1. No category

Rapport
Linnébarometern 2015
Universitetsövergripande resultat
Linnébarometern 2015 – universitetsövergripande resultat
2015-09-02
Dnr: 2015/208-1.2
Information om Linnébarometern 2015
Studien är genomförd på uppdrag av universitetsledningen vid Linnéuniversitetet.
Projektledare:
Tony Wågman (utredare), universitetsledningens kansli
Undersökningen är genomförd av:
Tony Wågman (utredare), universitetsledningens kansli
Åsa Wågman (utredare), universitetsledningens kansli
Rapporten är skriven av:
Tony Wågman (utredare), universitetsledningens kansli
Sammanfattning
Om studien
Linnébarometern är en del av universitetets systematiska uppföljning av utbildning
på grund- och avancerad nivå och genomförs på uppdrag av universitetsledningen.
Kvalitetsrådet ansvarar för innehåll och genomförande. Linnébarometern fokuserar
studenternas upplevelser av universitetets fyra strategiska områden: attraktiv kunskapsmiljö, framstående forskning, samhällelig drivkraft och globala värden. Frågebatteriet är konstruerat med tonvikt vid bedömning och värdering av utbildningen
och Linnéuniversitetet. Linnébarometern genomförs för andra året vilket gör det
möjligt att jämföra resultaten över tid. Svarsfrekvensen är 58 procent, vilket är en
ökning från 2014 med fyra procentenheter.
Slutsatser
Resultaten för de fyra strategiska områdena är relativt stabila över tid på universitetsövergripande nivå, men i praktiken uppvisar samtliga en liten förbättring från
2014 (1-3 procentenheter). Den övergripande tendensen är således något positiv
snarare än negativ. Fakulteterna går framåt med minst fem procentenheter i ett strategiskt område (FHL/NLU) eller två (FEH/FTK/FKH). Undantaget är FSV som
istället backar fem procentenheter för globala värden.
Ett flertal positiva resultat från 2014 återfinns även i årets Linnébarometer. Det gäller bland annat att cirka 8 av 10 ger sin utbildning det sammanfattande omdömet
mycket bra/ganska bra, samt skulle rekommendera andra att studera vid Lnu. Därutöver anser 9 av 10 att de i hög grad utvecklat betydelsefulla akademiska kompetenser såsom kunskap och förståelse inom huvudområdet, självständigt formulera och
lösa problem samt sammanställa och presentera information.
Framstående forskning uppvisar också stabila och goda resultat över tid. 85 procent
menar att kunskapen som förmedlats vilar på vetenskaplig/konstnärlig grund och
cirka 7 av 10 upplever att deras intresse för vetenskapliga frågor har ökat under
studietiden. Programstudenter på avancerad nivå är särskilt nöjda, vilket sannolikt
återspeglar att forskningsanknytningen stärks i takt med studier på högre nivå. Studenter på avancerad nivå ger dessutom mer positiva omdömen för delområde utbildningens organisation, pedagogik och miljö.
Ambitionen är att all utbildning på Linnéuniversitetet ska genomsyras av internationalisering, entreprenöriellt förhållningssätt, hållbar utveckling och likabehandling. De två förstnämnda temana uppvisar bättre resultat i årets undersökning. Fler
tycker att det funnits goda förutsättningar att förlägga del av utbildningen utomlands
(54 procent -> 61 procent) och att det funnits ett internationellt perspektiv i utbildningen (49 procent -> 56 procent). Fler upplever dessutom att de utvecklat ett entreprenöriellt förhållningssätt (25 procent -> 33 procent) men utgör trots ökningen endast en tredjedel av studenterna. Resultaten för de två sistnämnda temana är oförändrade över tid. 45 procent respektive 57 procent menar att perspektiven har belysts/diskuterats i utbildningen. FKH gör störst förbättring i dessa avseenden jämfört
med 2014, därefter FEH/NLU.
2 (40)
Innehåll
1. Bakgrund och syfte…… ............................................................................................ s.4
1.1 Disposition ................................................................................................................... s.4
2. Metod och tillvägagångssätt ....................................................................................... s.5
2.1 Enkätkonstruktion ........................................................................................................ s.5
2.2 Urval och svarsfrekvenser ............................................................................................ s.6
2.3 Tolkning av statistiken .................................................................................................. s.7
3. Attraktiv kunskapsmiljö …………… ........................................................................ s.9
4. Framstående forskning…………… ........................................................................... s.13
5. Samhällelig drivkraft ............................................................................................... s.14
6. Globala värden …………… ...................................................................................... s.16
7. Sammanfattande omdöme…………… ...................................................................... s.19
8. Avancerad nivå……… ............................................................................................... s.22
8.1 Attraktiv kunskapsmiljö ................................................................................................ s.22
8.2 Framstående forskning .................................................................................................. s.24
8.3 Samhällelig drivkraft .................................................................................................... s.24
8.4 Globala värden .............................................................................................................. s.25
8.5 Sammanfattande omdöme............................................................................................. s.26
9. Slutsatser……………. ............................................................................................... s.27
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
– Svarsfrekvenser per program .................................................................. s.31
– Kompletterade tabeller ........................................................................... s.36
– Missiv…… ............................................................................................. s.39
– Linnébarometerns uppbyggnad .............................................................. s.40
Diagram 1
Diagram 2
Diagram 3
Diagram 4
Diagram 5
Diagram 6
Diagram 7
Diagram 8
Diagram 9
Diagram 10
Diagram 11
Diagram 12
Diagram 13
Diagram 14
Diagram 15
Diagram 16
Diagram 17
Diagram 18
Diagram 19
Diagram 20
- Svarsfrekvens över tid ...................................................................................................... s.6
- Attraktiv kunskapsmiljö (AK) .......................................................................................... s.9
- AK: Utveckling av akademiska kompetenser .................................................................. s.10
- AK: Utbildningens organisation, pedagogik och miljö .................................................... s.11
- AK: Stödfunktioner .......................................................................................................... s.12
- Framstående forskning (FF) ............................................................................................. s.13
- Samhällelig drivkraft (SD) ............................................................................................... s.14
- Globala värden (GV) ........................................................................................................ s.16
- GV: Värdegrund ............................................................................................................... s.17
- GV: Internationalisering ................................................................................................... s.18
- Sammanfattande omdöme ................................................................................................ s.19
- Rekommendera utbildning och Lnu (2015) ..................................................................... s.20
- AK: Utveckling av akademiska kompetenser – balansmått, avancerad nivå ................... s.22
- AK: Utbildningens organisation, pedagogik och miljö – balansmått, avancerad nivå .... s.23
- AK: Stödfunktioner – balansmått, avancerad nivå ........................................................... s.23
- FF: Framstående forskning – balansmått, avancerad nivå ............................................... s.24
- SD: Samhällelig drivkraft – balansmått, avancerad nivå ................................................. s.24
- GV: Värdegrund – balansmått, avancerad nivå ................................................................ s.25
- GV: Internationalisering – balansmått, avancerad nivå ................................................... s.26
- Sammanfattande omdöme – balansmått, avancerad nivå ................................................. s.26
Tabell 1
Tabell 2
Tabell 3
Tabell 4
- Svarsfrekvenser per fakultet ............................................................................................ s.7
- Flyttmönster ..................................................................................................................... s.15
- Rekommendation per fakultet .......................................................................................... s.20
- Förbättringsområden från 2014 ........................................................................................ s.30
3 (40)
1. Bakgrund och syfte
Linnébarometern genomförs på uppdrag av universitetsledningen och är en av universitetets kvalitetsindikatorer vars syfte är att följa upp utbildning på grund- och
avancerad nivå. Uppföljningen fokuserar hur de strategiska områdena attraktiv kunskapsmiljö och globala värden slår igenom i universitetets utbildningar.1 Uppdraget
har utökats så att Linnébarometern kan relatera till samtliga strategiska områden, det
vill säga även framstående forskning och samhällelig drivkraft.2 Linnéuniversitetets
kvalitetsråd ansvarar för innehållet i och genomförandet av Linnébarometern. Kvalitetsrådet är ett rådgivande organ och dess främsta uppgift är att ”samordna och koordinera det universitetsgemensamma kvalitetsarbetet och bereda rektors beslut i
dessa frågor” 3. Linnébarometern genomförs för andra året vilket ger möjligheter att
jämföra resultaten över tid, vilket är en tongivande aspekt i föreliggande rapport.
1.1 Disposition
Rapporten inleds med kapitlet Metod och tillvägagångssätt, vilket syftar till att ge en
övergripande bild av hur Linnébarometern 2015 är genomförd. Kapitlet avhandlar
tre teman: enkätkonstruktion, urval och svarsfrekvenser samt tolkning av statistiken.
Därefter följer fem empiriska kapitel (3-7), vilka motsvarar Linnéuniversitetets fyra
strategiska områden samt sammanfattande omdömen. Varje kapitel fokuserar resultat på universitets- och fakultetsnivå. Resultaten jämförs kontinuerligt över tid
(2014-2015) och avser utbildningar på grundnivå. Avancerad nivå avhandlas i huvudsak i fakultetsrapporterna, men kapitel 8 behandlar likheter och skillnader mellan
grund- och avancerad nivå för universitet som helhet. Jämförelsen avser 2015. I
fakultetsrapporterna (färdigställs oktober 2015) redovisas resultat på programnivå.
I de empiriska kapitlen redovisas resultaten på olika nivåer, inledningsvis per strategiskt område i diagramform. Varje strategiskt område innehåller ett antal delfrågor,
vilka redovisas i början av respektive kapitel. Resultaten för ett strategiskt område
innefattar samtliga delfrågor på aggregerad nivå. När förändringar över tid föreligger
på delfrågenivå redovisas dessa i löpande text. I bilaga 2 finns kompletterande statistik till rapportens diagram. Två strategiska områden, attraktiv kunskapsmiljö och
globala värden, innehåller flest delfrågor och har därför delats in i tre delområden
vardera. De redovisas också i diagramform. Bilaga 4 visar en schematisk bild som
förtydligar Linnébarometerns uppbyggnad i relation till de strategiska områdena.
Rapporten avslutas med slutsatser (kapitel 9), vilket syftar till att knyta samman
resultaten i rapporten till en helhet. Läsare som vill tillgodogöra sig rapporten i kortversion rekommenderas hit och till sammanfattningen allra först. Bilaga 1 innehåller
svarsfrekvenser och bilaga 3 missivet som vidläggs enkäten. Enkäten finns här:
https://medarbetare.lnu.se/organisation/kvalitetsradet/linnebarometern
Vid utskrift av rapporten rekommenderas färgutskrift för läsbarheten av diagram.
1
Se ”Indikatorer för universitetets utveckling” (beslut universitetsstyrelsen 2011-04-17, Dnr:
2011/213), ”Universitetsövergripande resultatindikatorer” (rektorsbeslut 2011-10-10, Dnr:
2011/213) samt ”Plan för utvärdering” (rektorsbeslut 2014-09-22) för mer detaljerad information.
2
Eriksson & Lindkvist (2014) Linnébarometern 2014 – universitetsövergripande resultat
3
https://medarbetare.lnu.se/organisation/kvalitetsradet
4 (40)
2. Metod och tillvägagångssätt
2.1 Enkätkonstruktion
Enkäten konstruerades inför Linnébarometern 2014. Dåvarande projektledare Stefan
Lindkvist ledde en intern referensgrupp med uppdrag att skapa en enkät som följde
upp de strategiska områdena. Ett huvudsakligt syfte med Linnébarometern 2015 är
att jämföra resultaten över tid. Därför har ingen genomgripande revidering av enkäten genomförts. Några smärre förändringar har dock bedömts vara nödvändiga. 2014
förekom en fråga som behandlade huruvida studenterna inom ramen för sin utbildning haft praktik, arbetsplatsförlagd utbildning, VFU etc. Frågan har bedömts vara
otydligt formulerad och ha låg användningsgrad för insatser/åtgärder på fakultets/programnivå. Den har därför plockats bort.
Ytterligare tre frågor har varit föremål för revidering:
1) En fråga behandlar var studenterna vuxit upp och var de planerar att bosätta sig.
Den är betydelsefull för att konstruera olika typer av flyttmönster, exempelvis i vilken utsträckning inflyttade studenter planerar att stanna kvar i Linnéregionen. Svarsalternativen hade tidigare fasta svarsalternativ med relativt vidsträckta geografiska
områden såsom länsnivå och storstadsområdesnivå. Dessa har ersatts med öppna
svarsalternativ där studenten själv fyller i på kommunnivå. Förändringen ökar frågans precision och medför att den kan tematiserats på ett bättre sätt.
2) En annan fråga tar upp huruvida studenterna blivit utsatta för mobbning eller trakasserier. Linnébarometern 2014 visade att var tionde student upplevde att så var
fallet. Enkäten gav dock ingen fördjupad information om händelsen i fråga och har
därför kompletterats med fler frågor som på ett bättre sätt belyser problematiken.
Det ökar frågans förklaringskraft och ger universitetet ett mer robust kunskapsunderlag.
3) Ytterligare en fråga undersöker om studenterna skulle rekommendera andra att
studera vid Lnu. Kritik har framförts kring att man skulle kunna rekommendera sin
utbildning men inte Lnu, och tvärtom. Frågan har därför utökats till att innehålla två
delfrågor: Linnéuniversitetet och sin utbildning. Förändringen ger ett bättre kunskapsunderlag och fördjupad bild av studenternas syn på hur de betraktar sin studietid.
5 (40)
2.2 Urval och svarsfrekvenser
Linnébarometern riktar sig till samtliga som påbörjade heltidsstudier ht2012-vt2013
vid ett grundutbildningsprogram, samt magister-/masterprogram med början ht2014
respektive ht2013. Att urvalet inkluderar magister-/masterstudenter är nytt för 2015.
Det breddade urvalet har gjorts för att undersökningen ska beröra fakulteternas hela
programutbud. Datainsamlingen pågick under april 2015 och urvalet omfattar totalt
2900 respondenter.
Enkäten distribuerades digitalt i universitetets webbaserade enkätverktyg Survey &
Report. 4 Ett första utskick gjordes 20150407. Fem påminnelser skickades ut:
20150409, 20150413, 20150416, 20150421 och 20150427. Två av påminnelserna
kompletterades även med sms-utskick. Svarsfrekvensen blev 58 procent. I nedanstående diagram illustreras datainsamlingen över tid.
Diagram 1 -­‐ Svarsfrekvens över tid (%) 100 90 80 70 58% 60 50 54% 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 2014 2015 Punkterna i diagrammet är tidpunkter för påminnelser och illustrerar att de skickats
ut med tätare intervall än 2014. Erfarenheterna från 2014 visade att effekten vid
påminnelser via webb är mycket kortare än vid påminnelser via post. En annan
skillnad mot 2014 är att fler informationsinsatser gjorts på fakulteterna och till programansvariga under datainsamlingen. På universitetsnivå verkar inte detta ha haft
någon särskild effekt. Den fyra procentenheter högre svarsfrekvensen dag 1 (19 procent jmf 15 procent) är lika stor när datainsamlingen avslutas dag 30 (58 procent jmf
54 procent). Urvalen är dock inte helt jämförbara eftersom magister-/masterprogram
inte fanns med 2014. Med jämförbara urval hade dock svarsfrekvensen endast blivit
marginellt högre (59 procent). Svarsfrekvensen 58 procent är bra och en förbättring
från 2014.
4
Missiv finns att tillgå i bilaga 3.
6 (40)
I tabell 1 åskådliggörs svarsfrekvenser per fakultet:
Tabell 1 –
Svarsfrekvenser
per fakultet
FKH
FHL
FEH
FSV
NLU
FTK
TOTALT
2014
Svar
Urval
135
230
239
185
230
135
1154
264
344
502
323
411
308
2152
2015
Svarsfrekvens
51%
67%
48%
57%
56%
44%
54%
Svar
Urval
251
254
371
260
254
279
1669
365
412
632
467
472
552
2900
Svarsfrekvens
69%
62%
59%
56%
54%
51%
58%
Samtliga fakulteter har en svarsfrekvens över 50 procent, vilket var en särskild målsättning inför 2015. 2014 låg två fakulteter under 50 procent (FEH och FTK) men
båda uppvisar förbättringar. FKH står för en stor sådan, 18 procentenheter (51 procent -> 69 procent). Fakulteten med högst svarsfrekvens 2014 (FHL) erhåller lägre
svarsfrekvens 2015 men har ändå näst högst. Även FSV och NLU har något lägre
svarsfrekvens än 2014 (1-2 procentenheter).
Den högre svarsfrekvensen gör att en större andel program kan särredovisas i fakultetsrapporterna. 2014 var andelen särredovisade program på grundnivå 69 procent
(31/45) och 2015 87 procent (45/52). 56 Det stärker undersökningens legitimitet och
användbarheten ökar.
2.3 Tolkning av statistiken
En vanlig fråga är huruvida de som inte besvarat enkäten (bortfallet) i större utsträckning är nöjda med sin utbildning än de som svarat. I Linnébarometern handlar
det exempelvis om sammanfattande omdömen av utbildningen och huruvida man
utvecklat vissa akademiska färdigheter. Om bortfallet är mer positiva har resultaten
en viss negativ snedvridning, om bortfallet är mer negativa har resultaten en viss
positiv snedvridning. Rent empiriskt är frågan svårbesvarad. Studier visar att båda
tendenserna kan förekomma. Det innebär att någon slutsats inte kan dras, men att
man samtidigt behöver ha denna problematik i åtanke när resultaten tolkas och förstås.
När resultat jämförs över tid kan det i viss mån indikera att studenterna 2014 och
2015 är samma individer under hela tidsperioden, men så är inte fallet. Grupperna
består av olika individer vid varje undersökningstillfälle, vilket gör att begreppet
förändring över tid behöver nyanseras. Förändring kan de facto ske över tid, men om
studentgrupperna inte är densamma är det möjligt att en eventuell förändring hänger
samman med gruppsammansättningen snarare än att en viss aspekt av utbildningen
har förändrats. Exempelvis, låt säga att 60 procent 2014 upplever att de utvecklat
färdigheten att orientera sig i relevanta forskningsfrågor, vilket 2015 ökar till 75
procent. Om det hade varit samma studenter i båda undersökningarna är den logiska
5
Kriterierna för särredovisning är 50 procent svarsfrekvens och 10 antal individer. Jämförelsen gäller bara program som antalsmässigt kan särredovisas, det vill säga med minst 10 individer. Jämförelsen gäller heller inte FTK som följer en annan redovisningsprincip i fakultetsrapporten, med fyra programgrupper (Sjöfart, Data/IT, Ingenjörer och Matematik/fysik) likt
Alumnundersökningen 2014.
6
Svarsfrekvenser per program finns i bilaga 1.
7 (40)
slutsatsen att utbildningen hade förändrats på ett tillfredsställande sätt, alternativt att
fler studenter utvecklar färdigheten ju längre utbildningen pågår. Det kan dock vara
så att studentgruppen 2015 har lägre krav på utbildningen alternativt har bättre förkunskaper, vilket gör att man har lättare att fylla i att man utvecklat färdigheten.
Ovanstående problematik bör vara närvarande i alla diskussioner som förs kring
resultaten i de nästkommande kapitlen.
Merparten av enkätfrågorna är attitydfrågor. Det innebär att det är studenternas egna
upplevelser som står i centrum. Frågorna har oftast fem svarsalternativ, till exempel
instämmer helt, instämmer delvis, tar delvis avstånd, tar helt avstånd och kan ej
bedöma. I resultatredovisningen är instämmer helt och instämmer delvis sammanslagna till instämmer. Samma princip gäller för i mycket hög grad och i ganska hög
grad som tillsammans blir i hög grad. Slutligen, samtliga redovisade resultat är, om
inget annat anges, signifikanta på 95 procentsnivån.
8 (40)
3. Attraktiv kunskapsmiljö
Attraktiv kunskapsmiljö består av tre delområden:
• Utveckling av akademiska kompetenser
o
o
o
o
•
•
Kunskap och förståelse inom huvudområdet
Självständigt formulera och lösa problem
Självständigt sammanställa och presentera information
Göra kritiska bedömningar på vetenskaplig/konstnärlig grund
Orientering i relevanta forskningsfrågor
o
Utbildningens organisation, pedagogik och utbildningsmiljö
o Kursernas progression
o Moderna verktyg och e-plattformar
o Kursernas organisering
o Undervisningens pedagogiska kvalitet
o Återkoppling
Stödfunktioner
o Biblioteket
o Råd och stöd
o Tillgänglighet
o Studentkåren
Diagram 2 illustrerar en sammanvägning av delområdena ovan. Resultaten för strategiska området attraktiv kunskapsmiljö är stabila över tid. Det gäller såväl universitetet som helhet som samtliga fakulteter. Skillnaderna mellan fakulteterna är små
både 2014 och 2015, men blir något mindre 2015. FHL erhåller högst värden och
FTK lägst, även om FTK uppvisar en liten förbättring 2015.
Diagram 2 -­‐ Attraktiv kunskapsmiljö (AK) 100 80 60 40 20 0 2014 FEH FHL 2015 FKH FSV FTK NLU TOT 9 (40)
Resultaten för delområde utveckling av akademiska kompetenser är också stabila
över tid, men skillnaderna mellan fakulteter blir något mindre. FTK ligger lägre än
övriga fem fakulteter både 2014 och 2015, men är samtidigt den enda fakulteten som
uppvisar en positiv utveckling över tid, om än en marginell sådan.
Diagram 3 -­‐ AK: Utveckling av akademiska kompetenser 100 80 60 40 20 0 2014 FEH FHL 2015 FKH FSV FTK NLU TOT På delfrågenivå är resultaten för universitetet som helhet i stort sett desamma 2014
och 2015. Det innebär bland annat att cirka 9 av 10 anser att de i hög grad utvecklat
betydelsefulla akademiska kompetenser såsom kunskap och förståelse inom huvudområdet, självständigt formulera och lösa problem samt sammanställa och presentera information. För kunskap och förståelse inom huvudområdet syns dock en svag
negativ utveckling (95 procent -> 90 procent). Samtliga fakulteter erhåller lägre
värden 2015, men störst minskning sker vid NLU, FKH och FSV (7-9 procentenheter).
FTK ligger lägre än övriga fakulteter både 2014 och 2015 på grund av att färre upplever sig ha utvecklat färdigheterna orientering i relevanta forskningsfrågor, göra
kritiska bedömningar på vetenskaplig/konstnärlig grund samt självständigt sammanställa och presentera information. Detta trots att fakulteten uppvisar en svag positiv
utveckling över tid för dessa färdigheter.
10 (40)
Resultaten för delområde utbildningens organisation, pedagogik och miljö uppvisar
en svag positiv utveckling över tid. Universitetet som helhet ökar fem procentenheter (59 procent -> 64 procent) och samtliga fakulteter går framåt, men vissa endast
marginellt. FHL erhåller högst värden både 2014 och 2015. Skillnader mellan fakulteter är lika stor 2014 och 2015.
Diagram 4 -­‐ AK: Utb. organisation, pedagogik, miljö 100 80 60 40 20 0 2014 FEH FHL 2015 FKH FSV FTK NLU TOT Värt att notera i sammanhanget är att FTK ökar åtta procentenheter (52 procent ->
60 procent) och FKH sju procentenheter (54 procent -> 61 procent). Dessa fakulteters positiva utveckling syns tydligast för delfrågorna moderna verktyg och eplattformar, kursernas organisering samt undervisningens pedagogiska kvalitet.
Den positiva utvecklingen för delområdet som sådant återspeglas primärt i delfrågan
kursernas organisering där fler upplever att de varit välorganiserade (55 procent ->
62 procent). Det gäller särskilt FKH (15 procentenheter), men även NLU/FTK/FEH
(7-9 procentenheter).
Delfrågorna ges skilda omdömen av studenterna, men resultaten är likvärdiga över
tid. 8 av 10 ger positivt omdöme om kursernas progression, medan cirka 6 av 10 gör
detsamma för integreringen av moderna verktyg och e-plattformar, kursernas organisering och undervisningens pedagogiska kvalitet. 4 av 10 anser att återkopplingen
har fungerat, i detta fall att deras synpunkter på utbildningen har beaktats.
11 (40)
Diagram 5 illustrerar att resultaten för delområde stödfunktioner ser i princip identiska ut över tid. Skillnaderna mellan fakulteter är mycket små både 2014 och 2015.
FSV erhåller högst värde och FTK/NLU lägst.
Diagram 5 -­‐ AK: Stödfunktioner 100 80 60 40 20 0 2014 FEH FHL 2015 FKH FSV FTK NLU TOT Delfrågorna ges skilda omdömen av studenterna, men resultaten är likvärdiga över
tid. 8 av 10 anser att bibliotekets resurser och service motsvarar deras behov, medan
cirka 6 av 10 tycker att de har fått tillräckligt med råd och stöd utifrån sina behov
och att det varit smidigt att komma i kontakt med relevant personal. Drygt 3 av 10
upplever att Studentkåren erbjuder bra stöd och hjälp vid behov. Den låga andelen
beror till stor del på att ett flertal inte kan bedöma frågan då de inte varit i kontakt
med Studentkåren. Om dessa tas hänsyn till ökar andelen till 7 av 10.
12 (40)
4. Framstående forskning
Framstående forskning består av ett delområde:
• Vetenskaplig förankring
o
o
o
Kunskapen vilar på vetenskaplig grund
Intresse för vetenskapliga frågor
Koppling till aktuell forskning i kursinnehåll
Resultaten för strategiska området framstående forskning är stabila över tid på universitetsnivå. Det betyder att 85 procent fortfarande anser att kunskapen som förmedlats vilar på vetenskaplig/konstnärlig grund och cirka 7 av 10 upplever att deras
intresse för vetenskapliga frågor har ökat under studietiden. På fakultetsnivå ökar
FTK 10 procentenheter för hela området (55 procent -> 65 procent) och går framåt
för samtliga tre delfrågor, mellan 6 procentenheter (intresse) och 13 procentenheter
(koppling). Trots FTK:s positiva utveckling erhåller de lägst värde 2015, men ungefär detsamma som FEH och FKH. 2014 erhöll man däremot klart lägst värde. FTK:s
utveckling gör således att skillnaderna mellan fakulteter minskar över tid.
Diagram 6 -­‐ Framstående forskning (FF) 100 80 60 40 20 0 2014 FEH FHL 2015 FKH FSV FTK NLU TOT På delfrågenivå är utvecklingen på fakultetsnivå i de flesta fall stabil över tid, men
värt att notera är huruvida intresset för vetenskapliga frågor har ökat under studietiden. Färre studenter på FEH uppger detta (68 procent -> 58 procent) så även till viss
del på FSV (83 procent -> 78 procent). FSV erhåller dock fortfarande högst värde av
samtliga fakulteter.
13 (40)
5. Samhällelig drivkraft
Samhällelig drivkraft består av två delområden, men enbart det förstnämnda ingår i
diagrammet:
• Koppling till arbetslivet
o
o
o
o
•
Förberedelse inför arbetslivet
Entreprenöriellt förhållningssätt
Kontakter med arbetslivet
Karriärvägledning
Påverkan på Linnéregionen
o Flyttmönster
Resultaten för detta område är relativt stabila över tid på universitetsnivå. Det betyder att cirka två tredjedelar tycker att utbildningen förberett dem väl för arbetslivet
och hälften att de haft relevanta kontakter med arbetslivet. Fler upplever dock att de
utvecklat ett entreprenöriellt förhållningssätt (25 procent -> 33 procent) och fått
relevant karriärvägledning (24 procent -> 28 procent) men dessa utgör trots ökningen endast en utpräglad minoritet av studenterna.
En svagt positiv utveckling kan skönjas på FKH/FTK/FEH (5-6 procentenheter).
FHL har högst värden både 2014 och 2015, medan FSV har lägst. FKH får något
högre värden 2015 för samtliga fyra delfrågor, medan den positiva utvecklingen för
FEH och FTK i högre grad hänger samman med en kraftigare förbättring för en enskild delfråga, nämligen karriärvägledning. Trots förbättringen är dessa fakulteters
resultat i paritet med övriga 2015.
Diagram 7 -­‐ Samhällelig drivkraft (SD) 100 80 60 40 20 0 2014 FEH FHL 2015 FKH FSV FTK NLU TOT 14 (40)
För två delfrågor, karriärvägledning och entreprenöriellt förhållningssätt, syns en
positiv utveckling på fyra fakulteter. FEH/FKH/FTK för båda delfrågorna, samt
FSV för karriärvägledning och NLU för entreprenöriellt förhållningssätt. FHL uppvisar en svag negativ tendens för förberedelse inför arbetslivet och kontakter med
arbetslivet, men har likväl höga värden i jämförelse med andra fakulteter.
Linnébarometern innehåller frågor om studenternas uppväxtort samt vart de planerar
att flytta efter avslutade studier. Det möjliggör en kartläggning av potentiella flyttmönster, vilket är en betydelsefull aspekt av samhällelig drivkraft då det ger information om studenternas framtida påverkan på Linnéregionen och vilken typ av kompetens som stannar kvar där.
Geografisk rörlighet kan illustreras genom fyra kategorier av flyttmönster: Stannare
är de som är uppväxta i Linnéregionen och vill bosätta sig där efter studierna. Utflyttare har också sitt ursprung i Linnéregionen, men vill bosätta sig utanför densamma.
Besökare är däremot uppväxta utanför Linnéregionen, flyttar dit för att studera med
ambitionen att etablera sig utanför regionen efter avslutade studier. Inflyttare har
inte heller sitt ursprung i Linnéregionen, men planerar att bli hemmahörande där
efter studierna.
Tabell 2 - Flyttmönster
Uppväxta inom
Linnéregionen
Uppväxta utanför
Linnéregionen
Stannare
Utflyttare
Inflyttare
Besökare
Linnébarometern 2015
Andel inom
Antal Andel
region
252
23
74
87
8
26
127
12
17
618
57
83
Alumnundersökningen 2014
Andel inom
Antal Andel
region
133
31
84
26
6
16
59
14
22
209
49
78
Tabellen visar att 31 procent (23+8) är uppväxta i Linnéregionen, men att andelen
som planerar att bosätta sig där efter studierna är större, 35 procent (23+12). Det
skulle således innebära ett visst tillskott av högutbildad arbetskraft i regionen. De
allra flesta som är uppväxta i regionen vill stanna kvar där (74 procent) och de allra
flesta som är uppväxta utanför Linnéregionen planerar att lämna den (83 procent).
Flyttmönstren är dock inte något statiskt utan föränderligt, i synnerhet bland unga
högutbildade. Därtill är det en bedömning av framtiden, inte något faktiskt utfall.
Därför är det fruktbart att knyta resultaten till Alumnundersökningen 2014, även om
hänsyn behöver tas till att en del alumner ännu inte hunnit bosätta sig på den plats de
verkligen avser att bo.7
Jämförelsen visar att fler blir kvar i Linnéregionen än vad som först var planerat:
stannarna ökar från 74 procent till 84 procent och inflyttarna ökar från 17 procent till
22 procent. Det visar att förväntningar och utfall inte alltid går hand i hand, vilket
visar sig positivt för Linnéregionen.8 Alumnundersökningen 2014 visar även att 9 av
10 som är uppväxta på någon av centralorterna (Kalmar och Växjö) är bosatta där
idag. Trenden bland besökarna är att de återvänder till sina hemtrakter. 43 procent
bor idag i samma kommun som de växte upp. Motsvarande andel för samma län är
65 procent. Trenden går att skönja för besökare uppväxta över hela Sverige och i
såväl större som mindre städer.
7
Alumnundersökningen 2014 är genomförd 1-1,5 år efter avslutade studier och en majoritet
arbetar fortfarande kvar på sitt första arbete, vilket inte sällan tas för att komma in på arbetsmarknaden snarare än utifrån var man planerar att bosätta sig på lång sikt. Här bör även poängteras att jämförelsen gäller två olika studentgrupper.
8
Här bör även poängteras att jämförelsen gäller två olika studentgrupper.
15 (40)
6. Globala värden
Globala värden består av två delområden:
• Värdegrund
o
o
o
o
•
Mångfald
Likabehandling
Hållbar utveckling
Mobbning och trakasserier9
Internationalisering
o Förutsättningar för utlandsstudier
o Utlandsstudier
o Internationellt perspektiv
Resultaten för globala värden är relativt stabilt över tid för universitetet som helhet,
men varierar på fakultetsnivå. Flera fakulteter uppvisar en svagt positiv utveckling
(FKH/FEH/FHL/NLU) men FSV en svagt negativ utveckling. FTK:s resultat är
oförändrat. Det är fakulteterna med lägst värde 2014 som uppvisar en förbättring och
fakulteten med högst värde 2014 som uppvisar en försämring. Sammantaget är skillnaderna mellan fakulteterna något mindre 2015.
Diagram 8 -­‐ Globala värden (GV) 100 80 60 40 20 0 2014 FEH FHL 2015 FKH FSV FTK NLU TOT 9
2014 upplevde 10 procent att de blivit utsatta för mobbning eller trakasserier av lärare eller
annan personal vid Lnu. Till Linnébarometern 2015 utökades detta frågebatteri för att ge ett
bättre kunskapsunderlag kring händelserna. Dessa resultat kommer att fördjupas i en särskild
rapport till Kommittén för Lika villkor under ht2015 och ingår därför inte i denna sammanställning. Kommittén för Lika villkor utgör universitetets ledningsstöd i frågor rörande lika
villkor. Deras uppdrag är att: 1) Initiera och bereda universitetsövergripande ärenden om
Lika villkor, 2) Utarbeta förslag till styrdokument på området och 3) Följa upp universitetets
arbete med Lika villkor.
16 (40)
När det gäller delområde värdegrund är resultaten stabila över tid för universitetet
som helhet. Det innebär bland annat att 57 procent respektive 45 procent anser att
likabehandling och hållbar utveckling har belysts/diskuterats i utbildningen. Resultaten varierar dock på fakultetsnivå. På delområdesnivå ökar FKH markant, från 37 till
49 procent, och en positiv trend syns för samtliga tre delfrågor. FEH och FHL går
också framåt, men i mindre utsträckning (5 procentenheter). FSV uppvisar en negativ utveckling (64 procent -> 56 procent) men har likväl näst högst värde 2015. NLU
har högst värde vid båda undersökningstillfällena, särskilt 2015. Skillnaderna mellan
fakulteter minskar över tid.
Diagram 9 -­‐ GV: Värdegrund 100 80 60 40 20 0 2014 FEH FHL 2015 FKH FSV FTK NLU TOT På delfrågenivå varierar resultaten på fakultetsnivå framför allt vad gäller utbildningsmiljön stimulerar kunskapsutbyte mellan personer med olika bakgrund (mångfald) och huruvida hållbar utveckling har belysts/diskuterats utifrån ditt ämnesområde. För hållbar utveckling får FKH/FEH/FHL högre värde medan FSV/FTK/NLU
erhåller ett lägre. För mångfald syns en svagt positiv utveckling för samtliga fakulteter, men FSV backar något.
17 (40)
Resultaten för delområde internationalisering ger vid handen en svag positiv utveckling för universitet som helhet (40 procent -> 45 procent). På delfrågenivå tar
det sig uttryck genom att fler tycker att det funnits goda förutsättningar för utlandsstudier (54 procent -> 61 procent) och att utbildningen haft ett internationellt perspektiv (49 procent -> 56 procent). Fyra fakulteter går framåt på delområdesnivå,
särskilt NLU (11 procentenheter) men delvis även FKH/FHL/FEH (5-6 procentenheter). Trots NLU:s förbättring har de lägst värde 2015, tillsammans med FHL och
FTK. FEH erhåller högst värde både 2014 och 2015. Överlag är skillnaderna mellan
fakulteterna stora vid båda undersökningstillfällena.
Diagram 10 -­‐ GV: Internationalisering 100 80 60 40 20 0 2014 FEH FHL 2015 FKH FSV FTK NLU TOT På delfrågenivå stärks uppfattningen att det har funnits goda möjligheter till utlandsstudier betydligt på både FEH och NLU. Intressant att notera är att FEH gör en positiv utveckling från en redan framskjuten position (74 procent 2014) medan NLU gör
det från ett betydligt sämre utgångsläge (33 procent 2014). På NLU och FKH upplever även fler att det funnits ett internationellt perspektiv i utbildningen.
18 (40)
7. Sammanfattande omdöme
Sammanfattande omdöme avser två delfrågor som avspeglar en generell värdering
av utbildningen:
o
o
Sammanfattande omdöme av utbildningen
Rekommendera Lnu till andra
Resultaten för sammanfattande omdöme är stabilt över tid för universitetet som helhet. Cirka 8 av 10 ger sin utbildning det sammanfattande omdömet mycket
bra/ganska bra, samt skulle rekommendera andra att studera vid Lnu. Vissa variationer finns på fakultetsnivå. FHL ökar nio procentenheter till 89 procent, FTK sju
procentenheter till 77 procent och FKH fem procentenheter till 78 procent. De två
sistnämnda fakulteternas positiva utveckling gör att skillnaderna mellan fakulteter är
mindre 2015 än 2014.
Diagram 11 -­‐ Sammanfattande omdöme 100 80 60 40 20 0 2014 FEH FHL 2015 FKH FSV FTK NLU TOT På delfrågenivå syns en positiv utveckling för båda delfrågorna på FHL och FTK.
Det gäller särskilt rekommendera Lnu till andra på FHL, som ökar från 74 procent
till 86 procent. FSV uppvisar en svagt negativ utveckling för andelen som ger utbildningen det sammanfattande omdömet mycket bra/ganska bra: 86 procent till 80
procent.
19 (40)
I Linnébarometern 2015 har frågan om att rekommendera utökats till att innehålla
både Lnu och sin utbildning. Diagram 12 nedan illustrerar det på fakultetsnivå.
Diagram 12 -­‐ Rekommendera utbildning och Lnu (2015) 100 86 83 81 81 80 80 76 78 74 71 73 66 70 71 FEH TOT 56 60 40 20 0 FHL NLU FSV FTK Lnu FKH Utbildning På universitetsnivå kan 78 procent tänka sig att rekommendera Lnu och 71 procent
att rekommendera sin utbildning. Det är framför allt studenter vid FKH, men även
FSV och FTK, som är mer benägna att rekommendera Lnu än utbildningen. I FKH:s
fall skiljer det 18 procentenheter och för FSV/FTK 9-10 procentenheter. Skillnader
mellan fakulteter är betydligt större vad gäller benägenheten att rekommendera utbildningen än Lnu. Intervallen är 56-83 procent respektive 74-86 procent.
Diskrepansen mellan att rekommendera utbildningen och Lnu verkar delvis vara
kopplad till campus. Studenterna är lika benägna på båda campus att rekommendera
sin utbildning (69 procent respektive 70 procent) men studenter på campus Växjö
mer benägna att rekommendera Lnu (82 procent respektive 71 procent).10
Tabell 3 –
Rekommendation per
fakultet
FEH
FHL
FKH
FSV
FTK
NLU
TOTALT
Campus Kalmar
Campus Växjö
Rekommendera
Lnu
Rekommendera
utbildning
Balansmått
Rekommendera
Lnu
Rekommendera
utbildning
Balansmått
66
90
58
68
77
67
71
65
82
58
72
57
71
69
+1
+8
0
-4
+20
-4
+2
83
83
87
85
70
86
82
79
86
53
69
62
82
70
+4
-3
+34
+16
+8
+4
+12
10
Att jämföra campus Växjö och Kalmar med varandra har inte varit någon central del av
Linnébarometern 2015. Värt att notera är dock att rekommendationsbenägenheten av Lnu är
den enda fråga som väsentligt skiljer dem åt. I övrigt är likheterna genomgående för samtliga
strategiska områden.
20 (40)
Tittar man närmare på fakulteterna som stack ut i diagram 12 visar tabellen att FKHstudenter i Växjö är mycket mer benägna att rekommendera Lnu, trots att de i något
mindre utsträckning rekommenderar utbildningen än studenter i Kalmar. En liknande tendens, dock inte lika tydlig, finns på FSV. Resultaten indikerar således att
det finns faktorer utöver utbildningen som påverkar benägenheten att rekommendera
Lnu. En sådan kan vara att studenterna är mer positiva till det mer samlade campusområdet i Växjö. Betydelsen av campus framgår tydligt i tidigare student- och alumnundersökningar vid dåvarande Växjö universitet.
På FTK gäller dock det omvända scenariot: man är mer benägen att rekommendera
Lnu på campus Kalmar trots att något färre än i Växjö skulle rekommendera utbildningen. Slutligen, på FEH och NLU är resultaten mer positiva för båda rekommendationsaspekterna på campus Växjö.
21 (40)
8. Avancerad nivå
Föregående kapitel har behandlat grundnivå och fokuserat på förändring över tid.
Innevarande kapitel jämför istället de strategiska områdena mellan grundnivå och
avancerad nivå, endast för 2015. Resultaten redovisas i diagram med balansmått,
vilka åskådliggör hur stor skillnaden är i procentenheter. Röda staplar innebär högre
värde för grundnivå, gröna staplar för avancerad nivå.
8.1 Attraktiv kunskapsmiljö
Diagram 13 visar överlag en likartad bedömning vad gäller delområde utveckling av
akademiska kompetenser. Det skiljer mindre än fem procentenheter mellan grundoch avancerad nivå för 4 av 5 färdigheter/förmågor. Fler studenter på avancerad nivå
upplever dock att de i hög grad utvecklat förmågan att orientera sig i relevanta
forskningsfrågor (82 procent jmf 72 procent).
Diagram 13 -­‐ AK: Utveckling av akademiska kompetenser (Balansmått: avancerad nivå% -­‐ grundnivå%) 30 25 20 15 10 5 0 -­‐5 -­‐10 -­‐15 -­‐20 -­‐25 -­‐30 Kunskap och förståelse inom huvudområdet Förmåga att självständigt formulera och lösa problem Förmåga att självständigt sammanställa och presentera information Förmåga att göra kritiska bedömningar på vetenskaplig/konstnärlig grund Förmåga att orientera dig i relevanta forskningsfrågor På nästkommande sida (diagram 14) redovisas delområde utbildningens organisation,
pedagogik och miljö. På avancerad nivå finns en mer utbredd positiv uppfattning kring
4 av 5 delfrågor: från moderna verktyg och e-plattformar har integrerats i utbildningen
(+ 9 procentenheter) till undervisningen har hållit hög pedagogisk kvalitet (+ 14
procentenheter). Undantaget gäller progressionen i utbildningen, kurserna i huvudområdet bygger på varandra, där lika många upplever att så är fallet.
22 (40)
30 Diagram 14 -­‐ AK: Utb. organisation, pedagogik och miljö (Balansmått: avancerad nivå% -­‐ grundnivå%) 25 20 15 10 5 0 -­‐5 -­‐10 -­‐15 -­‐20 -­‐25 -­‐30 Kurserna i ditt huvudområde bygger på varandra Moderna verktyg och e-­‐plattformar är väl integrerade i utbildningen Kurserna i din utbildning har varit välorganiserade Undervisningen har hållit hög pedagogisk kvalitet Dina synpunkter på utbildningen har beaktats När det gäller delområde stödfunktioner illustrerar diagram 15 att studenter på avancerad nivå i högre grad upplevt att det har varit smidigt att komma i kontakt med
relevant personal när de behövt råd och stöd (76 procent jmf 61 procent). För övriga
tre delfrågor är skillnaderna fem procentenheter eller mindre.
Diagram 15 -­‐ AK: Stödfunktioner (Balansmått: avancerad nivå% -­‐ grundnivå%) 30 25 20 15 10 5 0 -­‐5 -­‐10 -­‐15 -­‐20 -­‐25 -­‐30 Bibliotekets resurser och service motsvarar mina behov Jag har fått tillräckligt med råd och stöd utifrån mina behov Det har varit smidigt att komma i kontakt med relevant personal Jag upplever att Studentkåren erbjuder bra stöd och hjälp till studenter vid behov 23 (40)
8.2 Framstående forskning
Diagram 16 visar att fler studenter på avancerad nivå anser att kunskapen som förmedlats vilar på vetenskaplig grund (94 procent jmf 84 procent) och att det har funnits en koppling till aktuell forskning i kursinnehållet (82 procent jmf 72 procent).
Däremot menar studenter på grundnivå i ungefär lika hög grad att deras intresse för
vetenskapliga frågor har ökat under studietiden.
Diagram 16 -­‐ FF: Framstående forskning Balansmått: avancerad nivå% -­‐ grundnivå% 30 25 20 15 10 5 0 -­‐5 -­‐10 -­‐15 -­‐20 -­‐25 -­‐30 Den kunskap som förmedlats vilar på vetenskaplig/ konstnärlig grund Det har funnits en koppling till aktuell forskning i kursinnehållet Ditt intresse för vetenskapliga frågor har ökat under studietiden 8.3 Samhällelig drivkraft
Diagram 17 visar att lika många studenter (cirka två tredjedelar) på grund- och
avancerad nivå känner sig väl förberedda inför arbetslivet genom sina studier vid
Lnu. Likheterna är framträdande även för övriga tre delfrågor. Skillnaderna mellan
grund- och avancerad nivå är 2-4 procentenheter.
Diagram 17 -­‐ SD: Samhällelig drivkraft Balansmått: avancerad nivå% -­‐ grundnivå% 30 25 20 15 10 5 0 -­‐5 -­‐10 -­‐15 -­‐20 -­‐25 -­‐30 Genom mina studier känner jag mig väl förberedd för arbetslivet Det har förekommit relevanta kontakter med arbetslivet Du har utvecklat ett entreprenöriellt förhållningssätt Det har funnits möjlighet att få relevant karriärvägledning utifrån dina behov 24 (40)
8.4 Globala värden
Diagram 18 åskådliggör att studenter på avancerad nivå i högre grad anser att utbildningsmiljön stimulerar kunskapsutbyte mellan personer med olika bakgrund och
erfarenheter (72 procent jmf 58 procent). En tänkbar förklaring kan vara att program
på avancerad nivå befolkas av studentgrupper med större heterogenitet. Detta går
dock inte att verifiera vare sig genom Linnébarometerns frågor eller annan tillgänglig statistik. På grundnivå upplever fler att likabehandling och hållbar utveckling har
belysts och diskuterats, men skillnaderna är överlag små, 5-6 procentenheter.
Diagram 18 -­‐ GV: Mångfald, likabehandling, hållbar utveckling Balansmått: avancerad nivå% -­‐ grundnivå% 30 25 20 15 10 5 0 -­‐5 -­‐10 -­‐15 -­‐20 -­‐25 -­‐30 Likabehandling har belysts/diskuterats utifrån din utbildning Hållbar utveckling har belysts/diskuterats utifrån ditt ämnesområde Utbildningsmiljön stimulerar kunskapsutbyte mellan personer med olika bakgrund När det gäller delområde internationalisering illustrerar diagram 19 på nästa sida att
studenter på grundnivå i större utsträckning upplever att det funnits goda möjligheter
att förlägga del av utbildningen utomlands, men att fler studenter på avancerad nivå
anser att utbildningen haft ett internationellt perspektiv. Det kan ha att göra med att
utbildningarnas upplägg och innehåll skiljer sig åt i den meningen att program på
grundnivå i högre grad erbjuder utlandsstudier, men att program på avancerad nivå
har tydligare fokus kring frågor som rör internationella relationer och globala perspektiv.
Intressant att notera är att den mer utbredda upplevelsen av goda förutsättningar till
utlandsstudier på grundnivå inte får särskilt stort genomslag, det vill säga att man de
facto förlägger studierna utomlands. 19 procent på grundnivå gör utlandsstudier och
15 procent på avancerad nivå. Däremot är det ungefär dubbelt så vanligt att de som
förlägger studierna utomlands upplever att det funnits goda förutsättningar att göra
så.
25 (40)
30 25 20 15 10 5 0 -­‐5 -­‐10 -­‐15 -­‐20 -­‐25 -­‐30 Diagram 19 -­‐ GV: Internationalisering Balansmått: avancerad nivå% -­‐ grundnivå% Det har funnits ett internationellt perspektiv i min utbildning Goda förutsättningar att förlägga en del av utbildningen utomlands Jag har förlagt en del av min utbildning utomlands 8.5 Sammanfattande omdöme
Diagram 20 visar att något fler studenter på avancerad nivå ger utbildningen det
sammanfattande omdömet mycket bra/ganska bra och även skulle rekommendera
andra att studera vid Lnu. Skillnaderna är relativt små, 5 procentenheter: 88 respektive 83 procent, samt 78 respektive 73 procent.
Diagram 20 -­‐ SO: Sammanfattande omdöme Balansmått: avancerad nivå% -­‐ grundnivå% 30 25 20 15 10 5 0 -­‐5 -­‐10 -­‐15 -­‐20 -­‐25 -­‐30 Ger utbildningen det sammanfattande omdömet mycket bra/ganska bra Skulle rekommendera andra att studera vid Lnu Att studenter på avancerad nivå är något mer positivt inställda till utbildningen och
Lnu stämmer väl överens med att de överlag ger något mer positiva omdömen kring
de områden enkäten behandlar. Det gäller framför allt strategiska området framstående forskning och delområde utbildningens organisation, pedagogik och miljö.
Därutöver sticker några delfrågor ut: orientering i relevanta forskningsfrågor,
komma i kontakt med relevant personal, stimulerande kunskapsutbyte i utbildningsmiljön och internationellt perspektiv. Här är skillnaden 10-15 procentenheter högre
än för grundnivån. I de fall grundnivån erhåller högre värde är det oftast en marginell skillnad, med undantag för goda förutsättningar till utlandsstudier.
26 (40)
9. Sammanfattande slutsatser
I detta kapitel lyfts de mest framträdande resultaten fram. Fokus ligger primärt vid
förändring över tid (2014 och 2015) där varje strategiskt område redovisas separat,
med nedslag på delområdesnivå och delfrågenivå. Resultat för universitetet som
helhet och per fakultet nämns kontinuerligt i texten. Avslutningsvis görs en koppling
till resultat som bedöms angelägna att följa upp i nästkommande undersökning.
Resultaten för samtliga fyra strategiska områden är relativt stabila över tid på universitetsövergripande nivå. Samtliga uppvisar dock i praktiken en liten ökning, 1-3
procentenheter, vilket är marginellt för att lyfta fram i varje enskilt strategiskt område. Tillsammans utgör förändringarna dock en relativt god grund för att notera en
övergripande positiv tendens i resultaten. Dessutom tenderar aggregerade resultat att
uppvisa mindre skillnader än om de bryts ned på fakultet och/eller delfrågenivå.
Med detta sagt finns utrymme för mer genomgripande positiv utveckling i nästkommande Linnébarometer, särskilt eftersom insatser och åtgärder då har hunnit ge
större genomslagskraft.
Samtliga fakulteter går framåt med minst fem procentenheter i ett strategiskt område
(FHL/NLU) eller två (FEH/FTK/FKH). Undantaget är FSV som istället backar fem
procentenheter för globala värden, ett strategiskt område som fyra andra fakulteter
uppvisar positiv utveckling för. Tre fakulteter ökar i samhällelig drivkraft, men ingen i attraktiv kunskapsmiljö. Det beror i hög grad på att förra årets resultat var överlag mycket bra och utrymmet för förbättringar därmed relativt litet.
Attraktiv kunskapsmiljö
De universitetsövergripande resultaten för attraktiv kunskapsmiljö är i huvudsak
oförändrade över tid. Samma tendens syns på delområdesnivå, framför allt utveckling av akademiska kompetenser och stödfunktioner. Inga särskilda förändringar går
heller att skönja på fakultetsnivå, vilket innebär att skillnader mellan fakulteter återigen är små eller mycket små. Undantaget är akademiska kompetenser vid FTK, som
trots en svag förbättring 2015 faller sämre ut än övriga fem fakulteter (76 procent
jmf 85-90 procent).
Delområde utbildningens organisation, pedagogik och miljö uppvisar en svag positiv utveckling (59 procent -> 64 procent). Samtliga fakulteter går framåt, men vissa
endast 1-2 procentenheter (FEH/FHL/FSV/NLU) medan FTK och FKH något mer
(7-8 procentenheter). De sistnämnda fakulteternas utveckling hänger till stor del
samman med att fler att moderna verktyg/e-plattformar har integrerats i utbildningen
och att den pedagogiska kvaliteten i undervisningen är hög (FTK: 55 procent -> 70
procent samt 39 procent -> 52 procent) samt upplever kurserna som välorganiserade
(FKH: 40 procent -> 55 procent). Även NLU/FTK/FEH går framåt vad gäller välorganiserade kurser, 7-9 procentenheter.
Framstående forskning
Även de universitetsövergripande resultaten för framstående forskning är stabila
över tid, vilket även gäller samtliga tre delfrågor i området. På fakultetsnivå syns en
positiv tendens vid FTK, som ökar 10 procentenheter till 65 procent. FTK går framåt
för samtliga tre delfrågor, mellan 6 procentenheter (intresse för vetenskapliga frågor)
27 (40)
och 13 procentenheter (koppling till aktuell forskning) och gör att skillnaderna mellan fakulteter minskar över tid. FTK ligger dock fortfarande lägst i jämförelse med
övriga fakulteter, men nu i större paritet med FEH/FKH (68-69 procent).
FHL/FSV/NLU finns i intervallet 82-84 procent. På delfrågenivå kan noteras att
färre anser att intresset för vetenskapliga frågor har ökat under studietiden vid FEH
och FSV, men FSV erhåller likaväl högst värde för samtliga tre delfrågor.
Samhällelig drivkraft
Likt föregående två strategiska områden är de universitetsövergripande resultaten för
samhällelig drivkraft i stort sett oförändrade över tid. Det innebär exempelvis att två
tredjedelar tycker att studierna förberett dem för arbetslivet och hälften att det förekommit relevanta kontakter med arbetslivet. En positiv utveckling syns dock för
delfrågan om entreprenöriellt förhållningssätt: 25 procent -> 33 procent. Samtliga
fakulteter går framåt, mellan 3-10 procentenheter. Värt att notera är att den största
ökningen sker på FEH, som 2014 hade högst värde.
På fakultetsnivå sker en svagt positiv utveckling på strategisk områdesnivå för
FKH/FTK/FEH (5-6 procentenheter). FKH får något högre värden 2015 för samtliga
fyra delfrågor, medan den positiva utvecklingen för FEH och FTK i högre grad
hänger samman med en kraftigare förbättring för två delfrågor, karriärvägledning
och entreprenöriellt förhållningssätt. FHL har högst värden både 2014 och 2015
trots en negativ utveckling för tre delfrågor, medan FSV har lägst.
De allra flesta som är uppväxta i Linnéregionen vill stanna kvar där efter studierna
(74 procent) och ännu fler uppväxta utanför Linnéregionen (83 procent) planerar att
lämna den. När resultaten kontrasteras mot faktiskt utfall i Alumnundersökningen
2014 blir ”stannarna” fler (84 procent) och ”utflyttarna” färre (78 procent). Det visar
att förväntningar och utfall inte alltid går hand i hand, och att fler än förväntat bosätter sig i Linnéregionen, något som är positivt för Linnéregionens utveckling.
Globala värden
Det fjärde strategiska området, globala värden, uppvisar också relativt likvärdiga
resultat över tid för universitetet som helhet, men varierar på fakultetsnivå. Flera
fakulteter uppvisar en svagt positiv utveckling (FKH/FEH/FHL/NLU) men FSV
svagt negativ. Flera fakulteter med lägre värden 2014 ökar, vilket sammantaget gör
att skillnaderna mellan fakulteterna är något mindre 2015.
När det gäller delområde värdegrund återspeglas ovan nämnda resultat: på universitetsnivå syns inte större förändringar medan fakultetsnivå visar intressanta förändringar. FKH ökar markant, från 37 till 49 procent, och en tydlig positiv trend syns
för samtliga tre delfrågor. FEH och FHL går också framåt, men i mindre utsträckning (5 procentenheter). FSV uppvisar en negativ utveckling för samtliga tre delfrågor, särskilt vad gäller likabehandling och hållbar utveckling, men fakulteten ligger
ändå jämförelsevis bra till. NLU har högst värden för samtliga tre delfrågor vid båda
undersökningstillfällena. Tittar man på enskilda delfrågor bör noteras att för utbildningsmiljön stimulerar kunskapsutbyte mellan personer med olika bakgrund (mångfald) syns en svagt positiv utveckling för samtliga fakulteter utom FSV. För hållbar
utveckling har belysts/diskuterats utifrån ditt ämnesområde går FKH/FEH/FHL
framåt medan FSV/FTK/NLU backar något.
28 (40)
Resultaten för delområde internationalisering visar att universitetet som helhet går
framåt (40 procent -> 45 procent). Det beror på att fyra fakulteter gör positiva resultat, särskilt NLU som ökar 11 procentenheter men delvis även FKH/FHL/FEH (5-6
procentenheter). Trots NLU:s förbättring har de lägst värden 2015, tillsammans med
FHL och FTK. FEH erhåller högst värden för samtliga tre delfrågor både 2014 och
2015. Överlag är skillnaderna mellan fakulteterna stora. På delfrågenivå stärks uppfattningen att det har funnits goda möjligheter till utlandsstudier betydligt på både
FEH och NLU. Intressant att notera är att FEH gör en positiv utveckling från en
redan framskjuten position och NLU från ett betydligt sämre utgångsläge.
Sammanfattande omdöme
Resultaten på universitetsnivå för sammanfattande omdöme är stabilt över tid, men
vissa variationer finns på fakultetsnivå. FHL ökar nio procentenheter till 89 procent,
FTK sju procentenheter till 77 procent och FKH fem procentenheter till 78 procent.
På delfrågenivå syns en positiv utveckling för rekommendera Lnu till andra vid fyra
fakulteter, främst FHL (12 procentenheter) men även FTK/FEH/FKH (5-7 procentenheter). FSV backar något vad gäller andelen som ger utbildningen det sammanfattande omdömet mycket bra/ganska bra: 86 procent till 80 procent.
För de flesta fakulteter tenderar förändringen för sammanfattande omdöme hänga
samman med en likartad förändring av de strategiska områdena. Det gäller
FKH/FTK/FEH (positiv förändring) och FSV (negativ förändring). Undantagen är
FHL och NLU. FHL uppvisar den största positiva utvecklingen för sammanfattande
omdöme (80 procent -> 89 procent) men tre strategiska områdena backar ett fåtal
procentenheter. NLU backar lite grann (87 procent -> 85 procent) men kan uppvisa
en positiv tendens, om än liten i vissa fall, för samtliga fyra strategiska områden.
I Linnébarometern 2014 fanns en delfråga om att rekommendera Lnu, men är till
2015 utökad med att rekommendera sin utbildning. 71 procent kan tänka sig att rekommendera sin utbildning, 78 procent att rekommendera Lnu. Det är framför allt
studenter vid FKH, men även FSV och FTK, som är mer benägna att rekommendera
Lnu än utbildningen till andra. I FKH:s fall skiljer det 18 procentenheter (56 procent
jmf 74 procent) och för FSV/FTK 9-10 procentenheter. Värt att notera är att rekommendationsbenägenheten på fakultetsnivå varierar betydligt mer för utbildningen
(56-83 procent) än Lnu (74-86 procent).
Diskrepansen mellan att rekommendera utbildningen och Lnu verkar till viss del
hänga samman med campus. På campus Växjö och Kalmar är man lika benägen att
rekommendera sin utbildning, men på campus Växjö mer välvilligt inställd till att
rekommendera Lnu (82 procent respektive 71 procent). Ett exempel är FKH, där
Växjö-studenter är mycket mer benägna att rekommendera Lnu, trots att de i något
mindre utsträckning rekommenderar utbildningen än Kalmar-studenter. Resultaten
indikerar således att det finns icke utbildningsrelaterade aspekter som påverkar rekommendationsbenägenheten av Lnu. En sådan kan vara att studenterna är mer positiva till det mer samlade campusområdet i Växjö. Betydelsen av campus framgår
tydligt i tidigare student- och alumnundersökningar vid dåvarande Växjö universitet.
Här bör dock noteras att situationen inte ser likadan ut på samtliga fakulteter. På
FTK gäller det omvända scenariot: man är mer benägen att rekommendera Lnu på
campus Kalmar trots att något färre än i Växjö skulle rekommendera utbildningen.
29 (40)
Jämförelse mellan grundnivå och avancerad nivå
Linnébarometern 2015 inkluderar även program på avancerad nivå, varpå en jämförelse mellan grundnivå och avancerad nivå görs. En utgångspunkt är att en del resultat rimligen borde förstärkas på avancerad nivå, såsom utbildningens forskningsanknytning och studenternas förmåga att förhålla sig till forskning. Studenter på avancerad nivå ger ett något mer positivt sammanfattande omdöme, vilket stämmer
väl överens med att de överlag gör något mer positiva bedömningar. Det gäller framför allt strategiska området framstående forskning och delområde utbildningens organisation, pedagogik och miljö inom strategiska området attraktiv kunskapsmiljö. I
övrigt kan noteras att några enskilda delfrågor ut: orientering i relevanta forskningsfrågor, komma i kontakt med relevant personal, stimulerande kunskapsutbyte i utbildningsmiljön och internationellt perspektiv. Här är skillnaden 10-15 procentenheter högre än för grundnivån. I de fall grundnivån erhåller högre värde är det oftast
en marginell skillnad, med undantag för goda förutsättningar till utlandsstudier.
Uppföljning i Linnébarometern 2016
Linnéuniversitetets kvalitetspolicy slår fast att grunden för kvalitetsarbetet ska vara
ett systematiskt förbättringsarbete genom uppföljning, analys och utveckling. Kvalitetsarbetet är cykliskt och kan illustreras i form av ”kvalitetshjulet”, med återkommande delprocesser som knyts samman med varandra.11 Linnébarometern är ett
verktyg för fakulteterna att agera utifrån, antingen genom fördjupade studier i syfte
att förstärka kunskapsunderlaget eller i form av konkreta insatser och åtgärder. Nedan lyfts ett antal delfrågor fram som, på universitetsövergripande nivå, bör följas
upp vid nästkommande års undersökning samt i kommande dialoger mellan universitets- och fakultetsledningar. Det kan exempelvis handla om delfrågor som uppvisar
en negativ utveckling över tid eller har återkommande låga resultat.
All utbildning på Linnéuniversitetet ska genomsyras av internationalisering, entreprenöriellt förhållningssätt, hållbar utveckling och likabehandling. De två förstnämnda temana uppvisar bättre resultat i årets undersökning och de två sistnämnda
är oförändrade över tid. Samtliga teman har dock utvecklingspotential, särskilt entreprenöriellt förhållningssätt där en tredjedel upplever sig ha utvecklat förmågan
under utbildningen. Här finns således anledning att följa upp temanas utveckling
samtidigt som hänsyn behöver tas till att flera av temana är relativt nya fokusområden för Linnéuniversitetet. Arbetet med dem är en långsiktig process och kräver tid
för att inkorporeras i verksamheten.
De allra flesta studenterna (cirka 9 av 10) anser att de utvecklat ett flertal akademiska kompetenser. Resultaten är mycket positiva, men för kunskap och förståelse
inom huvudområdet sker en viss minskning, 95 procent -> 90 procent. I dagsläget
finns ingen anledning att rekommendera åtgärder, men Linnébarometern 2016 bör
följa upp huruvida trenden är fortsatt negativ.
Ungefär var fjärde student anser att det har funnits möjlighet att få relevant karriärvägledning. Även om delfrågan uppvisar viss positiv utveckling (24 procent -> 28
procent) är det likväl få som ger sitt bifall. Resultaten bör ställas i relation till verksamhetens förutsättningar och villkor när delfrågan följs upp i nästkommande års
undersökning samt i dialoger mellan universitets- och fakultetsledningar.
11
”Linnéuniversitetets kvalitetspolicy” (Rektorsbeslut nr:199, 2013-11-11, Dnr: ST
2013/417-1.1)
30 (40)
Bilaga 1 – Svarsfrekvenser per program12
2014 FAKULTET -­‐ FEH Ekonomprogrammet online Music & Event Management Internationella affärer Detaljhandel och Service Management Human Resource Management Turismprogrammet Ekonomprogrammet Turismekonomprogrammet Civilekonomprogrammet Marknadsföringsprogrammet Enterprising & Business Development International Sales and Marketing TOTALT FEH -­‐ GRUNDNIVÅ Corporate Governance – accounting and finance International Business Strategy Business Process and Supply Chain Management (60+120 hp) Entreprenörskapsprogrammet Ledarskap -­‐ innovativt, kreativt och entreprenöriellt Leadership and Management in International Context Marknadsföring (60+120 hp) TOTALT FEH – AVANCERAD NIVÅ TOTALT FEH Svar Urval 2015 Svars-­‐ Svars-­‐ Svar Urval frekvens frekvens 28% 1 1 100% 63% 24 33 73% 43% 22 31 71% 73% 22 31 71% 52% 26 37 70% 53% 37 53 70% 77% 18 28 64% 47% 11 18 61% 48% 97 159 61% 37% 30 58 52% 44% 19 42 45% 17% 8 20 40% 48% 315 511 62% 7 15 16 24 17 20 20 8 67 26 15 4 239 25 24 37 33 33 38 26 17 141 71 34 23 502 3 3 100% 8 14 57% 15 28 54% 5 11 45% 4 9 44% 13 31 42% 239 502 48% 8 56 371 25 121 632 32% 46% 59% 12
Principen för särredovisning av enskilda program är ”50% svarsfrekvens och 10 antal
svarande”. I några enstaka fall görs undantag då ett av kriterierna är uppfyllt och det andra är
nära att uppfyllas. Särredovisade program är grönmarkerade och övriga rödmarkerade.
31 (40)
2014 FAKULTET -­‐ FHL Biologiprogrammet Optikerprogrammet Miljöanalytiker Nutrition och livsmedelsvetenskap Farmaceutprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Psykologprogrammet Sjuksköterskeprogrammet Hälsovetenskapliga programmet TOTALT FHL -­‐ GRUNDNIVÅ Barnmorskeprogrammet Psykologi, arbets-­‐ och organisationspsykologi Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård Miljöriskanalys Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning vård av äldre Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning ambulanssjukvård Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning anestesisjukvård Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning distriktssköterska Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning vård av äldre Vårdvetenskap TOTALT FHL – AVANCERAD NIVÅ TOTALT FHL Svar Urval 2015 Svars-­‐ Svars-­‐ Svar Urval frekvens frekvens 92% 8 8 100% 77% 14 18 78% 71% 16 21 76% 43% 8 12 67% 68% 25 38 66% 89% 7 11 64% 54% 18 29 62% 67% 115 189 61% 43% 10 24 42% 67% 221 350 63% 10 12 83% 12 20 12 3 19 8 15 135 6 230 13 26 17 7 28 9 28 202 14 344 4 5 80% 12 16 75% 5 12 42% 2 10 20% 0 1 0% 0 1 0% 0 1 0% 0 3 0% 0 1 0% 230 344 67% 0 33 254 1 63 413 0% 52% 62% 32 (40)
2014 FAKULTET -­‐ FKH Svar Urval Musikproduktionsprogrammet Kulturmiljöprogrammet Designprogrammet – 8 inriktning produktdesign Språk, kultur och kommunikation 12 Reklam, grafisk design och 15 visuell kommunikation Designprogrammet – inriktning hållbar utveckling Informatörsprogrammet 22 Biblioteks-­‐ och 18 informationsvetenskap Internationell administration 9 med språk Informatörsprogrammet, inriktning kommunikation och utveckling Journalistik och medieproduktion 27 Media Management 9 Kulturledarprogrammet 11 Internationell kommunikation 4 TOTALT FKH – GRUNDNIVÅ 135 Masterprogram I kulturvetenskaper Facköversättning i engelska, franska, spanska eller tyska Design Nordiskt masterprogram i engelska eller tyska med inriktning mot undervisning i skolan TOTALT FKH – AVANCERAD NIVÅ TOTALT FKH 135 2015 Svars-­‐ Svars-­‐ Svar Urval frekvens frekvens 19 22 86% 5 6 83% 17 47% 12 15 80% 21 57% 22 28 79% 19 79% 17 22 77% 11 15 73% 45 49% 19 26 73% 36 50% 21 29 72% 19 47% 18 26 69% 9 14 64% 52 27 18 10 264 52% 33% 61% 40% 51% 29 15 13 6 216 5 50 26 25 16 320 5 58% 58% 52% 38% 68% 100% 28 35 80% 2 3 67% 0 2 0% 264 51% 35 251 45 365 78% 69% 2014 FAKULTET -­‐ FSV Freds -­‐ och utvecklingsprogrammet Personal och arbetsliv Coaching och Sport Management Internationella samhällsvetarprogrammet Sociologiprogrammet Socionomprogrammet Internationella samhällsstudier Fysisk aktivitet -­‐ hälsa -­‐ friluftsliv Ungdoms-­‐ och missbruksvård Europastudier Ledarskap och organisation TOTALT FSV -­‐ GRUNDNIVÅ Statsvetenskap Sociologi Pedagogik (60+120 hp) Freds-­‐ och utvecklingsarbete TOTALT FSV – AVANCERAD NIVÅ TOTALT FSV Svar Urval 11 12 19 20 13 81 5 18 6 185 19 33 29 29 23 135 11 34 10 323 2015 Svars-­‐ Svars-­‐ Svar Urval frekvens frekvens 58% 21 26 81% 36% 31 42 74% 66% 21 30 70% 69% 14 21 67% 57% 17 27 63% 60% 81 143 57% 14 25 56% 45% 10 19 53% 53% 15 32 47% 60% 5 12 42% 11 30 37% 57% 240 407 59% 2 3 67% 1 2 50% 10 30 33% 7 25 28% 20 60 33% 260 467 56% 33 (40)
2014 FAKULTET -­‐ FTK Drift-­‐ och underhållsteknik Sjöingenjörsprogrammet 3-­‐årigt Sjökaptensprogrammet 4-­‐årigt Sjökaptensprogrammet 3-­‐årigt Sjöingenjörsprogrammet 4-­‐årigt TOTALT FTK -­‐ SJÖFART Modernt ledarskap och industriell styrning Energi och miljö Skogs-­‐ och träprogrammet Datateknik Skog och träteknik Elektroteknik Industriell ekonomi Maskinteknik Byggteknik Byggnadsutformning TOTALT FTK – INGENJÖR Programvaruteknik Systemvetarprogrammet Nätverkssäkerhet Interaktionsdesigner Informationslogistik Interaktiva digitala medier Utvecklare av digitala tjänster TOTALT FTK – DATA/IT Fysikerprogrammet Matematikerprogrammet TOTALT FTK – MATEMATIK/FYSIK Elektroteknik – master Utvecklare av digitala tjänster -­‐ master Maskinteknik -­‐ magister Informationssystem – magister/master Matematikdidaktik -­‐ magister Sociala medier och webbteknologier -­‐ master Programvaruteknik – magister/master Yrkeskunnande och professionsutveckling – magister/master Byggteknik -­‐ magister TOTALT FTK – AVANCERAD NIVÅ TOTALT FTK Svar Urval 2015 Svars-­‐ Svars-­‐ Svar Urval frekvens frekvens 1 1 100% 7 11 64% 40% 20 49 41% 5 16 31% 17% 8 38 21% 30% 41 115 36% 57% 6 7 86% 100% 5 6 83% 25 33 76% 63% 9 12 75% 50% 5 7 71% 25% 7 12 58% 24% 11 21 52% 62% 20 40 50% 55% 25 50 50% 50% 13 39 33% 53% 126 227 56% 14% 8 11 73% 82% 18 25 72% 3 5 60% 15 27 56% 25% 12 23 52% 46% 5 10 50% 71% 4 10 40% 48% 65 111 59% 4 5 80% 20% 3 9 33% 20% 7 14 50% 1 1 100% 2 2 100% 11 18 61% 16 31 52% 2 4 50% 2 4 50% 2 6 33% 22 8 30 4 7 5 14 1 4 16 18 11 80 1 9 3 6 5 24 1 1 55 46 101 7 7 8 28 4 17 26 33 22 152 7 11 12 13 7 50 5 5 3 13 23% 135 308 44% 1 40 279 6 85 552 17% 47% 51% 34 (40)
2014 FAKULTET -­‐ NLU Förskollärarprogrammet distans Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-­‐9 Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-­‐6 Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass/grundskolan årskurs 1-­‐3 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 330 p Förskollärarprogrammet 210 p TOTALT NLU -­‐ GRUNDNIVÅ Specialpedagogiskt program Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning Speciallärarprogrammet TOTALT NLU – AVANCERAD NIVÅ TOTALT NLU Svar Urval 2015 Svars-­‐ Svars-­‐ Svar Urval frekvens frekvens 68% 24 36 67% 32 47 10 21 48% 14 25 56% 10 21 48% 19 35 54% 35 51 69% 22 42 52% 22 46 48% 23 45 51% 40 74 54% 45 90 50% 81 230 151 411 54% 56% 74 221 14 150 423 20 49% 52% 70% 4 6 67% 230 411 56% 15 33 254 23 49 472 65% 67% 54% 35 (40)
Bilaga 2 – Kompletterande tabeller13
Strategiska områden Attraktiv kunskapsmiljö (AK) Framstående forskning (FF) Samhällelig drivkraft (SD) Globala värden (GV) Sammanfattande omdöme Totalt – strategiska områden AK: Delområde -­‐ utveckl-­‐
ing av akademiska kompetenser Kunskap och förståelse inom huvudområdet Förmåga att självständigt formulera och lösa problem Förmåga att självständigt sammanställa och presentera information Förmåga att göra kritiska bedömningar på vetenskaplig /konstnärlig grund Förmåga att orientera dig i relevanta forskningsfrågor Totalt -­‐ utveckling av akademiska kompetenser FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 66 67 75 74 66 69 72 71 60 64 68 69 68 69 70 68 84 82 68 69 87 83 55 64 80 84 74 75 37 42 53 50 36 42 36 36 42 48 47 48 42 44 49 54 39 44 41 50 58 53 40 40 46 51 46 49 74 77 80 89 73 78 84 80 70 77 87 85 78 81 59 62 66 68 57 62 67 65 53 59 66 67 62 64 FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 93 92 99 95 95 88 96 89 90 89 97 88 95 90 89 91 96 92 86 91 94 91 85 83 93 89 91 90 91 92 94 92 92 93 89 94 75 81 94 91 90 90 84 80 89 90 82 88 90 88 61 67 82 82 83 82 79 75 84 77 68 67 82 81 53 59 73 73 75 72 88 86 92 89 85 85 90 89 73 76 88 85 86 85 13
Tabellerna i bilaga 1 är färgkodade och avser att illustrera utvecklingen över tid:
Vit: 0-4 procentenheter (+)
Ljusgrön: 5-9 procentenheter (+)
Grön: 10-15 procentenheter (+)
-----Vit: 0-4 procentenheter (-)
Gul: 5-9 procentenheter (-)
Röd 10-15 procentenheter (-)
36 (40)
AK: Delområde – utb. organisation, pedagogik, miljö Kurserna i ditt huvudområde bygger på varandra Moderna verktyg och e-­‐plattformar är väl integrerade i utbildningen Kurserna i din utbildning har varit välorganiserade Undervisningen har hållit hög pedagogisk kvalitet Dina synpunkter på utbildningen har beaktats Totalt – utb. organisation, pedagogik, miljö AK: Delområde – stödfunktioner Bibliotekets resurser och service motsvarar mina behov Jag har fått tillräckligt med råd och stöd utifrån mina behov Det har varit smidigt att komma i kontakt med relevant personal Jag upplever att Studentkåren erbjuder bra stöd och hjälp till studenter vid behov Totalt – stödfunktioner FF: Framstående forskning Den kunskap som förmedlats vilar på vetenskaplig/ konst-­‐
närlig grund Det har funnits en koppling till aktuell forskning i kursinnehållet Ditt intresse för vetenskapliga frågor har ökat under studietiden Totalt – framstående Forskning FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 76 82 87 86 79 79 80 79 79 79 76 81 81 82 58 56 74 77 58 64 61 67 55 70 71 69 64 66 51 58 72 74 40 55 55 55 50 58 53 62 55 62 45 45 74 76 56 62 61 60 39 52 73 71 59 60 33 30 47 52 40 42 47 46 37 40 43 47 41 42 53 55 71 73 54 61 61 62 52 60 64 66 59 64 FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 83 85 82 79 82 85 89 89 69 69 68 71 79 80 60 60 68 69 63 65 65 69 60 65 61 64 63 65 49 58 70 65 57 61 58 63 61 59 56 58 59 61 34 32 26 25 35 36 42 35 24 25 32 27 33 30 57 59 62 60 59 62 64 64 54 55 55 56 59 59 FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 80 81 93 92 85 92 93 91 65 73 90 93 85 85 62 64 88 83 56 56 86 82 47 60 87 89 74 72 68 58 70 71 62 60 83 78 53 59 64 69 67 66 70 68 84 82 68 69 87 84 55 65 81 84 74 75 37 (40)
SD: Samhällelig drivkraft Genom mina studier känner jag mig väl förberedd för arbetslivet Det har förekommit relevanta kontakter med arbetslivet Du har utvecklat ett entreprenöriellt förhållningssätt Det har funnits möjlighet att få relevant karriärvägledning utifrån dina behov Totalt – samhällelig drivkraft GV: Delområde – värdegrund Likabehandling har belysts/diskuterats utifrån din utbildning Utbildningsmiljön stimulerar kunskapsutbyte mellan personer med olika bakgrund Hållbar utveckling har belysts/diskuterats utifrån ditt ämnesområde Totalt – mångfald, likabehandling, hållbar utv. GV: Delområde – internationalisering Goda förutsättningar att förlägga en del av utbildningen utomlands Det har funnits ett internationellt perspektiv i min utbildning Jag har förlagt en del av min utbildning utomlands Totalt – internationalisering SO: Sammanfattande omdöme Ger utbildningen det sammanfattande omdömet mycket bra/ganska bra Skulle rekommendera andra att studera vid Lnu FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 54 54 83 78 55 62 64 58 59 61 83 83 68 65 39 40 74 69 43 48 42 39 65 67 55 55 53 52 40 50 16 20 25 32 19 22 24 34 24 30 25 33 16 26 38 34 19 26 21 26 20 31 26 25 24 28 37 42 53 50 36 42 36 36 42 48 47 48 42 44 FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 37 42 60 61 42 56 80 70 26 31 84 84 57 57 43 49 54 61 45 54 67 62 47 54 63 68 55 57 40 46 39 46 24 36 46 36 57 49 63 57 45 45 40 45 51 56 37 49 64 56 43 45 70 69 51 53 FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 74 87 41 46 63 66 68 67 44 41 33 48 54 61 66 69 34 38 48 59 71 68 50 54 28 43 49 56 33 33 7 11 21 24 15 21 14 9 5 7 16 19 58 63 27 32 44 50 51 52 36 35 22 33 40 45 FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 80 81 86 91 78 82 86 80 72 78 89 87 83 83 67 73 74 86 69 74 81 80 68 75 85 82 75 78 74 77 80 89 73 78 84 80 70 77 87 85 78 81 Totalt – sammanfattande omdöme 38 (40)
Bilaga 3 – Missiv14
Hej!
Du är utvald och har fått det här brevet för att du är en av dem som studerar
vid (programnamn). För tillfället genomför Linnéuniversitetet en enkätundersökning, Linnébarometern 2015. Linnébarometern är en webbenkät som behandlar
frågor om studenters samlade erfarenheter av utbildningens kunskapsmiljö, om utbildningens koppling till forskning och arbetsliv samt ett antal frågor som berör jämställdhet, mångfald, hållbar utveckling och internationalisering. Enkäten tar cirka 10
minuter att fylla i.
Studien riktar sig till samtliga som påbörjade heltidsstudier ht2012-vt2013 vid ett
grundutbildningsprogram vid Linnéuniversitetet, samt magister-/masterprogram med
påbörjan ht2014 respektive ht2013. Dina erfarenheter är mycket viktiga för universitetet och framtida studenter därför att resultaten används i universitetets systematiska kvalitetsarbete. Resultatet från den här enkäten kommer att sammanställas och
publiceras på Lnu.se/student under maj-juni 2015.
Har något förändrats i dina studier sedan studiestarten är vi tacksamma om du öppnar enkäten och anger det i första frågan. Den informationen är betydelsefull för
analysen av resultaten. Om du hellre vill ha enkäten på engelska, välj "engelska" i
övre högra hörnet efter att du klickat dig in på enkäten.
Klicka här för att komma till Linnébarometern 2015
(länk)
Vi hoppas du tar dig tid och möjlighet att påverka!
Har du några allmänna frågor om projektet eller frågor som berör ifyllandet av enkäten, hör gärna av dig till projektledare Tony Wågman på tony.wagman@lnu.se
Tack på förhand och med vänliga hälsningar,
Kvalitetsrådet,
genom Bo Bergbäck och Lena Fritzén
Ordföranden i kvalitetsrådet och prorektorer vid Linnéuniversitetet
14
Missivet motsvarar den information som skickas via mail. När studenten klickar sig vidare
in i enkäten ges kompletterande information om enkätens syfte, innehåll och uppbyggnad,
urvalet samt informationshantering av personuppgifter och resultat.
39 (40)
Bilaga 4 – Linnébarometerns uppbyggnad
40 (40)