1. No category

HÅ LLBA RHE TS- O CH G E S TA LT N IN G S P ROG R A M
Del av planhandlingarna för detaljplan Mörby del 5
Stockholm syd/Mörby 5:1 m fl
Nykvarns kommun
MEDVERKANDE
Hållbarhetsprogrammet har tagits fram av Ekologigruppen AB och Ramböll Sverige på uppdrag av Nykvarns kommun
Stockholm, 12 maj 2015
Beställare
Nykvarns kommun
Daniel Ängmo, Planarkitekt
Förslagställare
Ramböll Sverige, Landskap och Plan Stockholm
Svante Guterstam, Planarkitekt
Tiina Henning, Landskapsarkitekt
Anna Valman, Landskapsarkitekt
Christian Bjäråker, visualisering
Ekologigruppen AB
Lena Brunsell, Landskapsarkitekt
Hillevi Eklund, Samhällsplanerare
Åsa Eriksson, Ekolog
Sunna Pfeiffer, Landskapsarkitekt
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.INLEDNING
1.1SYFTE
5
1.2OMFATTNING
5
1.3LÄSANVISNING
5
4.5
GRÖNSTRUKTUR FÖR REKREATION
14
4.6
GRÖNSTRUKTUR FÖR
EKOSYSTEMTJÄNSTER 16
4.7
BLÅSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER 18
5.GESTALTNINGSPRINCIPER
2. FÖRSLAG TILL VISION
2.2
5.1GESTALTNINGSPRINCIPER
20
5.2
KORT OM EKOSYSTEMTJÄNSTER
20
5.3
PLANSKISS GATOR OCH SLÄNTER
21
5.4
PRINCIPSEKTIONER GATOR
22
5.5
PRINCIPSEKTIONER SLÄNTER
26
7
5.6
PRINCIPILLUSTRATION INDELNING
KVARTERSMARK29
DETALJPLANER FÖR MÖRBY 5:1 OCH
SKÄLBYVÄGEN7
5.7
PRINCIPSEKTION STORT SVACKDIKE
VISION STOCKHOLM SYD
- UNG, VILD, VACKER
6
3. BAKGRUND OCH FRAMTID
3.1NYKVARN
3.2
3.3UTMANINGAR
7
3.5
7
VIDARE UTREDNINGSBEHOV
30
4. HÅLLBARHETSANALYS MED STÖD AV
VÄRDEROSEN
4.1VÄRDEROSEN
8
4.2 IDENTITET8
4.3
MÖTEN, TRYGGHET, LOKALT ENGAGEMANG 10
4.4
TRANSPORTENERGI
12
Hållbarhets- och gestaltningsprogram Mörby 5:3, Nykvarn
Ramböll Sverige I Ekologigruppen AB
3
4
INLEDNING
1. INLEDNING
1.1 SYFTE
Hållbarhetsprogrammet syftar till att syftar till att ge vägledning vid
utbyggnad av Stockholm syds verksamhetsområde enligt detaljplanerna
för Mörby och Skälbyvägen. Det riktar sig såväl till privata aktörer
som ska etablera sig i området som till kommunen som ansvarar för
iordningställande och drift av allmän plats.
Gestaltningsprinciperna syftar även till att förtydliga detaljplanernas
intentioner och till att vägleda kommunens handläggare
i bygglovsprocessen. Gestaltningsprinciperna baseras på
ekosystemtjänster och har utformats för att bevara och skapa nya
ekosystemtjänster när området exploateras.
Gestaltningsprinciperna har illustrerats för att bli tillgängliga och
lättbegripliga. De återfinns i planbeskrivningarna och utgör på så sätt
underlag för regleringen av de två detaljplanerna.
1.2 OMFATTNING
Hållbarhetsprogrammet har tagits fram för Stockholm syds
logistikområde, på uppdrag av Nykvarns kommun. Det omfattar
detaljplanerna för Mörby 5:1 mfl och Skälbyvägen som tillsammans
omfattar norra delan av Mörby industriområde och sträcker sig mellan
E20 och Sveadalsbanan fram till kommungränsen mot Södertälje och
fastighetsgränserna mot Tveta-Valsta 4:1 och Ånsta 1:1 2:1.
1.3LÄSANVISNING
Programmet är uppbyggt i tre delar:
Del ett består av en Hållbarhetsanalys enligt Ekologigruppens
Värderos, ett verktyg för hållbarhetsvärdering som beskrivs närmre
under kapitel 4. Hållbarhetsanalysen är uppdelad under olika rubriker
med en sammanhängande textdel och en därtill tillhörande tabell.
Hållbarhetsanalysen hänvisar i kolumnen Gestaltningsprinciper till
programmets andra del.
Ortofoto över planområdet Mörby 5
Del två redovisar uppritade principer för området framtagna med
utgångspunkt i platsens ekosystemtjänster (se sidan 18). Här listas även
de växter som rekommenderas för framtida gestaltning.
Del tre består av de tabeller med ekosystemtjänster för
allmän platsmark och kvartersmark som ligger till grund för
gestaltningsprinciperna i del två.
Hållbarhets- och gestaltningsprogram Mörby 5:3, Nykvarn
Ramböll Sverige I Ekologigruppen AB
5
2. FÖRSLAG TILL VISION
2.1 VISION STOCKHOLM SYD – UNG, VILD, VACKER
Stockholm Syd bidrar till Nykvarns kommuns devis ”Ung, Vild och
vacker!”.
UNG
Stockholm Syd är i struktur, utformning och innehåll en förebild för
hållbar urbanisering inom EU/Europa/Sverige(?).
Det strategiska läget i regionen och till järnväg och motorväg
används för att skapa ett attraktivt logistik- och verksamhetsområde
med effektiva och hållbara kommunikationer både för
godstransporter och verksamma inom området.
I området finns en diversitet av verksamheter rikt på mötesplatser
där samarbeten och innovation kan uppstå.
Området planeras och byggs med effektiv energisamordning och
är utformat så att det finns ekonomiska incitament som gynnar
användandet av miljövänlig teknik och att bygga in flexibilitet och
adaptabilitet över tid.
VILD
Naturen i Stockholms Syd, och de ekosystemtjänster denna erbjuder,
är en tillgång för anställda och besökare.
Markens och vegetationens möjlighet till flödesreglering, rening
av vatten och luft samt till att skapa ett bra mikroklimat används.
Nya landskapsplanteringar tar avstamp i befintliga karaktärer
och naturvärden. De bidrar, tillsammans med befintlig natur,
till en rik biologisk mångfald, till pollinering och till fortsatta
spridningsmöjligheter för djur och växter.
Användandet av naturens ekosystemtjänster ligger till grund
för gestaltningen och utgör en tydlig del av områdets profil och
attraktivitet.
VACKER
Stockholm Syd är ett verksamhetsområde där byggnader och
byggnadselement, gaturum och en varierad natur-och kulturmiljö
bildar en helhet, vilket återspeglar kommunens riktlinjer för
hållbarhet som områdets gestaltning baseras på.
En gestaltning som bidrar till ökad folkhälsa, då det stimulerar till
rekreation, friluftsliv och sociala möten.
6
BAKGRUND OCH FRAMTID
3. BAKGRUND OCH FRAMTID
3.1 NYKVARN
3.3 UTMANINGAR
Gällande översiktsplan (antagen den 18 juni 2014) omnämner
Stockholm Syd/Mörby som verksamhetsområde för icke
störande industri och järnvägsanslutna logistikföretag norr om
Svealandsbanan. Området ska ”utvecklas i ett sammanhang med
sammankopplade huvudgator och naturstråk samt lämpliga
användningar av kvartersmarken”. Särskilt beskrivs behovet
att möjliggöra en blandning av funktioner samt vikten av att
hantera naturvärden så att inte en barriär skapas för djur och
människor. Dagvattnet från området ska vara rent och kunna
kontrolleras. Naturstråk genom området och gaturum med grön
förgårdsmark som hanterar dagvattnet ska vara en utgångpunkt för
gestaltningskaraktären av området.
•
Både Nykvarns och Södertälje kommun äger delar av
marken i Stockholm Syd, ett område som pekats ut som ett
strategiskt viktigt för exploatering med fokus på logistik inom
Stockholms regionen inom ramen för RUFS. Det ligger dock inte
nödvändigtvis i kommunens intresse att maximera investeringar som
gagnar regionen givet budgetära och statsfinansiella hänsyn.
Gestaltningen av områdets ansikte mot E20 och väg 509 samt de
gemensamma huvudgator beskrivs som en utmaning för hela plan-,
tillstånds och byggprocessen. Längs järnvägen ska ett 150 meter
brett och 1000 meter långt område reserveras som omlastningsplats.
Detaljplanen för Mörby 5:1 omnämns särskilt som en möjlig
lokalisering för denna omlastningsplats som ”på sikt kan utvecklas
till en nationell kombiterminal”.
•
Både Nykvarn och Södertälje håller på att ta fram
detaljplaner för området, en process som i stora delar sker separat
vilket innebär svårigheter att uppnå skalfördelar i t ex upphandling
eller en gemensam kravprofil för området
•
Inom Nykvarns kommun finns olika ambitioner med
området som är i behov av att klargöras t ex i vilken utsträckning
området ska svara på behov från lokala entreprenörer, ha en
hållbarhetsprofil osv.
3.4 VIDARE UTREDNINGSBEHOV
Gestaltningsprinciperna längre fram i rapporten utgår ifrån
ekosystemtjänster, men ekosystemtjänster är inte heltäckande
principer för gestaltning då den gröna miljön samverkar med den
byggda miljön för att skapa goda livsmiljöer.
För att säkerställa att man uppnår de intentioner och höga krav
man har med Stockholm Syd avseende utformning, hållbarhet och
gestaltning bör även följande program tas fram:
- Gestaltningsprogram för Byggnader/ Stängsel/ Skyltar
- Program för tillgängliggörande och skötsel av natur- och kulturmiljö
- Ekonomisk studie för skapande av attraktiva områden
- Program för kretsloppslösningar och hållbara energisystem inom
området
3.2 DETALJPLANER FÖR MÖRBY 5:1 OCH
SKÄLBYVÄGEN
De två detaljplanerna utgör en del av ”Stockholm Syd” som
planeras bli Stockholms Läns största verksamhetsområde med cirka
1 000 hektar mark varav 600 hektar ligger i Nykvarns kommun.
Stockholm Syd innefattar även Almnäs före detta militärförläggning
i Södertälje kommun. Området har strategiskt läge i regionen för
logistik med omlastning mellan väg och järnväg.
Syftet med detaljplanen för Mörby 5:1 är att genom sitt omfång (270
ha), ta ett helhetsgrepp gällande ett flertal hållbarhetsfrågor såsom
dagvattenhantering, natur- och kulturmiljöfrågor, massbalansering
och kollektivtrafikförsörjning. Att höja attraktionskraften för att söka
etablerade och nya intressenter till Nykvarns kommun är ett viktigt
incitament i planarbetet. Samtidigt ska det samhällsekonomiska
perspektivet utvecklas för Nykvarns kommuns del jämsides med den
regionala och den mellankommunala utvecklingen.
Visualisering av planområdet sett från E20
Hållbarhets- och gestaltningsprogram Mörby 5:3, Nykvarn
Ramböll Sverige I Ekologigruppen AB
7
4. HÅLLBARHETSANALYS
MED STÖD AV VÄRDEROSEN
4.1 VÄRDEROSEN
4.2 IDENTITET
PLATSFÖRANKRING OCH UTVECKLING AV NYA
VÄRDEN
Värderosen är ett verktyg för att på ett översiktligt sätt utvärdera
och visualisera hållbarheten i olika utvecklingsförslag. Verktyget
underlättar en bedömning av förslagets påverkan som helhet
vilket minskar risken för att enskilda faktorer optimeras på andras
bekostnad.
En stark identitet skapar ett sammanhang för dem som arbetar
i området och hjälper till att skapa en bild av området utåt.
Stockholm Syd kommer att vara visuellt exponerat från både
E20 och Svealandsbanan. Området blir därför en viktig del av
hela Nykvarns identitet.
Identiteten bör vara förankrad både i uttryck av platsens historia
och bygga upp något eget. Detta kan göras genom att behålla och
lyfta fram så stora delar som möjligt av det ursprungliga landskapet,
återskapa strukturer såsom brynzoner och genom att använda
lokala växtmaterial vid nyanläggning av grönområden. Samtidigt
skapas en ny identitet som ett socialt och ekologiskt hållbart
verksamhetsområde.
I denna analys har värderosen använts som verktyg och
delfaktorerna redovisas i tabellform. En avgränsning har gjorts
till sådana parametrar som konkret påverkar planstruktur och
gestaltningsprinciper. Ekonomiska analyser inte gjorts.
Läsanvisning tabeller
Riktlinjer - sammanfattning av de viktigaste riktlinjerna för att
säkerställa en hållbar utveckling i området.
Plankarta och planbeskrivning - förslag på bestämmelser som
kan ingå i detaljplanen.
Gestaltningsprinciper - hänvisning till programmets andra del där
gestaltningsprinciper redovisas i detalj.
Övergripande utredningsbehov - behov av ytterligare utredningar
som måste göras för att gå vidare i projektet.
Förslag på ytterligare program - möjliga program som ytterligare
kan stärka hållbarheten i projektet.
8
STORA INGREPP I BEFINTLIG MILJÖ
Utbyggnaden innebär stora ingrepp i den natur- och kulturmiljö
som utgör huvuddelen av platsens identitet idag. Stora delar av
det historiska jordbrukslandskapet tas i anspråk, antingen rent
fysiskt eller visuellt. Det kuperade skogslandskapet kommer att
plansprängas på många håll för att möjliggöra utbyggnaden av stora
byggnadsvolymer och infrastruktur.
HÅLLBARHETSANALYS - Identitet
TABELL IDENTITET
Riktlinjer
Plankarta och Planbeskrivning
Gestaltningsprinciper
Förslag på ytterligare program m.m.
•Jordbruksmarken och dess åkerholmar regleras
som odling och kulturlandskap som ska bevaras
öppet i plankartan.
•Brynzoners utformning se PRINCIPSEKTION E-F, sid 26
•Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av
jordbrukslandskapet biotoper beskrivs i skötselplan.
KULTURHISTORISK ANKNYTNING
Jordbrukslandskapets karaktär bevaras i så stor utsträckning som möjligt.
Detta görs genom bevarande av åkerholmar, bevarande eller återskapande
av brynzoner samt genom att säkerställa att jordbrukslandskapet fortsatt
hålls öppet. Byggnader på intilliggande verksamhetsområden utformas så
att dessa smälter in i landskapet.
Se även avsnitt 4.5 GRÖNSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER –
Samlad grönstruktur och biologisk mångfald.
Kulturlämningar lyfts fram som en del av den rekreativa miljön. Ett urval
av områdets kulturlämningar i form av stensättningar, hällristningar och
boplatser inkluderas i rekreativa slingor och lyfts fram genom skyltning och
skötsel.
•Gestaltningsprogram för bebyggelse/skyltning/stängsel:
Byggnaders utformning, samt skyltning, i anslutning till
jordbrukslandskapet beskrivs i gestaltningsprogram.
•Brynzoner mellan verksamhetsområden och
jordbruksmark regleras på plankartan genom
hänvisning till kapitlet om gestaltningsprinciper i
planbeskrivningen.
•Fortsatt bruk av jordbruksmark säkerställs genom avtal
•Områden med kulturlämningar regleras i
plankartan.
•Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av
kulturlämningar beskrivs i Skötselplan
•Stigar förbi intressanta kulturlämningar anges i
illustrationsplanen och planbeskrivningen.
•Gestaltningsprogram för bebyggelse/skyltning/stängsel:
Skyltars utformning beskrivs i gestaltningsprogram
•Plankartan anger byggnadernas höjd och
placering.
•Gestaltningsprogram för bebyggelse/skyltning/stängsel:
Byggnaders placering och utformning i höjdlägen
beskrivs i gestaltningsprogram.
ANPASSNING TILL LANDSKAPETS KARAKTÄR
I den mån topografin bevaras placeras byggnader så att upplevelsen av
denna bevaras.
Utformning av bebyggelse ska ske med hänsyn till områdets exponerade
läge från E20.
Vegetation med lokal anknytning utgör utgångspunkt vid nyskapande av
grönytor.
•Planbeskrivningen anger riktlinjer för bebyggelsen i
de olika kvarteren.
•MKB ska beskriva landskapsbild
•Planbeskrivningen kapitel 7 Gestaltningsprinciper
anger riktlinjer för växtval i de olika områdena.
•Växtval i anslutning till jordbruksmarken beskrivs till
PRINCIPSEKTION E sid 26-27
•Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av
vegetation på allmän platsmark beskrivs i skötselplan.
•Växtval i nyanlagda slänter beskrivs till
PRINCIPSEKTION F sid 26-27
•Växtval i nyanlagda våtmarksområden beskrivs till
PRINCIPSEKTION G sid 28
EN TILLSKAPAD EGEN IDENTITET
Områdets nya identitet byggs upp kring ekologisk hållbarhet både vad
gäller bebyggelse och grön- och blåstruktur.
Se även vidare avsnitt 4.5 GRÖNSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER
samt 4.6 BLÅSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER.
•Ambitionsnivå med certifiering av byggnader
beskrivs i planhandlingar.
•Se PRINCIPSEKTION A-I sid 22-30
•Certifiering av byggnader uppmuntras vid
markanvisningar och dyligt.
Områdets nya identitet byggs upp kring social hållbarhet. Se vidare avsnitt
4.3 MÖTEN, TRYGGHET OCH LOKALT ENGAGEMANG.
Hållbarhets- och gestaltningsprogram Mörby 5:3, Nykvarn
Ramböll Sverige I Ekologigruppen AB
9
4.3 MÖTEN, TRYGGHET OCH LOKALT
ENGAGEMANG
En utformning av Stockholm Syd som uppmuntrar till möten,
trygghet och lokalt engagemang är viktig för verksamhetsområdets
attraktivitet vad gäller etablering av mer personal- och
kunskapsintensiva verksamheter.
UTMANING: TRYGGA PLATSER I STORSKALIGT
VERKSAMHETSOMRÅDE
Stora delar av Stockholm Syd kan komma att präglas av storskaliga
personalextensiva logistikverksamheter. Inriktningen mot logisitik
innbär att området blir trafikerat med många tunga transporter.
Samtidigt blir antalet människor i rörelse litet i förhållande till
områdets storlek. Dessa förutsättningar, tillsammans med stora
höjdskillnader och storskaliga bergssprängningar och släntningar,
innebär utmaningar vad gäller att göra Stockholm Syd till en trygg
och attraktiv plats att vistas och arbeta på.
SKAPA TYDLIGA STRÅK OCH OMSORGSFULLT
GESTALTADE MILJÖER
Dessa utmaningar kan tacklas genom en planering av verksamheter
och gång- och cykelstråk som innebär att mötesplatser och flödet
av människor koncentreras till några utvalda områden. Därtill
är en genomtänkt utformning av bebyggelse, bergssprängningar,
släntningar och vägrum, särskilt i anslutning till de mer intensivt
använda områdena, av stor vikt. Det är också viktigt med skötsel och
underhåll av offentliga miljöer och kvartersmark eftersom nedgångna
och illa skötta omgivningar kan bidra till upplevd otrygghet.
10
HÅLLBARHETSANALYS - Möten, trygghet och lokalt engagemang
TABELL MÖTEN, TRYGGHET OCH LOKALT ENGAGEMANG
Riktlinjer
Plankarta och Planbeskrivning
Gestaltningsprinciper
Förslag på ytterligare program m.m.
•Plankartan - yta avsätts med användningen centrum
verksamhet för området som möjliggör service.
•Översiktliga riktlinjer för verksamhetsområdens anordnande
anges i PRINCIPILLUSTRATION H, sid 27.
•Kommunen verkar för en god service, anpassad till den
aktuella utbyggnadsgraden, genom att arrendera ut mark
för ändamålet inom området.
•Utredning om potentiellt servicebehov inom området.
BLANDAD STAD
Inom verksamhetsområdet ska det finnas möjlighet till etablering av både
småskaliga verksamheter och större logistikverksamheter. Service riktad mot
verksamma i området såsom restaurang, kiosk och övernattningsplatser för
långtradare ska tillhandahållas.
•Plankartans reglering möjliggör etablering av verksamheter av
olika skala.
•Planbeskrivningen beskriver vilken typ av servicebehov som
kan komma att behövas.
TILLGÅNG TILL MÖTESPLATSER MED KVALITET OCH FUNKTION
Mötesplatser, i form av ex restaurang, kiosk, m.m, möjliggörs i strategiska lägen.
Se vidare avsnitt 4.3 MÖTEN, TRYGGHET OCH LOKALT ENGAGEMANG Blandad stad.
Tillgång till gröna rekreativa mötesplatser är god både på kvartersmark och allmän
platsmark. Mötesplatser finns både i form av större samlande parker/sociala stråk
och mindre lokalparker. Se vidare svsnitt 4.5 GRÖNSTRUKTUR FÖR REKREATION
- Variation av rekreativa kvaliteter.
Viktiga funktioner för möten såsom service och gröna mötesplatser är
sammankopplade och samlas till strategiska platser längs huvudstråken. Gångoch cykelstråk kopplar samman dessa mötesplatser och kollektivtrafikhållplatser
ligger i anslutning till dessa. Se även avsnitt 4.4 TRANSPORTENERGI - god
tillgänglighet för gående och cyklister.
•Plankartan anger plats för centrumverksamhet för området.
•I planbeskrivningen anges funktioner och karaktärer för dessa
platser.
•Gestaltning av det gröna dagvattenstråket anges i
PRINCIPSEKTION G, sid 28.
TRYGGA GATURUM OCH MILJÖER
Gator byggs/görs? trafiksäkra. Se vidare avsnitt 4.4 TRANSPORTENERGI - god
tillgänglighet för gående och cyklister.
Gator gestaltas så att de upplevs trygga både genom gaturummets utformning,
placering av byggnader på anslutande verksamhetsområden och utformning av
omgivande slänter och bergsskärningar.
•Se PRINCIPSEKTION A-D för Huvudgata, Huvudgata med
regionalt cykelstråk, Lokalgata och Avsmalnad körbana vid gröna
släpp mellan kvartersmark., sid 22-25
•Riktlinjer för gaturummens utformning, byggnaders placering
samt utformning av slänter och bergsskärningar införs i
planhandlingarna.
•Entréernas placering regleras med planbestämmelse samt i
planbeskrivningens gestaltningsprinciper.
•Gaturummets utformning beskrivs i PRINCIPSEKTION A-D.
för Huvudgata, Huvudgata med regionalt cykelstråk, Lokalgata
och Avsmalnad körbana vid gröna släpp mellan kvartersmark.,
sid 22-25.
•Slänters utformning beskrivs i PRINCIPSEKTION E-G, sid
26-28.
Gång- och cykeltrafik, kollektivtrafikhållplatser, rekreativa mötesplatser och service
samlas till huvudstråk för att skapa befolkade gaturum. Se vidare avsnitt 4.4
TRANSPORTENERGI - effektivt och orienterbart gatunät.
Verksamhetområdena ser ordnade och städade ut i anslutning till huvudgator,
publika utrymmen och E20.
•Tillgodoses planbeskrivningens gestaltningsprinciper
•Översiktliga riktlinjer för verksamhetsområdenas anordnande
anges i PRINCIPILLUSTRATION H, sid 29.
Bebyggelsens skala varierar inom området med mindre skala i anslutning till
huvudstråk och större skala i de östra delarna. Bebyggelse och markområden
i anslutning till områdets vägrum ges en hög detaljeringsgrad anpassad till en
mänsklig skala.
•Plankartan anger föreslagna fastighetsgränser.
•Översiktliga riktlinjer för verksamhetsområdens anordnande
anges i PRINCIPILLUSTRATION H, sid 29.
Slänter, och eventuella bergsskärningar, utformas för att signalera en mänsklig
skala.
•Riktlinjer för slänters och bergsskärningars utformning införs i
planhandlingarna.
MÄNSKLIG SKALA OCH ORIENTERBARHET
•Verksamheternas utfmorning och bebyggelsens utformning
mot gata behandlas i planbeskrivningens gestaltningsprinciper
•Gestaltningsprogram för bebyggelse/skyltning/stängsel:
Byggnaders placering och utformning i anslutning till
huvudgator beskrivs i gestataltnings-program.
•Slänters utformning beskrivs i PRINCIPSEKTION E-G, sid
26-28.
Hållbarhets- och gestaltningsprogram Mörby 5:3, Nykvarn
Ramböll Sverige I Ekologigruppen AB
11
4.4 TRANSPORTENERGI
Detta avsnitt fokuserar på hur persontransporterna inom området
kan ske hållbart genom att skapa en attraktiv gång-, cykel- och
kollektivtrafik. Transportenergi kopplat till godstransporter inom
området hanteras inte i hållbarhetsprogrammet.
UNDERLÄTTA FÖR GÅNG- OCH CYKELTRAFIK
Det ska vara möjligt och attraktivt att ta sig fram till fots, cykel och
kollektivt i Stockholm syd. Genom att underlätta för denna typ
av transporter skapas ett flöde av människor inom området som
bidrar till ökad trygghet och möjliggör möten mellan verksamma
i området. Vidare ger möjligheten att gå, cykla eller resa kollektivt
värdefull vardagsmotion samtidigt som resandet blir mer jämställt då
området blir tillgängligt även för personer utan egen bil. Denna typ
av transporter ger dessutom inga, eller små, utsläpp av växthusgaser
och andra skadliga ämnen.
12
EFFEKTIV KOLLEKTIVTRAFIK
RIKTA RÖRELSER TILL UTVALDA STRÅK
Verksamhetsområdets läge i regionen samt dess skala innebära både
att många som är verksamma inom området kommer ha relativt
lång resväg till sin arbetsplats och att avstånden att transportera sig
inom området är relativt långa. Vidare kommer en del verksamma
förmodligen arbeta i skift vilket gör att transporter till och från
arbetet kommer att ske utspritt under dygnet.
Vidare är möjligheten att cykla från Södertälje och Nykvarn av
stor vikt liksom att gång- och cykelbanor inom området upplevs
effektiva, säkra och trygga. Viktiga faktorer i detta är att rörelser
fokuseras till utvalda stråk längs vilka även lokala målpunkter
lokaliseras för att öka närvaron av andra människor och därmed den
upplevda tryggheten. Säkra vägkorsningar som prioriterar cyklister
och forgängare är ytterligare en faktor liksom en väl utformad
vägmiljö med god belysning.
För att uppnå hållbara transporter i området är det viktigt att det
både från Nykvarn och Södertälje ska gå att ta sig till och från
området med effektiv kollektivtrafik. Busshållplatserna ska vara väl
upplysta och väderskyddade och placeras strategiskt intill områdets
mötesplatser och viktiga funktioner för att öka attraktiviteten i det
kollektiva resandet.
GRUNDLÄGGANDE SERVICE INOM OMRÅDET
För att behovet av transporter till och från området ska kunna
minimeras är det viktigt med grundläggande service inom området
som kan serva de verksamheter som etableras. Ju mer komplett
stadsdelen blir utfrån sin funktion som logistikcentrrum kan
onödiga transporter undvikas. Exempel på sådana funktioner och
service är restaurang och möjlighet till övernattning för de som
arbetar med logistikverksamheterna.
HÅLLBARHETSANALYS - Transportenergi
TABELL TRANSPORTENERGI
Riktlinjer
Plankarta och Planbeskrivning
Gestaltningsprinciper
Förslag på ytterligare program m.m.
NÄRA TILL MYCKET
Verksamheter och verksamma i området ska ha god tillgång till
service. Se vidare avsnitt 4.3 MÖTEN, TRYGGHET OCH LOKALT
ENGAGEMANG - Blandad stad.
•Översiktliga riktlinjer för verksamhetsområdenas anordnande anges
i PRINCIPILLUSTRATION H, sid 27.
GOD TILLGÄNGLIGHET FÖR GÅENDE OCH CYKLISTER
Huvudgator är trafiksäkra med separata gång- och cykelbanor och
god belysning. Övergångsställen och passager är i plan och förses
med trafikljus.
•Plankartan anger strukturen för gång- och
cykelvägar.
Trafiksäkra gång- och cykelvägar ska finnas ända fram till de olika
arbetsplatserna inom “kvarteren”.
•Gatornas sektion regleras i detaljplanen.
Kommunens trafikkontor ansvarar för trafiksäker
utformning vid korsningar.
Det ska finnas gena gång- och cykelvägar som gör det möjligt att
snabbt ta sig till hållplatser, servicepunkter och rekreativa stråk/
mötesplatser från verksamhetsområdena. Detta gäller även när
verksamhetsområde och målpunkter separeras av släntningar eller
naturmark
•Alla kommunala gator förses med gång- och
cykelbanor
Det regionala cykelnätet kopplar på ett tydligt sätt till den lokala
transportstrukturen. Attraktiva och trygga gång- och cykelpassager
ska finnas under E20 och järnvägen.
•Plankartan anger hur gång- och cykelvägar kopplar
till det regionala cykelstråket samt till passager under
E20 och järnvägen.
•Planbeskrivningen anger gatornas disposition och
utformning.
•Gaturummets utformning beskrivs i PRINCIPSEKTION A-D för
Huvudgata, Huvudgata med regionalt cykelstråk, Lokalgata och
Avsmalnad körbana vid gröna släpp mellan kvartersmark., sid 22-25
•Gaturummets utformning beskrivs i PRINCIPSEKTION A-D för
Huvudgata, Huvudgata med regionalt cykelstråk, Lokalgata och
Avsmalnad körbana vid gröna släpp mellan kvartersmark., sid 22-25
•Riktlinjer för gång- och cykelvägar inom
verksamhetsområdena anges i genomförandeavtal.
•Riktlinjer för gång- och cykelkopplingar från
verksamhetsområdena anges i genomförandeavtal.
•Förslag tilll placering av busshållplatser finns i
planbeskrivningen
Cykelparkering med väderskydd och låsmöjligheter ska ordnas vid
viktiga målpunkter och i anslutning till arbetsplatser.
•Gestaltningsprogram för bebyggelse/skyltning/stängsel:
Cykelparkeringars utformning beskrivs i gestaltningsprogram.
NÄRHET OCH GOD TILLGÄNGLIGHET TILL ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK
Busshållplatser ska vara tillgängliga och strategiskt placerade
vid viktiga målpunkter. Det ska finnas gena kopplingar till
hållplatslägen både inom kvartersmark och allmän platsmark.
•Planbeskrivningen anger riktlinjer för hållplatslägen
samt för gena kopplingar till dessa.
•Effektiv kollektivtrafik beskrivs i trafikutredning
Busshållplatserna ska vara trygga, upplysta och väderskyddade.
•Gestaltningsprogram för bebyggelse/skyltning/stängsel:
Busshållplatsers utformning beskrivs i gestaltningsprogram.
EFFEKTIVT OCH ORIENTERBART GATUNÄT
Gång- och cykeltrafik, kollektivtrafikshållplatser, rekreativa
mötesplatser och service samlas till huvudstråk för att skapa
befolkade gaturum.
•Planbeskrivningen anger riktlinjer för placering av
kollektivtrafikhållplatser, rekreativa mötesplatser,
service och gång- och cykeltrafik.
Tydliga gaturum och gestaltning signalerar stråkens hierarki.
•Planbeskrivningen anger gatornas disposition och
utformning.
Om verksamhetskvarteren delas upp med många små
verksamheter ska kvarteret förses med en orinterbar gatustruktur.
•Planbeskrivningen anger riktlinjer för gatustruktur
inom kvartersmark.
•Gaturummets utformning beskrivs i PRINCIPSEKTION A-D för
Huvudgata, Huvudgata med regionalt cykelstråk, Lokalgata och
Avsmalnad körbana vid gröna släpp mellan kvartersmark., sid 22-25
Hållbarhets- och gestaltningsprogram Mörby 5:3, Nykvarn
•Riktlinjer för gatustruktur inom verksamhetsområdena anges i
genomförandeavtal.
Ramböll Sverige I Ekologigruppen AB
13
4.5 GRÖNSTRUKTUR FÖR REKREATION
Tillgången till en väl fungerande grönstruktur för rekreation
inom Stockholm Syd utgör en viktig del i områdets attraktivitet.
Inom grönstrukturen ska finnas plats för spontana möten
mellan verksamma, för att organisera mer formaliserade
teambuildningaktiviteter och för avkoppling och motion för den
enskilda. Den rekreativa grönstrukturen ska också bidra till att lyfta
fram områdets identitet och knyta an till områdets historia och
naturvärden.
DE MEST INTRESSANTA VÄRDENA BEVARAS
Samtidigt som utbyggnaden av Stockholm Syd tar stora rekreativa
områden i anspråk sparas flera av de mest intressanta naturområdena
och kulturlämningarna. Särskilt i planens västra delar finns flera
rekreativt intressanta strukturer bevarade med jordbrukslandskapet,
hällmarkstallskogar, våtmarker och tydligt framträdande
fornlämningar. I de östra delarna innebär markbearbetningarna
större ingrepp. Här försvinner de flesta befintliga rekreativa värdena,
som är knutna till skogen som kommer att försvinna.
MÖJLIGHET ATT SKAPA NYA REKREATIVA VÄRDEN
Utbyggnaden av Stockholm Syd ger möjlighet till att lyfta fram
befintliga rekreationsvärden samtidigt som nya kan tillskapas.
I skogs- och jordbruksmarken kan befintliga värden lyftas fram
genom rekreativa slingor som passerar naturvärdesområden
och kulturlämningar. Där mark nyanläggs kan en tydlig
gestaltning och nya platsbildningar både inom allmänna ytor
och i verksamhetsområdena skapa nya rekreativa möjligheter och
upplevelser.
14
HÅLLBARHETSANALYS - Grönstruktur för rekreation
TABELL GRÖNSTRUKTUR FÖR REKREATION
Riktlinjer
Plankarta och Planbeskrivning
Gestaltningsprinciper
Förslag på ytterligare program m.m.
•Plankartan anger grönområden som natur/parkmark.
•Gestaltning av det gröna dagvattenstråket anges i
PRINCIPSEKTION G, sid 28.
•Gestaltningsprogram för bebyggelse/skyltning/stängsel:
Avgränsning, via stängsling, mellan verksamhetsområden och
natur/parkmark samt skyltning beskrivs i gestaltningsprogram.
TILLGÅNG TILL TÄTORTSNÄRA GRÖNOMRÅDE
Områden med intressanta kultur- och naturvärden inom Stockholm Syd ska vara
rekreativt tillgängliga för allmänheten och verksamma i området med tydliga entréer,
stigar och skyltning. Miljöerna ska vara rekreativt tilltalande, upplevas trygga och ge
möjlighet till avkoppling. De områden som är aktuella är:
•Planhandlingen anger riktlinjer för skötsel, skyltning, entréer,
stigar och avgränsning mellan verksamhetsområde och natur/
parkmark.
•Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av natur- och
parkområden beskrivs i skötselplan.
- anlagda parkmiljöer i anslutning till det centrala våtmarksstråket
- skogslandskap med våtmark, äldre skog och fornlämningar i områdets västra del
- jordbrukslandskapet med brynzoner, åkerholmar och salamandermiljöer
SAMMANHÄNGANDE GRÖNSTRUKTUR
Rekreativa stråk ska binda samman befintliga och nyanlaggda park- och naturmiljöer
i området.
•Plankartan anger gatustruktur för större gång- och cykelvägar.
•Program för tillgängliggörande och skötsel av natur- och
kulturmiljö.
•Planhandling och illustationsplan anger läge för mindre stigar.
Utformning av vägmiljön leder till att denna utgör en del av områdets
sammanhängande rekreativa grönstruktur.
•Gaturummets utformning beskrivs i
PRINCIPSEKTION A-D för Huvudgata, Huvudgata med
regionalt cykelstråk, Lokalgata och Avsmalnad körbana
vid gröna släpp mellan kvartersmark., sid 22-25.
Se vidare avsnitt 4.4 TRANSPORTENERGI - god tillgänglighet för gående och
cyklister.
Gång- och cykelstråk kopplar samman Stockholm Syd med omgivande
grönområden.
Se vidare avsnitt 4.4 TRANSPORTENERGI - god tillgänglighet för gående och
cyklister
VARIATION AV REKREATIVA KVALITETER
Park- eller naturområde med sittplatser och bord lämpliga för mat- och fikaraster ska
finnas inom 200 meter från varje arbetsplats, antingen på kvartersmark eller inom
allmän platsmark. Rastplatserna ska ha en detaljeringsgrad och skötselnivå som gör
att de upplevs tilltalande och trygga att vistas i.
•Planhandling anger riktlinjer för rastplatser inom kvartersmark
och allmän platsmark.
Tillgång till gröna rekreativa mötesplatser och aktivitetsplatser (t.ex. utegym) är god
både på kvartersmark och allmän platsmark. Mötesplatser finns både i form av större
samlande parker/sociala stråk och mindre lokalparker.
•Tillgång till större gröna rekreativa platser på allmän
platsmarks regleras i plankarta samt beskrivs i illustationsplan
samt planbeskrivning.
•Tillgång till gröna rekreativa platser på kvartersmark säkerställs
i markanvisningsavtal.
•Riktlinjer för tillgång till gröna rekreativa platser på
kvartersmark beskrivs i planhandling.
Områdets olika naturkaraktärer används för att skapa en variation av rekreativa
kvalitéer. De karaktärer som lyfts fram är:
- anlagda parkmiljöer i anslutning till det centrala våtmarksstråket
- skogslandskap med våtmark, äldre skog och fornlämningar i områdets västra del
- jordbrukslandskapet med brynzoner, åkerholmar och salamandermiljöer
•Gestaltningsprogram för hållplatser/mötesplatser:
Mötesplatsers utformning beskrivs i gestaltningsprogram.
•Se vidare ovan: ”Tillgång till tätortsnära grönområde”
•Gestaltning av det gröna dagvattenstråket anges i
PRINCIPSEKTION G, sid 28.
•Förr infiltrationsytor i /på kvartersmark se
PRINCIPSEKTION I, sid 30.
•Gestaltning av slänter och ängar mot det gröna
dagvattenstråket visas i PRINCIPSEKTION E-G, sid
26-28.
•Gestaltningsprogram för hållplatser/mötesplatser:
Mötesplatsers utformning beskrivs i gestaltningsprogram.
•Tillgång till gröna rekreativa platser på kvartersmark säkerställs
i markanvisningsavtal.
•Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av gröna
mötesplatser beskrivs i skötselplan.
•Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av natur- coh
parkområden beskrivs i skötselplan.
•För infiltrationsytor i på kvartersmark se
PRINCIPSEKTION I, sid 30.
Se även vidare avsnitt 4.6 GRÖNSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER samlad grönstruktur och biologisk mångfald samt avsnitt 4.7 BLÅSTRUKTUR
FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER - sammanhängande blåstruktur och värdefulla
vattenbiotoper.
Hållbarhets- och gestaltningsprogram Mörby 5:3, Nykvarn
Ramböll Sverige I Ekologigruppen AB
15
4.4 GRÖNSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER
En fungerande grönstruktur för ekosystemtjänster inom och genom
Stockholm Syd har många fördelar. Luftföroreningar och buller
från områdets verksamheter och transporter kan reduceras genom
vegetation. Vegetation inom och kring verksamhetsområdena
förbättrar lokalklimatet genom att minska risken för att de
öppna hårdgjorda ytorna blir för varma under värmeböljor, den
minskar vindhastigheten under blåsiga dagar samtidigt som träd
kan ge skugga under varma dagar. För verksamma i området ger
möjligheten att vistas i, och se, grönområden hälsovinster både
genom fysisk aktivitet och genom att naturen har en stressdämpande
effekt. För att växter och djur ska kunna finnas kvar i området,
och för att Stockholms Syd inte ska utgöra en barriär, är en
sammanlänkad grönstruktur och ett lokalt växtval av stor vikt.
BEFINTLIG NATURMARK TAS I ANSPRÅK
Utbyggnaden av Stockholm Syd innebär att stora delar av
befintlig natur- och jordbruksmark tas i anspråk och att befintliga
ekosystemtjänster inom området till viss del försvinner eller minskar.
De tjänster som minskar är främst knutna till jord- och skogsbruk
samt biologisk mångfald med pollinering och skadedjursreglering
men området används också för kulturella tjänster såsom jakt och
annan typ av rekreation.
ÅTERSKAPA BEFINTLIGA TJÄNSTER OCH TILLSKAPA
NYA
Områdets geografiska förutsättningar ger vissa möjligheter att
återskapa befintliga tjänster och tillskapa nya ekosystemtjänster
inom området. Den bördiga jorden som idag används för jordbruk
kommer till del fortsätta att brukas som jordbruksmark. De
skogsområden som bevaras kommer att fungera för luftrening
och klimatutjämning i stadsdelen samtidigt som de kan ha en
bullerdämpande funktion och användas för rekreation. Här kan även
finnas arter som reglerar skadedjur och samtidigt kan skogens fåglar
kan bidra med fröspridning. Stadsdelens grönstruktur väntas kunna
ge visst utrymme för den biologiska mångfalden. Tjänster knutna till
rekreation, pollinering och skadedjursreglering kan öka i området
genom införande av blommande växter och gestaltnig av utemiljön.
TABELL GRÖNSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER
Riktlinjer
Plankarta och Planbeskrivning
Gestaltningsprinciper
Förslag på ytterligare program m.m.
Stockholm Syds barriäreffekt för spridningssamband för barrskogslevande
arter begränsas i så stor utsträckning som möjligt genom bevarande och
skötsel av värdefulla barrskogsbiotoper och genom att tillföra strukturer som
gynnar barrskogslevande arter vid nyanläggning av park- och naturmark.
•Viktiga barrskogsbiotoper sparas som Natur/Parkmark i plankarta.
•Riktlinjer för skötsel av barrskogsbiotoperna anges i
planbeskrivningen.
•Riktlinjer för hur barrskogssambanden kan gynnas inom
verksamhetsområdena anges i planbeskrivningen.
•Användandet av barrskogsträd som
gatuträd visas i PRINCIPSEKTION A-B, D,
sid 22-25.
•Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av barrskogsbiotoper
beskrivs i skötselplan.
Stockholm Syds påverkan på naturvärden knutna till jordbrukslandskapet
begränsas i så stor utsträckning som möjligt. Detta görs genom bevarande
av åkerholmar, bevarande eller återskapande av brynzoner, genom att
tillföra strukturer som gynnar arter knutna till jordbrukslandskapet samt att
säkerställa att jordbrukslandskapet fortsatt hålls öppet.
•Jordbruksmarken och dess åkerholmar regleras som
jordbruksmark i plankartan.
•Brynzoner mellan verksamhetsområden och jordbruksmark
regleras i plankartan.
•Riktlinjer för skötsel av åkerholmar och brynzoner anges i
planbeskrivningen.
•Riktlinjer för hur arter knutna till jordbrukslandskapet kan gynnas
inom verksamhetsområdena anges i planbeskrivningen
•Brynzoners utformning beskrivs i
PRINCIPSEKTION E-G, sid 26-28.
•Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av barrskogsbiotoper
beskrivs i skötselplan.
Möjliggör däggdjurs rörelse genom området genom sammanhängande
grönstråk samt faunapassage vid motorvägsundergången.
•Sammanhängande grönstråk regleras i plankartan.
•Läge för landskapsbro/faunapassage regleras i plankarta.
SAMLAD GRÖNSTRUKTUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD
16
•Spridningsanalys av barrskogslevande arters
spridningsmöjligheter om planen genomförs.
•Konsekvenser för däggdjurs rörelser och påverkan på
trafiksäkerhet i samband med utbyggnad av verksamhetsområden
mellan Nykvarn och Södertälje bör utredas.
•Möjligheten att omvandla passage under E20 till faunapassage
bör utredas.
HÅLLBARHETSANALYS - Grönstruktur för ekosystemtjänster
TABELL GRÖNSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER
Riktlinjer
Plankarta och Planbeskrivning
Planen ska kunna genomföras utan att någon lokal population av de
artskyddsförordningsarter som redovisas i landskapsanalysens ”Bilaga 2.
Områden som påverkas av artskyddsförordningen” förloras.
•Områden som rymmer knärot och/eller grön sköldmossa sparas
som Natur/Parkmark i plankarta.
•Hydrologi i sumpskog som rymmer grön sköldmossa bevaras
intakt, se vidare Blåstruktur för ekosystemtjänster.
•Se vidare “Blåstruktur för ekosystemtjänster - sammanhängande
blåstruktur och värdefulla vattenbiotoper” för större och mindre
vattensalamander.
•Jordbruksmarkens strukturer med brynzoner, åkerholmar och
öppna vatten som gynnar sånglärka, vaktel och trana regleras i
plankarta och planbestämmelser.
Gestaltningsprinciper
Förslag på ytterligare program m.m.
•Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av områden
artskyddsförordningsarter beskrivs i skötselplan.
•Risken för negativ påverkan på hydrologin i sumpskogen som
rymmer grön sköldmossa behöver utredas.
POLLINERING, FRÖSPRIDNING OCH SKADEDJURSREGLERING
Växtval inom nyanlagd park- och naturmark ska gynna pollinerande arter.
•Riktlinjer för växtval anges i planbeskrivningen.
•Översiktliga riktlinjer för växtval som gynnar
pollinerare anges i PRINCIPSEKTION A - G,
sid 22-28.
Stockholm Syds påverkan på pollinerares livsmiljöer i anslutning till
jordbrukslandskapet begränsas i så stor utsträckning som möjligt. Detta görs
genom bevarande av åkerholmar, bevarande eller återskapande av brynzoner,
genom att tillföra strukturer som gynnar arter knutna till jordbrukslandskapet
samt at säkerställa att jordbrukslandskapet fortsatt hålls öppet.
•Se vidare under ”Grönstruktur för ekosystemtjänster - Samlad
grönstruktur och biologisk mångfald”
•Se PRINCIPSEKTION F - Bryn i slänt, sid
27
•Se även GRÖNSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER Samlad grönstruktur och biologisk mångfald
En variation av olika naturtyper ska bevaras och nyanläggas, för att ge
livsmiljöer för en variation av skadedjursreglerare.
•Viktiga biotoper regleras som Natur/Parkmark i plankarta.
•Gestaltningsprinciperna skapar tillsammans
förutsättningar för olika livsmiljöer i nyanlagd
park/naturmark.
•Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av de olika
biotoperna beskrivs i skötselplan.
Nya boplatser ska anläggas för att gynna fåglar och insekter.
•Riktlinjer för anläggande av boplatser anges i planbeskrivningen.
•Gestaltningsprinciperna skapar tillsammans
förutsättningar för olika livsmiljöer i nyanlagd
park/naturmark.
•Skötselplan för natur och parkmark: Skötsel av boplatserna
beskrivs i skötselplan.
KLIMATREGLERING, LUFTRENING OCH BULLERDÄMPNING
Trädalléer anläggs längs samtliga större gator, både på kvartersmark och
allmän platsmark. Trädval görs för att gynna rening av luft.
•I plankartan ges utrymme för trädplanteringar i vägområdet.
•I planbeskrivningen anges riktlinjer för trädplantering både på
kvartersmark och allmän platsmark.
•Trädplantering längs gata beskrivs i
PRINCIPSEKTION A-E, sid 22-25.
•Riktlinjer för utformning av gatumiljöer på kvartersmark anges i
genomförandeavtal.
Trädrader och buskage anläggs som lä- och skuggplanteriingar i vind och/
eller värmeutsatta områden. Hänsyn till klimatförhållande tas vid lokalisering
av rörelsestråk och rekreationsområden.
•I planbeskrivningen anges riktlinjer för läplanteringar både på
kvartersmark och allmän platsmark.
•Gestaltningsprinciperna skapar tillsammans
förutsättningar för klimatreglering och
luftrening på naturmark och kvartersmark.
•Riktlinjer för läplanteringar inom kvartersmark anges i
genomförandeavtal.
Vegetationens möjlighet till bullerdämpning utnyttjas både genom anläggande
av trädplanteringar och naturmark intill bullerkällor och genom gröna väggar
och tak på byggnader.
•I planbeskrivningen anges riktlinjer för bullerdämpande vegetation
på, och i anslutning till, bebyggelse.
•Trädplantering längs gata beskrivs i
PRINCIPSEKTION A-E, sid 22-25.
•Riktlinjer för bullerdämpande vegetation på, och i anslutning till,
bebyggelse anges i genomförandeavtal.
Hållbarhets- och gestaltningsprogram Mörby 5:3, Nykvarn
Ramböll Sverige I Ekologigruppen AB
17
4.6 BLÅSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER
En fungerande blåstruktur för ekosystemtjänster i Stockholm Syd,
där våtmarker, dammar och översvämningsytor kan rena föroreningar
och hantera höga flöden, gör området motståndskraftigt mot
översvämningar samtidigt som behovet av dyra artificilla lösningar
minskar. Vattenytor utgör också ett värdefullt rekreativt inslag och är
ofta områden för en rik biologisk mångfald.
BEFINTLIGA VÅTMARKER PÅVERKAS AV EXLOATERINGEN
Utbyggnad av Stockholm Syd innebär att stora ytor kommer att
hårdgöras och den naturliga infiltrationen minskar. Området rymmer
idag våtmarker som även fungerar som lekvatten för den hotade
större vattensalamandern. Dessa områden kommer att påverkas av
exploateringen.
SATSNING PÅ LOKALT OMHÄNDERTAGANDE AV DAGVATTEN
Det planerade våtmarksstråket i öster tillför ekosystemtjänsterna
vattenrening och vattenreglering. En hög andel grönska på tak och
kvartersmark samt rätt markbeläggning är en viktig del av det lokala
omhändertagandet av dagvatten och ekosystemtjänsten flödesreglering.
En separering av olika grader av förorenat vatten bör ske och dagvatten
från tak kan med fördel användas till bilspolplats eller bevattning.
18
HÅLLBARHETSANALYS - Blåstruktur för ekosystemtjänster
TABELL BLÅSTRUKTUR FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER
Riktlinjer
Plankarta och Planbeskrivning
Gestaltningsprinciper
Övriga planer
Utredningsbehov
Förslag på ytterligare
program m.m.
SAMMANHÄNGANDE BLÅSTRUKTUR OCH VÄRDEFULLA VATTENBIOPER
Den äldre senvuxna sumpskogen i planområdets västra del
(nr. 29 i landskapsanalys) får ej påverkas negativt genom
förändrad hydrologi.
•Sumpskogen, samt dess påverkansområde, regleras
som park/naturmark i plankarta.
•Risken för negativ påverkan på sumpskogens
hydrologi behöver utredas. Vid planering och
projektering av närområdet behöver kunskapen
vara tillräcklig för att säkerställa att negativ
påverkan inte sker.
Nya dammar och livsmiljöer anläggs för att säkerställa att
livsmiljöer för större vattensalamanders finns i samma, eller
större, utsträckning än innan exploatering.
•Område för salamanderdammar och livsmiljöer för
större vattensalamander regleras som naturmark
i plankarta och beskrivs i illustationsplan samt
planbeskrivning.
•Skötselplan för större vattensalamander:
Dammar och livsmiljöer för större
vattensalamander anläggs och sköts i enighet
med framtagen skötselplan.
•Skötselplan för natur och parkmark:
Skötsel av äldre sumpskog beskrivs i
skötselplan.
•Uppföljningsprogram för större vattensalamander
behöver tas fram.
VATTEN SOM RESURS
Infiltration av dagvatten ska så långt som möjligt ske inom
planområdet för att grundvattennivåer inta ska påverkas.
•Plankartan anger ytor för dagvattenhantering och
infiltration inom allmän platsmark.
•Planbeskrivningen anger krav på hantering av
dagvatten och infiltration inom kvartersmark.
Hushållning med vattenresurser inom verksamhetsområdet
uppmuntras.
•Planbeskrivningen anger riktlinjer för verksamheters
hushållning med vattenresurser.
•Våtmarksstråk utformas i enlighet med
PRINCIPSEKTION G, sid 28.
•Dagvattenhantering på kvartersmark utformas i enighet
med PRINCIPSEKTION I, sid 30.
•Dagvattenhantering i gaturum utformas i enighet med
PRINCIPSEKTION A-D för Huvudgata, Huvudgata med
regionalt cykelstråk, Lokalgata och Avsmalnad körbana
vid gröna släpp mellan kvartersmark, sid 22-25.
•Infiltration av dagvatten studeras i
dagvattenutredning.
•Vid markanvisning m.m. främjas
bebyggelse som hushåller med
vattenresurser t.ex. genom vattensnåla
installationer och återbruk av dagvatten.
VATTENRENING OCH FLÖDESREGLERING
Dagvatten som uppstår inom kvartersmark ska i så stor
utsträckning som möjligt hanteras inom kvartersmark.
•Planbeskrivningen anger riktlinjer för hantering av
dagvatten inom kvartersmark.
•Dagvattenhantering på kvartersmark utformas i enighet
med PRINCIPSEKTION G, sid 28, samt övergripande
princip för kvartersmark PRINCIPILLUSTRATION H, sid
29.
•Dagvattenhantering studeras i
dagvattenutredning.
•Riktlinjer för omhändertagande av
dagvatten inom kvartersmark anges i
genomförandeavtal.
Dagvatten som inte kan hanteras inom kvartersmark samlas
i våtmarker, dammar och öppna diken på allmän platsmark
för rening innan det lämnar verksamhetsområdet.
•Plankartan anger ytor för dagvattenhantering på
allmän platsmark.
•Planbeskrivningen anger riktlinjer för hantering av
dagvatten på allmän platsmark.
•Våtmarksstråk utformas i enlighet med
PRINCIPSEKTION G, sid 26.
• Dagvattenhantering i gaturum utformas i enighet med
PRINCIPSEKTION A-D för Huvudgata, Huvudgata med
regionalt cykelstråk, Lokalgata och Avsmalnad körbana
vid gröna släpp mellan kvartersmark, sid 22-25.
•Våtmarksstråk och övriga dagvattendammar
dimensioneras i enlighet med dagvattenutredning.
•Skötselplan för natur och parkmark:
Skötsel av våtmarksstråket, och övriga
dagvattendammar i ytläge, beskrivs i
skötselplan.
Avrinnande vatten från planområdet ska hålla samma, eller
högre kvalitet, efter utbyggnad av verksamhetsområdet än
före. Turingeåns goda ekologiska och kemiska status ska
inte påverkas negativt.
•Planbeskrivningen anger krav på hantering av
dagvatten.
•Våtmarksstråk utformas i enlighet med
PRINCIPSEKTION G, sid 26.
• Dagvattenhantering i gaturum utformas i enighet med
PRINCIPSEKTION A-D för Huvudgata, Huvudgata med
regionalt cykelstråk, Lokalgata och Avsmalnad körbana
vid gröna släpp mellan kvartersmark, sid 22-25.
•Reningsmöjligheter inom verksamhetområdet
studeras i dagvattenutredning.
Översvämningsytor ska vara dimensionerade för att
klara ett 100-årsregn. De ska även vara säkrade för
framtida klimatförändringar så att de klarar förväntade
havsnivåhöjningar.
•Plankartan anger ytor för flödesreglering inom almän
platsmark.
•Planbeskrivningen anger krav på flödesreglering
inom kvartersmark.
•Våtmarksstråk utformas i enlighet med
PRINCIPSEKTION G, sid 26.
•Flödesreglering på kvartersmark utformas i enighet
med gestaltningsprincip H-I, sid 29-30.
•Flödesreglering i gaturum utformas i enighet med
PRINCIPSEKTION A-D, sid 22-25.
•Flödesreglering inom verksamhetområdet
studeras i dagvattenutredning.
Hållbarhets- och gestaltningsprogram Mörby 5:3, Nykvarn
•Skötselplan för natur och parkmark:
Skötsel av våtmarksstråket, och övriga
dagvattendammar i ytläge, beskrivs i
skötselplan.
Ramböll Sverige I Ekologigruppen AB
19
5. GESTALTNINGSPRINCIPER
5.1 GESTALTNINGSPRINCIPER
5.2 KORT OM EKOSYSTEMTJÄNSTER
Gestaltningsprinciperna infogas planbeskrivningen och kopplas
där det är möjligt till de juridiskt bindande bestämmelserna i
detaljplanen.
Att göra plats för ett verksamhetsområde, innebär i Nykvarn att
man tar värdefull natur och kulturmiljö i anspråk till förmån för
allmänintresset. Den sparade befintliga miljön bör därför stärkas
och skyddas genom de nya tilläggen. De nya tilläggen bör därför
utformas för att bidra till de viktiga stödjande ekosystemtjänsterna
biologisk mångfald och habitat, för att kunna utföra bl a den
kulturella tjänsten rekreation, för att bidra till bättre folkhälsa och
för att vara platser för sinnlig upplevelse.
Gestaltningsprinciperna bygger på detaljplanens begrepp
och förutsättningar. Huvudindelningen allmän platsmark
och kvartersmark får, se tabell x, underkategorier som leder
till gestaltningsprinciper i form av principdiagram och
rekommendationer.
Gestaltningsprinciperna utgår ifrån ekosystemtjänster, men
ekosystemtjänster är inte heltäckande principer för gestaltning då
den gröna miljön samverkar med den byggda miljön för att skapa
goda livsmiljöer.
Principdiagrammen och principsektionerna är kopplade till en
växtlista, då val av korrekt växtmaterial är en förutsättning för en
fungerande återuppbyggnad av platsens ekologi, som initialt i stort
går förlorad.
20
Enligt Sveriges miljömål med tillhörande etappmål för biologisk
mångfald, som är beslutade av regeringen, finns det flera mål som
rör ekosystemtjänster eller kan kopplas till ekosystemtjänster. Vad
gäller ekosystemtjänster och miljökonsekvensbeskrivningar finns
särskilt ett etappmål under biologisk mångfald som av vikt för
ekosystemtjänster;
• Den biologiska mångfaldens och ekosystemtjänsternas värden;
Senast år 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av
ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska
ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället
där så är relevant och skäligt.
VAD ÄR EKOSYSTEMTJÄNSTER
Ekosystemtjänsterna kan beskrivas som den praktiska eller tekniska
nytta som samhället kan erhålla från de naturliga och de kultiverade
ekosystemen. De delas ofta in i producerande tjänster, reglerande
tjänster och kulturella tjänster samt understödjande tjänster.
Understödjande tjänster
• Till de understödjande tjänsterna räknas bl.a. biologisk mångfald,
storskaliga vatten- och näringscykler, jordformation och fotosyntes.
Reglerande tjänster
• Till de reglerande räknas bl.a.: Pollinering genom insekter,
fröspridning, omsättning av avfall och avlopp med återföring av
närsalter, rening av vatten, flödesutjämning av regn- och smältvatten,
luftrening, luftväxling av stadsluft (”stadsbris”).
Kulturella tjänster
• Till de kulturella brukar räknas bl.a. hälsoaspekter från
naturrekreation, fritidsupplevelser, estetiska värden, undervisning
och kunskap, tysta områden.
Producerande tjänster
• Till de producerande brukar räknas bl.a.: Produktion av
livsmedel och medicinalväxter, bioenergi, skogsråvaror som virke,
pappersmassa och bioenergi samt produktion av dricksvatten.
GESTALTNINGSPRINCIPER
5.3 PLANSKISS GATOR OCH SLÄNTER
kvartersmark
slänt, enligt princip E
slänt, enligt princip D
slänt, enligt princip F
huvudgata princip A
huvudgata med regionalt cykelstråk, princip B
lokalgata princip C
cykelväg
avsmalnad körbana princip D
Hållbarhets- och gestaltningsprogram Mörby 5:3, Nykvarn
Ramböll Sverige I Ekologigruppen AB
21
5.4 PRINCIPSEKTIONER GATOR
PRINCIPSEKTION A HUVUDGATA
EKOSYSTEMTJÄNSTER
SVACKDIKE MED TRÄD
EKOSYSTEMTJÄNSTER
LITET SVACKDIKE MED
KROSS
Understödjande ekosystemtjänster:
Växtval bidrar till biologisk mångfald och
stärker omgivande ekosystem och är
habitat för pollinerare.
Orienteringskarta Huvudgata
Jord och grus fördröjer och
filtrerar vattnet.
Ytan lämnas utan plantering för
naturlig succesion av örter och
gräs.
Reglerande ekosystemtjänster:
Växtlighet renar och filtrerar vattnet,
reducerar och reglerar temperaturen,
reducerar partiklar i luften och binder
CO2
Reglerande ekosystemtjänster:
Växtlighet renar och filtrerar
vattnet.
PLANUTSNITT PRINCIP PLACERING TRÄD
Kulturella ekosystemtjänster: Växtlighet
bidrar till hälsa och sinnlighet.
19,0 m
stamhöjd för fri
höjd mot gata
4,7 m
7,5m
stamhöjd för fri höjd
mot gc-väg 2,6 m
5m
Blommande och
fruktbärande
mellanstort träd
7,5m
Blommande och
fruktbärande
mellanstort träd
2,5m
Stort vintergrönt
träd
4,0 m
7,0 m
2,5 m
5m
3,0 m
LITET SVACKDIKE FÖR
INFILTRATION AV
VÄGDAGVATTEN
19,0 m
5m
GC-VÄG
22
7,5m
STORT SVACKDIKE
FÖR INFILTRATION AV
VÄGDAGVATTEN
park/natur/
kvartersmark
5m
LITET SVACKDIKE FÖR
INFILTRATION AV
DAGVATTEN
KÖRBANA
5m
GC-VÄG
2 ,5 %
2,5m
2, 5%
2, 5%
kvartersmark
2,5m
5m
2,5 m
KÖRBANA
GESTALTNINGSPRINCIPER
CYKELSTRÅK
PRINCIPSEKTION B HUVUDGATA MED REGIONALT CYKELSTRÅK,
se karta sid. 19
EKOSYSTEMTJÄNSTER
SVACKDIKE MED TRÄD
Understödjande ekosystemtjänster:
Växtval bidrar till biologisk mångfald och
stärker omgivande ekosystem och är
habitat för pollinerare.
Orienteringskarta Huvudgata med regionalt cykelstråk
Reglerande ekosystemtjänster:
Växtlighet renar och filtrerar vattnet,
reducerar och reglerar temperaturen,
reducerar partiklar i luften och binder
CO2
Kulturella ekosystemtjänster: Växtlighet
bidrar till hälsa och sinnlighet.
Blommande stort träd
Vintergrönt träd, tall
Artexempel blommande träd:
oxel
sötkörsbär/fågelbär
lönn
näverhägg
skogslind
hagtorn
olika odlade pil och poppelarter m fl
Vintergrönt träd, tall
stamhöjd för fri höjd
mot gc-väg 2,6 m
2,5 m
4,25 m
Blommande och
fruktbärande
mellanstort träd
stamhöjd för fri
höjd mot gata
4,7 m
4,0 m
7,0 m
2,5%
2,5%
2,5 m
2 ,5 %
kvartersmark/
park/natur
kvartersmark/
park/natur
20,25
Hållbarhets- och gestaltningsprogram Mörby 5:3, Nykvarn
Ramböll Sverige I Ekologigruppen AB
23
PRINCIPSEKTION C LOKALGATA / GATA PÅ KVARTERSMARK
EKOSYSTEMTJÄNSTER
SVACKDIKE MED TRÄD
Understödjande ekosystemtjänster:
Växtval bidrar till biologisk mångfald och
stärker omgivande ekosystem och är
habitat för pollinerare.
Orienteringskarta Lokalgata / Kvartersmark
Artexempel blommande träd:
oxel
sötkörsbär/fågelbär
lönn
näverhägg
skogslind
hagtorn
olika odlade pil och poppelarter m fl
Reglerande ekosystemtjänster:
Växtlighet renar och filtrerar vattnet,
reducerar och reglerar temperaturen,
reducerar partiklar i luften och binder
CO2
Blommande stort träd
Kulturella ekosystemtjänster: Växtlighet
bidrar till hälsa och sinnlighet.
Blommande och fruktbärande
mellanstort träd
stamhöjd för fri
höjd mot gata
4,7 m
stamhöjd för fri höjd
mot gc-väg 2,6 m
2,5 m
3,0 m
2,5%
Mot
kvartersmark
24
7,0 m
2,5%
17,0 m
2,5 m
2,5%
Mot
kvartersmark
GESTALTNINGSPRINCIPER
PRINCIPSEKTION D AVSMALNAD KÖRBANA VID GRÖNA SLÄPP MELLAN KVARTERSMARK
EKOSYSTEMTJÄNSTER
SVACKDIKE MED TRÄD
Orienteringskarta Avsmalnad körbana med gröna släpp
Understödjande ekosystemtjänster:
Växtval bidrar till biologisk mångfald och
stärker omgivande ekosystem och är
habitat för pollinerare.
Artexempel blommande träd:
oxel
sötkörsbär/fågelbär
lönn
näverhägg
skogslind
hagtorn
olika odlade pil och poppelarter m fl
Reglerande ekosystemtjänster:
Växtlighet renar och filtrerar vattnet,
reducerar och reglerar temperaturen,
reducerar partiklar i luften och binder
CO2
Kulturella ekosystemtjänster: Växtlighet
bidrar till hälsa och sinnlighet.
2,5 m
Mot
kvartersmark
3,0 m
3,5 m
4,0 m
Mot
Kvartersmark
2, 5%
2, 5%
GC-VÄG
LITET SVACKDIKE FÖR
INFILTRATION AV
DAGVATTEN
2,5 m
KÖRBANA
STORT SVACKDIKE
FÖR INFILTRATION AV
VÄGDAGVATTEN
LITET SVACKDIKE FÖR
INFILTRATION AV
VÄGDAGVATTEN
20,0 m
Hållbarhets- och gestaltningsprogram Mörby 5:3, Nykvarn
Ramböll Sverige I Ekologigruppen AB
25
5.5 PRINCIPSEKTIONER SLÄNTER
PRINCIPSEKTION E MOSAIKARTAT BRYN I SLÄNT MOT GATA / KVARTERSMARK
EKOSYSTEMTJÄNSTER BRYN
Understödjande ekosystemtjänster:
Växtval bidrar till biologisk mångfald och
stärker omgivande ekosystem. Artrika
bryn är värdefulla habitat.
Orienteringskarta Bryn i slänt mot gata/kvartersmark
Reglerande ekosystemtjänster:
Växtlighet renar och filtrerar vattnet,
reducerar och reglerar temperaturen,
reducerar buller och partiklar i luften,
binder CO2
och är habitat för pollinerare.
VÄXTMATERIAL BRYN MOT GATA /
KVARTERSMARK
Kulturella ekosystemtjänster: Växtlighet
bidrar till hälsa och sinnlighet.
befintlig naturmark
Brynen bör vara flerskiktade och mosaikartade, dvs bestå av
ömsom lågvuxna, ömsom mer högvuxna buskar och träd.
Genom att skapa en variation av solbelysta brynmiljöer och mer
skuggiga platser kan man locka en rad arter insekter, som i sin
tur ger föda åt många andra djur, t ex fåglar och fladdermöss.
Buskar som blommar på våren och ger bär på hösten är bra
födosöksplatser och boplatser för insekter, humlor, bin, fjärilar,
fåglar och fladdermöss.
Artexempel bryn:
sälg
nyponros
rönn
hagtorn
slån
fågelbär
häggmispel
Blommande sälg gynnar speciellt de
tidigaste insekterna då inte många
andra arter blommar.
Gata
26
GESTALTNINGSPRINCIPER
PRINCIPSEKTION F MOSAIKARTAT BRYN I SLÄNT MOT JORDBRUKSMARK
EKOSYSTEMTJÄNSTER BRYN
Understödjande ekosystemtjänster:
Växtval bidrar till biologisk mångfald och
stärker omgivande ekosystem. Artrika
bryn är värdefulla habitat.
Orienteringskarta Bryn i slänt mot jordbruksmark
Reglerande ekosystemtjänster:
Växtlighet renar och filtrerar vattnet,
reducerar och reglerar temperaturen,
reducerar buller och partiklar i luften,
binder CO2
och är habitat för pollinerare.
VÄXTMATERIAL BRYN I SLÄNT MOT
JORDBRUKSMARK
Brynen bör vara flerskiktade och mosaikartade, det vill säga bestå
av ömsom lågvuxna, ömsom mer högvuxna buskar och träd.
Genom att skapa en variation av solbelysta brynmiljöer och mer
skuggiga platser kan man locka en rad arter insekter, som i sin
tur ger föda åt många andra djur, t ex fåglar och fladdermöss.
Buskar som blommar på våren och ger bär på hösten är bra
födosöksplatser och boplatser för insekter, humlor, bin, fjärilar,
fåglar och fladdermöss.
Kulturella ekosystemtjänster: Växtlighet
bidrar till hälsa och sinnlighet.
kvartersmark
jordbruksmark
Mot jordbruksmarken ska brynzonen kompletteras med en zon
med högre träd, gärna asp då aspbestånd försvinner.
Artexempel bryn:
sälg
nyponros
rönn
hagtorn
slån
häggmispel
Högre träd
asp
lönn
sälg
fågelbär
Hållbarhets- och gestaltningsprogram Mörby 5:3, Nykvarn
Ramböll Sverige I Ekologigruppen AB
27
PRINCIPSEKTION G SLÄNT MOT VÅTMARK
EKOSYSTEMTJÄNSTER ÄNGSSLÄNT
EKOSYSTEMTJÄNSTER VÅTMARK
Understödjande ekosystemtjänster:
Växtval bidrar till biologisk mångfald och
stärker omgivande ekosystem. Ängar är
värdefulla habitat.
Understödjande ekosystemtjänster:
Växtval bidrar till biologisk mångfald och
stärker omgivande ekosystem. Våtmarker är
värdefulla habitat.
Reglerande ekosystemtjänster:
Växtlighet renar och filtrerar vattnet,
reducerar och reglerar temperaturen,
reducerar buller och partiklar i luften, binder
CO2
Reglerande ekosystemtjänster:
Växtlighet renar och filtrerar vattnet,
reducerar, utför klimatreglering och
reglering av översvämningar samt
binder CO2
Kulturella ekosystemtjänster:
Tillgängliga gångvägar i ängsmarken bidrar
till hälsa sociala interaktioner och sinnlighet
Kulturella ekosystemtjänster:
Tillgängliga gångvägar och bryggor bidrar till
hälsa sociala interaktioner och sinnlighet.
Mot Gata se
Princip A
Bryggor för att
tillgängliggöra
naturvärden
Friskäng
Våtmark
Fuktäng
SLÄNT MOT VÅTMARK
VÅTMARK
Artexempel friskängsväxter:
Brudbröd, röllika, stor blåklocka, gulmåra,
ormrot, johannesört, ängsvädd, rödkämpar,
svartkämpar, smörblomma, ängssyra, fibblor,
ängsfryle, humleblomster, rödblära, prästkrage,
midsommarblomster. Gräsen: rödven, vårbrodd,
luddhavre, darrgräs, ängssvingel, rödsvingel
28
VÄXTMATERIAL SLÄNT MOT VÅTMARK
Frisk ängsvegetation i slänt mot våtmark
Jorden ska vara näringsfattig och helst utgöras av näringsfattig
morän, sand/mo eller alv och inte av näringsrik matjord, och
vara fri från rotogräs.
Ängsfröblandningen ska vara minst 20% örter och innehålla
inhemska arter. För att få till blomning redan första året och
ytterligare tillskott av frö rekommenderas att man lägger till
pluggplantor i ytan. Alternativt färdiga mattor.
Örtrik ängsmark
Stig för rekreation
Orienteringskarta slänt mot våtmark
Artexempel fuktängsväxter:
Kabbleka, starrarter, iris, tågarter, äkta förgätmigej,
kråkklöver, ältranunkel, fackelblomster, skogssäv,
gökblomster m fl
GESTALTNINGSPRINCIPER
5.6 PRINCIPILLUSTRATION FÖRDELNING KVARTERSMARK
PRINCIPSEKTION H MED GRÖNA TAK
Orienteringskarta Kvartersmark
1/5 grönyta för infiltration
3/5 byggnadsarea
1/5 vägar inom
Hållbarhets- och gestaltningsprogram Mörby 5:3, Nykvarn
Ramböll Sverige I Ekologigruppen AB
29
5.7 PRINCIPSEKTION STORT SVACKDIKE
PRINCIPSEKTION I INFILTRATIONSDIKE
VÄXTMATERIAL FRISK ÄNGSVEGETATION I SLÄNT I
STORT SVACKDIKE
EKOSYSTEMTJÄNSTER
FÖR STORT SVACKDIKE MED TRÄD OCH
ÄNGSSLÄNTER
Jorden ska vara näringsfattig och helst utgöras av näringsfattig
morän, sand/mo eller alv och inte av näringsrik matjord, och
vara fri från rotogräs.
Understödjande ekosystemtjänster:
Växtval bidrar till biologisk mångfald och
stärker omgivande ekosystem och är
habitat för pollinerare.
Ängsfröblandningen ska vara minst 20% örter och innehålla
inhemska arter. För att få till blomning redan första året och
ytterligare tillskott av frö rekommenderas att man lägger till
pluggplantor i ytan. Alternativt färdiga mattor.
Reglerande ekosystemtjänster:
Växtlighet renar och filtrerar vattnet,
reducerar, utför klimatreglering och
reglering av översvämningar
reducerar partiklar i luften och binder
CO2
Kulturella ekosystemtjänster:Tillgängliga
gångvägar och sittmöjligheter i
svackdiket bidrar till hälsa sociala
interaktioner och sinnlighet
Träd, av stor
variation och
mångfald
Sociala
mötesplatser för
rekreation och
vila
Fördelningsdike
med möjlighet
för oljeavskiljare
1:3
1:3
STORT SVACKDIKE FÖR INFILTRATION AV
VÄGDAGVATTEN storlek beräknas på m 2 hårdgjord yta
30
Artexempel friskängsväxter:
brudbröd
röllika
stor blåklocka
gulmåra
ormrot
johannesört
ängsvädd
rödkämpar
svartkämpar
smörblomma
ängssyra
fibblor
ängsfryle
humleblomster
rödblära
prästkrage
midsommarblomster
Gräs rödven, vårbrodd, luddhavre, darrgräs,
ängssvingel, rödsvingel
Artexempel blommande och fukttåliga träd:
oxel
sötkörsbär/fågelbär
lönn
näverhägg
skogslind
hagtorn
olika odlade pil och poppelarter m fl
32