1. No category

När fibern kom till byn – och tätorterna äntligen fick chansen!
2010 hade 0,1 procent av fastigheterna i Hultsfreds kommun fiberanslutning. 2014 hade
32 procent av hushållen anslutits och ytterligare 20 procent beställt anslutning, varav hela
775 fastigheter via byalag.
2015 planeras utbyggnad till fler än 1 900 villor i ytterorterna. Om 60 procent av dessa
beställer har kommunen en anslutningsgrad på nästan 70 procent. Och tillgången till ett
lokalt fibernät har då ökat till över 90 procent!
Årsredovisning 2014
Innehåll
Sida
Kommunstyrelsens ordförande har ordet
1
Fakta om Hultsfred, kommunens organisation
2
2014 i sammandrag
3
Förvaltningsberättelse, Konjunkturläget
5
Kommunens personal
8
Energieffektivisering
10
Kommunkoncernen
11
Finansiell analys
14
Resultaträkning och kassaflödesanalys
27
Balansräkning
28
Noter
29
Drift- och investeringsredovisning
34
Redovisningsprinciper
36
Ord- och begreppsförklaringar
37
Årets verksamhet
38
Årets nyckeltal som inte ingår i årets verksamhet
82
Revisionsberättelse
83
Kommunstyrelsens ordförande har ordet
Bokslutet för 2014 slutar på ett resultat på -58,1 mnkr för kommunkoncernen (förra året +29,6
mnkr). I grunden har vi dock ett relativt mycket bra resultat för kommunen; +24,9 mnkr
(budget +5,1 mnkr) före det att vi tagit ett aktivt beslut gällande HKIAB (se nedan). Som
jämförelse med tidigare år har inte AFA återbetalt försäkringspremier under 2014, vilket
gjordes under åren 2012-2013 med vardera ca 14 mnkr.
Hultsfreds kommunala Industribolag AB (HKIAB) har sedan framförallt från 1980-talet
bedrivit en aktiv näringspolitik, med syfte att behålla och skapa arbetstillfällen i kommunen
vilket till mångt och mycket har varit framgångsrikt. Dock har det sammanlagda värdet av
gjorda investeringar via förvärv samt till- och ombyggnationer resulterat i höga drift- och
underhållskostnader, vilka långt ifrån täcks av de hyresintäkter som fastigheterna genererar.
Detta har gjort att kommunen under flera år tvingats skjuta till pengar, vissa år ca 5 mkr.
Genom att skriva ner värdet på bolagets fastigheter, från 181 mkr till 99 mkr, (bedömt
marknadsvärde) och överta motsvarande lån skapas bättre förutsättningar för bolagets
fortsatta existens. Nedskrivningarna väntas förbättra bolagets resultat med ca 3 mkr årligen.
Kostnaden för aktieägartillskottet blir 82,5 mkr
En annan jämförelsestörande post är att kommunen har sålt Strandskolan i Virserum och
Mimerhuset i Hultsfred till Statens bostadsomvandling AB (Sbo), för att byggas om till totalt
27 lägenheter anpassade för äldre. Kostnaden för nedskrivningen uppgår till 2,3 mkr. Vi är
mycket glada och tacksamma för denna satsning av Sbo, vilken vi hade haft mycket svårt att
själva kunnat klara av ekonomiskt.
Vi kan också nu lägga det fjärde verksamhetsåret bakom oss när det gäller vår tekniska
samverkan med Högsby kommun, i vårt förbund ÖSK. För Hultsfreds kommuns del innebar
det ett överskott med 8,7 mnkr (förra året- 0,8 mnkr)
Studera årsredovisningen och det sammandrag som finns inledningsvis. Det visar på ett
överskådligt sätt kommunens ekonomi och våra förvaltningars verksamheter under året.
Jag avslutar med att tacka personal, förvaltningar och nämnder för det ansvarsfulla arbete ni
lagt ner under 2014.
Lars Rosander
kommunalråd
1
Årsredovisning 2014
Kommunfullmäktiges mandatfördelning totalt 45 ledamöter
Parti
C
Fp
Kd
M
Mp
Antal mandat
11
1
5
6
2
2
Verksamhetsberättelse
Fakta om kommunen
S
15
V
4
Sd
1
Årsredovisning 2014
Årsredovisning 2014 i sammandrag
Övergripande finansiella mål
Ekonomi i balans
Årets resultat, mnkr
Långfristiga skulder (långa lån), mnkr
Soliditet, procent
Utfall
2012
21,2
152,8
38,4
+
+
+
3,2
2,0
1,6
6,4
180,9
44,9
Antalet anställda i kommunen (exklusive kommunägda bolag) var 1 191. Det är en ökning med 24
jämfört med 2013. Utöver detta är 49 av ÖSK:s 68
anställda placerade i Hultsfred. Antalet anställda i
kommunens bolag var i medeltal under året 63.
De anställdas sjukfrånvaro
De största avvikelserna i förhållande till den av
kommunfullmäktige beslutade budgeten var, i
mnkr:
Nedsatta arbetsgivaravgifter för unga
Räntekostnader
Kost, städ och vaktmästeri
Nedskrivning bokförda värden Mimer
och Strandskolan
Skatter och statsbidrag
Socialnämnden
Aktieägartillskott till HKIAB
-59,9
173,8
29,6
Antal anställda
De största budgetavvikelserna
8,7
6,1
5,1
173,8
39,3
Budget
2015
Skatteintäkter, generella statsbidrag och
utjämningar uppgick 2014 till 732,8 mnkr (709,7)
vilket är en ökning med 23,2 mnkr.
Kommunens resultat före jämförelsestörande
poster är 24,9 mnkr (2013: 27,5 mnkr). Det
redovisade resultatet för Hultsfreds kommun 2014
är -59,9 mnkr. Kommunen tillför Hultsfreds
Kommunala Industriaktiebolag 82,5 mnkr
(2013:27,5 mnkr) utöver budget för att täcka
nedskrivning av bolagets fastigheters bokförda
värden. Detta medför att även kommunkoncernen
Hultsfreds kommun visar ett negativt resultat -58,1
mnkr (29,6 mnkr).
+
+
27,5
176,8
40,6
Utfall
2014
Budget
2014
Årets skatteintäkter
Årets resultat
ÖSK, Hultsfred
Avkastning pensionsmedel
Utfall
2013
Den totala sjukfrånvaron under året var 4,84 procent (5,03), en marginell minskning sedan 2013.
Befolkningen
Vid årets slut uppgick befolkningen till 13 738, en
ökning med 103 personer sedan 2013.
Arbetslöshet
Öppet arbetslösa och personer i program var vid
utgången av 2014, som andel av den registerbaserade arbetskraften 16-64 år i procent:
Hultsfreds kommun
Riket
- 2,3
- 2,5
- 5,1
- 82,5
3
11,8
8,1
Årsredovisning 2014
Fem år i sammandrag - kommunen
Belopp i mnkr där inte annat anges
1)
Verksamhetens intäkter
4)
Verksamhetens kostnader
Verksamhetens nettokostnad
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämningar
Årets resultat
Tillgångar
Skulder, banklån
Eget kapital
Soliditet, %
Borgens- och ansvarsförbindelse
Nettoinvesteringar
Självfinansieringsgrad, investeringar, %
Antal invånare per den 31 december
Skattesats kommunen, %
Nettokostnad per invånare, kr 2)
Nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag, % 3)
Nämndernas budgetavvikelse, mnkr
2014
2013
2012
2011
2010
187,5
986,6
799,1
497,8
235,0
-59,9
174,3
860,7
686,4
493,3
216,3
27,5
170,4
846,4
676,0
488,5
207,4
21,2
155,9
858,2
702,3
483,9
222,2
3,7
155,7
856,1
700,4
479,0
226,1
6,5
657,5
175,4
194,8
29,6
783,5
28,8
105,6
13 738
21,91
58 167
109,0
13,1
626,6
176,8
254,7
40,6
802,6
23,6
197,0
13 635
21,91
50 341
96,7
3,1
591,1
176,8
227,2
38,4
760,8
36,3
128,7
13 550
21,91
49 897
97,1
4,1
561,0
152,8
206,0
36,7
709,4
23,8
118,9
13 515
22,32
51 961
99,5
5,4
534,7
102,8
237,3
44,4
697,5
26,0
124,8
13 696
22,32
51 138
99,3
3,0
1) inkl engångsintäkter om 14,1 resp 14,5 mnkr för åren 2013 resp 2012.
2) påverkad av engångsintäkt, värdet exkl denna för 2013 är 51 373 kronor och för 2012 är 50 967 . Engångsposter 2014, värdet utan
dem är 52 635 kronor.
3) påverkad av engångsintäkt, värde exkl är 98,5 resp 99,2 procent avser 2013 resp 2012. Engångsposter 2014, värdet utan
dem är 98,7 %.
4) inkl jämförelsestörande poster 84,8 mnkr resp 1,7 mnkr för åren 2014 resp 2013.
4
Årsredovisning 2014
Den samhällsekonomiska utvecklingen enligt SKL
Förvaltningsberättelse
Omvärld
kanska centralbanken kommer att höja styrräntan
förrän vid mitten av 2015. För den europeiska
centralbankens del pekar det mesta mot att en räntehöjning får vänta till efter 2016. Den låga
svenska inflationen under 2014 har fått riksbanken
att sänka styrräntan till 0 procent och revidera ned
räntebanan mycket kraftigt. Det innebär troligen att
det dröjer till 2016 innan penningpolitiken börjar
stramas åt och att styrräntan endast når upp till 2,5
procent vid slutet av 2018. Den svenska styrräntan
kommer därmed att ligga lågt relativt räntan i USA
men högt i förhållande till euroräntan.
Svagare internationell utveckling och
dämpad privat konsumtion skruvar ned
BNP-tillväxten
Efter en stark avslutning på 2013 har svensk ekonomi under 2014 utvecklats förhållandevis svagt.
Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell
utveckling och därmed en fortsatt svag svensk export. Svensk BNP beräknas i år växa med 1,9 procent. Nästa år, 2015, ser förutsättningarna bättre ut
och BNP beräknas då växa med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än
BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraften har
dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring
8 procent. Den kommer nu successivt minska ned
till omkring 6,5 procent 2016. Tack vare att ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas växer det
reala skatteunderlaget relativt snabbt, med över två
procent nästa år och omkring 1,5 procent året därefter. Underskottet i den offentliga sektorns finanser minskar långsamt men stannar ändå på minus
0,5 procent 2018, betydligt lägre än det mål som
riksdag och regering ställt upp för sparandet om ett
plus på 1 procent. Eftersom BNP samtidigt växer
innebär det inte någon ökning av den offentliga
bruttoskulden i förhållande till BNP.
Inte bara omvärlden går i otakt, det gäller också
den svenska ekonomin. Tillväxten har dämpats
markant sedan ett uppsving under andra halvåret
2013. Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar öka i god takt. Det betyder att produktiviteten utvecklas mycket svagt. I denna spretiga
bild klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra,
med reala ökningar runt 2 procent i år och nästa år.
Detta främst tack vare den starka ökningen av antalet arbetade timmar, med den för kommunsektorn
gynnsamma priseffekten (kommunsektorns priser
stiger långsammare än löneökningarna). En relativt
liten ökning av grundavdraget spelar också roll.
Den privata konsumtionen utvecklades svagare
under det tredje kvartalet än beräknat, delvis förklarat av tillfälliga faktorer, och därmed blir årets
ökning något långsammare än vad vi tidigare räknat med. Lägre förväntningar från konsumenterna
och att 2015 startar från en lägre nivå betyder att
också nästa års ökning revideras ned. Å andra sidan har hushållens inkomster utvecklats mycket
gynnsamt sedan mitten av 2000-talet. Mellan 2005
och 2013 har hushållens reala disponibla inkomster
vuxit med i genomsnitt 3,2 procent per år. Under
samma period har hushållens konsumtionsutgifter
ökat med endast 1,9 procent i genomsnitt per år.
Hushållens sparande har därmed stigit mycket kraftigt. Åren 2012 och 2013 nådde hushållens nettosparkvot den högsta nivån i modern tid.
Omvärldens ekonomier går i otakt. I USA har tillväxten etablerat sig på en hygglig nivå och arbetslösheten har sjunkit snabbt. Utvecklingen på andra
viktiga svenska exportmarknader har varit blandad.
I Storbritannien har den ekonomiska utvecklingen
varit förvånansvärt stark och den brittiska ekonomin förväntas visa fortsatt styrka i år och nästa år. I
våra nordiska grannländer har den ekonomiska
utvecklingen snarast gått i motsatt riktning. Det
ekonomiska läget i euroområdet har försvagats
under hösten. Året inleddes med en kvartalstillväxt
av BNP på 0,5 procent, medan de två följande
kvartalen endast växte med 0,1 respektive 0,2 procent. Krisen i Ukraina och de handelssanktioner
med Ryssland som följt har påverkat, likväl som
den svagare tillväxten i Kina och tillväxtekonomierna. Tyskland, som förväntas vara motorn i euroområdet, har på grund av den låga aktiviteten hos
dess handelspartners tappat fart.
Produktivitetsutvecklingen har varit mycket svag,
eller obefintlig i ett antal år. Den svaga utvecklingen inleddes redan 2006, ett par år före finanskrisen.
Efter återhämtningen 2010 har produktiviteten
varit i stort sett oförändrad. Vi räknar med att den
återgår till att öka, men inte lika snabbt som tidigare. Det kommer att ha betydelse för såväl BNPutvecklingen som löneökningarna på sikt.
Den låga inflationen i stora delar av världen bidrar
till att de stora centralbankernas styrräntor är fortsatt mycket låga. Det är inte troligt att den ameri-
Prisutvecklingen har under en tid varit mycket
svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011
varit i stort sett oförändrat. En bidragande orsak till
5
Årsredovisning 2014
Skatteunderlaget skjuter fart 2015
denna stagnation är lägre räntor, men även den
underliggande inflationen (KPIF) har varit mycket
låg. Kronförsvagningen i kombination med en allt
starkare inhemsk efterfrågan drar efterhand upp
inflationstalen.
Det slutliga taxeringsutfallet visade att skatteunderlagstillväxten år 2013 var lite lägre än vi räknade
med i prognosen från den 2 oktober. Prognosen för
år 2014–2018 bygger på den samhällsekonomiska
bild som sammanfattas ovan.
Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas
som splittrad. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt
bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften
fortsatt att växa. På sikt är det naturligtvis bra, men
med den begränsade efterfrågan på arbetskraft har
det inneburit att arbetslösheten bitit sig fast runt 8
procent. Vi räknar dock med att arbetslösheten
sjunker under 2015. Det är det stora tillskottet av
utrikes födda som gjort det möjligt för arbetskraften och sysselsättning att öka snabbt sedan 2005.
Födda utanför Europa utgör en betydande andel av
sysselsättningsökningen. Gruppen svarade för
135 000 av en ökning på 240 000 personer.
Efter ett par år där skatteunderlagets ökning hållits
tillbaka av måttlig sysselsättningsutveckling (2013)
och den automatiska balanseringen av allmänna
pensioner (2014) ser det ut att skjuta fart nästa år.
Det är flera faktorer som bidrar till att ökningstakten blir högre 2015 än 2014. Dels blir indexeringen
av pensionerna högre samtidigt som vi förutser
större löneökningar. Dessutom påverkas utvecklingen av ändringar i skattelagstiftningen; i motsats
till 2014 sker inte någon höjning av grundavdragen
för pensionärer 2015 men avdragsrätten för pensionssparande minskar. Skatteunderlaget fortsätter
att växa i god takt perioden ut. Ökningstakten avtar
dock efter 2015, främst till följd av att arbetade
timmar inte längre ökar i samma utsträckning i och
med att konjunkturuppgången beräknas övergå till
en situation med en ekonomi i balans 2016.
2013 2014 2015 2016 2017 2018
BNP %
Sysselsättning
timmar
Arbetslöshet
Timlön
1
2
3
Timlön
KPIX, årssnitt %
KPIF, årssnitt %
KPI, årssnitt %
Decemb ökning
skatteunderlag %
December realt
skatteunderlag %
Februari ökning
skatteunderlag %
Februari realt
skatteunderlag %
1,3
1,9
2,9
3,2
2,3
1,9
0,4
2,1
1,5
1,1
0,7
0,4
8,0
7,9
7,4
6,6
6,5
6,5
2,0
2,0
3,0
3,2
3,4
3,5
2,5
0,5
0,9
0,0
2,8
0,1
0,5
-0,2
3,0
0,9
1,3
0,6
3,2
1,8
1,9
2,1
3,4
1,9
2,0
3,2
3,5
1,9
2,0
3,1
3,4
3,3
5,2
4,7
4,5
4,2
1,5
1,6
2,4
1,8
1,5
1,2
3,4
3,2
5,1
5,1
4,5
4,3
1,5
1,6
2,4
1,8
1,5
1,2
Förvaltningsberättelse
Omvärld
1 Öppen arbetslöshet, nivå, 2 nationalräkenskaperna, 3 konjunkturlönestatistiken
6
Årsredovisning 2014
Antal invånare i kommunen, 1972-2014
sysselsättningen för män med 43 och sysselsättningen för kvinnor minskade med 18 platser. Från
2011 tillämpas en ny metod för insamling av uppgifter.
18 300
17 500
Antal sysselsatta 2007–2013
16 700
15 900
5 700
5 650
5 600
5 550
5 500
5 450
5 400
5 350
5 300
15 100
14 300
13 500
1972 1978 1984 1990 1996 2002 2008
Antalet invånare var den 31/12 13 738, en ökning
med 103 under 2014. Medelvärdet för befolkningsutvecklingen är sedan 1972 en minskning med 119
invånare per år (föregående år 125). För de sista tio
och fem åren är motsvarande tal minskningar med
85 (110) respektive 23 (82) invånare per år.
Födelseöverskott
2007 2008 2009 2010 2011 2011 2012 2013
Arbetslöshet per december, procent
Födelseöverskott och flyttningsöverskott i kommunen, antal invånare
210
185
160
135
110
85
60
35
10
-15
-40
-65
-90
-115
Förvaltningsberättelse
Kommunens personal
12
Arbetslösa
Program
Totalt
10
Flyttningsöverskott
8
6
4
2
0
2010
2011
2012
2013
2011
2012
2013
2014
Den totala arbetslösheten i kommunen i förhållande till den registerbaserade arbetskraften under
2014 ökade med 0,8 procentenheter jämfört med
2013. Andelen i program ökade 0,4 och öppet arbetslösa ökade med 0,4 procentenheter.
2014
Grafen visar kommunens befolkningsminskning
uppdelad i födelse- och flyttningsöverskott. Födelseöverskott är skillnaden mellan antalet födda och
antalet döda medan flyttningsöverskott är skillnaden mellan antalet inflyttade och antalet utflyttade.
Av grafen framgår att det negativa födelseöverskottet under 2014 ökade till -79 (-49) medan flyttningsöverskottet blev just ett överskott med 184
personer (135). Flyttningsöverskottet och befolkningsutvecklingen är till stor del beroende av läget
på arbetsmarknaden och sysselsättningsutvecklingen. Under senare år har i ökande grad även svårigheten att kommunplacera flyktingar med beviljat
permanent uppehållstillstånd bidragit till flyttningsöverskottet och det ökande invånarantalet.
Arbetslöshet i kommunen, länet och i
riket, procent
12
10
8
6
4
2
0
Hultsfred
2012
Länet
2013
Riket
2014
Den totala arbetslösheten ökade med 0,8 procentenheter under 2014 i Hultsfreds kommun medan
den minskade i både Kalmar län och riket med 0,6
respektive 0,5 procentenheter
Sysselsättningen (förvärvsarbetande dagbefolkning) minskade under 2013 med 61 personer. År
2013 var antalet sysselsatta män 2 975 och antalet
sysselsatta kvinnor 2 454. Under 2013 minskade
7
Årsredovisning 2014
Antal tillsvidareanställda i kommunen
1 600
1 400
1 200
1 000
800
600
400
200
2011
2012
2013
Tabellen visar förvaltningarnas förändringar i antalet anställda under verksamhetsåret 2014 jämfört
med 2013. Totalt ökar antalet tillsvidareanställda
med 24. Hultsfreds och Vimmerbys gemensamma
miljö - och byggnadsförvaltning har efter samgåendet den 1 april totalt 29 tillsvidareanställda, en
ökning med 17. Efter omorganisationen av vaktmästartjänsterna så har Serviceenheten ökat med
10 anställda fördelat på 6 vaktmästare från barnoch utbildningsförvaltningen och 4 vaktmästare
från ÖSK.
2014
Åldersfördelning, antal per femårsklass
Antalet tillsvidareanställda har under 2014 ökat
med totalt 24. Den största orsaken till ökningen är
samgåendet mellan miljö- och byggnadsförvaltningarna i Hultsfred och Vimmerby kommuner.
Ökningen omfattar totalt 17 nya medarbetare på
miljö -och byggnadsförvaltningen, från 12 till totalt
29 anställda. Under verksamhetsåret avgick 31
med pension, att jämföra med pensionsavgångarna
som i snitt ligger på 33 anställda/år fram till 2020.
Östra Smålands Kommunalteknikförbund har totalt
68 anställda varav 49 stationerade i Hultsfreds
kommun.
Heltid
Deltid
Deltidsbrandmän
Summa
55-59
45-49
35-39
25-29
-19
0
Visstid
Heltid
Deltid
Summa
Kvinnor
Män
2014 2013 2014 2013
458 456 142 126
480 475
26
27
0
938
0
931
85
253
85
83
1 191 1 167
Kvinnor
Män
2014 2013 2014 2013
51
30
11
9
204 170
10
8
255 200
21
17
Totalt
2014 2013
62
39
214
178
276
217
Löner
Kostnaderna för kommunens löner uppgick till 379
mnkr (353). I beloppet ingår löner till tillsvidareanställda, tidsbegränsade anställda samt de som innehar en timavlönad anställning. Det omfattar även
de anställda som har ett anställningsstöd via arbetsförmedlingen det vill säga en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Ökningen uppgår till 26 mnkr. Den
största ökningen (15 mnkr) omfattar de tillsvidareanställda. Resterande 11 mnkr omfattar övriga
ovan nämnda anställda. Kostnadsökningen beror
till stor del på att de tidsbegränsat anställda har haft
en högre sysselsättningsgrad samt fler arbetade
timmar för de som är timavlönade.
Tillsvidareanställda per förvaltning
2014
49
89
39
90
29
370
525
1 191
49
25 50 75 100 125 150 175 200
Diagrammet visar, för kommunens del, att de som
fyllde 55 år eller mer under 2014 utgör en tredjedel
av de anställda. Alltså kommer 360 av kommunens
anställda de närmaste 10 åren att lämna sina anställningar förutsatt att alla avgår vid 65 år fyllda.
Nio av kommunens anställda var över 65 år. I övrigt var det ingen tillsvidareanställd under 20 år.
Sammantaget ger fördelningen en medelålder på 48
år.
Totalt
2014 2013
600
582
506
502
83
236
Centraladministration
Serviceenheten
Kultur- och Fritid
Räddningstjänst
Miljö- byggnadskontor
Barn- och utbildningsförvaltning
Socialförvaltning
Totalt
ÖSK, Hultsfred
Antal anställda
Ålder
65-
Hel- och deltidsanställda
Tillsvidare
Förvaltningsberättelse
Kommunens personal
2013
46
80
39
88
12
374
528
1 167
46
8
Årsredovisning 2014
Fördelning av tillgänglig tid, procent
2013
Övrig frånvaro
Föräldraledighet
1
2014
Kompledig
Fyllnadstid
Enkel övertid
Kval övertid
Summa
9
5
2
5
5
5
5
Semester
Sjukdom
Total frånvaro
5
10
15
20
25
Frånvaron under 2014 var 16 procent (21), där de
lagstadgade tjänstledigheterna utgör den högsta
frånvaron. I diagrammet ovan under ”Övrig frånvaro” finns bland annat ledighet för studier, komp,
facklig tid, de vilande anställningarna samt ledigheten för ferie-och uppehållsanställda. Den högre
närvaron har sin grund i ett lägre uttag av föräldraledighet, samt ett lägre sammantaget uttag av de
ledigheter som ryms under ”Övrig frånvaro”.
80
2013
2014
40
Rtj
MoB
BuN
2013
35,25
2012
38,63
2011
39,56
Kvinnor
5,31
5,45
5,47
5,33
Män
2,52
3,21
2,82
1,81
29 år och yngre
2,81
2,52
3,29
3,04
30-49
3,34
3,65
3,95
4,61
50 år och äldre
Totalt
6,42
4,84
6,77
5,03
6,20
4,75
5,25
4,75
Redovisning av sjukfrånvaro görs enligt SKL:s
rekommendationer. Notera att måttet ”60 dagar
eller mer” sätts i relation till den totala sjukfrånvaron. Alltså 33,96 procent av den totala sjukfrånvaron 2014 är 60 dagar eller mer. Övriga mått sätts i
relation till ordinarie arbetad tid.
Den totala sjukfrånvaron i procent av ordinarie
arbetstid har minskat marginellt från 5,03 procent
år 2013 till 4,84 procent år 2014. Det räcker med
att en handfull medarbetare återkommer i arbete
efter en längre tids sjukskrivning så ökar antalet
arbetade timmar och därmed minskar frånvaron.
Ovanstående orsak kan användas både på måttet
”60 dagar eller mer” och ”sjukfrånvaro i procent av
arbetad tid”.
20
Adm Service KoF
2014
33,96
60 dagar eller mer
60
0
Tusentals kr
2014 2013
739
790
1 950 1 585
802
570
2 058 1 178
5 549 4 123
Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid
Andel anställda utan sjukfrånvaro i
procent
100
Antal tim
2014
2013
3 687
4 187
11 557
9 508
2 839
2 046
5 675
3 193
23 758 18 934
Mertid är en benämning på arbete som utförts på
annan tid än ordinarie arbetstid. Totalt har kostnaderna ökat för mertiden under verksamhetsåret
2014. Den enda minskningen är värdet av den innestående kompensationsledigheten, vilket till stor
del beror på att innestående kompensationsledighet har lösts ut i pengar när någon slutat. Övriga poster i tabellen ökar vilket till största delen är
knutet till den ökade lönekostnaden för tidsbegränsat anställda och timavlönade. En högre sysselsättningsgrad ger högre ersättning för mertiden.
21
16
0
Mertid
Förvaltningsberättelse
Kommunens personal
Soc
Diagrammet ovan visar antalet anställda, angivet i
procent, utan sjukfrånvaro i relation till varje förvaltnings/verksamhets antal medarbetare. Utifrån
det perspektivet är det fler anställda år 2014 som
har varit frånvarande en dag eller mer än jämfört
med verksamhetsåret 2013. Den totala sjukfrånvaron för 2014 ökar inte utan det är fler anställda som
delar på det totala utfallet.
9
Årsredovisning 2013
Energieffektivisering
Utan hänsyn till förändrad area har den totala energianvändningen minskat med 8,3 procent sedan
2009.
Statligt stöd
År 2010 fick Hultsfreds kommun ett statligt stöd
från Energimyndigheten för att strategiskt arbeta
med energieffektivisering i kommunens fastigheter
och transporter. Ett åtagande är då att årligen rapportera energianvändningen i samtliga kommunalt
ägda (eller av bolagen ägda) fastigheter samt deras
persontransporter. Kommunens strategi med målsättning och handlingsplan för att minska energianvändningen är också ett åtagande.
Persontransporter
Målsättningen för energianvändning vid persontransporter är att minska den totalt förbrukade
bränslemängden med 16 procent till 2014 och 33
procent till 2020. Ett annat mål är att total körd
sträcka ska minska med 3 procent till 2014 och 7
procent till 2020.
Andelen miljöbilar ska öka från 25 procent till 44
procent 2014 och 90 procent 2020. I statistiken
ingår alla fordon som används för persontransporter (leasade, ägda, hyrbilar, lätta lastbilar). I den
körda sträckan ingår även använda privata bilar i
tjänsten.
Fastigheter
En målsättning på fastighetssidan är att minska den
totala energianvändningen per areaenhet med 10
procent till 2014 och 20 procent till 2020. I statistiken ingår endast de fastigheter där man har rådighet över energianvändningen. All statistik är graddagskorrigerad.
250
ABHB
HKIAB/RCAB
Alla
Bränsle, kubikmeter
Tusental
Energianvändning/areaenhet, kWh/m2
HK
Bensin
150
Diesel
Totalt
100
50
200
150
0
100
50
0
Förvaltningsberättelse
Kommunkoncernen
2012
2013
2014
2013
2012
2011
3 646
11 107
23 258
12 565
50 576
3 189 3 343 4 909 4 187
11 069 9 396 8 641 7 731
23 556 22 533 23 200 22 972
12 418 13 036 14 386 17 278
50 232 48 308 51 136 52 168
2014
Körd sträcka i tusentals kilometer
Typ
Ägda
Leasade/
hyrda
Privata
Totalt
2014 2013 2012 2011 2010
43,4 48,6 48,1 46,3 46,4
147,4 144,9 148,6 143,0 138,7
54,8 50,4 51,3 48,8 51,8
245,6 243,9 248,0 238,1 236,9
Antal fordon och miljöklassade fordon
Typ
Personbilar
Övriga fordon
Varav
miljöklassade
Total energianvändning, MWh
2014
2013
Sedan 2009 har mängden bensin minskat med 78
procent, mängden diesel har ökat med 78 procent
och mängden etanol har minskat med 100 procent.
Totalt har bränslemängden minskat med 13 procent
sedan 2009.
Hultsfreds kommuns (HK) fastigheter förvaltas på
kommunens uppdrag av Östra Smålands Kommunalteknikförbund. Sedan 2009 har kommunen
minskat den totala energianvändningen/areaenhet
med 5,9 procent. AB Hultsfreds Bostäder (ABHB)
har under samma period minskat 3,3 procent.
Hultsfreds kommunala industriaktiebolag och Rock
City AB (HKIAB/RCAB) har minskat med 11,3
procent.
Den totala energianvändningen/areaenhet för
kommunen och bolagen tillsammans har minskat
med 5,8 procent sedan 2009.
Energislag
Olja
Biobränsle
Fjärrvärme
El
Totalt
2012
2010
2014 2013 2012 2011 2010
89
94
90
124
103
47
48
43
46
40
45
46
41
72
Antal körda mil har ökat med 7 procent sedan
2009. Antalet fordon var förra året 136 och av
dessa var 33 procent miljöklassade.
10
47
Årsredovisning 2013
Kommunkoncernen
Förvaltningsberättelse
Kommunkoncernen
Kommunen svarar för mer än hälften av
tillgångarna
De företag som ingår i koncernredovisningen är de
som kommunen har ett betydande inflytande i.
Dessa är AB Hultsfreds Bostäder (ABHB), Hultsfreds Kommunala Industri AB (HKIAB), Rock
City Hultsfred AB och Östra Smålands Kommunalteknikförbund (ÖSK). Betydande inflytande
anses i allmänhet gälla när röstandelen överstiger
ca 20 procent.
Koncernens balansomslutning uppgår vid utgången
av 2014 till 1 050,1 mnkr och har minskat med
49,4 mnkr sedan utgången av 2013. Av balansomslutningen står efter eliminering av koncerninterna
poster kommunen för 623,2 mnkr (59,3 procent),
ABHB för 262,2 mnkr (25,0 procent), HKIAB med
Rock City AB för 126,4 mnkr (12,0 procent) och
ÖSK för 38,3 mnkr (3,6 procent).
Sammanställd redovisning
Likviditeten är större än 1
Enligt den kommunala redovisningslagen ska årsredovisningen omfatta en sammanställd redovisning (koncernredovisning). Syftet med koncernredovisningen är att ge en helhetsbild av kommunens
ekonomi och åtaganden. Inom koncernen Hultsfreds kommun finns verksamheter som bedrivs i
företagsform, genom aktiebolag. De företag som
konsolideras ägs helt av Hultsfreds kommun. Övriga ägda andelar i aktiebolag är små.
Likviditeten visar förmågan att betala löpande utgifter och förfallna skulder i rätt tid. Definierad
som summan av koncernens likvida medel och
kortfristiga fordringar i förhållande till koncernens
kortfristiga skulder exklusive semesterlöneskulder.
För koncernen är den 107,5 procent. Likviditeten
har förbättrats med 7,6 procentenheter sedan 2013.
Koncernens likvida medel, inklusive kortfristiga
placeringar, har ökat med 25,8 mnkr till 98,9 mnkr.
Koncernens resultat
Soliditet procent
Årets resultat för koncernen uppgår till -58,1 mnkr
(29,6 mnkr). Det är framförallt kommunen som
med -59,9 mnkr bidrar till koncernens negativa
resultat. Orsaken till det negativa resultatet är aktieägartillskott till HKIAB för att täcka förlust för
nedskrivningar som bolaget har gjort. ÖSK visar
ett resultat på 0,0 mnkr (+0,3 mnkr). ABHB redovisar ett resultat på 0,7 mnkr (+0,8 mnkr). HKIAB
redovisar ett resultat på -0,0 mnkr (-0,0 mnkr) efter
aktieägartillskott med 85,4 mnkr (5,2 mnkr). Slutligen redovisar Rock City Hultsfred AB ett positivt
resultat på 0,3 mnkr (-0,2 mnkr).
34
32
30
28
26
24
22
2010
2011
2012
2013
2014
Måttet soliditet visar hur stor del av tillgångarna
som finansierats med eget kapital och om det finns
en "buffert" för framtida eventuella negativa årsresultat. Koncernens soliditet uppgår 2014 till 26,7
procent och uppgick vid utgången av 2013 till 30,7
procent. Kommunen har i sitt eget bokslut för 2014
en soliditet på 29,6 procent. ABHB och HKIAB
exklusive Rock City AB har en soliditet på 25,7
respektive 10,7 procent. Sammantaget är soliditeten låg, vilket visar att koncernens långsiktiga
handlingsutrymme är begränsat. För att öka soliditeten krävs att det egna kapitalet ökar och att det
dessutom ökar snabbare än tillgångarna.
Intäkter och kostnader
Verksamhetens nettokostnader har ökat med 114,8
mnkr (17,0 procent) jämfört med 2013. Verksamhetens intäkter har ökat med 19,5 mnkr eller 7,0
procent medan kostnaderna har ökat med 134,4
mnkr eller 14,4 procent. Exklusive värdeökning av
kommunens pensionsmedel har koncernens finansnetto, d.v.s. de finansiella intäkterna minus de finansiella kostnaderna, sedan 2013 förstärkts med
1,8 mnkr till en kostnad på 12,4 mnkr (14,2). Finansnettot inklusive värdeökning av kommunens
pensionsmedel är en kostnad på 1,8 (5,6) mnkr.
11
Årsredovisning 2013
Låneskuld, mnkr
Investeringar, mnkr
600
100
500
80
400
60
300
40
200
20
100
0
Förvaltningsberättelse
Kommunkoncernen
2010
2011
2012
2013
0
2014
Koncernens låneskuld uppgår till 518,4 mnkr, vilket innebär en minskning med 2,6 mnkr från 2013.
Skillnaden beror på att ABHB minskat sina långfristiga skulder under året.
2010
2011
2012
2013
2014
Koncernens investeringar exklusive investeringar i
finansiella tillgångar uppgick netto till 48,6 mnkr.
Det är 7,0 mnkr mindre än under 2013. Kommunen
nettoinvesterade 28,7 mnkr, ABHB 8,4 mnkr,
HKIAB 10,3 mnkr, Rock City AB 0,4 mnkr och
ÖSK 0,8 mnkr.
Ekonomiska engagemang inom ”kommunkoncernen”, mnkr
Ägartillskott
Utdelning
Ägd
Enhet
andel Givna Mottagna Given Mottagna
Kommunen
85,4
0,1
ABHB
100%
0,1
HKIAB
100%
85,4
RockCity
100%
0,0
Försäljning
Borgen
Ägd
andel Köpare Säljare Givare Mottagare
Kommunen
100,9
36,7 344,4
ÖSK
35,7
80,4
ABHB
100%
6,9
12,6
170,4
HKIAB
100%
1,2
12,5
155,5
RockCity 100%
0,6
3,2
18,5
Kommunen har utöver bidrag för att täcka budgetrat underskott för subventionerad hyra betalat ägartillskott till HKIAB för underskottstäckning med
85,4 mnkr. Kommunen får aktieutdelning från
ABHB.
Kommunen hyr lokaler för gruppbostäder, särskilda boenden, förskolor och andra verksamhetslokaler av ABHB och ÖSK. Även av HKIAB hyr
kommunen vissa verksamhetslokaler. Kommunen
köper dessutom tjänster av HKIAB. Av Rock City
hyr kommunen lokaler för Campus verksamhet.
Samtliga bolag köper VA och renhållning av ÖSK.
ABHB bidrar även med medel för Campus verksamhet.
Enhet
12
Årsredovisning 2014
Förvaltningsberättelse
Kommunkoncernen
Uppgifter per 2014-12-31 och 2013-12-31 i mnkr
BalansResultat Omsättning omslutning Låneskuld Soliditet %
2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013
AB Hultsfreds Bostäder1
Hultsfreds Kommunala Industri AB
Rock City Hultsfred AB
ÖSK
1,8 2,3 99,5 94,6 262,2 263,6 170,4 173,1 25,7 23,8
0,0 0,0 28,6 25,1 102,9 176,2 155,4 155,7 10,7 10,9
0,3 -0,2
5,5
5,3 23,5 23,2 18,5 18,5 11,5 10,5
0,0 0,3 120,4 122,9 38,3 36,3
4,9
4,9 6,9 7,3
1 Bolaget redovisar ett resultat på 0,8 mnkr. Skillnaden är att på bolagsnivå reserveras för obeskattade
reserver vilket inte görs när "koncernen" sammanställs.
Koncernen Hultsfreds kommun består, förutom av
de verksamheter som normalt uppfattas som kommunen, av fyra aktiebolag i vilka kommunen har
en ägarandel som lägst uppgår till 20 procent av
aktiernas röstvärde.
samband med etableringar och verksamhetsutvecklingar inom olika fastigheter. Bolaget är engagerat som delägare i flera utvecklings- och infrastrukturbolag och innehar följande aktieandelar
Rock City Hultsfred AB
Oskarshamns Hamn AB
Virserum Invest AB
Emåbygdens Vind AB
Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering.
Förvärvsmetoden innebär att det egna kapitalet
som förvärvats vid anskaffningstillfället har eliminerats.
100%
4%
4%
40%
Emåbygdens Vind AB har upprättats under 2014
tillsammans med Högsby kommun och Mönsterås
kommun. Bolaget hade en omsättning på 261,6 tkr
och redovisar ett nollresultat.
Med proportionell konsolidering menas att om
"dotterbolagen" inte är ägda till 100 procent så tas
endast ägda andelar av räkenskaperna med i koncernredovisningen. Interna mellanhavanden mellan
kommunen och de olika företagen har eliminerats.
Under året har fastigheten Målilla 15:1 sålts och
kommer att tillträdas av köparen den 1 januari
2015.
AB Hultsfreds Bostäder
Nedskrivningar av fastigheter om 76 mnkr har
gjorts under året. Bokförda värden har därmed
anpassats till att stämma överens med bedömda
marknadsvärden. Anledningen är att skapa rimligare förutsättningar för bolaget att visa bättre resultat i framtiden.
ABHB hyr ut och förvaltar 1 678 (1 677) bostadslägenheter varav 65 (65) studentrum. Antalet vakanta lägenheter har minskat något men är fortfarande högt. Under 2014 var vakansgraden i genomsnitt 9,2 procent (10,4) motsvarande 152 (170)
tomma lägenheter. Orsakerna till den höga vakansgraden är bl.a. kommunens befolkningsminskning
men även kombinationen låga räntor och låga huspriser.
Bolaget har en anställd VD på deltid. Bolaget hade
under året i genomsnitt 1,15 (1,15) årsarbetare.
Rock City Hultsfred AB
Medelantalet anställda under 2014 var 30,5 (28,8).
Bolagets uppgift är att äga och förvalta Rock Cityanläggningen, att arbeta för utveckling och marknadsföring av "Rock City Hultsfred" samt att stödja
och utveckla utbildning och företagsamhet inom
musik- och upplevelsesektorn och att driva projekt
i anslutning härtill.
Hultsfreds Kommunala Industri AB
HKIAB förvaltar industrifastigheter och driver i
anslutning härtill viss näringspolitisk verksamhet.
Antalet förvaltade fastigheter är för närvarande
11 (11) omfattande 75 000 m2 (75 000) med sammanlagt 74 hyresgäster (66). Vakansgraden är ca
15 (7) procent och bedöms som en något hög nivå.
2014 har 11,4 mnkr (15,2) investerats, främst i
13
Årsredovisning 2014
Förvaltningsberättelse
Finansiell analys
Resultat och kapacitet
Nämndernas budgetavvikelser
Jämförelsestörande poster
Mnkr
I årets resultat ingår aktieägartillskott till kommunens helägda bolag Hultsfreds Kommunala Industriaktiebolag AB med 85,4 mnkr. Av detta belopp är 82,5 mnkr att betrakta som jämförelsestörande. Bolaget har låtit marknadsvärdera sitt fastighetsbestånd och som en följd av detta skrivit ned
de bokförda fastighetsvärdena med detta belopp.
Även kommunen har inför försäljning av två fastigheter till Statens Bostadsomvandling AB skrivit
ned två fastigheter till ett värde av 2,3 mnkr.
Även denna post är att betrakta som jämförelsestörande. Totalt värde jämförelsestörande poster är då
84,8 mnkr.
Summa före
jmfstör/omstr
27,5
21,2
6,5
13,1
0,0
0,3
-4,6
-3,1
9,1
0,7
5,3
-8,0
0,3
8,3
I kommunallagen föreskrivs att kommunerna ska
ha god ekonomisk hushållning. Det viktigaste styr2004
instrumentet för att uppnå detta är budgeten. Såle-10,6
des är nämndernas förmåga att bedriva sin verksamhet inom budgetramarna en grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning. Av
driftredovisningen framgår att driftbudgeten exklusive avskrivningar visar ett överskott på 4,3 mnkr
(12,5 mnkr) varav före jämförelsestörande poster
13,1 mnkr (0,0 mnkr).
Årets resultat
30
25
20
15
10
5
0
-5
-10
-15
-20
-25
-30
-35
-40
-45
-50
-55
-60
-65
2014 2013 2012 2011 2010
-3,7
Kommunstyrelsen 14,5 -2,9 -1,4 5,6
Barn- och
8,8
4,8 -0,1
utbildningsnämden 0,2
Socialnämnden
-5,1 -11,8 -0,5 -0,9
Miljö- och
0,6
0,3
1,2
0,8
byggnadsnämnden
Pensioner,
2,9
5,6 -3,8 -10,0
oförutsett m.m.
Jämförelsestörande -83 12,5 14,5
0
Summa
-69,4 12,5 14,8 -4,6
3,7
Pensioner och oförutsett, avvikelse mot
budget
2014 2013
Avsatt för löneökningar
Oförbrukade medel för oförutsett
Pensionskostnader
Nedsatta arbetsgivaravgifter
Personalomkostnader
2010
2011
2012
2013
Summa
-59,9
2014
0,6
0,1
-3,0
3,2
2,0
2,1
0,4
-0,6
1,6
2,1
2,9
5,6
Kostnaden för årets löneökningar blev 0,6 mnkr
mindre än budget. Löneökningarna blev i genomsnitt 2,6 procent vilket var i nivå med budget.
Överskottet är orsakat av lägre prisökning av semester- och övertidsskulden. När det gäller pensionskostnader är utfallet av kostnader för pensionsutbetalningar, pensionsavgifter och pensionsförsäkringspremier 1,6 mnkr lägre medan kostnaden för
förändring av avsatta pensioner blev 4,6 högre än
budget. Skälet är framförallt att pensionsskulden
för aktiva förtroendevalda bokförs för första
gången. Den avsättningen beräknades till 3,7 mnkr.
Nedsatta arbetsgivaravgiften för framförallt anställda som vid årets ingång inte fyllt 26 år blev 3,2
mnkr bättre än budget.
Hultsfreds kommun redovisar 2014 ett resultat på
-59,9 mnkr. Före jämförelsestörande poster är resultatet 24,9 mnkr. Det negativa resultatet minskar
kommunens egna kapital.
14
Årsredovisning 2014
Kommunstyrelsen, avvikelse mot budget
Kommungemensamt
Verksamhetsgemensamt
Administrativa kontor
Delsumma kommunövergripande verksamhet
och konsthallen visar ett överskott på 0,6 mnkr.
Även Valhall visar ett överskott 0,2 mnkr och det
beror på lägre kostnader. Verksamheterna Idrottsplatser, övriga idrottsanläggningar och sporthall i
Silverdalen redovisar tillsammans ett underskott på
0,2 mnkr vilket beror på minskade intäkter. Biblioteket redovisar i år ett överskott på 0,2 mnkr och
det beror på högre nationella och regionala bidrag
vilket har gett högre intäkter. Överskottet för stöd
till föreningsanläggningar och stöd till föreningsverksamhet med totalt 0,2 mnkr ökar överskottet
till totalt 1,0 mnkr för Kultur- och fritid.
2014 2013
2,7
-0,5
1,1
0,9
-0,2
2,1
3,6
2,5
Kost, städ och vaktmästeri
Kultur och fritid
Räddningstjänsten
ÖSK
Underskottstäckning HKIAB
1,6
1,0
-0,5
8,7
0,0
1,5
-0,2
-0,6
-0,8
-5,2
Totalt kommunstyrelsen
14,3
-2,9
Förvaltningsberättelse
Finansiell analys
ÖSK visar ett överskott med 8,7 mnkr. Lägre kostnader för vinterväghållning och byte till energieffektiv gatubelysning ger gator och vägar ett överskott på 3,9 mnkr. Parker visar ett underskott med
1,3 mnkr på grund av att växtsäsongen varit lång
och resurskrävande. Verksamheten för vatten och
avlopp redovisar ett överskott med 4,0 mnkr. Anledningen till detta är att vattenförbrukningen blev
avsevärt högre än beräknat. Avfallshanteringen gav
ett större överskott med 3,6 mnkr på grund av lägre
kostnader än budgeterat. Bostadsanpassningen
visar ett underskott med 0,9 mnkr på grund av att
snittkostnaden per anpassning har ökat. Finansen,
administrationen och fastighetsavdelningen redovisar ett underskott netto med 0,7 mnkr, bland annat
på grund av oförutsedda kostnader i samband med
bytet av taket på Dagcenter i Hultsfred samt att
Evahagens förskola fick stängas på grund av mögelskador och en modul fick ställas dit akut. I slutet
av året meddelade pensionsadministratören att
ÖSK har betalat för höga pensionspremier och en
återbetalning gjordes av försäkringsbolaget med
1,2 mnkr.
Kommunstyrelsens alla förvaltningar och verksamheter redovisar sammanlagt en budgetavvikelse
på 14,3 mnkr varav ÖSK 8,7 mnkr. Kommunens
kostnader för satsningar på bredbandsfiber har till
stor del skjutits framåt i tiden. Kostnaderna under
2014 blev endast 0,4 mnkr av budgeterade 3,0
mnkr, vilket är merparten av överskottet för
kommungemensamt ovan. Campus redovisar ett
litet underskott på 0,1 mnkr. Intäktsöverskott för
bland annat konferensverksamhet räcker inte riktigt
till för att täcka kostnadsöverskridanden för exempelvis extra satsning på Campus som mötesplats
(Hälsomässa, Energimässa och En bra start på dagen). De administrativa kontoren för ekonomi, IT,
kansli, personal och utveckling redovisar tillsammans ett överskott på 0,8 mnkr. Av detta bidrar
personalkontoret med 0,3 mnkr som till stor del
kommer från överskott för rehabilitering.
Kostservice redovisar ett överskott på 0,9 mnkr och
städservice redovisar ett överskott mot budget med
0,7 mnkr. Vaktmästeriet har däremot ett underskott
på 0,2 mnkr. Kostservice relativt stora överskott
beror till stor del på vakanta tjänster och återhållsamhet vid tillsättande av vikarier. Livsmedelskostnaden är 0,2 mnkr över budget. Vad gäller
städservice är det också stor återhållsamhet vid
tillsättande av vikarier. Underskottet för vaktmästeriet beror på att antal befattningar som tillfördes
var fler än budget.
Miljö- och byggnadsnämnden ger ett överskott på
0,6 mnkr. Det beror på många vakanser i samband
med samgåendet och en ny organisationsplan. Det
är 8 tjänster tillsatta efter halvårsskiftet, de senaste
i början av januari 2015. Intäkterna är något lägre
än budget beroende på en försämrad konjunktur
inom främst plan- och byggområdet. Miljötillsynsintäkterna är högre än budget med anledning av
extrainsatser och taxeutfall. Den sammanvägda
bedömningen är att det ekonomiska utfallet uppfyller mer än väl de förväntningar som kan finnas
under ett så föränderligt år som 2014 varit såväl ur
organisatorisk som ur medarbetarsynpunkt.
Räddningstjänst redovisar ett underskott på 0,5
mnkr. Underskottet beror bland annat på mer utbildning av personalen och obligatoriska fystester.
Medverkan i Salabranden påverkar både kostnader
och intäkter med ca 0,5 mnkr.
Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett överskott gentemot budget med 0,2 mnkr och i jämförelse med 2013 har nettokostnaden ökat med 0,6
Kultur- och fritidsförvaltningen redovisar i år ett
överskott på 1,0 mnkr. Stöd till samlingslokaler
15
Årsredovisning 2014
procent. De skolformsövergripande verksamheterna redovisar ett underskott gentemot budget med
0,3 mnkr. Den negativa avvikelsen är orsakad av
att en extra förskolechef anställdes från och med
maj. Anledningen till anställningen var för att
minska förskolechefernas höga arbetsbelastning,
främst vad det avser att hinna med arbetsuppgifter
på flera enheter men också ur perspektivet antal
anställda medarbetare/chef.
Förvaltningsberättelse
Finansiell analys
Inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning uppvisar den dagliga verksamheten ett
överskott på 1,1 mnkr. Verksamheterna för gruppbostäder, korttid och trapphus går med underskott,
0,9 mnkr medan verksamheten för bostad med
särskild service går med överskott, 0,4 mnkr. Under året har fler personer än budgeterat varit placerade på enskilda vårdhem vilket bidragit till att
psykiatriverksamheterna visar ett underskott på 2,1
mnkr. Totalt redovisar omsorgen om personer med
funktionshinder och psykiatri ett underskott, 2,4
mnkr.
Grundskola och förskola, fritids och förskoleklass
redovisar tillsammans ett underskott gentemot
budget på 3,1 mnkr. Underskottet beror till stor del
på svårigheten att hitta vikarier vid sjukdom. Även
en skuld till Hultsfreds bostäder för återställning av
en lokal, markberedningen till modulen i Silverdalen och att budgeten för den interkommunala ersättningen överskreds påverkar avvikelsen negativt. Grundsärskolan redovisar ett överskott gentemot budget på 0,6 mnkr vilket beror på lägre bemanning än budgeterat på grund av färre elever
med särskilda behov än förväntat.
Kostnadsutveckling i relation till skatter
och statsbidrag
För att uppnå en ekonomi i balans krävs att intäkterna är större än kostnaderna. Detta förhållande
kan belysas genom att analysera hur stor andel
olika typer av kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och statsbidrag.
I tabellen betyder verksamheten: verksamhetens
nettokostnader exklusive pensionskostnader och
avskrivningar.
Ungdomsgymnasiet och gymnasiesärskolan redovisar ett överskott på 2,5 mnkr vilket beror på att
fler elever från andra kommuner än budgeterat
studerade på ungdomsgymnasiet och gymnasiesärskolan. Vuxenutbildningen inklusive SFI och
musikskolan visar ett överskott gentemot budget på
0,5 mnkr.
Individ- och familjeomsorgen kan för 2014 uppvisa
ett överskott mot budget på 1,6 mnkr. Den största
enskilda orsaken är ett resultatfört överskott från
flyktingverksamheten, 1,1 mnkr. Placeringarna
inom barn och familj har, om man undantar placeringar som utförs åt Migrationsverket, minskat
jämfört med förra året och bidrar därför också till
överskottet.
Procent
Verksamheten
Verksh före omstruktur.kostn, jmfstörande
Pensioner
Avskrivningar
2014 2013 2012 2011 2010
99,0 87,0 87,1 90,0 90,5
87,5
6,7
3,3
88,9
6,4
3,3
89,2
6,6
3,4
90,0
6,2
3,3
89,4
5,3
3,5
Nettokostnaderna
Finansnetto
Summa löpande
kostnader
109,0
-0,9
97,5
-0,6
97,1
-0,2
99,5
0,0
99,3
-0,3
108,2
96,1
97,0
99,5
99,1
Av tabellen framgår att verksamhetens andel enligt
definition ovan är 99,0 procent av summan av skatter och statsbidrag. Detta är 12,0 procentenheter
högre än föregående år. För att göra en relevant
jämförelse med föregående år bör dock hänsyn tas
till jämförelsestörande poster som påverkat nettokostnaderna. Med hänsyn tagen till dem minskar
istället verksamhetens andel av skatter och statsbidrag med 1,4 procentenheter. Utöver detta bör även
hänsyn tas till ÖSK:s stora överskott, som förmodligen är av tillfällig natur. Då är förhållandet åter
88,7 procent. Det betyder att utvecklingen av verksamhetskostnadernas andel av skatter och statsbidrag under 2014 går i fel riktning. Ökningen av
andelen pensionskostnader har ökat till sin hittills
högsta nivå. Denna andel har sedan år 2000 ökat
med 2,5 procentenheter eller i absoluta tal med
Äldreomsorgen redovisar ett underskott på 5,9
mnkr. Bristen på platser i särskilt boende har gjort
att nämnden har fått utöka antalet platser på korttidsboendet som därmed kraftigt har överskridit sin
budget med 4,4 mnkr. Behoven inom hemtjänst i
ordinärt boende har varit betydligt större än budgeterat vilket medfört ett underskott på 3,7 mnkr.
Särskilt boende uppvisar ett överskott, 0,4 mnkr.
Verksamheten för hälso- sjukvård och rehabilitering har till följd av svårigheter att tillsätta alla
tjänster under delar av året fått ett överskott, 0,6
mnkr.
16
Årsredovisning 2014
Budgeterade demografiförändringar och besparingar har minskat nettokostnaderna med 8,0 mnkr
och övriga förändringar exklusive löneökningar
ökar nettokostnaderna i budget 2014 med 6,9
mnkr. Efter ombudgetering ökar nettokostnaderna
utöver löneökningar med ytterligare 14,4 mnkr
vilket totalt blir 21,3 mnkr eller 3,1 procent.
28,1 mnkr. Finansnettots andel ökar med 0,3 procentenheter till 0,9 procent. Tack vare avkastningen på pensionsmedel är finansnettot positivt 6,4
mnkr trots att kommunen har en låneskuld på 173,8
mnkr.
Förändring av intäkter och kostnader
Procent
Kostnader exklusive
finansiella kostnader
Kostn exkl fin kostn före
omstr- /jämförelsestörande
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens intäkter
före jmfstörande
Nettokostnader
Nettokostnader exkl fin
kostn före omstr/jämförelsestörande
Skatteintäkter
Generella statsbidrag
Summa skatter och
statsbidrag
Finansnetto exkl placerade
pensionsmedel
Placerade pensionsmedel
2014 2013 2012 2011 2010
15,0
1,4
-1,5
1,1
2,7
5,2
8,9
1,1
0,7
-1,5
9,1
2,1
5,9
1,6
4,0
19,0
16,4
1,0
1,5
-0,5
-3,7
5,9
0,3
4,0
2,2
0,9
8,6
1,0
4,3
1,0
-6,6
1,0
-1,7
0,5
4,4
3,2
2,0
-1,4
0,2
1,7
-6,4
20,0
Förvaltningsberättelse
Finansiell analys
-5,7 9,6 76,1 -32,4
42,8 43,4 0,0 -49,6
Kostnaderna (bruttokostnaderna) ökar med 15,0
procent jämfört med 2013. Före jämförelsestörande
poster är ökningen 5,2 procent. Tas även hänsyn
till ökade kostnader för löner efter nya löneavtal
ökar kostnaderna med 3,9 procent.
Intäkterna ökar med 8,9 procent och före jämförelsestörande poster med 19,0 procent. Det är orsakat
av stora ökningar av ersättningar från migrationsverket och av bildandet av den med Vimmerby
kommun gemensamma Miljö- och byggnadsnämnden. De intäkter som bokförs för hultsfredsdelen av
Miljö o Bygg ökar till 8,6 mnkr vilket är en ökning
med 191 procent. Ökningen av ersättningar från
Migrationsverket kan avläsas i Barn- och utbildningsnämndens (BUN) och Socialnämndens (Soc)
intäktsökningar. Intäkterna till BUN och Soc ökar
med 11,2 respektive 24,2 procent.
Skatteintäkterna ökade med 4,6 mnkr eller 0,9 procent efter belastning med slutavräkning för 2013
med 1,5 mnkr. Inkomstutjämningen inklusive regleringsbidrag ökade med 10,1 mnkr eller 6,4 procent. Den generella kostnadsutjämningen för merparten av verksamheterna uppdaterades påtagligt
för Hultsfreds kommun för första gången sedan
2001. Den ökade med 11,2 mnkr inklusive nytt
utjämningsbidrag benämnt strukturbidrag på 1,4
mnkr. Kostnadsutjämningen för LSSverksamheterna minskade med 2,8 mnkr. Fastighetsavgiften minskade med 0,2 mnkr. Den totala
förändringen för statsbidrag, fastighetsavgift och
utjämningar blev 18,7 mnkr eller 4,3 procent.
SIX Return Index för Stockholmsbörsen steg med
15,8 procent under 2014 och OMRX Bond Index
steg med 7,07 procent. KLP, Kalmar läns pensionskapitalförvaltning AB, förvaltade kommunens
pensionsmedel. Placeringar i aktieportföljen ökade
med 17,21 procent och placeringar i ränteportföljen
ökade med på 3,8 procent. Totalt sett var dock
KLP:s utfall 11,6 procent något bättre än det sammanvägda indexet som ökade med 11,4 procent.
Detta bidrog till att pensionsmedlens bokförda
värde ökade med 10,8 mnkr. Räntekostnaderna
minskade och detsamma gjorde ränteintäkterna.
Tillsammans medför detta att den finansiella nettokostnaden exklusive avkastning på pensionsmedel
blev något lägre 2014 än 2013, 4,4 mnkr respektive
4,7 mnkr.
Investeringsvolym
Procent
2014 2013 2012 2011 2010
Investeringsvolym/
nettokostnader
4,0
3,4 5,4 3,4 3,7
Avskrivningar/nettoinvesteringar
84,6 100,6 65,8 97,9 94,6
Nettokostnaderna, ökar med 16,4 procent, före
omstruktureringsposter med 2,2 procent och om
även hänsyn tas till ökade löner med 0,6 procent.
Att nettokostnadsökningen blir så liten orsakas
bland annat av att ÖKS:s nettokostnader minskade
med 10,9 mnkr. I den låga nettokostnadsökningen
döljer sig relativt stora volymökningar.
Under 2014 nettoinvesterades 28,6 mnkr vilket är
5,0 mnkr mer än 2013. Nettoinvesteringsbeloppet
är 4,4 mnkr större än årets avskrivningar som uppgick till 24,2 mnkr. De budgeterade nettoinvesteringarna 2013 var 44,6 mnkr.
I nettoinvesteringarna ingår investeringsinkomster
som 2014 uppgick till 0,1 mnkr. Precis som före17
Årsredovisning 2014
Nettoinvesteringar 2010-2014, mnkr
gående år var inga investeringsinkomster budgeterade. Investeringsinkomsternas största post var
bidrag till råvattenbrunn i Silverdalen. Det största
enskilda investeringsprojektet 2014 var ombyggnation och anpassning av Ekliden, totalt 14,9 mnkr.
Avvikelsen mellan utfall nettoinvesteringar och
budget 2014 var relativ stor, eller 16,0 mnkr.
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Orsaken till den stora skillnaden mot investeringsbudgeten är att många investeringsprojekts start
förskjutits eller att färdigställande har senarelagts.
De två poster som påverkat mest är ombyggnation
och anpassning av Ekliden och omstrukturering av
skollokaler. För år 2014 var 18,6 mnkr respektive
4,4 mnkr avsatta i investeringsbudgeten för dessa
projekt, utfallen blev 14,9 mnkr respektive 2,1
mnkr.
2010 2011 2012 2013 2014
Utrymmet för investeringar begränsas av just medel från verksamheten enligt ovan. De närmaste tre
åren (2015-2017) är budget och plan för investeringar 88,8 mnkr. Till detta kommer utgifter på 18
mnkr för nya sopkärl samt 20 mnkr för tillskott till
AB Hultsfreds bostäder. För att Hultsfreds kommun själv ska kunna finansiera dessa investeringar,
utan att behöva ta upp nya lån, kommer det även
kommande år krävas goda resultat.
Nettoinvesteringarna i byggnader var 18,3 mnkr, i
inventarier 3,0 mnkr och i mark och markanläggningar 7,3 mnkr.
Självfinansieringsgrad av investeringarna
Soliditet
Procent
2014 2013
Soliditet
29,6 40,6
Tillgångsförändring
4,9 6,0
Förändring av eget kapital -23,5 12,1
Soliditet inkl
pensionsskuld äldre än 98 -36,0 -30,5
Inflödet av likvida medel från verksamheten var
30,2 mnkr 2014. Det är vad kommunen hade kvar
av skatteintäkterna när den löpande driften och de
finansiella kostnaderna var betalade. Med nettoinvesteringar på 28,6 mnkr blir kommunens självfinansieringsgrad hela 105,6 procent. Det är bra och
innebär att kommunen själv kan finansiera sina
investeringar och inte behöver ta upp nya lån
Mnkr
Medel från
verksamheten
46,8
28,3
2012 2011 2010
38,4 36,7 44,4
5,5 4,7 -0,1
10,4 -13,0 2,8
-32,3 -32,3 -26,1
Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga
handlingsutrymme och visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats av skatteintäkter. Av detta följer att ju lägre kommunens soliditet
är desto större är kommunens låneskuld och därmed kostnaden för räntor. Soliditeten enligt balansräkningen uppgår till 29,6 procent och minskar
från 2013 med 11,0 procentenheter. Tillgångsmassan har ökat med 4,9 procentenheter och det egna
kapitalet minskar med 23,5 procentenheter. Detta
på grund av årets negativa resultat. Skulle man ta
hänsyn till jämförelsestörande störande poster om
84,8 mnkr blir soliditeten 42,5 procent.
2014 2013 2012 2011 2010
30,2 46,5
Förvaltningsberättelse
Finansiell analys
32,4
Nettoinvesteringar
28,6 23,6 36,3 23,8 26,0
Självfinansieringsgr
ad, procent
105,6 197,0 128,9 118,9 124,8
För att få ett mera relevant mått på soliditeten
måste dock hänsyn tas till de pensionsåtaganden
som redovisas som en ansvarsförbindelse utanför
balansräkningen. Skulle detta åtagande, vid årsskiftet 431,5 mnkr, läggas in som en avsättning i balansräkningen minskar kommunens soliditet till
-36,0 procent. Det negativa soliditetsmåttet visar på
18
Årsredovisning 2014
Tillgångarnas förändring över tiden
att inga av kommunens tillgångar är finansierade
med eget kapital.
Procent
Skuldsättningsgrad
Procent
Total
skuldsättningsgrad
varav
avsättningsgrad
kortsiktig
skuldsättningsgrad
långsiktig
skuldsättningsgrad
2014 2013 2012 2011 2010
70,4 59,4 61,6 63,3 55,6
8,1
8,0
9,3
9,6
Förvaltningsberättelse
Finansiell analys
3,1
35,6 23,4 22,1 26,2 33,2
26,7 28,0 30,2 27,5 19,3
Hur stor del av tillgångarna som finansierats med
främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad och beräknas som skulder dividerat med
totalt kapital. Hultsfreds kommun har en hög
skuldsättningsgrad, 70,4 procent 2014. Skuldsättningsgraden har ökat kraftigt i jämförelse med
2013 beroende på att kommunen genom ett aktieägartillskott avser att överta cirka hälften av
HKIAB:s långfristiga låneportfölj. Detta åtagande
tas i bokslutet upp som en kortfristig skuld på 82,5
mnkr. Förändringen kommer när den är genomförd
att medföra en minskning av kommunens borgensåtagande med samma belopp och därmed är riskexponeringen densamma som tidigare år. Detta
avspeglas inte i bokslutet då lånen på bokslutsdagen låg kvar i HKIAB och därmed även kommunens borgensåtagande.
2014 2013 2012 2011 2010
Anläggningstillgångar
Materiella
Finansiella och
immateriella
Totalt anl.tillgångar
Omsättningstillgångar
Förråd m m
Kortfristiga fordringar
Kortfristiga placeringar
Kassa och bank
Totalt oms.tillgångar
60,1 62,7 66,5 67,9
71,0
3,1 3,2 3,3 3,6
63,2 65,9 69,8 71,5
1,6
72,6
0,1 0,1 0,1 0,0
7,8 10,0 7,6 9,9
16,8 15,9 15,3 15,0
12,1 8,1 7,2 3,5
36,9 34,1 30,2 28,5
0,1
7,3
15,0
5,0
27,4
100,0 100,0 100,0 100,0 100,0
Summa tillgångar
Av kommunens totala tillgångar är 63,2 procent
anläggningstillgångar. De materiella tillgångarna
utgörs av maskiner, inventarier och fastigheter.
Omsättningstillgångarna utgörs av kassa- och
bankmedel, kortfristiga fordringar och placerade
pensionsmedel för framtida pensionsutbetalningar.
Det bokförda värdet för de placerade pensionsmedlen har under året ökat från 99,7 mnkr till 110,5
mnkr. De tillgångar som teoretiskt sett kan frigöras
är omsättningstillgångarna och de finansiella anläggningstillgångarna vilka tillsammans utgör 40,0
procent (262,1 mnkr) av de totala tillgångarna.
Risk och kontroll
Likviditet
Kassalikviditet exkl
semester-löneskuld,
%
Rörelsekapital exkl
semester-löneskuld,
mnkr
Kommunens långfristiga skulder plus avsättningar
uppgick till 227,4 mnkr (224,1) vid det senaste
årsskiftet. Av detta är 173,8 mnkr kommunens
skuld i form av banklån (176,8). Av tabellen framgår att de korta skuldernas andel har ökat avsevärt
beroende på de lån kommunen avser överta från
HKIAB enligt ovan. De långfristiga skulderna har
minskat 1,3 procentenheter, relativt tillgångarna.
2014 2013 2012 2011 2010
122,1 190,5 186,2 143,9 104,3
44,1 101,7
82,7
49,0
6,4
Likvida medel 31/12, 2010-2014, mnkr
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
2010
2011
2012
2013
2014
Likviditeten ger besked om kommunens kortsiktiga
19
Årsredovisning 2014
Räntebärande skulder och fordringar
betalningsberedskap, det vill säga förmågan att
kunna betala de löpande utgifterna.
Kommunens kassalikviditet, likvida medel och
kortfristiga fordringar i förhållande till kortfristiga
skulder, har försämrats från 190,5 till 122,1 procent
sedan föregående årsskifte på grund av åtagandet
om övertagande av delar av HKIAB:s långfristiga
låneportfölj. Exklusive denna post är kassalikviditeten 209 procent. När förändringen är genomförd
kommer kassalikviditeten att återgå till nivåer i
närheten av 200 procent. Ett annat mått på likviditeten är rörelsekapitalet som utgör skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder.
På grund av åtagandet gentemot HKIAB är detta
mått i bokslutet försämrat till 44,1 mnkr jämfört
med 101,7 mnkr 2013. Semesterlöneskulden har
exkluderats i likviditetsmåtten då denna inte kommer att omsättas under det närmaste året.
I summa omsättningstillgångar ingår kortfristiga
fordringar, placerade pensionsmedel samt kassa
och bank. Eftersom likviditeten exklusive åtagandet mot HKIAB är över 200 procent kan betalningsberedskapen på kort sikt anses vara god.
Procent
2011
2014 2013 2012 2011 2010
Räntebärande
skulder/tillgånga 26,4 28,2 30,0 27,2 19,2
Räntebärande
fordringar/tillggr 16,8 15,9 15,3 15,1 15,0
Hultsfreds kommuns ränterisk måste anses som
relativt stor i paritet till de räntebärande skuldernas
andel av tillgångarna. År 2011 tog kommunen upp
nya lån på totalt 50,0 mnkr. Året efter gjordes ytterligare nyupplåning med 24,1 mnkr. 2014 har
kommunens räntebärande lån minskat något genom
ej refinansierade förfall. Det planerade övertagandet av delar av HKIAB:s låneportfölj kommer när
det är genomfört öka kommunens räntebärande
skulder medan borgensåtagandet minskas med
motsvarande belopp, och den totala ränteriskexponeringen för kommunen och koncernen
kommer att vara i stort sett konstant.
Utlämnade lån tillsammans med placerade pensionsmedel kan betraktas som räntebärande fordringar, från år 2009 endast placerade pensionsmedel, och utgör 16,8 procent av de totala tillgångarna.
Finansiella nettotillgångar
Mnkr
2014 2013 2012
Omsättnings-och
finansiella anläggtillgångar1
267,4 238,7 198,2
Kort- och
långfristiga
409,5 321,9 309,2
skulder
-142,1 -83,2 -111,0
Netto
1
exkl aktier i ägda kommunala bolag
Förvaltningsberättelse
Finansiell analys
2010
Borgensåtaganden och koncernens
resultat
184,6 159,7
Mnkr
2014 2013 2012 2011 2010
Borgensåtagande 344,3 356,5 342,7 321,4 320,0
Koncernens
resultat
-58,5 29,6 22,1
5,3
4,3
Kommunens
resultat
-59,9 27,5 21,2
3,7
6,5
Jmf.störande
-84,8
Resultat före
jmf.stör koncern
26,3
Resultat före
jmf.stör kommun 24,9
301,4 280,6
-116,8 -120,9
I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar på balansräkningen som beräknas
omsättas på tio års sikt. Syftet är att spegla den
tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten, man skulle kunna uttrycka det som medellång betalningsberedskap.
Definierat på detta sätt ser Hultsfreds kommuns
långsiktiga betalningsberedskap ut att vara bristfällig. En kraftig försämring av måttet jämfört med
föregående år syns i tabellen. Den beror på det i
avsnittet Skuldsättningsgrad beskrivna åtagandet
att överta HKIAB:s långfristiga lån. Kommunen
var emellertid redan sedan tidigare betalningsskyldiga för dessa lån genom borgensåtagande varför
den egentliga betalningsberedskapen inte kan sägas
ha försämrats.
Det totala borgensåtagandet var 344,3 mnkr vid
utgången av 2014, en minskning med 12,2 mnkr i
förhållande till föregående år. AB Hultsfred Bostäder har under året minskat sin låneskuld med 2,7
mnkr till 170,4 mnkr medan övriga är i det närmaste oförändrade, HKIAB 155,5 mnkr och Rock
City Hultsfred AB 18,5 mnkr.
Av kommunens totala borgensåtagande är 49,5
(48,6) procent beviljade till kommunens helägda
bostadsbolag AB Hultsfreds Bostäder vars ekono20
Årsredovisning 2014
miska ställning är så stabil att det inte kan anses
vara någon större risk med detta borgensåtagande.
17,5 mnkr. Under åren 2015-2017 är utbetalningarna mellan 16,0 och 16,8 mnkr.
Kommunens totala pensionsskuld uppgår till 471,7
mnkr varav den så kallade ansvarsförbindelsen
redovisas utanför balansräkningen. Den har minskat med 14,5 mnkr till 431,5 mnkr och är 91,5 procent av den totala pensionsskulden.
Pensioner som kortfristig skuld avser under 2014
intjänade pensionsavgifter med pålägg för löneskatt. Avgiften betalas ut under mars 2015.
Avsättning för pensioner är den pensionsrätt som
kommunens anställda tjänat in efter 1997 och som
inte betalas ut utan skuldförs i balansräkningen.
Under 2014 skuldfördes för första gången pensionsåtaganden för aktiva förtroendemän vilket
medförde en skuldökning med 3,0 mnkr inklusive
löneskatt.
Av det totala borgensåtagandet är 45,2 (43,9) procent beviljat till Hultsfreds Kommunala Industri
AB (HKIAB). Bolaget får intäkter för uthyrning av
industrilokaler. Hultsfreds kommun har sedan 2006
kontinuerligt fått stödja bolaget genom aktieägartillskott. För att skapa en situation där HKIAB har
förutsättningar att bedrivas i balans avser kommunen att överta cirka hälften av HKIAB:s lån (76
mnkr) genom aktieägartillskott. Detta åtagande
redovisas i kommunens bokslut som en kortfristig
skuld, samtidigt som borgensåtagandet ligger kvar
på hela skulden. När förändringen är helt genomförd kommer borgensåtagandet gentemot HKIAB
att minska och kommunens långfristiga skuld att
öka.
Hultsfreds kommun har inga visstidsförordnanden
och har därför inte heller någon pensionsavsättning
för detta ändamål. Större delen av åtagandet för
förmånspension (i tidigare avtal benämnt kompletteringspension) har kommunen försäkrat, sedan
2004, för vilket det årligen betalas ut försäkringspremier. Det finns inga överskottsmedel.
Pensionsskuld, placerade pensionsmedel, mnkr
2014 2013 2012 2011 2010
Pensioner som
kortfristig skuld 21,9 20,3 20,2 20,4 21,3
Avsättning för
18,3 15,0 19,7 18,7 16,8
pensioner
Pensionsförplikt
elser äldre än
1998
431,5 446,0 418,0 387,4 377,0
Kommunens placerade medel avsatta för framtida
pensionsutbetalningar hade vid årsskiftet ett bokfört värde på 110,5 mnkr. Det ursprungligen avsatta värdet var 38,5 mnkr. Medlen förvaltas sedan
1996 av Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning
AB (KLP). Det bokförda värdet ökade med 10,8
procent under 2014 samtidigt som marknadsvärdet
ökade med 11,5 procent.
Total
pensionsskuld 471,7 481,3 457,9 426,5 415,1
Placerade pensionsmedel,
marknadsvärde 128,1 114,9 100,2 89,2 94,5
Återlån
343,6 366,4 357,7 337,3 320,6
Placerade pensionsmedel,
110,5 99,7
bokfört värde
90,7
84,4
Förvaltningsberättelse
Finansiell analys
Kommunens återlån, definierat som skillnaden
mellan totala pensionsförpliktelser och förvaltade
pensionsmedel, har under 2014 minskat med 22,8
mnkr till 343,6 mnkr.
80,0
Återlån är den del av pensionsskulden som kommunen valt att använda till investeringar eller drift i
stället för att avsätta till framtida pensionsutbetalningar. Återlånens minskning är en följd av att den
totala pensionsskulden minskat och att marknadsvärdet av de placerade pensionsmedlen ökar.
Sedan 1998 redovisas kommunens pensionsskuld
enligt den så kallade blandade modellen, vilket
innebär att större delen tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Denna del av
pensionsskulden är dock viktig att beakta ur risksynpunkt, eftersom skulden ska finansieras de
kommande 25 åren. Fortsatt stora pensionsavgångar väntar den närmaste framtiden med ökade
utbetalningar som följd även om Skandias prognos
för de närmaste fem åren endast visar på en mindre
ökning. Den visar för de kommande fem åren att
utbetalningarna beräknas vara som störst 2018 med
21
Årsredovisning 2014
Budgetföljsamhet och prognossäkerhet
Mnkr
Budgetavvikelse
Årets resultat
Prognosavvikelse Driftredovisningen
Prognosavvikelse Årets resultat
tens och miljö- och byggnadsnämndens prognoser
stod sig bra i förhållande mot utfallet då de endast
skiljde 0,1 mnkr respektive 0,2 mnkr. ÖSK:s utfall
blev 9,0 mnkr högre än prognos och de två största
anledningarna till det positiva utfallet är att verksamheterna gator och vägar samt vatten och avlopp
ger överskott på 3,9 mnkr respektive 4,0 mnkr.
2014 2013 2012 2011 2010
-65,1 21,4 22,7
5,8 12,0
73,6 -7,6 -4,1 12,2
1,7
-73,7
5,4
9,2
3,4 12,5
Förvaltningsberättelse
Finansiell analys
Prognosavvikelsen för årets resultat visar att för
samtliga år har utfallet per den sista december blivit bättre än vad man trodde i årets sista uppföljning.
En viktig del för att uppnå god ekonomisk hushållning är att det finns en budgetföljsamhet i kommunen. 2014 blir avvikelsen -65,1 mnkr. Detta beror
på två stora poster dels är det ett extra aktieägartillskott till HKIAB på 82,5 mnkr och så är det nedskrivningen av två fastigheter till ett värde av 2,3
mnkr. Bortser man från dessa 84,8 mnkr så är budgetavvikelsen för årets resultat 19,7 mnkr och prognosavvikelsen för driftredovisningen och årets
resultat är -11,2 mnkr respektive 11,1 mnkr.
Tidigare års höga avvikelser har bland annat berott
på rättning av pensionsskuld, ej budgeterad värdeökning av placerade pensionsmedel, försäljning
av tillgångar och upplösning av avsatta medel för
flyktingverksamheten samt återbetalning av premier från AFA. 2013 var den största posten återbetalning av AFA med 14,1 mnkr.
För Hultsfreds kommun är det önskvärt att fortsätta
arbeta med att förbättra budgetföljsamheten och
prognossäkerheten.
Känslighetsanalys
Löneökning inklusive PO
Arbetsgivaravgiftsförändring
Generella statsbidrag
Försörjningstödsökning
Medelskattekraftens
utveckling
Utdebitering kronor
Verksamheternas nettokostnader inklusive avskrivningar visar ett överskott mot budget med 13,5
mnkr, här ingår ett budgeterat aktieägartillskott till
HKIAB med 2,9 mnkr.
Procent Mnkr
1,0
1,0
1,0
10,0
4,2
4,0
2,4
0,6
0,1
0,6
1 krona
25,3
Hultsfred kommuns beroende av omvärlden kan
beskrivas genom att göra en känslighetsanalys. I
ovanstående tabell kan utläsas hur ett antal parametrar kan påverka kommunens ekonomi. Små
relativa förändringar innebär stora belopp för
kommunen, vilket visar vikten av att alltid fastställa budgeten med tillräckligt stor marginal.
Skatter och statsbidrag visar ett underskott med 2,5
mnkr och finansnettot visar ett överskott på 8,8
mnkr. Det finansiella nettots överskott beror på att
värdeökningen av pensionsmedel blir 6,1 mnkr
större än den budgeterade ökningen på 4,7 mnkr.
Samtidigt blev de finansiella intäkterna 0,3 mnkr
högre än budget och de finansiella kostnaderna,
främst tack vare lägre kostnadsräntor, 2,4 mnkr
lägre än budget.
Skulle den kommunala skattesatsen höjas med en
krona ger detta kommunen 23,5 mnkr i ytterligare
intäkter. Hultsfreds kommun skattesats är relativt
hög vilket gör det svårare att med ökad utdebitering förbättra den finansiella situationen.
År 2014 var den primärkommunala medelskattesatsen i riket 20,65 kr och ökar till 20,70 kr 2015.
Nämndernas prognoser tenderar att vara något
pessimistiska. Det man tydligt ser är att prognoserna i slutet av året helt logiskt har större träffsäkerhet än prognoserna från början av året. Avvikelsen
2014 är -11,2 mnkr. Den största avvikelsen mot
prognos visar de kommunövergripande verksamheterna med ett utfall som blev 6,0 mnkr bättre än
prognosen. Barn och utbildningsnämndens och
socialnämndens utfall blev 2,1 mnkr respektive 1,6
mnkr sämre än prognos. Kultur och fritids utfall
blev 0,9 mnkr bättre än prognos. Räddningstjäns-
2014 var Hultsfreds kommuns skattesats 21,91 kr
per skattekrona (21,91).
En annan viktig del för en kommuns finansiella
utveckling är hur olika statliga förändringar påverkar intäkter och kostnader. Ett sådant område är
systemen för utjämning av skatteinkomster och
strukturella kostnadsskillnader. Från inkomstutjämningen, som fördelar skatteinkomster från kom22
Årsredovisning 2014
Förvaltningsberättelse
Finansiell analys
Kommunens resultat mot balanskravet,
avsättning till resultatutjämningsreserv
muner med ett skatteunderlag över genomsnittet till
dem under genomsnittet, fick Hultsfreds kommun
165 mnkr 2014.
Resultatet -59,9 mnkr belastas av kostnader orsakade av nedskrivningar av bokförda fastighetsvärden, framförallt för Hultsfreds kommunala Industri
Aktiebolag (HKIAB) men även för kommunen.
Nedskrivningarna för HKIAB är 82,5 mnkr och för
kommunen 2,3 mnkr. I kommunallagen går att
läsa: ”Om balanskravsresultatet enligt 4 kap. 3 a §
lagen (1997:614) om kommunal redovisning för ett
visst räkenskapsår är negativt, ska det regleras
under de närmast följande tre åren”, men även
” Fullmäktige får besluta att en reglering av ett
negativt balanskravsresultat inte ska göras om det
finns synnerliga skäl. Lag (2012:800).” Skälet att
göra dessa nedskrivningar är att förbättra möjligheterna till bättre resultat i framtiden. Dessa skäl är
att betrakta som synnerliga och medför att detta
underskott inte behöver återställas.
Kommunfullmäktige antog hösten 2013 riktlinjer
för att kunna avsätta medel till en så kallad resultatutjämningsreserv RUR. Dessa riktlinjer innebär
att om kommunens resultat överskrider två procent
av summa skatter och statsbidrag kan hela eller
delar av det överstigande beloppet avsättas till reserven. För 2014 finns inget resultat att avsätta.
Generellt kan sägas att ju mer intäkter en kommun
tillför eller får från inkomstutjämningen, desto mer
sårbar är kommunen för förändringar. Hultsfred
kommuns skattekraft är 84,0 procent av rikets genomsnitt och måste därför anses vara känslig för
förändringar.
Från kostnadsutjämningssystemet, som syftar till
att utjämna kostnadsskillnader orsakade av opåverkbara strukturella faktorer, fick Hultsfreds
kommun ett bidrag på 9,4 mnkr 2014. Från det
andra kostnadsutjämningssystemet, utjämning av
kostnader för LSS-verksamheter, fick Hultsfreds
kommun 34,5 mnkr under 2014.
Kommunallagens balanskrav
Kommunallagen säger att kommunen för ett räkenskapsår ska redovisa högre intäkter än kostnader.
Detta är ett krav på att det ska vara balans mellan
intäkter och kostnader. Kommunallagen säger
också att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning. Att endast uppfylla minimikravet för balans är dock över en längre period ingen god ekonomisk hushållning. För att säkra det egna kapitalet
och bygga upp medel för reinvesteringar krävs att
kommunen redovisar positiva resultat.
Mnkr
2014 2013 2012 2011
Årets resultat enligt
resultaträkningen
-59,9 27,5 21,2
3,7
Realisationsvinster
Reavinst/förlust
-0,4
Nya ränteantaganden enligt
RIPS
1,1
1,1
Årets resultat efter
balanskravsjusteringar
-59,9 28,6 20,8
4,8
Sedan balanskravet infördes år 2000 är det endast
under 2003 som kommunen redovisat negativt
resultat och dessutom nu för år 2014. Under åren
2004-2006 löpte en åtgärdsplan för att anpassa
kommunens kostnader och i takt med att planen
genomfördes förbättrades kommunens resultat.
Efter att kommunens kostnadsanpassningar under
ett antal år har haft en lägre takt har från 2012 detta
arbete åter intensifierats med både demografiförändringar och besparingar. Under 2014 har genomförts anpassningar och besparingar till ett belopp
av 8,0 mnkr, vilket är en lägre nivå än tidigare. För
2013 var den motsvarande förändringen 14,1 mnkr.
Med tanke på de resultat kommunen redovisar har
det varit absolut nödvändiga åtgärder. Dessvärre
genomfördes under våren 2014 en andra budgetprocess för 2014 i samband med ombudgeteringen.
Denna innebar att kommunens budgeterade nettokostnader, nämndernas kostnader före pensionskostnader och avskrivningar, ökade med 17,6
mnkr.
Medel till
resultatutjämningsreserv
Årets balanskravsresultat
14,4
6,9
-59,9 14,2
13,9
4,8
Det finns inga negativa balanskravresultat från
tidigare år att reglera.
God ekonomisk hushållning
Hösten 2013 antog kommunfullmäktige riktlinjer
för de långsiktiga finansiella målen. Dessa riktlinjer är just långsiktiga och någon konkret plan för
hur de ska uppnås finns inte. Konkreta åtgärder för
att förbättra möjligheterna till ekonomisk kontroll
och bättre lönsamhet vidtas dock löpande. Kommunens styrmodell och den stora nedskrivningen
23
Årsredovisning 2014
Kommunens ekonomiska ställning
av fastighetsvärden i detta bokslut är goda exempel
på detta. De långsiktiga målen är följande:
-
-
Alla mått för kommunens ekonomi som redogörs
för i förvaltningsberättelsen ovan görs utan jämförelser med vår omvärld. För att kunna skapa sig en
uppfattning om hur kommunens ekonomiska ställning står sig i förhållande till andra kommuner
måste jämförelser göras. Jämförelserna måste dock
av naturliga skäl begränsas till historiska värden,
då inga jämförbara uppgifter har publicerats för
2014. Jämförelser görs med alla Sveriges kommuner, Kalmar läns kommuner och övergripande liknande kommuner.
Årets resultat ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag.
Kommunkoncernens långfristiga skulder
ska årligen minska med minst ett belopp på
2 procent av skatter och statsbidrag eller 2
procent av rörelseintäkterna.
Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen
ska i det kortare perspektivet öka till 0 procent och i ett längre perspektiv till att motsvara genomsnittet för Sveriges kommuner.
Årets resultat, kronor per invånare
För 2014 var de övergripande finansiella målen för
Hultsfreds kommun enligt budget:
-
Förvaltningsberättelse
Finansiell analys
2 500
2 000
1 500
Årets resultat ska överstiga 5,1 mnkr
o Utfall -59,9 mnkr
Långfristiga skulder ska högst uppgå till
173,8 mnkr
o Utfall 173,8 mnkr
Soliditeten ska som lägst vara 39,3 procent
o Utfall 29,6 procent
1 000
500
0
-500
2009
2010
2011
Hultsfreds kommun
Liknande
Av ovanstående mål för 2014 så uppnåddes endast
målet om långfristiga skulder. (Målet avsåg kommunens låneskuld vilken är på just 173,8 mnkr)
2012
2013
Kalmar län
Alla
Under åren 2010 och 2011 var kommunens resultat
i nivå med liknande kommuner för att 2012 och
2013 stå sig väl mot alla jämförbara grupper.
Vid en jämförelse med de långsiktiga målen så
hamnar kommunen ytterligare längre ifrån. Det
långsiktiga resultatmålet på 2 procent av skatter
och statsbidrag skulle innebära en resultatnivå på
14,7 mnkr. Det långsiktiga målet för minskning av
lånfristiga skulder skulle också inneburit en minskning av lånen med 14,7 mnkr.
Årets resultat i förhållande till skatter
och statsbidrag, procent
5,0
4,0
3,0
Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen minskar
från -30,5 till -36,0 procent och fjärmar sig således
målet noll.
2,0
1,0
0,0
-1,0
2009
2010
2011
2012
Hultsfreds kommun
Kalmar län
Liknande
Alla
2013
Ett av kommunens långsiktiga mål är att årets resultat minst ska uppgå till 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Det är endast under åren 2012
och 2013 som kommunen har uppnått detta och då
tack vare återbetalning av försäkringspremier från
AFA på drygt 14 mnkr per år. Den genomsnittliga
24
Årsredovisning 2014
Förvaltningsberättelse
Finansiell analys
svenska kommunen klarade detta alla år utom under 2011.
bindelse i förhållande till totalt kapital och dem
jämförelsen görs med.
Långfristiga skulder för kommunkoncernen i kronor per invånare
Kommunens ekonomi i framtiden
Hur kommunens ekonomi kommer att utvecklas i
det kortare eller längre perspektivet är beroende av
flera olika faktorer. Omvärldsfaktorer som utveckling av den globala och nationella ekonomin, förändringar av statsbidrags- och utjämningssystemen, riksdagsbeslut om förändrade åtaganden för
kommunerna etc. Förändringar av dessa faktorer
kan knappast påverkas av en enskild kommun utan
innebär krav på anpassningar och förändringar av
kommunernas verksamheter och ekonomi.
För Hultsfreds kommun finns ytterligare en faktor
som är svår att påverka och det är befolkningsutvecklingen. Det är också en av de viktigaste storheterna att bedöma i kommunens budgetarbete.
Möjligheten att göra detta inför de närmaste årens
utveckling har försvårats under de sista åren. Då
har antalet invandrare, som har fått permanent uppehållstillstånd utan att bli kommunplacerade,
ökat. Dessa ökningar har medfört att kommunens
invånarantal har ökat under åren 2012 och 2014 –
för 2012 med 35, för 2013 med 85 invånare och för
2014 med 103. Förändringen under 2014 fram till
den 1 november medför att skatteintäkter och
statsbidrag för 2015 ökar mer än budget. Mellan
den 1 november 2013 och 2014 ökade antalet invånare med 51 till 13 711. Denna ökning med 51 har
medfört att skatteintäkter och statsbidrag för 2015
har förbättrats med 2,6 mnkr medan förbättringen
mot budgeterat antagande för 2015 var 159 invånare och 8,2 mnkr.
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
2009
2010
Hultsfreds kommun
Liknande
2011
2012
Kalmar län
Alla
2013
Koncernens långfristiga skulder, i huvudsak banklån, i kronor per invånare är lägre än alla jämförbara grupper. Minst är skillnaden, 3 328 kronor per
invånare, till genomsnittet av liknande kommuner.
I absoluta tal betyder det att Hultsfreds kommun
har en låneskuld som är 45,4 mnkr lägre än en liknande kommun med lika många invånare.
Soliditet inklusive ansvarsförbindelsen,
procent
10,0
5,0
0,0
-5,0
-10,0
I kommunens planering för 2016-2018 har antagits
en årlig befolkningsminskning mellan den 1 november och den 1 november med 25, 149 och 125
invånare. Dessa förändringar är svårbedömda och
inte minst förändringen under 2015.
Invånarantalet den 1 november påverkar utjämningen av inkomster och kostnader och framförallt
inkomstutjämningen. Färre invånare betyder
mindre inkomster.
För Hultsfreds kommuns ekonomiska framtid, är
den viktigaste faktorn kommunens förmåga att
planera och genomföra förändringar av verksamheterna. Förändringar vars syfte är att anpassa
kostnaderna till ett minskande invånarantal. För
åren 2012 till 2014 visar genomförda och beslutade
besparingar och demografiska anpassningar att
viljan och förmågan att anpassa kostnaderna kan
vara mycket stor.
-15,0
-20,0
-25,0
-30,0
-35,0
2009
2010
2011
2012
2013
Hultsfreds kommun
Kalmar län
Liknande
Alla
Grafen visar att summan av kommunens egna kapital och den del av pensionsskulden som redovisas
utanför balansräkningen, den så kallade ansvarsförbindelsen, är negativ. Det går att konstatera att
Hultsfreds kommuns soliditet mätt på detta sätt är
betydligt lägre än alla jämförbara grupper. Skälet
är både mindre eget kapital och större ansvarsför-
25
Årsredovisning 2014
Detta har tidigare medfört att kommunens nettokostnader har ökat långsammare än kommunens
intäkter. Under 2014 har dock den ökade budgeten
medfört att denna positiva utveckling har brutits
och nettokostnaderna åter ökar snabbare än intäkterna. Detta kan konstateras här i förvaltningsberättelsen under rubrikerna ”Kostnadsutveckling i relation till skatter och statsbidrag” och ”Förändring
av intäkter och kostnader”. I den i december antagna budgeten för 2015 ökar skatter och statsbidrag marginellt mer än nettokostnaderna.
För att närma sig kommunens långsiktiga mål är
det därför inför framtiden viktigt att inte låta nettokostnaderna öka för snabbt. Det närmaste året och
åren är en av kommunens viktigaste uppgifter att ta
sig an socialnämndens och HKIAB:s underskott.
Åtgärder för socialnämndens underskott har inletts.
För att förbättra HKIAB:s resultat och därmed
minska behovet av ägartillskott från kommunen har
under år 2014 ett stort steg tagits. Nedskrivningarna om 76 mnkr väntas förbättra utfallet för bolaget
med cirka 3 mnkr årligen.
26
Förvaltningsberättelse
Finansiell analys
Resultaträkning och
Kassaflödesanalys, mnkr
Årsredovisning 2014
Resultaträkning
Kommunen
2014
Koncernen
2014
Kommunen
2013
Koncernen
2013
187,5
-962,4
-24,2
296,1
-1040,1
-44,7
174,3
-837,0
-23,7
276,5
-907,7
-42,6
-799,1
-788,7
-686,4
-673,8
497,8
235,0
0,5
10,8
-4,9
493,3
216,3
0,8
9,0
-5,5
-59,9
497,8
235,0
0,8
10,8
-13,3
-0,5
-58,1
27,5
493,3
216,3
1,1
9,0
-15,7
-0,6
29,6
24,9
26,7
15,1
15,1
Kommunen
2014
Koncernen
2014
Kommunen
2013
Koncernen
2013
Not 8
-59,9
26,5
-58,1
128,3
27,5
23,7
29,6
42,3
Not 8
3,2
3,0
-4,7
-3,6
-30,2
73,2
46,5
68,3
Ökning(-) minskning(+) varulager
Ökning(-) minskning(+) korta fordringar
Ökning(+) minskning(-) korta skulder
0,0
0,6
87,6
0,0
-12,1
17,5
0,0
-26,6
15,7
0,0
-25,1
13,0
Medel från den löpande verksamheten
58,0
78,6
35,6
56,2
Investeringsverksamheten
Inköp av immateriella anläggningstillgångar
Inköp av materiella anläggningstillgångar
Finansiell leasing maskiner och inventarier
Avyttring av materiella anläggningstillgångar
Avyttring av finansiella anläggningstillgångar
Investering i finansiella anläggningstillgångar
0,0
-28,8
0,0
0,1
0,1
0,0
0,0
-49,8
0,0
1,2
-0,3
0,0
0,0
-25,8
0,0
2,2
-0,5
0,0
0,0
-57,8
0,0
2,2
-0,5
0,0
Medel från investeringsverksamheten
-28,6
-48,9
-24,1
-56,1
Finansieringsverksamheten
Ökning av långfristiga fordringar
Återbetald utlåning
Upptagna lån
Långfristiga skulder/statliga investeringsbidrag
Justering för ändrat ägande i bolag
Minskning av långfristiga fordringar
-0,3
0,0
0,0
-0,1
0,0
0,0
-0,7
-0,3
-2,7
0,0
0,0
-0,1
0,0
0,0
-3,0
-0,1
-1,2
-3,1
13,1
-0,1
0,0
0,1
Medel från finansieringsverksamheten
-0,4
-3,8
-3,1
8,8
Årets kassaflöde
29,0
25,9
8,4
8,9
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
50,7
79,7
73,1
99,0
42,3
50,7
64,2
73,1
Rörelsekapitalets förändring
-59,3
20,5
19,2
21,0
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Not 1
Not 2
Verksamhetens nettokostnad
exkl interna poster m m
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
Finansiella intäkter (exkl interna)
Värdeminskn/värdeökn pensionsmedel
Finansiella kostnader
Skatt
Årets resultat
Not 3
Not 4
Not 5
Not 5
Not 6
Not 7
Årets resultat efter jämförelsestörande poster
Kassaflödesanalys
Den löpande verksamheten
Årets resultat
Justering för av- och nedskrivningar
Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapitalet
27
Årsredovisning 2014
Tillgångar
Balansräkning, mnkr
Kommunen Koncernen
Kommunen Koncernen
2014
2014
2013
2013
0,0
0,0
0,0
0,0
375,1
19,9
20,4
710,2
43,6
22,0
372,0
20,8
20,2
788,7
46,2
20,4
415,4
775,8
413,0
855,3
0,4
51,5
110,5
79,7
1,7
64,4
110,5
98,9
0,4
62,8
99,7
50,7
1,6
69,7
99,7
73,1
Summa omsättningstillgångar
242,1
274,3
213,6
244,1
Summa tillgångar
657,5
1 050,1
626,6
1 099,4
194,8
-59,9
21,1
278,9
-58,1
254,7
27,5
21,1
337,8
29,6
18,2
35,0
22,8
35,0
3,9
15,0
35,0
20,0
35,0
3,5
53,2
61,7
50,0
58,5
174,1
1,3
234,1
518,4
1,3
189,8
174,1
1,4
146,4
521,0
1,6
180,5
Summa skulder
409,5
709,5
321,9
703,1
Summa eget kapital, avsättningar
och skulder
657,5
1050,1
626,6
1099,4
347,2
84,2
0,8
347,2
84,2
0,8
358,9
87,1
0,8
358,9
87,1
0,8
Not 19
352,5
9,4
356,5
9,4
Not 20
Not 20
5,0
35,1
5,0
2,8
5,0
13,5
5,0
2,8
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekn anläggn
Maskiner och inventarier
Finansiella anläggningstillgångar
Not 9
Not 10
Not 11
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Förråd
Kortfristiga fordringar
Placering pensionsmedel
Kassa och bank
Not 12
Not 13
Not 14
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital
varav årets resultat
varav resultatutjämningsreserv
varav avsättning för skatt/deponi
Not 15
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande
förpliktelser
Avsättning för deponi
Övriga avsättningar
Not 16
Summa avsättningar
Skulder
Långfristiga skulder
Långfristiga skulder/statliga investeringsbidrag
Kortfristiga skulder
Not 17
Not 17
Not 18
Panter och ansvarsförbindelser
Panter och därmed jämförliga säkerheter
Ansvarsförbindelser
Pensionsförbindelser som inte tagits
upp bland skulder eller avsättningar
Löneskatt
Privata medel
Borgen och övriga ansvarsförbindelser
Operationell leasing inventarier m m
Hyra av lokaler och bostäder
28
Årsredovisning 2014
Not 1 Verksamhetens intäkter
Försäljningsmedel
Taxor och avgifter
Hyror och arrenden
Bidrag m m
Försäljning av verksamheter och entreprenader
Reavinst vid avyttring av tillgångar
Summa
Kommun
2014
11,9
32,9
31,9
47,8
62,9
0,1
187,5
Koncern
2014
14,8
59,4
112,4
49,1
60,3
0,1
296,1
Kommun
2013
15,7
29,6
32,8
45,2
48,9
2,1
174,3
Koncern
2013
21,8
59,0
109,4
45,5
38,7
2,1
276,5
0,2
7,6
0,2
7,6
0,1
9,2
0,1
9,2
Kommun
2014
49,1
511,3
75,3
326,7
0,0
962,4
Koncern
2014
51,7
552,3
99,7
4,5
326,5
0,0
1034,7
Kommun
2013
45,6
472,6
116,9
29,4
172,5
0,0
837,0
Koncern
2013
50,1
512,7
91,4
32,8
220,7
0,0
907,7
0,1
9,2
0,1
9,2
0,1
9,2
0,1
9,2
Kommun
2014
499,2
Koncern
2014
499,2
Kommun
2013
496,3
Koncern
2013
496,3
-1,5
-1,5
0,3
0,3
0,1
497,8
0,1
497,8
-3,3
493,3
-3,3
493,3
Varav:
Svartsjöprojektet
Projekt m m
Verksamhetens intäkter är justerade med kommuninterna resp koncerninterna poster.
Not 2 Verksamhetens kostnader
Pensioner inkl löneskatt
Personalkostnader
Material, inventarier och övrigt
Bidrag och transfereringar
Tjänster inkl köp av verksamheter
Reaförlust vid avyttring av tillgångar
Summa
Varav:
Svartsjöprojektet
Projekt m m
Jämförelsestörande poster:
Aktieägartillskott HKIAB
Verksamhetens kostnader är justerade med kommuninterna resp koncerninterna poster.
Not 3 Skatteintäkter
Preliminär kommunalskatt
Definintiv slutavräkning 2013
Prognos enligt SKL i bokslut 2013: -244 kr/invånare
Slutavräknig: -353,09 kr/invånare
Mellanskillnad att korrigera 2013: 109,9 kr * 13 514 inv
Preliminär slutavräkning 2013
SKL:s prognos: 7,0 kr * 13 660 invånare
Summa skatteintäkter
Noter, mnkr
Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos enligt rekommendation
RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos, den 14 februari, som avviker från
tidigare prognos med -0,5 mnkr.
Not 4 Generella statsbidrag och utjämning
Kostnadsutjämning LSS
Inkomstutjämning/utjämning skatteunderlag
Kostnadsutjämning riket
Kostnadsutjämning länet
Regleringsbidrag/avgift
Fastighetsavgift
Summa generella statsbidrag och utjämning
Kommun
2014
34,5
165,0
9,4
Koncern
2014
34,5
165,0
9,4
Kommun
2013
37,3
151,9
-0,4
Koncern
2013
37,3
151,9
-0,4
3,2
21,8
233,9
3,2
21,8
233,9
6,2
21,3
216,3
6,2
21,3
216,3
29
Årsredovisning 2014
Not 5 Finansiella intäkter
Räntor på likvida medel m m
Värdeökning pensionsmedel
Summa
Värdeminskning pensionsmedel
Not 6 Finansiella kostnader
Låneräntor m m
Uppräkning pensionsskuld
Summa
Not 7 Skatt
Kommun
2014
0,4
11,0
11,4
Koncern
2014
0,8
10,8
11,6
Kommun
2013
0,8
9,0
9,8
Koncern
2013
1,1
9,0
10,1
Kommun
2014
4,9
0,2
5,1
Koncern
2014
13,2
0,2
13,4
Kommun
2013
5,2
0,3
5,5
Koncern
2013
15,6
0,3
15,9
Kommun
2014
Kommun
2013
0,0
Koncern
2014
-0,5
-0,5
0,0
Koncern
2013
-0,6
-0,6
Kommun
2014
24,2
2,3
26,5
Koncern
2014
43,5
84,9
128,4
Kommun
2013
23,7
0,0
23,7
Koncern
2013
42,2
-0,2
42,0
3,3
0,0
0,0
3,3
2,8
0,0
0,2
3,0
-4,7
0,0
0,0
-4,7
-3,8
0,0
1,7
-2,1
29,8
131,4
19,0
39,9
Kommun
2014
44,4
Koncern
2014
56,1
Kommun
2013
43,5
Koncern
2013
55,4
234,2
54,5
2,5
39,4
375,0
234,2
54,5
326,1
39,4
710,3
232,2
53,0
2,7
40,5
372,0
232,2
53,0
407,5
40,5
788,6
786,5
25,7
0,0
-0,1
-414,6
-20,3
-2,2
375,0
1 532,6
44,9
-1,1
-0,1
-745,6
-33,9
-86,5
710,3
765,3
23,4
-2,1
-0,1
-395,0
-19,5
0,0
372,0
1 467,6
68,0
-2,1
-0,1
-680,5
-34,6
-29,6
788,6
Kommun
2014
71,6
3,0
Kommun
2013
69,2
2,4
-50,8
-3,9
Koncern
2014
121,2
4,6
-0,3
-74,3
-7,6
19,9
43,6
20,8
Koncern
2013
116,7
5,5
-0,5
-68,1
-7,9
0,5
46,2
Uppskjuten skatt/skattekostnad
Summa
Not 8 Just för ej likviditetspåverkande poster
Just för avskrivningar
Just för nedskrivning/återföring
Summa just för av- och nedskrivningar
Ökning/minskn pensionsskuld
Ökning/minskn övr avsättningar
Övriga ej likviditetspåverkande poster
Summa just för övriga ej likviditetspåverk poster
Summa
Not 9 Mark, byggnader och tekn anläggningar
Mark
Verksamhetsfastigheter:
Skattefinansierade
Avgiftsfinansierade
Näringsverksamheter
Gator, vägar, parker m fl
Summa
Ackumulerade anskaffningsvärden
Årets nyanskaffningar
Årets försäljning
Årets bidrag
Ackumulerade avskrivningar
Årets avskrivningar enl plan
Årets nedskrivningar/återförda avskrivningar
Summa
Not 10 Maskiner och inventarier
Ackumulerade anskaffningsvärden
Nyanskaffningar
Årets försäljningar/utrangering
Ackumulerade avskrivningar
Årets avskrivningar enl plan
Årets upp/nedskrivningar
Summa
Noter, mnkr
30
-46,6
-4,2
Årsredovisning 2014
Not 11 Finansiella anläggningstillgångar
Noter, mnkr
Kommun
2014
Koncern
2014
Kommun
2013
Koncern
2013
Aktier och andelar:
Koncernföretag
Övriga
Obligationer och andra värdepapper
Långfristiga fordringar
Koncernföretag
Övriga
Summa
4,1
4,9
0,0
5,9
4,1
4,9
0,0
5,6
4,9
6,3
20,2
0
16,0
21,9
4,9
6,3
20,2
0
14,8
20,4
Avgår: Kommande års amorteringar
Summa
20,2
21,9
20,2
20,4
Interimsfordringar
Fakturafordringar
Övrigt
Summa
Kommun
2014
14,3
5,0
32,2
51,5
Koncern
2014
16,4
19,0
27,8
63,2
Kommun
2013
56,4
3,4
3,0
62,8
Koncern
2013
60,7
4,8
4,1
69,6
Not 13 Placering av pensionsmedel
andel av samförvaltning
Aktier 1)
Obligationer 2)
Banktillgodohavande
Summa bokfört värde
Kommun
2014
55,7
49,0
5,8
110,5
Koncern
2014
55,7
49,0
5,8
110,5
Kommun
2013
50,7
46,9
2,1
99,7
Koncern
2013
50,7
46,9
2,1
99,7
Marknadsvärde
128,1
128,1
114,9
Pensionsmedlen är klassificerade som omsättningstillgång och värderade enl lägsta värdets princip.
1) Marknadsvärdet är 72,4 mnkr, varav orealiserade vinster är 16,7 mnkr.
2) Varav upplupen kupongränta 0,4 mnkr. Marknadsvärdet exlusive upplupen ränta är 49,6 mnkr.
114,9
Alla aktier, andelar och obligationer är värderade till anskaffningsvärdet.
Not 12 Kortfristiga fordringar
Not 14 Kassa och bank
Transaktionskonto, Swedbank
Plusgiro
Övriga
Summa
Not 15 Eget kapital
Kommun
2014
79,8
Koncern
2014
98,9
Kommun
2013
50,7
Koncern
2013
73,1
79,8
98,9
50,7
73,1
Kommun
2014
254,7
-59,9
21,1
Koncern
2014
337,0
-58,1
21,1
Kommun
2013
227,2
27,5
21,1
Koncern
2013
308,2
29,6
21,1
194,8
278,9
254,7
337,8
Ingående eget kapital
Årets resultat
Varav: Resultatutjämningsreserv
Direktbokn mot eget kapital, skatt / deponi Kejsarkullen
Summa
Avsättning till RUR
2012
2013
Summa
Beslut om resultatutjämningsreserven 2012 togs i november 2013
31
6,9
14,3
21,2
6,9
14,3
21,2
Årsredovisning 2014
Not 16 Avsättningar
Noter, mnkr
Kommun
2014
Koncern
2014
Kommun
2013
Koncern
2013
1,4
2,2
0,9
8,6
1,5
14,7
3,6
18,3
1,4
6,7
0,9
8,6
1,5
19,2
3,6
22,8
1,5
2,3
0,0
6,9
1,4
12,1
2,9
15,0
1,5
6,5
0,0
7,7
1,4
17,1
2,9
20,0
Avsättningar för pensioner m m
Ålderspension enligt överenskommelse
Förmånsbestämd/kompl pension
Visstidspension
Ålderspension
Pension till efterlevande
Summa pensioner
Löneskatt
Summa avsatt till pensioner
Det finns inga visstidsförordnanden
Observera att i analyserna nedan är de för 2013 exklusive löneskatt medan 2014 är inklusive löneskatt.
Under 2014 har kommunens avsättning ökat med 2,6 mnkr till 14,7 mnkr exlusive löneskatt och inklusive löneskatt med
3,3 mnkr. Förändringen beror helt på att för första gången görs avsättning för förtroendevaldas pensioner.
Avsättningen för detta är 3,0 mnkr exklusive löneskatt. För övrigt minskar alltså avsättningen något.
Analys förändring av avsättning av pensioner
Lösen av avsättning
Ränte- basbeloppsuppräkning
Utbetalningar
Nyintjänad pensionsrätt
Förändring löneskatt
Nytt ränteantagande RIPS 2013/2011
Övrig förändring
Summa förändring avsättning av pensioner
0,0
-0,2
-0,9
3,4
0,6
0,0
0,4
3,3
-5,7
0,3
0,0
0,0
0,0
1,1
0,4
-3,8
Under 2014 har ansvarsförbindelsen minskat med 11,6 mnkr till 347,2 mnkr exklusive löneskatt och inklusive löneskatt
med 14,5 mnkr till 431,5 mnkr
Analys förändring av ansvarsförbindelsen
Ränteuppräkning
Utbetalningar
Nyintjänad pensionsrätt
Förändring löneskatt
Övrig förändring
Nytt ränteantagande RIPS 2013/2011
Summa förändring av ansvarsförbindelsen
-3,1
-15,0
5,0
-2,8
1,4
0,0
-14,5
0,0
0,0
0,0
0,0
-4,4
26,9
22,5
Enligt den kommunala redovisningslagen ska endast pensionsåtaganden intjänade efter 1998-01-01 redovisas som
skuld i balansräkningen. Merparten av årliga pensionskostnader, individuella pensionsavgifter, utbetalas året efter
intjänandeåret. Denna ingår ej i bokförd pensionsskuld utan bland kortfristiga skulder.
Avsättning för deponi
Avsättning för sluttäckning av Kejsarkullens deponi
Summa
35,0
35,0
35,0
35,0
35,0
35,0
Avsättning för deponi är styrd av "Förordning om deponering av avfall", där Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet
kkr
2014 2015 2016 2017 2018
Avsättning 2011
10
10
9
6
Förändring
-10
-10
-9
-6
10
Planerat nyttjande
0
Beräknat belopp från 2012 anses fortfarande gällande för täckningen.
32
0
0
0
10
35,0
35,0
Årsredovisning 2014
Not 17 Långfristiga skulder
Lån i kreditinstitut
Långfristiga skulder/statliga investeringsbidrag
Summa
Kommun
2014
173,8
1,6
175,4
Noter, mnkr
Koncern
2014
518,1
1,6
519,7
Kommun
2013
173,8
1,6
175,4
Koncern
2013
521,0
1,6
522,6
Den genomsnittliga räntan under 2014 för kommunens lån var 2,642 %. Den genomsnittliga räntebindningstiden till
nästa förfall var 1 år och 6 månader. Lån med löpande förfall inom tre månader var 8,6 %, med förfall om 1 till 2 år 5,8 %,
med förfall om 2 till 3 år 11,5 %, med förfall om 3 till 4 år 11,5 % och med förfall om 4-5 år 11,8 % av låneskuldens värde
Den genomsnittliga kredittiden för alla lån var 2 år och 1 månad. I kommunens finanspolicy framgår att räntebindningstiden ska eftersträvas vara minst 1 år och högst 3 år, att lånen ska spridas på olika räntebindningsperioder, att eftersträva att binda lånen till fast ränta och att ha högst 10 års räntebindningstid. Endast lån i svenska kronor får upptas
medan efterställda inte lån får upptas. Lån får upptas endast av ett begränsat antal banker och finansinstitut med
högsta/hög rating och av bolag inom kommunkoncernen. Placeringar får göras under förutsättning att mycket lågt
risktagande tillgodoses. För placeringar för långsiktiga ändamål finns särskila regler för pensionsmedel.
Not 18 Kortfristiga skulder
Interimsskulder
Semester- och övertidsskuld
Leverantörsskulder
Övrigt
Pensionavgifter individuell del PFA98
löneskatt på individuell del
Summa
Not 19 Borgen och övriga ansvarsförbindelser
Kommun
2014
136,6
36,0
25,9
13,7
17,6
4,3
234,1
Koncern
2014
71,4
39,1
49,5
8,2
17,2
4,3
189,7
Kommun
2013
61,6
34,4
22,4
7,7
16,4
3,9
146,4
Koncern
2013
80,3
37,5
33,0
8,2
17,2
4,3
180,5
Kommun
2014
Koncern
2014
Kommun
2013
Koncern
2013
Kommunala bolag:
Hultsfreds Bostäder AB
170,4
173,1
Hultsfreds Kommunala Industri AB
155,5
155,7
Rock City i Hultsfred AB
18,5
18,5
Förlustansvar egna hem
0,3
0,3
0,4
0,4
Övriga
7,8
8,0
8,8
9,0
Summa
352,5
8,3
356,5
9,4
Summa
352,5
13,1
356,5
13,1
Hultsfreds kommun har i juli 1997 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s
samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i
Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk
förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt
ianspråktagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till
storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till
storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.
Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Hultsfreds kommuns ansvar enligt ovan nämnd bogrensför-bindelse,
kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Komminvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 476 978 kronor och
totala tillgångar till 290 729 650 160 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 715 758 697
kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 696 172 382 kronor.
Not 20 Operationell leasing och hyra
Kommun
2014
Nuvärdesberäknade leasingavgifter/hyror fördelade på förfallotidpunkter:
Leasing
Leasingavgift som förfaller inom 1 år
2,1
Leasingavgift som förfaller inom 1 år - 5 år
2,1
Leasingavgifte som förfaller om mer än 5 år
0,0
Total leasing
4,2
Hyra
Hyresavgift som förfaller inom 1 år
5,7
Hyresavgift somförfaller inom 1 år - 5 år
5,7
Hyresavgift som förfaller om mer än 5 år
1,1
Total hyra
12,5
33
Koncern
2014
Kommun
2013
Koncern
2013
2,1
2,1
0,0
4,2
1,1
1,4
0,0
2,5
1,1
1,4
0,0
2,5
5,0
0,4
0,6
6,0
1,5
4,3
2,0
7,8
0,8
1,4
0,0
2,2
Årsredovisning 2014
Driftredovisning exklusive avskrivningar (mnkr)
Redovisning 2014
Kostnad
Intäkt
Netto
Nämnd/styrelse
Förvaltningsberättelse
Drift- och investeringsredovisning
Avvikelse mot 2014
års budget
Kostnad
Intäkt
Netto
Redovisning
2013
Netto
KS - Kommungemensamt *)
KS - Verksamhetsgemensamt
KS - Kost/städverksamhet
KS - Administrativa kontor
KS - Kultur- och Fritid
KS - Räddningstjänst
KS - ÖSK
39,6
16,1
43,5
28,5
44,2
17,2
26,1
5,5
3,8
12,1
6,5
12,4
2,7
0,1
34,1
12,3
31,4
22,0
31,8
14,5
26,0
1,8
-0,1
1,1
-1,0
-2,2
-1,3
8,7
1,7
1,2
0,5
0,8
3,3
0,8
0,1
3,5
1,1
1,6
-0,2
1,1
-0,5
8,8
37,7
7,4
31,4
18,7
24,7
15,0
36,9
Summa KS
Barn- och utbildningsnämnd
Miljö- och byggnadsnämnd
Socialnämnd
215,2
280,5
19,6
375,9
43,1
50,8
13,0
78,4
172,1
229,7
6,6
297,5
7,0
-18,8
4,0
-38,3
8,4
19,1
-3,5
33,2
15,4
0,3
0,5
-5,1
171,8
227,1
7,0
287,9
Summa nämnder
Pensioner, elimineringar, ofördelade
besparinger och oförutsett
891,2
13,1
185,3
29,1
705,9
-16,0
-46,1
2,2
57,2
0,0
11,1
2,2
693,8
-31,1
Varav: Jämförelsestörande poster
1,7
Summa
904,3
214,4
689,9
-43,9
57,2
13,3
662,7
*) Exkl jämförelsestörande poster, inkl ägartillskott i HKIAB
2014
Andel av bruttokostnaderna
Andel av nettokostnaderna
Verks gemensamt
Verks gemensamt
Räddning
Räddning
Miljö o Byggn
Miljö o Byggn
ÖSK
ÖSK
Adm kontor
Adm kontor
Kommungemensamt
Kommungemensamt
Kost/städ
Kost/städ
Kultur o fritid
Kultur o fritid
Barn- o utbildn
Barn- o utbildn
Socialnämnd
Socialnämnd
0
10
20
30
40
50
0
34
10
20
30
40
50
Årsredovisning 2014
Investeringsredovisning (mnkr)
Budget
2014
Nämnd/styrelse
Netto
Redovisning 2014
Bokslut Bokslut
Utgift Inkomst
Netto
2013
2012
KS - Kommunövergripande verks
KS - Kultur- och Fritid
KS - Räddningstjänst
ÖSK Hultsfred
Barn- och utbildningsnämnd
Socialnämnd
2,0
0,5
1,3
39,7
1,2
0,1
0,4
26,5
1,1
0,5
Summa
44,6
Budget
2014
28,8
2,8
8,2
0,5
4,3
Nettoinvesteringar:
Byggnader
Tomter, markområden
Markanläggningar
Arbetsmaskiner m m
Inventarier
0,1
1,1
0,1
0,4
26,5
0,0
0,5
2,0
0,0
0,3
21,1
0,0
0,1
0,9
0,2
2,6
34,0
0,1
0,1
28,7
0,1
28,6
23,5
37,9
Bokslut
2014
18,3
0,3
7,1
Bokslut
2013
12,8
-0,3
8,7
Bokslut
2012
4
13,8
14,7
3,0
2,4
3,8
Bokslut
2011
18,7
-1,3
8,1
-1,1
-0,5
Bokslut
2010
13,3
0,2
7,4
0,0
5,0
Nettoinvesteringar 2010 - 2014, budget och utfall, mnkr.
60
Budget
50
Utfall
40
30
20
10
0
2010
2011
2012
2013
2014
Större investeringar 2014, mnkr
Äldreboende Ekliden
Åtgärdsprogram VA
Målilla avloppsverk slamavvattning
Energieffektivisering gatubelysning
Hagadal nytt golv
Knektagården
Förvaltningsberättelse
Drift- och investeringsredovisning
14,9
2,7
2,2
1,5
0,8
0,5
35
Årsredovisning 2014
Redovisningsprinciper
Redovisningen har skett enligt god kommunal redovisningssed - i överensstämmelse med den Kommunala
redovisningslagen och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning
Anläggningstillgångar upptas till anskaffningskostnaden. Investeringsbidrag, anslutningsavgifter,
och gatukostnadsersättningar tas från och med
2010 upp som en förutbetald intäkt och redovisas
bland långfristiga skulder och periodiseras över
anläggningens nyttjandeperiod. I anskaffningsvärdet ingår inga lånekostnader. Endast
anskaffningar till ett värde överstigande ett
prisbasbelopp aktiveras. Vid aktivering hanteras
räntor enligt huvudmetoden vilket innebär att de
kostnadsförs.
under året. Tillgångarna visar hur kommunen har
använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) resp. hur kapitalet har anskaffats
(lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital).
Anläggningskapital är bundet eget kapital i anläggningar. Är skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder.
Eget kapital. Kommunens totala kapital består av
anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar
m m) samt rörelsekapital (fritt kapital för framtida
drift- och investeringsändamål).
Checkräkningskrediter redovisas som kortfristig
skuld.
Deponi har upphört och kommunen ställs inför
krav om en slutgiltig täckning. Direkt mot eget
kapital har avsättning gjorts motsvarande 35 mnkr.
Anläggningstillgångar är fast och lös egendom
avsedda att stadigvarande innehas.
Hyresåtaganden. Betraktas som en typ av operationell leasing och tas upp som en ansvarsförbindelse. (Se mer under avsnittet ”leasingavtal
maskiner och inventarier”.)
Avskrivningar är planmässig värdenedsättning av
anläggningstillgångar och avser även erforderliga
nedskrivningar då bokfört värde väsentligt understiger verkligt värde och man kan anta att värdenedgången är bestående.
Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa
förekommer i not till respektive post i resultaträkningen och/eller i kassaflödesrapporten.
Avskrivningar beräknas som regel på tillgångarnas
ursprungliga anskaffningsvärde och sker efter plan
med följande huvudsakliga avskrivningstider:
3 år - datautrustning. För kommunen kostnadsförs
persondatorer direkt.
5 och 10 år – maskiner, inventarier och bilar med
vissa undantag.
33 år – industrifastigheter, skolor, gymnastiklokaler, gator och vägar, vattenverk och vattenledningar
50 år – bostads-, affärs- och förvaltningsfastigheter
För kommunen kostnadsförs direkt, utöver persondatorer ovan, alla anskaffningar till ett värde lägre
än ett basbelopp. Kommunens bolag kan av skattemässiga skäl inte ha en sådan begränsning. Detta
betyder att det bokförda värdet på likadana tillgångar med samma anskaffningsvärde och ålder i
kommunen och bolagen kan vara olika. Den resultatmässiga effekten, på grund av sådana eventuella
skillnader, på den sammanställda redovisningen får
dock anses vara ringa.
Kapitalkostnader beräknas efter nominell metod.
Avskrivningarna ingår tillsammans med intern
ränta i de totala kapitalkostnaderna.
Kassaflödesanalys är en översiktlig sammanfattning av hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet m.m. har bidragit till förändring av likvida
medel.
Kommunalskatten har periodiserats till det år då
den beskattningsbara inkomsten intjänas av den
skattskyldige efter rekommendation av Rådet för
kommunal redovisning. För 2014 innebär detta att
slutavräkning för 2013 och preliminär slutavräkning av 2014 års preliminära skatteintäkter har
bokförts.
Komponentavskrivningar
Kommunen har börjat med komponentavskrivning
under 2014. För investeringar före 2014 har
investeringsobjekt över 5 mnkr fördelats på olika
komponenter. Arbetet med fördelning kommer att
göras på fler investeringsobjekt. Fördelningen är
gjord på det bokförda värdet.
Balanslikviditet
Omsättningstillgångar/Kortfristiga skulder.
Balansräkning är en översiktlig sammanfattning
av tillgångar, skulder och eget kapital. Den visar
den ekonomiska ställningen och hur den förändrats
36
Årsredovisning 2014
Ord- och begreppsförklaringar
Kortfristiga skulder omfattar kortfristiga lån,
skulder, och checkräkningskrediter hänförliga till
den löpande verksamheten.
Periodisering är en fördelning av kostnader och
intäkter på de redovisningsperioder till vilka de
hör.
Kostnadsräntor som avser redovisningsåret har
skuldbokförts.
Personalomkostnadspålägg har interndebiterats
förvaltningarna med följande procentsatser:
- anställda med kommunal
kompletteringspension
38,46
- förtroendevalda och
uppdragstagare
31,42
Leasingavtal maskiner och inventarier. Enligt
RR 6:99 skall hänsyn tas till aktuella leasingavtal
vid upprättande av bokslut. Indelas i finansiell leasing, vilken redovisas som tillgång/skuld i balansräkningen, samt operationell leasing vilken tas upp
som ansvarsförbindelse.
Placerade pensionsmedel är klassificerade som
omsättningstillgång vilka därmed värderas enligt
lägsta värdets princip.
Leverantörsfakturor inkomna efter årsskiftet,
som tillhör redovisningsåret har skuldbokförts.
Semesterersättningar och övertidsersättningar
har för de delar som avser redovisningsåret, men
utbetalas senare, skuldbokförts.
Likviditet betyder betalningsberedskap på kort
sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid).
Resultaträkning är en översiktlig sammanställning av årets driftverksamhet och hur den påverkat
eget kapital. Den visar hur förändringen av det
egna kapitalet under året har uppkommit. Det egna
kapitalets förändring kan även utläsas av balansräkningen.
Långfristiga skulder omfattar skulder överstigande 1 år.
Mark, som avser Strandlyckan har bokförts som
omsättningstillgång. I bokslutet redovisas det
under lager och i bokslutet uppgår det till 350 kkr.
Övrig mark redovisas som anläggningstillgång.
Rörelsekapital är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder.
Nettoinvesteringar. Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag m.m.
Soliditet är andelen eget kapital av de totala tillgångarna.
Nettokostnader. Driftkostnader efter avdrag för
driftbidrag, avgifter och ersättningar.
Nyckeltal mäter förhållandet mellan två storheter,
t.ex. likvida medel i % av kortfristiga skulder
(likviditet).
Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med
löneredovisningen. Skulden för december har
periodiserats.
Omsättningstillgångar. Lös egendom som inte är
anläggningstillgång.
Statsbidrag som tillhör årets verksamhet har
periodiserats.
Obeskattade reserver. Fr.o.m. 2006 redovisar
kommunen 22 procent av de obeskattade reserverna i bolagen som en avsättning för latent skatt i
den sammanställda redovisningen.
Tillägg och avdrag på lön som avser redovisningsåret, men utbetalas senare har skuldbokförts.
Utställda fakturor efter årsskiftet, som tillhör redovisningsåret har fordringsförts.
Pensionsskulder
Beräkning av skulder görs enligt Rips07. När det
gäller aktualiseringsgraden använder kommunens
pensionsadministratör Skandia i stället begreppet
utredningsgrad. Utredningsgraden i kommunens
pensionsskulder, ansvarsförbindelsen och
avsättningen var 96 %.
37
Årsredovisning 2014
Verksamhetsberättelse
Kommunkansliet
Ekonomisk analys
Året i korthet
Verksamhetsidé
Kommunkansliet spelar en huvudroll i projekt
kring införandet av nytt ärendehanteringssystem
samt digitaliseringen av utskicken till politikerna.
Kommunkansliet har följande centrala, huvudsakliga funktioner:
Sekreterarskap och ärendeberedning för kommunfullmäktige, fullmäktiges valberedning, valnämnden, kommunstyrelsen och dess utskott samt tillfälliga beredningar. Ansvarar för kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens verksamhetsplanering,
dokumenthantering, ärendeberedning, kommunens
centrala arkiv inklusive föreningsarkiv, PULadministration, borgerliga vigslar samt yttranden
och utredningar. Administration och genomförande
av allmänna val.
Utöver ordinarie verksamhet kommer 2015 att
innehålla fortsättningen på några stora projekt som
initierades under 2014. Bland annat ska digitaliserad nämndadministration genomföras fullt ut. En
översyn av reglementen och delegationsordningar
kommer att ske. Fortsatt samtal om E-arkiv. Säkerhetssamordnaren förmodas flytta över till
Räddningstjänstens organisation. Kansliet stödjer
kommunchefen och koncernledningen. Denna
grupp kommer att jobba mycket med digitalisering
av kommunal service. Kansliet planerar årliga
informationsdagar till kommunfullmäktige om
förändringar i väsentliga lagar. Vi kommer att
återgå till att ha Kommunstyrelsens arbetsutskott
nästan varje vecka. Förbereder utbildningsinsatser
för de nya politiker som blir valda. Kommunfullmäktige tillträder redan 15 oktober 2014.
Kommunkansliets verksamhet har i stort en ekonomi i balans. Under året har justeringar gjorts
avseende budgeten för kommunjurist och säkerhetssamordnare. Kostnaderna för de inköpta tjänsterna överförmyndarverksamhet, konsumentvägledning och inköpscentral håller budgeten. Överförmyndarverksamhetens kostnader för arvoden
ligger dock fortsatt något högt.
Arbetet med att utveckla resultatstyrningen av
kansliet fortsatte.
Val till Kommun, Riksdag, Landstinget samt
Europaparlamentet genomfördes under året. Nya
kommunfullmäktige med flera helt nya politiker
tillträdde under oktober.
Kommunkansliet är serviceorganisation till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige samt tillhandahåller service och sakkunskap till kommunens förtroendemän, övriga förvaltningar och
allmänheten. Kansliet skall arbeta i nära samverkan med kommunens övriga förvaltningskontor
och de kommunägda bolagen.
Framtid
Samordnar kommunens arbete med säkerhet och
förebyggande av effekter av extraordinära händelser. Administrerar kommunala identitetskort/passerkort och samordnar mobiltelefonanvändningen m.m.
Följande verksamheter tillhör kommunkansliets
ansvarsområde men tjänsterna köps av andra
kommuner
 Juridisk rådgivning till kommunens styrelse,
nämnder och förvaltningar.
 Konsumentvägledning med i första hand rådgivning om rättigheter och skyldigheter som
kommuninvånarna har som konsumenter.
 Service till och lagstadgad tillsyn över de gode
män, förvaltare och förmyndare som finns i
kommunen.
Verksamhetsfakta
Antal ärenden behandlade i kommunstyrelsens
arbetsutskott, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige tillsammans: 249 (228)
Antal möten där vi innehaft sekreterarskapet: ca 85
(71)
Antal vigslar: 22 (19)
Antal nya föreningar i kommunarkivet: 10 (25)
Antal arkivboxar: ca 12 900 (10 300)
38
Årsredovisning 2014
Verksamhetsberättelse
Utvecklingskontoret
Ekonomi
Ekonomi i balans
Verksamheten bedrivs
inom budget
Invånare och brukare
Serviceinriktat
bemötande enligt LOTS
konceptet
God kommunal service i en trygg och säker kommun
Enkel, begriplig och
tillgänglig information
Bevara och generera
arbetstillfällen
Väl fungerande
infrastruktur
Verksamhet och medarbetare
Stolthet
Gott samarbete
Ordning och reda - Attraktiv arbetsgivare
Möjlighet till utveckling
och rörlighet
Utveckling
Sanering av Södra +
Varta-områdena
Hög skattekraft
God arbetsmiljö
God delaktighet
Lite bättre varje dag - Hållbart samhälle
Medarbetarsamtal som
resulterar i
utvecklingspunkter
Attraktiva boenden
Kompetensutveckling
Verksamhetsidé
Måluppfyllelseanalys
Kontoret ska biträda kommunstyrelsen med övergripande ledning och samordning av kommunkoncernens och kommunens verksamhet. Frågor
kontoret hanterar handlar om samhällsplanering,
framtid, utveckling, förändring, näringsliv, sysselsättning samt övergripande kommunala målsättningar och policys. Kontoret ansvarar även för
receptionen, övergripande marknadsföring, information, varumärkesvård, kommunens webbplats, anslagstavlan och samordning av utbildning
- arbetsliv. Vidare ansvarar kontoret för handel
och turism, kommunens utveckling av intraprenad- och entreprenadfrågor, kollektivtrafikfrågor
samt samordning av skolskjutsar. Kontoret har
Vi konstaterar att vi i de flesta fall har lyckats nå
de mål som vi satt upp.
Vi är särskilt glada att kunna konstatera att vi med
råge överträffat målen att bygga fiber i Hultsfred.
Vi hoppas att under 2015 nå samma framgång i
våra övriga tätorter.
Ekonomisk analys
Vi har totalt sett gått med ett litet överskott.
Främsta anledningen till överskottet är att skolskjutsarna gick med överskott.
39
Årsredovisning 2014
även hand om kommunens nyhetsbrev till personal
och utflyttade.
Verksamhetsberättelse
Kommunen fick med anledning av den tidigare
emottagna ”Best Practice”-utmärkelsen från
EPSA, European Public Sector Awards, presentera
sitt arbete med företagslots på EIPA, European
Institute of Public Administration i Maastricht,
Holland.
Kommunens centrala Facebook-konto startade,
med syfte att bli en kanal att nå så många invånare
som möjligt. I nuläget har Hultsfreds kommun
cirka 1900 gillare på sitt centrala Facebook-konto.
Genom samarbete med ”Vimmerby med omnejd”
är nu fem organisationer i besöksnäringen i Hultsfreds kommun kvalitetscertifierade genom Swedish Welcome.
Utställningen ”Ngamiland Baskets – Our Livelihood, Our Heritage, Our Pride” ägde rum på
affären Just Africa i Stockholm som avslutning på
det treåriga SIDA-projekt som Hultsfreds kommun
har med North West District Council i norra
Botswana. Nästintill samtliga 112 korgar såldes.
Det har varit ett gott samarbete med Länsstyrelsen
i olika frågor, som t.ex. frågan kring sanering efter
Vartafabriken och Södras Impregneringsverk.
För att öka attraktiviten för Hultsfred och nya området Strandlyckan har attraktivitetshöjande åtgärder genomförts. Detta som ett led i att skapa mer
sjöutsikt för resenärer, besökare och boende. Under 2015 kommer utökad belysning av strandpromenaden att installeras från idrottsplatsen till Järnvägsstationen. Detta kommer att innebära ett lyft
för såväl innevånare som besökare då detta är ett
populärt promenadstråk som idag saknar belysning.
Det gemensamma arbetet där sju kommuner arbetar för att utveckla stråket Kalmar – Linköping
med hjälp av Infrastrukturkansliet fortsätter med
oförminskad kraft och minst fram till och med
2017.
De kommande åren blir mycket viktiga med ett
tydligt fokus på att en prioritering av Stångådalsbanan är helt nödvändig och ur flera aspekter.
Värt att notera är åtgärden i höjd med Målilla där
medel ur underhållsbudget hos Trafikverket möjliggjorde nytt helsvetsat spår för drygt 20 mnkr.
Infrastrukturkansliet
Fyra kommuner, Kinda, Vimmerby, Högsby och
Hultsfred startade 2011 ett infrastrukturprojekt i
samverkan. Mönsterås kommun tillkom som ny
medlem i juni 2012. Under 2013 har även Linköpings och Kalmar kommuner tillkommit. Infrastrukturkansliet är numera stationärt till utgången
av 2017. Det geografiska läget samt att Kalmar län
går från fem till två arbetsmarknadsregioner stärker betydelsen av en välutbyggd och fungerande
infrastruktur som blir av varaktig karaktär.
Hultsfreds kommun är huvudman för kansliet, en
person på åttio procent arbetar med frågor som
lobbying, nätverksskapande och andra aktiviteter
som kan påverka satsningar i regionen.
Till kansliet hör även en styrgrupp bestående av
kommunchef och kommunalråd från respektive
kommun. Kostnaderna för kansliet per kommun,
baseras på kommunernas invånarantal 2012-06-30.
Året i korthet
Näringslivsaktiviteter
Arbetet med ”Tillväxt- och näringslivsprogrammet
2011-2014” fortsätter enligt plan och arbetet med
nästa program för åren 2015-2019 är uppstartat.
Programmet är en mycket viktig del i kommunens
övergripande mål och policy. Det är strategin och
målet för hur kommunen ska utvecklas de närmaste åren inom åtta prioriterade områden. Syftet är
att ha en strategi som är nedbruten i mål och aktiviteter, så att kommunen har ett gemensamt rättesnöre att arbeta efter. Programmets mål är mätbara
för att varje år kunna följas upp.
Årets företagargala arrangerades på Hotell Hulingen och blev en mycket trevlig tillställning.
Flera olika kunskapsdagar riktade mot företagare
genomfördes bland annat ”Årets finansieringsdag”.
Finansieringsdagen lockade fler deltagare än någonsin och var ett samarbete mellan Hultsfred,
Högsby och Vimmerby kommun.
I samarbete med Vimmerby kommun har det arrangerats ”Starta eget utbildning” med ca 30 deltagare som träffats under 8 kvällar.
Kommunen ser på företagslots som en organisationskultur. Företagslots är också ett samarbete
mellan olika avdelningar och ger en bred kunskap
hos de tjänstemän som möter företag i sitt arbete.
Arbetet forsätter med att förbättra modellen ytterligare.
40
Årsredovisning 2014
Verksamhetsberättelse
IT-kontor
Ekonomi
Ekonomi i balans
Verksamheten bedrivs
inom budget
Invånare och brukare
Stor kundnöjdhet
God kommunal service i en trygg och säker kommun
Hög tillgänglighet till ITverktygen
Verksamhet och medarbetare
Stolthet
Gott samarbete
Ordning och reda - Attraktiv arbetsgivare
Goda möjligheter till
utveckling och rörlighet
Utveckling
Verksamhets-utveckling
med IT
Gott ledarskap
Hög delaktighet
Lite bättre varje dag - Hållbart samhälle
Nytta med IT
Effektiva processer och
metoder
Måluppfyllelseanalys
God
omvärldsbevakning
Adekvat
kompetensutveckling
Vi ser en svag positiv trend från 2013 då 25,4 procent var kritiska.
Den uppmätta tekniska tillgängligheten till våra
centrala resurser har varit mycket hög, med en
nertid på endast 0,2 procent ligger vi klart över
målet.
Medarbetarenkätens frågor om stolthet, samarbete,
utveckling/rörlighet, ledarskap och delaktighet ger
mycket höga nyckeltal för IT-kontorets personal
när man jämför med övriga grupper.
När vi kommer till Utvecklingsmålen ser man att
vi internt uppfyllt målen om omvärldsbevakning
och kompetensutveckling, medan våra ambitioner
på området förbättrade processer och nytta med IT
Efter en lång period med god eller mycket god
måluppfyllelse (2002-2011), har de senaste tre
åren kännetecknats av små underskott för central
IT. Även 2014 ger ett underskott på 1,5 procent.
Under rubriken Invånare och brukare mäter vi dels
kundnöjdhet hos våra direkta kunder (kommunanställda som använder våra tjänster), dels tillgänglighet till centrala IT-resurser. Vi ligger fortsatt
högt (90 procent svarar god eller mycket god) när
det gäller kundernas omdöme om IT-kontorets
service. På frågorna om hur man upplever ITkvaliteten i allmänhet svarar däremot nästan var
fjärde (23 procent) att det borde fungera bättre.
41
Årsredovisning 2014
inte kommit lika långt. Främst beroende på ej genomförda analyser och uppföljningar.
Verksamhetsberättelse
Kontoret skall arbeta i nära samverkan med kommunens övriga förvaltningskontor och de kommunägda bolagen, och fungera som samordnande
organ vid inköp och andra förvaltningsövergripande frågor.
Primär målgrupp för våra tjänster är anställda inom
kommunen och dess bolag. Indirekta målgrupper
är kommunens invånare och besökare; elever/studenter, företagare, brukare osv.
Ekonomisk analys
Jämfört med prognosen 2014-08-31, som visade på
ett förväntat driftunderskott på -279 tkr, så har
utfallet förändrats i positiv riktning. Utfallet för
2014 års IT-driftbudget landar på -102,5 tkr.
Men faktum kvarstår att kostnadsbudgeten är svår
att hålla och att central IT har ännu besvärligare att
få täckning för alltför optimistiska intäktsbudgetar.
På IT-området tillämpar kommunen en blandning
av anslagsfinansiering och intern avgiftsfinansiering för de centrala IT-resurserna, vilket medför en
viss otydlighet i relationen till verksamheterna och
deras syn på IT-kostnader och IT-kontorets ansvar.
På investeringssidan blev det istället drygt 100 tkr
över. Detta överskott vittnar inte om att investeringsbudgeten är för hög utan att den är för låg. De
investeringar som behöver göras ligger inte sällan
på en helt annan nivå än den som avsatts i budget,
varför vi får avstå eller avvakta med nödvändiga
satsningar.
Året i korthet
Bredbandsutbyggnaden i tätorter kom igång på
allvar under 2014. Under hösten fick ca 1 300
villaägare i Hultsfreds tätort möjlighet att ansluta
sin fastighet med fiberkabel. Av dessa beställde 60
procent, vilket är ett mycket gott resultat. Byalagen
i Mörlunda, Bösebo, Lönneberga och Hjorten
kämpade vidare för att hinna avsluta och redovisa
sina projekt. Med dessa anslutningar inräknade
har 3 175 av 6 327 hushåll, dvs ca 50 procent numera fiber.
Även kommunens egna verksamheter fick bättre
uppkoppling när 13 nya adresser anslöts via fiber
under året, varav många inom förskola och äldreomsorg. Ytterligare ett antal åtgärder har vidtagits
för att förbättra prestanda för omsorgspersonal.
Våra förtroendevalda ska arbeta via datorplattor,
och under 2014 förbereddes införandet av digital
nämndadministration.
Ett stort och brett kartläggningsarbete med tillhörande självstudier/certifiering som handlade om
baskompetens inom IT (eMedarbetaren) genomfördes. Ca 600 anställda har blivit certifierade
eMedarbetare.
Inom ramen för vår samverkan med Högsby och
Oskarshamn anställdes två verksamhetsutvecklare,
som ska arbeta för alla tre kommunerna.
Verksamhetsidé
IT-kontoret ska fungera som serviceorgan till
kommunstyrelsen med följande centrala, huvudsakliga ansvarsområden:
 IT- och telekomfrågor.
 Lokal drift och support av IT-system.
 Aktiv stödfunktion för utveckling av kommunens verksamheter.
IT-kontoret tillhandahåller service och sakkunskap
till kommunens förvaltningar, och erbjuder viss
service till de kommunala bolagen.
42
Årsredovisning 2014
Verksamhetsberättelse
Ekonomikontor
Ekonomi
Ekonomi i balans
Verksamheten bedrivs
inom budget
Invånare och brukare
Gott bemötande
God kommunal service i en trygg och säker kommun
God tillgänglighet
Verksamhet och medarbetare
Gott samarbete
God arbetsmiljö
Ordning och reda - Attraktiv arbetsgivare
God delaktighet
Utveckling
Lite bättre varje dag
Gott ledarskap
Möjlighet till
utveckling/rörlighet
Lite bättre varje dag - Hållbart samhälle
God
kompetensutveckling
God
omvärldsbevakning
Måluppfyllelseanalys
Medarbetarna på ekonomikontoret anser sig ha
god omvärldsbevakning samt ha fått stöd till kompetensutveckling. Däremot nås inte önskad volym
på antal förbättringsåtgärder.
Under början av året genomfördes en enkätundersökning för att utgöra underlag för målen i perspektivet invånare och brukare. Resultaten i denna
gäller som utfall för både 2013 och 2014. Målnivåerna för samtliga tre nyckeltal har överträffats vilket är positivt.
I perspektivet verksamhet och medarbetare har
målen överlag uppnåtts och dessutom är resultaten
bättre än föregående år. Möjlighet till utveckling/rörlighet har inte nått målnivån och dessutom
försämrats vilket ger signal om att arbeta med frågan framöver. Detta resultat delas dessutom av
kommunen i övrigt.
Ekonomisk analys
Ekonomikontoret redovisar netto ett överskott mot
budget med 96,6 tkr. Ett mycket bra resultat med
tanke på framförallt hur personalsituationen varit
för vissa delar av kontoret. Andra kostnader än
personalkostnader överskrider budgeten med 321,1
tkr. Personalkostnaderna överskrider budget med
marginella 22,1 tkr trots extra bemanning under
hösten i tre månader för att förbereda successionen
43
Årsredovisning 2014
Framtid
av ekonomichefstjänsten samt anställning under
två månader för ekonomiadministration ABHB.
Detta har således nästan helt finansierats av vakanser. Intäkterna blev 401,7 tkr större än budget där
de största avvikelserna är intäkter för sålda ekonomiadministrativa tjänster dels internt som är
124,3 tkr större än budget och dels obudgeterade
externa intäkter som är 253,9 tkr större än budget.
Verksamhetsberättelse
Förslag finns om att inrätta BICC (business intelligence competence center). BICC är en funktion
med kompetenser från olika delar av kommunen
där kärnan utgörs av controllrar. Ekonomikontorets verksamhet kommer därmed att fokusera
mycket på att bygga upp denna funktion vars syfte
är att hjälpa organisationen att hantera information
mer effektivt. Detta för att kunna ta bättre beslut
vilket förväntas leda till lägsta möjliga kostnad för
produktion till högsta kvalitet.
Verksamhetsidé
Ekonomikontorets huvudsakliga arbetsuppgift är
att ”kontrollera” användningen av kommunens
resurser genom att planera och samordna budgetoch redovisningsprocessen. Uppdraget utgår från
kommunfullmäktige via kommunstyrelsen. Målgruppen är fullmäktige, kommunstyrelsen, nämnder, förvaltningar, HKIAB, Rock City Hultsfred
AB, ÖSK, AB Hultsfreds Bostäder, invånare,
medarbetare och kunder.
Året i korthet
 Nytt ekonomisystem har upphandlas, driftstart
1/1 2016
 Ekonomikontoret har tagit över delar av ekonomiadministrationen för AB Hultsfreds Bostäder
 Två personer har avslutat sina tjänster och nyrekrytering har skett i två omgångar
44
Årsredovisning 2014
Verksamhetsberättelse
Personalkontor
Ekonomi
Ekonomi i balans
Verksamheten bedrivs
inom budget
Invånare och brukare
God service till chefer
God kommunal service i en trygg och säker kommun
Hög kvalitet på våra
projekt
God tillgänglighet
Verksamhet och medarbetare
God arbetsmiljö
God delaktighet
Ordning och reda - Attraktiv arbetsgivare
Gott ledarskap
Utveckling
Resultat- och
utvecklingssamtal som
resulterar i
utvecklingspunkter
Gott samarbete
Lite bättre varje dag - Hållbart samhälle
Effektiva processer och
arbetsmetoder
Måluppfyllelseanalys
till 95,5 procent. Gott ledarskap har uppnått 100
procent och även samarbetet har ökat mot föregående år.
Servicen till våra kunder dvs kommunens anställda
och chefer är grunden i personalkontorets nyckeltal. För perspektivet invånare och brukare är målnivån fortsatt hög. Detta innebär att vår service och
kvalitet på våra projekt är fortsatt hög från 2013.
Årets resultat visar på uppfyllda målnivåer. Jämfört med tidigare år har kvaliteten på projekten ett
bättre resultat. Projekten under året innefattar bl a
central introduktion för nyanställda, ledarforum,
skyddsombudsutbildning, temadag kring rehabilitering samt utbildningar i självservice. När det
gäller perspektivet verksamhet och medarbetare
kan man notera att samtliga målnivåer är uppfyllda. God arbetsgivare har ökat från 88 procent
Ekonomisk analys
Årets verksamhet visar på ett överskott på 800 tkr
jämfört med budget. Överskottet beror främst på
ändrad inriktning av arbetet med rehabilitering.
Fortsatt anpassning av facklig tid samt färre interna och centrala utbildningsinsatser.
45
Årsredovisning 2014
Verksamhetsidé
Framtid
Personalkontorets uppgifter kan sammanfattas
enligt följande:
• strategiska uppgifter (policyfrågor, utvecklingsfrågor och kom-munövergripande ärenden)
• konsultativt arbete mot förvaltningar gällande tex
arbetsmiljö, rekrytering, omplacering, arbetsrätt,
rehabilitering mm
• Administration av lön, anställning, pension och
försäkringar.
Verksamhetsberättelse
Vi fortsätter arbetet kring temat attraktiv arbetsgivare och kompetensförsörjning. Däribland finns ett
ökat samarbete med skolan för att öka kunskapen
om de kommunala yrkena. Det kommungemensamma ledarutvecklingsprogrammet utvecklas till
att innefatta flera kommuner. Kommunens personal- och lönesystem utvecklas med en ny portal till
självservice som kallas Aditro Window. Arbetet
fortsätter även med att integrera koncernens samtliga verksamheter i gemensam personalpolitik och
lönehantering.
Året i korthet
 Tidigare ledarutvecklingsprogram ESF – nu i
egen regi.
 Aditro Window - ny portal till självservice.
 Hantering av personal och löneadministration
för ABHB.
 Värdkommun för Miljö- och bygg Hultsfred –
Vimmerby.
 Ökad satsning på friskvård för kommunanställda.
46
Årsredovisning 2014
Verksamhetsberättelse
Serviceenheten
Kostservice
Ekonomi
Ekonomi i balans
Verksamheten bedrivs
inom budget
Invånare och brukare
God kommunal service i en trygg och säker kommun
Nöjda elever i
restaurangen på
grundskola och
gymnasium
Verksamhet och medarbetare
Gott fysiskt klimat
Gott samarbete
Ordning och reda - Attraktiv arbetsgivare
God delaktighet
Utveckling
Gott ledarskap
Lite bättre varje dag - Hållbart samhälle
Effektivt
resursutnyttjande
47
Årsredovisning 2014
Verksamhetsberättelse
Städservice - verksamhetsvaktmästeri
Ekonomi
Ekonomi i balans
Verksamheten bedrivs
inom budget
Invånare och brukare
God kommunal service i en trygg och säker kommun
Nöjda kunder på
gymnasiet
Verksamhet och medarbetare
God fysisk arbetsmiljö
Gott samarbete
Ordning och reda - Attraktiv arbetsgivare
God delaktighet
Utveckling
Gott ledarskap
Möjlighet till
utveckling/rörlighet
Lite bättre varje dag - Hållbart samhälle
Effektivt
resursutnyttjande
Måluppfyllelseanalys
Städ-verksamhetsvaktmästeri
Under 2014 har vi klarat måluppfyllelsen för nöjda
kunder på gymnasiet, kan tilläggas att svarfrekvensen var låg.
I perspektivet verksamhet och medarbetare, har
arbetsmiljömålen uppnåtts med höga procentsatser
enligt medarbetareenkäten.
Effektivt resurs utnyttjande.
De timmar som var avsatta till semestervikarier,
utnyttjades endast till 80 procent.
Kostservice
Vårt mål i perspektivet invånare och brukare har
nästan uppfyllts. Vi nådde 99 procent. Det är elever på grundskolan som är nöjda till 84 procent,
men på högstadiet och gymnasiet når vi bara en
nöjdhet på 69 procent.
I enkäterna har vi haft mycket dålig svarsfrekvens.
När det gäller mål för verksamhet och medarbetare
har vi uppfyllt alla mål som bygger på medarbetarenkäten.
Effektivt resursutnyttjande: Det avtal vi har för
livsmedel följs till 91,8 procent, vilket kan sägas är
en mycket hög köptrohet.
48
Årsredovisning 2014
Ekonomisk analys
Verksamhetsberättelse
Belastningen på våra förskolor framför allt i Hultsfred har varit hög. På Stålhagens förskola har extra
personalresurser fått sättas in med 25 procent.
Köksmoduler med tillagningskök har tagits i bruk
på Silverdalens skola och Knektagården.
I Silverdalen har förskolan flyttat in i samma
byggnad som köket. Det innebär att vi har gemensam matsal för både skola och förskola. Det har
gjort att vi kunnat anpassa resurserna i ett kök.
I och med att Knektagården blivit eget tillagningskök servar de även Lindgården, Solvändan,
Slättgården och Skedala. Det innebär att Lindblomskolan idag servar enbart skola, förskola och
Dagcentralen och därmed fått lämna ifrån sig både
personella och ekonomiska resurser till Knektagården.
Det ekonomiska utfallet har totalt blivit positivt.
Ett överskott på cirka 1,5 mnkr i personalkostnader
beror på en vakant enhetschefstjänst. En återhållsamhet när det gäller vikarier vid sjukdom och
semester samt samordning köken emellan.
Vi har dock haft minus på övriga kostnader. Ett
stort investeringsbehov av värmerier och övrigt
material inför igångsättning av modulköken i Silverdalen och Knektagården har varit största skälet
till detta.
Även städservice har fått överskott på kostnadssidan, främst beroende på lägre personalkostnader.
En ny upphandling för fönsterputs har medfört
betydande lägre kostnader.
Fler utförda tjänster inom bland annat omsorgen
har genererat överskott på intäktssidan.
Kan noteras att Verksamhetsvaktmästeriet lyckades klara sin budget trots en övertalighet med 1,3
tjänst utanför budget.
Verksamhetsvaktmästeri
Under 2014 har verksamhetsvaktmästeriet haft en
uppbyggnad och året har präglats av att hitta bra
rutiner och service till de verksamheter som vi
jobbar för. Trots brist på pengar i personalbudget
har vi tack vare en tjänstledighet och minimalt
insatta timmar för sjukskrivningar lyckats klara
budget.
Den enkät som gjorts till verksamheter och vaktmästare visade på en förbättring totalt i den nya
organisationen.
Verksamhetsidé
Syftet med Kostservice är att använda de samlade
resurserna med kompetent och kunnig personal
under samma förvaltning och ta vara på samordningsvinster.
Tillaga god och näringsriktig kost till förskolebarn,
elever, äldre och övriga som får sitt livsmedelsbehov från vår verksamhet.
Kostservice samverkar med Barn- och utbildningsnämnd, Socialnämnd och Östra Smålands kommunalteknikförbund.
Kostservice producerar mat och tjänster till förskola, skola, omsorg och äldreomsorg.
Vi erbjuder våra gäster en varierad och fullvärdig
kost utifrån deras olika behov.
Städservice
Syftet är att rengöra och hålla kommunens lokaler i
ett bra skick, så att vi har en hög hygiensisk nivå.
Vi vänder oss till barn, elever, äldre och anställda i
kommunens olika verksamheter.
Städservice samverkar med samtliga nämnder och
förvaltningar.
Lokalvård
Under 2014 har vi jobbat mycket med att förbättra
arbetsmiljön genom anskaffning av bättre städmaskiner och redskap.
Ökade städytor har tillkommit bl.a. på Knektagården.
Verksamhetsfakta
Kostservice
Under 2014 servade vi 9 förskolor med frukost, lunch
och mellanmål, varav 4 med tillagningskök och 5
med mottagningskök.
Under 2014 servade vi skollunch i 7 skolor varav 6
är tillagningskök och 1 är mottagningskök utöver
detta serverades frukost och mellanmål till fridsverksamheten.
Under 2014 servade vi 6 äldreboenden med helpension 3 tillagningskök och 3 mottagningskök
vilket Knektagården var ett som övergått till tilllagningskök under året.
Vi har budget för 47,04 tjänster vilket är fördelat
på 52 personer.
Året i korthet
Kostservice
Serviceenheten har under året bedrivit verksamhet
inom kost, städ och verksamhetsvaktmästeri.
En modul med ett mottagningskök startade upp i
Virserum där vi bemannat med både lokalvårdsoch kostpersonal.
49
Årsredovisning 2014
Verksamhetsberättelse
Campus
Ekonomi
Ekonomi i balans
Verksamheten bedrivs
inom budget
Invånare och brukare
Erbjuda
eftergymnasiala
utbildningar på
hemmaplan
God kommunal service i en trygg och säker kommun
Erbjuda
kompetensutveckling/fo
rtbildning/kurser till
regionens näringsliv
och offentliga sektor
Vara mötesplats för
olika aktörer i regionen
Verksamhet och medarbetare
Stolthet
Gott samarbete
Ordning och reda - Attraktiv arbetsgivare
Möjlighet till
utveckling/rörlighet
God delaktighet
Utveckling
God samverkan mellan
näringsliv,
utvecklingskontor och
Campus
Lite bättre varje dag - Hållbart samhälle
Etablera utbildningar på
eftergymnasial nivå
Utveckla Hultsfred som
studieort
Universitet o Högskolor Centraliserar sina verksamheter vilket drabbar utbildningar förlagda utanför lärosätena.
Måluppfyllelseanalys
Campus har uppnått större delen av de mål man
satt upp. Det ekonomiska målet nåddes inte hela
vägen ut, men Campus har haft ett år med en bättre
budgetbalans än tidigare.
Samarbetet med det lokala näringslivet och den
offentliga sektorn har förbättrats och Campus har
haft rekordmånga kurser.
Ett stort samarbetsprojekt med Vimmerby och
Västervik inleddes som skall stärka utvecklingen
av Campus Hultsfred och öka möjligheterna för
fler utbildningar och fler studenter.
YH-myndigheten har utryckt sin oro över att så få
utbildningar får möjlighet att starta, detta ger avtryck även för Campus verksamhet.
Ekonomisk analys
Campus har under flera år brottats med att få en
budget i balans. Under 2014 har en rad åtgärder
gjorts för minska obalansen i budgeten. Campus
nådde inte riktigt hela vägen, resultatet för 2014
blev underskott 100 tkr. Campus hade en mycket
bra intäktssida, men tyvärr var kostnaderna något
för höga för att nå ett nollresultat. Det är framförallt höga initialkostnader i projekt som startade
under 2014 som gett Campus ett negativt resultat,
50
Årsredovisning 2014
Campus ser dock att projekten kommer att ge positiva resultat på längre sikt.
Verksamhetsidé

Campus – en samlingsplats för eftergymnasiala
utbildningar
Campus Hultsfred ska vara samlingspunkt för eftergymnasiala utbildningar i Hultsfreds kommun
samt utveckling av nya utbildningar, arbetssätt och
samverkansformer.
Campus Hultsfreds verksamhet ska vara nationellt
och internationellt gångbar med stark lokal förankring. Verksamheten ska generera positiva lokala
effekter såsom ökad inflyttning, höjd kompetens,
ökad konsumtion samt ett mer differentierat näringsliv.



Året i korthet
Exakt statistik för 2014 i form av antal utbildningar, antal studenter, antal mantalsskrivna studenter,
etc. finns i Dokumentet Sammanställning 2014.
Viktiga händelser
 Campus och Linneuniversitetet startar arbetet
med att skapa ett helt nytt program ”Music Production and Media Technology” (Kandidatutbildning 180 p musik) med start 2016.
 Överenskommelse med Linneuniversitetet om
att starta kursen Musikproduktion 2 under
2015. Under 2016 kommer både Musikproduktion 1 och Musikproduktion 2 att ges i Hultsfred
(tot. 30 Hp)
 Avtal med Karlstad Universitet om att starta
Förskolelärarutbildning våren 2016 i Hultsfred.
 Samverkansprojekt med Vimmerby och Västervik utvecklas. En ansökan om ett 6-årigt projekt under arbetsnamnet ”Campus Småland”
lämnas till Kommunerna och Regionförbundet.
 Samarbetet fortsätter med Namsos i Norge och
tillsammans med Wischmann Innovation i
Danmark har man lämnat in en ansökan till det
Nordiska Ministerrådet.
 Driver stort kursprojekt inom Eventområdet i
Kalmar och Kronobergs län under våren 2014.
 Business Lab 2014 tog emot ungefär 10 idéer,
av dessa var det 4 som gick vidare och blev ett
befintligt företag.
 Campus som Mötesplats växer genom t.ex.
inspirationsföreläsningar ”En bra start på da-

Verksamhetsberättelse
gen”, där namn som Kenny Bräck, Pia Sundhage (400 pers), Regina Lund, Pär Holmgren
och Allan Larsson drog fulla hus, 120 personer/tillfälle.
Arrangerar Energimässa 2014, tillsammans
med Hultsfred, Vimmerby och Högsbys kommuner. 1 000 besökare under två dagar. Föreläsningar med bla. Lasse Åberg.
Arrangerar ”Unga o Jobb i Kalmar län”, tillsammans med Sparbanksstiftelsen och Fryshuset. 350 besökare. Föreläsning av Leif Mannerström.
Arrangerar Hälsomässan 2014, 7-8 november
tillsammans med Hultsfred och Vimmerbys
kommuner och Smålandsidrotten. 1 000 besökare under två dagar. Föreläsningar med AnnLouise Hansson, Ewa Persson, Dogge Doggelito och Tomas Dileva.
Studenterna på utbildningen Music & Event
Management gör Rookie-festivalen under två
dagar. 700 besökare. Studenterna gör skarpa
case genom att vara med i arbetet runt de stora
mässorna och konferenserna.
Campus och Linne ‘universitetet ökar sitt samarbete mot en internationalisering av utbildningen Music & Event Management.
Framtid
Campus har under 2014 etablerat ett stort Samarbetsprojekt med Västervik och Vimmerby. Detta
har redan lett till nya och bättre konakter med högskola och universitet. Flera nya samarbeten inom
YH-utbildningar har skapats och Campus ser positivt på framtiden och möjligheten att öka antalet
utbildningar och studenter.
Verksamhetsfakta
2014
Högskoleprogram
YH-utbildning
Folkhögskoleutbildning
Högskolekurser
Uppdragsutbildning
Antal studerande
Fördelat på
Kvinnor
Män
2013
9
5
0
1
12
771*
12
5
0
5
10
430
73%
27%
70%
30%
*Campus har drivit 9 (40 kurstillfällen)kurser inom
besöksnäringen med sammanlagt 370 deltagare.
51
Årsredovisning 2014
Verksamhetsberättelse
Överförmyndaren
Ekonomi
Uppvidinge, Kinda, Åtvidaberg, Ydre, Halmstad,
Laholm, Hylte, Järfälla och Sundbybergs kommuner.
Överförmyndaren står under tillsyn av Länsstyrelsen. Överförmyndarna i Kalmar län står under
tillsyn av länsstyrelsen i Östergötland. Förutom
tillsyn genom inlämnande av den årliga skriftliga
redogörelsen, har länsstyrelsen gjort tillsynsbesök
under våren. Tillsynen föranledde ingen kritik.
Budgeten ligger i balans för verksamheten. Tjänstemannaorganisationens budget omfattar personal-,
lokal- och övriga administrativa kostnader. Överförmyndarens budget består av arvoden till gode
män och förvaltare.
I föräldrabalken regleras vem som betalar arvodet
till den gode mannen eller förvaltaren.
Av utbetalda arvoden har Hultsfreds kommun
svarat för 34 procent. Huvudmännen (den som har
god man eller förvaltare) har betalat 66 procent.
Förmögenheten som organisationen ansvarar för
uppgick vid årsskiftet till 240,7 mnkr.
Utveckling/framtid
Senare års förändrade lagstiftning har påverkat
överförmyndarens arbete inom flera områden.
Förändringarna innebär främst att fler arbetsuppgifter tillkommer men också ett ökat krav på kompetens inom olika specialområden. Kraven på gode
män och förvaltare ökar i det alltmer komplexa
samhället. Det är därför viktigt för kvaliteten i
verksamheten att handläggarna och ställföreträdarna håller sig uppdaterade och får adekvat kompetensförsörjning både vad gäller utbildning och
litteratur. Kontinuerlig bevakning av domar i högre
instans krävs för kännedom om gällande rättspraxis.
Arbetsområdet god man för ensamkommande barn
är en relativt ny arbetsuppgift, som jämförelsevis,
är ständigt återkommande och mer arbetskrävande.
Förändring i lagstiftningen innebär att barn anvisas
till samtliga kommuner. Kommunerna Högsby och
Hultsfred har under året tecknat avtal med Migrationsverket, vilket innebär att samtliga kommuner i
samverkansorganisationen kommer att ha boenden
för ensamkommande barn. Vi ska verka för utökat
länssamarbete kring dessa frågor.
Ärendena har de senaste åren tenderat att bli
tyngre och svårare att hantera. Överförmyndarens
arbetsområde har kommit närmare socialtjänstens.
Vi kommer att verka för fortsatt samarbete för en
helhetssyn kring individen. Behovet av information är stort och vi fortsätter därför att prioritera
informationsträffar på institutioner och i de olika
personalgrupperna.
Verksamhet
Kommunerna Högsby, Hultsfred, Mönsterås och
Oskarshamn samverkar inom överförmyndarverksamheten. Målet med samverkan är minskad
sårbarhet, ökad tillgänglighet och säkerställande av
kompetens. Verksamheten drivs från ett gemensamt kontor i Högsby.
Var och en av de samverkande kommunerna har
valt en egen överförmyndare. Överförmyndarna
har delegerat sina beslutsbefogenheter (med undantag av vissa beslut) till tjänstemännen på det
gemensamma kontoret.
Organisationen omfattar 5,25 heltidstjänster för
handläggning, administration och arbetsledning.
Antalet ärenden uppgick vid årsskiftet till 822 (jmf
2013-12-31: 764). Antalet inkomna ärenden under
året uppgick till 272. Skillnaden mellan inkomna
ärenden och ökningen består av avslutade ärenden
samt ärenden som utmynnat i mindre ingripande
åtgärder. Antalet granskade års-, del- och slutredovisningar uppgår till 725. Alla ställföreträdare är
inte redovisningsskyldiga.
Årets verksamhet har förutom ordinarie tillsyn och
granskning till stor del bestått av information till
gode män, förvaltare, socialtjänst, banker och övriga myndigheter. Organisationens måldokument
har reviderats under året. Utbildning av gode män
och förvaltare genomfördes i oktober genom länssamarbete. Den av Högsby och Mönsterås framtagna handboken för gode män och förvaltare har
reviderats. Fler kommuner har ställt sig bakom
handboken och den gäller nu för Kalmar läns,
Informationskvällar och utbildning för gode män
och förvaltare kommer att genomföras. Kommunerna i Kalmar län planerar att under 2015 sam52
Årsredovisning 2014
verka med genomförandet av en utbildning för
gode män och förvaltare.
Verksamhetsberättelse
Förändringarna i lagstiftningen innebär också att
länsstyrelsen ska föra statistik över överförmyndarens verksamhet och att överför-myndaren är skyldig att lämna de uppgifter som länsstyrelsen begär.
Till skillnad från många andra områden och verksamheter inom offentlig sektor har det tidigare inte
funnits någon sammanställd statisk på nationell
eller regional nivå gällande uppgifter från överförmyndarens verksamhet. Lagändringen ger möjlighet till framtida jämförelser med andra kommuners överförmynderiverksamheter.
Förändringar i lagstiftningen från 1 januari 2015,
innebär bland annat att rätten ges möjlighet att
förelägga överförmyndaren att inhämta yttranden
och upplysningar, t. ex läkarintyg. Överförmyndaren kan även föreläggas att lämna förslag på ställföreträdare. Överförmyndaren får ansvar för att se
till att det finns utbildning för gode män och förvaltare.
53
Årsredovisning 2014
Verksamhetsberättelse
Kultur- och fritidsförvaltningen
Ekonomi
Ekonomi i balans
Verksamheten bedrivs
inom budget
Invånare och brukare
Kommuninvånarna har
tillgång till ett rikt kulturoch fritidsutbud
God kommunal service i en trygg och säker kommun
Brukare och
samverkansparter har
inflytande och är
delaktiga
Anläggningar och
lokaler är tillgängliga.
Verksamhet och medarbetare
God arbetsmiljö
God delaktighet
Ordning och reda - Attraktiv arbetsgivare
Gott samarbete
Gott ledarskap
Utveckling
Gränsöverskridande
samverkan
Lite bättre varje dag - Hållbart samhälle
God hälsa hos
kommuninvånarna
God tillgänglighet (24timmars service)
Måluppfyllelse
är en del av verksamheten. Utmaningen ligger i att
i en allt mer konkurerande omvärld behålla och
utveckla ett rikt kultur och fritidsutbud. Uppdraget
är att bereda kommunens invånare möjlighet att
bedriva idrott, motion och övrig fritidsverksamhet.
Anläggningar och lokaler ska tillgodose kommuninvånarnas behov och ge möjlighet för alla att
delta i kultur- och fritidslivet. Administrationen
utvecklas med allt fler bokningar via hemsida,
bidragsansökningar on-line och en digital utveckling. Utifrån allt detta sätter vi våra mål för god
hälsa, inflytande, samverkan och ekonomi.
Antal föreningar och mångfald i kultur- och fritidsutbudet används ofta för att marknadsföra
kommunens attraktivitet med en aktiv och positiv
fritid och ett ökat kulturutbud. Kultur- och fritid
arbetar också i samarbete med utvecklingskontoret
och med verksamhet på Rock City. Samarbete med
andra förvaltningar i kommunen genom ÖSAM,
överskridande samarbete BuN – Soc – KoF, och
genom LRP, Lokal resursplanering. Vår idrottsskola är ett bra exempel på samverkan med föreningslivet inom idrotten, där barn 8-10 år får möjlighet att prova ett tiotal olika idrotter. Att också
vara med i planering av större event i kommunen
54
Årsredovisning 2014
Ekonomisk analys
Verksamhetsberättelse
till Kulturvandring under 2013 och blev klar våren
2014.
 Ny skolkulturplan, arbete har pågått under 2014
och förväntas klart 2015.
 Tillväxt- och näringslivsprogram – Programmet
utvärderades. Flera av målen är avklarade.
 Tisdagar på Valhall – Kulturkvällar med film,
föreläsningar, aktiviteter.
 Ny Kultursekreterare har anställts och började
november 2014.
Årets verksamhet uppvisar ett överskott på 1 041,5
tkr. En del av överskottet kan förklaras av att bidrag till Virserums Konsthall konterats på fel år
samt att bidrag till Medborgarhuset i Rosenfors
fanns med även 2014. Tillsammans är detta ca 600
tkr. Övrigt överskott förklaras av ökade intäkter
främst i Hagadal samt kostnadsmedvetenhet och
god uppföljning av ekonomin inom hela förvaltningen.
Fritid/Bad
 Hagadals sporthall ett fått ett nytt golv.
 Projektering av ett tält med konstgräs för fotbollsträning vintertid har startats upp och beräknas kunna tas i bruk våren 2015.
 Genom medverkan i nätverket för länets simhallar har det genomförts erfarenhetsutbyte och
utbildningar.
 Besökarenkät genomförd med mycket gott resultat på våra badanläggningar Hagadal och
Virserums Badhus.
 Simhallen i Hagadal hade 10 procent fler badgäster än 2013.
 En handikappanpassad badplats invigdes vid
Hesjön, Målilla i maj 2014.
 Ett fortsatt mycket bra samarbete med våra
föreningar avseende skötsel av anläggningar.
Verksamhetsidé
Kultur- och fritidsförvaltningens övergripande
ansvar är att ge kommuninvånarna förutsättningar
för ett meningsfullt och aktivt fritids- och kulturliv
och att öka intresset för friluftsliv, rekreation och
motion. Förvaltningen samverkar med och ger stöd
till studieförbund och kultur- och fritidsföreningar,
främst till barn- och ungdomsverksamhet. Fritidsgårdsverksamhet, ungdomsinflytande, folkhälsofrågor, idrotts- och friluftsanläggningar och att
förvalta, vårda och visa kulturarvet hör till förvaltningens verksamhetsområde. Målgruppen är
kommunens invånare och föreningsliv.
Året i korthet
Folkhälsoarbete
Hultsfreds kommun arbetar efter den antagna folkhälsoplanen 2012-2014. Genomförd årlig Friskvårdsvecka V 45. En tvådagars hälsomässa i samarbete med flera aktörer i kommunen och med
Vimmerby kommun. Folkhälsoarbetet pågår via
flera projekt, nätverksträffar och genom lokala
hälsorådet.
Fritid/Friluftsliv
Fågellokalen Ryningen, ett samarbete med Högsby
kommun, har färdigställts. invigning skedde i maj
2014. Hammarsjöområdet, bra utveckling i fortsatt
kommunal regi.
Ungdomsenheten och Fritidsgårdar
Hösten 2014 startade Ungdomsenheten. Ungdomsenheten är samverkan med skolan och socialförvaltningen. Arbetet ligger i att skapa relationer och
stöd till ungdomar i kommunen.
”Det Goda Mötet” är ett chefsnätverk inom fritidsgårdsverksamheten i länet där Hultsfred deltar.
Vi arbetar med gemensamma utbildningar, erfarenhetsutbyten och gemensamma aktiviteter över
kommungränserna. Förberedelserna, för ett nytt
genomförande av Lupp (lokal uppföljning av ungdomspolitik)under 2015 pågår. Vi kommer även
att arbeta med en drogvaneundersökning som görs
i samverkan regionalt.
Inför 2015 så står Ungdomsenheten (10-25 år)
inför många spännande utmaningar och ett utvecklande arbete.
Kultur
”Kultur i Skolan”, alla elever mellan 4 år och upp
till Åk 9 erbjuds minst två professionella kulturarrangemang per läsår. Under året har ett 50- tal
arrangemang i form av föreställningar, författarbesök, konstnärsbesök, konserter, teatrar mm ordnats. ”Skapande skola”, alla kommunala skolor
erbjuds årligen att söka bidrag för skapande skola
projekt. Projekten genomförs i samarbete mellan
skola och verksamma inom kulturområdet. Det är
endast en skola som inte har deltagit i Skapande
skola projekt under året.
Samhällsföreningar: arbetet med att ta fram lokala
utvecklingsplaner har drivits som projekt med
medel från ALH, Astrid Lindgrens Hembygd och
via EU-bidrag. Arbetet fortsätter 2015. En revidering av Konstpausen påbörjades 2012. Bytte namn
55
Årsredovisning 2014
Framtid
Verksamhetsberättelse
integrationsprojekt inom Kultur och Fritid och i
samverkan med kommunens övriga förvaltningar.
Kultur- och Fritidsförvaltningens främsta uppgifter
i framtiden är att bibehålla de goda relationerna
med föreningslivet och att utveckla våra verksamheter. Utmaningarna ligger främst genom investeringar i vårt sportcentrum Hagadal, och ett fortssatt
stöd till idrotten, när det gäller fritidssektorn.
Biblioteket i Hultsfred skall kunna utvecklas till en
större mötesplats, en ökad digitalisering, och ett
fortsatt samarbete med skolan. Att arbeta för att
kulturen får en alltmer framträdande plats i samhället och i samarbete med näringslivet. Flera
större event inom såväl motorsport, musik och
idrott skall utvecklas i Hultsfreds kommun.
Vi projekterar två tält med verksamheter för fotboll på konstgräs samt skateboardanläggning.
Vår fritidsgårdsverksamhet skall utvecklas med att
såväl yngre barn och äldre ungdomar skall delta,
att vi tillsammans i vår Ungdomsenhet skall förstärka och förbättra för våra ungdomar i kommunen. Ett fortsatt arbete för folkhälsa enligt Folkhälsoplanen. Att vi skall öka utbudet och stödet till
friluftsliv och uteanläggningar i kommunen till
gagn för vår kommuninnevånare. Att arbeta med
Verksamhetsfakta
Registrerade föreningar
Antal föreningar som fått
bidrag
Antal bad Hultsfred
Antal bad Virserum
Friskotek, Hagadal
Uthyrningar (timmar ej
skoltid)
Mörlunda sporthall
Silverdalens sporthall
Silverdalens gymnastiksal
Målilla gymnastiksal
Vena gymnastiksal
56
2014
2013
260
127
275
133
60 159
6333
15 079
56 009
6335
16 721
650
445
89
391
46
708
423
157
416
54
Årsredovisning 2014
Verksamhetsberättelse
Bibliotek
Ekonomi
Ekonomi i balans
Verksamheten bedrivs
inom budget
Invånare och brukare
Nöjda kunder och
besökare
God kommunal service i en trygg och säker kommun
God nyttjandegrad
Invånarna har
inflytande i
verksamheten
Verksamhet och medarbetare
God arbetsmiljö
God kompetens
Ordning och reda - Attraktiv arbetsgivare
God personalhälsa
Utveckling
Kompetensutveckling
Gott ledarskap
Gott samarbete
Lite bättre varje dag - Hållbart samhälle
Samtal som resulterar i
utvecklingspunkter
Måluppfyllelseanalys
terat. Även sänkta kapitalkostnader bidrog till
överskottet.
Vi lyckades inte öka utlåningen av medier som vi
hade hoppats. Detta trots att vi gjort större inköp
än vad som planerats i budget och tillgodosett
inköpsönskemålen till cirka 98 procent. Stängt
skolbibliotek i Järnforsen har påverkat utlåningen
något. Besöksfrekvensen har istället ökat och vi
kan konstatera att många besökare använder
biblioteket för annan service och som mötesplats.
Verksamhetsidé
Biblioteket ska tillhandahålla litteratur i olika
format för utbildning, information och upplevelser. Vi ansvarar för folk-, grundskole- och
gymnasiebibliotek i kommunen. Vi ger tillgång till datorer och ger stöd till datoranvändaren.
Ekonomisk analys
Nettoöverskottet på 198 tkr beror främst på ersättning från arbetsförmedlingen som inte varit budge57
Årsredovisning 2014
Året i korthet
Verksamhetsberättelse
Framtid
Biblioteksverksamhet har bedrivits vid huvudbiblioteket, Virserums filialbibliotek och vid grundskolorna i Mörlunda, Målilla, Järnforsen, Silverdalen och Vena samt Albäckskolan.
Vi har köpt biblioteksbussturer från Oskarshamns
kommun för att komplettera tillgången till service
för vuxna på våra mindre orter.
Antalet besök har ökat i Hultsfred och Virserum
jämfört med 2013. Utlåningen minskade däremot
för alla mediekategorier utom e-bokslånen. Efterfrågan på litteratur på invandrarspråk och nybörjarsvenska ökade med strömmen av asylsökande.
Vi har svårt att tillgodose gruppens behov.
Samarbetet med Vimmerby-Hultsfreds släktforskarförening inleddes under våren då vi invigde ett
gemensamt släktforskarrum.
Biblioteket lanserade en ny hemsida i december.
Via den modernare Arenasidan bibliotek.hultsfred.se blev det möjligt att presentera
böcker med omslagsbild och besökaren kan nu
interagera och bl. a. bidra med recensioner.
Vi deltog i det regionala ”Disajnprojektet” för att
utveckla biblioteksrum för unga. En fokusgrupp
gav sina idéer till förbättringar men planen sköts
på framtiden.
Virserums bibliotek fungerade som lokal för förtidsröstningen vid de båda valen.
Fortsatt utveckling av samverkan med kultur-,
fritids- och social verksamhet. Anpassa verksamheten till ny teknik och nya medietyper. Skapa ett
attraktivt biblioteksrum för ungdomar. Skaffa
kortterminal för att kunna ta betalt elektroniskt.
Ge låntagare möjlighet att låna själva via utlånings-terminaler.
Verksamhetsfakta
Antal lån totalt
Antal lån per invånare
Aktiva låntagare
Antal lån per låntagare
Antal mediabestånd totalt
Antal mediabestånd/inv
Nyförvärvade medier
Antal besök per invånare
Antal invånare med bokenkommer Service
2014
94446
6,9
4143
22,8
81741
5,9
4430
10,4
48
2013
100744
7,4
3798
26,5
86004
6,4
4259
9,4
53
Räddningstjänsten
Ekonomisk analys
organisationen strävar vi efter att förebygga olyckor och arbetar därför aktivt med förebyggande
skydd genom rådgivning, tillsyn och utbildning.
Årets verksamhet uppvisar ett underskott på 535
tkr jämfört med budget. Underskottet beror på
höga utbildningskostnader och lön i samband med
utbildningar under året. Underskott redovisas även
för köp av tjänster från Sensia, C-körkort till anställda och höjda hyror.
Året i korthet
Under 2014 hade räddningstjänsten totalt 253 insatser. Insatser har gjorts vid brand i byggnader,
brand i det fria, utsläpp av farligt ämne, automatiska brandlarm och vid trafikolyckor. Efter brandtillbud har det genomförts efterkontroller. Vi har
tillsammans med Vimmerby, Högsby, Mönsterås
och Oskarshamn deltagit i sommarens stora skogsbrand i Västmanland. Sju nyanställda brandmän
har genomgått preparandutbildning i Västervik och
Kalmar. Tre brandmän har vidareutbildats på
MSB:s skola i Revinge Och tre brandmän har vidareutbildat sig till styrkeledare. Utbildning i motorsåg har påbörjats internt. 10 medarbetare har
tagit C-körkort. Tillsyn har utförts på 77 objekt.
Verksamhetidé
Vi arbetar med skydd mot olyckor genom att:
 Förhindra och begränsa olyckor.
 Förbereda och genomföra räddningsinsatser.
 Vidta åtgärder efter olyckor.
 Medverka i samhällets krishantering.
Våra huvuduppgifter är räddningstjänst och skadeförebyggande skydd. För att uppnå goda resultat är
närhet och tillgänglighet två nyckelbegrepp. Inom
58
Årsredovisning 2014
Verksamhetsberättelse
Verksamhetsfakta
Externt har ca.800 personer genomgått utbildning i
heta arbeten, Brandutbildning och HLR utbildning.
Samarbete med Swedspan Sweden AB pågår.
2014
Antal insatser (uppdrag)
253
Varav en del:
- brand i byggnad
29
- brand ej i byggnad
30
- automatlarm
88
- trafikolycka
47
- stormskada
- Annan vatten skada
3
- Översvämning av vattendrag 3
- Nödställd person
5
2013
203
23
21
68
46
6
6
Östra Smålands Kommunalteknikförbund
Ekonomi
skulle ingå i samverkan. Det nya förbundet Östra
Smålands Kommunalteknikförbund (ÖSK) övertog ansvaret från och med 2011-01-01 för teknisk verksamhet inom nämnda kommuner.
Verksamheten redovisas särskilt.
För Hultsfreds del av ÖSK redovisas ett överskott på 8 745,5 tkr.
Verksamhet
2010 beslutades enligt KF § 115 att Tekniska
kontoren i Hultsfreds och Högsbys kommuner
59
Årsredovisning 2014
Verksamhetsberättelse
Barn- och utbildningsnämndens verksamhet gemensam
Ekonomi
Förvaltningens nettokostnad uppgick under 2014
till totalt 229,8 mnkr att jämföras med 227,1 mnkr
under 2013. Ökningen jämfört med 2013 sett till
jämförbar verksamhet uppgår till 1,1 procent.
Nettokostnad milj kr
Redovisad nettokostnad
Budget (nettoanslag)
Nettokostnad/budget
2012
233,1
237,9
98,0%
2013
227,1
235,9
96,3%
2014
229,8
230,0
99,9%
Nettokostnaderna är 0,2 mnkr lägre än budgeterat.
Kostnaderna är 18,8 mnkr (7,2 procent) högre än
budgeterat och intäkterna 19,0 mnkr (59,9 procent) högre än budgeterat. Huvudorsaken till
denna avvikelse är den kraftiga ökningen av asylsökande barn/elever i förskola, förskoleklass,
grundskola och gymnasium. Även antalet SFIstudenter har ökat kraftigt under 2014. Detta medför ökade kostnader men även ökade intäkter från
migrationsverket. Dessa kostnader och intäkter är
inte budgeterade. Intäkterna för omsorg/utbildning
av asylsökande barn/elever och SFI-studenter
uppgick 2014 till 18,3 mnkr.
Nettokostnaderna för skolformsövergripande
verksamheter var under året 22,5 mnkr, vilket är
1,4 procent högre än budgeterat.
Bemanning
Grundbemanningen förväntas inte förändras
nämnvärt framöver i grundskola, förskola, fritidshem och förskoleklass eftersom barn-/elevantalet
nu har stabiliserats och ligger runt 110 barn per år.
60
Dock påverkar antalet asylsökande barn/elever
också bemanningen. Det är svårt att prognosticera
antalet asylsökande barn/elever. Detta gör att det
är svårt att veta vilken bemanning som behövs.
Gymnasiet har haft stora elevtalsminskningar de
senaste åren och detta förväntas fortsätta fram till
år 2016.
Tabellen nedan visar barn- och utbildningsnämndens totala antal årsarbetare från 2012 till 2014. I
antalet för 2012 och 2013 har årsarbetarna som
tillhörde vaktmästar- och biblioteksorganisationerna räknats bort. Detta då de bytte organisationstillhörighet från och med den 1 januari 2014.
Antal årsarbetare
2012
375,8
2013
363,5
2014
383,4
God ekonomisk hushållning
God ekonomisk hushållning kan sägas handla om
att utvärdera om de prestationer som har utlovats
utförs, både vad gäller ekonomi och kvalitet i förhållande till varje satsad krona.
Det finns inga absoluta tal som visar om verksamheter bedrivs med god ekonomisk hushållning. Istället får denna fråga besvaras av respektives verksamhets balanserade styrkort. Målen i respektive verksamhets styrkort är framtagna av barn- och utbildningsnämnden och fastslås av kommunfullmäktige.
Bland annat enkäter användes för att ta fram resultat. För 2014 redovisas styrkort för förskola, fritidshem, grundskola och gymnasium.
Årsredovisning 2014
Verksamhetsberättelse
Förskola
Ekonomi
Ekonomi i balans
Verksamheten bedrivs
inom budget
Invånare och brukare
Barnen är trygga i
förskolan
God kommunal service i en trygg och säker kommun
Vårdnadshavarna har
möjlighet att påverka
verksamheten
Verksamheten främjar
barnets lärande och
utveckling
Verksamhet och medarbetare
God arbetsmiljö
God kompetens
Ordning och reda - Attraktiv arbetsgivare
God personalhälsa
Utveckling
Adekvat
kompetensutveckling
Gott ledarskap
Gott samarbete
Lite bättre varje dag - Hållbart samhälle
Samtal som resulterar i
utvecklingspunkter
Måluppfyllelseanalys
Vad avser vårdnadshavares möjlighet att påverka
verksamheten så har var målnivån 90 procent och
resultatet blev 93,2 procent. En stark förbättring
jämfört med 2013 då resultatet var 62 procent.
Värt att notera är att frågeställningen har ändrats
jämfört med frågeställningen 2013. Nu ställs frågorna ”Jag får information om förskolans verksamhet” och ”Jag vet hur jag ska göra om jag vill
påverka förskolans verksamhet”. De ersatte frågan
”Som vårdnadshavare har jag möjlighet att påverka verksamheten”. Anledningen till detta var att
vårdnadshavare svarade negativt då de inte upplevde att de hade behov av att påverka, även om de
hade möjligheten.
Trygghet är ett centralt begrepp i förskolan. Målnivån för 2014 var att 97 procent av vårdnadshavarna ska uppleva trygghet för sitt barn. Årets
resultat blev 98,3 procent, vilket är en förbättring
från 2013. Förskolan strävar mot att 100 procent
av vårdnadshavarna ska uppleva trygghet för sitt
barn.
Lärande är också ett centralt begrepp. Lärande
ersätts ibland med begreppet undervisning i den
reviderade läroplanen för förskolan. Vårt mål var
att 96 procent av vårdnadshavarna skulle göra
bedömningen att verksamheten främjar lärande
och utveckling. Verksamheten nådde 98,3 procent.
En förbättring från 2013.
61
Årsredovisning 2014
Andelen medarbetare som upplever att arbetsmiljön är god har sjunkit från 88,4 procent 2013, till
83,9 procent 2014. Målnivån är 85 procent. Under
året har arbetsmiljön i flera förskolor varit uppe
efter mögelangrepp på en förskolas lokaler. En
projektgrupp är tillsatt som har i uppdrag att se
över lokalerna i samtliga förskolor som är byggda
1977.
Sjukfrånvaron i förskolan fortsätter att vara hög,
6,7 procent, både under 2013 och 2014. Målnivån
är satt till 3,7 procent. Frågan om sjukfrånvaro och
behovet av vikarier har diskuterats i slutet av 2014
och är en fortsatt högaktuell fråga under 2015.
När det gäller medarbetarperspektivet har resultatet för god samverkan sjunkit något 2014 jämfört
med 2013. Målnivån var 91 procent och resultatet
för god samverkan blev i år 90,6 procent. En försämring från 95 procent 2013. Detsamma gäller
målet gott ledarskap. Där var resultatet 95 procent
2013 och i år 92,4 procent, något över målnivån på
91procent.
Andelen medarbetare som anser att det finns ett
gott samarbete på arbetsplatsen har sjunkit från
94,8 procent 2013 till 90,6 procent 2014. Detta
resultat är strax under målnivån som är satt till 91
procent. Under 2015 behöver man se över samarbetet mellan förskolor eller frågan om rotation för
anställda så att goda idéer kring samverkan kan
spridas mellan avdelningar och enheter.
Verksamhetsberättelse
möjlighet att förena föräldraskap med förvärvsarbete eller studier.
Året i korthet
 Antalet förskolechefer utökades från tre till
fyra.
 Kvälls- och helgomsorg beslutades bli en permanent verksamhet inom förskolan efter att ha
bedrivits som försöksverksamhet sen 2013.
 Evahagens förskolelokaler drabbades av mögelskador och beslut om att lämna lokalerna
fattades.
 En projektgrupp tillsattes för att ta fram underlag för nybyggnation och underlag för renovering av Evahagens förskola.
 Grönlidens förskola lämnade sina gamla lokaler
och flyttade till den nya modulen vid Silverdalens skola.
Framtid
Samtliga förskolors lokaler behöver förändra sina
pedagogiska miljöer för att möta upp dagens förskolepedagogik och läroplan. För att det ska kunna
genomföras behöver lokalerna genomgå kraftigt
förbättrat underhåll och investeringar. Förskolan
behöver också arbeta vidare med att utveckla sina
planer mot kränkande behandling så att det blir
tydligt hur varje förskola arbetar med att förebygga
och motverka kränkande behandling samt att detta
redovisas till huvudmannen.
Förskolan behöver också utveckla sitt arbete vad
det avser att erbjuda barn till nyanlända plats i
förskolan från 1 års ålder om behov finns.
Arbetet som påbörjats avseende pedagogisk
dokumentation i förskolan kommer att fortsätta att
vara en viktig utvecklingspunkt i förskolan.
Ekonomisk analys
Förskolans nettokostnad uppgår till 45,7 mnkr
vilket är 2,7 mnkr högre än budgeterat. I jämförelse med föregående år är det en försämring av
det ekonomiska resultatet gentemot budget med
4,0 mnkr. Anledningen till detta underskott är hög
korttidsfrånvaro vilket betyder att vikarier har
tagits in. Att antalet asylsökande barn har ökat
kraftigt under 2014 påverkar också avvikelsen
negativt. Detta motverkas delvis av intäkter från
migrationsverket.
Verksamhetsfakta
Antal barn (inkl. asylsökande)
Bruttokostnad / barn (kr)
Nettokostnad / barn (kr)
Verksamhetsidé
Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Genom att barnen erbjuds en god pedagogisk verksamhet läggs grunden för det lärande som fortsätter resten av livet. Förskolan ger även föräldrar
62
2014
2013
589
100 920
84 305
573
95 159
82 765
Årsredovisning 2014
Verksamhetsberättelse
Grundskola
Ekonomi
Ekonomi i balans
Verksamheten bedrivs
inom budget
Invånare och brukare
Eleverna är trygga i
skolan
God kommunal service i en trygg och säker kommun
Goda kunskapsresultat
Vårdnadshavarna har
möjlighet att påverka
verksamheten
Verksamhet och medarbetare
God arbetsmiljö
God kompetens
Eleverna har möjlighet
att utvecklas så långt
som möjligt
Ordning och reda - Attraktiv arbetsgivare
God personalhälsa
Utveckling
Adekvat
kompetensutveckling
Gott elevinflytande
Gott ledarskap
Gott samarbete
Lite bättre varje dag - Hållbart samhälle
Samtal som resulterar i
utvecklingspunkter
Måluppfyllelseanalys
När det gäller målet eleverna är trygga i skolan
blev utfallet 95,8 procent, att jämföra med 2013,
91,7 procent. Även om resultatet har förbättrats
och ligger över den kommunala målnivån på 94
procent, bör vi fortsätta lägga kraft på trygghetsfrågan då varje elev som inte svarar ja på denna
fråga är ett misslyckande för skolan.
Vad det avser målet goda kunskapsresultat så fortsätter resultaten uppåt. Resultaten för årskurs 9 har
förbättrats, både vad avser andelen behöriga till
gymnasiet (86,4 procent) och andel elever som nått
målen i alla ämnen (83,5 procent). Andelen elever
som når målen i alla ämnen i åk 3 var 89,7 procent
och i åk 6 var resultatet 60,4 procent. Kunskapsre-
sultat är svårt att se utveckling på när man jämför
olika elevgrupper med varandra och behöver därför analyseras noggrant. Under året kommer vi att
arbeta vidare med att analysera resultaten i olika
ämnen, i högre grad än tidigare, för att öka likvärdigheten mellan ämnena i kommunens olika
grundskolor.
Alla grundskolor har starkt fokus i sina prioriterade mål på att utveckla undervisningen. Arbetet
med framgångsrik undervisning pågår både lokalt
och nationellt. I Hultsfred är begreppen rätt stöd
och rätt utmaning nyckelbegrepp som är ständigt
närvarande. Detta innebär nya utmaningar för
verksamheten då andelen nyanlända elever ställer
63
Årsredovisning 2014
krav på kunskaper inom områden som studiehandledning, kartläggning och språkutvecklande arbete
i alla ämnen.
91,8 procent av eleverna upplever att de får det
stöd och den utmaning de behöver under 2014, det
är något bättre resultat jämfört med 2013. Målnivån var 95 procent. När det gäller vårdnadshavares
upplevelse av samma punkt sattes målnivån 90
procent och resultatet blev 96,7 procent, en klar
förbättring mot 2013 års 77,2 procent.
Andelen vårdnadshavarna som upplever att de har
möjlighet att påverka verksamheten var 90,7 procent, målnivån var 80 procent. Detta är en kraftig
förbättring mot 2013 års resultat då endast 27 procent svarade positivt. Med tanke på att mätningen
skedde med ett lägre antal deltagare förra året så är
det ändå en kraftig förbättring gentemot 2012 års
resultat på 46 procent, när mätunderlaget var jämförbart med årets. Ett aktivt arbete på enheterna
med att förtydliga vad inflytande är och hur det
fungerar på de olika skolorna tillsammans med
föräldrarna har gett en ökad tydlighet och ett bättre
resultat. Frågeställningen har även här ändrats från
”Som vårdnadshavare har jag möjlighet att påverka verksamheten” till ”Jag får information om
skolans verksamhet” och ”Jag vet hur jag ska göra
om jag vill påverka skolans verksamhet” vilket
också kan ha påverkat resultatet i positiv riktning.
Under målet gott elevinflytande väger vi in tre
kriterier. I hur stor utsträckning lärarna tar hänsyn
till elevernas åsikter. Målnivån var 90 procent och
resultatet blev 93,1 procent. 84,6 procent av eleverna upplever att de får vara med och påverka
planeringen av undervisningen och 98,4 procent av
eleverna upplever att det formella elevinflytandet
fungerar bra. Samtliga kriterier visar på bättre
resultat jämfört med föregående år.
När det gäller medarbetarperspektivet visar alla
mål på ett sämre resultat än under 2013, förutom
vad avser sjukfrånvaro som förbättrats något. Alla
mål, utom sjukfrånvaro, har ett resultat som ligger
något under de satta målnivåerna. Det är inga
större förändringar i resultaten men indikationen
visar på en nedåtgående trend, jämfört med 2013.
Vi kan se i medarbetarenkäten att personal på ytterskolorna blir mer och mer missnöjda med sin
fysiska arbetsmiljö och därför är det viktigt att vi
fortsätter diskussionen om våra lokaler. Det område som sjunkit mest är god kompetens. Det är
därför viktigt att vi ser över hur vi kan arbeta för
rekrytera kompetens på ett bättre sätt under kommande år. Här står vi inför utmaningar på både
lokal och nationell nivå då bristen på lärare ökar.
Verksamhetsberättelse
I utvecklingsperspektivet, målet andel medarbetare
som genomgått adekvat kompetensutveckling utifrån utvecklingspunkter, så har resultatet sjunkit
kraftigt. Den främsta anledningen till detta är att
man på vissa enheter, på grund av chefsbyte, inte
fått nya utvecklingspunkter att kompetensutvecklas inom.
Ekonomisk analys
Grundskolans nettokostnad uppgår till 82,3 mnkr,
vilket är 1,6 mnkr högre än budgeterat. I jämförelse med föregående år är det en försämring av
det ekonomiska resultatet med 4,3 mnkr. Underskottet orsakas dels av den kraftiga ökningen av
antalet asylsökande elever under 2014. Detta motverkas av intäkter från migrationsverket. En skuld
till Hultsfreds bostäder för återställning av en lokal, markberedningen till modulen i Silverdalen
och att budgeten för interkommunala ersättning
överskreds påverkar också avvikelsen negativt.
Grundsärskolans nettokostnad uppgår till 5,2
mnkr, vilket är 0,6 mnkr lägre än budgeterat. Orsaken till överskottet är att grundsärskolan har haft
lägre bemanning än budgeterat på grund av färre
elever med särskilda behov än förväntat.
Förskoleklass nettokostnad uppgår till 2,5 mnkr
vilket är 1,1 mnkr lägre än budgeterat. Överskottet
orsakas av intäkter för utbildning av asylsökande
elever från migrationsverket samt att grundbemanningen har varit lägre än budgeterat.
Verksamhetsidé
Grundskolan är obligatorisk från det år barnet fylller 7 år. I styrmodellen omfattar grundskolan även
förskoleklass och grundsärskolan. Förskoleklass är
en frivillig skolform. Grundskolan består av nio
årskurser och lägger grunden för att gå vidare till
en gymnasieutbildning. Utbildningen ska vara
likvärdig oavsett var i landet eleven går i skolan.
Elever med utvecklingsstörning läser efter grundsärskolans kursplan. Grundskola och grundsärskola ska bland annat ge kunskaper och värden,
bidra till personlig utveckling, social gemenskap
och ge en god grund för ett aktivt deltagande i
samhället.
Året i korthet
 Fem av sju skolor fick ingen anmärkning vid
skolinspektionens inspektion.
 Nya förstelärare rekryterades.
64
Årsredovisning 2014
Verksamhetsberättelse
jas under året, både avseende kompetensutveckling
till personal och utökning av digitala verktyg till
eleverna.
Vad gäller arbetsmiljö så behöver vi fortsätta arbetet med att se över åtgärder för den fysiska arbetsmiljön på ytterskolan. Grundsärskolans lokaler
behöver också ses över för att kunna möta upp
elever med olika former av funktionshinder, utöver
sin grunddiagnos, ur ett integrationsperspektiv sett
till ålder.
 Albäcksskolan fick sitt bästa resultat någonsin
vad det gäller elever som är godkända i alla
ämnen.
 Skolornas rutiner kring extra anpassningar och
särskilt stöd har anpassats efter den lagändring
som kom under året.
 Den gamla skolan i Silverdalen har stängts för
verksamhet då brandskyddet varit undermåligt.
 Järnforsens skola drabbades av mögelangrepp
och skolans källare har stängts för verksamheten
 En ökning av nyanlända elever i kommunen har
skett under året.
 Vi har infört en ny omdömesblankett för att
tydliggöra elevens utveckling för vårdnadshavare vid utvecklingssamtal.
Verksamhetsfakta
Grundskola
Antal elever (inkl. asylsökande)
Nettokostnad
varav lokalkostnad (%)
Framtid
Skolan behöver fortsätta att arbeta med att utveckla sitt arbete med kartläggning av och studiehandledning till nyanlända elever. Utbildning inom
området språkutveckling i alla ämnen kommer att
påbörjas med anledning av det stora antalet elever
med annat modersmål än svenska som finns i
kommunen. Det är en fortsatt målsättning att alla
skolor ska arbeta 40 plus 5 eller semestertjänst.
Det kollegiala lärandet är en framgångsfaktor och
då måste pedagoger ha så mycket gemensam tid
som möjligt.
En fortsatt satsning på NTA (Naturvetenskap och
teknik) kommer att ske under året, både vad det
gäller utbildning och material, främst i årskurs F-6.
I årskurs 7-9 kommer en digital satsning att påbör-
Förskoleklass
Antal barn (inkl. asylsökande)
Bruttokostnad / barn (kr)
Nettokostnad / barn (kr)
Grundsärskola/Träningsskola
Elevantal grundsärskola och
träningsskola
Kostnad / elev (kr)
65
2014
2013
1 216
75 195
16,0
1 110
76 738
16,2
2014
2013
125
34 255
29 708
103
41 168
36 683
2014
2013
16
15
255 532 229 890
Årsredovisning 2014
Verksamhetsberättelse
Fritidshem
Ekonomi
Ekonomi i balans
Verksamheten bedrivs
inom budget
Invånare och brukare
Verksamheten främjar
barnets lärande och
utveckling
God kommunal service i en trygg och säker kommun
Barnen är trygga på
fritids
Barnen har roligt på
fritids
Verksamhet och medarbetare
God arbetsmiljö
God kompetens
Gott barninflytande
Ordning och reda - Attraktiv arbetsgivare
God personalhälsa
Utveckling
Adekvat
kompetensutveckling
Vårdnadshavarna har
möjlighet att påverka
verksamheten
Gott ledarskap
Gott samarbete
Lite bättre varje dag - Hållbart samhälle
Samtal som resulterar i
utvecklingspunkter
Måluppfyllelseanalys
samheten. Där var målnivån 70 procent och utfallet enbart 34 procent 2013. Verksamheten har arbetat aktivt med att förtydliga föräldrainflytande
och resultatet för 2014 blev 85,1 pro-cent. 2013
skrev flera vårdnadshavare att de inte har tid och
lust att påverka verksamheten utan litar på att de
professionella ger barnen en meningsfull fritidsverksamhet. Frågeställningen har även här ändrats
från ”Som vårdnadshavare har jag möjlighet att
påverka verk-samheten” till ”Jag får information
om fritidshemmets verksamhet” och ”Jag vet hur
jag ska göra om jag vill påverka fritidshemmets
verksamhet” vilket kan ha påverkat resultatet i
positiv riktning.
Målnivån i invånare och brukare perspektivet gällande trygghet var 93 procent. Resultatet blev 95,7
procent 2014. Det är en klar förbättring mot 2013
då resultatet var 80,2 procent.
När det gäller verksamhetens förmåga att främja
lärande och utveckling blev upplevde 92,4 procent
av vårdnadshavarna att detta var fallet under 2014.
Det är en stor förbättring mot 2013 då endast 50,5
procent av vårdnadshavarna upplevde detta positivt. Målnivån är 80 procent. En förklaring till den
stora förändringen kan vara att flera vårdnadshavare svarade på enkäten 2014 än 2013.
Den största förändringen i resultat finner man i
vårdnadshavarnas möjlighet att påverka verk66
Årsredovisning 2014
Verksamhetsberättelse
Året i korthet
Vad avser verksamhets och medarbetarperspektivet har alla punkter utom god arbetsmiljö minskat
något i resultat. Andelen medarbetare som upplever att det finns ett gott samarbete sjunkit med 4,1
procentenheter och ligger nu precis under målnivån på 90 procent. Sjukskrivningarna har ökat från
2,7 procent under 2013 till 5,7 procent 2014. Målnivån är 3,7 procent. När det gäller kompetens har
vi inte nått vårt mål med andel personal med rätt
högskolebehörighet. Istället har vi tappat 15,7
procentenheter vad avser personal med pedagogisk
högskoleexamen under 2014 jämfört med 2013.
Att fortsätta arbetet med rekrytering av behörig
personal är ett viktigt område under kommande år.
 Fritidshemmet i Silverdalen beslutades att flytta
in i de nya lokalerna på Silverdalens skola.
 Vi har arbetat med att stärka fritidshemspersonalen i sina roller.
 Fritidshemmens arbetsmiljö har blivit bättre.
Framtid
Fortsatt utvecklingsarbete med att fritidshem och
grundskola arbetar med gemensamma pedagogiska
planeringar. Att fortsätta arbetet med rekrytering
av behörig personal är ett viktigt område under
kommande år. Fortsätta arbetet med att förtydliga
vårdnadshavares inflytande i fritidshemmet och
arbeta för att fritidshemmet erbjuder alla vårdnadshavare utvecklingssamtal.
Ekonomisk analys
Fritidshemmens nettokostnad uppgår till 6,5 mnkr
vilket är 0,1 mnkr lägre än budgeterat. I jämförelse
med föregående år är det en förbättring av det ekonomiska resultatet med 0,5 mnkr. Anledningen till
detta överskott är att fler elever än budgeterat har
varit inskrivna på kommunens fritidshem.
Verksamhetsfakta
Antal barn (exkl.
lovomsorgsplatser)
Bruttokostnad / barn (kr)
Nettokostnad / barn (kr)
Verksamhetsidé
Fritidshemmets uppdrag spänner över en stor del
av elevernas utveckling och lärande. Det är betydelsefullt att ha ett helhetsperspektiv på uppdraget.
Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling
och lärande samt erbjuda dem en menings-full
fritid och rekreation. Fritidshemmet ska också
möjliggöra för föräldrar att förena föräldraskap
med förvärvsarbete eller studier.
67
2014
2013
410
33 134
25 571
400
33 149
25 964
Årsredovisning 2014
Verksamhetsberättelse
Gymnasium
Ekonomi
Ekonomi i balans
Verksamheten bedrivs
inom budget
Invånare och brukare
Gott elevinflytande
God kommunal service i en trygg och säker kommun
Eleverna är trygga i
skolan
Goda kunskapsresultat
Verksamhet och medarbetare
God arbetsmiljö
God kompetens
Ordning och reda - Attraktiv arbetsgivare
God personalhälsa
Utveckling
Adekvat
kompetensutveckling
Eleverna har möjlighet
att utvecklas så långt
som möjligt
Gott ledarskap
Gott samarbete
Lite bättre varje dag - Hållbart samhälle
Samtal som resulterar i
utvecklingspunkter
Måluppfyllelseanalys
Ligga i framkant
gällande ITpedagogiska lösningar
I perspektivet invånare och brukare hade gymnasiet en stor utmaning i målet gott elevinflytande. Endast 52 procent av eleverna upplevde
att de är med och påverkar planeringen av
undervisningen 2013. Resultatet för 2014 visar
på en stor förbättring av elevinflytandet i
undervisningen då 83,9 procent av elever nu
upplever att de kan påverka. Målnivån var 75
procent och resultatet visar på att gymnasiet
tagit stora steg framåt inom detta område.
Arbetet med att utveckla det formella elevinflytandet har också gett goda resultat. 2013
bedömde 53 procent av eleverna att det fungerade, 2014 bedömer 70,6 procent att det funge-
Hög internationalisering
rar. Målnivån var 75 procent. 95,6 procent av
eleverna upplever att lärarna lyssnar på deras
åsikter. Målnivån var 80 procent och resultatet
är en stor förbättring från 2013.
Gymnasiet har under 2014 förbättrat sitt arbete
med elevinflytande och måste även under
kommande år fortsätta med det påbörjade förbättringsarbetet, då det visar sig ge god effekt.
2014 års resultat för hur många som fullföljde
gymnasieutbildningen har sjunkit något jämfört med förra årets resultat. Målnivån var 87
procent och resultatet 83,3 procent, en liten
försämring från 2013 då resultatet var 86,2
procent. 89,7 procent av gymnasieeleverna
uppger att de får det stöd och den utmaning de
68
Årsredovisning 2014
behöver. Målnivån var 90 procent och resultatet är bättre än 2013. Ett nytt nyckeltal för
2014 är andel elever med gymnasieexamen,
som ersätter andel elever med högskolebehörighet. Målnivån var satt till 83 procent och
utfallet blev 84,7 procent.
Att möta varje elev och tydligt arbeta med
åtgärdsprogram och stöd har varit prioriterat på
Hultsfreds gymnasium under 2014. Elevhälsans arbete har förändrats och ger resultat i
positiv riktning. Förbättringsarbetet som påbörjats behöver vidareutvecklas under 2015. I
förbättringsarbetet är det viktigt att föra diskussioner kring hur undervisningen utvecklas
på Hultsfreds gymnasium.
I medarbetarperspektivet ses samma negativa
trend som i övriga verksamheter. Sjukfrånvaron har dock visat på positivt resultat och
minskat från 3,1 procent till 2,5 procent. När
det gäller gott ledarskap är målnivån 90 procent och resultatet 79,9 procent. Under 2014
har gymnasiet haft nya rektorer, varav en har
varit sjukskriven. De två som varit i verksamheten har delat på arbetet och haft en stor arbetsbelastning samtidigt som ett omfattande
utvecklingsarbete har påbörjats, vilket kan vara
förklaringar till det lägre resultatet.
I utvecklingsperspektivet är andelen medarbetare som med chef kommit överens om utvecklingspunkter 100 procent. Ett nytt nyckeltal för 2014 är andelen elever som upplever att
arbetet med dator är värdefullt för skolarbetet.
Målnivån var satt till 100 procent och utfallet
blev 81,8 procent. Andelen elever som upplever att skolan arbetar aktivt med internationalisering har ökat från 51,3 procent 2013 till 65,9
procent 2014. Målnivån var 66 procent.
Verksamhetsberättelse
Verksamhetsidé
Gymnasieutbildningen ska ge en god grund för
yrkesverksamhet, fortsatta studier, personlig
utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Alla ungdomar i Sverige som har avslutat
grundskolan har rätt till en treårig gymnasieutbildning. Till gymnasieutbildningen räknas
gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
Året i korthet
 Nya förstelärare rekryterades.
 Beslut togs om att ersätta handelsprogrammet med hotell- och turismprogrammet med
start från ht-15.
 Gemensam marknadsföring tillsammans
med Vimmerbys kommun genomfördes.
 GYRO har fullt ut blivit en del av Hultsfreds gymnasium, vilket inneburit att varumärket GYRO tagits bort.
 Coaching, för att stötta elevernas utveckling, har införts.
 Det har skapats en elevrådsstyrelse, som
leder arbetet med elevsamråd.
 Över 76 procent av Hultsfreds kommuns
årskurs 9 elever valde Hultsfreds gymnasium.
Framtid
Arbetet som påbörjats med att utveckla verksamheten och förbättra resultaten inom elevinflytande, trygghet, goda kunskapsresultat och
möjligheten att utvecklas så långt som möjligt
fortsätter. Ett led i detta är att fortsätta arbeta
för att utveckla mentorskapet och coachingen.
Skolledningen arbetar för en starkare kvalitativ
samverkan, oavsett vilka enheter man har ansvar för, då gymnasiets utvecklingsarbete styrs
av en gemensam ledningsgrupp. Att utveckla
undervisningen genom att utvärdera och bepröva den är, ett fortsatt viktigt utvecklingsområde för hela gymnasiet.
Marknadsföringen tillsammans med Vimmerby gymnasium ska ses över för att arbeta
för ett brett utbud av utbildningar och ett fortsatt starkt söktryck.
Ekonomisk analys
Gymnasiet inklusive gymnasiesärskolan visar
totalt en nettokostnad på 57,7 mnkr, vilket är
2,5 mnkr lägre än budgeterat. En högre andel
studenter folkbokförda i Hultsfreds kommun
än budgeterat sökte till Hultsfreds gymnasium
till höstterminen 2014. Detta bidrar till överskottet. Fler studenter än budgeterat från andra
kommuner studerade på gymnasiesärskolan
vilket också bidrar till överskottet.
69
Årsredovisning 2014
Verksamhetsfakta
Gymnasium
Summa gymnasieelever
2014
524
2013
555
- varav på Hultsfreds gymnasium
- varav i andra kommuner
361
163
361
194
Elever på Hultsfreds gymnasium från annan kommun
74
81
100 150
102 345
91 628
24,6
99 958
24,2
2014
2013
Nettokostnad kommunens
folkbokförda elever kr/elev
Kostnad per elev Hultsfreds Gymnasium kr/elev
- varav lokalkostnad (%)
Gymnasiesärskola
Antal elever (inkl. asylsökande)
Kostnad / elev (kr)
21
24
236 272 253 870
70
Verksamhetsberättelse
Årsredovisning 2014
Verksamhetsberättelse
Miljö- och byggnadsnämnden
Måluppfyllelse
och bygglagen, miljöbalken och livsmedelslagen.
Ansvarsområdet omfattar även kommunernas fysiska planering, kart- och mättekniska verksamhet
samt service i fastighetsbildningsärenden. Från och
med 2014 har den gemensamma nämnden även
fått i uppdrag att samordna kommunernas hållbarhetsarbete.
Invånare/brukare
Samverkan och organisationsförändring där det
sker en förflyttning av personalresurser skapar
givetvis en viss oro hos berörda invånare. Klagomålen har dock varit få och en mycket stark
arbetsinsats av medarbetarna har bidragit till ett
övervägande positivt bemötande av den nya förvaltningen.
Verksamhet och medarbetare
Krav på omställning i handläggningsrutiner, ändrad arbetspendling och rekrytering från annan arbetsgivare medförde att alla inte ville följa med till
den nya organisationen. Förvaltningen hade därför
ett betydande personalunderskott under de första
månaderna. Annonsering av de vakanta tjänsterna
har dock visat vad vi hoppades på, HultVim är en
attraktiv arbetsgivare dit många vill söka sig. Förvaltningen har varit mycket lyckosam i återbesättning av de vakanta tjänsterna och i att hitta kompetenta medarbetare med vilja att utvecklas på de
nyinrättade tjänsterna.
Utveckling
Rutiner, taxor och bedömningsgrunder har harmoniserats mellan kommunerna. Samtliga medarbetare deltar i arbetsgrupper för att säkerställa att lika
bedömning, samma rättssäkerhet och goda service
når alla invånare och brukare i kommunerna.
Ärenderegistrering och ärendehantering har centraliserats för att säkerställa rätt kategorisering och
fördelning inom förvaltningen.
Ekonomisk analys
Verksamheten visar ett mycket bra ekonomiskt
utfall 2014. Trots stora resursinsatser för att skapa
den nya gemensamma förvaltningen har de ekonomiska målen uppnåtts. Årets överskott 630 tkr.
Året i korthet
2014 års verksamhet har helt präglats av att nämnderna och förvaltningarna i Hultsfred och Vimmerby blev en gemensam nämnd och en förvaltning 1 april 2014.
Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för tillsyn,
lov och kontroll enligt plan- och bygglagen, miljöbalken och livsmedelslagen. Ansvarsområdet omfattar även kommunens fysiska planering, kartoch mättekniska verksamhet samt service i fastighetsbildningsärenden. Från och med 2014 har den
gemensamma nämnden även fått i uppdrag att
samordna kommunernas hållbarhetsarbete.
Förvaltningen är numera uppdelad i tre avdelningar som tillsammans ansvarar för att nämndens
verksamhet når 29 000 invånare. Avdelningarna
utgörs av kansli, utvecklingsavdelning samt en
miljö- och bygglovsavdelning.
Verksamhetsfakta
Bygglovsärenden
Anmälan PBL
Övriga ärenden PBL
Detaljplaner
Inspektioner miljö
Tillstånd enskilda avlopp
Anmälan miljöfarlig verks.
Hälsoskyddsärenden
Livsmedelsinspektioner
345
147
153
5
402
160
24
357
300
(Redovisningen ovan visar en översiktlig bild av
verksamheten 2014. Inför kommande årsberättelser kommer en översyn av innehållet i redovisningen att göras.)
Verksamhetidé
Hultsfred- Vimmerby miljö- och byggnadsnämnd
ansvarar för tillsyn, lov och kontroll enligt plan-
71
Årsredovisning 2014
Verksamhetsberättelse
Socialnämndens verksamhet gemensamt
Övergripande
mnkr). Individ- och familjeomsorgen uppvisar ett
överskott (1,6 mnkr) vilket främst beror på ett
resultatfört överskott från flyktingverksamheten.
Administrationens överskott (1,6 mnkr) beror till
största delen på förvaltningens konto för ofördelade medel men också på försäljning av tjänster till
andra kommuner.
Under året har arbetet med att implementera socialnämndens värdegrund fortsatt inom förvaltningens samtliga verksamhetsområden. Bemötande och
ett salutogent förhållningssätt är två viktiga faktorer för att öka kvaliteten för den enskilde och
dess anhöriga. För att förbättra vår service har en
ny funktion inrättats där man kan få svar på de
frågor som hamnar inom socialförvaltningens ram.
Ett telefonnummer in, som är bemannat alla vardagar mellan klockan 8-12.
Personal
Den stora frågan som verkligen aktualiserats under
2014 heter personal- och kompetensförsörjning.
Liksom övriga landet står vi inför stora pensionsavgångar och arbetar därför strategiskt med personalförsörjning.
Förvaltningen kan se ett minskat behov av antalet
gruppbostäder inom omsorgen för personer med
funktionsnedsättning. Samtidigt ökar behovet av
andra boendeformer, exempelvis trapphusboende.
Det råder stor brist på sjuksköterskor vilket medfört att vi inte lyckats rekrytera till alla tjänster. Vi
har etablerat en god kontakt med Campus Hultsfred, för att långsiktigt arbeta för sjuksköterskeutbildning och möjlighet till kompetensutveckling i
närområdet. Sedan tidigare har vi ett gott samarbetet med Campus när det gäller socialpedagogutbildning och arbete inom IFO.
Inom individ- och familjeomsorgen har utvecklingsarbetet på barn och familj haft en positiv effekt. Antalet placeringar av barn och unga har
minskat under året samtidigt som andra former av
insatser på hemmaplan har ökat. Personalsituationen har stabiliserats och en utveckling av arbetssättet har gett en ökad tydlighet för personalgruppen.
Under 2014 har det blivit mycket svårare att rekrytera medarbetare, undersköterskor, till vård- och
omsorg. Även här har vi sedan tidigare ett gott
samarbete med Hultsfreds gymnasieskola och
vuxenutbildning. Som läget är nu räcker det inte
till. Det är mycket svårt att rekrytera undersköterskor, och det är mycket svårt att rekrytera medarbetare med körkort vilket är ett krav för de flesta av
tjänsterna.
Brukarundersökningar har genomförts inom alla
tre verksamhetsområdena. Bemötande, möjligheten
att påverka insatserna samt upplevelsen av att
känna delaktighet är områden där vi kan vara nöjda
med resultaten vi ser. Möjligheten att påverka tiderna för den hjälp man har eller tider för besök
hos någon tjänsteman är exempel på ett område
som vi behöver förbättra.
Som ett led i arbete med personalförsörjning samt
att bli en attraktiv arbetsgivare, så arbetar förvaltningen aktivt för att ge våra medarbetare möjlighet
till önskad sysselsättningsgrad. Vi hoppas att det
ska kunna genomföras i alla socialförvaltningens
verksamheter under 2015.
Förvaltningen har under året mycket tydligt känt
av den ökade flyktingsströmmen till Sverige.
Antalet personer, både inom asylmottagandet och
kommunplaceringar, har ökat markant och påverkat framförallt individ- och familjeomsorgen.
Ekonomi
Förvaltningens fortsatta arbete med personalförsörjning kommer att vara den största utmaningen
under 2015.
Förvaltningens löpande nettokostnader var 297,5
mnkr vilket kan jämföras med 287,8 mnkr 2013,
en ökning med 9,7 mnkr eller 3,4 procent. För
Socialnämnden innebär 2014 års bokslut ett underskott (5,1 mnkr). Störst är underskottet inom äldreomsorgen (5,9 mnkr) där framförallt hemtjänstverksamheten och det utökade antalet platser på
korttidsboendet har inneburit ett stort överskridande. Även omsorgen om personer med funktionsnedsättning redovisar ett underskott, (2,4
Antal årsarbetare
72
2012
427,51
2013
480,8
2014
503,6
Årsredovisning 2014
Verksamhetsberättelse
Äldreomsorg
Ekonomi
Ekonomi i balans
Verksamheten bedrivs
inom budget
Invånare och brukare
Den enskilde påverkar
sin vardag
Den enskilde bemöts
på ett respektfullt sätt
God kommunal service i en trygg och säker kommun
Den enskilde känner
trygghet i boendet
Verksamhet och medarbetare
Medarbetaren känner
stolthet för sitt arbete
Medarbetaren känner
sig delaktig
Attraktiv arbetsgivare
Medarbetaren anser att
arbetsmiljön är god
Utveckling
Lite bättre varje dag
Kontinuerlig
kompetensutveckling
Måluppfyllelseanalys
97 respektive 96 procent av brukarna anser att
personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål.
Av de som svarat är 99 procent nöjda med hemtjänsten som helhet vilket är mycket bra resultat.
Inom särskilt boende är 97 procent nöjda eller
mycket nöjda med det särskilda boendet som helhet, vilket är en tydlig förbättring jämfört med
2013 års resultat.
Resultatet visar att satsningen gällande värdegrund
och salutogena verksamheter gett resultat och är
viktiga områden att fortsätta fokusera på.
Invånare och brukare
Samtliga brukare som svarat på enkäten är nöjda
eller mycket nöjda med personalens bemötande,
vilket känns betydelsefullt då förvaltningen under
de senaste åren haft stort fokus på att implementera den värdegrund som socialnämnden tagit beslut om.
Störst förbättring har skett inom området särskilt
boende, vilket är glädjande med tanke på satsningen gällande salutogena boende som gjorts under
året. 94 procent på särskilt boende anser att man
kan påverka tiderna för att få hjälp, jämfört med 80
procent inom hemtjänsten.
73
Årsredovisning 2014
Verksamhetsberättelse
boendet. Dagverksamhet kan beviljas till personer
med någon form av demenssjukdom.
Inom äldreomsorgen finns också hälso-, sjukvård
och rehabilitering, med sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster, som ger stöd och sjukvård till den enskilde inom såväl ordinärt boende
som särskilt boende.
Verksamhet och medarbetare
Av äldreomsorgens medarbetare känner 94 procent
stolthet för sitt arbete, en siffra som minskat något
jämfört med föregående år. Det är viktigt att vi
fokuserar på detta mål då det är betydelsefullt att
medarbetare själva känner sig nöjda för att vi ska
kunna få nöjda brukare.
Känslan av delaktighet har ökat inom äldreomsorgen, drygt 97 procent anser att delaktigheten är
god.
Inom äldreomsorgen behöver arbetsmiljön förbättras. Det handlar framförallt om den fysiska arbetsmiljön såsom, luftkvalitet, värme och kyla.
Utveckling
Medarbetarna inom äldreomsorgen anser i mycket
hög grad att de lär nytt och utvecklas i sitt arbete,
nästan 97 procent anser att de får en kontinuerlig
kompetensutveckling. Eftersom vi ser att det ger
resultat fortsätter förvaltningen med planering av
gruppers teamutveckling kombinerat med föreläsningar och deltagande i olika nätverk.
Året i korthet
Hemtjänsten har under året stabiliserats dels vad
det gäller antal biståndsbedömda timmar men även
vad det gäller antalet brukare. Framtiden pekar
dock på allt fler äldre och ökade behov av insatser,
samtidigt som vårdtiderna på sjukhuset blir allt
kortare.
Antal beslut gällande särskilt boende har under
2014 minskat i jämförelse med 2013. Däremot har
det under året varit många beslut om särskilt boende där verkställigheten inte kunnat ske inom tre
månader. Vid årets slut väntade 17 personer på
särskilt boende. Förvaltningen har under hela 2014
haft ett utökat antal korttidsplatser för att på så sätt
hantera dels de personer som väntar på särskilt
boende, men även behovet av avlastning. Under
årets sista månad påbörjades verkställandet av ett
nytt särskilt boende på Knektagården med 13 nya
platser, för att möte de ökade behoven
Under året har arbetet med att implementera socialnämndens värdegrund fortsatt. Kontaktmannaskap och salutogent förhållningssätt är två viktiga
faktorer för att öka kvaliteten för den enskilde och
dess anhöriga. Utbildningsdagar och teamutvecklingar har handlat om att kunna möta den enskildes
behov och att våga göra olika.
Kvalitetssäkring av verksamheterna har påbörjats
under året och kommer att vara ett viktigt område
att utveckla de närmaste åren.
Personalmässigt ser vi en tendens till att det blir
allt svårare att rekrytera kompentent personal inom
alla områden och samtidigt stå fast vi de krav vi
har idag, personlig lämplighet, utbildning och körkort. Rekrytering och hur vi utvecklar kommunen
att bli en attraktiv arbetsgivare är frågor som måste
prioriteras de närmaste åren. Under slutet av 2014
påbörjades arbetet med att erbjuda önskad tjänstgöringsgrad till personal inom vård och omsorg.
Målet är att det ska verkställas under 2015.
Behovet av insatser från HSR – hälso- o sjukvård
samt rehabilitering ökar hela tiden och är nära
sammankopplade till de allt kortare vårdtiderna på
sjukhus. Vi ser också att det blir alltmer avancerad
sjukvård i hemmet.
Ekonomisk analys
Äldreomsorgens verksamheter har under året haft
en nettokostnad på 167,4 mnkr vilket innebär ett
underskott, 5,9 mnkr. Underskottet finns inom
hemtjänsten i ordinärt boende, där det främst är
korttidsboendets utökade antal platser som skapar
ett stort underskott, 4,4 mnkr. De särskilda boendena uppvisar överskott, 0,4 mnkr, vilket till
största delen beror på högre intäkter än budgeterat.
Verksamheten för hälso-, sjukvård och rehabilitering får ett överskott, 0,6 mnkr, till följd av vakanta tjänster under delar av året.
Verksamhetsidé
Äldreomsorgen ska tillgodose den enskildes behov
i form av hemtjänst i det ordinära boendet, hemtjänst beviljas utifrån en ansökan som den enskilde
eller dess företrädare gör. Beslutet om insatser
görs av en biståndshandläggare och grundar sig på
de riktlinjer som politiken beslutat.
Äldreomsorgen ska även tillgodose den enskildes
behov av särskilt boende när hemtjänstinsatserna
inte räcker till, för att ge den enskilde trygghet och
en meningsfull vardag som är begriplig och hanterbar.
Anhörigstöd och frivilligverksamhet är delar som
den enskilde och dess närstående kan ta del av utan
biståndsbedömning. Korttidsboende är en del av
anhörigstödet och kan beviljas som avlastning för
att möjliggöra ett fortsatt boende i det ordinära
74
Årsredovisning 2014
Anhörigstöd och frivilligverksamheten fortsätter
att vara en mycket viktig del i vår verksamhet. En
fortsättning av uppsökande verksamhet och många
aktiviteter för anhöriga är några delar som gör
skillnad i vår verksamhet.
Viktiga händelser under året
 Fortsatt fokus på och implementering av socialnämndens värdegrund – vi möts i känslan av
värdighet, med fortsatt teamutveckling för arbetsgrupper.
 Utvecklandet av salutogena verksamheter.
 Genomlysning av äldreomsorgen.
 Beslut om att erbjuda önskad tjänstgöringsgrad.
 Resursfördelning inom hemtjänsten utifrån
LOV.
 Fortsatt arbete med olika former av kvalitetsregister.
 Ett nummer in till Äldreomsorgen – 24 10 00.
Verksamhetsberättelse
Hälso- sjukvård och rehabilitering är ett område
som behöver prioriteras för att klara de utmaningar
som mer och mer kvalificerad sjukvård i hemmet
innebär.
Trygg hemgång för de mest sjuka äldre är ett projekt som påbörjats och kräver en tydlig samverkan
mellan våra olika yrkesprofessioner. För att säkra
kvaliteten vid hemgång måste vårt arbetssätt förändras.
En av de viktigaste frågorna för framtiden är att
kunna rekrytera de medarbetare som behövs i våra
verksamheter. Det kommer att vara en stor utmaning och handla om både förändrade kompetenskrav, en utveckling av introduktion och att fokusera på att på olika sätt bli en attraktiv arbetsgivare.
Verksamhetsfakta
Framtid
2014
2013
2 546
1 056
2 537
1 051
119
529
473
119
537
483
Bemanningsenheten
Tillsättningsgrad
89 %
92 %
Effektivitetsgrad
exkl jun-aug
73 %
75 %
Antal kommuninvånare
65-79 år
80 år och äldre
Antalet äldre kommer att öka i framtiden, Hultsfreds kommun har redan nu en hög andel äldre
invånare i jämförelse med riket. En äldreboendeutredning med fokus på behovet av äldreboende i
framtiden kommer att påbörjas under 2015. Det är
viktigt att den förberedelsen börjar redan nu.
Den genomlysning av äldreomsorgen som gjordes
2014 visade på olika utvecklingsområden, såsom
planeringssystem, utveckling av ekonomisk uppföljning och olika former av digitala tjänster. Under kommande år behöver ett utvecklingsarbete
påbörjas inom dessa områden.
Kvalitetssäkring är ett område som påbörjats under
2014 med vissa utbildningsinsatser, frågan kommer att vara ett prioriterat område under de närmaste åren.
Antal platser, särskilt boende
Antal hemtjänstärenden
Trygghetslarm
75
Årsredovisning 2014
Verksamhetsberättelse
OF och psykiatri
Ekonomi
Ekonomi i balans
Verksamheten bedrivs
inom budget
Invånare och brukare
Den enskilde påverkar
sin vardag
God kommunal service i en trygg och säker kommun
Den enskilde bemöts
på ett respektfullt sätt
Verksamhet och medarbetare
Medarbetaren känner
stolthet för sitt arbete
Medarbetaren känner
sig delaktig
Ordning och reda - Attraktiv arbetsgivare
Medarbetaren anser att
arbetsmiljön är god
Utveckling
Lite bättre varje dag - Hållbart samhälle
Kontinuerlig
kompetensutveckling
Måluppfyllelseanalys
når vi fortfarande inte målnivån. Något vi behöver
tänka på inför kommande år.
Värdegrund och bemötande ska vara ledorden i
utvecklingsarbetet inom verksamheten, för att
kunna förbättra den enskildes upplevelse.
Verksamhet och medarbetare
Medarbetarnas stolthet inom detta verksamhetsområde är mycket hög, 99,5 procent känner stolthet.
Däremot har känslan av delaktighet minskat under
detta år och vi når inte riktigt målnivån. Även upplevelsen av arbetsmiljön har försämrats och måste
kommande år förbättras.
Utveckling
En hög andel, 96,6 procent, av personalen anser att
de lär nytt och utvecklas i sitt arbete.
Invånare och brukare
Den enskilde anser i hög grad att man kan påverka
sin vardag. De områden som ges lägst värde är
möjligheten att bestämma över sin fritid samt möjligheten att bestämma i sin lägenhet. Målnivåerna
nås men det har procentuellt sett skett en liten försämring gällande den upplevelsen och är därför
viktigt att fokusera på inför kommande år.
Bemötandet sker i hög grad på ett respektfullt sätt
och uppsatta målnivåer nås på alla nyckeltal utom
det som handlar om att personalen alltid knackar
eller ringer på den enskildes dörr. Även om det
skett en mycket tydlig förbättring sedan 2013 så
76
Årsredovisning 2014
Ekonomisk analys
Verksamhetsberättelse
ligt från brukarens intresse och önskemål. Ett brukarråd finns inom verksamheten, där brukarna
själva har möten och bjuder in personer som de
anser är viktiga att ha med.
Utvecklingen i verksamheten har som inom övriga
verksamhetsområden utgått ifrån socialnämndens
värdegrund men fokus på att öka den enskildes
delaktighet och möjlighet att påverka sin vardag.
Det finns en vilja och förståelse idag till att reflektera och i högre grad utgå ifrån varje enskild individs behov och önskemål.
Framtidens OF är en tvärprofessionell arbetsgrupp
som under året arbetat med värdegrundsfrågor och
kvalitet i verksamheterna. Ett arbete som i hög
grad påverkat samarbetet mellan olika arbetsplatser och olika yrkesprofessioner.
Rekryteringsfrågorna är ett område som är lika
angeläget att prioritera som inom verksamhetsområdet äldreomsorg.
Omsorgen om personer med funktionsnedsättning
och psykiatri gick 2014 med underskott, 2,4 mnkr.
Placeringar på enskilda vårdhem står för ett
underskott på 1,7 mnkr till följd av fler och dyrare
placeringar än vad som är budgeterat.
Verksamheterna för gruppbostäder, korttid och
trapphus går med underskott, 0,9 mnkr medan
verksamheten för bostad med särskild service går
med överskott, 0,4 mnkr. Den dagliga
verksamheten för personer med
funktionsnedsättning ger ett överskott mot budget,
1,0 mnkr. Kostnaderna för personliga assistenter är
fortsatt höga vilket orsakar ett underskott, 1,0
mnkr.
Verksamhetsidé
Inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning erbjuds gruppbostäder, bostad med särskild service, ledsagning, personliga assistenter
och daglig verksamhet till personer som har rätt till
det i enlighet med Lagen om stöd och service till
vissa funktionshindrade (LSS). Insatser beviljas
efter bedömning av kommunens LSS-handläggare.
Inom verksamhetsområdet erbjuds också boendestöd och dagverksamhet till personer med psykisk
funktionsnedsättning.
 Framtidsdagar med fokus på ökat samarbete
inom olika verksamhetsområden.
 Genomförd brukarenkät med en ökad svarsfrekvens och en ökad brukarnöjdhet.
 Fokus på värdegrundsfrågor, delaktighet, möjlighet att påverka.
 och en meningsfull vardag.
 Ny överenskommelse med intraprenaden Framsteget.
Året i korthet
Framtid
Gruppbostäderna bemannas utifrån de behov som
finns hos brukarna, vilket innebär att en del förändringar görs löpande under året, för att använda
resurserna på ett effektivare sätt. De flesta gruppbostäderna är idag bemannade med personal dygnet runt.
Under året har vi haft en del tomplatser inom
gruppbostäderna och frågan om att minska antalet
gruppbostäder behöver diskuteras under kommande år.
Kommunen har sju personliga assistentgrupper i
egenregi samt 23 assistentgrupper i privat regi.
Vad det gäller personlig assistent är det mycket
administrativt arbete gällande redovisningar till
Försäkringskassan.
Boendestödet och Skedala dagverksamhet är verksamheter som arbetar med brukare med psykiska
funktionsnedsättningar, en målgrupp som har ökat
något under året. Inriktning är att den enskilde ska
bli så självständig som möjligt och kunna klara sig
med stöd i det vardagliga livet. Aktiviteterna har
under året ökat i dagverksamheten och utgår tyd-
Inom verksamhetsområdet handlar det mycket om
att kunna möta de förändrade behoven av insatser
från olika målgrupper. Andelen personer med psykiska funktionsnedsättningar ökar. Det kan medföra ett ökat behov av boendeformer för den målgruppen. Det är också en förändring i vad den
enskilde med en funktionsnedsättning har för önskemål om exempelvis boendeform, daglig verksamhet och sysselsättning.
Det är inte längre gruppbostad inom omsorgen
som är i fokus utan mer boendeformer som trapphusboende eller satellitlägenheter. Detta behöver
finnas med i den planering som görs. Det innebär
att det under kommande år kommer att behöva ske
en minskning av antalet gruppbostäder.
Sysselsättning och arbete för målgrupperna är
andra viktiga områden att utveckla. Målet måste
vara att komma närmare arbetsmarknaden i form
av fler praktikplatser.
77
Årsredovisning 2014
Verksamhetsfakta
2014
Gruppbostäder + satellitlägenheter
-Platser
40 + 36
-Boende
34 + 36
2013
40 + 35
37 + 35
Korttidsverksamhet
-Platser
-Inskrivna barn
6
10
7
10
Antal brukare i daglig
verksamhet, OF
78
78
Personer med personlig assistent
-via kommunen
-via brukarkooperativ
7
23
8
21
78
Verksamhetsberättelse
Årsredovisning 2014
Verksamhetsberättelse
Individ- och familjeomsorg
Ekonomi
Ekonomi i balans
Verksamheten bedrivs
inom budget
Invånare och brukare
Den enskilde påverkar
sin vardag
God kommunal service i en trygg och säker kommun
Den enskilde bemöts
på ett respektfullt sätt
Verksamhet och medarbetare
Medarbetaren känner
stolthet för sitt arbete
Medarbetaren känner
sig delaktig
Ordning och reda - Attraktiv arbetsgivare
Medarbetaren anser att
arbetsmiljön är god
Utveckling
Lite bättre varje dag - Hållbart samhälle
Kontinuerlig
kompetensutveckling
Bemötandet är något som vi behöver fokusera på,
målnivån är satt till att 95 procent ska uppleva att
personalen bemöter dem på ett respektfullt sätt,
utfallet är 86 procent.
Verksamhet och medarbetare
Medarbetarna inom individ- och familjeomsorgen
känner i hög grad stolthet och upplever en delaktighet.
Arbetsmiljön är det område som har lägst utfall i
medarbetarenkäten och behöver vara i fortsatt
fokus under 2015.
Utveckling
Inom målet kontinuerlig kompetensutveckling
anser drygt 97 procent att man lär nytt och utveck-
Måluppfyllelseanalys
Invånare och brukare
För första året har nu en brukarenkät genomförts
inom individ- och familjeomsorgen.
Nästan 85 procent av de som svarat anser att det är
lätt att komma i kontakt med den de söker, de är
även nöjda med det stöd de fått och känner att de
är delaktiga. Inom dessa områden når vi den uppsatta målnivån.
Vad det gäller möjligheten att påverka tiden för
besöket behöver en utveckling ske då målnivån
inte riktigt nås. Endast 75 procent anser att de kan
påverka tiden.
79
Årsredovisning 2014
las i sitt arbete, vilket innebär att vi når den uppsatta målnivån.
Verksamhetsberättelse
gruppen så har 35 barn placerat vilket är en mycket
lägre siffra än 2013.
Personalsituationen har stabiliserats under året och
medfört ett minskat behov av konsulter. Arbetsmängden vad det gäller anmälningar, utredning
och öppenvårdsinsatser har varit fortsatt hög.
En strukturförändring gällande arbetssätt har skett
under 2014 utifrån det utvecklingsarbete som påbörjades redan 2013. Numera arbetar personalen i
team vilket innebär en avgränsning i arbetsuppgifter vilket ger en ökad tydlighet och effektivitet.
Samverkan mellan barn och utbildning, kultur och
fritid och socialförvaltning har fortsatt som planerat och den nya ungdomsenheten har startat sitt
arbete och finns placerade under kultur och fritid.
Ekonomisk analys
Individ- och familjeomsorgen uppvisar ett överskott på 1,6 mnkr för 2014. En stor del beror på ett
resultatfört överskott från flyktingverksamheten,
1,1 mnkr. Totalt uppvisar vuxenenheten inklusive
flyktingverksamhet ett underskott, 0,2 mnkr, till
följd av att ökade kostnader för såväl placeringar
av personer med missbruksproblematik som försörjningsstöd. Barn- och familjeenheten får ett
överskott, 1,5 mnkr, vilket främst beror på att
kostnaderna för placeringar, Migrationsverkets
placeringar exkluderade, har minskat. Kostnaderna
för placeringar som utförs åt Migrationsverket har
ökat kraftigt men placeringskostnaderna återsöks
och genererar därmed ett intäktsöverskott. Då förvaltningen har stora fordringar på Migrationsverket som avser 2014 har försiktighetsprincipen tilllämpats vid uppbokning i bokslutet vilket dämpar
intäktsöverskottet något.
Vuxen
Antal hushåll med behov av försörjningsstöd är
näst intill oförändrat. Under 2014 har 234 hushåll
erhållit ekonomiskt bistånd, jämfört med 2013 är
det en liten ökning med sex hushåll. En del avslag
har gjorts med överklagan som följd och flertalet
överklagande har gått på förvaltningens beslut.
Detta kan styrka att nämndens riktlinjer håller de
ramar som anges i lagstiftningen.
Antalet missbruksärenden har ökat under året. Vi
har haft åtta personer frivilligt placerade och sex
placerade enligt LVM. Det har samtidigt varit
många öppenvårdsärenden.
Under året har kommunen tagit emot 194 flyktingar exklusive ensamkommande barn. Det är en
mycket stor ökning, 2013 tog vi emot 75 personer.
Ökningen beror på att flyktingsströmmen till Sverige ökat och på det enormt stora asylmottagandet
som finns i kommunen.
Inom arbetsmarknadsenheten har tio ungdomsanställningar genomförts inom olika förvaltningar i
kommunen. Ungdomarna har haft praktik en tid,
därefter arbete och kompetenshöjande insatser,
såsom personlig utveckling och teori. Den första
gruppens anställningar går nu mot sitt slut och det
ser mycket lovande ut för ungdomarna. Flertalet
kommer att erbjudas anställningar.
Arbetsmarknadsprojektet Leva Livet har avslutats
under året. Totalt 74 personer har varit inskrivna i
projektet och drygt 33 procent har gått vidare till
arbetet eller studier.
Viktiga händelser under året
 Ökat flyktingmottagande, med ensamkommande barn som en ny målgrupp.
 Ungdomsanställningar inom arbetsmarknadsenheten.
 Stabilisering på Barn och familj.
Verksamhetsidé
Individ- och familjeomsorgen stödjer familjer och
enskilda med sociala problem såsom ekonomiska
problem, missbruk, relationsproblem och familjejuridiska frågor. Inom individ- och familjeomsorgen finns både utredare och behandlare. Verksamheten består av en vuxenenhet och en barn- och
familjeenhet.
Vuxenenheten arbetar med missbruksstöd, försörjningsstöd, flyktingmottagning och arbetsmarknadsfrågor.
Barn- och familjeenheten riktar sig till barn och
ungdomar i åldern 0 till 20 år samt deras föräldrar.
Verksamheten erbjuder råd och stöd till familjer,
utreder frågor om vårdnad, boende och umgänge
samt utreder behov vid misstanke om att barn far
illa. Enhetens arbete ska alltid ske med barns behov i centrum.
Året i korthet
Barn och familj
Det har under året tillkommit en helt ny målgrupp
inom barn och familj, ensamkommande barn. 17
ensamkommande barn har under året placerats
antingen i HVB-hem eller konsulentstödda familjehem. Totalt sett har 52 barn placerats och det är
samma siffra som 2013. Undantas den nya mål-
80
Årsredovisning 2014
Framtid
Verksamhetsberättelse
Verksamhetsfakta
Det är viktigt med fortsatt fokus på utvecklingsarbetet inom barn och familj. Den utveckling som
skett hittills är positiv men det kommer hela tiden
att var en utmaning att möte de behov som finns
vad det gäller stöd till föräldrar och barn. Förvaltningen kan se ett stort behov av att öka stödet till
föräldrar till ungdomar men även till föräldrar med
små barn. Förvaltningen ser en möjlighet att utveckla detta stöd tillsammans med landstinget då
den nya familjecentralen startar. En fortsatt satsning på att rekrytera familjehem måste ske för att
antalet HVB- placeringar ska kunna minskas.
Det behöver ske en uppbyggnad av kompetens och
stöd gällande flyktingfrågan i stort. Det är mycket
arbetet gällande återsökningar, rutiner och att hålla
medarbetarna uppdaterade med vad som gäller.
Någon form av integrationsenhet bör startas upp
under kommande år.
Stimulansmedel för utbildningsinsatser har erhållits även för 2015 och kommer att innebära en
fortsatt genomförande av kompetensutveckling för
att möta de lagkrav som ställs.
Inom sektionen för vuxna är det fortsatt fokus på
att hålla nere kostnaderna för försörjningsstöd som
vi kan se har ökat det senaste året.
En utveckling av arbetssätt behöver ske för att ge
stöd till personer utanför arbetsmarknaden. Till en
början behövs möjlighet att komma ut på en praktikplats som i en förlängning kan leda till ett arbete. Flyktingfrågorna finns också under denna
sektion och är en verksamhet som hela tiden ökar i
omfattning med tanke på anhöriginvandringen.
Utbetalat under
året (tkr)
-Försörjningsstöd
-Flyktingstöd
2014
2013
5 810 4 535
2 684 2 179
Totalt antal ärenden under
året
-Försörjningsstöd
275
-Flyktingstöd
166
272
78
Pågående ärenden (december månad)
-Försörjningsstöd
150
-Flyktingstöd
137
118
66
Antal placeringsdygn
missbruk
-Familjehem
0
-Institution
781
0
624
Antal placeringsdygn barn- och
ungdom
-Familjehem
6 767 6 041
-Institution
4 463 3 460
81
Årsredovisning 2014
Kommunövergripande verksamhet
Östra Smålands
kommunalteknikförbund Hultsfred
(ÖSK)
Överförmyndarverksamhet
___________________________ 2014 _____ 2013
2014
Förvaltarskap
16
15
God manskap
146
151
Ensamkommande barn
35
13
36%
Arvoden från kommun*
34%
Arvoden från kommun
och huvudmän*
Arvoden från huvudmän*
66%
64%
Avstår arvode/ersättning
29
35
*Från och med 2012 redovisas enbart hur de totala
arvodeskostnaderna fördelas mellan kommun och
huvudmän på grund av begränsningar i verksamhetsstöd.
Debiterat dricksvatten, tkbm
775
Hämtade sopkärl, st
158 280
Avfall till förbränning, ton
4 525
Ljuspunkter för vägoch gatubelysning, st
6 510
Bostadsanpassningsbidrag
- kostnader (tkr)
- beviljade bidrag (st)
- avslag (st)
2014
2013
Antal vuxenstuderande inkl SFI 376
Nettokostnad/vuxenelev (kr) 17 443
285
22 116
Musikskola
2014
Antal musikskoleelever
164
Kompanjonelever i grundskola 148
Antal elever musiktillägg
31
Nettokostnad per elev (kr)
9 876
2 814
66
11
2013
858
158280
4 757
6 314
1 307
73
6
Förvaltas av ÖSK för Hultsfreds kommuns
räkning
2013
2013
Fastighetsyta (ha)
2 104
1 930
Produktiv skogsareal (ha)
1 153
930
Taxeringsvärde (tkr)
71 936
50 926
Beskattningsvärde (tkr)
13 561
13 406
Uppvärmd yta (m2)
97 695 100 194
Barn- och utbildningsnämndens verksamhet
Svenska för invandrare och vuxenutbildning
(Hultsfreds Gymnasium)
Verksamhetsberättelse
Årets nyckeltal
AB Hultsfreds Bostäder
Antal lägenheter*
Genomsnittligt antal
lediga lägenheter
Vakansgrad
2013
170
149
42
9 083
2014
1 648
2013
1 647
152
9,2%
170
10,3%
*Exklusive lägenheter som uthyrs per rum till studenter.
82