Direktiv till nämnderna inför budget 2016 och plan för
1 (20) DATUM DNR 2015-05-27 KS/2015:124 Förslagsskrivelse Kommunstyrelsen Direktiv till nämnderna inför budget 2016 och plan för 2017- 2018 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande: Kommunstyrelsen lämnar direktiv till nämnderna angående budget 2016 och plan för 2017-2018. Nämndernas budgetförslag ska lämnas in till kommunstyrelsen senast den 30 september. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen lämnar direktiv till nämnderna angående budget 2016 och plan för 2017-2018. Nämndernas budgetförslag ska lämnas in till kommunstyrelsen senast den 30 september. Handlingar Kommunstyrelsens förslagsskrivelse inklusive bilaga, 2015-05-27 2 (20) Kommunstyrelsens direktiv Stadens vision jämte de fem strategiska målen och det finansiella målet ska vara vägledande för nämndernas verksamhetsmässiga och ekonomiska planering. Nämnderna ska också, utöver lagstiftning, beakta stadens gemensamma policydokument. Miljöprogrammet skall fortsätta implementeras i budget och målkedja. Vision för Lidingö – hälsans ö • På Lidingö ges människor förutsättningar för en god hälsa. • Lidingö erbjuder en kreativ miljö för människor och företag. • Lidingö är en del av Stockholmsregionen och klarar balansen mellan utveckling och miljö. • Lidingö har Sveriges bästa skolor. • På Lidingö känner man trygghet i livets alla skeden. Strategiska mål • Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet. • Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål. • Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. • Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna. • Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar. Finansiellt mål • Lidingö stad har en ekonomi i balans, grundad på en låg kommunalskatt. Stadens överskottsmål är 1 % av verksamhetens kostnader. Strategiska mål Kommunallagen ställer krav att kommuner och landsting ska ha god ekonomisk hushållning. För att främja en god ekonomisk hushållning ska mål och riktlinjer finnas för stadens verksamheter och för ekonomin ska finansiella mål fastställas. Verksamhetsmål och finansiella mål ska utvärderas i årsredovisningen. Årsbokslut och delårsrapport ska underställas revisorerna. 3 (20) Med stadens vision som grund och utifrån de strategiska målen ska nämnderna ange verksamhetsmål så att en sammanhängande målkedja formas för staden. Nämnderna ska komplettera verksamhetsmålen med indikatorer för att möjliggöra en god måluppföljning. • Lidingöborna upplever största möjliga valfrihet. Sedan många år kan Lidingöborna fritt välja skola och förskola. Senare har även valfrihet införts inom hemtjänst, för särskilda boenden och familjerådgivning. Arbetet med att ytterligare främja valfriheten inom stadens ansvarsområden kommer att fortsätta. Ambitionen är att Lidingöborna ska uppleva största möjliga valfrihet, och därmed också ökat inflytande, när det gäller tillgång till stadens service. Pengsystemen ska behandla kommunala och fristående aktörer lika. De kommunala verksamheterna måste kunna anpassa sitt utbud efter efterfrågan, så att resurserna till varje individ säkerställs. • Stadens verksamhet baseras på ett kundfokus och utgår från Lidingöbornas behov och önskemål. Stadens verksamheter ska baseras på kundfokus och utgå från Lidingöbornas behov och önskemål. Vi måste kontinuerligt förnya oss för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna. Det är viktigt att erbjuda snabb och effektiv service. Myndighetsutövning ska ske korrekt och utan fördröjning. Det ska vara enkelt för Lidingöborna att lämna synpunkter på den kommunalt finansierade verksamheten. Hur staden utför sina åtaganden och informerar om verksamheten ska följas upp i kontinuerliga mätningar. Brukare av kommunalt finansierade tjänster ska kunna betygsätta verksamheterna och kunna lämna förslag till förbättringar. • Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. I stadens miljöprogram finns tio lokala miljömål som syftar till att forma Lidingö till en energismart, hållbar och miljöklok stad. Nämnderna ska redovisa de lokala miljömålen i budgeten under ovanstående strategiska miljömål. Lidingö stad ska arbeta brett och förvaltningsövergripande med miljöfrågorna. Lidingö stad ska förena utveckling och miljötänkande. Staden ska aktivt arbeta för att minska fossilbränsleberoendet. Arbetet med att effektivisera energianvändningen i Lidingö stads fastigheter ska fortsätta. Staden ska slå vakt om den goda livsmiljön på Lidingö och ge Lidingöborna förutsättningar för en god hälsa. Det förutsätter att alla bidrar till att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling. Stadens egna verksamheter ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt. 4 (20) • Lidingö stad förnyar sig kontinuerligt för att skapa största möjliga nytta för Lidingöborna. Den service som staden tillhandahåller eller finansierar ska hålla god kvalitet. Verksamheterna ska följas upp och utvärderas, oavsett om de drivs i privat eller kommunal regi. Genom aktivt kvalitetsarbete, med tydliga mål, kan verksamheterna utvecklas. Tjänstegarantier ska införas där det är tillämpbart. Lidingö stad ska fortsätta att utveckla verksamheten. Det ska göras i en organisation som ser den anställde som sin viktigaste resurs med kompetenta och duktiga ledare i organisationen. Synpunkter och utvecklingsidéer från såväl anställda som kommuninvånare ska tas om hand på ett bra sätt. Utifrån nyckeltal och kundundersökningar ska tydliga jämförelser kunna göras mellan olika verksamheter, men också i förhållande till andra kommuner. • Lidingö stad hushållar effektivt med skattebetalarnas pengar. Det är skattebetalarnas pengar vi förfogar över. Därför måste vi hushålla effektivt med dessa. Stadens ekonomiska resurser ska användas så att utbildning av barn och ungdomar samt omsorg om äldre och funktionsnedsatta prioriteras. Stadens verksamheter ska ha bra resurser. För att klara framtidens välfärd måste staden arbeta mer strukturerat med effektiviseringar och prioritera de uppgifter som är viktigast för medborgarna. Detta kan ske genom verksamhetsutveckling, effektivt lokalutnyttjande, ökad konkurrensutsättning, samverkan med och jämförelse med andra kommuner. I syfte att uppnå bästa möjliga service per satsad skattekrona ska staden fortsätta att lägga ut verksamheter på entreprenad samt utveckla valfriheten inom fler områden. Den kommunala verksamheten finansieras genom kommunalskatt, statsbidrag och avgifter. För att hålla skatten låg för alla eftersträvar staden en ökande grad av avgiftsfinansiering där så är lämpligt. Avgiftssystemen måste ta hänsyn till enskildas ekonomiska omständigheter. Stadens tillgångar i form av mark, fastigheter, tekniska anläggningar och liknande ska vårdas och underhållas väl. Tillgångar som inte behövs för stadens verksamhet kan avyttras. Kapital som finns avsatt för stadens pensionsskuld ska placeras på ett sådant sätt att vårt åtagande gentemot framtida pensionärer säkras. Med beskattningsrätten följer ett stort ansvar varför denna rätt måste användas ytterst återhållsamt. Den kommunala skatteutjämningen medför en belastning för Lidingös ekonomi. Även med dessa förutsättningar ska Lidingö sträva efter en låg beskattning. Att kommunalskatten är låg har stort värde för alla. Man ska kunna leva på sin lön. Den enskilde har den bästa möjligheten att fatta beslut som rör egna ekonomiska prioriteringar. När fler har förmåga att hantera det oväntade, har vi uppnått ett samhälle som är både tryggare och friare. 5 (20) Ekonomisk utgångspunkt Lidingö stad har en stark ekonomisk ställning med en soliditet som tillhör de bästa bland Sveriges kommuner. Stadens samlade pensionsåtagande täcks till stor del av de på kapitalmarknaden avsatta medlen. Borgensåtagandena är begränsade och de av staden helägda bolagen är ekonomiskt starka med betydande tillgångar. För Lidingö är det en utmaning att klara omställningen i verksamheterna när det blir fler skolbarn och äldre i verksamheten samt de betydande investeringsinsatser som staden står inför, bland annat en ny bro. I december 2014 fattades beslut om stadens budget och plan 2015-2017. Resultatet för 2015 budgeterades till 27 mnkr. Pengbeloppen för förskola, pedagogisk verksamhet och skolbarnomsorg höjdes med 3 procent. Förskoleklass och grundskola höjdes med 3,9 procent. Pengbeloppen gällde från och med 1 januari 2015 vilket innebar ett extra tillskott på cirka 16 mnkr. Gymnasieskolans programpeng räknades upp enligt förslag från Kommunförbundet i Stockholms län (KSL). Pengbeloppen för särskilt boende, servicehus, hemtjänst och verksamheter inom funktionsnedsättning och socialpsykiatrin höjdes med 3 procent. De ekonomiska ramarna för anslagsfinansierade verksamheter räknades upp med 2 procent. För att möta ökat antal grundskoleelever och ökade omsorgsbehov inom stöd- och omsorg tillfördes verksamheterna 32 mnkr. För att möta ökade kostnader av ekonomiskt bistånd tilldelas socialnämnden 2,6 mnkr. Ytterligare resurser tillfördes verksamheterna för bland annat ökade driftskostnader i anläggningar. I början av 2015 genomfördes en sammanslagning av socialnämnden med äldre- och omsorgsnämnden med tillhörande förvaltningar. Med en ny organisation på plats väntas verksamheten kunna förbättra kvaliteten och ge ett bättre helhetsbemötande för såväl äldre, funktionsnedsatta som socialt utsatta personer. Tillväxten under 2014 blev måttlig men dämpades överaskande i slutet av året. Under inledningen av 2015 har tillväxten åter tagit fart och utsikterna inför framtiden är relativt ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med drygt 3 procent både i år och nästa år. Rikets skatteunderlag beräknas forsätta att växa i god takt under planperioden 2016-2018. Det finns dock vissa orosmoln: Den nästintill obefintliga inflationen i kombination med Riksbankens negativa styrränta kan komma att begränsa skatteunderlagets tillväxt. En utmaning för staden är förändringarna i det kommunala utjämningssystemet där regeringen har aviserat ytterligare förändringar som påverkar stadens ekonomi negativt. Den sammanlagda ekonomiska effekten av de senaste förändringarna innebär att Lidingö stad kommer att betala drygt 80 miljoner kronor mer till utjämningssystemet, vilket motsvarar ca 55 öre i ökad kommunal utdebitering. Redan idag betalar Lidingö drygt 300 mnkr per år netto till utjämningssystemet, vilket motsvarar ca 2 kr i kommunal utdebitering. De fyra senaste åren har kostnaderna för den löpande verksamheten ökat snabbare än stadens samlade skatteintäkter. Det har funnits ekonomiskt utrymme för dessa kostnadsökningar men för de kommande åren saknas det utrymmet vilket innebär att kostnadsökningarna framöver måste begränsas. En ökad vaksamhet på dessa nyckeltal är nödvändig då denna utveckling inte är hållbar över tid. 6 (20) Utgångspunkten för årets budgetarbete är, liksom tidigare år, att staden har ett tak för utgifterna som grundas på det ekonomiska utrymme som ges av skatteintäkter med oförändrad utdebitering. Stadens finansiella mål om ett positivt resultat motsvarande en procent av verksamhetens kostnader behöver uppnås för att dels ha en marginal för oförutsedda kostnader dels minska behovet av upplåning inför kommande investeringar. Detta innebär att det årliga överskottet skall uppgå till cirka 28 mnkr. Kommunstyrelsen anser det som viktigt att hålla fast vid detta mål. Stadens ekonomiska förutsättningarna beräknas ge ett utrymme till följande generella påslag: Budget 2016 • Pengbelopp för förskola, pedagogisk verksamhet, skolbarnomsorg och grundskola, + 3% • Pengbelopp för IM-program inom gymnasieskolan, + 1,5 mnkr • Pengbelopp för LOV och servicehus, +3% • Pengbelopp för funktionsnedsättning, LSS och socialpsykiatri, +2% • Anslagsfinansierade verksamheter inom OSN, +1% • Stadsledningskontorets anslag, -1% • Till övriga nämnder/kontor ges ingen generell uppräkning Plan 2017 • +1% för samtliga verksamheter Plan 2018 • +1% för samtliga verksamheter Gymnasieskolans programpeng räknas upp enligt förslag från Kommunförbundet i Stockholms län (KSL). En riktad satsning görs på 2 mnkr till omsorgs- och socialnämndens arbete med barn och unga som far illa. För ökade volymer inom skola, förskola, äldreomsorg och verksamhet för funktionshindrade personer tillförs verksamheterna 45,7 mnkr år 2016 och ytterliggare 28,7 mnkr år 2017. Nämndernas budgetförslag ska innefatta åtgärder för att kunna klara prisökningar och löneökningar inom respektive avtalsområde. Höga investeringsnivåer medför tillkommande kapital- och driftkostnader som begränsar utrymmet för verksamheterna. Nämnderna uppmanas att iaktta återhållsamhet och prioritera bland investeringsäskanden. Tillkommande kostnader till 7 (20) följd av investeringar i form av lokalhyror och/eller andra driftskostnader ska täckas inom tilldelad ekonomisk ram om inga andra direktiv tagits. En ny hyresmodell och ändrade redovisningsregler för investeringar kommer att påverka kapitalkostnader och lokalhyror 2016. Beloppen blir klara under hösten och inför budgetbeslut i november kommer tilldelade ramar och pengbelopp att justeras utifrån kostnadsförändringarna. Detsamma kommer även gälla för kommande kostnadsökningar på grund av höjda arbetsgivaravgifter för unga. Avgiftshöjningar om minst två procent bör eftersträvas. I det fall lagen inte anger annat bör intäkterna täcka självkostnaden. Avgiftssystemen måste ta hänsyn till enskildas ekonomiska omständigheter. Nämnderna bör iaktta viss försiktighet i att ersätta personal vid pensionsavgångar eller då en anställd avslutar sin tjänst, och göra en bedömning av nyanställningsbehov och/eller förändringar av kompetensprofil för att bättre uppnå verksamhetens mål. Under hösten 2015 kommer två stycken utredningar löpa parallellt inom staden, stadshusutredningen och effektiviseringsutredningen. De ska tillsammans se över hur stadens verksamhet är organiserad, hur väl staden når sina mål och utnyttjar sina resurser och lokalytor. Syftet är att tillvarata skattebetalarnas intresse av ett effektivt resursutnyttjande, att staden ägnar sig åt rätt saker och att verksamheten kommer Lidingöborna till del på ett bra sätt. Stadledningskontoret får i uppgift att tillvarata resultatet av de båda uppdragen. Genom en överenskommelse inom Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) som omfattar samtliga kommuner i länet samt Stockholms läns landsting så tar kommunerna över utförandet från landstinget av viss hälso- och sjukvård inom LSSverksamheterna. Övertagande medför en skatteväxling med konsekvensen att utdebiteringen på Lidingö höjs med två öre samtidigt som den sänks med motsvarande belopp för landstinget. De ekonomiska budgetförutsättningarna har beräknats av stadsledningskontoret och återfinns i bilaga. 8 (20) Stadens resultatbudget, mnkr Bokslut Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkter Verksamhetens kostnader Budget Plan Plan 2013 2014 2015 2016 2017 2018 432,8 456,6 417,0 428,9 434,0 434,0 37,9 34,6 16,2 - - - -2 574,6 -2 688,4 -2 711,4 -2 793,0 -2 850,2 -2 894,2 Jämförelsestörande kostnader Avskrivningar Bokslut Prognos1 -31,9 -107,3 -114,6 -132,2 -130,0 -132,0 -142,0 -2 211,2 -2 343,7 -2 410,4 -2 494,1 -2 548,2 -2 602,2 2 458,7 2 469,3 2 596,2 2 766,0 2 878,8 2 996,5 Generella statsbidrag och utjämning -203,1 -150,9 -192,2 -255,5 -304,3 -347,3 Utdelning från av staden ägda bolag 0,3 6,3 0,2 0,2 0,2 0,2 Finansnetto 17,6 24,4 15,5 13,0 6,5 2,0 Jämförelsestörande finansiell kostn. -3,0 - - - - - Årets resultat 59,3 5,4 9,3 29,6 33,0 49,2 Nettokostnadsutveckling2 4,4% 4,3% 3,4% 2,8% 2,2% 2,1% Skatteintäktsutveckling3 3,7% 2,8% 3,7% 4,4% 2,5% 2,9% Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter 1) 2) 3) Prognos för april 2015 Exklusive jämförelsestörande poster Inklusive generella statsbidrag, fastighetsavgift och utjämning 9 (20) Inriktning och ekonomiska ramar Utbildningsnämnden Lidingö ska ha Sveriges bästa skolor, oavsett huvudman. Skolans roll är framför allt att utveckla elevernas kunskaper. Målet är att alla elever ska ha fullständiga avgångsbetyg med tillräcklig kunskapsbas för att kunna gå vidare till högre utbildning eller yrkesarbete. Olika skolor kan ha olika väg dit men målet är gemensamt. Föräldrar har huvudansvaret för barns fostran. Skolan ska tillsammans med föräldrarna lära eleverna att ta ansvar, att samarbeta med och respektera andra samt att förstå och värna demokratin. Utbildningspolitiken på Lidingö kännetecknas av tre tydliga värden: Trygghet, kunskap och valfrihet. Skolans kunskapsuppdrag är centralt. Ingen elev ska lämna grundskolan utan godkända betyg i alla ämnen. Därför ska hela skolans verksamhet tydligare inriktas på att öka elevernas kunskaper. För att eleverna ska lyckas väl i skolan är läraren av avgörande betydelse. Lärarnas kompetens är avgörande för utbildningens kvalitet. Stadens ambition är att öka andelen behöriga lärare och lärare med forskningskompetens. Det är viktigt att lärarnas löner, arbetsvillkor och arbetsmiljö är konkurrenskraftiga gentemot övriga kommuner i Stockholmsregionen. Vid lönesättning ska goda prestationer och resultat premieras på alla nivåer. Varje barn och elev ska känna trygghet och arbetsro ska råda. När eleverna känner sig trygga kan de prestera bättre. De insatser som görs för att motverka mobbning och kränkande behandling ska bygga på Skolverkets rekommendationer eller andra evidensbaserade metoder. Ett aktivt och levande värdegrundsarbete genomsyra verksamheten. Undervisningen behöver anpassas till varje elevs förutsättningar. Vi ser ett behov av såväl extra stöd som extra stimulans i skolan. För elever som behöver extra stöd ska insatser sättas in tidigt. Ju tidigare svårigheter med att lära in upptäcks hos en elev desto större blir möjligheterna att nå kunskapsmålen samtidigt som det ökar elevernas framtida möjligheter. Stöd och hjälp för att stärka elevernas psykiska hälsa ska sättas in tidigt. På Lidingö erbjuds en mångfald av olika omsorgsformer såsom öppen förskola, pedagogisk omsorg, vårdnadsbidrag och pedagogisk förskola. Det är viktigt att det finns en palett av valmöjligheter så att föräldrarna kan välja den form som passar familjens behov bäst. Lidingös förskolor ska tillvarata barns naturliga nyfikenhet och lust att lära. Det är många gånger i förskolan som grunden läggs för barns förmåga att lära sig läsa, skriva och räkna. Varje barn har behov av att bli sett. Därför är det viktigt att barngruppernas storlek anpassas, dels så att varje barn uppmärksammas, dels efter den pedagogiska inriktning som den enskilda förskolan arbetar efter. Lidingö lärcenter är en mötesplats för barn och pedagoger för bland annat utvecklingsfrågor och estetiska läroprocesser. Centret erbjuder även stöd och 10 (20) handleding för pedagoger som undervisar barn med språksvårigheter och funktionshinder. Många barn är från tidig ålder vana hemifrån att använda smarta mobiltelefoner, datorer samt pek- och läsplattor. Det är positivt att dessa IT-verktyg kommer till användning som en naturlig och integrerad del i den pedagogiska verksamheten. Därför bör verksamheten öka sitt engagemang och deltagande i att prova olika metoder för att åstadkomma en utvecklande, modern och stimulerande lärmiljö. Lidingös kommunala skolor behöver ett mer tydligt och sammanhållet ledarskap. Forskningen talar sitt tydliga språk; ett tydligt pedagogisk ledarskap ute i skolorna är den enskilt viktigaste faktorn för en framgångsrik skola eftersom det skapar tydliga förväntningar och inspirerar lärare och elever och bidrar till att eleverna når sina mål och en trygg miljö skapas. Därför måste höga krav ställas på rektorernas kompetens och att de har de redskap och resurser som behövs för att kunna fungera som tydliga pedagogiska ledare. I detta arbete ingår relevant kvalitetsuppföljning med åtgärdsplaner. Elever måste tidigt lära sig att bemöta såväl sina kamrater som lärare med respekt. Lärarens auktoritet i klassrummet ska höjas. Gymnasieskolans uppgift är bland annat att ge eleverna nödvändiga kunskaper och förbereda dem inför eventuella högre studier och arbetslivet. Fullständiga betyg i alla ämnen är den bästa beredskapen för arbetslivet och ökar chanserna avservärt till en första anställning. Höstterminen 2015 startas ett nytt program på Hersby gymnasium, Teknikprogrammet med inrikting på information och media. Ökade resurser tillförs gymnasieskolans introduktionsprogram. En utredning inom staden har initierats för att utreda KSL-pengens storlek och funktion. Utifrån resultatet kan det finnas anledning till förändringar. För att stimulera fler elever att lära mer om företagande och öka kopplingen till arbetslivet bör möjligheterna ses över för att öka närvaron av - och utbytet med näringsliv, ideella organisationer och offentliga verksamheter. På så sätt får fler elever kontakt med företag och andra potentiella arbetsgivare tidigt under skolgången. Redan nu bedriver exempelvis Ung Företagsamhet en framgångsrik verksamhet i skolan, en verksamhet som skulle kunna expandera till fler. Under 2000-talets första decennium upplevde staden en babyboom som kom att kräva en omfattande och snabb utbyggnad av förskolan. Detta tillskott av barn kräver under detta decennium en utbyggnad av grundskolan. Sticklinge skola håller på att öka sin kapacitet genom flera mindre tillbyggnader och det planeras för en utökning av Käppala skola. Antalet elever i grundskolan förväntas öka med drygt 600 till år 2019 jämfört med antalet i december 2012. Detta ställer krav på ett optimalt utnyttjande av befintliga lokaler. Till viss del kan det ökade antalet elever inrymmas i dessa men ett tillskott av lokaler krävs. Den nya och utbyggda Rudboda skola är nu i drift och klarar av att ta emot fler elever. Planer finns också på att se över Torsviks skolas lokaler. Men det planeras även för nya förskolor för Kalvhagen och Äppelbo för att ersätta de lokaler som står på tidsbegränsade lov. Utbildningsnämndens aktiva lokalplanering är ett bra verktyg för att möta de demografiska förändringarna, likaså att nämnden noggrant följer utvecklingen av 11 (20) antalet barn och elever för att på bästa sätt dimensionera både förskola, skola och gymnasium. Ekonomiska ramar för utbildningsnämnden Skolpengsram Pengbeloppen för förskola, pedagogisk verksamhet (t.ex. familjedaghem), skolbarnomsorg och grundskola höjs med tre procent. Gymnasieskolans pengbelopp fastställs till de nivåer som Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) föreslår. Pengbeloppen för introduktionsprogram (IM) på Hersby gymnasium höjs med 1,5 mnkr. Vid införandet av ny internhyresmodell och ändrade redovisningsregler för investeringar beräknas lokalkostnaderna för gymnasieskolan att minska vilket ger ökat ekonomiskt utrymme. Kommunstyrelsen har sedan länge prioriterat förskole- och skolverksamheten. För att möta ökade volymer tillförs skolpengsramen 29,2 mnkr 2016 och ytterligare 12,6 mnkr 2017. Anslagsram 2016 ges ingen generell uppräkning av nämndens ram. Omsorgs- och socialnämnden Den nya organisationen med sammanslagningen av stöd- och omsorgsförvaltningen med socialförvaltningen har kommit långt med att på kort tid identifiera nya rutiner och struktur för att uppnå syftet; att inga personer som är i kontakt med omsorgs- och socialförvaltningen ska hamna mellan stolarna. Detta arbete fortsätter under 2016 och på så sätt kan Lidingöborna få bättre stöd och service och en större rättstrygghet uppnås. Ett förebyggande arbete har initierats för att undvika onödiga skador i alla livets skeden. Kommunen ställer och ska fortsätta att ställa höga krav på den kvalitet som ges av vård- och omsorgsutförarna. Det viktiga är att den enskilde sätts i centrum för de insatser som staden utför. Ett viktigt uppdrag är att förbättra och utveckla den erfarenhetsbaserade kunskapen om det goda bemötandet. Att aktivt arbeta med korrekt läkemedelsförskrivning och hjälp till äldre att ta rätt medicin är ett område som är prioriterat och höjer kvaliteten för omsorgstagaren. Det är viktigt att fortsätta satsningarna på de äldres mat och måltidssituation samt att personalen har den nödvändiga utbildning som krävs och är medveten om den stora betydelse som måltidssituationen och en väl sammansatt kost har för de äldres välbefinnande. Måltiden är mer än bara det som serveras på tallriken. Att öka den sociala samvaron runt matbordet ska prioriteras. Genom den nya måltidsupphandlingen kommer flera alternativa maträtter att erbjudas och kvaliteten på råvarorna att öka. 12 (20) Välbefinnande och livskvalitet handlar också om det sociala innehållet under en dag och om att kunna delta i olika sociala aktiviteter. Såväl äldre på särskilda boenden som personer med funktionsnedsättning utanför den reguljära arbetsmarknaden ska ha möjlighet att komma ut i friska luften och kunna delta i aktiviteter på en regelbunden basis. I detta arbete spelar det civila samhället och frivilligkrafter en viktig roll. Att vara anhörig till en person med funktionshinder eller åldersrelaterade sjukdomar kan vara ansträngande då det kan handla om förändringar - av större eller mindre omfattning – även i den anhöriges livssituation. Många anhöriga till sjuka och funktionshindrade utför dessutom ett krävande vård- och omsorgsarbete. Därför är det angeläget att staden tillsammans med de anhöriga fortsätter att utveckla anhörigstödet. Lidingöborna blir allt friskare och har goda förutsättningar att leva ett aktivt och rikt liv långt upp i åren. Det ger fler friska år som pensionärer. För den som så önskar – ska omsorg så långt som möjligt – ges i det egna hemmet. Lidingö är en av ett fåtal kommuner i landet där de äldre, efter behovsprövning, ges möjlighet att välja såväl hemtjänst som särskilt boende. Sedan reformen infördes har ett stort antal aktörer etablerats inom hemtjänsten och Lidingöborna kan i dagsläget välja mellan inte mindre än 22 olika vård- och omsorgsboenden. Som ett komplement till vård- och omsorgsboenden tillhandahåller staden även servicehus som erbjuder trygghet med vårdpersonal, aktiviteter och annan service på nära avstånd. Dessa servicehus ska finnas kvar och nu genomförs nödvändiga renoveringar som skapar en bättre arbetsmiljö för personalen. Verksamheten på Lidingö Hospice har tagits över av Praktikertjänst som kommer att erbjuda såväl ASIH som avancerad palliativ vård med fler platser i Högsätra. Personer med funktionsnedsättning ska känna trygghet på Lidingö. Den som har personligt stöd ska också kunna välja vem som ska hjälpa till i vardagen, antingen hemma eller i ett anpassat boende tillsammans med andra. Stödet ska vara pålitligt och hålla hög standard. Tillgänglighet i gatumiljön för personer med funktionsnedsättning behöver förbättras bland annat genom kontrastfärger, markeringar och sänkning av kantstenar. Det är därför angeläget att genom löpande anpassningar förbättra den fysiska rörelsefriheten. Den dagliga verksamheten, som drivs i bland annat Ö-gruppens regi spelar en stor roll för många med funktionsnedsättning. Genom ett anpassat arbete skapas delaktighet, gemenskap och struktur i vardagen och ökar självkänslan. Lidingö stad ska arbeta mer tillsammans med öns föreningsliv för att erbjuda alla Lidingöbor en bra fritid. Det civila samhället har en stor kompetens som bör tas bättre tillvara inom ramen för arbetet med funktionsnedsatta. Lidingö är inte fredat från droger, alkohol och våld. De senaste åren har vi dessvärre noterat ett ökat narkotikamissbruk bland unga. Det är en oroande utveckling. Beroende och missbruk påverkar alla i familjen – såväl barn som vuxna. Lidingö stad har en beroendemottagning och har kurser i återfallsprevention. Staden har även ett samarbete mellan polis, skola och socialtjänst. Detta samarbete är viktigt och behöver prioriteras Tillsammans med polisen ordnar staden informationskvällar för föräldrar och anhöriga för att sprida kunskap om alkoholen och narkotikans skadeverkningar samt för att 13 (20) skapa diskussion om hur föräldrar och anhöriga kan medverka i drogbekämpningen. Ett nära samarbetet med kultur- och fritidsnämnden spelar en viktig roll i det förebyggande arbetet för att motverka alkohol- och drogsociala problem och även för att stödja ungdomars hälsa och välbefinnande. Det är också viktigt att det finns vuxna i ungdomars närhet på kvällar och nätter, framför allt på helger. Staden hjälper till att samordna nattvandringen på Lidingö, en insats som drivs av viktiga frivilligkrafter. Familjen är den naturliga hörnstenen i ett barns uppväxt. För att öka tryggheten är det viktigt att föräldrar och andra vuxna finns närvarande i barn och ungdomarnas liv. För de familjer som behöver stöd sänks egenavgiften till familjerådgivningen. Lidingös socialtjänst ska kännetecknas av respekt, värdighet och tolerans för den enskilde. Utredningar ska genomföras med hänsyn tagen till individens integritet. Tidiga insatser är särskilt viktiga i fall då barn riskerar att fara illa. Det ekonomiska biståndet ska prövas individuellt och garantera en skälig levnadsnivå, men samtidigt ska målet för insatserna vara att individen ska kunna gå från bistånd till egen försörjning. Stadens nyantagna policy som rör våld i nära relationer är ett bra verktyg för att kunna arbeta konstruktivt och systematisk med de svåra frågorna. Det relationsnära våldet är ett stort samhällsproblem som berör både kvinnor och män, äldre och barn och kan drabba människor i livets alla skeden. Alla stadens förvaltningar ska vara uppmärksamma på tecken på att någon utsätts för våld i hemmet och vara redo att agera. Många av de som drabbas av våld i nära relationer upplever sig misstrodda i kontakten med myndigheter. Därför är det mycket viktigt att alla som kommer i kontakt med de som drabbats har relevant kunskap och är tränade på att bemöta de drabbade. Den som behöver samhällets stöd ska erbjudas god service. Insatserna ska präglas av respekt för människors integritet och rätt till självbestämmande. Utredningar ska genomföras med hänsyn till individens integritet. Det är viktigt att den hjälpsökande blir bemött med empati och att denne känner sig sedd och respekterad. Rätt insatser ska göras i rätt tid. Detta gäller såväl när barn, ungdomar och vuxna far illa som när livssituationen är sådan att den enskilde inte kan klara sin vardag utan samhällets stöd. Därför tilldelas arbetet med barn och unga som far illa medel för att stärka upp denna viktiga verksamhet. Förebyggande åtgärder ska finnas för att motverka sociala problem, speciellt när det handlar om barns och ungdomars välbefinnande. Stödet ska vara utformat på ett sådant sätt att det stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt liv. Biståndet ska vara tillräckligt, men samtidigt syfta till att undvika ett varaktigt hjälpbehov. Sommarjobb ska erbjudas ungdomar som är i behov av stöttning och som har svårt att på egen hand finna ett jobb. Medel tilldelas nämnden för att kunna utöka denna verksamhet. Kvinnofriden ska värnas. Kvinnor och män som blir misshandlade ska få samhällets stöd och hjälp. Lidingö stad ska även fortsättningsvis stödja arbetet med kvinnojourer. 14 (20) Ekonomiska ramar för omsorgs- och socialnämnden Pengbeloppen för hemtjänst, särskilda boenden och servicehus höjs med tre procent. Pengbeloppet för funktionsnedsättning, LSS och socialpsykiatri höjs med två procent. Övriga verksamheters anslag uppräknas med en procent. En riktad satsning görs på 2 mnkr för arbetet med barn och unga som far illa. Lidingö Hospice har under 2015 övergått till en privat verksamhet och nämndens kostnader minskar med 11,2 mnkr. Nämndens ram minskas med motsvarande belopp. För övertagandet av hälso- och sjukvård i bostad enligt LSS från landstinget tilldelas nämnden 3,5 mnkr. Ytterligare 250 tkr tilldelas för utökning av familjerådgivning och sommarjobb för unga. För att möta ökade volymer tillförs omsorgs- och socialnämnden 16,5 mnkr 2016 och ytterligare 16,1 mnkr 2017. Kultur- och fritidsnämnden Många Lidingöbor uppskattar ett aktivt och stimulerande kultur- och föreningsliv och därför ska staden fortsätta att utveckla samarbetet mellan staden och Lidingös många föreningar, privata entreprenörer och frivilligkrafter. Lidingös starka kulturliv är viktigt att värna. Lidingö erbjuder en rad möjligheter till aktiv fritid, inte minst för barn och ungdom. En del i detta är Lidingös fritidsgårdar, men flera ideella föreningar och privata entreprenörer bidrar också med att erbjuda goda möjligheter till idrott och friluftsliv. De insatser som görs av föreningar, enskilda och företag för att finansiera uppförande och upprustning av fritidsanläggningar är positiva, dels för att det tillför resurser; dels för att det ger en känsla av samhörighet och gemenskap. Samhällsutvecklingen medför att nya idrotter tillkommer och konkurrerar med redan etablerade. Att noga följa hur barns och ungdomars intressen för olika idrotter förändras är viktigt. Det kan finnas anledning att utifrån dessa förändringar eventuellt ompröva de traditionella prioriteringarna. Både Lidingövallen och idrottsområdet i Högsätra ska fortsätta att utvecklas i nära samarbetet med föreningenarna, och samarbetet med Riksidrottsförbundet bör fördjupas med sikte på att ytterligare utveckla Bosön. På Lidingö finns idag en rad kulturinstitutioner. Millesgården och andra kulturcentra såsom Lidingö Museum och Sagateatern ska stöttas för att de ska kunna utvecklas och skapa ännu mer glädje för såväl Lidingöbor som turister. För att främja detta syfte tilldelas Lidingö Museum utökade medel. Lidingö stad är positivt inställda till ytterligare kultur- och turistattraktioner som syftar till att locka människor till Lidingö. 15 (20) På Lidingö finns ett brett kulturutbud för barn och unga,exempelvis Sagateatern, fritidsgårdarna, Elverket och den kommunala musikskolan. Även fortsättningsvis ska aktiviteter för barn, ungdomar, funktionshindrade och äldre prioriteras. Vi vill att stadsbiblioteket ska fungera som en källa för lärande och kunskapsinhämtning men också vara en naturlig mötesplats för olika ålders- och intressegemenskaper. I samband med utvecklingen av Lidingö centrum kan bibliotekets position som kulturbärare utvecklas och stärkas ytterligare. Hembygdsföreningen fyller en unik funktion för Lidingö. Deras kunskap ska även framöver tas tillvara i frågor som gäller till exempel kulturskyltar på ön och stadsutvecklingen. Kulturnatten och körfestivalen är uppskattade händelser och staden bör även fortsättningsvis stödja dessa evenemang. Ekonomiska ramar för kultur- och fritidsnämnden. 2016 ges ingen generell uppräkning av nämndens ram. Till ökade lokalkostnader tilldelas nämnden 1,2 mnkr. Tekniska nämnden Staden vill skapa en säker trafikmiljö med god framkomlighet för alla trafikantgrupper. Hänsyn måste tas till den omgivande miljön och till de boende. Alla trafikslag behövs. De kompletterar varandra. Bilen är för en del Lidingöbor nödvändig för att få vardagen att gå ihop, med jobb, familj och inköp. Staden vill därför förbättra framkomligheten och skapa lösningar som minskar köer samt leder till restidsvinster och lägre utsläpp. Kollektivtrafikens tillgänglighet liksom gång- och cykelmöjligheter ska spela en viktig roll i all stadsplanering. Med den nya moderna Lidingöbanan på plats kan troligen fler av dagens bilister lockas att åka kollektivt. Lidingö stad ska verka för att utvidga båtpendeln Sjövägen med ett stopp på Fjäderholmarna så att det går att åka direkt mellan Fjäderholmarna och Lidingön. Infartsparkeringen vid Ropsten är av central betydelse för många Lidingöbor. För att hitta konstruktiva lösningar på parkeringsproblematiken är en dialog med Stockholms stad nödvändig. Staden ska verka för att ska finnas infartsparkering i anslutning till kollektivtrafiken i Ropsten. Som ett komplement behöver ytterligare infartsparkeringar skapas för såväl bilar som cyklar vid kollektivtrafikknutpunkter, exempelvis längs Lidingöbanan. För att nå miljömålen och få fler Lidingöbor att gå och cykla i vardagen behöver såväl framkomlighet som trygghet och säkerhet längs våra gångvägar, cykelbanor och promenadstråk förbättras. I detta arbete behöver belysningen på såväl gångvägar som cykelbanor förbättras, ett snabbcyklingsspår planeras, cykelnätet samordnas med övriga kommuner i Stockholmsregionen och fler låsbara cykelinfartsparkeringar vid viktigare busshållplatser och längs Lidingöbanan eftersträvas. Dessutom bör, vid sidan 16 (20) av bussgator och huvudvägnät, snöröjning av trottoarer samt gångvägar och cykelbanor prioriteras. Ett viktigt arbete som pågår är projektet Säkra cykelvägar som syftar till att höja säkerheten och trygga skolvägarna för Lidingös förskole- och skolelever. Det ska vara lätt att göra rätt. System för källsortering och sophantering, som till exempel matavfallsinsamling, ska utformas så att det underlättar för Lidingöborna. Strävan ska vara att få fram fler återvinningstationer, gärna i handelsområden, och verka för att den nya, ännu ej färdiga, returparken i Stockby får bättre öppettider och förbättrad tillgänglighet än den nuvarande. Staden ska också eftersträva att fler hushåll och bostadsrättsföreningar ansluter sig till matavfallinsamlingen. Infrastrukturen för vatten och avlopp måste underhållas för att säkerställa att Lidingöborna i efterfrågad utsträckning har en säker tillgång till rent vatten och väl fungerande avloppssystem. Ett viktigt led i att förbättra vattenkvaliteten runt Lidingö är att arbetet med rening av dagvattnet för inre Kyrkviken slutförs. Lidingö ska även i fortsättningen vara en grön oas i Stockholmsregionen. Därför är det viktigt att befintliga rekreations- och biologiska värden i stadens natur bevaras och utvecklas. Stadens park-,natur och vattenområden ska vara attraktiva och tillgängliga för Lidingöborna. Det skapar förutsättningar för ett aktivt friluftsliv. Naturområden ska inte upplåtas till nya stora anläggningar utan skötas som rekreationsområden. Åtgärder mot förbuskning och nedskräpning ska fortsätta, liksom klippning av gräsmattor. Lidingös läge i Stockholms inre skärgård inbjuder till vistelse på vattnet. Staden ska fortsätta det goda samarbetet med båtlivet genom att verka för att skapa fler båtplatser, bland annat genom förtätning i befintliga båtklubbar. På så sätt kan tiden i båtkön reduceras. Skötsel av stadens skog ska följa den nyligen antagna skötselplanen vilket innebär att ett moratorium införs med tillåtande av nödvändiga skötselåtgärder. Med nödvändiga skötselåtgärder avses frihuggning av ekar och andra ädla lövträd liksom av forn- och kulturminnen, större stigar, rastplatser och dylikt. Dessutom avses med sådana åtgärder slyröjning och borttagande av träd som på grund av sjukdom eller annan anledning kan anses utgöra en fara. För stadens bostadsnära skog ska det bedömas vilka åtgärder som eventuellt ska göras om fastighetsägare framför önskemål som berör stadens mark. Ekonomiska ramar för tekniska nämnden 2016 ges ingen generell uppräkning av nämndens ram. 17 (20) Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är stadens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ett särskilt ansvar för stadens utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av stadens ekonomi och verksamheter. Hälsa är sedan 2005 den bärande idén i Lidingö stads vision och de nya inriktningsmålen identifierar vilka områden som ska prioriteras i hälsoarbetet under åren 2015-2020. Nämnder och förvaltningar ska beakta hälsoområdena mat, motion och mötesplatser i det årliga budget- och verksamhetsplaneringsarbetet. Lidingö kännetecknas av omväxlande bebyggelse av hög kvalitet blandat med väl bevarade park- och naturområden samt närheten till vatten. Det gör staden attraktiv. För att bibehålla Lidingös särprägel krävs även framöver en väl avvägd mark- och bebyggelseplanering. Ansträngningar ska göras för att bevara kulturellt värdefulla miljöer och kulturhistoriskt viktiga byggnader. Lidingös grönområden ska värnas. Det är viktigt att framtida byggande sker i sådan takt att vår infrastruktur inte överbelastas och att överexploatering undviks. Ny infrastruktur ska tas med i planerna redan från början. Ny bebyggelse ska tillkomma genom försiktig förtätning eller på mark som redan är ianspråktagen. All förtätning ska vara väl anpassad till den befintliga miljön. En miljömedveten bostadsplanering innebär såväl ekonomiska som miljömässiga vinster. Hänsyn måste tas till kommande klimatförändringar. Det kommande utvecklingsprojektet för Lidingö centrum har som syfte att bland annat att förbättra Lidingöbornas möjlighet till lokal handel och kultur, förbättra kollektivtrafiken, minska bullret och bygga miljösmarta bostäder. Beslut om start-PM tas före sommaren. Ett pågående projekt är Högsätra/Bergsätra där tanken är att tillskapa nya kvaliteter i området och integrera stadsdelen med närliggande områden. Vid nybyggnation ska tryggheten för de boende beaktas. Det kan ske exempelvis genom belysning och minimering av mörka ytor. I redan bebyggda områden bör man inventera utemiljön och försöka åtgärda uppenbara brister genom så kallade trygghetsvandringar. Variation av såväl upplåtelseformer som storlek på bostäderna ska eftersträvas. Lidingö har och ska även fortsättningsvis ha enfamiljshus, flerfamiljshus, hyresrätter och bostadsrätter som svarar upp mot de varierande behov och önskemål som invånarna har. Staden ska aktivt motverka bostadssegregation genom att det finns blandade upplåtelseformer. För att underlätta stadens bostadssociala ansvar att tillhandahålla bostäder, ska ansträngningarna att teckna avtal med privata fastighetsägare om anvisning av lediga hyresrätter fortsätta. Det överskott som har genererats genom fastighetsförsäljningar ska användas till investeringar i kommunal infrastruktur eller till att minska stadens låneskuld. Direktiv om att utreda Lidingöhems framtid har nyligen presenterats. Utredningen ska ta fram ett allsidigt och gediget underlag, där utgångspunkten är en nulägesanalys kring bolagets verksamhet och drift. För att säkerställa att Lidingöbornas tillgångar tillvaratas på bästa möjliga sätt ska utredningen presentera olika handlingsalternativ. 18 (20) Till utredningen ska även fogas en ekonomisk och verksamhetsmässig konsekvensbeskrivning för såväl Lidingöhem som staden. Utredningen ska också redovisa konsekvenser för stadens förmåga att säkerställa det bostadssociala uppdraget även i framtiden. Många äldre önskar ett mer anpassat boende som möter behovet av tillgänglighet och socialt umgänge utan att för den skull vara i behov av kvalificerad biståndsbedömd service. Omvandlingen av servicehusen Tor och Frimuraren till seniorlägenheter har tagits emot positivt, men efterfrågan på trygghetsboenden kan sannolikt komma att öka framöver. Staden bör därför i den kommande planeringen beakta detta, framförallt i centrala lägen där närservicen är god. Grunden för Sveriges välstånd vilar på de ansträngningar som människor gör i form av utbildning, arbete, innovationer och risktagande. Att stimulera Lidingös företagande och få små företag att växa genererar nödvändiga resurser för en bra kommunal service. Staden kan aktivt medverka till ett gott företagandeklimat genom exempelvis en ökad förståelse för företagandets villkor, hög servicenivå från stadens politiker och tjänstemän och förbättrad effektiviteten i myndighetsutövningen. Vidare ska staden förenkla och minska antalet myndighetskontakter för Lidingös företag och korta handläggningstider. Lidingö stad ska använda upphandlingar för att få fler och gärna mindre företag att lämna anbud för att på så sätt öka konkurrensen och därmed förbättra kvalitet och minska kostnader. Staden ska inte ägna sig åt egen näringsverksamhet som konkurrerar med näringslivet. Dialog och samverkan med de lokala näringslivsrepresentanterna och staden ska utvecklas. Den kundtjänst som inrättats i Lidingö stadshus ska underlätta kontakten mellan Lidingöborna och kommunen men också mellan näringslivet och kommunen. Insyn i den kommunala verksamheten och ekonomin är en förutsättning för att utveckla verksamheten och för att våra gemensamma resurser ska förvaltas på ett klokt sätt. Därför ska Lidingöborna på ett enkelt sätt kunna ta reda på vad olika delar av den kommunala verksamheten kostar och vilken kvalitet den genererar Genom aktivt kvalitetsarbete, med tydliga mål kan verksamheterna utvecklas. Synpunkter och utvecklingsidéer från såväl anställda som medborgare ska tas om hand. Klagomål som kommer fram i stadens verksamheter ska registreras och följas upp. Kundvalssystemen ska utvecklas för att stimulera till ökad konkurrens och mångfald bland utförare av olika välfärdstjänster. Kommunalt driven verksamhet och verksamhet som drivs av andra utförare ska styras och finansieras på likvärdiga och konkurrensneutrala villkor. Pengsystemen ska behandla kommunala och fristående aktörer lika. De kommunala verksamheterna måste kunna anpassa sitt utbud efter efterfrågan, så att resurserna till varje individ säkerställs. Lidingö ska aktivt bidra till att uppfylla de regionala och nationella miljömålen som har antagits av Sveriges riksdag. I stadens miljöprogram 2011-2020 finns tre strategier; energismart stad, hållbar grön ö och miljökloka val. Varje strategi beskriver en målbild för år 2020 som sedan bryts ner i ett antal mer konkreta mål. Miljöprogrammet genomgår nu en revidering som 19 (20) förväntas vara klar i slutet av 2015 då det kan antas. Miljöprogrammet ska vara vägledande i stadens olika beslut i samtliga förvaltningar. Lidingö stad ska arbeta brett med miljöfrågorna och det ska ske förvaltningsövergripande. Lidingö, liksom andra kommuner, brottas med stora framtidsutmaningar på personalområdet. Hur väl staden lyckas ge Lidingöborna en god service är i hög grad beroende av kompetens och engagemang hos medarbetare och chefer. Det är därför angeläget att staden är en attraktiv arbetsgivare. För att få en välutbildad, ansvarsmedveten och motiverad personal krävs fortbildning och inflytande över det egna arbetet. Egna initiativ och ökat ansvar stimuleras bland annat genom olika utbildningsprojekt. Möjligheter till karriärutveckling inom yrkesområdet är viktigt för att kunna behålla och rekrytera personal. Lidingö stad ska kunna underlätta för anställda att kombinera arbete och familj och fortsätta arbeta för jämställdhet och mångfald. För att klara framtidens välfärd ska staden arbeta strukturerat med effektiviseringar och prioritera de uppgifter som är viktigast för Lidingöborna. Detta kan ske genom verksamhetsutveckling, effektivt lokalutnyttjande, ökad konkurrensutsättning och genom samverkan och jämförelse med andra kommuner. Stadsledningskontoret får därför i uppdrag att utreda hur staden ska kunna bli mer effektiv, genom att genomlysa hela verksamheten, så att resurser kan frigöras till de kommunala kärnuppgifterna. Det är en viktig åtgärd för att säkerställa en väl fungerande kommunal service i framtiden. Stadsledningskontoret har även påbörjat en stadshusutredning som kommer att pågå parallellt med effektivitetsutredningen. Resultatet av dessa båda utredningar ska tillvaratas av stadsledningskontoret och förslag på åtgärdes ska presenteras i god tid inför budgetarbetet 2017. Stadens tillgångar ska vårdas och underhållas väl. Fastigheter och tekniska anläggningar som inte behövs för stadens verksamhet kan avyttras. Kapital som finns avsatt för stadens pensionsskuld ska placeras på ett sådant sätt att åtagandet gentemot framtida pensionärer säkras. Stadens fastighetsförvaltning ska tillgodose verksamheternas behov av ändamålsenliga lokaler, bedriva en rationell och kostnadseffektiv fastighetsförvaltning och minimera stadens miljöpåverkan. För att underlätta verksamheternas effektivitet i lokalutnyttjande ska fastighetskontoret kvalitetsäkra fastighetsbeståndets lokalareor. Fastighetskontoret ska även leda arbetet med att implementera ett systematiskt brandskyddsarbete i stadens förvaltningar, samt tillse att stadens fastigheter har ett fullgott brandskydd såväl fysiskt som tekniskt. För att säkra verksamheternas behov av rimliga och förutsägbara lokalkostnader har en ny hyresmodell arbetats fram. Den ska under 2016 implementeras i verksamheten. Med beskattningsrätten följer ett stort ansvar varför denna rätt måste användas ytterst återhållsamt. Den kommunala skatteutjämningen medför en stor belastning för Lidingös ekonomi. Även med dessa förutsättningar ska Lidingö sträva efter en låg beskattning. Att kommunalskatten är låg har stort värde för alla. Man ska kunna leva på sin lön och att den enskilde har den bästa möjligheten att fatta beslut som rör egna ekonomiska 20 (20) prioriteringar. När fler har möjlighet att hantera det oväntade, har ett samhälle som är både tryggare och friare uppnåtts. Ekonomiska ramar för kommunstyrelsens kontor Stadsledningskontorets anslag minskas med en procent och miljö- och stadsbyggnadskontoret ges oförändrad ram. För ökade kostnader för förtroendevalda, bland annat till följd av fler partier i fullmäktige och införandet av surfplattor, och för bidrag till Lidingö hembygdsförenings museumsverksamhet tilldelas stadsledningskontoret 1,1 mnkr. Interna hyror från fastighetskontoret och interna priser från konsult- och servicekontoret bibehålls till 2015 års nivå. Lidingö den 2015-05-27 På kommunstyrelsens vägnar Anna Rheyneuclaudes Kihlman Kommunstyrelsens ordförande Kristina Eklund Kommunstyrelsens sekreterare Bilaga till budgetdirektiv, 2015-05-27 Budgetförutsättningar 2016-2018 Innehållsförteckning Omvärldsanalys ................................................................................................................................... 2 Samhällsekonomisk utveckling ........................................................................................................ 2 Kommunernas ekonomi .................................................................................................................. 3 Skatteunderlaget ............................................................................................................................. 5 Budgetproposition........................................................................................................................... 6 Pris- och lönekostnadsutveckling .................................................................................................... 6 Lidingö stads ekonomiska läge ............................................................................................................ 7 Nuvarande budget och plan 2015-2017 .......................................................................................... 8 Uppföljning budget 2015 ................................................................................................................. 8 Skatteintäkter .................................................................................................................................. 9 Demografisk volymutveckling ....................................................................................................... 11 Investering och avskrivningar ........................................................................................................ 13 Införande av komponentredovisning 2015 ................................................................................... 13 Finansiella kostnader ..................................................................................................................... 14 Känslighetsanalys .......................................................................................................................... 14 Bilaga, Specificering av vissa statsbidrag 2015-2019 Omvärldsanalys Samhällsekonomisk utveckling (Ekonomirapporten, Sveriges kommuner och landsting (SKL) april 2015) Svensk ekonomi avslutade 2014 mycket starkt. Även 2015 har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med drygt 3 procent både i år och nästa år. För åren därefter (2017 och 2018) antas utvecklingen vara i linje med trendmässig tillväxt vilket är liktydigt med en väsentligt svagare utveckling i ekonomin jämfört med i år och nästa år. Under fjolåret växte inhemsk efterfrågan mycket snabbt. Framförallt investeringarna ökade rejält. Förutsättningar finns för en fortsatt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan också i år och nästa år. Företagens investeringar och hushållens konsumtionsutgifter är i utgångsläget låga. Med en ökad framtidstro bör företagens och hushållens benägenhet att investera och konsumera kunna höjas rejält. Men för att framtidstron ska stärkas krävs att utvecklingen i omvärlden uppfattas som mer stabil. Den internationella konjunkturen behöver förstärkas ytterligare och den svenska exporten behöver få bättre fart. En stabilare omvärld och en bättre svensk exporttillväxt gör att den inhemska efterfrågan kan fortsätta växa i snabb takt i år och nästa år. Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras. Löneökningarna ligger i år på 3 procent och blir nästa år något högre. Prisutvecklingen är i år fortsatt mycket svag, men i takt med att effekterna av prisfallet på olja klingar av kommer inflationstalen att höjas. Den fortsatt höga tillväxten drar också upp prisökningstakten. I mitten av nästa år når inflationen enligt KPIX (dvs KPI exklusive hushållens räntekostnader) upp mot 1,5 procent. Åren 2017 och 2018 förutsätts den svenska ekonomin befinna sig i konjunkturell balans och därmed endast öka enligt trend. Det innebär att antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin ökar betydligt långsammare än under de närmast föregående åren. Men trots en väsentligt svagare sysselsättningstillväxt beräknas ändå skatteunderlaget i reala termer växa i bra takt 2017 och 2018. Förklaringen är fortsatt omfattande ökningar av pensionsutbetalningarna. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP 0,0 1,3 2,3 3,2 3,3 2,4 1,8 Sysselsättning, timmar 0,7 0,3 1,8 1,2 1,0 0,4 0,3 Relativ arbetslöshet, nivå 8,0 8,0 7,9 7,5 6,9 6,6 6,6 Timlön, konjunkturlönestatistiken 3,0 2,5 2,9 3,0 3,2 3,4 3,5 Konsumentpris, KPIX 1,1 0,5 0,2 0,4 1,4 1,7 1,8 Konsumentpris, KPI 0,9 0,0 -0,2 0,1 1,5 3,3 3,0 Realt skatteunderlag 1,8 1,5 1,3 2,1 2,3 1,4 1,1 2 Kommunernas ekonomi (Ekonomirapporten, SKL april 2015) Kommunernas resultat för 2014 uppgick till 10,6 miljarder och ligger därmed i linje med vad som brukar definieras som god ekonomisk hushållning. Sammantaget har kommunerna haft positiva resultat under de senaste tio åren, med ett resultat som genomsnittligt motsvarar 2,8 procent av skatter och generella statsbidrag. Då inkluderas tillfälliga tillskott till exempel i form av konjunkturstöd och återbetalningar från AFA Försäkring. En femtedel av kommunerna redovisade dock ett negativt resultat. En bra utveckling av skatteunderlaget 2015 och 2016 innebär att kommunerna har råd att klara kostnadsökningar i takt med kraftigt ökade demografiska behov. En något sämre skatteunderlagsutveckling 2017 och 2018, i kombination med rejält ökade investeringsbehov, ställer ökade krav på effektiviseringar för att inte resultatet ska försämras. Diagram 1. Antal kommuner med negativt resultat samt med resultat som motsvarar 2 procent av skatter och bidrag Kommunernas investeringar har fördubblats i löpande priser de senaste tio åren, från 24 miljarder kronor 2004 till 48 miljarder 2014. Även framöver väntas investeringsutgifterna fortsätta att öka. Kommuner med ökande befolkning förtätar och exploaterar nya områden, vilket medför stora investeringar i såväl kommunala verksamhetslokaler och idrottsanläggningar samt infrastruktur som va-anläggningar. Därutöver måste en stor del av de lokaler och anläggningar byggda under 1960- och 1970-talen nu ersättas. De ökade investeringsutgifterna leder på sikt till ökade avskrivningar, i många fall en ökad skuldsättning och därmed ett försämrat finansnetto. Det betyder i sin tur att en allt mindre del av resurserna kan användas till den löpande verksamheten. Kommunernas mål för god ekonomisk hushållning behöver ses över om investeringstakten skruvas upp. Ett vanligt förekommande mål är 3 att resultatet ska uppgå till en viss andel av skatter och generella statsbidrag. Många kommuner har valt 2 procent, vilket är det samma som SKL använt som tumregel för sektorn som helhet under många år. Med kraftigt ökade investeringar, allt annat lika, kan detta mål i en enskild kommun behöva revideras till 3–5 procent för att till exempel bibehålla soliditeten. Diagram 2. Kommunernas investeringar och avskrivningar, miljarder kronor För kommunerna sammantaget har demografiska förändringar inneburit ökade resursbehov med knappt 0,5 procent per år under 2000–2012. Under åren 2013–2015 växlas de upp och förväntas 2015–2020 uppgå till 1,3 procent per år. Diagram 3. Volymförändringar inom olika kommunala verksamheter 4 Skatteunderlaget (Ekonomirapporten, SKL april 2015) I år tar skatteunderlagstillväxten ett tydligt steg uppåt jämfört med 2014 trots att den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. I år beräknas skatteunderlaget realt öka med 2,1 procent vilket är det dubbla mot normalt. . Dels beräknas både löner och pensioner stiga mer i år än förra året, dels påverkas skatteunderlaget på olika sätt av ändrade avdragsregler de båda åren. Förra året höll höjda grundavdrag tillbaka skatteunderlaget medan det i år får ett extra lyft av att avdragsrätten för pensionssparande trappas ner. Nästa år beräknas tillväxten bli ännu högre – eller 2,3 procent. Den starka tillväxten är en kombination av stark sysselsättningstillväxt och höjda pensioner. SKL:s beräkningar utgår från att den pågående konjunkturuppgången leder till att ekonomin åter är i balans 2016 och att sysselsättningstillväxten därefter avtar. Efter 2016 räknar de också med snabbare ökning av grundavdragen. Det är framförallt på grund av dessa båda faktorer som skatteunderlaget växer i långsammare takt från och med 2017. Diagram 4. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procentenheter. 5,0% 5,4% 4,3% 4,2% 3,2% 5 Budgetproposition Den ekonomiska vårpropositionen anger regeringens inriktning för perioden 2015–2019. Vårändringsbudgeten anger förändringar i årets budget. Nedan sammanfattas några av de större satsningarna. I bilaga återfinns en specificering av tillkommande statsbidrag. Det generella statsbidraget ökar med 734 miljoner för 2015 och 2,2 miljarder år 2016 och 2,6 miljarder från 2017 som kompensation för att nedsättning av socialavgifterna för unga slopas. 1 miljard avsätts till äldreomsorgen 2015 och 2 miljarder årligen 2016–2018. Lågstadielyft, 2 miljarder per år från 2015. Minskade barngrupper i förskolan, 415 miljoner 2015 och 830 miljoner från år 2016. Klimatinvesteringar i kommuner och regioner anslås med 125 miljoner i år och därefter 600 miljoner. Upprustning av skollokaler, 15 miljoner i år och 330 miljoner 2016–2018. Pris- och lönekostnadsutveckling (Ekonomirapporten, SKL april 2015) I tabellen nedan redovisas SKL:s prognos av den årliga förändringen i kommunernas verksamheter som beror på löneökningar och prisförändring på övrig förbrukning. Prisförändringen på arbetskraft innevarande år är SKL:s prognos för timlöneökningarna för anställda i kommunerna inklusive kända förändringar av lagstadgade och avtalsenliga kollektiva avgifter. Prognosen för kommande år baserar sig på timlöneutvecklingen för hela arbetsmarknaden enligt SKL:s prognos och beslutade förändringar av arbetsgivaravgifterna. Priset på övrig förbrukning utgörs av en sammanvägning av SKL:s prognos för KPIX, dvs. konsumentprisindex exklusive räntekostnader för egnahem och en uppskattad löneandel. Lönekostnader respektive övriga prisförändringar vägs med sina respektive vikter i totalkostnaderna. Tabell 2. Prisförändring för kommunal verksamhet (PKV), procentuell förändring 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Arbetskraftskostnader* 2,7 2,7 3,1 3,5 3,3 3,3 Övrig förbrukning 1,1 1,4 1,6 2,2 2,5 2,6 Vägd prisförändring 2,2 2,3 2,6 3,1 3,0 3,1 *Inklusive förändringar i arbetsgivaravgifter 6 Lidingö stads ekonomiska läge Lidingö stad har en stark ekonomisk ställning med en soliditet som tillhör de bästa bland Sveriges kommuner. Stadens samlade pensionsåtagande täcks till stor del av de på kapitalmarknaden avsatta medlen. Borgensåtagandena är begränsade och de av staden helägda bolagen är ekonomiskt starka med betydande tillgångar. För Lidingö är det en utmaning att klara omställningen i verksamheterna när det blir fler skolbarn och äldre i verksamheten samt de betydande investeringsinsatser som staden står inför, bland annat en ny bro. De fyra senaste åren har kostnaderna för den löpande verksamheten ökat snabbare än stadens samlade skatteintäkter. Det har funnits ekonomiskt utrymme för kostnadsökningen men för de kommande åren saknas det utrymmet vilket innebär att kostnadsökningarna framöver måste begränsas. Ytterligare en utmaning är förändringarna i det kommunala utjämningssystemet där regeringen har aviserat ytterligare förändringar som påverkar stadens ekonomi negativt. Den sammanlagda ekonomiska effekten innebär att Lidingö stad kommer att betala drygt 80 miljoner kronor mer till utjämningssystemet. Diagram 5. Resultat 2007-2014, mnkr 140 120 100 80 Mnkr 60 40 20 0 2007 2008 2009 2010 2011 Resultat exkl. jäm. poster 2012 2013 2014 Årets resultat Diagram 6. Procentuell förändring per år 7% 6,1% 6% 4,7% 5% 4% 3,8% 3% 3,5% 2,5% 4,3% 4,4% 3,7% 3,0% 2,8% Nettokostnader Skattenetto 2% 1% 0% 2010 2011 2012 2013 2014 7 Nuvarande budget och plan 2015-2017 I december 2014 fattades beslut om stadens budget och plan 2015-2017. Utgångspunkten för budgeten var, liksom tidigare år, att staden har ett tak för utgifterna som grundas på det ekonomiska utrymme som ges av skatteintäkter med oförändrad utdebitering. Tillväxten i Sveriges ekonomi var vid tidpunkten för budgetbeslut fortfarande relativt låg och tillväxten i skatteunderlaget svagt. Men prognoser över 2015-2016 visade på ökad tillväxt och accelererande skatteunderlag. Resultatet för 2015 budgeterades till 27 mnkr. Pengbeloppen för förskola, pedagogisk verksamhet och skolbarnomsorg höjdes med 3 procent. Förskoleklass och grundskola höjdes med 3,9 procent. Pengbelopp gällde från och med 1 januari 2015. Tidigare år har pengbeloppen justerats vid budgetårets halvårskifte. Att pengbeloppen justerades redan vid budgetårets början innebar ett extra tillskott på cirka 16 mnkr. Gymnasieskolans pengbelopp fastställdes enligt förslag från Kommunförbundet i Stockholms län (KSL). Pengbeloppen i valfrihetssystemen för särskilt boende, servicehus och hemtjänst höjdes med 3 procent. Interna pengbelopp för verksamheter inom funktionsnedsättning och socialpsykiatrin höjdes med 3 procent. De ekonomiska ramarna för anslagsfinansierade verksamheter räknades upp med 2 procent. För att möta ökat antal grundskoleelever och ökade omsorgsbehov inom stöd- och omsorg tillfördes verksamheterna 32 mnkr. För att möta ökade kostnader av ekonomiskt bistånd tilldelas socialnämnden 2,6 mnkr. Ytterligare resurser tillförs verksamheterna för bland annat ökade driftskostnader i anläggningar. För planåren 2016-2017 tillfördes nämnderna, utöver utökade resurser för ökade volymer, 2 procent i generell uppräkning år 2016 och ytterligare 2 procent år 2017. Uppföljning budget 2015 (Månadsrapport april) Prognosen för helåret tyder på ett resultat på 9,3 mnkr, vilket är 17,6 mnkr lägre än budgeterat. Då ingår 16,2 mnkr i jämförelsestörande intäkter, dels 14,1 mnkr i återbetalning från AFA Försäkring av tidigare inbetalda sjukförsäkringspremier, dels 2,1 mnkr i vinst från en fastighetsförsäljning. Verksamheterna prognostiserar ett underskott på 25,9 mnkr. Skatteintäkterna efter avdrag för utjämningen kommer utifrån Sveriges Kommuner och Landstings senaste prognos att bli 16,4 mnkr lägre än budget. Finansnettot bedöms bli 8,5 mnkr bättre än budgeterat. Verksamhetens nettokostnader exklusive jämförelsestörande poster beräknas uppgå till 2 426,6 mnkr, vilket är 25,9 mnkr högre än budgeterat. Det är en ökning av nettokostnaderna med 80,2 mnkr eller 3,4 procent jämfört med föregående år. De största avvikelserna mot budget redovisar utbildningsnämnden, som prognostiserar ett underskott på 11,0 mnkr för de kommunalt bedrivna verksamheterna och ett underskott på 18,0 mnkr för skolpengsramen. Omsorgs- och socialnämnden beräknar redovisa ett överskott på 13 mnkr. Justerat för ett volymöverskott, ett underskott på 8,0 mnkr inom egen regi. Konsult- och servicekontoret prognostiserar ett underskott med 3,7 mnkr till följd av aktiviteter som ska 8 finansieras med medel ur resultatutjämningsfonden. Övriga nämnder och kontor prognostiserar mindre avvikelser eller ett resultat i nivå med budget. Investeringsbudgeten för 2015 är 377 mnkr, varav 172 mnkr avser en investeringsreserv som står till kommunstyrelsens förfogande. Utöver årets budget tillkommer överföringsbudgeten från föregående år som uppgår till 349 mnkr. Hittills i år har investeringar för 59 mnkr genomförts. För helåret bedömer förvaltningarna att investeringsutgifterna kommer att uppgå till cirka 356 mnkr. Exempel på investeringsprojekt under året är ombyggnation av Högsätra skola, förskola och äldreboende samt ombyggnation av förskola i Sticklinge. Skatteintäkter Lidingö stad följer SKL:s prognoser gällande utveckling av skatteintäkter och statsbidrag. Prognosen kompletteras med stadens egen befolkningsprognos. I prognosen är -dessutom kommande skatteväxling med landstinget på 2 öre medräknad för kommunalt övertagande av hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS. I prognosen är även förslaget om ändringar i systemet för inkomstutjämning medräknat. Tabell 3. Prognos skatteintäkter april 2015, mnkr Skatteintäkter Bokslut Prognos Prognos Prognos Prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2 469 2 596 2 763 2 876 2 993 2 2 2 -559 -577 -599 -11 -22 -33 Skatteväxling, SLL Inkomstutjämning Föreslagen ändring av inkomstutjämning Kostnadsutjämning -478 -507 206 219 240 242 245 Regleringsbidrag/-avgift 10 -2 -11 -20 -33 LSS-utjämning -1 3 5 5 5 Kommunal fastighetsavgift 66 68 68 68 68 Införandebidrag 45 26 12 - - 2 318 2 404 2 510 2 573 2 648 63 86 105 64 75 2,8 % 3,7 % 4,4 % 2,5 % 2,9 % Summa Årlig förändring, mnkr Årlig förändring, procent 9 Förändringen av utjämningssystemet som beslutades hösten 2013 innebär att staden får en utökad nettoavgift i systemet på cirka 45 mnkr. Under åren 2014 och fram till 2016 får staden ett införandebidrag som succesivt minskas. Regeringen har presenterat en promemoria med förslag till ytterligare förändringar från och med 2016. Förslaget innebär att inkomstutjämningsavgiften höjs för de kommuner som betalar avgift vilket sker genom en återgång till de regler för beräkning av inkomstutjämningsavgifter som gällde fram till utgångne av 2013. Den ekonomiska effekten av förslaget innebär för Lidingö stad cirka 38 miljoner kronor motsvarande 841 kr per invånare. Tabell 4. Förändringar i utjämningssystemet, ackumulerat per år i mnkr Genomförd ändring 2014 Föreslagen ändring 2016 Ökad nettoavgift 2015 19 2016 33 11 44 19 2017 45 22 67 2018 45 33 78 2019 45 38 83 Nivån på stadens skatteintäkter beräknas på det kommunalt skatteunderlaget som utgörs av beskattningsbar förvärvsinkomst för fysiska personer. Skatteunderlaget utveckling för Lidingö stad har varit betydligt lägre jämfört med riket de senaste två åren. 2014 beräknas skatteunderlaget till 1,0 procent för Lidingö och 3,2 procent för rikets snitt. För 2015 beräknas skatteunderlaget växa med 1,8 procent för Lidingö och 2,4 procent för rikets snitt. Diagram 7. Procentuell förändring av skatteunderlaget 12% 10% 8% Lidingö 6% Stockholms län 4% Riket 2% 0% 2010 2011 2012 2013 2014 2015 -2% 10 Demografisk volymutveckling Lidingö hade 45 465 invånare i januari 2015. Lidingös befolkning beräknas under prognosperioden att öka med i snitt 460 invånare per år. I slutet av planperioden beräknas att stadens befolkning 2017 uppgår till 47 308 invånare. Under årets första två månader har befolkningen ökat med 52 personer (inofficiell siffra). Befolkningsprognosen används bland annat som underlag för skatteprognos och för att bedöma volymförändringar inom stadens verksamheter. Tabell 5. Befolkningsförändring, antal personer 2014 Utfall 439 2 896 628 2 109 2 057 1 663 1 559 24 879 4 933 1 537 1 165 928 672 45 465 Ålder 0 1-5 6 7-9 10-12 13-15 16-18 19-64 65-74 75-79 80-84 85-89 90+ Totalt 2015 15 -23 15 -74 59 146 -30 214 114 53 -7 -19 30 493 2016 5 -58 51 -38 62 93 51 187 23 72 19 -3 8 472 2017 4 21 -75 20 -43 157 69 136 -8 106 42 -7 3 425 2018 4 6 23 -10 -67 55 132 152 -41 142 53 -5 8 452 2015-2018 28 -54 14 -102 11 451 222 689 88 373 107 -34 49 1 842 Procent 6,4% -1,9% 2,2% -4,8% 0,5% 27,1% 14,2% 2,8% 1,8% 24,3% 9,2% -3,7% 7,3% 4,1% Under perioden fram till 2024 beräknas den största ökningen i absoluta tal ske för personer i åldersgrupperna 13-19 år, 50-63 år och 73-85 år. Diagram 8. Befolkningens ålderstruktur år 2014 och prognos för år 2024 800 700 600 500 2014 400 2024 300 200 100 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Ålder 11 De demografiskt betingade behoven påverkar stadens ekonomi. Diagrammet nedan visar den årliga och ackumulerade procentuella förändringen av befolkningen i olika åldersklasser. Index utgår från första januari 2010. Diagram 9. Procentuell befolkningsförändring 130 125 120 115 110 105 100 95 90 85 80 1-5 6-15 16-18 65-79 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 80-w Utbildningsförvaltningen och omsorgs – och socialförvaltningen har i början av maj uppdaterat beräkningar för volymförändringar. Inom utbildningsnämndens verksamheter beräknas den totala volymförändringen 2016 uppgå till 29,2 mnkr jämfört med budget 2015. I den siffran ingår beräknat underskott för volymer 2015 på 15 mnkr. Förskoleklass och grundskola har ökade elevtal medan förskola och gymnasieskola minskar. Inom omsorgs- och socialnämndens verksamheter beräknas den totala volymförändringen 2016 uppgå till 16,5 mnkr jämfört med budget 2015. Hemtjänsttimmar, vård- och omsorgsboende samt gruppboende för funktionsnedsatta har de största volymökningarna. Tabell 6. Volymförändring, mnkr 2016 2017 2018 Utbildningsnämnden 29,2 12,6 12,8 Omsorgs- och socialnämnden 16,5 16,1 6,2 SUMMA 45,7 28,7 19,0 12 Investering och avskrivningar Den senaste femårsperioden har staden investerat för 220 mnkr i snitt varje år. Under samma period har avskrivningar gjorts med i genomsnitt 100 mnkr. Utrymmet för investeringar utan lånefinansiering består av avskrivningar och stadens resultat. Tidigare års goda resultat har möjliggjort en investeringsnivå över nivån på avskrivningar. De senaste två åren har stadens resultat varit för lågt för att på egen hand finansiera gjorda investeringar. Kostnader för avskrivningar ökar i takt med stadens nettoinvesteringar. En ökad investeringsnivå medför ökade avskrivningar samt ett sämre finansnetto om det krävs extern finansiering. Effekten i båda fallen är ett minskat ekonomiskt utrymme för verksamheten. Tabell 7. Avskrivningar och investeringsutgifter i mnkr Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Prognos Plan Plan 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Avskrivningar 97 97 110 107 115 130 128 132 Investeringar 212 186 191 251 277 376 442 423 Införande av komponentredovisning 2015 Från och med 2014 ska kommuner och landsting förhålla sig till en ny rekommendation från Rådet för kommunal redovisning angående komponentredovisning. Kortfattat innebär metoden att större och väsentliga investeringar ska delas upp i ett antal delkomponenter med varierade avskrivningstider beroende på deras olika nyttjandetider. Lidingö stad kommer att påbörja tillämpningen av komponentredovisning under 2015. Ytterligare en effekt av den ändrade redovisningsprincipen är att vissa underhållsåtgärder som tidigare bokfördes i driftredovisningen istället ska aktiveras och avskrivas över nyttjandetiden. Under en övergångsperiod innebär detta i regel att kostnaderna minskar. Efter hand kommer dock avskrivningskostnaderna att öka. Genomförda schablonberäkningar visar att driftskostnaderna inom tekniska nämnden beräknas minska med cirka 10 mnkr och motsvarande summa flyttas över till ett investeringsanslag. Inom fastighetskontoret beräknas driftskostnaderna minska med cirka 10 mnkr vilket innebär att hyreskostnaderna för verksamheterna blir lägre. Även kultur- och fritidsnämndens driftskostnader för anläggningar kommer att påverkas. Mer exakta beräkningar kommer att vara klara under september 2015. De ekonomiska ramarna för respektive verksamhet föreslås att justeras inför kommande beslut om budget 2016 i kommunfullmäktige i november. Det innebär att nämnderna får reducerad ram/peng som motsvarar de minskade kostnaderna. 13 Finansiella kostnader Stadens låneskuld var oförändrad på 200 mnkr under åren 2010-2012. Under 2013 utökade stadens lån med 50 mnkr och 125 mnkr 2014. Ytterligare 200 mnkr kommer att upplånas under 2015.. Med investeringar utifrån nuvarande investeringsplan beräknas en låneskuld på 800 mnkr i slutet av år 2016 och drygt 1 000 mnkr år 2017. Räntenivån har blivit kraftigt lägre det senaste året och bedömningen är att det under planperioden kommer var en relativt låg ränta. Räntan på nuvarande lån är 0,2 procent och i beräkning av finansiella kostnader under planperioden antas en ränta på 0,5 procent 2016 och 1,0 procent 2017-2018. Känslighetsanalys I nedanstående tabell redovisas hur stadens ekonomi påverkas av olika förändringsscenarier. Som exempel innebär en sänkt investeringsvolym med 50 mnkr en minskad kapitalkostnad med 4,0 mnkr, en höjd peng inom UN med 1 procent innebär 10 mnkr i ökade kostnader. Beloppen är per år. Tabell 8. Känslighetsanalys Förändring Befolkningsökning +/- 100 pers +/- 5 mnkr Investeringsvolym +/- 50 mnkr +/- 4 mnkr Verksamhetsintäkter +/- 1% +/- 4 mnkr Alla verksamheter +/- 1% Lokalhyra +/- 1% (Fko) Personalkostnader, hela staden +/- 1% Löneökning lärare +/-1% Peng inom UN +/- 1% +/- 25 mnkr +/- 3 mnkr +/- 13 mnkr +/- 6 mnkr +/- 10 mnkr Peng inom LOV och servicehus +/-1% +/- 4 mnkr Anslag UN och OSN+/-1% +/- 7mnkr Anslag TN, KFN, MSK och SLK +/-1% +/- 3mnkr Skatteförändring +/- 10 öre +/- 15 mnkr 14 2015-04-23 Bilaga till budgetförutsättningar 2016-2018 Specificering av vissa statsbidrag för KOMMUNER åren 2015–2019 I tabellen nedan framgår om och när vissa specifika bidrag ingår i ”Prognosunderlag K 2015–2019” och övriga beräkningar. Belopp markerade med ”Ja” ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Tabellen är inte heltäckande utan har endast med regleringar av statsbidragsramen som aviserats under senare år. Längre ned i tabellen finns också vissa nya och/eller större riktade statsbidrag (markerade med ”Nej”). Från och med det år ett bidrag övergår från att vara riktat till att bli generellt ingår beloppet i våra beräkningar. Statsbidrag Avskaffad nedsättning sociala avgifter unga Oklart reform i alliansens budget Läs mer i 2019 cirkulär 2015 2016 2017 2018 I progn? Nej Ja Ja Ja Ja 15:14 Belopp 734 2 569 2 569 2 569 2 569 Mnkr 75 261 258 256 254 Kr/inv Ja Ja Ja Ja 14:52 347 1 468 2 181 2 181 Mnkr 36 149 219 217 Kr/inv Ja Ja Ja 15:14 -100 -100 -100 Mnkr -10 -10 -10 Kr/inv I progn? Belopp Förändring i posten ”oklart reform”: Finansiering obligatorisk sommarskola I progn? Belopp Finasiering obligatorisk kartläggning/bedömning nyanlända elever Finansiering tioårig grundskola I progn? Ja Ja Ja Ja 15:14 Belopp -30 -30 -30 -30 Mnkr -3 -3 -3 -3 Kr/inv Ja Ja Ja 15:14 -714 -1 427 -1 427 Mnkr -73 -143 -142 Kr/inv I progn? Belopp Finansiering utökad undervisningstid i matematik åk 7-9 Ja Ja Ja Ja 15:14 -245 -490 -490 -490 Mnkr -25 -50 -49 -49 Kr/inv I progn? Ja Ja Ja 15:14 Belopp -62 -62 -62 Mnkr -6 -6 -6 Kr/inv I progn? Belopp Finansiering betyg i åk 4 och 5 Resterande medel i ”oklart reform” Justering skatteväxlingar I progn? Ja Ja Ja Ja 15:14 Belopp 72 72 72 72 Mnkr 7 7 7 7 Kr/inv Ja Ja Ja Ja Ja 1 -60 -60 -60 -60 Mnkr -12 -6 -6 -6 -6 Kr/inv I progn? Ja Ja Ja Ja Ja 14:52 Belopp 7 7 7 7 7 Mnkr 0 1 1 1 1 Kr/inv I progn? Ja Ja Ja Ja Ja 14:52 Belopp 0 13 13 13 13 Mnkr 0 1 1 1 1 Kr/inv I progn? Ja Ja Ja Ja Ja 14:52 Belopp -29 -29 -29 -29 -29 Mnkr -3 -3 -3 -3 -3 Kr/inv I progn? Belopp Nationella slutprov Obligatoriskt bedömningsstöd Tydligare krav grundvux Specificering-vissa-statsbidrag-150423.xlsx 1 (4) -120 2015-04-23 Bilaga till budgetförutsättningar 2016-2018 Specificering av vissa statsbidrag för KOMMUNER åren 2015–2019 I tabellen nedan framgår om och när vissa specifika bidrag ingår i ”Prognosunderlag K 2015–2019” och övriga beräkningar. Belopp markerade med ”Ja” ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Tabellen är inte heltäckande utan har endast med regleringar av statsbidragsramen som aviserats under senare år. Längre ned i tabellen finns också vissa nya och/eller större riktade statsbidrag (markerade med ”Nej”). Från och med det år ett bidrag övergår från att vara riktat till att bli generellt ingår beloppet i våra beräkningar. Statsbidrag Avskaffad sociala avgifter unga Höjning avnedsättning riksnorm (barndelen) Nya gymnasiesärskolan Gode män Justering krav Komvux Begränsad avdragsrätt pensionssparande 2016 2017 2018 I progn? Ja Ja Ja Ja Ja 14:52 Belopp 81 81 81 81 81 Mnkr 8 8 8 8 8 Kr/inv I progn? Ja Ja Ja 14:39 Belopp 14 14 14 Mnkr 1 1 1 Kr/inv I progn? Ja Ja Ja Ja Ja 14:39 Belopp 5 5 5 5 5 Mnkr 1 1 1 0 0 Kr/inv I progn? Ja Ja Ja Ja Ja 14:39 Belopp -30 -30 -30 -30 -30 Mnkr -3 -3 -3 -3 -3 Kr/inv Ja Ja Ja Ja Ja 14:39 -1 662 -2 440 -2 440 -2 440 -2 440 Mnkr -171 -248 -245 I progn? Belopp Nedsättning av fastighetsavgiften -243 -243 Kr/inv I progn? Ja Ja 14:39 Belopp 64 64 Mnkr 6 6 Kr/inv Utjämningsbelopp (netto) enl avtal mellan Danmark o Sverige I progn? Belopp Specificering-vissa-statsbidrag-150423.xlsx Läs mer i 2019 cirkulär 2015 2 (4) Ja Ja Ja Ja Ja 14:39 -20 -20 -20 -20 -20 Mnkr -2 -2 -2 -2 -2 Kr/inv 2015-04-23 Bilaga till budgetförutsättningar 2016-2018 Specificering av vissa statsbidrag för KOMMUNER åren 2015–2019 I tabellen nedan framgår om och när vissa specifika bidrag ingår i ”Prognosunderlag K 2015–2019” och övriga beräkningar. Belopp markerade med ”Ja” ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Tabellen är inte heltäckande utan har endast med regleringar av statsbidragsramen som aviserats under senare år. Längre ned i tabellen finns också vissa nya och/eller större riktade statsbidrag (markerade med ”Nej”). Från och med det år ett bidrag övergår från att vara riktat till att bli generellt ingår beloppet i våra beräkningar. Statsbidrag Avskaffad nedsättning sociala avgifter unga Kulturverksamhet i miljonprogramsområdena 2016 2017 2018 Nej Nej Nej Nej 15:14 2 50 60 60 Mnkr Nej Nej Nej Nej 15:14 1000 2000 2000 2000 Mnkr I progn? Nej Nej Nej Nej 15:14 Belopp 600 600 600 Mnkr I progn? 125 Nej Belopp 81 Mnkr Nej 15:14 691 Mnkr I progn? Belopp Äldreomsorgen – stärkt bemanning I progn? Belopp Nytt stöd till klimatinvesteringar (avser kommunsektorn) Fritidspeng avskaffas, riksnormen höjs i BP 2016 Stöd till riktade insatser inom psykisk ohälsa I progn? Belopp Kvinnojourerna Flyktingguider Sfi i anläggningsboenden Stärkt mottagningskapacitet i kommuner Extratjänster (avser kommunsektorn) Traineejobb (utbildning) 15:14 Nej Nej Nej Nej Belopp 25 100 100 100 I progn? Nej 15:14 Belopp 30 Mnkr I progn? Nej 15:14 Belopp 100 Mnkr I progn? Nej 15:14 Belopp 10 Mnkr I progn? Nej Nej Nej Nej Nej 15:14 Belopp 10 501 1507 2210 2403 Mnkr Nej Nej Nej Nej Nej 15:14 Belopp 15 15 15 15 15 Mnkr I progn? Nej Nej Nej Nej Nej 15:14 2000 2000 2000 2000 2000 Mnkr I progn? Nej Nej Nej Nej Nej 15:14 Belopp 25 I progn? Nej Nej Nej Nej Nej 15:14 259 Nej 254 Nej 248 Nej Mnkr 15:14 Belopp Förlängning av Läslyftet 2 15:14 I progn? Kultursamverkansmodellen förstärks (avser kommunsektorn) I progn? Lågstadielyftet Läs mer i 2019 cirkulär 2015 100 Mnkr Mnkr Belopp 14 Traineejobb (arbetsmarknad och arbetsliv, avser kommunsektorn) I progn? Nej 169 Nej Belopp 32 378 699 724 737 Mnkr Utbildningskontrakt (utbildning) I progn? Nej Nej Nej Nej Nej 15:14 Belopp 65 136 136 136 136 Mnkr I progn? Nej Nej Nej Nej Nej 15:14 Belopp 136 372 379 384 397 Mnkr I progn? Nej Nej Nej Nej Nej 15:14 Belopp 150 Nej 150 Nej 150 Nej 150 Nej Mnkr I progn? 150 Nej 15:14 Belopp 415 830 830 830 830 Mnkr Utbildningskontrakt (arbetsmarknad och arbetsliv) Sommarskola 6–9 och gymnasieskola Mindre barngrupper i förskolan Specificering-vissa-statsbidrag-150423.xlsx 3 (4) 2015-04-23 Bilaga till budgetförutsättningar 2016-2018 Specificering av vissa statsbidrag för KOMMUNER åren 2015–2019 I tabellen nedan framgår om och när vissa specifika bidrag ingår i ”Prognosunderlag K 2015–2019” och övriga beräkningar. Belopp markerade med ”Ja” ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Tabellen är inte heltäckande utan har endast med regleringar av statsbidragsramen som aviserats under senare år. Längre ned i tabellen finns också vissa nya och/eller större riktade statsbidrag (markerade med ”Nej”). Från och med det år ett bidrag övergår från att vara riktat till att bli generellt ingår beloppet i våra beräkningar. Statsbidrag Läs mer i 2019 cirkulär 2015 2016 2017 2018 I progn? Nej Nej Nej Nej Nej 15:14 Belopp 15 100 100 100 100 Mnkr Avskaffad nedsättning sociala avgifter unga Lärarlyft II för sfi Läxhjälp I progn? Nej Nej Nej Nej Nej 15:14 Belopp 390 390 390 390 390 Mnkr Samverkan för bästa skola (skolor med låga resultat, nyanlända elever m.m.) I progn? Nej Nej Nej Nej Nej 15:14 Belopp 276 I progn? Nej 600 Nej 600 Nej 600 Nej Mnkr Yrkescollage 600 Nej Upprustning skollokaler/energieffektivisering Nationellt skolutvecklingsprogram Belopp 2,5 5 5 5 5 Mnkr I progn? Nej Nej Nej Nej Nej 15:14 Belopp 15 330 330 330 I progn? Nej Nej Nej Nej Nej 15:14 Belopp 20 140 140 140 140 Mnkr Nej Nej Nej Nej Nej 15:14 2 200 200 200 200 Mnkr Nej Nej Nej Nej Nej 15:14 Kompetensutvecklingsinsatser för lärare och förskolepersonal I progn? Belopp Fortbildning rektorer och förskolechefer 15:14 I progn? Belopp Mnkr 5 20 20 20 20 Mnkr I progn? Nej Nej Nej Nej Nej 15:14 Belopp 132 332 404 475 475 Mnkr I progn? Nej Nej Nej Nej Nej 15:14 Belopp 25 49 80 80 80 Mnkr I progn? Nej Nej Nej Nej Nej 15:14 Belopp 200 200 200 200 200 Mnkr Skapande Skola-satsning, inklusive förskola I progn? Nej Nej Nej Nej Nej 15:14 (söks hos Statens Kulturråd) Belopp 208 217 221 226 226 Mnkr Fler platser på komvux/yrkesvux Omsorg på kvällar, nätter och helger Förstärkning elevhälsan I progn? Ersättning för den frivilliga maxtaxan inom barnomsorgen (inklusive pengar för kvalitetssäkring)indexering Nej Nej Nej och minskat Nej statsbidrag Nej 14:39 Belopp För mer information om de riktade statsbidragen hänvisas till: www.skl.se; www.regeringen.se 1 Beloppet 2015 är felräknat, antas rättas inför 2016. 2 250 kommuner, 380 landsting, 61 regionalt. Specificering-vissa-statsbidrag-150423.xlsx 4 (4) 3 608 3 403 3 149 2 851 2 851 Mnkr
© Copyright 2025