Miljokonsekvensbeskrivning med bilagor 2015 103174
Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 3 till ansökan om nätkoncession för linje för 145 kV kraftledning vid Täfteå, Umeå kommun, Västerbottens län. Umeå Energi AB juni 2015 Innehåll SAMMANFATTNING ........................................................................ 5 1 INLEDNING ................................................................................. 8 1.1 Bakgrund och syfte ......................................................................................................................................... 8 1.2 Gällande lagstiftning ....................................................................................................................................... 8 1.3 Tidplan ............................................................................................................................................................. 8 1.4 Metodik ............................................................................................................................................................ 9 1.4.1 Samråd ....................................................................................................................................................... 9 2. VAL AV ALTERNATIV ................................................................ 10 2.1 Nollalternativ ................................................................................................................................................. 10 2.2. Val av ledningssträckning ........................................................................................................................... 10 2.2.1 Avfärdad ledningssträckning ................................................................................................................... 10 2.2.2 Förordad ledningssträckning (huvudalternativ) ....................................................................................... 11 2.2.3 Motivering till val av förordat alternativ.................................................................................................. 13 2.3 Teknisk beskrivning ...................................................................................................................................... 14 2.3.1 Planerad kraftledning ............................................................................................................................... 14 2.3.2 Markläggning av befintliga luftledningar ................................................................................................ 14 3. BYGGNATION, DRIFTSÄTTNING OCH UNDERHÅLL ................... 16 3.1 Byggnation av ledningen............................................................................................................................... 16 3.2 Skogligt underhåll för en trädsäker ledning ............................................................................................... 16 3.3 Byggnation av fördelningsstation ................................................................................................................ 17 4. FÖRUTSÄTTNINGAR, KONSEKVENSBEDÖMNING OCH SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER .............................................. 18 4.1 Metodik .......................................................................................................................................................... 18 4.1.1 Bedömning och stegvis konsekvensanalys .............................................................................................. 18 4.2 Översikt motstående intressen ..................................................................................................................... 19 4.3 Riksintressen.................................................................................................................................................. 20 4.4 Landskap och landskapsbild ........................................................................................................................ 20 4.4.1 Förutsättningar ......................................................................................................................................... 20 4.4.2 Skadeförebyggande åtgärder.................................................................................................................... 20 4.4.3 Konsekvensbedömning ............................................................................................................................ 20 4.5 Mark- och vattenanvändning ....................................................................................................................... 21 2 4.5.1 Förutsättningar ......................................................................................................................................... 21 4.5.2 Konsekvensbedömning ............................................................................................................................ 21 4.6 Naturmiljö...................................................................................................................................................... 22 4.6.1 Förutsättningar ......................................................................................................................................... 22 4.6.2 Skadeförebyggande åtgärder.................................................................................................................... 23 4.6.3 Konsekvensbedömning ............................................................................................................................ 23 4.7 Fåglar ............................................................................................................................................................. 25 4.7.1 Förutsättningar ......................................................................................................................................... 25 4.7.2 Skadeförebyggande åtgärder.................................................................................................................... 26 4.7.3 Konsekvensbedömning ............................................................................................................................ 26 4.8 Friluftsliv och rekreation .............................................................................................................................. 28 4.8.1 Förutsättningar ......................................................................................................................................... 28 4.8.2 Konsekvensbedömning ............................................................................................................................ 28 4.9 Rennäring ...................................................................................................................................................... 29 4.9.1 Förutsättningar ......................................................................................................................................... 29 4.9.2 Skadeförebyggande åtgärder.................................................................................................................... 29 4.9.3 Konsekvensbedömning ............................................................................................................................ 30 4.10 Infrastruktur ............................................................................................................................................... 31 4.10.1 Förutsättningar ....................................................................................................................................... 31 4.10.2 Skadeförebyggande åtgärder.................................................................................................................. 31 4.10.3 Konsekvensbedömning .......................................................................................................................... 31 4.11 Vindbruk ...................................................................................................................................................... 32 4.11.1 Förutsättningar ....................................................................................................................................... 32 4.11.2 Konsekvensbedömning .......................................................................................................................... 32 4.12 Bebyggelse/Boendemiljö ............................................................................................................................. 33 4.12.1 Förutsättningar ....................................................................................................................................... 33 4.12.2 Skadeförebyggande åtgärder.................................................................................................................. 33 4.12.3 Konsekvensbedömning .......................................................................................................................... 33 4.13 Planförhållanden ......................................................................................................................................... 35 4.13.1 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan .............................................................................. 35 REFERENSER ................................................................................ 36 Bilagor Bilaga A– Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Bilaga B– Naturvärdesinventering Bilaga C– PM Smålom 3 Sammanfattning Inledning och bakgrund Umeå Energi Elnät AB (nedan benämnt som Umeå Energi) planerar att bygga en ny kraftledning från den planerade vindkraftsanläggningen vid Täfteå till befintlig regionledning. Ledningen planeras bli ca 2,8 km lång och är i sin helhet belägen inom Umeå kommun, Västerbottens län. Syftet med ledningen är att ansluta vindkraftsanläggningen vid Täfteå till elnätet och en förutsättning för att ledningen verkligen anläggs är därför att vindkraftverken uppförs. Anslutningen planeras ske till befintlig regionledning Sävar-Dåva NL8-S1 i höjd med Snottermossan väster om E4, se figur 1. Nollalternativ Nollalternativet innebär att den planerade kraftledningen inte byggs och att en ca 2,8 km lång ledningsgata genom produktionsskog därmed inte anläggs. Det innebär dock även att den tillståndsgivna vindkraftsanläggningen vid Täfteå inte kan anslutas till elnätet och i förlängningen att den förnybara el-energin som ska produceras vid Täfteå inte kan överföras till det svenska ledningsnätet. Sveriges mål om att succesivt öka andelen vindkraft till 30 TWh fram till 2020 skulle därmed försvåras. Förordad ledningssträckning och utförande Det förordade ledningsalternativet är totalt ca 2,8 km långt och börjar vid planerad fördelningsstation inne i vindkraftparken strax sydväst om Öster-Skivsjön. Ledningen, som uteslutande är belägen på mark som disponeras av Holmen skog AB. Ledningen sträcker sig från denna fördelningsstation i en nordnordvästlig riktning genom skogsmark väster om Öster-Skivsjön. Innan ledningen vinklar av mot västnordväst över Väster-Skivsjömyran i riktning mot väg E4, korsas en befintlig 12 kV ledning. I höjd med väg E4 vinklar ledningen mot nordväst över vägen, genom skogsmarken och Snottermyran fram till anslutningspunkt vid befintlig 145 kV ledning. Parallellt med befintlig 145 kV ledning löper en 45 kV ledning som korsas strax innan anslutningspunkten. Den planerade ledningens sträckning framgår av figur 1. Kraftledningen kommer att byggas med 15-18 m höga träportalstolpar. Den kommer att utföras trädsäker, vilket innebär att inga träd får bli så höga att de riskerar att falla på ledningen vid storm. Utöver den avverkning som sker i samband med byggnation inom kraftledningsgatan krävs även avverkning av enstaka kantträd med jämna mellanrum i sidoområdena. Berörda intressen och konsekvensbedömning Ledningen löper genom ett flackt myr- och skogslandskap som längs ledningens sträckning domineras av produktionsskog. Den planerade ledningen berör inte något område utpekat som särskilt värdefullt för landskapsbilden och eftersom ledningen byggs i ett relativt slutet landskap blir påverkan på landskapsbilden liten. Ledningen kommer dock att vara exponerad vid passagen över E4:an. Ledningen ianspråktar ca 7 ha produktiv skogsmark, men påverkar i övrigt inte möjligheten att bedriva skogsbruk i området. 5 Sävaråns dalgång är utpekat som riksintresse för vattendrag. Sävarån ligger ca 2,4 km öster om ledningssträckningen, men det utpekade området omfattar även en zon kring själva ån och den planerade ledningssträckningen ligger i utkanten av denna zon. De miljöer som utgör värdekärnor inom riksintresset återfinns inte inom kraftledningsgatan, som inte heller berör några biflöden till ån. Den planerade ledningen går genom skogar som nyttjas för skogsbruket och på ett långt avstånd från Sävarån, varför bedömningen är att syftet med riksintresset inte påverkas. Utöver Sävaråns dalgång berörs inga andra naturskyddade områden. Det finns två mindre områden med kända naturvärden som till mycket liten del berörs. Dessa är Väster-skivmyran som bedömts till klass 2 (höga naturvärden) i den nationella våtmarksinventeringen, samt en frivillig avsättning för naturvården av Holmen AB. Påverkan på naturmiljön från den nya ledningen bedöms dock bli liten. Ledningen går genom ett landskap som domineras av barrproduktionsskog, dvs en miljö som inte hyser någon mångfald av fågelarter. Den rödlistade smålommen häckar i Väster-Skivsjön i anslutning till ledningen. Ledningen kommer dock att vara belägen på ett sådant avstånd från tjärnen att risken för kollision bedöms vara obetydlig. Då avståndet mellan faslinorna är 4,5 m bedöms risken för att fåglar ska förolyckas genom överslag som obetydlig. Den mark som berörs av ledningen används även till jakt, bär- och svamplockning, samt skoteråkning. Kraftledningen påverkar naturupplevelser i närheten av ledningen, bl.a genom en förändrad vy i anslutning till öppna områden som t.ex. våtmarker, men den är planerad inom ett landskap som till följd av skogsbruket får betraktas som tåligt för förändringar. Med inarbetade skadeförebyggande åtgärder bedöms påverkan som liten. Området där den nya kraftledningen planeras utgör vinterbetesland för Rans sameby, men berör inte något utpekat riksintresse för rennäringen. Samebyn har under samrådet förklarat att det framförallt är området väster om väg E4 som är viktigt i detta ärende, eftersom ledningen endast är aktuell om vindkraftparken realiseras. Samebyn förklarar att området på östra sidan av väg E4 förmodligen kommer att nyttjas mindre frekvent till den del som berörs av ledningen om vindkraftverken anläggs. Området väster om väg E4 används däremot årligen och hyser goda betesförhållanden, främst på åsarna ut mot E4:an. Samebyn har förordat det planerade ledningsalternativet och Umeå Energi kommer att samplanera anläggningsarbetena med Rans sameby. Påverkan på rennäringen bedöms som liten. Ledningen korsar väg E4, en skogsbilväg och utredningskorridoren för Norrbotniabanan. En mindre trafikstörning är oundviklig i samband med att ledningen byggs över de vägar som korsas, men störningen är tidsmässigt begränsad. Umeå Energi kommer att ha en dialog med Trafikverket i samband med byggnationen av passagen över E4:an samt ansöka om erforderliga tillstånd och normalt förfarande vid arbete på väg. Norrbotniabanan är endast på planeringsstadiet, men om planerna realiseras kommer ledningen att anpassas utifrån järnvägens dragning i området. Ledningen korsar även två befintliga luftledningar i området, vilka kommer att markläggas i anslutning till den planerade ledningen. Vid markläggningen kommer vissa korta elavbrott att ske. Påverkan på infrastrukturen bedöms sammantaget bli mycket liten. Ett riksintresse för vindbruk berörs av ledningen. Den planerade ledningen möjliggör att syftet med riksintresset för vindkraft infrias. Påverkan bedöms därför som positiv. 6 Ledningen planeras på ett stort avstånd från bebyggelse, där den närmaste bebyggelsen återfinns vid Sävarberg ca 1,5 km från ledningen. De magnetfält som uppkommer av den nya ledningen är relativt svaga och konsekvenser för boendemiljön uppstår endast om bebyggelsen är belägen invid ledningen. I detta fall finns ingen risk för att bostäder ligger inom risk för påverkan av magnetfält. Konsekvenserna för boendemiljön bedöms som obetydliga. Planförhållanden Kraftledningen berör Umeå kommuns översiktsplan som antogs av kommunfullmäktige 199805-25. Umeå kommun arbetar dock med en uppdatering av översiktsplanen. Den nya ledningssträckningen står inte i strid med översiktsplanen, men berör ett naturområde med värde för friluftslivet och/eller naturvården. Områdets sydvästra del kommer att beröras i anslutning till den planerade ledningens anslutningspunkt till befintligt regionnät. Påverkan bedöms dock som obetydlig. Samråd Samråd enligt 6 kap. 4 § miljöbalken genomfördes under våren 2015. Ett inledande samrådsmöte hölls med länsstyrelsen i Västerbotten, Umeå kommun och Trafikverket den 17 mars 2015. Ett samrådsmöte med Rans sameby hölls den 23 mars. Under mars 2015 skickades en skriftlig inbjudan till berörda myndigheter, fastighetsägare, organisationer och föreningar till att inkomma med synpunkter på projektet. Allmänheten bjöds in till ett öppet samrådsmöte genom annonsering i Västerbottens Kuriren och Folkbladet den 30 mars och 4 april. Samrådsmötet hölls i Täfteå IK:s klubbstuga Täfteåborg den 14 april. Vid mötet informerades om bakgrunden till projektet, ledningssträckning och utförande, samt samrådsprocessen och MKB. Under mötet fick deltagarna möjligheten att ställa frågor och lämna synpunkter. 7 1 Inledning Kapitlet ger en introduktion till projektet, samt ger en kort beskrivning av det genomförda samrådet. 1.1 Bakgrund och syfte Umeå Energi Elnät AB (nedan benämnt som Umeå Energi) planerar att bygga en ny kraftledning från den planerade vindkraftsanläggningen vid Täfteå till befintligt regionledning. Ledningen planeras bli ca 2,8 km lång och är i sin helhet belägen inom Umeå kommun, Västerbottens län. Syftet med ledningen är att ansluta vindkraftsanläggningen vid Täfteå till elnätet. 1.2 Gällande lagstiftning Den lagstiftning som koncessionsansökan berör är främst: • • • • Ellagen (1997:857) – Bestämmelser om nätkoncession såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Elförordningen (1994:1250) – Reglerar hur en koncessionsansökan ska se ut samt hur prövningen av koncessionsärenden ska gå till. Starkströmsförordningen (2009:22) – Innehåller regler för utförande och skötsel av starkströmsanläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar. Miljöbalken (1998:808) 1. kap. Allmänna hänsynsregler. 2. kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden. 3. kap. Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden. 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag. 7 kap. Tillstånd att bedriva verksamhet/vidta åtgärder inom särskilt skydds- och bevarandeområde (ex strandskydd). 1.3 Tidplan Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västerbotten beslutade den 10 oktober 2014 om tillstånd enligt 9 kap Miljöbalken för den planerade vindkraftsanläggningen vid Täfteå. Tillståndet är överklagat till Mark- och Miljödomstolen och dom förväntas i juni 2015. Vid ett lagakraftvunnet tillstånd planeras vindkraftsanläggningen att tas i drift under 2017-2018. För att kunna möjliggöra överföring av den el som produceras vid vindkraftverken måste ledningen byggas under vintern 2017-2018. 8 1.4 Metodik Den planerade kraftledningens sträckning med omgivande landskap har bl.a. utretts genom studier av Lantmäteriets fastighetskarta, senast tillgängliga ortofoton, Länsstyrelsens GISdata, Skogsstyrelsens digitala material (Skogens pärlor), Umeå kommuns översiktsplan, Sametingets GIS-data samt Riksantikvarieämbetets digitala register (FMIS). Det har även utförts en naturinventering längs den planerade ledningssträckningen och den kunskap som byggts upp genom inventeringar (bl.a. fågelinventeringar) inför tillståndsprövningen av vindkraftparken har använts. Vid sidan av detta har samrådssynpunkter varit en viktig informationskälla. 1.4.1 Samråd Samrådsprocessen och de synpunkter som inkommit redovisas utförligt i den samrådsredogörelse som är bilagd miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga 1). Ett inledande samrådsmöte hölls med Länsstyrelsen i Västerbotten, Umeå kommun och Trafikverket den 17 mars 2015. Ett samrådsmöte med Rans sameby hölls den 23 mars. Ett skriftligt samråd med berörda myndigheter och organisationer genomfördes under mars - maj. Inför samrådet togs ett samrådsunderlag fram, vilket bifogades inbjudan till samråd. Samrådsunderlaget innefattade en beskrivning av projektet och en översiktlig beskrivning av ledningens miljöpåverkan. Under hela tiden för samrådet har samrådsunderlaget funnits tillgängligt på Umeå Energis hemsida, samt kunnat beställas från Umeå Energi. Under mars 2015 skickades en skriftlig inbjudan till berörda myndigheter, fastighetsägare, organisationer och föreningar till att inkomma med synpunkter på projektet. Allmänheten bjöds in till ett öppet samrådsmöte genom annonsering i Västerbottens Kuriren och Folkbladet den 30 mars och 4 april. Samrådsredogörelsen lämnades till länsstyrelsen den 12 maj för beslut om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen meddelade sitt beslut den 1 juni 2015 att verksamheten medför betydande miljöpåverkan (bilaga A). I samband med beslutet lämnade länsstyrelsen ett yttrande angående projektet. Länsstyrelsens skriftliga synpunkter är i huvudsak överensstämmande med vad som framförts under samrådsmötet. Inkomna synpunkter har beaktats i utredningsarbetet. 9 2. Val av alternativ Kapitlet beskriver den planerade kraftledningen, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Miljöbalken ställer krav på att alternativa sträckningar och utföranden ska utredas om sådana är möjliga (6 kap. 7 § MB). Vid val av alternativ ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. Exempel på intressen som kan vägas in är ledningens påverkan på landskapsbild, naturmiljö, rekreation och friluftsliv och infrastruktur. 2.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att den planerade kraftledningen inte byggs. Det innebär att den av Miljöprövningsdelegationen tillståndsgivna vindkraftsanläggningen vid Täfteå inte kan anslutas till elnätet. Det innebär även att vindkraftsanläggningen inte heller kommer att uppföras, vilket i sin tur innebär att den förnybara el-energin om ca 105 GWh som vindkraftsanläggningen årligen beräknas producera inte kan tillföras elmarknaden. Sveriges mål om att succesivt öka andelen vindkraft till 30 TWh fram till 2020 skulle därmed försvåras. 2.2. Val av ledningssträckning Tidigt i utredningsprocessen för att finna den mest lämpliga anslutningen av vindkraftparken stod det klart att vindkraftparken måste anslutas mot väster och befintlig 145 kV ledning (Sävar-Dåva NL8-S1) var den ledning som är mest närbelägen och med kapacitet att ta emot den el som vindkraftparken beräknas producera. Det är sammantaget en mycket bra lösning som innebär en mycket begränsad sträcka ny ledning inom ett område som inte har någon bebyggelse. Det som kom att bli fokus var på vilket sätt ledningen skulle dras mellan fördelningsstationen och denna ledning. Mellan befintlig 145 kV-ledning och vindkraftparkens fördelningsstation finns bl.a. en stor våtmark (Väster-Skivsjömyran) som varit styrande för de alternativa korridorerna. Utifrån landskapets förutsättningar kunde två bra alternativ tas fram på norra respektive södra sidan av Väster-Skivsjömyran. Dessa alternativ låg till grund för samrådet, varav det södra alternativet förordas. 2.2.1 Avfärdad ledningssträckning Det avfärdade ledningsalternativet är totalt ca 3 km långt och börjar vid fördelningsstationen sydväst om Öster-Skivsjön (se figur 1). Denna ledningssträckning vinklar två gånger och består därmed av tre raka linjesträckningar. Första delen av ledningen är ca 400 m lång och sträcker sig mot nordnordväst väster om Öster-Skivsjön. Ledningen vinklar sedan i en mer västlig riktning och går parallellt med befintlig 12 kV ledning i ca 1,9 km. Ledningen går utmed den befintliga 12 kV ledningens västra sida. I höjd med Svarttjärnen vinklar ledningen bort från den befintliga 12 kV ledningen och sträcker sig ca 600 m mot nordväst, och genom skogsmark fram till anslutningspunkten till befintlig 145 kV ledning (Sävar-Dåva NL8-S1). Med utgångspunkt att den nya kraftledningsgatan i genomsnitt är 36 m bred, och att det vid parallellgång krävs i genomsnitt 32 m breddning av kraftledningsgatan innebär det ett totalt ianspråktagande av 9,7 ha, varav ca 7 ha utgörs av produktiv skogsmark. 10 2.2.2 Förordad ledningssträckning (huvudalternativ) Det förordade ledningsalternativet är totalt ca 2,8 km långt och börjar vid planerad fördelningsstation sydväst om Öster-Skivsjön (se figur 1). Ledningen vinklar två gånger och består därmed av tre raka linjesträckningar. Ledningens första del är ca 700 m lång och sträcker sig i en nordnordvästlig riktning genom skogsmark väster om Öster-Skivsjön. Strax efter fördelningsstationen korsar befintlig 12 kV ledning. Ledningens andra del är ca 1,0 km lång och fortsätter i en västnordvästlig riktning över Väster-Skivsjömyran och vidare genom skogsmark fram till E4:an. Den tredje delen av ledningen är även den ca 1,0 km och vinklar mot nordväst och passerar över väg E4 via två mindre höjder på vardera sidan E4:an, vidare genom skogsmark och över Snottermossan, strax norr om Bussjön mellan Umeå och Sävar. Vid Snottermossan ansluts ledningen till befintlig 145 kV ledning (Sävar-Dåva NL8-S1). Med utgångspunkt att den nya kraftledningsgatan i genomsnitt är 36 m innebär det ett totalt ianspråktagande av ca 10,1 ha, varav ca 7 ha utgörs av produktiv skogsmark. 11 2.2.3 Motivering till val av förordat alternativ Kraftledningen kommer att byggas som en luftledning. Anledningen till att den inte markförläggs är att en markkabel är ca tre gånger dyrare per meter och skulle därmed innebära en avsevärt större kostnad. Markkabel innebär även svårare underhållsarbete, samt större risk för skador i samband med entreprenadarbeten och skogsbruk. Umeå Energi har av flera anledningar kommit fram till varför den västra ledningssträckan är det bästa alternativet. Anledningarna är följande: • • • • • • • • För det förordade alternativet finns ingen bebyggelse inom ca 1,5 km från kraftledningen. Det avfärdade alternativet passerar inom 50 m från bebyggelse väster om Svarttjärnen. Den avfärdade ledningssträckningen är i praktiken ca 200 m längre än den förordade ledningssträckningen. Det innebär en ökad byggnationskostnad om ca 650 000 kr. Båda de alternativa ledningssträckningarna berör få naturvärdesobjekt, enligt den naturinventering som utförts. Den avfärdade ledningssträckningen passerar dock över två större objekt som bedömts hysa ett mycket högt naturvärde (klass 1). Den förordade ledningssträckningen berör inget objekt av klass 1. Vid byggnation av kraftledningar utgör myrar besvärliga markförhållanden. Andelen myrmark inom den förordade ledningssträckningen är mindre än i den avfärdade. Det innebär att markförhållanden för byggnation av ledningen är betydligt bättre inom den förordade ledningssträckningen. Tillgången till ett fungerande vägnät, för byggnation och underhållsarbete av ledningen, är betydligt bättre i anslutning till den förordade ledningssträckningen. Ledningen kommer oavsett ledningssträckning att passera över Europaväg E4. Vid passage över E4:an krävs att ledningen är på minst 9 m höjd (nedhäng inkluderat). Passagen för den avfärdade ledningssträckningen är belägen så i terrängen att det kommer att krävas särskilda byggtekniska åtgärder för att nå rätt höjd. Vad gäller den förordade ledningssträckningen kan två höjdpartier på respektive sida E4 användas, vilket innebär att inga särskilda byggtekniska åtgärder krävs för att nå rätt höjd. Ledningen kommer även oavsett ledningssträckning att passera genom utredningskorridoren för Norrbotniabanan, väster om E4. Vid en byggnation av Norrbotniabanan kommer det krävas att ledningen flyttas och/eller markförläggs. Den förordade ledningssträckningen har en rak passage genom utredningskorridoren vilket är bättre anpassad till ett framtida byggande av Norrbotniabanan än den avfärdade ledningssträckningen som är vinklad. Rans sameby har under samrådet förklarat att det nu förordade alternativet är betydligt bättre för deras renskötsel. 13 Aspekt Rennäring Närboende Våtmarker Landskapsbild Längd Ekonomi Infrastruktur Förordat alternativ + + + + + + Avfärdat alternativ + - Tabell 1. Vägning av alternativ. Det avfärdade alternativets största fördel är att det bedöms medföra en lägre påverkan på landskapsbilden jämfört med det förordade alternativet. Detta eftersom ledningen till stor del kan anläggas parallellt med befintlig ledning. Mot bakgrund av att landskapet består av produktionsskog, saknar viktiga landskapsmärken och besöksvärdet är begränsat bedöms det förordade alternativets samlade fördelar väga betydligt tyngre. 2.3 Teknisk beskrivning 2.3.1 Planerad kraftledning Den planerade ledningen kommer att vara tekniskt dimensionerad för att klara av överföringsbehovet från Täfteå vindkraftsanläggning. För byggnationen av luftledningen (klass A lina) kommer 15-18 m höga kreosotimpregnerade portalstolpar av trä att användas. På stolparna monteras topplinor och staglinor. Faslinorna kommer att monteras i tre hängande isolatorer, horisontellt i förhållande till varandra, se figur 2. Fasavståndet blir 4,5 m. Avståndet mellan ledningsstolparna (spannlängen) kommer att vara mellan 140-180 m. Ca 19 ledningsstolpar kommer att krävas för det förordade alternativet. Reglar och stagförankringar utförs av varmförzinkat stål, linorna tillverkas av aluminiumlegering. Kraftledningsgatan kommer att vara 36 m bred och utföras trädsäker (se avsnitt 3.3), vilket innebär att de träd utmed kraftledningsgatan som riskerar att falla på ledningen och skada den kommer att avverkas. 2.3.2 Markläggning av befintliga luftledningar Den planerade kraftledningen korsar två befintliga luftledningar, en 12 kV ledning just väster om Öster-Skivsjön, samt en 45 kV ledning som går parallellgång utmed den 145 kV ledning till vilken den planerade kraftledningen kommer att anslutas. De två befintliga ledningarna kommer att markläggas som kabel i anslutning till den planerade ledningen. Markkablarna förläggs i ett kabeldike på ett djup om ca 1 m. Kablarna skyddas sedan genom övertäckning. Under anläggningsskedet kommer ett ca 20 m brett arbetsområde att krävas. Vid schaktning läggs massorna vid sidan av arbetsvägen till dess att de kan återföras som fyllnadsmassor till kabeldiket. 14 3. Byggnation, driftsättning och underhåll Kapitlet beskriver byggnationsprocessen av den planerade kraftledningen, samt driftsättning och underhåll. 3.1 Byggnation av ledningen Inför den fysiska byggnationen av ledningen kommer en detaljprospektering att utföras varvid ledningssträckningen stakas ut och markens plan och profil dokumenteras. Arbetet sker till fots och/eller med hjälp av lättare terränggående fordon. Detta moment sker under barmarkssäsongen. Den skog som kommer att behöva avverkas till förmån för den nya kraftledningsgatan värderas och erforderliga markavtal kommer att upprättas med markägaren. De träd som är aktuella för avverkning stämplas sedan, vartefter en avverkning följer med hjälp av vanliga skogsavverkningsfordon såsom skördare och skotare. Av tekniska skäl och för att minska risken för körskador kommer den fysiska byggnationen av ledningen att utföras vintertid då marken är kälad. Material (bl.a. stolpar och reglar) transporteras sedan in till kraftledningen med lättare terränggående fordon. Vidare transport av material kommer huvudsakligen att ske inom kraftledningsgatan. Stolpresning sker genom att en bandgående grävmaskin med en specialskopa gräver ett ca 2 m djupt hål vari stolpen reses. I anslutning till våtmarkerna i området kommer stolparna i första hand att placeras på fast mark i den omgivande skogsmarken och i andra hand till de lokalt torraste delarna. De schaktmassor som uppkommer i och med stolpresningen på fast mark bedöms som marginella och kräver inget specifikt omhändertagande. Samtliga massor används för återfyllnad av schaktet när stolpen har rests. När stolpresningen är klar monteras reglar på samtliga stolpar varefter faslinorna dras ut med bandvagn och spolverk placerade i ledningens ändar. Detta moment sker släpfritt varvid varken linor eller mark skadas. I samtliga moment kommer transport av personal i första hand att ske via befintliga tillfartsvägar samt i kraftledningsgatan. Dessa transporter sker med lättare terränggående fordon eller bandvagn. Byggtiden är beräknad till ca 12 månader. 3.2 Skogligt underhåll för en trädsäker ledning Regelbundet underhåll är en förutsättning för att bibehålla en trädsäker ledning. Med underhåll menas att den hävdade kraftledningsgatan röjs helt och hållet, samtidigt som kantträd avverkas (se figur 3). Underhållsåtgärder utförs regelbundet vart åttonde till vart tionde år. Röjningen görs motormanuellt med röjsåg. Enstaka lågväxande buskar kommer att sparas så länge de understiger ca 3 m i höjd. Även bärande buskar sparas där det är möjligt. Växtlighet får dock inte sparas intill stolpar eller stag så att arbete kring dessa försvåras. I kraftledningsgatan ska även en 3 m bred stig (bredd av en traktor) hållas fri från all växtlighet vilket även innefattar lågväxande arter. Detta för att kunna felsöka och åtgärda eventuella fel, samt underhålla själva ledningskonstruktionen. Även kantträd, så kallade ”farliga träd” som återfinns utanför kraftledningsgatan, vilka vuxit sig så höga att de vid storm kan falla på ledningen, stolpar och stag avverkas. Kantträden mäts och stämplas för avverkning, vanligtvis med skördare som flyttar sig i den röjda kraftledningsgatan. En skotare samlar sedan ihop virke och kör ut den till närmaste väg. 16 4.3 Riksintressen Inom utredningsområdet för den planerade kraftledningen finns 2 olika riksintressen: • • Riksintresse för väg Riksintresse för vattendrag Påverkan och konsekvensbedömning för riksintressena redogörs för i avsnittet 4.6 (naturmiljö) och 4.10 (infrastruktur). 4.4 Landskap och landskapsbild 4.4.1 Förutsättningar Det närmaste omgivande landskapet inom 5 km radie från den planerade kraftledningen utgörs av ett flackt myr- och skogslandskap, vilket är karaktäristiskt för Västerbottens södra kustland. Det är rikt på vattendrag, små sjöar och tjärnar, samt små låga kullar. Landskapet är beläget under den höga kustlinjen och domineras därför av finkorniga, sorterade jordarter. Ledningen berör inget område utpekat som särskilt värdefullt för landskapsbilden eller andra kända landskapsvärden. Området används inte heller i någon större utsträckning för friluftsliv och naturupplevelser som bl.a. bär- och svampplockning. På grund av den skogbeklädda miljön som omger den planerade ledningen är landskapet till stor del slutet. Då ledningen kommer att byggas på 15-18 m höjd, samt att närmaste bebyggelse är belägen på ett avstånd om ca 1,5 km, kommer den omgivande skogen att verka avskärmande utmed hela ledningssträckningen undantaget ledningens passage över E4:an. 4.4.2 Skadeförebyggande åtgärder Följande generella skadeförebyggande åtgärder är relevanta för påverkan på landskapsbilden: • • Vid passager över öppna ytor kommer antalet portalstolpar att minimeras. Ledningen ska uppföras i trädportalstolpar som smälter väl in i det omgivande skogslandskapet. 4.4.3 Konsekvensbedömning Ledningens påverkan på landskapsbilden består av den silhuettverkan som ledningen utgör, samt upptagandet av en 36 m bred kraftledningsgata som kommer att hållas öppen. Då ledningen planeras i ett relativt slutet skogslandskap som inte uppvisar några särskilda eller unika besöksvärden, där skogen verkar avskärmade mot bebyggelse utmed hela ledningens sträckning, är de punkter varifrån ledningen syns begränsade. Ledningen bedöms enbart påverka landskapsbilden i anslutning till passagen över E4:an. Sammanfattningsvis bedöms påverkan och effekter med inarbetade skadeförebyggande åtgärder att innebära obetydliga konsekvenser för landskapsbilden. Tabell 2. Bedömningsgrunder för landskap och landskapsbild. Bedömningen är att konsekvenserna blir obetydliga. 20 Våtmarkerna i området karaktäriseras av naturlig vegetation och hydrologi och är huvudsakligen opåverkade. Bortsett Väster-Skivsjömyran som har en varierad våtmarksstruktur så uppvisar de andra myrarna en liten variation i våtmarksstrukturer. Avsaknaden av rörligt markvatten och låg näringshalt i marken medför att myrarna är artfattiga och klassificeras som fattigmyrar, dvs den vanligaste typen av våtmark i Västerbottens kustland. Skyddade områden Ledningen berör utkanten av ett riksintresse för vattendrag, Sävaråns dalgång. Riksintresset är knutet till Sävarån som ligger ca 2,4 km öster om ledningssträckningen, men omfattar även en större zon kring själva ån. I övrigt berörs inte några skyddade områden. 4.6.2 Skadeförebyggande åtgärder Följande generella skadeförebyggande åtgärder är relevanta för påverkan på naturmiljön: • • • • • • Ledningsstolpar kommer inte att placeras på den öppna våtmarken, utan lokaliseras till kantzonerna av våtmarken. Lågväxande våtmarksvegetation i form av ris, buskar och senvuxna myrtallar som inte utgör hinder för ledningen kommer inte att undanröjas på våtmarkerna. Befintliga vägar används i så stor utsträckning som möjligt. Körning på känslig mark, t ex blöt mark under byggnation görs när marken är tjälad. Vid planerat underhållsarbete kommer inga fordon att framföras på ej tjälad våtmark i möjligaste mån. Under byggskedet kommer upplag av material att förläggas på fast skogsmark, huvudsakligen i anslutning till befintliga skogsbilvägar och i kraftledningsgatan. 4.6.3 Konsekvensbedömning Skyddade områden och tidigare kända naturvärden De värden som är knutna till riksintresset Sävaråns dalgång utgörs av ett rikt djurliv med bl.a. Sveriges tätaste bäverbestånd, samt till miljöer som sankängar och lövsumpskogar. De miljöer som utgör värdekärnan inom riksintresset är framför allt känsliga för åtgärder som innebär hydrologisk påverkan. Den planerade eldningen är belägen ca 2,4 km från själva ån och berör inga biflöden eller någon av de miljöer som utgör värdekärnan i riksintresset. En byggnation av ledningen innebär inte heller sådana åtgärder att hydrologin i det omgivande landskapet kan komma att påverkas. Påverkan på de värden som är knutna till riksintresset bedöms därför som obetydlig. Den planerade ledningen är därmed förenlig med riksintresset. Väster-Skivsjömyrans södra del berörs av ledningen. Våtmarkens värden är knutna till dess naturlighet och orördhet, dvs en naturlig flora och fauna och hydrologi. Påverkan från ledningen utgörs i form av eventuell spårbildning från tunga arbetsmaskiner i samband med utplaceringen av ledningsstolpar. Spårbildning kan påverka våtmarkens hydrologi. Ledningsstolpar kommer inte att placeras på den öppna våtmarken, utan lokaliseras till kantzonerna. Påverkan på de värden som är knutna till våtmarken bedöms därför som liten. Den myrholme som är frivilligt avsatt för naturvård av Holmen AB kommer att beröras av ledningen. De naturvärden som är knutna till avsättningen utgörs av gamla, grovstammiga tallar. Dessa återfinns på holmens torrare partier i norr och i söder. Förmodligen var detta ursprungligen två stycken myrholmar (där de gamla grova tallarna återfinns) och marken där 23 emellan var vid den tidpunkten för blöt (våtmark) för att träd skulle kunna växa. Marken har därefter rest sig upp och blivit tillräckligt torr för skog att växa. I mitten av dagens myrholme är marken nämligen fortfarande fuktig och bevuxen med yngre till medelålders tall. Den planerade ledningens passage genom myrholmen är därför placerad genom den del av myrholmen som har yngre-medelålders skog. Det innebär att de områden där avsättningens värdekärnor återfinns kommer att undvikas och påverkan på avsättningen bedöms som liten. Skog Den skog som påverkas har en gång i tiden varit kalavverkad och flera av de nu förekommande arterna är inte särskilt unika eller känsliga för den begränsade påverkan som den planerade kraftledningen ger upphov till. Kraftledningen påverkar framförallt genom ökad ljusinstrålning, ändrade fuktighetsförhållanden och en ökad fragmentering av skogslandskapet, men det kommer inte att medföra några egentliga konsekvenser för förekommande arter. Det finns endast ett objekt som i samband med naturinventeringen bedömdes hysa ett högt naturvärde (Objekt ID E, bilaga B). Det är myrholmen på VästerSkivsjömyran, där särskilda åtgärder vidtagits och passagen noggrant övervägts. Med den planerade utformningen blir påverkan mycket begränsad och konsekvenserna små. Sammantaget bedöms den planerade kraftledningen med inarbetade skadeförebyggande åtgärder innebära små konsekvenser för de skogliga naturvärden som finns inom utredningsområdet. Myrar Våtmarker är i sin natur känsliga för åtgärder som kan påverka hydrologin. Påverkan av den planerade kraftledningen utgörs i form av eventuell spårbildning, vilket kan påverka våtmarkens hydrologi. Ledningen berör totalt fyra våtmarksobjekt som i naturinventeringen bedömts hysa ett högt naturvärde (Objekt ID A, B, D och D, bilaga B). Placeringen av ledningsstolpar kommer att förläggas till fast mark, i andra hand till våtmark med mindre djup. Ledningsstolpar kommer inte att placeras på den öppna våtmarken, utan lokaliseras till de trädbevuxna kantzonerna. Sammantaget bedöms den planerade kraftledningen med inarbetade skadeförebyggande åtgärder innebära små konsekvenser för de värden som är knutna till myrar. Artskydd (exkl. fåglar) Artskyddsförordningen (2007:845) är en lagstiftning som innebär fridlysning av ett antal arter och alla vilda fåglar, samt skydd av deras livsmiljöer. Artskyddsförordningen införlivar EU:s art- och habitatdirektiv samt fågeldirektiv i svensk lagstiftning. Under detta avsnitt beskrivs förenligheten med artskyddsbestämmelserna utifrån de växter och djur som pekas ut i artskyddsförordningens båda bilagor. Fåglar beskrivs dock särskilt under kapitel 4.7. Det har inte skett några riktade artinventeringar, även om skyddsvärda arter alltid är något som eftersöks i samband med naturvärdesinventeringen. Olika arter måste inventeras under olika tider på året och det är naturvärdesinventeringen som visar om sådant behov finns. Som framgår av inventeringsrapporten, se bilaga B, består skogsmarken uteslutande av ungmedelålders produktionsskog. Att marken i sin helhet avverkats innebär att de processer, strukturer och arter som definierar en naturlig skogsmiljö inte längre förekommer och ur naturvärdessynpunkt bedöms därför inte denna typ av miljö vara känslig för ytterligare 24 flyga ett till flera varv kring sjön när de flyger från sjön. På liknande sätt kan lommarna även kretsa runt sjön när de ska landa. 4.7.2 Skadeförebyggande åtgärder Följande generella skadeförebyggande åtgärder är relevanta för påverkan på fåglar: • • Fågelavvisare ska användas där ledningen passerar över våtmark. Inga bullrande anläggningsarbeten kommer att utföras inom 500 m från VästerSkivsjön under perioden 1 maj-30 juni. 4.7.3 Konsekvensbedömning Ledningen är huvudsakligen placerad genom skog där risken för kollisioner är begränsad. Den aktuella ledningskonstruktionen med faslinorna placerade horisontellt innebär även det en mindre risk för kollisioner än vid ledningstyper med linor i flera nivåer. En viss risk för kollisioner föreligger dock alltid. Det är därför ändå rimligt att som en försiktighetsåtgärd synliggöra ledningen för fåglarna med hjälp av s.k. fågelavvisare där ledningen passerar våtmarker. Smålommen är en störningskänslig art vid häckningsplatsen. Mänsklig störning bedöms vara en trolig anledning till att smålomNT inte längre häckar i den lättillgängliga Öster-Skivsjön. Det bedöms därför bli en betydande störning på parets häckningsframgång om anläggningsarbeten utförs inom 500 m från häckningslokalen under häckningssäsongen 1 maj-30 juni. Det bedöms dock inte föreligga någon nämnvärd kollisionsrisk för smålommen som när den flyger mellan häckningssjön och fiskesjön flyger ovanför skogen. Den planerade ledningen kommer att ligga på en höjd mellan 15-18 m. Det innebär att delar av ledningen kommer att vara belägen 0-6 m över trädtopparna på huvuddelen av skogsområdet mellan Väster- och Öster-Skivsjön. I takt med att ungskogen växer kommer även de delar av ledningen som idag delvis sticker upp ovanför trädkronorna att hamna under kronhöjden. I och med att smålommen, väl i luften, flyger ovan trädkronorna avtar risken för kollision i takt med att ungskogen växer, och även de delar av ledningen som idag delvis sticker upp ovanför trädkronorna hamnar under kronhöjden. Med aktuell lokalisering av ledningen och inarbetade skadeförebyggande åtgärder bedöms påverkan på smålommen vara obetydlig. Fåglar kan även orsaka överslag när de sätter sig på ledningen. Det är dock framför allt relaterat till kraftledningar med låga spänningsnivåer, vilka har kortare fasavstånd dvs. kortare avstånd mellan faslinorna. Avståndet mellan faslinorna för den planerade 145 kV ledningen kommer att vara 4,5 m. Havsörnen är den fågel i Sverige som har störts vingspann med ca 2,5 m. Den planerade ledningen har alltså ett större överslagsavstånd än vingspannet på Sveriges största fågel. Risken för att fåglar ska orsaka överslag i detta nät och därmed förolyckas bedöms därför som obetydlig. Sammanfattningsvis berör utredningsområdet enbart miljöer som inte hyser någon mångfald av fågelarter. De arter som förekommer inom utredningsområdet är vanliga för regionen. Påverkan och effekter med inarbetade skadeförebyggande åtgärder bedöms innebära små konsekvenser för fåglar. 26 4.8 Friluftsliv och rekreation 4.8.1 Förutsättningar Den planerade kraftledningen berör ett objekt i Umeå kommuns översiktsplan, utpekat som naturområde med värde för friluftslivet och/eller naturvården. Objektet beskrivs som ett motions- och strövområde för Sävar. Det finns idag inget mer specifikt utpekat värde för friluftslivet inom naturområdet som t.ex. elljusspår eller liknande. I översiktsplanen står följande att läsa om naturområden, utpekade som värde för friluftslivet och/eller naturvården: • Inom dessa områden kan pågående markanvändning fortgå utan större konflikt med de allmänna intressen utom i några fall, då skydd enligt naturvårdslagen kan komma ifråga. Enligt NRL 2 kap. 6§ skall områden dock så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Den mark som återfinns inom och i nära anslutning till utredningsområdet används av lokalbefolkningen för jakt, fiske, skoteråkning, samt bär- och svampplockning. En skoterled finns inom kraftledningsgatan för den befintliga 12 kV ledningen som det avfärdade alternativet följer. 4.8.2 Konsekvensbedömning En kraftledning kan innebära påverkan på friluftsliv och rekreation i form av ianspråktagande av mark, silhuettverkan och buller. Det område som i Umeå kommuns översiktsplan är utpekat som motions- och strövområde för Sävar (N8, ÖPL 1998) kommer att tangeras av ledningen i områdets sydvästra del. Påverkan kommer att ske i form av ett litet ianspråktagande av mark. Naturområdet kommer även fortsättningsvis att kunna användas som motions- och strövområde för boende i Sävar och påverkan från den planerade kraftledningen bedöms som obetydlig. Den mark som berörs av ledningen används även till jakt, bär- och svamplockning, samt skoteråkning. Kraftledningen påverkar naturupplevelser i närheten av ledningen, bl.a genom en förändrad vy i anslutning till öppna områden som t.ex. våtmarker, men den är planerad inom ett landskap som till följd av skogsbruket får betraktas som tåligt för förändringar. Med inarbetade skadeförebyggande åtgärder bedöms påverkan som liten. I samband med byggnationen av den planerade kraftledningen kommer 12 kV ledningen att markläggas som kabel utmed en sträcka om 100-120 m. Nedgrävningen av 12 kV-ledningen kräver otjälad mark. Påverkan är dock övergående och begränsad i tid, varför påverkan bedöms som liten. Störning i form av buller från maskiner kan förekomma under byggnationen och vid underhåll av kraftledningsgatan. Detta buller är likvärdigt det från en vanlig skogsavverkning. Eventuell störning kommer att vara övergående och begränsad i tid, varför påverkan bedöms som liten. Möjligheterna att fortsätta utöva friluftsliv och uppleva naturen påverkas inte, men upplevelserna kan påverkas. Sammanfattningsvis bedöms påverkan och effekter med 28 4.10 Infrastruktur 4.10.1 Förutsättningar Den planerade ledningen korsar ett riksintresse för väg, Europaväg E4. E4:an är utpekat inom EU:s Trans European Transport Network (TEN-T) och är av särskild internationell betydelse. E4:an sträcker sig genom hela Sverige från Helsingborg i söder till Haparande i norr och utgör en viktig väg för långväga transporter. Utöver E4:an korsar ledningen även en skogsbilväg väster om E4:an, anlagd för timmertransport. Ledningen kommer utöver vägpassager att korsa två av Umeå Energis befintliga luftledningar i området; • 12 kV ledning väster om Öster-Skivsjön • 45 kV ledning som går parallellt utmed den 145 kV ledning till vilken den planerade ledningen ska anslutas. Ledningssträckningen passerar även genom utredningskorridoren för Norrbotniabanan. 4.10.2 Skadeförebyggande åtgärder Följande generella skadeförebyggande åtgärder är relevanta för påverkan på infrastruktur: • • • Vid projektering och byggnation av ledningen ska Umeå Energi tillämpa erforderliga rutiner vid arbete på väg enligt Trafikverkets regler. I samband med planering av, och byggnation av ledningen ska Umeå Energi föra en dialog med Trafikverket gällande ledningens passage över E4:an. Byggnationen av ledningens passage över E4:an ska ske under kvälls- eller nattetid. 4.10.3 Konsekvensbedömning Mindre trafikstörningar kommer att uppkomma i anslutning till byggnation av passagen över på E4:an, detta då framkomligheten under en mycket begränsad tid kommer att påverkas. Byggnationen kommer att ske kvälls- eller nattetid då trafikflödet är lågt. Då störningen är övergående och begränsad i tid bedöms påverkan vara obetydlig. Den skogsbilväg som ledningen korsar väster om E4:an trafikeras inte regelbundet, varför det bedöms som osannolikt att någon trafikstörning ska uppkomma. Det är dock inte möjligt att helt utesluta att man på plats måste finna vissa samförståndslösningar om avverkat virke håller på att transporteras längs skogsbilvägen. Påverkan på infrastruktur bedöms med inarbetade skadeförebyggande åtgärder som liten. Norrbotniabanan är endast på planeringsstadiet. Vid en framtida byggnation av järnvägen kommer ledningen att anpassas utifrån järnvägens dragning i området. Detta kan innebära en mindre flytt av ledningen eller att delar av ledningen måste markförläggas. Ledningen kommer dock inte att påverka möjligheten för en byggnation av Norrbotniabanan i området varför påverkan bedöms som obetydlig. De befintliga 12 kV och 45 kV ledningarna kommer att behöva markläggas som kabel utmed en sträcka av 100-120 m respektive 80-140 m i anslutning till den planerade ledningens passage. Markläggningen innebär att vissa kortvariga elavbrott kommer att ske på de berörda 31 4.12 Bebyggelse/Boendemiljö 4.12.1 Förutsättningar Förekomsten av bebyggelse i anslutning till eldningen har inventerats med hjälp av lantmäteriets digitala fastighetskarta och nytagna ortofoton i färg. Närmaste bebyggelse återfinns vid Sävarberg ca 1,5 km från den planerade ledningssträckningen. Ljudeffekter Varken markkabel eller luftledning avger i sig något ljud. Störning i form av buller kan dock uppstå från arbetsmaskiner och transportfordon i samband med byggnation och underhåll av kraftledningsgatan. Den fördelningsstation som kommer att byggas sydväst om Öster-Skivsjön i samband med byggnationen av ledningen avger dock en viss ljudeffekt. Ljudet från fördelningsstationen kan i öppen terräng uppgå till 55-65 dB på ca 100 m avstånd. Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält är en kombination av elektriska och magnetiska fält som skapas när elektricitet alstras, transporteras och förbrukas. Magnetfält som alstras från kraftledningar mäts i tesla (T) eller microtesla (μT), en miljondels tesla. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem. Fälten härstammar från bl.a. kraftledningar och elapparater. Vid bostäder och kontor alstras i genomsnitt 0,5-1 μT. Trots många års forskning finns inga entydiga resultat som påvisar någon påverkan på människor och miljö. Som exempel alstrar en luftledning på 130 kV/350 A ca 6 μT (se figur 5) och en nedgrävd kabel ännu mindre. Den planerade ledningen kommer inte att uppnå en högre strömstyrka än maximalt 160 A. En lägre strömstyrka innebär en betydligt snabbare försvagning av magnetfältet per m från ledningen. 4.12.2 Skadeförebyggande åtgärder Följande generella skadeförebyggande åtgärder är relevanta för påverkan i form av ljudeffekter: • • Umeå Energi ska följa de rekommendationer som nämns i Arbetsmiljöverkets broschyr om magnetfält och hälsorisker (2009). Fördelningsstationen och annan elteknisk utrustning ska utformas i enlighet med gällande lagstiftning. 4.12.3 Konsekvensbedömning Ljudeffekter Den störning i form av buller som kan uppstå i samband med byggnation och underhållsarbete av ledningen är likvärdigt det från en vanlig skogsavverkning. Då störningen även är övergående och begränsad i tid bedöms påverkan som obetydlig. Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller reglerar att ljudnivån inte får överstiga 50 dB vid bostäder dagtid och 45 dB på kvällar och helger. Ljudet från fördelningsstationen uppgår till ca 55 – 65 dB på ett avstånd av ca 100 m i öppen terräng. Fördelningsstationen 33 kommer att vara omgiven av ett skogslandskap och belägen på ett behörigt avstånd från närmaste bebyggelse, ca 1,5 km. Naturvårdsriktlinjer kommer därmed att kunna efterföljas och ljudeffekten från fördelningsstationen bedöms som obetydlig. Elektromagnetiska fält För magnetfält med frekvensen 50 Hz är referensvärdet för allmänhetens exponering 100 μT, vilket kan jämföras med att fälten under de största kraftledningarna (400 kV) ligger på 10 – 20 μT. En luftledning på 130 kV/350 A alstrar ca 6 μT (se figur 5), rakt under luftledningen. För samma ledning har magnetfältet sjunkit till under 0,01 μT på 300 m avstånd. Den planerade ledningen kommer inte att uppnå en högre strömstyrka än maximalt 160 A, vilket innebär en ännu snabbare försvagning av magnetfältet per m från ledningen än i nämnt exempel. Då närmaste bebyggelse är belägen vid Sävarberg ca 1,5 km från ledningen bedöms påverkan från det elektromagnetiska fältet som obetydligt. Figur 5. Magnetfält i förhållande till avstånd. Sammanvägd konsekvensbedömning för bebyggelse/boendemiljö Närmaste bebyggelse återfinns vid Sävarberg ca 1,5 km från den planerade ledningssträckningen. Sammanfattningsvis bedöms påverkan och effekter med inarbetade skadeförebyggande åtgärder innebära obetydliga konsekvenser för bebyggelse/boendemiljö. 34 REFERENSER Litteratur Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och strålsäkerhetsmyndigheten, 2009. Magnetfält och hälsorisker, informationsbroschyr. Enetjärn Natur. 2015. Inventering och bedömning av naturvärde. Enetjärn Natur. 2014. PM – Uppföljande inventering och bedömning av påverkan på smålom i samband med nätkoncession Täfteå. Eriksson, M.O.G. 2010. Storlommen och smålommen i Sverige - populationsstatus, hotbild och förvaltning. Sveriges Ornitologiska Förening, Stockholm och Svenska LOMföreningen/ Projekt LOM, Göteborg. Fransson & Stolt. 2000. Fåglar och ledningar – en analys baserad på återfynd av fåglar ringmärkta i Sverige. Naturhistoriska riksmuseet/Ringmärkningscentralen, Stockholm. Holmroos, Sirpa, 1994. Analys av kreosotstolpar i Simlångsdalen efter 40 års exponering i fält. Naturvårdsverket. 2015. Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller. Rapport 6538. SWECO. 2009. Underlag till vattenförsörjningsplan för Umeå kommun. Trafikverket. 2013. Tabeller över utpekade riksintressen. Umeå Energi AB. Nätkoncession för linje 145 kV Sävar-Ivarsboda-Norrfjärden. Miljökonsekvensbeskrivning för tillståndsansökan. Umeå kommun. 1998. Översiktplan för Umeå kommun. Antagen av kommunfullmäktige 1998-05-25 Vattenfall Eldistribution AB. Ny 150-kV ledning i Örnsköldsviks kommun. Miljökonsekvensbeskrivning för tillståndsansökan. Hemsidor Artportalen: www.artportalen.se. Besökt 2015-03-19 Fornsök. www.fmis.se Länsstyrelsen Gid-data: projektwebbar.lansstyrelsen.se/gis/Sv. Besökt 2015-05-10 Länsstyrelsen i Västerbottens län. www.lansstyrelse.se/vasterbotten. Miljöbalken (19998:8080). www.notisum.se. Besökt 2015-02-25 36 Skogens pärlor. minasidor.skogsstyrelsen.se/skogensparlor. Besökt 2015-03-19 Umeå kommun: www.umea.se/umeakommun. Besökt 2015-05-13 Personliga kontakter 09 länsstyrelsen Västerbottens län. Om jakt i det berörda området. Mail 2015-03- 37 Länsstyrelsen Västerbotten Beslut Datum 2015-06-01 Ärendebeteckning 407-4074-2015 Lagstiftning Enligt 2 kap 8 a § ellagen (1997:857) ska bestämmelserna i 6 kap miljöbalken (1998:808) tillämpas i ärenden om nätkoncessioner för linje, vad gäller kraven på miljökonsekvensbeskrivningen samt planer och planeringsunderlag. Av 6 kap 4 § miljöbalken framgår bl. a. följande ”Den som avser att bedriva verksamhet eller vidta någon åtgärd som kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet enligt denna balk eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken skall samråda med länsstyrelsen.” Av 6 kap 5 § framgår att Länsstyrelsen ska besluta i frågan om verksamheten medför betydande miljöpåverkan eller ej. Beslutet får inte överklagas särskilt. Av 3 § samt bilagorna 1 – 2 förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar framgår att projektens karaktäristiska egenskaper, projektens lokalisering och de möjliga effekternas karaktäristiska egenskaper ska beaktas vid bedömning av om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Gällande projektets lokalisering anges att miljöns känslighet ska beaktas, med särskild uppmärksamhet på bland annat våtmarker. Detta beslut får inte överklagas. Beslutande Miljöhandläggare Beslutet är godkänt i Länsstyrelsens elektroniska system och har därför ingen namnunderskrift. Bilagor: 1. Samrådsyttrande Kopia till: Umeå kommun, mhn@umea.se Enetjärn Natur AB, c/o , @enetjarnnatur.se 2 Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Täfteå Vindkraft AB Inventering och bedömning av naturvärde - Täfteå - Planerad kraftledning i Umeå kommun, Västerbottens län Inventeringsuppdraget har genomförts under tiden oktober 2014 till juni 2015. Detta dokument utgör en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen för projektet. Följande personer har medverkat i projektet: – projektledning – inventering, bedömningar och rapportering – inventering, bedömningar och rapportering – kvalitetsgranskning Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Omslagsbild: Nordöstra delen av Väster-Skivsjömyran Samtliga fotografier: Enetjärn Natur AB Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: © Lantmäteriet Medgivande R50171088_140001 2015-06-11 2 Innehåll Om dokumentet........................................................................................................................................................... 2 1 Inledning.....................................................................................................................................................................4 Om projektet.................................................................................................................................................. 4 2 Metodik.......................................................................................................................................................................6 Naturvärdesbedömning............................................................................................................................ 6 Inventeringen vid Täfteå............................................................................................................................ 6 Ingen lokaliseringsbedömning.................................................................................................................7 3 Objekt med högre naturvärde............................................................................................................................8 4 Samlad bedömning............................................................................................................................................. 19 Källor.............................................................................................................................................................................. 20 2015-06-11 3 1 1 Inledning Om projektet Täfteå Vindkraft AB planerar att uppföra en vindkraftanläggning vid Täfteå i Umeå kom- Naturvärde mun, Västerbottens län. För att kunna tillföra Med naturvärde avses i den här rapporten betydelse för biologisk mångfald. marknaden de ca 105 GWh vindkraftsanläggningen bedöms producera årligen krävs en anslutning till det befintliga regionnätet. Enetjärn Natur har på uppdrag av Täfteå Vindkraft utfört en inventering av naturvärde utmed två alternativa ledningskorridorer mellan det planerade vindkraftsområdet och det befintliga regionsnätet. Fältbesök gjordes i oktober 2014. I och med att ledningsalternativen sedan dess ändrats gjordes även ett fältbesök under april 2015. Resultatet av fältbesök och annan kunskapssammanställning presenteras i denna rapport. Inventeringen ska ses som ett komplement till tidigare utförda inventeringar och utredningar av naturvärde i det planerade vindkraftsområdet samt omgivande landskap (t.ex. Enetjärn Natur 2010, 2012 och 2014). 1 Skogsmarken i de inventerade ledningskorridorerna består till övervägande del av produktionsskog av yngre tall. 2015-06-11 4 2 2 Metodik I detta kapitel beskrivs hur inventeringen genomförts och vad som ligger till grund för de bedömningar som redovisas. Naturvärdesbedömning Enetjärn Natur AB har utarbetat en metodik för naturinventeringar och naturvärdesbedömningar. Metoden bygger på bedömningsgrunder i olika nationella inventeringar, t.ex. nyckelbiotopsinventeringen och våtmarksinventeringen. De vedertagna inventeringsmetoder som finns idag är ofta ganska snäva och endast anpassade till en viss naturtyp. Enetjärn Natur har anpassat dessa till att omfatta alla i landet förekommande naturtyper. Metoden innebär att alla i landet förekommande naturtyper bedöms på ett så likartat sätt som möjligt. Syftet är att inom ett utpekat område redovisa alla objekt med högre naturvärde. Dessa objekt bedöms till klass 1 och 2 enligt tabellen nedan. Varje objekt redovisas på karta och i text. För varje objekt görs en samlad bedömning av naturvärde. Bedömningen görs utifrån vedertagna och definierade naturvärdesskriterier för olika naturtyper. De bedömningsgrunder som används för naturvärdesklassningen är mångformighet, historik, naturlighet, raritet (sällsynta arter och naturtyper), artinnehåll och påverkansgrad. Objektets storlek kan vägas in i bedömningen av naturvärde. Storleken har dock olika betydelse i olika typer av naturmiljöer och för olika organismer. Naturvärdesbedömningen är delvis en relativ jämförelse med liknande objektstyper/biotoper i regionen. Eftersom de nationella inventeringsmetoderna för olika naturtyper skiljer sig ganska markant mellan de olika naturtyperna, och det för Enetjärn Natur varit viktigt att använda en metod där alla naturtyper bedöms enligt ett och samma klassningssystem, så kan resultatet i denna inventering skilja sig från de naturvärdesbedömningar som gjorts t.ex. i länsstyrelsernas våtmarksinventeringar. Detta beror till viss del på att olika vikt har lagts vid de olika bedömningsgrunderna men även på att denna inventering i många fall är mer detaljerad än tidigare gjorda inventeringar där fältbesök inte alltid har utförts. Inventeringen vid Täfteå Den här naturvärdesinventeringen har utförts längs två 100 m breda inventeringskorridorer, en för var och ett av de för alternativa ledningsgator för den planerade kraftledningen, västra och östra ledningskorridoren (figur 4). Naturvärdesbedömningen avser i första hand den del av objektet som ligger inom inventeringskorridoren, men viss hänsyn har även tagits till nära angränsande områden vid beskrivningen av sammanhängande våtmarker. Området besöktes i fält av en inventerare under en dag i oktober 2014 och en dag i april 2015. Bedömningarna grundar sig på slutsatserna från dessa fältbesök samt annan kunskapssammanställning. 2015-06-11 6 2 Vid fältbesöket har alla delar av utredningsområdet, d.v.s. alla objekt och bestånd, besökts i fält. Delområden med potential att hysa högre naturvärde har studerats mer noggrant. Inventeringen har i första hand varit inriktad på biotoper. Speciell uppsikt hölls efter de rödlistade arter, signalarter, arter som omfattas av artskyddsförordningen och andra naturvårdsintressanta arter som är fastsittande eller relativt stationära. Fynd av sådana arter redovisas i denna rapport och på Artporta- len. Insatsen ska dock ses som översiktlig och inte en heltäckande kartläggning av arternas förekomst i området. Ingen lokaliseringsbedömning Det är viktigt att understryka att de bedömningar av naturvärde som görs inte innebär några ställningstaganden om inventeringsområdet är lämpligt för en lokalisering av en kraftledning eller ej. Denna lokaliseringsbedömning görs av bolaget i samband med fortsatt projektering och senare vid en kommande tillståndsprövning av projektet. Tabell 1. Naturvärde bedöms i tre olika naturvärdesklasser. Naturvärdesklass Bedömning Innebörd 1 Mycket högt naturvärde Opåverkade naturmiljöer med ett stort inslag av värdefulla strukturer och/eller arter, alternativt delvis påverkade miljöer med ett stort inslag av värdefulla strukturer och/eller arter. 2 Högt naturvärde Påverkade naturmiljöer med ett visst inslag av värdefulla strukturer eller arter, alternativt opåverkade naturmiljöer med ett ringa inslag av värdefulla strukturer eller arter. Ordinärt Ordinärt naturvärde Lågt naturvärde och starkt påverkad mark. 2015-06-11 7 3 3 Objekt med högre naturvärde I detta kapitel beskrivs de objekt som vid naturvärdesinventeringen bedömdes ha ett högre naturvärde. Objekten redovisas i karta i figur 4. A Skogbevuxen myr Klass 2 Beskrivning: Fastmarksholme belägen i norra delen av en större myr, Snottermossan, bevuxen med olikåldrig, senvuxen tallskog (medelålder: 130-150 år) på mark av ristyp (ljung och lingon). Enstaka spärrgrening tall >250 år. Sparsamt med död ved. Gamla, grånade tallstubbar vittnar om äldre tiders plockhuggning. Nästlav växer på myrtallar och kolflarnlavNT på gamla stubbar. Bedömning: Högt naturvärde knutet till naturskogskvaliteter som olikåldrighet och spärrgrenig tall. 3 Skogbevuxen myr med äldre, olikåldrig och senvuxen tallskog (objekt A). 2015-06-11 8 3 B Blandmyr med öppen vattenyta Klass 2 Beskrivning: Objektet utgörs av den östra armen av Snottermossan och består av varierande öppen och tallbevuxen mosse med småtuvig fastmatta av vitmossor, ljung, tuvull och kråkbär. På trädbeklädda mossepartier och strängar växer olikåldrig, klenstammig och lågvuxen tall med viss regenerering i form av unga tallplantor. Död ved förekommer sparsamt och består främst av klena torrakor av tall. Myren övergår bitvis i kärr och strax väster om inventeringsområdet är en mindre göl belägen. Här är våtmarken öppen med ett större inslag av mjukmatta och marken bevuxen med bl.a. vitag, tuvsäv, tuvull och rosling i fältskiktet. Myrgölen är relativt djup och utan vegetationsförändring i strandkanten bortsett från enstaka tuvor med flaskstarr. I strandkanten observerades under fältbesöket 2014 fjädrar från ruggande sångsvanar. I norr ansluter objektet till den befintliga kraftledningen och omges här och i söder av yngre produktionsskog och över myren går en terrängfordonsled/skoterled i nord-sydlig riktning. På flera gamla stubbar växer kolflarnlavNT och mörk kolflarnlavNT. Snottermossan har utpekats som klass 3 (objekt med relativt höga till ringa naturvärden) i Länsstyrelsens våtmarksinventering. 5 Östra delen av Snottermossan. I den bortre änden skymtas en göl omgiven av kärr (objekt B). 2015-06-11 10 3 Bedömning: Högt naturvärde knutet till en naturlig, och av människan i stort opåverkad våtmark. C Blandmyr Klass 2 Beskrivning: Objektet utgör den sydligaste delen av ett större, utsträckt våtmarksområde som sträcker sig upp till den större Sör-Aggsjömyran i norr. Myren består av ett öppet, plant till sydvästsluttande blött kärr med varierande fast- och mjukmatta och med inslag av grunda höljor med vattenspegel och dybotten. Det öppna kärret domineras omväxlande av vitag och tuvsäv med inslag av blåtåtel, trådstarr, rosling och tranbär. I den norra delen av objektet övergår det öppna, blöta kärrgolvet i mosse med strängar beväxta med fattigrisvegetation och glest utspridda, kortvuxna myrtallar. Inom den inventerade korridoren finns inga grova, senvuxna träd och endast sparsamt med klen, död ved. I norra delen av objektet, i anslutning till en nybruten skogsbilväg, ses spår av igenväxning i form av unga tallplantor ute på myren. Bedömning: Högt naturvärde knutet till en naturlig våtmark med varierande våtmarksstrukturer. Objektet bedöms vara hydrologiskt påverkat av närliggande skogsbilvägar samt av trafikbuller från den 9 Blandmyr med varierande öppna kärr och trädbeklädda mossepartier (objekt D). Bilden är tagen mot sydost och i bakgrunden ses dungen med gammal tallskog i objekt E. närliggande E4:an, vilket påverkar naturvärdet negativt. 2015-06-11 12 3 D Blandmyr - bitvis trädbevuxen Klass 2 Beskrivning: Större fattigmyr som förbinder Väster-Skivsjömyran i norr med Väster-Skivsjön i söder. Hela detta våtmarksområde har utpekats som klass 2 (höga naturvärden) i Länsstyrelsens våtmarks- inventering. Inom inventeringsområdet är myren till största delen plan och öppen med en fastmatta av vitmossor och björnmossa samt ett fältskikt av tuvull, taggstarr samt mossevegetation i form av ljung, dvärgbjörk, rosling, tranbär och hjortron. I den sydligaste delen av myren finns ett mindre område med enstaka höljor på blöt mjukmatta med inslag av flaskstarr i fältskiktet. Söder därom, utanför inven- teringskorridoren, går ett dike genom myren och vidare österut genom den omgivande produktionsskogen. I den norra delen ökar inslaget av mossetuvor och i vissa partier övergår den öppna myren i trädbevuxen mosse med övervägande del skvattram i fältskiktet. Trädskiktet domineras här av klen, senvuxen tall med ett stort inslag av äldre krokvuxna träd och med enstaka grövre och spärrgreniga myrtallar. Skogen är naturligt uppkommen och i liten utsträckning påverkad av skogsbruk. Här förekommer måttligt med klena torrakor av tall. På trädstammar och torrakor växer rikligt med epifytiska lavar, bl.a. nästlav och kolflarnlavNT samt enstaka förekomster av mörk kolflarnlavNT. Bedömning: Högt naturvärde knutet till en naturlig och opåverkad våtmarks- och kärrskogsmiljö med inslag av värdefulla skogsstrukturer som krokvuxna träd och död ved. 10 Skogbevuxen myr med enstaka äldre, spärrgrenig tall(objekt E). 2015-06-11 13 3 E Skogbevuxen myr Klass 2 Beskrivning: Objektet utgörs av en fastmarksholme med olikåldrig, gles och senvuxen tallskog. Centralt i objektet dominerar yngre till medelålders tall medan inslag av äldre till gammal tall återfinns i objektets mot norr och söder. Fältskiktet är av fuktig ristyp (skogsmossor och vitmossor i bottenskiktet och skvattram och ljung i fältskiktet). Här finns även enstaka stående torrakor och högstubbar av björk beväxta med lavar, samt enstaka klena lågor. Viss påverkan från skogsbruk kan spåras i form av enstaka avverkningsstubbar samt viss inväxning av ung tall. Nästlav, kolflarnlavNT och mörk kolflarnlavNT förekommer i objektet. Bedömning: Högt naturvärde knutet till naturligt uppkommen och i stort opåverkad tallskog med inslag av äldre tall och död ved i fuktig miljö. Naturvärdet är högst i norr och söder, medan den centrala delen av objektet uppvisar ett lägre naturvärde. 11 Gammal högväxt och spärrgrenig tall (objekt E). 12 Talltorraka bevuxen med spiklavar (objekt H). F Våtmark kring Öster-Skivsjön Klass 1 Beskrivning: Objektet utgörs av ett våtmarksområde med gungflystränder kring Öster-Skivsjön. Strandzonen är bevuxen med hjortron, vattenklöver, ängsull och starrvegetation, och i sjön växer näckrosor. I strandkanten växer enstaka äldre tallar (>200 år) men oftast finns ingen skyddszon lämnad av skogsbruket mellan produktionsskogen och sjön. Öster-Skivsjön är känd för ett rikt fågelliv och här förekommer regelbundet smålom, svarthakedopping, trana, sångsvan och flera arter av änder. Smålom och 2015-06-11 14 3 svarthakedopping har de senaste åren häckat i den närliggande Väster-Skivsjön men har även obser- verats vid ett flertal tillfällen i Öster-Skivsjön. Under fältbesöket i april 2015 observerades ett par tranor och ett par knipor. Över sjön går en skoterled och i direkt anslutning till sjön i väster går en skogsbilväg. Området omges av fastmark med skogsbrukspåverkad skog och den inventerade korridoren omfattar strandzonen på sjöns västra sida. Bedömning: Mycket högt naturvärde knutet till den opåverkade våtmarken och sjön med särskilt värde för fågellivet. Här häckar änder och rödlistade, och i artskyddssammanhang prioriterade, arter som svarthakedopping och smålom regelbundet. 13 Våtmarker kring Öster-Skivsjön (objekt F). G Blandmyr - Väster-Skivsjömyran Klass 1 Beskrivning: Väster-Skivsjömyran är en större, opåverkad och variationsrik blandmyr som bedömts till klass 2 (höga naturvärden) i Länsstyrelsens våtmarksinventering. Den del som ligger inom den inventerade korridoren domineras av ett plant och öppet kärr på blöt fastmatta med inslag av mjukmatta - bötare i den centrala delen. Bottenskiktet domineras av vitmossor med inslag av blek skedmossa och fältskiktet av tuvsäv, tuvull och rosling med inslag av flaskstarr i blötare partier. I kanten mot den öppna myren i väster finns partier med strängblandmyr. På mossesträngarna växer gamla, krokvuxna tallar i olika grovlekar och här finns måttligt med död ved i form av torrakor och lågor av tall. På barken och 2015-06-11 15 4 Samlad bedömning I detta kapitel redovisas en samlad bedömning av områdets naturvärde. 4 Naturen längs de inventerade ledningskorridorerna utgörs till ca 60 % ung- och medelålders produktionsskog av främst tall och ca 40 % våtmarker av fattiga blandmyrar. Produktionsskogen utgör inte längre någon naturlig miljö då den på ett genomgripande sätt påverkats av mänsklig aktivitet. Detta innebär att de processer, strukturer och arter som definierar en naturlig skogsmiljö inte längre ges möjlighet att existera och verka här. Ur naturvärdessynpunkt bedöms därför inte denna typ av miljöer som känsliga för ytterligare mänsklig påverkan. De skogliga naturvärdena inom korridorerna är främst knutna till de trädbeklädda kärren och mossarna som förekommer i och omkring de öppna myrarna. Här har skogsbruk inte varit lönsamt och här finns idag rikligt med gamla, krokiga och lavbeklädda myrtallar och död ved i form av torrakor med hård, solbelyst ved. Dessa miljöer och substrat är viktiga för bl.a. insekter och lavar och nyttjas även av varfågel, tjäder och orre. De trädbeklädda kärr och mossar med högst naturvärde bedöms förekomma i objekt D och G. Det enda egentliga skogsobjektet med högt naturvärde inom inventeringskorridorerna är objekt E. Här finns ett mindre bestånd med gamla, grovstammiga och vidkroniga tallar, något som i övrigt är sällsynt i landskapet. Hällmarkstallskogen i objekt H har bitvis högt naturvärde, men här är påverkansgraden stor. Våtmarkerna inom inventeringskorridorerna har en naturlig vegetation och hydrologi och är till största delen opåverkade av mänsklig aktivitet. De är dock, med undantag av Väster-Skivsjömyran, homogena med liten variation i våtmarksstrukturer. Avsaknaden av rörligt markvatten samt låg näringshalt i marken medför att myrarna har en artfattig flora. Samtliga myrar klassas som fattigmyrar, vilket är den vanligaste typen av våtmark i Västerbottens kustland. Det enda våtmarksobjekt, med undantag av Öster-Skivsjön, som bedömts till högsta naturvärdesklass är Väster-Skivsjömyran (objekt G). Det höga naturvärdet är här kopplat till myrens förhållandevis stora variation av våtmarkstyper, från blöta öppna kärr med vattenfyllda höljor till strängblandmyr-partier med gamla, krokvuxna träd. Sjö- och våtmarksobjektet vid Öster-Skivsjön (objekt F) har högsta naturvärde. Här är naturvärdet i första hand kopplat till sjöns funktion som livsmiljö för våtmarksfåglar som änder, vadare, smålom och svarthakedopping. Inventeringen har visat att det totala naturvärdet är högre längs den östra ledningskorridoren än utmed den västra. Riskerna för påverkan på förekommande naturvärden vid en ledningsdragning bedöms vara störst i det östra alternativet, såväl i form av påverkan på känsliga våtmarker som i form av kollisionsoch störningsrisk för skyddsvärd fågelfauna. I den västra ledningskorridoren är det främst naturvärdet knutet till den skogbevuxna torvmarken (objekt E) som bör beaktas vid ledningsdragningen. Sammantaget bedöms den västra ledningskorridoren vara lämplig för etablering av den planerade kraftledningen. För vidare analyser och slutsatser om risker för påverkan på smålom hänvisas till en särskilt utförd smålomsinventering (Enetjärn Natur opubl.). För ytterligare information om områden med naturvärde inom och i anslutning till den planerade vindkraftanläggningen vid Täfteå hänvisas till utförd MKB och tillhörande natur- och fågelinventeringsrapporter (Enetjärn Natur 2010, 2012, 2014). 2015-06-11 19 Källor Webbsidor Uppgifter om nyckelbiotoper och andra skogliga värden har hämtats från www.skogsstyrelsen.se Uppgifter om växt och djurförekomster har hämtats från www.artportalen.se Uppgifter om rödlistade arter har hämtats från www.artdatabanken.slu.se/rodlista Uppgifter om Natura 2000-områden, naturreservat, samt Våtmarksinventeringen har inhämtats från www.ac.lst.se De kartor och ortofoton som använts finns tillgängliga på Lantmäteriets karttjänst SeSverige Litteratur Enetjärn Natur 2010: Inventering och bedömning av naturvärden och fåglar - Gruppstation Täfteå - Planerad vindkraft i Umeå kommun, Västerbottens län. Rapport 2010-11-09 på uppdrag av Kraftö Vind AB. Enetjärn Natur 2012: Gruppstation för vindkraft vid Täfteå i Umeå kommun, Västerbottens län - Miljökonsekvensbeskrivning. Rapport 2012-01-20 på uppdrag av Kraftö Vind AB. Enetjärn Natur 2014: PM - Uppföljande inventering och bedömning av påverkan på smålom i samband med nätkoncession Täfteå. Rapport 2014-09-23 på uppdrag av Täfteå Vindkraft AB. Nitare, J., 2000: Signalarter - Indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsens Förlag Naturvårdsverket 2009: Handbok för artskyddsförordningen del 1 - fridlysning och dispenser. Rapport 2009:2. 2015-06-11 20 4 2015-06-11 21 PM – Uppföljande inventering och bedömning av påverkan på smålom i samband med nätkoncession Täfteå 2014-09-23 Enetjärn Natur AB Bakgrund Täfteå vindkraft AB planerar att uppföra en vindkraftanläggning vid Täfteå i Umeå kommun, Västerbottens län. Under tillståndsprocessen har det framkommit att den rödlistade och fridlysta smålommen häckar inom det planerade vindkraftområdet. Förekomsten av smålom har varit en viktig fråga under arbetet med MKB:n för vindkraftanläggningen. Flera artspecifika inventeringar har utförts och särskilda skyddsåtgärder har föreslagits i MKB:n för att arten inte ska påverkas (Enetjärn Natur 2011). I samband med ansökan om elkoncession för en ny kraftledning till vindkraftsområdet (figur 1) har Enetjärn Natur fått i uppdrag att göra en uppföljande inventering av smålom samt bedöma hur den planerade ledningsdragningen skulle kunna komma att påverka förekommande smålommar. Tidigare inventeringar och utredningar bekräftar att smålom under 2000-talet regelbundet har häckat i Väster-Skivsjön i utredningsområdets norra del (figur 1). Vidare förekommer smålom regelbundet i de närliggande sjöarna Öster-Skivsjön och Finnsjön. Inga häckningar har dock konstaterats i dessa sjöar under 2000-talet (Enetjärn Natur 2010, Pelagia Miljökonsult 2012). Smålommen rör sig dagligen mellan häckningsplatsen och det närliggande havet för att fiska varför det finns en viss risk för kollisioner i de frekvent nyttjade flygvägarna. Vid inventeringen 2012 noterades ett tiotal flygningar; de allra flesta mellan de tre ovan nämnda tjärnarna och Täftefjärden som bedöms vara det huvudsakliga fiskevattnet för områdets smålommar (Pelagia Miljökonsult 2012). Utöver flygningar till havet observerades även enstaka flygningar mellan sjöarna Väster-Skivsjön och ÖsterSkivsjön. Den planerade transformatorstationen är belägen i nära anslutning till Öster-Skivsjön. Det innebär att de två föreslagna ledningsalternativen planeras att förläggas mellan sjöarna (figur 1), vilket eventuellt skulle kunna innebära en negativ påverkan på förekommande smålommar i området. 1 (8) Syftet med uppdraget är att bedöma vilken påverkan en ny kraftledning mellan de två lomtjärnarna Väster-Skivsjön och Öster-Skivsjön kan tänkas få på förekommande smålommar, dels utifrån tidigare inventeringar och dels utifrån en mindre, uppföljande fältinventering av flygvägar kring den tänkta kraftledningen. Metod Fältinventeringen utfördes under två dagar under häckningssäsongen i juni-juli 2014. Den 24 juni inventerades Öster-Skivsjön mellan 7.30-9.00 och Väster-Skivsjön mellan 9.30 och 14.30. På vägen mellan sjöarna mättes höjden på skogen på tre platser inom det område där fåglarna kan tänkas flyga när de rör sig mellan sjöarna. Den 28 juli inventerades Öster-Skivsjön 5.30-9.00, 11.15-12.30 samt 20.00-20.30 och VästerSkivsjön 9.00-11.15 samt 20.30-21.15. De två sjöarna inventerades från observationsplatser i nära anslutning till sjön med bra uppsikt över potentiella flygriktningar. Vid inventeringen observerades beteende, flygriktningar och flyghöjder för smålom samt förekomst av andra häckande naturvårdsintressanta fåglar i och i anslutning till sjöarna. Resultat fågelinventering 24 juni Öster-Skivsjön (07.30-9.00) Inga smålommar observerades eller hördes från sjön. Väster-Skivsjön (9.30-14.30) Ett par smålom observerades vid sjön hela dagen. En individ låg och ruvade ute på en liten ö med tät vattenklöver och den andra låg i vattnet i nära anslutning till boet. Ingen av lommarna i paret lämnade sjön för att fiska under hela besöket mellan 9.30 och 14.30. Den ruvande individen lämnade boet en kort stund på morgonen, troligtvis p.g.a. att den hört inventeraren på väg till observationsplatsen, men var tillbaka och ruvade efter ca 10 min. Övriga intressanta observationer under dagen var en adult svarthakedopping i VästerSkivsjön och ett par sångsvanar som hördes från Öster-Skivsjön. I Öster-Skivsjön hittades ett gammalt bo i västra strandkanten; troligtvis från trana eller sångsvan. I produktionsskogen väster om Väster-Skivsjön stöttes en tjädertupp i samband med mätningen av trädhöjd. 2 (8) 28 juli Öster-Skivsjön 5.30-9.00: Tre smålommar observerades i sjön under morgonen. Det bedömdes vara paret som tidigare observerats göra häckningsförsök i Väster-Skivsjön samt en ensam lom. Vid ankomsten till platsen hördes en smålom kackla över sjön från bilparkeringen. Det gick dock inte att avgöra om den var på väg att landa eller att lämna sjön. Bedömningen var att det var en lom som anlände till sjön där ett par redan befann sig. Vid ankomsten till sjön observerades tre lommar. Inga av lommarna bedömdes häcka i sjön. Under morgonen fram tills den ena lommen lämnade sjön utförde de tre lommarna spelceremonier/revirstrider i sjön. De avslutades klockan 06.30 då den ena lommen blev mer eller mindre bortjagad från sjön. Lommen flög i VSV riktning i mot Väster-Skivsjön. Lommen tog höjd genom att kretsa ett varv kring sjön och flög iväg relativt lågt över trädtopparna upp till ca 40-50 m höjd över marken (drygt 2 ggr trädhöjden). Bedömningen är att den inte flög särskilt långt då den valde att inte ta mer höjd inför flygningen. Efter det att den ena lommen lämnat sjön lade sig de två övriga att vila för första gången under morgonen. Under morgonen hördes även förbiflygande smålommar vid ett tillfälle. De bedömdes komma från norr och flyga söderut öster om sjön. 11.15-12.30: Smålomsparet är kvar i sjön och ses såväl dyka och utföra ceremonier (slå med vingarna i vattnet, dansa med raka halsar, jaga varandra). Flera vak hördes i södra delen av sjön och det är inte osannolikt att lommarna delvis nyttjar sjön för att fiska. Klockan 12.00 ses den ena lommen flyga en kort runda kring norra delen av sjön men landar återigen i sjön. 20.00-20.30: Smålomsparet är inte kvar i sjön. Utöver smålom observeras ett par födosökande trana, två rastande sångsvan, två födosökande gluttsnäppor, en häckning av sparvhök i skogen väster om sjön samt en förbiflygande lärkfalk. Väster-Skivsjön 9.00-11.15: Inga lommar observerades i sjön och det kunde konstateras att paret som sågs tidigare i sommar hade avbrutit den påbörjade häckningen. 20.30-21.15: Två smålommar befann sig i sjön vid ankomsten. Ca 20.40 lyfter de och flyger i riktning mot Finnsjön i sydväst. Innan de väljer riktning flyger de ett varv kring sjön, relativt tätt över trädtopparna, för att ta höjd. Utöver smålom observerades bl.a. två rastande sångsvanar, en adult och en juvenil svarthakedopping, två födosökande grönbenor, två varnande gluttsnäppor samt häckande vigg, knipa och gräsand. 3 (8) Mätning trädhöjder För att kunna få en uppfattning om hur kraftledningen kommer att påverka landskapet i anslutning till de aktuella sjöarna utfördes en mätning av beståndshöjden på produktionsskogen vid tre punkter mellan Väster-Skivsjön och Öster-Skivsjön (figur 1). Den befintliga kraftledningen som går genom området är ca 9-10 m hög. 1. Ung, nygallrad tallskog – trädhöjd 12-15 m. 2. Ung blandskog av tall, gran och björk – trädhöjd 13 m. 3. Ungskog av tall – trädhöjd 11 m. Bedömningar och slutsatser Risk för kollisioner Fältstudien bekräftar tidigare slutsatser, d.v.s. att smålommarna förutom att flyga mellan sjöarna och havet för att fiska även rör sig regelbundet mellan de olika sjöarna i väst-östlig riktning. Då lommarna flyger från sjöarna tar de höjd genom att flyga ett till flera varv kring sjön. Lommarna kan även kretsa kring sjön när de ska landa, alternativt flyga rakt ner mot sjön. Höjden för den tänkta kraftledningen är inte spikad och beror på vilken spänningsnivå som kommer att brukas. Enligt Umeå Energi är det mest troliga valet en kraftledning som ligger inom höjdintervallet 15-17 m. De delar av kraftledningen som går genom skogen kommer därmed att vara belägen ca 0-6 m över trädtopparna på huvuddelen av skogsområdet mellan de två sjöarna. Efterhand ungskogen växer kommer dock avståndet att minska och skogen växa upp i höjd med kraftledningen. Under själva flygningen, när smålommarna lämnat sjön och dess närområde, befinner de sig på höjder långt över riskhöjd för kollisioner med kraftledningar. Det är således vid start och landning som risken för kollisioner är som störst, särskilt för kraftledningar som är belägna över öppen sjö- eller våtmark samt över skogsmark i nära anslutning till öppen mark. Smålommen räknas inte som en högriskart vad gäller kollisioner med ledningar, till skillnad från t.ex. rovfåglar och ugglor (Fransson & Stolt 2000). I det här fallet rör det sig dock om ett utpekat högriskområde för påflygningsskador enligt Sveriges Ornitologiska Förening, nämligen ledningar i öppen terräng vid våtmarker och sjöar (www.sofnet.org). Sammantaget finns en viss risk för att påverka smålommen negativt om inga skadelindrande åtgärder genomförs. Särskilt uppenbart bedöms detta vara om alternativ 2 väljs (figur 1). Genom att tillgodose de rekommendationer som föreslås nedan bedöms riskerna för en påverkans som små. 4 (8) Risk för störningar Täfteå Vindkraft har i Miljökonsekvensbeskrivningen för vindkraftprojektet åtagit sig följande skadeförebyggande åtgärder avseende störning på smålom: • För att undvika störning av smålom under anläggningsskedet kommer arbetet att ligga nere i anslutning till Väster-Skivsjön och Öster-Skivsjön under den kritiska perioden 1 maj – 15 juli. Exakt var arbetet kommer att ligga nere kommer att anpassas utifrån terrängförhållandena. Där avskärmande terräng saknas mellan anläggningslokalen och häcklokalen kommer arbetet att ligga nere inom en km. Där det finns skog mellan anläggningslokal och häcklokal kommer arbete att pågå även närmare än en km. Trafik på befintlig väg förbi Öster-Skivsjön kommer dock att bedrivas eftersom vägen funnits i lång tid och lommarna troligen inte genomfört någon lyckad häckning här på åtminstone hela 2000-talet. Smålommen är en störningskänsligt art vid häckningsplatsen. Mänsklig störning bedöms vara en trolig anledning till att smålom inte längre häckar i den lättillgängliga ÖsterSkivsjön. Oavsett var den planerade kraftledningen kommer att dras mellan sjöarna bedöms det bli en påtaglig störning på arten om anläggningsarbetet utförs under häckningssäsongen. Det rekommenderas därför att planerade skadeförebyggande åtgärder vid anläggningsarbete för vindkraft (se ovan) även bör gälla för anläggningsarbete av planerad kraftledning. Rekommendationer För att minska risken för kollisioner mellan smålom och kraftledningar är bedömningen att anslutningsvägarna bör placeras så långt från de två sjöarna som möjligt, förslagsvis minst 100 m från respektive öppna sjö- och våtmarksområde. Av de två föreslagna anslutningsvägarna bedöms alternativ 1 medföra en mindre risk än alternativ 2 (figur 1). Det rekommenderas dock att flytta den södra delen av anslutningsväg 1 längre västerut för att undvika att den löper över öppen mark eller i skogskanten mot den öppna våtmarken vid Öster-Skivsjön. Utifrån anläggningsarbetets art, och det faktum att båda sjöarna är omgärdade av skyddande skog bedöms ett skyddsavstånd på minst 500 m under den känsligaste perioden för smålommarnas häckning, 1 maj-15 juli, vara tillräckligt för att minimera störning. Då smålommarnas häckningstid ibland kan pågå in på sensommaren, rekommenderas att i möjligaste mån undvika anläggningsarbeten närmast sjöarna även under senare delen av juli och början av augusti. Rekommendationer i punktform • Anslutningsvägarna bör förläggas så långt ifrån de två sjöarna Väster-Skivsjön och Öster-Skivsjön som möjligt; förslagsvis minst 100 m från sjön. • Inga ledningar bör dras över öppen sjö- eller våtmark eller i skogen i nära anslutning till sjöarna. 5 (8) • Inga anläggningsarbeten bör utföras inom 500 m från Väster-Skivsjön och Öster-Skivsjön under 1 maj-15 juli. • En så låg kraftledning som möjligt bör väljas. Ledningen bör förses med markörer för att öka synbarheten. • En smal skogsridå på båda sidor längs kraftledningen bör skyddas mot avverkning. På så sätt styrs lommar och andra fåglar upp på högre höjder och risken för kollisioner minskar. 6 (8) Referenser Enetjärn Natur AB. 2010. Inventering och bedömning av naturvärden och fåglar. Gruppstation Täfteå. På uppdrag av Kraftö Vind AB. Enetjärn Natur AB. 2011 Gruppstation för vindkraft vid Täfteå i Umeå kommun, Västerbottens län. Miljökonsekvensbeskrivning. På uppdrag av Kraftö Vind AB. Eriksson, M.O.G. 2010. Storlommen och smålommen i Sverige - populationsstatus, hotbild och förvaltning. Sveriges Ornitologiska Förening, Stockholm och Svenska LOMföreningen / Projekt LOM, Göteborg. Fransson & Stolt 2000. Fåglar och ledningar – en analys baserad på återfynd av fåglar ringmärkta i Sverige. Naturhistoriska riksmuseet/Ringmärkningscentralen, Stockholm. Naturvårdsverket 2011. Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss – en syntesrapport. Rapport 6467. November 2011. Pelagia Miljökonsult AB. Kompletterande inventering av smålom i Täfteå 2012. Augusti 2012. 7 (8)
© Copyright 2024