhetschef Bilagor Tidigare utredning och stämningsansökan Socialförvaltningen Enhetschef Mott o Utredning ad Tel 0480-45 00 00 vx │ christina.lindgren@kalmar.se Cecilia Frid Socialchef TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Christina Lindgren 0480-450964 2015-05-12 SN 2015/0117.11.03 Socialnämnden Återkallelse av stämningsansökan om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrar Förslag till beslut Socialnämnden beslutar i enlighet med socialförvaltningens förslag. Bakgrund I det aktuella ärendet finns inga vårdnadshavare varvid stämningsansökan om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrar felaktigt föreslagits. Socialnämnden i Kalmar kommun föreslås därför återkalla stämningsansökan till Kalmar Tingsrätt. Johnny Lesseur Verksamhetschef Bilagor Tidigare utredning Socialförvaltningen Adress Box 834, 391 28 KALMAR Tel 0480-45 00 00 vx │ christina.lindgren@kalmar.se Cecilia Frid Socialchef TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Christina Lindgren 0480-450964 2015-05-12 SN 2015/0117.11.03 Socialnämnden Ansökan om entledigande av särskilt förordnad vårdnadshavare samt att en ny särskilt förordnad vårdnadshavare utses Förslag till beslut Socialnämnden beslutar i enlighet med socialförvaltningens förslag. Bakgrund Socialnämnden har enligt 5 kap 2 § Socialtjänstförordningen skyldighet att göra en framställan eller ansökan hos domstol om någon åtgärd behöver göras i fråga om vårdnaden. Johnny Lesseur Verksamhetschef Bilaga Utredning daterad 2015-05-04 Socialförvaltningen Adress Box 834, 391 28 KALMAR Tel 0480-45 00 00 vx │ christina.lindgren@kalmar.se Cecilia Frid Socialchef TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Birgitta Jansson 0480-450940 2015-05-08 SN 2015/0195.11.03 Socialnämnden Yttrande enligt 6 kap 8 a § Föräldrabalken till Kalmar tingsrätt Förslag till beslut Socialnämnden beslutar i enlighet med socialförvaltningens förslag. Bakgrund Socialnämnden har enligt 5 kap 2 § socialtjänstförordningen skyldighet att göra en framställning eller ansöka hos domstol om någon åtgärd behöver göras i fråga om vårdnad. När ett ensamkommande barn beviljas uppehållstillstånd skall socialnämnden i den kommun där barnet vistas, väcka talan om eller anmäla behov av en särskilt förordnad vårdnadshavare hos domstolen, om inte särskilda skäl talar emot det (10 § Lgeb). De grunder som främst kan komma i fråga för ett sådant förordnande är att barnets föräldrar är döda (6 kap.9 § FB) eller varaktigt förhindrande att utöva vårdnaden om barnet (6 kap. 8a § FB). En prövning av vad som är bäst för barnet ska alltid ske. Ny vårdnadshavare ska förordnas av tingsrätten. Birgitta Jansson Enhetschef Cecilia Frid Socialchef Bilaga Utredning daterad 2015-05-08 Socialförvaltningen Familjerätt Tel 0480-45 00 00 vx │ │Birgitta.Jansson@kalmar.se TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johnny Lesseur 0480-450860 2015-05-11 SN 2015/0198.11.03 Socialnämnden Anmälan enligt 6 kap 9 § andra stycket Föräldrabalken till Kalmar tingsrätt Förslag till beslut Socialnämnden beslutar i enlighet med Socialförvaltningens förslag. Bakgrund Socialnämnden har enligt 5 kap 2 § Socialtjänstförordningen skyldighet att göra en framställning eller ansöka hos domstol om någon åtgärd behöver vidtas i fråga om vårdnad. Om ett barn står under vårdnad av endast en av föräldrarna och den föräldern dör, ska domstolen med stöd av 6 kap 9 § 2 st Föräldrabalken – efter ansökan av den andra föräldern eller på anmälan av socialnämnden – anförtro vårdnaden åt den andra föräldern eller, om det är lämpligare, åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. I här aktuellt ärende bedöms inga hinder föreligga mot att vårdnaden överflyttas till den andra föräldern. Johnny Lesseur Verksamhetschef Bilaga Utredning, öppn dat 150511 Socialförvaltningen Vc Adress Box 834, 39128 Kalmar │ Besök Nygatan 36 Tel 0480-45 00 00 vx │ Johnny.Lesseur@kalmar.se Cecilia Frid Socialchef TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 0480-45 09 50 2015-05-15 SN 2014/0652.03.01 Socialnämnden Ekonomisk rapport efter april 2015 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner den ekonomiska rapporten efter april 2015. Bakgrund Varje månad redovisas en ekonomisk rapport i socialnämnden. Efter april ska rapporten även redovisas i Kommunstyrelsen. Kristina Appert Avdelningschef ekonomi Bilagor Ekonomisk rapport efter april 2015 Statistik efter april månad 2015 Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel 0480-45 00 00 vx │ Kristina.Appert@kalmar.se Cecilia Frid Socialchef Handläggare Datum Kristina Appert 0480-450950 15 2015-05-18 Ekonomisk rapport efter april månad 2015 Socialnämndens utfallsprognos för 2015 pekar mot ett underskott gentemot budget med 5 mkr vid årets slut. Det är framför allt kostnaderna för externplaceringar av barn/ungdomar samt familjehemsplaceringar som inte håller budget. Från och med mars månad har även försörjningsstödet ökat. Åtgärder vidtas, effektiviseringsarbetet är i full gång för att minska kostnaderna men ändå uppfylla de lagkrav som finns inom de olika verksamheterna. Trots detta finns stor risk att underskottet ökar ytterligare under året. Effektiviseringsåtgärder Inventering och översyn sker av följande verksamheter/områden: Reducering av tjänst för anhörigstöd Reducering av resurser för budgetrådgivning Förändringar inom sysselsättning SoL Minskning av vissa föreningsbidrag Förändringar inom avdelning för verksamhetsutveckling – bl a ej tillsättning av vakant tjänst, verksamhetsutveckling Avdelningarna ekonomi, personal – avvakta utredning om Koncentrerad administration som presenteras i mitten av maj. Minska sjukfrånvaron Överflyttning av handläggning av faderskapsärenden (s-protokoll) till Kontaktcenter Uppföljning av beslut om servicebostad Uppföljning av beslut om personlig assistans Utredning om entreprenaddrift av kommunens egen personliga assistansverksamhet (presenteras i socialnämnden i juni) Bemanningsprocessen Sysselsättningsåtgärder för personer med långvarigt försörjningsstöd Fortsatt genomgång av samtliga externplaceringar Riktlinjer inom vuxna missbruksvården Riktlinjer för placeringar barn/ungdomar Avdelning för ekonomi │ Socialförvaltningen Adress Box 128, 391 21 Kalmar │ Besök Nyggatan 36 Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 0480-450968│kristina.appert@kalmar.se 2 (3) I juni månad kommer presentation att ske av de utredningar som blivit färdigställda. De ska även innehålla konsekvensanalyser av föreslagna effektiviseringar. Effekter av nytt avtal jour/beredskap/ob Fr.o.m. 1 oktober 2014 trädde nytt avtal för jour/beredskap/ob i kraft. Det innebär en kostnadsökning med 4,7 mkr för socialförvaltningen vilket inte kompenseras i lönerevisionspotten för 2015. Detta innebär att sparbetinget på 10 mkr för 2015 utökas ytterligare. Stor risk finns för underskott. Funktionshinderomsorgen/socialpsykiatri Kostnaderna inom funktionshinderomsorgen och socialpsykiatrin visar totalt ett underskott på 0,7 mkr efter april månad. Personlig assistans, bostad med särskild service- vuxna, bemanningsservice samt boendestöd visar underskott. Inom bostad med särskild service-barn och korttidsvistelse ligger kostnaderna dock något under riktpunkt. Med de åtgärder som vidtas väntas kostnaderna totalt sett balansera budgeten vid årets slut. Volymökningar inom funktionhinderomsorgen Volymökningen följer i stort den planering som upprättats för 2015. Bostad med särskild service, vuxna, har startat upp på Proviantgatan, bostad med särskild service, barn, har startat upp på Amorvägen. Boendestödet ökar mer än planerat. Översyn har påbörjats för att kartlägga orsaken till detta. Antalet platser inom daglig verksamhet väntas öka mer än planerat efter sommaren. Försörjningsstödet Försörjningsstödet har ökat sedan mars månad. Ökningen är oroväckande då det framför allt är familjer som blir allt fler. 56 % av hushållen är i behov avförsörjningsstöd på grund av arbetslöshet. Därför är satsningar på arbetsmarknadsinsatser helt avgörande för utfallet. Underskottet beräknas till 1 mkr vid årets slut men riskerar bli större om inte sysselsättningsåtgärder prioriteras för den här gruppen. Barn och ungdomsvården Antalet externa institutionsplaceringar är 9 färre i april i år jämfört med samma månad förra året. Det har inte skett några externa utredningsplaceringar hittills i år. Flertalet av externplacerade har omplacerats till familjehem eller får fortsatt vård på hemmaplan vilket är målsättningen med institutionsplaceringarna. Dock har kostnaderna för familjehem ökat och totalt beräknas underskottet för barn/ungdomsplaceringar bli 2 mkr vid årets slut. Det pågår en kontinuerlig översyn av möjligheterna att avsluta/förhindra placeringar. Förbättringsarbetet har mynnat ut i en handlingsplan och olika uppdrag har påbörjats. Riktlinjer för placerade barn och ungdomar fastställs under maj månad. Vuxna missbruksvården Antalet externa institutionsplaceringar har minskat kraftigt och Smedbackens HVB har ökat sin beläggning jämfört med förra året. Antalet LVM-mässiga personer har dock ökat kraftigt vilket inneburit att antalet placeringar i familjehem och i stödboende inte minskat enligt planeringen. Placeringarna har förhindrat omedelbara omhändertaganden. Underskott för placeringar väntas bli 2 mkr vid året slut. 3 (3) Riktlinjer är under framtagande och ska fastställas av socialnämnden i juni månad. Ambitionen har varit att få en samstämmighet med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Dessa presenterades i april månad. Riktlinjerna kommer bl a vara vägledande för vilka insatser som ska tillhandahållas inom vård på hemmaplan. Ensamkommande barn Under första kvartalet har ett HVB-hem, Amira, startat upp sin verksamhet. Under året planeras start av ytterligare boenden. Ett boende planeras på Unionsgatan (gamla Palace) och ett på Proviantgatan. Ekonomisk rapport efter april månad 2015 Utfallsprognos Beräknat underskott Placeringar barn/ungdomar -2 mkr Placeringar vuxna missbrukare -2 mkr Försörjningsstöd – 1 mkr Totalt -5 mkr Risk för underskott • IT-kostnader • Nytt avtal för jour/beredskap/ob-ersättning Antalet insatser inom funktionsnedsättningsomsorgen Verksamhetsmått/Nyckeltal LSS Antal personer per insats Mars 2012 Mar 2013 Mars 2014 Dec 2014 Mar 2015 Förändr jan-mar 2015 Plan 2015 Boendestöd SoL 156 173 196 209 213 +4 Personlig assistans SFB 115 115 115 119 122 +3 Personlig assistans LSS 35 43 36 40 35 -5 Ledsagarservice LSS 69 60 64 60 60 +-0 +-0 Kontaktperson LSS 173 181 183 181 185 +4 +-0 Avlösarservice LSS 6 4 2 3 4 +1 Korttidsvistelse LSS 75 77 74 60 63 +3 Korttidstillsyn LSS 28 27 29 27 25 -2 Bostad barn o ungdom LSS 12 8 2 3 4 +1 287 293 308 310 316 +6 17 20 29 33 33 +-0 292 293 300 319 323 +4 36 42 49 60 63 +3 Bostad vuxna LSS Särskilt boende SoL Daglig verksamhet LSS Dagverksamhet SoL +10 +5 +2 +14 +15 Utbetalt försörjningsstöd per månad Tkr 6000 5000 4784 4507 4000 3758 3722 Fös exkl flykt 2013 3000 Fös exkl flykt 2014 Fös exkl flykt 2015 Budget 2000 1000 Flykting 2015 Flykting 2014 0 JAN FEBR MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEP OKT NOV DEC Hushåll med försörjningsstöd Hushåll med försörjningsstöd per familjetyp 2015 Familjetyp Endast barn Ensam kvinna med barn Ensam kvinna utan barn Ensam man med barn Ensam man utan barn Gift/sambo med barn Gift/sambo utan barn Summa Jan 0 61 121 8 209 103 35 537 Feb 0 63 122 8 210 93 36 532 Mars 0 72 132 13 240 112 39 608 April 0 78 129 19 242 107 36 611 Maj Juni Juli 0 0 0 Hushåll med försörjningsstöd per familjetyp 2014 Familjetyp Endast barn Ensam kvinna med barn Ensam kvinna utan barn Ensam man med barn Ensam man utan barn Gift/sambo med barn Gift/sambo utan barn Summa Jan 0 96 106 12 187 108 43 552 Feb 1 88 110 11 181 98 34 523 Mars 1 95 109 13 188 113 39 558 April 1 89 103 9 201 103 39 545 Maj 1 88 106 12 189 102 36 534 Juni 1 78 106 11 205 103 40 544 Juli 1 79 113 11 211 96 43 554 Aug Sept 0 Okt 0 Nov 0 Dec 0 0 Aug Sept Okt Nov Dec 0 0 1 0 1 72 61 70 63 69 95 104 114 105 131 11 9 9 10 10 183 180 199 192 231 88 90 105 92 105 40 34 34 31 37 489 478 532 493 584 Orsaker till försörjningsstöd (inkl flyktingar) april månad Ant sök + medsök Bev belopp Proc Proc Akut/tillfälligt behov, utan försörjningshinder 10 1,6% 248 567 5,0% Arbetar deltid, ofrivilligt - otillräcklig inkomst 21 3,3% 134 094 2,7% Arbetar deltid, ofrivilligt - väntar på inkomst 3 0,5% 18 047 0,4% Arbetar heltid - Otillräcklig inkomst 11 1,7% 103 410 2,1% Arbetar heltid - Väntar på inkomst 7 1,1% 38 614 0,8% 53 8,3% 449 867 9,0% Arbetslös - Flykting i introduktion 5 0,8% 15 346 0,3% Arbetslös - Flykting studerande 1 0,2% 4 893 0,1% Arbetslös - Ingen ersättning 150 23,5% 1 347 514 27,0% Arbetslös - Otillräcklig ersättning 186 29,1% 1 090 389 21,9% Arbetslös - Väntar på ersättning Arbetshinder, sociala skäl 17 2,7% 170 794 3,4% Begravningshjälp 2 0,3% 17 954 0,4% Föräldraledig - Otillräcklig föräldrapenning 8 1,3% 22 370 0,4% Föräldraledig - Väntar på föräldrapenning 0 0,0% 0 0,0% Internatboende 1 0,2% 35 026 0,7% Pensionär 15 2,3% 76 632 1,5% Sjukskr m läkarintyg - Ingen sjukpenning 55 8,6% 490 037 9,8% Sjukskr m läkarintyg - Otillräcklig sjukpenning 13 2,0% 54 987 1,1% Sjukskr m läkarintyg - Väntar på sjukpenning 8 1,3% 49 956 1,0% Sjuk- el aktivitetsers - Otillräcklig ers 43 6,7% 309 861 6,2% Sjuk- el aktivitetsers - Väntar på ers 22 3,4% 222 175 4,5% Språkhinder Summa 8 1,3% 89 383 1,8% 639 100,0% 4 989 916 100,0% Antalet beslut om placeringar vuxna missbrukare 2015 Antal beslut Smedbacken Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec 13 13 12 12 Totalt antal unika personer Totalt antal Ext inst. - HVB Stödb/famhem beslut 3 3 2 4 8 12 8 7 24 28 22 23 23 26 22 23 Lagrum antal beslut SoL LVM 23 27 22 23 1 1 0 0 Antalet beslut om placeringar vuxna missbrukare 2014 Antal beslut Smedbacken Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec 8 9 13 12 11 10 9 11 11 8 10 9 Ext inst. - HVB Totalt antal beslut Stödb/famhem 12 10 13 12 12 10 11 8 7 5 4 5 Totalt antal unika personer 9 8 8 9 10 7 7 7 5 7 5 5 29 27 34 33 33 27 27 26 23 20 19 19 Lagrum antal beslut SoL LVM 27 24 31 29 29 27 27 22 20 17 16 18 2 3 3 4 4 4 4 4 3 3 3 1 Antalet externt institutionsplacerade barn/ungdomar Placeringsenheten 2015 Antal unika personer Avslut Nya plac UB IB Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec 30 31 27 28 0 4 0 3 1 0 1 1 Varav SIS 31 27 28 26 Varav plac: Varav utsluss Utred Behandl eller eftervård 4 4 5 4 1 1 1 1 30 26 27 25 0 0 4 4 Lagrum SoL LVU 13 13 14 13 18 14 14 13 LSS/ Psykiatri 9 9 9 9 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid 2015-05-18 SN 2015/0043.03.01 Socialnämnden Uppföljning mål tertial 1 2015 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av informationen. Bakgrund Socialnämndens mål för 2015 ska följas upp och redovisas för nämnden per tertial enligt årscykeln. Redovisningen för tertial 1 finns bilagt dokumentet. Efter första tertialet är det svårt att bedöma möjligheterna till måluppfyllelse. Aktiviteter pågår kring i princip samtliga mål och där det är möjligt har vi bedömt måluppfyllelsen i den utsträckning det går. Cecilia Frid Förvaltningschef Bilaga Måluppföljning tertial 1 Socialförvaltningen förvaltningschef Tel 0480-45 00 00 vx │ Cecilia.Frid@kalmar.se Organisationsenhet: Socialnämnd Period: April År: 2015 Uppföljningsrapport verksamhetsplan User: soljh, Printdate: 2015-05-05 15:19 1 FOKUSOMRÅDE - ORDNING OCH REDA I EKONOMIN I kommunallagens bestämmelser står skrivet att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet på lång och kort sikt. Varje generation av invånare ska bära kostnaderna för den service som vi själva beslutar om och som vi själva konsumerar, samt att gjorda investeringar ska kunna återbetalas. Fokusområdets text i sin helhet finns att läsa i Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering för 2016-2017, sid 6-7. Kommentar Socialnämnden bidrar till god ekonomisk hushållning genom att arbeta aktivt med såväl generella åtgärder som riktade insatser. När det gäller försörjningsstöd utförs insatser till hela målgruppen samt till utvalda grupper med behov av extra stöd, med syfte att minska antalet män och kvinnor med långvarigt försörjningsstöd. Medel från ESF har sökts för medverkan i två projekt. Samarbete sker mellan olika enheter internt och med Arbetsförmedlingen externt. Nämnden arbetar också aktivt för att öka andelen kvinnor och män inom daglig verksamhet och sysselsättning för en anställning på öppna arbetsmarknaden. När det gäller gruppbostad för vuxna enligt LSS, arbetar socialnämnden enheter med att effektivisera resursutnyttjandet genom en mängd aktiviter som rör bemanning, utförande och verksamhet i övrigt. Socialförvaltningen arbetar för att ta fram indikatorer som underlag till månatliga uppföljningar för att bättre anpassa insatser efter behov och på så sätt utnyttja resurser på ett mer effektivt sätt. Hemlöshet är en kommunövergripande angelägenhet. Ett samarbete mellan kommunen, fastighetsägare och andra parter är en förutsättning för att begränsa och minska den akuta hemlösheten och de kostnader som följer av de insatser som hemlösheten kräver. Ett sådant samarbete är initierat. Fullmäktigemål - Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Kommunens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. X Nämndsmål - Försörjningsstöd Antalet män och kvinnor med långvarigt och mycket långvarigt försörjningsstöd minskar under 2015. Kommentar Majoriteten av socialnämndens alla planerade aktiviteter inom målområdet är påbörjade. X Nämndsmål - Gruppbostad vuxen LSS För 2015 ligger socialförvaltningens kostnader för bostad med särskild service i form av gruppbostad för vuxna enligt LSS i nivå med genomsnittskostnaderna i Kostnad per brukare för 2014. Kommentar Aktivt arbete pågår med att se över bemanning, uppföljning av ekonomi och beslut samt resursplanering. User: soljh, Printdate: 2015-05-05 15:19 2 FOKUSOMRÅDE - ETT GRÖNARE KALMAR Under de senaste åren har flera tydliga steg tagits när det gäller klimat och miljöarbetet. Kalmar ska fortsätta ligga i framkant och vårt arbete ska präglas av konkreta insatser som ger effekt både på kort och på lång sikt. Uttalanden: Kalmar kommun uttalar att vi är positiva till att KSRR är minoritetsdelägare i eventuella nya biogasanläggningar. Kalmar kommun uttalar att vi är positiva till att KSRR tar ledning och ansvar för att etablera ett Miljöteknikforum. Fokusområdets text i sin helhet finns att läsa i Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering för 2016-2017, sid 8-9. Kommentar Socialnämnden bidrar till ett grönare Kalmar genom att tanka etanol i nämndens övervägande andel etanolbilar samt uppmuntra till ökat cyklande. Enheter med dygnet-runt-verksamhet fokuserar på källsortering och energibesparande åtgärder som samordning och planering av resor och transporter. Kommunens webutbildning inom miljö kommer att bidra till en ökad miljömedvetenhet hos nämndens alla medarbetare. Fullmäktigemål - Fossilbränslefri kommun Kalmar kommun ska vara en fossilbränslefri kommun år 2030. X Nämndsmål - Yttre miljöarbete Trend ej angiven Alla enheter har utifrån sina miljöaspekter formulerat mål för det yttre miljöarbetet under 2015. Kommentar Socialnämndens verksamheter planerar för och genomför kommunens webutbildning inom miljöområdet samt arbetar med enhetsspecifika miljöaspekter. Enheternas nuvarande aktiviteter leder i sig inte till uppfyllande av nämndsmålet som handlar om att enheten ska formulera mål för det yttre miljöarbetet. Nya aktiviteter behöver formuleras för att bättre stämma överens med nämndsmålet. Fullmäktigemål - Cykeltrafiken Cykeltrafiken ska årligen öka. Fullmäktigemål - Kollektivtrafik Resandet med kollektivtrafik ska årligen öka. Fullmäktigemål - Ekologisk eller närproducerad mat Andelen ekologisk eller närproducerad mat i de kommunala verksamheterna ska uppgå till 70 procent år 2020. User: soljh, Printdate: 2015-05-05 15:19 3 FOKUSOMRÅDE - ETT VÄXANDE ATTRAKTIVT KALMAR Kalmar ska vara en växande och attraktiv kommun. Det är en förutsättning för att vara med i kampen om framtida etableringar, inflyttare och satsningar på infrastruktur. Kalmar är idag ett av Sveriges mest attraktiva besöksmål och vi fortsätter att utveckla detta. Men attraktiviteten ska också finnas i vardagen. För det behöver vi bra och varierade bostäder och en väl utbyggd infrastruktur i hela vår region. Vi ska fortsätta att erbjuda ett rikt kultur- och fritidsutbud och vi utvecklar att vi redan är ett spännande besöksmål. vi berättar gärna om allt bra vi gör och allt det positiva om Kalmar. Fokusområdets text i sin helhet finns att läsa i Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering för 2016-2017, sid 11-15. Kommentar Ett kommunövergripande samarbete för att minska hemlösheten i Kalmar är initierat. Att möjliggöra bostäder för alla är ett gemensamt ansvar för kommunen där socialnämnden utgör en begränsad men viktig del av de aktiva parterna i bostadsplaneringen. Fullmäktigemål - Bostadsplanering Kalmar ska planera för minst 300 bostäder årligen, varav 100 villatomter. User: soljh, Printdate: 2015-05-05 15:19 4 FOKUSOMRÅDE - HÖG KVALITET I VÄLFÄRDEN I Kalmar ska allas liv präglas av trygghet, kvalitet, tillgänglighet och delaktighet. Medborgare i Kalmar ska känna sig trygga med att kommunens välfärdsverksamheter alltid finns när enskilda behöver den och att verksamheten bedrivs med god kvalitet. Den fattigdom som drabbar barn ska med alla tillgängliga medel speciellt bekämpas. Varje barn och elev i Kalmar kommun ska utvecklas allsidigt, såväl socialt och emotionellt som kunskapsmässigt. Våra förskolor och skolor ska hålla en hög kvalitet. Fokusområdets text i sin helhet finns att läsa i Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering för 2016-2017, sid 17-19. Kommentar Socialnämndens huvuduppdrag inryms inom fokusområdet Hög kvalitet i välfärden. Merparten av socialnämndens nämndsmål svarar upp mot fokusområdets rubricering men ryms inte i fullmäktigmålen som är för detaljerade. Socialnämnden arbetar med generella åtgärder och riktade insatser inom välfärdsområdet. Nämnden arbetar exempelvis för att kvinnor inom socialpsykiatrin ska ha en högre grad av sysselsättning vid mätning i oktober 2015. Likaså ska de individuella placeringarna inom daglig verksamhet och sysselsättning under 2015. Ett omfattande förebyggande arbete pågår inom socialnämnden i utvalda bostadsområden i Kalmar. En mängd aktiviteter är planerade och ett stort antal genomförs kontinuerligt under året i de olika områdena, såsom caféverksamhet, spontan fotboll, föreningsbildningar, cykelträning för utlandsfödda kvinnor mm. Insatserna sker i nära samarbete med föreningsliv, frivilliga, kyrkan, privata aktörer, hyresgästförening mfl. Socialnämnden arbetar för att förbättra tidig upptäckt av alkohol- och drogvanor samt våld i nära relationer i utredningsarbetet. Genom samarbete med andra huvudmän bidrar socialnämnden till att förbättra samordningen av olika insatser. Fullmäktigemål - Förebyggande insatser bland barn och ungdomar Barn och ungas bruk av tobak, alkohol, dopingpreparat och narkotika ska minska. Bruket av droger ska aktivt bekämpas på alla nivåer men speciellt fokus ska riktas på förebyggande insatser bland barn och ungdomar. X Nämndsmål - Särskilt förebyggande - Trygg ute Socialförvaltningen arbetar med särskilt förebyggande arbete för områdena Norrliden, Berga och Oxhagen. Indikatorn Trygg ute sen kväll i polisens trygghetsundersökning ska vara högst 2 i mätningen 2016. Kommentar Specifika och riktade insatser och aktiviteter pågår i alla respektive bostadsområden. Vissa enheter planerar för aktiviteter som kan bidra till uppfyllande av målet medan andra enheters aktiviteter är svåra att se på vilket sätt de bidrar till måluppfyllandet. X Nämndsmål - Särskilt förbyggande - Oro för överfall och misshandel Socialförvaltningen arbetar med särskilt förebyggande arbete för områdena Norrliden, Berga och Oxhagen. Indikatorn Oro för överfall och misshandel i polisens trygghetsundersökning ska vara högst 2 i mätningen 2016. Kommentar Specifika och riktade insatser och aktiviteter pågår i alla respektive bostadsområden. Vissa enheter planerar för aktiviteter som kan bidra till uppfyllande av målet medan andra enheters aktiviteter är svåra att se på vilket sätt de bidrar till måluppfyllandet. X Nämndsmål - CAN undersökning alkohol Andelen alkoholkonsumenter, i CAN undersökningen, i åk 2 på gymnasiet minskar från 85% till 77% för pojkar och från 84 % till 77% för flickor jämfört med 2013. Kommentar Aktiviteten Fullt ös är genomförd. Utbildning "Ansvarsfull alkoholservering" är planerad till den 8 och 9 juni. Övriga aktiviteter påbörjas senare under året. Enkäter har gått ut till skolorna. Resultat färdigställställs under hösten. X User: soljh, Printdate: 2015-05-05 15:19 5 Nämndsmål - CAN undersökning narkotika Andelen ungdomar, i CAN undersökningen, i åk 2 på gymnasiet som någon gång använt narkotika minskar från 11 % till 8% för pojkar och från 8% till 5% för flickor jämfört med 2013. Kommentar En aktivitet påbörjas till hösten. En aktivitet pågår löpande under året. Enkäter har gått ut till skolorna. Resultat färdigställställs under hösten. X Nämndsmål - CAN undersökning rökning Andelen dagliga rökare, i CAN undersökningen, i åk 9 minskar från 16 % till 11 % för flickor och från 9 % till 5 % för pojkar jämfört med 2013. Kommentar Aktiviteten Tobaksfri Duo pågår. Samarbete med lokala idrotten för att minska rökning. Enkäter har gått ut till skolorna. Resultat färdigställställs under hösten. Fullmäktigemål - Bästa skolkommun Kalmar kommun ska bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner. Uppdrag - Förebyggande sociala insatser Pågående Socialnämnden får i uppdrag att tillsammans med kultur- och fritidsnämnden, Södermöre kommundelsnämnd och Kalmarsunds gymnasieförbund, forma en gemensam grupp som särskilt ska fokusera på förebyggande sociala insatser i utsatta bostadsområden. Kommentar Socialnämnden har upprättat en uppdragsbeskrivning där styrgrupp och arbetsgrupp utsetts. Arbetsgruppen påbörjar arbete i maj enligt uppdragsbeskrivning. Uppdrag - Drogpolitiskt program Pågående Socialnämnden får i uppdrag att ta fram ett nytt drogpolitiskt program med särskilt fokus på ungdomars användning av narkotika. Kommentar Styrgrupp och arbetsgrupp håller på att tillsättas. User: soljh, Printdate: 2015-05-05 15:19 6 FOKUSOMRÅDE - VERKSAMHET OCH MEDARBETARE Kalmar kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare och ett föredöme. Vi ska attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och även avveckla personal för ett hållbart arbetsliv. Vi eftersträvar en trygg arbetsmiljö där människor trivs och känner sig delaktiga. För att klara av detta behöver vi samverka inom kommunen och samarbeta externt med andra kommuner för att utveckla kompetensen och organisationen. Fokusområdets text i sin helhet finns att läsa i Verksamhetsplan med budget 2015 och ekonomisk planering 2016-2017, sid 20-22. Kommentar Socialnämnden slutförde införandet av rätt till heltid under 2014. Arbete pågår för att kunna öka antalet praktikplatser inom socialförvaltningen för de som har behov. Fullmäktigemål - Rätt till heltid Vid utgången av 2016 ska rätten till heltid (önskad sysselsättningsgrad) vara genomförd på nämnder och bolag. Arbetet ska ske inom befintliga budgetramar. Fullmäktigemål - Praktikplatser Kalmar kommun ska till utrikes födda årligen erbjuda cirka 150 praktikplatser. Fullmäktigemål - Jämställdhetssäkrad verksamhet Kommunens verksamhet ska vara jämställdhetssäkrad. X Nämndsmål - Fastställd jämställdhetsplan I november 2015 finns en fastställd jämställdhetsplan för socialnämndens område. Kommentar Arbetet med att ta fram en jämställdhetsplan är i startgroparna. Fullmäktigemål - Sjukfrånvaron Sjukfrånvaron ska minska i både förvaltningar och bolag. X Nämndsmål - Minskning av ackumulerad sjukfrånvaro Den ackumulerade sjukfrånvaron i % av arbetad tid ska minska under 2015 jämfört med 2014. Kommentar Information om arbetet ska ges till enhetscheferna i verksamhetsområde funktionsnedsättning och verksamhetsområde arbete och sysselsättning. Förbättringsteam bestående av enhetschefer skapas. Aktiviteter inriktade mot korttidsfrånvaro och friskfaktorer. Sjukfrånvaro ökar inom nämndens område liksom det gör nationellt. Uppdrag - Välfärdsbokslutet Pågående I årsrapporten ska respektive nämnd redovisa hur man använder välfärdsbokslutet i verksamheten. Samverkan och samarbete kring åtgärder måste fördjupas. Både internt inom Kalmar kommun och externt. Kommentar Diskussioner pågår med Kansli och omvärldsenheten om hur samordning och arbete med välfärdsbokslutet ska organiseras. Uppdrag - Service och bemötande Pågående Alla nämnder får i uppdrag att genomföra aktiviteter för att ytterligare förbättra service- och bemötandefrågor. User: soljh, Printdate: 2015-05-05 15:19 7 Kommentar Socialförvaltningen har flyttat till nya lokaler för att öka tillgängligheten och servicen för besökare till förvaltningen. Aktiviteter pågår för att arrangörer av tillfälliga arrangemang med alkoholtillstånd ska uppleva ett bra och professionellt bemötande. E-tjänster för försörjningsstöd ska införas och arbete pågår för att möjliggöra detta. Arbete pågår för att öka antalet rapporterade avvikelser som ett led i förvaltningens kontinuerliga utvecklings- och kvalitets arbete. Genom att ta till vara på synpunkter och klagomål som inkommer till socialförvaltningen arbetar förvaltningen aktivt med service- och bemötandefrågor. Arbete pågår för att möjliggöra en ökad delaktighet för brukarna i sina insatser, genom aktiviteter som är kopplade till den enskildes genomförandeplan. Alla enheter inom socialförvaltningen som arbetar med personer med funktionsnedsättning ska under 2015 formulera hur anhöriga ska bemötas. Alla barn och unga som är placerade eller bor i LSS bostad ska ha en planering för hur vårdnadshavare ska göras delaktiga under placeringstiden. User: soljh, Printdate: 2015-05-05 15:19 8 EGNA VERKSAMHETSSPECIFIKA MÅL OCH AKTIVITETER Här kan förvaltningar och bolag lägga in egna mål och aktiviteter som man vill följa upp, utan koppling till kommunfullmäktiges fokusområden och mål. Socialnämndens egna mål Under denna rubrik lägger socialnämnden in sina nämndsmål som inte är kopplade till fullmäktigemålen. X Nämndsmål - Barnavårdsutredningar - alkohol- och drogvanor I alla barnavårdsutredningar ska det särskilt framgå att frågor om barnets egna alkohol- och drogvanor har utretts. Kommentar Merparten av enheternas aktiviteter är formulerade på ett sätt som inte säkerställer att målet kan uppnås. Att överväga om frågan om alkohol- och drogvanor ska ställas är inte en tillräcklig aktivitet utifrån målformuleringen. X Nämndsmål - Månadsuppföljningar utifrån fastställda indikatorer Samtliga enheter arbetar vid slutet av 2015 kontinuerligt med månadsuppföljningar utifrån fastställda indikatorer. Indikatorerna ska där det är möjligt vara könsuppdelade. Kommentar Aktiviteter pågår som syftar till att målet kan uppnås. X Nämndsmål - Introduktion enligt kommungemensam riktlinje Samtliga nyanställda medarbetare under 2015 har fått introduktion enligt den kommungemensamma riktlinjen. Kommentar Aktiviteter bedöms kunna bidra till att målet uppfylls. X Nämndsmål - Sysselsättning kvinnor - socialpsykiatrin Andel kvinnor som har insats inom socialpsykiatrin och som har sysselsättning är högre i oktober 2015 jämfört med den kartläggning som genomfördes 2013. Kommentar Riktade insatser mot målgruppen samt enheternas aktiviteter bedöms kunna bidra till att målet uppfylls. X Nämndsmål - Sysselsättning - Daglig verksamhet Andelen brukare, kvinnor och män, inom daglig verksamhet och sysselsättning som under 2015 får en anställning på öppna arbetsmarknaden är högre än 2014. Kommentar Ytterligare aktiviteter bedöms kunna behövas på enhetsnivå för att målet ska nås. User: soljh, Printdate: 2015-05-05 15:19 9 X Nämndsmål - Sysselsättning - individuell placering Andelen brukare, män och kvinnor, inom daglig verksamhet och sysselsättning som under 2015 får en individuell placering är högre än 2014. Kommentar Aktiviteter pågår som bedöms kunna bidra till att målet uppfylls. X Nämndsmål - Bistånd öppenvård missbruk Andelen biståndsbedömda insatser inom öppenvård missbruk och beroende uppgår till 50 % av utförda insatser 31 december 2015. Kommentar De aktiviteter som myndighetsutövningen utför bedöms kunna bidra med en ökning av antalet biståndsbedömda beslut. Planerad aktivitet inom insats Missbruk och beroende bedöms inte kunna bidra till måluppfyllelse. Aktivitet behöver omformuleras. X Nämndsmål - Införande av metod - missbruk Under 2015 införs en metod för uppföljning inom missbruksvården. Kommentar Planerade aktiviteter tillsammans med insats från förvaltningens metodstödjare bedöms kunna bidra till att målet uppfylls. X Nämndsmål - Verksamhetsbeskrivning - bemötande anhöriga Alla enheter som arbetar med personer med funktionsnedsättning har i sin verksamhetsbeskrivning formulerat hur anhöriga ska bemötas och introduceras. Kommentar Aktiviteter pågår som bedöms kunna bidra till att målet uppfylls. X Nämndsmål - Barnavårdsutredningar - våld i nära relationer I alla barnavårdsutredningar ska det särskilt framgå att det har utretts om barnet har utsatts för, eller bevittnat, våld i nära relationer. Kommentar Merparten av enheternas aktiviteter är formulerade på ett sätt som inte säkerställer att målet kan uppnås. Att överväga om frågan om våld ska ställas är inte en tillräcklig aktivitet utifrån målformuleringen. X Nämndsmål - Planering vårdnadshavare Alla barn och unga som är placerade enligt SoL/LVU eller har beslut om bostad för barn och ungdom enligt LSS har en planering för hur vi arbetar med vårdnadshavare under placeringstiden. Kommentar User: soljh, Printdate: 2015-05-05 15:19 10 Aktiviteter pågår som syftar till att uppnå målet. X Nämndsmål - Hemlöshet situation 2 Alla kvinnor och män som har en placering via socialtjänsten och befinner sig i situation 2 (Socialstyrelsens definition vid hemlöshet) har ett boende ordnat före utskrivning. Kommentar Vissa av enheternas aktiviteter kommer troligen inte bidra till att målet uppfylls då dessa inte syftar till att enskilda har ett ordnat boende före utskrivning. Brist på bostäder alternativt att enskilda nekas bostad av socialförvaltningens hyresvärdar är en del av problematiken. Fortsatta aktiviteter bör inriktas på det övergripande samarbetet kring bostadsförsörjning och möjligheterna för enskilda att få förstahandskontrakt. X Nämndsmål - Inför placering - Samordnad individuell plan (SIP) Inför placering SoL/LVU eller beslut om bostad för barn och ungdom enligt LSS, ska alla barn och unga som har eller har behov av kontakt med BUP eller barnhabiliteteringen ha en samordnad individuell plan, SIP. Kommentar Aktiviteter pågår som syftar till att uppnå målet. X Nämndsmål - E-tjänst för försörjningsstöd Senast december 2015 är e-tjänst för försörjningsstöd infört. Kommentar Aktiviteter pågår som bidrar till att målet kan uppfyllas. X Nämndsmål - SMADIT Minst 15% av förare, kvinnor och män, boende i Kalmar kommun misstänkta för rattfylleri och/eller drograttfylleri har påbörjat behandling genom SMADIT. Kommentar Månatliga uppföljningar under första kvartalet visar att antalet personer som påbörjat behandling genom SMADIT är för få för att målet ska kunna uppnås om trenden håller i sig. X Nämndsmål - Placerade barn- Samordnad individuell plan (SIP) Alla placerade barn och unga enligt SoL/LVU eller barn och unga med beslut om bostad för barn och ungdom enligt LSS som har eller har behov av kontakt med BUP eller Barnhabiliteringen, ska ha en samordnad individuell plan, SIP senast 2015-09-30. Kommentar Aktiviteter pågår som syftar till att uppnå målet. X User: soljh, Printdate: 2015-05-05 15:19 11 Nämndsmål - Hemlöshet situation 1 Kvinnor och män som har kontakt med socialtjänsten finns inom situation 1 (Socialstyrelsens definition vid hemlöshet) maximalt en månad. Kommentar Regelbundna månatliga mätningar visar på att antalet återrapporterade akut hemlösa under första kvartal har minskat något. Aktiviteterna som är planerade bedöms kunna bidra till att målet delvis uppnås. X Nämndsmål - Kunskap om uppsökande och förebyggande arbete Samtliga medarbetare inom förvaltningen har kunskap om sin/förvaltningens roll i det uppsökande och förebyggande arbetet. Kommentar Aktivitet éj påbörjad. X Nämndsmål - Avvikelser Antalet rapporterade avvikelser ökar vid samtliga enheter under 2015. Kommentar Aktiviteterna för att uppnå målet handlar om informationsöverföring till medarbetarna så att antalet avvikelser ökar. Fler aktiviteter behövs för att möjiggöra att målet nås. X Nämndsmål - Genomförandeplan Alla brukare, såväl män som kvinnor, flickor som pojkar, har en genomförandeplan som används i det dagliga arbetet där brukaren varit delaktig och där planen följts upp minst en gång per år. Kommentar Intern- och egenkontrollsrutinen för akt och journalgranskning blir en viktig del i bedömningen om målet kring genomförandeplaner uppfylls. En stor intern satsning på utbildning av all personal kring genomförandeplanering genomförs och bedöms kunna bidra till att uppfylla målet. Riktade aktiviteter genomförs för att möjliggöra en ökad delaktighet från brukaren. X Nämndsmål - Alkoholtillstånd - bemötande Samtliga arrangörer för tillfälliga arrangemang till allmänheten som är föremål för alkoholtillstånd upplever ett bra och professionellt bemötande. Kommentar Aktivitet ej påbörjad. Aktiviteterna påbörjas under tertial två när ansökningar om alkoholtillstånd för tillfälliga arrangemang börjar komma in. Aktivitet Ansvarig Status Aktivitet - Möte med sökande Cecilia Frid Ej påbörjad User: soljh, Printdate: 2015-05-05 15:19 Färdigställandegrad Kommentar 12 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 0480-45 09 50 2015-05-13 SN 2015/0013.11.01 Socialnämnden Delegeringsbestämmelser Socialnämnden tillägg Förslag till beslut Tillägg sker i delegeringsbestämmelserna enligt förslag i bilaga. Bakgrund Socialnämnden beslutade 2013-05-21 om en reglering av timersättning för utförande av personlig assistans enligt LSS till privata assistansanordnare. För att underlätta handläggningen av den ekonomiska ersättningen till de privata assistansanordnarna sker tillägg i delegeringsbestämmelserna. Tilläggen finns i bilaga och är markerade med rött. Kristina Appert Avdelningschef ekonomi Bilaga Förändring i delegation för p-ass Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel 0480-45 00 00 vx │ Kristina.Appert@kalmar.se Cecilia Frid Socialchef Bilaga - Utdrag ur socialnämndens delegeringsbestämmelser 11. Insatser för funktionshindrade enligt LSS och SoL Tilläggen i delegeringen är markerade med rött. 1 2 3 4 5 Ärendegrupp Lagar mm Lägsta beslutsnivå Bistånd i form av avlösarservice för barn och ungdom 0-20 år SoL (avser fysiskt funktionshindrade) 4 kap 1 § SoL 6 Beslut om bistånd till psykiskt funktionshindrade i form av a. särskilt boende b. sysselsättning (ex Gumsen, individuell placering) Beslut om sökande tillhör lagens personkrets Beslut om bistånd i form av boendestöd (enl. kommunens riktlinjer) Beslut om biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del som inte täcks av beslut enligt 51 kap SFB a. upp till 40 tim./v b. över 40 tim./v c. assistansbeslut i kombination med korttidsvistelse a. 6 b. 6 4 kap 1 § SoL 1 § LSS 6 4 kap 1 § SoL 6 9 § 2 LSS a. 6 b. 2 c. 2 Kommentar 6 Beslut om ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistans enl 9 § 2 LSS a. för merkostnad vid ordinarie personlig assistents sjukfrånvaro b. upp till av kommunen fastställt timbelopp c. begäran om komplettering vid ofullständig ansökan om och/eller redovisning av faktiska kostnader upp till Försäkringskassans schablonersättning Godkännande av redovisade faktiska kostnader av ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistans enligt LSS, upp till Försäkringskassans schablonersättning Beslut om avvisande av ansökan om ekonomiskt stöd till faktiska kostnader för personlig assistans enligt LSS upp till Försäkringskassans schablonersättning, vid ej inkommen redovisning efter begäran om komplettering eller vid ofullständig redovisning Beslut om avslag på ansökan om ekonomiskt stöd till faktiska kostnader för personlig assistans enligt LSS upp till Försäkringskassans schablonersättning, vid fullständig men ej godkänd redovisning Beslut att utbetala assistansersättning till annan person än den som är berättigad till insatsen Ekonomiassistent 9 § 2 LSS 4 Avser Avdelningschef ekonomi 9 § 2 LSS 4 Avser Avdelningschef ekonomi 9 § 2 LSS 3a 11 § LSS 5 Avser de fall då brukaren är egen arbetsgivare. TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 0480-450950 2015-05-13 SN 2014/0652.03.01 Socialnämnden Information angående tillämpning av riktlinje om avgifter för placerade barn Förslag till beslut Socialnämnden ger uppdrag åt socialförvaltningen att göra översyn av riktlinjen om avgifter och ersättningar. Bakgrund Kommunfullmäktige har fastställt riktlinje (KS 2013/0614) om avgifter och ersättningar inom Socialförvaltningen. Riktlinjen omfattar bl. a. att föräldrar är skyldiga att bidra till kommunens kostnader för det barn som är placerat eller får omvårdnad i ett annat hem än det egna. Beloppet ska beräknas enligt Försäkringskassans regler för betalningsskyldighet för underhållsstöd. Utifrån riktlinjen har Socialförvaltningen fastställt en rutin som beskriver hur avgiften ska handläggas och administreras. Riktlinjen har ännu inte börjat tillämpas p.g.a. att den kräver stora administrativa resurser. Arbetsuppgiften inryms inte inom nuvarande bemanning. Med anledning av den övergripande översyn som nu sker av kommunens administration i ”Stabil ekonomi” är förslaget att avvakta tills den utredningen är klar. Förslaget är också att det sker en översyn av avgifts- och ersättningsriktlinjen. Kristina Appert Avdelningschef ekonomi Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel 0480-45 00 00 vx │Kristina.Appert@kalmar.se Cecilia Frid Socialchef TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johnny Lesseur 0480-450860 2015-05-09 SN 2015/0194.11.03 Socialnämnden Riktlinjer placerade barn och unga Förslag till beslut Socialnämnden fastställer upprättat förslag till riktlinjer för placerade barn och unga. Bakgrund Socialnämnden har hittills saknat skriftliga riktlinjer för arbetet med placerade barn och unga. Det framtagna förslaget till riktlinjer avses utgöra ett övergripande styrdokument för socialtjänstens arbete med vård i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende. Riktlinjerna ska bidra till en rättssäker handläggning för barn och unga som placeras utanför hemmet. Riktlinjerna ska även bidra till att vården av barn och unga är trygg, säker, effektiv och kunskapsbaserad. Riktlinjerna ska ge personal som arbetar med placerade barn och unga stöd och vägledning i arbetet. Förslaget till riktlinjer har utarbetats av en arbetsgrupp, under ledning av verksamhetsutvecklare Britt Kronberg och i övrigt bestående av enhetschefer inom Socialförvaltningens verksamhetsområde för mottagning och utredning. Johnny Lesseur Verksamhetschef Cecilia Frid Socialchef Bilaga Placerade barn och unga – riktlinjer, 150504; dnr SN 2015/0194.11.03 Socialförvaltningen Vc Adress Box 834, 39128 Kalmar │ Besök Nygatan 36 Tel 0480-45 00 00 vx │ Johnny.Lesseur@kalmar.se SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Dnr SN 2015/0194.11.03 Britt Kronberg 2015-05-04 Placerade barn och unga – riktlinjer 1 (19) 2 (19) Innehållsförteckning Placerade barn och unga – Riktlinjer ......................................................................... 4 Syfte ........................................................................................................................... 4 Målgrupp ................................................................................................................... 4 Avgränsningar .......................................................................................................... 4 Mål ............................................................................................................................. 4 Grundläggande regler och principer ................................................................. 5 Barnets bästa ........................................................................................................ 5 Lagstiftning .......................................................................................................... 5 God vård .............................................................................................................. 6 Evidensbaserad praktik ........................................................................................... 6 Jämlikhet ................................................................................................................... 6 Samverkan................................................................................................................. 6 Samordning av insatser inom socialförvaltningen .......................................... 7 Samverkan kring hälsa inkl. tandvård ............................................................... 7 Samverkan kring utbildning ............................................................................... 7 Vårdens genomförande........................................................................................... 8 Vårdplan ............................................................................................................... 8 Genomförandeplan ............................................................................................. 8 Utrustning ............................................................................................................ 8 Val av placering ........................................................................................................ 9 Familjehem inklusive privatplacering ............................................................... 9 Placering av ensamkommande flyktingbarn.................................................... 9 Jourhem ................................................................................................................ 9 Konsulentstödda familjehem...........................................................................10 Hem för vård eller boende (HVB) .................................................................10 Familjehemsutredning ...........................................................................................10 Barnet eller den unge.............................................................................................11 Barnets rätt till delaktighet ...............................................................................11 Följa vården ............................................................................................................12 Socialsekreterarens kontakt med barnet ........................................................12 Samtal med barn och unga...............................................................................12 Samtal med vårdnadshavare/god man ...........................................................12 Samtal med familjehemsföräldrarna eller personal på HVB .......................12 Hälsa och hälsokontroller ................................................................................13 Utveckling och socialt beteende......................................................................13 Följa barnets skolgång ......................................................................................13 3 (19) Uppföljningsintervjuer – Att lära av fosterbarn ...........................................13 Insatser enligt LSS .............................................................................................13 Övervägande ......................................................................................................14 Omprövning ......................................................................................................14 Misstanke om att barnet far illa i familjehemmet .........................................14 Vårdnadshavare eller förälder..........................................................................14 Ansökan om god man eller förvaltare (för myndiga personer) ..................14 God man – ensamkommande barn ................................................................15 Särskilt förordnad vårdnadshavare – ensamkommande barn.....................15 Råd, stöd och annan hjälp till föräldrarna .....................................................15 Umgänge.............................................................................................................16 Umgängesbegränsning ......................................................................................16 Planering inför vårdens upphörande ..............................................................16 Socialnämndens ansvar efter avslutad vård .......................................................16 Uppföljning oberoende av samtycke ..................................................................17 Föräldrars ersättningsskyldighet ..........................................................................17 Avtal.........................................................................................................................17 Familjehem .........................................................................................................17 HVB ....................................................................................................................17 Stöd till familjehemmet (gäller även jourhem) ..................................................17 Vårdnadsöverflyttning till familjehemsföräldrar ...............................................18 Anmälan till överförmyndaren.............................................................................18 Ersättningar/Omkostnader och arvode .............................................................19 4 (19) Placerade barn och unga – Riktlinjer Syfte Riktlinjerna är ett övergripande styrdokument för socialtjänstens arbete med vård i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende. Riktlinjerna ska bidra till en rättssäker handläggning för barn och unga som placeras utanför hemmet. Riktlinjerna ska även bidra till att vården av barn och unga är trygg, säker, effektiv och kunskapsbaserad. Riktlinjerna ska ge personal som arbetar med placerade barn och unga stöd och vägledning i arbetet. Målgrupp Riktlinjerna riktar sig till handläggare och personal som arbetar med placeringar av barn och unga, men även övriga berörda inom socialtjänsten. Avgränsningar Riktlinjerna omfattar socialtjänstens arbete med barn och unga 0-201 år, som behöver vård utanför det egna hemmet med stöd av beslut om vård enligt SoL eller LVU. Riktlinjerna behandlar barn och unga som placeras i familjehem eller HVB. Riktlinjerna omfattar inte barn som får insatsen boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar, som behöver bo utanför föräldrahemmet enligt 9 § första stycket p 8 LSS. Riktlinjerna avser inte att beskriva utredning i barnavårdsärende utan förutsätter att det redan har gjorts en utredning av barnets behov av skydd eller stöd enligt 11 kap 1 och 2 §§ SoL. Riktlinjerna omfattar placering av ensamkommande barn vid beslut om anvisning från migrationsverket. Mål Socialnämnden har, ett särskilt ansvar att verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. (5 kap 1 § SoL) Barnets bästa ska alltid beaktas och det ska framgå av dokumentationen hur barnets röst har kommit till uttryck. Familjehemmet eller den institution som tar emot ett barn ska ha god kunskap och goda förutsättningar att utöva vård av barn och unga. All vård utanför hemmet ska följa BBIC:s struktur för genomförande och uppföljning av vården. Barn och unga ska få ta del av insatser som bygger på bästa tillgängliga kunskap genom en evidensbaserad praktik Barn som är föremål för socialtjänstens insatser ska ha samma livschanser och möjligheter som andra barn. Målet med placeringen av barn och unga är generellt sett att barn ska återförenas med sina föräldrar. Barnets eller den unges behov av kontakt med sina Vård enligt LVU ska upphöra senast när den unge fyller 21 år. Placeringar kan pågå tom sommaren då ungdomen slutfört gymnasiestudier. 1 5 (19) föräldrar före, under och efter en placering är av särskild vikt för att barnet eller den unge ska utvecklas gynnsamt. Under en pågående placering ska arbetet med att stödja en positiv förändring i hemmiljön, syftande till att göra placeringstiden så kort som möjligt, prioriteras. Grundläggande regler och principer Ledstjärnan för det sociala arbetet är portalparagrafen i socialtjänstlagen, 1 kap 1§, vilken slår fast att socialtjänsten ska vila på demokratins och solidaritetens grund och främja människornas sociala och ekonomiska trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Vägledande principer för individuellt inriktade insatser inom socialtjänsten är bland annat helhetssyn, frivillighet och självbestämmande, normalisering kontinuitet, flexibilitet och närhet2. Principerna om kontinuitet, flexibilitet och närhet ska vara vägledande för socialtjänstens handläggning av alla ärenden som rör placerade barn. Detta innebär att socialtjänsten strävar efter att placerade barn ska möta samma socialsekreterare under en längre period, för att en förtroendefull relation ska kunna skapas. varje insats ska vara individuellt anpassad placeringar bör ske så nära hemmiljön som möjligt Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning i förhållande till gällande lagstiftning. Beslut ska fattas utifrån den enskildes individuella behov. Barnets bästa Den överordnade principen i socialtjänstlagen är barnets bästa enl. 1 kap 2 §. Detta innebär att andra principer kan få stå tillbaka om det krävs för barnets bästa. Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. Motsvarande bestämmelse finns i 1 § 5 st. LVU, Vid beslut enligt denna lag ska vad som är bäst för den unge vara avgörande. Detta innebär att socialtjänstens alla verksamheter ska ha ett barnperspektiv. Barnperspektivet bygger på artikel 3 i FN:s barnkonvektion. När barn är inblandade ska barnets bästa alltid beaktas särskilt, även när det gäller bistånd till någon annan än barnet självt, exempelvis till en förälder. Om det uppstår en intressekonflikt mellan barnets och de vuxnas intresse väger barnets intresse tyngst. Inför alla beslut inom socialtjänsten ska det göras en bedömning av vad som är bäst för just det barnet. Lagstiftning Riktlinjen baseras på gällande lagstiftning, FN:s barnkonvention samt socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd inom området. Socialtjänstens arbete med barn- och ungdomsvård regleras främst genom socialtjänstlagen (2001:453), SoL, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52), LVU, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 2 Förarbeten till 1980 års socialtjänstlag 6 (19) (1993:387), LSS och socialtjänstförordningen (2001:937), SoF. Dessutom gäller grundläggande kommunal lagstiftning ex. förvaltningslag (1986:223), FvL, offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL och kommunallagen (1991:900), KL) Handläggare ska hålla sig uppdaterade om lagar och föreskrifter inom sitt verksamhetsområde. God vård Socialnämnden ska enligt 6 kap 1 § SoL sörja för att barn och unga som behöver vårdas eller bo utanför det egna hemmet tas emot i ett familjehem eller hem för vård eller boende. Socialnämnden ansvarar för att den som har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård. Enligt 6 kap 1 § föräldrabalken, FB, har alla barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Evidensbaserad praktik Ett evidensbaserat arbetssätt har som målsättning att: Så långt det är möjligt ha en vetenskaplig och professionellt förankrad uppfattning om orsakerna till och lämpliga insatser för klientens behov och problem. Beakta klientens egen uppfattning om orsakerna till och lämpliga insatser för hans eller hennes behov eller problem. Så långt möjligt välja och föreslå insatser som beaktar kunskaper från forskningen, från egna och kollegers erfarenheter och från klienten. Så långt möjligt ta ansvar för och följa upp insatsernas effekter på klientens livssituation.3 Jämlikhet Som ett led i kvalitetsarbetet ska socialförvaltningen aktivt arbeta för ett medvetet förhållningssätt kring jämlikhet för att säkerställa likvärdig service, resursfördelning och inflytande för alla. Diskriminering är förbjuden i verksamhet inom socialtjänsten enl. Diskrimineringslagen (2008:567). Lagen ska motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Vården ska dock vara individanpassad vilket innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för klientens specifika behov. Det innebär t.ex. att å ena sidan uppmärksamma att flickor och pojkar som grupper kan ha olika behov av insatser, men å andra sidan se individens behov oavsett kön. Samverkan Enligt Socialtjänstlagen, SoL, 5 kap § 1 a har socialnämnden en skyldighet och ett ansvar för att samverkan kommer till stånd i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Socialnämnden ska samverka med andra samhällsorgan för att barn och unga i familjehem eller hem för vård eller boende ska få lämplig utbildning och sina behov av hälso- och sjukvård och tandvård tillgodosedda.(SOSFS 2012:11) 3 Oscarsson Lars, Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten, SKL 2009 7 (19) Samordning av insatser inom socialförvaltningen En samordning av insatser behövs då hela eller delar av familjen har, eller är i behov av insatser från flera enheter inom socialförvaltningen. Erbjudna insatser ska samordnas till en vårdkedja och komplettera varandra, för att på bästa möjliga sätt ge hela familjen det stöd och den hjälp de behöver. Barnets behov ska vara i centrum. Se rutin Samordning internt – myndighetshandläggning i Verksamhetshandboken. Samordnad individuell plan (SIP) Samordnad individuell plan (SIP)ska användas om barnet eller den unge har behov av insatser från hälso- och sjukvården samt socialtjänst. Se Verksamhetshandboken. Samverkan kring hälsa inkl. tandvård Överenskommelse finns om samverkan mellan BUP och kommunernas socialtjänst i Kalmar län. Riktlinjerna syftar till att tydliggöra samverkan och respektive huvudmans ansvar för målgruppen barn 0 tom 17 år, som är i behov av samtidiga insatser från barnpsykiatrin inom landstinget och från socialtjänsterna i kommunerna. 4 Se Verksamhetshandboken. Samverkansöverenskommelse mellan länets kommuner och landstinget i Kalmar län, angående hälsoundersökning inkl. tandvård av barn som placeras enl. SoL och LVU, håller på att utarbetas. Den kommer att implementeras under hösten 2015 och finns framöver i Verksamhetshandboken. Asylsökande barn och unga samt barn och unga som vistas i landet utan tillstånd har rätt till hälso- och sjukvård samt tandvård på samma villkor som övriga barn. Samverkan kring utbildning Det finns en Överenskommelse mellan Barn- och ungdomsförvaltningen och Socialförvaltningen avseende omhändertagna barn gällande Kalmar kommun. Överenskommelsen avser kontakter mellan Socialförvaltningen och Barn- och ungdomsförvaltningen, i samband med placering respektive avslut av placering av grundskolepliktig elev eller barn i barnomsorg/förskoleverksamhet, i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB). Se Verksamhetshandboken. Socialstyrelsen har tillsammans med Skolverket utarbetat en vägledning om placerade barns och ungas utbildning och hälsa. 5 Av vägledningen framkommer bl.a. ”Rektor vid den skola som eleven går på ansvarar för beslut om elevens rätt till särskilt stöd. Det är hemkommunen, dvs. i normalfallet den kommun där eleven är folkbokförd, som ansvarar för att eleverna fullgör sin skolplikt. Barn som placeras i familjehem i en annan kommun folkbokförs oftast i den nya kommunen. I sådana fall övergår skolpliktsansvaret och kostnadsansvaret för elevens skolgång till den nya kommu4 5 Placerade barns skolgång och hälsa – ett gemensamt ansvar.(2013) Placerade barns skolgång och hälsa – ett gemensamt ansvar.(2013) 8 (19) nen. Placerade barn har samma rätt till särskilt stöd från skolan, som alla andra barn och det är folkbokföringskommunen som ansvarar för detta. Socialtjänsten har ansvaret för de eventuella stödinsatser enligt SoL som kan bli aktuella utifrån barnets vårdbehov. Socialtjänsten ansvar är avgränsat till de extra insatser som barnet kan behöva av sociala eller psykologiska skäl. Socialtjänsten ansvarar inte för sådant som åvilar andra huvudmän. Åtgärder som omfattas av skollagen kan alltså inte ses som en socialtjänstinsats.” Är barnet placerad på HVB i en annan kommun har barnet däremot normalt sett kvar sin folkbokföring i hemkommunen vilket betyder att hemkommunen ansvarar för eventuella stödinsatser i skolan i den nya kommunen. Vårdens genomförande Vårdplan Vårdplanen ska upprättas innan socialnämnden fattar beslut om vård, senast samma dag placeringen genomförs. Vid ett omedelbart omhändertagande enligt LVU behöver inte vårdplan upprättas genast, men ska kunna presenteras i samband med att ansökan om vård görs. Det övergripande syftet med vårdplanen är att tydliggöra mål och medel med vården utifrån det enskilda barnets behov. Vårdplanen beskriver vad som behöver göras. Det är viktigt att vårdplanen är tydligt och konkret utformad så att barn, vårdnadshavare och familjehem resp. personal på HVB kan förstå innebörden av förslaget. Om orsaken till placeringen av barnet är brister i föräldraförmågan ska det i vårdplanen tydligt formuleras vilka förändringar som krävs av vårdnadshavarna för att barnet ska kunna återvända hem. Vårdplanen upprättas av ansvarig handläggare. Vårdplanens innehåll regleras i 5 kap. 1 a § SoF. BBIC:s formulär och stöddokument ska användas. Genomförandeplan Vårdplanen ska kompletteras med en genomförandeplan som beskriver hur vården ska genomföras i praktiken. Genomförandeplanen ska vara färdig inom 2 veckor efter att placeringen genomförts. Genomförandeplanen ska följas upp vid ett första tillfälle senast 4 veckor efter att placeringen verkställts. Förändringar kan behöva göras eller oklarheter vid upprättandet av planen kan behöva rättas till. Vad en genomförandeplan ska innehålla regleras i 5 kap. 1 a § andra stycket SoF. Se vidare rutin i Verksamhetshandboken, Uppföljning placeringsärenden – under 18 år samt Uppföljning placeringsärenden – personer över 18 år. BBIC:s formulär och stöddokument ska användas. Utrustning Socialnämnden ansvarar för att de som placeras i familjehem eller HVB är utrustade med kläder som behövs för den närmaste årstiden. Barnet kan även ha behov av fritidsutrustning och liknande. Vad som ska köpas styrs av barnets behov, vad barnet redan har och hur länge placeringen förväntas pågå. I samband med placeringen kan barnet behöva utrustning i form av kläder eller annat t.ex. utrustning till fritidsaktiviteter eller leksaker. En av BBIC:s grundprinciper är att alla barn ska ha likvärdiga möjligheter. Familjehemsplacerade 9 (19) barn kan behöva förstärkningar på olika områden för att de ska uppnå likvärdiga möjligheter. Val av placering Familjehem inklusive privatplacering Familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn och unga för stadigvarande vård och fostran och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt, d.v.s. inte i förvärvssyfte. Många gånger kan släktingar eller andra närstående bli familjehem för barnet och ska alltid komma i fråga i första hand. Om det inte finns släktingar eller andra närstående eller om dessa inte är lämpliga, kan eller vill ta hand om barnet kan barnet flytta till ett familjehem som socialtjänsten rekryterar. Privatplacering är en överenskommelse mellan vårdnadshavaren och det aktuella hemmet. Enligt 6 kap. 6 § SoL får emellertid ett barn inte utan socialnämndens medgivande tas emot för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller någon annan som har vårdnaden om honom eller henne. Även om själva placeringen inte initierats av socialnämnden ska nämnden göra en utredning och därefter ta ställning till om det finns förutsättningar för att lämna medgivandet till det hem som vårdnadshavaren/vårdnadshavarna har placerat barnet i. Det är nämnden i vårdnadshavarens hemkommun som prövar frågan. Om det i samband md medgivandeutredningen kommer fram uppgifter, som visar att barnet kan ha ett vårdbehov, ska en utredning om barnets behov inledas enligt 11 kap 1 § SoL. Barn som placeras privat bedöms inte ha något vårdbehov, varför ersättning inte utgår från socialnämnden. Vården av barnet ska dock övervägas enligt 6 kap 8 § SoL var sjätte månad. Se rutin Ansökan om medgivande för privatplacering – barn i Verksamhetshandboken. Barnet omfattas också av bestämmelsen om flyttningsförbud, enligt 24 § LVU, som beslutas av den socialnämnd som lämnat medgivandet. Vid privatplacering upprättas det en personakt för barnet. En sådan akt är undantagen från gallringsreglerna enligt 12 kap 2 § första stycket punkt 3 SoL. Placering av ensamkommande flyktingbarn Ensamkommande flyktingbarn ska utredas på samma sätt som barn som bor och lever i Sverige. Av rättssäkerhetsskäl bör dock nämnden inte godkänna privata placeringar av ensamkommande flyktingbarn.6 Anledningen är bl.a. att barnen vid privatplacering går miste om nämndens skyldighet att noga följa vården, vilket riskerar att barnets individuella behov inte uppmärksammas i tillräcklig grad. Dessutom kan nämnden inte vara säker på att placeringen är förälderns eget beslut. Jourhem Jourhem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn och unga för tillfällig vård och fostran och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Ett barn får inte vårdas i jourhem längre tid än 2 månader efter avslu6 Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar, Socialstyrelsen (2013) 10 (19) tad utredning, dvs. max sex månader. Ett jourhem ska vara lika väl utrett som ett familjehem. Socialnämnden har kontrakterat ett antal familjehem som jourhem. Dessa familjer arvoderas på så sätt att en av föräldrarna är hemma på heltid och familjen är beredd att ta emot barn på kort varsel. Tillfälliga placeringar av barn ska därmed i första hand placeras (om nätverket inte är en möjlighet) i ett kontrakterat jourhem, därefter i ett annat familjehem, som har möjlighet att ta emot en tillfällig placering. De kontrakterade jourhemmen har ett tidsbestämt avtal. Med familjehem som tar emot tillfälliga placeringar, upprättas avtal för varje aktuell placering. Se vidare rutiner Jourhemsplacering kontorstid och Jourhemsplacering beredskap i Verksamhetshandboken. Konsulentstödda familjehem Huvudregeln är att inte placera barn i konsulentstödda familjehem. Undantaget är exempelvis om det inte finns något ledigt familjehem eller om det inte finns något som matchar barnet/den unges behov. Socialnämnden har samma ansvar för det placerade barnet även om hemmet har rekryterats av och får stöd från en enskild verksamhet. Den enda skillnaden jämfört med en ”vanlig” familjehemsplacering är att råd, stöd och annan hjälp enligt 6 kap. 7 § SoL även ges till familjehemmet av den konsulentstödda verksamheten. Hem för vård eller boende (HVB) HVB är ett boende som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse tillsammans med insatser i form av vård eller boende. Vid val av HVB-placering ska om möjligt i första hand kommunens interna HVB väljas med tanke på närhetsprincipen. Kalmar kommun har avtal med SKI, Kommentus Inköpscentral. SKI genomför upphandling av HVB-hem. För placering på externa HVB se vidare under rubriken Avtal – HVB. För HVB, som tar emot barn och ungdomar som kommer ensamma till Sverige, gäller samma bestämmelser som för andra HVB som tar emot barn och ungdomar. Familjehemsutredning Socialstyrelsen har tagit fram förskrifter och allmänna råd om vad en utredning om familjehem/jourhem ska innehålla och hur den ska bedrivas.( SOSFS 2012:11) Alla familjehem ska vara utredda och bedömda som lämpliga innan barnet flyttar in. I samband med att familjehemmet rekryteras eller i början av placeringen ska familjehemmet gå utbildningen ”Ett hem att växa i”. I Kalmar kommun används nya Kälvestensintervjun som utredningsmetod. Vid vissa fall i pågående placeringar och kompletterande utredningar används Intervju om Anknytningsstil, IAS. 11 (19) Se rutin Utredning av familjehem, släktinghem, jourfamiljehem i Verksamhetshandboken. Barnet eller den unge Grundläggande för barnets förmåga att bemästra sin situation är dess känsla av sammanhang (KASAM) En känsla av sammanhang bygger på begriplighet¸ hanterbarhet och meningsfullhet. Betydelsen av begriplighet och sammanhang gäller inte bara i barnets vardag. Det ställer också krav på kontakten med socialtjänsten. Genom att bli respektfullt bemött, på sina villkor, och få begriplig information ska barnet kunna förstå vad som händer och varför. 7 Begriplighet - kan handla om att känna till sina rättigheter, veta varför man bor i ett familjehem, förstå varför mamma och pappa gör som de gör, förstå sina egna känslor. Känna till och veta vad som står i vård- och genomförandeplanen, hur det t.ex. är tänkt när det gäller umgänget med föräldrarna. Hanterbarhet - förutsätter ofta begriplighet och handlar om att genom egna eller andras resurser kunna möta de krav som olika situationer ställer. Kraven kan handla om skolan, fritidsaktiviteter, familjehemmet och dess regler, föräldrars frånvaro eller närvaro. Meningsfullhet - är en upplevelse av mening i livet. Meningsskapande är bl.a. behovet av att vara delaktig och engagerad i sin vård. Delaktigheten är ett sätt att involvera barnet eller den unges kunskap och anpassa vården till hans eller hennes situation. Barnets rätt till delaktighet I barnkonventionen slås fast, som en av grundprinciperna att barn har rätt till inflytande. En viktig förutsättning för barns delaktighet och för att de ska kunna komma tills tals är att de får relevant information i förhållande till sin ålder och mognad. Det innebär att det måste finnas kunskap och utarbetade arbetssätt för hur barnets åsikter på bästa sätt kan inhämtas utifrån barnets ålder och mognad. Barnets möjligheter att höras och få uttrycka sina åsikter ska inte begränsas till tal utan ska kunna inhämtas genom olika uttrycksmedel. I varje enskilt ärende måste barnets förmåga bedömas. Barnet har rätt att få information om orsakerna till placeringen. Det är viktigt att socialsekreteraren försäkrar sig om att det är begripligt för barnet varför det placeras och under vårdtiden återkomma till frågan. Barnet har rätt att få veta vem på socialtjänsten som är handläggare för honom eller henne och få namn, e-post och telefonnummer till den personen. Informationsmaterial från Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska delas ut till placerade barn.8 Barn ska informeras om sina rättigheter i förhållande till familjehemmet eller hemmet för vård eller boende. Barnet bör informeras om rättigheter gällande att vara delaktig i planeringen av vården, ta del av journalanteckningar, prata enskilt med sin handläggare samt att framföra klagomål och synpunkter. Samtal med barn i socialtjänsten, Socialstyrelsen 2004 Du har rätt!-För barn i familjehem, Vet du vilka rättigheter du har? För ungdomar i familjehem. Du har rätt!- För barn i HVB. Vet du vilka rättigheter du har? För ungdomar i HVB, finns på flera språk. Inspektionen för vård och omsorg. 7 8 12 (19) Se vidare SOSFS 2012:11. Följa vården Socialsekreterarens kontakt med barnet Barn som har separerats från sina föräldrar och som bor i ett annat hem befinner sig i en mer utsatt livssituation än andra barn och unga. En av de viktigaste uppgifterna för socialtjänsten är att noga följa och stödja de barn som omhändertagits. Bestämmelserna gällande socialnämndens ansvar finns i 6 kap 7 b § SoL samt i 13 a § LVU. Syftet med uppföljningen är att se till att barnet har det bra och att vården är rättssäker och trygg och utgår från barnets behov. En särskilt utsedd socialsekreterare ska ansvara för kontakterna med barnet. Socialsekreteraren ska besöka barnet regelbundet i den omfattning som är lämplig utifrån barnets behov och önskemål, oavsett om barnet är placerat i familjehem, internt eller externt HVB. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd bör socialsekreterare besöka barnet minst fyra gånger per år. Om barnet nyligen placerats är det viktigt med en tätare kontakt. Små barn behöver besökas oftare eftersom de har ett kortare tidsperspektiv och för att de inte själva kan ta kontakt såsom äldre barn kan. HVB-handläggaren ska besöka barn respektive unga var 6-8 vecka för att regelbundet följa upp och utvärdera vården samt hålla vård- och genomförandeplan aktuell. Gällande barn/unga som på olika sätt kan komma ifråga för både HVB och familjehem ska en barnhandläggare och en HVBhandläggare samarbeta. Vid alla uppföljningar är det viktigt att ha egna samtal med barn respektive den unga om det inte uppenbart strider mot barnet/den unges bästa. Samtal med barn och unga Barnet ska ges möjlighet att ha enskilda samtal med den socialsekreterare som ansvarar för placeringen. Barnet har rätt att välja hur kontakten ska se ut. Stöddokument i BBIC Samtal med placerade barn och unga används, finns i tre ålderskategorier. Se rutin i Verksamhetshandboken, Uppföljning placeringsärenden – under 18 år samt Uppföljning placeringsärenden – personer över 18 år. Samtal med vårdnadshavare/god man Oavsett om barnet är frivilligt placerad eller med stöd av LVU ska vården följas genom samtal med föräldrar/vårdnadshavare/god man. Även om kontakten mellan föräldrarna och familjehem resp. HVB inte är god är det viktigt att lyssna till hur föräldrarna upplever att barnet har det i sin placering. BBIC:s Samrådsdokument för vårdnadshavare/förälder – inför uppföljningsmötet ska användas. Samtal med familjehemsföräldrarna eller personal på HVB Samtal med familjehemsföräldrar eller personal på HVB syftar till att få deras uppfattning om barnet, hur barnet mår och utvecklas. BBIC:s Samrådsdokument för familjehemsföräldrar, vårdpersonal eller kontaktperson/familj– inför uppföljningsmötet ska användas. 13 (19) Hälsa och hälsokontroller Uppgifter om hur barnet mår fysiskt och psykiskt ska kontinuerligt hämtas in från barnet självt och från familjehemsföräldrar respektive personal vid HVB. Vidare ska uppgifter från hälsokontroller samt uppgifter från tandhälsovården hämtas in. Om ett barn har kontinuerlig kontakt med ex BUP eller habiliteringen ska ev. en samordnad individuell plan upprättas (SIP). Se rutin Samordnad Individuell Plan (SIP) i Verksamhetshandboken. Se även dessa riktlinjer under rubriken Samverkan kring hälsa. Utveckling och socialt beteende Uppföljningen ska ge svar på om barnet eller den unge har det bra och utvecklas åldersadekvat och efter sina förutsättningar. Om barnet inte utvecklas som det ska är det viktigt att ta kontakt med hälso- och sjukvården i ett tidigt skede. Följa barnets skolgång Socialnämnden ska verka för att placerade barn och unga får lämplig utbildning, enligt 6 kap 7 § SoL. Barn som gått ut grundskolan ska vid behov ges möjlighet till kompletterande undervisning, lämplig yrkesutbildning eller till att skapa förutsättningar för den unge att få arbete eller fortsatt utbildning. Uppföljningen ska omfatta barnets eller den unges skolgång, oavsett stadie eller skolform. Arbetsfördelningen när det gäller att upprätthålla kontakten med skolan följer som regel genomförandeplanen. Se vidare i riktlinjerna under rubriken Samverkan kring utbildning. Uppföljningsintervjuer – Att lära av fosterbarn Uppföljningsintervjun genomförs två år efter vårdens upphörande. Intervjun är inspirerad av en modell som utvecklats i Karlstad kommun och bygger på barns och ungas syn på tiden i familjehem/HVB och hur de ser på socialtjänstens arbete. Syftet är att inhämta information om resultatet av de insatser som genomförts och ge handläggare kunskap som kan bidra till metodutveckling gällande placerade barn och unga. Intervjun initieras för den familjehems- eller HVB-placerade och dennes vårdnadshavare genom information och samtycke redan vid placeringens inledning. Insatser enligt LSS En del placerade barn och unga kan ha rätt till insatser enligt 1 § LSS. Det handlar om de barn som bedöms ha utvecklingsstörning, autism, autismliknande tillstånd eller andra stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar. De insatser som då kan komma i fråga är exempelvis rådgivning och annat personligt stöd, personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, korttidsvistelse utanför familjehemmet eller korttidstillsyn för skolungdom (9 § LSS). Det är vårdnadshavarna eller barnet självt om det fyllt 15 år som är behöriga att begära insatser enligt LSS. När barn är omhändertagna med stöd enligt LVU har socialnämnden rätt att begära om stödinsatser enligt LSS. 14 (19) Övervägande När ett barn vårdas utanför hemmet enligt 4 kap 1 § SoL eller enligt 2 § LVU är socialnämnden skyldig att var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs. Se rutiner i Verksamhetshandboken, Uppföljning placeringsärenden – under 18 år, Uppföljning placeringsärenden – personer över 18 år samt Årsplanering för uppföljning av placerade barn och unga. Av övervägandet ska framgå om vården avser att vara långvarig eller hur planeringen ser ut för barnet på kort och lång sikt. Inför treårsregeln om vårdnadsöverflytt behöver diskussioner föras om vården kan upphöra eller om vårdnadshavare inom överskådlig tid kan ta hand om barnet eller den unge. Omprövning Vid vård enligt 3 § LVU ska socialnämnden inom sex månader från verkställigheten pröva om vård med stöd av LVU ska upphöra. Därefter prövas frågan fortlöpande inom sex månader från senaste prövning. Se rutiner i Verksamhetshandboken, Uppföljning placeringsärenden – under 18 år, Uppföljning placeringsärenden – personer över 18 år samt Årsplanering för uppföljning av placerade barn och unga. Misstanke om att barnet far illa i familjehemmet Socialnämnden har ett omfattande ansvar för att placerade barn och unga har en trygg och säker vård. Ansvaret är reglerat i 3 kap 3 a § SoL. Se rutin Om barn far illa i familjehem i Verksamhetshandboken. Vårdnadshavare eller förälder Placering av barnet ska utgå från en samverkan runt barnet mellan barn, föräldrar och familjehem alternativt HVB. Socialsekreteraren för det placerade barnet har det övergripande ansvaret för att få till stånd denna samverkan, om det är en samverkan som gynnar barnet. Det är viktigt att vårdnadshavarna får information om att vårdnadsöverflyttning alltid ska övervägas efter tre år i familjehem. Se vidare i riktlinjerna under rubriken Vårdnadsöverflyttning. Vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barns personliga förhållanden. Ibland har en förälder inte juridiskt vårdnaden om barnet varför denne då inte är vårdnadshavare. Föräldern kan dock ha umgängesrätt enligt dom från tingsrätt eller ha en god kontakt med barnet och vara viktig för barnet utan att i lagens mening ha den juridiska bestämmanderätten. Föräldrar som inte är vårdnadshavare har ingen formell rätt att påverka innehållet i vården. Ansökan om god man eller förvaltare (för myndiga personer) Socialnämnden ska, enligt 5 kap 3 § SoF och 15 § 6 LSS, anmäla till överförmyndaren om den finner att god man eller förvaltare (för myndiga personer) bör förordnas för någon som inte själv kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Behovet av god man eller förvaltare (för myndiga personer) kan bero på sjukdom, försvagat hälsotillstånd, psykisk störning, funktionsnedsättning eller liknande. Det är viktigt att genomförandeplanen i god tid kompletteras med uppgifter om hur barnet eller ungdomen ska förberedas för tiden efter placeringen i fa- 15 (19) miljehem eller HVB Observera särskilt de eventuella behov av godmanskap/förvaltarskap som kan väntas föreligga, efter att den unge har fyllt 18 år. Planering av en sådan åtgärd behöver ske i dialog med Överförmyndaren, i mycket god tid innan den unges artonårsdag (minst sex månader). Se rutin Aktualisera behov av god man/förvaltare i Verksamhetshandboken. God man – ensamkommande barn Den gode mannen är i förälderns ställe och i juridisk bemärkelse vårdnadshavare för barnet under asyltiden. Den gode mannen har rätt och skyldighet att bestämma i alla frågor som rör barnets angelägenheter, personliga såväl som ekonomiska och rättsliga. Den gode mannen behöver som regel vara med vid olika utredningssamtal och möten. Socialtjänsten bör ha perspektivet att kring de frågor där verksamheten annars skulle samarbetat med barnets föräldrar, ska man när det gäller ett ensamkommande barn samarbeta med den gode mannen. Behovet av samarbete är därmed omfattande – särskilt initialt då alla inblandade ska komma överens mer konkret om hur kontakterna ska se ut och skötas samt vem som ska ansvara för vilka insatser. Uppdraget för den gode mannen upphör automatiskt när barnet fyller 18 år. Uppdraget upphör dessutom när barnets föräldrar kommit till Sverige och kan utöva vårdnaden och förmyndarskapet samt om barnet varaktigt lämnar landet. Då barnet får uppehållstillstånd avslutas godmanskapet och istället ska en särskilt förordnad vårdnadshavare utses. Särskilt förordnad vårdnadshavare – ensamkommande barn För ensamkommande barn med uppehållstillstånd ska i stället en särskilt vårdnadshavare förordnas. Socialnämnden är skyldig att göra en framställning eller ansökan om särskilt förordnad vårdnadshavare till tingsrätten. Uppdraget skiljer sig inte nämnvärt från uppdraget som god man. Förordnandet upphör när barnet fyller 18 år. Råd, stöd och annan hjälp till föräldrarna När barn och unga är placerade i familjehem eller HVB har socialnämnden en skyldighet att erbjuda vårdnadshavare och föräldrar råd, stöd eller annan hjälp, enligt 6 kap 7 § 4 p SoL. Det underlättar för placerade barn och unga om deras föräldrar får hjälp, eftersom placerade barn och unga ofta oroar sig för sina föräldrar, särskilt om föräldrarna lever destruktivt. Det är viktigt att socialtjänsten kan erbjuda vårdnadshavare/föräldrar hjälp och stöd för de brister i omsorgen som kan ha föranlett placeringen för att barnet eller den unge om möjligt ska kunna flytta hem. Det är barnets socialsekreterare som ansvarar för att initiera att vårdnadshavare och föräldrar får det stöd som det finns behov av. Stödet kan även handla om krisbearbetning i samband med omhändertagandet, stöd i att upprätthålla kontakten med barnet eller föräldrautbildning. Se även under rubriken Samordning av insatser inom socialförvaltningen. 16 (19) Umgänge Barnets socialsekreterare har ansvar för att ett väl fungerande umgänge mellan barnet och föräldrarna upprätthålls. Umgänge med släkt och nätverk måste planeras utifrån en sammanvägd bedömning av vad som är barnets bästa. I denna bedömning ingår barnets egna synpunkter som en viktig del. En fungerande kontakt med föräldrarna är en förutsättning för att barnet ska kunna återvända hem under rimliga former. För långtidsplacerade barn kan det vara av stor vikt att hålla kontakten med syskon och andra nära släktingar eftersom åtskilliga riskerar att möta vuxenlivet utan kontakt med någon anhörig. Överenskommelsen om umgänget ska dokumenteras och följs upp i genomförandeplanen. Ensamkommande barn ska uppmuntras och stödjas i sin kontakt med anhöriga. Efter att ett ensamkommande barn har fått uppehållstillstånd blir socialnämnden ansvarig för efterforskningen av familjemedlemmar till barnet, förutsatt att barnet är placerat inom socialtjänsten. Umgängesbegränsning Om socialtjänsten och vårdnadshavarna har olika meningar om umgänget är det vid vård enligt SoL vårdnadshavarna som har bestämmanderätten. Vid vård enligt LVU kan socialnämnden besluta att med stöd av 14 § LVU reglera umgänget om så behövs med hänsyn till ändamålet med vården. Detta beslut kan överklagas. Var tredje månad övervägs om ett sådant beslut fortfarande behövs. Möjligheten att begränsa umgänget vid LVU-vård gäller i förhållande både till förälder och till vårdnadshavare. Även umgänge med andra personer än föräldrar/vårdnadshavare kan begränsas, men då i enlighet med stöd av socialtjänstens allmänna befogenheter enligt 11 § 4 st. LVU. Ett sådant beslut kan inte överklagas. Planering inför vårdens upphörande Genomförandeplanen bör i god tid innan vården upphör kompletteras med uppgifter om hur barnet eller den unge ska förberedas för tiden efter att placeringen i familjehem eller HVB har avslutats. Till grund för beslut om vården ska upphöra ska ligga en bedömning av om målen i vårdplanen uppnåtts för barnet och de brister i föräldraförmågan som låg till grund för placeringen har genomgått en varaktig förändring till det bättre. Socialnämndens ansvar efter avslutad vård Socialnämnden har en skyldighet enligt 5 kap 1 § SoL att tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört. Tänkbara insatser kan vara att tillgodose barns behov av fortsatt kontakt med personer i familjehemmet, som de har fått anknytning till. Ungdomar som har varit placerade i familjehem och på HVB kan ofta inte räkna med samma stöd från sina föräldrar, som andra ungdomar. De är en utsatt och sårbar grupp och behöver i många fall hjälp med stödboende och särskilt stöd för att t.ex. klara av gymnasiet eller för att hitta bostad och arbete. När det gäller barn och unga som flyttar hem till sina vårdnadshavare behöver socialnämnden ta ställning till vilka stödinsatser föräldrarna kan vara i behov av. 17 (19) Uppföljning oberoende av samtycke Socialnämnden får besluta om uppföljning av ett barns situation efter det att en placering i ett familjehem eller i ett HVB har upphört oberoende av samtycke från vårdnadshavaren eller barnet (under 18 år). Uppföljningen får göras om barnet bedöms vara i särskilt behov av fortsatt stöd eller skydd. Uppföljningen ska göras på ett respektfullt sätt. Uppföljningen får pågå i högst två månader från det att placeringen har upphört. Barn som fyllt 15 år och vårdnadshavare ska underrättas om beslutet att inleda resp. avsluta uppföljningen. Föräldrars ersättningsskyldighet Föräldrar är skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för deras placerade barn, bestämmelsen gäller även vid LVU-vård. Se vidare i rutin Avgifter och ersättningar inom Socialförvaltningen Riktlinjer i Verksamhetshandboken. Avtal Familjehem Socialnämnden är skyldig att ingå avtal med familjehem enligt 6 kap 6 b § SoL. I avtalet ska framgå de villkor som ska gälla för uppdraget kring barnet. Avtalsvillkoren ska noga gås igenom innan avtalet skrivs under. Detta innebär även en skyldighet för nämnden att ingå avtal med så kallade konsulentstödda familjehem. Köp av tjänster som handledning och annat stöd till familjehemmet ska regleras i ett separat avtal mellan nämnden och konsulentorganisationen. Socialnämnden har det yttersta ansvaret för de insatser som familjehemmet utför. HVB Kalmar kommun har avtal med SKI, Kommentus Inköpscentral. SKI genomför upphandling av HVB-hem och är ett ombud för deltagande kommuner. Vid behov av att placera i externt HVB-hem söker handläggaren i SKI:s avtalsdatabas vilken det finns tillgång till genom en excel fil som kontinuerligt uppdateras av Kommentus och skickas ut till de deltagande kommunerna. Kalmar kommun är förbunden att använda databasen under avtalstiden. Ibland finns det trots upphandlingar behov hos barn och ungdomar som medför att handläggare behöver leta insatser utanför ramavtalet. Vid dessa tillfällen görs något som kallas direktupphandling och ska motiveras väl. Se rutin för Direktupphandling i Verksamhetshandboken I övrigt gäller bestämmelser i lagen om offentlig upphandling. Se under Inköp och upphandling – process i Verksamhetshandboken. Se vidare rutin Avtal rörande HVB-placeringar i Verksamhetshandboken. Stöd till familjehemmet (gäller även jourhem) Barn och unga som placeras i ett familjehem behöver ett gott omhändertagande. Familjehemmet åtar sig att införliva barnet i sina egna hem, hantera de svårigheter som kan uppstå med barnet och medverka till kontakten med de biologiska föräldrarna och barnets övriga nätverk. Uppdraget beskrivs i avtal mellan familjehem och Kalmar kommun. I samband med att familjehemmet rekryteras eller i början av placeringen ska familjehemmet gå utbildningen ”Ett hem att växa i”. Om ett familjehem redan tagit emot ett barn ska familjehemmet ges möjlighet att genomföra utbildningen. 18 (19) Familjehemmen ska erbjudas stöd och hjälp för att hantera sitt uppdrag. Stöd kan ges i samband med barnets umgänge med biologiska föräldrar, vid anknytningsfasen. Familjehemmen erbjuds även årliga utvecklingssamtal samt stöd i form av samtalscirkel Circle of security, (COS). Trygghetscirkeln COS är en modell som lär familjehem att förstå ett barns uppförande, behov och känslor. Vårdnadsöverflyttning till familjehemsföräldrar När barnet varit placerat i samma familjehem i tre år ska socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna. Det främsta syftet med bestämmelsen om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrar är att förhindra att barn som har rotat sig i ett familjehem blir uppryckta från en miljö där de har funnit sig tillrätta och känner en större trygghet och känslomässig förankring än i sitt föräldrahem. Stort avseende måste alltid fästas vid barnets egen inställning. Det bör vara klarlagt att barnet har en sådan anknytning till familjehemmet att det uppfattar detta hem som sitt eget. Om vården ständigt överklagas av en vårdnadshavare utan att nya förhållanden för barnet föreligger, bör en överflyttning av vårdnaden till familjehemmet föreslås. Vårdnadshavarens rättssäkerhet ska inte åsidosättas och en bedömning måste ske i varje enskilt fall, men vuxnas rättigheter får inte överskugga barnets rätt till en trygg uppväxt. Anmälan till överförmyndaren Skälen till att nämnden placerar underåriga i familjehem eller HVB enligt SoL eller LVU är i många fall att det finns allvarliga brister i hemförhållandena och i föräldrarnas omsorgsförmåga. Socialnämnden bör i samband med en placering regelmässigt göra en anmälan till överförmyndaren, som har att ta ställning till eventuella åtgärder. Det placerade barnet har eller kan komma att få egna tillgångar. Det kan röra sig om förväntad eller beviljad barnpension inklusive retroaktiva utbetalningar eller kapital från en försäkring efter en avliden förälder. Det kan även vara fråga om förväntat eller utbetalt skadestånd eller ett arv. Socialnämnden kan ha sådan kännedom om föräldrarnas levnadsförhållanden så att den vet att föräldrarna själva förbrukar barnets tillgångar eller att det finns skäl att misstänka att så kommer att ske. För att säkerställa att barnets tillgångar kommer att förvaltas på ett betryggande sätt och till barnets nytta har socialnämnden en skyldighet att anmäla till överförmyndaren att det föreligger förhållanden, som talar för att en förälder inte kommer att förvalta sitt underåriga barns egendom på ett betryggande sätt. Nämndens skyldighet gäller så snart nämnden bedömer att det föreligger sådana förhållanden. Det behöver, t.ex. inte ha inträffat att föräldrar har använt barnets tillgångar till egen eller familjens konsumtion. Det räcker att det finns skäl att misstänka att föräldrar inte kommer att förvalta barnets tillgångar på ett betryggande sätt. 9 9 SKL Cirkulär 2011:35 19 (19) Se rutin Anmälan till överförmyndare om placerat barn i Verksamhetshandboken. Ersättningar/Omkostnader och arvode Socialnämnden ersätter familjehemmen, jourhemmen och hemmen där barnet bor kvar i familjen efter vårdnadsöverflytt med ett arvode. Barnens kostnader täcks av omkostnadsersättning. Socialnämnden använder sig av Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) rekommendationer när det gäller arvode och omkostnadsersättningar. SKL justerar nivåerna årligen i relation till löneutvecklingen. De aktuella rekommendationerna om nivåer på arvode och omkostnader publiceras i ett cirkulär som finns på SKL:s hemsida. Arvode är en skattepliktig inkomst som beskattas som inkomst av tjänst. Ersättningar kan inte utbetalas till ett familjehemsföretag. Däremot kan ersättning utbetalas till en konsulentorganisation, i samband med anlitande av konsulentstödd familjehemsvård. Då betalar socialnämnden hela placeringskostnaden via faktura till konsulentorganisationen, som i sin tur svarar för att familjehemmet får arvode och omkostnadsersättning. Kommunen drar av preliminärskatt och betalar arbetsgivaravgiften. Arvodet fastställs av socialnämnden i förhållande till hur omfattande arbetsinsatser som uppdraget kräver av familjehemmet. Arvoden är delade i åldersgrupper 0-12 år och 13-19 år. Vårdbehovet kan också kräva att en eller båda föräldrarna behöver ta tjänstledigt för att stanna hemma från arbetet, kortare eller längre tider. Socialnämnden kompenserar då för inkomstbortfallet som betalas utöver arvodet. Omkostnadsersättning ska täcka barnens kostnader, familjehemmen har inte ekonomiskt ansvar för det placerade barnet. Omkostnadsersättningen ska täcka kostnader för boende, barnets del i de gemensamma hushållskostnaderna, barnets kläder, mat, fritid etc.10 Barnet och familjehemmet en handbok om socialnämndens ansvar, Svenska Kommunförbundet 2003. Cirkulär 08:81, SKL. 10 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johnny Lesseur 0480-450860 2015-05-09 SN 2015/0013.11.01 Socialnämnden Delegeringsbestämmelser socialnämnden förordnande av tjänsteman gällande begäran om handräckning enligt 43 § punkt 2 LVU Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att enhetscheferna Birgitta Jansson, Julia Lundin, Carina Björkman, Elisabet Oskarsson, Minna Ljungberg, Linda Ulestedt, Thereze Lundborg, Christina Lindgren, Marie Jogestål, Elin Almheden, Lisa Rosén samt verksamhetschef Johnny Lesseur förordnas rätten att begära handräckning från polismyndigheten för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande enligt 43 § punkt 2 LVU. Bakgrund Se bilaga. Johnny Lesseur Verksamhetschef Cecilia Frid Socialchef Bilaga Förordnande av tjänsteman gällande begäran om handräckning enligt 43 § punkt 2 LVU, 150507 Socialförvaltningen Vc Adress Box 834, 39128 Kalmar │ Besök Nygatan 36 Tel 0480-45 00 00 vx │ Johnny.Lesseur@kalmar.se Handläggare Datum Britt Kronberg 2015-05-12 Förordnande av tjänsteman gällande begäran om handräckning enligt 43 § punkt 2 LVU Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att enhetscheferna Birgitta Jansson, Julia Lundin, Carina Björkman, Elisabet Oskarsson, Minna Ljungberg, Linda Ulestedt, Thereze Lundborg, Christina Lindgren, Marie Jogestål, Elin Almheden, Lisa Rosén samt verksamhetschef Johnny Lesseur förordnas rätten att begära handräckning från polismyndigheten för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande enligt 43 § punkt 2 LVU. Bakgrund Det uppstår ibland vissa situationer inom individ- och familjeomsorgen, då det inte går att vänta med att fatta beslut till socialnämnden sammanträder. Beslut måste omgående fattas i ett akut läge. Enligt 43 § punkt 2 LVU kan socialnämnden, eller namngivna ledamöter och namngivna tjänstemän som nämnden förordnat, begära handräckning från polismyndigheten för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande enligt LVU. Vid sammanträdet i april 2015 förordnades namngivna ledamöter rätten att begära polishandräckning. Det finns nu behov att komplettera delegeringsbestämmelserna med beslut om att förordna rätten att begära polishandräckning till namngivna tjänstemän. Johnny Lesseur Verksamhetschef Avdelning verksamhetsutveckling │ Socialförvaltningen Adress Box 834, 391 28 Kalmar │ Besök Nygatan 36 Tel 0480-45 00 00 vx │
© Copyright 2024