1. No category

Godkänd av Kommunfullmäktige
den 29 april 2015 § 46
Årsredovisning 2014
INLEDNING
2 Politisk organisation
3 Kommunstyrelsens ordförande
4 Händelser under 2014
6 Årsredovisning enligt styrmodellen
MÅLUPPFYLLELSE
8 Vision 2019
9 Ett samhälle i utveckling
17 Välfärdens kärna
19 Rikt kultur–, idrotts– och föreningsliv
22 En effektiv kommun
24 Uppföljning av styrning
29Personalredovisning
27 Uppföljning av styrning
37 Sammanställning av indikatorer
43 Sammanställning riktade uppdrag 2014
FINANSIELLA RAPPORTER
48 Ekonomisk sammanfattning
52 Finansiell analys
57 Fullfondsmodell – en kompletterande bild
59 Sammanställd redovisning
62 Kommunala bolag
64 Resultaträkning och kassaflödesanalys
65Balansräkning
66Noter
77Driftredovisning
82Investeringsredovisning
85 Upplysningar om redovisningsprinciper
88 Revisorernas rapport
1
Politisk organisation
Aktiebolaget
Alingsås
Rådhus, ABAR
Alingsås & Vår-
Kommunfullmäktige
gårda Räddningstjänstförbund
Alingsås
Energi AB
Kommunstyrelsen
Alingsåshem AB
Fabs AB
Barn- och
ungdomsnämnden
Samhällsbyggnadsnämnden
Tekniska
nämnden
Kulturoch fritidsnämnden
Utbildningsnämnden
Valnämnden
Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande
organ och väljs av invånarna vart fjärde år. I kommunfullmäktige beslutas bland annat om mål och budget för de
kommunala verksamheterna. I kommunens organisation
ingår tio politiska nämnder som fattar beslut inom sina respektive ansvarsområden. Till varje nämnd hör en förvaltning med anställda tjänstemän som genomför de politiskt
fattade besluten. En förvaltningschef leder varje förvaltning. Vissa uppgifter är obligatoriska för kommunen, till
exempel barnomsorg och äldreomsorg, medan andra uppgifter är frivilliga.
2
INLEDNING
Miljöskyddsnämnden
Socialnämnden
Vård- och
äldreomsorgsnämnden
Överförmyndarnämnden
Alingsås kommun driver en del av sin verksamhet i bolag.
Kommunen har också ett kommunalförbund för räddningstjänsten tillsammans med Vårgårda kommun.
Det är gott att leva och bo i Alingsås
Det visar sig i olika undersökningar och inte minst genom
att vi år efter år blir fler och fler alingsåsare att det är gott
att leva och bo i Alingsås kommun. En viktig förklaring till
att vår kommun är så attraktiv är att det finns goda möjligheter till både arbete och företagande, inte minst i den egna
kommunen, men också inom den arbetsmarknadsregionen
vi tillhör med Göteborg som nav.
Men den nära tillgången till naturen, ett aktivt idrottsoch föreningsliv och ett spännande kulturliv är också
centrala delar i att vara en attraktiv kommun. Vi kan också
vara stolta över att vi i hög grad har nöjda brukare inom
vård- och äldreomsorgen samt att föräldrar och elever är
nöjda med både omsorg och utbildning. En god kvalité i
välfärden är en förutsättning för att skapa goda livsmiljöer
för alla och lägger grund för en hållbar utveckling.
Som miljökommun finns det också anledning att känna
stolthet som alingsåsare, vårt energibolag levererar 100 procent grön el och vi är en av Sveriges bästa återvinningskommuner. Våra välskötta kommunala bolag och vårt med
västra götalandsregionen gemensamma Passivhuscentrum
har satt Alingsås på kartan med hållbarhetsrenovering av
miljonprogramsområdet Brogården och byggandet av
Stadsskogenskolan som är byggd med passivhusteknik och
är självförsörjande på el genom solceller på taket.
Som arbetsgivare fortsätter vi att stärka ledarskapet och
våra medarbetare är i stort nöjda med kommunen som
arbetsgivare, det som fortfarande, inom vissa verksamheter
är en utmaning, är arbetsbelastningen, då främst inom våra
omsorgsverksamheter. Kommunen är den största arbetsgivaren i vår kommun och sysselsätter ca 2 800 heltider
varje dag. Våra medarbetare är också vår främsta tillgång
för att åstadkomma en välfärdsverksamhet med god kvalité. Att kunna rekrytera och behålla kompetent personal
handlar om att erbjuda konkurrenskraftiga anställning- och
arbetsmiljövillkor. Därför är arbetet med att stärka vårt
arbetsgivarmärke en viktig och prioriterad fråga.
Som alingsåsare åstadkommer vi mycket tillsammans
som vi kan vara stolta över. Men vi har också en del utmaningar.
Bostadsbristen i Alingsås är något vi delar med alla
växande kommuner i Sverige, det är framförallt behovet
av små och prisvärda hyresrätter som är den stora utmaningen. Vi behöver också ha uppsikt över resultatutvecklingen i skolan. Att rusta våra barn och ungdomar för
framtiden handlar i stor grad om att förse alla med slutförd
gymnasieutbildning, där finns utrymme för förbättringar.
Kommunens arbete med näringslivsutvecklingen har
länge varit på ett sluttande plan och förtroendet mellan
näringsliv och kommunen har eroderats, där har vi en stor
utmaning att vända utvecklingen och genom ökat samförstånd och samverkan samla alla goda krafter i kommunen
och dra åt samma håll.
Att ytterligare vässa och följa upp vårt arbete och våra
insatser på miljöområdet och att bättre definiera och följa
upp och möta kvalité är andra frågor som det är viktigt att
arbete med framöver.
Att få mål och medel att gå i takt, alltså att klara av att
finansiera den kvalité på välfärden som vi vill ha i Alingsås
är ett ständigt pågående arbete. Vi har anledning att ständigt utvärdera och förbättra i våra välfärdsverksamheter,
se så att skattepengarna går till det de är avsedda till och
används på ett effektivt sätt.
Men vi har också framtida utmaningar att klara, det behöver planeras för att möta en ökad efterfrågan på välfärd i
takt med att befolkningen blir äldre och behöver mer omsorg, vi behöver investera i takt med att kommunen växer
och vi måste klara av våra ekonomiska åtaganden nu och i
framtiden.
Alingsås i mars 2015
Joakim Järrebring
Kommunstyrelsens ordförande
3
Händelser under 2014
Foto: Malin Ahlander
Lekplats för alla
Foto: Jonas Larsson
Världens första friggebod i passivhusteknik
I Alingsås finns många bra krafter, däribland de kommunala
bolagen Alingsåshem, Alingsås Energi, Fabs och Passivhuscentrum. Under Lights in Alingsås ställde bolagen tillsammans upp världens första friggebod byggd i passivhusteknik
i Nolhaga park.
I maj invigdes kommunens satsning på en helt ny tillgänglighetsanpassad lekplats i Nolhaga park. Lekplatsen på hela
1 225 kvm innehåller en mängd olika utmaningar för barnen.
– Det känns viktigt att kunna erbjuda en lekplats där alla
barn kan ha skoj tillsammans, samtidigt som lekplatsens
utrustning är pedagogisk och tränar upp barnens förmågor,
säger Agneta Wendesten som är stadsträdgårdsmästare.
Alingsås blev, i och med lekplatsen, först i Sverige med en
speciell lekställning som är utrustad med inbjudande ljusspel
i regnbågens alla färger och har en mängd roliga och utmanande möjligheter till lek.
Toppensiffror för nyöppnade Alingsås museum
När Alingsås museum i september öppnar efter fyra års stängning, var målsättningen att få
15 000 besök under första året. Tre månader senare har husets verksamhet redan lockat drygt
6 000 besökare. Tanken i det nya museet är att tillsammans med besökarna knyta samman
Alingsås historia med vår egen tid och framtiden.
4
INLEDNING
Foto: Kristoffer Kling
Nolhaga slott öppnades upp för alingsåsarna
I maj stod det klart att Nolhaga slott skulle öppnas upp för servering igen.
– Vi är otroligt glada över att kunna öppna upp slottet igen och göra det till en naturlig
mötesplats. Inte minst för slottets skull, men framför allt för alingsåsarna och alla besökare
som vistas i Nolhaga, säger kommundirektör Magnus Haggren.
Lights in Alingsås bröt tystnaden
Guldhjältarna firas på Stora torget
Lights in Alingsås firade 15-års jubileum och bröt tystnaden genom att addera ytterligare ett sinne. Besökarna serverades välkända toner i form av delar från Edward Griegs
största verk, musiken till Henrik Ibsens pjäs Peer Gynt.
Detta gjorde den femtonde upplagan av Lights in Alingsås
till något alldeles extra.
I maj bjöd Alingsås handbollsherrar hela stan på nervkittlande handboll in i det sista när de för andra gången sedan
2009 vann SM-guld. Guldhjältarna firades på Stora torget
med sång, musik och högtidstal.
5
Årsredovisning enligt styrmodellen
Kommuninvånarna väljer var fjärde år vilken politisk majoritet som ska styra kommunen. Genom Alingsås kommuns
styrmodell omsätts den politiska viljan i praktisk verklighet
för Alingsås kommuns invånare. Den syftar till att sätta
kommunens medborgare i fokus så att verksamhet som bedrivs möter dess behov.
Styrmodellen ska säkerställa att styrkedjan håller ihop
genom organisationen hela vägen från vision till insats. Dess
olika moment underlättar Kommunstyrelsens uppsiktsplikt
av nämndernas verksamheter.
Med visionen som utgångspunkt och omvärldsanalysen
som underlag, formulerar majoriteten en programförklaring,
till vilken kommunfullmäktige sedan formulerar och antar
prioriterade mål för den kommande mandatperioden. De
prioriterade målen ska formuleras så att kommuninvånaren
sätts i fokus. De prioriterade målen omfattar kommunens
huvuduppdrag, vilket innebär att både statlig och kommunal
styrning inkluderas. Utifrån de prioriterade målen med tillhörande indikatorer och en ekonomisk ram beskriver respektive nämnd och bolag sina åtaganden.
För att visa på att antagna åtaganden och aktiviteter i
nämnder och dess verksamheter ger avsedd effekt för måluppfyllelsen, sker tertialvisa redovisningar; våruppföljning,
delårsrapport samt årsredovisning.
I årsredovisningen följer kommunfullmäktige upp de
prioriterade målen och indikatorerna utifrån nämndernas
och bolagens redovisade resultat, såväl ekonomiskt som verksamhetsspecifikt. Årsredovisningen beslutas av kommunfullmäktige i mars och är ett underlag till eventuell revidering
av prioriterade mål, indikatorer och ekonomiska ramar för
nästkommande flerårsstrategi.
Nämndernas årsredovisningar omfattar hela huvuduppdraget inklusive antagna åtaganden.
Foto: Andreas Molin
6
INLEDNING
MÅLUPPFYLLELSE
8 Vision 2019
9 Ett samhälle i utveckling
17 Välfärdens kärna
19 Rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv
22 En effektiv kommun
24 Uppföljning av styrning
27 Uppföljning av styrning
29Personalredovisning
37 Sammanställning av indikatorer
43 Sammanställning riktade uppdrag 2014
Vision 2019
Foto: Andreas Molin
Alingsås är den moderna mötesplatsen med
småstadens fördelar och storstadens möjligheter.
Alingsås har en central roll i Västsveriges utveckling och
satsar på hållbarhet och livskvalitet i hela kommunen.
Alingsås har 42 000 invånare år 2019.
Antagen av kommunfullmäktige den 18 juni 2008 §114
8
MÅLUPPFYLLELSE
Ett samhälle i utveckling
I Alingsås är det tryggt, säkert
och välkomnande
Trygg och säker stad
Bemötande är helt avgörande för att elever och barn ska
känna trivsel och trygghet. Grundskolan har under flera år arbetat utifrån ett styrkebaserat och systemiskt förhållningssätt,
vilket bland annat innebär ett medvetet och kontinuerligt pågående arbete kring elev- och barnsyn i verksamheten. Utöver
detta arbetar skolorna med Plan för diskriminering och kränkande särbehandling, som tas fram årligen. Planen är en viktig del i det förebyggande arbetet och eleverna görs delaktiga i
processen med att ta fram planen. Även det arbete som bedrivs
i förebyggande syfte av elev- och barnhälsoteamen bidrar till
att elever känner trygghet och trivsel i skolmiljön.
Medborgarnas upplevelse av tryggheten i kommunen har
inte förändrats nämnvärt under mätperioden och resultatet
följer riket och andra kommuner i samma storlek. Andra
trygghetsundersökningar som har genomförts under året
visar att upplevelsen av trygghet och problem i närområdet
ser olika ut beroende på var man bor i kommunen.
En liten ökning av brottsanmälningar har skett under
2014, men ökningen ligger inom normalspannet. Den
mindre ökningen som skett finns inom flera olika brottskategorier som t ex stöld, skadegörelse och narkotika. Allmänt vad gäller narkotikabrott och trafikbrott så är dessa
beroende av polisens insatser, vilket gör det svårt att uttala
sig om förändringen i anmälningarna eller uttala sig om
faktisk brottslighet.
Under året har tekniska nämnden genomfört olika insatser för att förbättra den upplevda tryggheten. Längs med
gång- och cykelvägar har gallring och röjning av växtlighet
prioriterats, men även belysning och målning av ljusstråk
har genomförts i syfte att förbättra tryggheten. Sommarens
skyfall och den stora mängden regn har inneburit att kommunen har köpt in utrustning för att kunna valla in delar
av Lillån vid höga vattenflöden. Vidare har kontinuerlig
nivåmätning installerats för att kommunen ska få en tidig
varning för höga vattenstånd och Säveån och Mjörn.
Vård- och äldreomsorgsnämnden har arbetat för en utveckling av fler träffpunkter för äldre samverkan med andra
aktörer. Målet är att kunna öka andelen äldre som kan bo
kvar i sin invanda bostadsmiljö med bibehållen trygghet
genom möjlighet till social gemenskap i sin närmiljö.
Medborgarnas upplevelse av
hur tryggt det är i kommunen
ska förbättras
201420132012
Alingsås
60
63
58
Medel riket
61
61
60
Kommunstorlek 30 000–49 999 inv.
59
58
57
Källa: SCB:s medborgarundersökning, index 1–100
Andelen elever som känner trivsel
och trygghet i skolan ska öka
201420132012
FörskolaAlingsås
98
98
u.s.
Medel Göteborgsregionen
98
97
u.s.
Åk 2
Alingsås
94
95
96
Medel Göteborgsregionen
93
93
95
Åk 5
Alingsås
91
93
92
Medel Göteborgsregionen
93
93
93
Åk 8
Alingsås
90
93
91
Medel Göteborgsregionen
90
91
89
Gymn åk2 Alingsås
90
89
90
Ljusfest för 15:e året i rad
Medel Göteborgsregionen
90
91
89
För 15:e året i rad anordnades Lights in Alingsås i Nolhaga
och årets ljusinstallationer förstärktes med klassisk musik.
Under året har kommunen tillsammans med bland annat
Alingsås Energi tagit fram en ljusplan för Alingsås. Planens
kärnbudskap är att ljusplaneringen i Alingsås ska utgå ifrån
människors behov och präglas av ett estetiskt förhållningssätt, en vackert belyst stad ökar lusten och möjligheten att röra sig till fots, cykel och med kollektivtrafik
Källa: Gemensam enkätundersökning
Trygga och trivsamma skolmiljöer
Samtliga elever i årskurserna 2, 5 och 8 samt årskurs 2 på
gymnasiet tillfrågas om upplevelse av trivsel och trygghet i skolan. Generellt sett upplever eleverna i Alingsås kommun trivsel
och trygghet i skolan. Andelen elever som känner trivsel och
trygghet i årskurs två i grundskolan har dock minskat något
under de två senaste åren.
Göteborgsregionens skolor, (index 1–100)
Antalet brott ska minska
2014
2013
2012
Antal anmälda brott
3 941
3 466
3 518
Källa: Statistik hämtad från Brottsförebyggande rådet (bra.se)
Befolkningsmängden ska öka
Antal
2014
2013
2012
39 164*38 630 38 355
*Antal invånare per den 30 november, källa SCB.
9
Ett samhälle i utveckling
Rekordökning
Befolkningen i Alingsås har ökat med 569 personer under
2014, vilket innebär att befolkningen vid årets slut uppgår till 39 188 personer. Ökningen följer riket, då 2014-års
folkökning på riksnivå också är den största ökningen någonsin som har uppmätts mellan två enskilda år. Det främsta skälet till folkökningen på riksnivå förklaras av en ökad
invandring. I Alingsås beror folkökningen främst på inflyttning, varav de flesta kommer från det egna länet. I Västra
Götalandsregionen är det bara Göteborg, Borås och Mölndal som har större folkökning antalsmässigt än Alingsås.
Socialnämnden har haft fokus på insatser som bidragit till
att minska arbetslösheten bland unga. Flera av insatserna
har bedrivits i samverkan med andra aktörer, till exempel
Arbetsförmedlingen. Ungdomsarbetslösheten1 har minskat
med cirka 4,5 procentenheter till 12 procent, mellan december 2013 december 2014, vilket är den största relativa
förändringen i Göteborgsregionen.
Vidare har socialnämnden under året fortsatt att uppmuntra socialt företagande i kommunen. Ett 15-tal inspirationsföreläsningar har hållits med deltagarna i de arbetsmarknadspolitiska programmen som målgrupp. Föreläsningarna har delvis hållits av egen personal, men även av
företrädare för det lokala näringslivet. T ex har Länsförsäkringar och McDonalds presenterat vilka arbetsuppgifter
som finns i deras verksamheter och hur kompetensbehovet
ser ut framöver. Även Le Mat och Companion, båda sociala
företag, har presenterat möjligheterna att start egen verksamhet med sociala förtecken.
Fortsatt minskning av kostnaderna för
försörjningsstöd
Socialnämndens lyckosamma arbete med att minska antalet
hushåll med försörjningsstöd har fortsatt även under 2014.
Kostnaderna för försörjningsstöd totalt sett har minskat
med fem miljoner kronor mellan åren 2011 och 2014.
Kostnaderna för försörjningsstöd för ungdomar 18–24 år
har minskat mellan åren 2011 och 2014 med 3,5 miljoner
kronor.
Nyföretagandet ökar
I Alingsås finns goda möjligheter
till arbete och företagandeande
Goda arbetsmöjligheter i kommunen
Kommunens medborgare upplever att det är möjligt att få
arbete inom rimligt avstånd i större utsträckning än i riket
samt i jämförelse med andra kommuner i samma storlek.
Under mätperioden har indikatorn utvecklats i en svag positiv riktning. Det finns flera förklaringar till den positiva
utvecklingen, varav en kan vara etableringen av två nya
handelsområden i staden under 2014, vilka har genererat
nya arbetstillfällen för kommunens invånare.
Under året har samarbetet mellan Vuxnas lärande, Arbetsförmedlingen samt kommunens arbetsmarknadsenhet intensifierats. Gemensamma aktiviteter och insatser har
gjorts i syfte att underlätta för medborgarna att komma i
arbete och bli självförsörjande.
10 MÅLUPPFYLLELSE
Nyföretagarbarometern2 är en ranking som utgår från
flest nyregistrerade företag per 1 000 invånare. Halvårsmätningen för 2014 visar att nyföretagandet i Alingsås
kommun har ökat med 13,9 procent jämfört med halvårsmätningen 2013. Alingsås rankas på plats 67 i landet, jämfört med 112 samma period 2013.
Fabs ska bidra till en positiv näringslivsutveckling i kommunen genom uthyrning av lokaler samt exploatering och
försäljning av industrimark, vilket möjliggör nya företagsetableringar. En sådan etablering var till exempel handelsområdet Fodret, som invigdes under hösten.
Fortsatt tapp i näringslivsranking
Under året har flera aktiviteter genomförts i syfte att främja
näringslivet, till exempel kurser, informationsmöten samt
utveckling av bättre stöd till nyföretagare. Kommunen och
näringslivet har även samarbetat i marknadsföring av kommunen. Vissa av dessa aktiviteter har skett i samverkan med
1) Gruppering utgår från SCB:s definition av ungdomar 15–24 år
2) Rankingen genomförs av Nyföretagarcentrum i samarbete med Bolagsverket
näringslivet. Trots genomförda aktiviteter har inte nyckeltalet för svenskt näringslivs ranking utvecklats i den riktning
som är önskvärd. Alingsås kommun har tappat 20 placeringar från 2013. Den analys som är gjord visar att kommunen brister i dialog och bemötande gentemot företagen.
Att skapa forum för dialog och förbättra företagens upplevelse av kommunens service bör vara prioriterat.
Trots goda arbetsmöjligheter och ökat
nyföretagande förändras inte självförsörjningsgraden
Indikatorn ”Självförsörjningsgraden ska öka” beräknas utifrån dagbefolkning, det vill säga antal personer i förvärvsarbetande ålder som arbetar i Alingsås, i förhållande till
nattbefolkning (boende i förvärvsarbetande ålder). Eftersom det handlar om befolkningsstatistik släpar indikatorn
med ett år. Utfallet för den senaste treårsperioden (2011–
2013) är oförändrat och självförsörjningsgraden ligger runt
80 procent.
Medborgarnas upplevelse av
arbetsmöjligheterna i kommunen
ska förbättras
201420132012
Alingsås
555352
Medel riket
49
46
47
Kommunstorlek 30 000–49 999
50
51
49
Källa: SCB:s medborgarundersökning, index NRI-skala 1–100
Antalet nystartade/nyetablerade
företag ska bli fler
Antal registrerade under året
201420132012
251
229
223
Källa: Futurum och Bolagsverket
Kommunens näringslivsranking
ska förbättras
Ranking
201420132012
173153 116
Källa: Svenskt Näringsliv, kommunranking
Självförsörjningsgraden ska öka
%
Alingsås
201420132012
i.n.u. 80,11%80,30%
Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, Antal förvärvsarbetande (dagbefolkning) per kommun 2007–2012
I Alingsås finns attraktiva
boendemiljöer
Gott att leva och bo i Alingsås
Enligt uppföljningen av bostadssituationen i kommunen ligger Alingsås bra till vad gäller medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i kommunen. Mätningen visar ett
högre värde för Alingsås i jämförelse med kommuner av
motsvarande storlek samt i jämförelse med rikssnittet.
Kommunen har under 2014 aktivt fört dialog med invånare, fastighetsägare och andra berörda aktörer om bland
annat Noltorp och Stora torget. Parallellt med detta konkreta dialogarbete har kommunen, i samarbete med KTH
andra kommuner, myndigheter, regionala och nationella
instanser arbetat med att ta fram en forskningsansökan
kring medborgardialoger. Forskningen ska göra en bredare
kartläggning av dialogprocesser runt om i landet och analysera dialogens potential att bidra till en mer rättvis, legitim
och effektiv planeringsprocess.
11
Ett samhälle i utveckling
Aktiv medborgardialog
I Noltorp har det tagits fram en målbild och ett utvecklingsprogram under 2014. Lokalsamhället med invånare
och verksamheter i Noltorp har varit en viktig part under
arbetet med att ta fram remissförslaget och mötesplats Noltorp har fungerat som navet i medborgardialogen. Förslaget på målbild och utvecklingsprogram bedöms ge vinster,
såväl för området som för kommunen i stort, i form av
ökad hälsa och livskvalitet, ökad trygghet och stärkt lokal
identitet. Som en del i Stadsförnyelse Noltorp planerar
Alingsåshem en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar
renovering av sitt hyresbestånd i området. Projektet i sin
helhet har potential att bli en spjutspets inom hållbar stadsutveckling.
Besvärlig bostadssituation i kommunen
Medborgarnas nöjdhet med bostadssituationen i kommunen visar på något lägre värde än rikssnittet och dessutom
ett sämre resultat än tidigare år. Flyktinginvandringen till
regionen och Alingsås har ökat under året. På grund av
bristen på bostäder med låg hyra innebär detta att trångboddheten ökar i kommunen. Trångboddhet innebär i sin
tur en ökad risk för utanförskap och ohälsa. Utbildningsnämnden ser ett behov av att kontinuerligt se över mottagningskedjan i hela kommunen så att förutsättningarna
för nyanländas integration i samhället ständigt förbättras.
Boendesituationen är i detta sammanhang en prioriterad
fråga.
Socialnämnden lyfter också frågan om bristen på billiga
bostäder och att det har bidragit till att fler personer får
försörjningsstöd på grund av att de inte har råd med hyran.
Även äldre är en grupp som generellt har det svårt på bostadsmarknaden. Vård- och äldreomsorgsnämnden har de
senaste åren arbetat för att konvertera delar av befintliga
boenden till trygghetsboenden och samarbetar med privata
aktörer kring byggnation av nya trygghetsboenden. Alingsåshem har under året färdigställt ombyggnads- och utvecklingsprojektet i området Brogården. Projektet har bidragit
till att 60 procent av lägenheterna har full tillgänglighet,
vilket i sin tur gör det möjligt för äldre personer att bo kvar
längre i sitt bostadsområde med den trygghet som det innebär att kunna behålla sina naturliga sociala skyddsnät.
Fler bostäder under året
Samhällsbyggnadskontoret har under 2014 jobbat med att
prioritera detaljplaner som innehåller bostäder och under
2014 har antalet nybyggda bostäder ökat, och framförallt
ökar byggandet av hyresrätter. De flesta bostadsprojekten
innefattar förtätningar inom staden vilket är väl i linje med
regionens och kommunens ambitioner inom bostadsplaneringen.
12 MÅLUPPFYLLELSE
Nyproducerade lägenheter är tillgänglighetsanpassade,
vilket minskar behovet av bostadsanpassning och möjliggör
för äldre att bo kvar hemma längre. Ett tillskott av denna
typ av bostäder centralt är särskilt attraktiv för äldre då tillgängligheten till service och kommunikationer generellt är
god.
Medborgarnas nöjdhet med
bostadssituationen i kommunen
ska förbättras
201420132012
Alingsås
545856
Medel riket
56
57
58
Kommunstorlek 30 000–49 999
56
57
58
Källa: SCB:s medborgarundersökning, index NRI-skala 1–100
Medborgarnas nöjdhet med att
bo och leva i kommunen ska
bibehållas eller förbättras
201420132012
Alingsås
686866
Medel riket
61
59
60
Kommunstorlek 30 000–49 999
62
62
61
Källa: SCB:s medborgarundersökning, index NRI-skala 1–100
Antalet nybyggda bostäder av
olika upplåtelseform och storlek
ska bli fler
201420132012
Totalt
161 113122
varav flerbostadshus
114
82
92
därav bostadsrätter
61
68
61
därav hyresrätter
53
14
31
47
31
30
varav småhus
Källa: Samhällsbyggnadsförvaltningen
I Alingsås skapar infrastrukturen
möjligheter för tillväxt
Infrastrukturen är en kommande utmaning
Nöjd-region-index (NRI) för kommunikationer består av
fyra områden som handlar om tillgång till gång- och cykelvägar, möjlighet att använda kollektivtrafiken för resor, tillgång till förbindelser för längre resor samt möjligheterna
att enkelt kunna transportera sig med bil. Medborgarnas
upplevelse av kommunikationerna har försämrats något
under 2014. Medborgarnas nöjdhet med gator och vägar i
kommunen ökar svagt under mätperioden (NMI 2012: 54,
2013: 57, 2014: 58).
Kommunstyrelsen har under året verkat för att utveckling sker inom projektet Alingsås på väg. Att vidareutveckla
infrastruktur för att skapa tillväxt är ett långsiktigt arbete
och det pågår sex projekt med Trafikverket för E20 och
Västra Stambanan.
Fortsatt utbyggnad av bredbandsnätet
Under året har Alingsås Energi byggt ut bredbandsnätet
i Stadsskogen, centralorten och Västra Bodarne. Genom
samverkan med Bjärke Energi i norr och Vattenfall i söder
har även orter utanför centralorten kunnat erbjudas bredband med hög kapacitet.
Fler gång- och cykelvägar
Under 2014 har utbyggnaden av gång- och cykelvägnätet i kommunen fortsatt. Längst sträcka byggdes i den
norra kommundelen (Sollebrunn – Stora Mellby – Gräfsnäs) i samverkan mellan lokala krafter och tekniska för-
valtningen. I Alingsås stad har åtgärder genomförts för att
trafiksäkra korsningsplatser mellan cykel- och biltrafik.
I den årliga medborgarundersökningen får medborgarna
svara på frågor om belysning, om underhåll och skötsel, om
snöröjning, samt om trafiksäkerheten på gång- och cykelvägar i kommunen. NMI för gång- och cykelvägar är 55.
I jämförelse med andra pendlingskommuner är varken
medborgarna i Alingsås mer eller mindre nöjda med gångoch cykelvägarna i kommunen.
Medborgarnas upplevelse av
infrastrukturen i kommunen
ska förbättras
201420132012
Alingsås
656766
Medel riket
61
59
59
Kommunstorlek 30 000–49 999
64
64
62
Källa: SCB:s medborgarundersökning, index NMI-skala 1–100
Antalet meter gång- och cykelvägar ska öka
km
201420132012
Alingsås
95
90 85
Källa: Intern uppgift från Tekniska förvaltningen
Skattekraften i förhållande till
riksgenomsnittet ska höjas
%
Alingsås
201420132012
97,5097,0097,30
Riket
100,00100,00100,00
Medel GR
105,60
105,30
104,90
Källa: Kolada N00904
13
Ett samhälle i utveckling
följa upp tidigare gjorda inventeringar. Uppföljningen har
bidragit till att 76 anläggningar har åtgärdats under året.
Liksom tidigare år finns fortsatta problem med vissa luftföroreningar på hårt trafikerade gator i staden.
Under året har arbetet med att fasa ut giftiga kemikalier
pågått i två verksamheter. Barn och ungdomsnämnden genomfört ett pilotprojekt med giftfria förskolor. En rapport
är framtagen och under sommaren har en lättare inventering av samtliga förskolor genomförts. Vård- och äldreomsorgsnämnden har arbetat med att fasa ut och ersätta ej
miljömärkta kemikalier i verksamheten.
Alingsås Energi och tekniska förvaltningen har samarbetat kring att byta ut gamla armaturer med kvicksilver i gatubelysningen eftersom det från och med år 2015 är förbud
för kvicksilverlampor.
Framtidsveckan – ingen kan göra allt,
men alla kan göra något
I Alingsås skapar vi goda
livsmiljöer genom långsiktigt
hållbar utveckling
En av Sveriges bästa återvinningskommuner
Tekniska förvaltningen har under 2014 fortsatt ta viktiga
steg framåt för att öka både mängden och andelen återvunnet material. Inom avfallsområdet har Alingsås kommun under senare år etablerat sig som en av Sveriges bästa
återvinningskommuner, främst genom satsningen på Fastighetsnära insamling (FNI), men också genom att under
2014 ha placerat ut ett antal mobila insamlingsstationer
(Samlaren) speciellt för miljöfarligt avfall på köpcentrum
och i några utvalda livsmedelsaffärer. Ett bevis på att arbetet med FNI har uppmärksammats även utanför kommungränsen var att Alingsås kommun 2014 blev nominerad
till ”Årets återvinningskommun” på avfallsbranschens egen
gala. I syfte att öka återanvändningen av prylar och återvinningen av material ytterligare har avfallsavdelningen, i dialog med Hus till Hus/Nolby Gård och Vinden, under året
också förberett för att under 2015 kunna komplettera verksamheten på Bälinge Återvinningscentral med någon form
av återbruksverksamhet.
För andra året i rad genomfördes Framtidsveckan i mars.
Framtidsveckan är en manifestation för omställningen till
ett hållbart samhälle. Totalt anordnades 120 aktiviteter
med miljö-, energi-, mat-, odlings- eller hållbarhetstema av
ett drygt 60-tal arrangörer under veckan.
100 procent grön el
Under 2014 har all el som Alingsås Energi levererat haft
ursprungsgarantier från förnyelsebar produktion med sol-,
vind- eller vattenkraft och kan numera marknadsföra elen
som 100 procent grön el. Även bolagets fjärrvärmeproduktion har, till 99,9 procent, använt förnyelsebara bränslen
vilket är den högsta nivån någonsin i Alingsås.
Andelen återvunnet material
i förhållande till total mängd
hushållsavfall ska öka
%
Alingsås
i.n.u. 5060
Medel riket
i.n.u.
GR
i.n.u. 3434
Miljönämnden har sedan 2010 inventerat cirka 660 enskilda avlopp av totalt cirka 2 360 anläggningar. Många
enskilda avlopp har visat sig undermåliga och i behov av
åtgärder. Därför har arbetet under 2014 fokuserats på att
14 MÅLUPPFYLLELSE
36
36
Källa: KKiK mått 36, Kolada, Avfall Sverige
Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka
Föroreningar i vatten och luft
fortfarande en utmaning
2014 20132012
2014 20132012
Totalt exkl
Alingsåspendeln
Pendeltåg
Källa: Västtrafik
1 325 124 1 384 8921 359 882
3 235 040 3 212 3903 192 868
Resorna med kollektivtrafik minskar något
Mellan åren 2011 och 2012 ändrades mätmetoden, vilket
innebär att antalet resor minskade rejält. Från 2012 är
resandet relativt stabilt, det ligger på cirka 4,5 miljoner
resor per år med kollektivtrafiken. Under 2014 minskade
antalet resor med stadsbussarna med åtta procent, trots
ökad turtäthet med helg- och nattrafik. Enligt SCB minskar
personbilars sammanlagda körsträcka per invånare i Alingsås
kommun något sedan år 2000. Om kollektivtrafiken har
tagit andelar av personbilstrafiken är emellertid svårt att
belägga.
Fler cyklister? Bättre mätning behövs!
Cykeltrafiken mäts för närvarande inte på ett sådant sätt
att en uppföljning av indikatorn är möjlig. Kommunen
gör emellertid en resvaneundersökning bland kommunanställda. Den visar att andelen som cyklar till jobbet har
minskat med ca sex procent mellan åren 2009 och 2014
(från 31,6 procent 2009 till 25,5 procent 2014). Istället
har andelen anställda som väljer bilen som vanligaste färdsättet till arbetet ökat med ca fem procent under samma
period (från 43,6 procent 2009 till 48,2 procent 2014).
Under året har projektet ”testcyklisterna” genomförts.
I projektet fick fem vanebilister låna varsin specialbeställd
cykel under sex månader under förutsättning att de skulle
ersätta bilresor med cykel minst tre gånger per vecka. Projektet har bidragit till tydliga hälsoeffekter bland deltagarna
och förhoppningsvis även förändrade vanor.
I Alingsås minskar vi vår miljöpåverkan genom energieffektiv
omställning
Bra mätningar av växthusgaser saknas
Statistiken för utsläpp av växthusgaser är av varierande kvalitet beroende på utsläppskällor. Trafikrelaterade utsläpp tar
hänsyn till trafikintensiteten men inte till om kommunens
invånare har fordon med bättre eller sämre utsläppsvärde
än svenskt genomsnitt. Företagsstrukturen i Alingsås med
många mindre industrier gör att statistiken för energirelaterade utsläpp av växthusgaser är av den sämsta kvalitetsklassen inom svenska utsläppsdatabasen. Sammanfattningsvis
är det kommunala arbetet inom området svårt att utvärdera
utifrån befintlig statistik.
15
Ett samhälle i utveckling
Kommunens fordonshantering strävar ständigt mot att
öka antalet miljöbilar. Enligt KOLADA (kommun- och
landstingsdatabasen) är andelen förnybara drivmedel3 i
kommunens och dess majoritetsägda bolag 21 procent, vilket är högre än i jämförelse med Västra Götaland och andra
pendlingskommuner. Under 2014 har tekniska nämnden
beslutat att hyra en elbil till förvaltningarna på Sveagatan och
Alingsås Energi har utökat sin elbilspark med ytterligare två
elbilar (totalt har bolaget tre elbilar). Under året har även
Alingsås Energi presenterat en utredning om framtida laddinfrastruktur för elbilar.
Den kommunala verksamhet som kör mest bil är av naturliga skäl vård- och äldreomsorgsförvaltningen (hemtjänsten). Under året på flera olika sätt där har arbetats med
att både minska behovet av bil och minska bränsleförbrukningen. Under 2014 har tre elcyklar köpts in till verksamheten och samtliga personbilar exklusive de fyrhjulsdrivna
klassas som miljöfordon enligt trafikverkets definition.
Ytterligare en förvaltning som har arbetat med att minska
antal körda kilometer och koldioxidutsläpp är tekniska förvaltningen då avfallsavdelningen har ruttoptimerat hämtningen av avfall.
3) Med förnybara drivmedel avses biogas, RME, etanol, el inklusive
låginblandning av förnybart i diesel och bensin.
Större bilar drar mer energi
Den totala energianvändningen per invånare minskar inte.
Enligt SCB väljer Alingsåsarna, i likhet med övriga Sverige,
allt mer tunga och motorstarka personbilar istället för lätta
och motorsvaga bilar. Den biltekniska utvecklingen i allmänhet minskar energiförbrukningen, men valet av fordon
ökar den.
Fler energieffektiva byggnader
Både de kommunägda lokalerna och bostäderna minskar
successivt sin energianvändning per area. Alingsåshems
renovering av Brogårdsområdet färdigställdes under 2014
och är unik i sin ambition att minska energianvändningen.
Fabs har under året minskat användningen av el för uppvärmning samt fjärrvärme för uppvärmning, vilket kan
förklaras av nya, energisnåla byggnader. Även oljeanvändningen har minskat, vilket beror på ett milt år med litet
behov av tillskott till anläggningar med värmepumpar.
Fabs lokalyta har ökat fram till 2014, men energianvändningen per kvadratmeter har inte ökat. Mellan åren 20062014 har energianvändningen för fjärrvärme minskat med
15 procent per kvadratmeter, för olja med 75 procent per
kvadratmeter, för el (värme) med åtta procent per kvadratmeter och för el (övrigt) med 17 procent per kvadratmeter.
16 MÅLUPPFYLLELSE
Samhällsbyggnadsnämnden har under året fokuserat på
att aktivt, i samband med rådgivning till kunder, informera
om fördelar, såväl ekonomiska som miljömässiga, med att
bygga energieffektivt. Riktlinjer för energieffektiva byggnader finns och ges kontinuerligt till de som söker bygglov.
Utbildning i energieffektivt byggande
Alströmergymnasiet är en av få gymnasieskolor i landet
där eleverna på byggprogrammet redan i sin grundutbildning utbildas i att med bästa teknik bygga så energieffektivt som möjligt. Utbildningen är delvis ett resultat av att
det inom kommunkoncernen finns en unik kompetens i
form av Passivhuscentrum. Ytterligare ett konkret exempel
på hur olika delar av kommunens verksamheter på ett positivt sätt korsbefruktar varandra är att Sveriges enda passivhusfriggebod ritades av en arkitekt från Passivhuscentrum
och våren 2014 färdigställdes av elever på byggprogrammet. Boden har vid flera tillfällen visats upp och använts i
olika informationssammanhang, bland annat under Lights
in Alingsås. Passivhuscentrum är också avgörande för att
den populära yrkeshögskoleutbildningen (Byggproduktionsingenjör med fördjupning inom hållbart byggande)
som anordnas av utbildningsförvaltningen i samarbete med
Folkuniversitetet är placerad i Alingsås.
Utsläpp av växthusgaser per
invånare ska minska
2012 20112010
kg koldioxidekvivalenter/inv.
Alingsås
2 967
3 221
Nationell nivå
4 200
4 800
3 951
Källa: Naturvårdsverket Utsläpp till luft
Total energianvändning per
invånare ska minska
kWh/inv.
28616
2012 20112010
29 076*
24 417
Källa: SCB
Andelen förnyelsebar energi
för uppvärmning, transporter och
industriella processer ska öka
%
Alingsås
Källa: Energimyndigheten
2014 20102008
i.u.3543
Välfärdens kärna
I Alingsås bygger välfärden
på god service, hög kvalitet
och tillgänglighet
Bemötande och tillgänglighet
fortsatta utvecklingsområden
Medborgarnas upplevelse av bemötande och tillgänglighet har inte förbättrats nämnvärt under perioden. Alingsås
kommun ligger något bättre till i jämförelse med medel i
riket och med kommuner i samma storlek. Det sammanvägda indexet består av frågor som berör medborgarens
nöjdhet med kontakt (om det lätt att komma i kontakt,
bemötande vid kontakt, service vid kontakt samt möjlighet
att komma i kontakt med kommunens högre chefer).
Bemötande mäts även i andra undersökningar, bland
annat görs nationella brukarundersökningar årligen inom
äldreomsorgen. En stor andel av de äldre som antingen har
hemtjänst eller bor i ett särskilt boende upplever att de får
ett gott bemötande, hela 98 procent inom hemtjänsten och
97 procent inom särskilt boende för äldre är nöjda med de
bemötande de får av personalen.
Samhällsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden och
miljönämnden har särskilt fokuserat på att arbeta med
tillgänglighet och bemötande under året. Inom miljönämnden har blanketter och beslutsmallar förenklats och utformats för att bli lättare att förstå. Inom bygglov pågår ett
arbete med att digitalisera arkivet, vilket kommer innebära
en ökad tillgänglighet vad gäller till exempel ritningar, då
medborgaren kommer kunna få dem digitalt. Kundenkäter
visar att kunderna blivit mer nöjda med verksamheterna
2014 än tidigare år.
För att kunna ge god service och ett bra bemötande är
det bland annat viktigt att ha förståelse för hur det är att
leva med en funktionsnedsättning, eftersom cirka 20 procent av befolkningen gör det. För att öka medvetenheten
har prova på utbildningar genomförts som vänt sig till personal inom Alingsås kommun, cirka 35 personer deltog.
Deltagarna har varit mycket positiva till utbildningarna och
efterfrågan har varit stor. Att praktiskt få prova på hur det
är att ha en hörsel- eller synnedsättning eller att få ta sig
fram med rullstol är ett mycket bra sätt att få nya erfarenheter och en ökad medvetenhet.
Fortsatt utveckling av fysisk
tillgänglighet i kommunen
Ett tillgängligt samhälle är bra för alla, men också nödvändigt
för att fler personer med funktionsnedsättning ska kunna bli
delaktiga i samhällslivet. Kommunen har ett stort ansvar för
många verksamheter som är nära knutna till invånarna. Det
handlar om tillgänglighet till bostäder, publika lokaler, allmänna platser och kommunens egna verksamheter.
Spindeldiagrammet nedan visar den procentuella uppfyllelsen av hur väl kommunen uppfyller lagen om enkelt avhjälpta hinder i förvaltningskontoren.
Kommunledningskontoret – Rådhuset
100%
80%
Utbildningsförvaltning
60%
40%
Socialförvaltning
20%
Barn- och ungdomsförvaltning
Kultur- och
fritidsförvaltning
Vård- och äldreomsorgsförvaltning
17
Välfärdens kärna
Myndigheten för delaktighet har under 2014 genomfört
en enkät som utgår från kommuners arbete med tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning.
Alingsås kommun fick 41 av 66 poäng. 37 kommuner låg
bättre till än Alingsås av de 171 kommuner som var med i
undersökningen. Men som framgår av diagrammet ovan så
finns ett behov av att öka takten när det gäller åtgärdande
av enkelt avhjälpta hinder i kommunens lokaler.
Tekniska nämnden har genomfört insatser för att främja
möjligheten till promenader, löpning och cykling med perspektivet tillgänglighet för alla. Vid skapandet av den nya
lekplatsen i Nolhaga park har tillgänglighetsperspektivet
varit i fokus. Lekplatsen är nu anpassad så att alla barn,
med eller utan funktionsnedsättning, kan leka tillsammans.
Den nya bron över Gerdskens södra del är också ett led i en
bättre tillgänglighetsanpassning som har gjort att fler personer nu kan ta sig runt Gerdsken via bro och gångvägar med
ökad självständighet och delaktighet som följd. Dessutom
har en tillgänglighetsanpassad brygga i Hjortmarka färdigställts i slutet av året, som är en fortsättning på den tillgänglighetsanpassade spången som byggts tidigare.
Alingsås kommun har, i samverkan med SKL och Myndigheten för delaktighet, arrangerat en nationell tillgänglighetskonferens med tema ”Tillgänglighet och delaktighet
- en utmaning för alla”. Målgruppen var tjänstemän och
politiker i landsting och regioner. Att ansvara för konferensen var ett strategiskt val för att kunna uppmärksamma
18 MÅLUPPFYLLELSE
funktionshinderperspektivet i Alingsås både lokalt och
nationellt. Konferensen har bidragit till att Alingsås har fått
positiv uppmärksamhet från övriga landet.
Avvikelser rapporteras
2013 antog kommunfullmäktige Västra Götalandsregionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet och i samband med
detta beslutades också att avvikelser från riktlinjerna skulle
följas upp årligen. Under 2014 har avvikelser i två av sex
ärenden registrerats, vilket är färre än 2013 då tre avvikelserapporter kom in. De två avvikelserapporterna berör dels
Hemsjö skola, dels lekplats i Stadsskogen. Tillgänglighetsgranskningen har blivit en viktigare del vid ansökan om
bygglov vid kommunala projekt. Däremot behöver fungerande rutiner för dessa riktlinjer utvecklas när det gäller nyförhyrning.
Nöjda medarbetare
Nöjd medarbetarindex (NMI) 2014 ligger kvar på samma
nivå som 2013, det vill säga 3,7 på en femgradig skala, där
fem är bäst. NMI består av följande områden: motivation,
ledarskap, styrning, attraktiv arbetsgivare, medarbetarskap, arbetsbelastning och mångfald. Ledarskapet i Alingsås
kommunala verksamheter får generellt ett gott betyg i årets
medarbetarenkät och resultatet visar också att medarbetare
i kommunen tycker om att gå till sitt arbete och att arbetet
känns meningsfullt.
Medborgarnas upplevelse av
bemötande och tillgänglighet
i kommunen ska förbättras
I Alingsås utvecklas vården och
omsorgen för individens behov
20142013 2012
Alingsås
5858 59
Medel riket
57
57
56
Kommunstorlek 30 000–49 999
56
54
55
Källa: SCB:s medborgarundersökning, index NMI-skala 1–100
Företagsklimatet enligt nöjdkund-index ska förbättras
20142013 2012
Alingsås
i.n.u.59 58
Medel riket
i.n.u.
GR-snitt
i.n.u.64 63
Högt betyg enligt SKL:s bedömning
67
70–80
66
70–80
Källa: SKL Öppna jämförelser. Företagsklimat 2011,
insikt – en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning
Fysisk tillgänglighet i kommunen
ska förbättras
20142013 2012
Alingsås
62i.u. i.u.
Medel riket
46
i.u.
i.u.
Medel GR, de som mätt
61
i.u.
i.u.
Källa: Kolada, ny mätning fr o m 2014, källa: kollalaget.mfd.se
Nöjd-medarbetar-index
ska höjas
Alingsås
20142013 2012
3,73,7 3,8
Källa: Medarbetarundersökning Alingsås kommun,
genomförd av personalavdelningen
Fortsatt nöjda brukare inom
äldreomsorgen
I arbetet med att utveckla vård och omsorg efter individens
behov deltar verksamheterna i en nationell satsning för att
förbättra vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Syftet är
att utveckla god vård i livets slutskede, preventivt arbetssätt,
god vård vid demenssjukdom, god läkemedelsbehandling
för äldre samt sammanhållen vård och omsorg. Under 2014
har vård och äldreomsorgen haft fortsatt fokus på värdegrundsarbete. Arbetet utgår från den nationella värdegrunden för äldreomsorgen som gäller alla kommuner och verksamheter som utför äldreomsorg enligt Socialtjänstlagen.
Det långsiktiga kvalitetsarbetet inom äldreomsorgen har
medfört att Alingsås placerar sig bland de tre bästa kommunerna i Göteborgsregionen både på boende och i hemtjänsten när de äldre själva bedömer kvaliteten i verksamheten.
I Socialstyrelsens brukarundersökning redovisas hur
nöjda brukarna sammantaget är med hemtjänsten och
det särskilda boendet. I Alingsås svarar 94 procent att de
är ganska eller mycket nöjda sammantaget med sin hemtjänst, samt svarar 89 procent att de är ganska eller mycket
nöjda sammantaget med sitt särskilda boende. Alingsås
hemtjänst har 45:e bästa brukarnöjdheten i Sverige och
äldreboendet har 37:e bästa brukarnöjdheten i Sverige.
Nöjd-kund-index inom hemtjänsten
ska höjas
201420132012
Alingsås
949389
Medel riket
89
89
88
Medel GR
91
88
89
Källa: Socialstyrelsen Öppna jämförelser Vård och äldre 2014
Nöjd-kund-index inom
äldreboende ska höjas
201420132012
Alingsås
898786
Medel riket
83
83
80
Medel GR
84
83
82
Källa: Socialstyrelsen Öppna jämförelser Vård och äldre 2014
19
Välfärdens kärna
I Alingsås ger utbildning kunskaper
för en dynamisk framtid
Föräldrars nöjdhet med sitt barns
förskola/skola ska förbättras
Föräldrar och elever nöjda med omsorg
och utbildning
Alingsås
9595i.u.
I Alingsås besvaras årligen en enkät av föräldrarna som har
barn i kommunens förskolor. I enkäten får föräldrar svara
på frågor inom följande områden: trivsel och trygghet, delaktighet och inflytande, förskolemiljö, kunskap och lärande
samt bemötande. Resultatet för 2014 är ett snitt för samtliga områden och det har inte förändrats sedan 2013.
Även elever i årskurs 2, 5, 8 samt årskurs 2 på gymnasiet
besvarar årligen en enkät som genomförs i samarbete med
Göteborgregionens kommunalförbund (GR). Eleverna i
grundskolan och gymnasieskolan är nöjda med sin skolmiljö, mer nöjda än i övriga GR-kommuner. Resultaten i
årskurs 8 och i årskurs 2 på gymnasiet har ökat tydligt (från
NKI 64 år 2011 till NKI 77 år 2014 i årskurs 8 och NKI
60 år 2011 till NKI 78 år 2014 i årskurs 2 på gymnasiet),
vilket är mycket positivt.
Resultaten för kunskap och lärande varierar lite mer. I
årskurs 2 har NKI för kunskap och lärande minskat, från
95 år 2011 till 87 år 2014. För övriga årskurser, såväl inom
grundskolan som inom gymnasiet, förändras NKI för kunskap och lärande i positiv riktning.
Barn- och ungdomsnämnden har under de senaste tio
åren bedrivit ett genomgripande utvecklingsarbete som syftar till ett systemiskt förhållningssätt i alla relationer. Under
våren 2014 gavs boken ”En lärande organisation” ut och i
den synliggörs det arbete som har pågått i skolans verksamheter med att bland annat skapa ett positivt sammanhang
i klassrummet samt förtroendefulla relationer mellan lärare
och elev i syfte att främja elevernas lärande.
GR snitt
94
20 MÅLUPPFYLLELSE
201420132012
93
i.u.
Källa: Göteborgsregionens Kommunalförbund
Andelen elever i årskurs 9 behöriga
till gymnasieskolan ska öka
%
201420132012
Alingsås
92,092,692,5
Medel riket
85,9
87,2
87,4
Medel GR
90,2
91,3
91,3
Källa: Kolada N15424
Andelen gymnasieelever med
fullständiga avgångsbetyg
ska öka
%
2014 20132012
Alingsås
79,2
78,176,2
Medel riket
78,3
77,2
77,6
Medel GR
79,3
78,2
78,9
Källa: Kolada N17404
Andelen elever som är nöjda med
sin skolmiljö och undervisning ska öka
Skolmiljö
Kunskap & lärande
2014 20132012
201420132012
FörskolaAlingsås
91
91
92 Förskola
Alingsås
96
96
95
Medel GR
90
89
89
Medel GR
94
94
93
ÅK 2
Alingsås
73
71
72
Alingsås
87
91
96
Medel GR
67
67
74
Medel GR
89
90
95
ÅK 5
Alingsås
70
72
71
Alingsås
89
92
91
Medel GR
71
71
72
Medel GR
91
91
91
ÅK 8
Alingsås
77
70
64
Alingsås
83
82
80
Medel GR
68
64
61
Medel GR
79
77
76
Gymn 2
Alingsås
78
73
56
Alingsås
81
74
72
Medel GR
73
72
69
Medel GR
77
77
76
ÅK 2
ÅK 5
ÅK 8
Gymn 2
Källa: Göteborgsregionens Kommunalförbund, index 1–100
Vikande trend för andel elever i årskurs 9
som är behöriga till gymnasieskolan
Eleverna i Alingsås presterar över riksgenomsnittet i de
flesta fall, men avståndet till rikets siffror har minskat
under de senaste åren. Sveriges kommuner och landsting
(SKL) genomför årligen mätningar som heter öppna jämförelser. Ett mått mäter andel elever som nått målen i alla
ämnen och detta mått visar en negativ utveckling. Sedan
2011 har andelen som nått målen i alla ämnen minskat
från 88,5 procent till 80,8 procent 2014. Ytterligare ett
mått mäter andel behöriga elever till yrkesprogram och
även detta mått visar en negativ utveckling. Sedan 2011 har
andel elever som är behöriga till yrkesprogram minskat från
94,2 procent till 90,7 procent 2014.
Barn- och ungdomsnämnden har identifierat olika orsaker till den negativa utvecklingen, bland annat större barngrupper och klasser, hög arbetsbelastning för pedagoger,
brist på tillgång till stöd för barn i behov av särskilt stöd,
en hårt arbetsbelastad skolledargrupp samt brist på tillgång
till digitala lärverktyg. För att motverka den negativa utvecklingen har en särskild satsning i svenska genomförts.
Satsningen visar redan positiva effekter, då resultaten i delproven för skrivdelarna i svenska har förbättrats. Även i matematik visas svaga resultat och därför pågår den nationella
satsningen matematiklyftet i kommunens skolor.
personalen och för eleverna har ”Plattformen” utvecklats.
Plattformen är en lugn studiemiljö där elever kan få hjälp
och anpassat stöd med struktur och studieplanering. Ytterligare åtgärder som vidtagits under 2014 är en genomgång
av rutinerna vid behov av extra anpassningar och särskilt
stöd när eleverna riskerar att inte nå målen.
Att skapa en omtänksam skoldag för eleverna är viktig
del i arbetet i skapandet av goda studiemiljöer. Förändringsåtgärder har vidtagits på Bygg- och anläggningsprogrammet vilket har resulterat i lägre frånvaro, färre avhopp
och mottagande av fler elever under terminens gång. Alströmergymnasiet kommer att fortsätta denna strukturförändring under 2015.
Fler gymnasieelever med fullständiga
avgångsbetyg
Andelen gymnasieelever med fullständiga avgångsbetyg utvecklas positivt. Under året har utbildningsnämnden fokuserat på att utgå från elevens och den studerandes behov
för att stimulera till lärande och kunskapsutveckling. Flera
insatser har gjorts för att bidra till utvecklingen, till exempel kollegialt lärande och riktad kompetensutveckling för
21
Rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv
I Alingsås har vi ett rikt och
stimulerande kultur-, idrottsoch föreningsliv
Alingsåsarna är nöjda med fritidsoch föreningsutbudet
Medborgarnas nöjdhet med fritids- och föreningsutbudet i
kommunen har ökat sedan 2011 och invånarna i Alingsås
är mer nöjda än i andra kommuner i jämförbar storlek,
men även i riket i genomsnitt. Kultur- och fritidsnämnden
har under året fokuserat på flera olika saker i syfte att öka
nöjdheten. Bland annat har bibliotekets ”Meröppet” möjliggjort för Alingsåsarna att i allt större utsträckning besöka
kulturhuset när det inte finns personal på plats. Vidare har
biblioteket fokuserat på olika läsfrämjande insatser. För att
nämna några har en riktad och uppsökande verksamhet för
personer med annat modersmål än svenska påbörjats, fler
titlar på utländska språk har köpts in och språkcaféer har
genomförts. Fokus har även legat på barn och ungdomars
fritidsläsning, vilket har resulterat i ett rekordstort deltagande i ”Sommarboken”, ett läsprojekt för barn och ungdomar i åldrarna 8–12 år.
För andra året i rad har KomLoss-föreningsmässa genomförts. Mässan verkar för ökad delaktighet, och aktiv
fritid för alla; inte minst för unga med funktionsnedsättning som kan ha svårt att hitta aktiviteter som passar.
22 MÅLUPPFYLLELSE
Kommunens idrott- och motionsanläggningar kan utvecklas
Medborgarnas nöjdhet med kommunens idrotts- och
motionsanläggningar har inte utvecklats nämnvärt under
mätperioden. Ombyggnationen/renoveringen av Nolhaga
sport- och simhall planerades att starta under sommaren
2014, men på grund av flera överklaganden har byggprojektet ännu inte startat. Under året har olika insatser
genomförts i syfte att bidra till utveckling, till exempel
utomhusgymmet i Nolhaga park och två nya beachvolleyplaner i anslutning till Mjörnvallen och Playa Mjörn.
Fler nöjda med kulturutbudet
Indikatorn utvecklar sig i positiv riktning. Under hösten
återöppnades Alingsås museum efter att ha varit stängt i
flera år. Sedan återöppnandet har cirka 11 000 besökare
lockats till museet.
Kulturskolan har genom aktiv marknadsföring arbetat
för att nå fler barn och ungdomar. För att nå den äldre
generationen har ett samarbete påbörjats mellan Kulturskolan och vård- och äldreomsorgsförvaltningen. Syftet
är att bredda och utveckla aktiviteter och kulturinslag för
äldre. Det gäller alltifrån uppträdande av kulturskolans
elever till direkt riktade aktiviteter för valda målgrupper
inom vård- och äldreomsorgsnämndens verksamheter.
Medborgarnas nöjdhet med
kommunens kulturverksamhet
ska förbättras
20142013 2012
Medborgarnas nöjdhet med
kommunens fritids- och föreningsutbud ska förbättras
20142013 2012
Alingsås
6463 59
Alingsås
6867 64
Medel riket
62
61
61
Medel riket
61
59
59
Kommunstorlek 30 000–49 999
63
61
61
Kommunstorlek 30 000–49 999
61
62
60
Källa: SCB:s medborgarundersökning, index NMI-skala 1–100
Källa: SCB:s medborgarundersökning, index NMI-skala 1–100
Nettokostnad per aktivitet
ska minska
Medborgarnas nöjdhet med
kommunens idrotts- och motionsanläggningar ska förbättras
kr/besök
Bibliotek
20142013 2012
4753 47
Musei- och konstverksamhet*
165
Alingsås
5858 57
Evenemang*
165121 105
Medel riket
60
59
60
Event- & ungdomscenter**
453
466
118
Kommunstorlek 30 000–49 999
60
62
60
5 943
5 622
5 614
Kulturskolan***
Nolhagahallen****
175
156
20142013 2012
4946 42
Källa: SCB:s medborgarundersökning, index NMI-skala 1–100
Källa: Nettokostnader enligt kostnader och intäkter
per huvudaktivitet i relation till antal.
* 2014 gick avdelningen Musei- och konstverksamhet och Evenemang ihop.
***2013 slutade avdelningen med att räkna elevtillfällen, istället har netto-
De faktorer som ingår i mätmetoden har också ändrats. Det går därför inte
kostnaden per elev tagits fram här
att jämföra mellan åren.
**** I måttet ingår kostnader och intäkter för Nolhagahallen, i antalsmåttet
** 2013 började avdelningen redovisa besöksstatistiken enligt KEKS-
ingår dock endast besökare till badet.
metoden.
23
En effektiv kommun
Foto: Andreas Molin
I Alingsås råder god ekonomisk
hushållning grundad på effektiv
resursanvändning
God ekonomisk hushållning råder
God ekonomisk hushållning innebär bland annat att varje
generation själv ska bära kostnaderna för den service som
den konsumerar, det vill säga ingen generation ska behöva
betala för det som en tidigare generation har förbrukat. För
Alingsås kommun mäts god ekonomisk hushållning genom
följande indikatorer:
• Nettokostnaderna ska inte öka snabbare än summan
av skatteintäkter och statsbidrag
• Ekonomiskt resultat ska uppgå till minst 2 procent av
skatteintäkter och statsbidrag
• Kvalitet i relation till redovisad kostnad ska öka
• Årets investeringar ska självfinansieras genom resultat
och avskrivningar
Under 2014 har verksamheternas nettokostnader inte
ökat snabbare än summan av skatteintäkter och statsbidrag och investeringarna har självfinansierats genom
resultat och avskrivningar. Vidare uppgår kommunens
resultat till 40,5 miljoner kronor, vilket motsvarar
24 MÅLUPPFYLLELSE
2,1 procent. Detta betraktas som god ekonomisk hushållning.
Vad gäller indikatorn kvalitet i relation till redovisad
kostnad ska öka redovisas det nedan under avsnittet
höga standardkostnader åtgärdas.
Höga standardkostnader åtgärdas
Alingsås kommun har högre standardkostnader än riksgenomsnittet i följande verksamheter: förskola, individ- och
familjeomsorg, vård- och äldreomsorg samt gymnasieskola.
I Flerårsstrategi 2014-2016 gavs i uppdrag åt barn- och
ungdomsnämnden och socialnämnden att utreda orsaker
till de höga standardkostnaderna samt vidta åtgärder härför.
Inom förskolan är det framför allt ökade lokalkostnader,
engångskostnader för etablering och avveckling av paviljonger, att andelen placerade barn av totala andelen barn i
åldersgruppen ökat samt att antalet ettåringar i verksamheten har ökat som bidrar till att kostnaderna ligger högre än
riksgenomsnittet. Barn- och ungdomsnämnden framför att
en långsiktig strategi håller på att tas fram för att möta det
barnomsorgsbehov som finns i kommunens olika delar och
för att få ett större personal- och lokaleffektivitet.
Inom individ- och familjeomsorgen är det är framför allt
kostnaderna för köpt vård som är höga. Socialnämnden
har under året arbetat med planering och organisering av
ett ungdomsboende som kommer att starta upp i början
av 2015. Ungdomsboendet kommer att minska kommunens kostnader för köpt vård. Ett annat område som socialnämnden har börjat se över är öppna insatser, framför allt
uppföljning och utvärdering av de mest kostnadsdrivande
insatserna.
Vård- och äldreomsorgsnämnden har under året strävat
mot att med bibehållen god kvalitet anpassa kostnaderna
inom äldreomsorgen i förhållande till jämförbara kommuner. Genom att använda stordriftsfördelar i verksamheten har fyra mindre boenden ersatts av två större boenden.
Detta har resulterat i en större personaleffektivitet.
Nettokostnaderna ska inte öka
snabbare än summan av skatteintäkter och statsbidrag
%
20142013 2012
Skatteintäkter och generella
statsbidrag
1,74,4 0,5
Verksamhetens nettokostnad
inkl finansnetto
1,7
5,0
–0,1
Beräkning av summan skatteintäkter och generella statsbidrag i förändring från föregående år respektive verksamhetens nettokostnad (inklusive finansnetto) i förändring från föregående år.
Ekonomiskt resultat ska uppgå till minst 2%
av skatteintäkter och statsbidrag
Positiv utveckling är egentligen negativ
%
Redovisningen av andel köpt verksamhet släpar med ett år,
vilket innebär att det är utfallet för 2013 som tas upp här.
År 2013 ökade andelen köpt verksamhet med en procentenhet och det är inom området individ- och familjeomsorg som ökningen har skett. Det är framför allt kostnader
för institutionsvård för barn och unga, men även för vuxna
som har ökat. Socialnämnden arbe-tar aktivt för den motsatta utvecklingen – att minska kostnaderna för köpt vård
som ett led i att minska standardkostnaderna. Utvecklingen av indikatorn har således skett inom ett område där
det inte är önskvärt.
Alingsås
Nationellt uppmärksammad
kvalitetsupphandling
GYMNASIESKOLA
Ranking andel elever som
slutför inom 4 år
Andel som slutför jämfört
med modellber.
Avvikelse från standardkostnad
Vård- och äldreomsorgsnämnden genomförde under året
en nationellt uppmärksammad kvalitetsupphandling av
äldregårdarna Kaptenens äldreboende och Ängabogården.
Upphandlingen byggde på ett fast pris med fasta kvalitetskrav där anbudsgivarna tävlade om vilka mervärden leverantören kunde erbjuda för såväl brukare som personal.
Upphandlingen resulterade i en ny entreprenör av gårdarna, Frösunda Omsorg AB som övertog driften den 1
oktober.
I Alingsås finns det valfrihet och
självbestämmande
Årets investeringar ska självfinansieras genom
resultat och avskrivningar %
20142013 2012
Alingsås
101,666,7 115,5
20142013 2012
2,12,1 2,7
Källa: Kolada
Kvalitén i relation till redovisad
kostnad ska öka
%
FÖRSKOLA
20142013 2012
i.n.u.6,0 7,5
Källa: Kolada
GRUNDSKOLA
Effiktivitetstal Ranking
Avvikelse från standardkostnad
i.n.u.
i.n.u.
19
–7,0
21
–6,7
i.n.u.
190
221
i.n.u.
i.n.u.
0,3
–1,2
–1,5
–4,0
45
37
i.n.u.
78
61
7,3
173
59
4,9
i.n.u.
11,0
24,5
Källa: SKL Öppna jämförelser
Källa: SKL Öppna jämförelser
ÄLDREOMSORG
Ranking hemtjänst
Ranking särskilt boende
Avvikelse från standardkostnad
Källa: Socialstyrelsen Öppna jämförelser
INDIVID- O FAMILJEOMSORG
Avvikelse från standardkostnad
Källa: Kolada
Andelen verksamhet som sker
på entreprenad och/eller i köpt
verksamhet ska öka
%
Alingsås
20142013 2012
i.u.15,0 14,0
Källa: SCB Räkenskapssammandrag
25
En effektiv kommun
Ökad möjlighet för äldre att påverka
måltiderna
Under 2014 har måltidsservice i hemtjänsten införts,
vilket ska öka valfriheten för de som har behov av att få
hjälp med maten inom hemtjänsten. Genomförandet
innebär att det är den enskilde själv som väljer vilken
mat hen ska äta och därmed ansvarar för maten. Det
kan innebära matlagning i hemmet till dem som verkligen behöver det, hjälp med hemleverans av dagligvaror,
uppvärmning av färdigrätter från butik eller hjälp att ta
sig till en restaurang. Den äldre som behöver stöd med
planering, inköp, tillagning och/eller servering av måltider kan beviljas denna hjälp från kommunen. Den enskildes möjlighet att påverka matsituationen kan leda
till en bättre aptit, bättre hälsa samt ökad nöjdhet.
Beslut om ökad valfrihet i kommunens
verksamheter
beslutat att införa lagen om valfrihetssystem i två verksamheter; daglig verksamhet och ledsagarservice. Implementeringen av beslutet kommer att ske under 2015.
Antalet kommunala tjänster med
valmöjligheter ska bli fler
20142013 2012
Antalet kommunala tjänster
med valmöjlighet
6
5
Antalet verksamheter som
omfattas av lagen om valfrihetssystem ska bli fler
20142013 2012
Antalet kommunala tjänster som
omfattas av LOV 2
Sedan 2006 har det funnits möjlighet att välja utförare
av hemtjänst. Socialnämnden har under året utrett och
Foto: Andreas Molin
26 MÅLUPPFYLLELSE
6
2
1
Uppföljning av styrning
dialog kring årsbokslutet med förvaltningarna har arbetet
med intern kontroll diskuterats. Flera förvaltningar upplever
att förvaltningens arbete med intern kontroll fungerar och
att den ligger på en bra nivå rent verksamhetsmässigt. Några
förvaltningar medger att arbetet kan utvecklas. Under 2015
kommer kommunstyrelsen särskilt att följa nämnders och
styrelsers (koncernperspektiv) arbete med åtaganden och intern kontroll inom ramen för uppsiktsplikten.
Sammanfattande analys av
måluppfyllelse
Uppföljning av riktade uppdrag
till nämnder
I Flerårsstrategi 2014–2016 har totalt 26 uppdrag delats ut
inom olika fokusområden och till olika nämnder. Fördelningen av uppdrag har varierat; flest uppdrag har kommunstyrelsen haft (11 stycken). Därefter har uppdragen
fördelats relativt jämnt; socialnämnden (fem stycken), kultur- och fritidsnämnden (fyra stycken), barn- och ungdomsnämnden (tre stycken), miljöskyddsnämnden (två
stycken), samt utbildningsnämnden och vård- och äldreomsorgsnämnden (ett uppdrag vardera). Följande nämnder
har inte fått riktade uppdrag under 2014: tekniska nämnden, samhällsbyggnadsnämnden och överförmyndarnämnden.
Det är endast fem uppdrag som inte är avklarade vid
årets slut och dessa fortgår under 2015. Kommunstyrelsen
kommer att följa upp de fem kvarvarande uppdragen i samband med vårbokslut, delårsbokslut och årsbokslut 2015.
För en sammanställning av samtliga uppdrag samt respektive nämnds kommentar kring utdelat uppdrag, se sidan 43.
Totalt har nämnderna brutit ned de prioriterade målen
i 48 åtaganden som på olika sätt har bidragit till utvecklingen av kommunens verksamheter. Flera åtaganden är
fleråriga och fortsätter således under 2015, vilket kan förklara att 26 åtaganden redovisas som pågående i nämndernas årsredovisningar. 16 åtaganden redovisas som avklarade
och sex avviker.
De nämnder som redovisar avvikande åtaganden är
kultur- och fritidsnämnden (åtagande om att vara en aktiv
part i konstnärlig utsmyckning av det offentliga rummet, åtagande om att utveckla kommunens kultur- och
fritidsanläggningar till moderna tillgängliga och attraktiva mötesplatser som tillgodoser invånarnas behov), utbildningsnämnden (åtagande om att utifrån ekonomi och
kvalitet pröva dess verksamheter mot alternativ entreprenad/köpt verksamhet, åtagande om att verka för att de
av nämnden antagna riktlinjerna för integration av nya
svenskar implementeras), socialnämnden (åtagande om att
införa lagen om valfrihetssystem i två verksamheter) samt
vård- och äldreomsorgsnämnden (åtagande om att i samarbete med tekniska nämnden minska körsträckor i kommunens interna personbilspark med fem procent).
I samband med dialog kring årsbokslutet med förvaltningarna framför kultur- och fritidsförvaltningen och
socialförvaltningen att avvikande åtaganden kommer att
omhändertas under 2015. Utbildningsförvaltningen och
vård- och äldreomsorgsförvaltningen framför att åtagandena inte kommer att arbetas med under 2015, vilket bland
annat förklaras av att åtagandena inte längre är aktuella.
Trots insatser och aktiviteter inom ramen för åtaganden är
det några indikatorer som utvecklas i fel riktning:
• Kommunens näringslivsranking
• Andel elever som känner trivsel och trygghet i skolan,
årskurs 2 grundskolan
Uppföljning av nämndernas
internkontroll under året
• Andel elever som är nöjda med kunskap och lärande,
årskurs 2 grundskolan
Samtliga nämnder, förutom miljöskyddsnämnden, har haft
internkontrollplan under 2014. I samband med
Vad gäller indikatorerna ovan utgår bedömningen om att
de utvecklas i fel riktning utifrån att värdeförändringen har
27
Uppföljning av styrning
varit negativ de senaste två åren. Detta behöver dock inte
innebära att indikatorns utveckling är negativ sett ur ett
längre perspektiv. Förändringen kan vara inom vad som
anses vara normal variation. Indikatorerna som berör elever
(två stycken) ligger samtliga på en relativt bra grundnivå,
men utvecklingen de senaste två till tre åren är nedåtgående.
Det är även några indikatorer som bör bevakas så att inte
utveckling sker i fel riktning:
• Medborgarnas upplevelse av hur tryggt det är i kommunen
• Medborgarnas nöjdhet med bostadssituationen
• Medborgarnas upplevelse av infrastrukturen
• Andel elever som känner trivsel och trygghet i skolan,
årskurs 5 och 8 grundskolan
• Andel elever som är nöjda med sin skolmiljö, årskurs 5
grundskolan
• Andel elever som är nöjda med kunskap och lärande,
årskurs 5 grundskolan
• Antalet brott
• Företagsklimatet enligt nöjd-kund-index
• Antal verksamheter som omfattas av lagen om valfrihet
system
• Antal resor med kollektivtrafiken
• Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan
28 MÅLUPPFYLLELSE
Vad gäller indikatorerna ovan utgår bedömningen om att
de bör bevakas från att värdet har utvecklats negativt under
året som har varit. Detta behöver dock inte innebära att indikatorns utveckling är negativ sett ur ett längre perspektiv.
Förändringen kan vara inom vad som anses vara normal variation. Indikatorn ”antalet brott ska minska” kan vara svår
för kommunen att påverka, eftersom kommunen inte ”äger”
frågan. Kommunen kan emellertid vidta trygghetsskapande
åtgärder som kan bidra till att antalet brott minskar.
För flera av de indikatorer som hör till de prioriterade
målen ”I Alingsås skapar vi goda livsmiljöer genom långsiktigt hållbar utveckling” samt ”I Alingsås minskar vi vår
miljöpåverkan genom energieffektiv omställning” finns
inte bra mätmetoder utarbetade. Därför bör indikatorerna
under dessa mål ses över.
Sammanfattningsvis görs bedömningen att kommunens
verksamheter på olika sätt har bidragit till utvecklingen av
kommunen inom ramen för de prioriterade målen.
Personalredovisning
Personalkostnaden utgör 53,7 procent av kommunens
totala kostnader. Det innebär att personalekonomiska aspekter är en avgörande del för att kunna påverka styrningen
av verksamheten. Syftet med denna personalredovisning är
att synliggöra organisationens personalpolitiska förutsättningar. Dessa torde utgöra en betydande faktor för organisationens möjligheter att uppnå goda resultat och utvecklas
mot de mål som fastställts av kommunfullmäktige.
I kommunens personalpolicy tar kommunen ställning
för hur kommunen ska förhålla sig till sex strategiska områden och hur dessa ska utvecklas i ett långsiktigt perspektiv.
I kommunens flerårsstrategi finns fastställda mål för hur
verksamheten ska utvecklas under mandatperioden. Denna
personalredovisning utgår från personalpolicyns sex områden och återkopplar framförallt mot två av de indikatorer
som är kopplade till de övergripande målen:
1. Kvalitén i relation till redovisad kostnad ska öka
2. Nöjd medarbetarindex ska höjas
Medarbetarskap
Kommunen fick under 2014 ett nytt och gemensamt samverkansavtal. Det har gett kommunen möjlighet att sätta
samverkan och delaktighet i verksamhetsutvecklingen i
fokus och därmed förbättra samverkansprocessen på alla nivåer. Under 2014 har detta bland annat inneburit att för-
valtningarna utbildats i det nya samverkansavtalet och att
man påbörjat en översyn av förvaltningarnas samverkansavtal.
Kommunstyrelsen gav under 2012 kommunledningskontoret i uppdrag att samordna arbetet med att utveckla
och effektivisera kommunens schema- och bemanningshantering. De övergripande målen är att effektivisera vikariehanteringen, minska andelen timavlönade och ge
tillsvidareanställd personal möjlighet att välja sysselsättningsgrad till den nivå de önskar. Tanken är att det på sikt
ska bidra till ökad kontinuitet för brukare, barn och elever
samtidigt som det ska bidra till att det ska vara attraktivt att
vara anställd i Alingsås kommun. Uppdraget ska vara slutfört under 2015. Under 2014 har kommunen organiserat
en gemensam funktion för vikariebemanning och arbetat
vidare med införandet av ett nytt schemaläggningssystem.
Införandet av önskad sysselsättningsgrad har inom vården
och omsorgen avstannat på grund av att kommunen inte
kunnat uppnå de avtalsmässiga förutsättningar som krävs
för att arbeta vidare med frågan. Målet att på sikt införa
önskad sysselsättningsgrad kvarstår, men vägen dit bedöms
bli längre än vad som inledningsvis uppskattades. Att åstadkomma dessa förändringar innebär samtidigt att stora delar
av organisationen måste lära om och arbeta på nya sätt. Det
är en utmaning som kräver ett långsiktigt perspektiv, uthållighet och löpande kommunikation.
29
Personalredovisning
Utveckling av antalet
anställningar 2010–2014
Antal
3000
2500
2814
2794
2839
2818
2817
2566
2547
2594
2577
2593
343
372
327
302
2010
2011
2012
2013
2000
1500
1000
500
409
0
•
•
•
2014
Tillsvidareanställningar
Årsarbetare (tillsvidareanställningar)
Visstidsanställningar
Fördelning av
frånvarotid 2014,%
18,7
35,5
2,5
3,8
29,6
•
•
•
Semester
Ferie/uppehåll
Sjukdom
9,8
•
•
•
Föräldraledighet
Vård av sjukt barn
Övrig frånvaro
Fördelning av
arbetad tid 2014,%
0,7
11,8
1,7
85,7
•
•
Månadslön
Timlön
•
•
Fyllnadstid
Övertid
30 MÅLUPPFYLLELSE
Personalförsörjning
Den 1 november 2014 var antalet tillsvidareanställningar i
kommunen 2 817 stycken fördelat på 2 799 medarbetare.
Av grafen nedan kan konstateras att antalet tillsvidareanställningar ligger på samma nivå med tidigare år. Däremot
ökar antalet visstidsanställda i förhållande till föregående
år. Antalet visstidsanställda uppgick 2014 till 409 stycken.
Motsvarande siffra var 2013, 302 visstidsanställningar.
Barn- och ungdomsförvaltningen står för den största ökningen av visstidsanställda. De främsta orsaken bedöms
vara utökat elevunderlag inom de lägre årskurserna samt
den nya skollagens krav på lärarlegitimation, vilket innebär
visstidsanställning innan legitimationen erhålls.
Tillgången på arbetskraft har generellt varit god. Brist på
ingenjörer och arkitekter påverkar kommunens möjligheter att rekrytera inom de tekniska områdena. Vid Barn- och
ungdomsförvaltningen är det fortsatt svårt att rekrytera förskollärare, fritidspedagoger och MA- och NO-lärare. Vidare har antalet sökande till lediga enhetschefstjänster inom
social- och vård- och äldreomsorgsförvaltningarna minskat samtidigt som tillgången på socialsekreterare minskat.
Dessa signaler hanteras delvis genom att prioritera grupperna i löneöversyn.
Kommunen har under året startat projektet ”Arbetsgivarmärke 2016”. Syftet med projektet är att se över
möjligheterna att stärka kommunens varumärke på arbetsmarknaden. Under 2014 har projektet definierat kommunens ”nuläge” och påbörjat arbetet med en gemensam
värdegrund. Kommunen har därutöver även 2014 deltagit
i ett GR-gemensamt projekt som syftar till att öka dialogen
med och förbättra rekryteringskraften gentemot studenter
inom de akademiska yrkena. Arbetet har varit inriktat emot
att tillsammans med högskola och universitet etablera arenor där den kommunala sektorn inom GR kan möta studenter och marknadsföra kommunen som arbetsgivare.
Arbetstidens fördelning
Av den totala tid arbetsgivaren disponerar utifrån ingångna
anställningsavtal utgjordes 76,9 procent av faktiskt arbetade timmar medan 23,1 procent var frånvaro. Uppdelningen av frånvaron i olika orsaker redovisas till vänster.
Av den totala frånvaron är det egentligen bara sjukfrånvaron som arbetsgivaren i någon mån kan påverka. Detta
pekar på att ett fortsatt arbete med att sänka sjukfrånvaron
är en fråga som behöver fortsatt uppmärksamhet.
Drygt 14 % utgörs av arbetstid utförd av timavlönade,
övertid och fyllnadstid. Det motsvarar ca 300 årsarbetare.
Om semestervikarier räknas bort motsvarar det knappt 200
årsarbetare.
Medelålder och snitt sysselsättningsgrad per personalgrupp (tillsvidareanställda)
Personal-
Personalgrupper
fördelning
Administration
Medel-
Snitt syssel-
åldersättningsgrad
12%49,9 96%
Kultur, turism och fritidsarbete
3%
45,4
83%
Skol- och barnomsorgsarbete
35%
48,1
94%
Socialt och kurativt arbete
5%
46,5
95%
Teknikarbete
6%
47,7
96%
Vård- och omsorgsarbete m m
40%
45,5
89%
Kvinnor
82%47,0 91%
Män
18%47,2 95%
Totalt
Detta visar att det finns ett utrymme för en högre grundbemanning. Genom projektet Smartare bemanning finns
förutsättningar för att minska andelen timavlönade och på
sikt medverka till en högre grundbemanning. Detta förväntas också bidra till en bättre kontinuitet gentemot brukarna.
Personalomsättning
Personalomsättningen enligt Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) definition är 4,1 procent1, vilket är en
minskning sedan föregående år. Precis som föregående år
visar personalomsättningen på en låg siffra och indikerar en
grundläggande stabilitet i organisationen.
Under året skedde 47 konverteringar varav Vård- och äldreomsorgsförvaltningen och Socialförvaltningen stod för merparten. Konverteringarna hanteras som en naturlig del av
personalplaneringen. Vidare har 86 medarbetare under 2014
gått i pension och 47 tillsvidareanställda som kvarstår
i tjänst mellan 65 och 67 års ålder.
1) Personalomsättningen beräknas enligt följande: Tillsvidareanställda som
slutat i kommunen exklusive pensionsavgångar dividerat med genomsnittligt antal tillsvidareanställda under året.
Anställda fördelade efter
sysselsättningsgrader
Den 1 november 2014 arbetade 31,1 procent av de tillsvidareanställda deltid, ca 91 procent av dessa var kvinnor.
Det är i princip oförändrat jämfört med föregående år.
Ett av de övergripande målen med projekt Smartare bemanning är att sysselsättningsgraderna ökar inom projektets berörda verksamheter. Eftersom de avtalsmässiga
förutsättningarna saknas i dagsläget har målet inte kunnat
uppnås under 2014.
100%47,1 92%
Löner 2014
2014 års löneöversyn har i kombination med låg inflation
inneburit en positiv reallöneutveckling för medarbetarna
i Alingsås kommun. Lokala prioriteringar har under året
gjorts för lärare inom Barn- och utbildningsförvaltningen,
enhetschefer inom Vård- och äldre-omsorgsförvaltningen
och Socialförvaltningen samt arkitekter och ingenjörer.
Detta har påverkat den totala utfallsnivån för dessa grupper.
Arbetsmiljö och hälsa
Det övergripande arbetsmiljömålet i Alingsås kommun är att
tillsammans skapa en god arbetsmiljö för alla arbetstagare,
vilket innebär att ingen medarbetare ska behöva skadas, förolyckas, bli sjuk eller utsättas för våld eller hot i sitt arbete2. Av
den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljö2) Ur Alingsås kommuns arbetsmiljöpolicy
Löneutveckling och inflation
2014
2013
2012
2011
2010
–0,5
•
•
0,0
0,5
Reallöneökning
1,0
•
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5 %
Löneökning i Alingsås kommun
Inflation enligt SCB
Diagrammet ovan grundar sig på Sveriges Kommuner och
Landstings beräkning av reallön med 1 som utgångsvärde;
löneökning/inflation = reallön.
31
Personalredovisning
arbetet framgår att arbetsmiljöarbetet i huvudsak fungerat
väl. Kommunen som helhet kan förbättra rutinerna avseende
skriftlig uppgiftsfördelning samt genomförande av den fysiska arbetsmiljöronden.
Under 2014 genomfördes en enkätundersökning bland
alla månadsavlönade medarbetare. Enkäten ligger till grund
för handlingsplaner och åtgärder inom arbetsmiljön såväl
som för värdet av Nöjd Medarbetarindex (NMI). NMI
är en indikator i styrmodellen som är kopplad till målet:
I Alingsås kommun bygger välfärden på god service, hög
kvalitet och tillgänglighet. I flerårsstrategin framgår att indikatorn NMI ska höjas. Enkäten använder en skala på 1
till 5 som NMI-måttet korresponderar mot. Svarsfrekvensen för 2014 års mätning för kommunen uppgick till 81,7
procent, vilket är en kraftig ökning jämfört föregående år.
NMI blev oförändrat mellan år 2013 till 2014. Det innebär att målet att öka NMI inte har uppnåtts. För att åstadkomma en ökning måste arbetet med att påverka NMI
bedrivas långsiktigt och med stor uthållighet, vilket också är
syftet med kommunens systematiska arbetsmiljöarbete. Den
höga arbetsbelastningen inom skolan samt bland bistånds-
handläggare och chefer behöver ges fortsatt uppmärksamhet.
På det totala måttet för NMI förefaller kvinnorna vara något
nöjdare jämfört med männen.
I de sammanhang vi har möjlighet att jämföra Hållbart
medarbetarengagemang 3 (HME) med andra kommuner så
avviker inte Alingsås kommun märkbart.
Sjukfrånvaro4
Enligt lagen om kommunal redovisning är kommuner
skyldiga att i sju nyckeltal redovisa uppgifter om sjukfrånvaro i årsredovisningen, vilka redovisas nedan.
Den totala sjukfrånvaron har ökat under 2014 jämfört
med föregående år. I likhet med föregående år är den totala sjukfrånvaro högst i åldersgruppen 50 år eller äldre.
Däremot har sjukfrånvaron för denna åldersgrupp minskat
något sedan föregående år. Inom åldersintervallet över 50
år återfinns sjukfrånvaron främst i yrkesgrupperna undersköterskor inom Vård- och äldreomsorgsförvaltningen samt
förskolelärare inom Barn- och ungdomsförvaltningen.
Den största ökningen av sjukfrånvaron återfinns inom
åldersgruppen 29 år eller yngre. Av sjukfrånvaron i denna
gruppering framträder yrkena undersköterskor, koordinatorer, biståndshandläggare- och socialsekreterare.
Utveckling av Nöjd medarbetarindex, NMI
Område
2013
2014
3) Frågor ställs i kommunens medarbetarenkät om Hållbart medarbetarengagemang avseende motivation, styrning och ledarskap.
Enkätfrågorna är utformade av SKL och möjliggör jämförelser
mellan olika kommuner och landsting.
MänKvinnor
HME – Motivation
4,0
4,1
4,1
4,1
HME – Ledarskap
3,9
4,0
4,0
4,0
HME – Styrning
4,1
4,1
3,9
4,1
Attraktiv arbetsgivare
3,33,43,33,4
Medarbetarskap
3,73,53,33,5
Arbetsbelastning
3,1 3,13,23,0
Mångfald
4,24,2 4,14,2
NMI
3,73,73,73,8
4) Från och med 2013 ingår även timavlönades sjukfrånvaro i
kommunens årsredovisning. Genom att även inkludera de timavlönade följer kommunen SKL:s anvisningar för beräkning av den
obligatoriska sjukfrånvarostatistiken och siffrorna blir samtidigt
jämförbara med flertalet övriga kommuner.
Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron i % av ordinarie arbetstid 5
Total sjukfrånvaro varav långtidsjukfrånvaro (>59) dagar)
Långtidssjukfrånvaro (>59 dagar) 2012
2013
2014
Diff 13–14
Diff i %
4%
5,7
6,3
6,5
0,3
40,1
44,1
45,9
1,8
4%
2,3
2,8
3,0
0,2
8%
Total sjukfrånvaro, kön Kvinnor 6,1
6,9
7,2
0,3
4%
Män 4,1
3,9
4,1
0,2
4%
Total sjukfrånvaro, åldersindelad 29 år eller yngre 3,7
3,9
5,6
1,7
30–49 år 5,8
6,3
6,5
0,2
45%
3%
50 år eller äldre 6,2
6,9
6,8
–0,1
–1%
5) Redovisningen omfattar all personal oavsett anställningsform. Uppdragstagare och förtroendevalda
ingår inte. Ordinarie arbetstid avser arbetstid enligt kollektiv- eller annat avtal mellan arbetsgivaren och den
anställde. I ordinarie arbetstid räknas inte övertid, mertid, ledig tid under lördag eller helgdagar och ledig tid
som infaller under den anställdes ordinarie arbetstid. Frånvaroorsaker som saknar ekonomiska värden
under ledighetstiden räknas ej som ordinarie arbetstid.
32 MÅLUPPFYLLELSE
Det finns ingen ensidig förklaring till utvecklingen av
sjukfrånvaron. Ökningen av sjukfrånvaron är inte enbart
isolerat till Alingsås kommun utan följer den nationella
trenden. En röd tråd när det gäller diagnoser vid sjukfrånvaro är en ökad psykisk ohälsa.
Eftersom det inte finns en ensidig förklaring till sjukfrånvaron behöver arbetet med att sänka sjukfrånvaron ske på
flera olika plan. Mer fokus behöver ägnas åt den psykosociala arbetsmiljön samt att fortsätta arbetet med att undanröja risker i arbetet. Det innebär bland annat att det är viktigt att upptäckta och utreda tidiga tecken på ohälsa, uppmärksamma sjukfrånvaro överstigande fyra sjuktillfällen,
tillämpning av en effektiv rehabilitering samt vid behov
erbjuda stöd hos Företagshälsovården.
Vid en längre sjukfrånvaro är det fortsatt viktigt med
en effektiv rehabilitering där samverkan med olika aktörer
såsom Försäkringskassan och sjukvården är viktiga framgångsfaktorer. Genom den överenskommelsen som finns
mellan Alingsås kommun och Försäkringskassan kommer
arbetet med medarbetare som är sjukskrivna mer än ett år
att ges särskilt fokus.
Under 2015 kommer utbildningsprogrammet inom arbetsmiljöområdet förstärkas för chefer och skyddsombud
i syfte att öka kunskap- och fortsätta skapa samsyn i arbetsmiljöarbetet.
Upprepad sjukfrånvaro
Samtidigt som långtidssjukfrånvaron ökar har även andelen personer med sex eller fler sjukfrånvarotillfällen ökat
jämfört med föregående år. Ökningen av personer med
sex frånvarotillfällen eller fler har främst skett inom Vårdoch äldreomsorgsförvaltningen och återfinns inom yrkesgrupperna för undersköterska och vårdbiträden. Även
yrkesgruppen förskolelärare har en hög frekvens av sex
%
Upprepad sjukfrånvaro
6
5
5,0
4,3
4,7
5,4
4,4
sjukfrånvarotillfällen eller fler, men däremot har inte denna
yrkesgrupp ökat i år utan förefaller ha stabiliserat sig.
Barn- och ungdomsförvaltningen har under 2014 infört
projekt för korttidssjukskrivna tillsammans med företagshälsovården. Under hösten 2014 har även Försäkringskassan involverats i Barn- och ungdomsförvaltningens projekt
kring korttidsfrånvaron inom förskolan.
Det finns en indikation på att projektet påverkar sjukfrånvaron, men en fördjupad utvärdering behöver göras under
2015 kring effekterna av projektet.
Upprepad sjukfrånvaro behöver ägnas fortsatt uppmärksamhet i arbetsmiljöarbetet och faktorerna bakom ökningen kommer att analyseras för att bromsa utvecklingen.
Psykisk ohälsa
Enligt Försäkringskassans statistik står psykisk ohälsa för
ca 46,7 procent av diagnoserna när det gäller kommunens
medarbetare som är sjukskrivna med läkarintyg, vilket innebär en ökning i förhållande till förgående år. Utvecklingen
mot allt fler sjukskrivningar till följd av psykisk ohälsa följer en samhällstrend då stressliknande besvär, depression och
ångest ligger bakom allt fler av de ökande antalet sjukfall i
landet. Det saknas fortfarande kunskap om varför de psykiska diagnoserna ökar. Enligt en ny studie från Försäkringskassans löper personer som arbetar inom vård, skola och
omsorg (s k kontaktyrken) högre risk att påbörja ett sjukfall
med psykiska diagnoser än andra.6 Detta mönster återfinns
även i Alingsås kommun.
6) http://www.forsakringskassan.se/press/pressmeddelanden/pressmeddelande_2013/sjukskrivningar_och_psykiska_diagnoser_ny_
rapport
Rehabilitering
För att stimulera arbetsgivare till att arbeta med arbetsplatsnära utredningar har arbetsgivaren sökt bidrag för arbetsplatsnära stöd hos Försäkringskassan. 59 ansökningar
har beviljats och betalats ut under 2014 till Alingsås kommun. Det är för tidigt att uttala sig om vilka effekter insatserna har fått. En uppföljning av utförda insatser från
företagshälsovården avseende arbetsplatsnära stöd kommer
att genomföras under 2015.
4
Sjuklönekostnader
3
2
1
0
2010
2011
2012
2013
2014
Tillsvidareanställda med 6 eller fler sjukfrånvarotillfällen i % av totala antalet tillsvidareanställda.
2014 utgjorde sjuklönekostnaderna 2,2 procent av de totala lönekostnaderna, vilket är en ökning med 0,28 procentenheter jämfört med 2013. Sjuklönekostnaderna
utgjorde år 2014 drygt 17 miljoner kronor.
Sammanfattningsvis innebär den ökade sjukfrånvaron
att personalens ohälsa behöver sättas i fortsatt fokus, vilket
innebär att ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete är grunden för att förebygga ohälsa.
33
Personalredovisning
Övrig statistik relaterad till sjukfrånvaro
Jämställdhet och mångfald
Arbetsskador
Under 2014 ökade antalet arbetsskador från 135 till 149
stycken. Ca 23 procent av det totala antalet arbetsskador
resulterade i sjukskrivning. De vanligast förekommande arbetsskadorna var fallskador (17 %) och att man skadats av
annan person (23 %).
Ökningen av anmälda arbetsskador kan vara kopplat till
ökad kännedom om anmälningsrutiner inom kommunen.
I medarbetarundersökningen som genomfördes 2014
framgår att medarbetarna har en positiv inställning till
mångfald på arbetsplatsen och för att öka medvetandet
kring mångfaldsfrågorna ingår även utbildningsinsatser i
kommunens ledarprogram. Det innebär att förutsättningar
att påverka dessa frågor är tillfredställande. Trots detta kan
konstateras att ca 81 % av det totala antalet anställda utgörs
av kvinnor, vilket innebär att könsfördelningen är relativt
konstant i förhållande till tidigare år.
Under 2014 antog Alingsås kommun en länsövergripande strategi, Jämställt Västra Götaland 2014–2017.
Kommunledningskontoret har fått i uppdrag att ta fram en
handlingsplan, vilket kommer att genomföras 2015.
Löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskade
under 2014. Detta är ett resultat av de satsningar som gjordes i 2014 års löneöversyn. I löneöversynen prioriterades enhetschefer inom Vård- och äldreomsorgsförvaltningen och
Socialförvaltningen samt lärare inom Barn- och ungdomsförvaltningen. Dessa områden är till stor del kvinnodominerade.
Trots den positiva utvecklingen som ses i diagrammet på
vänster sida, finns det fortfarande skillnader mellan könen
både avseende median- och medellön. Skillnaden kan delvis hänföras till val av yrke där män och kvinnor återfinns
inom olika typer av befattningar och områden.
För att belysa eventuella osakliga löneskillnader mellan
könen genomförs årligen en lönekartläggning7. I kartläggningen identifierades osakliga löneskillnader för sex kvinnodominerade yrkesgrupper. Detta motiverar behovet av
fortsatta satsningar inom området.
Arbetet med att minska osakliga löneskillnader är ett
långsiktigt arbete. Utöver löneutveckling behöver kommunen arbeta vidare för att få en jämnare könsfördelning
inom respektive yrkesgrupp.
Previa personalvårdsprogram
Previa är ett personalvårdsprogram där medarbetare i
Alingsås kommun kan få stöd upp till fem samtal per person och år. Medarbetare kan kontakta Previa när man upplever arbetsrelaterade eller privata problem som riskerar
att påverka arbetsförmågan. Under 2014 hanterade Previa
161 ärenden från medarbetare, vilket är en ökning med 47
ärenden jämfört med föregående år.
Av ärendena till Previa är majoriteten (74 %) av privat
karaktär. De vanligast förekommande privatrelaterade frågorna rör parrelationsproblem följt av frågor kring föräldraskap. Avseende de arbetsrelaterade frågorna rör de främst
arbetsrätt samt hot och våld i arbetet.
Ur ett arbetsgivarperspektiv är bedömningen att personalvårdsprogrammet på lång sikt ger positiva effekter. Ett
ärende som snabbt avhjälps genom konsultation är en vinst
i förhållande till att ett problem växer och i sämsta fall påverkar både arbets- och privatliv.
Tabell 4. Tabellen jämför fördelningen av ärenden hos
personalstödsprogrammet mellan 2013 och 2014.
Typ av Procentuell
ärendefördelning
2013
2014
Arbetsrelaterad
2426
Privatrelaterad
7674
Totalt
100100
Antal sjukdagar per
tillsvidareanställd
Kr
Medianlön män/kvinnor och
medianlöneskillnad
30000
25145
30
26,6
25
20
23,5
25475
26340 26955
25000
20000
22655 23255
24115
24832
2123
27200
25420
19,2
16,5
15
15000
14,9
10000
10
5000
2490
2220
2225
2010
2011
2012
5
1780
0
0
2010
2011
2012
34 MÅLUPPFYLLELSE
2013
2014
•
Män
•
Kvinnor
•
2013
2014
Medianlöneskillnad
Ledarskap
Kommunens ledarutvecklingsprogram ska utgöra ett stöd
för kommunens chefer och innehållet anpassas därför till
aktuella behov. Ledarutvecklingsprogrammet består av två
obligatoriska steg och ett antal öppna föreläsningar. 23 av
kommunens ledare har under året deltagit i något av de
obligatoriska stegen i kommunens gemensamma ledarutvecklingsprogram.
Under 2014 antogs en ny ledningsfilosofi med lönekriterier för chefer, vilket innebär en ökad samsyn på ledarens roll i Alingsås kommun. Ledningsfilosofin kommer att
ligga till grund för en översyn av kommunen ledarutvecklingsprogram.
I medarbetarenkäten som genomfördes under hösten 2014
ökade medelvärdet på ledarskapet inom kommunen från
3,9 till 4,0 på en femgradig skala. Det visar att medarbetare i
Alingsås kommun är nöjda med sina chefer.
Nedanstående tabell visar genomsnittligt antal anställda
per chef vid kommunens förvaltningar. Totalt har anställda
per chef ökat. Ökningen har främst skett inom Barn- och
ungdomsförvaltningen, Vård- och äldreomsorgsförvaltningen och Socialförvaltningen. Förutsättningarna för att
utöva ledarskap är redan i detta perspektiv olika. Antalet
underställda medarbetare påverkar förutsättningarna för
ledarskapet och frågan bör därför analyseras och värderas i
det systematiska arbetsmiljöarbetet för chefer. Under 2014
har kommunens gemensamma arbetsmiljögrupp påbörjat
en översyn över hur arbetsmiljöarbetet för chefer kan utvecklas och detta arbete fortsätter också under 2015.
Median-/medellön för tillsvidareanställd personal
den 1 november 2014
Förutsättningar för ledarskap
i Alingsås kommun
2013
10:e
90:eMedelMedianpercentil Medianpercentil
lön
Förvaltning
Kvinnor
24 865
21 378
25 420
33 020
26 780
Män
26 995
21 235
27 200
36 832
28 591
21 373 25 830 33 975
27 116
Totalt
25 253
Medel-/medianlönerna är beräknade på grundlönen inklusive
lönetillägg. Medianlön anger den heltidslön som ligger i ”mitten”
av alla löner.
8
7) Lönekartläggningen omfattar enbart tillsvidareanställda och
bygger på resultatet av 2014 års löneöversyn.
8) Medianlön anger den heltidslön som ligger i ”mitten” av alla löner.
9) Tillsvidare- och visstidsanställningar.
10) Med chef definieras i detta sammanhang en ledare med samt
liga delar av ekonomi-, personal-, och verksamhetsansvar.
Anställda per chef
Kommunledningskontor6
Teknisk förvaltning
6
Samhällsbyggnad9
Miljöskyddskontor22
Kultur- och fritidsförvaltning
16
Barn- och ungdomsförvaltning
32
Utbildningsförvaltning21
Vård- och äldreomsorg
28
Socialförvaltning25
Total22
Tabellen visar genomsnittligt antal anställda9/chef10 i november
2014.
35
Personalredovisning
Kompetensförsörjning
Kommungemensamma kompetensutvecklingsåtgärder
samordnas av kommunledningskontoret. Under 2014 deltog cirka 750 medarbetare i de utbildningar som kommunledningskontoret anordnade under året. Dessa
utbildningar har bland annat innefattat introduktionsutbildning för nyanställda, skyddsombudsutbildning,
utbildning i verksamhetsstödjande IT-system, projektled-
36 MÅLUPPFYLLELSE
ningsmetodik, rökavvänjning, stresshantering, mediahantering och den nya styrmodellen.
Andra åtgärder inom ramen för kompetensförsörjning
som genomförts under året är bland annat vidareutveckling av kommunens gemensamma utbildningsprogram
samt implementering av riktlinjer avseende kompetens-
Sammanställning av indikatorer
I Alingsås finns goda möjligheter till
arbete och företagande
= Indikatorn är oförändrad eller går i rätt riktning.
= Indikatorn är under bevakning.
Medborgarnas upplevelse av
arbetsmöjligheterna i kommunen
ska förbättras
= Indikatorn utvecklas i fel riktning.
I Alingsås är det tryggt, säkert och
välkomnande
49
46
47
Kommunstorlek 30 000–49 999
50
51
49
Källa: SCB:s medborgarundersökning, index NRI-skala 1–100
201420132012
Antal registrerade under året
60
63
58
Medel riket
61
61
60
Kommunstorlek 30 000–49 999 inv.
59
58
57
229
223
Kommunens näringslivsranking
ska förbättras
201420132012
Ranking
Andelen elever som känner trivsel
och trygghet i skolan ska öka
251
Källa: Futurum och Bolagsverket
Källa: SCB:s medborgarundersökning, index 1–100
555352
Medel riket
201420132012
Alingsås
Alingsås
Antalet nystartade/nyetablerade
företag ska bli fler
Medborgarnas upplevelse av
hur tryggt det är i kommunen
ska förbättras
201420132012
i.u. = ingen uppgift
173153 116
Källa: Svenskt Näringsliv, kommunranking
201420132012
FörskolaAlingsås
98
98
u.s.
Medel Göteborgsregionen
98
97
u.s.
Åk 2
Alingsås
94
95
96
Medel Göteborgsregionen
93
93
95
Åk 5
Alingsås
91
93
92
Medel Göteborgsregionen
93
93
93
Åk 8
Alingsås
90
93
91
Medel Göteborgsregionen
90
91
89
Gymn åk2 Alingsås
90
89
90
Medel Göteborgsregionen
90
91
89
2014
2013
2012
Antal anmälda brott
3 941
3 466
3 518
Självförsörjningsgraden ska öka
%
Alingsås
201420132012
i.n.u. 80,11%80,30%
Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, Antal förvärvsarbetande (dagbefolkning) per kommun 2007–2012
Källa: Gemensam enkätundersökning
Göteborgsregionens skolor, (index 1–100)
Antalet brott ska minska
Källa: Statistik hämtad från Brottsförebyggande rådet (bra.se)
Befolkningsmängden ska öka
Antal
2014
2013
2012
39 164*38 630 38 355
*Antal invånare per den 30 november, källa SCB.
37
Sammanställning av indikatorer
I Alingsås finns det attraktiva
boendemöjligheter
Antalet nybyggda bostäder av
olika upplåtelseform och storlek
ska bli fler
Medborgarnas nöjdhet med
bostadssituationen i kommunen
ska förbättras
201420132012
201420132012
Alingsås
545856
Totalt
161 113122
Medel riket
56
57
58
varav flerbostadshus
Kommunstorlek 30 000–49 999
56
57
58
Källa: SCB:s medborgarundersökning, index NRI-skala 1–100
114
82
92
därav bostadsrätter
61
68
61
därav hyresrätter
53
14
31
47
31
30
varav småhus
Medborgarnas nöjdhet med att
Källa: Samhällsbyggnadsförvaltningen
bo och leva i kommunen ska
bibehållas eller förbättras
Alingsås
201420132012
686866
Medel riket
61
59
60
Kommunstorlek 30 000–49 999
62
62
61
Källa: SCB:s medborgarundersökning, index NRI-skala 1–100
I Alingsås råder god ekonomisk
hushållning grundad på
effektiv resursanvändning
Kvalitén i relation till redovisad
kostnad ska öka
Nettokostnaderna ska inte öka
snabbare än summan av skatteintäkter och statsbidrag
Källa: Kolada
20142013 2012
%
FÖRSKOLA
%
20142013 2012
1,74,4 0,5
Verksamhetens nettokostnad
inkl finansnetto
i.n.u.
i.n.u.
19
–7,00%
21
–6,70%
i.n.u.
190
221
i.n.u.
i.n.u.
0,30%
–1,20%
–1,50%
–4,00%
45
37
i.n.u.
78
61
7,30%
173
59
4,90%
i.n.u.
11,00%
24,50%
Källa: SKL Öppna jämförelser
Skatteintäkter och generella
statsbidrag
GRUNDSKOLA
Effiktivitetstal Ranking
Avvikelse från standardkostnad
i.n.u.6,00% 7,50%
1,7
5,0
–0,1
Beräkning av summan skatteintäkter och generella statsbidrag i förändring från föregående år respektive verksamhetens nettokostnad (inklusive
finansnetto) i förändring från föregående år.
GYMNASIESKOLA
Ranking andel elever som
slutför inom 4 år
Andel som slutför jämfört
med modellber.
Avvikelse från standardkostnad
Källa: SKL Öppna jämförelser
Ekonomiskt resultat ska uppgå till minst 2%
av skatteintäkter och statsbidrag
ÄLDREOMSORG
Ranking hemtjänst
Ranking särskilt boende
Avvikelse från standardkostnad
%
20142013 2012
Källa: Socialstyrelsen Öppna jämförelser
Alingsås
2,12,1 2,7
Källa: Kolada
Andelen verksamhet som sker
på entreprenad och/eller i köpt
verksamhet ska öka
Alingsås
INDIVID- OCH
FAMILJEOMSORG
Avvikelse från standardkostnad
Källa: Kolada
Årets investeringar ska självfinansieras genom
resultat och avskrivningar
20142013 2012
i.u.15,0 14,0
%
20142013 2012
Alingsås
101,666,7 115,5
Källa: SCB Räkenskapssammandrag
38 MÅLUPPFYLLELSE
I Alingsås bygger välfärden på
god service, hög kvalitet och
tillgänglighet
Nöjd-medarbetar-index
ska höjas
20142013 2012
Alingsås
Medborgarnas upplevelse av
bemötande och tillgänglighet
i kommunen ska förbättras
Alingsås
Källa: Medarbetarundersökning Alingsås kommun,
genomförd av personalavdelningen
20142013 2012
5858 59
Medel riket
57
57
56
Kommunstorlek 30 000–49 999
56
54
55
Källa: SCB:s medborgarundersökning, index NMI-skala 1–100
Alingsås
i.n.u.59 58
Medel riket
i.n.u.
GR-snitt
i.n.u.64 63
67
70–80
66
70–80
20142013 2012
med valmöjlighet
insikt – en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning
6
6
5
Antalet verksamheter som
omfattas av lagen om valfrihetssystem ska bli fler
Källa: SKL Öppna jämförelser. Företagsklimat 2011,
20142013 2012
Antalet kommunala tjänster som
omfattas av LOV Fysisk tillgänglighet i kommunen
ska förbättras
Antalet kommunala tjänster med
valmöjligheter ska bli fler
Antalet kommunala tjänster
20142013 2012
Högt betyg enligt SKL:s bedömning
I Alingsås finns det valfrihet och
självbestämmande
Företagsklimatet enligt nöjdkund-index ska förbättras
3,73,7 3,8
2
2
1
20142013 2012
Alingsås
62i.u. i.u.
Medel riket
46
i.u.
i.u.
Medel GR, de som mätt
61
i.u.
i.u.
Källa: Kolada, ny mätning fr o m 2014, källa: kollalaget.mfd.se
39
Sammanställning av indikatorer
I Alingsås utvecklas vården och
omsorgen för individens behov
Nöjd-kund-index inom
Nöjd-kund-index inom hemtjänsten
äldreboende ska höjas
ska höjas
201420132012
201420132012
Alingsås
949389
Alingsås
898786
Medel riket
89
89
88
Medel riket
83
83
80
Medel GR
91
88
89
Medel GR
84
83
82
Källa: Socialstyrelsen Öppna jämförelser Vård och äldre 2014
Källa: Socialstyrelsen Öppna jämförelser Vård och äldre 2014
I Alingsås ger utbildning kunskaper
för en dynamisk framtid
Andelen elever som är nöjda med
sin skolmiljö och undervisning ska öka
Skolmiljö
Kunskap & lärande
2014 20132012
201420132012
FörskolaAlingsås
91
91
92 Förskola
Alingsås
96
96
95
Medel GR
90
89
89
Medel GR
94
94
93
ÅK 2
Alingsås
73
71
72
Alingsås
87
91
96
Medel GR
67
67
74
Medel GR
89
90
95
ÅK 5
Alingsås
70
72
71
Alingsås
89
92
91
Medel GR
71
71
72
Medel GR
91
91
91
ÅK 8
Alingsås
77
70
64
Alingsås
83
82
80
Medel GR
68
64
61
Medel GR
79
77
76
Gymn 2
Alingsås
78
73
56
Alingsås
81
74
72
Medel GR
73
72
69
Medel GR
77
77
76
ÅK 2
ÅK 5
ÅK 8
Gymn 2
Källa: Göteborgsregionens Kommunalförbund, index 1–100
Föräldrars nöjdhet med sitt barns
förskola/skola ska förbättras
201420132012
Andelen gymnasieelever med
fullständiga avgångsbetyg
ska öka
%
Alingsås
9595i.u.
GR snitt
94
93
i.u.
Källa: Göteborgsregionens Kommunalförbund
Andelen elever i årskurs 9 behöriga
till gymnasieskolan ska öka
%
201420132012
Alingsås
92,092,692,5
Medel riket
85,9
87,2
87,4
Medel GR
90,2
91,3
91,3
Källa: Kolada N15424
40 MÅLUPPFYLLELSE
2014 20132012
Alingsås
79,2
78,176,2
Medel riket
78,3
77,2
77,6
Medel GR
79,3
78,2
78,9
Källa: Kolada N17404
I Alingsås har vi ett rikt och
stimulerande kultur-, idrottsoch föreningsliv
Medborgarnas nöjdhet med
kommunens kulturverksamhet
ska förbättras
20142013 2012
Medborgarnas nöjdhet med
kommunens fritids- och föreningsutbud ska förbättras
20142013 2012
Alingsås
6463 59
Alingsås
6867 64
Medel riket
62
61
61
Medel riket
61
59
59
Kommunstorlek 30 000–49 999
63
61
61
Kommunstorlek 30 000–49 999
61
62
60
Källa: SCB:s medborgarundersökning, index NMI-skala 1–100
Källa: SCB:s medborgarundersökning, index NMI-skala 1–100
Nettokostnad per aktivitet
ska minska
Medborgarnas nöjdhet med
kommunens idrotts- och motionsanläggningar ska förbättras
kr/besök
Bibliotek
20142013 2012
4753 47
20142013 2012
165
Evenemang*
165121 105
Alingsås
5858 57
453
Medel riket
60
59
60
Kommunstorlek 30 000–49 999
60
62
60
Event- & ungdomscenter**
Kulturskolan***
Nolhagahallen****
5 943
175
Musei- och konstverksamhet*
156
466
5 622
118
5 614
4946 42
Källa: SCB:s medborgarundersökning, index NMI-skala 1–100
Källa: Nettokostnader enligt kostnader och intäkter
per huvudaktivitet i relation till antal.
* 2014 gick avdelningen Musei- och konstverksamhet och Evenemang ihop.
***2013 slutade avdelningen med att räkna elevtillfällen, istället har netto-
De faktorer som ingår i mätmetoden har också ändrats. Det går därför inte
kostnaden per elev tagits fram här
att jämföra mellan åren.
**** I måttet ingår kostnader och intäkter för Nolhagahallen, i antalsmåttet
** 2013 började avdelningen redovisa besöksstatistiken enligt KEKS-
ingår dock endast besökare till badet.
metoden.
41
Sammanställning av indikatorer
I Alingsås skapar infrastrukturen
möjligheter för tillväxt
I Alingsås minskar vi vår miljöpåverkan genom energieffektiv
omställning
Medborgarnas upplevelse av
infrastrukturen i kommunen
ska förbättras
Utsläpp av växthusgaser per
invånare ska minska
201420132012
kg koldioxidekvivalenter/inv.
2012 20112010
Alingsås
656766
Alingsås
2 967
3 221
Medel riket
61
59
59
Nationell nivå
4 200
4 800
3 951
Kommunstorlek 30 000–49 999
64
64
62
Källa: Naturvårdsverket Utsläpp till luft
Källa: SCB:s medborgarundersökning, index NMI-skala 1–100
Total energianvändning per
invånare ska minska
Antalet meter gång- och cykelvägar ska öka
kWh/inv.
201420132012
km
Alingsås
95
90 85
Källa: Intern uppgift från Tekniska förvaltningen
Alingsås
28 616 29 076*
24 417
Källa: SCB
Andelen förnyelsebar energi
för uppvärmning, transporter och
industriella processer ska öka
Skattekraften i förhållande till
riksgenomsnittet ska höjas
%
2012 20112010
201420132012
%
97,5097,0097,30
Alingsås
Riket
100,00100,00100,00
Medel GR
105,60
105,30
2014 20102008
i.u.3543
Källa: Energimyndigheten
104,90
Antalet energieffektiva
byggnader ska öka
Källa: Kolada N00904
i.u. Mätmetod saknas.
I Alingsås skapar vi goda
livsmiljöer genom långsiktigt
hållbar utveckling
Vatten- och luftföroreningar ska minska
Andelen återvunnet material
i förhållande till total mängd
hushållsavfall ska öka
%
i.u. Mätmetod ej fastställd
2014 20132012
Alingsås
i.n.u. 5060
Medel riket
i.n.u.
GR
i.n.u. 3434
36
36
Källa: KKiK mått 36, Kolada, Avfall Sverige
Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka
2014 20132012
Totalt exkl
Alingsåspendeln
Pendeltåg
1 325 124 1 384 8921 359 882
3 235 040 3 212 3903 192 868
Källa: Västtrafik
42 MÅLUPPFYLLELSE
Gång- och cykeltrafikens andel vid val av
transportmedel ska öka
i.u. Mätmetod under utformning
Sammanställning riktade uppdrag 2014
Fokus barn och unga
Barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden får i uppdrag att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive
gymnasieskolan för att kartlägga orsakerna till de stora skillnaderna och vidta åtgärder för att de ska kunna minska.
Under hösten 2013 gav kommunfullmäktige i Alingsås kommun barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden i uppdrag att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive i gymnasieskolan. Syftet med utredningen
var att kartlägga orsakerna till skillnaderna när det gäller andelen elever som slutar grundskolan utan godkända
betyg, respektive gymnasieelever som avslutar sin gymnasieutbildning utan fullständigt slutbetyg, samt presentera
förslag på åtgärder för att andelen ej godkända ska minska. Utredningen speglar grundskoleelever från avgångsåren
2009 och 2010 och gymnasieelever från avgångsåren 2012 och 2013. Fullständig rapport har återrapporterats till
barn- och ungdomsnämnden i november 2014. Där barn- och ungdomsnämnden beslutade att förnya utredningsuppdraget för att se på den nya skollagens inverkan, där ny utredning ska återrapporteras i november 2015. Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att kartlägga orsakerna till de kraftiga standardkostnadsökningarna inom förskolan och vidta åtgärder för att den ska kunna minskas.
Uppdraget redovisades i maj. Den ökade standardskostnaden beror främst på ökade lokalkostander, engångskostnader för etablering och avveckling av paviljonger. Arbetet med att förtäta förskolor i centralorten har påbörjats och
måste fortsätta de kommande åren. Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att införa sommarskola, i syfte att fler elever ska uppnå godkända betyg i åk 9,
från och med 2014.
Sommarskola har genomförts på 6–9 skolorna i kommunen. Det var ett 50-tal elever som deltog i sommarskola i
olika omfattning. Det utgick statsbidrag för sommarskola som motsvarar kostnaderna för sommarskolan.
Fokus äldre
Vård och äldreomsorgsnämnden får i uppdrag att inför införandet av socialstyrelsens bemanningskrav inom demensvården
vidta lämpliga åtgärder för att reducera framtida kostnader.
2014 fick förvaltningen en extra tilldelning för införandet av Socialstyrelsens föreskrifter om minimibemanning och
biståndsbedömning på särskilt boende. Bemanning nattetid på demensboenden har förstärkts med hjälp av medlen,
men intentionerna är inte uppfyllda.
Från augusti 2014 har även myndighetsavdelningen förstärkts för att förbereda biståndshandläggning på särskilt
boende. Pilotstudien har påbörjats under hösten 2014. Fokus miljö- och energieffektivisering
Miljöskyddsnämnden får i uppdrag att intensifiera inventeringen av enskilda avlopp runt sjön Anten.
Inventeringen har pågått sedan 2010. Många enskilda avloppsanläggningar har visat sig vara undermåliga och i
behov av åtgärder. Genomförandet av åtgärderna tar tid och under 2014 fokuserades därför arbetet på att följa
upp de inventeringar som gjorts 2010–2012. Uppföljningen ledde till att 76 anläggningar åtgärdades under 2014.
Under hösten återupptogs inventeringen och vid årsskiftet har ungefär 660 anläggningar inventerats sedan 2010.
Nu återstår knappt 1700 anläggningar att inventera. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utveckla Passivhuscentrum till ett ”institut för hållbart byggande”, samt söka samfinansiering härför.
Årets arbete har lagt en grund för det fortsatta arbetet med att utveckla Passivhuscentrum. Ett nytt avtal har tecknats
med Västra Götalandsregionen (VGR), vilket har varit en grundförutsättning för insatserna under året. Kommunen
har, tillsammans med VGR, uppvaktat berörda departement och myndigheter och en rapport har tagits fram som
beskriver förutsättningarna för att Passivhuscentrum ska bli ett nationellt institut för hållbart byggande.
Kommunstyrelsen får i uppdrag att organisatoriskt föra över Passivhuscentrum till ABAR från och med 2014.
Genomfört under 2014. Från och med 2015 är Passivhuscentrum organiserat under ABAR.
43
Sammanställning riktade uppdrag
Fokus social omsorg och frivilliginsatser
Socialnämnden får i uppdrag att kartlägga de höga standardkostnaderna inom individ- och familjeomsorgen och vidta
åtgärder för att minska avvikelsen.
Alingsås kommun har i jämförelse med andra kommuner höga standardkostnader inom individ- och familjeromsorgen. Jämför vi Alingsås kostnader med andra liknande kommuner är kostnaderna för köpt vård höga. En åtgärd
för att minska kostnaderna är det ungdomsboende som startat i januari 2015. Ett utvecklingsområde för nämnden
är uppföljning och utvärdering av öppna insatser. Minskade försörjningsstödskostnader gör att standardkostnaden
minskar.
Förvaltningens arbete fortgår med att identifiera de mest kostnadsdrivande insatserna. Sättet att beräkna standardkostnaden för individ- och familjeomsorgen har ändrats mellan 2012 och 2013, vilket är en del av förklaringen
till den minskade avvikelsen i standardkostnader.
Socialnämnden får i uppdrag att införa valfrihet inom ramen för lagen om valfrihetssystem inom minst två verksamheter
under 2014.
Under våren 2014 gjordes en utredning med förslag på vilka verksamheter som var möjliga för införande av LOV.
Socialnämnden beslutade vid oktobernämnden 2014 att LOV ska införas i två verksamheter; daglig verksamhet och
ledsagarservice. Socialnämnden har inte infört LOV under 2014. Under 2015 finns införandet med som ett åtagande i nämndens flerårsstrategi.
Socialnämnden får i uppdrag att öka insatserna inom Home Start.
Home Start är ett föräldrastöd där utbildade volontärer, familjekontakter, ger medmänskligt stöd till barnfamiljer i
deras vardag. Förvaltningen arbetar aktivt med att öka insatserna inom Home Start. Under våren utbildades åtta nya
familjekontakter, varav sex är aktiva i insatser. Totalt är sjutton familjekontakter aktiva i insatser. Fokus kultur och fritid
Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att stärka föreningslivet med fokus på barn och unga.
För att förstärka föreningslivet med fokus på barn och unga infördes nya bidragsregler den 1 januari 2014 där bidragsåldern ändrades från 7–20 till 4–25 år. Effekten av de nya reglerna ska utvärderas under 2016. Det förstärkta
projektbidraget har gett flera föreningar med barn- och ungdomsverksamhet möjlighet att göra extra punktinsatser
utöver den ordinarie föreningsverksamheten. Detta har medfört att föreningar med verksamhet enbart riktade till
vuxna inte har fått bidrag.
Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att stärka folkbildningen genom ökade bidrag till studieförbunden.
Extra medel har öronmärkts genom ökade bidrag för att stärka folkbildningen inom Alingsås kommun. Det förstärkta bidraget innebar att några studieförbund genomförde egna projekt samt att man i samband med Kulturnatta
gjorde en större gemensam satsning med förvaltningen. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att identifiera minst tre lämpliga områden för etablering av näridrottsplats och
återkomma till kommunstyrelsen med förslag på finansiering.
Fler än tre lämpliga områden för aktivitetsplatser har identifierats och Kultur- och fritidsnämnden har återkommit
till Kommunstyrelsen med den identifieringen tillsammans med finansieringsförslag. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att säkra museets samlingar på ett adekvat sätt och möjliggöra för offentlig visning.
Kultur, Konst och Museum har genomfört den viktigaste delen av det riktade uppdrag avdelningen fick att säkra
museets samlingar på ett adekvat sätt. Nästa steg i arbetet är att packa upp samtliga föremål, sanera skadade föremål och att digitalisera samlingarna. Ett arbete som kommer att ta flera år att genomföra. Effekten av arbetet är att
en viktig del av Alingsås kulturarv är räddat till framtida generationer. En annan effekt är att Alingsås museum nu
också har möjlighet att bedriva verksamhet över huvud taget, då ett museum är avhängigt sina samlingar och det
skick och den ordning de befinner sig i. 44 MÅLUPPFYLLELSE
Fokus arbete och näringsliv
Kommunstyrelsen får i uppdrag att i dialog med det lokala näringslivet stärka kommunens attraktionskraft.
Under året har flera aktiviteter genomförts i syfte att främja näringslivet, till exempel kurser, informationsmöten samt
utveckling av bättre stöd till nyföretagare. Vissa av dessa aktiviteter har skett i samverkan med näringslivet. Miljöskyddsnämnden får i uppdrag att vidta ytterligare åtgärder för att förbättra bemötandet i myndighetsutövningen.
Under året infördes Smiley-premiering av livsmedelsverksamheter som har extra god livsmedelshygien. Premieringen
är ett sätt att uppmuntra företagen att själva hitta ändamålsenliga sätt att bedriva sin verksamhet på ett bra sätt.
Sedan i juni 2014 har enkäter skickats ut till verksamhetsutövare eller fastighetsägare där vi exempelvis utfört tillsyn och kontroll för att nämnden ska få en bild hur nöjdheten med förvaltningens arbete är. Tyvärr är svarsfrekvensen mycket låg, vilket medför att utvärderingen blir osäker. Alingsås företagare gjorde en undersökning i sitt nätverk
2014 och av den framgår att företagarna har en positiv bild av förvaltningens bemötande. Socialnämnden får i uppdrag att utöka antalet kommunalt finansierade sommarjobb.
Under sommaren har 420 ungdomar erbjudits kommunalt finansierade sommarjobb, en ökning med 82 % jämfört
med 230 ungdomar år 2013.
Socialnämnden får i uppdrag att ytterligare intensifiera arbetet med att reducera försörjningsstödskostnaderna främst för unga.
Under 2014 har antalet hushåll och antalet ungdomar med försörjningsstöd minskat i jämförelse med föregående år.
Utbetalt försörjningsstöd i kronor har minskat jämfört med 2013.
Fokus övergripande styrning och ekonomisk planering
Kommunstyrelsen får i uppdrag att se över samtliga tillköp i kollektivtrafiken i syfte att reducera kostnader eller föra över
ansvaret till huvudmannen för kollektivtrafiken.
Tillköp inom kollektivtrafiken har tagits bort för helg- och nattrafik från och med tidtabell 2015. Tillköp för skolskjutsar finns kvar som en del av linjetrafiken och avgångarna kan nyttjas av alla. Kommunstyrelsen får i uppdrag att se över hyresmodellen och komma med förslag på kostnadsreducerande förändringar.
FABS och Alingsåshem ska medverka till att uppdraget kan genomföras.
Uppdraget har genomförts. Beslut om ny hyresmodell fattades av kommunfullmäktige i oktober. Kommunstyrelsen får i uppdrag att stärka intern kontrollen och tillsynen över kommunens samlade verksamhet.
Tertialrapporterna är kommunstyrelsens främsta redskap för att kontinuerligt utföra uppsiktsplikten. Kommunstyrelsens arbetsutskott har träffat samtliga nämnders presidier vid två tillfällen, i samband med våruppföljning och
delårsbokslut för att genom dialogen som verktyg skapa sig en bild av nämndernas verksamheter och hur de arbetar
för en ökad måluppfyllelse av kommunens tolv prioriterade mål. Vad gäller koncernperspektivet har kommunstyrelsen tagit beslut om kompletterande ägardirektiv för bolagen. De kompletterande ägardirektiven reglerar vilka uppgifter bolagen ska lämna till tertialrapporterna. Detta kommer att bidra till en förbättrad och kontinuerlig uppsikt
av bolagen.
Kommunstyrelsen får i uppdrag att aktivt säkerställa budgetföljsamheten för samtliga nämnder.
Uppdraget är påbörjat och olika aktiviteter har genomförts, till exempel har kraven skärpts på våruppföljningen som
från och med 2015 kommer att bli ett tertialbokslut. Ekonomistyrprinciper har antagits. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram förslag på riktlinjer för kommunens exploateringsprocess med utgångspunkt i
god ekonomisk hushållning. Huvudprincipen för förslaget ska vara att eventuella över- eller underskott ska hanteras och
stanna inom exploateringsverksamheten för att minimera all påverkan på kommunens övriga verksamheter.
Uppdraget har påbörjats under året genom att bygga upp en kunskapsbas om hur kommunens exploateringsprocess
fungerar. Riktlinjerna kommer att arbetas fram under 2015. 45
Sammanställning riktade uppdrag
Kommunstyrelsen får i uppdrag att genomföra en marknadsmässig värdering av kommunens samlade fastighetsbestånd.
FABS och Alingsåshem ska medverka till att uppdraget kan genomföras.
Uppdraget har genomförts så till vida att kommunen får ta del av FABS fastighetsvärderingar.
Kommunstyrelsen får i uppdrag att utveckla och uppdatera Tillgänglighetsdatabasen.
Tillgänglighetsdatabasen har under året uppdaterats till en mer användarvänlig version där det nu också är möjligt att
ta fram rapporter för att kunna jämföra resultatet med Västra Götalandsregionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet.
Kommunstyrelsen får i uppdrag att utveckla fler e-tjänster i syfte att skapa större medborgarnytta och effektivisering av
kommunens verksamet.
Under året har ytterligare 17 e-tjänster tillkommit, vilket innebär en ökning från 33 år 2013 till 50 år 2014. 46 MÅLUPPFYLLELSE
FINANSIELLA RAPPORTER
48 Ekonomisk sammanfattning
52 Finansiell analys
57 Fullfondsmodell – en kompletterande bild
59 Sammanställd redovisning
62 Kommunala bolag
64 Resultaträkning och kassaflödesanalys
65Balansräkning
66Noter
77Driftredovisning
82Investeringsredovisning
85 Upplysningar om redovisningsprinciper
88 Revisorernas rapport
Ekonomisk sammanfattning
Foto: Andreas Molin
Generellt om
kommunernas ekonomi
Resultatnivån har under flera år varit god i de flesta kommuner. Det beror till stor del på tillfälliga poster som återbetalning från AFA och rejäla tillskott i form av tillfälliga
konjunkturstöd och inte bara god kostnadskontroll. De
största verksamheterna, såsom skola samt vård- och omsorg, kommer följande år att påverkas av allt större demografiska förändringar. Behoven kommer variera stort
mellan de olika verksamheterna och mellan olika år. För att
klara de ekonomiska utmaningarna som volymförändringar
innebär behövs bra planering och god kostnadskontroll.
År 2014 – Ett trendbrott
Alingsås kommun har under ett drygt decennium uppvisat ett positivt ekonomiskt resultat, motsvarande minst miniminivån för god ekonomisk hushållning, två procent av
respektive års intäkter från skatter och statsbidrag. Dessa resultatöverskott har varit en förutsättning för att klara en
egenfinansiering av samtliga års investeringar. Alingsås
kommun har därmed undvikit att låna till tillväxt av
grundläggande infrastruktur i samhället. Kommunens tillväxttakt har de senaste åren ökat, vilket ställer högre krav
på samordning och struktur inom investeringsplaneringen.
Förändrade omvärldskrav, i form av nya redovisningsprinciper, kräver anpassning av den kommunala ekonomin men i
en balanserad takt och form.
Årets resultat visar en resultatnivå på 40,5 mnkr vilket ska
jämföras med kommunfullmäktiges beslutade budgetnivå på
49,0 mnkr. Resultatet innebär en budgetavvikelse på –8,5
48 FINANSIELLA RAPPORTER
mnkr. I resultatet ingår tomtförsäljningar på 14,3 mnkr.
Rensas resultatet från tomtförsäljningar, kvarstår 26,2 mnkr.
Det är ett resultat i paritet med 2008 års resultatnivå. Årets
tomtförsäljning består dessutom i huvudsak av bokföringsmässigt korrigerade poster avseende exploateringsprojektet
Stadsskogen och inte av ökat antal tomtförsäljningar. Resultatet för 2014 är av flera anledningar att betrakta som ett
svagt resultat även om kommunen formellt uppnår nivån för
god ekonomisk hushållning. Därmed kvarstår slutsatsen från
delårsbokslutet, att 2014 års ekonomiska resultat innebär ett
trendbrott för Alingsås kommun.
Resultaträkning 2014
Årets resultaträkning bör analyseras utifrån flera dimensioner och inte enbart utifrån årets resultat. Verksamheternas
nettokostnader exklusive finansnettot uppgår 2014 till
99,1 procent av kommunens totala skatteintäkter och statsbidrag. Det faktum att Alingsås har haft en historiskt hög
befolkningstillväxt år 2014 har inte minskat nettokostnaderna per invånare, tvärtom. I indikatorn ”nettokostnaderna ska inte öka snabbare än skatter och generella
bidrag”, ingår även finansnettot vilket medför att kommunen uppnår delmåttet för god ekonomisk hushållning då
ökningen motsvarar 1,7 procent.
Kommunens avskrivningskostnader har ökat med
3,0 mnkr mer än budgeterat. Det är rättelser av redovisning av projekt Stadsskogen som gett obudgeterade effekter
på en rad olika sätt, varav ökade avskrivningskostnader är
en av dem. Kommunens externa redovisning har korrigerats
enligt revisionens rekommendationer för projektet. Kom-
munala investeringar i Stadsskogen som skett under åren
2005–2013 motsvarande ca 45,3 mnkr har inte tidigare
redovisats via investeringsredovisningen. Detta har justerats genom att utgifterna aktiverats i samband med bokslut
2014.
Jämfört med budgeterad nivå på skatteintäkter och statsbidrag är avvikelsen –9,8 mnkr, varav skatteintäkterna står
för den största differensen på –5,9 mnkr. Sammantaget
uppgår skatteintäkter och bidrag till 1 932,2 mnkr, vilket
ändå är en ökning med 1,7 procent.
Årets finansnetto är 22,2 mnkr vilket är en positiv avvikelse på 4,2 mnkr jämfört med budget. Jämfört med föregående år har finansnettot förbättrats med 9 mnkr, vilket
kan hänföras till den förändrade diskonteringsräntan på
pensionsskulden som försämrade resultatet 2013. Det senaste decenniet har dock finansnettot legat på en nivå motsvarande ca 30 mnkr, vilket i jämförelse är en försämring på
ca 7,8 mnkr.
Tillbakablick – Årets uppföljningar
I tertialuppföljningen per 30 april prognostiserades en
total budgetavvikelse på –6,5 mnkr, varav verksamheterna
beräknade en positiv avvikelse på +4,8 mnkr. Prognoserna
bedömdes som osäkra och i syfte att stärka kommunens
ekonomistyrning beslutade kommunfullmäktige att kommande års våruppföljningar ska vara tertialbokslut.
I delårsbokslutet (tertialbokslut per 31 augusti) prognostiserades en budgetavvikelse på –20,6 mnkr. Verksamheterna beräknade en avvikelse på –0,3 mnkr. Budgetavvikelsen återfanns under finansieringsverksamheten och
påvisade behov av åtgärder både på kort och lång sikt.
I syfte att stärka resultatnivån så att god ekonomisk
Förändring nettokostnader/
skatter och bidrag
Mnkr
2000
1950
1900
1850
1800
1750
1700
1650
1600
hushållning skulle kunna uppnås, beslutade kommunfullmäktige att ta i anspråk en del av kommunens pensionsfond.
Generellt sett förväntas prognoser bli allt säkrare ju
längre budgetåret pågått, men prognoserna vid de olika
uppföljningarna har visat att centrala riktlinjer för kommunens prognosarbete bör fastställas i syfte att säkerställa
kommunfullmäktiges beslutsunderlag.
God ekonomisk hushållning
Det går inte enbart att förhålla sig till det ekonomiska resultatet och målet om 2 procents överskott utan att väga in
vad insatta resurser har gett för verksamhetseffekt. De stora
kärnverksamheterna, skola och vård och omsorg, är extra
viktiga att analysera närmare. Vilka resultat verksamheterna
har uppnått kan utläsas av indikatorerna under de prioriterade målen och dessa bör även ställas i relation till avsatta ekonomiska resurser. Alingsås kommun ligger högre i
sina redovisade nettokostnader än vad standardkostnaderna
anger. Avvikelsen är ca 50 miljoner över den kostnadsnivå
som kostnadsutjämningssystemets standardkostnad anger
för Alingsås kommun. Standardkostnaden är den kostnad
som kommunen skulle ha om verksamheten bedrevs på en
genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå och
med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningen.
Alingsås kommun har i det prioriterade målet ”I Alingsås
kommun råder god ekonomisk hushållning grundad på
effektiv resursanvändning” kopplat flera indikatorer som
ska mäta måluppfyllelsen. Årets ekonomiska resultat innebär att både tvåprocentsmålet och att nettokostnaderna
inte ska öka snabbare än skatter och generella statsbidrag
kan anses vara uppfyllda.
En av de grundläggande principerna för god ekonomisk
hushållning är att skatteintäkterna klarar av att finansiera
kommunens investeringsvolym. När den löpande driften
har finansierats bör en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera årets investeringar.
Detta mäts genom nyckeltalet ”självfinansieringsgraden av
investeringarna”. Nyckeltalet innebär att årets resultat och
årets avskrivningar ställs i relation till årets investeringar.
Om nyckeltalet uppgår till 100 procent eller mer, innebär
det att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under året. Det stärker kommunens
finansiella handlingsutrymme. Årsbokslutet visar att självfinansieringsgraden uppgick till 101,6 procent innevarande år.
1550
1500
2010
•
•
•
2011
2012
2013
2014
Verks:s nettokostnader inkl finansnetto
Skatter och statsbidrag
Verks:s nettokostnader exkl finansnetto
Hur finansierar Alingsås kommun
sin verksamhet?
Det är i huvudsak skatteintäkter och statsbidrag som utgör
finansiering av kommunens skattefinansierade verksamheter.
49
Ekonomisk sammanfattning
Vissa verksamheter finansieras även till viss del av taxor och
riktade statsbidrag.
Förutom direkta verksamhetskostnader har även kommunen kostnader för sina pensioner. Nyintjänade pensioner ska täckas av ett så kallat personalomkostnadspålägg.
Nivån för pålägget utgår från Sveriges kommuner och
landstings rekommendationer. Därutöver har kommunen
även kostnader för äldre intjänade pensioner, som återfinns i ansvarsförbindelsen för pensioner utanför balansräkningen. Det är främst denna typ av kostnad som ökar
då den generationen nu börjar gå i pension. Resultaträkningen ska bära både intjänandet av nya pensioner och utbetalningar avseende den äldre pensionsskulden.
Alingsås kommun har dessutom finansiella intäkter och
kostnader som i flera år genererat ett positivt tillskott till
resultaträkningen. 2014 års finansnetto är dock något svagare än tidigare år beroende på det låga ränteläget. Det får
till följd att tillskotten till resultaträkningen minskar och
därmed tydliggörs att nuvarande nivå på utfördelade kommunbidrag behöver anpassas till rådande finansiella läge.
Räntenivåns påverkan på
kommunens finansnetto
Den låga räntenivå som råder medför att avkastningen på
kommunens räntebärande placeringar successivt blivit lägre
i takt med att återplaceringar av kupongräntor, fondutdelningar, rabatter och kapitalförfall sker till låga räntesatser.
Kommunen kan öka den förväntade avkastningen genom
att ändra riskprofil i placeringarna men ökad avkastning
kan bara ske till ett ökat risktagande.
Den verkliga avkastningen, det likviditetspåverkande resultatet, kommer att vara beroende av vilka placeringar som görs
samt av den ränte- och kapitalbindningstid som kommunen
väljer i den räntebärande delen av placeringsportföljerna.
Kommunens pensionsskuld och
pensionsfond
Förenklat består en kommuns pensionsskuld av två huvuddelar; nyintjänade pensioner (redovisas i balansräkningen)
samt ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998
(redovisas utanför balansräkningen). De generationer som
nu går i pension återfinns i ansvarsförbindelsen och årets
kostnad redovisas först när den uppstår. Dessa pensionskostnader återfinns i resultaträkningen under posten verksamhetens nettokostnader.
Enligt en långtidsprognos för Alingsås kommuns pensionskostnader kommer kostnaderna för den gamla pensionsskulden att öka fram till år 2028.
Alingsås kommun använder den modell som rekommenderas av Sveriges kommuner och landsting och som en majoritet av kommunerna tillämpar. Enligt modellen belastas
verksamheterna med personalomkostnadstillägg (PO-pålägg) på samtliga löner som används för täckning av årets
beräknade pensionskostnader. Kostnader för pensioner intjänade före 1998 täcks inte av PO-pålägget utan belastar
kommunens finansieringsverksamhet. Därtill tillkommer
även förändringar av pensionsskulden. Redovisning av
pensioner enligt blandmodellen är föremål för diskussioner
då den försvårar analys och tolkning av kommunens verkliga ekonomiska resultat och finansiella ställning.
I delårsrapporten prognostiserades ett årsresultat på
28,4 mnkr och den prognosen låg till grund för kommunfullmäktiges beslut om att ianspråkta medel från kommunens pensionsfond. Enligt plan skulle årets resultat ha
tillgodogjorts med 7,8 mnkr från kommunens pensionsfond. Kommunens pensionsfond, som bildades 2005, har
aldrig tidigare nyttjats utan medel har enbart tillförts fonden. Medel som tillförts fonden har skett via en så kallad
avsättning, d v s årets resultat har försämrats med motsva-
Utbetalning från ansvarsförbindelsen i löpande priser
Tkr
60000
50000
40000
30000
20000
10000
0
13
20
•
15
20
17
20
19
20
21
20
23 025 027 029
2
20
2
2
Särskild löneskatt gamla utbetalningar
50 FINANSIELLA RAPPORTER
1
31
33 035 037 039 04
2
20
2
2
20
2
•
Gamla utbetalningar
5
47 049 051
43 04
53
2
2
2
20
20
20
rande belopp. Enligt gällande redovisningslag får inte avsättningar till fondering ske, då dessa poster i praktiken
blir resultatregulatorer, och därav har kommunen erhållit
revisionskritik alla år som fonden har funnits.
Årets resultat har tillgodogjorts med 4,2 mnkr från pensionsfonden, vilket motsvarar den räntenettoavkastning
som erhållits för 2014 och mer kan inte tillföras resultatet utan att bryta mot redovisningslagen ytterligare. Därmed har grundsyftet med pensionsfonden tydliggjorts,
vilket visat sig vara att säkerställa kommunens likviditet vid
stora pensionsutbetalningar. Eftersom Alingsås kommun,
sedan återbetalningen av de kommunala bolagens lån, har
en mycket stark likviditet kvarstår inte behovet av pensionsfonden. Korrigering har i årets bokslut skett för nettoavkastningen för åren 2005–2013 mot eget kapital. Då
avsättningen innebär ett avsteg från gällande redovisning
och den inte kan användas på det sätt som det var tänkt
bör den ses över under 2015. Därmed har behovet av att
säkerställa kommunens pensionskostnader ökat.
Kommunens ansvarsförbindelse för pensioner uppgår till
929,7 mnkr och årets pensionsutbetalningar avseende den
gamla pensionsskulden har varit 30,8 mnkr. Alingsås kommun har totalt en pensionsförpliktelse på 1 039 mnkr.
Kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme
synliggörs med hjälp av måttet soliditet, som är ett nyckeltal som visar hur stor del av kommunens tillgångar som
finansieras med egna medel i form av eget kapital. Ju högre
soliditet, desto lägre skuldsättning har kommunen. Alingsås
kommun har en soliditet på 62,7 procent, men tar man
hänsyn till ansvarsförbindelsen för pensionerna sjunker
soliditeten till 18,1 procent. Ur risksynpunkt är pensionsskulden viktig att beakta eftersom skulden ska finansieras
de kommande 50 åren. Den del av pensionsåtagandet som
utgör ansvarsförbindelsen är ofinansierad då den återfinns
utanför balansräkningen.
Borgensförbindelser
Alingsås kommun har inga låneskulder. Däremot har kommunen borgensåtagande, främst till dotterbolagen inom
ABAR-koncernen, men även till externa föreningar. Fullmäktige har lämnat en total proprieborgen till de kommunala bolagen på 3 065 mnkr varav 2 749 mnkr är nyttjade i
form av lån. Det kvarstår därmed ett låneutrymme
på 316 mnkr för bolagen. En borgensförbindelse är att
likställa med en risk och därav tas en borgensavgift ut på
0,25 procent av nyttjad borgen.
Den största risken uppstår i de borgensförbindelser som
inte har några väsentliga tillgångar att realisera vid uppkomna betalningssvårigheter. Kommunens borgensförbindelser gentemot föreningar har minskat med 17,9 mnkr
och uppgår till 38 mnkr.
Alingsås kommun har även sedan 1994 en solidarisk
borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser.
Samtliga kommuner som är medlemmar i Kommuninvest
ekonomiska förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på
de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken
på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.
Vid en uppskattning av den finansiella effekten av
Alingsås kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick kommunens andel av de totala förpliktelserna till 2 842,3 mnkr.
En framtidsutblick
Sammanfattningsvis blir slutsatsen av den samlade redovisningen för Alingsås kommun 2014 att ett trendbrott har
skett. Efter ett drygt decennium av ökad välfärd kan framtiden handla mer om hur verksamheterna ska kunna hushålla med kommunens resurser på ett effektivt sätt i syfte
att uppnå optimal nytta för kommuninvånarna.
De ekonomiska utmaningarna både kvarstår och blir allt
fler. I de senaste skatteprognoserna har Alingsås kommun
förlorat drygt 10 mnkr redan första kvartalet. Därtill förväntas diskonteringsräntan förändras vilket kommer medföra obudgeterade kostnader på minst 10 mnkr. Det här
medför att resultatet 2015 behöver stärkas med ca 20 mnkr.
Alingsås kommun, precis som de flesta kommuner står
inför demografiska utmaningar där både fler barn och äldre
kommer att ställa ökade krav på kommunernas kärnverksamhet. Därtill kommer även den ökande flyktingströmmen. Det är i nuläget svårt att bedöma hur den kommer
att påverka de kommunala verksamheterna ekonomiskt.
De kommande 5–10 åren kommer stora infrastrukturprojekt, i form av utbyggnad av E20 och Västra stambanan, påverka Alingsås investeringsvolymer.
Det kommer att ställas både externa och interna krav på
hela kommunkoncernens ekonomiska planering. Ökade investeringsvolymer ställer krav på högre resultatnivåer, vilket
indirekt påverkar verksamheternas nettokostnadsutrymme.
Krav på tydliga inriktningsbeslut avseende finansiering
av såväl kärnverksamheten, kommunens tillväxttakt men
också hur pensionsskulden ska hanteras, kvarstår.
Med hänsyn tagen till årets trendbrott och de omvärldssignaler som finns inom ekonomiområdet bör även ett
strategiskt långsiktigt inriktningsbeslut omfatta fler faktorer än vad som tidigare har vävts in. All kommunal verksamhet, oavsett driftsform, bör tas hänsyn till och ingå i
Alingsås kommuns ekonomiska planering.
51
Finansiell analys
Syftet med den finansiella analysen är att beskriva orsaker till
utvecklingen av kommunens resultat och ställning samt att
klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning,
vilket föreskrivs i kommunallagen. Den finansiella analysen
ska utvärdera kontrollen över den finansiella utvecklingen, långsiktig och kortsiktig betalningsberedskap och riskförhållanden.
I den finansiella analysen görs en avstämning mot kommunens övergripande ekonomiska mål. Från och med år
2000 gäller det så kallade balanskravet. Balanskravet kräver
att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna. I analysen ska kommunens förmåga att leva upp till detta framgå.
Årets resultat
För att uppnå kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning bör resultatet uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag, vilket är 38,6 mnkr.
Balanskravsresultat
Årets resultat
Mnkr
Nettokostnaderna bör inte heller öka snabbare än summan
av skatteintäkter och statsbidrag för att god ekonomisk
hushållning ska råda.
Årets resultat för kommunen är 40,5 mkr, vilket innebär att kommunens samtliga resultat under 2000-talet varit
positiva. I resultatet för 2014 ingår realisationsvinster för
tomtförsäljningar med 14,3 mnkr. Resultatet är 2,1 procent av
skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär att kommunens indikator under god ekonomisk hushållning uppfylls.
Rensas årets resultat med realisationsvinster från tomtförsäljningar är resultatet dock det svagaste vi har haft sedan
2008, d v s 26,2 mnkr.
Förändringen av skatteintäkter och statsbidrag är en
ökning med 1,7 procent jämfört med föregående år. Nettokostnaderna inklusive finansnettot har också ökat med
1,7 procent, vilket gör att kommunen uppfyller indikatorn
mnkr20142013
140
120
Årets resultat enligt resultaträkningen
40,5
40,5
samtliga reavinster
–4,0
–1,4
vissa realisationsvinster enl undantagsmöjlighet
0,0
0,0
vissa realisationsförluster enl undantagsmöjlighet
0,0
0,0
orealiserade förluster i värdepapper
0,0
0,0
återföring av orealiserade förluster i värdepapper
0,0
0,0
40
Årets resultat efter balanskravsjusteringar 36,5
39,1
20
Medel till pensionsfond
0,0
15,0
36,5
54,1
100
80
60
0
Årets balanskravsresultat
2010
•
•
2011
2012
•
2013
2014
Årets resultat
Balanskravsresultat
God ekonomisk hushållning
52 FINANSIELLA RAPPORTER
att nettokostnaderna inte ska öka snabbare än skatteintäkter och statsbidrag med minsta marginal. Det är viktigt att begränsa nettokostnadernas ökning till skatteintäkterna och statsbidragens ökning för att Alingsås kommun
på längre sikt ska kunna behålla en god ekonomi.
Det lagstadgade balanskravet uppnås. Balanskravsresultatet är 36,5 mnkr efter rensning av realisationsvinster för
fastighetsförsäljningar. Kommunen har levt upp till balanskravet ända sedan det infördes.
Verksamhetens nettokostnader
Verksamhetens nettokostnader har ökat med 41,5 mkr,
2,2 procent, och uppgår till –1 913,9 mnkr. I detalj har
verksamhetens intäkter ökat med 4 procent, verksamhetens
kostnader med 2,4 procent och avskrivningarna har den
största ökningen på 10,2 procent.
Verksamhetens nettokostnader som andel av skatteintäkter och statsbidrag har därmed försämrats jämfört med
föregående år och uppgår till 99,1 procent 2014 jämfört
med 98,6 procentenheter 2013. Inkluderas finansnettot
uppgår nettokostnadsandelen till 97,9 procent.
Av verksamhetens intäkter är det taxor och avgifter
(+9,2 mnkr) och intäkter från tomtförsäljningar (+12,7
mnkr) som främst har bidragit till ökningen. Bidragen har
däremot minskat med 3,9 mnkr.
Taxor och avgifter (32,2 procent) samt bidrag (43,2 procent) är den största inkomstkällan för kommunen förutom
skatter och statsbidrag.
Personalkostnaderna har ökat med 3 procent (37,6
mnkr) jämfört med 2013. Köp av huvudverksamhet har
ökat med 30,3 mnkr vid en jämförelse med 2013 vilket
innebär en ökning med 9,3 procent.
Kommunens överlägset största kostnad är personalkostnader
som står för 53,7 procent av verksamhetens kostnader. Lokaloch markhyror står för 10,1 procent. Ur risksynpunkt är personalkostnaderna den enskilt största risken. Ökar lönerna med
1 procent mer än budgeterat slår det ca 10 mnkr på resultatet.
0,13 kronor högre än i Göteborgsregionen. Alingsås relativt
höga skattesats innebär en viss begränsning i att förstärka
intäktssidan genom skattehöjningar.
Alingsås eget skatteunderlag ökade med 4,5 procent vid
den senaste taxeringen. Kommunens skattekraft som procent av medelskattekraften i riket uppgick i taxering 2014
till 98 procent. Under en tioårsperiod har kommunens
medelskattekraft legat på 96–98 procent.
Alingsås är en nettomottagare i det generella kostnadsutjämningssystemet. För 2014 har kommunen fått 248,8 mnkr
i utjämningsbidrag, vilket innebär en minskning med
13,0 mnkr jämfört med 2013. Under 2015 kommer kommunen att förlora ytterligare 5 mnkr. Det ställer högre krav
på att verksamhetskostnaderna kan anpassas till en lägre nivå.
Finansnetto
Kommunens finansnetto uppgår till +22,2 mkr, vilket är
en förbättring jämfört med föregående år med 9 mnkr.
Man ska dock vara medveten om att effekten av den sänkta
diskonteringsräntan på pensionerna var 9 mnkr 2013. I
genomsnitt har finansnettot legat runt 30 mnkr. Försämringen kan förklaras av det ovanligt låga ränteläget.
Årets kassaflöde
Kommunens likviditet har minskat med 4,1 mkr under
året och uppgår per den 31 december 2014 till 355,2 mkr.
Kommunens kortsiktiga betalningsförmåga är god och har
väsentligt stärkts sedan 2012 då kommunens långfristiga
fordringar till kommunala bolag betalades tillbaka.
Om nyckeltalet kassalikviditet understiger 100 procent,
innebär det att kommunen inte kan betala samtliga kortfristiga skulder om de förfaller till betalning. Alingsås har
en kassalikviditet på 271,7 procent vilket är en försämring
Mnkr
Finansnettots utveckling
40
Skatteintäkter och bidrag
35
Jämfört med 2013 har skatteintäkterna ökat med 49,8 mnkr
(3,3 procent) och statsbidrag och kommunal utjämning
har minskat med 17,3 mnkr (4,7 procent). Sammantaget
uppgår skatteintäkter och bidrag till 1 932,2 mnkr vilket är
en ökning med 1,7 procent.
Utdebiteringen är 21,36 skattekronor, vilket är samma
nivå som 2013. Den genomsnittliga skattesatsen i riket
2014 är 20,65 skattekronor. Alingsås skattesats är 0,71 kronor högre än den genomsnittliga skattesatsen i riket och
30
25
20
15
10
5
0
2010
2011
2012
2013
2014
53
Finansiell analys
Nyckeltal de senaste fem åren
mnkr2014
20132012 20112010
God ekonomisk hushållning
Årets resultat enligt RR, mnkr
40,5
40,5
48,7
37,6
92
varav försäljning av exploateringsfastigheter, mnkr
14,3
1,6
1,6
8,7
4,1
Årets resultat exkl tomtförsäljning
26,2
38,9
47,1
28,9
87,9
Balanskravsresultat
36,5 54,1 47,1 51,980,5
Verksamhetens nettokostnader inkl finansnetto, förändring i %
Nettokostnadsandel, %
Skatter, generella statsbidrag och kommunal utjämning , förändring i %
1,7
5,0
–0,1
6,2
97,9
97,9
97,3
97,9
6,1
94,8
1,7
4,4
0,5
2,8
38,6
38,0
36,4
36,2
35,2
Investeringar, mnkr
91,0
131,5
79,1
55,6
82,8
Avskrivningar, mnkr
52,047,242,7 42,139,4
Kvar att finansiera genom resultat eller lån, mnkr
39,0
84,3
36,4
13,5
Självfinansieringsgrad av investeringar
101,6
66,7
115,5
143,3
158,7
4,8
7,0
4,4
3,1
4,9
–0,4
–0,3
1,6
0,3
2,3
God ekonomisk hushållning, 2 % av skatteintäkter och bidrag, mnkr
Investeringsvolym/verksamhetens nettokostnader
Budgetföljsamhet, %
4,0
43,4
Intjäningsförmåga
Antal invånare, st
39 188
38 619
38 355
38 053
37 796
Antal anställda med månadslön
3 231
3 100
3 150
3 144
3 157
Skattesats kommunen, %
21,36
21,36
21,36
21,79
21,79
11,13
11,13
10,88
10,45
10,45
32,49
32,49
32,24
32,24
32,24
Skattesats regionen, %
Total skattesats, %
God betalningsberedskap finansiella nyckeltal, %
Soliditet
Soliditet inkl pensionsskuld
62,763,164,166,165,7
18,1
15,3
15,1
17,7
Kassalikviditet
271,7
285,7
296,0
127,4
124,2
Borgensåtagande i förhållande till bruttokostnaderna, %
116,2
120,4
108,2
75,3
77,2
med 14 procentenheter jämfört med 2013 men fortfarande
är kassalikviditeten mycket god.
Kommunens resultat exklusive avskrivningar, nedskrivningar och andra ej likviditetspåverkande poster ger ett
positivt kassaflöde på 92,1 mkr. Förändring av kapitalbindning ger ett positivt flöde på 36,6 mnkr. Totalt tillför den
löpande verksamheten 128,7 mnkr.
Kommunens investeringar i anläggningstillgångar under
2014 är 91 mnkr. Försäljningar av anläggningstillgångar
uppgår till 6,7 mnkr. Omklassificeringar av gator, grönområden och lekplatser i exploateringsområdet Stadsskogen
har skett med 45,3 mnkr. Totalt använder investeringsverksamheten 128,2 mnkr.
Av de 91 mnkr nyttjar de avgiftsfinansierade verksamheterna 51,2 mnkr. Främst handlar det om investering i omvandlingsområden (17,0 mnkr), ledningsunderhåll
(6,3 mnkr), fastighetsnära insamling (12,8 mnkr) och
Hjortmarka naturreservat (5,5 mnkr). Ca 22,4 mnkr är
investeringar i gator och grönområden.
54 FINANSIELLA RAPPORTER
20,7
Utveckling
självfinansieringsgrad
%
180
160
140
ökning med 4,7 mnkr. De kortfristiga placeringarna har
ökat med 40,1 mnkr till 670,4 mnkr. Detta kan till stor
del förklaras av en omklassificering av Nordea korträntefond (50 mnkr). Likviditeten har minskat med 4,1 mnkr
till 355,2 mnkr.
120
Eget kapital
100
Kommunens egna kapital har genom årets resultat och
övriga justeringar ökat med 40,1 mnkr och uppgår till
1 307,4 mnkr. Ökningen motsvarar 3,2 procent. Kommunens soliditet har minskat något till 62,7 procent, en minskning med 0,4 procentenheter jämfört med 2013. Soliditeten inklusive pensionsförpliktelsen är 18,1 procent vilket är
en förbättring med 2,8 procentenheter jämfört med föregående år.
Soliditeten visar hur stor del av kommunens totala tillgångar som finansierats med egna medel och är ett mått på
kommunens långsiktiga betalningsförmåga. Soliditetens utveckling beror på två faktorer, dels det årliga resultatet och
dels tillgångsförändringen. För att få en komplett bild behöver både soliditeten enligt balansräkningen och soliditeten inklusive den pensionsförpliktelse som ligger utanför
balansräkningen som en ansvarsförbindelse studeras.
Soliditeten, 62,7 procent, har legat på en relativt jämn
nivå de senaste åren, däremot har den minskat marginellt
sedan 2012. Att soliditeten inklusive pensionsförpliktelser förändras beror främst på effekterna av förändringen i
diskonteringsräntan. Detta innebär att om diskonteringsräntan höjs förväntas kommunen behöva infria lägre utbetalningar och tvärtom.
80
60
40
20
0
2010
•
•
2011
2012
2013
2014
Självfinansieringsgrad
Riktpunkt
Den löpande verksamheten bidrar till att täcka kommunens investeringar i anläggningstillgångar. Självfinansieringsgraden av investeringar är 101,6 procent. Överstiger
nyckeltalet självfinansieringsgrad 100 procent innebär det
att kommunen har klarat av att skattefinansiera samtliga
investeringar som är genomförda under året och har således
inte behövt låna till investeringar. Detta innebär att kommunen har uppfyllt indikatorn som handlar om självfinansieringsgraden.
Finansieringsverksamheten bidrar med 10 mnkr varav
13 mnkr avser förutbetalda anslutningsavgifter och investeringsbidrag. Jämfört med föregående år är det en förbättring med 32,5 mnkr.
I år har Alingsås betalat ut 14,6 mnkr till infrastruktursatsningar, varav 13 avser de avsättningar som gjordes till
stor del för gång- och cykelvägar i kommunen 2013. De
övriga 1,6 mnkr gäller bidrag till statlig infrastruktur.
Våra tillgångar
Kommunens anläggningstillgångar uppgår till 803,7 mnkr
vilket är en ökning med 79 mnkr. Investeringar i anläggningar, fastigheter och inventarier har gjorts med 91 mnkr.
Avskrivningarna uppgår till –52 mnkr. Omklassificeringar
har gjorts med 43,8 mnkr och bokfört värde i samband
med försäljningar har minskat anläggningstillgångarna med
ca 4 mnkr.
Förråd och exploatering har minskats med 44,4 mnkr.
Till stor del kan minskningen förklaras med omklassificering av gator, grönområden och lekplatser inom exploateringsområdet Stadsskogen (–45,3 mnkr) samt ej aktiverbara kostnader för samma område (–1,3 mnkr). De kortfristiga fordringarna uppgår till 227,9 mnkr vilket är en
Utveckling soliditet
%
70
60
50
40
30
20
10
0
2010
•
•
2011
2012
2013
2014
Soliditet
Soliditet inklusive pensionsförpliktelse
55
Finansiell analys
Våra avsättningar och skulder
Borgensförbindelser
Kommunens avsättningar består av fyra delar, en pensionsskuld som uppgår till 109,3 mnkr, en pensionsavsättning
på 105 mnkr, 11,7 mnkr för återställande av en avfallsdeponi och avsättningar för infrastruktur på 54,9 mnkr.
Utöver den pensionsskuld som redovisas som avsättning i balansräkningen har kommunen förpliktelser för
pensioner intjänade före 1998. Dessa redovisas som ansvarsförbindelse och uppgår till 929,7 mnkr. De totala
pensionsförpliktelserna uppgår således till 1 039 mnkr,
en minskning med 24,3 mnkr sedan förra året. Om dessa
hade varit redovisade i balansräkningen skulle det egna
kapitalet vara betydligt mindre och soliditeten uppgått till
18,1 procent 2014. Ur risksynpunkt är pensionsskulden
viktig att beakta eftersom skulden ska finansieras de kommande 50 åren. Den del av pensionsåtagandet som utgör
ansvarsförbindelsen är ofinansierad då den återfinns utanför balansräkningen. Mellan år 2005 och 2009 samt under
2013 avsattes medel för den framtida utbetalningen av
denna skuld för att minska de negativa effekterna som
uppstår när stora utbetalningar av ansvarsförbindelsen kommer att göras. Marknadsvärdet på de placerade tillgångarna gällande pensionsfonden uppgår på balansdagen till
132,4 mnkr.
Kommunens långfristiga skulder består av två poster,
förutbetalda anslutningsavgifter och investeringsinkomster.
Totalt uppgår dessa till 34,6 mnkr vilket är en ökning med
12 mnkr.
De kortfristiga skulderna har ökat med 36,8 mnkr och
uppgår till 461,3 mnkr. Ökningen beror till stor del på skulder till de kommunala bolagen i koncernkontosystemet.
Alingsås kommun har i sig inga låneskulder. Däremot har
kommunen de senaste åren ökat sina borgensåtaganden
främst till dotterbolagen inom ABAR-koncernen men även
till externa föreningar. Under 2014 minskade borgensåtagandena med –40,4 mnkr och uppgår till 2 787 mnkr
varav 2 749 mnkr avser ABAR-koncernen. Borgensförbindelserna uppgår till 116,2 procent av årets bruttokostnader
vilket är en minskning med 4,2 procentenheter.
Då 98,7 procent av den totala borgensförbindelsen
utgörs av borgen gentemot dotterbolagen inom ABARkoncernen, är den generella bedömningen, att risken är
låg då bolagens verksamhet till största delen omfattas av
att äga och förvalta fastigheter. I fastigheter finns ofta stora
dolda värden, vilka ofta försvarar ytterligare lån. Vakansgraden inom de av bolagen ägda fastigheterna är låg. Den
största enskilda hyresgästen är Alingsås kommun som
även är borgensman. Vid en kontroll av ränterisker inom
ABAR-koncernen påvisas ett flertal olika räntebindningstider. De lån som har en placeringshorisont på upp till 1 år
uppgår till 763 mnkr.
Den största risken uppstår i de borgensförbindelser
(främst gentemot föreningar) som inte har några väsentliga
tillgångar att realisera vid uppkomna betalningssvårigheter.
Kommunens borgensförbindelser gentemot föreningar har
minskat med 17,9 mnkr och uppgår till 38 mnkr. 2014
har kommunen infriat borgen för Alingsås ryttarsällskap
med 2,4 mnkr. Kommunen har också avslutat ett borgensåtagande för Montessoriskolan Globen. Borgensåtagandet
uppgick till 15 mnkr.
Proprieborgen
kommunala bolag
mkr
1600
1400
1200
1000
800
600
400
200
0
B
us
hem
s AB
ät A
ådh
sås
Fab
rgi N gsås R
ling
e
A
n
AB
sE
Alin
gså
AB
Alin
•
•
Proprieborgen
Lånebelopp
56 FINANSIELLA RAPPORTER
Fullfondsmodell – en kompletterande bild
Alingsås kommun redovisar pensionerna enligt den så kallade blandmodellen. Detta överensstämmer med lagen om
kommunal redovisning. Enligt bestämmelserna i lagen innebär detta att pensionsåtagandet (ansvarsförbindelsen) intjänat före 1998 inte skuldbokförs i balansräkningen, vilket
även innebär att förändringar i ansvarsförbindelsen ej belastar resultaträkningen. Kommuner har idag kostnader för
pensioner för såväl tidigare som nuvarande anställda. Enligt
lagen om kommunal redovisning ska pensionskostnaderna
redovisas först vid utbetalning. De årliga utbetalningarna för
den gamla skulden kommer att öka under de närmaste åren,
för att nå sin topp 2028.
Vår pensionsfond
Som komplement till blandmodellen har kommunen en
pensionsfond där kommunen har satt av pengar för att
kunna kapa framtida pensionsutbetalningar. Kommunfullmäktige beslutade från och med budget 2005 att 10 mnkr
ska avsättas för att möta denna skuld. Ytterligare 20 mnkr
per år sattes av mellan åren 2006–2009. En ny avsättning
på 15 mnkr gjordes under 2013. Totalt har kommunen satt
av 105 mnkr för att möta skulden. Avsatta medel används
till att göra placeringar enligt riktlinjer för pensionsmedelsplacering, antagna av kommunfullmäktige den 28 september 2005. Årets nettoavkastning från pensionsmedelsplaceringarna har tillgodogjorts årets resultat med 4,1 mnkr.
Tidigare års nettoavkastning (7,4 mnkr) har tillförts kom-
munens egna kapital då det inte går att nyttja på resultatet
som det var tänkt. Avsättningen på 105 mnkr strider mot
gällande regelverk och bör ses över under kommande år.
För att ge en mer rättvisande bild av kommunens finansiella ställning redovisas här en kompletterande bild i form
av den så kallade fullfondsmodellen. Fullfondsmodellen
innebär att hela ansvarsförbindelsen redovisas som en skuld
i balansräkningen och att förändringen av skulden påverkar
resultatet.
Fullfond jämfört med blandmodellen
Sett ur ett finansiellt perspektiv medför blandmodellen att
den finansiella ställningen ser bättre ut jämfört med en fullfondsmodell som tar hänsyn till ansvarsförbindelsen. Om
Alingsås kommuns ansvarsförbindelse skulle ha bokförts enligt fullfondsmodellen 2014 minskar det egna kapitalet från
1 307,4 mnkr till 437 mnkr och soliditeten försämras från
62,7 procent till 18,1 procent vilket ändå är en förbättring
med 2,8 procent jämfört med 2013 års soliditetsmått. Resultatet för 2014 skulle ha förbättrats med 29,6 mnkr. Den
positiva effekten jämfört med föregående år beror på att
det inte har skett någon sänkning av diskonteringsräntan
2014. Totalt finns 107,6 mnkr i kommunens pensionsportfölj med ett marknadsvärde på 132,4 mnkr per 2014-12-31
för att möta framtida pensionsutbetalningar. Det samlade
marknadsvärdet har stigit med 4,9 mnkr jämfört med föregående år.
57
Fullfondsmodell – en kompletterande analys
Resultaträkning
mnkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader, Not 1
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
BlandmodellFullfondBlandmodell Fullfond
20142014
20132013
536,6
536,6
516,0
516,0
–2 398,5
–2 359,3
–2 341,2
–2 300,2
–52,0–52,0
–47,2 –47,2
–1 913,9
–1 874,7
–1 872,4
–1 831,4
1 580,1
1 580,1
1 530,3
1 530,3
352,1
352,1
369,4
369,4
Finansiella intäkter
29,8
29,8
31,5
31,5
Finansiella kostnader, Not 1
–7,6
–17,2
–18,3
–118,5
40,5
70,1
40,5
–18,7
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
Resultat före extraordinära poster
Extraordinära intäkter0,0
0,00,0
Extraordinära kostnader
0,0
Årets resultat
40,5
0,0
70,1
40,5
–18,7
Balansräkning
Tillgångar
Summa anläggningstillgångar
803,7
803,7
724,7
724,7
Summa omsättningstillgångar
1 280,5
1 280,5
1 284,2
1 284,2
2084,2
2084,2
2 008,9
2 008,9
Summa tillgångar
Eget kapital, avsättningar och skulder
Årets resultat
40,5
70,1
40,5
–18,7
Övrigt eget kapital
1266,9
366,9
1 226,8
326,8
Summa eget kapital, Not 2
1 307,4
437,0
1 267,3
308,1
Summa avsättningar, Not 3
280,9
1 150,3
294,5
1 253,7
Summa skulder
495,9
496,9
447,1
447,1
2 084,2
2 084,2
2 008,9
2 008,9
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
Not 1 Resultateffekten för 2014 blir +29,6 mnkr, vilket är förändringen av ansvarsförbindelsen mellan åren 2013 och 2014.
Resultateffekten för 2013 blir –59 mnkr, vilket är förändringen av ansvarsförbindelsen mellan åren 2012 och 2013.
Den stora skillnaden mellan åren beror på effekten av den sänkta diskonteringsräntan.
Not 2 Eget kapital minskas med ansvarsförbindelsens ingående värde per 2013–01-01.
Not 3 Ansvarsförbindelsen lyfts in som en avsättning.
58 FINANSIELLA RAPPORTER
Sammanställd redovisning
Syftet med den sammanställda redovisningen är att visa
kommunkoncernens totala ekonomiska ställning, utveckling och åtaganden. För ytterligare information om de i
koncernen ingående bolagen, hänvisas till respektive bolags
årsredovisning.
Koncernstrukturen
Kommunkoncernen består, förutom av kommunen, av
AB Alingsås Rådhus samt Alingsås Vårgårda Räddningstjänstförbund.
Kommunfullmäktige beslutade 2003-10-29 om att bilda
AB Alingsås Rådhus. Aktiekapitalet uppgick till 5 mnkr
och kommunen överlät i januari 2004 aktierna i Alingsås
Energi Nät AB, AB Alingsåshem och Fabs AB till AB
Alingsås Rådhus. Priset uppgick till 294 mnkr. Moderbolaget äger döttrarna till 100 procent. AB Alingsås Rådhus är
ett helägt dotterbolag till kommunen.
Kommunfullmäktige beslutade 2008-06-18, § 122, att
räddningstjänsten i Alingsås kommun från och med den
1 januari 2009 ska utövas av ett med Vårgårda kommun
gemensamt kommunalförbund – Alingsås och Vårgårda
Räddningstjänstförbund. Kommunens andel av förbundet
var år 2014, 77,6 procent.
Ekonomisk översikt
Stora värden i koncernen
De kommunala bolagens omsättning är liten i förhållande
till kommunens. Dock finns ett betydande innehav av anläggningstillgångar (till största delen fastigheter) i bolagen.
AB Alingsåshem och Fabs AB har under året värderat sitt
fastighetsbestånd. Marknadsvärdet på fastigheterna uppgick till 3 174 mnkr (1 073 mnkr för Fabs AB respektive
2 101 mnkr för AB Alingsåshem) och översteg bokfört
värde med 617 mnkr (för Fabs AB med 108 mnkr respektive 509 mnkr för AB Alingsåshem). Bokfört värde på fastigheterna i Fabs AB och AB Alingsåshem uppgår till 2 557
mnkr att jämföra med motsvarande skulder till kreditinstitut uppgående till 2 195 mnkr, en skillnad om 362 mnkr.
Årets resultat är positivt
Koncernen Alingsås kommun redovisar ett positivt resultat
på 88,2 mnkr (69,8 mnkr) för 2014. Av koncernens totala
resultat svarar kommunen för ca 46 procent (58 procent),
AB Alingsås Rådhus (ABAR) för 55 procent (43 procent)
och AVRF för –1 procent (–1 procent). I ABAR-koncernen
redovisar moderbolaget ett resultat på 1,6 mnkr. Alingsås
Energi Nät AB koncernen redovisar ett resultat om 20,3
mnkr, Fabs AB 12,1 mnkr samt AB Alingsåshem 14,2 mnkr,
totalt ca 48,6 mnkr för AB Alingsås Rådhuskoncernen
efter koncernelimineringar. Motsvarande resultat för 2013
uppgick till 51,1 mnkr efter justeringar i enlighet med det
nya K3-regelverket. Från och med 2014 tillämpar bolagen inom kommunen BFNAR 2012:1 Årsredovisning och
koncernredovisning (K3). De förändrade redovisningsprinciperna har haft påverkan på redovisningen av materiella
anläggningstillgångar i bolagen. Materiella anläggningstillgångar har delats upp på betydande komponenter när
komponenterna har väsentligt olika nyttjandeperioder.
Komponenterna skrivs av på mellan 5–100 år. Underhålls-
59
kostnader redovisas efter övergången till K3 som aktiverade
förbättringsarbeten i de fall standardhöjande åtgärd skett.
I de fall där väsentliga utbyten skett av befintlig komponent
redovisas dessa åtgärder som investering. De nya redovisningsprinciperna har inneburit att avskrivningskostnaderna
i fastighetsbolagen har ökat och underhållskostnaderna har
minskat. I energibolaget har avskrivningskostnaden för
bolagets anläggningar minskat. Övergången till komponentavskrivning har inneburit att det egna kapitalet har påverkats med 20,6 mnkr, d.v.s. det fastställda resultatet för
AB Alingsås Rådhus-koncernen 2013 på 30,5 mnkr har
ökat till 51,1 mnkr.
Alingsås & Vårgårdas räddningstjänstförbund redovisar
ett negativt resultat om –1,1 mnkr.
Den kortsiktiga betalningsförmågan
Den kortsiktiga betalningsförmågan för hela koncernen
kan mätas i måttet kassalikviditet (omsättningstillgångar–
varulager/kortfristiga skulder). Detta mått bör vara över
100 procent för att betalningsförmågan skall hållas på en
godtagbar nivå. Koncernens kassalikviditet var 101,0 procent (97,5 procent) exklusive övertrasseringsrätten (kredit
på 50 mnkr genom koncernkontoavtal med Nordea) och
105,0 procent (101,7 procent) inklusive denna. Utbetalningarna är dock inte jämnt fördelade över året. En stor
utbetalning sker på våren, då föregående års intjänade pensioner betalas ut. Resterande del av året byggs likviditeten upp för att klara denna utbetalning. Över en enskild
månad varierar också likviditeten.
Kommunens skatteintäkter betalas in i slutet av månaden
och då är likviditeten hög i några dagar tills löneutbetalning sker. Det är en medveten strategi att inte ha mer
direkt tillgängliga medel än vad som behövs.
Som framgår av tabellen nedan har kassalikviditeten ökat
något jämfört med föregående år, från 97,5 procent 2013
till 101,0 procent. Under 2011 och 2012 uppgick kassalikviditeten till 58,0 procent respektive 66,0 procent. Förklaringen till den stora ökningen fram tills idag beror på att
alla lån som kommunen hade gentemot bolagen lades om
och bolagen lånade istället enbart från externa kreditinstitut, vilket under 2012 medförde en hög likviditet för kommunen som placerades i värdepapper.
Den långsiktiga betalningsförmågan
Precis som i kommunens redovisning medför den s k
blandmodellen i redovisningen av pensionsskulden ett problem i jämförelserna. Vid en enkel eliminering av denna
(hela pensionsskulden räknas som skuld) fås ett eget kapital
på 665,3 mnkr (527,3 mnkr) för 2014. Detta ger en soliditet på 12,7 procent (10,5 procent) vilket innebär att den
långsiktiga betalningsförmågan hos koncernen ökat något.
Intressanta nyckeltal
Koncernens totala soliditet exklusive pensionsskulden uppgår till 30,5 procent, vilket är en liten ökning jämfört med
2013 års siffra på 29,6 procent. Under åren 2009–2011 låg
soliditeten på omkring 35 procent som en följd av relativt
bra resultat för kommunkoncernen. Minskningen av soliditeten under de senaste åren är således ganska markant.
Av dotterbolagens verksamhet utgör fastighetsförvaltning
en stor del vilket påverkar soliditeten negativt då det ofta
är stora värden som ligger dolda i de bokförda värdena
samtidigt som de ofta motsvaras av långfristiga skulder. Beträffande korrelationen mellan balansomslutningen och bolagens del av borgensåtagandena så återföljs dessa variabler
Personal
2011
2012
2013
Soliditet, %
36
30
29,6
Kassalikviditet, %
58
66
97,5
2014
Antal anställda
MänKvinnorTotalt
30,5
Alingsås kommun
532
2 267
101,0
AB Alingsås Rådhus
1
0
1
18
5
23
AB Alingsåshem
21
12
33
Alingsås Energi Nät AB
38
15
53
AVRF
86 1197
Resultat efter finansiella
FABS AB
poster, mnkr
Balansomslutning, mnkr
59
66
78,9
103,1
3 783,3 4 654,9 5 015,9 5 233,1
Bolagens del av borgensåtagandena, mnkr
1 607,0 2 396,0 2 764,0 2 749,0
696
2 310
3 006
Tabellen visar att de kommunala företagens andel av det totala
Nyckeltal
Kronor/invånare
Summa koncernen 2 799
antalet anställda i koncernen är mycket lågt. Alingsås kommun
2012
2013
2014
svarar för 93,1 % av totalt antal anställda. Andelen män är betydligt
högre i bolagen än i koncernen som helhet. I samtliga bolags
Anläggningstillgångar
Totala tillgångar
88 45197 799100 184
121 364
129 882
133 538
Totala skulder
84 419
91 389
92 837
Eget kapital
36 944
38 493
40 701
60 FINANSIELLA RAPPORTER
ägardirektiv finns inskrivet att bolagen skall följa den personaloch lönepolitik som gäller för kommunen.
ganska väl. Dotterbolagen använder sig främst av kommunal borgen vid eventuella investeringar och till väldigt liten
del fastighetsinteckningar och andra liknande möjligheter.
Under 2012 ökade bolagens del av borgensåtaganden kraftigt som en följd av omläggningen av lånen, för att under
2014 minska något som en följd av amortering på lån med
15 mnkr.
Totala räntekostnader i kommunkoncernen uppgår till
85,7 mnkr. Av räntekostnaderna utgör räntekostnad för
derivat 23,7 mnkr. I kommunkoncernen är det Fabs AB
samt AB Alingsåshem som använder sig av derivat. Räntesäkringen utgår från respektive bolags finanspolicy och
dess risknivåer. Finanspolicyn styr val av bindningstid och
avtalslösning. Den totala genomsnittsräntan per årsskiftet
uppgick till 2,80 procent för både AB Alingsåshem samt
Investeringsvolymen Fabs AB och den förväntas minska under 2015 p g a omläggning av lån och ett swapavtal som löper ut (AB AlingsåsUnder 2012 uppgick investeringsvolymen till 407,0 mnkr
hem). Exkluderas räntederivaten uppgår genomsnitträntan
och under 2013 ökade investeringsvolymen med 28,3 protill 1,25 procent för Fabs AB respektive 1,46 procent för
cent till 522 mnkr. Investeringsvolymen för 2014 har dock
Alingsåshem AB. För Fabs AB har räntederivaten förlängt
sjunkit relativt kraftigt och uppgår i år till 261,5 mnkr.
den genomsnittliga räntebindningen från 0,58 år till 4,71
I koncernen är vakansgraden, andelen outhyrda lokaler
år. Avseende AB Alingsåshem har räntederivaten förlängt
och bostadslägenheter, låg. Någon risk för att uthyrningsden genomsnittliga räntebindningstiden från 1,04 år till
situationen skulle försämras i större omfattning under de
4,64 år.
närmaste åren synes inte föreligga.
Säkringsredovisning
Alingsås kommuns bolag använder sig av derivat i form av
ränteswapavtal för att hantera ränterisken i samband med
upplåning. Avtal om en så kallad ränteswap skyddar mot
ränteförändringar. Syftet är att minska bolagens ränterisker
och för att undvika kraftiga svängningar i räntekostnader
år från år. Genom säkringen erhålls en fast ränta och det är
denna ränta som redovisas som räntekostnad i resultaträkningen.
Marknadsvärden
Ränteswappar värderas på balansdagen med utgångspunkt
från aktuellt ränteläge och återstående löptid. Om räntan
gått ned i förhållande till avtalad ränta uppstår ett negativt
marknadsvärde, vilket är fallet i dagsläget med historiskt
låga marknadsräntor, och motsatt förhållande gäller om
räntan går upp. Det verkliga värdet på kommunens ränteswappar per balansdagen uppgick till –154,7 mnkr. Det
negativa värdet har således uppstått på grund av att de
långfristiga marknadsräntorna har sjunkit sedan ränteswapavtalen ingåtts.
Marknadsvärdering av ingångna swapavtal per balansdagen sker av det kreditinstitut som har ställt ut ränteswappen. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet och
marknadsvärdet tas inte in i resultaträkningen då säkringsredovisning tillämpas. Bolagen handlar inte med ränteswappar.
61
Kommunala bolag
Moderbolag
AB Alingsås Rådhus
Ordf: Daniel Filipsson (m)
VD: Magnus Haggren
Nettoomsättning: 2,0 mnkr
Årets resultat: 1,6 mnkr
Enligt bolagsordningen skall AB Alingsås Rådhus som
moderbolag äga och förvalta aktier i Alingsås kommuns
hel- eller delägda bolag samt initiera och driva utvecklingsprojekt inom kommunkoncernen som en integrerad del
av utvecklingsarbetet i Alingsås kommun. Bolaget skall
samordna och tillsammans med dotterbolagen utveckla
bolagens verksamhet på ett för kommunen och bolagen
värdeskapande sätt.
AB Alingsås Rådhus har i år haft rörelseintäkter som
bland annat härrör från sponsring avseende Lights in
Alingsås, administrativa utvecklingsintäkter, konsultarbeten som Passivhuscentrum har hållit, bidrag från Västra
Götalandsregionen och kommunen, sammantaget uppgående till 6,4 mnkr (1,4 mnkr). Årets resultat uppgick till
1,6 mnkr (1,2 mnkr). AB Alingsås Rådhus har erhållit koncernbidrag på sammanlagt 17,9 mnkr (17,9 mnkr) från
dotterbolagen.
Dotterbolagen
Fabs AB
Ordf: Sten-Åke Gustafsson (fp)
Vd: Lars Mauritzson
Nettoomsättning: 166,4 mnkr
Årets resultat: 12,1 mnkr
Bolagets verksamhet skall medverka till en positiv näringslivsutveckling i Alingsås kommun och till att kommunens
olika verksamheter har ändamålsenliga lokaler som används
effektivt. Omsättningen i Fabs AB för 2014 uppgick till
166,4 mnkr (167,0 mnkr). Av omsättningen avsåg 166,0
mnkr (163,5 mnkr) fastighetsförvaltningen och 0,4 mnkr
(3,5 mnkr) tomtförsäljningen. Rörelseresultatet uppgick
till 47,5 mnkr (45,5 mnkr) före finansiella poster. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 21,6 mnkr (20,5
mnkr). Fabs AB har lämnat ett koncernbidrag på 6,4 mnkr
(6,4 mnkr) till AB Alingsås Rådhus. Fabs AB:s fastigheter
innehåller sammanlagt 200 890 m2 lokalyta. Vakansgraden
uppgår till 2,6 procent. En tomt och två fastigheter (mark)
såldes under året. En tomt har förvärvats under året.
62 FINANSIELLA RAPPORTER
Alingsås Energi
Ordf: Hans Olof Andersson (fp)
Vd: Jan Olofzon
Nettoomsättning: 225,8 mnkr
Årets resultat: 20,4 mnkr
Koncernen Alingsås Energi driver verksamheterna elhandel,
elnät, värmenät, stadsnät och tjänster närliggande kärnverksamheten. Nettoomsättningen uppgick till 225,8 mnkr
(253,0 mnkr). Resultatet efter finansiella poster uppgick
till 38,5 mnkr (38,5 mnkr). Årets resultat blev 20,4 mnkr
(20,9 mnkr). Alingsås Energi Nät AB har lämnat ett koncernbidrag på 11,3 mnkr (11,3 mnkr) till AB Alingsås Rådhus. Totalt levererad energi uppgick under 2014 till 207
GWh (222 GWh). Omsättningen för såld el 2014 blev
148 GWh (158 GWh). Omsättningen för såld värme blev
108 GWh (122 GWh). År 2014 blev 21 procent (4,5 procent) varmare än ett normalår, och hela 17 procent varmare än föregående år. Detta tillsammans med en allmän
energieffektivisering i samhället har inneburit att energileveranserna har minskat. I hård konkurrens har försäljningsvolymerna i affärsområde stadsnät minskat med 21 procent
(nettoomsättningen) jämfört med 2013, en minskning
med 2,4 mnkr.
Alingsåshem
Ordförande: Maja-Stina Jacobsson (m)
VD: Ing-Marie Odegren
Nettoomsättning: 236,3 mnkr
Årets resultat: 14,2 mnkr
AB Alingsåshems nettoomsättning uppgick till 236,3 mnkr
(228,5 mnkr). Resultatet efter finansiella poster uppgick
till 18,5 mnkr (13,0 mnkr). Årets resultat blev 14,2 mnkr
(11,5 mnkr). AB Alingsåshem har lämnat koncernbidrag
på 0,2 mnkr (0,3 mnkr) till AB Alingsås Rådhus.
AB Alingsåshems lägenhetsbestånd uppgick vid årets slut
till 3 264 (3 282) bostadslägenheter. Av beståndet utgör
bostäder inom äldreboendet 386 (386) lägenheter och omsorgsbostäder 74 (74) lägenheter. Efterfrågan på bostäder i
Alingsås tätort är fortsatt hög. Totalt antal anmälda i intressebanken var i slutet av året 12 056 (11 106) personer. Totalt
har 459 (408) om- och avflyttningar skett under året, motsvarande 16 procent (15 procent) av hela beståndet. Antalet
outhyrda lägenheter har under året uppgått till 35 (51), i
sammanlagt 71 (85) månader.
Räddningstjänsten Alingsås Vårgårda
Ordf: Daniel Filipsson (m)
Nettoomsättning: 6,3 mnkr
Årets resultat: –1,1 mnkr
Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund är ett kommunalförbund med ansvar för räddningstjänsten i Alingsås
och Vårgårda kommuner. Alingsås kommuns andel av
förbundet uppgår till 77,6 procent. Medlemsbidraget för
2013 var fastställt till 35,0 mnkr för Alingsås kommun.
Förbundets nettoomsättning uppgick 2014 till 6,3 mnkr
(5,9 mnkr). Årets resultat blev –1,1 mnkr (–1,5 mnkr).
Förbundet har under året genomfört 934 (791) räddningsinsatser varav 117 (97) varit IVPA-larm (I Väntan På
Ambulans). Ökningen av antal räddningsinsatser, 18 procent, under året berodde framför allt på händelser relaterade till extrema vädersituationer. Under augusti månad
drabbades området av mycket omfattande översvämningar
som genererade ett stort antal räddningsinsatser. Bland
annat gav ett större tak på en lagerlokal vika av vattentrycket samtidigt som Alingsås stad blev avskuren då de två
större underfarterna under Västra stambanan översvämmades, något som visade på stor sårbarhet.
Kommunala uppdragsföretag:
Ett uppdragsföretag är en annan juridisk person till vilken
kommunen med stöd av kommunallagen 3:18 och 3:19
överlämnat vården av en kommunal angelägenhet, men där
överlämnandet skett på ett sätt så att ett betydande inflytandet inte erhållits. Överlämnandet kan ske genom upphandling enligt Lag om offentlig upphandling, Lag om
valfrihetssystem eller på annat sätt. Bland uppdragsföretagen ingår kommunala entreprenader, d v s företag som helt
ägs av andra juridiska personer än kommunen och till vilka
kommunen överlämnat vården av en kommunal angelägenhet.
För att en kommunal entreprenad ska anses föreligga
menas att:
• Det finns ett avtal mellan kommunen och producenten
om att denna ska bedriva kommunal verksamhet eller delverksamhet av större omfattning
• Till entreprenader räknas inte verksamhet som köps av
annan kommun
• Friskolor definieras inte som kommunala entreprenader
även om de har kommunal finansiering, eftersom de tillkommer genom avtal med staten.
Följande företag har anlitats av kommunen:
Alba-Camp Gården/Jopiso AB, Alpklyftan Vård, Arken
HVB Långared Ungdom, Armando Liscano, Astreab AB,
Attendo Sverige AB, Baggium Vård och behandling AB,
Behandlingshemmet Kängurun, Björkviks Vårdhem,
Brovalvet AB, Cleanpipe Sverige AB, Davsjö Vård, Extramamman & Ugglans hemhjälp AB, Familjehem i Mälardalen AB, Familjehemspoolen Minnestad AB, Familjevården i Älvsborg, Familjevårdsstiftelsen, Friab familjevård,
Frälsningsarmén, Frösunda Omsorg AB, Gryning Vård
AB, Hemtrevnad Service & Omsorg Väst AB, Homemaid AB, Iris Utvecklingsboende, ISS Facility Services AB,
Jensen Education, Kvinnojouren Frideborg, Kvinnojourboende Linnéa, Lejongårdar AB, Lernia utbildning, Länkhemmet Hvidehus, Meby behandlingshem, Mikael Björk
Service, AB Mjörnviksholms Sjukhem, Mogården Omsorg AB, NCA Facility Services AB, Nämndemansgården,
Personalkooperativet Vintergatan, Salstad Gästhem AB,
Samhall, Schedevi Psykiatri AB, SiS, Skogsfamiljen Vårdverksamheter AB, Solhaga By AB, Stena Miljö, Stiftelsen
Bräcke Diakoni, Stiftelsen Credo, Stiftelsen Dagöholm,
Stigfur KBT AB, Team Assistans i Göteborg AB, Treklövern
i Falköping, Vibor AB, Villa Arelid, Västtrafik AB, Ågrenska,
24h Vård och Omsorg i Alingsås HB.
Övriga företag
Följande företag ingår ej i
kommunens koncernredovisning:
Kommunen innehar poster i Bjärke elförening och Kommuninvest. AB Alingsåshem innehar poster i SABO Byggnadsförsäkrings AB och Husbyggnadsvaror. Alingsås Energi
Nät AB innehar poster i Värmeverkens Ekonomiska
förening.
• Kommunen har ett huvudansvar för att tjänsterna erbjuds kommunmedborgarna
• Verksamheten annars skulle ha utförts i egen regi
63
Resultaträkning
KommunenKommunkoncernen
mnkr2014
20132014
2013
Verksamhetens intäkter, not 1,9
536,6
516,0
898,2
899,8
–2 398,5
–2 341,2
–2 496,3
–2 493,6
–52,0
–47,2
–169,1
–155,2
–1 913,9
–1 872,4
–1 767,2
–1 749,0
1 580,1
1 530,3
1 580,1
1 530,3
352,1
369,4
352,1
369,4
Finansiella intäkter, not 6,9
29,8
31,5
23,6
26,1
Finansiella kostnader, not 7,9
–7,6
–18,3
–85,5
–97,9
40,5
40,5
103,1
78,9
Extraordinära intäkter, not 8
0,0
0,0
0,0
0,0
Extraordinära kostnader, not 8
0,0
0,0
0,0
0,0
Verksamhetens kostnader, not 2,9
Avskrivningar, not 3
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter, not 4
Generella statsbidrag och utjämning, not 5
Resultat före extraordinära poster
Skatt
–14,9–9,1
Årets resultat 88,2
40,5
40,5
69,8
Kassaflödesanalys
KommunenKommunkoncernen
mnkr2014
20132014
2013
Den löpande verksamheten
Årets resultat
40,5
40,5
88,2
69,8
Justering för av- och nedskrivningar
52,0
47,2
169,1
155,2
Justering för gjorda avsättningar, not 25
–4,4
42,2
–2,8
44,3
Justering för resultat vid försäljning av anläggningstillgångar
–4,1
–1,2
–4,1
–1,2
8,1
17,7
25,7
20,2
92,1
146,4
276,1
288,3
Ökning/minskning kortfristiga fordringar
–44,6
–504,8
–65,4
–477,6
Ökning/minskning förråd och varulager
44,4
4,7
43,1
–2,2
Ökning/minskning kortfristiga skulder
36,8
21,5
58,0
–82,0
128,7
–332,2
311,8
–273,5
Justering för övriga ej likvidpåverkande poster, not 26
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
Investering i anläggningstillgångar, not 27
Försäljning av anläggningstillgångar
Omklassificering och ej aktiverbara kostnader
Kassaflöde från investeringsverksamheten
–91,0
–131,5
–261,5
–521,8
6,6
1,2
9,7
4,0
–43,8
–43,8
0,0
–295,6
–517,8
–128,2
–130,3
Finansieringsverksamheten
Förutbetalda intäkter som regleras över flera år
Nyupptagna lån
Amortering av skuld
13,2
8,2
13,2
0,0
0,0
0,0
847,8
1 101,9
0,0
0,0
–863,6
–790,1
–3,9
–3,9
–3,9
–3,9
1,1
–27,3
1,1
–2,5
Justering av eget kapital
–0,4
0,5
–0,4
0,5
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
10,0
–22,5
–5,8
305,9
Utbetalning av nya och garantipensioner
Förändring av långfristiga fordringar
Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur
Utbetalning av bidrag till gång- och cykelvägar och Mjörnvallen
Årets kassaflöde
–1,6
0,0
–1,6
0,0
–13,0
0,0
–13,0
0,0
–4,1
–485,0
–4,2
–485,4
Likvida medel vid årets början
359,3
844,3
360,9
846,3
Likvida medel vid årets slut
355,2
359,3
356,7
360,9
64 FINANSIELLA RAPPORTER
Balansräkning
KommunenKommun-
koncernen
mnkr2014
20132014
2013
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immatriella anläggningstillgångar, not 10
15,4
20,1
15,4
20,1
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar, not 11
Maskiner och inventarier, not 11
Finansiella anläggningstillgångar, not 12
Summa anläggningstillgångar
565,0
488,3
3 677,2
94,1
86,0
119,2
3 532,1
111,1
129,2
130,3
114,2
113,6
803,7
724,7
3 926,0
3 776,9
Omsättningstillgångar
Förråd mm, not 13
27,0
71,4
51,4
94,5
227,9
223,2
228,6
153,3
Kortfristiga placeringar, not 15
670,4
630,3
670,4
630,3
Kassa och bank, not 16
355,2
359,3
356,7
360,9
Summa omsättningstillgångar
1 280,5
1 284,2
1 307,1
1 239,0
Summa tillgångar
2 084,2
2 008,9
5 233,1
5 015,9
Fordringar, not 14
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital, Not 17
Årets resultat
Övrigt eget kapital
Summa eget kapital
40,5
40,5
88,2
69,8
1 266,9
1 226,8
1 506,8
1 416,8
1 307,4
1 267,3
1 595,0
1 486,6
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, not 18
Andra avsättningar, not 19
214,3
216,3
225,4
226,0
66,6
78,2
148,7
140,1
Skulder
Långfristiga skulder, not 20
Kortfristiga skulder, not 21
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
34,6
22,6
2 020,6
1 988,8
461,3
424,5
1 243,4
1 174,4
2 084,2
2 008,9
5 233,1
5 015,9
Panter och Ansvarsförbindelser
Panter och därmed jämförliga säkerheter, not 22
Inga
Inga
Inga
Inga
Ansvarsförbindelser
Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland
skulderna eller avsättningarna, not 23
Övriga ansvarsförbindelser, not 24
929,7
959,3
929,7
959,3
2 787,0
2 819,9
38,1
56,2
65
Noter
KommunenKommunkoncernen
mnkr2014
20132014
2013
Not 1 Verksamhetens intäkter
Verksamhetens intäkter
Försäljningsintäkter
Taxor och avgifter
Hyror och arrenden
Bidrag
1 189,2
1 185,8
21,721,5
172,9
163,7
54,7
53,7
232,0235,9
Försäljning av verksamhet och konsulttjänster
32,8
Exploateringsintäkter
14,31,6
33,7
Realisationsvinster
4,01,4
Försäkringsersättningar
0,00,0
Övriga intäkter
4,2
4,5
Elimineringar inom koncernen
–291,0
–286,0
Summa verksamhetens intäkter
516,0
898,2
899,8
Verksamhetens kostnader
–2 787,3
–2 779,6
536,6
I verksamhetens intäkter 2013 för kommunen ingår jämförelsestörande
poster på 35,1 mnkr, se not 9.
Not 2 Verksamhetens kostnader
Löner och sociala avgifter
Pensionskostnader inklusive löneskatt
Inköp av anläggnings och underhållsmaterial
–1 276,8
–1 248,1
–104,5
–92,8
–7,1
–10,6
Bränsle energi och vatten
–14,3
–14,7
Köp av huvudverksamhet
–356,2
–325,9
Lokal- och markhyror
–243,3
–238,9
Övriga tjänster
–149,9
–159,1
–86,3
–84,9
Lämnade bidrag
Realisationsförluster
0,0–0,2
Bolagsskatt
Övriga kostnader
–160,1
–166,0
Elimineringar inom koncernen
Summa verksamhetens kostnader
–2 398,5
–2 341,2
291,0
286,0
–2 496,3
–2 493,6
I verksamhetens kostnader för kommunen ingår jämförelsestörande poster på –37,9 mnkr 2013, se not 9.
För att se pensionskostnader inklusive löneskatt har en justering gjorts mellan löner och pensionskostnader 2013.
Not 3 Avskrivningar
Avskrivningar immatriella anläggningstillgångar
–4,7
–3,3
–4,7
–3,3
Avskrivningar byggnader och anläggningar
–21,4
–19,2
–133,6
–122,8
Avskrivningar maskiner och inventarier
–25,0
–24,7
–29,9
–29,1
–0,9
0,0
–0,9
0,0
Nedskrivningar
Summa avskrivningar
–52,0
–47,2
–169,1
–155,2
För uppgift om avskrivningstider se avsnittet om redovisningsprinciper.
Not 4 Skatteintäkter
Preliminär kommunalskatt
1 584,0
1 538,7
1 584,0
1 538,7
Preliminär slutavräkning innevarande år
0,3
–9,3
0,3
–9,3
Slutavräkningsdifferens föregående år
–4,2
0,9
–4,2
0,9
1 580,1
1 530,3
1 580,1
1 530,3
Summa skatteintäkter
66 FINANSIELLA RAPPORTER
KommunenKommunkoncernen
mnkr2014
20132014
2013
Not 5 Generella statsbidrag och utjämning
Inkomstutjämning
253,5 258,4
253,5258,4
Kommunal fastighetsavgift
63,0
67,0
63,0
67,0
Bidrag för LSS-utjämning
40,2
40,6
40,2
40,6
Kostnadsutjämning
–24,0 –14,1
–24,0–14,1
Regleringsbidrag/-avgift
8,9 17,5
8,917,5
Strukturbidrag
4,0 0,0
4,00,0
Införandebidrag
6,5 0,0
6,50,0
Summa generella statsbidrag och utjämning
352,1
369,4
0,0
0,0
352,1
369,4
0,0
0,0
Not 6 Finansiella intäkter
Utdelningar på aktier och andelar
Ränteintäkter
18,0 24,0
18,925,6
Övriga finansiella intäkter
11,8
7,5
11,8
7,5
Elimineringar inom koncernen
–7,1
–7,0
31,5
23,6
26,1
–3,6
–85,7–89,2
Summa finansiella intäkter
29,8
I övriga finansiella intäkter 2014 för kommunen ingår borgensavgifter från
de kommunala bolagen med 6,9 mnkr (6,6 mnkr 2013).
Not 7 Finansiella kostnader
Räntekostnader
Ränta på pensionsavsättningar
–0,8
–1,1
–9,3
–1,2
–10,3
–5,7
–5,4
–5,7
–5,4
Elimineringar inom koncernen
7,1
7,0
–85,5
–97,9
Övriga finansiella kostnader
Summa finansiella kostnader
–7,6
–18,3
I ränta på pensionsavsättningar för kommunen 2013 ingår jämförelsestörande poster med 7,2 mnkr, se not 9.
Not 8 Extraordinära poster
Inga extraordinära poster finns.
Not 9 Jämförelsestörande poster
Verksamhetens intäkter
Intäkt från Fora (s k AFA-pengar)
0,0
35,1
0,0
35,1
Verksamhetens kostnader
Löneskatt effekt av sänkt diskonteringsränta
avseende pensionsavsättningen
0,0
–1,8
0,0
–2,0
Bidrag till föreningar avseende gång- och cykelvägar
0,0
–17,1
0,0
–17,1
Bidrag till förening avseende läktare på idrottsplats
0,0
–4,0
0,0
–4,0
Avsättning till kommunens pensionsfond
0,0
–15,0
0,0
–15,0
Finansiella kostnader
Effekt av sänkt diskonteringsränta avseende pensionsavsättningen
0,0
–7,2
0,0
–8,0
Summa jämförelsestörande poster
0,0
–10,0
0,0
–11,0
67
Noter
KommunenKommunkoncernen
mnkr2014
20132014
2013
Not 10 Immateriella anläggningstillgångar
Officialservitut kv Bryggaren
Anskaffningsvärde
23,4 23,4
23,423,4
Ackumulerade avskrivningar
–8,0
–3,3
–8,0
–3,3
0,0
0,0
0,0
0,0
15,4
20,1
15,4
20,1
Ackumulerade nedskrivningar
Bokfört värde
Avskrivningstid
5 år
5 år
5 år
5 år
Redovisat värde vid årets början
20,1
10,4
20,1
10,4
Årets investeringar
0,0
13,0
0,0
13,0
Utrangeringar och avyttringar
0,0
0,0
0,0
0,0
Årets nedskrivningar
0,0
0,0
0,0
0,0
Återförda nedskrivningar
0,0
0,0
0,0
0,0
Årets avskrivningar
–4,7
–3,3
–4,7
–3,3
Övriga förändringar
0,0
0,0
0,0
0,0
15,4
20,1
15,4
20,1
Redovisat värde vid årets slut
Not 11 Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Anskaffningsvärde
Ackumulerade avskrivningar
813,3
713,3
5 033,94 786,7
–243,1
–221,4
–1 351,5
–1 250,9
–5,2
–3,6
–5,2
–3,6
Bokfört värde
565,0
488,3
3 677,2
3 532,2
Avskrivningstid
0–50 år
0–50 år
0–100 år
0–50 år
488,3
419,1
3 532,2
3 194,3
Årets investeringar
56,1
90,0
244,0
470,8
Utrangeringar och avyttringar
–3,2
–0,2
–11,8
–5,5
Årets nedskrivningar
0,0
0,0
0,0
0,0
Återförda nedskrivningar
0,0
0,0
0,0
0,0
Årets avskrivningar
–21,5
–18,5
–133,7
–125,4
Överföring från eller till annat slag av tillgång
45,3
0,0
20,2
0,0
0,0
–2,1
0,0
–2,0
Effekt av K3 i kommunala bolag
26,3
0,0
3 677,2
3 532,2
Ackumulerade nedskrivningar
Redovisat värde vid årets början
Övriga förändringar
Redovisat värde vid årets slut
565,0
488,3
Maskiner och inventarier
Anskaffningsvärde
Ackumulerade avskrivningar
300,6 267,7
363,6328,8
–204,5
–180,9
–242,4
–216,9
Ackumulerade nedskrivningar
–2,0
–0,8
–2,0
–0,8
Bokfört värde
94,1
86,0
119,2
111,1
Avskrivningstid
3–10 år
3–10 år
3–10 år
3–10 år
Redovisat värde vid årets början
86,0
80,9
111,1
99,2
Årets investeringar
35,0
28,5
41,2
38,8
Utrangeringar och avyttringar
–0,4
–0,2
–1,7
–0,3
Årets nedskrivningar
0,0
0,0
0,0
0,0
Återförda nedskrivningar
0,0
0,0
0,0
0,0
Årets avskrivningar
–25,0
–25,3
–29,9
–29,7
Övriga förändringar
–1,5
2,1
–1,5
3,1
94,1
86,0
119,2
111,1
Redovisat värde vid årets slut
Efter en genomgång av exploateringsområdet Stadsskogen har 45,3 mnkr omklassificerats från omsättningstillgång (gator, grönområden och lekplatser som är i kommunens ägo) till anläggningstillgång.
68 FINANSIELLA RAPPORTER
Kommunen
20142013
mnkr
Redovisat Marknads-
värde värde
RedovisatMarknadsvärdevärde
Not 12 Finansiella anläggningstillgångar
Värdepappersinnehav
Aktier Kommentus
0,0
0,0
0,0
Andelar kommuninvest
0,9
0,9
0,9
0,0
0,9
Aktier Alingsås Rådhus Ab
11,0
11,0
11,0
11,0
Svenska statens obl 3102
14,9
19,5
15,2
19,1
HSH Nordbank AG
2,7
3,3
2,7
3,3
Carlsson Sweden micro cap
2,0
3,4
2,0
2,7
14,3
20,4
14,7
18,1
Handelsbanken Sverige Index etisk
4,6
9,0
4,6
7,7
SEB Etisk Global
3,4
5,9
3,5
4,7
Skagen Global
0,0
0,0
6,7
9,0
SHB AOI Kina balans
0,0
0,0
2,5
2,5
Bayerische Landesbank
5,2
6,3
5,4
6,4
Lannebo Likviditet
0,0
0,0
4,3
4,5
Skagen Kontiki
0,0
0,0
1,3
1,5
SEB företagsobligation ack 719
9,0
10,1
9,0
9,4
14,6
14,5
14,6
14,6
7,0
8,1
7,0
7,0
12,5
12,7
8,0
8,0
Svenska statens obl 3104
Huddinge 3,5% 2028
AMF aktiefond
Catella avkastning
SPP företagsobligation
6,4
6,7
6,4
6,5
DNB utland
9,3
10,8
0,0
0,0
SPP emerging markets SRI
1,7
1,7
0,0
0,0
119,5
144,3
119,8
136,9
Redovisat värde/marknadsvärde vid årets slut
Långfristiga fordringar
Kommuninvest
4,7
4,7
Alingsås & Vårgårdas räddningstjänstförbund
5,0
5,8
Redovisat värde vid årets slut
Summa finansiella anläggningstillgångar
9,7
129,2
10,5
130,3
KommunenKommunkoncernen
mnkr2014
20132014
2013
Not 13 Förråd m.m.
Förråd
1,2
1,3
21,820,6
Exploateringsverksamhet
Industrimark
13,4 11,8
17,215,6
Bostadsmark
11,7 57,6
11,757,6
Osålda tomter
0,7
0,7
0,7
0,7
27,0
71,4
51,4
94,5
Redovisat värde vid årets slut
Efter en genomgång av exploateringsområdet Stadsskogen har 45,3 mnkr omklassificerats till anläggningstillgång (gator, grönområden och lekplatser som är i kommunens ägo). 1,3 har bokförts mot eget kapital då det inte är kostnader som kan belasta exploateringsprojektet Stadsskogen (gäller kostnader före 2014).
Not 14 Fordringar
Kundfordringar
58,6 31,0
Statsbidragsfordringar/skattefordringar
12,3 8,4
Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter
59,051,5
17,410,8
100,3
120,5
130,6
56,7
63,3
208,8
176,7
Elimineringar inom koncernen
–187,2
–233,0
Redovisat värde vid årets slut
228,6
153,3
Övriga kortfristiga fordringar
227,9
223,2
147,3
69
Noter
Kommunen
mnkr2014
2013
RedovisatMarknads-
RedovisatMarknadsvärdevärde
värdevärde
Not 15 Kortfristiga placeringar
Nordea bank 3,87%
0,0
0,0
50,8
51,5
Specialfastigheter 2,255%
53,3
55,1
53,4
54,4
Danske bank covered 2,25%
65,1
66,3
65,4
66,5
Landshypotek 3,9%
35,1
36,4
35,8
36,2
0,0
0,0
25,0
26,5
Sbab bank
40,1
40,5
40,3
40,5
General elec cap corp
46,1
46,2
46,4
46,6
European investment bank
14,5
15,1
14,8
15,1
0,0
0,0
15,0
15,1
Akademiska hus
28,1
29,2
28,8
30,0
Lansf bank FFD
Teliasonera 15/1
Danske bank FRN 14/3
33,1
34,6
34,0
35,6
DNB XS029 3574470
0,0
0,0
24,9
25,0
Linköpings stadshus cert
0,0
0,0
69,7
70,0
80,0
80,3
0,0
0,0
100,0
100,3
0,0
0,0
Nordea korträntefond
50,0
50,6
0,0
0,0
Sparbanken i Alingsås
25,0
25,0
26,0
26,0
Lannebo likviditet
AMF räntefond
Ålandsbanken
Redovisat värde vid årets slut
100,0 100,0
670,4
679,6
100,0100,0
630,3
639,0
KommunenKommunkoncernen
mnkr2014
20132014
2013
Not 16 Kassa och bank
Koncernkonto 154,9
183,7
154,9
183,7
Kassa, bank övrigt
200,3
175,6
201,8
177,2
355,2
359,3
356,7
360,9
Redovisat värde vid årets slut
Omklassificering har skett av Nordea korträntefond till kortfristig placering, se not 15.
Not 17 Eget kapital
Ingående eget kapital
1 267,3
1 226,3
1 486,6
1 417,0
Årets resultat
40,5
40,5
88,2
69,8
Justering eget kapital
–0,4
0,5
20,2
–0,2
Ej aktiverbara kostnader Fastighetsnära insamling 2011–2013
–1,5
Ej aktiverbara kostnader Stadsskogen t.o.m. 2013
–1,3
Felaktigt debiterade planintäkter 2011–2013
–5,0
Återförd avkastning pensionsfonden 2005–2013
7,4
Effekter av K3 i kommunala bolag
Redovisat värde vid årets slut
1 307,4
1 267,3
20,2
1 595,0
1 486,6
Specifikation av eget kapital Finansiering
1 250,81 220,2
Miljöfond BoU
0,5
Avfall
8,611,9
0,5
Va
10,57,6
Exploatering
37,02,8
Stadsskogen
32,524,3
Redovisat värde vid årets slut
70 FINANSIELLA RAPPORTER
1 307,4
1 267,3
KommunenKommunkoncernen
mnkr2014
20132014
2013
Not 18 Avsättningar för pensioner och
liknande förpliktelser
Avsatt till pensioner
Ingående avsättning
104,0
89,8
112,7
96,5
8,1
15,3
9,4
16,9
Nya förpliktelser under året
Varav
Sänkning av diskonteringsränta
0,0
7,2
0,0
7,8
Nyintjänad pension
6,3
4,3
7,5
5,2
Ränte och basbeloppsuppräkning
1,1
2,1
1,2
2,3
Ändring av försäkringstekniska grunder
0,0
0,0
0,0
0,0
Pension till efterlevande
0,8
0,5
0,8
0,5
Övrig post
–0,1
1,2
–0,1
1,1
–3,9
–3,9
–4,2
–4,1
Årets utbetalningar
Förändring av löneskatt
1,1
2,8
1,4
3,2
0,0
0,0
1,1
1,2
109,3
104,0
120,4
113,7
90%
86%
90%
86%
Andra pensionsavsättningar
Summa avsatt till pensioner
Aktualiseringsgrad
Specifikation – Avsatt till pensioner
Förmånsbestämd ålderspension
64,8
60,1
Särskilda avtalspensioner/visstidspensioner
8,0
8,4
Pensioner till efterlevande
3,5
3,8
PA-KL pensioner
11,5
11,4
87,8
83,7
Summa pensioner
Löneskatt
Summa avsatt till pensioner
21,520,3
109,3
104,0
Antal visstidsfördnanden
Politiker
11
Tjänstemän
11
Kommunen har pensionsutfästelser i samband med visstidsförordnande
och liknande till en chefstjänsteman. Sedan 1996 ingås inga sådana avtal längre.
En politiker har pensionsavtal enligt tidigare gällande regler.
Avsatt till pensionsfonden
Redovisat värde vid årets början
112,3
98,1
112,3
98,1
Nya avsättningar
0,0
14,2
0,0
14,2
Ianspråktagna avsättningar
0,1
0,0
0,1
0,0
–7,4
0,0
–7,4
0,0
Utgående avsättning
105,0
112,3
105,0
112,3
Summa avsatt till pensioner och liknande förpliktelser
214,3
216,3
225,4
226,0
Outnyttjade belopp som återförts
7,4 mnkr avseende nettoavkastning på pensionsplaceringar har bokats mot
eget kapital då det strider mot gällande lagstiftning. Nettoavkastningen avser
åren 2005–2013. Årets nettoavkastning har tillgodogjorts resultat med 4,2 mnkr.
71
Noter
KommunenKommun–
koncernen
mnkr2014
20132014
2013
Not 19 Andra avsättningar
Avsatt för återställande av deponi
Redovisat värde vid årets början
11,4
11,1
11,4
11,1
Nya avsättningar
0,3
0,3
0,3
0,3
Ianspråktagna avsättningar
0,0
0,0
0,0
0,0
Outnyttjade belopp som återförts
0,0
0,0
0,0
0,0
11,7
11,4
11,7
11,4
Utgående avsättning
Avsatt för bidrag till infrastruktursatsningar
Redovisat värde vid årets början
Nya avsättningar
Ianspråktagna avsättningar
Outnyttjade belopp som återförts
Utgående avsättning
66,8
44,3
66,8
44,3
8,3
23,4
8,3
23,4
–14,6
–0,9
–14,6
–0,9
–5,6
0,0
–5,6
0,0
54,9
66,8
54,9
66,8
Avsatt för uppskjuten skatt
Redovisat värde vid årets början
0,0
0,0
5,9
2,6
Uppskjuten skatt hänförlig till
Fastigheter
0,0 0,0
22,512,8
Obeskattade reserver
0,0
0,0
53,7
46,5
Utgående avsättning
0,0
0,0
82,1
61,9
66,6
78,2
148,7
140,1
Summa andra avsättningar
Not 20 Långfristiga skulder
Lån i banker och kreditinstitut
Ingående lån i banker och kreditinstitut
0,0
0,0
2 764,0
Förändring lån under året
0,0
0,0
–15,0
2 434,6
329,4
Amorteringar
0,0
0,0
–763,0
–797,8
Utgående lån i banker och kreditinstitut
0,0
0,0
1 986,0
1 966,2
Förutbetalda intäkter som regleras över flera år
Investeringsbidrag
Skuldförda investeringsbidrag
Ackumulerade upplösningar av investeringsbidrag
Utgående skuld investeringsbidrag
Genomsnittlig upplösningstid investeringsbidrag
7,8
6,9
7,8
6,9
–0,6
–0,2
–0,6
–0,2
7,2
6,7
7,2
6,7
16 år
15 år
16 år
15 år
Anslutningsavgifter
Skuldförda anslutningsavgifter
29,2
16,9
29,2
16,9
–1,8
–1,0
–1,8
–1,0
Utgående skuld anslutningsavgifter
27,4
15,9
27,4
15,9
Genomsnittlig upplösningstid anslutningsavgifter
25 år
25 år
25 år
25 år
Summa långfristiga skulder
34,6
22,6
2 020,6
1 988,8
Ackumulerade upplösningar av anslutningsavgifter
72 FINANSIELLA RAPPORTER
Not 20 Långfristiga skulder forts
Bolagen i Alingsås kommun värderar finansiella instrument till
Resultateffekter som uppkommer när säkringen upphör redo-
anskaffningsvärdet enligt kap 11 BFNAR 2012:1.
visas i resultaträkningen. Marknadsvärdering av ingångna
swapavtal per balansdagen sker av det kreditinstitut som har
Säkringsredovisning
ställt ut ränteswappen. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet
Säkringsredovisning tillämpas för derivatinstrument som ingår
och marknadsvärdet tas inte in i resultaträkningen då säkrings-
i ett dokumenterat säkringssamband. För att säkringsredovis-
redovisning tillämpas.
ning ska kunna tillämpas krävs att det finns en entydig koppling
mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Det
per balansdagen. Säkringsförhållandet anses vara effektivt så
krävs också att säkringen effektivt skyddar den risk som är
länge det inte sker någon väsentlig förändring av de huvud-
avsedd att säkras, att effektiviteten löpande kan visas vara
sakliga villkoren för antingen säkringsinstrumentet eller den
tillräcklig hög genom effektivitetsmätningar och att säkrings-
säkrade posten.
Kommunen bedömer säkringsförhållandets effektivitet
dokumentation har upprättats. Bedömningen om huruvida
säkringsredovisning ska tillämpas görs vid ingången av säk-
Marknadsvärden
ringsrelationen.
Det verkliga värdet på kommunens ränteswappar per balansdagen uppgick till –154,7 mnkr. Det negativa värdet har upp-
Ränteswappar
Avtal om en så kallad ränteswap skyddar mot ränteförändringar. Genom säkringen erhålls en fast ränta och det är denna
ränta som redovisas som räntekostnad i resultaträkningen.
Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumentet redovisas inte givet att kraven för säkringsredovisning uppfylls.
stått på grund av att de långfristiga marknadsräntorna har
sjunkit sedan ränteswapavtalen ingåtts.
Genomförda säkringar har inneburit en högre räntekostnad
för kommunkoncernen med 23,7 mnkr. I kommunkoncernen
är det Fabs AB samt AB Alingsåshem som använder sig av
derivat.
Säkrad risk
Den säkrade risken utgörs av variabiliteten i framtida räntebetalningar på grund av förändringar i marknadsräntan.
Den totala genomsnittsräntan per årsskiftet uppgick till
2,8 procent för både AB Alingsåshem samt Fabs AB och
till 1,25 procent för Fabs AB respektive 1,46 procent för AB
Alingsåshem om räntederivaten exkluderas. För Fabs AB har
Säkrad post
räntederivaten förlängt den genomsnittliga räntebindningen
Den ränterisk som säkras definieras som en referensränta.
från 0,58 år till 4,71 år. För AB Alingsåshem har räntederivaten
Den referensränta som avses är STIBOR 3 månader, eller motsvarande. Säkringsredovisningen kan avslutas av två huvud-
förlängt den genomsnittliga räntebindningen från 1,04 år till
4,64 år.
sakliga skäl:
• Säkringsinstrumentet förfaller, säljs, löses eller avslutas på
Energiderivat
annat liknande sätt
Alla köp av energiderivat som görs i prissäkringssyfte, antingen
• Säkringen inte längre uppfyller kraven på säkringsredovisning
för produktion eller för försäljning till slutkund redovisas i samband med att kontraktet går i leverans och påverkar därmed
enbart inköpspriset på den volym energi som säkrats. Dessa
Avseende räntebindningstid fördelar sig lånen enligt följande:
energiderivat utgör således inte finansiella instrument.
Räntebindning
mnkr2014Andel
Rörlig ränta
301 240
Upp till 1 år
125 000
4,5 %
Upp till 2 år
480 000
17,5 %
Upp till 3 år
323 000
11,7 %
Upp till 4 år
200 000
7,3 %
Upp till 5 år
460 000
16,7 %
Övrigt
859 800
31,3 %
Summa skulder till kreditinstitut
2 749 040
11,0 %
100,0 %
73
Noter
Not 21 Kortfristiga skulder
KommunenKommunkoncernen
mnkr2014
20132014
2013
Skulder till kommunala bolag
Personalens skatter och avgifter
Interimsskulder
104,5
79,7
104,5
79,7
44,7
42,0
44,7
42,0
128,2 125,8
175,5179,7
Leverantörsskulder
84,1 80,9
135,6124,2
Semester- och övertidsskuld
46,8
49,3
57,1
Skulder till staten
13,6
12,5
13,7
12,6
Övriga skulder
39,4
34,3
136,5
116,7
0,0
0,0
763,0
797,8
Elimineringar inom koncernen
–187,2
–233,0
Kortfristiga skulder till kreditinstitut
Summa
461,3 424,5
54,7
1 243,41 174,4
Not 22 Panter och därmed jämförliga säkerheter
KommunenKommunkoncernen
mnkr2014
20132014
2013
Företagsinteckningar
Inga Inga
IngaInga
Not 23 Pensionsförpliktelser som inte har
tagits upp bland skulder eller avsättningar
Ingående ansvarsförbindelse
772,0
724,3
772,0
724,3
Sänkning av diskonteringsränta
0,0
58,1
0,0
58,1
Aktualisering
–1,9 –0,5
–1,9–0,5
Ränte och basbeloppsuppräkning
7,7
22,6
7,7
Ändring av försäkringstekniska grunder
0,0
0,0
0,0
0,0
Övrig post
4,2
–2,9
4,2
–2,9
Bromsen
Årets utbetalningar
Summa pensionsförpliktelser
Löneskatt
Utgående ansvarsförbindelse
74 FINANSIELLA RAPPORTER
–3,0 0,0
22,6
–3,00,0
–30,8
–29,6
–30,8
–29,6
748,2
772,0
748,2
772,0
181,5 187,3
929,7
959,3
181,5187,3
929,7
959,3
KommunenKommunkoncernen
mnkr2014
20132014
2013
Not 24 Övriga ansvarsförbindelser
Kommunala stiftelser och bolag
Riksbyggen brf Kaptenen
Kom. förlustansv. Egnhem
Övriga förbindelser
Summa
2 749,0
2 764,0
0,0
0,0
21,3
21,3
21,3
21,3
2,1
2,4
2,1
2,4
14,6
32,2
14,7
32,5
2 787,02 819,9
38,1
56,2
I årsredovisningen för 2013 angavs att Alingsås kommun hade ett borgensåtagande på 28,8 mnkr för bostadsrättsföreningen
Kaptenen. Det är nu korrigerat till 21,3 mnkr, vilket är det verkliga borgensåtagandet per 2013-12-31. Kommunens totala borgensåtagande 2013 är därmed 2 819,9 mnkr istället för 2 827,4 mnkr. För kommunkoncernen har samma rättelse gjort för 2013. Dessutom
har posten övriga förbindelser rättats till 32,5 mnkr för kommunkoncernen 2013. I årsredovisningen 2013 var 32,2 mnkr angiven.
Alingås kommun har i maj 1994 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 278 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening
har ingått likalydande borgensförbindelser.
Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska
ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB,
dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.
Vid en uppskattning av finansiella effekten av Alingsås kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att
per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065,5 mnkr och totala tillgångar till 290 729,7 mnkr.
Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 2 842,3 mnkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 2 757,9 mnkr.
Not 25 Justering för gjorda avsättningar
Avsättning till pensioner
0,0
15,0
1,6
Avkastning pensionsfond
0,0
2,7
0,0
2,7
Avsättning till återställningsfond
0,3
0,3
0,3
0,3
Avsättning till bidrag för infrastruktur
4,4
4,0
4,4
4,0
Avsättning till bidrag för gång- och cykelvägar
3,8
16,2
3,8
16,2
4,0
Avsättning till bidrag för Alingsås idrottsförening
Återförda avsättningar
Ianspråktagna avsättningar
Summa justering för gjorda avsättningar
17,1
0,0
4,0
0,0
–12,9
0,0
–12,9
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
–4,4
42,2
–2,8
44,3
8,2
14,9
8,2
14,9
1,1
2,8
1,1
2,8
–1,2
0,0
16,4
2,5
17,7
25,7
Not 26 Ej likviditetspåverkande poster
Pensioner som inte är likvidpåverkande
Löneskatt på skuldförändringen
Övrigt
Summa ej likviditetspåverkande poster
8,1
20,2
75
Noter
Kommunen
mnkr2014
2013
Not 27 Investering i anläggningstillgångar
Expansionsinvesteringar
48,541,8
Imageinvesteringar
0,312,1
Reinvesteringar
32,134,5
Anpassningsinvesteringar
10,1
Summa investering i anläggningstillgångar
91,0
43,1
131,5
Utöver årets investeringar har omklassificering från omsättningstillgång till
anläggningstillgång gjort med 45,3 mnkr och ej aktiverbara kostnader har
förts mot eget kapital med 1,5 mnkr.
Särskilda upplysningar
Koncerninterna förhållanden
Enhet
ÄgartillskottKoncernbidrag Utdelning
GivnaMottagna
GivnaMottagna
Given Mottagen
Kommunen
-
-
-
-
AB Alingsås Rådhus
-
-
17,8
-
-
Alingsås Energi Nät AB
-
-
11,2
-
-
AB Alingsåshem
-
-
0,2
-
-
Fabs AB
-
-
6,4
-
-
Summa
-
Enhet
Kommunen
AB Alingsås Rådhus
-
17,8
Försäljning
Intäkt
Kostnad
27,8 263,2
17,8
Lån
Givare Mottagare
5,0
-
-
BorgensavgifterBorgen
Intäkt
Kostnad
GivareMottagare
6,92 749,0
1,5
4,3
0,8
333,9
Alingsås Energi Nät AB
12,0
AB Alingsåshem
68,5
12,4
3,3
1 310,3
Fabs AB
AVRF
Summa
76 FINANSIELLA RAPPORTER
2,2
0,6
220,0
144,6
7,7
2,2
884,8
36,6
1,2
5,0
291,0
291,0
5,0
5,0
6,9
6,9
2 749,0
2 749,0
Driftredovisning
Ekonomistyrprinciper i Alingsås kommun
Den kommunala verksamheten och dess ekonomiska förvaltning regleras i stor omfattning av kommunallagen.
Kommunens ekonomiska förvaltning styrs även av lagen
om kommunal redovisning och rekommendationer från
Rådet för kommunal redovisning samt av annan normering
och praxis inom ekonomiområdet.
Alingsås kommun skiljer på skattefinansierad och avgiftsfinansierad verksamhet. Till avgiftsfinansierad verksamhet
räknas VA och avfall samt exploateringsverksamheten.
Redovisning ska ske enligt kommunal redovisningslag
och övrig tillämplig lagstiftning, god redovisningssed och
normering för kommunal sektor. Kommunens riktlinjer
för ekonomistyrning är ett komplement till dessa lagar, rekommendationer och normeringar. Riktlinjerna utgör ramverket för det regelsystem efter vilket kommunstyrelsens
ekonomiska styrning av kommunens verksamhet ska ske.
I Alingsås kommun tillämpas decentraliserad ekonomistyrning vilket innebär en hög grad av frihet för nämnderna
men också ett stort ansvar.
Budget och anslag
Kommunfullmäktige fastställer den budget inom vilken
verksamheten ska bedrivas och alla kostnader täckas. Kommunfullmäktige beslutar årligen om en Flerårsstrategi för
Alingsås kommun, som innehåller en rullande treårsplan
för den kommunala verksamheten. Flerårsstrategin är kom-
munens huvuddokument för att styra verksamhetens inriktning och omfattning.
Flerårsstrategin ska innehålla mål för god ekonomisk
hushållning och de finansiella rapporterna ska visa på god
ekonomisk hushållning. Det innebär att det planerade
resultatet aldrig får understiga 2 procent av skatter och
statsbidrag för respektive år.
Nämndernas ekonomiska anslag framgår av flerårsstrategin. Anslagen som ges på nettokostnadsnivå är begränsningen för verksamhetens omfattning. Anslagen är
bindande för nämnderna och de kan inte fritt föra medel
mellan olika anslagsområden.
God ekonomisk hushållning och
utvecklingen av verksamheternas
nettokostnader
Verksamhetens nettokostnader har under 2014 ökat med
41,5 mnkr vilket motsvarar en ökning på 2,2 procent, och
uppgår därmed till –1 913,9 mnkr. I detalj har verksamhetens intäkter ökat med 4 procent, verksamhetens kostnader med 2,4 procent och avskrivningarna har den största
ökningen med 10,2 procent. De ökade avskrivningskostnaderna ska ses som en direkt koppling till kommunens
ökade investeringsvolymer de senaste åren. Kapitalkostnaderna tar därmed allt större utrymme i kommunens driftbudget.
77
Driftredovisning
Alingsås kommun har haft en relativt hög befolkningstillväxt under året men ökade totala intäkter, i form av
skatteintäkter och verksamhetsintäkter, har inte påverkat
kommunens nettokostnadsutveckling märkbart. En kommuns skatteintäkter påverkas av både skattesatsen och i
sin tur även av skattekraften. Trots hög befolkningsökning,
som inneburit att skatteunderlaget ökar, kvarstår skattekraften på 98 procent, vilket är i paritet med nivån som
Alingsås legat på den senaste tioårsperioden. Dessutom
har effekterna avseende förändring av utjämningssystemet
fått till följd att Alingsås erhållit 13 mnkr mindre i bidrag
än föregående år. Effekten förstärks även kommande år vilket också ställer krav på att minska verksamheternas nettokostnader.
Alingsås kommun har som prioriterat mål att ”I Alingsås
kommun råder god ekonomisk hushållning grundat på
effektiv resursanvändning”.
Som indikator för måluppfyllelse finns nyckeltal, att
”nettokostnaderna ska inte öka snabbare än skatter och
statsbidrag”. För år 2014 visar indikatorn godkänt då nettokostnaderna inklusive finansnettot blir 1,7 procent vilket
ska jämföras med ökningen av skatter och statsbidrag, som
ligger på exakt samma nivå (1,7 procent).
En effektiv resursanvändning bör dock eftersträvas och
mätas utan att stöd av ett positivt finansnetto erfordras då
avkastning på finansiella placeringar beräknas vara mycket
låg kommande år.
Alingsås kommuns standardkostnader
Ett sätt att mäta effektiv resursanvändning är att jämföra kommunens redovisade kostnader med den så kallade
standardkostnaden. Standardkostnaden är den teoretiskt
beräknade kostnaden för en kommun och används i kostnadsutjämningen. Kostnadsutjämningen är till för att utjämna strukturella behovs- och kostnadsskillnader. Den
utjämnar däremot inte för skillnader i ambitionsnivå, effektivitet eller avgifter. Standardkostnaden kan också sägas
vara den kostnad som kommunen skulle ha om verksamheten bedrevs på en genomsnittlig avgifts-, ambitions-, och
effektivitetsnivå och där hänsyn tagits till de strukturella
faktorerna. Strukturella faktorer är exempelvis åldersstruktur, medborgarnas sociala bakgrund och geografisk struktur.
Alingsås kommun har fortfarande högre kostnader i förhållande till standardkostnaden och därmed finns potential
att med effektiviseringar och förbättringar i nämndernas
verksamheter uppnå god ekonomisk hushållning även utan
ett positivt finansnetto.
Standardkostnader för år 2014 är ännu inte tillgängliga
utan därför visas standardkostnaden för föregående år.
Standardkostnader 2013Standard-RedovisadSkillnad
Skillnad
kostnad
nettokostn.
kr/inv
mnkr
kr/invkr/inv
Barnomsorg
6 900
7 313
413
16
Grundskola
9 548
9 214
–334
–13
Gymnasieskola
3 812
4 024
212
8
Individ- och familjeomsorg
2 852
3 166
314
12
Äldreomsorg
9 659
10 367
708
27
32 771
34 084
1 313
51
Totalt
Källa: Kolada
Budgetföljsamhet
En god budgetföljsamhet är en förutsättning för en fungerande ekonomistyrning och därmed god ekonomisk hushållning. Budgetföljsamhet mäter hur väl den ekonomiska
styrningen fungerar mot givna förutsättningar i budget.
När kommunfullmäktige fattade beslut om budget i
oktober 2013 var budgeterat resultat +49 mnkr. Slutligt resultat för året uppgår till +40,5 mnkr, vilket ger en nega-
78 FINANSIELLA RAPPORTER
tiv budgetavvikelse med –8,5 mnkr. Totalt för kommunen
innebär resultatet en förbättring jämfört med delårsprognosen med 12,1 mnkr då avvikelsen var –20,6 mnkr.
Totalt visar verksamheterna +25,4 mnkr i avvikelse mot
budget där avvikelse för de skattefinansierade är +15,4
mnkr och avvikelse för de avgiftsfinansierade, samt exploatering, är +10 mnkr.
DriftredovisningBudgetÅrsbokslut
mnkr
Avvikelse budget-Årsbokslut
20142014årsbokslut2013
Vård och äldreomsorgsnämnd
0,0
0,4
0,4
Socialnämnd
0,0
4,9
4,96,7
0,0
Utbildningsnämnd
2,6
8,5
8,52,9
–0,9
3,5
4,4
–11,4
Kultur- och fritidsnämnd
0,0
0,2
0,2
6,6
Miljöskyddsnämnd
0,0
0,0
0,0–0,3
Barn- och ungdomsnämnd
Samhällsbyggnadsnämnd
Samhällsbyggnadskontor
0,0
1,4
1,4
–0,7
Exploatering
4,4
9,4
5,0
–1,3
Kommunstyrelse
0,0 –0,8
Överförmyndarnämnd
0,0
0,1
–0,8–1,4
0,10,1
Teknisk nämnd
Gata, park/natur
0,0
–3,7
–3,7
–1,2
Avfall
–1,6
–1,8
–0,2
1,0
VA
–2,2
3,0
5,2
1,3
Summa verksamhet
–0,3
25,1
25,4
4,9
Finansiering
49,3
15,4
–33,935,6
Summa kommunen
49,0
40,5
–8,5
40,5
Prognosavvikelse
Prognossäkerheten beskriver förmågan att bedöma avvikelser och vidta åtgärder för att hålla given budget. Prognossäkerheten mäts som avvikelsen mellan årets prognoser
och utfall. Kommunens prognosavvikelse är värt att kommentera extra, då dessa ligger till grund för eventuella ekonomiska åtgärder under året. Delårsprognosen visade ett
resultat på 28,4 mnkr vilket var en beräknad avvikelse från
budget med –20,6 mnkr.
Prognosen föranledde behov av åtgärder i syfte att stärka
resultatet och därav skulle del av kommunens pensionsfond tas i anspråk.
Prognoser lämnas vid uppföljningarna per 30 april och
31 augusti. Generellt sett förväntas prognosen bli allt säkrare ju längre budgetåret gått. Intressant att notera är att
avvikelsen i prognoserna ökat i jämförelse med resultatet
under året (Prognos 1: –2,5 mnkr, Prognos 2: +12,1 mnkr).
Kommunen behöver ta fram centrala riktlinjer för prognosarbetet, så att de ekonomiska uppföljningarna säkerställs som beslutsunderlag.
BudgetPrognosPrognos
Årsmnkr2014
vårupp-
delår
bokslut
följningen
Skattefinansierad verksamhet
Avgiftsfinansierad verksamhet + Exploatering
2014
–0,9
–8,6
–0,4
14,4
0,6
13,1
0,1
10,7
Finansiering
49,3 38,0
Summa
49,0
42,5
28,715,4
28,440,5
79
Driftredovisning
Skattefinansierad verksamhet
(resultat +14,4 mnkr)
Sammanlagt visar den skattefinansierade verksamheten ett
resultat på +14,4 mnkr, vilket medför en budgetavvikelse
på +15,3 mnkr.
De skattefinansierade verksamheterna visar förbättrat resultat på totalt +14,8 mnkr jämfört med delårsprognosen
då verksamheterna prognostiserade ett sammanlagt negativt resultat på –0,4 mnkr jämfört med budget. Undantag
är Vård- och äldreomsorgsnämnd och ansvarsenheten Gata,
park/natur som visar sämre resultat än prognostiserat.
Vård- och äldreomsorgsnämnden redovisar resultat
+0,4 mnkr, vilket är betydligt sämre än vad delårsprognosen
visade, +4 mnkr. Resultatet beror på att nämnden inte
fullt ut använt de 5 mnkr som nämnden fått för att anpassa verksamheten till Socialstyrelsens föreskrifter om minibemanning och individuell behovsbedömning på särskilt
boende. Anledningen till att prognosen kraftigt försämrats
sedan delårsbokslutet är att antal hemtjänsttimmar och lönekostnader ökat i slutet av året, till följd av ändrad vikariehantering. Kön till äldreboende har successivt ökat och i
genomsnitt har 35 personer per månad väntat på boende
under 2014. Därav har 3–4 personer per månad väntat
längre än tre månader. Det har medfört ökat betalningsansvar till sjukhus, vilket belastat resultatet med 1,2 mnkr.
Socialnämnden redovisar ett överskott på +4,9 mnkr,
vilket är en förbättring mot delårsprognosen som visade
+2,5 mnkr. Det beror på att kostnader för köpta placeringar och nettokostnader för fastigheter blev lägre än för-
80 FINANSIELLA RAPPORTER
väntat. Två trender syns inom nämndens ansvarsområde,
utbetalningar av försörjningsstöd minskar samt kostnader
för placeringar är fortsatt höga, särskilt gällande korttidsplaceringar inom funktionsstöd. Ungdomsboendet som är
en del i att arbeta mot lägre placeringskostnader startade
upp först i januari 2015.
Utbildningsnämnden redovisar ett överskott på +8,5
mnkr. Det som bidrar till överskottet är minskade interkommunala kostnader och ökad kostnadsmedvetenhet
inom förvaltningen samt att ramen för ensamkommande
flyktingbarn inte nyttjats. I våruppföljningen och delårsbokslutet redovisade nämnden en budget i balans. Under
hösten har dock de interkommunala kostnaderna minskat,
vilket beror på en ökning av antal inresande elever i höst
jämfört med budget, en minskning av antalet utresande
elever och att kostnaden för skolskjutsar blivit lägre än budgeterat. Ram för ensamkommande barn har inte använts då
kostnaderna täckts av ersättning från Migrationsverket.
Barn- och ungdomsnämnden redovisar en avvikelse mot
budget med +4,4 mnkr. Det beror på försening av ombyggnation av Hemsjö kyrkskola samt hyresjustering för
Stadsskogenskolan. Budget för avskrivningar har inte nyttjats fullt ut avseende datorer och intäkter från Migrationsverket har blivit högre än budgeterat. Nämndens resultat är
en förbättring jämfört med delårsprognosen med 4,4 mnkr.
Den kommunala verksamheten har som helhet uppnått ett
nollresultat, men det kvarstår arbete att anpassa organisationen efter förändringar i volymer, behov och ekonomiska
förutsättningar.
Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett överskott på
+0,2 mnkr, vilket är en förbättring mot delårsprognos som
visade på budget i balans. Orsaken är att den förstärkning
av ram som nämnden erhållit för ökade bidrag till föreningar och studieförbund inte har använts fullt ut under
första året.
Miljöskyddsnämnden redovisar en budget i balans, vilket
är en förbättring mot delårsprognos som visade –0,3 mnkr.
Det beror på att gemensamma kostnader för ekonomi och
administration blivit lägre än budgeterat.
Samhällsbyggnadsnämnden redovisar ett underskott för
samhällsbyggnadskontoret med –3,6 mnkr, vilket härleds
till korrigering av tidigare redovisning avseende planverksamheten. Det anges orsaka ett tillfälligt underskott mot
budget innevarande år med –5 mnkr. Korrigeringsposterna
avser dock inte redovisningsåret 2014 och därför har central rättelse gjorts efter nämndens behandling av samhällsbyggnadskontorets underlag till årsredovisningen. Efter
rättelsen visar Samhällsbyggnadsnämnden istället en positiv budgetavvikelse på 1,4 mnkr.
Kommunstyrelsen redovisar en budgetavvikelse med
–0,8 mnkr. Resultatet har försämrats på grund av avsättning i slutet av året för medfinansiering av ombyggnation
av väg E20. Högre kostnader för näringslivsfrämjande åtgärder och för turistverksamhet orsakar också en negativ
avvikelse mot budget. Dessutom påverkas resultatet negativt på grund av felaktig hantering av bidrag från Energimyndigheten. Det finns även poster som genererar positiv avvikelse mot budget, bland annat förbättras resultatet
då Västtrafik i slutet av året gjort avstämning av tilläggsköp
för kollektivtrafik.
Överförmyndarnämnden redovisar ett överskott på
+0,1 mnkr som beror på något lägre kostnader för arvoden
samt högre intäkter än budgeterat.
Tekniska nämnden redovisar för ansvarsenheten teknisk
förvaltning en budgetavvikelse på –3,7 mnkr. Det negativa resultatet beror på ett flertal inverkande faktorer såsom
obudgeterade kapitalkostnader och externa kostnader i
samband med upphandling av parkdriften. Resultatet är en
försämring sedan delårsprognosen med –0,5 mnkr.
Avgiftsfinansierad verksamhet inklusive
exploateringsverksamhet (resultat +10,6)
Både Avfall, VA och exploatering visar ett förbättrat resultat sedan delårsuppföljningen, totalt en förbättring med
9,6 mnkr, i jämförelse med budget.
Det bör tilläggas att budgetavvikelserna till stor del förklaras av både förändrade redovisningsprinciper och korrigeringar i årets redovisning. Det är synnerligen väsentligt
att förändrade redovisningsprinciper i taxekollektivet sker
med anpassning till gällande taxor.
Avfallsverksamheten redovisar ett resultat på –1,8 mnkr
vilket medför en budgetavvikelse med –0,2 mnkr som
beror på att kostnader för fastighetsnära insamling flyttats
från investeringsredovisningen till driftredovisningen på
grund av gällande redovisningsprinciper.
Va-verksamheten redovisar ett resultat på +3 mnkr som
beror på att intäkterna från va-avgifter genererade av hushållsabonnenter har ökat med nästan 2 mnkr. Det positiva
resultatet medför en budgetavvikelse på +5,2 mnkr. Nämnden anger att det beror på ökad vattenförbrukning under
året som inte förutsågs vid budgetering. Även lägre internräntekostnader för investeringar till följd av felkalkylering
påverkar resultatet.
Exploatering visar ett positivt resultat med 9,4 mnkr. Det
beror främst på markexploatering, där lägre kostnader redovisats vid försäljning av tomtmark.
Finansieringsverksamhet (–33,9 mnkr)
Finansieringen redovisar ett resultat på 15,4 mnkr. Budgeterat resultat är 49,3 mnkr och den negativa budgetavvikelsen på 33,9 mnkr beror främst på högre pensionskostnader
avseende ansvarsförbindelsen och försämrade skatteintäkter och statsbidrag. Avvikelserna medför att en översyn av
nämndernas ramar bör ske skyndsamt.
BudgetResultat-Avvikelse
Resultatmnkr2014
räkning
2014
räkning
Verksamheternas nettokostnad
–0,3
20142013
25,1
Finansiering
49,3
15,4
Årets resultat
49,0
40,5
25,4
4,9
–33,935,6
–8,5
40,5
81
Investeringsredovisning
implementeras fullt ut samt att styrning och samordning
av investeringsprocessen fungerar.
Påverkande faktorer
Modell för investeringsplanering i
Alingsås kommun
Kommunfullmäktige beslutade 2012 om en ny investeringsmodell för Alingsås kommun och de kommunala
bolagen, den så kallade EIRA-modellen. Tidigare hantering
av investeringar innebar att investeringsmedel som inte
förbrukats under året fördes över till nästkommande års
investeringsbudget, vilket fick till resultat att kommunens
investeringsbudget växte från år till år utan att medlen
förbrukades. Effekten blev istället en alltför stor investeringsbudget som inte nyttjades vilket medförde problem
vid såväl uppföljning som budgetering men framförallt
allokerades kommunala medel delvis i onödan.
Den nya modellen består av tre delar som tillsammans
ska tydliggöra var kommunens tillväxt (Tillväxtprogrammet) ska ske och hur projekten ska prioriteras (Investeringsbudget och Övergripande exploateringsbudget).
År 2014 är det första året både Tillväxtprogram som
Investeringsbudget samt Övergripande exploateringsbudget skulle tagits fram i enlighet med kommunfullmäktiges
beslut. De krav på samordning och struktur som modellen erfordrar har dock under året visat sig svåra att uppnå.
Konkret har det inneburit att Tillväxtprogrammet saknar
förankring i investeringsbudgeten och kan därmed än så
länge ses enbart som ett visionärt styrdokument.
Modellen erfordrar även en planering av kommunens
exploateringsprojekt, vilket ska möjliggöras i den Övergripande exploateringsbudgeten. Det arbetet har påbörjats
men något beslutsunderlag i investeringsplaneringen har
inte varit möjligt att få fram. Alingsås kommuns investeringsmodell kan därmed inte anses vara fullt ut implementerad i enlighet med fullmäktiges beslut, vilket kan medföra
betydande risk för felaktiga investeringsbeslut. Kommande
år står Alingsås kommun inför stora infrastrukturella investeringar och det är därför högst väsentligt att modellen
82 FINANSIELLA RAPPORTER
Från och med 2014 ska kommuner förhålla sig till en ny
rekommendation om komponentredovisning. Denna
redovisningsmetod blir framöver normgivande metod både
inom privat och offentlig sektor. En effekt av den ändrade
redovisningsmetoden är att vissa underhållsåtgärder som
tidigare bokförts i driftredovisningen istället ska aktiveras
och avskrivas över nyttjandetiden.
En stor skillnad mellan införandet av komponentavskrivning i kommuner och företag är att det krävs en politisk
process i kommuner för att få den nya avskrivningsmodellen begriplig och accepterad. Införandet skapar konsekvenser i budgetutformningen eftersom komponentavskrivningsmodellen leder till mer investeringar och mindre
underhåll varför medel vanligtvis måste flyttas från underhållsbudget till investeringsbudget. Införandet av komponentavskrivning måste därför synkroniseras med kommunens budgetprocess. Då effekterna är svårbedömda har
många kommuner valt att invänta SKL:s bedömning av
komponentavskrivning i kommuner och landsting. Därtill
krävs att kommunen anpassar sig till gällande rekommendationer som påverkar exploateringsredovisningen. Detta
kommer i allt högre grad påverka kommunens framtida
investeringsbudget.
Alingsås kommun behöver inför kommande års budgetprocess analysera tänkbara ekonomiska konsekvenser som
uppstår till följd av de nya normgivande rekommendationerna och därefter fastställa i vilken takt anpassning bör ske
i kommunens redovisning.
Redan 2014 har revisionen i samband med granskning
av exploateringsområdet Stadsskogen rekommenderat att
omklassificera gator, grönområden och lekplatser till anläggningstillgångar motsvarande ett värde på 45,3 mnkr.
Investeringstak på 100 miljoner
Fullmäktige har beslutat om en årlig investeringsvolym på
100 mnkr för Alingsås kommun. Det beslutet grundar sig
på det genomsnittliga faktiska investeringsutfallet under
perioden 2002–2012 för både skatte- och avgiftsfinansierade investeringar, vilket uppgick till totalt cirka 75 mnkr.
Sambandet mellan maximal investeringsvolym och avskrivningar samt årets resultat återfinns i nyckeltalet självfinansieringsgrad, som 2014 uppgick till 101,6 procent.
Under det prioriterade målet ”I Alingsås råder god ekonomisk hushållning grundad på effektiv resursanvändning”
definieras att årets investeringar ska finansieras av resultat
och avskrivningar.
Sammanfattande uppföljning
av årets investeringsbudget
I Flerårsstrategin 2014–2016 beslutades att investeringsbudgeten på totalt 100 mnkr skulle fördelas mellan kommunstyrelsen (40 mnkr) och Teknisk nämnd (60 mnkr).
Enligt det ursprungliga beslutet ansvarar kommunstyrelsen för framtagandet av tillväxtprogram, beslut om
övergripande exploateringsbudget samt expansions- och
imageinvesteringar (15 mnkr + 5 mnkr). Under året har en
förändring av modellen beslutats som medfört att hanteringen av expansionsinvesteringar (15 mnkr) överförts från
kommunstyrelsen till Tekniska nämnden. Tekniska nämnden ansvarar även för re- och anpassningsinvesteringar
(60 mnkr) avseende infrastrukturinvesteringar. Övriga
re- och anpassningsinvesteringar, 20 mnkr, ska kommunstyrelsen fördela till övriga nämnder efter behov.
Årets investeringsutfall uppgår till 91 mnkr, vilket medför en positiv budgetavvikelse med 9 mnkr, i jämförelse
med beslutad budget på 100 mnkr.
InvesteringsredovisningBudgetÅrsbokslut
Avvikelse budget-
Årsbokslut
mnkr2014
2014
årsbokslut
2013
Vård och äldreomsorgsnämnd
3,5
Socialnämnd
1,5 1,0
2,5
0,50,7
1,0
2,7
Utbildningsnämnd
1,4 1,2
0,20,6
Barn- och ungdomsnämnd
6,0
4,3
1,7
5,3
Kultur- och fritidsnämnd
2,6
2,6
0,0
2,5
Miljöskyddsnämnd
0,2 0,0
0,20,0
Samhällsbyggnadsnämnd
Samhällsbyggnadskontor
1,2
0,0
1,2
1,9
Exploatering
0,0
5,6
–5,6
0,0
Kommunstyrelse
8,6 3,1
5,519,9
Överförmyndarnämnd
0,0 0,0
0,00,0
Teknisk nämnd
Gata, park/natur
20,0
25,1
–5,1
Avfall
20,1
17,5
2,6
18,1
VA
34,9
28,1
6,8
46,2
100,0
91,0
9,0
131,5
Uppföljning på nämndnivåBudgetÅrsbokslut
Avvikelse jämfört
Årsbokslut
Summa verksamhet
33,6
mnkr2014
2014
budget 2014
2013
Teknisk nämnd
75
70,7
4,3
131,5
Gata, park/natur
25,1
Avfall
17,5
18,1
VA
28,1
46,2
34,9
Uppföljning på nämndnivåBudgetÅrsbokslut
Avvikelse jämfört
33,6
Årsbokslut
mnkr2014
2014
budget 2014
2013
Samhällsbyggnadsnämnd
1,25,6
–4,41,9
Samhällsbyggnadskontor
1,2
0,0
1,2
1,9
Exploatering
0,0
5,6
–5,6
0,0
83
Investeringsredovisning
Uppföljning av nämndernas investeringar
Samhällsbyggnadsnämnden visar budgetavvikelse med
–4,4 mnkr totalt men för samhällsbyggnadskontoret är
avvikelsen +1,2 mnkr då planerade reinvesteringar till
bebyggda/strategiska fastigheter inte har utförts. Nämnden har ingen investeringsbudget för Exploatering men har
haft investeringsutgifter i samband med Hjortmarka naturreservat, vilket medför negativ avvikelse med –5,5 mnkr.
Nämnden saknar beslut för dessa utgifter, men hänvisar till
att statliga bidrag förväntas komma under 2015.
Teknisk nämnd visar en positiv avvikelse med 4,3 mnkr.
Teknisk nämnd har övertagit ansvaret för kommunens
expansionsinvesteringar, enligt beslut KF 2014-09-03 §
96. Budget för expansionsinvesteringar har proportionerligt fördelats på tekniska förvaltningens tre ansvarsområden
utifrån tidigare beslutad ram. Denna utfördelning leder
till en felaktigt bild av avvikelserna inom nämndens ansvarsområde. Det uppstår stora avvikelser vid jämförelse av
budget och utfall för den skattefinansierade verksamheten
då huvuddelen av investeringarna tillhör gata/park.
Ansvarsenheten Gata/Park har investerat för 25,1 mnkr
under året. De avgiftsfinansierade ansvarsenheterna Avfall
och VA har investerat för 17,5 mnkr respektive 28,1 mnkr.
Tekniska nämnden har minskat sin investeringsvolym i
jämförelse med 2013 med 40 mnkr, vilket delvis beror på
förseningar i expansionsprojekt Ingared/Norsesund samt i
Simmenäs. Dessutom har investeringsprojekt avseende
datorisering och klimatförebyggande åtgärder på reningsverket i Nolhaga blivit försenat.
Nämnden, har på eget ansvar påbörjat införandet av
komponentavskrivning, vilket ökar investeringsutfallet.
Sammantaget har enligt nämnden följande förändringar
genomförts:
• VA-nätets underhållskostnader redovisas som
investeringar.
• Periodiskt asfaltsunderhåll redovisas som investeringar
• Utbyggnad av kommunala anläggningar inom ett
exploateringsområde redovisas som investeringar.
Kommunstyrelsen redovisar en positiv budgetavvikelse
med 5,5 mnkr, vilken främst härrör från imageinvesteringar. Investeringar för år 2014 uppgår till 3,1 mnkr.
Kommunstyrelsen har haft ansvar för budget gällande expansions- och imageinvesteringar, 20 mnkr. Under året har
budget för expansionsinvesteringar, 15 mnkr, flyttats över
till teknisk nämnd. Endast en liten del av budget för imageinvesteringar har använts under året. Reinvesteringar avser
främst IT och har genomförts enligt plan till lägre kostnad
än beräknat.
84 FINANSIELLA RAPPORTER
Barn- och ungdomsnämnden visar positiv avvikelse mot
budget med +1,7 mnkr, vilket bland annat beror på att
öppnande av nya förskolor, samt ombyggnation av Hemsjö
kyrkskola har skjutits fram i tid.
Investering i lärverktyg har inte gjorts i den utsträckning
som planerats. Frågan om huruvida lärverktyg ska leasas
eller köpas in med investeringsmedel har under 2014 varit
uppe för diskussion och det har under hösten beslutats att
lärverktyg inte ska vara investeringar. Något som har påverkat utfallet och minskat investeringsvolymen.
Vård- och äldreomsorgsnämnden visar positiv avvikelse
mot budget med +1 mnkr, vilket beror på att inköp av inventarier och IT-utrustning varit låga under 2014.
Övriga nämnder fullföljer beslutade investeringsplaner
med mindre avvikelser mot budget.
Upplysningar om redovisningsprinciper
Årsredovisningen är till stor del upprättad i enlighet
med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning
vilket bl a innebär att:
• Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att
de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras
kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlit ligt sätt.
• Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräk nas inflyta.
• Skulder har upptagits till de belopp varmed de beräknas
flöda ut.
• Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffnings värde där inget annat anges.
• Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt
god redovisningssed.
• Värdering av placeringar har gjorts post för post till det
lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärde.
Rättelse av fel
Ett antal rättelser av fel har skett under året.
EY har gjort en genomgång av exploateringsprojektet
Stadsskogen under året. Beställningen gjordes av den centrala ekonomiavdelningen för att säkerställa den externa
redovisningen. I samband med granskningen hittades ej aktiverbara kostnader t o m 2013 för projektet, därför har
1,3 mnkr rättats mot eget kapital. Omklassificeringar mellan omsättnings- och anläggningstillgång har gjorts på
45,3 mnkr avseende gator, grönområden och lekplatser
som är i kommunens ägo.
Ej aktiverbara kostnader t o m 2013 för investeringsprojketet Fastighetsnära insamling har rättats mot eget
kapital med 1,5 mnkr.
Felaktigt hanterade planintäkter t.o.m. 2013 är rättade
mot eget kapital med 5 mnkr.
Avkastning från åren 2005–2013 som har tillgodogjorts
kommunens pensionsfond är rättad mot eget kapital med
7,4 mnkr.
Väsentliga avsteg från gällande
lagstiftning
Alingsås kommuns pensionsfond är ett avsteg från den s k
blandmodellen som gäller för pensioner. Kommunen har satt
av pengar för att kunna kapa framtida pensionsutbetalningar.
Alingsås kommun följer inte lagen om vattentjänster
(2006:412). Lagstiftningen ställer bland annat krav på att
va-verksamheten från och med redovisningsåret 2007 ska sär-
redovisas från annan verksamhet. Detta innebär bland annat
att resultat- och balansräkningar ska redovisas särskilt för verksamheten. Alingsås kommun har inte lyckats leva upp till
lagens krav, vilket bland annat innebär att någon separat balansräkning för va-verksamheten inte finns uppställd. För
kommande år ska Alingsås kommun följa den praxis som utvecklas på området.
Alingsås kommun följer inte fullt ut rekommendation 11.4
Materiella anläggningstillgångar avseende komponentavskrivning då uppdelning av komponenter och dess konsekvenser
först måste utredas och även tas med i arbetet med flerårsstrategin.
Förändrade redovisningsprinciper
under året
Inga förändrade redovisningsprinciper har skett under året.
Jämförelsestörande poster
Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer
i egen not, se not 9. För att en post ska betraktas som jämförelsestörande, ska posten uppgå till ett väsentligt belopp samt
vara av sådant slag att den inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet. Inga jämförelsestörande poster finns i årets resultat.
Intäkter
Skatteintäkter
Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras
på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation
nummer 4.2 från Rådet för kommunal redovisning. Efter
bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny skatteprognos i februari som pekar på ett försämrat utfall med 1,8 mnkr.
Övriga intäkter
Investeringsbidrag och anslutningsavgifter tas upp som en
förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder
och periodiseras över objektets nyttjandeperiod. Tidigare
redovisades dessa så att de reducerade det bokförda värdet.
Kostnader
Avskrivningar och avskrivningstider
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar sker linjärt, det vill säga med ett belopp som är lika stort under objektets beräknade nyttjandeperiod. På tillgångar i form av
mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar.
Följande avskrivningstider tillämpas normalt i kommunen:
3, 5, 10, 20, 33, 50 år. Exempel på olika avskrivningstider
är: Inventarier, maskiner och IT-utrustning 3–10 år, fordon
5–10 år, gator och vägar 33 år samt VA-ledningar 50 år.
85
Upplysningar om redovisningsprinciper
Typ av anläggningstillgång
Avskrivningstid
Omsättningstillgångar
Datorer
3–5 år
Exploateringsfastigheter redovisas som en omsättningstillgång. Försäljning av tomter tillgodogörs/belastar löpande
resultatet och osålda tomter redovisas som omsättningstillgångar.
Kommunens överskottslikviditetsportfölj är klassificerad
som en omsättningstillgång. Portföljens förvaltning regleras
i av fullmäktige antagna riktlinjer KF §192/2012. Samtliga
placeringsmedel är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet.
Maskiner såsom ismaskiner, plogar,
grävmaskiner, symaskiner, gräsklippare 10–20 år
Inventarier såsom kontorsmöbler, larmoch vårdutrustning, klimatanläggning
5–20 år
Bilar och andra transportmedel
5–20 år
Förbättringsutgift på annans fastighet
5–10 år
Konst
Obegränsad livslängd
Övriga inventarier såsom trafiksignaler,
lekställningar, övervakningssystem
5–15 år
Immatriella anläggningstillgångar
3–5 år
Mark
Obegränsad livslängd
Verksamhetsfastigheter såsom skolor,
barnstugor, simhallar
33–50 år
Verksamhetsfastigheter såsom förrådsbyggnader och baracker
10–33 år
Markanläggningar såsom vatten- och
avloppsledningar, gator, markarbeten
20–50 år
Naturreservat
Obegränsad livslängd
Bostadshus
20–33 år
Gränsdragning mellan kostnad och
investering
Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav
med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som
en anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för
mindre värde. Gränsen för mindre värde är 10 000 kronor
för varje enskild investering.
Tillgångar
Immateriella och materiella
anläggningstillgångar
Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits
till anskaffningsvärdet efter avdrag för verkställda avskrivningar/nedskrivningar. Planenliga avskrivningar har beräknats på objektens anskaffningsvärden.
Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav
med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde är 10 000 kr.
Investeringsbidrag och anslutningsavgifter tas upp som
en förutbetald intäkt och periodiseras över anläggningens
nyttjandeperiod. Tidigare redovisades dessa så att de reducerade det bokförda värdet. Korrigering för investeringsbidrag före 2012 har inte gjorts. Jämförelsetalen för tidigare
år har inte omräknats enligt den nya principen.
Finansiella anläggningstillgångar
Kommunens pensionsmedelsportfölj är klassificerad som
en anläggningstillgång. Portföljens förvaltning regleras i av
fullmäktige antaget reglemente KF §132/2005. Samtliga
placeringsmedel är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet.
86 FINANSIELLA RAPPORTER
Avsättningar
Pensioner
Från och med 1998 redovisas avtalspensionerna enligt den
så kallade blandmodellen. Det innebär att samtliga pensioner intjänade till och med den 31 december 1997 har
lyfts ur balansräkningen och redovisas som en ansvarsförbindelse. Utbetalning av ansvarsförbindelse redovisas som
en kostnad i resultaträkningen. De pensioner som intjänats
från och med den 1 januari 1998 redovisas som en verksamhetskostnad under intjänandeåret och som en avsättning i balansräkningen. Från och med 2001 ingår även
löneskatten. Utbetalningen av den avgiftsbestämda ålderspensionen sker året efter intjänandet. Den avgiftsbestämda
ålderspensionen redovisas därför inte som en del av avsättningen utan återfinns bland de kortfristiga skulderna.
Garantipensioner redovisas som en avsättning i balansräkningen det år de blir kända. Pensionsförpliktelserna är beräknade av KPA Pension.
Avsättning till den pensionsskuld som redovisas som en
ansvarsförbindelse påbörjades 2005. För 2006 ändrade
kommunen redovisningsprincip innebärande att den avsättning som gjordes mellan 2006–2009 kostnadsfördes
över resultaträkningen. Avkastning från de finansiella placeringarna har tillgodogjorts kommunens pensionsfond fram
t o m 2013. Nedskrivningar har belastat densamma under
samma tidsperiod. Tanken med pensionsfonden var att
kapa topparna på framtida pensionsutbetalningar. Under
2013 avsattes 15 mnkr ytterligare till pensionsfonden vilket
innebär att 2013 års resultat var belastat med detta belopp.
Från och med 2014 resultatförs avkastning, nedskrivningar och revinster/förluster. Årets resultat har tillgodogjorts med 4,2 mnkr. Nettoavkastningen för åren 2005–
2013 har justerats och bokats mot eget kapital under året (7,4
mnkr). Då avsättningen i sig är olaglig och den inte kan användas på det sätt som det var tänkt bör den ses över under 2015.
Deponi
Avsättningar för Bälinge deponi görs årligen för att kunna
reglera förpliktelsen på balansdagen. Den årliga avsättningen
sker enligt den prognos för nyttjande som finns för deponin.
Ingen avsättning har gjorts under åren 2013 och 2014. Senaste beräkningen visar att Alingsås kommun troligtvis behöver nyttja återställningsfonden från och med år 2074.
Övriga avsättningar
Avsättningar har tagits upp till det belopp som bedöms
krävas för att reglera förpliktelser i framtiden.
En avsättning till E20 är gjord under året med 2,9 mnkr.
Den är kostnadsförd som ett bidrag till statlig infrastruktur
2014.
Avsättningarna som gjordes 2013 avser främst bidrag till
föreningar avseende gång- och cykelvägar. En del av dessa
har har betalats ut under 2014, några har reglerats då kostnaderna inte uppgick till det belopp som bokades upp.
Tidigare avsättning för Bälingemotet kommer troligtvis
att regleras tidigast 2016. Ingen indexuppräkning är gjord
för Bälinge under 2014 då det var en sänkning.
Sammanställd redovisning
Allmänt
Den sammanställda redovisningen är ett sammandrag av
kommunens, räddningstjänstförbundets och bolagskoncernens resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalyser.
I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund som kommunen har minst 20 % inflytande i.
anskaffningsvärdet minskat med ett beräknat restvärde om
detta är väsentligt. Avskrivning sker linjärt över den förväntade nyttjandeperioden. Underhållskostnader redovisas
efter övergången till K3 som aktiverade förbättringsarbeten
i de fall standardhöjande åtgärd skett. I de fall där väsentliga utbyten skett av befintlig komponent redovisas dessa
åtgärder som investering. De nya redovisningsprinciperna
har inneburit att avskrivningskostnaderna i fastighetsbolagen har ökat och underhållskostnaderna har minskat. I
energibolaget har avskrivningskostnaden för bolagets anläggningar minskat.
Tillämpningen av K3 har även inneburit att elcertifikat
redovisas som immateriella omsättningstillgångar.
Eftersom kravet på komponentavskrivning från och med
år 2014 även finns med på den kommunala redovisningen,
har de förändringar som gjorts i bolagen slagit igenom i
den sammanställda redovisningen. Förändringen i bolagens
redovisning har gjorts via en omräkning av jämförelsetal
för tidigare år. Motsvarande förändring har i den sammanställda redovisningen redovisats på år 2014 som en tillkommande eller avgående post i berörda noter och som en
förändring av eget kapital.
Övergången till komponentavskrivning har inneburit att
det egna kapitalet har påverkats enligt följande:
BolagMnkr
Alingsås Energi Nät AB koncernen
3,3 mnkr
AB Alingsåshem
9,5 mnkr
Fabs AB
7,8 mnkr
AB Alingsås Rådhus
0,0 mnkr
20,6 mnkr
Konsolideringsprinciper
Avsättningar
Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden vilket innebär att dotterbolagens egna kapital
vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas
och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. Internvinster inom kommunkoncernen elimineras i sin helhet.
Interna poster av väsentlig betydelse har eliminerats.
Obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt har
redovisats som eget kapital.
Pensionsskulden hanteras olika i kommunkoncernen.
Kommunen, Alingsås Energi Nät AB och AVRF är med i
KPA och redovisar således skulden i balansräkningen. I energibolaget, har för dem som ej gått i pension, pensionsskulden lösts från KPA och placerats i SPP LIV AB. Fabs
AB och AB Alingsåshem avsätter också medel till SPP i ett
s k premiesystem.
Rådet för kommunal redovisning meddelade i sin rekommendation nr 8 2001 att den uppskjutna skatteskulden
som utgör en del av förvärvade eller genererade obeskattade
reserver skall redovisas och klassificeras som en avsättning.
Detta sker från och med 2001 i Alingsås kommuns sammanställda redovisning.
Effekter övergång till BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3)
Från och med 2014 tillämpar bolagen inom kommunen
BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning
(K3). De förändrade redovisningsprinciperna har haft påverkan på redovisningen av materiella anläggningstillgångarna i bolagen. Materiella anläggningstillgångar har delats
upp på betydande komponenter när komponenterna har
väsentligt olika nyttjandeperioder. Komponenterna skrivs
av på mellan 5–100 år. Avskrivningsbart belopp utgörs av
87
Revisorernas rapport
88 FINANSIELLA RAPPORTER
89
Postadress: Alingsås kommun, 441 81 Alingsås
Besöksadress: Rådhuset, Stora torget
Tel: 0322 - 61 60 00 kommunstyrelsen@alingsas.se
www.alingsas.se