1. No category

Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
Bilaga 4
Bredbandstrategi 2.0
Västra Götalands län
Bredbandssamordning i Västra Götaland
Hur vi når bredbandsmålen 2020
1 (49)
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
2 (49)
Innehåll
1
En förändrad marknad ........................................................................................................ 4
2
Nuläge och marknadsanalys ............................................................................................... 5
2.1
Utvecklingen av den svenska bredbandsmarknaden ................................................... 5
2.2
Gjorda bredbandsinvesteringar 2010 – 2013 ............................................................... 9
2.3
En nordisk jämförelse ................................................................................................ 10
2.4
Bredbandstäckning i Västra Götaland ....................................................................... 10
2.5
Bristområden i Västra Götalands län ......................................................................... 12
2.6
Västra Götalandsregionens bredbandstöd ................................................................. 12
2.6.1
2.7
Genomförande av åtgärder ................................................................................. 13
Kunskapsmaterial i GIS ............................................................................................. 14
3
Aktörerna som påverkar bredbandsarbetet i Västra Götalands län .................................. 21
4
Behov idag och i framtiden .............................................................................................. 23
Behov hos invånare och näringsliv ............................................................................ 23
4.2
Välfärdsbredband för omsorg och sjukvård .............................................................. 28
4.3
Prognos gällande uppnått mål 2020........................................................................... 29
5
4.1
Kommunal påverkan på bredbandsarbetet ....................................................................... 31
5.1
Kommunal bredbandsstrategi .................................................................................... 31
5.2
Samordning av marknadens grävande aktörer ........................................................... 31
5.3
Grävtillstånd .............................................................................................................. 31
5.4
Bygglov ..................................................................................................................... 32
5.5
Marktillträde .............................................................................................................. 32
5.6
Kanalisationstillträde ................................................................................................. 32
5.7
Återställningskostnader vid grävning ........................................................................ 32
5.8
Ledningsrätter ............................................................................................................ 33
5.9
Kommunal borgen ..................................................................................................... 33
5.10
Exploateringsområden och nyförsäljning av tomtmark ......................................... 33
5.11
Kommunen som fastighetsägare ............................................................................ 33
5.12
Upphandling av bredbandstjänster för eget bruk ................................................... 34
5.13
Samordning internt i kommunen ........................................................................... 34
6
Statliga myndigheters påverkan på bredbandsarbetet ...................................................... 35
7
Risk och sårbarhetsanalys av bredbandsnät ..................................................................... 36
8
Västra Götalandsregionens egen data- och mobilkommunikation ................................... 37
9
Trådlös utveckling ............................................................................................................ 38
Mobilnät..................................................................................................................... 38
9.2
Wifi-nät ...................................................................................................................... 40
10
9.1
Bredbandsutveckling genom arbetsgruppen UBit ............................................................ 44
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
3 (49)
11
Bredbandstäckning per kommun ...................................................................................... 46
12
Definitioner ...................................................................................................................... 48
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
4 (49)
1 En förändrad marknad
IP Only har, i samband med att de fått en ny kapitalstark ägare, inlett ett omfattande arbete
med att köpa upp fibernät från kommuner runtom i Sverige samt även nyanlägga fibernät i de
kommuner man träffat avtal med. De har aviserat att de kommer att satsa ca 15 Mrd kr på
fiberutbyggnad fram till 2020. Denna nya konkurrens på marknaden har ökat motsvarande
aktivitet hos TeliaSonera, framför allt i deras dotterbolag Skanova och Svenska Stadsnät.
Koncernen har sagt att de satsar 9 Mrd kr på fiberutbyggnad fram till år 2018. Båda aktörerna
har också utvecklat sina egna landsbygdskoncept till stöd för fiberföreningar. Tillsammans
med stadsnätens fortsatta utbyggnad har detta lett till en kraftigt ökad aktivitet vad gäller
fiberutbyggnad i hela landet.
Västra Götaland ser mycket positivt på dessa nya satsningar eftersom de innebär ett viktigt
tillskott av resurser, intresse och kapital på den krävande marknaden för bredbandsutbyggnad.
Detta är en grundförutsättning för att ha en chans att nå de nationella och regionala
bredbandsmålen.
Stadsnäten har under de senaste åren konsoliderat sin verksamhet och i de flesta fall uppnått
en stabil lönsamhet. Det har varit en trend att stadsnäten antingen går ihop i regionala kluster
för att kunna uppnå en kritisk massa, eller att kommunerna har sålt sina stadsnät till Svenska
Stadsnät eller IP Only. Detta kommer med stor sannolikhet att bli vanligare framöver och på
lång sikt omforma i stort sett hela bredbandsmarknaden.
Under hösten 2015 bildas det offentligt ägda regionala bredbandsbolaget NetWest. Bolaget
fick 29 delägare! Västra Götalandsregionen äger 34 %, resterande kommuner äger lika
mycket var. De deltagande kommunerna är Svenljunga, Gullspång, Lidköping, Skara,
Skövde, Götene, Göteborg, Alingsås, Orust, Uddevalla, Lysekil, Sotenäs, Munkedal, Tanum,
Strömstad, Mellerud, Trollhättan, Mariestad, Töreboda, Tibro, Karlsborg, Tidaholm, Hjo,
Vårgårda, Borås, Ulricehamn, Kungälv, och Öckerö via sina stadsnät eller kommunen direkt.
En VD rekryteras under september. Praktisk lokalisering av bolaget beror på var VD:n ska
sitta men Göteborg eller Borås är troliga orter.
Syftet med bolaget är att marknadsföra regionala svartfiber- och kapacitetstjänster och att
därigenom öka stadsnätens affärer. Bolaget kan också vara en tänkbar försäljningskanal för
förbindelser i fiberföreningarnas nät.
Regeringen har tilldelat 3,25 miljarder kronor för bredbandsutbyggnad i Sverige fram till
2020. Jordbruksverket har beslutat (DNR 3.2.17-1394/14) att fördela dessa medel så att
Västra Götaland tilldelas 16,08 % av summan, alltså 523 Mkr. Fiberföreningarna kan alltså se
fram emot ytterligare möjligheter till bidrag. Bidrag har kunnat börja sökas i september 2014,
men Länsstyrelsen kan inte börja fatta beslut förrän i hösten 2015.
Bredbandsutbyggnaden har till stora delar hittills skett i större orter och på landsbygden.
Enligt samstämmiga bedömningar regionalt och nationellt är det villaområden i städernas
utkanter samt i mindre orter, utanför bidragens räckvidd, som kommer att få fiber sist.
TeliaSonera meddelade i januari 2012 att de fram till 2015 lägger ned ca hälften av de 2 000
kopparanslutna telestationer som då fanns. Detta beslut har påverkat tillkomsten av
fiberföreningar på landsbygden. Mer information om vad som har hänt hittills, om beslutet
kommer att genomföras fullt ut och vad som väntar efter 2015, kommer att inhämtas under
sista kvartalet 2014.
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
5 (49)
2 Nuläge och marknadsanalys
2.1 Utvecklingen av den svenska bredbandsmarknaden
Bredbandsanslutningar har länge karaktäriserats av att hastigheten ner till konsumenten varit
flera gånger högre än den hastighet konsumenten kunnat skicka med (asymmetrisk
kommunikation). Nu kommer allt fler tjänster som även ställer krav på hög hastighet från
konsumenten, vilket gör att det krävs lika hög hastighet i bägge riktningar (symmetrisk
kommunikation).
Figurerna nedan visar utvecklingen av antal abonnemang på bredbands- och internettjänster i
Sverige, år 2009 – 2014. Källa: Svensk Telekommarknad, PTS-ER 2015:19
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
6 (49)
Om vi bara ser på de fasta abonnemangen 2008 – 2014 ser bilden ut så här:
Kommentarer till bilderna ovan från PTS själva är;
-
Den sista december 2014 var antalet abonnemang på fast bredband 3,3 miljoner, vilket
är 131 000 fler än vid samma datum ett år tidigare.
-
De senaste åren är det fiber (inklusive fiber-LAN) som stått för det mesta av tillväxten
av abonnemangen på fast bredband. Antalet abonnemang via fiber ökade med
214 000, eller 17 procent, sedan december 2013 och uppgick till 1,4 miljoner i slutet
av december 2014. Fiber har därmed gått om xDSL som den vanligaste accesstekniken
för fast bredband.
-
Abonnemangen via xDSL har minskat ända sedan 2008 och den sista december 2014
fanns 1,2 miljoner sådana abonnemang. Det är en nedgång med 112 000 sedan
december 2013, vilket motsvarar en årlig minskning på 8 procent.
-
Det fanns 601 000 abonnemang på bredband via kabel-tv den sista december 2014 och
det är 28 000 fler än vid samma tidpunkt 2013.
-
Antalet abonnemang på övrig fast bredbandsanslutning 11 var 16 000 i slutet av
december 2014, en uppgång med 16 procent jämfört med året innan. Av dessa var 350
abonnemang via satellit.
Det sker en stor ökning av abonnemang med hög hastighet, både ned- och uppströms.
Exempel på tjänster som kräver hög hastighet från konsumenten är:
•
•
•
Back-up av foton och videofilmer samt andra dokument från hemdatorn till ett säkert
nätarkiv,
lagring av dokument i molnet istället för på hemdatorn för att få åtkomst till
dokumenten från valfri Internetansluten PC,
videotelefoni med hög kvalité,
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
•
•
•
•
7 (49)
videostödd vård och omsorg med videosändning från vårdtagaren, tex med konceptet
Action (http://actioncaring.se/)
interaktiv TV,
kameraövervakning i skyddssyfte eller för trafikövervakning. Finns idag även för
privata hemlarm som nu utrustas med videokommunikation från hemmet,
överföring av stora mängder data från räddningsfordon som räddningstjänst och
ambulans, till räddningscentral och akutmottagning, för analys.
Härtill kommer bandbreddskrävande tjänster som HDTV, som i allt större utsträckning
kommer att distribueras via bredband då frekvensutrymmet i marksända system är än så länge
inte är avsett för HD TV och begränsat. Här ställs krav på upp till 100 Mbit/s till hushållet.
Tillgång till fibernät kommer därför att spela en alltmer betydelsefull roll för
marknadsaktörerna för att de effektivt skall kunna konkurrera på slutkundsmarknaderna för
bredbandstjänster och för att slutkunderna därigenom skall kunna säkerställas ett urval av
tjänster som svarar upp mot deras behov.
Följande två bilder beskriver marknadsutvecklingen för fast bredband med olika nedrespektive uppladdningshastighet. Källa: PTS-ER-2014:29.
Utvecklingen av abonnemang på fast bredband med olika hastigheter nedströms:
Några kommentarer ur rapporten:
-
Antalet abonnemang med högre överföringskapacitet fortsätter att öka medan de med
lägre hastigheter minskar. I december 2014 fanns drygt 1,2 miljoner abonnemang med
hastigheter på 100 Mbit/s eller mer, vilket är en ökning på 25 procent eller 246 000
abonnemang. Detta hastighetsintervall är för första gången det vanligaste och utgör 37
procent av samtliga abonnemang. Av dessa 1,2 miljoner abonnemang med hastigheter
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
-
-
-
8 (49)
på 100 Mbit/s eller mer så hade 18 000 abonnemang hastigheter på 1 Gigabit/s eller
mer.
Den sista december 2014 fanns 459 000 fasta bredbandsabonnemang med hastigheter
på 30 till 100 Mbit/s, och dessa stod, med 128 procent, för den största ökningen
jämfört med samma tidpunkt året. Abonnemangen med hastigheter på 10 till 30 Mbit/s
var knappt 915 000 till antalet, vilket är en minskning med 20 procent jämfört med
sista december 2013.
För den största minskningen stod abonnemang med hastigheter på 2 till 10 Mbit/s som
minskade med 18 procent till 653 000 abonnemang. Abonnemang med hastigheter
över 144 kbit/s och under 2 Mbit/s fortsatte att minska. I december 2014 uppgick
dessa till 29 000, vilket är en minskning med 14 procent jämfört med samma tidpunkt
föregående år.
Av totalt 1,4 miljoner abonnemang på fast bredband via fiber hade två tredjedelar en
hastighet på 100 Mbit/s eller mer i slutet av december 2014 vilket är en ökning med 21
procent jämfört med föregående år. Samtidigt hade 40 procent av
bredbandsabonnemangen via kabel-tv hastigheter på 100 Mbit/s och över vilket är en
ökning med 43 procent jämfört med december 2013.
Utvecklingen av abonnemang på fast bredband med olika hastigheter uppströms:
Några kommentarer ur rapporten:
-
Antalet fasta bredbandsabonnemang med en uppladdningshastighet på 100 Mbit/s
uppgick den sista december till 573 000 abonnemang. Det är en ökning med 358 000
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
-
-
-
9 (49)
eller 166 procent jämfört 2013. En del av ökningen förklaras av att operatörer har
rapporterat uppströmshastigheter för fler abonnemang än tidigare.
Abonnemangen på fast bredband med uppladdningshastighet mellan 30 och 100
Mbit/s ökade med 275 procent och var 174 000 miljoner den sista december 2014.
Dessa abonnemang utgjorde den 30 december 2014 17 procent, av alla abonnemang
på fast bredband. Den sista december 2014 fanns det 1,3 miljoner abonnemang med en
uppladdningshastighet på 10 till 30 Mbit/s, en ökning med 26 procent sedan samma
tidpunkt föregående år. Detta hastighetsintervall utgjorde den sista december 2014 den
största andelen, 40 procent, av alla abonnemang på fast bredband.
En miljon fasta bredbandsabonnemang hade en uppladdningshastighet på 144 kbit/s
till 2 Mbit/s. Dessa abonnemang har minskat med 396 000 jämfört sista december
2013.
Uppladdningshastigheterna ökar vilket delvis beror på att allt fler operatörer
marknadsför symmetriska abonnemang. Den stora skillnaden i andelen abonnemang
med höga överföringshastigheter uppströms och nedströms kan bero på att
abonnemang med symmetriska hastigheter oftast är dyrare än de med asymmetriska
hastigheter.
2.2 Gjorda bredbandsinvesteringar 2010 – 2013
Följande bild illustrerar gjorda investeringar i fast och mobil bredbandsutbyggnad åren 2010 –
2013 enligt regeringens utredning ”Bredband för Sverige in i framtiden, SOU 2014:21.
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
10 (49)
Om vi tittar på investeringar i fiber under samma period, ser bilden ut enligt följande:
Totalt har den statliga finansieringen sammantaget under de fyra åren uppgått till cirka 1,6
miljarder kronor.
2.3 En nordisk jämförelse
Studien ”Nordic Broadband City Index”, utgiven av Nexia i oktober 2014, är en jämförelse i
digital utveckling mellan städerna i Sverige, Norge och Danmark. Bäst av alla är Linköping,
följt av Västerås. Men på sjätte plats hittar vi den tredje bästa svenska staden och det är Borås.
Fjärde bäst i Sverige och på en åttondeplats totalt är Göteborg. Uppsala återfinns på plats tio.
Resterande städer på tio-i-topp-listan är norska, ingen av dem är danska. Det stämmer rätt väl
med hur utvecklingen på bredbandsområdet ser ut mellan länderna i andra undersökningar.
2.4 Bredbandstäckning i Västra Götaland
Nedanstående tabell visar täckning för olika hastigheter och bredbandstekniker för hushåll
och företag i Västra Götalands län enligt PTS Bredbandskartläggning1.
År 2014
10 Mbit/s
30 Mbit/s
100 Mbit/s
Fiber
xDSL
4G
Hushåll
100,00 %
76,52 %
52,32 %
47,62 %
99,31 %
100,00 %
Företag
100,00 %
69,73 %
45,88 %
43,14 %
98,31 %
100,00 %
1
PTS-ER-2015:11
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
11 (49)
Motsvarande tabell gällande genomsnittet för hushåll och företag i Sverige.
År 2014
10 Mbit/s
30 Mbit/s
100 Mbit/s
Fiber
xDSL
4G
Hushåll
99,89 %
76,40 %
57,48 %
54,21 %
98,45 %
99,68 %
Företag
99,71 %
69,50 %
51,23 %
49,45 %
96,68 %
99,30 %
För låga hastigheter och långsamma tekniker har alltså Västra Götalands län ett bättre läge än
riksgenomsnittet, men för höga hastigheter och snabba tekniker är läget det omvända.
En jämförelse mellan de tre största städerna (värdena avser kommunerna) ger följande
resultat.
Stockholm:
10 Mbit/s
30 Mbit/s
100 Mbit/s
Fiber
xDSL
4G
Hushåll
100 %
99,99 %
91,93 %
87,72 %
100 %
100 %
Företag
100 %
99,99 %
91,69 %
89,91 %
99,94 %
100 %
10 Mbit/s
30 Mbit/s
100 Mbit/s
Fiber
xDSL
4G
Hushåll
100 %
97,98 %
78,24 %
70,44 %
99,99 %
100 %
Företag
100 %
97,93 %
74,93 %
69,02 %
99,81 %
100 %
10 Mbit/s
30 Mbit/s
100 Mbit/s
Fiber
xDSL
4G
Hushåll
100 %
98,72 %
82,18 %
80,25 %
99,88 %
100 %
Företag
100 %
98,46 %
77,58 %
76,35 %
99,88 %
100 %
Göteborg:
Malmö:
Här ser vi att både Stockholm och Malmö ligger före Göteborg i fiberutvecklingen.
Inget hushåll i Västra Götalands län saknar enligt kartläggningen möjlighet att få tillgång till
bredband. Definitionen som används är EU´s USO-direktiv2 som för Sverige är 1 Mbit/s
nedströms. Redovisningen av mobil täckning har varit i överkant på grund av brister i
mätmetoderna. En mer verklighetsanpassad redovisning på PTS och konsumentverkets
inrådan är nu implementerad hos de olika mobiloperatörerna från och med 2015. Samma
mätmetod används nu av alla mobiloperatörer.
2.4.1 Sämre tillgång i landsbygdskommuner
Västra Götalands län har under många år utbytt erfarenheter med Region Skåne inom
bredbandsområdet. Skåne har jobbat en del med att sammanställa statistik på olika
bredbandsrelaterade frågor. Samarbetet med Region Skåne gav inspiration till att titta på om
2
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och
användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktiv om
samhällsomfattande tjänster)
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
12 (49)
det i Västra Götalands län finns något samband mellan andelen befolkning utanför tätorter i
en kommun och tillgången till snabbt bredband. Resultatet redovisas i nedanstående graf och
visar att det finns ett klart samband. Undantag finns alltid, men trendkurvan har en tydlig
lutning som åskådliggör att ju större andel av befolkningen som bor utanför tätorterna, desto
lägre är tillgången på 100 Mbit/s bredband för kommunens hushåll. Varje punkt i grafen
representerar en kommun.
90%
80%
Tillgång till 100 Mbps
70%
60%
50%
Tillgång 100 Mbps
40%
Linjär (Tillgång 100 Mbps)
30%
20%
10%
0%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
Andel befolkning utanför tätort
2.5 Bristområden i Västra Götalands län
De brister som blev kvar efter den offentliga bredbandsutbyggnaden med de s k
”Rosengrenspengarna” år 2002-2007 är de som definierades i den förra bredbandstrategin
som beslutades av regionstyrelsen i februari 2009. Den definitionen anses kunna fungera
fortfarande och ser ut enligt följande:
1. Kvarvarande vita och gråa kopparanslutna områden utan bredband alls. 77 områden i
länet. Ca 11 500 invånare.
2. Radiolänkanslutna telestationsområden. Maximalt kan 8/0,8 Mbit/s (mottaga/sända)
ADSL beställas. 78 områden i länet.
I ovanstående områden bor det totalt ca 35 000 invånare
3. Områden utanför ca 2 km fågelavstånd från närmaste fiberanslutna telestation.
I område 1, 2 och 3 ovan bor det drygt 110 000 invånare totalt. Ca 7,5 % av invånarna. En
sammanställning av bristområdena typ 1 och 2 finns med som bilaga 3 till denna strategi.
2.6 Västra Götalandsregionens bredbandstöd
Västra Götalandsregionens bredbandstöd har funnits sedan 22 augusti 2011. Länets och
kommunernas stöd är godkänt av EU-kommissionen enligt beslut med ärendenummer:
N 30/2010. Under hösten 2011 startade Västra Götalandsregionen en offensiv med möten ute
bland kommunerna för att öka intresset för dessa satsningar. De krav som funnits för de
stödmottagande kommunerna har varit att de måste ta fram en bredbandstrategi som
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
13 (49)
innehåller en marknadsanalys. Enligt villkoren i beslutet måste utbyggnaden ske till de
utpekade bristområdena.
UBit-gruppen har i förnyade marknadsanalyser tillsammans med sökande kommuner hittat
ytterligare bristområden. Totalt är de i länet idag 155 st som följer bristbeskrivningen mot ca
132 i EU-notifieringen från 2011.
I juli 2015 gällde följande status för länets 49 kommuner:
A. Gör eller genomfört ett Bredbandstrategiarbete, 49 kommuner
B. Klara med sin bredbandstrategi, mer än 40 kommuner
C. Ansökt om VGR`s bredbandstöd, 27 kommuner
D. Antal helt klara kommuner med sin utbyggnad av bristområden, 2 kommuner
I dessa kommuners ansökningar som nått Västra Götalandsregionen bearbetas följande
bristområden:
a. Område 1 ovan, Kopparområden. 77 st finns i ansökningarna
b. Område 2 ovan, Radioområden, 77 st finns i ansökningarna
c. Område 3 ovan, Mellanområden med långa avstånd, 10 st i ansökningarna
I kommunernas ansökningar finns 116 av våra definierade bristområden under bearbetning.
Under hösten 2014 lämnades ny ansökan in för VGR och kommunernas offentliga insatser
inom bredbandsområdet. Detta för att det tidigare godkännandet närmade sig sitt slut. Sedan
ett drygt år tillbaka finns inom EU ett generellt gruppundantag för offentliga
bredbandsinsatser som bygger på EU-kommissionen riktlinjer från 26 januari 2013. En viktig
skillnad mot tidigare är att de nyanlagda kanalisationsrören för bredband skall vara öppna och
tillgängliga för marknadens parter utan tidsbegränsning. D v s samma regel som finns i nya
Landsbygdsprogrammet samt i EU´s s k grävdirektiv som troligtvis blir lag i Sverige från
mitten av 2016. Det nya godkännandet gäller t o m år 2020. Godkännandet gäller för
utbyggnad av nya fiberanslutningspunkter i de bristområden som tidigare definierats i Västra
Götaland. När det gäller tillgång till fiber har Västra Götalands län förbättrats mer än
genomsnittet i Sverige, men ligger trots det fortfarande under snittet.
Fiberförtätning är en kostsam investering men ger ”obegränsad” kapacitet och en livslängd på
minst 20-30 år på investeringen.
2.6.1 Genomförande av åtgärder
Varför finns det pengar och bristområden kvar när man i länet arbetat med detta sedan 2009?
Kommunerna arbetar med att ta fram bredbandsstrategier och det tar oftast ett år att skriva och
ta ett politiskt beslut om detta.
Arbetet skapar också ett engagemang lokalt. De flesta kommuner lägger en hel del tid på att
försöka skapa, bistå och samordna de fiberföreningar som dyker upp i deras landsbygd.
Fiberföreningarna som företrädesvis finns i bristområden upplever sig ibland övergivna av
marknaden och inser att de får försöka skapa fiberbaserat bredband själva genom att bilda
ekonomiska föreningar för sina utbyggnadsprojekt. De finansierar sina accessnät via
Landsbygdsprogrammet. Samarbete sker mellan Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen
i Västra Götalands län så att inga dubbelersättningar utbetalas.
Sedan skall upphandlingsarbetet påbörjas för kommunerna. Detta tar också oftast 6-8
månader. Själva byggnationen att bygga ut ett nytt stamnät ut till en ny fiberanslutningspunkt
tar upp till ett år per bristområde. Hela hanteringen kan ta upp till 3-5 år. Som ovan nämnts
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
14 (49)
har kommunerna gjort mycket bra marknadsanalyser och ett noggrant arbete. Länet kommer
att ha stor glädje av detta arbete under 20-30 år framöver.
Synkroniseringen med Landsbygdsprogrammet ekonomiska stöd har dessutom ibland skapat
perioder av stopp i projektverksamheten hos både kommuner och fiberföreningar.
2.7 Kunskapsmaterial i GIS
Länet och UBit-gruppen har i samarbete med Region Skåne använt GIS-kartor som underlag
under många år för att illustrera utvecklingen i länet. Kartorna nedan innehåller många olika
typer av information som förklaras här:
Fiberområden:
Telestationer:
Som jämförelse visas också PTS siffror på hur många som har tillgång till fiber inom samma
område. Grå rutor på dessa kartor innebär att det inte finns fiber inom rutan. Sen stiger
tillgången på fiber från 10 % - 30 % i de ljusaste lila rutorna till över 90 % i de mörkaste
rutorna enligt nedanstående färgskala. Varje ruta på dessa kartor är 250 * 250 meter.
Observera att PTS siffror är från 2013 och att det förekommer en viss eftersläpning i
rapporteringen från fiberföreningarna, vilket gör att verkligheten är bättre än vad som syns på
kartorna.
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
15 (49)
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
16 (49)
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
17 (49)
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
18 (49)
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
19 (49)
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
20 (49)
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
21 (49)
3 Aktörerna som påverkar bredbandsarbetet i Västra Götalands län
Denna bild är en översikt över de aktörer som samspelar och påverkar utbyggnaden av
bredband i Västra Götalands län. Bilden är förenklad och det finns fler samband och aktörer,
men de som visas här är de som UBit bedömer har den största inverkan på bredbandsområdet.
Aktörerna är;
Bredbandsforum: Regeringens forum för bredbandsarbete där alla de stora operatörerna deltar
i styrgruppen. Där finns också SKL, IT och Telekomföretagen, Telekområdgivarna, LRF,
spelutvecklingsbolag etc representerade. Västra Götalandsregionen deltar som enda län i
Sverige.
Länssamverkan Bredband: Nätverk för handläggare av Landsbygdsprogrammet på alla
länsstyrelser i Sverige. Drivs av Post- och Telestyrelsen.
Post- och Telestyrelsen (PTS): Tillsynsmyndighet inom telekombranschen. Ansvariga för
uppföljningen av bl a LEK, lagen om elektronisk kommunikation som är lagstiftning för
området.
Jordbruksverket: Ansvariga för landsbygdsprogrammet och dess regelverk i Sverige.
Länsstyrelsen i Västra Götalands län: Ansvarig myndighet för hanteringen av
Landsbygdsprogrammet i Västra Götalands län.
Västra Götalandsregionen (VGR): Regionutvecklingssekretariatet driver arbetsgruppen UBit.
VGR har också tagit fram ett eget bredbandsstöd som inriktas mot nya
fiberanslutningspunkter i länets definierade bristområden.
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
22 (49)
Lantmäteriet: Lantmäteriet är den myndighet som kartlägger Sverige. Till uppgifterna hör
också att registrera och säkra ägandet av alla fastigheter samt hantera deras gränser.
UBit-gruppen: UBit står för "Utveckling av bredband och IT-infrastruktur". Respektive
kommunalförbund har valt en person som ansvarig för informationsinsamling och
informationsspridande inom sina respektive kommunalförbund. Sedan 2010 har Länsstyrelsen
i Västra Götalands län deltagit i gruppen och från och med 2012 finns även Coompanion och
Hela Sverige Ska Leva med.
Kommuner: Länets 49 kommuner är en viktig framgångsfaktor och bra arbetande ingrediens i
bredbandsarbetet i Västra Götalands län. Där kommunerna tar samordningsansvar för
bredbandsarbetet bildas fler fiberföreningar och nås störst täckning snabbast. Drygt 20 av
kommunerna äger egna stadsnät som saluför svartfiber och kapacitetstjänster mot marknadens
aktörer.
Fiberföreningar: De ekonomiska föreningar som bildas med ett gemensamt intresse att bygga
fibernät till medlemmarnas villor för att få tillgång till kraftfullt bredband inklusive tjänster
för Bredband(Internet), TV och telefoni. Består av privatpersoner som lägger ett stort ideellt
arbete för att genomföra sina projekt.
Fiberparaply: Sammanslutning av fiberföreningar som gärna bildas när fiberprojekt börjar bli
färdigt i syfte att minska den fortsatta arbets-och administrationsbördan för fiberföreningarnas
styrelser.
Netwest: Nytt offentligt regionalt bolag som bildas för att vara ett marknadsföringsbolag för
kommunernas bredbandsbolag. Netwest skall också succesivt att kunna saluföra
fiberföreningarnas fiber via de fiberparaplyer som bildas. Kommer att starta våren 2015 och
ägas av ca 25 offentliga delägare där VGR är största ägare med 34 %.
Marknad: De aktörer som står för den stora övervägande delen av fiberinvesteringarna i
Sverige ihop med de slutanvändare, företag och hushåll, som köper deras tjänster. Observera
att i denna regionala strategi inkluderas de kommunala stadsnäten i begreppet
”marknadsaktörer”. Detta kan naturligtvis diskuteras, men bedömningen bygger på att även
om stadsnäten har en ekonomiskt stark ägare i ryggen, så agerar de till allra största delen utan
direkta bidrag från sina ägare och utanför den skattefinansierade delen av den kommunala
ekonomin. De måste därför agera marknadsmässigt vid beslut om både investeringar och drift.
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
23 (49)
4 Behov idag och i framtiden
4.1 Behov hos invånare och näringsliv
”Tillgången styr behovet.” Det är en allmän uppfattning att det är svårt att mäta behov av
något man inte har. Dock kan vissa generella fakta nämnas.
•
•
•
Behovet av uppströms hastighet ökar genom sociala medier såsom Facebook,
Instagram etc, laglig fildelning, videokonferens, videotelefoni, övervakning och
leveranser av digitala produkter.
Stora aktörer som exempelvis Microsoft och Google erbjuder applikationer över nätet
som bygger på att brukaren har ett bra och symmetriskt bredband.
Behovet av hastighet ökar generellt i och med introduktionen av nya tjänster som t ex
HD-TV (4K).
Följande texter är ett urval av innehållet i rapporten "Svenskarna och Internet 2014". Den är
sammanställd och utgiven av IIS (Internetstiftelsen I Sverige, www.iis.se).
Fortfarande efter tjugo år tillkommer det nya internetanvändare. Under det senaste året rör
det sig om omkring hundra tusen nya användare. Men trots detta återstår det en miljon
svenskar som inte använder internet.
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
24 (49)
Den smarta mobilen har inte ersatt datorn, utan den utgör ett komplement för den som redan
har en dator. Och surfplattan utgör ett komplement för dem som redan har dator och
smartmobil. Allt större del av internettiden tillbringas på smartmobilen. Barnfamiljerna
driver på. Åtta av tio föräldrar till barn under 10 år har tillgång till en surfplatta. En tillgång
som även deras barn har. Användningen av surfplattor bland barn och ungdomar är dock
betydligt frekventare än bland föräldrarna.
Positionering, hälso- och träningsappar hör till populära nyheter som presenterats under de
senaste åren på de smarta mobilerna. Här är det unga kvinnorna som går i täten. Hälften av
dem använder dessa nya möjligheter. Mobilt BankID har också blivit mycket använt, vilket
hälften av mobilanvändarna har. Facebook är den mest använda appen på smartmobilen.
Surfa, läsa, spela och se på film/video/tv dominerar användningen av surfplattan.
Söka efter fakta och slå upp ord. Alla gör det åtminstone någon gång även bland
pensionärerna. Många, även det i alla åldrar, använder internet för att söka efter adresser
och tidtabeller.
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
25 (49)
Internet har idag blivit den viktigaste informationskällan. För personer upp till 45 år har
internet en helt dominerande ställning som informationskälla medan det för pensionärerna är
de traditionella medierna, tv, radio och dagstidningar som är viktigast. Däremellan, i
åldrarna 46 till 65 år, är alla medier inklusive internet ungefär lika viktiga.
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
26 (49)
Youtube och Spotify populärast på internet. Störst spridning på internet har Youtube fått. Ser
vi istället på den dagliga användningen är det musiken som dominerar.
Hälften av tvååringarna använder internet. Redan bland 3-åringarna är tre av fyra
internetanvändare och vid 7 år är andelen 90 procent. Den stora ökningen de senaste åren
har skett bland de yngsta. Den största förändringen de senaste åren har dock varit att barns
användning av internet blivit mycket frekventare. 2011 fanns det få dagliga användare bland
förskolebarnen. Idag är var fjärde i åldern 2 till 3 år daglig användare och var tredje i åldern
4 till 6 år.
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
27 (49)
Smarta mobiler användes mest i trådlösa nätverk. Över hälften av ungdomarna i åldern 12–
15 år använder sin smarta mobil mer via ett trådlöst nätverk än via mobilnätet.
Lika vanligt att unga använder internet i skolan för privat bruk som för skolarbete. I många
skolor finns idag trådlösa nätverk och en tredjedel av eleverna har en egen dator i skolan. Ser
vi till vad som händer i skolorna är det nästan lika vanligt att använda internet för privat
bruk som att använda internet för skolarbete.
De unga har större tilltro till internet än de äldre. De unga är mycket mer positiva till
internets möjligheter att fördjupa demokratin. Hälften av de yngre anser att internet har gjort
det lättare att förstå politik, jämfört med en tredjedel av de medelålders och en fjärdedel av
de äldre. Yngre människor är också mer aktiva i att söka upp politisk information på internet.
Hälften gör det någon gång och var fjärde gör det åtminstone någon eller några gånger i
veckan.
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
28 (49)
Internet viktigast för de välutbildade. Ju högre utbildning man har desto viktigare tycker man
att internet är i vardagslivet. Det gäller dock inte för den yngre delen av befolkningen upp till
45 år. Även i arbetslivet är internet viktigare för de med högre utbildning. Det gäller alla
åldrar.
Mest tid ägnas åt de traditionella medierna i deras traditionella former med undantag för
kvällstidningen där den mesta läsningen sker på webben. Genom framgången för surfplattan
fortsätter en sakta förskjutning mot att en ökande del av mediekonsumtion sker på nätet.
4.2 Välfärdsbredband för omsorg och sjukvård
Sveriges befolkning blir äldre och äldre men också friskare och friskare. Att kunna bo kvar
hemma ger möjligheter till en positiv ålderdom för det stora flertalet. Men det finns också de
som successivt behöver allt mer omsorg från kommunen eller är lite sjukare och behöver stöd
från sjukvården. För dem kommer fler och fler möjligheter till att få stöd via olika tekniska
lösningar som underlättar livet för den boende och samtidigt underlättar också för
vårdgivaren. Det kan vara exempelvis följande tjänster;
-
Digitala nycklar i smartphone
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
-
-
29 (49)
Patientinfo i lämpligt omsorgs- eller sjukvårdssystem åtkomligt från laptop, surfplatta
eller smartphone
Teven används som kommunikationscentral mellan vårdtagare, vårdgivare och
anhöriga med ett enkelt handhavande med befintliga apparater. Specialanpassade
datorlösningar för samma sak finns också.
Larm för övervakning av patients rörelsemönster som larmar om man går utanför ett
normalt område eller ligger ner på ”fel” ställe. I övrigt ingen information om position.
Rullgardin/persiennutrustning med tids- och/eller ljusstyrd upp- och nedrullning för att
minska risk för fallskador.
Nattövervakning, istället för fysiska besök får man videoövervakning vid fastställda
tider. Patienten slipper bli väckt av ibland okända människor.
Armband för fjärrdiagnostik över patient/vårdtagares fysiska status.
Ovanstående lösningar kräver att det finns ett ganska kraftfullt och stabilt bredband till
hemmet där vårdtagaren bor. Det kan för vårdtagare med långvariga vårdbehov ge bättre
service och vara god ekonomi om vårdnadsgivaren ansvarar för lämpligt bredband till
hemmet.
Ett exempel på kvalitetshöjande åtgärder och effektiviseringar när det gäller hemtjänst är den
satsning som Västerås har gjort sedan 2009
(http://www.vasteras.se/stodomvardnad/hemtjanst/Sidor/ehemtjanst.aspx). År 2013 infördes
e-hemtjänst som stöd till personer i ordinärt boende som beviljats hemtjänst eller boendestöd.
En stödfunktion för välfärdsteknologi ligger centralt i hemtjänstens organisation och svarar
för utbildning av biståndshandläggare och personal. De funktioner som var aktuella för
Västerås stad var bildtelefoni, informations- och meddelandehantering samt nattillsyn via
kamera. I projekten har Västerås testat fyra ibland överlappande, men också kompletterande
tekniska lösningar. Erfarenheterna visar att vanliga insatser som lämpar sig för e-hemtjänst är
tillsyn dagtid, tillsyn nattetid, social samvaro, påminnelse, uppmuntran till egen aktivitet och
svar på larm.
Därtill har projekten visat att äldre Västeråsare är positiva till stöd via e-hemtjänst om det
genomförs utifrån individuella förutsättningar, behov och önskemål. Kostnaden för införandet
av e-hemtjänsten beräknades under 2013 till 5,3 miljoner kronor då samtlig hemtjänstpersonal
utbildades. Enligt en rapport i januari 2014 från Acreo Swedish ICT (Effekter av digitala
tjänster för äldrevård, en ekonomisk studie, Acreo Rapport acr057005) minskade kostnaderna
för införandet av e-hemtjänsten till 3,8 miljoner kronor, samtidigt som kostnadsminskningar i
verksamheten beräknades till mellan 6,5 miljoner kronor och 15,5 miljoner kronor. Vid 300
brukare av e-hemtjänsten beräknades nettobesparingen vara mellan 5,7 miljoner kronor och
20,6 miljoner kronor. Rapporten finns för nedladdning på
https://www.acreo.se/media/news/digitala-hemtjanster-kan-spara-miljarder-at-samhallet.
Bilaga 2, som är en samhällsekonomisk analys av införande av välfärdsbredband i Västra
Götalands län, är baserad på kalkylerna från Västerås överförda till förhållandena och
volymerna i Västra Götalands län.
4.3 Prognos gällande uppnått mål 2020
Uträkningar och kalkyler kring möjligheterna att uppnå bredbandsmålen 2020 har genomförts
på nationell nivå av flera aktörer. I slutbetänkandet kring den svenska bredbandsstrategin
presenteras två olika prognoser, dels en som gjordes av PTS i april 2013 (Uppföljning av
regeringens bredbandsstrategi, PTS 2013) som säger att en fiberutbyggnad till 85 – 90 % av
Sveriges hushåll och företag skulle kosta ca 32 miljarder kronor, dels ett som säger att för 22
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
30 (49)
miljarder kronor skulle man nå 80 – 85 %. Om man skalar ner detta till Västra Götalands län i
förhållande till befolkningsmängden så blir resultatet 5 360 Mkr för att nå 85 – 90 %.
SKL tillsammans med Svenska Stadsnätsföreningen (SSNf), IT & Telekomföretagen Almega
och Skanova gjorde också en analys som presenterades i juni 2014 av vad det skulle kosta
totalt sett att nå bredbandsmålet 2020 med ren fiberutbyggnad från år 2013 års situation.
Deras beräkning landade på 29 miljarder för 80 %, 40 miljarder för 90 % och 54 – 60
miljarder för nära 100 % (undantaget de allra svåraste och mest kostsamma byggnaderna).
Kostnaderna avser accessfiber och till detta kommer en beräknad kostnad för utbyggnad av
transportnät med ytterligare ca 10 miljarder kr. 90 %-målet nedskalat till Västra Götalands län
innebär en kostnad i länet på 6 700 Mkr (med kostnaderna för transportnäten 8 375 Mkr).
I länet har det också gjorts några egna uträkningar av arbetsgruppen UBit. Följande
förutsättningar och antaganden har använts:
-
-
Privata aktörer (främst Skanova, IP Only och stadsnäten) satsar totalt 15 miljarder
kronor i Sverige fram till 2020 (senare utspel och pressreleaser har visat att detta är en
underskattning). Västra Götalands befolkning är 16,75 % av landets och samma
fördelning har antagits för aktörernas satsning i länet. Summan för länet blir då 2 512
Mkr.
Staten satsar via Landsbygdsprogrammet 523 Mkr i Västra Götalands län
Privata hushåll med stort engagemang och intresse för kraftfullt bredband bidrar med
67 % av den totala finansieringen i de områden som byggs ut oavsett om de byggs
med bidrag eller inte. Denna siffra baseras på uppskattningar från IP Only och
Svenska Stadsnät. Den privata medfinansieringen blir då 5 025 Mkr för kommersiell
utbyggnad och 1 365 Mkr i områden som byggs ut med bidrag.
Med vissa antaganden om genomsnittlig nätlängd för att nå hushållen och genomsnittlig
anläggningskostnad per meter, blir slutresultatet att vi kan nå 85 – 90 % av hushållen till en
kostnad av 9 425 Mkr i Västra Götalands län.
Ovan finns tre olika beräkningar som varierar mellan 5,36 Mrd kr och 9,42 Mrd kr.
Osäkerheten är alltså ganska stor om hur mycket pengar som kommer att behövas för att nå
målet. Med vetskapen om den kö som fanns av stödansökningar från fiberföreningar i juli
2015, så kommer Västra Götalands läns andel av Landsbygdsprogrammet att ta slut under
2016. Med en fortsatt satsning från de kommersiella aktörerna och ett ytterligare statligt stöd
med samma storlek som nuvarande Landsbygdsprogram även efter 2016, blir
förutsättningarna för att lyckas uppfylla målen bättre.
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
31 (49)
5 Kommunal påverkan på bredbandsarbetet
I kommunerna pågår bredbandspåverkande arbete på många olika sätt. Den övervägande
delen av kommunerna i Västra Götalands län har de senaste åren lagt mycket resurser och
kraft på att stödja det fiberföreningsarbete som ökat dramatiskt ute i länets landsbygd.
5.1 Kommunal bredbandsstrategi
Att ha en kommunal plan för hur kommunen ska agera i bredbandsfrågor är en bra grund för
framgång. Utgångspunkten för en sådan plan bör vara att bredbandsutveckling är en
samhällsutvecklingsfråga och inte en IT-fråga. Alla kommuner i Västra Götalands län håller
på eller har gjort en bredbandsstrategi. Detta är bättre än snittet för hela landet som ligger på
drygt 70 %. Strategin bör innehålla:







Nulägesbeskrivning
Framtida behov
Visioner och mål
Bristområden
Finansiella möjligheter
Åtgärder
Kommunens roll inom bredbandsområdet
Det finns också många andra sätt för en kommun att underlätta för en positiv utveckling inom
bredbandsområdet. Nedanstående punkter är exempel på sådana påverkansmöjligheter.
5.2 Samordning av marknadens grävande aktörer
I några kommuner i Västra Götalands län har man möten mellan planeringsavdelningar
internt, IT-avdelningen, bredbandsansvariga och marknadens grävande aktörer, till exempel
Vattenfall, Skanova, lokala elbolag, lokala bredbandsbolag etc. På dessa möten diskuteras
planering av framtida grävarbeten. Detta för att säkerställa att man samgräver i görligaste mån
och att kommunernas nya områden får en god elektronisk kommunikation.
På många ställen i Västra Götaland pågår också nyanläggning och renovering av vatten- och
avloppsarbeten, fjärrvärme och cykelvägar mm. Detta genererar grävarbeten som kan
underlätta nedläggning av kanalisation för fiber. Samordningsmötena kan också leda till att
grävtillstånd och marktillträden planeras och hanteras bättre inom kommunerna vilket leder
till färre uppgrävningar av gator och torg. Härryda kommuns ”Hål i marken grupp” är ett bra
exempel på hur sådan samordning kan ske.
5.3 Grävtillstånd
Att hitta en effektiv och snabb hantering av grävningstillstånd är viktigt men det är också
angeläget att marknadens aktörer lär sig planera grävningsarbeten för att minimera antalet
grävningar i tätorterna.
Idag finns flera nya metoder för att få ner kanalisation på effektivare och snabbare sätt. Att
fräsa ner kanalisation och kablar för elektronisk kommunikation gör betydligt mindre åverkan
än traditionell schaktning. En ca 5 – 30 cm bred springa i trottoarer och gator är allt som
behövs. Detta gör tiden som avspärrningar etc behöver finnas på plats mycket kortare,
störningarna inom tätorter mycket mindre, arbetet effektivare, projektgenomförandet snabbare
och kostnaderna för nedläggningen lägre. Alla tekniker fungerar inte överallt beroende på
underlag, ytskikt etc. Men återställningskostnaderna för asfaltering bör kunna sänkas
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
32 (49)
dramatiskt om kommunera tillåter det här sättet att bygga och anpassar de kommunala
avgifterna därefter. Några kommuner i Västra Götalands län som har tillåtit alternativa
förläggningsmetoder med goda resultat är Göteborg, Kungälv, Partille, Falköping och
Härryda.
5.4 Bygglov
För nya master och nya placeringar av bredbandsnoder krävs bygglov i de flesta fall. Denna
hantering skall beakta miljöfrågor och andra viktiga aspekter innan bygglov ges. I PBL
rekommenderas att bygglovshantering klaras av på högst 10 veckor.
5.5 Marktillträde
Kommunerna är stora markägare. Att ha enkla och lika förutsättningar för
bredbandsaktörernas marktillträde ger troligtvis invånare och näringsliv i kommunen en ökad
utbyggnad av bredband i både tätort och landsbygd. I ett antal framgångsrika kommuner inom
bredbandsområdet ligger ersättningen på ca 3 kr/meter/år.
5.6 Kanalisationstillträde
Att ge marknadens aktörer tillgång till kommunalt ägd kanalisation har hittills inte varit så
vanligt. Men att tillåta detta på skäliga villkor och att underlätta det genom att informera
marknadens aktörer om att och var man äger kanalisation kan minska grävbehoven och öka
bredbandsutbyggnaden i kommunen.
I EU-kommissionens nya gruppundantag för offentligt stöd till bredbandsutbyggnad, ska
kanalisation som är anlagd med offentliga medel vara öppen och tillgänglig för all framtid,
inte bara under de sju år som tidigare regler om grossisttillträde har krävt.
Under 2013 tog EU-kommissionen fram ett förslag på förordning med syftet att föreslå
åtgärder för att sänka kostnaderna vid utbyggnad av bredbandsnät. Detta blev senare ett
direktiv för att underlätta och skapa incitament för utbyggnaden av fibernät genom att främja
gemensam användning av befintlig infrastruktur och möjliggöra en effektivare utbyggnad av
ny infrastruktur till lägre kostnad. Det innehåller bland annat regler för information om och
tillträde till befintlig passiv infrastruktur det vill säga kanalisation, tunnlar, rör, master, torn,
byggnader med mera. Förslaget innehåller också regler som kan påverka samordningen av
anläggningsarbeten och operatörers tillgång till både befintliga och nya fastighetsnät. Även
regler som kan påverka processer för tillstånd inom de berörda områdena.
Alla företag som utför anläggningsarbeten som medfinansieras med offentliga medel, helt
eller delvis, skall ”tillgodose varje rimlig begäran” från företag som tillhandahåller
elektroniska kommunikationsnät om samordning av grävarabeten på transparent och icke
diskriminerande villkor. Och tillhandahållandet av kanalisation är inte längre tidsbegränsat.
Ny lagstiftning om införandet av detta i Sverige planeras att gälla från 2016.
5.7 Återställningskostnader vid grävning
Kommunerna anser oftast att återställning efter grävning på kommunens mark skall göras av
kommunen själv eftersom kommunen ansvarar för anläggning och underhåll av gator och
torg. Vid ett flertal tillfällen och på skilda håll har marknadens aktörer haft synpunkter på att
kommunernas återställningskostnader inte har varit skäliga och enligt självkostnadsprincipen.
Skillnaderna mellan kommunerna i Sverige är fortfarande anmärkningsvärt stora.
Bredbandsforum har gjort en utredning om detta3. Kommunerna har olika saker att ta hänsyn
3
Kommunala återställningskostnader vid bredbandsbyggnation, Bredbandsforums villagrupp 2015-02-10.
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
33 (49)
till, bland annat ett ökande framtida underhållsbehov när gator har grävts upp. Mot detta bör
dock kommunerna ställa den nytta och framtida utveckling som en ökad bredbandsutbyggnad
ger för kommunen som helhet. Med nya metoder för nedläggning såsom fräsning, s.k.
”microtrenching” bör återställningskostnaderna också kunna minska.
5.8 Ledningsrätter
Tiden för att erhålla ledningsrätt i kommunal mark upplevs av marknadens aktörer som
väldigt lång.
5.9 Kommunal borgen
Utan borgen är det svårt för fiberföreningarna att få lån hos bankerna för sin utbyggnad. Lån
behövs för att klara likviditeten under byggtiden och eftersom bidragen från Länsstyrelsen
inte betalas ut förrän ca tre månader efter det att nätet är driftsatt och projektet är slutredovisat
till Länsstyrelsen. Med borgen får föreningarna dessutom en lägre ränta på lånen.
Sveriges kommuner och landstingsförbund (SKL) säger att lagen ger utrymme för
bedömningar vad gäller kommunal borgen till fiberföreningar, men att det måste tas ett
individuellt beslut per förening och att det ska framgå vilka villkor som gäller och hur en
eventuell borgensavgift ska beräknas.
En del kommuner, bland annat Borås, har fattat beslut om att i vissa fall och med vissa
förutsättningar, ge fiberföreningar kommunal borgen. För att det ska bli aktuellt måste Borås
fiberföreningar först ha ansökt om bidrag från ”Landsbygdsprogrammets projektstöd för
bredband” och fått beslut om bidrag från Länsstyrelsen. Borgensåtagandet blir sedan på
samma belopp som Länsstyrelsen har beviljat i bidrag och det gäller hela byggperioden och
tre månader efter det att slutredovisning har skett till Länsstyrelsen. Borgensåtagandet
omfattar även hela det bidrag fiberföreningen kan få genom VGRs bredbandsstöd, som
omfattar de fiberföreningar inom vars områden telestationen inte har ADSL eller där stationen
är ansluten med koppar eller radiolänk (vita och grå fläckar). Bidraget bekostas till 50 % av
Västra Götalandsregionen och till 50 % av den aktuella kommunen.
5.10 Exploateringsområden och nyförsäljning av tomtmark
Kommunens planerade områden bör få del av elektronisk kommunikation på lämpligaste sätt.
PBL rekommenderar att kommunerna förbereder anslutning till bredbandsnät på samma sätt
som vatten och avlopp, el och fjärrvärme.
Några kommuner i västra Sverige har börjat sälja sina kommunala tomter inklusive
fiberanslutning. Därmed säkerställs att en optimal kapacitet kan fås i fastigheten idag och
framöver. Upphandlingen och grävningen för denna fiberanslutning har skett samtidigt som
arbetet för el, vatten och avlopp görs.
5.11 Kommunen som fastighetsägare
Kommunala fastighetsägare, särskilt allmännyttan, kan göra den lokala marknaden en stor
tjänst genom att upphandla konkurrensneutrala och öppna bredbandstjänster med fiberkablar
som struktur ända till respektive lägenhet eller i varje fall våningsplan. Då har man ett stort
utbud av tjänster tillgängligt för sina hyresgäster. Den kommunikationsoperatör som då blir
upphandlad kan sedan enkelt sprida tjänsterna ytterligare genom att marknadsföra sig även
mot privata hyresvärdar och andra fastighetsägare i närheten.
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
34 (49)
5.12 Upphandling av bredbandstjänster för eget bruk
Kommunen är ofta en av de allra största kunderna på den lokala bredbandsmarknaden. Den
positionen kan användas till att få bra bredbandstjänster av både fast och mobil karaktär. Egna
mätningar av den mobila telefoni- och bredbandsituationen kan sedan användas i dessa
upphandlingar för att säkerställa god funktion till kommunal verksamhet såväl som till
näringsliv och invånare. Kommunens utbyggnad till verksamhetsställen i olika delar av
kommunen underlättar också anslutning av andra kunder på samma orter eftersom den initiala
investeringen med att skapa ett ortssammanbindande nät redan är tagen.
5.13 Samordning internt i kommunen
Flera av de ovan nämnda åtagandena eller arbetsuppgifterna sker i olika delar av kommunens
organisation, inklusive de kommunala bolagen. En bra samordning inom hela
kommunkoncernen är enligt erfarenhet viktig för att skapa bättre förhållanden för
bredbandsutbyggnaden i kommunen. Bredbandsmarknadens aktörer investerar också hellre i
kommuner där de har ett enkelt och effektivt samarbete med kommunens olika delar.
I ett antal kommuner i Västra Götalands län finns idag personer som har
bredbandssamordning av både mobilt och trådbundet bredband som arbetsuppgift.
Arbetsgruppen UBit upplever att bredbandsarbetet i dessa kommuner flyter på enklare för
både fiberföreningar och kommersiella aktörer.
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
35 (49)
6 Statliga myndigheters påverkan på bredbandsarbetet
Några statliga bolag och myndigheter som påverkar bredbandsutbyggnaden är:







Jordbruksverket
Trafikverket
Lantmäteriet
Post- och Telestyrelsen
Sveaskog
Vattenfall
Svenska Kraftnät
Många fiberföreningar och kommuner har upplevt samarbetsproblem eller brist på intresse för
att bistå fiberföreningar vid sina kontakter med en del statliga bolag och myndigheter.
Lantmäteriet ansvarar för hanteringen av ledningsrätt på nationell nivå. De driver samtidigt ett
arbete för att synkronisera de statliga myndigheternas påverkan på bredbandsutbyggnaden.
Upplevelsen i Västra Götaland är att de statliga aktörerna efterhand har blivit allt bättre på att
bistå fiberföreningar, kommuner och operatörer i bredbandsarbetet. Det finns dock fortfarande
förbättringspotential i vissa delar av länet enligt ett flertal aktörer.
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
36 (49)
7 Risk och sårbarhetsanalys av bredbandsnät
Post- och telestyrelsen gör vartannat år en risk- och sårbarhetsanalys för sektorn elektronisk
kommunikation som en del av deras ansvar för lagen om elektronisk kommunikation. Under
år 2014 har en ny analys4 kommit. Sammanfattningen kommer här;
”Elektroniska kommunikationsnät och –tjänster spelar en allt viktigare roll i vårt samhälle, i
vardagen såväl som vid extraordinära händelser. Varje dag bidrar elektronisk kommunikation
till olika former av finansiella tjänster, hälso- och sjukvård, arbete för samhällets skydd och
säkerhet, transporter och energi- försörjning.
I risk- och sårbarhetsanalysen (RSA) för sektorn genomförs risk- och förmågebedömningar
utgående från ett samhällsperspektiv, i enlighet med Myndigheten för samhällsskydd och
beredskaps (MSB) anvisningar. Här relateras förekomsten av avbrott och brister i
informationssäkerhet till den utsträckning som dessa avbrott och brister kan innebära en stor
risk eller fara för befolkningens liv och hälsa, störningar i samhällets funktionalitet eller
negativ påverkan på samhällets grundläggande värden. RSA:n innehåller också
förmågebedömningar i enlighet med MSB:s anvisningar.
I RSA:n pekas programvarufel ut som en betydande risk då de resulterande avbrotten kan
drabba hela eller stora delar av landet, även om de normalt drabbar en enskild operatör
snarare än sektorn som helhet. Om dessa avbrott drabbar en eller flera samhällsviktiga
funktioner kan allvarligare samhälleliga konsekvenser uppstå. På samma sätt som tidigare år,
ser PTS mer omfattande elavbrott som ett allvarligt hot tillsammans med stormar och andra
väderfenomen där det förutom elavbrott också uppstår problem i återställningsarbetet.
Hårdvarufel och överbelastningar är andra exempel på hot som kan få negativ samhällelig
påverkan. De större operatörerna kan fortsatt förväntas uppfylla högt ställda krav på både
krishanteringsförmåga och förmåga att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga
störningar. För mindre aktörer bedöms dessa båda förmågor uppvisa större variationer och i
vissa fall också vara bristfällig.
Det av MSB angivna skyfallsscenariot kan förväntas leda till lokala störningar och avbrott
inom elektronisk kommunikation. De mer långvariga elavbrotten som antas förekomma leder
till mer bestående avbrott vid sidan av de störningar och avbrott som orsakas av blixtnedslag,
översvämning och överbelastningssituationer.
Utgående från resultaten i RSA:n identifierar PTS flera åtgärder som är lämpliga att
genomföra för att utveckla sektorns förmåga att motstå och hantera olika typer av händelser
och därmed stärka samhället.”
PTS och MSB fortsätter kontinuerligt arbetet tillsammans med marknadens aktörer för att
utveckla säkerhet, robusthet och tillgänglighet i de svenska bredbandsnäten. Nästa stora
praktiska säkerhetsövning kallas Telö15 och kommer att genomföras under år 2015.
4
Risk och Sårbarhetsanalys för sektorn elektronisk kommunikation. PTS-ER-2014:28
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
37 (49)
8 Västra Götalandsregionens egen data- och mobilkommunikation
En del av resonemanget hos kommunerna passar in även på Västra Götalandsregionen.
Regionen är länets största kund på data- och telekom. Liksom för kommunerna innebär det att
regionens utbyggnad och användning av data- och mobilkommunikation kan användas som
hävstång i upphandlingar för en mer heltäckande kommersiell utbyggnad till näringsliv och
invånare i hela länet.
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
38 (49)
9 Trådlös utveckling
9.1 Mobilnät
Mobilsidan har formligen exploderat på marknaden de sista 7-8 åren. Telefonin har
kompletterats med bredbandsmöjligheter för surf, sociala media, video etc i
mobilterminalerna på ett omvälvande sätt. Starten med Apples Iphone 2007 har gjort Sverige
till ett av världens främsta länder gällande innehav av intelligenta mobiltelefoner, s k
smartphones. Och mobiloperatörerna har turats om att försöka konkurrera med varandra
genom kraftfull utbyggnad. Under 2012 – 2013 lanserades nästa generations mobilnät, 4G,
som har en dramatiskt bättre funktion för datatrafik än tidigare 3G har. De frekvensspektra
som används för mobil kommunikation idag i Sverige är;
1.
2.
3.
4.
5.
450 Mhz-bandet. Gamla NMT-nätet. Sommaren 2015 lanserades även 4G.
800 Mhz-bandet. Nytt nät från analog TV. Numera för 4G.
900 Mhz-bandet. Gamla 2G-nätet men numera med 4G också.
1800 Mhz-bandet. Standard 3G som numera också har 4G teknik.
2600 Mhz-bandet. 4G lansering i tätorter enbart
Låga frekvenser når mycket längre än höga. Ett telefonsamtal kan fungera 20 – 30 km från
masten i en bra mobiltelefon på 450 Mhz-bandet medan det endast når 500 – 800 meter på
2600 Mhz. Ju högre frekvens desto högre kapacitet kan erhållas. Dessutom medför ett bredare
frekvensområde, spektrum, inom respektive frekvensband att högre kapacitet kan
åstadkommas. Nätdesign inom mobiltelefoni är komplext där terräng, avstånd till mast,
byggnaders konstruktion, terminalernas radioegenskaper, antal mobilceller i masten och antal
nyttjare i respektive mobilcell påverkar kapacitet och telefonitäckning.
År 2015 – 2016 kommer 4G-näten att uppgraderas inom 4G-standarden, s k LTE Advanced,
category 6, och få den teoretiska maxhastigheten 300 Mbit/s nedströms delat inom cellen och
150 Mbit/s uppströms inom cellen. Uppgradering av hastigheterna inom 4G kommer att ske
fler gånger innan år 2020 då det planeras för lansering av 5G som ännu inte är fullt ut
standardiserat.
5G ska kunna nyttjas för mer än samtal, appar och surf. Det ska kunna styra komplicerade
processer som exempelvis Göteborgs biltrafik, SCA:s pappersmaskiner och Vattenfalls smarta
elnät. Det betyder väsentligt högre krav på säkerhet och tillförlitlighet. 5G ska också klara
högre hastigheter och snabbare svarstider. Det handlar om hundratals megabit per sekund på
de flesta ställen. Och på vissa små platser med hög densitet användare ska hastigheter på 5
gigabit per sekund vara möjliga.
Men det blir inte fler stora basstationer på hustak och i master. Ingen räknar heller med att 5G
på samma sätt som 4G-standarden LTE kommer att innebära någon helt ny radioteknik.
Mobilnäten närmar sig teknikmässigt sitt kapacitetsmässiga tak. Istället handlar det om att
kombinera olika befintliga och kommande tekniker i en gemensam standard. Det kan handla
om dynamisk fördelning av frekvensutrymme mellan 2G, 3G och 4G beroende på belastning,
men också det trådlösa nätet wifi och ett antal nya radiogränssnitt. Fastighetsägare och andra
användare får sätta upp egna basstationer där mycket folk befinner sig, på kontor, offentliga
platser men även hemma.
Dagens globala mobilnät hanterar ungefär 7 miljarder mobilkunder och någon miljard
apparater. 5G ska klara väsentligt mer, över 500 miljarder uppkopplade utrustningar.
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
39 (49)
Mobilbranschens vision är att vi i framtiden kommer att kommunicera med det mesta runt
omkring oss. Med våra kläder, matförpackningar, pappersdokument och termostater.
För användarna innebär det att övergången till 5G kommer att bli betydligt mer flytande än
den mellan 3G och 4G. Utvecklingspotentialen för LTE är fortfarande stor och såväl hastighet
som kapacitet kommer att fortsätta att öka med egentlig 4G, LTE advanced.
Under 2017 kommer också en lansering och en start av mobilt bredband på ytterligare ett av
de gamla TV-banden, det s k 700 Mhz-bandet. Det har ett stort spektrum och kommer att ge
ca 50 % ökad kapacitet i spektrum för band under 1 000 Mhz. Vilket innebär att med det
bandet kommer också möjligheterna att få mobilt bredband över hela länets geografiska yta
att öka märkbart. 700 Mhz-bandet är ett internationellt likadant frekvensområde världen över
vilket kommer att innebära att det successivt kommer att finnas mycket utrustning till
attraktiva priser från de stora tillverkarna för detta frekvensband.
En påverkan på upplevd täckning och kapacitet med dagens smartphones är att det är stor
skillnad mellan olika terminalers radiomottagare. I undersökningar från exempelvis PTS
(Rapport om stickprovsmätningar av mobiltäckning, Dnr: 13-6141) och i en mer omfattande
undersökning av Professor Gert Frölund Pedersen vid Aalborgs universitet i Danmark
(http://erhvervsstyrelsen.dk/pressesoeg/640500/5), har samtliga smartphones sämre
radioegenskaper än äldre mobilmodeller.
Alla radioformer har lägre kapacitet än de fasta fibernäten och är idag inget kraftfullt
alternativ till trådbundet bredband med fiber till fasta adresser för en hel familjs behov av TV
eller ett företags samlade behov. Radio har dock tre fördelar;
1) Det tillåter rörliga och resande användare
2) Ett abonnemang kan användas på flera olika adresser, ex fast boende och fritidshuset.
3) Dagens mobilnät är vida överlägsna gamla modem och oftast även ADSL.
Ytterligare ett argument som talar för att mobilt bredband inte fullt ut kan ersätta fast
uppkoppling är att prismodellerna för mobilt bredband lägger en begränsning i hur mycket
data en användare får ladda ner per månad. För några år sedan var det inte ovanligt med
abonnemang med obegränsad nedladdning, men operatörerna säljer inte detta längre.
Datavolymen kan vara begränsad från 2 Gbyte per månad till 10 eller 20 Gbyte per månad.
Med sådana begränsningar går det inte att se så länge på film eller TV innan man slår i taket.
Bredbandsforum tittade under 2013 på hur stor del av det svenska bredbandsmålet som de
mobila näten kan tillföra5. En mindre utredning gjordes där dock alla de stora tillverkarna och
operatörerna intervjuades 2013. En sammanfattning av denna rapport är;



5
Nära nog 100 % av befolkningen kommer att ha en tillgång till en teoretisk mobil
kapacitet på 75 Mbit/s efter år 2016. Teoretisk innebär dock inte ständigt närvarande
utan den normala kapaciteten ligger klart under detta.
EUs mål om minst 30 Mbit/s till alla invånare och företag kommer att nås via fiber
och trådlösa bredband innan år 2020.
Tillskottet till det svenska bredbandsmålet på minst 100 Mbit/s nedströms är ca 4-6 %
med trådlös teknik. Resterande behöver vara med trådbunden teknik.
Kvalitativt underlag för bedömning av bredbandsmål – trådlösa bredbandsteknikers betydelse.
Bredbandsforum, Stelacon, Augusti 2013
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4

40 (49)
Mycket troligt är att 100 % av platser där befolkningen bor permanent nås av 30-75
Mbit/s år 2020. Se nedanstående bild från rapporten.
9.2 Wifi-nät
Som nämns i avsnitt 4.1, används smarta mobiler betydligt mer i wifi-nät än i mobilnätet. En
anledning kan vara att användning i wifi-nät ofta inte är förknippad med någon kostnad och
heller inga volymbegränsningar såsom i mobilnäten. Tekniken finns installerad nästan på alla
offentliga platser idag. Ett nytt protokoll, IEEE 802.11ac, lanserades under 2014 som ger
minst en fördubbling av praktiskt användbar kapacitet och avstånd mot tidigare Wifiprotokoll. Detta kommer att säkerställa teknikens fortsätta utveckling och nyttjande som ett
viktigt komplement till de mobila bredbandsnäten på bestämda platser i orter och offentliga
platser även fram mot 2020 och vidare. Wifi är en delad kapacitet och är avståndsberoende
precis som en mobiltelefonicell. En hel del kommuner tittar på att erbjuda denna typ av nät
öppet i de centrala delarna av tätorter på olika sätt för att erbjuda besökare fritt internet under
godkända premisser. SKL har tagit fram riktlinjer hur detta kan göras utan att bryta mot de
konkurrensbegränsningslagar som finns. Försiktighet krävs här för att göra rätt. Wifi är också
den teknik som används i stora arenor och vid stora event för att säkerställa en bra
uppkoppling vid stora mängder besökare. Wifi är idag en teknik endast för surfning men
Skypesamtal etc kan genomföras utmärkt i Wifi-nät. När ”Voice over IP”-lanseras, d v s
samtal via datakomteknik även i mobiltelefoner, bör det fungera utmärkt att samtala via sin
normala mobilteknik i ett Wifi-nät också.
När 5G lanseras 2020 kommer Wifi också att kunna vara bättre integrerade mot mobilnäten
med ”roaming” av samtal mellan teknikerna etc.
En utveckling som väsentligt har underlättat användningen av wifi-nät är projektet Eduroam
(www.eduroam.org, www.eduroam.se). Eduroam (education roaming) är en internationell
roamingtjänst för användare inom forskning, högre utbildning och vidareutbildning. Det ger
forskare, lärare och studenter tillgång till wifi-nät när de besöker en annan än den egna
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
41 (49)
institutionen. Autentisering av användare utförs av deras hemmainstitution, med samma
rättigheter som när de använder nätverket lokalt, medan anslutning till Internet och andra
resurser hanteras av den besökta institutionen. Eduroam är kostnadsfritt för användarna.
Tjänsten tillhandahålls på lokal nivå av de deltagande institutionerna (universitet, högskolor,
forskningsinstitut etc.). På nationell nivå hanteras tillgången till nät av nationella operatörer,
som i många fall är de nationella forsknings- och utbildningsnätverken i respektive land. I
Sverige till exempel tillhandahålls Eduroam av Sunet.
I vissa länder finns även tillgång till Eduroam på andra platser än de deltagande
institutionerna, t.ex. på bibliotek, offentliga byggnader, järnvägsstationer och flygplatser.
I Sverige kan studenter och anställda surfa på totalt 799 platser inom 33
utbildningsinstitutioner. Även på många gymnasieskolor i Sverige finns tillgång till Eduroam.
Nedan visas bilder av spridningen av Eduroam inom Sverige.
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
42 (49)
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
Eduroam i Västra Götalands län.
43 (49)
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
44 (49)
10 Bredbandsutveckling genom arbetsgruppen UBit
Västra Götalandsregionen och länets kommuner bildade våren 2007 arbetsgruppen UBit,
(Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur), PM 2007-03-21, i syfte att förvalta och
utveckla bredbandsnätet och IT-infrastrukturen. Organisationen består av en politisk
styrgrupp, BHU:s presidium (Beredningsgruppen för Hållbar Utveckling) och en arbetsgrupp.
Arbetsgruppen består sedan start av en person från varje kommunalförbund och Västra
Götalandsregionen. Sedan år 2010 ingår också Länsstyrelsen i Västra Götaland. Sedan år
2012 ingår också Coompanion och Hela Sverige Skall Leva. Deltagarna i arbetsgruppen är
juli 2015 följande personer;
Ansvarsområde
Namn
E-post
Telefonnummer
Sjuhärad
Johannes
Adolfsson
johannes.adolfsson@boras.se
033-35 30 61
Göteborgsregionen
Per Persson
per.persson@ale.se
0303-33 00 90
Fyrbodal
Per Linnér
per.linner@orust.se
0304-33 44 11
Skaraborg
Per
Augustsson
per.augustsson@falkoping.se
0515-850 84
Länsstyrelsen,
handläggare
Monica EkRemmerth
Monica.EkRemmerth@lansstyrelsen.se
010-224 52 69
Västra
Götalandsregionen,
handläggare
Georgia
Larsson
georgia.larsson@vgregion.se
010-44 11 632
Västra
Götalandsregionen, IT
Leif
Ytterström
leif.ytterstrom@vgregion.se
0705-63 35 00
Coompanion Fyrbodal
Camilla
Olsson
camilla.olsson@coompanion.se
0702-60 20 69
Coompanion Sjuhärad
Anders
Lindauer
anders.lindauer@coompanion.se
033-43 57 923
Hela Sverige Ska Leva
Claes
Bergqvist
claes.bergqvist@telia.com
0706-28 42 99
Västra
Götalandsregionen,
bredbandssamordnare
Eric
Åkerlund
eric.akerlund@hiq.se
0705-366 306
Västra
Götalandsregionen,
operativt ansvarig
Tore
Johnsson
tore.johnsson@hiq.se
0706-02 20 90
Syftet med arbetet inom UBit är att förbättra förutsättningarna för medborgare, offentlig
verksamhet och företag vad gäller välfärd, vård och omsorg, utbildning, tillväxt och
effektiviseringar, genom att säkerställa ett väl utbyggt bredband inom Västra Götalands län.
Detta sker genom samordning av de satsningar som görs inom länet på ITinfrastrukturområdet. UBit kan ses som en rådgivningsbyrå med bred kompetens inom
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
45 (49)
telekom/bredband/stödregelverk/juridik för länets kommuner och fiberföreningar. Arbetet
skall följa riktlinjer från regering, riksdag och tillsynsmyndigheten Post- och Telestyrelsen.
Huvuduppgiften är att genomföra åtgärder i bredbandsstrategins handlingsprogram. Dessutom
ska arbetsgruppen förvalta och tolka bredbandsavtalet som träffades mellan
Regionnätsoperatören TeliaSonera och Västra Götalandsregionen år 2006 som går ut år 2016.
Aktuell information om UBit-gruppen och material från gruppens möten redovisas på
http://www.vgregion.se/sv/VastraGotalandsregionen/startsida/Regionutveckling/Infrastruktur/Bredband/UBit/
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
46 (49)
11 Bredbandstäckning per kommun
Uppgifter om hur bredbandstäckningen ser ut i Sveriges kommuner finns att hämta i PTS
Bredbandskartläggning. Det finns många mått att redovisa, men i tabellen begränsas utbudet
till de två viktigaste teknikerna och de två hastigheter som ingår i Sveriges och länets
bredbandsmål. Den siffra som redovisas är andelen av hushållen som har tillgång till det som
kolumnen anger i 2014 års undersökning (PTS-ER-2015:11). Hela rapporten finns att hämta
på www.pts.se.
Kommun
Fiber
4G
30 Mbit/s
100 Mbit/s
Andel
befolkning
utanför
tätort
Ale
39,42%
100,00%
60,94%
39,42%
21%
Alingsås
39,70%
100,00%
72,16%
46,68%
23%
Bengtsfors
22,78%
100,00%
35,52%
22,78%
31%
Bollebygd
13,35%
100,00%
34,21%
13,35%
44%
Borås
38,49%
100,00%
78,71%
46,64%
11%
Dals-Ed
27,95%
100,00%
36,84%
27,95%
37%
Essunga
36,95%
100,00%
42,98%
36,95%
54%
Falköping
39,89%
100,00%
66,27%
43,13%
27%
Färgelanda
33,31%
100,00%
41,48%
33,31%
44%
Grästorp
21,69%
100,00%
41,59%
21,69%
48%
Gullspång
6,71%
100,00%
31,41%
6,71%
34%
Göteborg
70,44%
100,00%
97,98%
78,24%
1%
Götene
26,71%
100,00%
50,82%
26,71%
38%
Herrljunga
35,85%
100,00%
56,22%
35,85%
45%
Hjo
30,96%
100,00%
47,01%
30,96%
26%
Härryda
35,63%
100,00%
75,86%
35,63%
15%
Karlsborg
42,13%
100,00%
44,84%
42,13%
24%
Kungälv
56,10%
100,00%
79,24%
59,26%
31%
Lerum
31,79%
100,00%
68,99%
32,60%
13%
Lidköping
61,31%
100,00%
77,10%
61,65%
24%
Lilla Edet
22,58%
100,00%
31,43%
22,58%
38%
Lysekil
19,64%
100,00%
65,26%
25,05%
25%
Mariestad
33,83%
100,00%
54,17%
37,36%
23%
Mark
3,64%
100,00%
39,13%
14,86%
35%
Mellerud
9,43%
100,00%
35,96%
9,43%
44%
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
47 (49)
Kommun
Fiber
4G
30 Mbit/s
100 Mbit/s
Andel
befolkning
utanför
tätort
Munkedal
36,85%
100,00%
52,43%
36,85%
40%
Mölndal
55,98%
100,00%
95,17%
57,25%
5%
9,92%
100,00%
35,63%
9,92%
63%
Partille
57,09%
100,00%
95,75%
58,04%
2%
Skara
36,52%
100,00%
70,26%
40,04%
25%
Skövde
39,09%
100,00%
68,64%
45,20%
15%
Sotenäs
30,91%
100,00%
82,79%
30,91%
24%
Stenungsund
39,97%
100,00%
65,11%
39,97%
28%
Strömstad
30,23%
100,00%
55,44%
30,23%
38%
Svenljunga
26,86%
100,00%
44,75%
26,86%
41%
Tanum
29,43%
100,00%
57,48%
29,43%
59%
Tibro
28,91%
100,00%
46,73%
28,91%
19%
Tidaholm
22,28%
100,00%
40,04%
22,28%
29%
Tjörn
15,77%
100,00%
47,33%
15,77%
43%
7,80%
100,00%
36,71%
7,80%
30%
Trollhättan
49,55%
100,00%
77,27%
52,46%
9%
Töreboda
17,16%
100,00%
26,74%
17,16%
41%
Uddevalla
37,93%
100,00%
64,66%
43,10%
24%
Ulricehamn
28,86%
100,00%
48,71%
28,86%
33%
Vara
34,44%
100,00%
64,62%
34,44%
45%
Vårgårda
28,82%
100,00%
39,19%
28,82%
51%
Vänersborg
37,86%
100,00%
71,70%
43,84%
20%
6,94%
100,00%
57,40%
33,27%
21%
Öckerö
21,18%
100,00%
84,83%
21,18%
3%
VG län
47,62%
100,00%
76,52%
52,32%
Sverige
54,21%
99,68%
76,40%
57,48%
Orust
Tranemo
Åmål
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
48 (49)
12 Definitioner
5G: Det finns stora förväntningar på nästa generations mobiltelefoni, men någon standard för
5G finns inte ännu. Standarden förväntas beslutas 2017 och år 2020 räknar man med att det
första nätet tas i drift.
ADSL: Asymmetrisk kommunikationstjänst på befintlig telefontråd från telestationen hem till
hushåll eller näringsidkare. Asymmetrisk innebär att den har högre hastighet ned från Internet
och lägre på som sänds ut. Proportionerna är ofta 10:1 på skillnad i kapacitet på ADSL.
Bredband: Ingen enhetlig och beslutad definition finns av vad bredband är. Istället är
bredband ett vanligt samlingsnamn för en mängd olika tekniker som gör det möjligt att
ansluta till internet med hög överföringshastighet. Att försöka knyta en särskild
överföringshastighet till begreppet kan vara svårt eftersom bland annat den tekniska och
kommersiella utvecklingen riskerar att snabbt göra en sådan definition inaktuell.
FTTX: Fiber To The ”X”, t ex FTTH=Fiber To The Home, FTTC där C står för Curb
(trottoarkant, dvs avlämning i t ex radhusområde, FTTB där B står för Building eller
Basement dvs fiber till t ex en hyresfastighets källare)
Grå fläckar: En benämning i länets tidigare bredbandsstrategi där det endast går att beställa
bredbandsuppkoppling upp till 0,25 – 0,5 Mbit/s. Även kallad Best Effort-stationer. Idag ingår
dessa områden i det som kallas ”Bristområde 1”
Grå områden: Definition enligt European Broadband Guidelines som innebär att en
nätoperatör är verksam och det är osannolikt att ett annat nät kommer att byggas ut inom den
närmaste framtiden.
LTE: Long Term Evolution, även kallad 4G. Högre kapacitet kommer att uppnås under tiden
fram till 2020. Svarstiderna i nätet är också dramatiskt snabbare än för 3G. Befintliga 3Gmaster används. Kan användas både på högre och lägre frekvenser än vad 3G idag använder.
Marknadsanalys: Definition enligt European Broadband Guidelines som innebär en
utredning om vilken bredbandssituation som finns inom ett visst geografiskt område. Där man
i marknadsanalysen bedömer att marknaden inte planerar för kommersiell utbyggnad inom tre
år ses detta som ett marknadsmisslyckande och området kan därför bli aktuellt för
bredbandsutbyggnad med offentligt stöd.
Mobilt bredband: Trådlös kommunikation som har ett fokus på att erbjuda mobilitet. Kan
självklart även fungera som stationärt alternativ men har ett mobilt fokus i sitt erbjudande på
marknaden. Alla nätoperatörer på den svenska mobilmarknaden (Telenor, Tele 2,
TeliaSonera, Tre och Net1) erbjuder 4G (LTE) idag. Det pratas mycket om 5G, men ingen
standard finns satt ännu för detta.
NGA (Next Generation Access): NGA-nät definieras i European Broadband Guidelines som
accessnät som helt eller delvis består av optiska element och som kan leverera
bredbandstjänster med bättre egenskaper jämfört med befintliga grundläggande bredbandsnät.
NGA-nät anses ha åtminstone följande egenskaper:
i)
ii)
de levererar tjänster på ett tillförlitligt sätt med mycket hög hastighet per abonnent
via optiska (eller tekniskt likvärdiga) stomnät som är tillräckligt nära användarnas
lokaler för att garantera faktisk leverans med mycket hög hastighet,
de stöder en rad olika avancerade digitala tjänster, bland annat konvergerande, helt
och hållet IP-baserade tjänster och
Bredbandsstrategi 2.0 Västra Götalands län, rev 2015-08-06, Bilaga 4
iii)
49 (49)
har betydligt högre uppladdningshastigheter (jämfört med grundläggande
bredbandsnät).
I det nuvarande skedet av marknadsutveckling och teknisk utveckling är NGA-näten:
i)
ii)
iii)
fiberbaserade accessnät (FTTx),
avancerade uppgraderade kabelnät och
vissa avancerade trådlösa accessnät som kan erbjuda varje abonnent tillförlitliga
höghastighetstjänster
PPP: Public Private Partnership, samma som OPP, Offentligt Privat Partnerskap. Innebär att
samhället och någon/några kommersiella aktörer gör en gemensam satsning på något område
där det finns en brist på kommersiell eller offentlig egen finansiering. Bredbandsutbyggnaden
kan anses vara ett typiskt sådant PPP-projekt.
Smartphone: Mobiltelefon med datorkapacitet och internetanslutning för surfning på
internet, mailkorrespondens, social mediehantering, videosamtal, mobiltelefoni etc etc.
Surfplatta: Dator i mindre format med tangentbord och skärm och internetanslutning i en
integrerad enhet. Finns med 7, 10 och 12 tums skärmar. Direkt uppstart jämfört med en
normal dator.
Svarta områden: Definition enligt European Broadband Guidelines som innebär att det inom
ett visst geografiskt område finns eller inom en nära framtid kommer att finnas minst två
grundläggande bredbandsnät som tillhandahålls av olika operatörer och där bredbandstjänster
tillhandahålls på konkurrensmässiga villkor.
Symmetrisk kommunikation: Hastigheten är lika stor i bägge riktningarna.
Trådlöst bredband: Trådlös kommunikation som har fokus på att erbjuda bredbandstjänster
snarare än enbart mobilitet. Denna accessmetod har inte vunnit några större marknadsandelar i
Sverige utan här är det mobilt bredband som har vuxit istället.
VDSL2: Asymmetrisk eller symmetrisk kommunikationstjänst på befintlig telefontråd från
telestationen hem till hushåll eller näringsidkare. Når idag ca 0,5-1 km med kapaciteter upp
till 30-60 Mbit/s nedströms och max 10 Mbit/s uppströms. Byggs ut i tätorter och ger hög
kapacitet till lägre pris än fiber till hemmet.
VG: Västra Götaland: Det geografiska området Västra Götaland vilket även är identiskt med
landskapet.
VGR: Västra Götalandsregionen: Den regionorganisation som är en sammanslagning av fyra
landsting (Göteborgs sjukvård- Bohus/Dalsland, Skaraborg samt Älvsborg) samt vissa delar
av Länsstyrelsens verksamhet.
Vita fläckar: En benämning i länets tidigare bredbandsstrategi där det ej går att beställa
bredbandsuppkoppling. Idag ingår dessa områden i det som kallas ”Bristområde 1”
Vita områden: Definition enligt European Broadband Guidelines som innebär att det inte
finns och sannolikt inte kommer att byggas ut någon bredbandsinfrastruktur inom den
närmaste framtiden, dvs marknadsmisslyckanden som inte kommer att förändras inom tre år.