Handlingar
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Annika Baagöe-Larsen, 033 – 35 73 40 2015-01-07 Diarienummer 2014/FF0102 106 Sammanställning synpunktshantering 2014 Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden beslutar att lägga redovisningen av 2014 års synpunktshantering till handlingarna. Sammanfattning Förvaltningen har under 2014 fått in 76 synpunkter varav 68 st. har angett ett av följande fyra kriterier: Beröm, klagomål, förslag eller fråga. Övriga åtta har skickats vidare till annan förvaltning eller har inte angett någon avsändare och har därmed inte heller kunnat besvaras. Bakgrund Under 2014 har förvaltningen tagit emot synpunkter digitalt via en modul. Medborgaren har via en sida på boras.se kunnat fylla i ett formulär som sedan har distribuerats till berörd förvaltning. I formuläret har man kunnat klicka i vad ärendet handlar om såsom: Beröm, klagomål, förslag eller fråga. Därefter har hen kunnat skriva in text och också bestämma hur hen vill bli kontaktad av oss. Förvaltningen har under 2014 fått in 76 synpunkter varav 68 st. har angett ett av ovanstående fyra kriterier, övriga åtta har skickats vidare till annan förvaltning eller har inte angett någon avsändare och har därmed inte heller kunnat besvaras. Alla synpunkter har besvarats skyndsamt. Bilagor Redovisning av inkomna synpunkter januari-december 2014 1 (1) Redovisning av inkomna synpunkter januari-december 2014 Fritids- och folkhälsonämnden Innehållsförteckning 1 Inledning ..................................................................................................... 3 2 Antal inkomna synpunkter Januari – December 2014 ............................ 3 3 Fördelning kommungemensamma kriterier............................................. 3 3.1 Fördelning kommungemensamma kriterier ............................................................ 3 4 Ständiga förbättringar ................................................................................ 4 5 Avslutade synpunktsärenden ................................................................... 4 6 Synpunktsrutinen ....................................................................................... 4 7 Vidarebefodrade ärenden .......................................................................... 5 Fritids- och folkhälsonämnden, Redovisning av inkomna synpunkter januari-december 2014 2(5) 1 Inledning Den 1 december 2013 introducerade Borås Stad ett gemensamt synpunktshanteringssystem. Detta för att kunna erbjuda en väg in för våra medborgare, brukare och kunder. Varje förvaltning ansvarar för att ta emot, följa upp och svara på synpunkter inom utsatt tid. Statistik över synpunkterna ska minst två gånger per år redovisas för respektive nämnd. Kommunstyrelsen kommer årligen att följa upp synpunktsstatistiken utifrån sin uppsiktsplikt. I denna årliga redovisning till Kommunstyrelsen redovisas antalet inkomna och avslutade synpunkter, samt fördelning över verksamhetsområden och kriterier. Nämnden redovisar också eventuella åtgärder och förbättringar som synpunkterna resulterat i. Fritids- och folkhälsoförvaltningen har under 2014 använt sig av systemet och har därigenom hanterat 76 stycken synpunkter. Det kommer dock fortfarande in synpunkter via mejl direkt till våra tjänstemän som då besvarar dem direkt utan att skicka dem vidare till synpunkthanteringssystemet. Därmed visar antalet registrerade synpunkter inte hela sanningen. Genom att återkommande påminna om modulen kommer vi att förbättra vårt resultat. 2 Antal inkomna synpunkter Januari – December 2014 Verksamhetsområde Antal Vanligaste verksamhetsspecifika synpunkten Anläggningsenheten 43 Badplatser Badenheten 14 Avgifter Brygghuset 2 Skate- och BMX-hallen Folkhälsoenheten 5 Borås Rent och Snyggt Föreningsenheten 2 Hemsidan Staben 0 Tillståndsenheten 2 Totalt för förvaltningen Tobaksreklam 68 3 Fördelning kommungemensamma kriterier 3.1 Fördelning kommungemensamma kriterier Verksamhetsmått Beröm Fråga Förslag Klagomål Totalt Bemötande 0 0 3 1 4 Fysisk miljö 1 12 12 18 43 Information 0 8 6 2 16 Fritids- och folkhälsonämnden, Redovisning av inkomna synpunkter januari-december 2014 3(5) Verksamhetsmått Beröm Fråga Förslag Klagomål Totalt Tjänster 0 1 1 3 5 Totalt 1 21 22 24 68 Vi har under året fått in 18 stycken klagomål rörande fysisk miljö. Sju stycken av dem avser våra badplatser. Ett urval av frågor därifrån handlar om att medborgaren anser att en brygga tas upp för tidigt (den 3 september), när det fortfarande är varmt. En person vill att tallarnas rötter ska sågas bort, men då dör tallen. När det gäller tillgänglighet för rullstolar och barnvagnar så uppstår problemet att om vi gör en för bred stenlagd gång, så kör också fyrhjulingar ner och det vill inte badgästerna. Med andra ord en del avvägningsfrågor. Rena klagomål rör t.ex. städning av badplatser inför badsäsongen. Saker som slängts på stranden eller spolats upp under höst, vinter och vår har nu kommit fram. Dessa klagomål har åtgärdats direkt. Anläggningsenheten har fått klagomål på inställningar av ljusskylten på Borås Arena och lampor som ska lysa ner på fotbollsplaner, men istället sprider starkt ljus in i lägenheter. Ljusskylten är numera avstängd mellan kl 00 och 06 varje natt och den felriktade belysning är justerad. Borås Simarena får klagomål om att motionsbanan "Inesklack" kortas av när banorna läggs om för träning på 25 m kortbana. Vi arbetar med att bli tydligare och tidigare med vår information om att det kommer att ske, vår förhoppning är att därmed nå ut tidigt och brett. Några besökare kommer att nöja sig med att de fått veta om det, andra kommer även fortsättningsvis att irritera sig på att omläggningen görs. 4 Ständiga förbättringar Exempel på ständiga förbättringar; Ansvarig för badplatser tar inför säsong fram en företeckning över kontaktpersoner och kontaktuppgifter till respektive badplats. Denna finns tillgänglig för alla på kontoret på papper alternativt i vår gemensamma "mapp" på K://. 5 Avslutade synpunktsärenden Totalt antal avslutade ärenden Totalt antal inte avslutade ärenden Totalt antal synpunkter som inkom under perioden januari – december 2014 76 0 76 6 Synpunktsrutinen Förvaltningen har under året följt synpunktsrutinen Status Kommentar Delvis Fortfarande en ny rutin som vi arbetar med att förbättra. Fritids- och folkhälsonämnden, Redovisning av inkomna synpunkter januari-december 2014 4(5) 7 Vidarebefordrade ärenden Antal vidarebefordrade synpunkter till externa organisationer, föreningar eller bolag. 8 Fritids- och folkhälsonämnden, Redovisning av inkomna synpunkter januari-december 2014 5(5) TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Cecilia Strömberg, 033 – 35 73 03 Tommy Jingfors 2015-02-18 Diarienummer 1 (3) 2013/FF0240 041 Årsredovisning 2014 för Fritids- och folkhälsonämnden Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden godkänner årsredovisningen för 2014 och översänder denna till Kommunstyrelsen för kännedom. Sammanfattning 2014 har varit ett händelserikt och utvecklande år för Fritids- och folkhälsonämnden. Vi kan summera ett år med många positiva inslag i de olika verksamheterna och stora insatser från föreningslivet i Borås. Nämndens verksamheter och samarbetspartners bidrar till att göra skillnad i vardagen för boråsare och besökare i staden. Årets största händelse var SM-veckan i Borås – ”den bästa SM-veckan hittills”, enligt Riksidrottsförbundet. Världsrekordet av Sara Sjöström på 50 m fjäril på det nyrenoverade Alidebergsbadet, sätter Borås på kartan en lång tid framöver. Annonsvärdet för veckan uppgick till 61 miljoner kronor. 40 miljoner kronor omsatte besökarna i staden under den aktuella veckan. Tävlingen genererade 137 000 besök, 7 052 deltagare var med i de 41 olika idrotterna och 270 mästare korades. 95 % av besökarna tyckte att värdskapet var bra eller mycket bra i Borås. En annan stor händelse under året var konverteringen av Sjuhäradshallen (7HH), från en fotbollshall till två nya idrottshallar, dels ett nytt Gymnastikens Hus och dels en idrottshall för människor med funktionsnedsättning. Den nya 7HH ger gymnastikföreningarna helt andra förutsättningar att bedriva föreningsverksamhet än vad man tidigare haft. Likaså kommer den anpassade idrottshallen att vara prioriterad för människor med funktionsnedsättning. Någonting som vi inte har kunnat erbjuda tidigare. Under året har också badplatser och vandringsleder rustats upp, två nya konstgräsplaner vid Boda och Byttorp har anlagts. Brygghuset, som är en mötesplats för ungdomar och unga vuxna, har också ansvar för Skatehallen. En ny skatepark med tillhörande parkourverksamhet har under året anlagts i anslutning till hallen. Tillsammans utgör dessa delar Lundby Park, med TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Cecilia Strömberg, 033 – 35 73 03 Tommy Jingfors 2015-02-18 Diarienummer 2 (3) 2013/FF0240 041 målsättning att bli den mest jämställda och trygga actionparken i Sverige. Under året har det arbetats fram en logotype för Lundby Park och särskilda tider har avsatts för tjejskate och idrottsskola. Brygghuset har också bidragit till att skapa 198 arrangemang, 162 utbildningsdagar och 460 möten. Drygt 493 000 har besökt någon utav badanläggningarna i Borås, varav ca 30 000 är helt nya besökare på våra badanläggningar. Förutom bad, har besökarna kunnat delta i rutchbane- och klätterväggstävlingar, barnkalas, lägerverksamhet, ceremonier med arombastu med mera. Ett samarbete med sjukgymnaster från Rehab och habiliteringen har påbörjats som handlar om FAR, fysisk aktivitet på recept. Fritids- och folkhälsoförvaltningen har haft i uppdrag att permanenta föräldrastödsverksamheten, vilket är genomfört under 2014. Föräldrastödet ingår nu i ordinarie verksamhet. För att tillgodose tillståndshavares behov av utbildning riktad till sommarpersonal, har det under året anordnats en kortutbildning i alkohollagen. Den är ett komplement till en längre utbildning som anordnats i ”ansvarsfull alkoholservering”. Båda utbildningarna riktade sig till personal på serveringsställen med serveringstillstånd och var mycket uppskattad. Samtidigt som det sker investeringar och nya satsningar så sker också effektiviseringar och återhållsamhet i den vardagliga driften. Det råder god kontroll på de satsningar och eventuella åtgärder som behöver sättas in under kommande år för att uppnå de målvärden som inte blivit uppfyllda under 2014. Ambitionen är hög och det prövas ständigt nya angreppsätt för att jobba vidare med de målsättningar som finns. Fritids- och folkhälsonämndens resultat för 2014 är -176 tkr, fördelat på fritidsramen - 786 tkr och bidragsramen +610 tkr. På fritidsramen har kostnader motsvarande 147 tkr bokförts som avser projektet ”Ung till Ung”, som finansieras med medel från den sociala investeringsfonden. Underskottet på fritidsramen beror främst på ökade kostnader i samband med SMveckan, kostnader som kan anses vara kommungemensamma, då flertalet av de kostnader som är fakturerade kommer från interna motparter. En annan orsak är ökade personalkostnader. Dessa ökade kostnader beror främst på en medveten satsning på en verksamhet, ”Ung till Ung”, som idag ligger inom ramen för den sociala TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Cecilia Strömberg, 033 – 35 73 03 Tommy Jingfors 2015-02-18 Diarienummer 2013/FF0240 041 investeringsfonden samt obudgeterade kostnader för personal på Rotundan och Kårhuset, i väntan på beslut om framtida lösning för anläggningarna. Bidragsramens överskott beror bland annat på att antalet aktiviteter har minskat som en följd av bidragsomläggningen 2013, då den nedre bidragsåldern höjdes från 4 till 6 år samt att utbetalningarna till kartritningar tagit en ”paus” på grund av kommande Oringen tävlingen. Antalet bidragsberättigade medlemmar har sjunkit, vilket är en följd av bidragsomläggningen. Samverkan Årsredovisningen är framtagen i samverkan med representanter från samtliga enheter inom nämndens ansvarsområde. Bilagor Årsredovisning 2014 - Fritids- och folkhälsonämnden 3 (3) Årsredovisning facknämnder 2014 Fritids- och folkhälsonämnden Innehållsförteckning 1 Inledning ....................................................................................................3 2 Kommunfullmäktiges och nämndens indikatorer...................................4 2.1 Människor möts i Borås .......................................................................................... 4 2.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga........................................................... 5 2.3 Företagandet växer genom samverkan .................................................................. 7 2.4 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt .................................................................... 8 2.5 Ekonomi och egen organisation ............................................................................. 9 3 Kommunfullmäktiges särskilda uppdrag till nämnden samt nämndens egna uppdrag........................................................................10 3.1 Människor möts i Borås ........................................................................................ 10 3.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga......................................................... 11 4 Nämndens verksamhet 1 ........................................................................13 4.1 Fritidsramen ......................................................................................................... 13 4.2 Resultat ................................................................................................................ 13 4.3 Budgetavvikelse ................................................................................................... 15 4.4 Verksamhetsanalys .............................................................................................. 16 5 Nämndens verksamhet 2 ........................................................................32 5.1 Bidragsramen ....................................................................................................... 32 5.2 Resultat ................................................................................................................ 32 5.3 Budgetavvikelse ................................................................................................... 33 5.4 Verksamhetsanalys .............................................................................................. 33 6 Verksamhetsmått ....................................................................................38 6.1 Simhallar .............................................................................................................. 38 6.2 Egen organisation ................................................................................................ 38 6.3 Föreningsbidrag ................................................................................................... 38 6.4 Idrottsanläggningar ............................................................................................... 39 7 Investeringar ........................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilagor Bilaga 1: Verksamhetssammanställning Bilaga 2: DB-blanketter Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 2(41) 1 Inledning Fritids- och folkhälsonämnden redovisar ett underskott på 176 tkr för 2014, fördelat på -786 tkr på fritidsramen och +610 tkr på bidragsramen. Med tanke på nämndens totala budget på 222 678 tkr i kostnader och 39 729 tkr i intäkter, får resultatet ses som fullt godkänt. Samtidigt som det sker effektiviseringar och återhållsamhet i den vardagliga driften så satsas det på nya investeringar och projekt samt tillgänglighetsanpassning. Badplatser och vandringsleder är upprustade, två nya konstgräsplaner anlagda och nya aktivitetsplatser kommer till. Brygghuset, som är en mötesplats för ungdomar och unga vuxna, har skapat 198 arrangemang under året. Samarbetet mellan Borås Stad och Hälso- och sjukvårdsnämnden fortsätter avseende gemensamma medel till folkhälsoinsatser samt ett tillsvidareavtal avseende delfinansiering av tre folkhälsosamordnare i stadsdelarna. Avtalet innebär också att Hälso- och sjukvårdsnämnden årligen avsätter 12 kronor per invånare, att användas till att stimulera och initiera folkhälsoinsatser inom kommunen. Baden i Borås stad har haft drygt 493 000 bad under 2014, målet var 467 000. Detta i en tid när Sandaredsbadet har varit stängt under hela året Borås Stad stimulerar till ett rikt föreningsliv och ett brett fritidsutbud genom bland annat de föreningsbidrag Kommunfullmäktige har fastlagt. Under 2014 satsade Borås Stad drygt 37 000 tkr i kontantstöd till föreningslivet. Konverteringen av Sjuhäradshallen, från fotbollshall till ett nytt Gymnastikens Hus och en idrottshall för människor med funktionsnedsättning, är i praktiken färdigt. Invigningen av den nya hallen är den 21 februari 2015. En ny gymnastikallians är bildad, där tre gymnastikföreningar kommer att samverka i den nya hallen. Satsningen på människor med funktionsnedsättning har gillats av Arvsfonden som har beviljat projektet "Jämlik Hälsa" 1 500 tkr under kommande år. 2014 års största händelse var SM-veckan i Borås - "den bästa SM-veckan hittills", enligt Riksidrottsförbundet (RF) SM-veckan arrangeras av RF i samarbete med specialidrottsförbund och värdstaden.Syftet med SMveckan är att under en veckas tid genomföra svenska mästerskap i olika idrotter i en och samma stad. I Borås slogs alla tidigare rekord med 41 idrotter och 270 svenska mästare. Aldrig tidigare har en värdstad kunnat genomföra en så omfattande SM-vecka. Veckan kryddades av Sara Sjöströms världsrekord på 50 m fjäril på det nyrenoverade Alidebergsbadet. HUI, Handelns utredningsinstitut, gjorde på uppdrag av RF och Borås Stad en utredning om de turistekonomiska effekterna av veckan i Borås. Vi kan konstatera att; • • • • • 40 miljoner kr omsattes i Borås under veckan 58 000 unika besökare besökte evenemanget Tävlingarna genererade 137 000 besök 7 052 deltagare var med i de 41 olika idrotterna 95 % av besökarna tyckte att värdskapet var bra eller mycket bra i Borås Retriever, Nordens ledande företag inom mediabevakning, konstaterade att annonsvärdet för veckan uppgick till 61 miljoner kr. Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 3(41) 2 Kommunfullmäktiges och nämndens indikatorer 2.1 Människor möts i Borås Målvärde 2014 Utfall År 2014 6 0 Andel säker och tryggcertifierade föreningar, %. 17 14 Antal arrangemang för ungdomar och unga vuxna på Brygghuset. 100 198 Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2012 Utfall 2013 Antal genomförda medborgardialoger. Antal genomförda medborgardialoger. Fritids- och folkhälsonämnden hade en ambition att ta fram ett Idrottspolitiskt program under året med ett antal medborgardialoger som "verktyg" för arbetet. Efter samråd med Borås Stads kvalitets- och utvecklingsavdelning kom vi fram till att revidera ambitionen till att istället skapa en långsiktig plan för idrotten i Borås. Den planen kommer att samverkas i många olika forum och bland annat via medborgardialoger. Andel säker och tryggcertifierade föreningar, %. Antalet Säker- och trygghetscertifierade föreningar växer inte i den takt som vi trott. 2015 planeras ytterligare insatser för att samla de ca 50 föreningar som ännu inte certifierat sig. Föreningsenheten tror på en anhopning av certifierade föreningar under 2015, mot bakgrund av att de annars mister sitt lokalbidrag om de inte är certifierade. Antal arrangemang för ungdomar och unga vuxna på Brygghuset. Med årets resultat på 198 arrangemang har vi överskridit årets målsättning (100 arrangemang) med råge. Brygghuset har expanderat kraftigt under året. Allt fler boråsare känner till Brygghuset och lockas av konceptet. Personalen är trygga i sina roller och arbetet med att förenkla i Brygghusets rutiner gör att tillgängligheten ökat. Under året har även 460 möten, 172 utbildningsdagar och 10 studiebesök genomförts. Verksamhetens indikatorer Utfall 2012 Utfall 2013 Målvärde 2014 Utfall År 2014 7 866 4 600 30 000 30% 78% Nya besökare till badanläggningarna Andel anläggningar som är inventerade i tillgänglighetsdatabasen Nya besökare till badanläggningarna Den höga siffran nya besökare till badanläggningarna beror främst på en utökad lägerverksamhet, diverse andra arrangemang samt många besök under SM-veckan. Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 4(41) Andel anläggningar som är inventerade i tillgänglighetsdatabasen Antalet inventerade anläggningar har kraftigt överstigit målvärdet för året, vilket beror på att arbetet har prioriterats. Kvarvarande anläggningar ska inventeras under 2015. Några anläggningar, t.ex. Sandaredsbadet, är under ombyggnad och kommer att inventeras vid färdigställandet. 2.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2012 Utfall 2013 Barn och unga, 6-20 år, som tillhör någon förening, antal medlemskap. Andel elever i åk 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som det kan prata förtroligt med, %. 89,2 Målvärde 2014 Utfall År 2014 21 500 20 572 92 85,5 Barn och unga, 6-20 år, som tillhör någon förening, antal medlemskap. Under 2013 genomfördes förändringar i bidragsbestämmelserna för att få barn och unga att börja senare med organiserad föreningsverksamhet. Detta för att få ungdomar att stanna kvar längre i föreningslivet. Den nedre bidragsåldern höjdes från 4 år till 6 år, detta påverkar naturligtvis antalet medlemskap totalt. Under två års tid har nu medlemskapen minskat med ca 1 500 medlemmar. Det rimliga är nu att kurvan planar ut. Andel elever i åk 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som det kan prata förtroligt med, %. I första hand är det föräldrarna som är och skall vara den som barnet kan tala förtroligt med och därmed stödja barnet i dess utveckling. Borås Stad kan stödja och uppmuntra detta med generella och riktade föräldrastödjande insatser. Personal som möter barn och ungdomar uppmärksammas på att deras relation med barn och ungdomar kan ha en kompenserande och kompletterande effekt, när och om hemmet sviktar. Skolenkäten visar att det finns skillnader i socialt stöd beroende på var man bor. Det skiljer sig även något mellan pojkar och flickor där pojkarna i högre grad anger att de har en vuxen att prata förtroligt med. Under året har folkhälsoenheten haft flera insatser igång med syftet att bland annat öka andelen unga som har en vuxen i sin närhet att prata med. • Under 2014 antogs en handlingsplan utifrån programmet för föräldrastöd i stadsdelarnas barnoch ungdomsprocesser. • Folkhälsoenheten har ansvarat för samordning och stöd kring utveckling av föräldrastödet gentemot övriga förvaltningar. • COPE föräldrautbildningar. En vidareutbildning för COPE-instruktörer och fyra COPEföräldrautbildningar har genomförts. • En reklamfilm för att sprida information om COPE har tagits fram. • Utbildningar i föräldramötespedagogik för personal inom förskola har anordnats. • Två generella föräldrastödsprogram har arbetats fram, ett i samverkan med elevhälsan (SAMS) samt ett i samverkan med andra närliggande kommuner (Dags). Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 5(41) • Ett föräldrabrev sändes ut i samband med skolavslutningen till knappt 1 000 vårdnadshavare med ungdomar i årskurs 9. • Två utbildningar i Motiverande samtal (MI), riktat till personal som arbetar unga har genomförts. • Föräldrastödssidan uppdateras kontinuerligt med information som riktar sig direkt till föräldrar. Utfall 2012 Utfall 2013 Målvärde 2014 Utfall År 2014 36% 38% 60% 36% 88,34% 89% 90% 89% Minska användandet av Cannabis inom målgruppen unga vuxna kvinnor 12% 15% Minska användandet av Cannabis inom målgruppen unga vuxna män 18% 19% Verksamhetens indikatorer Andel barn i Idrottskolan Simkunnighet Andel barn i Idrottskolan Idrottsskolan har under några år nu haft en negativ trend i antalet deltagande barn. Dessvärre är trenden fortsatt nedåt. Under året har koncentrationen legat på att få igång Idrottsskola i socialt utsatta områden. Det har endast lyckats i Stadsdel Väst, där en Idrottsskola nu är igång på Särlaskolan. Det finns svårigheter att få komma till skolor på föräldramöten för att informera, då skolorna oftast inte har så mycket tid att ge oss. För att kunna börja växa igen tror vi att idrottskolan måste förankras på ett bättre sätt i våra Stadsdelar så att vi kan på ett naturligt sätt finnas vid skolornas informationsmöten. Simkunnighet Uppdraget är att eleverna ska kunna simma 25 meter innan de går ur tredje klass. Målsättningen är att 90 % av eleverna ska klara detta på de två terminer som Borås Stad har som obligatorisk simundervisning. De resterande 10 % av eleverna hoppas vi ska lyckas nå målsättningen genom att delta i de extra lektioner som erbjuds. Under 2014 har 1 178 barn deltagit i simundervisningen, varav ca 89 % har klarat att simma 25 meter. Minska användandet av Cannabis inom målgruppen unga vuxna kvinnor Fritids- och folkhälsonämnden har på egen hand små möjligheter att nå målet. Ur ett folkhälsoperspektiv har förvaltningen ett ansvar för att mobilisera i frågan, men för att nå måluppfyllelse, krävs ett nära samarbete med många förvaltningar och organisationer. Förvaltningen har prioriterat att stödja förvaltningar och andra i det drogförebyggande arbetet i enlighet med drogpolitiska programmet och handlingsplanen, anordnat utbildning och informerat dem som arbetar med och möter unga, informerat föräldrar samt synliggjort och redovisat fakta och statistik inom området. Några av de aktiviteter som genomförts under 2014; • Den drogpolitiska planen har arbetats fram och förankrats under året. • Folkhälsoenheten anordnade en halvdags utbildning om cannabis i samarbete med Länsstyrelsen och FoU Sjuhärad Välfärd. Insatsen har följts upp med en nyckelpersonsträff för att klargöra informations- och utbildningsbehovet lokalt i Borås. • Folkhälsoenheten har föreläst om droger vid två föräldramöten och föreningsrådets ombudsträff. • Ett föräldrabrev sändes ut i samband med skolavslutningen till ca 1 000 vårdnadshavare med ungdomar i årskurs 9. • För att motverka hög alkoholkonsumtion i samband med s k ”nollning”, har enheten tagit fram ett diskussionsmaterial för gymnasieklasser. Med denna åtgärd hoppas man även motverka att man provar att röka cannabis, då debuten oftast sker i samband med alkoholpåverkan. Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 6(41) • Under 2014 gjordes även 55 tillsyner i butiker som säljer tobak. Om man minskar tillgängligheten till tobak, påverkar man även cannabisanvändandet, då man i normalfallet är tobaksrökare innan man använder cannabis. Minska användandet av Cannabis inom målgruppen unga vuxna män Fritids- och folkhälsonämnden har på egen hand små möjligheter att nå målet. Ur ett folkhälsoperspektiv har förvaltningen ett ansvar för att mobilisera i frågan, men för att nå måluppfyllelse, krävs ett nära samarbete med många förvaltningar och organisationer. Förvaltningen har prioriterat att stödja förvaltningar och andra i det drogförebyggande arbetet i enlighet med drogpolitiska programmet och handlingsplanen, anordnat utbildning och informerat dem som arbetar med och möter unga, informerat föräldrar samt synliggjort och redovisat fakta och statistik inom området. Några av de aktiviteter som genomförts under 2014; • Den drogpolitiska planen har arbetats fram och förankrats under året. • Folkhälsoenheten anordnade en halvdags utbildning om cannabis i samarbete med Länsstyrelsen och FoU Sjuhärad Välfärd. Insatsen har följts upp med en nyckelpersonsträff för att klargöra informations- och utbildningsbehovet lokalt i Borås. • Folkhälsoenheten har föreläst om droger vid två föräldramöten och föreningsrådets ombudsträff. • Ett föräldrabrev sändes ut i samband med skolavslutningen till ca 1 000 vårdnadshavare med ungdomar i årskurs 9. • För att motverka hög alkoholkonsumtion i samband med s k ”nollning”, har enheten tagit fram ett diskussionsmaterial för gymnasieklasser. Med denna åtgärd hoppas man även motverka att man provar att röka cannabis, då debuten oftast sker i samband med alkoholpåverkan. • Under 2014 gjordes även 55 tillsyner i butiker som säljer tobak. Om man minskar tillgängligheten till tobak, påverkar man även cannabisanvändandet, då man i normalfallet är tobaksrökare innan man använder cannabis. 2.3 Företagandet växer genom samverkan Verksamhetens indikatorer Utfall 2012 Utfall 2013 Målvärde 2014 Utfall År 2014 12 35 32 Ett antal företag ska bli möjliggörare för Studio 14 Ett antal företag ska bli möjliggörare för Studio 14 Att locka företag att bli möjliggörare genom att "köpa" en biostol har visat sig vara en svår väg att gå. Det krävs en ordentlig bearbetning av företagen, vilket kräver att vi ska avsätta tid för personal. Att vara en möjliggörare så där i allmänhet har inte lockat. Istället har vi under året mer gått in på sponsring av specifika arrangemang. Vår strategi är nu att rikta sig till företag som har intresse av just det specifika arrangemanget, en strategi som visat sig mer lättarbetad. Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 7(41) 2.4 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2012 Utfall 2013 Antal arbetsplatser inom Borås Stad som serverar Fairtrade-märkta produkter. Målvärde 2014 Utfall År 2014 4 3 Antal arbetsplatser inom Borås Stad som serverar Fairtrade-märkta produkter. Idag serverar Brygghuset, Borås Simarena och Dalsjöbadet Fairtrade-märkta produkter av något slag. Caféet på Brygghuset är sedan maj 2013 ett kooperativ som profilerar sig som ett fairtrade-café. Där kan man köpa diverse produkter som är fairtrademärkta. Borås Simarena har fått diplom från Borås Fairtrade City. På arenan serverar man livsmedel så som kaffe, frukt, te och honung. Under året har förvaltningen påbörja ett miljöledningsarbete som bland annat har innehållit en utbildning för alla anställda. Genom diskussioner kring etisk konsumtion och dess betydelse kommer ämnet få en större uppmärksamhet och därmed kan fairtrademärkta livsmedel förhoppningsvis bli ett mer självklart val. Detta förutsätter dock att det finns ett utbud av varor att välja. Verksamhetens indikatorer Utfall 2012 Utfall 2013 Total energianvändning för uppvärmning på fastigheten Borås Arena Total energianvändning för uppvärmning på konstgräsplan Borås Arena 1 Målvärde 2014 Utfall År 2014 300MWh 311MWh 1 100MWh 385MWh Total energianvändning för uppvärmning på fastigheten Borås Arena Fastigheten Borås Arena består av konferensavdelning med loger och omklädningsrum mm. Fastigheten är i betong och har en stor tröghet i uppvärmningen. Förbrukningen är ganska konstant på årsbasis. Total energianvändning för uppvärmning på konstgräsplan Borås Arena 1 Förbrukningen av fjärrvärme för uppvärmning av konstgräsplanen beror till stor del på hur kall vintern varit, men även på hur mycket och vid vilken tidpunkt värmen släpps på. Personalen på Borås Arena har en mycket bra känsla för hur anläggningen ska skötas. 2014 års låga förbrukning jämfört med målvärdet är ett resultat av en varmare vinter än normalt och finjusteringar på anläggningen. Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 8(41) 2.5 Ekonomi och egen organisation Utfall 2012 Utfall 2013 Målvärde 2014 Utfall År 2014 Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. 3,9 6,8 3 5,9 Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. 3,8 5,4 3 5,3 43 50 44 Kommunfullmäktiges indikatorer Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. Målvärdet för 2014 har inte uppnåtts, de långa sjukskrivningarna som uppstod redan 2013, fanns fortfarande med en bit in på 2014 och påverkade utfallet. Vi kan konstatera att de medarbetare som varit långtidssjuka och som återgått i arbete nu är fullt sysselsatta. Det finns dock ett antal som fortfarande är helt sjukskrivna. Förvaltningens strategi är att låta medarbetare som varit långtidssjuka och inte är redo för att gå tillbaka till ordinarie tjänst, pröva annat arbete inom förvaltningen i ett inledningsskede för att få en möjlighet till arbetsträning. Som ett led i vårt arbete med tidiga och riktade insatser kommer vi i februari 2015 starta ett hälsoarbete tillsammans med Previa för att så långt det är möjligt förebygga framtida sjukskrivningar. En utvärdering av arbetet kommer att ske före sommaren och i augusti/september 2015 kommer vi att starta eventuella insatser för vår personal beroende på vad utfallet visar. Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. Vi uppnår inte vårt mål för 2014, men vi kan se att siffrorna håller en relativt jämn nivå under året. Det är inom badverksamheten som vår största utmaning finns. Vi hade förhoppningar om att antalet timavlönade skulle minska när vi stängde Sandaredsbadet för renovering i oktober 2013, men det är inte lätt att med kort varsel ändra scheman och arbetspass så att de stämmer med de luckor som uppstår och som behöver ersättas med timavlönad personal. Brygghuset har blivit en fullt ut etablerad verksamhet och till skillnad från tidigare så behövs personal som kan hoppa in med kort varsel, vilket gör att siffrorna stigit en del. Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. Vi har inte uppnått vårt mål på 50 %, men vår ambition är hög om att målet uppnås under 2015. Vår förhoppning är att hälsosatsningen som vi gör i samarbete med Previa kommer att resultera i bättre siffror även för den här indikatorn. Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 9(41) 3 Kommunfullmäktiges särskilda uppdrag till nämnden samt nämndens egna uppdrag 3.1 Människor möts i Borås 3.1.1 Kommunfullmäktige Uppdrag Status År 2014 Genomföra en inventering av samtliga platser för spontan aktivitet i hela Borås. Delvis genomfört I förvaltningen finns en arbetsgrupp som arbetar kontinuerligt med att inventera, investera i nya näridrottsplatser av olika slag. Samverkan finns också med de tre stadsdelarna om uppdraget. Föreningar och privatpersoner skall kunna boka lokaler direkt på nätet i förvaltningens bokningssystem under 2014. Delvis genomfört Arbetet pågår och under slutet av 2014 har vi i samråd med Borås Stads dataavdelning kommit överens om att anlita en extern leverantör fullt ut vad gäller programvara och serverfunktion. Installationen är nu slutförd och inprogrammering pågår. Målet är att under våren 2015 ska det fungera fullt ut. Samarbetet mellan Fritid- och folkhälsonämnden och Sociala omsorgsnämnden behöver utvecklas ytterligare vad gäller kontakter med frivilligorganisationerna. Vi ger därför Fritid- och folkhälsonämnden i uppdrag att se över riktlinjerna för föreningsbidrag, där man prövar möjligheten att som verksamhet räkna administration/samordning i syfte att utveckla samarbetet med de sociala föreningarna. Delvis genomfört Vi har påbörjat samarbetet och intensifierat detsamma kring olika gemensamma frågor, dels i arbetet med att skapa meningsfulla fritidsaktiviteter för människor med funktionsnedsättning och dels för arbetet med de sociala föreningarna. Kommentar Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 10(41) 3.1.2 Nämnd Uppdrag Status År 2014 Kommentar Idrottspolitiskt program - Utarbeta ett förslag till idrottspolitiskt program. Programmet ska innehålla en långsiktig viljeyttring om hur idrottens förutsättningar kan utvecklas i Borås. Programmet ska också ta hänsyn till årligen återkommande stora arrangemang och mästerskap. Ej genomfört Arbetet med ett Idrottspolitiskt program har fått reviderats till att bli en Idrottspolitisk plan för mandatperioden. Arbetet kommer att starta upp under våren 2015. Utveckla och intensifiera verksamheten för människor med funktionsnedsättning. I samverkan med föreningar, SISU idrottsbildarna samt Sociala omsorgsförvaltningen ska förutsättningarna att bedriva en aktiv fritid förbättras. Delvis genomfört Under senvåren/hösten 2014 har Sjuhäradshallen konverterats från en tidigare fotbollshall till en hall för människor med funktionsnedsättning samt en hall för gymnastikföreningarna. Under våren 2015 kommer verksamheten att komma igång fullt ut, vilket innebär att det finns anpassade idrotter med rätt utrusning och redskap för människor med funktionsnedsättning. 3.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga 3.2.1 Kommunfullmäktige Uppdrag Idrottsskolan kommer under året att fortsätta arbetet med att få igång verksamheten i socialt utsatta områden. De satsningar som planeras är bl.a. att informera om idrottsskolan på föräldramöten och samarbeta med stadsdelarna och de föreningar som verkar i områdena. Status År 2014 Delvis genomfört Kommentar Arbetet pågår kontinuerligt och personella resurser avsätts i förvaltningen för att tillsammans med föreningslivet och de olika skolklasserna arbeta med uppdraget. Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 11(41) Uppdrag Borås har deltagit i ett projekt för att skapa ett sammanhållet och lätt tillgängligt föräldrastöd. Målet är att alla föräldrar genom ett varierat utbud skall erbjudas ett generellt stöd oavsett barnens ålder. Syftet har varit att utveckla befintlig föräldrastödsverksamhet. Fritids- och folkhälsonämnden får i uppdrag att permanenta denna verksamhet. Status År 2014 Genomfört Kommentar Borås har deltagit i ett nationellt projekt för att skapa ett sammanhållet och lätt tillgängligt föräldrastöd. Målet var att alla föräldrar genom ett varierat utbud skall erbjudas ett generellt stöd oavsett barnens ålder. Fritids- och folkhälsonämnden har haft i uppdrag att permanenta denna verksamhet och den ingår nu i ordinarie verksamhet. Folkhälsoenheten har ansvarat för samordning och stöd kring utveckling av föräldrastödet gentemot övriga förvaltningar. • Under 2014 antogs en handlingsplan i stadsdelarnas barn- och ungdomsprocesser. • Folkhälsoenheten har påbörjat ett arbete som syftar till att såväl program som plan ska följas upp i Stratsys. • Flera aktiviteter genomförs årligen såsom kurser i föräldrastöd, föreläsningar riktade till föräldrar och uppdatering av föräldrastödssidan boras.se/foralder. • Två generella föräldrastödsprogram har arbetats fram, ett i samverkan med elevhälsan (SAMS) samt ett i samverkan med andra närliggande kommuner (Dags). Programmen syftar till att användas inom ramen för skolans ordinarie föräldramöten. SAMS riktar sig till föräldrar med barn i åk 0-1 och fokuserar på sömn, aktivitet, mat och struktur. Dags syftar till att förebygga tobak- alkohol och narkotikabruk och riktar sig till föräldrar med barn i åk 7-9. Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 12(41) 4 Nämndens verksamhet 1 4.1 Fritidsramen 4.2 Resultat Ekonomiskt sammandrag Tkr Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse 0 94 180 1 077 897 Avgifter och övriga intäkter 43 258 43 180 39 549 42 240 2 691 Summa intäkter 43 258 43 274 39 729 43 317 3 588 Personal -31 939 -34 974 -35 982 -36 713 -731 Lokaler -91 570 -93 647 -88 574 -89 284 -710 Övrigt -47 628 -51 334 -53 002 -56 083 -3 081 -3 462 -4 870 -8 020 -8 019 1 -174 599 -184 825 -185 578 -190 099 -4 521 -1 151 -1 151 0 Statsbidrag Kapitalkostnader Summa kostnader Buffert (endast i budget) Nettokostnad -131 341 -141 551 -147 000 -147 933 -933 Kommunbidrag 128 807 141 000 147 000 147 000 0 Resultat efter kommunbidrag -2 534 -551 0 -933 -933 -2 534 -551 0 -933 -933 Godkänt ianspråktaget ackumulerat resultat Resultat jfr med tillgängliga medel Ackumulerat resultat -3 128 3 128 Resultatanalys Resultatet på fritidsramen hamnar på -933 tkr, varav 147 tkr kan härledas till projektet, ”Ung till Ung”, som finansieras med medel från den sociala investeringsfonden. Under 2014 har vi inte betalt någon hyra för våra uppsagda lokaler Rotundan samt Kårhuset. Men har haft en nettokostnad på ca 300 tkr för de båda anläggningarna som påverkat oss negativt under året. Intäkterna har under de senaste 3 åren legat på en jämn nivå. En budgetdifferens på plus 3 500 tkr under 2014 beror inte bara på att mer intäkter har kommit in, snarare att det inte funnits en intäktsbudget på vissa enheter. Exempelvis Borås parken (Rotundan), Parkhallen, Alidebergsbadet och Kårhuset. Naturligtvis finns det budgetavvikelser mellan de olika övriga objekten, både mer eller mindre. Av den positiva avvikelse som finns på intäkterna beror ca 1 200 tkr på mer intäkter än beräknat. Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 13(41) Personalkostnaderna har ökat sedan 2012. Detta beror framförallt på att Brygghuset tillkom som verksamhet under 2012 och som succesivt har utökat sin verksamhet. Vid en jämförelse med 2013 har personalkostnaderna ökat med ca 1 700 tkr och beror på ökat antal lönebidragsanställningar, kostnader som inte påverkar den totala avvikelsen då de utökade kostnaderna kompenseras med intäkter. Budgetavvikelsen för 2014 beror på främst på högre kostnader än budgeterat för Brygghusenheten, som prognostiserats, samt köp av tjänst från Kulturförvaltningen där de utökade kostnaderna fakturerats och därmed inkommit som en intäkt. 130 tkr är personalkostnader som belastar den sociala investeringsfonden. Utöver detta har vi haft kostnad för ytterligare två tjänster under hela året där vi enbart budgeterat för 6 månader, vilket motsvarar närmare 400 tkr i budgetavvikelse. Vissa enheter har en positiv avvikelse jämfört med budget. Internhyrorna har under 2014 legat på samma nivå som under 2012. De har minskat med ca 5 500 tkr i jämförelse med 2013. Detta beror bland annat på att vi från 2014 inte har några hyreskostnader för Borås Parken (Rotundan) och Kårhuset. Den hyra vi betalar till Lokalförsörjningsförvaltningen innehåller både kapitalkostnader samt konsumtionsavgifter. Ökade eller minskade konsumtionsavgifter påverkar hyreskostnaderna per objekt efter två år. De externa hyrorna har under 2012 samt 2013 legat på samma nivå, ca 11 500 tkr. Under 2014 ökade kostnaderna med ca 1 300 tkr. De ökade hyreskostnaderna kan härledas till framförallt Borås Arena, Borås Arena 2 och Sjuhäradshallen. Budgetavvikelsen på ca 700 tkr för 2014 kan härledas till högre kostnader än budgeterat på ridhuset. 280 tkr av budgetavvikelsen kan härledas till de externa hyreskostnaderna och högre kostnader än budgeterat för framförallt Borås Arena. Därutöver påverkas avvikelsen av debiterade markhyror som budgeterats på posten ”övrigt”. Övriga kostnader för material samt tjänster, exempel på det sistnämnda fastighetsunderhåll, städ, skötsel, konsumtionsavgifter, driftsutbetalningar, köp av tjänst m.m. har ökat ganska kraftigt över åren. Detta beror främst på ökade kostnader för verksamheten för evenemang, ca 5 000 tkr. Dessa utökade kostnader har vi till viss del fått en utökad budgetram för. Vid en budgetjämförelse kan det konstateras att ca 1 600 tkr av budgetavvikelsen på posten övrigt kan relateras till verksamheten för evenemang. Andra delar är obudgeterade kostnader för Kårhuset, Parkhallen, Rotundan. Högre kostnader än budgeterat för Skidstadion samt felaktig budget som avser kostnader för Alidebergsbadet. Mindre kostnader än budgeterat har det framförallt varit på våra idrottsplatser. Kapitalkostnaderna har ökat över åren. I jämförelse med 2012 har de ökat med nästan 4 600 tkr. Detta som en följd av utökade investeringar för en förbättrad hälsa, möjligheter till en mer aktiv fritid samt diverse förbättringar i evenemangstaden Borås. Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 14(41) 4.3 Budgetavvikelse Verksamheternas nettokostnader Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse 97 106 0 89 89 Kostnader -9 669 -7 176 -8 309 -8 772 -463 Resultat -9 572 -7 070 -8 309 -8 683 -374 28 22 0 0 0 Kostnader -1 115 -854 0 0 0 Resultat -1 087 -832 0 0 0 18 726 18 857 17 310 18 743 1 433 -103 568 -110 579 -111 570 -113 128 -1 558 -84 842 -91 722 -94 260 -94 385 -125 19 423 18 926 19 268 18 798 -470 Kostnader -47 297 -49 057 -47 024 -46 492 532 Resultat -27 874 -30 131 -27 756 -27 694 62 149 205 0 482 482 Kostnader -1 209 -2 749 -5 069 -6 986 -1 917 Resultat -1 060 -2 544 -5 069 -6 504 -1 435 2 921 2 194 1 258 1 561 303 Kostnader -5 265 -4 880 -4 389 -4 473 -84 Resultat -2 344 -2 686 -3 131 -2 912 219 0 0 0 1 1 Kostnader -728 -759 -740 -558 182 Resultat -728 -759 -740 -557 183 1 696 1 835 1 690 1 911 221 -1 963 -1 919 -1 940 -2 297 -357 -267 -84 -250 -386 -136 Tkr Gemensam fritidsadministration Intäkter Information/marknadsföring Intäkter Anläggningsenheten Intäkter Kostnader Resultat Badenheten Intäkter Evenemang Intäkter Folkhälsoenheten Intäkter Fritids- och folkhälsonämnd Intäkter Tillståndsenheten Intäkter Kostnader Resultat Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 15(41) Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse 218 1 129 1 053 1 731 678 Kostnader -3 785 -6 852 -7 387 -8 543 -1 156 Resultat -3 567 -5 723 -6 334 -6 812 -478 Intäkter 0 0 0 0 0 Kostnader 0 0 -1 151 0 1 151 Resultat 0 0 -1 151 0 1 151 43 258 43 274 40 579 43 316 2 737 Kostnader -174 599 -184 825 -187 579 -191 249 -3 670 Resultat -131 341 -141 551 -147 000 -147 933 -933 Tkr Brygghusenheten Intäkter Buffert Totalt Intäkter 4.4 Verksamhetsanalys 4.4.1 Gemensam fritidsadministration Gemensam fritidsadministration är den samlade benämningen för de gemensamma administrativa kostnaderna. Den gemensamma fritidsadministrationen innehåller kostnader så som kontorshyra, lönekostnader för administrativ personal, övergripande marknadsföringsinsatser och diverse kontorskostnader så som kontorsmaterial, diverse IT-kostnader så som arbetsplatstjänster, inköp av telefoner, kablar med mera. Budgeten rymmer också kostnader för kommungemensamma stödsystem som fördelas till varje förvaltning. För att uppmärksamma våra duktiga föreningar som drar hit tävlingar används Kungsbron och Norrby Långgata som marknadsföringskanal. Genom att sätta upp vepor på dessa två platser visar vi såväl besökare som boråsare vad som är på gång. Under 2014 användes detta ”skyltfönster” 29 gånger för ändamålet. Från den ursprungliga planeringen tillkom fyra uppsättningar av vepor: Fed Cup i februari, en extra montering av SM-veckan i april/maj på grund av marknadsföringskampanj. EM-kval i Basket i slutet av augusti och Taekwon-do SM i december. Till tre av dessa arrangemang monterades också storvepor på Boråshallen. Inför SM-veckan var förberedelserna stora. Åtgärder har gjorts för att få fungerande nätverk på många olika platser. Under året som gått har en förändrad betalningsmodell för arbetsplatstjänster påverkat budgeten negativt. Vid budgetplaneringen var det svårt att förutse hur förändringarna skulle påverka oss under året. Nu kan vi dock konstatera att kostnaderna blev högre än budgeterat. Som ovan beskrivits har det också tillkommit extra marknadsföringsinsatser och andra oplanerade kostnader kopplat till större evenemang som inte fanns med i plan. Därav ett underskott motsvarande 374 tkr för den gemensamma fritidsadministrationen för 2014. Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 16(41) 4.4.2 Anläggningsenheten Arrangemang Under året har det i praktiken varit små och stora arrangemang varje helg i någon av våra anläggningar. Året började med Golden Girl, 10/1 – 12/1 i Boråshallen, där Sveriges bästa damboxare gjorde upp om titeln. Sedan fortsatte det med landslagstennis i form av Fed Cup i februari, där Sveriges damer mötte Polen. I februari arrangerade Borås Fältrittklubb hopptävlingen Gina Tricot Horse show som i år också fick utökade tävlingar med SM status. Linnémarschen gick som vanligt i slutet på april och där antalet banor har vuxit med bland annat en tillgänglighetsanpassad bana. En verklig succé blev SM i dans med fullsatta läktare i Boråshallen som arrangörerna förvandlat till en Gladiatorarena. Efter en lång planering anordnades SM veckan under vecka 27 som innehöll 42 olika idrotter med SM status. Enligt Riksidrottsförbundet var det den bästa SM-veckan i historien. Alla besökare erbjöds i stort sett fri entre till alla tävlingar. Föreningslivet fick chans att visa upp sin verksamhet med prova på aktiviteter i centrum och knalleland. Nationella Hundutställningen på Ryda Sportfält drog ca 15 000 besökare till staden. Mariedal Cup kör sin årliga turnering för juniorer, där det dessvärre finns en tendens att antal deltagande lag minskar. I år spelades det dygnet runt i tre hallar. Föreningarna IK Ymer, Hestra IF och Borås Goif kör gemensamt arrangemanget O-event som numera drar ca 3 000 deltagare. Första etappen är nattorientering, den andra etappen är downhill vid Rya åsar och sista etappen går i djurparken. I december gick SM i taekwon-do i Boråshallen tyvärr föll en disciplin bort och på grund av detta blev deltagarantalet mindre än förväntat. Team Borås Uppdraget Team Borås startades i januari 2014 för att bygga upp en permanent volontärdatabas för att kunna hjälpa arrangörer med volontärer till olika evenemang. För att bli en volontär i Team Borås ska man gå en utbildning i värdskap, säkerhet, miljötänk samt evenemangsinformation. Först ut var vårt egna evenemang SM-veckan 2014, där vi hade 160 volontärer som jobbade för oss. Tanken i fortsättningen är att arrangerande föreningar kan vända sig till volontärbasen och söka stöd och hjälp till sitt eget arrangemang. Volonärerna är människor i alla åldrar som är intresserade av att på ideell basis, utan föreningsmedlemsskap, kunna göra en insats för Borås föreningar. Anläggningar Sundholmen - Under året har personalbemanningen förstärkts på anläggningen, idag arbetar det 2,5 årsarbetare på Sundholmen. En person har en delad tjänst på Sundholmen och inom föreningsenheten. En hel del åtgärder har utförts på anläggningen. I köket har köksbänken höjts till standardmått. Samtliga golv förutom köket på bottenvåningen har slipats och lackats. Golvet i vardagsrummet har dessutom isolerats av fackmän. Tillgänglighetsanpassning har gjorts då de höga trösklarna tagits bort mellan samtliga rum i huvudbyggnadens bottenvåning. Dörröppningen mellan stora och lilla matsalen har breddats med 1,5 meter. Hallen, trappuppgången samt vardagsrummet har målats och tapetserats. Utöver detta har anläggningen bland annat fått bättre köksutrustning och möbler. I annexet har tre rum helrenoverats och fått nya inventarier. Alla sängplatser i dessa rum har bytts ut från våningssängar till enkelsängar med resårbotten. Ett av de större rummen har dessutom fått en bäddsoffa med plats för två personer. Övrig inredning såsom armatur, sängbord och textilier har bytts ut. Hallen, trappuppgången samt övre hall/samlingsrum har målats om. Nedervåningen har utrustats med en kaffemaskin med fullt utbud. Ytterligare förbättringar för kursgårdens verksamhet är, trefasuttag, radon- och AV-filter i källaren, stolpbelysning till bastubyggnaden, rörelsevakt på belysningen i köket. Det har dragits fram fiber till huvudbyggnaden och anläggningen är numera "uppkopplad". Borås Arena har fortfarande landets bästa konstgräs och anläggningen underhålls exemplariskt. Allsvenskans alla tränare var samstämmiga i betyget vid den årliga utvärderingen vid säsongens slut. Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 17(41) Samordningsgruppen med Borås Arena AB, Fritids- och folkhälsoförvaltningen samt IF Elfsborg träffas kontinuerligt för att samverka kring underhåll, utveckling och planering av anläggningen. Boråshallen har behov av renovering och viss ombyggnad efter många års flitigt användande. Sedan invigningen 1957 har vissa delar förblivit orörda och förstudien som genomfördes under 2012/2013 visar på stora behov av renoveringsinsatser. I Boråshallen samsas många arrangemang, ofta årligt återkommande, med ett antal föreningarnas träningar och matcher. Ofta sker det "kollisioner" som innebär att föreningarna får flytta sin träningsverksamhet till andra hallar. Behovet av en renoverad och tillgänglighetsanpassad evenemangsarena är stort. Under året kompletterades en långsida med nya välbehövliga stolar Speciellt glädjande är Borås Baskets framgångar på den svenska elitnivån, där de ligger i topp i högsta serien och har Boråshallen som hemmaarena. Många spännande och vunna matcher har medfört en stor publiktillströmning. Ishallen är en fortsatt populär idrottsanläggning från tidig morgon till sen kväll alla dagar i veckan. Förutom de traditionella sporterna som konståkning och ishockey börjar också bandyn (Bergdalens IK) att knacka på dörren för att få tider för träning. Den nyinvesterade "No-fall utrustningen" som Borås konståkningsklubb med hjälp av Arvsfonden kunde montera i hallen, fungerar alldeles utmärkt i verksamheten och är ett gott hjälpmedel för bland andra barn med funktionsnedsättning. Ryda Sportfält är platsen för bl a den årliga hundutställningen som hölls traditionsenligt första helgen i juli med runt 15 000 besökare. Där arrangeras också klassfotbollen, en stor fotbollsturnering för mellanstadieklasser. Ryahallen är en hall för friidrott som också används av andra, ex vis cyklister. Ryavallens friidrottsanläggning och Ryahallen inomhusanläggning utgör nu en komplett friidrottsarena, där andra föreningar runt om i landet har börjat hitta till Borås för träningsläger och tävlingar. Lundby Park - Skatehallen, Skateparken och Parkour är som tidigare år välbesökt av både skateboardåkare och BMX-Freeride cyklister. Hallen lockar åkare från hela västsverige. Skatehallen har nu en ny huvudman i form av Brygghuset, där mycket arbete läggs ned för att engagera ungdomar i bland annat föreningsbildning och i utvecklingen av anläggningen. En ny skatepark med tillhörande parkourverksamhet har uppförts i anslutning till hallen. Målsättningen är att denna ska bli sveriges mest jämställda och trygga skatepark i Sverige. Sjuhäradshallen - Gymnastikens hus och en hall för människor med funktionsnedsättning. Arbetet med att hitta ändamålsenliga lokaler för gymnastikföreninganas verksamhet fick sitt lyckliga slut i Sjuhäradshallen. Hallen har under året byggts om till en anpassad gymnastikhall på ca 1 400 kvm och en anpassad idrottshall för människor med funktionsnedsättning. Invigningen av hallen blir den 21 februari 2015. Ett gemensamt arbete mellan Borås Arena AB, IF Elfsborg, berörda gymnastikföreningar under samordning av Fritids- och folkhälsoförvaltningen har utmynnat i det färdiga konceptet. Borås Arena AB har svarat för investering och ombyggnation, Fritids- och folkhälsonämnden blir hyresgäst för Sjuhäradshallen och hyr i sin tur ut till presumtiva hyresgäster. Konceptet är unikt och samverkansfördelarna är betydande. Under året har också en en ansökan till Arvsfonden "Jämlik Hälsa för människor med funktionsnedsättning" beviljats för arbetet med verksamheten i hallen. Skidstadion är en mycket populär skidanläggning som har långväga besök förutom alla skidintresserade boråsare. Vintern 2013/2014 var lyckosam och välbesökt. Anläggningen drivs, via ett föreningsavtal, av Borås skidlöparklubb med viss hjälp från övriga skidklubbar. Inför 2015 planeras ett rullskidspår på anläggningen. Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 18(41) Konstgräs. Två nya konstgräsanläggningar har färdigställts under året, dels vid Byttorp och dels vid Boda. Arbetet följer den plan som Fritids- och folkhälsonämnden beslutade om i början av 2012. De nya planerna ska finansieras i den budgetram Fritids- och folkhälsonämnden har till sitt förfogande, några extra medel för ökade kapitaltjänstkostnader är inte aktuellt. Detta beror på att effektiviseringar sker på samma gång som planerna kommer till, bland annat genom ny föreningsdrift och minskade kostnader på de traditionella gräsplanerna. Spår, leder och badplatser. 2014 års medel har i första hand använts till förbättring av tillgänglighetsanpassningen vid Kypesjöns badplats, samt förbättring av strandpromenaden vid Sjömarkens badplats. Strandpromenaden har anlagts så att det även går att köra rullstol på sträckan. En relativt stor summa har också lagts på slyröjning vid bl.a. Sjömarkens badplats. En stor mängd skyltar avser bland annat koppeltvång för hundar, hundförbud, bilförbud, hundbadplats, badvett m.m. har inköpts till flera av badplatserna. Några av badplatserna har fått sina soptunnor utbytta. En summa har lagts på uppdatering av de personräknare som från och med hösten 2014 finns utplacerade vid Kransmossen och Kypegården. Uthyrningsverksamhet Uthyrningen har ansvar för uthyrning och schemaläggning av idrottshallar, gymnastikhallar, ishallar, curlinghall, Skateboardhall, Ryahallen, Borås Arena och fotbollsanläggningar i centrala Borås, samt idrottshallarna i de yttre kommundelarna. Under året har två nya konstgräsplaner tillkommit. Under högsäsong ligger nyttjandegraden i de större hallarna på mellan 87 % och 97 %, vilket gör att antalet tillgängliga timmar är få. Ett omfattande arbete pågår för att nå Fritids- och folkhälsonämndens målsättning med att föreningar och privatpersoner skall kunna boka lokaler direkt på nätet i förvaltningens bokningssystem. Utmaningen består i ett antal olika moment som måste samverkas för att lyckas med uppdraget. Dels så måste bokningssystemet kvalitetssäkras och leverera en hög tillförlitlighet, alltför många störningsmoment har tidigare funnits mellan leverantören och Borås Stad som mottagare. Dels så måste anläggningarna anpassas med ett tillgängligt låssystem, som innebär att kunden/föreningen lätt kan komma in i anläggningen utan alltför många olika handpåläggningar. Arbetet pågår och 2-3 anläggningar kommer att pröva ett nytt låssystem i syfte att lyckas med tillgängligheten. Under året har leverantören av bokningssystemet också fått ansvaret för serverfunktionen, vilket innebär ett tydligare ansvarstagande. Budgetavvikelser och orsaker Anläggningsenheten redovisar ett underskott på 125 tkr på årsbasis, ett fullgott resultat med tanke på att enheten hanterar drygt 113 000 tkr i kostnader och 18 743 tkr i intäkter. Det finns fortfarande en obudgeterad verksamhet i form av Rotundan och Kårhuset, där enheten har kvar personalkostnader i väntan på beslut om framtida lösning för anläggningarna. Under året har Anläggningsenheten analyserat och effektiviserat arbetat på idrotts- och friluftsanläggningarna i syfte att nå en budget i balans. Nya föreningsavtal har tecknats om driften av vissa idrottsanläggningar, köpet av tjänster av servicekontoret utvärderas kontinuerligt, städkontrakt analyseras och följs upp, lokalhyrorna diskuteras ingående med Lokalförsörjningsförvaltningen. Syftet är att få den mest kostnadseffektiva driften av anläggningarna. Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 19(41) 4.4.3 Badenheten Badenheten i Borås består av fyra bemannade badanläggningar, Stadsparksbadet, Borås Simarena, Sandaredsbadet och Dalsjöbadet. Här finns även Alidebergsbadet, ett utomhusbad som drivs av Simklubben Elfsborg på sommaren. I enheten finns även Viskaforsbadet och Asklandabadet. I Viskaforsbadet bedriver skolan egen simundervisning. Asklandabadet är ett anpassat bad för människor med funktionsnedsättning och hyrs främst ut till sociala omsorgen. Fastigheterna förvaltas av lokalförsörjningsförvaltningen. Förvaltningens egen Tekniska Driftsenhet sköter all daglig drift samt vatten- och luftkvalitén på anläggningarna Badenheten arbetar efter Vision 2025 och dess mål. Viktiga målområden är att skapa mötesplatser och ta ansvar för barn och unga. Vi vill erbjuda anläggningar och verksamheter som drivs professionellt, service- och utvecklingsinriktat. Vi erbjuder babysim, minisim, simlekis, simundervisning, vattenträning i grupp, vuxensimskola, crawl kurser för både nybörjare och erfarna. På Badenheten arbetar vi ständigt med att öka tillgängligheten. Vårt gemensamma mål med skolsimskolorna är att alla elever i år 3 ska klara av att hoppa eller dyka i på djupt vatten och simma 25 m. Alla barn har olika förutsättningar för att klara målen utifrån tidigare erfarenheter till vatten och fysiska förutsättningar. Antal elever i åk 3 som deltagit i simundervisningen och klarat 25 m är på Stadsparksbadet, 652 elever varav 80,33 %, som klarat målet. På Borås Simarena är det 126 elever varav 89,68 % som klarat målet, vid Sandaredsbadets upptagningsområde är det 258 elever varav 91,8 % som klarat målet och avslutningsvis på Dalsjöbadet är det 142 elever varav 94,3 % som klarat målet. När det gäller skolornas övriga simskoleverksamhet har en grupp simlärare tillsammans med några av skolans idrottslärare startat ett samarbete för att alla elever i åk 6 skall klara det nationella målet på 200 m sträcksim, varav 50m ryggsim. Denna verksamhet har funnits på Stadsparksbadet sen tidigare men har nu utökats till fler av våra anläggningar för att täcka behovet. Under våren 2014 fortsatte det unika samverkansprojekt "Sommardoppet" med simklubbarna SK70 och SK Elfsborg, SLS (Södra Älvsborgs läns förening) och Borås Stad. Här erbjöds alla 5-åringar i Borås Stad gratis kurser i vattenvana. Borås Stad prioriterar åldersgruppen 5 år för att öka simkunnigheten i framtiden. Totalt deltog 284 barn i Sommardoppet 2014. Borås Stads friskvårdssatsning behåller sin popularitet, där alla anställda erbjuds fria bad på de publika anläggningarna. Extra satsningar har gjorts genom att en badmästare åkt ut till förvaltningarna i staden och föreläst om fördelarna med att träna i vatten. Under våren inkom en förfrågan om att starta ett samarbete med Västra Götalandsregionen. De ville erbjuda alla sina anställda förmånligt pris på bad. Västra Götalands region omfattar ca 58 000 anställda varav 10 000 arbetar i Borås området. Samverkan startade 1 september. 2014. Antal besök till fyra av våra publika bad har varit totalt 493 119 st under 2014. Vårt mål var att nå 467 000, varav nya besökare 4670 st. Av dessa kan vi räkna in ca 30 000 som nya besökare till våra anläggningar. Den höga siffran kan vi tacka alla arrangemang, läger och SM-veckan för. Med tanke på att vi har en anläggning stängd så får vi se årets besökssiffror som mycket bra. Alla fyra, just nu, publika bad har ökat antalet besök 2014. Stadsparksbadet har haft 259 171 besök. Borås Simarena har haft 156 082 besök och Dalsjöbadet har haft 42 866 besök. Alidebergsbadet kunde efter sommaren summera antalet besök till 35 000. De ökade besökssiffrorna beror till viss del på att man fångat upp simskole- och vattenträningsgrupper som varit aktiva på Sandaredsbadet. Vi får gå tillbaka till år 2012 för att kunna jämföra den totala badstatistiken. Vi kan då se att vi endast har tappat 17 108 besök 2014 jämfört med 2012 trots att vi har en anläggning stängd. Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 20(41) Stadsparksbadet Stadsparksbadet är ett äventyrsbad mitt i centrala Borås. Badet har funnits i 30 år med nära 9 miljoner besök. Badet håller öppet nästan hela året, vi har endast stängt 4 röda dagar och 14 dagar för underhållsarbete. Här erbjuder vi äventyr, simundervisning och motion i olika former. I badet finns Actic gym samt en privat aktör som driver café och restaurang Bryggan. Den affärsidé vi arbetar efter är att erbjuda våra badgäster nyttiga nöjen till marknadsmässiga priser. Vi ska bedriva våra verksamheter så att alla gäster upplever kvalité, omsorg och personlig service. Nedan följer ett axplock från verksamheten; • På alla årets lov hålls rutchbane- och klätterväggstävlingar. Vår nya "Flip" (uppblåsbar madrass) är framme i motionsbassängen under lovdagarna. • Vattengymnastiken, som badets egna badmästare håller på kvällar och helgdag 5 gånger/vecka, behåller sin popularitet. Under året har 7347 deltagare varit med på våra pass. • Barnkalas, som är ett samarrangemang med Restaurang Bryggan, hade 774 barn på besök. Detta är en ökning med närmare 200 barn jämfört med förra året. • Burkini erbjuds både till försäljning och att hyra, vilket ska ge alla möjlighet att vara med och bada oavsett etniskt ursprung eller att man av annan anledning vill skyla sig. • Samarrangemangen med att erbjuda paketlösningar för turistande familjer och skolresor till Borås görs ihop med hotellen och turistbyrån. • I samarbete med Riddarhälsan arrangerades i vintras ”barnens dag”. • Vi har genomfört ett stort antal HLR-utbildningar för Stadens anställda. Förberedelsearbetet med en renovering och mindre tiillbyggnad pågår tillsammans med Lokalförsörjningsförvaltningen. Fritids- och folkhälsonämndens mål är att arbetet ska starta våren 2016 med färdigställande innan 2016 är slut. Borås Simarena – BSA Borås Simarena är en motions-, tränings-, och tävlingsanläggning som invigdes den 5 juni 2010. Badet håller öppet nästan hela året. Det har endast stängt 4 röda dagar och 3 dagar för underhållsarbete. Inför 2014 hade vi som mål att locka fler Boråsare att upptäcka Borås Simarenan som ett komplement till den vardagsmotion vi alla behöver. Även detta verksamhetsår har vi lyckas med detta. Allmänheten kan vissa kvällar tycka att det blir lite för trångt i bassängen. Man har viss förståelse för att Simarenans huvudsakliga syfte är att tillgodose simföreningarnas verksamhetsbehov. En enkätstudie genomfördes under perioden 27 oktober – 18 november. En klar majoritet av gästerna är nöjda eller mycket nöjda (88,8%) vid en bedömning av helhetsintrycket. Resultatet av hela enkäten finns att läsa i ”Gästernas omdöme om Borås Simarena 2014”. Ett axplock från verksamheten; • Verksamhet som ökat mest på Simarenan har varit simklubbarnas aktivitetstillfällen och allmänhetens motionsaktiviteter. • MerKrafts crawlskolor har återkommit under året och fler och fler blir de vuxna som vill lära sig crawla. I år har 96 medarbetare inom Borås Stad lärt sig grunden i crawl. • Vattenträningen för äldre har även i år ökat. Från 100 deltagare i veckan till 160. Antalet tillfällen har ökat från 4 till 6 ggr/veckan • I slutet av året genomförde vi ett möte med sjukgymnasterna från Rehab och habiliteringen från SÄS. Vi diskuterar samarbete och kunskapsutbyte inför uppstart av FAR (fysisk aktivitet på recept) som idag ges till personer som skall börja träna. • På Borås Simarena har vi under verksamhetsåret genomfört 6 tävlingsarrangemang, 3 matchdagar för vattenpolo och läger, 18 träningsläger, en heldag för Ymers Zoo-OL samt studiebesök från olika städer och kommuner i landet. Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 21(41) Dalsjöbadet/Dalsjöhallen Dalsjöbadet profilerar sig som ett lugnare alternativ med huvudinriktning på vuxna samt barn upp till 12 år. Speciella motionssimkvällar med lugn och mysig miljö och bastuverksamhet är något som utmärker Dalsjöbadet. Anläggning innehåller sim- och idrottshall, café, lokal för bordtennis/aerobic, lokaler för brottning och skytte, diverse föreningsutrymmen samt två förskoleavdelningar. I direkt anslutning till anläggningen ligger en gräs- och en konstgräsplan. Dagtid används anläggningen främst för skolornas sim- och idrottsundervisning och under kvällar och helger är det allmänhet och föreningar som är besökare. Gymverksamheten i anläggningen drivs av en privat entreprenör. Anläggningen hålls öppen för allmänheten 10 månader om året, under de två stängda sommarmånaderna bedrivs bland annat simundervisning. Under året kan badet redovisa; • Dalsjöbadets traditionella jultvagningar (arombastuceremonier), arrangerades som sig bör veckan före jul. • Skolornas simundervisning är något som vi ständigt försöker utveckla. Detta har bl. a. lett till att vi numer åker ut till år 2 på respektive skola och informerar om bad-, båt, - & isvett i klassrummen istället för i simhallen. • Vår crawlkurs som vi hade svårt att få deltagare till för några år sedan är nu med råge fullbokad och vi har även kunnat utöka med en fortsättningskurs. • Dalsjöbadet fyllde 40 år 14 oktober och vi firade hela veckan med 1974 års priser, fotoutställning, tårta, bastuarrangemang, jubiléumströjor och tävlingar. • I september arrangerade vi tillsammans med Företagarna i närområdet Toarpsdagen. Arrangemanget hölls i och runt vår anläggning. Det är en mässa med företag, föreningar och organisationer från Toarp. Ett 1000-tal personer besökte arrangemanget. • Under året har vi, tillsammans med kommunens tillgänglighetskonsulent, sett över vad vi i verksamheten kan göra för att anpassa badet för personer med funktionsnedsättning. Vissa åtgärder är genomförda och vissa återstår. • Under Sandaredsbadets renovering har delar av SK 70:s verksamhet flyttat hit. Detta har gjort att vi fått ytterligare drygt 6000 besökare under 2014. Sandaredsbadet Sandaredsbadet har varit stängt sedan den 1/10 2013 i väntan på en större renovering. Renoveringen är nu i full gång. Simklubben SK70: s verksamhet har flyttats. Just nu bedriver de sin verksamhet på Borås Simarena, Dalsjöbadet och Stadsparksbadet. När det gäller simundervisningen för skolorna så har alla skolor utom Sandaredsskolan valt att följa med personalen till Borås Simarena för simundervisning i samma utsträckning som tidigare. Sandareds elever har under hösten 2014, vid några fåtal tillfällen, kommit till Borås Simarena för simundervisning. Resultatet av detta kan vi också tyvärr se i simskolestatistiken för Sandareds elever. Alidebergsbadet - världsrekordbassängen Under våren har en grupp bestående av förvaltaren från Lokalförsörjningsförvaltningen, driftsansvarig på Badenheten, simklubben Elfsborg och representanter från Badenheten träffats kontinuerligt för att förbereda Alidebergsbadet inför årets höjdpunkt, SM-veckan. En rad olika tävlingar gick av stapeln på Alidebergsbadet och det sändes en hel del TV-tid från anläggningen. SM-veckan har varit vårt i särklass största arrangemang på Borås Simarena och Alidebergsbadet 2014. Inte kunde vi drömma om att Sara Sjöström skulle slå Världsrekord (50 m fjärilsim) på Alidebergsbadet som invigdes 1969. Detta gav ett eko av positiv PR för Borås Stad ute i simvärlden under resterande månader av året och kommer så att var en lång tid framöver. Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 22(41) Budgetavvikelser och orsaker Badenheten hamnar på ett överskott i jämförelse med budget på motsvarande 62 tkr. Nettoresultat per enhet; • Stadsparksbadet; -435 tkr. Beror framförallt på mindre intäkter än budgeterat. • Sandaredsbadet; +343 tkr. Beror framförallt på mindre kostnader för personal än budgeterat. • Dalsjöbadet; +355 tkr. Beror framförallt på mer intäkter än budgeterat men även mindre kostnader än budgeterat för tjänster. • Borås Simarena; -623 tkr. Intäkterna ökade med ca 250 tkr i jämförelse med budget. Underskottet består av framförallt ökade personalkostnader samt ökade materialkostnader. Ökade personalkostnader beror på att kostnaderna inte bokförts på rätt kostnadsställe. Ytterligare en orsak till de ökade personalkostnaderna beror på dubbla lönekostnader under ett antal månader. Ökade materialkostnader beror på satsningen med ”fysisk aktivitet på recept” där ett antal vattencyklar, löpband och multimaskin köpts in, som till en början inte var planerade. En satsning som gjordes då Badenheten totalt prognostiserades med ett överskott. En del åtgärder har även bekostats av enheten som en följd av SM-veckan. • Asklandabadet samt Viskaforsbadet; +274 tkr. Överskottet beror på bland annat mer intäkter än budgeterat samt minskade kostnader för tjänster än budgeterat. • Alidebergsbadet; - 197 tkr. Underskottet beror på bland annat på diverse åtgärder i samband med SM-veckan samt ökade kostnader av skötsel i utomhusmiljön. • Teknisk drift; +255 tkr. Beror främst på mindre kostnader för personal än budgeterat. Men även mindre kostnader för material och köp av tjänst. • Gemensamma kostnader; +90. Mindre kostnader för köp av tjänst än budgeterat 4.4.4 Evenemang Under rubriken "Evenemang" samlar Fritids- och folkhälsoförvaltningen de projekt som inte ligger som naturliga delar inom någon enhet. Exempel på projekt var SM-veckan, FED-cup i Tennis, Gina Tricot Horse Show samt förberedelser för O-ringen 2015. Evenemangen ska vara av så hög kvalitet och attraktionskraft att de skiljer sig ur mängden "vardagliga" tävlingar och mästerskap. I regel har tävlingarna minst SM-status eller liknande. För 2014 var SM-veckan det klart dominerande arrangemanget. SM-veckan 2014 i Borås - "den bästa SM-veckan hittills", enligt Riksidrottsförbundet SM-veckan arrangeras av Riksidrottsförbundet (RF) i samarbete med specialidrottsförbund och värdstaden. Evenemanget genomförs varje år, i form av en sommarvecka och en vintervecka. Syftet med SM-veckan är att under en veckas tid genomföra svenska mästerskap i olika idrotter i en och samma stad. Genom SM-veckan vill man få ett ökat intresse för svenska mästerskap och samla större och mindre idrotter i ett gemensamt evenemang. Antalet idrotter som finns representerade under SMveckan har succesivt ökat under åren. I Borås slogs alla rekord med 41 idrotter och 270 svenska mästare. Aldrig tidigare har en värdstad kunnat genomföra en så omfattande SM-vecka. När Sara Sjöström slog världsrekord på 50 m fjärilsim på den nyrenoverade utebassängen på Alidebergsbadet, blev SM-veckan i Borås fulländad. Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 23(41) I samband med SM-veckan utförde Retriever, Nordens ledande leverantör av mediabevakning, en undersökning av mediavärdet för veckan. Rapporten återger mediegenomslaget under perioden 1 juni till 3 augusti. De medier som ingår är TV/Radio i nationella och lokala nyhetssändningar. Under perioden kan vi se följande resultat; • • • • • * SM-veckan har omnämnts i 2 076 artiklar * publiciteten har haft 116,6 miljoner potentiella läsare * det sammanlagda annonsvärdet uppgick till 61 miljoner kr * SVT 1 och 2 sände 23 timmar och 45 min från Borås * SVT Play sände 53 timmar och 47 min HUI, Handelns utredningsinstitut, gjorde på uppdrag av RF och Borås Stad en utredning om de turistekonomiska effekterna av veckan i Borås. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att; • • • • • • • • 40 miljoner kr omsattes i Borås under SM-veckan 58 000 unika besökare besökte evenemanget, varav ca 30 000 boråsare Samtliga tävlingar genererade 137 000 besök 7 052 deltagare var med i de 41 olika idrotterna, av dessa var 5 245 aktiva och 1 807 var tränare, ledare och servicepersonal. 33 % av deltagarna var kvinnor och 67 % var män Medelåldern för deltagarna var 31 år och för besökarna 43 år 95 % av besökarna tyckte att värdskapet var bra eller mycket bra i Borås Deltagarna spenderade 609 kr per person och dygn, medan åskådarna förbrukade 496 kr. 37% av konsumtionen avser logi. Restaurangbesök och inköp av livsmedel motsvarar också 37% av dygnskonsumtionen. HUI beräknar att SM-veckan i Borås genererade 31 teoretiska årsverken, fördelade på restaurang och nöje 14 årsarbetare, logi 9 årsarbetare och handel och livsmedel 4 årsarbetare samt transport och drivmedel 4 årsarbetare. 4.4.5 Folkhälsoenheten Folkhälsoarbete är ett brett fält - från ekonomisk politik och lagstiftning till hälsoupplysning. Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”. Folkhälsopolitiken innehåller elva målområden, varav Borås Stad valt att fokusera: • • • • • • Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Miljöer och produkter Fysisk aktivitet Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Att kommunen har en huvudroll när det gäller folkhälsofrågor är naturligt eftersom det är där de flesta samhällsbeslut fattas, som berör människors dagliga villkor. I Borås Stad är det Fritids- och folkhälsonämnden som är ansvarig för folkhälsofrågorna. Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 24(41) Borås Stad och Hälso- och sjukvårdsnämnden Sjuhärad har avtal under perioden 2013-2016 avseende medel till folkhälsoinsatser samt ett tillsvidareavtal avseende delfinansiering av tre lokala folkhälsosamordnartjänster. Avtalet innebär att Hälso- och sjukvårdsnämnden årligen avsätter 12 kronor per invånare till kommunen att användas till att stimulera och initiera folkhälsoinsatser samt 1 080 tkr för tre lokala folkhälsosamordnare i stadsdelarna. Borås Stad motfinansierar folkhälsomedlen med fyra centrala tjänster på folkhälsoenheten samt 750 tkr till de tre lokala folkhälsosamordnarna. Nedan beskrivs kärnan av de verksamheter som bedrivits under 2014. Brottsförebyggande arbete Brottsförebyggande rådet i Borås (BråB) har arbetat enligt samverkansöverenskommelsen mellan kommun och polis. Tre lokala Brottsförebyggande råd verkar på stadsdelsnivå, dessa bidrar till kvalitetssäkring av det trygghets- och brottsförebyggande arbetet på områdesnivå. Enligt samverkansöverenskommelsen är följande arbetsområden prioriterade: • • • • • det brottsförebyggande arbetets struktur en trygg, ren och vacker stad minska den offentliga alkoholkonsumtionen minska tillgängligheten och nyrekryteringen till narkotika och dopningsmissbruk samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) och att motarbeta organiserad brottslighet. Under våren genomfördes trygghetsmätningen i Borås uppdelat på 15 områden. Den skickades ut till 4500 personer och hade en svarsfrekvens på 70 %. Trygghetsmätningen kommer att ligga till grund för kommande samverkansöverenskommelse mellan kommun och polis. Borås Rent och Snyggt, ett samarbete mellan Borås Stad, Borås Energi och Miljö, Polisen i Borås, Borås City, AB Bostäder i Borås och Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, har fått ett större mandat att arbeta för minskad nedskräpning och mot klotter och skadegörelse genom både en styrgrupp och en budget för verksamheten. Nätverket för brottsofferstödjande verksamhet arrangerade brottsofferdagarna 2014. Dagarna var fulltecknade med ca 80 gäster per föreläsning, och mycket uppskattade. Samverkansprojektet MBU – Människan Bakom Uniformen har tagit fart och rekryteringen går bra. Antalet MBU-ambassadörer växer, idag är de ca 40 st, och verksamheten utvecklas. MBU är en samverkan mellan Borås Stad, polisen, räddningstjänsten och ambulansen. En informationsträff kring Grannsamverkan med ca 70 deltagare, anordnades tillsammans med polisen under hösten. Under året har man haft en grupp med tjänstemän som arbetat fram ett förslag till kommungemensamt stödmaterial för trygghetsvandringar i skolan. Drogförebyggande arbete Under 2014 har det arrangerats två utbildningar i Motiverande samtal (MI)för ca 20 deltagare, med tillhörande handledningstillfällen. Utbildningarna riktar sig särskilt till personal som arbetar med drogförebyggande arbete men kursdeltagarna har även kommit från andra verksamheter. Under våren anordnades en kortutbildning i alkohollagen med syfte att sommarvikarier och timanställda ska kunskaper om alkohollagen, alkoholens medicinska effekter, berusningsnivå med mera. I utbildningen deltog ca 20 personer. I oktober anordnades tvådagarsutbildningen Ansvarsfull alkoholservering med ett rekorddeltagande om ca 50 deltagare. Under utbildningen får man fördjupade kunskaper i alkohollagen, narkotika på krogen och konflikthantering. Båda utbildningarna riktade sig till personal på serveringsställen med serveringstillstånd och var uppskattade. Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 25(41) Samarbetet Gym mot dopning har löpt på bra under året med regelbundna möten, en utbildningsinsats under hösten och ett flertal testtillfällen under året. 10 gym i Borås ingår i samarbetet. I mars anordnades en halvdags utbildningsinsats om cannabis i samarbete med Länsstyrelsen och FoU Sjuhärad Välfärd. Föreläsare från Folkhälsoenheten Borås Stad, Göteborgs Stad och Polisen i Borås medverkade. Drygt 120 personer deltog. Insatsen har följts upp med en nyckelpersonsträff för att klargöra informations- och utbildningsbehov lokalt i Borås. Under året har ett föräldrastödsprogram med inriktning mot föräldraskap och droger utvecklats i samverkan med Göteborgs Stad samt Lerums och Uddevalla kommuner. Programmet kommer att vara en generell föräldrastödsinsats riktad till föräldrar med barn på högstadiet, med tre korta informationstillfällen om ca 40 minuter, i årskurs 7-9. Programmet har fått ekonomiskt stöd från regionens Folkhälsokommitté och lanseras under 2015. Föreläsare från Folkhälsoenheten har föreläst om droger vid två föräldramöten och föreningsrådets ombudsträff under året. Totalt deltog ett hundratal föräldrar vid föräldramötena och ett trettiotal föreningsaktiva på ombudsträffen. Med anledning av problem i samband med s.k. nollning på stadens gymnasieskolor, utarbetade enheten ett diskussionsmaterial för gymnasieklasser som distribuerats till skolorna av Utbildningsförvaltningen. Ett föräldrabrev sändes ut i samband med skolavslutningen till knappt 1 000 vårdnadshavare med ungdomar i årskurs 9. Borås Stad är fortsatt engagerade i ECAD, European Cities Against Drugs. En tjänsteman och en politiker från nämnden har deltagit i den årliga internationella och nationella konferensen med årsmöte. Föräldrastöd Under 2014 antogs en handlingsplan utifrån programmet för föräldrastöd i stadsdelarnas barn- och ungdomsprocesser. Folkhälsoenheten har ansvarat för samordning och stöd kring utveckling av föräldrastödet gentemot övriga förvaltningar. Under våren erbjöds en vidareutbildning för COPE-instruktörer. Fyra COPE-föräldrautbildningar har genomförts under året och en reklamfilm för att sprida information om COPE har tagits fram. Filmen har lagts ut på boras.se/foralder Två kompetenshöjande insatser i föräldramötespedagogik för personal inom förskola har genomförts på Navet med totalt ca 40 deltagare. Under hösten anordnades en halvdagskonferens med temat ”Bättre stöd till barn och unga” för personal som arbetar med barn och unga inom Borås Stad, ca 50 deltagare. Vi har också erbjudit en kvällsföreläsning riktad till tonårsföräldrar på Brygghuset, drygt 60 föräldrar kom. Två generella föräldrastödsprogram har arbetats fram, ett i samverkan med elevhälsan (SAMS) samt ett i samverkan med andra närliggande kommuner (Dags). Programmen syftar till att användas inom ramen för skolans ordinarie föräldramöten. SAMS riktar sig till föräldrar med barn i årskurs 0-1 och fokuserar på sömn, aktivitet, mat och struktur. Dags syftar till att förebygga tobaks-, alkohol- och narkotikabruk och riktar sig till föräldrar med barn i årskurs 7-9 (se ovan under Drogförebyggande). Healthy Cities Under 2014 deltog Borås Stad i det Nationella nätverket Healthy Cities. Nätverket har som övergripande fokus att arbeta strategiskt för en jämlik hälsa och jämlika förutsättningar för hållbar utveckling. Årsmötet hölls i Växjö med temat innovativa metoder för ledning, styrning och organisering. Höstmötet var i Stockholm och arrangerades tillsammans med SKL med innehåll såsom hälsofrämjande stadsplanering, organisering och styrning av sociala investeringar med mera. Vid båda mötena deltog en tjänsteman och en politiker från nämndens presidium. Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 26(41) Skadeförebyggande arbete Borås Stad är certifierad av WHO som en Säker och trygg kommun. Det innebär att man har ett åtagande att arbeta skadeförebyggande i alla åldrar, för båda könen, i alla situationer och miljöer. I Borås Stad har man valt att fokusera på områdena äldresäkerhet, barnsäkerhet, trafiksäkerhet och föreningssäkerhet. Arbetet med säkra och trygga föreningar är kopplat till föreningsenhetens verksamhet och 2014 var 41 föreningar är certifierade. Samtliga förskolor i Borås Stad är certifierade som Säkra och Trygga förskolor. Certifieringen gäller i tre år och varje år omcertifieras flera förskolor. Under 2014 har 35 förskolor återcertifierats och några har påbörjat omcertifiering. Reflexvästar har köpts in till de förskolor som inte fick förra året, totalt 700 barnvästar och 700 vuxenvästar till förskolepersonal. Alla elever i årskurs 6 har erbjudits trafiksäkerhetsutbildningen ”Säker cykling” i samarbete med NTF. I år var det fler skolor och klasser (9 skolor och 16 klasser totalt) som deltog i utbildningen jämfört med föregående år. Samtliga klasser i årskurs 5 har erbjudits Svenska livräddningssällskapets första hjälpen-utbildning och hittills har 9 skolor fått utbildningen. Resterade 9 skolor kommer att få utbildningen till våren 2015. Folkhälsoenheten har tillsammans med Räddningstjänsten och Tekniska förvaltningen tagit fram ett utbildningspaket kring temat ”Riskhantering”, som vänder sig till förskolepersonal. Hittills har alla förskolechefer i Borås och stadsdel Östers förskolepersonal fått utbildningen. Målet är att resterande förskolepersonal ska ha gått utbildningen innan april 2015. 300 halkskydd/broddar köptes in och delades ut till samtliga äldre personer som kom på informationen för dem som fyller 80 år under året. Välfärdsbokslut Under 2014 genomfördes den årliga hälsoenkäten i grundskolan årskurs 9 och gymnasiets årskurs 1 och tabeller med folkhälsodata kompletterades med årets siffror. Däremot gjordes inte någon analyserande rapport. Istället antog Fritids- och folkhälsonämnden en åtgärdsplan för Välfärdsbokslutet som en arbetsgrupp med representation från stadskansliet, stadsdelarna, utbildnings-, kultur- och tekniska förvaltningarna, samt Folkhälsoenheten tagit fram. Planen baserades på tidigare Välfärdsbokslut och omfattade åtgärder inom: • • • • • Arbete, praktik eller studier för ungdomar Demokratifrågor ungdomar Psykosomatisk ohälsa Föreningsanknytning allmänt och med genusperspektiv Ökade möjligheter för fysisk aktivitet allmänt och med genusperspektiv Ett undervisningsmaterial inom området psykosomatisk hälsa baserat på resultat i hälsoenkäten togs fram för att återföra en del av enkätresultaten till eleverna. Testomgången av materialet verkar lovande. Äldre Folkhälsoenheten medverkade i den översyn av äldreomsorgen som startade hösten 2014 och avslutas årsskiftet 2015. En portal med länksamlingar särskilt utformad för äldre (boras.se/aldre) har utarbetats tillsammans med äldreinformatören. Portalen har sedan starten i oktober haft drygt 1 000 sidvisningar. Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 27(41) Enheten medverkade vid årets 80-årsträff med inslag om äldresäkerhet och presentation av webbportalen för äldre. Vid detta tillfälle delades även broddar ut. Totalt deltog 400 80-åringar på de tre halvdagarna. Övrigt Som ett hjälpmedel och ett stöd i ett samtal om hälsa med barn och vårdnadshavare tog Västra Götalandsregionen, tillsammans med kommunerna i Västra Götaland, fram en specialutgåva av tidningen Bamse. Den delades ut under hälsoveckan via förskolan, till alla barn i åldrarna 4-5 år. Budgetavvikelser och orsaker Folkhälsoenheten har en stor del av sin budget via externa medel. De medel som erhållits i avtalet med Hälso- och sjukvårdsnämnden har använts. Folkhälsoenheten gjorde trots det ett positivt resultat på 219 tkr. Under 2014 har enheten ett överskott på personalkostnader. Avvikelsen beror till stora delar på att förvaltningen haft lägre arbetsgivaravgift under 2014, då man haft en ung medarbetare anställd som vikarie. Av de projektmedel för föräldrastöd som överfördes till 2014 återstår 23 tkr. Detta beror på att planerade utbildningar riktade till förskolepedagoger inte blev av, på grund av få anmälningar. Förvaltningen har periodiserat över de överskjutande medlen till 2015. Åtgärder Vid flera mötestillfällen under året har folkhälsoenheten och stadsdelarnas lokala folkhälsosamordnare planerat insatser och inköp tillsammans. Syftet var att samordna och optimera erhållna medel för folkhälsoinsatser, samt undvika att behöva göra en återbetalning till Hälso- och sjukvårdsnämnden. 4.4.6 Tillståndsenheten På tillståndsenheten handlägger man ansökningar om serveringstillstånd, utövar tillsyn över serveringsställen med serveringstillstånd, försäljningen av folköl, tobak och vissa receptfria läkemedel, utreder ärenden efter inre och yttre tillsyn, lämnar remissvar till Lotteriinspektionen beträffande ansökningar om automatspel, restaurangkasinospel samt tillstånd att anordna spel på värdeautomater. För att utföra arbetsuppgifterna ovan har enheten bemannats med 2 tjänster som tillståndshandläggare och 1,5 tjänst som tillsynshandläggare. Tillståndsenheten har fortsatt arbeta med verksamhetens flöde, i syfte att förbättra och effektivisera arbetssättet. Enheten har regelbundna avstämningsmöten där man tar upp svårigheter och fördelar om arbetet vid behov, för att få ett bättre flöde, förbättra handläggningstiderna samt få en bättre återkoppling av tillsyn. För att tillgodose tillståndshavares behov av utbildning riktad till sommarpersonal, bjöds det in till en kortutbildning i alkohollagen. Den är ett komplement till den längre utbildningen Ansvarsfull alkoholservering, som genomfördes under hösten. Båda utbildningarna riktade sig till personal på serveringsställen med serveringstillstånd och var uppskattade. Under april bjöd presidiet in tillståndshavare med serveringstillstånd till en dialog. Vid dialogen medverkade även Polismyndigheten. Marks kommun och Borås Stad har ett avtal om samverkan avseende handläggning av serveringstillstånd i Marks kommun. I slutet av juni lämnade Fritids- och folkhälsoförvaltningen in en uppsägning av avtalet till omförhandling. I slutet av augusti hade förvaltningen ett möte med företrädare för Marks kommun. Man kom då överens om att Borås Stad skulle presentera ett nytt förslag på avtal. Under slutet av året var kommunerna överens om de stora dragen i avtalet. Borås Stad har även ett avtal om samverkan med Bollebygds kommun. Det avtalet omfattar tillsyn av tobak, folköl och receptfria läkemedel samt handläggning och tillsyn av serveringstillstånd. Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 28(41) Försäljningsställen för folköl, tobak och receptfria läkemedel Under 2014 gjordes 80 butiksbesök, varav 55 var rena tillsyner. I Borås har man under 2014 beslutat om åtgärder enligt tobakslagen vid 5 tillfällen, vilket för butikerna innebär restriktioner såsom varning, föreläggande/förbud med eller utan vite eller försäljningsförbud. Det mesta av tillsynen sker enligt planering, men ett ärende kan också initieras genom polisens tillsyn, vilket medför arbete utöver det planerade för tillsynshandläggaren. Det är främst dokumentationen i ärendena som tar tid samt uppföljande tillsyn som alltid görs vid allvarligare brister. Borås Stad har utmärkt sig i sitt arbete med tobakstillsyn som leder till administrativa åtgärder, vilket uppmärksammats nationellt av Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelserna och andra kommuner i landet. Tillsynshandläggaren har medverkat i projektet Röksvampen, en nationell vägledning för de myndigheter som arbetar mot illegal tobak, och som färdigställdes våren 2014. Tillsynshandläggaren har även vid flera tillfällen under året, på olika platser i landet, föreläst om tobakstillsyn, ärendehandläggning, administrativa åtgärder enligt tobakslagen samt tobakstillsyn i samverkan med andra myndigheter. Tillsynshandläggaren har också, tillsammans med Länsstyrelsen och SAMGOB (samverkan mot grov organiserad brottslighet), planerat och genomfört en tobaksdag för kommuner, skatteverket och polisen inom Västra Götalandsregionen. Tobaksdagen var förlagd i Borås och 90 personer från olika kommuner deltog. Under året har även samordnad tillsyn av tobak genomförts tillsammans med Polismyndigheten och Skatteverket. Dessutom medverkar tillsynshandläggaren i ledningsgruppen för det drogpolitiska programmet. Serveringstillstånd Under första tertialen var det ett stort inflöde av ansökningar om serveringstillstånd, vilket skapade en hög arbetsbelastning under första halvåret. Totalt kom det under 2014 81 nya ansökningar om olika typer av serveringstillstånd i Borås. Förutom dem hanterades 43 andra beslutsärenden av karaktären ändringar i tillstånd, uteserveringar, anmälan av lokal för catering med flera. I Borås finns för närvarande 115 serveringsställen med olika typer av serveringstillstånd, av dem är 88 stadigvarande. Målet är att alla serveringsställen med stadigvarande serveringstillstånd skall få minst ett tillsynsbesök under året. Ju mer dryckesorienterad restaurangen är, desto fler tillsynsbesök har gjorts. Merparten av tillsynen har utförts av timanställda inspektörer. Av tillsynsbesöken har fem varit samordnad tillsyn tillsammans med Polismyndigheten, Skatteverket och Räddningstjänsten. Under sommaren gjorde man dessutom en tillsyn tillsammans med Länsstyrelsen och andra myndigheter i samband med en sommartorsdag. Denna tillsyn initierades av Länsstyrelsen och Skatteverket på den regionala nivån. Förutom ovan nämnda ärenden i Borås handläggs enligt ett samverkansavtal ärenden åt Bollebygds och Marks kommuner. Sammanlagt rörde det sig om 17 ansökningar om serveringstillstånd och 30 andra beslutsärenden. Väsentliga budgetavvikelser och orsaker Det finns budgeterade medel på enheten som motsvarar ca 50 % tjänst, därutöver finansieras verksamheten av ansöknings- och tillsynsavgifter samt ersättningar från de kommuner som Borås Stad har avtal med. Den 1 januari höjdes taxorna för tillstånd och tillsyn, för att möta upp ökade kostnader. Tillståndshandläggarna har under våren och sommaren förstärkts med ytterligare en halvtidstjänst. Den extra förstärkningen skapade förutsättningar för att möta det ökade söktrycket under våren. Totalt sett har man under 2014 gjort ett underskott på 136 tkr, vilket blev bättre än förväntat. I början på året släpade faktureringen efter. Det fanns flera orsaker till det, Borås Stads fullmäktige antog gällande taxor för tillsyn och serveringstillstånd först i februari 2014, arbetsbelastningen var så hög att ärendehandläggningen prioriterats samt att man inte kunde fakturera serveringsställena i Mark då Marks kommun dröjde med beslutet om höjning av taxor för serveringstillstånd och tillsyn för 2014. Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 29(41) Åtgärder Förvaltningen har i samband med att man tagit fram ett nytt avtal för Mark sett över hela budgeten för tillståndsenheten. Det visade sig att budgeten var för snävt tilltagen och att Marks kommuns kostnader inte täcktes av inkomna avgifter. Förvaltningen föreslog därför att Marks fasta avgift skulle höjas. Man kom även överens om att fakturera mellanskillnaden som uppkommit mellan taxorna i Borås och Mark för 2013 och 2014. Genom åtgärderna ovan och ett medvetet fokus på att få in avgifter i slutet på året, har verksamheten lyckats minska en del av det underskott som prognostiserades i slutet av hösten. 4.4.7 Brygghusenheten Brygghuset tre år gammalt, 2011-2014 Den 1:a maj 2011 påbörjades resan för det som idag är Brygghusenheten. Då kallades Brygghuset för Ungdomens hus och låg under Folkhälsoenheten inom Fritids- och folkhälsoförvaltningen. Idag består Brygghusenheten av två mötesplatser; Brygghuset och Lundby Park. På Brygghuset finns kooperativet On Stage Café och i november 2014 blev det klart med sociala investeringsfonder, vilket innebär att en Produktionsskola för unga med funktionshinder kan förverkligas. Den 15 oktober 2012 öppnades portarna till Brygghuset med uppdraget "att skapa en mötesplats för ungdomar och unga vuxna fullt ut". Invigningen ägde rum i mars 2013 i samband med att andra våningen kunde tas i bruk. Skatehallen tillkom i maj samma år. Första Sommarskolan genomfördes och i september var det premiär för Gatufestivalen DSVGD. Idag är Brygghuset en etablerad mötesplats, öppen för alla. Alltfler ser möjligheter att använda Brygghuset som ett ställe för möten, utbildning, kursverksamhet och arrangemang. Under året har det genomförts 198 arrangemang, 460 möten, 162 utbildningsdagar och Studio 14 har bokats vid 38 tillfällen.10 studiebesök från andra kommuner har under året tagit del av verksamheten. En redigeringsoch inspelningsstudio står nu klar på andra våning med hjälp av medel från Sparbanksstiftelsen. Två ansökningar har lämnats in till GötaPriset. Lundby Park; Visionen är att skapa den mest jämställda och trygga actionparken i Sverige. Som ett led i det arbetet har tider avsatts för tjejskate och idrottsskola. Personal och utvecklingsanställda i hallen har genomgått brand- och HLR-utbildning. En defibrillator finns på plats. Under året kunde Parkourparken invigas tack vare ett fruktbart samarbete mellan Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Tekniska förvaltningen, Servicekontoret och parkourutövare. Bland mycket annat som hänt i området kan nämnas att BMX-åkare har byggt dirtbanor i den nygallrade skogen ner mot Viskan, ombyggnad av hallens åkytor har utförts av föreningar och personalen har rustat upp hallens gemensamhetsutrymmen, en ny logga är framtagen och nya generösa öppettider har införts. Husmöten sker en gång i månaden med representanter från personal och de föreningar som verkar i området. Under hösten har det tillkommit representanter från klätterfolket och kickbikeåkare. SISU är aktiva i området och stöttar både hall och föreningar. Produktionsskola; I november blev det klart att Brygghusenheten fått pengar från Borås Stads sociala investeringsfonder för att utveckla alternativa vägar in i samhället för unga vuxna med funktionsnedsättning. Projekttiden är på tre år och målet är att skapa en Produktionsskola, med plats för 20 deltagare i åldrarna 18-29 år, samt utveckla konceptet Ung till Ung. Personal; Brygghusenheten har 5 ordinarie personal, 2 projektanställda inom Produktionsskolan samt 4 lönebidragsanställda. All personal har under året fått utbildning inom miljö, leanarbete och riskhantering. Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 30(41) Tankar kring framtiden; Efter två års ständigt växande och utvecklande av Brygghusenhetens verksamheter är det viktigt att stanna upp och befästa de erövringar som gjorts. Huvudfokus 2015 blir att utveckla Produktionsskolan och Ung till Ung-metodiken. Glädjande är att No Limit-festivalen vill samköra med Brygghusets gatufestival. Organisationen har setts över för att skapa stadga i arbetet. Lokalförsörjningsförvaltningen ska bygga nytt tak i cafét samt renovera källaren. On Stage Café behöver bättre lokaler för sin verksamhet. För att möta anstormningen av nya målgrupper till Lundby Park, behöver området fortsätta växa. Pengar ska sökas från olika fonder till en utbyggnad av hallen och att förverkligandet av en klättervägg ska kunna ske under året. Budgetavvikelser och orsaker Brygghusenheten gjorde ett underskott på 478 tkr under 2014. • 250 tkr av underskottet är en sanktionerad åtgärd och var en medveten satsning på personalförstärkning under tre månader för två personer. • 147 tkr är pengar som ska belasta den sociala investeringsfonden. • 81 tkr härrör från oförutsedda utgifter i samband med genomförandet av Gatufestivalen DSVGD, extra kostnader för personal som avslutat anställning och släpande ersättning för en lönebidragsanställning. Åtgärder Kontinuerligt har det vidtagits åtgärder för att hålla budget. Detta har inneburit omprioriteringar i verksamheten, påverkat inköp och bemanning. Andra åtgärder som personalen arbetat med är ett aktivt sökande av andra inkomstkällor såsom sponsring samt projektansökningar. Gatufestivalen har fått nya rutiner och en utvidgad projektgrupp leder nu arbetet. 4.4.8 Fritids- och folkhälsonämnd Fritids- och folkhälsonämnden har sammanträtt vid 8 tillfällen under 2014. 172 paragrafer har behandlats. Fritids- och folkhälsonämnden har haft en princip i att förlägga sammanträden utanför den kommunala förvaltningen vid varannat sammanträde. Nämndsammanträdena har varit öppna för allmänheten. Presidiet har träffats formellt och informellt vid ett femtontal tillfällen. Presidiet har också varit på studiebesök i Örebro och Karlstad för att se och lära av liknade verksamheter. 4.4.9 Buffert För 2014 hade Fritids- och folkhälsonämnden 1 151 tkr avsatt som buffert för att täcka eventuella underskott samt ha en beredskap för oönskade kostnader under året. Bufferten har använts för att täcka underskott på berörda verksamheter. Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 31(41) 5 Nämndens verksamhet 2 5.1 Bidragsramen 5.2 Resultat Ekonomiskt sammandrag Tkr Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse 0 0 0 0 0 Avgifter och övriga intäkter 48 27 0 61 61 Summa intäkter 48 27 0 61 61 Personal -1 801 -1 961 -2 090 -2 250 -160 Lokaler -1 188 -1 193 0 -234 -234 -35 197 -35 866 -35 010 -34 067 943 0 0 0 0 0 -38 186 -39 020 -37 100 -36 551 549 0 0 0 0 0 -38 138 -38 993 -37 100 -36 490 610 Kommunbidrag 38 993 39 400 37 100 37 100 0 Resultat efter kommunbidrag 855 407 0 610 610 0 0 0 0 0 855 407 0 610 610 0 0 0 0 0 Statsbidrag Övrigt Kapitalkostnader Summa kostnader Buffert (endast i budget) Nettokostnad Godkänt ianspråktaget ackumulerat resultat Resultat jfr med tillgängliga medel Ackumulerat resultat Resultatanalys Bidragsverksamheten till kommunens föreningar redovisar ett resultat på plus 610 tkr. Det positiva resultatet har flera orsaker; O-ringens antågande till sommaren 2015 har gjort att den "normala" kartritningen ej har prioriterats under året. Antalet aktiviteter har minskat ytterligare som en följd av bidragsomläggningen 2013 då den nedre bidragsåldern höjdes från 4 till 6 år, föreningarnas arrangemangskostnader har inte blivit så höga samt att en förening inte klarat gränsen för administratörsbidrag. Antalet bidragsberättigade medlemmar fortsätter också att sjunka till följd av bidragsomläggningen som infördes den 1 januari 2013. Vi tror dock att minskningen nu planar ut. Under året har de administrativa kostnaderna blivit högre än budgeterat. Detta beror på en intern omorganisation av personal samt ökade kostnader i samband med övergången till en extern leverantör gällande lokalbokning och bidragsansökningar direkt på nätet. Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 32(41) Föreningsenheten har under året tagit en kostnad på 234 tkr, som ej var budgeterad i årets budget. Kostnaden avser en ersättningslokal för studentkåren. Nämndbidraget är inte styrande för denna verksamhet utan bidragsramen kompenseras för underskott respektive överskott i bokslutet. 5.3 Budgetavvikelse Verksamheternas nettokostnader Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse 1 995 2 180 2 020 2 507 -487 30 020 30 339 28 405 27 792 613 Bidrag till invandrarföreningar 1 133 1 468 1 488 1 487 1 Bidrag till social föreningar 2 375 2 633 2 700 2 524 176 Bidrag till funktionshindrade 2 053 1 731 1 847 1 544 303 562 642 640 636 4 38 138 38 993 37 100 36 490 610 Tkr Administration föreningsenhet Föreningsbidrag Bidrag till pensionärsföreningar Summa 5.4 Verksamhetsanalys Verksamhetsbeskrivning Kommunen söker genom stöd till föreningslivet stimulera ett brett fritidsutbud, som tillgodoser olika intressen. Bidrag utgår enligt av Kommunfullmäktige fastlagda regler till ungdoms-, pensionärs- och invandrarorganisationer samt till vissa samarbetsorganisationer och funktionshinderföreningar. Syftet med bidragen till ungdomsföreningar är att: • stödja ungdomsverksamhet i åldern 6-20 år • stimulera aktiviteter och arrangemang • lämna stöd till anläggningar och lokaler Stödet till pensionärsföreningar grundas på antalet medlemmar. Till dessa föreningar ges inget aktivitetsstöd. Bidrag till invandrar- och funktionshinderföreningar grundas även på medlemmar över 20 år. Verksamheten 2014 Bidragsverksamheten till kommunens föreningar redovisar ett plusresultat på 610 tkr. Det positiva resultatet har flera orsaker; O-ringens antågande till sommaren 2015 har gjort att bidrag till den "normala" kartritningen helt upphört, antalet aktiviteter har minskat ytterligare som en följd av bidragsomläggningen 2013, då den nedre bidragsåldern höjdes från 4 till 6 år, föreningarnas arrangemangskostnader har inte blivit så höga samt att en förening inte klarat gränsen för administratörsbidrag. Antalet bidragsberättigade medlemmar fortsätter också att sjunka till följd av bidragsomläggningen som infördes den 1 januari 2013. Vi tror att minskningen nu planar ut. Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 33(41) Nämndbidraget är inte styrande för denna verksamhet utan bidragsramen kompenseras för underskott respektive överskott i bokslutet. Ungdomsföreningar Antalet bidragsberättigade medlemmar (6-20 år) har under 2014 sjunkit, från 20 888 till 20 572. Delvis kan förklaringen ligga i bidragsomläggningen 2013, då vi höjde den nedre åldersgränsen från 4 till 6 år. Dock tror vi att kurvan nu planar ut och kanske till och med återhämtar sig något under 2015. Vi ser en stor minskning i antalet aktiviteter. Detta är också en följd av att bidragsomläggningen 2013. En av de stora anledningarna till höjningen av den nedre bidragsåldern var att ungdomarna förhoppningsvis stannar kvar i föreningslivet under en längre tid om de börjar med organiserad föreningsverksamhet något senare. Erfarenheter och studier från andra delar av Sverige visar att så är fallet. Politiska ungdomsföreningar Bidragen till de politiska ungdomspartierna bygger på en politisk överenskommelse mellan partierna i Kommunfullmäktige. Bidragen baseras till största delen på hur många mandat moderpartiet har i Kommunfullmäktige. Tre ungdomsföreningar har ansökt om bidrag under 2014, samma som föregående år. Invandrarföreningar Medlemsantalet för invandrarföreningar är i stort sett oförändrat, 4 035 (2013) mot 4 048 (2014). Två nya föreningar har tillkommit, Sverigeesternas förbund Boråsavdelningen samt Rumänska föreningen Livsglädje. Till följd av att en del invandrarföreningar nu har funnits under lång tid i Borås och många av medlemmarna blir äldre minskar antalet ungdomsaktiviteter i dessa. Föreningar med verksamhet för funktionshindrade Medlemsantalet har ökat från 4 002 till 4 280. Totalt finns det 23 bidragsberättigade föreningar vilket är två fler än 2013 vilket förklarar en del av ökningen av antalet medlemmar. Antalet bidragsberättigade aktiviteter har minskat från 2 937 aktiviteter till 2 348 aktiviteter. Pensionärsföreningar Medlemsantalet i pensionärsföreningarna har ökat något från 10 543 till 10 606. Antalet bidragsberättigade föreningar som får bidrag är 27 st. Sociala donationsfonder Den första januari 2011 fördes ansvaret för sociala donationsfonder, sociala föreningar och Samfond III över från Sociala omsorgsnämnden till Fritids- och folkhälsonämnden. De sociala donationsfonderna består av 8 st fonder där avkastningen delas ut två gånger årligen. De grundläggande kraven för dessa donationsfonder är att avkastningen skall fördelas till privatpersoner boende i Borås stad. 2014 fanns det ca 435 000 kronor att fördela för de 445 st ansökningar som inkom. Samfond III Samfond III hade 2014 totalt 26 825 kronor att fördela. Det inkom 8 stycken ansökningar varav 6 beviljades. Fondens syfte är att ge bidrag till föreningar främst för särskild satsning bland ungdom och hänsyn skall också tas till vilken social nytta ett bifall kan ge. Sociala föreningar Inför 2014 inkom 15 stycken föreningar med ansökningar om drygt 2,5 miljoner kronor. Totalt har 2 537 800 beviljats de sociala föreningarna för verksamhetsåret 2014. För alternativt jul- och påskfirande har det utbetalats totalt 30 000 kr. Under december månad fick fyra föreningar extra utbetalningar om totalt 7 900 kr. Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 34(41) Nätverksträffar Under 2014 bjöds det in till två nätverksträffar tillsammans med de sociala föreningarna för att stärka och uppmuntra till samarbete. Vårens nätverksträff handlade om förberedelser inför SM-veckan. Idrottsskolan Förvaltningen fick i uppdrag att under 2012 undersöka möjligheterna för Idrottsskolan att växa även utanför tätorten. Detta resulterade i en projektanställning där det också ingick att koncentrera insatserna i de socialt utsatta områdena som definieras i Borås Stads välfärdsbokslut. Förvaltningen har regelbundna ledarträffar för Idrottsskolans ledare. Dels i samband med att valen av idrotter görs, dels under en träff i Bodaskolans gymnastiksal för vidareutbildning. Antalet barn i årskurs ett ligger kvar på samma nivå som 2013, trots att vi fått igång en grupp på Särlaskolan med särskilda insatser. På Särla har samverkan med Stadsdel väster, personal i fritidsverksamheten och lärare gjort detta möjligt. Intresset i etablerade områden har minskat något. För att stärka Idrottsskolans varumärke ytterligare bör denna förankras på ett bättre sätt i våra Stadsdelar. Den största påverkan görs genom besök på skolans föräldramöten där Idrottsskolan behöver få tid att förklara de fördelar som finns med att delta. Här kommer läggas större fokus än tidigare. Under 2014 fick Idrottsskolan en ny logotype som ligger i linje med Idrottsskolans mer utåtriktade profil. Idrottsskolan har avsikten att synas på idrotts-och friskvårdsarrangemang i det "offentliga rummet". Kretsloppet är ett arrangemang som var partner till Idrottsskolan under 2014. 75 barn sprang loppet för sin Idrottsskola. Vi tror att Idrottsskolan kan dra till sig intresserade om vi får tillfälle att synas och att vi får chansen att dela ut trycksaker och prata om Idrottsskolan med människor där de befinner sig. Kurser, utbildningar och information I samverkan med Föreningsrådet fick föreningarna vid Föreningsrådets årsmöte den 25 mars information av Fritids- och folkhälsoförvaltningens chef. Han informerade om att Borås kommer att arrangera SM-veckan 30 juni-6 juli och att det är ett samarrangemang mellan Riksidrottsförbundet, SVT och Borås Stad. Han informerade även om att det kommer att vara mycket kringarrangemang under veckan med prova på verksamhet, utställningar, föredrag och underhållning. Deltagarna fick även information om att förvaltningen söker volontärer som kan hjälpa till under SM-veckan. Deltagarna fick även information om planerna för ombyggnationen av Sjuhäradshallen. Joannis Tsifoglou och Dzenan Ganic, Arbetslivsförvaltningen informerade om Borås Stads integrationsarbete och hur föreningslivet kan hjälpa till med det arbetet. Det är Arbetslivsnämnden som har huvudansvaret för integrationsarbetet i Borås Stad. Information om Borås Stads vision 2025. Annika Klemming och Ingegärd Eriksson, Stadskansliet berättade om Borås Stads arbete för att nå visionerna till 2025. De gick igenom de sju strategiska målområdena och sa att det är främst målområdena, Människor möts i Borås och Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga som föreningarna kan arbeta med. Vid Föreningsrådets ombudsmöte fick föreningarna information om utbildningsmaterialet ”Trygga möten” av Mikael Nilsson verksamhetsutvecklare på Equmenia Västra Götaland. Utbildningen är Webbaserad och riktar sig till ungdomsledare. Utbildningen handlar om hur ungdomsledare ska agera i olika situationer, samt hur ledare upptäcka och agera vi olika övergrepp mot barn och ungdomar. Per Blank, utvecklingsledare på folkhälsoenheten, informerade om tobak, alkohol och andra droger. Han sa bland annat att antalet rökare har minskat och att ungdomarna idag dricker mindre alkohol än tidigare. Per informerade även att föreningslivet har stor betydelse som normbärare och den struktur i samhället som bär vår demokrati. Därför är det viktigt att frågor om alkohol och droger lyfts i föreningen. Berit Hallqvist informerade om Föreningsrådets ungdomsledarstipendium och om samarbetet med Fritids- och folkhälsoförvaltningen om att utse årets integrationsfrämjande förening. Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 35(41) Föreningsenheten har tillsammans med SISU Idrottsutbildarna anordnat fyra träffar för föreningsanställda i Borås, så kallade Adminstratörsträffar. Vi har bland annat fåt information om Oringen av Maria Krafft Helgesson. Frida Otterdahl presenterade arbetet med SM-veckan. Janne Ryrlén, IF Elfsborg, presenterade Camp Elfsborg och arbetet med alla fotbollsföreningar i Borås. Borås Stads remiss om barnfattigdom föredrogs av Anita Gyllensten och Kåre Öhrstig. Magnus Ericsson, SISU, berättade om projekt "Fritidsbanken" som går ut på att starta ett bibliotek av idrottsmateriel. Det kommer att startas i Borås på prov under 2015. I oktober åkte ett femtontal föreningar tillsamman med SISU, föreningsenheten och två företrädare för Fritids- och folkhälsonämnden till Oslo. Vi besökte två föreningar; Lilleström och Vålerenga. Målet med besöken var att lyssna till de sociala projekt som framför allt Vålerenga engagerat sig i. Vi besökte också Norges toppidrottscenter för att lyssna på deras syn på ungdomsidrott i allmänhet och toppidrott i synnerhet. Skillnaderna mellan Norge och Sverige upplevdes som ganska små. Borås Stads Hemsida Under 2014 påbörjades ett stort arbete med att få igång lokalbokning samt bidragsansökningar på nätet. I december genomfördes en flytt till en extern leverantör och efter några mindre inkörningsproblem är funktionen nu igång. Föreningar som redovisar närvaro digitalt ökar stadigt. Ett 50-tal föreningar redovisar idag sina aktiviteter via internet. Säker och trygg förening 41 föreningar är dag certifierade som Säker och Trygg förening. Dessa föreningar har en bland annat en policy och handlingsplan om sitt drogförebyggande arbete. Målet med 45 certifierade föreningar har inte uppnåtts. Föreningar med egen lokal har t o m år 2015 på sig att bli certifierade för att få lokalbidrag, och då föreningslivet är ansträngt tror föreningsenheten att de flesta kommer att vänta med certifieringen tills det blir nödvändigt. Boråsklassikern Boråsklassikern genomfördes för sjätte året under 2014. De fem delmomenten är Klassikerskidan 21 km eller 42 km, Linnémarschen 21 km eller 42 km, Klassikersimmet i Öresjö 1 000 m, Viaredssjön runt på cykel 67 km eller 105 km samt Kretsloppet 10 km löpning. I år var det premiär för en Kom-igång klassikern där sträckorna är klassikerskidan 5 km, Linnémarschen 10,5 km Klassikersimmet 200 m, Viaredssjön runt 23 km och kretsloppet 5 km. För att erövra Klassikermedaljen/Kom-igång klassikermedalj måste man delta i fyra av fem delar under loppet av ett år från det man genomförde den första tävlingen. Föreningarna tillsammans med förvaltningen jobbar ständigt med utveckling och förbättring av Boråsklassikern. Föreningsgala Årets föreningsgala hölls på Brygghuset. Ca 180 gäster från föreningslivet var inbjudna och totalt kom det ett hundratal personer. Föreningsrådet, SISU Idrottsutbildarna, Rotary samt Borås Stad delade ut stipendier och priser. SISU Idrottsutbildarnas pris till bästa förening gick till Borås Fältrittklubb. Årets ungdomsledarstipendium från Föreningsrådet delades mellan Marie Andersson från Equmenia Fristad, Jacob Landegren från Borås Konståkningsklubb, Jens Lindroth från Sjömarkens IF och Claes Göran Svantesson från Sjömarkens IF. Årets ungdomsledarstipendium från Borås Södra Rotary gick till Klas Jansson från Fristad GoIF. Årets kvinnliga ledarskap gick till Yohanna Araya från KFUM Basket.. Priset som Årets Integrationsfrämjande förening gick till Norrby IF. Föreningen fick 25 000 kr för sitt engagemang i stadsdelen till fortsatt arbete med integration. Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 36(41) Fritids- och folkhälsoförvaltningen delade ut diplom till Äspereds IF, Kronängs IF, Sjömarkens IF, Sandhults Sportklubb, Kyrkornas flyktiningsrådgivning, Hedareds BK, Naturskyddsföreningen, FristadGingri Rödakorskrets och Equmenia Toarp som under året certifierat sig som Säker och trygg förening. Boråsklassikermedaljen delades ut till dem som hade genomfört minst fyra av fem deltävlingar. Revidering av Bidragsbestämmelser Under 2013 gjordes en större översyn av Borås Stads bidragsbestämmelser. Detta resulterade i ett antal ändringar och en modernisering av bidragsbestämmelserna. Under 2014 gjordes en mindre översyn. Förslag skickades till Kommunfullmäktige om ytterligare anpassning och modernisering, denna gång av Adminstratörsbidraget. Förslaget gick ut på att ta bort administratörsbidraget och istället utöka antal nivåer i Verksamhetsbidraget, från 4 till 9 nivåer. Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 37(41) 6 Verksamhetsmått 6.1 Simhallar Verksamhetsmått Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 Antal besökare Stadsparksbadet 264 577 257 047 280 000 259 171 Antal besökare Borås Simarena 108 965 118 296 124 000 156 082 Antal besökare Sandaredsbadet 68 160 47 255 0 0 Antal besökare Dalsjöbadet 33 525 37 633 41 000 42 866 Alidebergsbadet 10 460 21 359 22 000 35 000 Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 100 96,3 6.2 Egen organisation Verksamhetsmått Andel personer som har heltidsanställningar. 6.3 Föreningsbidrag 6.3.1 Ungdomsföreningar Verksamhetsmått Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 Bidragsberättigade medlemmar. 22 667 20 888 21 500 20 572 Bidragsberättigade föreningar 168 165 165 159 70 599 71 011 70 000 66 634 28 27 28 25 Antalet aktiviteter Administratörsbidrag 6.3.2 Invandrarföreningar Verksamhetsmått Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 Bidragsberättigade medlemmar 3 497 4 035 3 500 4 048 Antalet aktiviteter 2 144 2 605 2 200 3 086 Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 38(41) 6.3.3 Föreningar vars medlemmar har någon form av funktionsnedsättning Verksamhetsmått Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 4 534 4 002 4 700 4 280 23 21 24 23 Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 10 759 10 543 10 800 10 606 28 28 28 28 Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 9 9 7 9 5 327 000 5 979 000 2 780 000 3 452 751 Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 Antalet utnyttjade timmar på konstgräset 1 548 1 634 1 500 1 427 Antalet andra arrangemang som ej är fotboll 2 3 5 3 90 40 Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 1 065 1 400 1 255 Antal medlemmar Antal bidragsberättigade föreningar 6.3.4 Pensionärsföreningar Verksamhetsmått Antalet medlemmar Antal föreningar 6.3.5 Särskilt riktade bidrag Verksamhetsmått Antal föreningar Bidrag till aktuella föreningar 6.4 Idrottsanläggningar 6.4.1 Borås Arena Verksamhetsmått Antal bokningar på Borås Arena konferens 6.4.2 Borås Arena 2 Verksamhetsmått Antalet utnyttjade timmar på konstgräset Utfall 2012 Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 39(41) 7 Investeringar Investeringsprojekt Godkänd utgift Utgift tom 2013 Utgift 2014 Återstår 7 000 0 9 712 -2 712 10 900 9 176 785 939 2 000 0 2 315 -315 800 560 156 84 5. Diverse inventarier 3 000 1 667 1 528 -195 6. Evenemangstaden Borås 4 500 389 3 887 224 7. Skateparken 1 000 978 14 8 29 200 12 770 18 397 -1 967 Tkr 1. Konstgräsutveckling 2 014 2. Näridrottsplatser 3. Vägdragning Borås Ridhus 4. Tillgänglighetsanpassning Kype Summa Analys 1. Konstgräsutveckling 2014 - I vår plan för konstgräsutveckling fanns det med två konstgräsplaner under 2014, en på Boda och en på Byttorp. Dessa projekterades tillsammans med Borås AIK respektive Byttorps IF för att läggas på grusplan vid Boda IP och på planen närmast klubbstugan vid Byttorps IP. Konstgräset upphandlas tidigt på året och markarbetena påbörjades senare på våren. På grund av mer omfattande markarbeten blev planen på Byttorp klar i slutet av oktober och planen på Boda stod klar i augusti. Båda föreningarna sökte och fick bidrag från Västergötlands fotbollsförbund till en mindre konstgräsplan för framförallt barn och ungdomar. Konstgräsplanerna på Boda och Byttorp har kompletterats med en sådan yta. Investeringsbudgeten avseende konstgräsplaner har under 2014 överstigit budget med 2 712 tkr. Av dessa kan 1 085 tkr härledas till konstgräsplaner som anlagts 2013. Resterande underskott beror på högre kostnader än beräknat för markarbeten och anläggning. Samtliga kostnader (ökade kapitalkostnader) för konstgräsplanerna hanteras inom nämndens budgetram. 2. Näridrottsplatser - 2014 avsattes 1 724 tkr varav 724 tkr är kvarstående medel från 2013. Under året har pengarna använts till exempelvis inköp av utegym i Sandared och Dalsjöfors, naturgym Kype, utläggning av konstgräs på skolplaner i Målsryd, Gånghester och Bredared, tillgänglighetsanpassning genom träspångar vid badplatser så som Dalsjöbadet, Sandaredsbadet och Sjömarkenbadet. Kvarstående medel på 939 tkr flyttas till 2015 och är avsatta till bland annat aktivitetsplats vid Kristinebergsskolan, förbättrad skyltning till våra badplatser, konstgräs till skolplaner och 100 tkr till varje stadsdel för ”lokala” åtgärder i respektive område. För 2015 har ytterligare 2 000 tkr avsatts. 3. Vägdragning Borås Ridhus - i samband med den nya vägdragningen av riksväg 27 vid Ridhuset, har föreningen fått anpassa hästhagar och parkeringsplatser i området. Den nya vägen "skär" igenom anläggningen på ett sådant sätt att en del av de tidigare p-platserna och hagarna försvinner. Kommunstyrelsen anvisade 2 000 tkr för anpassningen och det mesta av arbetet är utfört. Fritids- och folkhälsoförvaltningen samordnar, tillsammans med Borås Fältrittklubb, Tekniska förvaltningen, Lokalförsörjningsförvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen, en dispositionsplan för området och en plan för utveckling av anläggningen. Planen kommer att redovisas under våren 2015. 4. Tillgänglighetsanpassning Kype - År 2013 beviljades 800 tkr. Kvarstående medel flyttades till 2014 och har i första hand använts till förbättring av tillgänglighetsanpassningen vid Kypesjöns badplats, samt förbättring av strandpromenaden vid Sjömarkens badplats. Strandpromenaden har anlagts så att det även går att köra rullstol på sträckan. En relativt stor summa har också lagts på slyröjning vid bl.a. Sjömarkens badplats. En stor mängd skyltar avseende bland annat koppeltvång för Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 40(41) hundar, hundförbud, bilförbud, hundbadplats, badvett med mera har inköpts till flera av badplatserna. Några av badplatserna har fått sina soptunnor utbytta. En summa har lagts på uppdatering av de personräknare som från och med hösten 2014 finns utplacerade vid Kransmossen och Kypegården. Kvarstående pengar, 84 tkr, flyttas till 2015 och kommer i första hand att användas till nya informationstavlor vid Almenäs, Kypegården och Kransmossen. Almenäs kommer också att få en informationstavla om miljöstationen och återvinning med mera. Några badplatser saknar informationstavlor om badvett och larmnummer och kommer att få detta under året. Grillplatserna vid Almenäs, Storsjön och Sjömarkens badplatser kommer att renoveras. Ytterligare några badplatser kommer att få sina soptunnor utbytta. 5. Diverse inventarier - Under en 2- års period har 3 000 tkr avsatts i investeringsbudgeten för inköp som är av karaktären ”diverse inventarier”. Under 2014 har pengarna, 1 500 tkr, använts till blandade inköp på våra anläggningar, exempelvis bord, stolar, innebandysarg, robotklippare, diverse småmaskiner och ”nofall” till ishallen. För 2015 har ytterligare 1 500 tkr avsatts. 6. Evenemangstaden Borås - Investeringar i Evenemangsstaden är av sådan karaktär att vi kan förstärka Borås Stad som arrangörs- och evenemangsstad. Här har vi bland annat investerat i mobila läktare. I dagsläget har vi 6 mobila läktare som har vardera ca 70 sittplatser. Dessa läktare används där arrangemanget bedrivs och kan med lätthet flyttas mellan olika arenor. Under 2014 har vi också investerat i nya bryggor, linor, bojar och start torn för ett roddcenter vid Öresjö och för Öresjö Segelsällskap och dess roddsektion. 7. Skateparken - Under 2013 togs de pengar, som avsattes redan 2010, i bruk för att bygga en skatepark utanför skatehallen. Kvarstående medel, 22 tkr, flyttades till 2014 för att täcka de återstående kostnaderna för bygget. Pengarna har använts till främst arbetskostnader för att färdigställa arbetet. Fritids- och folkhälsonämnden, Årsredovisning facknämnder 2014 41(41) ÅRSREDOVISNING 2014 Bilaga 1 VERKSAMHETSSAMMANSTÄLLNING FRITIDS- OCH FOLKHÄLSONÄMNDEN Fritidsramen Åa Personal Driftkostn Lokalkostn Bidrag 1 401 Gemensam fritidsadm. 8,0 4 754,0 3 908,0 110,0 0,0 2 420 Anläggningsenheten Administration 3,0 1 677,0 446,0 0,0 0,0 3 423 Anläggningsenheten Idrottsplatser 11 342,0 16 390,0 0,0 4 423 Anläggningsenheten Borås Arena 0,2 0,0 9 062,0 5 424 Anläggningsenheten Idrottshallar 3,0 984,0 14 185,0 34 629,0 6 4273 Anläggningsenheten Badplatser 0,5 205,0 1 580,0 7 4275 Anläggningsenheten Vandringsleder 0,5 201,0 8 428 Anläggningsenheten Övr fritidsanlägg. 3,5 1 935,0 9 4244 Badenheten 41,8 17 480,0 Kapitalkost. Avg o ers S:a intäkter Netto N-bidrag Resultat 8 772,0 89,0 89,0 -8 683,0 8 309,0 -374,0 2 123,0 1,0 1,0 -2 122,0 1 752,0 -370,0 5 875,0 33 702,0 3 333,0 3 333,0 -30 369,0 31 071,0 702,0 0,0 403,0 14 280,0 5 223,0 5 223,0 -9 057,0 9 342,0 285,0 0,0 259,0 50 057,0 6 694,0 6 694,0 -43 363,0 43 223,0 -140,0 0,0 0,0 0,0 1 785,0 0,0 0,0 -1 785,0 1 690,0 -95,0 161,0 0,0 0,0 68,0 430,0 0,0 0,0 -430,0 434,0 4,0 5 993,0 1 575,0 0,0 1 248,0 10 751,0 3 492,0 3 492,0 -7 259,0 6 748,0 -511,0 5 321,0 23 691,0 0,0 0,0 46 492,0 18 798,0 18 798,0 -27 694,0 27 756,0 62,0 148,0 6 643,0 147,0 0,0 47,0 6 985,0 482,0 482,0 -6 503,0 5 069,0 -1 434,0 95,0 4 815,0 0,0 S:a kostnad 10 441 Evenemang 11 262 Folkhälsoenheten 4,0 2 150,0 2 322,0 1,0 0,0 0,0 4 473,0 1 561,0 1 561,0 -2 912,0 3 131,0 219,0 12 27500 Tillståndsenheten 3,5 1 851,0 446,0 0,0 0,0 0,0 2 297,0 1 911,0 1 911,0 -386,0 250,0 -136,0 13 44300 Brygghusenheten* 6,0 4 823,0 1 114,0 2 487,0 0,0 119,0 8 543,0 1 731,0 1 731,0 -6 812,0 6 334,0 -478,0 14 1121 -1122 Fritids- och folkhälsonämnd 412,0 146,0 0,0 0,0 0,0 558,0 0,0 0,0 -558,0 740,0 182,0 15 Buffert 1 151,0 1 151,0 147 000,0 -933,0 Summa fritidsramen 74,0 36 303,0 58 276,0 88 092,0 0,0 8 019,0 190 690,0 43 315,0 43 315,0 -147 375,0 * Verksamhet 44300 Brygghusenheten, beviljade medel sociala investeringsfonden +147 tkr. Resultat 2014 = - 331 tkr * Resultat fritidsram exklusive sociala investeringsfonden = -786 tkr 2015-02-16 Bidragsramen Åa 1 451 Administration föreningsenhet 5,0 455 Bidrag till invandrarföreningar 456 Föreningsbidrag Personal Driftkostn Lokalkostn Bidrag Kapitalkost. S:a kostnad Avg o ers S:a intäkter Netto N-bidrag Resultat 2 025,0 507,0 0,0 0,0 0,0 2 532,0 25,0 25,0 -2 507,0 2 020,0 -487,0 0,0 0,0 0,0 1 487,0 0,0 1 487,0 0,0 0,0 -1 487,0 1 488,0 1,0 27 604,0 27 828,0 36,0 36,0 -27 792,0 28 405,0 613,0 224,0 2 75 Bidrag sociala föreningar 2 524,0 2 524,0 0,0 -2 524,0 2 700,0 176,0 3 78 Bidrag funktionshindrade 1 544,0 1 544,0 0,0 -1 544,0 1 847,0 303,0 4 79 Bidrag till pensionärsföreningar 636,0 636,0 0,0 -636,0 640,0 4,0 61,0 -36 490,0 37 100,0 610,0 Summa bidragsramen Summa FOFN * 5,0 2 249,0 507,0 0,0 Lokalkostn 33 795,0 Åa Personal Driftkostn Transfer 79,0 38 552,0 58 783,0 88 092,0 33 795,0 0,0 36 551,0 61,0 Kapital S:a kostnad Avg o ers 8 019,0 227 241,0 43 376,0 S:a intäkter 43 376,0 Netto -183 865,0 N-bidrag 184 100,0 Resultat -323,0 * Resultat Fritids- och folkhälsonämnden exklusive Sociala investeringsfonden = -786 + 610 = -176 tkr 2015-02-16 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Cecilia Strömberg, 033 – 35 73 03 2015-02-03 Diarienummer 1 (4) 2014/FF0283 007 Uppföljning intern kontroll 2014 Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden beslutar att godkänna uppföljningen av den interna kontrollplanen 2014 och översända denna till Kommunstyrelsen och Kommunrevisionen för kännedom. Sammanfattning Fritids- och folkhälsonämnden beslutade 2014-04-03 § 36, om nämndens interna kontrollplan för 2014. Samtliga punkter i planen är nu avstämda och redovisas i bilagd rapport. Under 2014 har redovisningen av uppföljningen gjorts i Stratsys, som är ett system som används i Borås Stad för planering och uppföljning. I dagsläget är det inte mycket troligt att fel uppstår som kan ge allvarliga konsekvenser för verksamheten. Det råder god kontroll och en kännedom om vilka rutiner och riktlinjer som gäller inom respektive ansvarsområden. Fritids- och folkhälsoförvaltningen kommer att bedriva ett förbättringsarbete inom följande områden; * När det gäller förvaltningens inventariehantering kommer arbetet med att inventera befintlig utrustning att fortsätta. Det bör dock kopplas en ansvarig som samordnar detta arbetet för respektive arbetsplats/anläggning. * Program, deltagarförteckning och syfte bör bifogas till fakturor där kostnaden/utgiften inte direkt kan kopplas till bedriven verksamhet * Kontroll av kunduppgifter och kontinuerlig inlämning av fakturaunderlag bör förbättras * Frågeformuläret vid ett upphandlingsförfarande bör innehålla andra avgörande parametrar än enbart pris TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Cecilia Strömberg, 033 – 35 73 03 2015-02-03 Diarienummer 2 (4) 2014/FF0283 007 * Särskilda riktlinjer bör tas fram kring direktupphandling med klargörande av beloppsgränser samt särskild dokumentation av inköp enligt ny lagstiftning som trädde i kraft juli 2014 * En bättre sökmotor i Borås Stads avtalsdatabas bör utformas * Säkerställa upphandlingsförfarandet vid större arrangemang * Samt att med kontinuitet arbeta med viktiga ”planer” och andra dokument för att de ska genomsyra vårt dagliga arbete. Bakgrund Fritids- och folkhälsonämnden beslutade 2014-04-03 § 36, om nämndens interna kontrollplan för 2014. Samtliga punkter i planen är nu utförda och redovisas i bilagd rapport. I enlighet med Kommunfullmäktiges regler för intern kontroll har Fritids- och folkhälsonämnden en skyldighet att följa upp verksamhetens interna kontrollsystem. I samband med årsredovisningens upprättande skall resultatet från den interna kontrollen rapporteras till Kommunstyrelsen och Kommunrevisionen. Under 2014 har redovisningen av uppföljningen gjorts i Stratsys, som är ett system för planering och uppföljning. Systemet används i hela Borås Stad. Kontrollerna har genomförts genom stickprov vid ett enskilt tillfälle eller med kontinuitet under året. Förvaltningens övervägande och konsekvenser Bland de rutiner som kontrolleras kan konsekvenserna bli allvarliga om inte rutiner och befintliga riktlinjer följs. I dagsläget är det inte mycket troligt att fel uppstår som kan ge allvarliga konsekvenser för verksamheten. Det råder god kontroll och en kännedom om vilka rutiner och riktlinjer som gäller inom respektive ansvarsområden. Det finns dock en del åtgärder som bör lyftas fram. När det gäller förvaltningens inventariehantering pågår just nu en inventering av befintlig utrustning på våra anläggningar. Arbetet kommer att fortsätta under 2015 med fokus på maskinell utrustning. Under året har förvaltningens IT-utrustning setts över och dokumenterats. Detta arbete kommer också att fortsätta. Till arbetet med registrering av inventarier bör det kopplas en ansvarig som kontinuerligt ser över och uppdaterar de inventarier som köps in till respektive arbetsplats/anläggning. Inventeringen är en del av ett övergripande kvalitetsarbete. TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Cecilia Strömberg, 033 – 35 73 03 2015-02-03 Diarienummer 3 (4) 2014/FF0283 007 För att tydliggöra att kostnader och utgifter är ändamålsenliga med den verksamhet som bedrivs skall deltagarlistor, program och syfte bifogas till de fakturor där det kan råda tveksamheter. I flera fall görs detta men tydliggörandet kan bli än bättre. För att få en bättre hantering vid skapandet av kundfakturor bör kontrollen av de kunder som skall faktureras förbättras. Korrekta kunduppgifter förhindrar administrativt merarbete. Vid analys rörande upphandling och om Borås Stads regler för direktupphandling följs framkom att de frågeformulär som tas fram bör utformas så att inte pris helt blir den avgörande faktorn i ett upphandlingsförfarande. Det bör finnas mer fokus på exempelvis miljöperspektivet. Riktlinjer för direktupphandling bör tas fram samt en särskild dokumentation kring skälen för de inköp som överstiger 100 tkr, utifrån den lagstiftning som trädde i kraft 1 juli 2014. År 2005 fattade Kommunstyrelsen beslut om beloppsgränser för direktupphandling. Beloppsgränserna är 2 basbelopp för varor och 3 basbelopp för tjänster. Gränsen för direktupphandling är enligt lagen om offentlig upphandling ett avsevärt högre belopp. Detta kan leda till oklarheter i ett upphandlingsförfarande och därför bör beloppsgränserna inom Borås Stad klargöras. När det gäller inköp och ramavtal bör en bättre sökmotor i Borås Stads avtalsdatabas bör utformas. Det skall vara lätt och användarvänligt att söka efter de leverantörer som är upphandlade. Vid granskning av leverantörsfakturor för tjänster, framkom frågetecken kring inköpsförfarandet vid större arrangemang. Förvaltningen är i flera fall inte inblandad i inköp av varor och tjänster men i många fall betalningsansvariga. Detta är något som måste diskuteras för att säkerställa att befintliga regler följs. En viktig del i verksamhetsstyrningen är hur vi arbetar med befintliga ”planer” och andra viktiga dokument. I 2014 års intern kontroll har två viktiga planer granskats ”Plan för lika rättigheter och möjligheter” samt ”Plan för samhällsstörningar och extra- ordinära händelser”. I arbetet med dessa planer är det viktigt att alla bidrar till att göra planerna till ”levande” dokument som är känt för alla och som därmed genomsyrar vår gemensamma arbetsmiljö. När det gäller ”Plan för samhällsstörningar och extraordinära händelser bör minst en krisövning göras per år för att se över rutiner TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Cecilia Strömberg, 033 – 35 73 03 2015-02-03 Diarienummer 2014/FF0283 007 och förtydliganden kring vad som ingår i respektive funktions ansvarsområde. Det är också viktigt att följa upp och dokumentera de förbättringsåtgärder som framkommer vid övningstillfällena. Samverkan Samverkan har skett med berörda parter inom respektive ansvarsområde. Bilagor Uppföljning intern kontroll 2014, Fritids- och folkhälsonämnden 4 (4) Uppföljning Intern kontroll 2014 Fritids- och folkhälsonämnden 1 Styrning och ledning Rutin/System Kontrollmoment Kontrollmetod Slutsats Inventarier Att inventarier registreras i Borås Stads inventariesystem. Finns inventarieförteckning? Hur förvaras dessa? Stöldskyddsmärkning av inventarier. Inventering på befintliga anläggningar. För 2014 gäller fortsatt arbete med stöldmärkning, registrering och inventering av stöldbegärlig utrustning, såväl ny som befintlig. Sundholmen har under året tagit fram en inventarieförteckning där all interiör ingår och förvaltningens IT-ansvarig har påbörjat en översyn över den digitala utrustningen så som datorer, ipads och telefoner. Stöldmärkning sker per automatik för datorer, ipad med mera som införskaffas via det så kallade hyrpc-konceptet. Dock finns inte utrustningen registrerad i Borås Stads inventariesystem. Systemet används inte heller för att registrera annan utrustning som köps in till förvaltningen. För de inventarieförteckningar som upprättas används word eller excel och det beror främst på att Borås Stads inventariesystem Regitwise inte upplevs vara användarvänligt. Inventarieförteckningarna ska sparas digitalt och på platser där de är skyddade från exempelvis brand och stöld. Under 2015 kommer arbete med inventariehantering prioriteras, framförallt på våra idrotts- och badanläggningar. Fokus kommer att ligga på större maskinell utrustning. Vidare inventering kommer att göras av den digitala utrustningen. Åtgärd • Inventering och dokumentation av inventarier på våra anläggningar, fokus större maskinell utrustning • Fortsatt översyn och dokumentation av befintlig ITutrustning Fritids- och folkhälsonämnden, Uppföljning Intern kontroll 2014 2(16) 2 Personal Rutin/System Kontrollmoment Kontrollmetod Slutsats Personal- och lönekontroller Kontroll att lönerapportering sker enligt föreskrifter avseende såsom övertid/mertidsersättning, användning av bil i tjänsten samt utlägg i tjänsten Intern kontroll-förfrågan skickas till Löneservice Fyll i blankett som finns bifogad, finns också att hämta på intranätet. Intern kontroll av löner utförs enligt fastar rutiner/system av löneservice. Kontrollerna är genomförda under november månad och avser perioden januari till oktober 2014. Utfall se bilaga 1 - Intern kontroll löner 2014 Åtgärd • Befintliga kommentarer är åtgärdade. 3 Ekonomi Rutin/System Kontrollmoment Kontrollmetod Slutsats Leverantörsfakturor Tillhör utgiften verksamheten? Finns tydliga uppgifter om vad fakturan avser? Finns F-skatt och organisationsnummer på fakturan? Är fakturan rätt bokförd? Är leverantören kreditvärdig? Är fakturan attesterad av behörig? Kontroll av utbetalningar till leverantörer med tillfälliga post- och bankgirokonton. Stickprov bland 200 fakturor, blandade kontoklasser. 20 stycken manuella utbetalningar. Kontrollen har genomförts genom stickprov på 200 fakturor varav 25 stycken manuella utbetalningar. Bland de kontrollerade fakturorna fanns inga större anmärkningar som kan utgöra en risk för verksamheten. Inbyggda kontrollmoment så som tvåhandsprincipen, där två personer måste godkänna fakturan innan den går iväg till betalning, säkerställer till stor del att de fakturor som betalas tillhör den verksamhet som bedrivs. I flera fall görs manuella beskrivningar i fakturaflödet för att tydliggöra vad kostnaden avser. För att säkerställa att leverantörerna är kreditvärdiga används i flera fall ”grönt-ljus funktionen”, en företagskontroll som på ett enkelt sätt beskriver om leverantören är kreditvärdig eller inte. Funktionen kan användas av alla och finns tillgänglig via Borås Stads intranät. Denna funktion ska användas innan beställning, av vara eller tjänst, görs hos en leverantör. Under året har ekonomienheten påbörjat en översyn av behörigheter i attestflödet. Behörigheter som inte är aktuella har tagits bort och beloppsgränser har setts över. Översynen fortsätter under 2015. Behöriga attestanter godkänns årligen på årets första nämndmöte. Därefter vid eventuella justeringar under året. Fritids- och folkhälsonämnden, Uppföljning Intern kontroll 2014 3(16) Rutin/System Kontrollmoment Kontrollmetod Slutsats Representation-utbildning Är fakturan rätt bokförd? Finns deltagarförteckning, syfte och program vid representation, kurser och resor? 40 stycken fakturor som avser intern representation kontoklass 47*. 40 stycken fakturor som avser representation för förtroendevalda och ek anställda, kontoklass 61*. Stickprov har gjort på 50 fakturor i kontoklass 4770-4773 (kurser, konferenser, representation för anställda) samt stickprov på 40 fakturor i kontoklass 6160-6172 (kurser, konferenser, representation för utomstående). Likt kontrollmomentet för övriga leverantörsfakturor har kontroller gjorts om F-skatt och organisationsnummer finns, tydlighet kring vad fakturan avser, om den är rätt bokförd, tillhör kostnaden verksamheten samt om deltagarförteckning, program och syfte finns bifogat till fakturan om så behövs. Föregående års kontroll visade att det i flera fall fanns brister vad gäller beskrivning om vad fakturan avser, bifogat program vid kurser och konferenser samt deltagarförteckning. Bristerna har kommunicerats och förståelsen varför dessa kompletteringar behöver göras har ökat. I de fall där fakturan avser ett inköp, av varor och tjänster, som inte har direkt anknytning till den verksamhet som bedrivs skall fakturan kompletteras med underlag. Många gör en extra beskrivning i fakturaflödet och fler och fler inkommer med kompletterande underlag som bifogas till berörda fakturor. Denna rutin kan dock bli än bättre. Åtgärd • Öka förståelsen avseende syftet med kompletterande underlag till fakturorna. • Öka kunskapen om hur kompletteringar kan göras. Kundfakturoravgiftsdebitering Finns fullständiga uppgifter på debiteringsunderlag? Arkivering av debiteringsunderlag. Är kunden kreditvärdig? Uppföljning av kundfordringar - hur hanteras fakturor som inte betalas? kontroll av 40 externt gjorda kundfakturor samt 40 interna. För att skapa en faktura som ska skickas till en intern eller extern motpart finns utformade faktureringsunderlag som skall fyllas i. På dessa fyller man i vad som skall faktureras samt kodsträng där intäkten skall bokföras. Till de fakturor som skapas till interna motparter och rör exempelvis våra personalbad eller våra skolbad bifogas även en förteckning över vilka som badat och när. Underlagen arkiveras både digitalt och i pärm. Underlagen är mycket lätta och hitta vid förfrågan. Uppföljning av debiterade fakturor görs med kontinuitet. Då externt skapade kundfakturor inte betalas skickas efter 30 dagar en påminnelse. Sker ingen betalning vid detta tillfälle går fakturan med kunduppgifter till Intrum. När det gäller autogiro som betalning för våra badkort, skickas precis som en vanlig kundfaktura en påminnelse. Sker ingen betalning spärras kunden Fritids- och folkhälsonämnden, Uppföljning Intern kontroll 2014 4(16) Rutin/System Kontrollmoment Kontrollmetod Slutsats och kan därmed inte använda sitt badkort. Uteblir betalning skicka fakturan med kunduppgifter, precis som manuellt skapade fakturor, till Intrum. Kontrollen av internt skapade kundfakturor görs manuellt och med kontinuitet. Vid föregående års uppföljning framkom att fakturaunderlag inte skickades med kontinuitet till ekonomienheten. Det kontinuerliga inflödet av underlag har blivit bättre men kan bli ännu bättre. Åtgärd • Kunduppgifter på fakturaunderlagen bör kontrolleras mer noggrant innan de skickas för fakturering. I dag läggs mycket tid på att makulera fakturor som föranletts av felaktiga kunduppgifter på fakturaunderlagen. Upphandling Att Borås Stads direktupphandlingsregler efterlevs Stickprov på leverantörers sammanlagda belopp över gällande direktupphandlingens prisbasbeloppsgränser De upphandlingar som gjorts under året har framförallt berört upphandling av konstgräs, upphandling av städ och upphandling av gymnastikredskap. Vi använder oss av Tend Sign vid upphandling. Tend Sign är ett upphandlingsverktyg som effektiviserar hela processen för både upphandlare och anbudsgivare. Genom Tend Sign når vi ut till många leverantörer på ett enkelt sätt. De upphandlingar som genomförts har gjorts i enlighet med reglerna om förenklat förfarande inom den klassiska sektorn, enligt lagen om offentlig upphandling. Vi har haft stöd i upphandlingsprocessen av en person på en annan förvaltning. Förfrågningsunderlaget inför en upphandling måste vara väl genomtänkt. Speciellt viktigt är kravspecifikationen och hur man utvärderar dessa krav. Allt som oftast är det lägst pris som får avgöra den leverantör man väljer, trots att man i vissa fall skulle vilja värdera andra kriterier tyngre. Vid ett tillfälle skapades ett värderingsunderlag där man poängsatte olika kriterier inom exempelvis miljö, personalförhållanden etc. Genom detta poängsystem kunde de anbud som kommit in rangordnas utan att pris blev helt den vägledande faktorn. Fritids- och folkhälsonämnden, Uppföljning Intern kontroll 2014 5(16) Rutin/System Kontrollmoment Kontrollmetod Slutsats På Fritids- och folkhälsoförvaltningen har vi kontroll över när upphandlingar enligt lagen om offentlig upphandling behöver göras och vilka beloppsgränser som gäller. Från och med den 1 juli 2014 finns det krav på dokumentation upphandlingar vars värde överstigande 100 000 kr. På konkurrensverkets hemsida står ” Upphandlande myndigheter och enheter ska anta riktlinjer för direktupphandling samt dokumentera skälen för inköp som överstiger 100 000 kronor”. Konkurrensverket har tagit fram information om krav på riktlinjer för direktupphandling, dokumentation av direktupphandling och ett förslag på 1 dokumentationsblankett . Detta är något vi måste ta i beaktande framöver. Under hösten har ett förslag till nya regler för upphandling varit på remiss hos förvaltningar inom Staden. I förslaget skrivs att ”upphandlingar ska präglas av effektivitet, kompetens och samverkan, och ta vara på den konkurrens som finns”. Upphandlingarna ska svara mot verksamheternas behov och att kommunkoncernen ska ha en helhetssyn på upphandlingar där man ska ta tillvara på vinster av samordning”. Beskrivningen är ganska självklar. Det som är av stor betydelse är hur Staden registrerar och förvarar de upphandlingar som har gjorts för att lätt hitta information när inköp ska göras där vi själva inte varit den upphandlande enheten. En väl fungerande databas för gjorda direktupphandlingar och befintliga ramavtal är ett måste. Den måsta vara lättillgänglig, enkel och användarvänlig. År 2005 fattade Kommunstyrelsen beslut om beloppsgränser för direktupphandling. Beloppsgränserna är 2 basbelopp för varor och 3 basbelopp för tjänster. Beslutet fattades för ett antal år sedan och frågan är hur aktuellt är detta beslut? Det har hänt en hel del inom upphandlingsområdet sedan beslutet antogs. Gränsen för direktupphandling är enligt lagen om offentlig upphandling 505 800 kr. Om ett kommungemensamt beslut finns om ett så pass mycket lägre belopp än lagen så måste direktiven vara mycket tydligare. Vad är anledningen till att beloppen för direktupphandling inom Staden är så pass mycket lägre än de lagen säger? Beslutet bör ses över och anpassas efter befintlig lagstiftning, om inte annat, förtydligas med direktiv om varför vi måste förhålla oss till ett belopp som är så mycket lägre. 1 http://www.konkurrensverket.se/nyheter/nya-regler-for-direktupphandling/ Fritids- och folkhälsonämnden, Uppföljning Intern kontroll 2014 6(16) Rutin/System Kontrollmoment Kontrollmetod Slutsats Åtgärd • Ta fram bra förfrågningsunderlag och utvärderingskriterier där pris inte alltid blir den helt avgörande faktorn vid ett upphandlingsförfarande. • Öka kunskaperna kring den nya lagstiftningen som trädde i kraft 1 juli 2014 där riktlinjer för direktupphandling ska tas fram samt en särskild dokumentation kring skälen för de inköp som överstiger 100 000 kr. • Bör finnas en lättillgänglig, enkel och användarvänlig databas för samordning av upphandlade varor och tjänster inom Borås Stad • Klargöra beloppsgränserna för direktupphandling inom Borås Stad Följer våra upphandlingar Stadens krav på miljö- och kvalitetssäkring? Stickprovskontroll på gjorda upphandlingar. Under 2013 genomfördes en upphandling avseende städ på våra idrottsanläggningar. I denna upphandling ställdes krav på att entreprenören aktivt ska eftersträva att välja produkter och metoder som är skonsamma mot miljön och främja en god arbetsmiljö. Kemikalierna ska bland annat uppfylla miljöstyrningsrådets (MSR) kriterier, vara biologiskt lätt nedbrytbara och inte ge skadliga restprodukter, uppfylla etablerade kriterier för miljömärkning. Vid upphandling av konstgräs tydliggörs vikten av att transporterna av konstgräs ska göras så miljövänligt som möjligt. Granulatet i konstgräsplanerna ska även vara miljödeklarerat enligt DIN 18035-7. Vår avsikt är att tydliggöra vikten av ett miljömässigt förhållningssätt i alla upphandlingar, allt från produkter till tjänster. Ambitionen är att tydliggöra kravet på miljö- och kvalitetssäkring i förfrågningsunderlaget. I dagsläget återvinns stora delar av konstgräs på våra planer. Det utrangerade konstgräset läggs på aktivitetsplatser runt om i kommunen. En önskan är att det framöver kommer bli lättare att separera materialet i konstgräset. Något som framöver kanske kommer att vara till fördel för de leverantörer som kan tillgodose detta. Fritids- och folkhälsonämnden, Uppföljning Intern kontroll 2014 7(16) Rutin/System Kontrollmoment Kontrollmetod Slutsats Att inköp följer ramavtal - Särskild granskning av leverantörsfakturor överstigande två basbelopp. Stickprov bland fakturor oberoende av kontoklass samt kontroll av befintlig rapport upprättad på upphandlingsenheten. Varje tertial tas en rapport om avtalstrohet fram. Under året har förvaltningen en låg avtalstrohet enligt denna rapport, vilket inte riktigt stämmer med verkligheten. Då en vara eller tjänst inte finns upphandlad kan man välja en annan leverantör. Det konto som väljs för bokföring är avgörande för hur kostnaden klassificeras i rapporten. Detta kan betyda att varor som bokförs med ett visst konto hamnar felaktigt i kolumnen ”ej avtal” och därmed påverkas avtalstroheten negativt. Rapporten är ett bra arbetsmaterial för att stämma av och kommunicera eventuella brister i användandet av upphandlande leverantörer. Den ger också en bra överblick över de inköp som görs och gör oss uppmärksamma på vilka leverantörer vi ska använda oss av. På förvaltningen finns god kunskap om vilka leverantörer som skall användas för inköp av varor och tjänster. Vi behöver dock bli bättre på att kommunicera vilka leverantörer som gäller vid inköp till motparter där vi inte ansvarar för beställningen men ändå står som betalningsansvarig på fakturan. På förvaltningen kommer det framöver finnas en person som är inköpssamordnare. Denna person kommer att hålla sig särskilt uppdaterad i frågor som rör upphandling och ramavtal. Åtgärd • Säkerställa att rätt leverantörer används hos beställare där vi inte direkt ansvarar för inköpen men ändå står som betalningsansvariga Fritids- och folkhälsonämnden, Uppföljning Intern kontroll 2014 8(16) Rutin/System Kontrollmoment Kontrollmetod Slutsats Kontanthantering Följs befintliga förvaltningsinterna rutiner för kontanthantering/serviceboxning av pengar? Hanteras kontanta medel i enlighet med de riktlinjer som finns beskrivit i PM från kommunrevisionen i Borås Stad? Avstämning av serviceboxade pengar, från inlämning i servicebox till bokföring, förvaring av kontanta medel innan insättning stöldsäkert och brandsäkert, kassadiffar, säkerhet och trygghet i verksamheten. Kontroll av kontanthanteringen i Skatehallen, Borås Simarena och Kypegården. Under 2014 har kontanthanteringen kontrollerats på tre enheter, Skatehallen, Borås Simarena och Kypegården. På alla tre anläggningar råder god kontroll över de kontanter som hanteras. Rutiner och riktlinjer följs. Kassan kontrolleras dagligen och stäms av mot en dagsrapport som skrivs ut från kassasystemet. Pengarna förvaras inlåst i kassaskåp till dess att de lämnas in i servicebox. Efter att pengarna lämnats i servicebox skickas underlag till ekonomiadministratören, enligt rutin. I skatehallen finns en kiosk som säljer exempelvis godis, dricka och annat smått. Försäljningen har ökat under det senaste året vilket har genererat mer intäkter. Ny personal har anställts på anläggningen och den person som är ansvarig för kontanthanteringen har fått en genomgång av gällnade rutiner. Tidigare har verksamheten varit väldigt sårbar då det enbart har varit en person som skött hela anläggningen. Numera finns det fler personer i huset och olika ansvarsområden är fördelat på olika personer. Detta eliminerar den sårbarhet som tidigare funnits. Säkerheten ökar, genom att bland annat två personer kan gå och lämna pengar i serviceboxen och två personer kan oberoende av varandra räkna de kontanter som kommit in vid dagsavslut. På alla anläggningar finns en god kontroll över eventuella kassadifferenser. Vid uppkomst görs en speciell notering om detta efter varje dagsslut. Kassadifferenser av betydande karaktär förmedlas vidare till närmsta chef så fort de uppkommer. Från och med 2016 kommer varje enhet som hanterar kontanter själva stå för den kostnad som uppkommer vid inlämning av kontanter i servicebox. Dessa avgifter är något som tidigare betalts av centrala medel, på kommunnivå. För varje inlämning till servicebox kommer enheten debiteras med 56 kr. Därutöver tillkommer kostnader per inlämnad sedel. De kontanter som lämnas in måste följa ett antal regler, exempelvis måste alla sedlar ligga på samma håll i påsen, de får inte vara vikta, summan ska vara korrekt summerad, det får inte finnas för mycket mynt och inte heller gamla sedlar. För varje avvikelse mot dessa regler får enheten betala 75 kr. Den risk som uppkommer då dessa avgifter tas ut är att det blir längre intervall mellan inlämningarna till servicebox. Detta innebär i sin tur att det bli mer kontanter som förvaras på anläggningarna under en längre tid. Fritids- och folkhälsonämnden, Uppföljning Intern kontroll 2014 9(16) Rutin/System Kontrollmoment Kontrollmetod Slutsats ”Kassamöten” med representanter från de anläggningar som hanterar kontanter och ekonomiadministratör hålls med kontinuitet. Personal från Kypegården och Kransmossen deltar inte på dessa möten eftersom de har en anställning på annan förvaltning. Viktig information som rör kontanthantering får de ta del av under andra former. På kassamötena utreds eventuella oklarheter och gemensamma rutiner tas fram. Detta skapar en enhetlighet i hanteringen av kontanter. Fritids- och folkhälsonämnden, Uppföljning Intern kontroll 2014 10(16) 4 Egen verksamhet Rutin/System Kontrollmoment Kontrollmetod Slutsats Verksamhetskontroller Finns plan för hur förvaltningen arbetar med tilldelade mål och uppdrag? Hur redovisas mål och uppdrag? Hur arbetar förvaltningen med åtgärdsplaner vid ofullständig måluppfyllelse? Översyn av fullmäktiges samt nämndens mål och uppdrag. Förvaltningens mål följs upp som indikatorer. Dessa indikatorer är framtagna utifrån visionens 7 målområden. Det finns ytterligare ett målområde som kallas ekonomi och organisation. Indikatorerna redovisas och följs upp i flertalet av våra rapporter – tertial-, delår- samt helårsrapporter och redovisas till nämnden med kontinuitet. Indikatorerna kommer från kommunfullmäktige, från nämnd eller direkt från verksamheten. Till varje indikator kan det kopplas aktiviteter som följs upp vid bestämda tillfällen. Aktiviteterna har direkt anknytning till indikatorerna. På samma sätt kategoriseras förvaltningens tilldelade uppdrag. Uppdrag och indikatorer genomsyrar hela förvaltningen. I ett första steg bryts de ner på enhetsnivå och utmynnar i enhetsmål, för att sedan brytas ner ytterligare till individnivå genom så kallade individuella mål. För att ta till vara på den kunskap som finns i våra olika enheter kommer det sammansättas olika grupper med representanter från olika enheter. Tillsammans kommer representanterna arbeta med prioriterade uppdrag från nämnden samt andra viktiga händelser under det kommande året. Ett gränsöverskridande arbete medför ett ökat engagemang, en känsla av delaktighet och en ökad förståelse för helheten. Åtgärd • Tolkningen av målen och uppdragen är i många fall avgörande för att klargöra om indikatorerna/uppdragen är uppfyllda och att det arbete som utförs är det som förväntas. Därför bör indikatorer och uppdrag vara tydligt utformade. Bör även föras en diskussion om förväntningar. • Arbetet med åtgärdsplaner och dokumentation kring dessa kan förbättras. Fritids- och folkhälsonämnden, Uppföljning Intern kontroll 2014 11(16) Rutin/System Kontrollmoment Kontrollmetod Slutsats Hur arbetar förvaltningen med planerna " Plan för lika rättigheter och möjligheter" samt "Plan för samhällsstörningar och extra ordinära händelser"? Genomgång av bedrivet arbete. Förvaltningen tillsatte en arbetsgrupp med representanter som i början av året arbetade fram en plan för lika rättigheter och möjligheter - för ett hållbart arbetsliv i Borås Stad. Planen gäller för åren 2014-2016. Planen är sammansatt utifrån 4 områden; 1. Hälsofrämjande arbetsmiljö 2. Arbete och familjeliv 3. Rekrytering och möjligheter att utvecklas i arbetet 4. Lön Den inledande delen i planen är kommungemensam. Därefter beskrivs den förvaltningsspecifika planen. Denna inleds med en kartläggning, utvärdering och analys med utgångspunkt utifrån den plan som har varit vägledande 2011-2013 (plan för likabehandling). Den sista delen är en handlingsplan med utgångspunkt från ovan nämnda kartläggning och analys. Ett antal nämndspecifika indikatorer har tagits fram och ska vara vägledande de kommande åren. En del utav indikatorerna kommer direkt från Kommunfullmäktige och följs även upp i andra ekonomiska rapporter som tas fram med kontinuitet under året. En del indikatorer är tagna från den medarbetarenkät som görs vartannat år. Planen följs upp, analyseras och utvärderas i början av 2017 i samband med att en ny plan tas fram. Planen ska vara ett levande dokument som inte bara berör det rutinartade arbetet utan också diskussioner på exempelvis APT om hälsa, motivation, förhållningssätt och andra faktorer som påverkar vår gemensamma arbetsmiljö. I planen finns en bilaga som berör kränkande särbehandling. ”Kränkande särbehandling går att upptäcka och komma till rätta med. Kunskap om dess mekanismer är viktigt – men också modet att prata om det.” Handlingsplanen beskriver vad man som chef/arbetsledare gör och också hur den som utsätts för kränkande särbehandling ska agera. Handlingsplanen ska vara känd av alla på arbetsplatsen. För att ämnet ska tas upp med kontinuitet finns en stående punkt på alla enheters dagordning vid APT – ” Hälsa och friskvård – främjande och förebyggande hälsoarbete, kränkande särbehandling.” Fritids- och folkhälsonämnden, Uppföljning Intern kontroll 2014 12(16) Rutin/System Kontrollmoment Kontrollmetod Slutsats Under 2013 fastställdes förvaltningens plan vid samhällsstörningar och extraordinära händelser. Den beskriver inledningsvis vad en kris är, vad en extra ordinär händelse är, indikatorer på en kris och när krisledningsstaben ska samlas. I planen framgår vem som är ansvarig för vad och viktiga kontaktuppgifter. En stor del berör rutiner i krisledningsarbetet. Flertalet av förvaltningens anställda har genomgått en utbildning i krisarbetet ledd av Stadens säkerhetssamordnare. Under 2014 har en praktisk övning genomförts där förvaltningens krisledningsstab, tillsammans med några av de organisationer som det förväntas en praktisk samverkan med, samlats för att genomföra en praktisk övning i krishantering. Syftet med övningen var att pröva planen, förtydliga roller och skapa underlag för utveckling. Utgångspunkten i övningen var tre olika scenarier som kunde inträffa i samband med SM-veckan, hot med avspärrning som följd, olycka bland publiken samt brand i byggnad. På förvaltningen finns tre personer som ingår i den centrala upplysningscentralen. Deras uppgift är att besvara frågor som kommer från allmänheten. Det kan handla om att svara i telefon eller att sammanställa information från olika källor och sprida denna vidare. Åtgärd • Alla ska bidra till att göra plan för likarättigheter och möjligheter till ett ”levande” dokument som är känt för alla och som därmed genomsyrar vår gemensamma arbetsmiljö. • Minst en krisövning bör göras per år för att se över rutiner och förtydliganden kring vad som ingår i respektive funktions ansvarsområde. • Följa upp eventuella övningar och dokumentera de förbättringsåtgärder som måste vidtas. Fritids- och folkhälsonämnden, Uppföljning Intern kontroll 2014 13(16) Rutin/System Kontrollmoment Kontrollmetod Slutsats Att HRL (Hjärt- lungräddning)och DHLR (hjärt- lungräddning med defibrillator) tränas kontinuerligt. Samt att punktinsatser görs med fördjupade kunskaper i olika sjukdomstillstånd. Antal övningstillfällen, kurser m.m. som personalen tränat/genomgått under året, både gällande brand och livräddning. Genomgång av befintliga rutiner, rapportering av tillbud m.m. Särskild granskning av tillfälligt anställd personal. Livräddningsprov Var sjätte vecka ska all personal genomföra livräddningsprov. Provet består av tre moment som ska genomföras i en följd; Moment ett, göra tre dyk på 3,80 m djup med livräddningsdocka. Moment två, 25m simning följt av 25 m bogsering av docka. Moment tre, genomföra HLR/DHLR För timvikarier gäller följande rutiner; Innan anställningens start genomförs ovanstående nämnda livräddningsprov. Vid två tillfällen på våren och vid två tillfällen på hösten ska proverna göras om på nytt. Den 10 juni hade personalen från Borås Simarena, Dalsjöbadet och Sandaredsbadet en träff med en ambulanssjukvårdare där det diskuterades olika sjukdomstillstånd. Personalen på Stadsparksbadet gick vid samma tidpunkt på en föreläsning om Hot och Våld. Brandövningar Brandövningar genomförs fyra gånger per år. Personal tränas då på att söka i brandpärmar för att se vilken detektor som löst ut, hur lokalerna genomsöks och utryms. Vid dessa tillfällen är det sällan att timvikarier är med. Timvikarier får alltid en genomgång av befintliga brandrutiner vid genomgång av ”checklistan för nyanställda”. Vart tredje år genomförs en brandutbildning för all personal. Då tränar man på att släcka bränder med brandsläckare och att använda brandfilt. Åtgärd; • En bättre uppföljning av livräddningsprov som inte utförts på grund av frånvaro bland personalen. • Utföra fler brandgenomgångar för timvikarier Fritids- och folkhälsonämnden, Uppföljning Intern kontroll 2014 14(16) Rutin/System Kontrollmoment Kontrollmetod Slutsats Egenupplevd bild av risken för hot och våld. Diskussion Vid analys och uppföljning om hot och våld vid myndighetsutövning har tre incidenter uppkommit under året. • En händelse i en butik vid tillsyn, där en butiksägare har uppträtt hotfullt genom att t ex smälla i dörrar. Vid analys i efterhand har man konstaterat att man kommer att ha polisen med sig vid nästa tillsynsbesök. Två tjänstemän genomförde tillsynsbesöket och har i efterhand analyserat vad som triggade personen och har kommit fram till att de inte provocerade eller gjorde något fel. • En annan händelse vid en tillsyn tillsammans med polisen i en annan butik. Polisen uppmanade ägaren att öppna en takbox och ägaren tog fram en hammare för att öppna boxen. Tillsynshandläggarna diskuterade i efterhand och ifrågasatte att polisen inte reflekterade över att butiksägaren hade en hammare i handen. • Händelse vid samordnad tillsyn på en restaurang i Borås. Restaurangägaren var mycket tydlig med att det inte var lämpligt att man gjorde tillsyn en sommarstorsdag. Vid besöket hade han ett mycket otrevligt bemötande mot tjänstemännen. Åtgärd • Bättre dokumentation kring de händelser som uppkommer. Enhetschefen kommer att ta fram en avvikelserapport som ska finnas på samtliga tjänsterum och på K-mappen. Vid händelse ska de fyllas i och lämnas till enhetschefen. Finns befintliga handlingsplaner och rutiner och hur arbetar enheten med dessa? Fritids- och folkhälsonämnden, Uppföljning Intern kontroll 2014 Genomgång och uppdatering av befintliga handlingsplaner och rutiner. Uppföljning och revidering av handlingsplan och säkerhetsrutiner skedde vid enhetsdagen den 14 mars 2014. Rutinerna är uppdaterade och finns i Tillståndsenhetens mapp på K. I april kommunicerades de till alla på kontoret. Under perioden därefter upplever enheten att rutinerna för mottagande på kontoret följts mycket bra. 15(16) Rutin/System Kontrollmoment Kontrollmetod Slutsats Finns tydliga direktiv kring vad utvecklingsanställningar på Brygghuset innebär? Är uppdraget förändrat inom Arbetslivsförvaltning och Arbetsförmedling? Antal utvecklingsanställningar i café, Skatehall och i Ung till Ung. Det pågår ett ständigt förbättringsarbete kring vad en utvecklingsanställning innebär. Verksamheten som erbjuder 20 platser ska heta produktionsskola. I namnet antyds just att det både är arbete och utbildning som året innebär för deltagare. Vi erbjuder platser inom olika verksamhetsområden såsom; café, teknik och vaktmästeri, anläggningsskötare samt arrangemang. Vägar för utslussning av deltagare håller på att upparbetas. Kontakter med polis och Cedern har etablerats för att skapa trygghet i anställningen. När det gäller uppdragets förankring med Arbetslivsförvaltningen och Arbetsförmedlingen återstår mycket att göra. Vi vill att Arbetslivsförvaltningen ska se oss som en naturlig samverkanspartner. Det innebär för oss att vi får acceptans att arbeta med utvecklingsanställningar och att vi kan komma överens om antal platser. Vår önskan är att vi har en och samma kontaktperson från Arbetslivsförvaltningen för att underlätta samverkansprocessen. Vi har ett väl upparbetat kontaktnät med Arbetsförmedlingen. Är ansvarsfördelningen i avtalen tydliga? Utför föreningarna det arbete som avtalats? Hur är kvaliteten på det arbete som utförs? Besök och kontroll hos respektive förening som har ett upprättat driftsavtal och där det utgår ersättning för utfört arbete. Se uppföljning enligt bilaga 2. Bilagan innehåller information om; • Vilken förening • När tecknades avtalet • Avtalstid • Uppföljning när, följer föreningen avtalet • Kvalitet på utfört arbete Fritids- och folkhälsonämnden, Uppföljning Intern kontroll 2014 16(16) BILAGA 1 INTERN KONTROLL AV LÖNER utförda av Löneservice (centraliserade löner) Förvaltning: Fritids-och folkhälsoförv Datum: 141103 avser jan-okt 2014 Ansvarskod :olika avd. Antal personer: 9 Utförd av: Eva Sundberg Rutin/System Rutinbeskrivning Stickprovsstorlek Kommentarer 9 personer Kontroll av attester Att rätt chef/arbetsledare har attesterat underlag, arbetsförändring, frånvaro. Att signaler som uppkommit på signallistan är åtgärdade. 9 personer Kontroll av signallistan Några signaler men har åtgärdats till kommande månad. Att rätt ersättning är utbetald gentemot inlämnade underlag. 9 personer Kontroll av ersättning Ersättningar stämmer mot inlämnade attesterade underlag se undantag * Att schema har rätt sysselsättningsgrad gentemot anställningens sysselsättningsgrad. 9 personer Kontroll av schema Schema stämmer mot anställningens sysselsättningsgrad 9 personer Kontroll av partiella schema Att partiella schema stämmer mot sysselsättningsgrad. Inga partiella scheman bland de kontrollerade personerna Kontroll av sysselsättningsgrad ej överstiger 100% Att anställd inte har sysselsättningsgrad som överstiger 100 % i Borås Stad. 9 personer Sysselsättningsgraden överstiger ej 100 % * Att arbetstagare har minst 30 minuters rast vid mer än 5 timmars arbetstid. 9 personer Rast finns upplagt i schemat. Kontroll av raster Kontroll av bruttolön Rimligheten på bruttolönen. 9 personer Bruttolön är rimlig Övriga kommentarer: * bara en person har förskjuten arbetstid 140512 = ok men inget extra för den halvtimme som passet har förlängts med (816.30 8 timmar är bytt mot 6-15 8,5 tim) bör kontrolleras * En person har fått betalt för utlägg i samband med resa och måltidsavdraget blivit fel (vi på lön justerar till novemberlönen) BILAGA 2 Förening När tecknades avtalet Avtalstid Uppföljning - följer föreningen avtalet? Kvalitén på utfört arbete IF Elfsborg 2006 och framåt 50 år Ja, uppföljning sker varje månad, anteckningar förs vid varje möte Mycket bra Elfsborg Tennis 2014-01-01 2014-01-01--2018-12-31 2014-05-12, 2014-10-23, avstämning Simklubben Elfsborg mycket bra 2014-10-30, utvärdering Alideberg mycket bra 2014-03-25, 2014-09-13, 2014-10-14 div avstämningar om avtalet varierande Norrby IF 2011-06-30 ett år i taget Borås Bouleallians 2014-01-01 2014-01-01--2018-12-31 2014-11-20 avstämning, bilaga finns. Sandareds IF 2013-06-25 2013-03-01--2018-02-28 Brämhults IK 2013-06-25 2013-07-01--2018-06-30 Uppföljning våren 2015 Kronängs IF 2013-03-11 2013-03-01--2018-02-28 2014-05-14 och 2014-10-29 bra Mariedals IK 2013-03-04 2013-02-01--2018-01-31 2014-12-02 bra Fristads GoIF 2013-02-22 2013-02-01--2018-01-31 Uppföljning våren 2015 Mycket bra Borås Skidlöparklubb 2013-02-11 2013-2014 Mycket bra Rångedala IK 2012-08-30 2012-09-01--2022-04-30 Rydboholms SK 2012-08-30 2012-01-01--2012-12-31 2014-10-20, förlängs ett år i taget RSK har även avtal på badplatsen mycket bra Viskafors IF 2012-08-10 2012-01-01--2012-12-31 2014-11-13, förlängs ett år i taget mycket bra Borås Fältrittklubb 2009-10-05 2009-10-01--2019-09-30 rev 2012-01-01, ska revideras Ombyggnationer pågår och nytt avtal skrivs när vägen och området är färdigt Borås GIF 2007-09-25 2007-10-01--2009-09-30 förlängs ett år i taget, skall revideras ej godkänt, avdrag på driftbidraget Borås Basket 2007-09-15 2007-09-15--2008-09-15 förlängs ett år i taget, hyresavtal bra Bergdalens IK 2007-12-07 2007-10-01--2009-09-30 förlängs ett år i taget, skall revideras bra Borås AIK 2007-09-25 2007-10-01--2009-09-30 förlängs ett år i taget, skall revideras bra Borås HC 2007-09-15 2007-09-15--2008-09-15 förlängs ett år i taget, skall revideras diskussioner pågår och nytt avtal diskuteras mycket bra 2014-12-19 bra, problem under sommaren vaktm fick inte fortsätta mycket bra skall revideras efter säsong 2014/2015 2014-10-20 mycket bra TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Cecilia Strömberg, 033 – 35 73 03 2015-02-02 Diarienummer 2014/FF0278 002 Komplettering av besluts- och behörighetsattestanter för Fritids- och folkhälsoförvaltningen 2015 Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden beslutar att godkänna kompletteringen av besluts- och behörighetsattestanter för 2015 enligt bilagd lista. Sammanfattning Enligt reglemente och anvisningar för kontroll av ekonomiska transaktioner ska varje nämnd utse attestanter. Efter beslut i Fritids- och folkhälsonämnden, 2015-01-20 , har listan med besluts- och behörighetsattestanter uppdateras. I bilagd lista framgår Fritids- och folkhälsoförvaltningens besluts- och behörighetsattestanter för 2015 efter komplettering. Bilagor Attestanter FOFN 2015-02 1 (1) 15-02-02 FRITIDS- OCH FOLKHÄLSOFÖRVALTNINGEN Besluts- och behörighetsattestanter 2015 Befogenhet Fritids- och folkhälsonämnden Namn Ida Legnemark Cecilia Andersson Christer Lundberg Beslutsattest Inom nämndens ansvarsområde Inom nämndens ansvarsområde Inom nämndens ansvarsområde Fritids- och Förvaltningschef Folkhälsoförvaltningen Tommy Jingfors Inom nämndens ansvarsområde Stab/ Informationsenheten Kommunikatör Annika Baagöe-Larsen Inom sitt ansvarsområde Förvaltningsekonom Cecilia Strömberg Inom nämndens ansvarsområde Förvaltningsekonom Ekonomiadministratör Cecilia Strömberg Eva Lindqvist Inom nämndens ansvarsområde Inom nämndens ansvarsområde IT-ansvarig Rune Hagen Inom sitt ansvarsområde Verksamhetssamordnare Verksamhetssamordnare Fritidskonsulent Föreståndare Sundholmen Erik Hang Hans Frisk Anna Karlsson Anna-Karin Lindberg Inom sitt ansvarsområde Inom sitt ansvarsområde Inom sitt ansvarsområde Inom sitt ansvarsområde Stab/ Personalenheten Personalfunktion Ann Kullander Inom sitt ansvarsområde Föreningsenheten Enhetschef Hans Andersson Inom sitt ansvarsområde Badenheten Badchef Badföreståndare Badföreståndare Badföreståndare Mona Carlbom Mattias Karlsson Hans Johansson Stefan Frisk Inom sitt ansvarsområde Inom sitt ansvarsområde Inom sitt ansvarsområde Inom sitt ansvarsområde Teknisk driftsenhet Teknisk driftschef Adrian Säverot Inom sitt ansvarsområde Folkhälsoenheten Enhetschef Susanne Carlsson Inom sitt ansvarsområde Brygghusenheten Enhetschef Samordnare Brygghuset Anders Holmberg Åsa Broms Inom sitt ansvarsområde Inom sitt ansvarsområde Tillståndsenheten Tillståndshandläggare Tillsynshandläggare Tillståndshandläggare Marlene Tenbrink Katarina Fingalsson Richard Schober Inom sitt ansvarsområde Inom sitt ansvarsområde Inom sitt ansvarsområde Stab/ Ekonomienheten Bokföringsorder Stab/ IT Anläggningsenheten Befattning Ordförande Vice ordförande 2:e vice ordförande Behörighetsattest (utanordning) Tommy Jingfors Susanne Carlsson Cecilia Strömberg Eva Lindqvist 15-02-02 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Anna Karlsson, 0768 – 88 56 59 Tommy Jingfors, 033 – 35 73 66 2015-02-03 Diarienummer 1 (2) 2015/FF0005 339 Utvärdering av Grönområdesplan 2014 Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden godkänner utvärdering av Grönområdesplan 2014 och översänder yttrandet till Stadskansliet. Sammanfattning Att arbeta med frågorna i grönområdesplanen är en prioriterad åtgärd för nämnden. En förbättring av grönområdena i staden är viktigt ur många synvinklar, inte minst ur folkhälsosynpunkt. Utöver alla samhällsekonomiska vinningar av att vistas ute i naturen är det ju också så att detta är något som många människor har som sitt stora intresse och helst av allt vill göra! De traditionella fritidsvaneundersökningarna visar att 80% tycker ”att det är nödvändigt för livskvaliteten att komma ut i skog och mark”. Bakgrund År 2014 antogs en grönområdesplan för att värna och utveckla stadens gröna ytor. Flera förvaltningar arbetar för att uppfylla den beslutade åtgärdslistan. Fritids- och folkhälsoförvaltningen har utfört så många åtgärder som varit möjligt inom den tilldelade budgeten. Förvaltningens överväganden och konsekvenser Fritids- och folkhälsoförvaltningen har under 2015 inga specifika investeringsmedel till åtgärder inom Grönområdesplanen. Däremot har nämnden fått investeringsmedel till tillgänglighetsåtgärder på våra motionsspår och leder, vilket i många fall ”gränsar” till åtgärder inom Grönområdesplanen. TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Anna Karlsson, 0768 – 88 56 59 Tommy Jingfors, 033 – 35 73 66 2015-02-03 Diarienummer 2 (2) 2015/FF0005 339 Samverkan Vid samtliga förbättringar och nyanläggningar av spår och leder samt badplatser har samverkan skett med Tekniska förvaltningens skogsavdelning och dåvarande parkavdelning. Bilagor Fritid- och folkhälsoförvaltningens utvärdering av Grönområdesplan 2014. Fritids- och Folkhälsoförvaltningen Utvärdering av Grönområdesplan 2014 Utveckla och marknadsföra Kranmossens friluftsområdes motionsspår och vandringsleder. Skyltningen till samtliga leder har förbättrats. Vi har också skyltat tydligt från friluftsområdet och ut mot alla närliggande bostadsområden, samt också från dessa bostadsområden och ned mot Kransmossens friluftsgård. Det gamla 8,2-kilometer-spåret förlängdes och är nu istället 1 mil långt, något som allmänheten sedan lång tid tillbaks önskat sig. En ny kulturled har anlagts som går runt de ännu öppna åker- och ängsmarkerna vid Hulta Västergården. Längs kulturleden finns ca 15 informationstavlor som berättar om områdets historia. Nya stora informationstavlor har satts upp vid friluftsgården men även i Gånghester där man också kan ansluta till området. Inga investeringspengar har avsatts av KS för detta projekt inom ramen för åtgärder enligt grönområdesplanen. Tillgänglighetsanpassa promenadslinga runt Kypesjön Promenadslingan runt Kypesjön har tillgänglighetsanpassats mycket med hjälp av den breda träspång som lagts utmed sjökanten i den östra änden av sjön. Inga investeringspengar har avsatts av KS för detta projekt inom ramen för åtgärder enligt grönområdesplanen. Projektet är dock delfinansierat av LONA, Lokala Naturvårdssatsningen, Naturvårdsverket. Tillgänglighetsanpassa badplats Kypesjön En ramp avsedd för rullstol har lagts i vid badplatsen. Ned till denna ramp har en tillgänglighetsanpassad cementramp byggts. Viloplatser finns både innan man kommer ut på rampen samt längst ut på själva rampen. Det finns möjlighet att parkera endast ca 50 meter från sjön. Inga investeringspengar har avsatts av KS för detta projekt inom ramen för åtgärder enligt grönområdesplanen. Utveckla badplatserna vid Sjömarkenbadet och Skalle Vid Sjömarkens badplats har två nya lekplatser uppförts av Tekniska förvaltningen. Samma förvaltning har också uppfört en elbelyst promenadslinga, en hundrastplats och en boulebana. Dessa anläggningar har sedan överlämnats till Fritids- och folkhälsoförvaltningen som är ansvarig för badplatsen. Fritids- och folkhälsoförvaltningen har uppfört ett klätternät, samt anlagt en träramp tvärs över sandstranden för de som har svårt att gå i mjuk sand. Två handikappparkeringsplatser har anlagts.Två av grillplatserna har renoverats. En stor slyröjning har gjorts i hela området, vilket gör att det nu känns mycket öppnare och tryggare. Ett plus är också att man nu ser alla små bokar som finns i området. Gränsen för den ”vanliga” badplatsen har flyttas något, vilket gör att det nu är möjligt att bada med din hund på udden öster om den vanliga badplatsen. Vid Skalle badplats har de båda grillplatserna renoverats. Tillgänglighetsanpassade picknickbord har köpts in och ställs på höjden ovanför badplatsen. Denna höjd ligger på samma nivå som parkeringen. Strax ovanför parkeringen har en mindre klätterlekplats i trä uppförts. En slyröjning har skett av hela området mellan parkeringen och badstranden. Inga investeringspengar har avsatts av KS för dessa projekt inom ramen för åtgärder enligt grönområdesplanen. Utveckla Transås badplats Transås badplats återstår att utveckla. Området är dock väldigt litet och det kommer att bli en utveckling efter just de premisserna. Inga investeringspengar har avsatts av KS för detta projekt inom ramen för åtgärder enligt grönområdesplanen. Öka säkerheten vid Dalsjöns och Frufällans badplatser Här valde vi att flytta bryggan något för att komma bort från en lerslänt och ett stenigt område som lätt kunde ge upphov till skador. Vid Frufällans badplats fanns tidigare en gammal cementtrappa som ledde ner mot bryggan. Vi valde att ta bort denna cementtrappa och ersätta den med en sandslänt, även här för att undvika skador. Inga investeringspengar har avsatts av KS för dessa projekt inom ramen för åtgärder enligt grönområdesplanen. Tillgänglighetsanpassa en kortare promenadslinga vid Kransmossen Vi har valt att vänta på denna tillgänglighetsanpassning i väntan på svaret om vad som händer med rullskidbanan i övrigt då denna sträcka är en del av den. Tillgänglighetsanpassa en grillplats vid Kransmossens friluftsområde Grillstugan vid Kransmossens damm kommer att upprustas och tillgänglighetsanpassas under våren 2015. Inga investeringspengar har avsatts av KS för detta projekt inom ramen för åtgärder enligt grönområdesplanen. Tillgänglighetsanpassa en grillplats vid Kypegårdens friluftsområde. Samtliga grillplatser runt Kypesjön tillgänglighetsanpassades i samband med att den tillgänglighetsanpassade promenadslingan runt sjön färdigställdes. Inga investeringspengar har avsatts av KS för detta projekt inom ramen för åtgärder enligt grönområdesplanen. Projektet är dock delfinansierat av LONA, Lokala Naturvårdssatsningen, Naturvårdsverket. Öka rekreationsmöjligheterna runt Hestraområdet med en vandringsled från Kolbränningens elljusspår Förhoppningen är att återuppta den vandringsled som tidigare utgick från sjön Kolbränningen men som lades ner när kommundelen övertog ansvaret för den. Detta område (Tullen/Byttorp/Hestra) är det område i staden som har sämst tillgång till uppmärkta vandringsleder i närområdet. Stora delar av märkningen av den gamla leden finns kvar och det innebär att det enbart är de sträckor som måste dras om pga av husbyggnationer som innebär några större kostnader. Kontakt har tagits med skogvaktare på Tekniska förvaltningens skogsavdelning angående detta projekt. Tanken är också att tillgänglighetsanpassa elljusspåret runt sjön Kolbränningen vid samma tillfälle. Inga investeringspengar har avsatts av KS för detta projekt inom ramen för åtgärder enligt grönområdesplanen. Idag finns inga ekonomiska möjligheter att färdigställa detta arbete. Anlägga och drifta spontanidrottsplatser för alla åldrar vid populära park- och grönområden. Anläggandet av nya spontanidrottsplatser är ett kontinuerligt pågående arbete för vår nämnd. Stor vikt läggs bl.a. på uppdelningen av stadens alla stora konstgräsplaner för vidare utläggning på minder skolgårdsplaner. Stor samverkan sker med både stadsdelarna, Tekniska förvaltningen samt med stadens tillgänglighetskonsulenter. Inga investeringspengar har avsatts av KS för detta projekt inom ramen för åtgärder enligt grönområdesplanen, däremot använder sig förvaltningen här av de investeringspengar för näridrottsplatser som vi årligen får. Kvalitetshöja kommunens spontanidrottsplatser I vår aktivitetsplatsgrupp sitter bland annat Folkhälsoenhetens ansvarige för välfärdsbokslutet. Här får vi hjälp med att välja vilka platser och områden vi bör koncentrera våra spontanidrottsplatser till. Vi tar också siffror och statistik från Stadskansliet till hjälp. Lokalförsörjningsförvaltningens tillgänglighetskonsulent hjälper oss med att uppföra anläggningarna så att så många som möjligt kan besöka dem. Studiebesök och besök från andra kommuner och företag ger oss möjlighet att ”hänga med” i vad som är nytt. Utveckla Gässlösa, Osdal och Bråt som frilufts- och rekreationsområden Då Gässlösa och Osdal/Bråt kommer att hamna på varsin sida om nya 27:an, blir det troligtvis så att vår förvaltning kommer att inrikta oss på att anlägga ett friluftsområde norr om 27:an, i området runt nya Gässlösa IP samt området runt gamla Gässlösatippen. Här bör finnas ett elljusspår, en vandringsled och ev. en mountainbikeled. En förberedande kontakt har tagits med Kronängs IF, samt även med skogvaktare från Tekniska förvaltningens skogsavdelning. Utöver området Byttorp/Tullen/Hestra är området Kristineberg/Svedje/Hedvigsborg det område som har sämst tillgång till uppmärkta vandringsleder och friluftsliv i staden. Delar av skogsområdet mellan Kristineberg och nya 27:an är stiglöst och mycket oländigt pga bl.a. körskador och blöta områden. Detta gör att man kan bo 100 meter från skogen och ändå inte ha någon möjlighet att vandra eller utöva friluftsliv i den. Oländigheten gör att detta område blir dyrare att iordningställa för friluftsliv än t.ex. området mellan Gässlösa IP och Gässlösa reningsverk. Det behöver dock iordningsställas enklara promenadstigar för att möta allmänhetens behov av friluftsliv och möjlighet att ta sig ut i skogen. Inga investeringspengar har avsatts av KS för detta projekt inom ramen för åtgärder enligt grönområdesplanen. Idag finns inga ekonomiska möjligheter att färdigställa detta arbete. TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Tommy Jingfors 033 – 35 73 66 2015-02-10 1 (2) Diarienummer 2015/FF0023 828 Redskap till Gymnastikens Hus i Sjuhäradshallen Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden godkänner överenskommelsen mellan Borås Gymnastikallians Ekonomiska förening och Fritids- och folkhälsonämnden avseende investering och hyra av redskap till Gymnastikens Hus. Sammanfattning Borås Gymnastikallians Ekonomiska förening är en sammanslutning av tre gymnastikföreningar, Borås Gymnastiksällskap, IK Ymer gymnastiksektion samt Athena IK. Gymnastikalliansen kommer att hyra den delen av Sjuhäradshallen som vi kallar för Gymnastikens Hus. De tar ansvar för fördelningen av tider och de städar lokalerna själva. Hyran är i enlighet med nämndens taxa. Lokalen är ombyggd och skräddarsydd för gymnastikverksamhet. Gymnastikalliansen har för avsikt att själva investera i redskap och övriga inventarier för att sedan hyra ut dessa till Borås Stad. Bakgrund Fastigheten ägs av Borås Arena AB och hyrs ut i sin helhet till Fritids- och folkhälsonämnden. Gymnastikredskap och övriga inventarier saknas i hallen. Gymnastikalliansen har sökt och fått 800 tkr beviljat från Sparbanksstiftelsen och Västergötlands Idrottsförbund, dock saknas ca 2 400 tkr för att färdigställa lokalen. De återstående redskapen har varit föremål för en LOU-upphandling (Lagen om offentlig upphandling). Föreningen har investerat i utrustningen själva och kommer att hyra ut den till Fritids- och folkhälsoförvaltningen. Fritids- och folkhälsoförvaltningen kommer i sin tur att debitera sedvanlig taxa till Gymnastikalliansen och till skolan som hyr hallen. Förvaltningens övervägande Att skapa förutsättningar för gymnastikidrottens olika discipliner i Borås Stad har under många år varit en prioriterad åtgärd. På grund av de fysiska förutsättningarna har det dock tagit längre tid än normalt. Nu ställer Borås Arena AB upp med att skapa dessa förutsättningar i den konverterade Sjuhäradshallen. Gymnastikalliansen får en yta motsvarande 1 400 kvm som är skräddarsydd efter föreningarnas önskemål. TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Tommy Jingfors 033 – 35 73 66 2015-02-10 Diarienummer 2 (2) 2015/FF0023 828 Gymnastikalliansen har påbörjat träning i lokalen där utrustning finns och är mycket nöjda med resultatet. I Fritids- och folkhälsonämndens budget för 2015 för Sjuhäradshallen finns kostnaden för hyra av redskap och utrustning upptaget. Samverkan Lösningen med Sjuhäradshallen och den tillkommande utrustningen har skett i nära samverkan med Borås Arena AB och Gymnastikalliansen. TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Tommy Jingfors, 033 – 35 73 66 2015-02-11 Diarienummer 1 (2) 2015/FF0022 823 Rullskidspår och konstsnöutveckling på Skidstadion Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden godkänner överenskommelsen mellan Borås Skidlöparklubb och Fritids- och folkhälsonämnden avseende investering i ett nytt rullskidspår samt utveckling av konstsnöanläggningen på Borås Skidstadion. Sammanfattning Fritids- och folkhälsonämnden stödjer tanken på att investera i ett nytt rullskidspår på Skidstadion. Idag finns ett markerat spår på Kransmossen friluftsområde som är tillgängligt för alla. Här samsas rullskidåkare, människor med barnvagnar, rullatorer och rullstolar och inte sällan sker det tillbud mellan rullskidåkare och annan besökare. Vid något tillfälle har det också skett en allvarlig olycka. Det nya spåret på Skidstadion blir 1,8 km långt och kan fungera som rullskidåkarnas spår, där vi kan hänvisa intresserade åkare till Skidstadion och samtidigt ta bort markeringen på kransmossen, för att i förebyggande syfte undvika framtida tillbud. Spåret blir ca 5 m brett, varav asfaltsytan är 3 m och en grusyta på var sida som är 50 cm resp 1,5 m bred. På den bredare grusytan gör man plats för andra motionärer i spåret. I samband med att ett rullskidspår anläggs så kompletteras konstsnöanläggningen med nya luft- och vattenledningar samt elkabel i marken under den asfalterade ytan. Detta innebär en betydligt effektivare drift av snötillverkningen under vinterperioden. Åtgärden är bra sett ur ett arbetsmiljöperspektiv samtidigt som den är energi-, och kostnadseffektiv. Borås skidlöparklubb investerar i det nya spåret och i den nya konstsnöanläggningen och hyr ut densamma till Fritids- och folkhälsonämnden. I samband med investeringen förändras det nuvarande avtalet mellan Fritids- och folkhälsonämnden och Borås skidlöparklubb så att merkostnaden på ca 300 tkr för Fritids- och folkhälsonämnden blir neutral i förhållande till dagens kostnader. Energieffektiviseringen uppgår till ca 100 tkr och förändringen i avtalet innebär en ökad intäkt för Fritids- och folkhälsonämnden på 200 tkr. TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Tommy Jingfors, 033 – 35 73 66 2015-02-11 Diarienummer 2015/FF0022 823 Bakgrund Borås Skidlöparklubb kommer att göra en LOU-upphandling (Lagen om offentlig upphandling) och bekostar investeringen själva. Föreningen hyr ut densamma till Fritids- och folkhälsonämnden som tar merparten av de intäkter som genereras på anläggningen. Samverkan Borås Skidlöparklubb har i samverkan med Fritids- och folkhälsoförvaltningen planerat för åtgärden under hösten 2014 och samverkat med IK Ymer om själva placeringen av spåret. Härutöver har Borås skidlöparklubb sökt tillstånd från Miljöförvaltningen samt diskuterat med Borås Stads mark och exploateringsavdelning om ett arrende av spåret. Bilaga Situationsplan över rullskidspåret 2 (2) Uttag Uttag Uttag Pumphus (Utföres i annan entreprenad) 4800 l/min, 30 bar Uttag Rullskidspår bredd 5 m varav 3 m asfalterat (1 m grus på var sida om asfaltbeläggning) Ledning (Utföres i annan entreprenad) Uttag Uttag Bef damm Diverse ledningar och kablar. (200 Stålledning + Elkabel (63A) + tryckluft 90 PEH + Styrkabel från pumphus till pumphus) Diverse ledningar och kablar. 67 Stålledning + Elkabel (63A) + tryckluft 90 PEH) Uttag Uttag Uttag Uttag Uttag Uttag Diverse ledningar och kablar. (200 Stålledning + Elkabel (63A) + tryckluft 90 PEH + Styrkabel från pumphus till pumphus) Uttag Uttag Uttag Uttag Diverse ledningar och kablar. (200 Stålledning + Elkabel (63A) + tryckluft 90 PEH + Styrkabel från pumphus till pumphus) Uttag Uttag Uttag Bef. pumphus Diverse ledningar och kablar. (Tryckluft 90 PEH + 100 Stålledning + Elkabel (125A)) Uttag Uttag Uttag Uttag Uttag Uttag Uttag Uttag Uttag Diverse ledningar och kablar. 67 Stålledning + Elkabel (63A) + tryckluft 90 PEH) Uttag TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Tommy Jingfors, 033 – 35 73 66 2015-02-16 Diarienummer 2015/FF0040 826 Projekteringsframställan avseende Kransmossen flytt av fotbollsplan Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden godkänner Lokalförsörjningsnämndens projekteringsframställan avseende nybyggnad av ny infart och parkeringsplatser samt flytt av fotbollsplan, under förutsättning att nämnden får kompensation för den utökade hyreskostnaden. Bakgrund Lokalförsörjningsnämnden har fått i uppdrag av Kommunfullmäktige att bygga en ny förskola i anslutning till Kransmossen frilufts- och idrottsområde. Konsekvensen är att mark som idag används för parkering och till fotbollsspel kommer att behöva tas i anspråk. Av den anledningen har Lokalförsörjningsnämnden genomfört en förstudie för nybyggnad av ny infart och nya parkeringsplatser samt flytt av fotbollsplan vid Kransmossens idrottsområde. Förvaltningens övervägande Det är viktigt att Fritids- och folkhälsonämnden kan medverka till att hitta bra lösningar till placeringar av nya förskolor. Kransmossen idrotts- och friluftsområde ger många pluseffekter för barn och personal. Den slutliga lösningen till hur grönytor och fotbollsspel kommer att utformas, sker i nära samverkan med Mariedals IK och Lokalförsörjningsförvaltningen. Bilagor Lokalförsörjningsnämndens projekteringsframställan 1 (1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Johanna Jönsson, 033 – 35 73 28 2015-02-09 Diarienummer 1 (2) 2014/FF0083 403 Miljörapport, årsredovisning, 2014 Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden godkänner Miljörapport, årsredovisning, 2014 och översänder denna till Miljöförvaltningen. Sammanfattning Fritids- och folkhälsonämnden skall tre gånger per år redovisa vilka miljöåtgärder och aktiviteter som genomförs samt göra bedömning av måluppfyllelsen för respektive etappmål gentemot Kommunfullmäktiges Miljömål för Borås Stad 2013-2016. Bakgrund I december 2012 antog Kommunfullmäktige Miljömål för Borås Stad 2013-2016. Miljömålen visar kommunens ambitioner inom miljöområdet och konkretiserar miljöpolicyn. Miljömålsarbetet ska styra och samordna kommunens egen verksamhet i en miljöanpassad riktning. Det ska vara en grund för att i samarbete med näringsliv, invånare, organisationer och myndigheter nå ett miljömässigt hållbart Borås. Miljömålen bygger på fyra prioriterade målområden, hållbara perspektiv, hållbar samhällsplanering, fossilbränslefritt och energieffektivt Borås samt hållbar natur. För varje målområde finns etappmål som definierar steg på vägen samt åtgärder som krävs för att nå målet. Etappmålen skall följas upp av ansvariga nämnder. Förvaltningens övervägande Fritids- och folkhälsoförvaltningen köpte i början av 2014 in miljöledningssystemet ”Miljöstrategen” som Borås Stads Miljöförvaltning rekommenderar. Som ett första steg i att ha ett fungerande miljöledningssystem pågår nu ett arbete med att kartlägga förvaltningens miljöpåverkan. Målsättningen är att förvaltningen ska ha implementerat ett miljöledningssystem under 2015. Under 2014 gick 94 % av förvaltningens anställda Borås Stads miljöutbildning. TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Johanna Jönsson, 033 – 35 73 28 Bilagor Miljörapport, årsredovisning 2014 2015-02-09 Diarienummer 2 (2) 2014/FF0083 403 Miljörapport 2014 Fritids- och folkhälsonämnden Innehållsförteckning 1 Hållbara perspektiv ...................................................................................3 1.1 Mål 1. Borås Stad har hög kompetens inom miljöområdet ..................................... 3 1.2 Mål 3. Borås är en matsmart kommun.................................................................... 5 2 Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås............................................6 2.1 Mål 7. Borås Stad arbetar för att bli en fossilbränslefri organisation....................... 6 Fritids- och folkhälsonämnden, Miljörapport 2014 2(6) 1 Hållbara perspektiv Beskrivning I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och ger förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling. Borås Stad strävar efter att vara en ledande miljökommun och ett gott exempel på lokalt arbete med Sveriges nationella miljömål. 1.1 Mål 1. Borås Stad har hög kompetens inom miljöområdet 1.1.1 Alla förvaltningar och bolag arbetar enligt ett miljöledningssystem (1a) Fritids- och folkhälsonämnden Under perioden 2003-2010 var förvaltningen certifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001. I dagsläget är vi inte omcertifierade och det är ett ställningstagande som tagits. Förvaltningen arbetar kontinuerligt för en bättre miljö och kvalitet, både intern och externt. Förvaltningen arbetar med ständiga förbättringar och då med inriktning mot Lean. Det är med de små förbättringarna i vardagen vi skapar de stora förändringarna, och vi gör det tillsammans, utifrån våra kunders och medborgares behov. Under 2014 påbörjades ett miljöledningsarbete där fokus kommer att ligga på de krav som ställs i ett miljöledningssystem. Kartläggning av verksamhetens betydande miljöpåverkan, tidsatta mål med handlingsplan för att nå målen, miljöutbildning för anställda, årlig uppföljning av målen samt årlig redovisning, internt samt externt. Förvaltningen har avsatt en resurs som kommer att leda detta arbete. Indikatorer Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Certifierat miljöledningssystem, antal Nej Nej Miljöledningssystem som inte är certifierat, antal Nej Nej Certifierat miljöledningssystem, antal Arbetet för ett certifierat miljöledningssystem påbörjades under 2014 och målet är att implementera och ha ett fungerande system under 2015. Miljöledningssystem som inte är certifierat, antal Under 2014 påbörjades ett miljöledningsarbete som är en början av vad som i framtiden kommer bli ett fungerande miljöledningssystem. En handlingsplan med tidsatta mål är upprättad. Förvaltningen har börjat med en kartläggning av den betydande miljöpåverkan. Åtgärder Fritids- och folkhälsonämnden, Miljörapport 2014 Status 3(6) Åtgärder Status Åtgärder etappmål 1 a) Alla förvaltningar och bolag arbetar enligt ett miljöledningssystem Pågående enligt plan Kommentar Fritids- och folkhälsoförvaltningen har under 2014 köpt in miljöledningssystemet ”Miljöstrategen” som Borås stads miljöförvaltning rekommenderar. Vi har också tillsatt en arbetsgrupp som kommer att leda arbetet med att utveckla miljöarbetet. Först skall miljöpåverkan kartläggas och därefter skall det tas fram en policy och en plan med utgångspunkt från Borås Stads miljömål. Planen är att alla dokument skall vara klart till sommaren 2015. Förvaltningen var under perioden 2003-2010, certifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001. Det tidigare ISO-arbetet bör tas tillvara och utvecklas i det nya miljöledningssystemet. SM-veckan i Borås som genomfördes den 30 juni - 6 juli och var godkänt av Håll Sverige Rent som ett miljömärkt event. I SM-veckans historia är arrangemanget i Borås den första miljömärkta tävlingsveckan. 1.1.2 Miljöutbildning för alla anställda (1b) Under 2014 påbörjades en miljöutbildning för alla anställda på Fritids- och folkhälsoförvaltningen. 77 av 82 anställda på förvaltningen gick miljöutbildningen 2014, som hölls av Johan Linderstad på Miljöförvaltningen. De resterande 5 som ännu inte gått utbildningen har anmält sig till uppsamlingsutbildningarna under våren 2015. På enheten Brygghuset finns det 12 utvecklingsanställda från Arbetslivsförvaltningen och av dem har 9st gått miljöutbildningen på Miljöförvaltningen under 2014. Förvaltningens miljösamordnare har även gått en utbildning i implementering av miljöledningssystem under 2014. Indikatorer Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Andel anställda som genomgått miljöutbildning som inte inkluderar Borås Stads miljöarbete 0% 0% Andel anställda som genomgått miljöutbildning som inkluderar utbildning om Borås Stads miljöarbete 25% 94% Andel anställda som genomgått miljöutbildning som inte inkluderar Borås Stads miljöarbete Fritids- och folkhälsonämnden Under rapporteringsperioden har det inte genomförts någon utbildning för förvaltningens anställda som inte inkluderar Borås Stads miljöarbete. Förvaltningens miljökoordinator/samordnare går däremot frekvent på miljökoordinatorsträffar. Andel anställda som genomgått miljöutbildning som inkluderar utbildning om Borås Stads miljöarbete 94 % av förvaltningens anställda har under 2014 gått miljöutbildning. Fritids- och folkhälsonämnden, Miljörapport 2014 4(6) Åtgärder Status Åtgärder etappmål 1b) Miljöutbildning för alla anställda Pågående enligt plan Kommentar 94 % av förvaltningens anställda gick miljöutbildningen under 2014. De resterande 6 % (5 anställda) som inte gått utbildningen har anmält sig på något av uppsamlingstillfällena under 2015. 1.2 Mål 3. Borås är en matsmart kommun 1.2.1 Minst 25 procent av alla livsmedel är ekologiska (3a) Fritids- och folkhälsonämnden Från och med 2013 kan det bokföringsmässigt utläsas hur mycket av livsmedelsinköpen som faktiskt är ekologiska genom att vi, som övriga i kommunen, bokför dessa med en speciella frittkoder, 1921 (ekologiska produkter) och 1923 (ekologiska och etiska produkter). Fritids- och folkhälsoförvaltningen har under 2014 bokfört 582 843 kr för köp av livsmedel, varav 23 176 kr för ekologiska produkter (ca 4 %) och 6793 kr för ekologiska och etiska produkter (1,17 %). Badenheten hade som mål 2014 att öka sortimentet för ekologiska och Fairtrade-märkta varor på baden. Borås Simarena erbjuder ett rikligt utbud av Fairtrade-märkta och ekologiska produkter i sitt café. Cafét har 18st ekologiska livsmedel såsom äpplen, mjölk samt te och 6st Fairtrade-märkta livsmedel såsom kaffe, honung och bananer. Även Daljöbadet erbjuder ekologiska och Fairtrade-märkta livsmedel, däribland kaffe, bananer och Festis-dryck. På Brygghuset finns On Stage Café som drivs fristående i kooperativ form. Verksamheten arbetar aktivt för att hålla sortimentet ekologiskt, Fairtrade-märkt och närproducerat i så stor utsträckning som möjligt. Då cafét ligger i Brygghusets lokaler erbjuds besökarna ett stort utbud av ekologiska livsmedel. På förvaltningen görs inte så stora livsmedelsinköp. För de inköp som görs kontrolleras alltid om ekologiska livsmedel finns att tillgå. När livsmedel köps in används, i första hand, upphandlade leverantörer. Finns inte ekologiska livsmedel som en valmöjlighet blir det svårt att välja ett ekologiskt alternativ. Detta upplevs vara ett problem idag. Förvaltningen ser för stunden över inköpsrutinerna kring ekologiska och Fairtrade alternativ, för att i framtiden nå målet om 25 procent livsmedel som är ekologiska. Åtgärder Status Åtgärder etappmål 3a) Minst 25 procent av alla livsmedel är ekologiska Pågående enligt plan Kommentar En plan för hur vi kan öka antal inköp av ekologiska livsmedel på förvaltningen kommer att tas fram under kommande miljöledningsarbete som planeras vara klart under 2015. När livsmedel köps in används, i första hand, upphandlade leverantörer. Valmöjlighet till ett ekologiskt alternativ finns inte alltid hos dessa leverantörer. Ställs inte kraven på att det skall finnas miljövänliga alternativ hos upphandlade leverantörer blir det svårt för förvaltningen att nå målet. Fritids- och folkhälsonämnden, Miljörapport 2014 5(6) 2 Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Beskrivning Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, personoch gods-transporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet, hållbara transportlösningar och inspiration till miljömedvetna resvanor når vi det hållbara samhället. 2.1 Mål 7. Borås Stad arbetar för att bli en fossilbränslefri organisation 2.1.1 Minst 80 procent av Borås Stads tjänsteresor är fossilbränslefria eller sker med miljöfordon (7a) Förvaltningen följer Borås Stads riktlinjer för resor så långt det går. I första hand gäller gång, cykel och kollektivtrafik när det handlar om kortare resor. Vid längre sträckor används framförallt förvaltningens två tjänstebilar som klassas som miljöfordon. När det ska åkas längre sträckor är det i första hand tåg som gäller, och flyg som sista alternativ. Åtgärder Status Åtgärder etappmål 7a) Minst 80 procent av Borås Stads tjänsteresor är fossilbränslefria eller sker med miljöfordon Pågående enligt plan 2.1.2 Minst 60 procent av Borås Stads arbetsfordon och transporttjänster är miljöfordon (7b) Förvaltningen leasar två bilar av servicekontoret. Båda bilarna är miljöfordon. Vid val av transport i tjänsten är utgångspunkten ett miljötänk. Kollektiva transporttjänster används i första hand och flyg är enbart ett alternativ om inget annat alternativ finns. I en del fall sker samåkning med befintliga miljöfordon. På en del fotbollsanläggningar har robotklippare köpts in. Dessa medför mindre bränsleförbrukning av klippfordon och transporten av fordonen mellan anläggningarna minskar. Indikatorer Andel förnybart bränsle vid upphandlade transporttjänster, % Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 0 0 Andel förnybart bränsle vid upphandlade transporttjänster, % Fritids-och folkhälsoförvaltningen upphandlar inte några transporttjänster. Fritids- och folkhälsonämnden, Miljörapport 2014 6(6) TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Johanna Jönsson, 033 – 35 73 28 2015-01-30 Diarienummer 1 (4) 2014/FF0300 409 Yttrande över remiss - Energi och klimatstrategi för Borås Stad Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden godkänner yttrandet över remissen Energi- och klimatstrategi för Borås Stad och översänder det till Miljöförvaltningen. Sammanfattning Fritids- och folkhälsoförvaltningen har yttrat sig över hur de åtta strategierna som ska leda oss till det klimatsmarta samhället ska implementeras i förvaltningen och vad konsekvenserna av strategierna blir. Förvaltningen gör redan mycket idag som kan leda oss till det klimatsmarta samhället. Vi ser bland annat till att staden har fina spår och leder att motionera i, ger förutsättningar till ett levande föreningsliv och ser till att konstgräs återanvänds. Bakgrund Miljö- och konsumentnämnden fick i budget 2013 uppdraget att ta fram en energi- och klimatplan för Borås Stad. Uppdraget har sedan anpassats till Borås Stads riktlinjer för styrdokument och är numera en strategi. Energi- och klimatstrategin med dess bakgrundsrapport utgör tillsammans med Borås Stads miljömål den energiplan som lagen om energiplanering kräver att alla kommuner har. Arbetet med att ta fram Energi- och klimatstrategin har skett tillsammans med översiktsplanarbete eftersom energianvändningen är beroende av hur vi bygger i och runt vår stad. Medborgardialoger har genomförts på 13 platser i kommunen. Borås Stads övergripande dokument Borås 2025 – Vision och strategi förtydligas i Energi- och klimatstrategin med åtta strategier som ska leda oss mot det klimatsmarta samhället. Energi- och klimatstrategin innehåller en framtidsbild, där energi och fysisk planering kopplas ihop. Framtidsbilden har målår 2035 och utgår från arbetet med Borås Stads översiktsplan. I strategin finns också mål för minskning av koldioxidutsläpp och TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Johanna Jönsson, 033 – 35 73 28 2015-01-30 Diarienummer 2 (4) 2014/FF0300 409 energieffektivisering som har mål år 2020. Målen tillsammans med beskrivningen av nuläget ger oss ett antal utmaningar för framtidens arbete. Strategierna visar oss hur vi ska möta utmaningarna och närma oss framtidsbilden. Sist i strategin beskrivs hur Energi- och klimatstrategin ska följas upp. Kommunala förvaltningar och bolag har fått i uppdrag av Miljö- och konsumentnämnden att yttra sig över hur strategin ska implementeras i verksamheterna och vad konsekvenserna av denna blir. Förvaltningens övervägande Fritids- och folkhälsoförvaltningen har yttrat sig över hur de åtta strategierna som ska leda oss till det klimatsmarta samhället ska implementeras i förvaltningen och vad konsekvenserna av implementeringen blir. • Skapa förutsättningar för en hållbar livsstil Fritids- och folkhälsoförvaltningen arbetar med många delar som kan kopplas ihop med hållbar livsstil. Förvaltningen ansvarar för bland annat spår och leder inom Borås Stad och vilka ger människor goda förutsättningar till att motionera. I Borås finns det oändliga möjligheter till friluftsliv året om. Grönområden finns inom 5-10 minuters gångväg och närheten till grönområdena gör att den spontana aktiviteten ökar. I Borås finns möjligheten att gå eller cykla till aktiviteter och arbete/skola. Detta gör att boråsarna kan undvika onödiga resor med bilen. Förvaltningen ansvar även för föreningsregistrering och bidragsutbetalning till föreningar, vilket skapar förutsättningar för ett levande föreningsliv i staden. Föreningarna har möjlighet att certifiera sig till Säker och Trygg förening som är en kvalitetsmärkning för bättre hälsa, minskad skadefrekvens och ökad säkerhet och trygghet i föreningslivet. Förvaltningen ger även möjlighet till boråsaren att utnyttja stadens anläggningar, hallar och planer till överkomliga priser. Detta ger invånarna möjlighet att upprätthålla sina aktiviteter och (leva efter) en hållbar livsstil. Även konstgräset har bidragit till ökad spontanaktivitet, framför allt bland barnen. När konstgräset byts ut från exempelvis Borås Arena får skolorna inom Borås Stad TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Johanna Jönsson, 033 – 35 73 28 2015-01-30 Diarienummer 3 (4) 2014/FF0300 409 möjligheten att återanvända gräset som då läggs på skolgårdarna. Detta har inneburit många fördelar, bland annat har man sett att barnen leker på skolgårdarna även efter skoltid. • Arbeta med klimatsmart upphandling Fritids- och folkhälsoförvaltningen har med miljöaspekten när vi upphandlar/köper in något, exempelvis konstgräs eller städ. I framtida upphandlingar kommer förvaltningen fokusera mer på produkternas miljöpåverkan. • Skapa förutsättningar för resurseffektiva bebyggelsestrukturer Fritids- och folkhälsoförvaltningen anser att Borås behöver se över bostadsmöjligheter vid Borås eventområde. Vid vissa tider på dygnet, då sportaktiviteter och evenemang är över, är området vid Borås Arena helt öde. Om bostäder byggts i närheten av området hade det varit mer levande även under andra tider på dygnet. Det finns idag bra förutsättningarna för fler bostäder då Borås eventområde har bra infrastruktur, i form av bland annat cykelvägar och kollektivtrafik. • Minska klimatavtrycket från byggnader Förvaltningen arbetar aktivt med att hitta nya lösningar för att minska klimatavtrycket. Vi har exempel valt att installera huvudströmbrytare till alla kontor som ett led i miljöarbetet. Tanken med huvudbrytaren är att man ska slå av all ström till kontorsutrustningen när man går hem för dagen. Förvaltningen är även inblandad i renoveringar av exempelvis idrottsanläggningar och även där tänker vi på hela livscykelperspektivet och att hålla ner energiförbrukningen. I framtiden bör förvaltningen kolla på alternativ för belysning på anläggningarna, såsom rörelsedetektorer. Konsekvenserna till det hade varit en energieffektivisering. Borås Stad bör även i framtiden se över alternativ för förnyelsebar energi. Man skulle exempelvis kunna ”byta” energi anläggningar emellan, såsom kyla kontra värme. Detta hade också varit en bra åtgärd för energieffektivisering. • Skapa förutsättningar för energieffektiviseringar inom näringslivet När förvaltningen får in ansökningar om anläggningslån är vi positiva till att föreslå förändringar som bidrar till energieffektiviseringar. Det kan bland annat handla om när en förening vill byta värmesystem i sin klubbstuga. Byter föreningen exempelvis från TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Johanna Jönsson, 033 – 35 73 28 2015-01-30 Diarienummer 2014/FF0300 409 direktverkande el eller en gammal oljepump till fjärrvärme eller solenergi ser förvaltningen positivt på förändringen. • Skapa förutsättningar för alternativa fordonsbränslen Vid inköp eller utbyte av fordon och maskiner eftersträvar förvaltningen att de drivs av alternativa bränslen, som exempelvis biogas eller el. För våra egna interna transporter har förvaltningen även köpt in en eldriven cykel och en eldriven moped. Målsättningen är att dessa används i första hand. • Skapa förutsättningar för ökad lokal energiproduktion Det är viktigt för förvaltningen att ta vara på våra rekreativa värden i våra skogar. • Skapa förutsättningar för utveckling och innovation Utveckling och innovation är ett viktigt område för förvaltningen att ligga i framkant i. Det gäller för förvaltningen att försöka driva arbetet framåt och att komma med nya lösningar. För framtiden är ett förslag att kunna erbjuda föreningar utbildningar kring att certifiera olika event till klimatsmarta. Detta kunde förslagsvis göras tillsammans med Miljöförvaltningen. Bilagor Energi- och klimatstrategi för Borås Stad, remissutgåva Bakgrundsrapport Sändlista för remissutskick 4 (4) Sida Datum Dnr 2014-12-16 2013-280 Susanne Arneborg, 033-35 30 11 susanne.arneborg@boras.se Se sändlista Remiss Energi- och klimatstrategi för Borås Stad Miljö- och konsumentnämnden fick i budget 2013 uppdraget att ta fram en energi- och klimatplan för Borås Stad. Uppdraget har sedan anpassats till Borås Stads riktlinjer för styrdokument och är numera en strategi. Energi- och klimatstrategin med bakgrundsrapporten utgör tillsammans med Borås Stads miljömål den energiplan som lagen om energiplanering kräver att alla kommuner har. Det är önskvärt om kommunala förvaltningar och bolag i remissen beskriver hur strategin ska implementeras i verksamheten och konsekvenserna av detta. Remisstid: 2014-12-16 till 2015-03-01 Frågor: Frågor besvaras av Susanne Arneborg, Miljöförvaltningen, telefon: 033-35 30 11 eller på e-post: susanne.arneborg@boras.se Yttranden lämnas skriftligt senast den 1 mars 2015 till miljo@boras.se eller till: Borås Stad Miljöförvaltningen 501 80 Borås Susanne Arneborg Energisamordnare Bilaga Energi- och klimatstrategi för Borås Stad, remissutgåva Bakgrundsrapport Sändlista för remissutskick Miljöförvaltningen POSTADRESS BESÖKSADRESS WEBBPLATS E-POST TELEFON FAX 501 80 Borås Sturegatan 42 boras.se miljo@boras.se 033-35 30 00 033-35 30 25 Sändlista remiss Energi- och klimatstrategi Energimyndigheten Länsstyrelsen Västra Götalands län Trafikverket Region väst Skogsvårdsstyrelsen i Västra Götaland Borås regionen Västra Götalandsregionen Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund Bollebygds kommun Herrljunga kommun Marks kommun Svenljunga kommun Tranemo kommun Ulricehamns kommun Vårgårda kommun Tekniska nämnden Samhällsbyggnadsnämnden Fritids- och folkhälsonämnden Lokalförsörjningsnämnden Stadsdelsnämnd Väster Stadsdelsnämnd Norr Stadsdelsnämnd Öster Arbetslivsnämnden Kulturnämnden Servicenämnden Sociala omsorgsnämnden Utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Borås Energi och Miljö AB Borås Elnät AB Borås kommuns Parkerings AB Borås Lokaltrafik AB Borås Djurpark AB AB Bostäder i Borås Fristadbostäder AB Sandhultsbostäder AB Toarpshus Viskaforshem AB Industribyggnader i Borås AB Inkubatorn i Borås AB Textil Fashion Center Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpariet Boråsvalet Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Sverigedemokraterna Ungdomsrådet Pensionärsrådet Näringslivsrådet Kommunala funktionshinderrådet BoråsBorås Borås City Centrumledning Knalleland Företagarna i Borås, FB Viareds företagarförening LRF Kommungrupp Borås Fastighetsägarna Naturskyddsföreningen Cykelfrämjandet Friluftsfrämjandet Hyresgästföreningen . s is m e R Energi- och klimatstrategi Illustrationer: Ida Brogren Innehåll Energi- och klimatstrategi ............................................. 5 Framtidsbild 2035 - fokus energi och klimat................ 6 Strategier för att nå framtidsbilden .............................. 8 Skapa förutsättningar för en hållbar livsstil .....................................................................8 Arbeta med klimatsmart upphandling ............................................................................8 Skapa förutsättningar för resurseffektiva bebyggelsestrukturer .........................................9 Minska klimatavtrycket från byggnader ...........................................................................9 Skapa förutsättningar för energieffektiviseringar inom näringslivet .................................9 Skapa förutsättningar för alternativa fordonsbränslen ...................................................10 Skapa förutsättningar för ökad lokal energiproduktion .................................................10 Skapa förutsättningar för utveckling och innovation .....................................................10 Mål ...............................................................................11 Uppföljning .................................................................. 13 Så gjorde vi Energi- och klimatstrategin .................... 15 Energi- och klimatstrategi 3 Vision Borås 2025 Översiktsplan Framtidsbild energi och klimat Strategier • • Borås Stads miljömål 2013-2016 Mål Energi- och klimatstrategi 4 Energi- och klimatstrategi Inklusive åtgärder Energi- och klimatstrategi Vi ska vara en ledande miljökommun! Istäcket i Arktis minskar och glaciärer försvinner, detta är bara ett par av de effekter vi idag ser av den globala uppvärmningen. Borås Stad har stora möjligheter att påverka de lokala klimatutsläppen och kan därmed dra sitt strå till den globala stacken och vara en förebild. I Borås har vi länge arbetat för minskade klimatutsläpp och kan se resultat i form av en minskning av koldioxidutsläppen från energianvändningen med hela 40 procent från 1990. Det är vi stolta över, men vi vet att arbetet med att minska klimatutsläppen behöver intensifieras. Minskningar av klimatutsläpp är inget som Borås Stad gör på egen hand. Det visar exempelvis minskningen av oljeanvändningen för uppvärmning av bostäder med 98 procent. Boråsarna har i hög grad varit delaktiga i arbetet och behövs även i fortsättningen i allt från klimatsmart konsumtion till ökad produktion av förnybar energi. Arbetet med att ta fram Energi- och klimatstrategin har skett tillsammans med översiktsplanearbetet eftersom energianvändningen är beroende av hur vi bygger i och runt vår stad. En medborgardialog har genomförts på 13 platser i kommunen. Borås Stads övergripande dokument Borås 2025 – Vision och strategi förtydligas i Energi- och klimatstrategin med åtta strategier som ska leda oss mot det klimatsmarta samhället. Energi- och klimatstrategin innehåller en framtidsbild, där energi och fysisk planering kopplas ihop. Framtidsbilden har målår 2035 och utgår från arbetet med Borås Stads översiktsplan. I strategin finns också mål för minskning av koldioxidutsläpp och energieffektivisering som har målår 2020. Målen tillsammans med beskrivningen av nuläget ger oss ett antal utmaningar för framtidens arbete. Strategierna visar oss hur vi ska möta utmaningarna och närma oss framtidsbilden. Sist i strategin beskrivs hur Energi- och klimatstrategin ska följas upp. Energi- och klimatstrategi 5 Framtidsbild 2035 – fokus energi och klimat Borås Stad är en ledande miljökommun. Borås Stad är öppen för ny kunskap och nya lösningar på energi- och miljöområdet. Boråsarna är väl medvetna om hur de kan minska sina klimatutsläpp genom minskad och medveten konsumtion, bra transportval och smart energianvändning. De kommunala förvaltningarna och bolagen är en förebild i arbetet med att effektivisera energianvändningen både för byggnader och transporter. Boråsarna och många andra aktörer i kommunen bidrar i arbetet mot det hållbara samhället. Borås är en tät och funktionsblandad stad. Detta ger invånarna möjlighet att lätt transportera sig till fots eller på cykel, eftersom den dagliga servicen finns inom bekvämt avstånd i den egna stadsdelen. Det är nära till det mesta. Borås stadskärna kännetecknas av ett levande stadsliv med bilfria gaturum som fungerar som mötesplatser. Stadslivet med bilfria gaturum finns även i stadsdelarna och i orterna. Förtätningen i orterna har gjort det möjligt att bevara och utveckla service lokalt. Det finns även goda möjligheter att transportera sig med kollektivtrafik mellan orten och Borås Stad. Servicen i orterna har även minskat resorna för de som bor på landsbygden eftersom den dagliga servicen finns lokalt. Kollektivtrafiken är strukturbildande för bebyggelseutvecklingen vilket innebär att bebyggelseutvecklingen och kollektivtrafiken hänger ihop. I strategiska lägen finns det bytespunkter som gör det möjligt att ställa bilen och smidigt transportera sig med buss, cykel eller till exempel elfordon. Det är enkelt att tanka bilen med biogas eller andra förnybara bränslen. Det finns även gott om laddstationer för elfordon. Infrastrukturen för cyklar är sammanhängande och anpassat för att vi mer och mer använder cykeln som transportmedel för både korta och långa sträckor. Digital infrastruktur finns i hela kommunen vilket möjliggör digital service i hemmet, även företagande och distansarbete har blivit enklare. Den digitala infrastrukturen har även ökat kulturutbudet och många bygdegårdar har exempelvis direktsända konserter. I Borås Stad används framförallt fjärrvärme för uppvärmning. Fjärrvärmen baseras på biobränslen och avfall. Biobränsleandelen i fjärrvärmeproduktionen har ökat. Dessutom tar vi bättre vara på spillvärme. 6 Energi- och klimatstrategi Den lokala elproduktionen har ökat genom en satsning på kraftvärme som till stor del är fossilbränslefri. Elproduktion från vindkraft finns i kommunen. Den småskaliga elproduktionen är betydande eftersom det finns många små elproducenter som satsat på bland annat solceller. Stad och land kompletterar varandra. Staden erbjuder det urbana livet med stadsliv, arbetsplatser, bostäder, regionalt resande, kultur och utbildning. Landsbygden erbjuder bostäder, lugn, rekreation, biologisk mångfald, matproduktion och energiproduktion. Landsbygden är viktig för kretsloppet av biologiskt avfall. I staden produceras och används biogas samtidigt som landsbygden recirkulerar näringsresterna. Energi- och klimatstrategi 7 Strategier för att nå framtidsbilden Strategierna konkretiserar hur vi ska nå framtidsbilden. Om vi ska nå framtidsbilden behöver vi arbeta tillsammans. Varje strategi har huvudansvariga nämnder eller bolag. Ansvaret innebär att nämnden arbetar för att integrera strategin i sitt arbete. Genom att flera aktörer arbetar kontinuerligt med strategierna kan vi nå framtidsbilden. Borås Stad är drivande i arbetet och involverar medborgare, näringsliv och andra organisationer i arbetet. » Skapa förutsättningar för en hållbar livsstil Mer än hälften av en familjs koldioxidutsläpp kommer från konsumtion. Borås Stad skapar mötesplatser där hållbarhetsfrågor står i fokus. Där kan man diskutera till exempel hållbar livsstil, stadsutveckling, klimat, miljö och energi. Genom utställningar, rådgivning och arrangemang på dessa teman kan boråsarna bli delaktiga i utvecklingen av det hållbara Borås och medvetna konsumenter. Ansvarig: Miljö- och konsumentnämnden, Borås Energi och Miljö AB » Arbeta med klimatsmart upphandling Inom koncernen Borås Stad orsakar konsumtion av varor ett större klimatutsläpp än energianvändningen. Genom att samverka med andra kommuner kan vi utveckla metoder för upphandling som minskar klimatutsläppen från koncernen Borås Stads konsumtion. Ansvarig: Tekniska nämnden i samarbete med Miljö- och konsumentnämnden 8 Energi- och klimatstrategi » Skapa förutsättningar för resurseffektiva bebyggelsestrukturer Genom att inkludera energiplaneringen i översiktsplaneringen kopplas bebyggelseutveckling och energianvändning samman. Klimatsmart fysisk planering innebär att det är lätt för invånarna att göra rätt och leva klimatsmart. För att uppnå detta ska vi förtäta bebyggelsen där det är nära till bytespunkter och sammanhängande cykelnät. Många resande ger tätare turer och gör stråken ännu mer attraktiva. En medveten planering av bebyggelse ökar förutsättningarna för hållbara trafikslag. Ansvarig: » Kommunstyrelsen Minska klimatavtrycket från byggnader Byggnaders klimatavtryck påverkas av materialval och hur energieffektiv byggnaden är i drift. Vårt byggnadsbestånd kräver mycket energi per kvadratmeter jämfört med nybyggnationer. Klimatavtrycket från byggnader ska minskas genom ett livscykelperspektiv vid nybyggnation och renovering. Ansvarig: Lokalförsörjningsnämnden, de kommunala bostadsbolagen » Skapa förutsättningar för energieffektiviseringar inom näringslivet Minskad energianvändning innebär både minskade klimatutsläpp och minskade kostnader. Energieffektiviseringar har genomförts inom industrin, men det finns fortfarande goda möjligheter för lönsamma investeringar i energieffektivisering. Borås Stads energi- och klimatrådgivning ska nå ut bredare med rådgivning till olika verksamheter. Ansvarig: Miljö- och konsumentnämnden i samarbete med Kommunstyrelsen Energi- och klimatstrategi 9 » Skapa förutsättningar för alternativa fordonsbränslen Klimatutsläppen från fordon har inte minskat sedan 1990. Fordonsbränsle utgör en betydande del av de totala koldioxidutsläppen från energianvändning. Borås Stad ska gynna alternativa bränslen genom att producera biogas och genom inköp av bilar som använder alternativa bränslen, samt planera en infrastruktur för alternativa bränslen med exempelvis laddning av elbilar. Ansvarig: Kommunstyrelsen, Servicenämnden, Borås Energi och Miljö AB, Borås Elnät AB » Skapa förutsättningar för ökad lokal energiproduktion Produktion av förnyelsebar energi behöver öka eftersom användningen av fossila bränslen leder till koldioxidutsläpp. Ökad produktion av biobränsle är en utmaning om vi samtidigt ska bevara de biologiska och rekreativa värdena i våra skogar. Borås Stad ska testa metoder för produktion av biobränsle som utvecklar de biologiska och rekreativa värdena. Ansvarig: Borås Energi- och Miljö AB, Lokalförsörjningsnämnden, Miljö- och konsumentnämnden, de kommunala bostadsbolagen » Skapa förutsättningar för utveckling och innovation För att klara utmaningen med minskade klimatutsläpp och samtidigt skapa god livskvalitet för människor behöver vi många nya lösningar. Borås Stad ska delta i nätverk där vi tar del av andras erfarenheter och sprider våra egna. Borås Stad och de kommunala bolagen ska utveckla samverkan med lärosäten, andra offentliga aktörer och näringslivet för att stimulera utveckling och innovation. Ansvarig: Kommunstyrelsen, Miljö- och konsumentnämnden, de kommunala bolagen 10 Energi- och klimatstrategi Mål Energi- och klimatstrategins mål kompletterar de mål som redan är fastställda i miljömålen. Ett mål handlar om energieffektivisering och ett om minskning av koldioxidutsläpp från energianvändning. De två målen är: » » Utsläppen av koldioxid från energianvändning ska minska med 60 procent per invånare från 1990 till 2020. Energianvändningen ska minska med 30 procent per invånare från 1990 till 2020. Koldioxidutsläpp från energianvändning per invånare Borås har redan minskat sina koldioxidutsläpp per invånare med 40 procent från 1990 till 2011. Målet innebär därför en minskning med ytterligare 20 procent fram till år 2020. Det är främst koldioxidutsläpp från uppvärmningen som har minskat. Exempelvis har användning av eldningsolja för uppvärmning av bostäder minskat med 98 procent. Användningen av fossila fordonsbränslen är på samma nivå som 1990. Stapeln för 2020 är framtagen genom att uppskatta potentialen för energieffektiviseringar och ökad produktion av förnybar energi. Energi- och klimatstrategi 11 Energianvändningen i Borås Stads geografiska område, per invånare MWh Energianvändningen år 2016 enligt beslutat miljömål 8a. 35 30 25 20 15 10 5 0 1990 2000 2009 2010 2011 2016 2020 år Energianvändning per invånare. Diagrammet visar energianvändningen per invånare för Borås Stad som geografiskt område. Den höga energianvändningen år 2010 beror på att det året var ovanligt kallt. Energianvändningen har minskat med 13 procent från 1990 till 2011 vilket innebär att vi behöver minska med ytterligare 17 procent till år 2020. Potentialen för energieffektivisering inom olika områden har uppskattats för år 2020. Sammanställningen av energieffektiviseringspotentialen visar att målet för energianvändning år 2020 är rimligt men att det kräver ett fortsatt aktivt energiarbete. 12 Energi- och klimatstrategi Uppföljning Ansvarig förvaltning och bolag ska arbeta in strategierna i sin verksamhet. Hur arbetet med strategierna fortlöper följs upp i samband med uppföljningen av Borås Stads miljömål. Åtgärder som behövs i arbetet med strategierna finns till viss del redan i Borås Stads miljömål 2013-2016. Ytterligare åtgärder tas fram av de förvaltningar och bolag som är ansvariga för strategierna och lyfts in i miljömålsarbetet. Uppföljningen av målen i Energi- och klimatstrategin integreras i miljömålsuppföljningen. Energi- och klimatstrategi 13 Så gjorde vi Energi- och klimatstrategin Arbetet med Energi- och klimatstrategins framtidsbild har skett tillsammans med översiktsplanearbetet. Fyra scenarier togs fram för att visa hur ett hållbart samhälle skulle kunna se ut. Framtidsbilden är en mix av de fyra scenarierna och visar bebyggelseutveckling med tillhörande transportsystem. Den har utgångspunkt i den framtidsbild som finns i arbetet med Borås nya översiktsplan. Scenarierna och framtidsbilden miljöbedömdes utifrån nio hållbarhetskriterier från visionen Borås 2025. Nuläges- och omvärldsanalysen gav oss ett antal utmaningar. Strategierna i Energi- och klimatstrategin har tagits fram för att möta utmaningarna och förverkliga framtidsbilden. En gemensam medborgardialog med översiktsplanearbetet genomfördes på 13 platser i kommunen. En buss utrustades med information och möjligheter att tycka till om utvecklingen av kommunen. Vid bussen kunde medborgare träffa politiker, fylla i en enkät eller sätta nålar på en karta. Bussen hade även ett klimattest där man kunde testa sina klimatvanor och reflektera över hur man kan leva på ett mer klimatvänligt sätt. 14 Energi- och klimatstrategi Fyra scenarier – BORÅS 2035? Energianvändningen hänger samman med hur vi planerar. Var vi bygger hus och infrastruktur påverkar hur vi använder energi. Det påverkar även sättet vi kan producera energi. Men hur? Planeringen är komplex! Vi måste ställa svåra frågor, även om vi inte alltid kan svaret. Finns det något rätt svar? Vi använder småskaliga lösningar Vi bygger tätt Vi bygger glest Vi använder storskaliga lösningar Scenarierna har tagits fram av fyrtio medarbetare från flera förvaltningar och bolag. Uppgiften var att visa fyra exempel på hur ett hållbart Borås ska se ut. Scenarierna visar både önskvärd och icke önskvärd utveckling. Energi- och klimatstrategi 15 MILJÖFÖRVALTNINGEN POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Sturegatan 42 TFN 033-35 30 00 E-POST miljo@boras.se WEBBPLATS boras.se/miljo Energi- och klimatstrategi – bakgrund Illustrationer. Ida Brogren Innehåll Arbetsmedtod ............................................................................4 Avgränsning ..............................................................................8 Energiplan 2003 .........................................................................8 Energitillförsel 2012 ..................................................................9 Energianvändning 2012 ..........................................................10 Trender lokalt och i världen. ...................................................10 Energiproduktion ................................................................................... 10 Transporter ............................................................................................. 11 Effektiv energianvändning ...................................................................... 12 Klimatutsläpp och byggande................................................................... 12 Hållbar konsumtion .............................................................................. 12 Fysisk planering ...................................................................................... 13 Energi- och klimatmål .............................................................13 Energianvändning och klimatutsläpp 2020............................14 Energi- och klimatstrategi – bakgrund 3 Det här är en bakgrundsrapport till Borås Stads Energi- och klimatstrategi. I rapporten finns mer information om metoder, trender, nulägesanalys samt en diskussion kring energitillförseln 2020. Arbetsmetod Arbetet med Energi- och klimatstrategins framtidsbild har skett tillsammans med översiktsplanearbetet. Fyra scenarier togs fram för att visa hur ett hållbart samhälle skulle kunna se ut. Scenarierna miljöbedömdes utifrån nio hållbarhetskriterier tagna från Borås 2025 Vision och strategi. Målområde 7 ”Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt” har delats upp på tre indikatorer som är punkterna 7 till 9 nedan. 1. Människor möts – generationsmöten, spontana möten, bredd av mötesplatser, delaktighet och inflytande. 2. Barn och unga – boendemiljö, inflytande och demokrati, skolan en samlande mötesplats, attraktiva kommunikationer, socialt ansvarstagande. 3. Livskraftig stadskärna – social mångfald, levande stad, blandat boende, förtätning, rekreation. 4. Levande landsbygd – rikt föreningsliv, datakommunikation, företagsutveckling, blandad bebyggelse, service, rekreation, kollektivtrafik, biloberoende, ekoturism 5. Företagandet växer – kluster, attraktiv företagsetablering, stärk regional kärna, evenemangsstaden. 6. Attraktiva kommunikationer – cykel- och promenadstad, kollektiv stadstrafik, knutpunkter, spårbunden kollektivtrafik. 7. Kretsloppsstaden – förnybar energi, avfall, återvinning, dagvatten, avloppsvatten. 8. Resurseffektivitet – energieffektivt boende, investeringsbehov, energieffektiva transporter, markanvändning, råvaruanvändning. 9. Biologisk mångfald – grön infrastruktur, utveckla naturvärden, öppna landskap, stadsnära grönområden. Framtidsbilden är en mix av de fyra scenarierna och visar bebyggelseutveckling med tillhörande transportsystem. Framtidsbilden är gjord med utgångspunkt i den framtidsbild som håller på att tas fram inom arbetet med Borås nya översiktsplan. En analys av nuläget gav oss ett antal utmaningar för att kunna nå framtidsbilden. Strategierna i Energi- och klimatstrategin har tagits fram för att möta utmaningarna och förverkliga framtidsbilden. 4 Energi- och klimatstrategi – bakgrund Fyra scenarier – BORÅS 2035? Energianvändningen hänger samman med hur vi planerar. Var vi bygger hus och infrastruktur påverkar hur vi använder energi. Det påverkar även sättet vi kan producera energi. Men hur? Planeringen är komplex! Vi måste ställa svåra frågor, även om vi inte alltid kan svaret. Finns det något rätt svar? Vi använder småskaliga lösningar Vi bygger tätt Vi bygger glest Vi använder storskaliga lösningar Scenarierna har tagits fram av fyrtio medarbetare från flera förvaltningar och bolag. Uppgiften var att visa fyra exempel på hur ett hållbart Borås kan se ut. Scenarierna visar både önskvärd och icke önskvärd utveckling. Energi- och klimatstrategi – bakgrund 5 En gemensam medborgardialog med översiktsplanearbetet genomfördes på 13 platser i kommunen. En buss utrustades med information och möjligheter att tycka till om utvecklingen av kommunen. Vid bussen kunde medborgare träffa politiker, fylla i en enkät eller sätta nålar på en karta. Bussen hade även ett klimattest där man kunde testa sina klimatvanor och reflektera över hur man kan leva på ett mer klimatvänligt sätt. Arbetet med Energi- och klimatstrategin har letts av en styrgrupp bestående av fyra ledamöter i Miljö- och konsumentnämnden Anita Persson (V), Per Månsson (M), Johan Dahlberg (S), Karl-Eric Nilsson (C) samt två kommunalråd Annette Carlson (M) och Tom Andersson (MP). Arbetsgruppen har utgjorts av My-Linda Lorentsson, strategisk samhällsplanerare och Susanne Arneborg, energisamordnare och projektledare. Arbetet med Energi- och klimatstrategin har inspirerats av Energimyndighetens projekt Uthållig kommun. En föreläsningsserie genomfördes inom Uthållig kommun under 2013 där bland annat Ulf Ranhagen, professor på KTH, inspirerade arbetet med att integrera energifrågor och samhällsplanering. Ulf Ranhagen hade dessutom en föreläsning i Borås med deltagare från länet, andra kommuner och en rad förvaltningar och bolag inom Borås Stad. 6 Energi- och klimatstrategi – bakgrund BRA JOBBAT BORÅS! Vi har minskat utsläppen av koldioxid med 40 procent sedan 1990. Och oljeuppvärmning av bostäder har minskat med 98 procent. Nu tar vi nya tag. vi måste hjälpas åt. boras.se/energiochklimat Med stora affischer i Borås har vi uppmärksammat den stora minskningen av klimatutsläppen och uppmanat till att fortsätta arbetet. Energi- och klimatstrategi – bakgrund 7 Avgränsning Målen framtagna i Energi- och klimatstrategin omfattar energianvändning till transporter, uppvärmning, el och varuproduktion inom den egna kommungränsen. Energistatistiken som är kopplad till målen är baserad på Statistiska Centralbyråns energistatistik på kommunal nivå. Energianvändningen från varuproduktion och transporter utanför kommunen är inte inkluderad i målen, däremot behandlas konsumtion av varor i strategierna. Kommunen arbetar med klimatanpassning inom ramen för det kommunala ansvaret för klimatanpassning, men arbetet ingår inte i denna strategi. Detsamma gäller arbetet med försörjningstrygghet. Energiplan 2003 Borås Stads förra energiplan är från 2003. Visionen i planen beskriver ett långsiktigt hållbart samhälle med god livskvalitet. Visionen beskriver även Borås Stad som öppen för nya energitekniska lösningar. Denna energi- och klimatstrategi bygger vidare på visionen från 2003 genom att beskriva energianvändningen i ett hållbart Borås 2035 och att även i denna strategi betona Borås Stads öppenhet för nya lösningar på energi- och miljöområdet. Planen innehåller delmål inom fyra olika områden till år 2010. Tyvärr finns det inte alltid den statistik som behövs för att utvärdera målen inom området. » » » » Ekologiskt uthålligt energisystem. Många åtgärder har genomförts inom fjärrvärme, spillvärme, närvärme och energieffektivisering i bostäder och lokaler. Oljeanvändningen för uppvärmning har minskat drastiskt under denna period. Även om åtgärderna inte har utförts exakt som beskrivs i Energiplanen så har arbetet lett mot måluppfyllelse. Ekologiskt uthålligt trafiksystem. Många åtgärder har gjorts för att öka cyklandet och kollektivtrafikresorna. Det har inte gett resultat i form av minskad bilanvändning. En samlad trafikplanering och ett arbete för hållbara transporter behövs. Frisk luft. Kommunen är ålagd enligt lagkrav att ha kontroll över luften och mäter därför kontinuerligt kvävedioxid, ozon, svaveldioxid och bensen. De senaste åren har halterna av kvävedioxid ökat. Kvävedioxid är kopplat till trafiken. Körsträckorna har inte ökat, så ökningen beror sannolikt på att antalet dieselbilar ökar. Minskad klimatpåverkan. Fjärrvärmen är till 93 procent baserad på förnybara bränslen eller avfall. Som tidigare nämnts är det på transportområdet som målsättningen inte nås. Förnybara fordonsbränslen har introducerats, men inte i tillräckligt stor omfattning. 8 Energi- och klimatstrategi – bakgrund Energitillförsel 2012 I Vision Borås 2025 beskrivs ett Borås som bara använder förnybar energi. Idag är andelen förnybar energi mellan 50-55 procent så vi har fortfarande en lång resa innan visionen är uppfylld. Andelen förnybar energi har historiskt sett ökat, så vi är på rätt väg. I Borås finns ett kraftvärmeverk som drivs på avfall, biobränsle och lite eldningsolja. Kraftvärmeverket producerar el och fjärrvärme. Hälften av avfallet klassas som förnybart och hälften som icke förnybart. Det är baserat på SCBs klassning av avfall. Det finns ett antal fristående värmeverk som använder biobränsle, el och lite eldningsolja. De senaste åren har en rad satsningar gjorts på solenergi, men tyvärr syns inte det i statistiken än eftersom den utgör under en procent. Biogas produceras av det biologiska avfallet som samlas in i svarta påsar. Biogas produceras även på reningsverket av slam. Biogasen uppgraderas och används som fordonsbränsle. Energi- och klimatstrategi – bakgrund 9 Energianvändning 2012 I diagrammet ses energianvändningen 2012 fördelat på sektorer. Från 2000 och framåt är det främst transportsektorn och sektorn övriga tjänster som har ökat sin energianvändning. Övriga tjänster består av service och handel. Offentlig sektor och hushåll har däremot minskat sin energianvändning. (QHUJLDQYlQGQLQJL%RUnV6WDGVJHRJUDILVNDRPUnGHnU Jordbruk,skogsbruk,fiske 0,7 % Hushåll 30% Övriga tjänster 16% Industri, byggverks. 13% Offentlig verksamhet 8% Transporter 33% Fjärrvärmeanvändningen minskar lite samtidigt som antalet fjärrvärmekunder ökar. Det är ett resultat av energieffektivisering av befintliga hus och att nybyggda hus är mer energieffektiva. Transportsektorn är den mest fossilbränsleberoende sektorn och samtidigt den som ökar mest. Inslaget av förnybara bränslen har ökat marginellt. Trender lokalt och i världen Energiproduktion Priset på solceller har minskat kraftigt de senaste åren och kommer sannolikt att minska ytterligare i takt med att solcellsproduktionen i världen ökar och tekniken förbättras. AB Bostäder i Borås använder en affärsmodell där de kan installera solceller på taket vid nyproduktion av bostäder och sälja vidare elen till hyresgäster. Affärsmodellen innebär att solceller blir lönsamma samtidigt som hyresgästen får ett bra elpris. Om vi i Borås installerar solceller på alla stora tak som vänder åt rätt håll blir solenergiproduktionen 65 000 MWh. År 2013 producerade kommunkoncernen Borås Stad 56 MWh el från solceller. Sveriges vindkraftsproduktion har ökat med 263 procent från 2008 till 2012 och utgör idag 4,4 procent av elproduktionen. I Västra Götaland producerades 1 440 000 MWh år 2012 och det regionala målet för vindkraft är en årlig produktion på 5 000 000 MWh till 2020. Borås 10 Energi- och klimatstrategi – bakgrund är en av tolv kommuner i Västra Götalands län utan vindkraftsproduktion. Tillstånd har fram till år 2014 beviljats för fem vindkraftverk med en elproduktion på 25 000 MWh. Ytterligare 14 vindkraftverk med en elproduktion på 113 000 MWh är planerade men tillstånd är inte lämnade. Borås Energi och Miljö AB producerar 140 000 MWh el och planerar att öka produktionen med 90 000 MWh genom en satsning på ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk på Sobacken. En satsning pågår i Viared där en pelletseldad hetvattenpanna ersätter befintlig oljepanna. Dessutom byggs en rökgaskondenseringsanläggning på Ryaverket vilket ökar andelen spillvärme i fjärrvärmen. Totalt sett kommer oljeanvändningen i fjärrvärmemixen att halveras. I dag består fjärrvärmemixen av tre procent eldningsolja. Skogen är av stor betydelse för lagring av kol och minskade skogsarealer bidrar till koldioxidutsläppen. Dagens skogsbruk når inte upp till de nationella miljömålen ”levande skogar” och bedöms inte göra det med idag beslutade styrmedel. Framtidens utmaning blir därför hur vi lyckas producera tillräckligt med biomassa för energi samtidigt som de biologiska och rekreativa värdena kan utvecklas. Transporter Energianvändningen för transporter nationellt har nästan fördubblats sedan 1970 och består till ca 95 procent av fossila bränslen. När det gäller koldioxidutsläpp från fordonsbränsle tankat i Borås är de i samma storleksordning som 1990. Körsträckor för bilar registrerade i Borås är också i samma storleksordning idag som 1990. En minskning av koldioxidutsläppen är därför beroende av minskade utsläpp från transporter. Satsningar på kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafiksatsningar får stort genomslag i staden. Men även med attraktiv kollektivtrafik kommer bilen att stå för en stor del av transporterna. Det är därför nödvändigt att arbeta brett med alternativ till fossilt fordonsbränsle. Redan idag producerar, säljer och använder Borås Stad biogas som fordonsbränsle. Det finns dessutom tre publika tankställen för fordonsgas i kommunen. Alla stadsbussar i Borås drivs med biogas. Inblandning av förnybart bränsle i diesel och bensin finns redan idag och kommer sannolikt att öka. Borås Stad använder nya bränslen med inblandning av förnybar energi i den egna fordonsparken. Exempelvis består den diesel som idag används till kommunens tunga fordon av 20 procent förnybara bränslen. Elbilen är på stark frammarsch beroende på att den är både tyst, effektiv och inte bidrar till lokala luftföroreningar. Elbilen använder ca 2 kWh per mil, en motsvarande bensinbil använder 3-4 gånger mer. Om alla bilar i Sverige skulle köra på el skulle det innebära att knappt 10 TWh skulle behövas. Det motsvarar mindre än 10 procent av Sveriges totala elanvändning. Dagens elbilar är dyra i inköp men billiga i drift. Nackdelen med elbilen är att laddningen tar tid och att räckvidden är begränsad. Energi- och klimatstrategi – bakgrund 11 Effektiv energianvändning Studier av industriers energianvändning har visat på stor besparingspotential. Genomförandet av EU:s energieffektiviseringsdirektiv i Sverige har lett till ett lagförslag där alla stora företag är skyldiga att göra en energikartläggning. Lagförslaget omfattar även offentlig verksamhet och energikartläggningarna ska enligt förslaget vara färdiga senast den 5 december 2015. Energioch klimatrådgivningen arbetar uppsökande mot företag och samarbetar med miljöinspektörer i Borås för att få med energi i tillsynen och för att nå ut bredare med rådgivning till olika verksamheter i Borås. Teknikutvecklingen inom belysning drivs på av EUs ecodesigndirektiv som successivt förbjuder den mest energikrävande tekniken. Från 2015 får kvicksilverlampor som ofta ses i våra elljusspår inte längre säljas. Borås Stad har redan bytt det mesta men en del finns kvar på elljusspår. Den belysning som redan är bytt visar att energianvändningen kan halveras utan att ljuset minskar. I kommunala lokaler och bostäder har värmebehovet minskat de senaste åren. Lokalförsörjningsförvaltningen når stora minskningar i energianvändningen i sina energieffektiviseringsprojekt. Exempelvis minskar värmeanvändningen med 40 procent när ventilationssystemet på en skola byts ut till ett med återvinningsaggregat. AB Bostäder i Borås har minskat sin elanvändning med 25 procent från 2007 till 2013 och bedömer att de kan minska med lika mycket till med lönsamma investeringar. Detta visa potentialen för energieffektivisering. Borås Stad, AB Bostäder i Borås och Borås Energi och Miljö AB deltar i EU-projektet Sinfonia. Sinfonia är ett femårigt projekt där Bolzano i Italien och Innsbruck i Österrike ska energieffektivisera hela stadsdelar. Borås Stad tillsammans med Borås Energi och Miljö AB och AB Bostäder i Borås är en tidig brukare och ska testa om de verktyg och metoder som används i Bolzano och Innsbruck kan användas i Borås. Klimatutsläpp och byggande Byggnader har lång livstid och det är därför viktigt att de byggs på ett energieffektivt sätt. Det går att minska driftkostnader genom att investera mer i byggnadsskedet. Det kan därför vara lönsamt med dyrare byggnationer. Nybyggda hyreshus använder mindre än hälften så mycket energi som beståndet i övrigt. Val av byggnadsmaterial vid nybyggnation har betydelse för byggnaders totala klimatutsläpp under byggnadens livstid. Betong är ett mycket energikrävande material som ger upphov till stora klimatutsläpp. AB Bostäder bygger nya hus utanpå återanvända betongstommar vilket minskar klimatutsläppen. Trä är klimatneutralt och är även ett sätt att lagra kol. Både Fristadbostäder AB och Viskaforshem AB bygger trähus med mycket låg energianvändning. Hållbar konsumtion Konsumtion står för mer än hälften av en familjs klimatutsläpp och det är därför viktigt att arbeta med den frågan. I mötesplatsen som byggs i Stadsparken, Orangeriet med Rådrummet, kommer utställningar, rådgivning och arrangemang på dessa teman att bidra till att boråsarna blir medvetna konsumenter. 12 Energi- och klimatstrategi – bakgrund Inom koncernen Borås Stad orsakar konsumtion av varor ett större klimatutsläpp än energianvändningen. En studie i Sollentuna kommun har visat att ”plastköp äldreomsorg ospec” och ”byggnadsentreprenad” står för de i särklass största klimatutsläppen när klimatutsläpp för hela kontoplanen kartlades. Det är därför viktigt att få in klimathänsyn i upphandlingen. Fysisk planering Arbetet med Energi- och klimatstrategin har skett tillsammans med översiktsplanearbetet. Resultatet är tydligt. Var vi bygger hus och infrastruktur samt hur vi bebygger påverkar hur vi använder energi. Det påverkar även sättet vi kan producera energi. Energi ses av tradition som en renodlat teknisk och ekonomisk angelägenhet. Den fysiska planeringen drivs av kunskaper om rumsliga aspekter. Men energianvändning och fysisk planering hänger samman. I ett omvärldsperspektiv är det främst urbanisering, regionförstoring och städernas inre strukturomvandling som ger exempel på detta. Urbanisering sker framför allt i utvecklingsländer, men trenden syns även i Sverige. De större städerna växer och den regionala obalansen blir tydligare. Samtidigt erbjuder städer och stadsregioner nya ekonomiska, sociala och kulturella möjligheter vilket är något positivt. Enligt FN:s rapport om städer och klimatförändringen (2011) genererar världens städer 40-70 procent av den totala mängden växthusgaser när man mäter mänskliga aktiviteter. Mäter man utifrån konsumtion höjs siffran till 60-70 procent. Det innebär att städer har ett betydande ekologiskt fotavtryck och det förutsätter att stad och land samspelar. Städerna har stora behov av mark för produktion av energi och livsmedel. Städer globalt är en utmaning. Men i Sverige kan man samtidigt konstatera att det är städerna som kan hantera dessa problem. Svenska städer har till exempel varit föregångare när det gäller att använda fjärrvärme och fjärrkyla vilket inneburit betydande minskningar av CO2 utsläppen. I Borås har fjärrvärmenätet byggts ut och fjärrvärmen baseras till 93 procent på förnybara bränslen eller avfall. Oljeanvändningen för uppvärmning av bostäder har minskat med 98 procent sedan 1990. Stadsutvecklingsprojekt Norrby handlar om att knyta samman planer för nybyggnation på Nedre Norrby, med befintliga stadsdelen Norrby och skapa en samlad stadsdel. För att stadsdelen ska bli hållbar ska projektet hållbarhetscertifieras. Energi- och klimatmål Borås Stad har skrivit under Borgmästaravtalet inom EU och är därmed förpliktigad att ta fram en åtgärdsplan för en hållbar energianvändning (SEAP). Åtgärdsplanen ska förutom åtgärder innehålla ett övergripande klimatmål till 2020 från 1990 års nivå. Detta mål finns med i Energi- och klimatstrategin som tillsammans med Borås Stads miljömål utgör SEAP enligt Borgmästaravtalet. Borås Stad har skrivit under Klimatstrategin för Västra Götaland och därmed lovat att bidra till ett resurseffektivt samhälle och bryta beroendet av fossil energi till 2030. I Borås 2025 Vision och strategi formuleras klimatmålet på följande sätt: » ”Borås är en stad baserad på förnybar energi” och ”Vi effektiviserar energianvändningen och använder bara förnybar energi”. Energi- och klimatstrategi – bakgrund 13 I Miljömålen för Borås Stad formuleras klimatmålet på följande sätt: » Borås Stad minimerar sina utsläpp av växthusgaser. Förnybar energi används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el”. I Miljömålen finns även ett effektiviseringsmål för energianvändningen i Borås Stads geografiska område. » Energianvändningen ska minska med 15 procent från 2009 till 2016. Förutom dessa övergripande mål finns en rad åtgärder som beskriver hur kommunala förvaltningar och bolag ska minska energianvändningen och öka andelen förnybar energi. Energianvändning och klimatutsläpp 2020 I Energi- och klimatstrategin finns mål för energianvändning och klimatutsläpp 2020. För att kontrollera vad målen innebär har energianvändning och klimatutsläpp beskrivits även för år 2020. Jämfört med 2012 är det inte så stor skillnad i energitillförseln, men eftersom vi är fler invånare har energianvändningen minskat per invånare med 17 procent jämfört med år 2012. Osäkerheterna är förstås stora. Kommer solceller att installeras på bred front? Kan vi minska energianvändningen från trafiken med 12 procent genom en kombination av fler elbilar och minskade transporter? Hur förnybar är Sveriges elproduktion? 14 Energi- och klimatstrategi – bakgrund MILJÖFÖRVALTNINGEN POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Sturegatan 42 TFN 033-35 30 00 E-POST miljo@boras.se WEBBPLATS boras.se/miljo TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Susanne Carlsson, 033 – 35 82 97 2015-02-16 Diarienummer 1 (2) 2015/FF0029 214 Tjänsteutlåtande avseende Detaljplan för Centrum, kv Eolus, Kongresshuset , Borås Stad. Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden skickar yttrandet avseende Detaljplan för Centrum, kv Eolus, Kongresshuset , Borås Stad, till Samhällsbyggnadsnämnden. Sammanfattning Kongresshuset kommer att bli en naturlig mötesplats för både boråsare och besökare till staden. Runt platsen finns redan idag tillgång till kollektivtrafik och gång- och cykelstråk. Med tydlig skyltning och bra beläggning på stråken som leder från Centralstationen till Kongresshuset, kan man påverka upplevelsen av sträckans längd. Då fler rör sig vid olika tider på dygnet i området, ökar upplevelsen av trygghet. Med bra belysning och bra förutsättningar för gång- och cykeltrafik förstärks den. Slutligen vill nämnden att man undersöker möjligheten att ta tillvara marmorn från gamla entrén och återanvända i den nya entrén. Bakgrund Planens syfte är att möjliggöra byggandet av ett kongresshus med hög arkitektonisk kvalitet där Folkets hus står idag. Fasaden mot Järnvägsgatan återskapas till det utseende som den hade när huset uppfördes. Utrymmen ovanför allmän plats ges en byggrätt som möjliggör att byggnaden sticker ut över allmän plats. Förvaltningens övervägande Kongresshuset kommer att bli en naturlig mötesplats för både boråsare och besökare till staden. Runt platsen finns redan idag en bra tillgång till kollektivtrafik och gångoch cykelstråk. Då detaljplanen innebär ett avsteg från parkeringsnormen är det särskilt viktigt att man ser till att man på ett enkelt sätt kan komma dit till fots, med cykel eller med kollektivtrafik. Samtidigt är det viktigt att se till att det finns tillgång till angöringsplatser för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Susanne Carlsson, 033 – 35 82 97 2015-02-16 Diarienummer 2015/FF0029 214 Sträckan från Centralstationen till Kongresshuset är ca 650 meter. Med tydlig skyltning och bra beläggning på stråken som leder från Centralstationen till Kongresshuset, kan man påverka upplevelsen av sträckans längd. Allt för att få fler att gå och cykla till målpunkten. Det krävs att man tänker igenom hur man belyser områdena vid Robert Nilssons plats på Österlånggatan och vid Tryckerigatan, så att man upplever platsen som trygg, trots att delar av byggnaden kommer att sticka ut. Slutligen vill nämnden att man undersöker möjligheten att ta tillvara marmorn från gamla entrén och återanvända i den nya entrén. Det känns angeläget både ur ett hållbarhetsperspektiv, men även ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Konsekvenser Upplevelsen av trygghet ökar i området då det förväntas bli fler som rör sig vid olika tider på dygnet. Förutsättningarna ökar om man får till bra belysning och skapar bra förutsättningar för gång- och cykeltrafik. Bilagor Plankarta Planbeskrivning 2 (2) Inbjudan till samråd för Detaljplan för Centrum, kv. Eolus, Kongresshuset, Borås Stad Planen möjliggör byggandet av ett kongresshus vid Akademiplatsen, där folkets hus står idag. Planområdet ligger mellan Järnvägsgatan, Allégatan, Tryckerigatan och Österlånggatan. Utrymmen ovanför allmän plats ges en byggrätt som möjliggör att byggnaden kragar ut över Tryckerigatan och Robert Nilssons plats. Byggnaden ska ha en hög arkitektonisk kvalitet och fasaden mot Akademiplatsen ska återskapas till sitt ursprungliga utseende. En behovsbedömning har gjorts som visar att planen inte medför betydande miljöpåverkan. Slutsatsen är att miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning, MKB, inte behöver göras. Planhandlingarna finns tillgängliga på: http://www.boras.se/forvaltningar/samhallsbyggnadsforvaltningen/samhallsbyggnadsforvaltningen/plan erochplanprogram/planerochplanprogram/mappforplanerochplanprogram/centrumkveoluskongresshus et.5.151d5aa9149d0189cfa3422.html Inbjudna att lämna synpunkter är sakägare, kommunala remissinstanser och andra som har ett väsentligt intresse i frågan. Fastighetsägare ombeds informera eventuella hyresgäster om innehållet i detta brev. Samrådstiden pågår den 6 februari - den 6 mars. Upplysningar lämnas av planavdelningen på Samhällsbyggnadsförvaltningen Andreas Klingström tfn. 033-358572, e-post andreas.klingstrom@boras.se Synpunkter till Skicka dina synpunkter/remissvar senast den 6 mars via e-post till detaljplanering@boras.se. Ange planens diarienummer BN2014-1530. Yttrandet önskas som pdf eller word-format för att underlätta vår sammanställning av inkomna synpunkter. Det går även att skicka synpunkter med brev till Borås Stad, Samhällsbyggnadsnämnden, 501 80 Borås. Planavdelningen Samhällsbyggnadsförvaltningen 501 80 Borås Tel 033-35 85 00 BN 2014-1530 Detaljplan för Centrum Kv. Eolus, kongresshuset Borås Stad SAMRÅD normalt planförfarande Sammanfattning Planen möjliggör byggandet av ett kongresshus vid Akademiplatsen, där Folkets hus står idag. Utrymmen ovanför allmän plats ges en byggrätt som möjliggör att byggnaden kragar ut över allmän plats. Byggnaden ska ha en hög arkitektonisk kvalitet och fasaden mot Akademiplatsen ska återskapas till sitt ursprungliga utseende. Översiktskarta NORMALT PLANFÖRFARANDE Beslut SAMRÅD Instans/datum 2015-02-02 UTSTÄLLNING - REVIDERING - ANTAGANDE - BESVÄRSINSTANS - LAGAKRAFT - SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Innehåll Sammanfattning 9. Avvägningar enligt MB och PBL 15 Planbeskrivning 1. Inledning 4 1.1 Planens syfte 4 1.2 Handlingar 4 1.3 Tidigare gällande detaljplan 4 1.4 Kommunala beslut 4 1.5 Läge, areal och markägare 4 2. Bebyggelse 4 2.1 Planens påverkan på stadsbilden 4 2.2 Bevarande 4 2.3 Byggnaden 9 2.4 Historik och kulturmiljöer 9 3. Gator och trafik 9 3.1 Gångtrafik 9 3.2 Cykeltrafik 9 3.3 Busstrafik och bussparkering 9 3.4 Kollektivtrafik 9 3.5 Biltrafik och bilparkering 12 3.6 Entréer 12 3.7 Angöring, utfarter och varumottagning 12 3.8 Götalandsbanan och Älvsborgsbanan 12 4. Teknisk försörjning 13 4.1 Vatten, avlopp, dagvatten och värme 13 4.2 El, tele och avfall 13 5. Störningar på platsen som påverkar planen 13 5.1 Risk 13 5.2 Buller 13 10. Konsekvenser 16 10.1 Behovsbedömning 16 10.2 Störningar som planen ger upphov till 16 10.3 Hållbar utveckling 16 10.4 Hushållning med naturresurser 16 10.5 Miljö 16 11. Administrativa frågor 17 11.1 Genomförandetid och handläggning 17 11.2 Planavgift 17 11.3 Planunderlag 17 11.4 Medverkande tjänstemän/samverkan 17 Genomförandebeskrivning 1. Inledning 18 2. Organisatoriska frågor 18 2.1 Tidplan 18 2.2 Gällande detaljplaner 18 2.3 Ansvarsfördelning 18 2.4 Huvudmannaskap 18 2.5. Avtal 18 3. Fastighetsrättsliga frågor 18 3.1 Markägare 18 3.2. Fastighetsbildning 18 3.3. Servitut och ledningsrätt 18 4. Ekonomiska frågor 18 5. Tekniska frågor 18 5.1. Vatten och avlopp, värme, el och tele 18 5.2. Trafik 18 6. Markmiljö och Geologi 14 6.1 Geoteknik och vibrationer 14 7. Förklaring av planbestämmelser 14 8. Tidigare ställningstaganden 14 8.1. Kommunala dokument 14 8.2 Miljömål 15 SAMRÅD Planbeskrivning Detaljplan för Kv. Eolus, Kongresshuset Borås Stad, upprättad den 2 februari 2015. 1. Inledning 1.1 Planens syfte Planens syfte är att möjliggöra byggandet av ett kongresshus med hög arkitektonisk kvalitet där Folkets hus står idag. Fasaden mot Järnvägsgatan återskapas till det utseende som den hade när huset uppfördes. 1.2 Handlingar Detaljplanen består av plankarta med bestämmelser som är juridiskt bindande. Till planen fogas illustrationskarta, planbeskrivning och genomförandebeskrivning. Efter samråd tillkommer samrådsredogörelse (en sammanställning av de synpunkter som kommit in) och efter granskning tillkommer utlåtande över inkomna synpunkter. Planbeskrivningen och illustrationskartan ska underlätta förståelsen av planförslagets innebörd, samt redovisa de förutsättningar och syften planen har. De har ingen egen rättsverkan. Avsikten är att de ska vara vägledande vid tolkningen av planen. För genomförandebeskrivningen gäller på motsvarande sätt att den inte har någon egen rättsverkan. 1.3 Tidigare gällande detaljplan Tidigare gällande detaljplan för området tillät centrum och bostäder i samma volym som den befintliga huskroppen. Planen bestämde även att byggnadens funktionalistiska utseende skulle återskapas vid en ändring av byggnaden. 1.4 Kommunala beslut Kommunstyrelsen uppmanade 2014-10-27§ 465 Samhällsbyggnadsnämnden att pröva möjligheten att ändra detaljplanen för Kvarteret Eolus. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2014-11-13 §425 att ge Samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta detaljplan. 1.5 Läge, areal och markägare Kvarteret Eolus ligger i korsningen vid Järnvägsgatan och Allégatan vid Akademiplatsen. Planområdet avgränsas i öster av Österlånggatan och i söder av Tryckerigatan. Marken i området ägs av Borås Stad. 4 2. Bebyggelse Fastigheten avslutar och utgör entré till rutnätsstaden och den äldre stadskärnan. Byggnaden har ett öppet, exponerat läge mot norr. Högskolan tillsammans med Folkets hus omger Akademiplatsen. Omgivningen i övrigt består av tätbebyggda innerstadskvarter med tegelbyggnader från 1920- och 1980-talet utmed huvudgatan Allégatan. I väster möts Folkets hus av Robert Nilssons plats som inramas av en nymodernistisk byggnad från 1990-talet. 2.1 Planens påverkan på stadsbilden Detaljplaneförslaget låser inte husets utseende annat än att fasaden mot Järnvägsgatan (Akademiplatsen) ska återskapas. I övrigt finns endast bestämmelser som styr den nya byggnadsvolymen. Byggnaden kommer att tillåtas att kraga ut över Österlånggatan (Robert Nilssons plats) och Tryckerigatan. Gaturummen kommer i någon mån upplevas smalare. Mot Akademiplatsen innebär planändringen att funkisfasaden återställs till sin ursprungliga karaktär. 2.2 Bevarande När befintlig bebyggelse ersätts är det viktigt att föra ett resonemang om vad som finns idag och vad det är som ska tillkomma. I detta fall har Borås Stad bestämt att byggnadens funktion ska ändras till ett kongresshus. Därför har staden valt att genomföra en arkitekttävling för att hitta ett förslag för hur byggnaden kan ändras för att motsvara de krav som ställs på en sådan byggnad. Planen görs utifrån ett arkitektförslag vars grundtanke är att använda den befintliga byggnaden som en strategisk resurs. Bevarandet bygger på att huset ska få ett tredje liv, där bygganden får tillbaka sin användning som en viktig mötesplats i staden. Arkitekten vill även genom sitt förslag ta fäste i det självförtroende och de höga ambitioner som byggnaden utstrålade när den uppfördes. Återskapandet av 30-talsfasaden är en av projektets bärande tankar. Genom att lyfta fram fasaden mot järnvägen kommer de delarna av fasaden att bevaras och påminna om byggnadens forna glansdagar. Arkitekturen som läggs till ska ha hög kvalitet. Visionen om bevarande och byggnadens nya funktion kommer att tillföra andra värden än de som beskrivs som kulturvärden, det kommer att påverka känslan av identitet i Borås på andra sätt och tillföra en ny mötesplats och ett annat kulturliv än det som finns i byggnaden idag. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Den översta bilden visar gestaltningsförslaget. Planens syfte är att tillåta en byggnad med hög arkitektonisk kvalitet. Den ursprungliga fasaden från 1939 ska återskapas. Bilden visar befintlig byggnad så som den ser ut idag sett från Skaraborgsvägen. SAMRÅD 5 Tryckerigatan idag. Tryckerigatan med volymerna som planen tillåter. 6 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Allegatan som det ser ut idag. Allegatan med de volymer som planen tillåter. SAMRÅD 7 Österlånggatan som det ser ut idag. Österlånggatan med de volymer som planen tillåter. 8 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN När befintliga byggnader byggs om uppstår en diskussion om hur mycket av byggnaders ursprung som ska återskapas och vad som är önskvärt ur till exempel estetisk och funktionell synpunkt. Eftersom stora delar av byggnaden rivs är det inte ett bevarande traditionell mening. Ett bevarande av Folkets hus hade kunnat innebära att till exempel återskapa fasader och interiörer för att efterlikna byggnadens ursprung. Byggnadens kulturvärden är väl dokumenterade och dess betydelse för Borås kulturliv är stor. Läs mer om detta under rubrikerna ”Historik och kulturmiljöer”, ”Kulturvärden” samt ”Identitet och sociala värden”. tillägget av bostäder fungerar byggnaden idag med ursprunglig funktion. Byggnaden är utpekad som kulturhistoriskt värdefull i byggnadsinventering från 1998, gjord av dåvarande Älvsborgs Länsmuseum. Den finns upptagen i Kulturmiljöprogram för Borås Kommun vilket antogs av Kommunfullmäktige, 2001-06-14. Den anses därmed utgöra en sådan byggnad som avses i PBL 8:13 samt PBL 8:17, där kulturhistoriska byggnader skyddas. 3. Gator och trafik Planområdet ligger i Borås stads centrum med stor närhet till stadens alla funktioner. För att utreda det faktiska transportbehovet och för att planera för en framtid där bilen inte är prioritet ska en mobility managementstudie göras för området. 2.3 Byggnaden Beläget i stadens centrum, mittemot Högskolan och i närhet till järnvägsstationen, flera hotell och restauranger i innerstaden, har verksamheten stora möjligheter att utnyttja det centrala läget. Mobility management är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Byggnaden ska vara ett modernt kongresshus präglat av öppenhet, tillgänglighet, flexibilitet och en hög grad av funktionalitet. Öppenhet genom att kongresshuset riktar sig utåt och blir attraktivt för alla konferens- och kongressarrangörer. Det finns stora möjligheter att påverka behovet av transporter och val av färdmedel redan i planeringsskedet genom att aktivt arbeta med mobility managementåtgärder för att skapa bättre förutsättningar för att resa med kollektivtrafik, cykla eller gå. Vilken typ av transportbehov som kongresshuset ger upphov till kommer att utredas till detaljplanens granskningsskede. Nivåskillnaderna inom huset omöjliggör användningen som konferenshus med de tillgänglighetskrav som ställs på en sådan byggnad. Genom att uppföra en ny byggnad bakom befintlig fasad tas de förskjutna våningsplanen bort. 3.1 Gångtrafik 2.4 Historik och kulturmiljöer Fastigheten Eolus 6 bebyggdes med dagens byggnad år 1938-39 då det nya Folkets hus ersatte äldre trähusbebyggelse i kvarteret. Folkets hus uppfördes i betong för Byggnadsföreningen Folkets hus i Borås av byggmästare Oscar Ohlson. För ritningarna stod boråsarkitekten Gunnar Jonsson. Den stora byggnaden utformades efter funktionalismens stilideal och innehöll ursprungligen expeditionslokaler för fackföreningar, samlingssalar, biograf och butiker. År 1963 gjordes en större tillbyggnad mot Allégatan i sydost efter ritningar av arkitekt Hugo Häggström. Samtidigt kläddes hela byggnaden in med bruna fasadskivor i aluminium. Sannolikt har man vid detta tillfälle även skalat av den ursprungliga byggnadens karaktäristiska balkonger. Sammantaget inverkar dessa åtgärder mycket negativt på arkitekturen. Den ovanligt påkostade interiören är till stora delar bevarad, men har i vissa delar också förändrats. Interiöra ombyggnader har gjorts bland annat 1979, - 83, - 86 samt år 2000 då ett antal studentbostäder byggdes. Förutom Området har god tillgång till gångvägar. Österlånggatan är en gågata som nyligen rustats upp. Kongresshuset omges av rutnätskvarter med breda trottoarer. Akademiplatsen är ett gångfartsområde, vilket ger goda möjligheter att röra sig mellan de olika målpunkterna. 3.2 Cykeltrafik Området har även god tillgänglighet för cykel. Längs Järnvägsgatan, Yxhammarsgatan och Skaraborgsvägen finns cykelväg. 3.3 Busstrafik och bussparkering Angöring och uppställning av buss och taxi för besökare sker utefter Södra Nybrogatan. Taxi- eller färdtjänstbilar kan även angöra över Robert Nilssons plats och Allégatan. 3.4 Kollektivtrafik SAMRÅD Området ligger nära Resecentrum och det är enkelt att hitta till platsen från stationsområdet. Gåendes är sträckan Resecentrum - kongresshuset cirka 650 me- 9 10 11 ter. Förbi kvarteret Eolus går linje 1 med hållplatsen Högskolan precis vid planområdet. För att åka buss från stationen krävs ett byte vid Södra torget. Resan tar 12 minuter. 3.5 Biltrafik och bilparkering Generellt sätt är centrum fortfarande mycket tillgängligt för bilister och det finns en stor mängd parkeringsplatser. Borås Stads parkeringsbolag har inom en radie på 500 meter från kongresshuset cirka 1200 parkeringsplatser tillgängliga för allmänheten. Enligt Borås Stads parkeringsnorm ska användningen kongress ha så mycket parkering att 50 procent av det maximala antalet besökare ska kunna komma med bil. Målet är att locka till sig stora kongresser där det maximala antalet anställda, utställare och besökare uppgår till cirka 1500 personer. Det ger en parkeringsnorm på 750 bilplatser. Det är inte önskvärt eller rimligt att så många platser tillskapas när staden redan har så mycket parkering. Därför är det motiverat med avsteg från p-normen. Underlag för avsteget kommer att finnas mobility managementutredning. Handikapparkering kommer att ske längs Robert Nilssons plats. Folkets hus sett från Skaraborgsvägen 1946. 3.6 Entréer Folkets hus nybyggt 1944. Mot Järnvägsgatan, Akademiplatsen restaureras den ursprungliga huvudentrén. Entréer kommer även finnas mot Robert Nilssons plats, där läget är soligt och inte trafikerat av bilar. Torget är en välkomnande yta som ger utställningshallen en naturlig fortsättning utomhus. 3.7 Angöring, utfarter och varumottagning Rivning inför bygget av den andra delen i början av 1960-talet. Varuförsörjningen sker fortsatt från Tryckerigatan som angörs via Allégatan. En kompletterande möjlighet att ta in varor eller utställningar föreslås genom att glasfasaden mot Robert Nilssons plats utförs öppningsbar. Denna möjlighet utnyttjas om exempelvis bilar eller andra skrymmande stora föremål ska tas in i utställningshallen. 3.8 Götalandsbanan och Älvsborgsbanan Det pågår en lokaliseringsstudie angående Götalandsbanans framtida sträckning. Kommunen bedömer att riksintresset för Götalandsbanan inte kommer att påverkas negativt av planens genomförande. På grund av planområdets närhet till Älvsborgsbanan och en eventuell sträckning av Götalandsbanan har en kompletterande riskutredning tagits fram. Läs mer under punkten 5. Översikt Simonsland och Folkets hus 1944. 12 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 4. Teknisk försörjning 4.1 Vatten, avlopp, dagvatten och värme Området är ansluten till det kommunala ledningsnätet för vatten, avlopp, dagvatten och fjärrvärme. Ledningar kan komma att behöva flyttas i Tryckerigatan. 4.2 El, tele och avfall Området är anslutet till el- och teleledningar. För att få en bra arbetsmiljö, säkerhet och tillgänglighet vid avfallshämtning ska anvisningarna i Avfall Sveriges Handbok för avfallsutrymmen samt Boverkets vägledningshandbok Avfallshantering - tillgänglig, säker och estetisk följas. Folkets hus sett från Skaraborgsvägen. 5. Störningar på platsen som påverkar planen 5.1 Risk För området har riskutredningar gjorts, bland annat i detaljplan för Simonsland - Riskanalys för Simonsland (Norconsult 2009-09-16). En bedömning har gjorts av Räddningstjänsten (Serf ) för att avgöra huruvida utredningen är relevant även för planområdet. Utifrån Serfs synpunkter har en uppdaterad rapport tagits fram (Norconsult, 2015-01-26). Rapporten har granskats av Serf (Serf, 2014-12-17) och förtydligande utifrån Serfs synpunkter har gjorts (Norconsult, 201501-26). Folkets hus från Järnvägsgatan Följande åtgärder föreslås: • Friskluftsintag till byggnaden placeras på de sidor av byggnaden som inte vetter mot järnvägen. • Nödutgångar ska finnas så att utrymning bort från järnvägen är möjligt. Friskluftsintag placeras bort från järnvägen, vilket minskar sannolikheten att rökgaser mm tränger in i byggnaden vid en brand på järnvägen. Nödutgångarna placeras så att utrymning sker bort från järnvägen, vilket gör att utrymning vid järnvägsolycka kan ske bort från faran. Folkets hus från Allégatan Dessa två åtgärder ger även effekt vid en olycka på järnvägen av annan anledning än transporter av farligt gods. Med de åtgärderna bedöms risksituationen vid planområdet vara acceptabel utifrån de tillämpade kriterierna. Detta regleras i plan med planbestämmelser. 5.2 Buller Eftersom bostäder inte tillåts genom planändringen finns inga riktvärden för buller som kan överskridas. Interiör inne i Folkhets hus, rikligt utsmyckat med marmor. SAMRÅD 13 7.1.4 Byggnadsteknik 6. Markmiljö och Geologi 6.1 Geoteknik och vibrationer Området är bebyggt sedan tidigare. Enligt översiktliga utredningar för området består marken av isälvssediment och sand. Geotekniska utredningar för Simonsland och Kv. Sandgärdet bekräftar att stabiliteten generellt tillfredsställande. Förutsättningarna för Kvarteret Sandgärdet går att överföra på kvarteret Eolus. Som underlag finns Geoteknisk utredning kvarteret Sandgärdet (J&W Mark och anläggning, 199906-29). I planbeskrivningen för Simonsland står att läsa angående Götalandsbanan att de geotekniska och grundläggningsmässiga förhållandena gör det osannolikt att några kännbara vertikala vibrationer kommer att uppstå i byggnaderna. I och med att nya byggnader avses bli uppförda med en tung konstruktion kan även de horisontella vibrationerna minimeras. Ytterligare geotekniska utredningar för grundläggandet av den nya byggnaden i kvarteret Eolus kommer att göras i samband med bygglovet. 6.1.1. Fornlämningar/kulturminnen Det finns inga fornlämningar inom planområdet. Planområdet är en del av Borås stads rutnätsstad där gator, kvarter och platsbildningar i stort sett har kvar sin ursprungliga struktur. 7. Förklaring av planbestämmelser På plankartan finns bestämmelser som visar hur marken får användas. För att säkerställa att riskanalysens rekommendationer följs finns bestämmelser. Till exempel om att friskluftsintag till byggnaden placeras på de sidor av byggnaden som inte vetter mot järnvägen. Nödutgångar ska riktas bort från järnvägen. Ventilationen ska även vara möjlig att stänga av. Utöver högsta byggnadshöjd får flaggstänger eller likvärdigt, mindre teknikanläggningar t.ex. hisschakt och ventilationsutrustning sticka upp. 7.1.5 Varsamhetsbestämmelser I planen finns en varsamhetsbestämmelse som är markerad med k. Den bestämmelsen säger att fasadmaterial ska vara puts som till utseende och kulör överensstämmer med ursprungliga fasader. Sockelvåning utformas i natursten likt befintligt. Fönster i fasad samt fönsterpartier och huvudentré i sockelvåning utformas likt ursprungliga vad gäller form, material och kulör. 7.1.8 Administrativa bestämmelser och planavgift Genomförandetiden är den tiden under vilken byggherren är lovad att kommunen inte kommer ändra förutsättningarna för projektet genom att ändra detaljplanen igen. Planen fortsätter att gälla även efter att genomförandetiden gått ut, men då kan kommunen välja att göra om planen om förutsättningarna har ändrats. Informationen om planavgift betyder att kommunen tar ut en avgift för kostnaden för att göra planen när byggherren söker bygglov. 8. Tidigare ställningstaganden 7.1.1 Allmänna platser Bestämmelsen LOKALGATA finns vid Tryckerigatan. Den bestämmelsen är satt för att visa att här ska det vara en vanlig kommunal stadsgata. Bestämmelsen LOKALGATA (CK) visar att gatorna ska ha kvar sin användning som kommunala gator i markplan och skapar en byggrätt ovanför gatan (Se exempel bild sida 15). 7.1.2 Kvartersmark Bokstäverna CK står för Centrum, Kontor och kongresscenter. Centrumändamål tillåter all sådan verksamhet som bör ligga centralt eller på annat sätt vara lätt att nå för många. I ändamålet ingår t.ex. butiker och samlingslokaler. Bokstaven K tillåter kontor och kongress. 8.1. Kommunala dokument 8.1.1. Vision 2025 Planen stämmer väl överens med flera av de strategiska målområden som finns i Borås Stads Vision 2025. • Människor möts i Borås • Företagandet växer genom samverkan • Livskraftig stadskärna • Goda resvanor och attraktiva kommunikationer Kongresshuset blir en mötesplats i centrala Borås som främjar möten mellan människor och företagande. Det bidrar även till att locka fler människor till stadskärnan. Goda resvanor och närheten till kollektivtrafiken är en viktig förutsättning för kongresshuset. 7.1.3 Utformning När det gäller bebyggelsens höjd tillåts olika höjder på olika delar. Den högsta tillåtna höjden står markerad i en romb. 14 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Bilden under visar en 3D skiss över vad planen tillåter. Planen styr utseendet av fasaden mot Aktademiplatsen (Järnvägsgatan). Bestämmelsen Lokalgata (CK) betyder att marken är lokalgata i markplan och att det finns en byggrätt för centrum och kontor ovanför. Högsta tillåtna höjd regleras i hela planområdet. 8.1.2 Översiktsplan inte bidrar till att bevara kulturhistoriska byggnader ur traditionell byggnadshistorisk synvinkel. Översiktsplanen för Borås Stad, ÖP06, anger samhällsbyggnadsmål och spelregler för hållbar utveckling. Det är positivt ur miljösynpunkt är att byggnaden ska hållbarhetscertifieras. Kongresshuset kan bli den första byggnaden i Borås som hållbarhetscertifieras. De spelregler från Borås stads ÖP som ger stöd åt planändringen är: • God arkitektur och estetisk kvalitet samt trygga, tillgängliga och vackra utemiljöer i samspel med identitet och historia. • Lokalisera bebyggelse i lägen som förstärker underlaget för kollektivtrafiken så att behovet av transporter som belastar miljön minimeras. • Samt att vi ska erbjud näringslivet ett varierat utbud av lokaliseringsmöjligheter utifrån företagens behov och miljöns möjligheter. 9. Avvägningar enligt MB och PBL De spelregler som inte uppfylls är ”områden med höga kulturmiljövärden ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påverkar området negativt”. 8.2 Miljömål Det mål som ligger närmast tillhands är det nationella miljömålet God bebyggd miljö där man kan se att etableringen är bra ur transportsynpunkt eftersom det förutsätter att människor tar sig till byggnaden med kollektivtrafik. Det är mindre bra ur aspekten att det SAMRÅD I alla planarbeten ska hänsyn tas till de hänsynsregler som finns i plan- och bygglagen (PBL). Det ska också göras en avvägning mellan allmänna intressen och även motstående intressen samt planens konsekvenser. Planen ska även ta hänsyn till överlappande lagstiftning i Miljöbalken(MB). I planen berörs riksintressen för Götalandsbanan och Älvsborgsbanan. Läs mer under rubriken 3.8 Götalandsbanan och Älvsborgsbanan. 9.1.1 Miljökvalitetsnormer På platsen överskrids inte miljökvalitetsnormer (MKN) för buller, luft och vatten. Byggnaden leder inte till att området får en ökad koncentration av luftföroreningar. Planen påverkar inte något vattendrag eller avrinning negativt. Planen gör inte heller att någon störs av buller. 15 9.1.2 Strandskydd 10.5 Miljö Enligt Miljöbalken (2009:532) återinträder strandskyddet när en detaljplan inom 100 meter ifrån ett Vattendrag med strandskydd planläggs. Som särskilda skäl för att upphäva strandskyddet inom planområdet finns två särskilda skäl: Planen är positiv för målen om begränsad klimatpåverkan och att hålla nere körsträcka med bil som är en indikator. Kulturhistorisk bebyggelse bevaras inte i traditionell byggnadshistorisk synpunkt. 1. Kvarteret Eolus har redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, Folkets hus har haft stor betydelse för industristaden Borås. Byggnaden är mycket värdefull ur samhälls- och socialhistorisk synvinkel. Som helhet har den även byggnads-, byggnadsteknik- och arkitekturhistoriskavärden. Den har även ett upplevelsevärde utifrån en konstnärlig och identitetsskapande synvinkel. Folkets hus och biografen Folkan anses ha ett stort symbolvärde för arbetarstaden Borås. Det kulturhistoriska värdet förstärks av byggnadens ursprunglighet och kvalitet i detaljer. Det gäller främst exklusiva materialval i interiören. Byggnadens kulturhistoriska värde förstärks även av dess sällsynthet såväl nationellt som regionalt och lokalt. Biografen Folkan är idag den sista kvarvarande från biografernas storhetstid under perioden 1930-1950. Övriga tongivande biografer i funktionalistisk stil, Palladium och Saga är idag rivna eller kraftigt ombyggda. Detta är byggnader som har spelat en central roll under Borås mest expansiva och framgångsrika period. 2. Kvarteret Eolus skiljs från Viskan genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller och annan exploatering som gör att kvarteret är väl avskilt från området närmast strandlinjen. 10. Konsekvenser 10.1 Behovsbedömning En behovsbedömning avseende betydande miljöpåverkan har gjorts. Slutsatsen är att miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning, MKB, inte behövs. Att planen inte leder till en betydande påverkan framgår av konsekvensbeskrivningen. 10.2 Störningar som planen ger upphov till Planen kan ge upphov till en ökning av trafik och att parkeringssituationen i området blir mer ansträngd. Störningarna ger inte upphov till några behov av skyddsbestämmelser, utan störningarna bedöms som acceptabla konsekvenser i en stads centrum. 10.3 Hållbar utveckling Placeringen av kongresshuset i stadens centrum med närhet till kollektivtrafik och viktiga målpunkter i staden bedöms bidra till att uppnå Borås Stads vision och för oss på rätt väg mot en hållbar utveckling. 10.4 Hushållning med naturresurser En central placering med närhet till kollektivtrafik bidrar till ett minskat transportbehov och ger stor tillgänglighet för gång-, cykel- och kollektivtrafik, möjlig fjärrvärmeanslutning och användning av befintliga tekniska system. Bebyggelsen bidrar inte med en förtätning eftersom den ersätter en befintlig byggnad som hade kunnat sparas. 16 10.5.1 Kulturvärden 10.5.2 Identitet och sociala värden Arkitekturstilen funktionalism har varit mycket väl representerad i Borås. Folkets hus är en av stadens viktigaste byggnader från denna epok. Folkets hus är också en symbol för den framväxande arbetarrörelsen med inflytelserika och ekonomiskt starka fackföreningar. Många av Borås invånare har en relation till byggnaden. Folkan har erbjudit boråsarna underhållning i form av film, konsert och teater. Den har varit en uppskattad mötesplats under drygt 75 år. Idag uppskattas möteslokalerna i Folkan av Borås kulturliv för att lokalerna är billiga och de är några av de mest bokade möteslokalerna. Billiga lokaler i gamla byggnader är mycket viktigt för en stads affärsliv och kulturliv eftersom mångfalden ofta är beroende av lokaler för kapitalsvaga verksamheter. I Borås finns idag mycket få lokaler som tillåts vara enkla och äldre med lägre standard. Dessa lokaler utgör en grogrund för nyskapande kultur eller andra nystartade verksamheter innan de blir kommersiellt framgångsrika. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 10.5.3 Konsekvenser för barn och ungdomar Planen berör inga uppväxtmiljöer för barn. Ur ett ungdomsperspektiv är det viktigt att huset bidrar med liv och rörelse under flera timmar på dygnet eftersom det befolkar området och bidrar till att stadens centrum är tryggt att röra sig i under hela dygnet. 11. Administrativa frågor 11.1 Genomförandetid och handläggning Genomförandetiden slutar 5 år efter att planen har vunnit laga kraft. Planen avses antas av Kommunfullmäktige. 11.2 Planavgift Planavgift enligt taxa tas ut vid prövning av lovärenden. 11.3 Planunderlag • Följande utredningar utgör planeringsunderlag: • Riskutredning (Norconsult, 2015-01-26). • Yttrande över riskutredning (Serf, 2014-12-17) • Förtydligande angående riskanalys (Norconsult, 2015-01-26). • Geoteknisk utredning kvarteret Sandgärdet (J&W Mark och anläggning, 1999-06-29). 11.4 Medverkande tjänstemän/samverkan Detaljplanen har upprättats av Borås Stads Samhällsbyggnadsförvaltning under medverkan av en arbetsgrupp med representanter från kommunala förvaltningar. Planavdelningen Andreas Klingström Planchef Kristina Axelsson planarkitekt SAMRÅD 17 Genomförandebeskrivning Detaljplan för Kv. Eolus, Kongresshuset Borås Stad, upprättad 2 februari 2015. 1. Inledning 2.4 Huvudmannaskap Detaljplanen har kommunalt huvudmannaskap 2.5. Avtal Borås Stad avser att överlåta fastigheten Eolus och eventuellt 3D-utrymme till exploatören. 3. Fastighetsrättsliga frågor 3.1 Markägare En genomförandebeskrivning har till uppgift att redovisa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, ekonomiska och tekniska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Genomförandebeskrivningen har ingen rättsverkan. Avsikten med beskrivningen är att den ska vara vägledande vid genomförandet av detaljplanen. 2. Organisatoriska frågor Detaljplanen avser att möjliggöra ett kongresshus där Folkets Hus står i dag. Borås Stad äger all mark inom planområdet. 3.2. Fastighetsbildning Om byggrätten som kragar ut över allmän platsmark utnyttjas krävs 3D-fastighetsbildning. 3.3. Servitut och ledningsrätt Respektive ledningsägare ansvarar för att säkerställa eventuella ledningar med servitut eller ledningsrätt. Ett servitut behöver bildas för ett fundament för en pelare under Tryckerigatan, exploatören ansvarar för att detta bildas. 2.1 Tidplan Detaljplanearbetet sker med normalt planförfarande och följande tidplan gäller: Samråd Granskning Antagande Laga kraft 1 kvartalet 2015 2 kvartalet 2015 3 kvartalet 2015 3 kvartalet 2015 Exploatören bekostar alla åtgärder på kvartersmark samt eventuell flytt av ledning i Tryckerigatan. Exploatören bekostar alla eventuella åtgärder på allmänna gator som krävs för exploateringen. Planavgift tas ut vid prövning av bygglov. Tidplanen förutsätter att inga allvarliga synpunkter på detaljplanen inkommer som fördröjer planarbetet. 5. Tekniska frågor Detaljplanen antas av Kommunfullmäktige. 5.1. Vatten och avlopp, värme, el och tele 2.2 Gällande detaljplaner Genomförandetiden är 5 (fem) år från det datum som planen vinner laga kraft. Begreppet ”genomförandetid” innebär att planens giltighetstid är begränsad. Under genomförandetiden får detaljplanen inte ändras utan synnerliga skäl. Detaljplanen gäller även efter genomförandetidens utgång men kan då ändras eller upphävas utan att de rättigheter som uppkommit genom planen behöver beaktas. 2.3 Ansvarsfördelning Borås Stad ansvarar för drift och underhåll av allmän plats inom planområdet. Exploatören, Industribyggnader i Borås AB, ansvarar för samtliga åtgärder inom kvartersmark när det gäller utförande, kostnader och framtida drift och underhåll. 18 4. Ekonomiska frågor Befintlig bebyggelse är idag ansluten till kommunalt vatten och avlopp, fjärrvärme samt el- och teleledningar. Eventuellt kommer ledningar att behöva flyttas i Tryckerigatan, detta bekostas av exploatören. 5.2. Trafik Trafiksituationen i området ska utredas i en Mobility Management studie. Strategisk samhällsplanering Markenheten Peter Zettergren T.f. Markchef SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Jessica Ekberg Exploateringsingenjör SAMRÅD 19 samhällsbyggnadsförvaltningen postadress Samhällsbyggnadsförvaltningen, Borås Stad, 501 80 Borås besöksadress Kungsgatan 55 tfn 033-35 70 00 (växel) e-post samhallsbyggnad@boras.se webbplats boras.se/samhallsbyggnad TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Per Blank 033 – 35 80 47 2015-01-30 Diarienummer 1 (2) 2015/FF0006 027 Deltagande i ECAD-konferens 11-12 maj 2015 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Fritids- och folkhälsonämnden utser två representanter från nämnden att representera Borås Stad vid ECAD Mayors´ Conference den 11-12 maj på Malta. Sammanfattning Borås Stad är medlem av European Cities Against Drugs. Sammanslutningen anordnar årliga konferenser där politiker och tjänstemän representerar staden. Bakgrund ECAD har ca 250 medlemsstäder i Europa varav ca 40 städer/kommuner är från Sverige. ECAD´s plattform i sammanfattning • mot legalisering av narkotika • för nya metoder i kampen mot narkotika • för en utveckling av vården av missbrukare • för en aktiv och offensiv förebyggande verksamhet • för ett internationellt samarbete ECAD anordnar varje år en Mayors´ Conference där medlemsstäder/kommuner från hela Europa bjuds in. Målgruppen för konferensen är politiker och tjänstemän. Konferensen syftar till att stärka såväl tjänstemän som politiker genom kunskapsökning, erfarenhetsutbyte och nätverkande. Förvaltningens övervägande Borås Stad har genom medlemskapet i ECAD (European Cities Against Drugs) tagit ställning emot legalisering av narkotika och arbetar enligt ECAD´s riktlinjer för en restriktiv narkotikapolitik. TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Per Blank 033 – 35 80 47 2015-01-30 Diarienummer 2015/FF0006 027 Konsekvenser Genom att Borås Stad medverkar i konferensen får man breddade kunskaper inom drogförebyggande arbete, samt möjlighet till erfarenhetsutbyte och nätverkande med andra deltagande städer/kommuner. Bilagor Inbjudan till konferensen. 2 (2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Johanna Jönsson, 033 – 35 73 28 2015-02-12 Diarienummer 1 (1) 2015/FF0042 104 Ändring av fadderpolitiker i Fritids- och folkhälsonämnden till Borås Stads Ungdomsråd på grund av ny mandatperiod 2015 Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden utser ___________ och ___________ att representera nämnden i rådslag mellan politiker och Borås Stads Ungdomsråd. Sammanfattning Den 28 mars 2011 § 43 svarade Fritids- och folkhälsonämnden på remissen ”Ytterligare utveckling av Borås Stads fadderpolitikersystem och rådslag mellan politiker och Borås Stads Ungdomsråd”. Fritids- och folkhälsonämnden utsåg då två fadderpolitiker som skulle representera nämnden vid rådslag mellan politiker och ungdomar i Borås. Då det är en ny mandatperiod och nämnden fått nya politiker behöver det utses två nya förtroendevalda som representerar nämnden som fadderpolitiker. Bakgrund Rådslag med fadderpolitiker och ungdomar har sedan några år hållits en till två gånger per termin. Arbetet med att sammanlänka politiker och unga i Borås ger bra möjligheter för båda parter att utveckla olika typer av samarbeten. Fadderpolitikerna har även haft möjlighet att delta i demokratidagar och utbildningsdagar. Under ett par år har man arbetat med att se över hur man i Borås Stad införlivar Barnkonventionen i förvaltningar och nämnder samt hur man arbetar med inflytande för barn och unga. Under 2011 fortsatte arbetet med att finslipa Borås Stads strategi, den så kallade Boråspaletten. Strategin bidrog till att Borås Stad av Ungdomsstyrelsen blev utsedda till Årets ungdomskommun 2010. Förslaget ligger helt i linje med det arbetet. TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Johanna Jönsson, 033 – 35 73 28 2015-02-13 Diarienummer 1 (1) 2015/FF0043 130 Dialogforum för nationella minoriteter, 2015 Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden utser ___________ med ersättare ____________ som representanter i Dialogforum för nationella minoriteter. Sammanfattning Arbetslivsnämnden har fått i uppdrag att skapa rutiner för ett dialogforum där representanter för de fem nationella minoriteterna (sverigefinnar, tornedalingar, samer, romer och judar) kan träffa politiker och tjänstemän från äldreomsorg, utbildning, kultur och fritid. Fritids- och folkhälsoförvaltningen har tillsammans med Stadsdelsförvaltningarna, Kulturförvaltningen och Utbildningsförvaltningen blivit inbjudna att representeras av vardera en tjänsteman och en politiker. Bakgrund Bakgrunden är dokumentet Promemoria om de nationella minoriteternas ställning i Borås Stad, som beslutades i juni 2010. Där står att ”Borås Stad ska genom insatser inom verksamhetsområdena utbildning, äldreomsorg, kultur och fritid bidra till att stärka deras nationella identiteter. Ett dialogforum ska genomföras för att säkerställa dessa åtgärder.” Redovisning av anmälningsärenden på Fritids- och folkhälsonämnden 2015-02-23 1. Kommunfullmäktige: Anmälan av protokollsutdrag 2015-01-15 § 9 avseende Program för integrerat samhälle (2014/FF0110 100). 2. Kommunfullmäktige: Anmälan av protokollsutdrag 2015-01-15 § 22 avseende Svar på motion av Patric Cerny (FP) Broddar till ålderspensionärer! För ökad trygghet under vinterhalvåret (2014/FF0012 773). 3. Polisen: Polisens analysrapport Borås utifrån trygghetsmätningen 2014, 2015-01-20. (Rapporten samt diagram över resultaten har skickats till Fritids- och folkhälsonämnden via mejl) (2015/FF0028 701). 4. Västra Götalandsregionen, Folkhälsokommitténs kansli: Anmälan om beslut gällande Borås Kommun ansöker om 60 000 kronor till layout kostnader för föräldramötesmaterialet FNATT (2014/FF0177 701). 5. Fritids- och folkhälsoförvaltningen: Anmälan om åtgärdsbudget 2015 avseende klimatkompensering för resor med bil och flyg (2014/FF0108 409). 6. Fritids- och folkhälsoförvaltningen: Enkätsvar, sammanställning av gästernas omdöme om Stadsparksbadet 2014 (2014/FF0131 822). 7. Fritids- och folkhälsoförvaltningen: Enkätsvar, sammanställning av gästernas omdöme om Borås Simarena 2014 (2014/FF0131 822). Redovisning av delegationsbeslut på Fritids- och folkhälsonämnden 2015- 02-23 1. Tillståndsenheten: Ansökan om tillfälligt tillstånd för servering av alkoholdrycker till allmänheten på Träffpunkten Svärdfästet, Söderkullagatan 64-66 i Borås (2014/FF0230 702). 2. Tillståndsenheten: Ansökan om tillfälligt tillstånd för servering av alkoholdrycker till slutet sällskap på Jugo-klubb, Östergårdsplan 6 i Borås (2014/FF0253 702). 3. Tillståndsenheten: Ansökan om tillfälligt tillstånd för servering av alkoholdrycker till slutet sällskap 2014-12-02 på restaurang Jasmine, Källegatan 6 i Borås (2014/FF0261 702). 4. Tillståndsenheten: Ansökan om tillfälligt tillstånd för servering av alkoholdrycker till slutet sällskap 2014-11-28 på restaurang Jasmine, Källegatan 6 i Borås (2014/FF0258 702). 5. Tillståndsenheten: Ansökan om tillfälligt tillstånd för servering av alkoholdrycker till slutet sällskap 2014-12-25 i Grekiska Föreningen, Evedalsgatan 1 i Borås (2014/FF0288 702). 6. Tillståndsenheten: Ansökan om tillfälligt tillstånd för servering av alkoholdrycker till slutet sällskap 2014-11-19 på restaurang Fusiones, Alingsåsvägen i Borås (2014/FF0265 702). 7. Tillståndsenheten: Ansökan om tillfälligt tillstånd för servering av alkoholdrycker till slutet sällskap 2014-12-06 på Albrechts lunchrestaurang, Allégatan 1 i Borås (2014/FF0245 702). 8. Tillståndsenheten: Ansökan om tillfälligt tillstånd för servering av alkoholdrycker till slutet sällskap 2014-11-22 på Bewellness, Källbäcksrydsgatan 10, Brämhult (2014/FF0244 702). 9. Tillståndsenheten: Ansökan om tillfälligt tillstånd för servering av alkoholdrycker till slutet sällskap på Restaurang Tugg Burgers, Västerbrogatan 2 i Borås (2014/FF0264 702). 10. Tillståndsenheten: Ansökan om tillfälligt tillstånd för servering av alkoholdrycker till slutet sällskap 2015-01-31 på Stadshushallen, Kungsgatan 55 i Borås (2014/FF0271 702). 11. Tillståndsenheten: Ansökan om tillfälligt tillstånd för servering av alkoholdrycker till allmänheten i Dalsjöfors Folkets Park i Dalsjöfors (2014/FF0137 702). 12. Tillståndsenheten: Ansökan om tillfälligt tillstånd för servering av alkoholdrycker till slutet sällskap på Brämhults Gård, Eskilsryd 7, Brämhult (2014/FF0303 702). 13. Tillståndsenheten: Ansökan om tillfälligt tillstånd för servering av alkoholdrycker till slutet sällskap på Studentkåren, Österlånggatan 9, Borås (2015/FF0002 702). 14. Tillståndsenheten: Ansökan om tillfälligt tillstånd för servering av alkoholdrycker till slutet sällskap 2015-02-19 i Foajén Kulturhuset, Sturegatan i Borås (2014/FF0307 702). 15. Tillståndsenheten: Ansökan om tillfälligt tillstånd för servering av alkoholdrycker till slutet sällskap 2015-01-31 i Albrechts Lunchrestaurang, Allégatan 1 i Borås (2015/FF0001 702). Forts. 16. Tillståndsenheten: Ansökan om tillfälligt tillstånd för servering av alkoholdrycker till allmänheten 2015-01-31 på Bäckängsskolan. Schelegatan 7 i Borås (2014/FF0289 702). 17. Tillståndsenheten: Ansökan om tillfälligt tillstånd för servering av alkoholdrycker till allmänheten 2015-02-11 – 2015-02-14 på Borås Ridklubb, Varbergsvägen 65 i Borås (2014/FF0299 702). 18. Tillståndsenheten: Åtgärd mot Borås Masala AB:s serveringstillstånd (2011/FF0129 702). 19. Tillståndsenheten: Återkallelse av IF Elfsborgs tillstånd för servering av alkoholdrycker till slutet sällskap i Sjuhäradshallen, Ålgårdsvägen 32 i Borås (2015/FF0064 702). 20. Tillståndsenheten: Återkallelse av Mattfixarna i Borås AB:s tillstånd att året runt till allmänheten servera starköl, vin och spritdrycker i restaurang Valvet, Göteborgsvägen 35 i Borås (2011/FF0365 702). 21. Tillståndsenheten: Återkallande av Limmareds Wärdshus AB:s tillstånd att året runt till slutet sällskap servera starköl, vin och spritdrycker i restaurang på Viareds Två Kockar, Ryssnäsgatan 15 i Borås (2015/FF0063 702) 22. Tillståndsenheten: Ansökan om stadigvarande tillstånd för servering av alkoholdrycker till allmänheten på Coop Kök & Café, Coop Forum, Enedalsgatan 10, Borås, återkallas (2011/FF0353 702). 23. Tillståndsenheten: Ansökan om stadigvarande tillstånd för servering av alkoholdrycker till allmänheten i restaurang Fusiones, Alingsåsvägen 15 i Borås, ansökan återtogs (2014/FF0242 702). 24. Tillståndsenheten: Yttrande gällande ansökan om tillstånd till spel på värdeautomater – Barbecue N’ Wok, Borås (2015/FF0013 703). 25. Tillståndsenheten: Yttrande gällande ansökan om tillstånd till spel på värdeautomater – Viva (Wisers), Borås (2015/FF0008 703). 26. Föreningsenheten: Ansökan om bidrag till sommarfotbollsskola, Norrby IF (2014/FF0129 805). 27. Föreningsenheten: Ansökan om arrangörsbidrag, Albanska kultur- och idrottsföreningen Dardania (2015/FF0003 805). 28. Föreningsenheten: Ansökan om arrangörsbidrag, Knalleträffen 21-22 2015, Borås Badminton (2015/FF0037 805). 29. Föreningsenheten: Ansökan om arrangörsbidrag, Veteran SM 6-8 mars 2015, IK Ymer (2015/FF0038 805).
© Copyright 2024