1. No category

KALLELSE TILL BEREDANDE KOMMUNSTYRELSEN
Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med beredande kommunstyrelsen, tisdagen
den 28 april 2015 efter beslutande kommunstyrelsen i Nya näset, kommunhuset
Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare.
OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller
rakvatten!
Irja Gustavsson
Ordförande
Helena Randefelt
Sekreterare
Ledamöter
Irja Gustavsson (S) ordförande
Linda Svahn (S)
Pär-Ove Lindqvist (M)
Kristine Andersson (S)
Per Söderlund (SD)
Daniel Andersson (S)
Anniette Lindvall (M)
Bengt Storbacka (S)
Jonas Bernström (S)
Virosa Viberg (SD)
Jonas Kleber (C), 1:e vice ordförande
Ingrid Åberg (KD)
Susanne Karlsson (C)
Anders Persson (C)
Bengt Evertsson (MP)
Ersättare
John Omoomian (S)
Hans-Olof Hake (S)
Lillemor Bodman (M)
Margareta Halm (S)
Mats Seijboldt (SD)
Linda Andersson (S)
Jan Hansson (M)
Dan Walterson (S)
Maria Odheim-Nielsen (V)
Andreas Funk (SD)
Johan Andersson (C)
Göran Gustavsson (-)
Jenny Larsson (C)
Christina Pettersson (C)
Inger Griberg (MP)
Föredragningslista
Nr. Ärende
1. Detaljplan för Gåsen 7 m fl (Strandskolan) i
Lindesbergs kommun
Dnr
2013/194
AKK
Föredragande Tid
Isabella Lohse 13.00
2.
Policy för storlek och utformning av friyta för
skola och förskola
2015/214
AKK
Isabella Lohse
13.30
3.
Gemensam taxa för markåterställningsarbeten för
Hällefors, Nora, Ljusnarsberg och Lindesbergs
kommun
2015/182
AKK
Erik Nilsson
13.45
4.
Revidering av Bergslagens kommunaltekniks
förbundsordning
2015/183
AKK
5.
Revidering av arvodesreglemente för direktionen,
Bergslagens kommunalteknik
2015/184
AKK
6.
Feriearbete 2015
2015/201
AKK
Karin
Holmberg
14.10
7.
Extra medel för kom i jobb 2015
2015/202
AKK
Karin
Holmberg
14.25
8.
Svar på remiss regional cykelplan för Region
Örebro län
2015/138
AKK
Gunnar Jaxell
14.40
9.
Förändring av arvodesbestämmelser
2014/496
AKK
10.
Samverkansgrupp för placering av ny
högstadieskola i Lindesberg
2014/412
AKK
11.
Årsredovisning stiftelser räkenskapsår 2014
2015/225
AKK
12.
Svar på medborgarförslag om att Bergslagens
kommunalteknik ska byta gatubelysning av äldre
modell i centrala Lindesberg
2014/533
AKK
13.
Svar på medborgarförslag om att kommunen ska
bygga en handikappbrygga i Storå.
2014/534
AKK
14.
Svar på medborgarförslag om att anlägga vägbulor
på Gruvgatan i Lindesberg
2014/541
AKK
15.
Svar på medborgarförslag om förändring av
detaljplan i Lindesberg
2014/442
AKK
16.
Svar på medborgarförslag om neonreklamskylt på
p-huset vid Flugparken
2015/32
AKK
17.
Svar på medborgarförslag om fasadmålning vid
ICA-parkeringen
2015/33
AKK
1. Detaljplan för Gåsen 7 mfl (Strandskolan)
Föredragande Isabella Lohse, 13.00
Ärendebeskrivning
Kvarteren Gåsen och Lejondet i den södra delen av Lindesbergs stadskärna har under de
senaste åren genomgått en förändring. Skolbyggnaden i kvarteret Gåsen har byggts om
till bostäder och stod klar 2014. Fastigheterna ägs av kommunala bolag och kommunens
vilja är att förtäta kvarteren med bostäder. I samband med detta är kommunen positiv
till att komplettera med nya bostadsbyggnader på Gåsen 7 samt Lejonet 5, på ytor som
idag nyttjas som parkering. Tellandska gården, fastigheten Lejonet 16, har använts som
kommunens museum, fastigheten är sedan 2014 i privat ägo och byggs om till bostad.
Dessa förändringar kräver upprättande av en ny detaljplan. En ansökan om ändring av
detaljplan för området inkom till Bergslagens miljö- och byggförvaltning från FALAB den 7
februari 2012.
Planen har varit ute på samråd perioden 6 februari – 6 mars 2013. Därefter har
omfattande justeringar gjorts av planförslaget vilket har resulterat i att det ställts ut för
granskning vid tre tillfällen. Senaste granskningstiden pågick under perioden 4-27 mars
2015.
Bergslagens miljö- och byggnämnd beslutade den 9 april 2015 att tillstyrka Detaljplan för
Gåsen 7 m fl (Strandskolan) och skicka den vidare till antagandeprövning i Lindesbergs
kommun.
1.1. Handlingar
Beslut BMB gåsen 7(2).pdf (inkluderad nedan)
Granskningsutlåtande gåsen 7(1).pdf (inkluderad nedan)
Antagandehandling gåsen 7(1).pdf (inkluderad nedan)
Granskningsutlåtande_131210(1).pdf (inkluderad nedan)
Granskningsutlåtande_150304(1).pdf (inkluderad nedan)
Sida 3 av 27
Samrådsredogörelse(1).pdf (inkluderad nedan)
Sida 4 av 27
p.2015.1520
2015-04-15
Dnr. 2013/194
GRANSKNINGSUTLÅTANDE
(inför antagande)
2015-03-31
Dnr 2009-S468
Stadsarkitektkontoret
Isabella Lohse
Tfn. 0581 - 810 66
isabella.lohse@bmb.se
DETALJPLAN FÖR GÅSEN 7 M.FL. (STRANDSKOLAN)
I LINDESBERGS KOMMUN, ÖREBRO LÄN.
SAMRÅDSSKEDET
Planförslaget handläggs med normalt planförfarande. Tillfälle till samråd har beretts enligt 5 kap 11 § Plan- och bygglagen (SFS 2010:900).
Samrådshandlingen har under tiden 6 februari – 6 mars 2013 varit utsänd till sakägare, kommunala förvaltningar och andra berörda instanser. Med anledning av samrådet har 13 yttranden inkommit.
GRANSKNINGSSKEDET
Planförslaget har efter samrådsskedet varit tillgängligt för granskning enligt 5 kap
18 § Plan- och Bygglagen (SFS 2010:900) på biblioteket i Lindesberg, Kungsgatan
37 A, och på Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning (BMB) samt funnits tillgängligt på www.bmb.se, under perioden 9 maj – 9 juni 2013.
Under första granskningsskedet inkom 13 yttranden som innehöll många synpunkter kring planförslaget och föranledde ett stort antal förändringar. Enligt PBL
(2010:900) 5 kap. 25 § ska kommunen om den ändrar sitt planförslag väsentligt
efter granskningstiden, kungöra och låta granska det ändrade förslaget på nytt.
BMB bedömde att de förändringar som skett efter granskningsperioden 9 maj – 9
juni 2013 var av sådan omfattning att en ny granskning skulle genomföras.
Denna andra granskning pågick under perioden 11 december 2013 – 15 januari
2014 där planförslaget på nytt ställdes ut på biblioteket i Lindesberg och på BMB
samt fanns tillgängligt på www.bmb.se. Under den andra granskningen inkom 13
yttranden. Enligt PBL (2010:900) 5 kap. 25 § ska kommunen om den ändrar sitt
planförslag väsentligt efter granskningstiden, kungöra och låta granska det ändrade
förslaget på nytt. BMB bedömer att de förändringar som skett efter granskningsperioden 11 december 2013 – 15 januari 2014 är av sådan omfattning att ytterligare en
ny granskning ska genomföras.
1(5)
En tredje granskning av planförslaget har pågått under perioden 4 – 27 mars 2015.
Planhandlingarna har funnits tillgängliga på samma platser som vid tidigare
granskning. Under den tredje granskningen inkom tio yttranden varav fem med
synpunkter. Följande instanser har lämnat förslaget utan erinran: Länsstyrelsen,
Bergslagens Kommunalteknik, Tillväxtförvaltningen Lindesbergs kommun, Räddningstjänsten,
Nedan följer en sammanfattning av alla inkomna synpunkter under föregående
(tredje) granskningsskedet. Synpunkter som inkommit men inte lett till någon förändring är även de redovisade och kommenterade för att förklara de ställningstaganden som gjorts. Yttrandena i sin helhet finns att läsa på Bergslagens Miljö- och
Byggförvaltning.
INKOMMNA SYNPUNKTER
1 Lantmäteriet har inga direkta erinringar men anser att plankartan blir svårläst
när det är ett så stort område som skrafferas pga. upphävande av strandskydd.
Sträckningen av utfartförbudet längs Kvarngatan – Kungsgatan samt Trädgårdsgatan – Kungsgatan ifrågasätts då det går förbi parkeringarna.
Kommentar: Infart till parkeringar kommer att ske under huskroppen (då
bottenvåningen inte går att inreda för bostäder pga. översvämningsrisken)
därav utfartsförbudets dragning.
2 Fastigheter i Linde AB (FALAB) vad gäller Kv Lejonet är det en byggreserv i
FALAB/LIBOS långsiktiga planer och i samband med byggnation på Kv Gåsen
kommer fastigheten iordningställas till parkeringsplatser för deras hyresgäster.
Vidare hänvisas till synpunkter från anlitad arkitekt, som framför följande:
Byggrätten för WB måste utvidgas till att omfatta 400 kvm för att rymma den i
tävlingsförslaget presenterade brygganordningen inkl. båtplatser mm. Angående
parkeringsplatser anges i planhandlingen att 24+2 HP-platser ryms inom fastigheten, vilket är 4 platser för lite. Dessa ska lösas genom gatuparkering på Trädgårdsgatan. Denna lösning bör godkännas.
Kommentar: Byggrätten för bryggor har utökats. I och med bostadsbolagets
yttrande kommer parkeringssituationen går att hantera på intilliggande
kvarter som även det ägs av exploatören. Om kvarteret Lejonet 5 på sikt ska
exploateras måste en ny översyn av parkeringssituationen göras utifrån de
förhållanden som då råder på platsen. Beroende på typ av bebyggelse som
prövas på fastigheten (exempelvis studentbostäder) kan andra behov av
parkering föreligga.
2(5)
3 Synpunkter från fastighetsägare intill planområdet (bedöms som sakägare)
Bilaga 1
3.1 Fastighetsägare till Gripen 1 samt fastighetsägare till Tranan 1, 2, 3, 5, 6
framför följande synpunkter:
Högsta tillåtna nockhöjd föreslås vara 75,3 respektive 75,5 m över nollplanet,
dvs. att husen underordnar sig Strandskolans höjd 77,5 m över nollplanet.
Strandskolans takvinkel är ca 27 grader, ny byggnads takvinkel får vara mellan
10-15 grader vilket ger en takfot i samma höjd och för den lägre takvinkeln
högre höjd än Strandskolans. Ett hus med takfot lika och till och med över
Strandskolans takfot kommer inte att vara underordnad.
Byggrätt för det nya huset mot Trädgårdsgatan har ökat i längd till 39 m och anses bli en för lång och stor byggnad för sammanhanget. Ytan mellan befintlig
byggnad, Strandskolan och den föreslagna ”flygelbyggnaden” mot Trädgårdsgatan försvinner vilket starkt påverkar kvarterets upplevelse i ett öppet förhållande
och siktlinje genom kv mellan Kungsgatan och lindesjön. Den föreslagna byggnaden mot Trädgårdsgatan blir för sitt sammanhang stor både i längd och höjd.
Anser inte att planbestämmelserna kring nockhöjd, takutformning, takvinkel
samt utformning och färgval avspeglar skrivelsen i planbeskrivningen gällande
att byggnaderna ges ett formspråk som är anpassat till den äldre Strandskolan
och kringliggande bebyggelse. Takfotens plushöjd bör regleras, takvinkel bör
harmoniera med omgivande takvinklar samt husens längd och önskvärd avtrappning mot sjön bör regleras i plan.
Texten kring riksintresset på sida 16 i planbeskrivningen är direkt vilseledande
och felaktig.
Balkonger på tillkommande byggnader bör placeras inåt den egna gården samt
mot sjön vilket bör skrivas in i detaljplanen.
Anser inte att motivet för att öka antalet lägenheter i de tillkommande byggnaderna på Gåsen, utifrån att det är endast är möjligt på den fastigheten i centrum,
är riktigt. Den unika miljön bör inte offras för att klämma in några extra lägenheter.
De nya husen ska ner i höjd, trappas ner mot vattnet och minska i sin längd.
Detta för att vara ödmjuk för den skala som finns i Lindesbergs mest unika
miljö.
I yttrandet finns även bilder, illustrationer och utdrag ur bevarandeplan samt från
Länsstyrelsens hemsida. Yttrandet i sin helhet finns bifogat granskningsutlåtandet.
Kommentar: Sedan den andra granskningen har nu presenterat förslag på
utformning av de tillkommande byggnaderna tagits fram i dialog mellan
Länsstyrelsen, BMB, FALAB samt extern arkitekt. Detta förslag anses väl
3(5)
anpassat till uttrycken i riksintresset samtidigt som det möjliggör en mer
generös exploatering. Strandskolan anses i och med föreslagen byggnation
behålla sin position som solitär huvudbyggnad i kvarteret Gåsen.
Planbestämmelserna anses vara tillräckliga för att uppfylla syftet med planen. Ingen ytterligare planbestämmelse kring balkonger kommer att införas.
Texten på sida 16 har justerats.
3.2 Fastighetsägare till Hästen 4, framför följande synpunkter:
Hänvisar till sitt tidigare yttrande. Vill även betona att sjöutsikten försvinner från
dennes mfl. fastigheter, samt för dem som promenerar längs Kungsgatan.
Kommentar: Se kommentar i samrådsredogörelsen.
3.3 Fastighetsägare till Lejonet 16, framför följande synpunkter:
Parkering för Lejonet 16 ska enligt planhandlingen lösas inom fastigheten vilket
anses vara omöjligt. Kvarngatan är enda möjliga tillfart till fastigheten och hela
sträckan som angränsar till lejonet 16 är idag avstängd för trafik. Trafikföreskrifterna avses, enligt trafikenheten, inte att ändras. Slaggstensmuren är en ytterligare begränsning när det gäller infart för parkering till fastigheten.
Då trafikföreskrifterna inte tillåter fordonstrafik fram till fastigheten gjordes en
överenskommelse med kommunen vid fastighetsköpet att kommunen skulle upplåta parkeringsplatser på fastigheten Lejonet 5 i väntan på ny detaljplan där en
långsiktig lösning skulle presenteras. Planförslaget saknar denna parkeringslösning.
Önskar att en justering görs i planhandlingen där det inte förutsätts att parkering
ska lösas inom fastigheten Lejonet 16, då det anses orimligt med dagens förutsättningar.
Vill se tydligare ställningstagande i detaljplanen att all parkering ska lösas inom
de nya fastigheterna alternativt att de som exploaterar området och ska ta hänsyn
till parkeringssituationen för boende/besökare för både Lejonet 6 och 16.
Planhandlingarna bör justeras så att det framgår att fastigheten Lejonet 16 är privatägd.
Kommentar: I planhandlingarna skrivs att parkering till Lejonet 5 samt 16
föreslås lösas inom fastigheten. Enligt markägare tillika exploatör, FALABs
yttrande framgår att fastigheten Lejonet 5 inte avses att exploateras inom
den närmsta tiden och att fastigheten ska iordningsställas som parkering i
samband med exploatering av Kv Gåsen. Hur parkeringar på fastigheten
Lejonet 5 förvaltas regleras inte i detaljplanen utan får lösas i dialog med
fastighetsägaren.
4(5)
Fram till eventuell byggnation på Lejonet 5 går parkeringsfrågan att hantera med att fastigheten fortsättningsvis nyttjas som parkeringsplats. Vid en
exploatering av fastigheten måste parkeringssituationen åter behandlas utifrån de förutsättningar som då råder. Beroende på typ av bebyggelse som
prövas på fastigheten (exempelvis studentbostäder) kan andra behov av
parkering föreligga.
Handlingarna har justerats så att ägandeförhållandena är korrekta.
STÄLLNINGSTAGANDE
Planförslaget har omarbetats flera gånger utifrån inkomna synpunkter från både
sakägare, myndigheter och beställare. Det förslag som nu presenteras anses vara
anpassat till riksintresset samtidigt som det möjliggör förtätning i de centrala delarna av staden. Detaljplanen kommer således att överlämnas för antagandeprövning.
Isabella Lohse
Fysisk planerare
Peter Grönlund
Förvaltningschef
5(5)
Diarienummer 2009-S468
Upprättad den 2013-02-06
Reviderad den 2015-03-31
Detaljplan för
Gåsen 7 m fl (Strandskolan)
i Lindesbergs kommun, Örebro län
ANTAGANDEHANDLING
Diarienummer 2009-S468
PLANBESKRIVNING
Antagandehandling 2015-04-09
Planbeskrivning
Handlingar
Handlingar tillhörande detaljplanen:
1, Plankarta i skala 1:1000 (vid utskrift i A2 format) med planbestämmelser
2, Denna planbeskrivning
3, Fastighetsförteckning
Övriga handlingar:
1, Behovsbedömning
Planens syfte och huvuddrag
Detaljplanens syfte är att möjliggöra nya flerbostadshus på fastigheterna Gåsen 7 och Lejonet
5, samt nyttjande av befintliga byggnader på Gåsen 7 och Lejonet 16 som bostäder.
Tellandska gården (Lejonet 16) ska även kunna nyttjas för verksamheter som innefattas av
användningen Kultur och fritid, t.ex. vandrahem och på fastigheten Lejonet 5 ska även handel
medges i bottenvåning. Vidare syftar detaljplanen till att möjliggöra fastighetsregleringar
mellan fastigheter i kvarteret Lejonet för att möjliggöra uppförande av den nya bebyggelsen.
Bakgrund
Kvarteren Gåsen och Lejonet i den södra delen av Lindesbergs stadskärna har under de
senaste åren genomgått en förändring. Skolbyggnaden i kvarteret Gåsen har byggts om till
bostäder och stod klar 2014. Fastigheterna ägs av kommunala bolag och kommunens vilja är
förtäta kvarteren med bostäder. I samband med detta är kommunen positiv till att komplettera
med nya bostadsbyggnader på Gåsen 7 samt Lejonet 5, på ytor som idag nyttjas som
parkering. Det kommunala bolaget Fastigheter i Lindesberg AB (FALAB) ansvarar för
exploateringen. Tellandska gården, fastigheten Lejonet 16, har använts som kommunens
museum, men den verksamheten flyttade 2011 till f.d. Stripa gruva, fastigheten är sedan 2014
i privat ägo och byggs om till bostad.
Dessa förändringar kräver upprättande av en ny detaljplan. En ansökan om ändring av
detaljplan för området inkom till Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning från FALAB den 7
februari 2012. I planarbetet ska den föreslagna exploateringen prövas i ett sammanhang.
Planprocessen
Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande. Då planarbetet påbörjades efter den 2
maj 2011 handläggs detaljplanen enligt Plan- och bygglagen 2010:900.
Då detaljplanens syfte överensstämmer med översiktsplanen, har det inte upprättats något
planprogram.
2(23)
Diarienummer 2009-S468
PLANBESKRIVNING
Antagandehandling 2015-04-09
Förenligt med 3, 4 och 5 kap. MB
Detaljplaneförslaget bedöms vara förenligt med 3, 4 och 5 kap i miljöbalken samt att
miljökvalitetsnormerna inte överskrids. Miljöpåverkan beskriv vidare under rubriken
konsekvenser av förslaget.
Plandata
Läge och areal
Planområde
Fig. 1: Översiktskarta, planområdet läge i Lindesberg.
Planområdet ligger i Lindesbergs stad i de kulturhistoriskt värdefulla kvarteren i den södra
delen av stadskärnan.
Planområdet omfattar ca 14.000 kvadratmeter (1,4 ha) och innefattar hela fastigheten Gåsen 7,
Lejonet 5, Lejonet 16 samt del av Lindesås 1:1.
3(23)
Diarienummer 2009-S468
PLANBESKRIVNING
Antagandehandling 2015-04-09
Markägoförhållanden
Samtliga fastigheter i området ägs antingen av Lindesbergs kommun, Lindesbergsbostäder
eller Moderbolaget i Lindesberg AB (MoLAB), med undantag för Lejonet 16 som är
privatägd.
Fig. 2: Karta över planområdet
Tidigare ställningstaganden
Riksintresse
Större delen av Lindesbergs stadskärna, däribland det aktuella planområdet, är klassat som
riksintresse. Riksintressen bevakas av länsstyrelsen och får inte påtagligt skadas av
exempelvis nya byggprojekt.
De av planen mest berörda kvarteren, Gåsen och Lejonet, ligger inom ett område av
riksintresse för kulturmiljövården, K 40 Centrala Lindesberg, enligt 3 kap. 6 § MB. Som
motiv för riksintresset anges ”Småstadsmiljö som visar centralmaktens strävan vid 1600talets mitt att grunda nya städer för att främja den för riket viktiga bergshanteringen samt
den förindustriella stadens bebyggelse och liv”. Uttrycket för riksintresset är ”Den
rätvinkliga rutnätsplanen från 1644. Tomtstruktur, äldre småskalig trästadsbebyggelse med
större stadsgårdar och enklare utkantsbebyggelse. En grupp större stenbyggnader vid kyrkan
och torget”. Utöver det bör riksintresset med de kulturhistoriska värdena ses i sin holistiska
kontext, d.v.s. även element som strandpromenaden och upplevelsevärdet inom
riksintresseområdet, samt utifrån angränsande områden, är viktiga att beakta i planarbetet.
4(23)
Diarienummer 2009-S468
PLANBESKRIVNING
Antagandehandling 2015-04-09
Strandskydd
För Lindesjön gäller de generella strandskyddsbestämmelserna. Skyddszonen utgår från 100
m från vardera sidan om strandkanten och omfattar både land och vatten, inklusive
undervattensmiljön. Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för
allemansrättslig tillgång till strandområden samt till att bevara goda livsvillkor för djur- och
växtlivet på land och i vatten.
Översiktsplan och fördjupning av översiktsplan
För Lindesbergs stad antogs en fördjupning av översiktsplanen (FÖP) 16 december 2014.
Området ligger inom det som benämns yttre stadskärna. Ett område med måttlig täthet som
ger visst underlag för lokal service, handel och parker. Inom området ställer man sig positiv
till förtätning av bostäder i anslutning till befintlig infrastruktur. Det uttrycks även i FÖPen att
det är viktigt att den nya bebyggelsen får vara ett avtryck från idag och att kommunen vill
uppmuntra nytänkande arkitektur som kan samspela med den historiska stadskärnan. För att
uppnå en måttlig täthet i den yttre stadskärnan förordas ett tomtexploateringstal som bör vara
högre än 0,5.
Den kommunövergripande översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige den 17 april 2007.
Det aktuella planområdet pekas i översiktsplanen ut som lämplig yta för utbyggnadsområde.
I översiktsplanen beskrivs att ny bebyggelse i första hand bör ske i anknytning till befintlig
infrastruktur och etablerade sociala strukturer, vilket bl a innebär komplettering i kommunens
befintliga tätorter. Områden med kulturhistoriskt värde är inget hinder för kompletteringar av
bebyggelsen, men det ska ställas höga krav på placering och utformning av byggnader och en
ekologisk grundsyn bör följa all nybyggnation.
Detaljplaner
Gällande detaljplan för kv Gåsen och Lejonet är från 1925 (se bild nedan) och anger kv
Gåsens användning till ”huvudsakligen offentliga byggnader” (B). Kv Lejonet till ”slutet
byggnadssätt” (A). Prickade ytor anger de delar av kvarter där det ej ansetts tillåtet att uppföra
byggnad. Det finns ett tillägg till detaljplan som berör nordvästra delen av kvarteret Lejonet,
men det berör inte det aktuella planområdet.
5(23)
Diarienummer 2009-S468
PLANBESKRIVNING
Antagandehandling 2015-04-09
Fig. 3: Stadsplan för Lindesbergs stad från 1925. Gäller idag som detaljplan för det aktuella planområdet.
Utvecklingsstrategi för Lindesbergs kommun vision 2025
2013 antog kommunfullmäktige Utvecklingsstrategi Vision 2025. I strategin finns bl a
följande inriktningsmål under Attraktivitet och infrastruktur:


Attraktiva boendealternativ som passar alla grupper finns både i stad
och på landsbygd.
Lediga och attraktiva tomter för boende, handel och industri finns
tillgängliga i hela kommunen.
Förutsättningar
Markanvändning
Skolbyggnaden i kvarteret Gåsen har använts som skola sedan den byggdes 1859. Den sista
perioden användes den som kulturskola. Skolan har under 2013-14 renoverats och byggts om
till lägenheter. Lejonet 5 nyttjas som parkering för närboende, personalparkering för
Kristinaskolan samt för hämtning och lämning av barn på Kristinaskolan i intilliggande
kvarteret Hästen. På Lejonet 6 finns ett flerbostadshus och miljöbod. Tellandska gården,
fastigheten Lejonet 16, har tidigare varit bostad och museum. Huset såldes 2014 till en
privatperson som nu håller på att bygga om huset till bostad igen.
6(23)
Diarienummer 2009-S468
PLANBESKRIVNING
Antagandehandling 2015-04-09
Bebyggelse
Södra delen av Lindesbergs stadskärna
Kungsgatan, i södra delen av stadskärnan, karaktäriseras av en till stor del bevarad bebyggelse
från sent 1800-tal. Utmed Kungsgatan, söder om Kvarngatan, finner man främst 1-2 plans
träbebyggelse med mellanrum mellan huskropparna vilket skapar en kontakt med
innergårdarna. Undantag är den betydligt senare bebyggelsen i kvarteret Ankan vars fasad är
helt stängd mot Kungsgatan.
Längre österut i stadskärnan finner man något modernare byggnader från första delen av
1900-talet, där den mest framträdande är Kristinaskolan i kvarteret Hästen.
Närmast Lindesjön finns en friare bebyggelse som inte följer rutnätet lika strikt som resten av
stadskärnan. Byggnader har här placerats med en tydlig relation till sjön. Ofta har en grön yta
lämnats ner mot kajen och sjön. Flera byggnader är monumentala och dominerar hela kvarter,
som kyrkan (kv Kyrkan), sparbankshuset (kv. Svanen) och Strandskolan (kv Gåsen).
Byggnaderna skapar en tydlig stadssilhuett som kan ses från andra sidan sjön och södra
infarten.
Bebyggelse inom planområdet
Strandskolan, Gåsen 7
Strandskolan uppfördes 1859 och representerar början på den då, och under kommande
årtionden, växande trenden att bygga hus i sten. Strandskolan är den äldsta kvarvarande
skolbyggnaden i Lindesberg.
Fig. 4: Strandskolan 2009
Strandskolan har sedan dess uppförande genomgått en renovering vilket resulterade i att den
typiska livliga senempirefasaden (jmfr mellan fig. 4 och 5) starkt utslätades, men huset har
kvar empiretidens karaktär i volym och linjer. Huset är byggt av sindersten som var en
slaggprodukt från järnproduktionen i Dalkarlshyttan.
7(23)
Diarienummer 2009-S468
PLANBESKRIVNING
Antagandehandling 2015-04-09
Fig. 5: Strandskolan 1910. (Källa: Lindesbergs museum)
Enligt karta från 1878 fanns tidigare två flyglar till Strandskolan. Dessa var troligen av
enklare karaktär, trähus med lockträpanel i en till två våningar.
Lejonet 5
Fastigheten Lejonet 5 används i nuläget som allmän parkeringsyta. När ytan blev omgjord till
parkering är ej känt, men fotografier från tidigt 1900-tal vittnar om att hörnet på kvarteret en
gång i tiden varit en trädgård avgränsad av en stödmur.
Fig 6: Till vänster i bild syns södra hörnet av kv Lejonet. Ca 1910. (Källa: Lindesbergs museum)
8(23)
Diarienummer 2009-S468
PLANBESKRIVNING
Antagandehandling 2015-04-09
Tellandska gården, Lejonet 16
Byggnaden har i sin nuvarande utformning en sen 1800-tals panel med fönster och former
som anknyter till 1700-talets stil. Huset har sannolikt en stomme från 1700-talet som
genomgått förändringar under 1800-talet och även senare. Byggnaden inreddes till museum
1943.
Fig 7: Tellandska gården 2009
Tellandska gården har en trädgård med några kartlagda fornminnen. Lusthuset som man
finner i fastighetens norra hörn är sannolikt från tidigt 1700-tal och är tillsammans med
huvudbyggnaden en av Lindesbergs bäst bevarade träbyggnader.
Natur och grönstruktur
Planområdet är en del av Lindesbergs stadskärna och har direkt anslutning till ”Lindesjön
runt”-promenaden. Närmsta sammanhållna grönområde är Kyrkberget som ligger ca 0,5 km i
nordöstlig riktning. Ca 1 km sydöst om planområdet ligger Tempelbackens naturreservat,
även det en del i ”Lindesjön runt”.
I kvarteret Gåsen finns två gräsytor med fyra större träd som man i samband med planeringen
bör ta hänsyn till. De ger kvarteret Gåsen och dess omgivningar en parkkänsla och skapar en
rymd i kvartersstrukturen.
På fastigheten Gåsen 7 står lindar, ett äppelträd, en alm och en stor poppel. Poppeln är sjuk
och bör observeras framöver.
9(23)
Diarienummer 2009-S468
PLANBESKRIVNING
Antagandehandling 2015-04-09
Service
Planområdet ligger i Lindesbergs stadskärna med ett rikt utbud av service, på gångavstånd till
Norrtullstorget med bl a bibliotek, mataffär samt post. Vårdcentral finns ca 500 m från
planområdet.
Markförhållanden
Planområdet består närmast vattenlinjen av fyllnadsmassor. För övrigt är området en del av
den isälvsavlagring som sträcker sig i nord-sydlig riktning genom stadskärnan. Planområdet
består huvudsakligen av sand och grus. En översiktig geoteknisk undersökning har
genomförts för kv Gåsen (2013-11-07). Enligt den består jorden i området av följande lager:
Under den asfalterade ytan förekommer 1,0 – 1,2 m fyllning som huvudsakligen består av
sand och grus.
Naturligt lagrad jord under fyllningen utgörs av lösa finsediment, huvudsakligen lera, ner till
mellan 4,0 och 5,0 m under markytan. De lösa finsedimenten vilar på skiktad jord vars
relativa fasthet varierar mellan mycket låg och medelhög.
Under den skiktade jorden förekommer lösa finsediment med 0 – 2 m mäktighet i det
planerade södra byggnadsläget och 2 – 4 m mäktighet i det planerade norra byggnadsläget.
Dessa finsediment underlagras av friktionsjord med huvudsakligen hög relativ fasthet.
Vid trycksondering har stopp erhållits i mycket fast lagrad jord eller mot förmodat block 10,8
– 19,8 m under markytan för det planerade södra byggnadsläget och 16,3 – 22,7 m under
markytan för det planerade norra byggnadsläget.
I undersökningen ges följande rekommendationer:
Byggnadernas stomme grundläggs på spetsbärande pålar.
Vid överslagsmässig beräkning av erforderliga pållängder kan pålstoppsnivåer förutsättas
motsvara erhållna stoppnivåer vid slagsondering. För slutgiltig bestämning av
pålstoppsnivåer erfordras provpålning.
De båda markplanens golv kan eventuellt grundläggas som platta på mark.
När byggnadernas golvnivåer fastställts bestäms lämplig grundläggning av golven i samråd
mellan konstruktör och geotekniker.
Undersökningen påpekar även att det erfordras kompletterande undersökningar för att
noggrannare kontrollera förutsättningarna för pålgrundläggning.
Inga kända markföroreningar finns i planområdet. Det har inte funnits någon känd verksamhet
på fastigheten som skulle kunna ha medfört risk för markföroreningar.
Planområdet ligger inom högriskområde för markradon. Nybyggnation ska uppföras i
radonsäkert utförande.
Ytvatten, dagvatten, grundvatten
Brunnar för dagvatten finns utmed Kungsgatan.
Fornlämningar
Planområdet innefattar fyra registrerade fornminnen, samtliga belägna i fastigheten Lejonet
16. Av dessa är tre milstenar och det fjärde är själva Tellandska gården.
10(23)
Diarienummer 2009-S468
PLANBESKRIVNING
Antagandehandling 2015-04-09
Gator och trafik
Buller
Området besväras inte av något nämnvärt buller främst pga att området har väldigt låga
trafikflöde.
Trafik
De gator som påverkar planområdet är Trädgårdsgatan, Kvarngatan och Kungsgatan.
Kvarngatan har ingen genomfartstrafik överhuvudtaget pga att den är avstängd i sin nordöstra
ände mot Kristinavägen. Trädgårdsgatan har ett flöde på ca 300 fordon per dygn, jämt fördelat
i båda riktningarna. Flödet bedöms som lågt i proportion till gatubredd och
kvartersutformning.
Kungsgatan har ett dominerande flöde i sydöstlig riktning. Ett flöde som är mer än dubbelt det
nordvästliga. Flödet på gatan är ca 800 fordon per dygn och bedöms även det vara lågt i
proportion till gatubredd och kvartersutformning. Tillskottet av bostäder som ett
genomförande av detaljplanen innebär bedöms ligga inom ramarna för vad gatan är
dimensionerad för.
Parkeringsytor
Planområdets närhet till Kristinaskolan innebär att den aktuella delen av Kungsgatan, samt
parkeringsytan i Lejonet 5, används som korttidsparkering för avlämning och upphämtning av
barn till och från skolan.
Kollektivtrafik
Planområdet ligger ca 600 meters promenadväg till resecentrum för tåg och buss. Dessutom
finns en busshållplats vid Kristinaskolan, ca. 150 meter från planområdet.
Teknisk försörjning
Planområdet är del av det kommunala VA-verksamhetsområdet och därmed anslutet till det
kommunala vatten- och avloppsnätet. Elförsörjning kan också ske via de befintliga
ledningsstråken i området.
Risker
Översvämningsrisk
Planområdet ligger inom det område som riskerar att översvämmas vid ökad vattennivå i
Lindesjön. Flygfotografiet nedan visar vattenståndet våren 1977. Av flygbilden framgår att
delar av det område som avses planläggas för bostäder var översvämmade 1977.
En översvämningskartering har genomförts av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
(MSB), Översvämningskartering utmed Arbogaån (rapport nr 16). Enligt karteringen ligger
nivån vid 200-års flödet på 62,65 (RH00) och nivån för högsta beräknade flödet på 64,87
(RH00).
11(23)
Diarienummer 2009-S468
PLANBESKRIVNING
Antagandehandling 2015-04-09
Fig. 8: Flygbild från översvämningen våren 1977. Källa: Länsstyrelsen i Örebro län
I stadskärnan finns redan idag bebyggelse inom områden med översvämningsrisk. Enligt
MSB’s översvämningskartering skulle Stora Lindesjöns vattennivå ligga på 63,13 m.ö.h. vid
ett 200-års regn. Dagens normalvattennivå är 60,80 m.ö.h.
I samband med arbetet med fördjupningen av översiktsplanen (FÖP) har ett PM om
översvämningsrisker och rekommendationer för framtida golvnivåer tagits fram i syfte att
hitta en lämplig lägsta golvnivå för nya byggnader som kan föreskrivas i detaljplaner. Där
finns en analys av gällande underlag samt ett resonemang om olika
grundläggningskonstruktioner och vilken lägsta golvhöjd som kan vara lämplig i förhållande
till dessa. Eftersom de klimatkompenserade flödena som beräknats i MSB:s rapport är lägre
än dagens 100-årsflöde så föreslås det att 100-årsflödet som avser dagens förhållanden,
d.v.s. +63.11 RH00 används som utgångspunkt för diskussion om lägsta tillåtna golvnivå för
bostäder i den del av Lindesberg som direkt påverkas av Lindesjöns aktuella vattennivå.
Denna nivå ska inte ge upphov till risker för människor i byggnads bostadsutrymmen, inte
heller ge upphov till skador som gör nya byggnader obeboeliga.
Med de bedömningar som nu görs bör säkerheten öka med tiden för Lindesbergsområdet. En
viktig aspekt är även områdenas geotekniska förutsättningar som bör utredas tidigt för att
fastställa eventuell sättningsrisk och om marken klarar uppfyllnad. I den geotekniska
bedömningen bör man även beakta att lättfyllning är olämplig i ett område med
översvämningsrisk.
12(23)
Diarienummer 2009-S468
PLANBESKRIVNING
Antagandehandling 2015-04-09
Utifrån resonemanget i FÖPen har en planbestämmelse om lägsta nivå för färdigt golv inom
planområdet satts till +64,0 meter över nollplanet (RH00). Det innebär en nivå som ligger
0,89 m över 100-årsflödet från 1977 samt 1,35 över det klimatkompenserade 200-års flödet.
Föreslagen lägsta nivå för bostadsgolv
Med stöd av PM om översvämningsrisker och rekommendationer
för framtida golvnivåer föreslås en lägsta golvhöjd för
grundläggningstyp platta på mark. Den angivna nivån ska
förhindra personskador och större skador på byggnader.
Detta innebär en lägsta nivå för golv på + 64,0 (RH00).
Detta förutsätter:
• Att torpargrund inte tillåts
• Att isolering inte tar upp fukt och utförs med förskjutna
skarvar
• Att hus med källare utförs enligt beskrivning i PM
med bland annat vattentät betong under nivån + 63,5
(vid golvnivå +64,0).
Föreslagna förändringar
Bebyggelse
Kv Gåsen
Detaljplanen föreslår två nya flygelbyggnader i kvarteret Gåsen, som komplement till
Strandskolan som byggts om till bostäder. Det innebär att Strandskolan fortfarande får
huvudfokus i kvarteret och att sjöutsikten från Strandskolan bibehålls. Högsta tillåtna
nockhöjd för de nya flyglarna föreslås vara 75,3 respektive 75,5 meter över nollplanet, d.v.s.
att husen underordnar sig Strandskolans höjd (77,5 meter över nollplanet). Nedan visas det
vinnande förslaget i arkitektuppdraget gällande hur exploateringen av området kommer att se
ut. Skissen följer planförslagets bestämmelser gällande volymerna, höjderna och
gestaltningskriterierna.
13(23)
Diarienummer 2009-S468
PLANBESKRIVNING
Antagandehandling 2015-04-09
Fig. 9 Idéskiss, vy från sydväst från Lindesjön. Illustrationen är det förslag som vann arkitektuppdraget. Tina
Wik Arkitekter AB.
De nya byggnaderna har givits ett formspråk som är anpassat till den äldre Strandskolan och
omkringliggande bebyggelse. Det är viktigt att i alla avseende ta hänsyn till riksintresset samt
miljön i sin helhet (mer kring riksintresset och planförslaget skrivs under avsnitt Riksintresse,
s. 15). Genom planbestämmelser kring nockhöjd, takutformning, takvinkel samt utformning
och färgval säkerställs att riksintresset skyddas och Strandskolan står i fokus av kvarteren
även framöver. Väl gestaltade kan de nya byggnaderna ge ett värdefullt tillskott till den
karaktärsstarka bebyggelsen längs strandpromenaden. Mellan Strandskolan och de nya
flygelbyggnaderna skapas en bostadsgård som ska ges en halvoffentlig funktion, d.v.s. båda
vara inbjudande för promenerande längs strandpromenaden och samtidigt vara bostadsgård
för de intill boende hyresgästerna.
Gällande den befintliga Strandskolan har byggrätten anpassas till bostadsändamål inom de
bestämmelser som föreskrivs i detaljplanen, se plankarta.
Kv Lejonet
I kvarteret Lejonet föreslås ett nytt hörnhus på nuvarande parkeringen, fastigheten Lejonet 5.
En sådan byggnad fullbordar på ett naturligt sätt rutnätskvarteret. Högsta tillåtna nockhöjd
föreslås vara +76,5 m över nollplanet i höjdsystem RH00, vilket bedöms harmonisera väl med
den omgivande bebyggelsen. Dessutom säkerställs, genom den relativt smala byggrätten, att
hänsyn tas till Tellandska gården. Planbestämmelserna kring byggnadens utformning ger en
trygghet i att riksintresset inte skadas. Mer kring frågan om hur kommunen resonerar kring
riksintresset finns under rubriken Riksintresse, s.15.
Tellandska gården (Lejonet 16) kan anpassas till bostadsändamål och för verksamheter som
ingår i användningen Kultur och fritid, t.ex. vandrahem. Genom en fastighetsreglering
14(23)
Diarienummer 2009-S468
PLANBESKRIVNING
Antagandehandling 2015-04-09
föreslås mark från Lejonet 16 tillföras Lejonet 5, så att all mark för föreslagen ny byggnad
samt kommunikationsytor kring byggnaden ligger inom Lejonet 5. Bostadsgården tillhörande
Tellandska gården bör bevaras i nuvarande utformning. Sluttningen som idag finns mellan
Lejonet 16 och Lejonet 5 kan omdanas så att det passar med den nya byggnaden.
Natur, grönstruktur och vattenområde
Avgränsningen mellan innergården som uppstår mellan befintliga Strandskolan och de nya
flyglarna och strandpromenaden bör enbart ske med mindre planteringar, d.v.s. ingen
genomgående häckplantering. Vidare bör placeringen av eventuella nya träd och andra
planteringar inom kvarteren studeras noggrant. Gården föreslås utformas med olika gröna rum
som kan ges olika funktioner exempelvis grill-samvaro, lek på sand, odling mm.
I syfte att reglera var nya större båt- och badbryggor anläggs föreslås i planen ett
vattenområde med användningen WB (Bryggor och badplats) där sammanlagt högst 400 kvm
bryggor får anläggas. Bryggor är vattenverksamhet, vilket är anmälnings- eller
tillståndspliktigt enligt miljöbalken. Avsikten med bryggorna är att skapa ett mervärde för
både de boende på Gåsen 7 men även allmänheten som rör sig längs strandpromenaden.
Riksintresse
Som nämnt under rubrik Tidigare ställningstaganden, ligger kv Gåsen och Lejonet inom ett
område av riksintresse för kulturmiljövården. Detta innebär att kommunen särskilt ska
motivera varför de föreslagna förändringarna i planen är lämpliga med hänsyn till riksintresset
och även redovisa hur riksintresset ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natureller kulturmiljön.
Kommunen anser, utifrån riksintressets värdebeskrivning, att riksintressets värdekärna ligger i
den norra delen av riksintresseområdet samt centralt runt Lindesbergs kyrka, jämför figur 11
nedan. Planområdet ligger utanför de områden där trästadsbebyggelsens småskalighet sätter
sin prägel. I första hand kännetecknas planområdet av den rätvinkliga rutnätsstrukturen samt
en stor, dominant stenbyggnad, f.d. Strandskolan. I skriften ”Riksintressen KNÖLkommunerna” (framtagen på beställning av Länsstyrelsen Örebro län, 2012, s. 105) skrivs på
följande sätt om stenstaden: ”På krönet i Kungsgatans mitt finns stadens centrala torg,
Rådhustorget. Här finns, förutom kyrkan, flera officiella byggnader för stadens förvaltning
och sällskapsliv, uppförda som pampiga stenhus mellan 1870 och 1923.” Vidare konstateras
att stenstadens byggnader skiljer sig arkitektoniskt och volymmässigt från trästadens låga
skala. Istället speglar byggnaderna stadsbyggnadsepoken efter den stora branden 1869 då
stenstaden och stadens expansion satte sin prägel på Lindesberg vilken saknas i nuvarande
uttryckstext för riksintresset. Utifrån det dras slutstatsen att den nuvarande beskrivningen bör
kompletteras med denna epok (s. 108). Lindesbergs kommun delar denna uppfattning och vill,
mot denna bakgrund och argumentationen nedan, förespråka de ovan beskrivna byggrätterna.
15(23)
Diarienummer 2009-S468
PLANBESKRIVNING
Antagandehandling 2015-04-09
Fig. 10: Avgränsnings av riksintresset; Källa: Skrift ”Riksintressen KNÖL-kommunerna”,
Länssytrelsen Örebro län, 2012.
Kommunen anser att de föreslagna byggrätterna volymmässigt är väl anpassade till
omgivningens bebyggelse som redan idag präglas av större, dominerande stenhus. De
föreslagna bostadshusen vid Strandskolan underordnar sig skolbyggnaden och placeras samt
gestaltas med Strandskolan som solitär huvudbyggnad. De följer uthusens långsmala karaktär,
men ges ett tidsenligt uttryck. Byggnadernas utformning är en balans mellan den enkla
uthuslängan och den moderna, mer skulpturala byggnadsvolymen.
Detsamma gäller för den föreslagna byggrätten på kv. Lejonet, där man väljer volymer som
samspelar med den omgivande bebyggelsen och miljön längs hela Kungsgatan och Tellandska
gården. Vidare tar planförslaget fullt hänsyn till riksintressets stora karaktärsdrag i de
områden som föreslås exploateras, nämligen rutnätsidealet med kvarter i räta vinklar och
byggnadsfasader som ligger i liv med gatan. Planförslagets byggrätter är utformade på ett sätt
som försäkrar att centrala Lindesberg även framöver kommer att präglas av den strikt
utformade rutnätsplanen som medger långa siktlinjer och utblickar mot Lindesjön.
Utifrån ovan nämnt bedömer Lindesbergs kommun att de föreslagna byggrätterna inte
påverkar riksintresset negativt, d.v.s. kommunen anser inte att riksintresset påtaglig kommer
16(23)
Diarienummer 2009-S468
PLANBESKRIVNING
Antagandehandling 2015-04-09
att skadas av föreslagana kompletteringar av kvarteren. Tvärtom anser kommunen att området
berikas genom planförslaget då man förväntar sig en mer levande stadsdel där folk vistas året
runt och har möjlighet att ta del av Lindesbergs kultur- och naturmiljö i en vardaglig kontext.
Dessutom vill Lindesbergs kommun förtäta centrum för att kunna tillgodose den mycket höga
efterfrågan efter bostäder, som enbart bedöms vara möjligt i detta läge. Detta framförallt då
Lindesbergs tätort redan till en hög grad är exploaterat, Lindesbergs kommun äger bara ett
fåtal centrala obebyggda fastigheter som skulle lämpa sig för bostadsbyggande. En stor del, i
princip alla, måste uteslutas för bostadsbyggande då bullernivåerna är för höga och skulle
kräva orimligt dyra åtgärder som inte går att försvara ekonomiskt.
Kommunen anser att den föreslagna byggnationen väl stämmer in på de inriktningsmål för
kulturmiljö som antagits i och med FÖPen.
Strandskydd
Delar av planområdet är beläget inom det område som omfattas av de generella
strandskyddsbestämmelserna. Strandskyddet avses att upphävas för hela kv Gåsen och delar
av kv Lejonet. Utöver det avser planen att upphäva strandskyddet från strandlinjen ut mot
vattnet, dock enbart i ett begränsat område (se plankarta). Däremot ska strandskyddet inte
upphävas för det föreslagna park-området, lokalgatorna samt GCM-vägen, då dessa områden
säkerställer fri passage för allmänheten. På plankartan redogörs med skraffering exakt för
vilka områden strandskyddet avses att upphävas.
Enligt Miljöbalken 7 kap 18 c § skall särskilda skäl anges för områden där strandskyddet
avses att upphävas. Med hänvisning till följande särskilda skäl avses strandskyddet upphävas
inom redovisat område.

Området som upphävandet avser har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det
saknar betydelse för strandskyddets syften. (7 kap 18c § pkt 1 MB)
Kvarteren Gåsen och Lejonet är redan bebyggt och används för parkering, bostadsändamål
och tidigare som skola. Inom dessa delområden av planområdet har marken tagits i anspråk på
ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften.

Området som upphävandet avser behöver tas i anspråk för en anläggning som för sin
funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför område.
(7 kap 18c § pkt 3 MB)
Brygganordningar kan enbart uppföras inom strandskyddet och behövs i det här fallet då det
tillkommande bostadsbeståndet kommer att öka antalet personer som vill röra sig vid vattnet
och komma i direkt kontakt med vattnet. Dessutom bedömer Lindesbergs kommun att
efterfrågan kring bad- och båtplatser ytterligare kommer att öka framöver, särskild med tanke
på övriga planerade projekt i centrala Lindesberg. Att kunna erbjuda möjligheten för
hyresgäster att ha en bad-/båtplats i närheten till bostaden anses vara en central del av en
attraktiv boendemiljö.

Området som upphävandet avser behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget
allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför planområdet. (7 kap 18c § pkt 5 MB)
17(23)
Diarienummer 2009-S468
PLANBESKRIVNING
Antagandehandling 2015-04-09
I det här fallet handlar det angelägna allmänna intresset om att förtäta Lindesbergs tätort och
därmed skapa attraktiva boendemiljöer, ett mer diversifierat bostadsbestånd och en bättre
fungerande flyttkedja. Genomförandet av planen bedöms därmed långsiktigt ge fördelar för
samhället.
Möjligheten att förtäta i de delar av tätorten där tyngdpunkten för offentlig- och privat service,
samt resecentrum, är lokaliserat är kraftigt begränsad pga att stadskärnan till stor del är fullt
utbyggd. Ett likvärdigt projekt som redovisas i planförslaget bedöms inte vara möjlig att
skapa i någon annan del av Lindesbergs mest centrala delar, bl a pga buller, rådande
parkeringssituation, bevarandevärden samt stadsbild. Den föreslagna byggrättens storlek
bedöms vara anpassat till både natur- och kulturmiljön (riksintresset) samt nödvändig för att
kunna skapa hyresrätter med hyresnivåer som är acceptabla. I och med detta anser kommunen
att en annan lokalisering är omöjlig eller i vart fall orimlig för att tillgodose det angelägna
allmänna intresset.
Lindesbergs tätort saknar, i sitt bostadsbestånd, centralt belägna attraktiva lägenheter i
flerbostadshus. En förtätning i det aktuella planområdet förbättrar chanserna att skapa en, för
bostadsmarkanden, hälsosam flyttkedja. Nya tillskott av lägenheter skulle lindra det problem
som i huvudsak består av att det finns fler villaägare som vill flytta till lägenhet, än det finns
tillgängliga lägenheter. En väl fungerande flyttkedja skapar goda förutsättningar att få en
demografisk spridning bland invånarna och en positiv inflyttning till tätorten, vilket
långsiktigt skulle ge fördelar för samhället.
Tillskottet på nya lägenheter behövs även pga att det finns få lägenheter i och kring
stadskärnan med full tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.
Förtätning av bostäder utmed kollektivtrafikstråk ökar det kollektiva resandet, och skapar
underlag för en vidare utbyggnad av tåg- och busstrafik samt, en på sikt, stärkt region.
Området mellan kv Gåsen och Lindesjön planläggs som parkmark samt GCM-väg vilket
innebär att allmänheten, efter planens genomförande, (i enlighet med 7 kap 18 f §) fortfarande
kommer kunna röra sig fritt utmed strandkanten längst Strandpromenaden. Planförslaget är
med andra ord inte ett hinder för att bibehålla fri passage för allmänheten.
Markförhållanden
Nybyggnation ska utföras radonsäkert.
Fornlämningar
Området för detaljplanen är i sin helhet beläget inom en fornlämning, Linde 484:1, ett
kulturlager från 1600-talsstaden. Markingrepp inom fornlämningen kräver tillstånd enligt 2
kap. 12 § lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Till tillståndet kommer att fogas villkor
om arkeologiska undersökningar innan några markarbeten kan påbörjas, se avsnitt
Genomförandefrågor.
Den befintliga slaggstensmuren utmed Kvarngatan har ett kulturhistoriskt värde och bör i
största möjliga utsträckning bevaras. Rännstenen utmed Kvarngatans norra del, utmed
Tellandska gården, är slaggsten med högt bevarandevärde. Stor försiktighet måste tas vid
ombyggnation och nybyggnation.
18(23)
Diarienummer 2009-S468
PLANBESKRIVNING
Antagandehandling 2015-04-09
Bostadsgården tillhörande Tellandska gården bör bevaras i nuvarande utformning.
Gator och trafik
Buller
Området besväras inte av något nämnvärt buller främst pga att området har väldigt lågt
trafikflöde samt hastigheterna är låga.
Trafik
Tillskottet av bostäder som ett genomförande av detaljplanen innebär bedöms ligga inom
ramarna för vad gatunätet är dimensionerad för.
Kvarngatan och Trädgårdsgatan har idag låg trafikmängd. Strandpromenaden är idag möjligt
att nå med bil, och bl a används Kvarngatans ände som iläggningsplats av räddningstjänsten
vid vattenövningar. Räddningstjänsten har aviserat att de kan flytta denna iläggningsplats. I
samband med exploateringen bör det utredas om Kvarngatan och Trädgårdsgatan ska stängas
av ner mot strandpromenaden med ett fysiskt hinder.
Parkeringsytor
En ny bebyggelse på Lejonet 5 minskar antalet parkeringsytor för besökande till området, och
då främst för besökande till Kristinaskolan. Möjligheten att lösa hämtning och lämning av
barn på ett vis som inte belastar Kungsgatan har diskuterats i utredningsfasen och bör utredas
vidare.
Boendeparkering för Lejonet 5 föreslås lösas inom kvarteret. Detsamma gäller för
besökare/boende till fastigheten Lejonet 16.
Boendeparkering för kvarteret Gåsen löses i huvudsak inom fastigheten. Enligt
situationsplanen ryms 26(24 + 2 HP) parkeringsplatser inom fastigheten. Vilket är ett
underskott på fyra platser som föreslås lösas genom gatuparkering längs Trädgårdsgatan.
Parkeringar är dels lokaliserade i bottenvåningarna på husen men även några utomhus på
bostadsgården.
Teknisk försörjning
Vatten och avlopp
Området kan anslutas till kommunalt vatten- och avloppsnät.
Dagvatten
Dagvatten inom planområdet omhändertas av det kommunala systemet för
dagvattenhantering. Brunnar för dagvatten finns utmed Kungsgatan. Parkeringen söder om
Strandskolan avvattnas till Lindesjön, dock bör oljeavskiljare finnas eller dagvatten ledas över
grönytor innan nedtagning i dagvattenbrunnar sker.
19(23)
Diarienummer 2009-S468
PLANBESKRIVNING
Antagandehandling 2015-04-09
El och bredband
El- och bredbandsförsörjning kan ske från befintliga ledningsstråk i området. Befintlig
transformatorstation i kv Gåsen planeras kunna stå kvar.
Fjärrvärme
Fjärrvärmeförsörjning kan ske från befintliga ledningsstråk i området.
Risker
Översvämningsrisk
En planbestämmelse, v1, har införts i detaljplanen: Nivån för färdigt golv i bostadsutrymmen
får inte ligga under +64,0 (RH00). Under denna lägsta golvnivå ska enbart utrymmen planeras
som tål att översvämmas, antingen genom att vara beräknade för att släppa in vatten eller vara
helt täta. Funktioner som kunde anordnas under den lägsta golvnivån vore t.ex. förråd, cykel/bilparkering, återvinningsrum, etc.
I det ovan beskrivna gör man antaganden utifrån vad som är möjligt att beräkna och simulera,
och detaljplanens bestämmelser syftar till att minska risken för att planerad bebyggelse
drabbas av översvämningar. Vid en extrem översvämning är nästa steg att mildra
konsekvenserna av en översvämning, exempelvis genom att skapa tillfälliga invallningar som
skyddar bebyggelsen.
Störningar
Nya trafikrörelser genom området beräknas bli så få att de inte bedöms kunna innebära
störningar för närliggande bebyggelse.
Konsekvenser av förslaget
Enligt gällande lagstiftning ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas om en
detaljplan medför betydande påverkan på miljö, hälsa eller hushållning med mark, vatten och
andra resurser. För att bedöma planens miljöpåverkan har en så kallad behovsbedömning
gjorts. Behovsbedömningen är utformad som en checklista utgående från 4 § MKBförordningen.
Resultatet av behovsbedömningen (se separat dokument) är att genomförande av planen inte
bedöms ge sådana effekter som skulle innebära att en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6
kap 11 § miljöbalken behöver upprättas.
Genomförandefrågor
Översvämningsrisk
Planområdet befinner sig, som tidigare beskrivet, i ett läge där översvämningsrisken är
mycket väsentligt att beakta vid all planering men även vid genomförandet av planen. Det är
därför stark rekommenderat att funktionen bostäder ska kunna upprätthållas och att entréer
ska kunna användas vid t.ex. ett 100-årsflöde. Utformning av trapphus och hiss bör därför
20(23)
Diarienummer 2009-S468
PLANBESKRIVNING
Antagandehandling 2015-04-09
särskild studeras och diskuteras med Räddningstjänsten. Eventuell elinstallation
utvändigt/invändigt bör planeras så att den skyddas vid översvämning.
Anläggning av bryggor
I syfte att reglera var nya båt- och badbryggor anläggs föreslås i planen ett vattenområde med
användningen WB (Bryggor och badplats). Bryggor är vattenverksamhet, vilket är
anmälnings- eller tillståndspliktigt enligt miljöbalken.
Byggnation och förvaltning av bryggor kommer att bekostas av Fastigheter i Lindesberg
(FALAB) och föreslås regleras genom servitut.
Krav på arkeologisk undersökning
Som tidigare nämnt finns det inom planområdet fornlämningar, som är skyddade enligt 2 kap.
lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML). Enligt denna reglering är det förbjudet vid
straffansvar att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse,
plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning. Enligt 2 kap. 2 § samma lag
omfattar skyddet även mark kring fornlämningen.
Konkret kräver markingrepp inom fornlämningen tillstånd enligt 2 kap. 12 § lagen (1988:950)
om kulturminnen m.m. Till tillståndet kommer att fogas villkor om arkeologiska
undersökningar innan några markarbeten kan påbörjas.
BMB föreslår att en sådan arkeologisk undersökning görs när planprocessen närmar sig
slutskedet, alt. detaljplanen har vunnit laga kraft.
Krav på kompletterande markundersökning
Som ovan anfört har det gjorts en översiktig geoteknisk undersökning. Där påpekas att det
erfordras kompletterande undersökningar för att noggrannare kontrollera förutsättningarna för
pålgrundläggning.
BMB föreslår att en sådan undersökning görs i samband med bygglovet.
Handläggning och tidplan
Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande enligt Plan- och Bygglagen 2010:900
som gäller från 2.a maj 2011. Samrådshandlingar har varit utsända under vintern 2013 och
därefter har planförslaget varit tillgängligt för granskning. BMB bedömde att de förändringar
som skett efter granskningsperioden var av sådan omfattning att en andra granskning
genomfördes under 2014. Planförslaget har efter det återigen reviderats i sådan omfattning att
det ställdes ut för en tredje granskning under perioden 4 - 27 mars 2015.
Antagande
Detaljplanen antas av kommunfullmäktige i Lindesbergs kommun. Dessförinnan kommer
planen att tas upp i Bergslagens Miljö- och Byggnämnd för godkännande.
21(23)
Diarienummer 2009-S468
PLANBESKRIVNING
Antagandehandling 2015-04-09
Genomförandetid
Genomförandetiden föreslås vara 10 år efter att planen vunnit laga kraft.
Huvudmannaskap och ansvarsfördelning
Kommunen är huvudman för allmänna platser i planområdet.
Avtal
Mellan Fastigheter i Lindesberg AB och Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning finns ett
avtal som reglerar upprättande av planhandlingar för Gåsen 7 m fl.
Fastighetsbildning och fastighetsrättsliga konsekvenser
Fastighetsreglering kan genomföras efter att detaljplanen vunnit laga kraft.
Lejonet 5 kan tillföras ca 440 m2 från Lejonet 16.
Del av Lindesås 1:1 kan bebyggas med bryggor. Byggnation och förvaltning av bryggor
kommer att bekostas av Fastigheter i Lindesberg (FALAB) och föreslås regleras genom
servitut.
Fastighetsindelningsbestämmelser
För kvarteren Gåsen och Lejonet finns det gamla tomtindelningar som numera har blivit
fastighetsindelningsbestämmelser i den befintliga detaljplanen.
Fastighetsindelningsbestämmelserna för berörda fastigheter upphävs i och med antagandet av
denna planen.
Planekonomi
Upprättande av detaljplanen samt erforderliga planutredningar bekostas av Fastigheter i
Lindesberg AB.
Planens genomförande avseende fastighetsreglering samt projektering och utbyggnad av
planområdet bekostas av Fastigheter i Lindesberg AB.
Hänsyn inför/under byggnationen
Byggherren ansvarar för att kontakt tas med berörda ledningsägare och ledningsrättsägare för
att genomföra eventuell flytt av ledningar i samband med byggnation/anläggning.
Inför eventuella markarbeten åligger det byggherren att ta nödvändiga försiktighetsåtgärder
för att försäkra sig om att inga skador uppstår på intilliggande byggnader.
22(23)
Diarienummer 2009-S468
PLANBESKRIVNING
Antagandehandling 2015-04-09
Medverkande i planarbetet
Planbeskrivningen har upprättats på Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning av, i huvudsak,
Cornelia Liebl, fysisk planerare samt Isabella Lohse, fysisk planerare, i samarbete med Per
Granlund, stadsarkitekt, och Peter Ljungné, stadsarkitekt. Ing-Marie Nilsson-Tarkkanen,
byggnadsantikvarie, har medverkat gällande antikvariska frågor och Arne Tschentscher,
stadsträdgårdsmästare, har medverkat gällande grönytor.
Isabella Lohse
Fysisk planerare
Peter Grönlund
Förvaltningschef
Detaljplanen antogs av kommunfullmäktige i Lindesbergs kommun den xx xxxx 20xx.
Beslutet vann laga kraft den xx xxxxx 20xx.
23(23)
Sida 1
Fastighetsförteckning
2015-02-25
Ärendenummer
O15593
Handläggare
Patrik Nilsson
Ärende
Fastighetsförteckning till detaljplan för Gåsen 7 m.fl (Strandskolan)
Kommun: Lindesberg
Län: Örebro
Fastigheter inom området (fastigheter, sämjelotter, fiskelotter, byggnad å, allmänt vattenområde)
Beteckning på kartan
Ägare/innehavare, adress
Övrigt
Gåsen 7
Fastigheter i Linde AB
Box 76
711 21 LINDESBERG
~
Lejonet 5
Lindesbergs kommun
~
711 80 LINDESBERG
Lejonet 6
Lindesbergsbostäder AB
Box 2
711 21 LINDESBERG
~
Lejonet 16
Tjodolf Sommestad
Skinnarbacken 2
711 35 LINDESBERG
~
Elin Margareta Isabelle
Sommestad
Skinnarbacken 2
711 35 LINDESBERG
Lindesås 1:1
Lindesbergs kommun
711 80 LINDESBERG
I fastigheten ingår även
vatten och fiske inom
planområdet.
Marksamfälligheter inom området – inga kända
(samfälld mark, samfällt vatten, samfällt fiske, allmänningar)
Anläggningssamfälligheter inom området – inga kända
(Gemensamhetsanläggningar enligt AL, anläggningar enligt LSV)
Rättigheter inom området (servitut, ledningsrätt, nyttjanderätt, vägrätt, viltvårdsområde, fiskevårdsområde, rättigheter
mineral/torv)
Beteckning på kartan
Ägare/innehavare, adress
Ändamål
Ledningsrätt
Linde energi
Starkström
1885-514.1
adress saknas i fastighetsregistret
Lantmäteriet
2015-02-25
O15593
Sida 2
Belastar:
Gåsen 7
Se fastigheter inom området
~
Lindesås 1:1
”
~
Beteckning på kartan
Ägare/innehavare, adress
Ändamål
Ledningsrätt
Linde energi
Fjärrvärme
1885-592.1
adress saknas i fastighetsregistret
(se även motsvarande utanför området)
Belastar:
Gåsen 7
Se fastigheter inom området
~
Lindesås 1:1
”
~
Beteckning på kartan
Ägare/innehavare, adress
Övrigt
Ankan 4
Egeryds fastigheter AB
Idrottsvägen 31 B
702 32 ÖREBRO
Gripen 1
Tommy Karlsson
Kungsgatan 16
711 30 LINDESBERG
Fastigheter utanför området
Amelie Bosson
Kungsgatan 16
711 30 LINDESBERG
Gripen 16
Ann Zander
Trädgårdsgatan 5
711 30 LINDESBERG
Dan Zander
Trädgårdsgatan 5
711 30 LINDESBERG
Hästen 3
MoJaMa fastigheter AB
Skolgatan 12
711 30 LINDESBERG
Hästen 4
Hannah Uppström
Kvarngatan 4
711 30 LINDESBERG
Hästen 12
Fastigheter i Linde AB
Box 76
711 21 LINDESBERG
Lejonet 7
Riksbyggens Brf.
Lindesbergshus nr 4
Radiatorvägen 6
702 27 ÖREBRO
Lantmäteriet
2015-02-25
O15593
Sida 3
Lejonet 17
Fastigheter i Linde AB
Box 76
711 21 LINDESBERG
Tranan 1
Mats Morén byggnads AB
Box 56
711 22 LINDESBERG
Tranan 6
Mats Morén byggnads AB
Box 56
711 22 LINDESBERG
Marksamfälligheter utanför området – inga kända som kan påverkas
Anläggningssamfälligheter utanför området – inga kända som kan påverkas
Rättigheter utanför området
Beteckning på kartan
Ägare/innehavare, adress
Ändamål
Ledningsrätt
Linde energi
Fjärrvärme
1885-592.1
adress saknas i fastighetsregistret
(se även motsvarande inom området)
Belastar (däribland):
Hästen 12
Se fastigheter utanför området
~
Lejonet 17
”
~
Lindesås 1:1
Se fastigheter inom området
~
Övriga upplysningar
Utredningen saknar servitut som eventuellt tillkommit genom vattendom eller liknande. Vidare saknas
eventuellt avtalsrättigheter som inte är offentliggjorda genom inskrivning.
Utredningen saknar rättskraft.
Fastighetsförteckningen upprättad av
Patrik Nilsson
1
LILJAN
20
5
GRIPEN
13
SVANEN
25
14
15
7
9
LOKALGATA
X 1467360
16
PARK
10
0m
8
Kvartersmark
Y 6607920
1
2
B
BCH1
LEJONET 7
q1
4
BR
15
B
5
St
ra
+77.0
TRANAN
in
m
en
g
+75.5
v1
v2 f1
B
parke
ring
10-15
PA
+77,5
7
WB
BCH1
v1
v2 v3
q1
+76.5
parkering
v1
v2 f1
+75.3
10-15
n
ta
ga
arn
v
K
MARKENS ANORDNANDE (utformning av kvartersmark)
Mark och vegetation
27-30
11
v1
v2 f1
lek
Lekplats ska finnas
parkering
Parkeringsplats ska finnas
4
3
E1
g
arn
2
WB
+79.0
5
g
rin
rke
lek
16
pa
RK
BR
q1
q2
A
AT
ad
en
Transformator
W
parkering
LG
KA
er
rk
pr
o
pa
6
E1
6
1
LO
nd
Anlagd park
10
2
3
Lokaltrafik
n
ata
Utformning
+0.0
00-00
Kv
v1
Ku
v3
ng
W
v2
10
sg
f1
ga
o
b
r
ata
20 21
ge
n
i
F
n
ANKAN
4
Utseende
tan
q1
q2
19
Strandskydd
18
Y 6607760
22
X 1467360
ra
nd
17
pr 3
om
en
a
ILLUSTRATION
Illustrationslinjer
X 1467600
St
2
16
de
n
Skala: 1:1
Planprogram
Planbeskrivning
Solstudie
Transformatorbyggnad
Staket
Lindesbergs kommun
Grundkartans riktighet bestyrkes:
Beslutsdatum
ANTAGANDEHANDLING
Bostadshus, resp uthus
Instans
BMB
Antagande
KF
Laga kraft
Reviderad 2015-03-31
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100 meter
Isabella Lohse
Fysisk planerare
GRANSKNINGSUTLÅTANDE
(inför andra granskningen)
2013-12-10
Dnr 2009-S468
Stadsarkitektkontoret
Cornelia Liebl
Tfn. 0581 - 810 67
cornelia.liebl@bmb.se
DETALJPLAN FÖR GÅSEN 7 M.FL. (STRANDSKOLAN)
I LINDESBERGS KOMMUN, ÖREBRO LÄN.
SAMRÅDSSKEDET
Planförslaget handläggs med normalt planförfarande. Tillfälle till samråd har beretts enligt 5 kap 11 § Plan- och bygglagen (SFS 2010:900).
Samrådshandlingen har under tiden 6 februari – 6 mars 2013 varit utsänd till sakägare, kommunala förvaltningar och andra berörda instanser. Med anledning av samrådet har tretton yttranden inkommit.
GRANSKNINGSSKEDET
Planförslaget har efter samrådsskedet varit tillgängligt för granskning enligt 5 kap
18 § Plan- och Bygglagen (SFS 2010:900) på biblioteket i Lindesberg, Kungsgatan
37 A, och på Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning (BMB) samt funnits tillgängligt på www.bmb.se, under perioden 9 maj – 9 juni 2013.
Under granskningsskedet inkom 13 skrivelser av myndigheter, sakägare och allmänheten, som innehöll många synpunkter kring planförslaget och föranledde ett
stort antal förändringar. Enligt PBL (2010:900) 5 kap. 25 § ska kommunen om den
ändrar sitt planförslag väsentligt efter granskningstiden, kungöra och låta granska
det ändrade förslaget på nytt. BMB bedömer att de förändringar som skett efter
granskningsperioden 9 maj – 9 juni 2013 är av sådan omfattning att en ny granskning ska genomföras. Denna andra granskning sker under tiden 11 december 2013 –
15 januari 2014 där planförslaget på nytt ställs ut på biblioteket i Lindesberg och på
BMB samt finns tillgänglig på www.bmb.se.
Nedan följer en sammanfattning av alla inkomna synpunkter under föregående
granskningsskede. Synpunkter som inkommit men inte lett till någon förändring är
även de redovisade och kommenterade för att förklara de ställningstaganden som
gjorts. Yttrandena i sin helhet finns utställda tillsammans med granskningshandlingar utställda på biblioteket i Lindesberg, på BMB samt på BMB:s hemsida,
www.bmb.se.
GRANSKNINGSUTLÅTANDE (inför andra granskningen)
1(8)
INKOMMNA SYNPUNKTER
1 Lantmäteriet har inga erinringar kring planen.
2 Lindeenergi framför i sitt yttrande att det är olämpligt att ha parkering i anslutning till transformatorstationen, då den behöver vara tillgänglig från sidorna vid
kopplingar och underhåll.
Kommentar: Planförslaget har reviderats gällande parkeringsytor och marken i direkt anslutning till transformatorstationen skall enligt det nya förslaget inte användas som parkering.
3 Lindesbergs kommun har inga erinringar kring planen.
4 Länsstyrelsen framför i sitt granskningsyttrande följande synpunkter:
Bedömning enligt 11 kap. 10 § PBL
Länsstyrelsen kommer, med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap. 10 § PBL
och nu kända förhållanden, att pröva kommunens beslut, om kommunen beslutar
att anta detaljplanen. Länsstyrelsen anser att ett område av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 § miljöbalken (MB) inte tillgodoses.
Område av riksintresse för kulturmiljövården
De berörda kvarteren, Gåsen och Lejonet, ligger inom ett område av riksintresse
för kulturmiljövården, K 40 Centrala Lindesberg, enligt 3 kap. 6 § MB. Som motiv för riksintresset anges ”Småstadsmiljö som visar centralmaktens strävan vid
1600-talets mitt att grunda nya städer för att främja den för riket viktiga bergshanteringen samt den förindustriella stadens bebyggelse och liv”. Uttrycket för
riksintresset är ”Den rätvinkliga rutnätsplanen från 1644. Tomtstruktur, äldre
småskalig trästadsbebyggelse med större stadsgårdar och enklare utkantsbebyggelse. En grupp större stenbyggnader vid kyrkan och torget”.
Riksintresset innebär inte att miljön inte kan förändras. De kulturhistoriska
värdena är inget hinder för att förnya miljöer och låta vår tid sätta sina spår genom nya byggnader. Det är tvärtom viktigt och angeläget att värdefulla kulturmiljöer brukas på ett genomtänkt sätt. För att bygga nytt i en kulturhistoriskt
värdefull miljö krävs dock en grundlig process där förutsättningarna är tydligt
definierade. Det är då fundamentalt att formulera en tydlig tanke om en arkitektoniskt och estetiskt målsättning.
Enligt 4 kap. 33 § PBL ska planbeskrivningen innehålla en redovisning av
planeringsförutsättningarna, såsom riksintressen, och de överväganden som har
legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och
planens konsekvenser. Enligt 2 kap. 2 § PBL ska bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 och 4 kap. MB tillämpas vid planläggning. Enligt 3 kap. 6 § MB ska områden av riksintresse för kulturmiljövården
skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Länsstyrelsen kan konstatera att planbeskrivningen saknar en redovisning av riksintres-
GRANSKNINGSUTLÅTANDE (inför andra granskningen)
2(8)
set som är en planeringsförutsättning, dessutom saknas de överväganden som har
legat till grund för planens utformning med hänsyn till att riksintresset kan vara
ett motstående intresse. Tillämpningen av hushållningsbestämmelserna i 3 kap.
MB har inte heller tillämpats vid planläggningen. Därtill saknas i planbeskrivningen en redovisning av hur riksintresset ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Sammantaget saknar planförslaget fortfarande all form av analys av de förutsättningar som riksintresset och de kulturhistoriska värdena skapar. I konsekvens med detta framgår heller inte varför planen skulle vara lämplig med hänsyn till riksintresset.
Länsstyrelsen anser att planförslaget strider mot riksintressets motiv och uttryck. Länsstyrelsen vidhåller att de föreslagna byggnadsvolymerna är alltför
stora med hänsyn till den småskaliga och varierade bebyggelse som idag präglar
området och karakteriserar hela riksintresseområdet i Lindesberg. De föreslagna
volymerna på nybyggnaderna påverkar upplevelsevärdet av kulturmiljön påtagligt negativt. Byggnadsvolymen på nybyggnaderna vid Strandskolan bör reduceras så att de tydligt underordnar sig skolbyggnaden och gestaltas som komplementbyggnader till den. Byggnadsvolymen för nybyggnaden i Kv Lejonet bör
också reduceras så att den bättre samspelar med den omgivande bebyggelsen och
miljön längs hela Kungsgatan.
Kommentar: Planbeskrivningen har kompletterats med en redovisning av
riksintresset samt överväganden som ligger till grund för planens utformning. Det har lagts till bestämmelser kring byggrätterna samt förklaringar i
planbeskrivningen som ska tydliggöra hur riksintresset ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Vidare infogades
kommunens resonemang kring förutsättningar som riksintresset och de kulturhistoriska värdena skapar så att det framgår varför planförslaget anses
vara lämplig med hänsyn till riksintresset.
Konkret innebär det nya granskningsförslaget betydligt mindre byggrätter
volymsmässigt med fler bestämmelser kring takutformning och gestaltning
vilka ska säkerställa att riksintresset inte påtagligt skadas och att planförslaget blir ett värdefullt bidrag till Lindesbergs natur- och kulturmiljö.
På plankartan anges planbestämmelsen ”högsta nockhöjd i meter över nollplanet”. Under samrådet angavs bebyggelsehöjden ”högsta byggnadshöjd i meter
över nollplanet” på plankartan. Länsstyrelsen är positiv till att högsta nockhöjd
anges på plankartan i meter över nollplanet då det är mer tydligt än att ange exempelvis våningsantal. Den ändring som har gjorts av bebyggelsehöjden är dock
otydlig då flertalet av de befintliga byggnaderna fortfarande anges med samma
plushöjd. Länsstyrelsen anser att det är vilseledande att likställa högsta nockhöjd
med högsta byggnadshöjd. Länsstyrelsen anser att det är av största vikt att en
korrekt bebyggelsehöjd anges på plankartan.
Kommentar: I samrådshandlingarna angavs redan högsta nockhöjd, dock
med felaktig beteckning, därav angavs ett flertal av de befintliga byggnaderna med samma plushöjd. Samtliga befintliga byggnadernas nockhöjder
är alltså korrekta.
Utformningen av nybyggnaderna, exempelvis vad gäller fasadmaterial,
takmaterial och balkonger, är också en väsentlig fråga med tanke på riksintres-
GRANSKNINGSUTLÅTANDE (inför andra granskningen)
3(8)
set. Det finns därför anledning att särskilt studera denna fråga för att undvika att
exempelvis balkonger blir ett dominerande intryck av nybyggnaden i gatubilden.
Vidare anser Länsstyrelsen att en planbestämmelse bör införas på plankartan om
att balkonger inte får uppföras på Strandskolan mot Kungsgatan. Det är även väsentligt att de balkonger som uppförs på Strandskolan får en genomtänkt detaljutformning. Planen bör därför kompletteras med bestämmelser om utformning
och material för dessa balkonger.
Kommentar: Nya bestämmelser kring byggnadernas utformning och balkongerna har införts, se plankarta. Detaljer såsom materialval för balkongerna, behandlas dock inom bygglovet.
Råd enligt 2 kap. PBL
Strandskydd
De särskilda skäl som kommunen anger för ett upphävande av strandskyddet är
att området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse, nämligen att förtäta Lindesbergs tätort, samt att området redan har tagits i
anspråk på ett sätt som saknar betydelse för strandskyddets syften. Vidare anges
som särskilt skäl att området är väl avskilt från området närmast strandlinjen.
För att nyttja det särskilda skälet ”ett annat mycket angeläget intresse” krävs
mycket speciella omständigheter som är mer eller mindre unika till sin karaktär.
Möjligheten att nyttja detta skäl vid ett upphävande av strandskyddet är därför litet. Kommunens behov av tätortsutveckling är däremot ett angeläget allmänt intresse, ett upphävande av strandskyddet bör därför istället motiveras utifrån 7
kap. 18 c § pkt 5 MB, dvs. att området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett
angeläget allmänt intresse. Vidare anser Länsstyrelsen att det särskilda skälet för
att upphäva strandskyddet för att möjliggöra bryggor bör tydliggöras. Dessutom
bör det tydliggöras att fri passage inte är ett särskilt skäl som kan åberopas vid
ett upphävande av strandskyddet, utan ett krav enligt 7 kap. 18 f § MB som gör
att strandskyddet endast undantagsvis kan upphävas helt.
Länsstyrelsen anser inte att strandskyddet ska upphävas för de befintliga
lokalgatorna. Detta eftersom de befintliga lokalgatorna inte väsentligt förändrar
livsvillkoret för djur- eller växtarter och inte heller hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt, enligt 7
kap. 15 § MB. Enligt Länsstyrelsens mening bör strandskyddet inte upphävas för
allmän platsmark. Detta eftersom en planbestämmelse om allmän platsmark är
förenlig med strandskyddets syften då de åtgärder som den markanvändningen
medger är sådana åtgärder som normalt inte kräver strandskyddsdispens, enligt 7
kap. 15 § MB.
Länsstyrelsen vidhåller att det på plankartan bör preciseras var bryggorna är
tänkta att anläggas inom det WB1-betecknade området. Det innebär inte att den
exakta utformningen av bryggorna behöver ritas ut på plankartan, det innebär
istället att bryggområdet och upphävandet av strandskyddet bör reduceras till att
endast omfatta en begränsad del av det WB1-betecknade området. På plankartan
bör det även preciseras hur stora bryggorna får vara, exempelvis genom att ange
att ”bryggor om sammanlagt högst x kvm får anläggas”. Vidare bör det i planbeskrivningen framgå att anläggande av bryggor är vattenverksamhet, vilket är
anmälnings- eller tillståndspliktigt enligt miljöbalken.
GRANSKNINGSUTLÅTANDE (inför andra granskningen)
4(8)
Kommentar: Argumentationen kring upphävandet av strandskyddet har reviderats samt kompletterats, se planbeskrivning. Dessutom togs upphävandet av strandskyddet för de befintliga lokalgatorna bort samt att området för
upphävandet gällande WB-området preciserades. En bestämmelse kring hur
stora bryggorna får vara har även införts.
Översvämning
Länsstyrelsen anser att det är viktigt att vid ett genomförande av planen beakta
att funktionen bostäder ska kunna upprätthållas och att entréer ska kunna användas vid ett 100-årsflöde. Vidare anser Länsstyrelsen att det i planbeskrivningen
bör tydliggöras vilka funktioner som planeras att ligga under den lägsta golvnivån i bostadsutrymmen +64,5 (RH00).
Kommentar: Information om ovan nämnt infogades i planbeskrivningen.
Markförhållanden
Länsstyrelsen vidhåller sin ståndpunkt att en detaljerad geoteknisk undersökning
bör göras under planprocessen, innan detaljplanen antas, för att säkerställa att
marken är lämplig för den användning som detaljplanen anger.
Kommentar: Fastigheter i Lindesberg AB (FALAB) gav i uppdrag att göra
en geoteknisk undersökning som har genomförts under hösten 2013. I rapporten redovisas bl.a. resultat kring de geotekniska och geohydrologiska
förhållandena samt nämns rekommendationer för grundläggningen, se seperat dokument.
Planbestämmelser
För att möjliggöra anläggande av parkering på prickmark bör egenskapsbestämmelsen ”parkering” anges för all mark där parkering avses anordnas, i enlighet
med illustrationsbilden i planbeskrivningen.
På plankartan anges användningsbestämmelsen ”H”, handel medges i källarplanet. Länsstyrelsen anser att denna planbestämmelse bör omformuleras till
”Handel medges i bottenvåning”.
Kommentar: Planbestämmelser kring parkering har tydliggjorts samt att
användningsbestämmelsens beskrivning har ändrats enligt förslag.
5 Räddningstjänsten har inga erinringar kring planen.
6 Trafikverket har inga erinringar kring planen.
7 Synpunkter från fastighetsägare intill planområdet (bedöms som sakägare)
7.1 Fastighetsägare till Gripen 1 samt fastighetsägare till Tranan 1 och 6 framför följande synpunkter:
GRANSKNINGSUTLÅTANDE (inför andra granskningen)
5(8)
De påpekar att större delar av Lindesbergs stadskärna, däribland det aktuella
planområdet, är klassad som riksintresse, som inte får skadas påtagligt av exempelvis nya byggprojekt. De anser att miljön kommer att skadas väsentligt om
planen realiseras då föreslagna höjder för de nya byggrätterna är högre än omkringliggande bebyggelsen. I det stora hela tycker de att husen är för höga.
Vidare anser de att de föreslagna byggrätterna på Gåsen 7 ger avsevärda skuggbildningar på grannfastigheter.
Kommentar: Planbestämmelsen gällande byggnadshöjden har ändrats. De
ny föreslagna byggrätterna har en föreslagen högsta nockhöjd som ligger 3
meter under Strandskolans nockhöjd. I och med det tycker kommunen att
hänsyn tas till omkringliggande bebyggelser samt att de nya byggnaderna
tydligt underordnar sig Strandskolan. Bestämmelser kring takutformning
lades dessutom till, vilket innebär att skuggbildningen minskar ytterligare
på grannfastigheten och nu bedöms vara marginell.
I omgivningarna finns flera fastigheter av gammeldags uppbyggnad som inte tilllåter bilparkering in på tomten. Förr i tiden löstes detta genom tillåten gatuparkering längst med Kungsgatan. För några år sedan ändrades parkeringsmöjligheten.
Det råder dels datumparkering, men dessutom parkeringsförbud på den ena sidan. Detta har varit stor olägenhet, men har ändå praktiskt gått att lösa då boende
har kunnat parkera på de tomter som nu planeras bebyggas. Vid en bebyggelse
på dessa tomter måste Kungsgatans parkeringsrestriktioner ses över. Gatan bör
tillåta en gatuparkering i ett bostadsområde.
Kommentar: Det kommer att skapas ytterligare gatuparkeringsplatser i omnejden, på exakt vilket sätt utreds under planprocessens gång samt vid genomförandet av planen. Enligt visionsbild, är det möjligt att anordna 6 extra parkeringsplatser som skulle vara reserv för närboende i kvarteren omkring eller för besökare till kvarteren inom planområdet. Sedan ska exploateringen ske i etapper och då förutsättningarna i kvarteren kan ändras under tiden undersöks denna fråga mer detaljerat i ett senare skede. Dessutom
har antal lägenheter, jämfört med det tidigare förslaget, minskat vilket
också innebär ett mindre behov av parkeringsplatser.
Vid grannfastigheten Tranan 1 och 6 ligger idag obebyggda tomträtter som man
bör ta hänsyn till i planarbetet.
Kommentar: Kommunen är medveten om dessa och det beaktas i planprocessen
Gällande behovsbedömningen så tycker de att den är missvisande och förskönad;
konkret avseende riksintressen, landskapsbilden, inverkan på omgivningen i övrigt och den allmänna utvärderingen. Deras åsikt är att genomförandet av detaljplanen ger en kraftigt negativ estetisk påverkan på miljön.
Kommentar: Kommunen delar inte deras bedömning.
7.2 Fastighetsägare till Hästen 4, framför följande synpunkter:
GRANSKNINGSUTLÅTANDE (inför andra granskningen)
6(8)
Fastighetsägaren vidhåller samtliga skriftliga synpunkter som tidigare framförts
och anser att det finns för många oklarheter och diffusa uttryck i planförslaget.
Särskilt resonerar hon om uttrycket ”stor kronologisk spridning”, ”bostadsgård
som skall ges en halvoffentlig funktion”, påverkan på Strandpromenaden, bedömning kring miljökonsekvensbeskrivning, trafiksituationen samt värdeminskning av fastigheter p.g.a. nybyggnation.
Kommentar: Med denna nya granskningsprocess har kommunen för avsikt
att undanröjar alla otydligheter kring ovan nämnda punkter. Det finns en
del kompletteringar kring bestämmelser och beskrivningar som förhoppningsvis hjälper läsaren att få klarhet kring planförslaget. Det planen däremot inte behandlar är eventuella värdeminskningar av fastigheter. Dessa
frågor kan inte behandlas förrän planen har vunnit laga kraft.
7.3 En hyresgäst på Lindesbergsbostäder (fastighet Lejonet 6) framför följande
synpunkter:
Hyresgästen anser att husen är för höga och att det kulturhistoriska värdet samt
det estetiska intrycket är mycket viktigt. Vidare lyfts synpunkter kring antal parkeringsplatser. Det anses inte vara korrekt bedömt att det i dagsläget finns tillräckligt med parkeringsplatser för de boende i området. Frågan kring mer trafik
pga att fler barn vistas i området (som följd av att fler boende finns i området)
lyfts även.
Kommentar: Gällande frågorna kring husens utformning och parkeringsbehovet hänvisas till ovan nämnda kommentarer som behandlar samma frågor.
8 Synpunkter från allmänheten (bedöms inte som sakägare)
8.1 Det kom in tre skrivelser av tre privatpersoner som alla ville protestera mot
planförslaget, då personerna bedömer att husen är för höga och inte passar in i
den befintliga miljön.
Kommentar: Se kommentarer ovan som behandlar samma fråga.
8.2 Ytterligare en privatperson framförde att de planerade bebyggelsen bör anpassas mer till befintlig arkitektur i fråga om form, storlek och detaljer i övrigt.
Dessutom framför denna person att parkeringsfrågor borde lyftas ytterligare, då
denna person samt andra boende i den södra stadsdelen har blivit beroende av de
parkeringsytor som planeras att bebyggas.
Kommentar: Se kommentarer ovan som behandlar samma frågor.
GRANSKNINGSUTLÅTANDE (inför andra granskningen)
7(8)
9 Redaktionella ändringar
Utöver ovan nämnda ändringar och kompletteringar gjordes flera redaktionella
revideringar och tillägg vilka inte är redovisade i detta granskningsutlåtande.
STÄLLNINGSTAGANDE
Som inledningsvis redan nämnt, såg länsavdelningen behov av att ytterligare revidera planförslaget från granskningshandlingen och ställa ut det reviderade planförslaget för ny granskning enligt PBL (2010:900) 5 kap 18-22 §§ under perioden 11
december 2013 – 15 januari 2014.
Cornelia Liebl
Fysisk planerare
Per Granlund
Stadsarkitekt
GRANSKNINGSUTLÅTANDE (inför andra granskningen)
8(8)
GRANSKNINGSUTLÅTANDE
(inför tredje granskningen)
2015-03-04
Dnr 2009-S468
Stadsarkitektkontoret
Isabella Lohse
Tfn. 0581 - 810 66
isabella.lohse@bmb.se
DETALJPLAN FÖR GÅSEN 7 M.FL. (STRANDSKOLAN)
I LINDESBERGS KOMMUN, ÖREBRO LÄN.
SAMRÅDSSKEDET
Planförslaget handläggs med normalt planförfarande. Tillfälle till samråd har beretts enligt 5 kap 11 § Plan- och bygglagen (SFS 2010:900).
Samrådshandlingen har under tiden 6 februari – 6 mars 2013 varit utsänd till sakägare, kommunala förvaltningar och andra berörda instanser. Med anledning av samrådet har tretton yttranden inkommit.
GRANSKNINGSSKEDET
Planförslaget har efter samrådsskedet varit tillgängligt för granskning enligt 5 kap
18 § Plan- och Bygglagen (SFS 2010:900) på biblioteket i Lindesberg, Kungsgatan
37 A, och på Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning (BMB) samt funnits tillgängligt på www.bmb.se, under perioden 9 maj – 9 juni 2013.
Under första granskningsskedet inkom 13 yttranden som innehöll många synpunkter kring planförslaget och föranledde ett stort antal förändringar. Enligt PBL
(2010:900) 5 kap. 25 § ska kommunen om den ändrar sitt planförslag väsentligt
efter granskningstiden, kungöra och låta granska det ändrade förslaget på nytt.
BMB bedömde att de förändringar som skett efter granskningsperioden 9 maj – 9
juni 2013 var av sådan omfattning att en ny granskning skulle genomföras.
Denna andra granskning pågick under perioden 11 december 2013 – 15 januari
2014 där planförslaget på nytt ställdes ut på biblioteket i Lindesberg och på BMB
samt fanns tillgängligt på www.bmb.se. Under den andra granskningen inkom 13
yttranden. Enligt PBL (2010:900) 5 kap. 25 § ska kommunen om den ändrar sitt
planförslag väsentligt efter granskningstiden, kungöra och låta granska det ändrade
förslaget på nytt. BMB bedömer att de förändringar som skett efter granskningsperioden 11 december 2013 – 15 januari 2014 är av sådan omfattning att ytterligare en
ny granskning ska genomföras.
1(8)
Nedan följer en sammanfattning av alla inkomna synpunkter under föregående
(andra) granskningsskede. Synpunkter som inkommit men inte lett till någon förändring är även de redovisade och kommenterade för att förklara de ställningstaganden som gjorts. Yttrandena i sin helhet finns att läsa på Bergslagens Miljö- och
Byggförvaltning.
INKOMMNA SYNPUNKTER
1 Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 § PLB
och nu kända förhållanden att ett antagande av detaljplanen inte kommer att prövas.
2 Räddningstjänsten har inga erinringar kring planen.
3 Trafikverket har inga erinringar kring planen.
4 Skanova önskar behålla befintligt nät som passerar i området. Tvingas Skanova
vidta undanflyttningsåtgärder förutsätter dem att den part som initierar åtgärden
även står för kostnaden.
Kommentar: Byggherren ansvarar för att kontakt tas med berörda ledningsägare inför byggnation/markarbeten.
5 Lantmäteriet I plankartan finns det ett WB område i syfte att regler var båt- och
bryggplats kan anläggas. Det bör framgå av planhandlingen vad avsikten med
bryggorna är, om de ska vara sammankopplade med den nya bebyggelsen genom
servitut eller gemensamhetsanläggning.
Under fastighetsrättsliga konsekvenser bör det framgå att del av Lindesås 1:1
kommer att bebyggas med bryggor. Om det inte är fastighetsägaren som ska anlägga bryggorna bör det framgå vem som ska göra det och hur rätten till bryggorna ska säkras.
Kommentar: Planhandlingarna har förtydligats enligt synpunkterna.
6 Lindesbergs kommun Byggnation i centrum begränsas på fler oexploaterade
fastigheter av buller, parkeringssituationen mm. Att minska byggrätten på ett attraktivt kvarter, utan störning, anses vara oförenligt med ett hushållande av resurser, både ur ett mark- och monetärt perspektiv. De tidigare förslaget inlemmas på ett positivt sätt i den historiska rutnätsstaden, samtidigt som det sätter en
viss prägel på området utifrån vår samtid.
Utifrån det tidigare förslaget har husfasaderna flyttats ut mot Kvarn- och Trädgårdsgatan vilket resulterar i en gatubredd på 7 meter. Förutom den trånga upplevelsen kommer extra brandskydd ställas på nybyggnationen.
Kommentar: Sedan den andra granskningen har ytterligare ett förslag på
utformning av de tillkommande byggnaderna tagits fram i dialog mellan
2(6)
Länsstyrelsen, BMB, FALAB samt extern arkitekt. Detta förslag anses väl
anpassat till uttrycken i riksintresset samtidigt som det möjliggör en mer
generös exploatering. Byggrätterna är åter justerade så att avståndet mellan byggrätt och befintligt hus på kvarteret Ankan är 8 meter.
7 Lindesbergs Museum Underlaget bör kompletteras med en fasadillustration
över området från Lejonet 16 i riktning mot sjön.
Planhandlingen anger att området inte berörs av byggnadsminnen eller fornminnen. Svaret på frågan borde vara ”Ja, det berörs”. Byggnation på Lejonet 5 påverkar kraftigt fornminnen då stödmuren av slaggsten efter Kvarngatan tillsammans med rännstenarna i slaggsten förstörs. En av stadens äldre trädgårdar förvanskas.
Kommentar: I planbeskrivningen behandlas ovanstående synpunkter. Behovsbedömningen har justerat så att även samma ställningstagande görs
där.
8 Fastigheter i Linde AB (FALAB) har beställt detaljplanen med avsikt att uppföra flerfamiljsbostäder. I detta omarbetade planförslag har bland annat byggrättens volym avsevärt minskats för att tillgodose Länsstyrelsens krav i sin skrivelse till samrådet. Antalet lägenheter kommer att minska vilket kommer resultera i högre hyresnivåer. Produktionskostnaderna kommer även att öka då byggrätten har skjutits närmre Kv Ankan vilket innebär ökade brandkrav. Föreslagen
byggnadshöjd fördyrar möjliga hiss- och installationslösningar i bottenvåning.
Argumenten till det minskade byggrätterna är i huvudsak riksintresset för kulturmiljö. På Gåsen 7 anses endast den del av riksintresset gällande den rätvinkliga rutnätsstaden vara applicerbart. Att ansluta sig till Strandskolans volym
men samtidigt utnyttja modern arkitektur för att få ut maximalt med lägenheter i
varje huskropp anses vara att anpassa sig till rutnätsplanen men ändå hålla nere
hyresnivåerna, likt de första förslaget som presenterats.
Uppmanar kommunen att anta en detaljplan som tillåter en utveckling av staden
som fortsätter den ”stora kronologiska spridning” som redan finns i denna del av
staden istället för att ”foga sig” till ett förlegat sätt att se på riksintresset.
Kommentar: Sedan den andra granskningen har ytterligare ett förslag på
utformning av de tillkommande byggnaderna tagits fram i dialog mellan
Länsstyrelsen, BMB, FALAB samt extern arkitekt. Detta förslag anses väl
anpassat till uttrycken i riksintresset samtidigt som det möjliggör en mer
generös exploatering.
9 Synpunkter från fastighetsägare intill planområdet (bedöms som sakägare)
9.1 Fastighetsägare till Gripen 1 samt fastighetsägare till Tranan 1, 2, 3, 5, 6
framför följande synpunkter:
De påpekar att större delar av Lindesbergs stadskärna, däribland det aktuella
planområdet, är klassad som riksintresse, som inte får skadas påtagligt av exem-
3(6)
pelvis nya byggprojekt. De anser att tillkommande byggnaders takfotshöjd ska
ligga betydligt under Strandskolans takfotshöjd för att upplevas som flygelbyggnader.
Kommentar: Efter föregående granskningsskede gavs ett uppdrag till två
arkitektfirmor, vilka fått utmärkelser för sina tidigare projekt inom kulturmiljöområden, att presentera förslag på gestaltning av tillkommande byggnader. Det förslag som nu presenteras anses väl anpassat till uttrycken i
riksintresset och platsens förutsättningar.
Byggrätten för huset mot Trädgårdsgatan har ökat i längd och blir i sitt sammanhang stor både i höjd och längd. Den öppna ytan mellan tillkommande byggnad,
Strandskolan och befintlig byggnad mot Trädgårdsgatan minskar, vilket påverkar kvarterets upplevelse. Byggrättens utbredning bör minskas till den yta som
redovisades i föregående förslag. Alternativt kan en avtrappning av byggnadsvolymen ske nedåt sjön. Detta för att skapa en skala som kan anpassa sig till befintliga skalförhållanden.
Kommentar: Byggrätterna har anpassats efter det nya framtagna förslaget
för byggnation.
För den plats där husen föreslås placeras, i ett förhållande ned mot sjön, där
samtlig bebyggelse trappas av bör tillåten nockhöjd minskas till +73,6 m.
Detaljplanen bör reglera att entréer ska vändas mot gården. Balkonger bör placeras inåt den egna gården. Området för tillåten garagebyggnad tar bort och
stänger av utsiktslinjer från Kungsgatan. Någon lång komplementbyggnad bör
inte tillåtas i detta läge.
Kommentar: Nockhöjder är anpassade efter det förslag till byggnation som
blev resultatet av arkitektuppdraget. Det anses inte nödvändigt att reglera
planen gällande entréers placering samt balkonger, utöver den bestämmelse
som redan finns. Området för garage och komplementbyggnader har tagits
bort.
Vattennivån, entréer, trappor och hissar utgår från marknivån som ligger på ca
+62,2 m. Golv i lägenhet ska ligga på minst +64,5m. Hur löser man angöring?
Kommentar: Nivån för färdigt golv är justerad till + 64,0 efter utredningar
gjorda i samband med fördjupningen av översiktsplanen för Lindesbergs
stad. Bottenvåningarna kommer bl.a. att inrymma förråd. Trappa och hiss
når ner till mark.
Parkering, i omgivningarna finns flera fastigheter av gammeldags uppbyggnad
som inte tillåter bilparkering på tomten. Förr löstes detta genom tillåten gatuparkering längs med Kungsgatan. För några år sedan ändrades parkeringsmöjligheten. Det råder dels datumparkering, men dessutom parkeringsförbud på den ena
sidan. Detta har varit stor olägenhet, men har ändå praktiskt gått att lösa då boende har kunnat parkera på de tomter som nu planeras bebyggas. Vid en bebyggelse på dessa tomter måste Kungsgatans parkeringsrestriktioner ses över. Gatan
bör tillåta en gatuparkering i ett bostadsområde. Att stänga av Trädgårdsgatan
4(6)
och Kvarngatan med fysiskt hinder ner mot strandpromenaden anses det inte
finnas motiv till.
Kommentar: I det nya förslaget löses majoriteten av parkeringsplatser för
tillkommande bebyggelse och befintliga Strandskolan på kvartersmark. Gatuparkering längs Trädgårdsgatan möjliggörs inom användningen ”lokalgata”. Riktlinjen vid all nyexploatering är att parkering för tillkommande
bebyggelse ska lösas inom fastigheten. Detta gäller även vid framtida exploatering på Lejonet 5. Parkeringsrestriktionerna på Kungsgatan hanteras
i lokala trafikföreskrifter och kan inte regleras i detaljplanen. Synpunkterna
överlämnas till trafikenheten. Detsamma gäller avstängning av Trädgårdsgatan och Kvarngatan, det kan inte regleras i detaljplanen men utredas efter planens genomförande om behov anses föreligga.
Tillkommande byggnader kommer att skymma och skära av utsiktsvyer. Detta
kommer att påverka värdet på bla. fastigheterna Gripen 1 samt Tranan 1,2,3,5,6.
Kommentar: Tillkommande byggnader kommer att påverka utsikten för
kringliggande fastigheter. Det anses dock ligga inom ramen för vad som är
acceptabelt inom tätortsutveckling. Eventuell värdeminskning av fastigheterna kan inte utredas i detaljplanen då en sådan bedömning är beroende av
att föreslagen byggnation blir av.
9.2 Fastighetsägare till Hästen 4, framför följande synpunkter:
Hänvisar till sitt tidigare yttrande. Ifrågasätter även användandet av begreppet
halvoffentlig. Vad menas med det, är det samma sak som halvprivat eller en
motsats? Anser att strandskyddet inte ska upphävas då det kommer att innebära
att hela miljön utefter strandpromenaden förstörs.
Kommentar: Se kommentar i samrådsredogörelsen.
Inom stadsbyggnad talar man om den halvoffentliga platsen och dess gräns
mot det privata. Bostadsgårdar är ett exempel på en halvoffentlig plats där
utomstående får vistas men beroende på utformningen upplevs platsen mer
eller mindre offentlig. Vid anläggning av bl.a. lekplats på området är det
viktigt att allmänheten upplever sig ha tillträde till denna, vilket kommer
påverkas av hur området utformas. Strandskyddet upphävs inte för strandpromenaden, vilken är allmän platsmark. Att upphäva strandskyddet för att
möjliggöra anläggning av bryggor anses skapa mervärden längs strandpromenaden.
9.3 Bostadsrättsföreningen i Lindesbergshus 4, Lejonet 7, framför följande synpunkter (yttrandet inkom i 2 exemplar):
Saknar exakta höjder samt redovisning av antal lägenheter för Lejonet 5. Vill ha
yttranderätt innan beslut tas för den byggnationen.
Resterande yttrande är en kopia av det yttrande som inkom 2013-02-27
5(6)
Kommentar: Det finns ännu inte något förslag att redovisa för Lejonet 5.
Plankartan redovisar vad tillkommande bebyggelse har att förhålla sig till,
avseende höjder och utformning. Grannar hörs endast vid bygglov som strider mot detaljplanen.
Synpunkter från allmänheten (bedöms inte som sakägare)
9.4 Fastighetsägare till Gäddan 3 och Kräftan 18 framför synpunkter kring parkeringssituationen på Kungsgatan som upplevs problematisk. Föreslår att parkering ska införas utmed södra sidan av Kungsgatan med särskilda regler för boende samt införande av parkeringsförbud under en natt/vecka på hela gatan.
Kommentar: Parkeringsrestriktionerna på Kungsgatan hanteras i lokala trafikföreskrifter och kan inte regleras i detaljplanen. Synpunkterna har överlämnats
till trafikenheten.
Utöver ovan nämnda ändringar och kompletteringar gjordes flera redaktionella revideringar och tillägg vilka inte är redovisade i detta granskningsutlåtande.
Efter den föregående granskningen har en ny fördjupning av översiktsplanen (FÖP)
för Lindesbergs stad antagigts av kommunfullmäktige 2014-12-16. Planhandlingarna har reviderats så att samtliga ställningstaganden överrensstämmer med inriktningsmålen i FÖPen.
STÄLLNINGSTAGANDE
Som nämnt inledningsvis har planförslaget genomgått större revideringar efter den
andra granskningen och ska därför ställa ut ytterligare en gång, enligt PBL
(2010:900) 5 kap 18-22 §§, under perioden 4 – 27 mars 2015.
Isabella Lohse
Fysisk planerare
Peter Grönlund
Förvaltningschef
6(6)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
2013-05-08
Detaljplan för Gåsen 7 m fl (Strandskolan)
i Lindesbergs kommun, Örebro län
Samrådsredogörelse
Diarienummer 2009-S468
Planförslaget handläggs med normalt planförfarande. Tillfälle till samråd har beretts enligt 5
kap 11 § Plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Samråd har skett genom ett öppet möte för
allmänheten samt utsänd samrådsremiss till remissinstanser och fastighetsägare.
Öppet möte, tidigt samråd
Ett tidigt, öppet informationsmöte/öppen dialog hölls den 13 september 2012. Samtliga
boende i Lindesbergs kommun var inbjudna till samråd genom annonsering i Nerikes
Allehanda, på Lindesbergs bibliotek samt på BMB:s hemsida. Samrådet skedde i form av ett
öppet hus där tjänstemännen fanns på plats mellan kl 15.30 och 18.00 och diskuterade
förslaget med de närboende. Förslaget redovisades i form av flera A1-planscher med
situationsplan över kvarteren och 3D volymstudier av de planerade nya byggnadskropparna.
Ett antal muntliga synpunkter inkom muntligt under mötet samt en sakägare kom med en egen
modellstudie och utredningar. De flesta synpunkter rörde höjden och utformningen av de
planerade byggnaderna på kv Gåsen. Från Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning deltog
Isabella Lohse, Gustav Björeman, Peter Ljugné och Cornelia Liebl. Från FALAB deltog
Roger Sixtensson och Arne Larsson.
Samrådsremiss
Samrådshandlingen har under tiden 6 februari – 6 mars 2013 varit utsänd till sakägare,
kommunala förvaltningar och andra berörda instanser. Med anledning av samrådet har tretton
yttranden inkommit:
Lantmäteriet framför i sitt samrådsyttrande följande synpunkter:
•
För kvarteren Gåsen och Lejonet finns det gamla tomtindelningar som numera har
blivit fastighetsindelningsbestämmelser i den befintliga detaljplanen.
Fastighetsindelningsbestämmelserna försvinner automatisk för berörda fastigheter i
och med antagandet av den nya planen. Att de gör det ska inte nämnas bland
fastighetsbestämmelserna i kartan. Däremot tycker Lantmäteriet att det bör stå en
informationstext om detta i planbeskrivningen, gärna under Genomförandefrågor.
Kommentar: Informationen lades till i planbeskrivningen under Genomförandefrågor
se planbeskrivningen sida 18.
1
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
2013-05-08
Lindesbergs kommun har i stort sett ingenting att erinra, dock vill de få följande frågor
klargjorda:
•
Risker: En beskrivning av de risker som föreligger vid översvämning redovisas. En
nivå på högsta nivå uppmätt av Linde energi för Lindesjön redovisas samt att det är
framtaget ett 100-årsflöde och ett högsta beräknat flöde. Nivåer på de sistnämnda bör
redovisas.
Kommentar: Nivåerna på ett högsta beräknat flöde är viktiga att förhålla sig till vid
samhällsviktiga funktioner. Annars brukar man relatera till 100-årsflöde. Därför har vi
hittills enbart anfört 100-årsflöde, dock kommer även de andra nivåerna finnas med i
handlingar framöver.
•
Kv. Lejonet: En nivå på högsta tillåtna byggnadshöjd föreslås. Vad är det för nivå idag
på marken (behövs för att bedöma den nya höjden på byggnationen) samt vilket
höjdsystem som används.
Kommentar: I plankartan finns marknivåerna och även höjdsystemet redovisat.
Tanken med planbeskrivningen är att den ska läsas tillsammans med plankartan.
•
Parkeringsytor: Ett underskott på 10 parkeringar, vilka ska lösas på intilliggande gator.
Ska dessa tas fram eller planeras området med underskott av parkeringar?
Kommentar: Parkeringsbehovet för kv Gåsen bedöms vara 34 platser vilket ger ett
behov av 10 parkeringar utanför fastigheten. I en situationsplan redovisas 7
gatuparkeringar på Trädgårdsgatan och Kvarngatan. Resterande 3 platser ser vi i
nuläget ingen lösning för och måste än så länge anses som parkeringsunderskott, vilket
vi bedömer som acceptabelt, framförallt med tanke på det centrala läget och närheten
till kollektivtrafiken.
•
Dagvatten: Då avvattning sker ner i Lindesjön bör krav på oljeavskiljare för dagvatten
avbördat från parkeringsytor finnas, alt. krav på att dagvatten leds över grönytor innan
nedtagning i dagvattenbrunnar sker.
Kommentar: Planbeskrivningen kompletterades med ovan nämnt krav kring
dagvattenhanteringen.
•
Principsektion, översvämningsrisk: Inget 100-årsflöde redovisat. Det står att golvnivån
ligger 1,6m över detta men enligt figur 1,6m över Lindesjön 1977. Ligger dessa på
samma nivå?
Kommentar: Principsektionen gällande översvämningsrisken har anpassats till 100årsflöde.
•
Plankarta: WB1 – bryggor och badplats för intilliggande bostadsfastigheter tolkas som
att stranden blir privatiserad. Kommunens syn är att det är ok att bryggor anläggs,
vilka tillhör den intilliggande fastigheten, dock ska ett eventuellt anlagt bad vara öppet
för allmänheten.
Kommentar: Planen ska självklart inte ge stöd för privatisering av strandpromenaden
eller stranden. Planbestämmelsen har ändrats så att misstolkningar uteslutas.
2
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
2013-05-08
Länsstyrelsen framför i sitt samrådsyttrande följande synpunkter:
•
Riksintresse kulturmiljövård: De berörda kvarteren, Gåsen och Lejonet, ligger inom
ett område av riksintresse för kulturmiljövården, K 40 Centrala Lindesberg, enligt
3 kap. 6 § MB. Som motiv för riksintresset anges bl.a. ”Välbevarad träbebyggelse,
gårdsbildningar, stenbyggnader av representativ art, åsläge vid sjön”.
Bebyggelsemiljön inom och omkring planområdet karakteriseras av en varierad och
småskalig bebyggelse med stor kronologisk spridning. De stora kulturhistoriska
värdena i miljön som ligger till grund för riksintresset medför höga krav på utformning
och gestaltning vid nybyggnad. I planprocessen bör kommunen tydligt redovisa på
vilket sätt den förslagna detaljplanen är lämplig med hänsyn till de förutsättningar som
riksintresset utgör. Planen saknar helt en sådan redovisning och behöver därför
kompletteras på denna punkt.
Kommentar: Det har gjorts en volymstudie med hjälp av vilken byggnadsvolymerna
definierades. Dock vill man ha viss frihet gällande den konkreta
byggnadsutformningen (t.ex. takutformningen, fasaden, etc.) för att kunna ha en
flexibel plan som ger möjligheten att fortsätta med nya varierande, tidsenliga
bebyggelser. Detta anses även viktigt för att framöver garantera en miljö med stor
kronologisk spridning.
•
Länsstyrelsen bedömer att de föreslagna byggnadsvolymerna är alltför stora med
hänsyn till den småskaliga och varierade bebyggelse som idag präglar området och
karakteriserar hela riksintresseområdet i Lindesberg. Strandskolan tillhör kategorin
”Stenbyggnader av representativ art” som framhålls i motiveringen för riksintresset.
Nya byggnader intill skolbyggnaden bör volymmässigt underordna sig skolbyggnaden
och gestaltas så att de uppfattas som komplementbyggnader. De föreslagna
nybyggnaderna intill skolbyggnaden har en så stor volym att de skulle reducera dess
betydelse i stadsbilden som solitär representativ byggnad till att istället bli en
komplementbyggnad för de två nya byggnaderna.
Kommentar: Planbestämmelser har ändrats till högsta nockhöjd och på det sättet
minimerades volymerna indirekt. Dessutom infogades en fasadillustration mot sydväst
som illustrerar hur relationerna mellan den befintliga skolbyggnaden och
nybyggnaderna intill skolbyggnaden ser ut.
•
Strandpromenaden är ett viktigt karakärsdrag i Lindesbergs stadsmiljö och en bärande
del av det kulturhistoriska värdet i riksintresseområdet. Den binder med sin öppna
parkkaraktär samman sjön med stadsbebyggelsen och har en strategisk betydelse för
stadsbilden och upplevelsevärdet av Lindesbergs stad. De föreslagna nybyggnaderna
mellan Strandskolan och sjön har så stora byggnadsvolymer att de påverkar
stadsbilden mycket negativt.
Kommentar: BMB delar uppfattningen om Strandpromenaden, dock inte
uppfattningen att stora byggnadsvolymer kommer att påverkar stadsbilden mycket
negativt.
•
Tellandska gården i kv. Lejonet inreddes till museum under början av 1940-talet.
Byggnaden har en mycket välbevarad äldre karaktär med en utformning som anknyter
till 1700- och 1800-talets byggnadsstilar. Den liggande fasadpanelen är karakteristisk
för det sena 1800-talets panelarkitektur, medan fönster och takutformning mer speglar
3
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
2013-05-08
1700-talets stil. Genom sin välbevarade karaktär har gården ett mycket stort
byggnadshistoriskt värde. Den representerar också som anläggning den gårdsstruktur
som utgör grundstrukturen i de äldre svenska stadsmiljöerna. Den föreslagna
nybyggnaden i kvarterat bör till sin volym reduceras och bearbetas för att bättre
samspela med Tellandska gården och den i övrigt småskaliga och varierade
bebyggelse som präglar hela kvarteret.
Kommentar: Den föreslagna byggrätten på kv Lejonet reducerades, se plankartan.
•
Miljöbedömning: Kommunen har bedömt att miljöpåverkan inte kan antas bli så
betydande att miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap 12 §
miljöbalken (MB) behöver göras. Länsstyrelsen delar denna uppfattning.
•
Strandskydd: Planområdet ligger vid Stora Lindessjön som omfattas av generellt
strandskydd på 100 meter från strandkanten på land och i vatten. Strandskyddet
återinträder automatiskt när en detaljplan upphävs eller ersätts. Eftersom syftet med
detaljplanen är att tillåta byggnation inom strandskyddat område är det lämpligt att
kommunen upphäver strandskyddet i detaljplanen.
Kommentar: I planbeskrivningen anförs särskilda skäl enligt 7 kap. 18 c § MB med
vilka man avser upphäva strandskyddet inom delar av planområdet. I plankartan
redovisas 100 meters gränsen från strandlinjen in mot landet och områdena där man
avser att upphäva strandskyddet är särskild markerade.
•
Översvämning: Enligt den översiktliga översvämningskarteringen
(Räddningsverket/SMHI, 1999) motsvarar 100-årsflödet vid Lindesjön +63,5 (RH70)
samt högsta beräknade flödet +65,5 (RH70). Efter en omräkning till RH00 där
skillnaden är satt till 0,43 m blir 100-årsflödet +63,07 (RH00) samt det högsta
beräknade flödet +65,07 (RH00). Dessa nivåer skiljer sig mot det som anges i figur 13
med tillhörande figurtext.
Det aktuella planområdet ligger inom område med stor sannolikhet för översvämning.
Området är därför inte lämpligt att bebyggas om inte skyddsåtgärder vidtas. Med en
lägsta golvnivå på +64,5 (RH70) i bostadsutrymmen måste eventuella underliggande
utrymmen tåla att översvämmas, antingen genom att vara beräknade för att släppa in
vatten eller vara helt täta. För att tillåta garage, förråd eller liknande utrymmen under
lägsta golvnivå bör försäkringsfrågan utredas samt att boende informeras om
översvämningsrisker. Eventuell elinstallation utvändigt/invändigt bör planeras så att
den skyddas vid översvämning. Möjlighet till utrymning av huset vid t.ex. ett 100årsflöde bör ses över, Räddningstjänsten bör därför vara med i ett tidigt skede i
planeringen.
Kommentar: Nivåerna gällande 100-årsflöde ändrades. Konkreta detaljfrågor gällande
utformningen av golvnivån samt försäkringsfrågan och information av boende
bedömer vi som genomförandefrågor.
•
Fornlämningar: Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap. lagen (1988:950) om
kulturminnen m.m. (KML). Enligt denna reglering är det förbjudet vid straffansvar att
utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering
eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning. Enligt 2 kap. 2 § samma lag
omfattar skyddet även mark kring fornlämningen.
Området för detaljplanen är i sin helhet beläget inom en fornlämning, Linde 484:1, ett
kulturlager från 1600-talsstaden. Markingrepp inom fornlämningen kräver tillstånd
4
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
2013-05-08
enligt 2 kap. 12 § lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Till tillståndet kommer att
fogas villkor om arkeologiska undersökningar innan några markarbeten kan påbörjas.
Kommentar: En arkeologisk undersökning kommer att göras när planprocessen närmar
sig slutskedet. En information om ovan nämnda krav infogades i planbeskrivningen.
•
Markförhållanden: I planbeskrivningen anges att byggnation bör föregås av detaljerad
geoteknisk undersökning. En sådan undersökning bör göras under planprocessen för
att säkerställa att marken är lämplig för den användning som detaljplanen anger.
Kommentar: FALAB beställer en sådan undersökning under planprocessen.
Information om det infogades i planbeskrivningen.
•
Planbestämmelser: I preciseringen av planbestämmelsen ”B1” anges att parkering får
anordnas i marknivå. Länsstyrelsen anser att möjligheten att anordna parkering bör
anges med en separat egenskapsbestämmelse (”parkering”) på plankartan för all mark
där parkering avser att anordnas. Planbestämmelsen ”B1” bör ändras till ”B”
(bostäder).
För planbestämmelsen ”B2” anges att icke störande verksamhet medges i källarplanet.
Om syftet är att tillåta någon annan användning än bostäder bör det regleras med
lämplig användningsbestämmelse. Att en verksamhet inte får vara störande för
omgivningen bör anges med en separat egenskapsbestämmelse om störningsskydd,
”m”. En sådan bestämmelse bör dessutom preciseras så att det tydligt framgår på
vilket sätt verksamheten inte ska vara störande.
Genom planbestämmelsen ”WB1” får bryggor och badplats för intilliggande
fastigheter anläggas. Länsstyrelsen anser att det på plankartan bör preciseras var
bryggorna är tänkta att anläggas inom det WB1-betecknade området. Detta område bör
delas upp i två områden på plankartan; ett område där bryggor kan anläggas, ”WB1”,
och ett område som anges som öppet vattenområde, ”W”. Vidare bör det i
planbeskrivningen tydliggöras om strandskyddet ska upphävas för det WB1betecknade området i planen. Om strandskyddet inte upphävs för detta område krävs
strandskyddsdispens för att anlägga bryggor och badplats. På plankartan bör det även
preciseras hur stora bryggorna får vara.
I planbeskrivningen anges att planområdet ligger inom högriskområde för markradon.
En planbestämmelse om krav på radonsäkert byggande bör därför anges på plankartan.
Planbestämmelsen ”q2” bör preciseras så att det tydligt framgår på vilket sätt
byggnaden inte bör förvanskas på. Vidare bör planbestämmelsen även anges för
Strandskolan.
Egenskapsbestämmelsen ”lek” bör anges under rubriken ”MARKENS
ANORDNANDE (utformning av kvartersmark)”.
Planbestämmelsen ”v1” bör anges för all bebyggelse på fastigheten Gåsen 7, även
Strandskolan. På visionsbilden i planbeskrivningen redovisas en miljöbod, en byggrätt
saknas dock för denna på plankartan.
Kommentar: Ovan nämnda synpunkter gällande planbestämmelser har föranledd till
vissa förändringar i plankartan och planbeskrivningen. Dock anser BMB, enligt
Boverkets rekommendation, att bestämmelser om radon inte ska finnas med som
planbestämmelse på plankartan, då detta redan regleras ibland annat PBL och BBR.
Vidare vill man inte precisera var bryggorna ska anläggas inom WB1 området och hur
stora bryggorna får vara. Planbestämmelsen ”q2” ändrades till ”Byggnadens exteriör
får inte förändras”. BMB anser att denna bestämmelse är mycket stark och ska enbart
gäller för fastigheten Lejonet 16.
5
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
2013-05-08
Polismyndigheten framför i sitt samrådsyttrande följande synpunkter:
•
Det har pågått en diskussion kring en trafiksäker avlämning/upphämtningsplats för
eleverna på Kristinaskolan under flera års tid. En långsiktig trafiksäker lösning av
denna fråga bör genomföras innan parkeringsytan på Lejonet 5 tas i anspråk för
nybyggnation.
Kommentar: Vi har under planutredningen tittat på ett flertal alternativ för
avlämning/upphämtning av eleverna på Kristinaskolan. En slutgiltig lösning har man
inte ännu beslutat om, dock kunde man fastställa att det finns alternativ och
möjligheter för att lösa denna parkeringsfråga. Då exploateringen är tänkt i etapper
kommer man att undersöka denna fråga i ett senare skede, då förutsättningarna i
kvarteren kan ändras under tiden.
Trafikverket har inget att erinra mot planförslaget.
Synpunkter från fastighetsägare intill planområdet vilka bedöms som
sakägare
Fastighetsägare till Gripen 1 samt fastighetsägare till Tranan 1 och 6 framför följande
synpunkter:
•
De påpekar att större delar av Lindesbergs stadskärna, däribland det aktuella
planområdet, är klassad som riksintresse, som inte får skadas påtagligt av exempelvis
nya byggprojekt. De anser att miljön kommer att skadas väsentligt om planen
realiseras då föreslagna höjder för de nya byggrätterna är högre än omkringliggande
bebyggelsen. I det stora hela tycker de alltså att husen är för höga.
Kommentar: Planbestämmelsen gällande byggnadshöjden har ändrats från ”Högsta
byggnadshöjd” till ”Högsta nockhöjd”. Planbeskrivningen har kompletterats med en
illustration över ny bebyggelse i kv Gåsen (vy från sydväst, fig. 11+12). Där ser man
att de nya byggnaderna intill skolbyggnaden anpassar sig till skolbyggnaden. Skulle
man realisera planen fullt ut gällande höjderna, kan den norra komplementbyggnaden
maximalt överskrida Strandskolans höjd med 1 meter, vilket vi bedömer som
acceptabelt.
•
Vidare anser de att illustrationen gällande översvämningsrisken är vilseledande och att
illustrationerna från volymstudien, för en lekman, är svåra att utläsa för att få en
uppfattning om den fulla effekten av byggnadshöjderna. Det nedersta våningsplanet är
indraget och på så sätt bara synligt med några pelare. Bilderna är även tagna i
flygperspektiv och de saknar illustrationer från norr samt från en lägre vinkel.
Kommentar: Illustrationerna har kompletterats med vyn från norr samt från en lägre
vinkel. Illustrationen gällande översvämningsrisken har förändrats och kompletterats
med informationen att vyn är från norr.
•
I planbeskrivningen skrivs det om att höjderna harmonierar med de omgivande
bebyggelser, på vilket sätt?
6
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
2013-05-08
Kommentar: Vi har försökt anpassa byggnaderna efter befintliga bebyggelser. T.ex.
genom att ha en upptrappning av höjderna från kv Ankans lägre bebyggelse upp mot
norr.
•
De anser att de föreslagna byggrätterna på Gåsen 7 ger avsevärda skuggbildningar på
grannfastigheter.
Kommentar: Vi har undersökt skuggbildningen med hjälp av en 3D modell. En
sammanfattning gjordes för tre olika årstider (21 dec, 21 mars och 21 juni) samt vid
tre olika tider (kl 9, 12 och 15), se separat dokument ”Solstudie”.
•
I omgivningarna finns flera fastigheter av gammeldags uppbyggnad som inte tillåter
bilparkering in på tomten. Förr i tiden löstes detta genom tillåten gatuparkering längst
med Kungsgatan. För några år sedan ändrades parkeringsmöjligheten. Det råder dels
datumparkering, men dessutom parkeringsförbud på den ena sida. Detta har varit stor
olägenhet, men har ändå praktiskt gått att lösa då boende har kunnat parkera på de
tomter som nu planeras bebyggas. Vid en bebyggelse på dessa tomter måste
Kungsgatans parkeringsrestriktioner ses över. Gatan bör tillåta en gatuparkering i ett
bostadsområde.
Kommentar: Det kommer att skapas ytterligare gatuparkeringsplatser i omnejden, på
exakt vilket sätt utreds under planprocessens gång samt vid genomförandet av planen.
Som ovan redan nämnd, ska exploateringen ske i etapper och då förutsättningarna i
kvarteren kan ändras under tiden undersöks denna fråga i ett senare skede.
•
Vid grannfastigheten Tranan 1 och 6 ligger idag obebyggda tomträtter som man bör ta
hänsyn till i planarbetet.
Kommentar: BMB är medveten om dessa och det beaktas i planprocessen (bland annat
har det gjorts en solstudie, se separat dokument).
•
De tycker att placeringen av föreslagna hus och den öppenhet som bildas mot
Strandskolan är positivt. Detta hjälper till att i någon mån bibehålla strandskolans
karaktär som solitär.
•
Gällande behovsbedömningen så tycker de att den är missvisande och förskönad;
konkret avseende riksintressen, landskapsbilden, inverkan på omgivningen i övrigt och
den allmänna utvärderingen. Deras åsikt är att genomförandet av detaljplanen ger en
kraftigt negativ estetisk påverkan på miljön.
Kommentar: BMB delar inte deras bedömning.
Anmärkning från BMB: Fastighetsägare till Gripen 1 har även inkommit med en egen
skrivelse per mail. Punkterna fastighetsägaren nämner där speglas i ovan anförda punkter och
därför anförs de inte särskilt i denna samrådsredogörelse.
Fastighetsägare till Trädgårdsgatan 5 framför följande synpunkter:
•
De anser att man borde fortsätta med en bebyggelse i stil med kv. Ankan, samt
ifrågasätter höjden på hus B (kv. Gåsen). De föreslår att man ska sänka byggnaden en
våning och vinkla om taket.
Kommentar: Se kommentaren ovan (s. 3).
7
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
2013-05-08
•
De undrar var alla besökande till Kristinaskolan och boende i dessa kvarter ska
parkera när kv. Lejonet har bebyggts.
Kommentar: Se kommentaren ovan (s. 2).
Fastighetsägare till Hästen 4 framför följande synpunkter:
•
Fastighetsägaren anser att bedömningarna i Behovsbedömningen är för snålt tilltagna.
Kommentar: BMB tycker att omfattningen av behovsbedömningen är tillräckligt och
slutsatsen att miljöpåverkan inte kan antas bli så betydande att en
miljökonsekvensbeskrivning behöver göras är tillåten att dra. Länsstyrelsen delar
denna uppfattning.
•
Trafiksituationen fungerar, enligt fastighetsägaren, skapligt utefter Kungsgatan från
Stadshotellet och söderut till bron. Mer bebyggelse ökar biltätheten. Det största
problemet ur trafiksynpunkt, framförallt med tanke på Kristinaskolans elevers
säkerhet, blir när parkeringsplatserna försvinner på Lejonet 5. Fastighetsägaren undrar
vilka alternativ det finns. Dessutom tycker fastighetsägaren att gatuparkeringar på
både Trädgårdsgatan och Kvarngatan verkar verklighetsfrämmande.
Kommentar: Se kommentaren ovan (s. 2).
•
Det estetiska värdet av södra stadsdelens själ tas död på genom den moderna, höga och
massiva byggnationerna i etapp 2 (kv. Gåsen). Konsekvenserna för mig och mitt hus
är synnerligen påtagliga. Genom byggnationen i etapp 2 försvinner min utsikt över
Lindesjön som jag idag har via 3 fönster och delar av trädgården. Enligt Lindesbergs
meste mäklare (Thomas Eriksson, f.d. Svensk Fastighetsförmedling) kommer huset att
tappa minst 150.000 SEK i värde p.g.a. byggnationen i etapp 2. Ytterligare värde
försvinner när etapp 3 skall genomföras. Fastighetsägaren tycker att dennes
livskvalitet och framtida ekonomi kommer att bli lidande.
Kommentar: Frågan om eventuell värdeminskning av fastigheten kan först bedömas
när planen har vunnit laga kraft.
•
Fastighetsägaren motsätter sig planen i sin helhet med undantag för etapp 1 (d.v.s.
ombyggnationen av Strandskolan).
Boende i Lindesbergshus 4 på Trädgårdsgatan 6 framför följande synpunkter:
•
Lejonet 5: Den huskroppen som planeras i etapp 3 kommer att försämra inflödet av
solljus till deras mark. Vidare kommer huskroppen skymma utsikten över sjön och
fylla ut det luftrum som ger hela området en känsla av luftighet. Attraktionsförmågan
som området har idag kommer till stor del att försvinna om området börjar likna
övriga delar av stadskärnan. De är rädda att deras bostadsrätter kommer att falla i
värde och vid en framtida försäljning rendera i en förlust. Enligt deras antagande, en
förlust som inte är medräknad i budgeten för etapp 3.
Kommentar: Se kommentaren ovan (s. 8).
•
De förbehåller sig rätten att yttra sig vid ett eventuellt beslut att påbörja etapp 3, då
utseende och storlek på ev. byggnad blir avgörande för vilken påverkan detta kommer
att ha. De kräver att få se ritningar och få komma med synpunkter på en eventuell
byggnad på Lejonet 5.
8
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
2013-05-08
Kommentar: Nu upprättas en detaljplan som, om den vinna laga kraft, ge en byggrätt
som gäller tills man antingen upphäver planen eller gör en ny plan. Därför är det
viktigt att yttra sig nu, precis som de har gjort, då det senare kan vara för sent eller/och
mycket svårare att påverka planerna. Konkreta ritningar och detaljer kring fasaden etc.
behandlas dock i bygglovsärendet och hör inte till detaljplaneprocessen.
•
I den utställningen som fanns i Kristinaskolans matsal (öppet hus, tidigt samrådsmöte)
antyddes att det grönområde som uppstår mellan byggnaderna i etapp 2 (på kv Gåsen)
skulle vara en offentlig plats för de promenerande på strandpromenaden. I
samrådsutskick skrevs det om att ”kan ges en halvoffentlig funktion”.
Kommentar: Texten ändrades till: ”Mellan strandskolan och de nya flygelbyggnaderna
skapas en bostadsgård som ska ges en halvoffentlig funktion.”
Synpunkter från andra som inte bedöms som sakägare
Linde Fornminnes- och Hembygdsförening lämnar följande synpunkter:
•
”Planområdet ligger i Lindesbergs stad i de kulturhistoriskt värdefulla kvarterna i
södra delen av stadskärnan”. Stadskärnan är av riksintresse. Citatet är hämtat ur
samrådshandlingarna. Föreningen anser med emfas att just de kulturhistoriska
värdena helt kommer att förloras om de planerade ”flygelbyggnaderna” uppförs. Om
så sker kommer byggnaderna pga sin storlek och sitt utförande att helt dominera den i
stort enhetliga bebyggelsen i södra delen av staden. Det värdefulla i den södra delen av
stadskärnan är just den kulturhistoriskt enhetliga bebyggelsen. Och det vore synd att
förstöra helhetsintrycket genom att där uppföra byggnader som ser ut som direkt
hämtade ur Hammarby Sjöstad. Flyglar till Strandskolan bör vara anpassade i höjd,
färg och utseende till den gamla skolbyggnaden, så att den blir dominerande.
Kommentar: Även den södra delen av staden karakteriseras av en varierad bebyggelse
med stor kronologisk spridning. Med den här planen vill man skaffa förutsättningar att
anknyta till de befintliga variationerna.
•
Vi förutsätter att man tillvaratar och använder de byggnadsdetaljer som är
kulturhistoriskt värdefulla enligt byggnadsantikvariens genomgång.
•
Översvämningsrisken är betydligt större än den som anges. Det har varit 3 stora
översvämningar under 1900-talet.
Kommentar: Vi har tagit hänsyn till översvämningsrisken och infört särskilda
bestämmelser som syftar till att minimera skador vid översvämningar.
•
Hörnhuset i kv Lejonet bör vad gäller höjd och utförande anpassas till angränsande
byggnader.
Kommentar: Byggnadsvolymen har minskats en aning (från samrådshandlingen) och
BMB anser att den är anpassad till angränsande byggnader.
•
Vi ifrågasätter tanken på att göra Tellandska gården till vandrarhem. Då det inte är
lämpligt att ha museum där kan det knappast vara lämpligt att använda det som
9
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
2013-05-08
vandrarhem, med de krav på hygienutrymmen mm. som dagens ”vandrare” har.
Dessutom är tillgängligheten ur trafiksynpunkt dålig.
Kommentar: Detaljplaner definierar ändamål för användningen av mark och vatten,
dvs. skaffar förutsättningar för diverse användningar, dock innebär det inte att
realiseringen av t.ex. ett vandrahem kan ske utan ytterligare åtgärder än de i planen
angivna (t.ex. interiör av befintliga hus regleras inte i detaljplanen). Likaså måste man,
om man vill bedriva vandrahem fundera över hur man vill lösa parkeringssituationen
(t.ex. hänvisning till parkeringshus, inriktning på cyklister, etc.).
•
Parkeringsmöjligheter måste tillgodoses för kv Lejonet och Hästen, när en ny
huskropp uppföres på den gamla parkeringsplatsen.
Kommentar: Se kommentaren ovan (s. 2).
Gunnar Stengarn, rektor på Kristinaskolan, framför följande synpunkter:
•
Kristinaskolan nyttjar idag parkeringen i kvarteret Gåsen 5 i två syften. Delvis parkerar
personal på skolan där, men främst används den som parkering/avlämningsplats för
föräldrar vid hämtning och lämning av barn på morgnar och kvällar. Det vore olyckligt
och olämpligt ur säkerhetsperspektiv om denna hämtning och lämning av barn på skolan
nu förflyttas till den trånga parkeringen på framsidan av skolan,
Kvarngatan/Kristinavägen. Förslag vore att en sådan av- och upphämtningsplats kunde
inrättas där barnen idag anländer med skolskjutsar på något bra sätt. Att öppna
Kvarngatan för biltrafik går inte då skolans elever måste passera gatan för att komma till
och från skolans matsal.
Kommentar: Se kommentaren ovan (s. 2).
•
Det är naturligtvis svårt att säga hur avstängning av gator under byggtiden kommer att
påverka skolans elevers väg till och från skolan, men det är något som bör beaktas vid
byggplaneringen. Likaså gällande hur byggtrafiken kommer att planeras.
Kommentar: Detta är en viktig fråga och kommer att planeras närmare i samband med
bygglovet.
Ing-Marie Nilsson-Tarkkanen, Museiintendent, framför följande synpunkter:
•
•
Fastigheten Gåsen 7, Lejonet 5, och 16 ingår i det av staten utpekade
Riksintresseområdet för kulturmiljövården. Riksintressebegreppet innebär inte ett
byggnadsförbud, men varje addering ska tillföra ett värde utan att den skyddade miljön
lider påtaglig skada.
Kvarteret Gåsen och Lejonet ingår i den stadsdel i Lindesberg som är bäst bevarad och
har därmed mycket högt kulturhistoriskt värde, med paradexemplen Kristinaskolan,
gamla skolkontoret (Hästen 3) och John Anderssons hus (Tranan 2) som utmärkta
exempel från jugendepoken. Till exemplen hör också Tellandska gården med ursprung
i 1700-talet som miljömässigt förstärks av arbetarbostaden från 1800-talet samt den
låga och sammanhållna träbebyggelsen längs Kungsgatans förlängning söderut.
Ensemblen som avslutas med pumphuset och Sundsbron från 1902 ger staden sin
specifika karaktär och identitet. Dessa kulturhistoriska värden ska vårdas och värnas
så att de inte utplånas vilket olyckligtvis skett i så många andra svenska städer.
10
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
2013-05-08
•
•
•
I den här känsliga miljön ställs stora krav på tillbyggnader. Ett lysande exempel på
lyckad tillbyggnad är Kristinaskolans addering som vid nybyggnadstillfället på 1970talet erhöll utmärkelsen ”Sveriges bästa tillbyggnad”. Kvarteret Ankan har också
anpassats till befintlig bebyggelse och smälter väl in i karaktärsmiljön.
För att en tillbyggnad i kvarteren Gåsen och Lejonet inte ska skada riksintresset bör en
restaureringsarkitekt ge förslag på nybyggnation, så att även Lindesberg har
möjligheter att få ett lika uppmärksammat tillägg i stadskärnan som exempelvis Nora
församlingshem.
Hanteringen av riksintresset bör föregås av en miljökonsekvensbeskrivning i enlighet
med miljöbalken för att klarlägga vilken betydelse en nybyggnation får för utsiktsvyer,
siktlinjer landskapsupplevelser, grönytor, strandkontakt etc. Nybyggnationen ska följa
de förskrifter som anges i PBL om anpassning till befintlig bebyggelse i fråga om
materialval, färger, former, takvinklar och våningsvolymer.
Kommentar: BMB har gjort bedömningen att miljöpåverkan inte kan antas bli så
betydande att en miljökonsekvensbeskrivning behöver göras. Länsstyrelsen delar
denna uppfattning. Gällande de andra nämnda punkterna så kommer naturligtvis alltid
PBL och annan lagstiftning (t.ex. BBR) följas. Detaljplanen reglerar dock enbart
frågor kring byggvolymer och inte i fråga om materialval och färger (detta behandlas
vid bygglov).
Sammanfattning
Ett tidigt samråd hölls genom ett öppet möte där samtliga boende i Lindesbergs kommun var
inbjudna till. Under mötet framkom synpunkter som, i den mån de varit relevanta för
detaljplanen, har legat till grund för arbetet med detaljplanen. Samrådsförslaget sändes ut till
sakägare, kommunala förvaltningar och övriga berörda, vilket resulterade i tretton yttranden.
Sammantaget har detta föranlett vissa förändringar i plankartan samt i planbeskrivningen.
Planförslaget föreslås efter gjorda ändringar hållas tillgängligt för granskning enligt PBL 5
kap 18-22 §§.
Cornelia Liebl
Fysisk planerare
Per Granlund
Stadsarkitekt
11
2. Policy och utformning av friyta för förskola och skola
Föredragande: Isabella Lohse, 13.30
Ärendebeskrivning
Samverkanskommunerna i norra länsdelen har i dagsläget ingen policy för storlek och
utformning av friytor för förskolor och skolor. En ökad efterfrågan på förskolor och skolor i
kommunerna tydliggör behovet av en policy.
Samverkanskommunerna har stora ytor och bra möjligheter för att planera för goda
förskole- och skolgårdar. O plan- och bygglagen (PBL) kan man läsa att alla kommuner är
ansvariga för att skapa tillräckligt stora ytor för barn, som är lämplig för lek och utevistelse
vid förskolor, skolor, bostäder och fritidshem. Dock är det inte definierat vad som menad
med tillräckligt stora och lämpliga ytor. Problematiken med storlek och utformning för friyta
på förskolor och skolor är inte centrerad till större städer, utan även till mindre städer och
andra delar av landet. Inte heller på platser där det finns goda förutsättningar och låg
markkonkurrens avsätts tillräckligt stora friytor som möjliggör för lek och utveckling.
Bergslagens miljö- och byggnämnd ställer sig positiva till Stadsarkitektskontorets
planavdelnings förfrågan gällande att skriva en policy för storlek och utformning av
friyta för förskolor skolor i samverkanskommunerna. Förfrågningen överlämnas till
kommunstyrelserna för beställning av uppdrag.
2.1. Handlingar
Förslag_till_beslut_Skrivelse_1.pdf (inkluderad nedan)
Skrivelse_friyta_2015-s142-1(1).pdf (inkluderad nedan)
Skrivelse_friyta_Bilagor_2015-s142.pdf (inkluderad nedan)
Sida 5 av 27
BMB
FÖRSLAG TILL BESLUT
Bergslagens
Miljö- och Byggförvaltning
Hällefors Lindesberg
Ljusnarsberg Nora
2015-03-18
Sidan 1 av 1
Dnr 2015-S142-2
Policy för storlek och utformning av friyta för förskola
och skola
Förslag till beslut
Bergslagens Miljö- och Byggnämnd ställer sig positiva till
Stadsarkitektkontorets planavdelnings förfrågan gällande att skriva en
policy för storlek och utformning av friyta för förskolor och skolor i
samverkanskommunerna. Förfrågningen överlämnas till
kommunstyrelserna för beställning av uppdrag.
Ärende
Samverkanskommunerna i norra länsdelen har i dagsläget ingen policy för
storlek och utformning av friytor vid förskola och skola. En ökad
efterfrågan på förskolor och skolor i kommunerna tydliggör behovet av en
policy.
Samverkanskommunerna har stora ytor och bra möjligheter för att planera
för goda förskole- och skolgårdar. I plan- och bygglagen (PBL) kan man
läsa att alla kommuner är ansvariga för att skapa tillräckligt stora ytor för
barn, som är lämplig för lek och utevistelse vid förskolor, skolor, bostäder
och fritidshem. Dock är det inte definierat vad som menas med tillräckligt
stora och lämpliga ytor. Problematiken med storlek och utformning för
friyta på förskolor och skolor är inte centrerad till större städer, utan även
till mindre städer och andra delar av landet. Inte heller på platser där det
finns goda förutsättningar och låg markkonkurrens avsätts tillräckligt stora
friytor som möjliggör för lek och utveckling. Många kommuner har redan
tagit fram policyer bl a Örebro kommun som tog fram en policy 2011.
Diana Nilsson
fysisk planerare
Postadress
Besöksadress
Telefon / fax
E-post / www
Organisationsnr:
Kungsgatan 41
711 30 Lindesberg
Kungsgatan 41
Gamla Kirurgen
0581-810 00 vxl
0581-169 72 fax
info@bmb.se
http://www.bmb.se
212000-2015
p.2015.1562
2015-04-17
Dnr 2015/214
2015-03-18
Samverkanskommunerna
Stadsarkitektkontoret
Diana Nilsson
fysisk planerare
diana.nilsson@bmb.se
SKRIVELSE
Stadsarkitektkontorets planavdelning önskar få i uppdrag att skriva en policy för storlek och
utformning av friyta för förskola och skola i samverkanskommunerna.
Samverkanskommunerna i norra länsdelen har i dagsläget ingen policy för storlek och
utformning av friytor vid förskola och skola. En ökad efterfrågan på förskolor och skolor i
kommunerna tydliggör behovet av en policy.
Boverket fick 2014 i uppdrag av Regeringen att ta fram en ”Vägledning för barns och ungas
utemiljö”. Denna ska användas i planering, utformning, skötsel och förvaltning av
förskolegårdar och skolgårdar. Särskild fokus har lagts på förskolegårdar och skolgårdar.
Bifogad vägledning utgör slutrapportering av regeringsuppdraget och manus till den
slutgiltiga vägledningen som kommer i maj 2015.
Syftet i vägledningen är:
Syftet är att förbättra förutsättningarna för att alla barn och unga
har tillgång till en god välfungerande utemiljö och möjlighet att
leka och utvecklas utomhus i hälsosamma och inspirerande
sammanhang.
Samtidigt som arbetet med vägledningen beslutade Boverket 24 februari 2015 om allmänna
råd för friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor och liknande verksamhet.
Denna behandlar PBL (2010:900) 8 kap. 9 § - placering och anordnande av friyta på
obebyggd tomt och 8 kap. 10 och 11 §§ - placering och anordnande av friyta på bebyggd
tomt. Dessa allmänna råd är gällande från och med 1 mars 2015.
Samverkanskommunerna har stora ytor och bra möjligheter för att planera för goda förskoleoch skolgårdar. I plan- och bygglagen (PBL) kan man läsa att alla kommuner är ansvariga för
att skapa tillräckligt stora ytor för barn, som är lämplig för lek och utevistelse vid förskolor,
skolor, bostäder och fritidshem. Dock är det inte definierat vad som menas med tillräckligt
stora och lämpliga ytor. Problematiken med storlek och utformning för friyta på förskolor och
skolor är inte centrerad till större städer utan även till mindre städer och andra delar av landet.
Inte heller på platser där det finns goda förutsättningar och låg markkonkurrens avsätts
tillräckligt stora friytor som möjliggör för lek och utveckling. Många kommuner har redan
tagit fram policyer bl a Örebro kommun som tog fram en policy 2011.
Postadress
Kungsgatan 41
711 30 Lindesberg
Gatuadress
Kungsgatan 41
Gamla Kirurgen
Telefon / fax
0581-810 00 vxl
0581-169 72 fax
E-post / www
info@bmb.se
http://www.bmb.se
1 (2)
Giro
Postgiro 12 31 60-4
Bankgiro 821-3134
Organisationsnr:
212000-2015
Bilaga 1. Plan- och bygglagen 8 kap. 9 § och 8 kap. 10 och 11 §§
Från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Plan--ochbygglag-2010900_sfs-2010-900/#K8 2015-03-18
Bilaga 2. Boverkets allmänna råd BFS 2015:1 - FRI 1
Bilaga 3. Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och
förvaltning av skolans och förskolans utemiljö
2 (2)
Diarienr: 2015-S142
BILAGOR
SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING 2010:900
Det kan förekomma fel i författningstexterna, och bilagor kan saknas. Kontrollera därför alltid mot den tryckta versionen.
PLAN- OCH BYGGLAG (2010:900)
8 KAP. KRAV PÅ BYGGNADSVERK, BYGGPRODUKTER, TOMTER OCH ALLMÄNNA
PLATSER
Tomter
9 § En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med
hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på
platsen. Tomten ska ordnas så att
1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt
anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på
framkomlighet för utryckningsfordon,
4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt
utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram
till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till
terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
6. risken för olycksfall begränsas.
Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder
eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet,
ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är
lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att
ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand
ordna friyta.
10 § Det som gäller i fråga om utrymme för parkering, lastning och lossning och
om friyta i 9 § första stycket 4 och andra stycket ska i skälig utsträckning
också tillämpas om tomten är bebyggd.
11 § I fråga om att på en bebyggd tomt vidta sådana ändringar
av en byggnad som kräver lov enligt denna lag eller
föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 § eller
åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har
meddelats med stöd av 16 kap. 8 § ska 9 § tillämpas i den
utsträckning som är skälig med hänsyn till kostnaderna för
arbetet och tomtens särskilda egenskaper. Lag (2011:335).
Boverkets författningssamling
BFS 2015:1
FRI 1
Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och
utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande
verksamhet;
Utkom från trycket
den 24 februari 2015
beslutade den 24 februari 2015.
Boverket beslutar följande allmänna råd om friyta för lek och utevistelse vid
fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet.
Inledning
Allmänt råd
Detta är allmänna råd till 8 kap. 9 § andra stycket, 10 och 11 §§ plan- och
bygglagen (2010:900), PBL.
De allmänna råden innehåller generella rekommendationer om
tillämpningen av föreskrifterna i ovannämnda författning och anger hur
någon lämpligen kan eller bör handla för att uppfylla föreskrifterna.
De allmänna råden kan även innehålla vissa förklarande eller
redaktionella upplysningar.
De allmänna råden föregås av texten Allmänt råd och är tryckta med
mindre och indragen text.
Till plan- och bygglagen (2010:900)
Placering och anordnande av friyta på obebyggd tomt
8 kap. 9 § andra stycket
Allmänt råd
Vid placering och anordnande av friytor för lek och utevistelse vid
fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet bör särskilt beaktas
friytans storlek, utformning, tillgänglighet, säkerhet och förutsättningarna
att bedriva ändamålsenlig verksamhet. Med ändamålsenlig verksamhet
avses i dessa allmänna råd att friytan kan användas till lek, rekreation samt
fysisk och pedagogisk aktivitet för den verksamhet som friytan är avsedd
för. Friytan bör vara så rymlig att det utan svårighet eller risk för omfattande slitage går att ordna varierande terräng- och vegetationsförhållanden.
Friytan bör kännetecknas av goda sol- och skuggförhållanden, god luftkvalitet samt god ljudkvalitet.
Friytan bör placeras i direkt anslutning till byggnadsverk som innehåller
lokaler för förskola, förskoleklass, skola årskurs ett till sex, fritidshem eller
liknande verksamhet och barnen och eleverna bör självständigt kunna ta sig
mellan byggnadsverket och friytan. Friytan bör placeras i direkt eller i nära
anslutning till byggnadsverk som innehåller lokaler för skola årskurs sju till
nio och eleverna bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och
friytan. För gymnasieskolor bör friyta placeras och ordnas på det sätt som är
skäligt med hänsyn till elevernas och verksamhetens behov.
1
BFS 2015:1
FRI 1
Friytan bör inte senare kunna tas i anspråk för annat ändamål utan att
ersättas med friyta med likvärdiga möjligheter till varierande lek och
utevistelse.
Placering och anordnande av friyta på bebyggd tomt
8 kap. 10 och 11 §§
Allmänt råd
Vid placering och anordnande av friyta på en bebyggd tomt bör det
allmänna rådet till 8 kap. 9 § andra stycket tillämpas i skälig utsträckning.
Vid skälighetsbedömningen bör särskilt beaktas förutsättningarna för
ändamålsenlig verksamhet på friytan och att friytan är placerad så att barnen
och eleverna självständigt kan ta sig mellan byggnadsverket som innehåller
lokaler för förskola, förskoleklass, skola, fritidshem eller liknande
verksamhet och friytan.
Dessa allmänna råd gäller från och med den 1 mars 2015.
På Boverkets vägnar
JANNA VALIK
Ulrika Åkerlund
2
RAPPORT 2015:8
REGERINGSUPPDRAG
Gör plats för barn och unga!
En vägledning för planering, utformning och
förvaltning av skolans och förskolans utemiljö
Gör plats för barn och unga!
En vägledning för planering, utformning och
förvaltning av skolans och förskolans utemiljö
Boverket och Movium februari 2015
Titel: Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering,
utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö
Utgivare: Boverket och Movium februari 2015
Rapport: 2015:8
Upplaga: 1
Antal ex: 50
Tryck: Boverket internt
ISBN tryck: 978-91-7563-221-6
ISBN pdf: 978-91-7563-222-3
Sökord: Barn, unga, ungdomar, utemiljö, lek, lärande, hälsa, friyta,
skolgårdar, förskolegårdar, vägledning, planering, utformning,
skötsel, förvaltning, mål, lagar, regler
Dnr: 20121-147/2014
Illustrationer: Elin Normann Bjarsell
Publikationen kan beställas från:
Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona
Telefon: 0455-35 30 00
Fax: 0455-819 27
E-post: publikationsservice@boverket.se
Webbplats: www.boverket.se
Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats.
3
Förord
Boverket fick 2014 regeringens uppdrag att tillsammans med Movium ta
fram en vägledning för planering, utformning, skötsel och förvaltning av
barns och ungas utemiljö med särskilt fokus på förskolegårdar och skolgårdar. Uppdraget har genomförts i samverkan med Folkhälsomyndigheten och Skolverket samt Sveriges Kommuner och Landsting.
Under 2014 har två utfrågningar samt ett möte med en referensgrupp
anordnats med företrädare för myndigheter, universitet, organisationer,
näringsliv, kommunal planering, skola och förvaltning. Vägledningen har
också presenterats och diskuterats i olika forum som Barnsäkerhetsrådet
och nätverket Barn och unga i byggd miljö.
Parallellt med arbetet med vägledningen har Boverket tagit fram allmänna råd för tillämpningen av 8 kap. 9 § andra stycket samt 10–11 §§
plan- och bygglagen (SFS 2010:900). De allmänna råden gäller bestämmelserna om tillräckligt stor friyta lämplig för lek och utevistelse vid
skolor, förskolor, fritidshem och liknande verksamhet, se BFS 2015:1. De
allmänna råden med tillhörande konsekvensutredning remissbehandlades
under hösten 2014 tillsammans med vägledningen.
Vägledningen har tagits fram av en arbetsgrupp vid Boverket tillsammans med landskapsarkitekt Petter Åkerblom, Movium. Från
Boverket har följande personer medverkat: landskapsarkitekt Elin
Normann Bjarsell, planeringsarkitekt Klara Falk och jurist Kajsa
Petersson. Projektledare vid Boverket var under våren 2014 regionplanerare Bette Lundh Malmros och under projektets resterande tid
landskapsarkitekt Ulrika Åkerlund.
Denna vägledning utgör slutrapporteringen av regeringsuppdraget och
manus till den slutliga vägledningen som kommer i maj 2015.
Karlskrona februari 2015
Janna Valik
generaldirektör
4
Förord
Tack!
Många personer har deltagit och bidragit i arbetet. Boverket vill tacka
personerna från våra samverkansmyndigheter: Henry Stegmayr,
Folkhälsomyndigheten, Lars-Åke Bäckman, Skolverket samt Filippa
Myrbäck och Emilie Gullberg, Sveriges Kommuner och Landsting.
Vägledningen har tagits fram i samarbete med den forskning som
bedrivs om utemiljöer för barn och unga vid Sveriges lantbruksuniversitet
(SLU) och det FOMA-finansierade projektet Lek inom lagens ram under
ledning av universitetslektor Maria Kylin. Stort tack till er!
Flera personer har bidragit med värdefulla texter och
kvalitetsgranskning. Stort tack till docent Maria Nordström, Stockholms
universitet och SLU, arkitekt Suzanne de Laval, Arkitekturanalys,
skolgårdsinspiratör Emma Crawley, Emma Jord – Pedagogisk och
hälsofrämjande utemiljö, tidigare lokalplaneringschef i Huddinge Bengt
Hammarlund, arkitekt Järda Blix, docent Fredrika Mårtensson, SLU,
landskapsarkitekt Lena Jungmark, Jungmark landskapsarkitekt,
legitimerade sjukgymnaster Camia Romby och Katarina Forsberg, Habo-lek, samt universitetslektor Susan Paget, SLU.
Sist, men inte minst vill Boverket tacka alla engagerade och kunniga
personer från skolor och förskolor, representanter för kommunala
förvaltningar, universitet och andra myndigheter samt organisationer och
näringsliv som har medverkat i möten, utfrågningar, referensgrupp och
kommit med kloka inspel, inte minst under remissen. Tack!
5
6
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
7
Innehåll
Inledning ......................................................................................... 9
Utmaningar och behov ......................................................................... 9
Mål och syfte ...................................................................................... 10
Vägledningens användare ................................................................. 10
Hitta rätt .............................................................................................. 10
Centrala begrepp................................................................................ 11
Friyta nödvändig för en god livsmiljö ............................................ 13
Plats för lek......................................................................................... 14
Den viktiga fysiska aktiviteten ............................................................ 14
Hälsovinster av att vara utomhus ....................................................... 15
Barn särskilt känsliga ......................................................................... 16
Skol- och förskolegårdar är allt viktigare utemiljöer ........................... 17
Äldre barns och ungas behov av utemiljön ........................................ 18
Utomhuspedagogiken främjar lärandet: bättre resultat och bestående
kunskaper ........................................................................................... 18
Utemiljön för delaktighet och inflytande ............................................. 19
Nationella mål..................................................................................... 21
Regelverk och ansvar ................................................................... 25
Att planera för barnets bästa – Barnkonventionen som rättesnöre ... 27
Plan- och bygglagen skapar förutsättningarna .................................. 28
Miljö- och hälsoaspekter prövas enligt miljöbalken ............................ 30
Skollagen om lärandets hur och vem, men inte var ........................... 30
Skolgården som en del av arbetsmiljön ............................................. 32
Flera regelverk hanterar säkerhet och tillgänglighet .......................... 33
Regelverken om delaktighet och inflytande ....................................... 35
Planering och prövning enligt PBL ............................................... 37
Tillräckligt stor friyta lämplig för lek och utevistelse ........................... 38
Översiktsplanering – tänk efter före ................................................... 39
Detaljplanering för friytor med kvalitet ................................................ 42
Verktyg i detaljplanen som säkrar friytor ............................................ 44
Friyta går före bilar ............................................................................. 49
Bygglov............................................................................................... 50
Att involvera barn och unga i den fysiska planeringen....................... 53
Barnkonsekvensanalys – ett viktigt verktyg i planeringen ................. 56
Principer för utformning ................................................................ 59
Platsens förutsättningar styr ............................................................... 59
Plats för lärande och samling ............................................................. 61
Gårdens olika rum .............................................................................. 63
Varierade terräng- och vegetationsförhållanden ................................ 65
Hälsoaspekter .................................................................................... 66
Tillgänglighet och säkerhet ................................................................ 68
Samverkan ......................................................................................... 71
Förvaltning som utvecklar gårdens kvaliteter ............................... 75
Skötsel i barnets ögonhöjd ................................................................. 76
Organisation och samverkan ............................................................. 78
Policydokument och lokala riktlinjer ................................................... 82
Kvalitetsbedömning och uppföljning .................................................. 84
Tillsyn och säkerhet ........................................................................... 86
Litteratur ....................................................................................... 91
8
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
9
Inledning
Barn och unga utgör en femtedel av Sveriges befolkning. Enligt FN:s
konvention om barns rättigheter har alla barn under arton år rätt till en
god uppväxtmiljö. Det finns forskning som visar att den fysiska
omgivningen har stor betydelse för barns utveckling och hur miljön på
flera sätt kan främja barns och ungas hälsa, utveckling och lärande.
Därför är det viktigt att utveckla bra utemiljöer som bidrar till ökat
välmående hos barn och unga. Bra utemiljöer är miljöer där lusten,
spänningen och nyfikenheten får spelrum, miljöer som stimulerar till nya
utmaningar, lockar till lek och fysisk aktivitet. Miljöer som också tillåter
barn och unga att skapa och utforma platser och aktiviteter på egna
villkor.
Varje vardag går nästan två miljoner barn och unga till förskola och
skola runt om i landet. Skolans och förskolans utemiljö är en central del
av vardagen för de flesta barn. Tätare städer, ökande trafik, och stressig
vardag för många vuxna har resulterat i en minskad rörelsefrihet och att
allt fler barn skjutsas till skolan och fritidsaktiviteter. Många barn vistas
inte i andra miljöer än hemmet, skolan, och kanske en tillrättalagd
fritidsverksamhet – och i bilen på väg mellan dessa miljöer.
Därför måste skolgårdar och förskolegårdar erbjuda miljöer som
främjar barns och ungas allsidiga utveckling. Här måste finnas plats för
lek, sport och vilda aktiviteter, men även för samtal, enskildhet, sinnliga
upplevelser och stillhet.
Utmaningar och behov
Barns och ungas livsvillkor påverkas av hur vi planerar, utformar och
förvaltar den byggda miljön – men också av hur de själva kan påverka
utvecklingen. I dag blir bebyggelsen allt tätare, särskilt i de större
städerna. I den täta stadsbebyggelsen är det en stor utmaning att avsätta
och bibehålla tillräckligt stora friytor för barns och ungas behov.
Bostadsbrist och samhällets krav på effektivt utnyttjande av mark gör att
konkurrensen om marken ökar.
10
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
Samtidigt sker en utveckling där skol- och förskoleverksamheten går mot
allt större skolenheter. Förskolor och skolor byggs eller byggs ut för allt
fler barn och elever.
Att skapa tillräckligt stora friytor för barn är inte bara en utmaning i
växande städer. Även i delar av landet där konkurrensen om marken är
låg och goda förutsättningar finns, avsätts inte tillräckligt stora friytor
med ett innehåll som svarar mot barns behov av lek och utveckling.
Plan- och bygglagen ställer krav på att det ska finnas tillräckligt stor
friyta som är lämplig för lek och utevistelse vid bostäder, fritidshem,
skolor och förskolor. Men lagen definierar varken storlek eller lämplighet. Detta ställer krav på ökad kunskap om vad som kännetecknar en god
utemiljö redan i tidiga skeden i planeringen, men också i utformning,
byggande och förvaltning av det redan byggda.
Mål och syfte
Det övergripande målet med vägledningen är att förtydliga friytans
betydelse för barns och ungas lek, lärande och hälsa. Målet är också att ge
vägledning om hur goda utemiljöer vid skola och förskola kan åstadkommas och utvecklas genom fysisk planering, utformning och förvaltning.
Syftet är att förbättra förutsättningarna för att alla barn och unga har
tillgång till en god, välfungerande utemiljö och möjlighet att leka och
utvecklas utomhus i hälsosamma och inspirerande sammanhang.
Vägledningens användare
Denna vägledning riktar sig till dig som är beslutsfattare, beställare eller
yrkesverksam med ansvar för planering, utformning, förvaltning eller
skötsel av den fysiska utemiljön vid förskolor och grundskolor.
Vägledningen kan också vara ett stöd för dig med ansvar för
pedagogiskt eller socialt utvecklingsarbete för att höja måluppfyllelsen i
skola och förskola.
Hitta rätt
Vägledningen har fem kapitel varav de två första riktar sig till alla
målgrupper. De tre sista avsnitten är inriktade mot olika målgrupper och
ger mer konkret vägledning.
Det första kapitlet, Friyta nödvändig för en god livsmiljö, behandlar
varför arbete med barns och ungas utemiljö bör prioriteras och vad som
kännetecknar en bra utemiljö för barn och unga.
Det andra kapitlet, Regelverk och ansvar, beskriver regelverk och
styrdokument och vem som har ansvar på nationell och på kommunal
nivå.
Det tredje kapitlet, Planering och prövning enligt PBL, riktar sig till
dig som arbetar med fysisk planering och bygglovsprövning och visar hur
goda utemiljöer för barn kan hanteras i planerings- och
bygglovsprocessen.
Kapitlet Principer för utformning riktar sig till dig som ska projektera,
anlägga eller bygga om utemiljön vid en skola eller förskola. Här tar vi
Inledning
upp utformningsprinciper och hur man kan tänka för att skapa
välfungerande miljöer.
Det sista kapitlet, Förvaltning som utvecklar gårdens kvaliteter, riktar
sig till dig som är fastighetsägare, förvaltare eller fastighetsskötare och
visar hur friytor för barn och unga kan skötas och utvecklas.
Kunskap om planerings- och prövningsprocessen och om hur friytorna
på förskolor och skolor ska utformas, utvecklas och förvaltas är också av
intresse för dig som planerar förändringar i och ansvarar för förskolans
och skolans verksamhet.
Metoder, exempel och betydelsen av barns och ungas delaktighet och
inflytande löper som en röd tråd genom hela vägledningen och
återkommer i alla avsnitt.
Goda exempel, sammanfattning av vägledning, fakta och lästips ligger
insprängda löptexten och är numrerade för hänvisning.
Centrala begrepp
Begrepp som används i vägledningen:
Barn och unga
Barnkonventionens definition av begreppet barn innebär varje människa
som inte fyllt 18 år. Men barn är ingen homogen grupp, och behov och
förutsättningar skiftar bland annat med hänsyn till barnets ålder. I
vägledningen använder vi därför även begreppet barn och unga.
Barnperspektiv och barnets perspektiv
I planering, utformning och förvaltning är det viktigt att den som
planerar, gestaltar eller förvaltar har kunskap om barns behov och utgår
från ett barnperspektiv. För att få mer specifik kunskap om de barn och
unga som berörs av verksamheten på den aktuella platsen måste man
fråga dem om deras tankar och önskemål. Detta kallas för barnets
perspektiv.
Detaljplan
Med detaljplan får kommunen reglera användningen av mark- och
vattenområden. Kommunen kan använda detaljplanen för att pröva om ett
mark- och vattenområde är lämpligt för bebyggelse. Det gäller till
exempel både när det ska byggas nytt och när bebyggelse ska förändras
eller bevaras. Detaljplanen ska redovisa allmänna platser, kvartersmark
och vattenområden och gränserna för dessa. Detaljplanen kan också
reglera marknivå, markreservat, krav på skyddsanordningar m.m.
Detaljplan regleras i 4 kap. PBL.
Fritidshem
Fritidshem är en verksamhet för barn i åldern 6–12 år. Det är ett
komplement till skolan och ska stimulera elevernas utveckling och
lärande samt erbjuda dem en varierad och stimulerande fritid. Fritidshem
regleras i 14 kap. skollagen (SFS 2010:800).
11
12
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
Friyta för lek och utevistelse
Friyta för lek och utevistelse som begrepp omfattar den yta som barnen
kan använda på egen hand vid sin utevistelse. En friyta är ytan som går
att leka på och som är tillgänglig för barnen i huvudsak under skoltid men
även i viss mån på fritiden. Förrådsbyggnader, bil- och cykelparkering
samt ytor för lastning och lossning är otillgängliga för barnen och ingår
därmed inte i friytan för lek och utevistelse.
Förskola
Förskolan omfattar barn från ett till fem år. Alla barn har rätt till förskola
oavsett om föräldrarna arbetar eller studerar. Förskola regleras i 8 kap.
skollagen.
Förvaltning
Begreppet förvaltning syftar dels på den kommunala organisationen, dels
planering och utförande av skötsel och löpande underhåll. I vägledningen
används begreppet i båda betydelserna och det framgår av sammanhanget
vilken betydelse som avses.
Planprogram
Detaljplaneringen kan föregås av en planering för ett större område än
själva planen för att utreda exempelvis trafik- och dagvattenfrågor eller
hur allmänna intressen ska tillgodoses. Detta kallas för planprogram. Det
finns inte något lagkrav på att ta fram detaljplaneprogram, men i de fall
som kommunen väljer att göra det ska programmet ange planens
utgångspunkter och mål (5 kap. 10§ PBL).
Skola
Med skola menas de skolformer för barn och unga från 6 till 19 år, vilket
omfattar förskoleklass, grundskola, sameskola, specialskola,
grundsärskola och gymnasium.
Tomt
I vägledningen och allmänna råd används PBL:s definition av begreppet
tomt. En tomt är ett område som inte är en allmän plats men som omfattar
mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt
anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna
användas för avsett ändamål (1 kap. 4 § PBL).
Översiktsplan
Översiktsplanen visar grunddragen i mark- och vattenanvändningen och
hur den byggda miljön ska användas. Den är inte juridiskt bindande utan
vägledande för kommunens beslut, detaljplanering, planbesked, bygglov
och andra tillståndsprövningar. I översiktsplanen redovisas bland annat
förväntad befolkningsutveckling och var och hur mycket man planerar att
bygga. Kommunen kan även ta fram tillägg till och fördjupningar av
översiktsplanen. Översiktsplan regleras i 3 kap. PBL.
13
Friyta nödvändig för en god
livsmiljö
Barn och unga tar plats. De behöver utrymme att pröva sina kroppar, sitt
mod och sociala förmågor. Barn och unga söker sig till utemiljöer som
erbjuder fysiska utmaningar och kompiskontakter, som väcker deras
engagemang och nyfikenhet. Den fysiska miljön är deras utvecklingsmiljö och platsen där förutsättningarna grundläggs för deras framtida
hälsa, välbefinnande och engagemang för sin sociala och fysiska
omvärld.
Det nationella målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Här är barns
och ungas uppväxtvillkor ett särskilt utpekat målområde. Utemiljöer som
är bra för barn och unga är också en given del av en god bebyggd miljö
som begreppet preciseras i det femtonde miljökvalitetsmålet. En miljö
som utgår ifrån och tillfredsställer människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser,
service och kultur. Att den byggda miljön är attraktiv och tillgänglig för
barn och unga handlar i högsta grad om den sociala dimensionen av
hållbar utveckling.
I den nya stadsbebyggelsen har utrymmet för barn och unga utomhus
minskat och ibland finns inget utrymme alls. Begränsade möjligheter för
barn och unga att dagligen röra sig ute i sin närmiljö påverkar deras
välbefinnande negativt och risken ökar för försämrad hälsa. För att säkra
goda förutsättningar för barn och unga att leva och utvecklas i städer och
tätorter behöver vi tillvarata och utveckla utemiljöerna.
En barnvänlig stad byggs både med ett barnperspektiv och med
kunskaper om barnets eget perspektiv på tillvaron. Om barns och ungas
kunskap, intressen och önskemål tas på allvar i stadsutvecklingen kan
förutsättningarna öka för att skapa en god uppväxtmiljö liksom större
möjligheter för barn och unga att grundlägga en sund livsstil och sociala
nätverk.
I det här kapitlet presenterar vi viktiga utgångspunkter för arbetet med
barns och ungas utemiljö och varför friytan är nödvändig för en god
livsmiljö. Särskilt friytan vid skolor och förskolor.
14
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
Plats för lek
Lek är viktig för barns utveckling under hela uppväxten, den är lustfylld
och självbelönande. Leken i barns vardag utvecklar både deras fysik och
tränar deras sociala kompetens, men kan också ge möjlighet till mental
återhämtning och ökat välbefinnande där den fysiska miljön tillåter detta.
Det är genom leken barnet utvecklar sin fantasi, kreativitet och får
möjlighet att uttrycka och bearbeta känslor och tankar. Leken har en stor
och viktig betydelse för barns utveckling under hela uppväxten och
skapar goda förutsättningar för att öka självkänsla och självkännedom
samt för sociala färdigheter. Lek uppstår där barn möts. Det är viktigt att
sörja för behovet av mötesplatser i planering och utformning av de
miljöer där barn lever, bor och vistas.
LÄS MER: Olsson, T. och Lenninger, A (2006) Lek äger rum. En
populärvetenskaplig bok om planering för barn och ungdomar. Formas förlag
FAKTARUTA 1: Det nödvändiga risktagandet
Friytor för barn och unga bör planeras och utformas för att främja barns möjlighet
att under trygga former söka spänning i leken även där detta kan innebära ett
visst risktagande.
Utomhuslek är en mer öppen och flexibel lek. Leken växlar mellan mer
platsbundet socialt samspel och fartfyllda förlopp där hela miljön tas i anspråk (F.
Mårtensson 2012). Barn uppfattar om den fysiska omgivningen är ”klättringsbar”,
”krypbar” eller ”kanbar” även om de inte provat den tidigare.
Elin Beate Sandseter (Sandseter 2011) har beskrivit hur barn använder sig av
möjligheter till kalkylerat risktagande på en förskolegård sammanfattat i sex
punkter:
1. utforska höjder (klättra, klänga, hoppa, balansera)
2. uppleva hög fart (springa, gunga, glida, cykla, skejta)
3. utforska sina gränser för vad som är farligt (klätterväggar, eld, is, vatten)
4. testa vanliga verktyg (tälja, hugga, såga)
5. kämpa (tävla, fajtas, brottas)
6. testa vara själv (gömma sig, dra sig undan).
Det handlar om möjligheten till att med skräckblandad förtjusning ta sig an fysiska
risker, men också om social dynamik mellan barn och i förhållande till vuxna, där
barn som enskilda och grupp får en chans att pröva ut och definiera sina gränser.
Även de enklaste formerna av kojbyggande är viktig aktivitet för att barn ska
kunna börja ta plats i världen (Kylin 2004).
Den viktiga fysiska aktiviteten
När leken flyttar ut ökar den fysiska aktiviteten. Fysisk aktivitet har stor
betydelse för barns kroppsuppfattning, psykosociala och motoriska
utveckling samt kognitiva förmåga. Barn och unga behöver minst
60 minuter av måttlig fysisk aktivitet per dag. Mycket tyder på att
barnens fysiska aktivitet har minskat och deras stillasittande aktiviteter
ökat. Det kan leda till en ökning av kroniska sjukdomar i framtiden.
Barn får mycket av sin fysiska aktivitet som en del av vardagslivet
genom att ta sig mellan olika målpunkter eller genom lek.
Friyta nödvändig för en god livsmiljö
Tillgängligheten för barn, deras självständighet och förmåga att fatta egna
beslut kring resande och fritid samt deras identitetsskapande är starkt
förknippat med deras hälsa, välbefinnande och möjligheten att leva ett
fysiskt aktivt liv (Faskunger 2009).
FAKTARUTA 2: Vad är fysisk aktivitet?
Fysisk aktivitet används som ett överordnat begrepp och innefattar kroppsrörelser
under såväl arbete som fritid och olika former av kroppsövningar, till exempel
idrott, lek, gymnastik, dans, motion och friluftsliv. Det omfattar all kroppsrörelse
som är ett resultat av skelettmuskulaturens kontraktion och som resulterar i en
ökad energiförbrukning.
Rymliga utemiljöer behövs för starka och friska barn
Hälsoeffekterna av fysisk aktivitet handlar om de generellt hälsofrämjande effekterna på organismen som kondition, muskelstyrka,
immunförsvar, hjärt-kärlhälsa och mentalt välbefinnande. Särskilt
framtida betydelse har förebyggandet av övervikt och av benskörhet. Ett
starkt skelett som ska hålla livet ut måste byggas upp före puberteten. För
att bilda en stark benstomme måste barnet kunna både accelerera och
kunna stanna tvärt, vilket kräver rymliga ytor (Boldemann, o.a. 2011).
Senare svensk forskning visar att barn som går in i skolåldern med
övervikt och fetma idag riskerar att också ha övervikt när de går in i
vuxenlivet. Den fysiska aktivitetsnivån är avgörande för att hålla vikten
senare i livet.
Barns möjlighet att röra sig på egen hand har dock minskat drastiskt
de senaste decennierna. En undersökning från mitten av 1980-talet, där
man studerade barns möjlighet att på egen hand gå till skola, lekplatser
och grönområden, idrottsplatser, affärer, bibliotek, badplatser m.m.,
visade att nästan alla barn mellan sju och nio år fick gå eller cykla själva.
Tjugo år senare upprepades studien och då fick två tredjedelar gå själva
till sina aktiviteter. År 2012 hade det minskat ytterligare till mindre än
hälften av barnen (Trafikverket 2012). Minskningen är starkt kopplad till
biltrafiken, brist på säkra cykel- och gångvägar och föräldrarnas oro.
Fysisk aktivitet förbättrar lärandet
Fysisk aktivitet har också stor påverkan på inlärning och beslutsfattning.
Forskare vid Malmö högskola följde en skola där ett urval klasser hade
fysisk aktivitet på schemat varje dag under grundskoleåren. Studien
visade att barnen i de mer fysiskt aktiva klasserna klarade grundskolan
bättre med högre och fler godkända betyg (Ericsson, 2012). Liknande
studier i Göteborg har kommit fram till samma resultat (Käll 2014).
Hälsovinster av att vara utomhus
Utomhusaktiviteters hälsofrämjande effekter är en följd av hur de
kombinerar lekfull rörelse med naturkontakt och genererar en aktivitet
och ett socialt samspel som också påverkar barnets mentala färdigheter.
Det finns samband mellan en gårds kvalitet och utevistelse. Ju högre
15
16
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
kvalitet en gård har, i form av grönska och väl planerade lekytor, desto
mer tid spenderar barn utomhus.
Utomhusleken kan också bidra till mentalt välbefinnande genom
stressreducering, återhämtning och uppbyggnaden av olika exekutiva
funktioner (Naturvårdsverket 2011). På svenska förskolor har utomhuslek
på rymliga och gröna gårdar visat sig ha samband med bättre nattsömn,
välbefinnande, viktkontroll (Söderström m fl., 2013) och
koncentrationsförmåga hos barnen (Mårtensson m fl., 2009).
LÄS MER 1: OM HÄLSOVINSTER AV NATUR OCH UTEVISTELSE
Naturvårdsverket har tillsammans med ett antal forskare tagit fram en
kunskapssammanställning om utevistelsens betydelse för hälsa och
välbefinnande.
Naturvårdsverket. (2011). Den nyttiga utevistelsen. Naturvårdsverket. Stockholm
Barn särskilt känsliga
Många platser för barn och unga i den byggda miljön präglas av dålig luft
och höga bullernivåer.
Jämfört med vuxna är barn på grund av sin kroppsstorlek mer
exponerade för kemiska miljöföroreningar. Under barns tillväxtår kan
miljöföroreningar försämra den fysiska utvecklingen, exempelvis
immunförsvaret. Barn med astma och allergisjukdomar är en särskilt
känslig grupp för luftföroreningar (Region Skåne 2014). Beräkningar
visar att exponering för luftföroreningar medför att ca 600 unga per
årskull växer upp med påtagligt sänkt lungfunktion (Institutet för
miljömedicin 2013). Det är därför angeläget att luftkvaliteten vid barns
och ungas inomhus- och utomhusmiljöer är så god som möjligt.
Barns behov av sol och skugga
Solljuset behövs för att D-vitamin ska kunna bildas i huden, men för
mycket och för stark sol kan vara skadligt. Ju oftare man bränner sig,
desto större är risken att få hudcancer. Särskilt allvarligt är det att bränna
sig som barn. Små barn har mycket solkänslig hud och kan inte bilda ett
lika bra pigmentskydd som vuxna. Det är också viktigt att poängtera att
det tar lång tid att utveckla hudcancer och allt för mycket sol i unga år
kan leda till hudförändringar och hudcancer först i vuxen ålder.
Förekomsten av hudcancer och malignt melanom (den allvarligaste
formen av hudcancer) ökar dramatiskt. Den årliga ökningen för malignt
melanom ligger på cirka 6 procent för både män och kvinnor. Ingen
annan cancerform ökar så snabbt i Sverige. Allvarligt är att ökningen för
malignt melanom också verkar följas av en ökad mortalitet. Det är också
alltfler unga personer som drabbas.
Förutom att det är viktigt att redan i tidig ålder skapa bra solvanor
behöver utomhusmiljöer för barns lek och utevistelse ha solskydd. Ur ett
hälsoperspektiv bidrar säkerställandet av solskyddade utemiljöer för barn
och unga till att minska risken för ohälsosam exponering av ultraviolett
strålning (Strålsäkerhetsmyndigheten 2009).
Friyta nödvändig för en god livsmiljö
Skol- och förskolegårdar är allt viktigare
utemiljöer
Eftersom rörelsefriheten för barn och unga drastiskt minskat de senaste
decennierna och platser för barn försvinner när lekplatser tas bort, friytor
bebyggs och barns transport till fots och per cykel minskar, får
skolgården och förskolegården en större betydelse. Det blir de utemiljöer
som barn har störst chans att utnyttja i vardagen.
Bostadsgårdar, lekplatser, parker, naturområden och skolvägar bildar
tillsammans med skolans och förskolans utemiljö en infrastruktur för
barns och ungas kontakt med natur och vardagsrörlighet. Skolgården och
förskolegården är miljöer som ska tillfredsställa många olika behov och
fylla komplexa funktioner som är centrala för barns och ungas utveckling.
Det är viktigt att det finns utrymme för självstyrd lek och rörelse och
möjlighet att utforska, skapa och kunna sätta spår i sin omgivning.
Samtidigt behöver skolverksamheterna utrymme för att genomföra sina
uppdrag inom idrott och hälsa liksom övrig pedagogisk verksamhet.
Allt fler barn i förskola och fritidshem
De flesta barn går i förskolan. År 2013 var 84 procent av alla barn i
åldern 1–5 år inskrivna i förskola. Tio år tidigare var andelen 75 procent
(Skolverket 2014). Andelen barn som vistas i fritidsverksamheten efter
skoltid ökar också. År 2013 var 82 procent av barnen i åldern 6–9 år
inskrivna i fritidshemmens verksamhet, (Skolverket 2013) varav tre
fjärdedelar var inrymda i skolans lokaler (Boström 2014). För dessa barn
är förskolegården respektive skolgården ofta den enda utemiljö de
använder under vardagarna.
Vikten av en egen gård
En skolgård eller förskolegård i direkt anslutning till verksamheten som
barnen fritt kan förfoga över är avgörande. Studier visar att skolbarn som
har en egen gård leker på ett mer aktivt och fantasifullt sätt än barn som
hänvisas till en närliggande park (Nordström, 2014). Där barnen har
tillgång till en rejäl utemiljö i direkt anslutning till verksamheten har den
visat sig kunna ge en tredjedel av deras dagliga behov av fysiska aktivitet.
Om barnen är beroende av vuxna för att ta sig till sin lekmiljö, riskerar
detta att dra ned aktivitetsnivån kraftigt (Mårtensson 2012, Raustorp
2012).
Där det finns många ambitioner med utemiljön blir det viktigt att
bevaka så att de många fysiskt aktiva lekar som är typiska för en skolgård
fortsatt får plats. Även utomhuspedagogiska lektioner bidrar till
aktivitetsnivån.
Rymliga gröna miljöer för samspel tvärs ålder och kön
Gröna partier på gårdarna fungerar som platser för socialt umgänge,
fantasilek och utforskande och tillhör ofta barnens favoritplatser. Med
gott om vegetation i en rymlig och varierad miljö uppstår det en dynamik
som gör att leken lätt kan växla mellan mer fartfyllda och mer lugna
sekvenser och platsbundna lekar. Vistelse i gårdens kantzoner tillför
leken spänning genom att bidra till barnens föreställningar om
omvärlden.
17
18
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
Lek i grön miljö har en tendens att få en öppen och flexibel struktur
som underlättar barnens förmåga till självreglering och möjligheter att
tillgodose sina egna behov. Studier av gröna utemiljöer visar hur detta
underlättar samspelet mellan barn på tvärs av ålder, kön och eventuell
funktionsnedsättning (Dyment och Bell 2009, Engdahl, 2014).
FAKTARUTA 3: Landskapets betydelse för barns lek
Friytor som skolgårdar och förskolegårdar bör planeras och utformas för att stötta
lek med en vidlyftig karaktär. Det är lek som växer fram i barnens konkreta
görande och grejande. Deras infall och idéer möts och prövas mot varandra och
mot den fysiska miljön. Det leder till komplexa leksammanhang med en inbördes
dynamik mellan olika platser. Även om inget barn riktigt greppar helheten så kan
det enskilda barnet ganska lätt hitta sätt komma med i leken. Det som börjar
bland några få barn kan snabbt växa till en aktivitet som involverar flertalet barn.
På gården. Snabba och intensiva förlopp varvas med lugna stunder av
utforskande och social samvaro. I en tillräckligt stor och varierad miljö får leken
en vidlyftig karaktär där det kan framstå som om ”landskapet leker med barnen”,
likväl som tvärtom. (Mårtensson, 2004). Studier av barns lek och hälsa visar hur
rymliga och varierade utemiljöer med mycket naturmark gynnar denna typ lek (F.
Mårtensson 2013).
LÄS MER 2: Plats för lek och rörelse
Fredrika Mårtensson (2009): Lek i verklighetens utmarker. I Mikael Jensen och
Åsa Harvard (red.) Leka för att lära. Utveckling, kognition och kultur. Lund:
Studentlitteratur, s. 163–188.
Äldre barns och ungas behov av utemiljön
Skolbarnens lek formas liksom förskolebarnens lek i samspel med den
fysiska miljön, men tar i högre grad sin utgångspunkt också i det sociala
livets förlopp med sina uppsättningar av kulturellt och socialt kodade
aktiviteter, platser och umgängesformer. Olika sporter och rörelselekar
med mycket spring dominerar den traditionella skolgården men alla deltar
inte i dem.
De äldre barnens utevistelse bygger på att det finns attraktiva
mötesplatser i utemiljön som de kan skapa hemhörighet till. Platser i
närheten av klassrummet där chansen till utblick, skydd och rörelse
kombineras, har visat sig fungera särskilt väl. Här fyller grönskan en
viktig funktion för att bidra till social och lekfull samvaro under trygga
och avslappnade former. I litteraturen om gröna skolgårdar finns det
studier som närmare beskriver vegetationens roll i barnens lek och
samvaro (Dyment and Bell 2009, Mårtensson m.fl., 2014).
Utomhuspedagogiken främjar lärandet: bättre
resultat och bestående kunskaper
Skolgården och förskolegården är viktig för barns fria lek, men också
som plats för undervisning. Historiskt har skolgården spelat viktiga roller
i undervisningen (Paget 2004) (, Åkerblom 2005). Såväl forskning som
Friyta nödvändig för en god livsmiljö
beprövad erfarenhet visar att utemiljön än idag går att använda för skapa
mening i skolarbetet och för att främja social kompetens, entreprenörskap
och färdighetsträning i hållbar utveckling (Szcepanski 2007)( Gamson
Danks 2010). Lärandeforskningen visar också positiva effekter och mer
bestående kunskaper av undervisning som växlar mellan inomhus- och
utomhusaktiviteter (Fägerstam, 2012).
Alla som arbetar i skolan ska enligt grundskolans läroplan samverka
för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande, där
planering och utformning av den fysiska miljön kan bidra till detta.
Skolan har också en viktig uppgift ge överblick och sammanhang.
Förskolegårdar, skolgårdar och deras omgivningar har förutsättningar att
förverkliga läroplanernas intentioner och kan därmed bidra till ökad
måluppfyllelse.
Om pedagogerna vill förlägga delar av undervisningen på gården kan
gården vara utformad så att det finns möjligheter till det. Exempel på
pedagogiska miljöer är odling, vattenanläggningar, miljöer för djur och
växter och energiproduktion. Med sådana funktioner kan undervisningen
visa samband mellan teori och praktik. Även andra ämnen som svenska,
samhällsorienterande ämnen, språk, bild, idrott och hälsa har
förutsättningar att använda utemiljön som pedagogiskt rum. Den
utomhusbaserade pedagogiken kan samtidigt utgöra en friskfaktor i
skolans arbetsmiljö, genom att man växlar mellan olika platser inomhus
och utomhus som bidrar till frisk luft och ökad fysisk aktivitet.
LÄS MER 3: OM UTOMHUSPEDAGOGIK OCH GÅRDEN SOM ETT
PEDAGOGISKT RUM
Paget, S. och Åkerblom, P. (2003): Från rastyta till pedagogiskt rum, i Selander,
S. (red): Kobran, nallen och majjen. Tradition och förnyelse i svensk skola och
skolforskning, s. 245-262.
Gamson Danks, S. (2010). Asphalt to Ecosystems. Design ideas for Schoolyard
Transformation. New Village press
Szczepanski, A, Dahlgren, L-O, Sjölander, S, Strid, J-P. (2007).
Utomhuspedagogik som kunskapskälla. Närmiljö blir lärmiljö. Studentlitteratur
https://www.studentlitteratur.se/#9789144045597/Utomhuspedagogik+som+kuns
kapskälla
Vid Linköpings Universitet finns Nationellt Centrum för Utomhuspedagogik, NCU,
som är en resurs och kompetenspool för forskar- och magisterutbildningen i
utomhuspedagogik, grundläggande lärarutbildningar och kompetensutveckling för
verksamma inom fritid, rekreation och turism (FRT-sektorn) samt fortbildning
inom skola och barnomsorg.
Läs mer på: www.liu.se/ikk/ncu
Utemiljön för delaktighet och inflytande
Utemiljön kan ge barn och unga ett värdefullt frirum där de själva styr
och ställer. Det är viktigt för barn att kunna påverka sin egen och
kamraternas situation. Detta kan både leda till ett ökat personligt
19
20
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
välbefinnande och tillit till samhället i stort. Det är viktigt att bli sedd och
respekterad, att tillåtas sätta avtryck och att känna mening i tillvaron. Att
släppa fram engagemanget för den egna miljön kan stimulera ungdomar
som mår psykiskt dåligt eller som av andra skäl har svårt att prestera i
skolarbetet. Att engagera sig för sin fysiska omgivning och sitt sociala
sammanhang kan leda ge en ökad lust att lära sig, att ta ansvar och
respektera mänskliga rättigheter.
En generell utmaning är därför att utveckla rutiner för att erbjuda barn
och unga att uttrycka sina åsikter om den fysiska och sociala miljön. I en
miljö som redan används skall man noggrant kartlägga barnens
favoritplatser och försöka förstå hur man kan bygga vidare på redan
etablerade former för lek, samvaro och platsskapande på den specifika
platsen.
Alla barn är kompetenta på att vara barn och att berätta om sina
erfarenheter på sitt sätt. De är experter på sin egen miljö. Det är lämpligt
att vuxna anpassar planeringsprocessen så att det är möjligt att lyfta fram
och ta vara på barns och ungas kunskap.
Inflytande och delaktighet i beslut som rör den egna närmiljön är i sig
en hälsofrämjande faktor både bland barn och vuxna
(Folkhälsomyndigheten, 2014).
Skillnad mellan information och dialog
Delaktighet och inflytande kan bedrivas på många olika sätt vilket också
kan innebära olika grad av inflytande. Den ena ytterligheten är att barnen
bjuds in till informationsmöten utan möjlighet att påverka de beslut som
tas. Den andra ytterligheten är att det på förhand står klart att det är
barnens egna idéer som ska genomföras i en beslutsprocess tillsammans
med barnen.
Graden av barns inflytande i planeringen kan graderas i fem steg (se
figur nedan) med en tydlig skillnad kring när barnen får uttrycka åsikter
respektive när barnen får vara med och fatta besluten (Shier 2001).
Många gånger kan det vara gott nog med barn som informanter,
medan andra gånger renodlade dialogmodeller är att föredra. I
vägledningen finns genomgående exempel på olika sätt att involvera barn
och unga delaktighet i planering, utformning och förvaltning av
skolgårdar och förskolegårdar, se figur 1.
Friyta nödvändig för en god livsmiljö
Figur 1
Barns delaktighet
Grad av delaktighet
Projekt och metoder (sidhänvisning till urval av de
exempel som förekommer i vägledningen)
5
Barn delar makt och
beslutande med
vuxna
Barn är delaktiga i
beslutsprocessen
REBUS – Resan till en bättre skolmiljö (s. 77)
Barns åsikter ska
tas under
övervägande
Barn får stöd i att
uttrycka sina åsikter
Arkitekturpedagogik i Göteborg (sid 52)
Gåtur (sid 85)
4
3
2
1
Barn blir lyssnade
på
Att involvera barn i detaljplanearbetet i Östersund (sid
51)
Gröna skolgårdar i Malmö (sid 70)
Barnkartor i GIS (sid 51)
Barnkonsekvensanalys (sid 53)
Barns delaktighet, nivåer enligt Harry Shier och de exempel på metoder för delaktighet och
inflytande som tas upp i vägledningen.
Nationella mål
Flera nationella mål har bäring på barns och ungas utemiljöer och kan
fungera som ledstjärnor i detta arbete.
God bebyggd miljö
Det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö handlar om att
städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam
livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och
kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar
ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en
långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
Utformning av bra utemiljöer för barn är en förutsättning för en god
livsmiljö för barn och unga och bidrar till kommunens attraktivitet.
Folkhälsomålet – en god hälsa på lika villkor
Det nationella målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målet med
tillhörande elva målområden (se faktaruta 4) är en kompassriktning för att
nå social hållbarhet (Prop. 2002/03:35 2002) (Prop. 2007/08:110 2007).
För att vi ska kunna nå målet är det viktigt att genom tidiga och
förebyggande åtgärder skapa goda livsvillkor, livsmiljöer och
levnadsvanor.
Då utemiljön är viktig för barns hälsa och fysiska aktivitet är det
angeläget att samhället också planerar, utformar och förvaltar goda
utemiljöer för barn och unga. Detta påverkar också den goda jämlika
hälsan och planering av utemiljöer utifrån ett socioekonomiskt perspektiv
kan förstärka eller försvaga förutsättningar för detta.
Det mest grundläggande för människans hälsa är möjligheten att vara
delaktig och ha inflytande i samhället. Barn och unga bör därför ges
21
22
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
möjlighet att kunna delta i och påverka hur deras miljö utformas. Vid
planering, utformning och skötsel av urbana miljöer bör barn tillåtas vara
delaktiga i processen och hänsyn tas till deras behov och användning av
miljön.
FAKTARUTA 4: Sveriges folkhälsopolitik och nationella mål för folkhälsa
Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att:
Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela
befolkningen.
Elva målområden är vägledande för folkhälsoarbetet på alla nivåer i samhället –
nationellt, regionalt och lokalt. Målområdena är inriktade på de faktorer som
påverkar hur befolkningens hälsotillstånd utvecklas. Målområden 1, 3, 5 och 9 har
särskilt stor betydelse för barns om ungas utemiljö.
1. Delaktighet och inflytande i samhället
2. Ekonomiska och sociala förutsättningar
3. Barns och ungas uppväxtvillkor
4. Hälsa i arbetslivet
5. Miljöer och produkter
6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7. Skydd mot smittspridning
8. Sexualitet och reproduktiv hälsa
9. Fysisk aktivitet
10. Matvanor och livsmedel
11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
Läs mer på Folkhälsomyndighetens webbplats www.folkhalsomyndigheten.se
Andra relevanta mål
Utöver folkhälsomålet och det femtonde miljökvalitetsmålet har också de
transportpolitiska, kulturpolitiska och friluftslivspolitiska målen
betydelse för arbetet med barns och ungas utemiljö. Då tillgänglighet och
jämställdhet är viktiga aspekter för barns och ungas utemiljö har även
målen för funktionshinderspolitiken och jämställdhet viktiga.
Inom funktionshinderspolitiken är ett mål att samhället ska utformas
så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga
i samhällslivet. Arbetet mot målen är inriktat på att identifiera och
undanröja hinder för full delaktighet i samhället. Utifrån dessa mål kan
man konstatera att alla utemiljöer för barn och unga bör utformas och
skötas på så sätt att alla, barn och vuxna oavsett deras funktionsgrad ska
kunna vara delaktiga i samhällslivet. För skol- och förskolegårdar innebär
det att deras utformning möjliggör vistelse för alla oavsett funktionsgrad,
deltagande i skol- och fritidsaktiviteter och socialt samspel på lika villkor
för alla.
Det nationella målet för jämställdhet är att kvinnor och män ska ha
samma makt att forma samhället och sina egna liv. Detta innebär att det
måste finnas en jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och
män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att
forma villkoren för beslutsfattandet. Målet syftar, i likhet med målen för
funktionshinderspolitiken, till att människor, och även barn, inte är någon
enhetlig grupp utan att det är kvinnor och män, flickor och pojkar, med
Friyta nödvändig för en god livsmiljö
olika behov och förutsättningar. Det är därför viktigt vid planering,
utformning och förvaltning av barns och ungas miljöer att beakta deras
behov och perspektiv oavsett könstillhörighet samt se till att de har lika
möjlighet att delta i de processer där medborgare involveras.
Figur 2 Barns och ungas utemiljöer och nationella mål
Barns och ungas utemiljö kan användas som en arena för att spegla och förverkliga
nationella målsättningar. Barnkonventionen utgör ramen. Utemiljön är en given del av en
god bebyggd miljö. Utemiljön är viktig för att arbeta med folkhälsomålet som en samhällelig
förutsättning för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen., Barns och ungas utemiljö
är också viktiga arenor för att nå de jämställdhetspolitiska målen och
funktionshinderspolitiska målen. Barn har också rätt till kultur enligt Barnkonventionen vilket
återspeglas i de kulturpolitiska målen som särskilt uppmärksammar barns och ungas rätt till
kultur. Inom friluftslivspolitiken lyfts friluftsliv i skolan och attraktiv tätortsnära natur som
särskilda mål som har bäring på barns och ungas utemiljöer. Det transportpolitiska
funktionsmålet om tillgänglighet omfattar bl.a. barns möjligheter att själva på ett säkert sätt
använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar samt att förutsättningarna för att
välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras.
Utemiljön är också en resurs för att motivera elever i skolarbete, ge sinnliga erfarenheter
och utveckla sunda levnadsvanor, få inflytande över sin egen miljö och ge erfarenhet av
demokratiska spelregler.
LÄS MER 4: ANTOLOGI OM SKOLANS OCH FÖRSKOLANS UTEMILJÖER
Skolhusgruppen är en ideell förening och har som syfte att främja och sprida
information om bra skolhusplaneringen. Gruppen har tillsammans med Movium
sammanställt en antologi med resultat från forskning och praktik.
Skolhusgruppen. 2014. Skolans och förskolans utemiljöer. Kunskap och
inspiration till stöd vid planering av barns utemiljö.
Antologin är nedladdningsbar på Skolhusgruppens webbplats
www.skolhusgruppen.se
23
24
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
25
Regelverk och ansvar
Det finns flera olika nationella styrdokument som påverkar barns och
ungas utemiljö generellt och särskilt skolgårdar och förskolegårdar. Men
plan- och bygglagen är den enda lagstiftning som ställer ett uttalat krav
på att det ska finnas tillräckligt stor friyta lämplig för lek och utevistelse
vid bostäder, skolor, förskolor, fritidshem och liknande.
Flera myndigheter på nationell nivå har ansvar, men det är
kommunens nämnder och förvaltningar som bär det samlande ansvaret.
Även om den kommunala organisationen kan se olika ut så har alla
kommuner i grunden samma myndighetsansvar i förhållande till planoch bygglagen, miljöbalken, skollagen och arbetsmiljölagen. Lagarna
ställer också krav på verksamhetsutövaren oavsett om det är offentlig
eller enskild huvudman.
I detta kapitel redovisas de viktigaste regelverken för planering,
utformning och förvaltning av utemiljöer för barn och unga med fokus på
skolgårdar, förskolegårdar och skolans närmiljö. Här beskrivs även vem
som har ansvar för olika delar på nationell och kommunal nivå.
26
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
Figur 3
Regelverk och ansvar för barns och ungas utemiljö
Figuren visar de viktigaste lagar, föreskrifter, allmänna råd och planer som påverkar barns och ungas utemiljö,
särskilt skolgårdar och förskolegårdar. Barnkonventionen ska beaktas när man tillämpar reglerna. Det är bara
plan- och bygglagen som ställer krav på att det ska finnas friytor vid skolor, förskolor och fritidshem. Kommunens
förvaltningar ska använda styrmedlen i planeringen, utformningen och förvaltningen av utemiljön.
Olika aktörer på nationell nivå har ansvar för olika regelverk, tar fram föreskrifter, allmänna råd och vägledning
samt bedriver tillsyn.
Kommunen är den aktör som har det samlande ansvaret för att tillämpa regelverken. PBL ger kommunen rätt att
planera för mark och vatten och bestämma vad som ska byggas. Kommunen har också ett tillsynsansvar för den
byggda miljön och ställer krav på fastighetsägaren för underhåll, tillgänglighet och säkerhet.
Enligt miljöbalken har kommunen ett stort ansvar för miljö- och hälsoskyddsfrågorna och bevaka att barns och
ungas utemiljöer är hälsosamma.
Skollagen ställer krav på kommunen att tillhandahålla plats för alla barn i pedagogisk verksamhet och kommunen
är i de flesta fall huvudman för skol- och förskoleverksamhet.
I egenskap av arbetsgivare ska kommunen bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och se till att arbetsmiljön i
förskola och skola stämmer överens med kraven i arbetsmiljölagen, föreskrifter och allmänna råd.
Kommunen har också i egenskap av fastighetsägare ansvar för att fast lekutrustning och fallmaterial på lekplatser
uppfyller säkerhetskraven i svensk standard enligt produktsäkerhetslagen. Detta ansvar gäller även enskilda
fastighetsägare.
Kommunen är också skyldig att förebygga bränder och inrätta skydd mot andra olyckor enligt lagen om skydd mot
olyckor.
Regelverk och ansvar
Att planera för barnets bästa –
Barnkonventionen som rättesnöre
Sverige var ett av de första länder att ratificera Barnkonventionen (FN:s
konvention om barns rättigheter) som slår fast att alla barn har samma
rättigheter och lika värde. Huvudprincipen är att barnets bästa alltid ska
komma i första rummet (artikel 3). För att detta ska kunna uppfyllas
måste samtidigt barnets rättigheter enligt artikel 2, 6 och 12 vara
säkerställda (se faktaruta 5).
Alla stater som ratificerar Barnkonventionen förbinder sig att till det
yttersta av sina resurser tillgodose barnets sociala, ekonomiska och
kulturella rättigheter (artikel 4). Barn med funktionsnedsättning har rätt
att delta aktivt i samhället på lika villkor för att främja självförtroende
och kunna leva ett fullvärdigt liv (artikel 23).
Ett stadsbyggande för att främja barns och ungas rörelsefrihet och
tillgång till attraktiva och trygga platser i det offentliga rummet är i linje
med samhällets åtagande gentemot Barnkonventionen. Detta handlar om
att säkerställa och utveckla miljöer i tätorten och staden som barn och
unga finner trygga, trivsamma och tillgängliga och där de kan mötas och
vara på egna villkor.
FAKTARUTA 5: Barnkonventionens ställningstagande för grundläggande
mänskliga rättigheter
Barnkonventionen är en del av den internationella folkrätten och innehåller fyra
huvudprinciper; artiklarna 2, 3, 6 och 12.
Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde, ingen får
diskrimineras.
Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska styra alla beslut om barnet.
Artikel 4 Barnkonventionens dignitet i samhällsutvecklingen förtydligas genom
artikel 4 som slår fast statens skyldighet att till det yttersta av sina resurser
tillgodose barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter.
Artikel 6 slår fast alla barns rätt till överlevnad, liv och utveckling.
Artikel 12 handlar om barns och ungas rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla
frågor som rör dem. Barn och unga har stor kunskap om platserna där de brukar
vistas och vet vad det är som gör att dessa platser fungerar.
Artikel 23 berör barn med funktionsnedsättning och rätten att aktivt kunna delta i
samhället för att främja självförtroende och kunna leva ett fullvärdigt liv.
Artikel 31 handlar om barnets rätt till lek, vila, fritid samt att delta i det kulturella
och konstnärliga livet
27
28
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
Barns rätt till lek, vila, fritid samt det kulturella och konstnärliga livet
Barnkonventionens artikel 31 handlar om barns rätt till lek, vila och fritid.
Lek är barns och ungas naturliga sätt att förhålla sig till omvärlden.
Oavsett hur man väljer att definiera lek bidrar lek till barnets fysiska och
psykiska utveckling, till hälsa och välbefinnande.
I den allmänna kommentaren (nr 17) till artikel 31 betonas det nära
sambandet mellan barnets rättigheter i artikel 31 och Barnkonventionens
huvudprinciper (artikel 2,3,6 och 12) och konventionsstaternas
skyldigheter att stärka det sambandet förtydligas. Här betonas kommunal
planering och skola som viktiga åtgärder för att förverkliga artikelns
intentioner. Bland annat bör kommunen bedöma beståndet av lek- och
rekreationsanläggningar för att garantera samma tillgänglighet för alla
grupper av barn, bland annat genom barnkonsekvensanalyser.
I överensstämmelse med skyldigheterna enligt artikel 31 bör den
offentliga planeringen prioritera att skapa miljöer som främjar barnets
välbefinnande. Skolan bör därför utrustas med lämpliga inom- och
utomhusutrymmen för lek, idrott, spel och drama, både under skoldagen
och i anslutning till den (Barnombudsmannen 2014).
Barnkonsekvensanalys – från ord till handling
Barnkonsekvensanalys är ett användbart verktyg för att omsätta
Barnkonventionen i handling och synliggöra barnets bästa.
Barnkonsekvensanalyser resulterar i underlag för att arbeta
systematiskt och för att försäkra beslutsfattare om att ett barnperspektiv
finns med i besluten. Syftet är att både på kort och lång sikt förbättra
barns och ungas levnadsvillkor. Läs mer om barnkonsekvensanalys i
avsnittet Planering och prövning enligt PBL.
Plan- och bygglagen skapar förutsättningarna
PBL sätter ramarna för hur kommunen får agera för att planera och
bebygga inom kommunen. I planläggningen och i efterföljande
lovgivning prövas markens lämplighet för ändamålet.
Plats för lek och utevistelse som allmänt intresse
Behovet av lämpliga platser för lek och utevistelse, liksom möjligheter att
anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell service, i områden
med sammanhållen bebyggelse är allmänna intressen enligt 2 kap. 7 §
PBL (se faktaruta 6).
Kommunen ska i översiktsplaneringen redogöra för hur man tänker
tillgodose detta och hur man väger plats för lek och utevistelse gentemot
andra allmänna intressen. I detaljplaneringen ska behovet av friyta vägas
gentemot andra allmänna intressen och enskilda intressen. Vid
bygglovsprövningen preciseras det allmänna intresset i 8 kap. 9 § andra
stycket PBL, i avsnittet om anordnande av tomt:
”Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder
eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det
på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek
och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och
parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.”
Regelverk och ansvar
Kommunen har ansvar för planläggning och bygglovsprövning enligt
PBL och bestämmer vad som är tillräckligt stor friyta lämplig för lek och
utevistelse. Men Boverket har tagit fram allmänna råd för att förtydliga
paragrafens innebörd vid skolor, förskolor och fritidshem (BFS 2015:1),
se även faktaruta 9.
Kommunens byggnadsnämnd har även tillsyn över att den som
bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd följer plan- och
bygglagstiftningen. Saknas friyta för lek och utevistelse kan det bli ett
ärende för tillsynsmyndigheten utifrån att anläggningen inte passar det
ändamål man avsett vid beslutet. Det man angett som lekbar friyta vid
bygglovsprövningen och som är väsentlig för verksamhetens ändamål ska
också finnas när verksamheten startar. Byggnadsnämnden är också
tillsynsmyndighet för underhåll, säkerhet och tillgänglighet på lekplatser
inom kommunen. Detta gäller alla lekplatser på kvartersmark, skolgårdar,
förskolegårdar och allmän plats.
Länsstyrelsen granskar kommunens planer och kan i vissa fall pröva
och upphäva kommunens beslut om detaljplan eller bygglov.
Länsstyrelsen ska ge kommunen underlag och råd om allmänna intressen
inför beslut om användningen av mark- och vattenområden.
Boverket är ansvarig förvaltningsmyndighet för plan- och bygglagen
och tar fram föreskrifter som exempelvis Boverkets byggregler, allmänna
råd och vägledning för tillämpning av lagen.
FAKTARUTA 6: Allmänna intressen enligt 2 kap. PBL
I 2 kap. PBL anges viktiga samhällsintressen, allmänna intressen, som ska
påverka beslut om mark- och vattenanvändning. I kapitlet redovisas
• utgångspunkterna för bedömningar av vad som är en lämplig mark- och
vattenanvändning
• vilka hänsyn man ska ta och vilka kvaliteter man ska främja vid lokalisering av
bebyggelse
• bestämmelser om de enskilda byggnadsverkens placering och utformning
• särskilda krav som ska beaktas vid planläggningen och prövningen av lov i
sammanhållen bebyggelse.
Kommunen har huvudansvaret för att de allmänna intressena beaktas, när
beslutsfattarna väger styrkan i olika intressen och anspråk mot varandra. De
allmänna intressena är allmänt formulerade och kommunen ska i det enskilda
fallet avgöra vilka intressen som är relevanta att ha med i bedömningen. Utöver
dessa övergripande regler uttrycks allmänintresset i preciserade särskilda krav på
bebyggelsens och tomters utformning. Flera allmänna intressen är viktiga för
behovet av friyta för lek och utevistelse, exempelvis lämpliga platser för lek och
utevistelse, möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell
service samt parker och andra grönområden (2 kap. 7§ PBL).
LÄS MER 5: Tillsyn enligt PBL
Läs mer om tillsyn enligt plan- och bygglagen på PBL Kunskapsbank,
boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/.
29
30
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
Miljö- och hälsoaspekter prövas enligt
miljöbalken
Miljöbalken (SFS 1998:808) riktar sig till den som bedriver verksamhet
och har fokus på de miljömässiga och hälsomässiga effekterna av
verksamheten. Detta gäller alla verksamheter oavsett vem som utövar
dem.
Verksamhetsutövaren måste skaffa sig den kunskap som är nödvändig
för att skydda miljön och människors hälsa mot skada eller olägenhet (2
kap. 2 § MB). Man ska välja plats med hänsyn till verksamhetens
ändamål, och för att orsaka minsta möjliga olägenhet för människors
hälsa och miljö (2 kap. 6 § MB).
Skola, förskola och fritidshem har anmälningsplikt enligt miljöbalken
och ska därför leva upp till kraven i förordningen om
verksamhetsutövares egenkontroll. En anmälan för verksamheten görs
oftast till miljöförvaltningen eller motsvarande och anmälan ska innehålla
information om buller både inom- och utomhus samt luftkvalitet.
Rättspraxis har på senare år pekat på vikten av att förskolor ger
möjlighet till daglig utevistelse med god kvalitet för barnens hälsa.
Domar tydliggör att förskolor ska lokaliseras där barnen kan vara ute (se
Läs mer 6).
Kommunens miljönämnd eller motsvarande ska utöva tillsyn enligt
miljöbalken. Skolor och förskolor är verksamheter som kommunens
miljönämnd eller motsvarande ska ägna särskild uppmärksamhet åt enligt
45 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
Vägledande tillsynsmyndighet för inomhusmiljö är
Folkhälsomyndigheten och för utomhusmiljö Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket vägleder andra myndigheter och deltar ibland som part i
mål och ärenden som avgörs i domstol. Läs mer om tillsyn i avsnittet
Förvaltning som utvecklar gårdens kvaliteter.
LÄS MER 6: Rättsfall om utemiljö vid förskola
Det finns två rättsfall som gäller förskolegårdar. Mark- och miljödomstolen (2011
MD Mål nr 4740-10) och Mark- och miljööverdomstolen (MÖD 2011:26
https://lagen.nu/dom/mod/2011:26) slår båda fast i två olika fall att förskolor ska
byggas där det går att vara ute varje dag utan risk för hälsan.
Skollagen om lärandets hur och vem, men
inte var
Skollagen innehåller bestämmelser om skolväsendet och beskriver målet
med utbildningen, ansvar och roller. Skolans huvuduppdrag är att främja
alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Det är
därför viktigt att åstadkomma fysiska, sociala och pedagogiska
förutsättningar för detta.
Regelverk och ansvar
Skollagen lyfter också fram vikten av jämlikhet och säger att all
utbildning ska vara likvärdig inom varje skolform och inom
fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 9 § skollagen).
Däremot står det inget i skollagen om var skolverksamheten ska ske.
Kommunen ska enligt skollagen erbjuda alla barn över ett år plats i
förskola och annan pedagogisk verksamhet inom fyra månader. Detta
ställer krav på kommunens lokalförsörjning och fysiska planering.
En skola kan ha enskilt eller kommunalt huvudmannaskap.
Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med
bestämmelserna skollagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av
lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra
författningar (2 kap. 8 § skollagen).
Skolverket är förvaltningsmyndighet för skolan, förskolan, vissa
särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet.
Myndigheten ska främja att alla barn och elever får tillgång till en
utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg
miljö. Skolverket ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling
och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.
Skolinspektionen granskar skolor och prövar ansökningar om att driva
fristående skolor från enskilda huvudmän. För fristående förskolor prövar
kommunen ansökan från enskilda huvudmän. Skolinspektionen har
tillsynsansvar för skola, vuxenutbildning, fritidshem, förskola och annan
pedagogisk verksamhet.
FAKTARUTA 7: Syftet med utbildningen inom skolväsendet enligt skollagen
”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och
utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling
och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och
förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever
ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan
ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att
tillgodogöra sig utbildningen.
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och
elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och
ansvarskännande individer och medborgare.” (1 kap. 4 § skollagen)
Läroplanerna om skolans och förskolans utemiljöer
Läroplanerna för grundskolan och förskolan, Lgr11 respektive Lpfö98, är
målstyrningsinstrument. Hur och var verksamheten bedrivs är ett ansvar
för skolhuvudmannen och rektorn respektive förskolechefen under
medverkan av lärare och elever (4 kap. 3 § skollagen).
Men vikten av en ändamålsenlig utemiljö i skolan och framför allt
förskolan lyfts fram i läroplanerna. Barnen i förskolan ska till exempel
kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen och verksamheten ska
ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och
lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet
till lek och andra aktiviteter i både planerad miljö och naturmiljö
(Skolverket 2010).
31
32
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
För elever i grundskolan nämner läroplanen utemiljön som viktig i
arbetet med idrott och hälsa. Eleverna ska genom undervisning utveckla
förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och
förstå värdet av ett aktivt friluftsliv. Eleverna ska även utveckla
kunskaper om risker och säkerhetsfaktorer i samband med fysiska
aktiviteter och hur man agerar i nödsituationer (Skolverket 2011).
Skolverkets allmänna råd om förskolan och fritidshemmet
Utöver läroplanerna har Skolverket tagit fram allmänna råd för förskolan
respektive fritidshemmet.
I råden för förskolan anges att det behövs en utemiljö som ger
utrymme för såväl platsbundna lekar som utforskande aktiviteter.
(Skolverket 2013).
Skolverkets allmänna råd för fritidshem anger att eleverna behöver
tillgång till en utemiljö som ger utrymme för olika aktiviteter, lek och
rörelse. Råden rekommenderar att barnen och eleverna får en utemiljö
och en friyta att vistas på (Skolverket 2014).
Fritidshem för elever i åldern 6–9 år ligger oftast i skolbyggnaden och
det ökar behovet av stor friyta av god kvalitet (Boström 2014).
Skolgården som en del av arbetsmiljön
Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) gäller för både elever och
skolpersonal i grund- och gymnasieskolan, från och med förskoleklass.
Den gäller också för den personal som arbetar i förskolan och på
fritidshemmet, däremot omfattas inte barnen av arbetsmiljölagen.
Arbetsmiljölagen ställer inga krav på skolgården, men
Arbetsmiljöverket tar i föreskrifterna Arbetsplatsens utformning AFS
2009:02 upp gården som ett viktigt pausrum för barnen. Den bör ligga i
nära anslutning till skolan (Arbetsmiljöverket 2013).
Arbetsmiljöverket är ansvarig förvaltningsmyndighet och både
utfärdar föreskrifter och bedriver tillsyn (Arbetsmiljöverket 2014).
Arbetsgivaren, det vill säga kommunen eller en enskild huvudman,
har huvudansvaret för arbetsmiljön. Men Arbetsmiljöverket kan förbjuda
en fastighetsägare att upplåta en lokal för en verksamhet om lokalen inte
är lämplig. Om en skolgårds utformning på något sätt innebär risker kan
Arbetsmiljöverket vid en inspektion kräva att riskerna åtgärdas.
Arbetsmiljölagen kräver att arbetsgivaren bedriver ett systematiskt
arbetsmiljöarbete. Detta arbete bör ske i samverkan med arbetstagare som
i skolans fall omfattar både skolpersonal och elever.
Regelverk och ansvar
FAKTARUTA 8: Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd,
Arbetsplatsens utformning AFS 2009:02
Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd Arbetsplatsens utformning AFS
2009:02 gällande tolkning av arbetsmiljölagens bestämmelser av arbetsplatsens
utformning, anger att ”arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen ska
vara lätt och säkert tillgängliga och ha lämpliga samband med varandra.” (5 §
AFS 2009:02)
Skolgården räknas som både ett pausutrymme för eleverna och en arbetsplats för
både elever och personal. I kommentaren till föreskriften står det att det är viktigt
att samband mellan arbetsplatser och mellan och inom arbetslokaler är säkra,
bekväma och överskådliga. Det är viktigt att det är nära mellan arbetslokaler och
personalrum, särskilt pausrum och toaletter. Detta gäller i hög grad för yngre
skolbarn. En ”skolgård” i en park i omgivningen eller toaletter i ett särskilt hus
längst bort på skolgården motsvarar oftast inte kravet i paragrafen.
(Arbetsmiljöverket, 2013)
Flera regelverk hanterar säkerhet och
tillgänglighet
Boverkets byggregler om tillgänglighet, brand och säkerhet
I Boverkets byggregler (BFS 2011:6), BBR, regleras främst hur
byggnader ska utformas, men det finns även viss reglering om tomter.
Denna reglering gäller tillgänglighet (avsnitt 3:12 BBR), brandskydd
(avsnitt 5 BBR) samt skydd mot olyckor (avsnitt 8:9 BBR).
Det ska enligt avsnitt 3:122 BBR finnas minst en tillgänglig och
användbar gångväg mellan entrén till byggnaden och friytorna. I det
allmänna rådet som hör till byggreglerna finns vägledande mått på sådana
gångvägar. De ska utformas så att personer med nedsatt rörelseförmåga
kan förflytta sig utan hjälp. Utöver BBR finns även Boverkets föreskrifter
och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med
nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom
områden för andra anläggningar än byggnader (BFS 2011:5), ALM.
ALM gäller vid nyanläggning av allmänna platser. I ALM ställs
motsvarande krav på tillgänglighet och användbarhet på allmänna platser
och områden för andra anläggningar, som för byggnader i BBR.
Sedan 1 januari 2015 är bristande tillgänglighet en diskrimineringsgrund enligt diskrimineringslagen (SFS 2008:567). Om utemiljön inte
uppfyller kraven i bygglovet eller startbeskedet på tomters tillgänglighet
är det diskriminering mot personer med funktionsnedsättning (Prop.
2013/14:198).
Krav på brandskydd finns i avsnitt 5 BBR. Om kompletterande friyta
placeras ovanpå en byggnad finns det olika brandskyddskrav att uppfylla.
Dels ska taktäckningen (avsnitt 5:62 BBR) inte vara lättantändlig så att
brandspridning begränsas, dels är det krav på gångavstånd och antalet
utrymningsvägar. Möjlighet till säker utrymning vid brand kan även
behövas på exempelvis en innegård i ett slutet kvarter.
33
34
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
Avsnitt 8:9 BBR gäller säkerhet vid användning och då i synnerhet
skydd mot olyckor på tomter. För kompletterande friytor på tak är det
särskilt viktigt med räcken m.m. I de allmänna råden i avsnittet hänvisas
till Svensk standard för lekredskap SS-EN 1176-1-11 respektive
Stötdämpande underlag SS-EN 1177.
Svenska standarder för lekredskap och stötdämpande underlag
Många utemiljöer för barn har fasta lekredskap med stötdämpande
underlag. Dessa utformas och besiktigas enligt Europastandarderna för
lekredskap och stötdämpande underlag SS-EN 1176 och SS-EN 1177.
Dessa standarder innehåller minimikrav för säkerhet och används vid
bedömning av om en produkt är säker enligt kraven i PBL (BBR) och
produktsäkerhetslagen (PSL, SFS 2004:541). Om en näringsidkare inte
använder standarderna måste producenten med teknisk dokumentation
kunna visa för tillsynsmyndigheter att produkten är säker.
En standard är formellt frivillig att följa, men både BBR och PSL
hänvisar till standarden och då ingår den som underlag vid upphandling.
(Konsumentverket 2013).
LÄS MER 7: Regler i Sverige för lekplatser och lekredskap
Konsumentverket tog 2013 fram en kortskrift om regler i Sverige för lekplatser
och lekredskap. Se www.konsumentverket.se, sök på: Regler i Sverige för
lekplatser och lekredskap.
Produktsäkerhetslagen
PSL kräver att varor och tjänster som näringsidkare säljer till
konsumenter ska vara säkra. PSL gäller även för varor som tillhandahålls
i offentlig verksamhet som exempelvis lekredskap på lekplatser.
Konsumentverket är tillsynsmyndighet över PSL och kontrollerar att
produkterna uppfyller säkerhetskraven.
Det är fastighetsägaren som ansvarar för lekplatsen och utrustningens
säkerhet. Ansvaret för att lekutrustningen är säker gäller oavsett
tillverkningsår (PSL). När en ny lekplats har uppförts bör en kompetent
person besikta installationerna för att bedöma om de överensstämmer
med SS-EN 1176 och SS-EN 1177. Kontinuerliga besiktningar och
underhåll bör sedan enligt standarden SS-EN 1176:2008 utföras av ”en
kompetent person” och dokumenteras så att det vid behov kan verifieras.
Det bör också finnas planer för besiktning, kontroll, drift och underhåll
för varje lekplats (Konsumentverket 2013).
Lagen om skydd mot olyckor
Enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO, SFS 2003:778) är kommunen
skyldig att förebygga bränder och inrätta skydd mot andra olyckor.
Kommunen är också skyldig att ta fram ett handlingsprogram för detta
arbete där man beskriver risker i kommunen och hur den förebyggande
verksamheten är organiserad. Skolan är en del av en kommun, oavsett om
verksamheten bedrivs i kommunal eller fristående regi, och bör därmed
beaktas i de kommunala handlingsprogrammen.
Regelverk och ansvar
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är ansvarig
förvaltningsmyndighet för lagen om skydd mot olyckor.
Ordningslagen
Ordningslagen (OL, SFS 1993:1617) innehåller bland annat föreskrifter
om säkerhet vid vissa anläggningar och verksamheter. Av 3 kap. 5§ OL
framgår att brunnar, bassänger och liknande anläggningar skall vara
försedda med de säkerhetsanordningar som behövs med hänsyn till
anläggningarnas belägenhet och beskaffenhet. Behovet av att
säkerhetsanordningen ger ett tillräckligt skydd mot olyckor med barn ska
särskilt beaktas. Avsnitt 8:95 i BBR handlar om skydd mot drunkning på
tomter.
Anläggningens ägare eller den som till följd av nyttjanderättsavtal
eller på någon annan grund är i ägarens ställe ansvarar för att
anläggningen är försedd med nödvändiga säkerhetsanordningar.
Polismyndigheten får i fråga om en särskild anläggning besluta om de
säkerhetsåtgärder som ska vidtas.
Regelverken om delaktighet och inflytande
Flera nationella styrdokument lyfter fram barns och ungas rätt till
delaktighet och inflytande. Ytterst är det Barnkonventionen som slår fast
att barnets bästa ska vara i främsta rummet (artikel 3) samt barns rätt att
bli tillfrågade om och respekterade för sin åsikt (artikel 12). Vuxna kan
ha god generell kunskap om vad som är bra för barn och unga – ett
barnperspektiv. Men vuxna behöver också lyssna på barnen för att ha
möjlighet att förstå barnets eget perspektiv på vad som är bra för deras
utveckling.
Barnets bästa är också utgångspunkten i skollagen, som även
fastställer att barnets inställning ska klarläggas så långt det är möjligt.
Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör
honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande
till barnets ålder och mognad (1 kap. 10 § skollagen).
Delaktighet och inflytande är också viktigt för barn ska få erfarenhet
av demokratiska processer. I Lgr11 framgår att det inte är tillräckligt att i
undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska
värderingar. Undervisningen ska även bedrivas i demokratiska
arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet
(Skolverket 2011).
Planering enligt PBL har en tydlig demokratisk aspekt och ska baseras
på god kunskap om förhållanden på platsen. Konsekvenserna av
planeringen ska också alltid tydligt framgå av planförslaget. Om
planeringen gäller barns miljöer så är det rimligt att också fråga barnen
och ta del av deras kunskap som ett av beslutsunderlagen. Utan kunskap
om barns behov är det svårt att planera med ett barnperspektiv och
bedöma konsekvenserna av planeringen för barn och unga.
35
36
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
37
Planering och prövning enligt
PBL
För att säkra barns tillgång till goda utemiljöer är det viktigt att frågorna
finns med i den fysiska planeringen på alla nivåer – från översiktsplaneringens mer strategiska ställningstaganden ner till detaljplaneringen,
bygglovet och själva genomförandet.
Kunskap i tidiga skeden om servicebehovet och om kvaliteter för barn
som naturmark, skapar förutsättningar att avsätta tillräckligt stora friytor
lämpliga för lek och utevistelse.
Detta avsnitt riktar sig främst till dig som beslutsfattare, tjänsteman
eller konsult inom fysisk planering och bygglovsprövning, men även till
dig som utformar barns och ungas utemiljöer.
38
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
Figur 4 Kvaliteter i barns utemiljö på olika skalor
Matrisen redovisar olika kvaliteter i den fysiska miljön på olika skalor, det vill säga
geografiska sammanhang och strukturer i staden, och hur de hänger samman med de olika
nivåerna i PBL:s planerings- och prövningsprocess. Värdena i naturmarkens förutsättningar,
topografi och vegetation behöver tas tillvara redan i översiktsplaneringen och synen på var
skolor och förskolor ska lokaliseras och vilka kvaliteter de ska ha. I detaljplaneringen och
den efterföljande projekteringen och bygglovprövningen handlar det om att säkerställa och
skapa förutsättningar för en god detaljutformning som också håller över tid.
Tillräckligt stor friyta lämplig för lek och
utevistelse
Enligt PBL ska det finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek
och utevistelse både i bostadsområden och på tomter med lokaler för
fritidshem, förskola, skola (8 kap. 9–11 §§ PBL). Bestämmelserna gäller
både för nyanläggning och för bebyggda tomter, till och med utan att
bygglov krävs, men i de senare fallen i skälig utsträckning.
Kommunens ska bedöma vad som ska anses som tillräcklig friyta, och
hur behoven ska tillgodoses i planering och prövning. Som stöd för
kommunernas arbete har Boverket tagit fram allmänna råd som
förtydligar innebörden i bestämmelserna, BFS 2015:1 (se faktaruta 9).
Planering och prövning enligt PBL
FAKTARUTA 9: Boverkets allmänna råd om friyta för lek och utevistelse vid
fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet
De allmänna råden innehåller generella rekommendationer om tillämpningen av 8
kap. 9 § andra stycket, 10 § och 11 § PBL och anger hur man kan eller bör göra
för att uppfylla föreskrifterna.
Placering och anordnande av friyta på obebyggd tomt 8 kap. 9 § andra stycket
När friytor för lek och utevistelse ska placeras och anordnas bör man särskilt
beakta friytans storlek, utformning, tillgänglighet och säkerhet samt
förutsättningarna för att bedriva ändamålsenlig verksamhet.
Friytan bör
• vara så rymlig att det utan svårighet eller risk för omfattande slitage går att
ordna varierande terräng- och vegetationsförhållanden
• kännetecknas av goda sol- och skuggförhållanden, god luftkvalitet samt god
ljudkvalitet.
Friytan bör placeras
• i direkt anslutning till vid byggnader som innehåller lokaler för förskola,
förskoleklass, skolor årskurs ett till sex och tillhörande fritidshem så att eleverna
själva kan ta sig mellan byggnaden och friytan.
• i direkt eller i nära anslutning till byggnader som innehåller lokaler för skola
årskurs sju till nio så att eleverna själva kan ta sig mellan byggnaden och friytan.
• på det sätt som är skäligt med hänsyn till elevernas och verksamhetens behov
för gymnasieskolor.
Bör tillämpas vid prövning av lov och efterföljande tillsyn till nya förskolor, skolor
och fritidshem och kan tillämpas vid planering av ovanstående.
Friytan bör inte senare kunna tas i anspråk för annat ändamål utan att ersättas
med friyta med likvärdiga möjligheter till varierande lek och utevistelse.
Placering och anordnande av friyta på bebyggd tomt 8 kap. 10 och 11 §§
Vid placering och anordnande av friyta på en bebyggd tomt bör det allmänna
rådet till 8 kap. 9 § andra stycket tillämpas i skälig utsträckning. Vid
skälighetsbedömningen bör särskilt beaktas
• förutsättningarna att bedriva ändamålsenlig verksamhet på friytan
• och att friytan är placerad så att barnen och eleverna självständigt kan ta sig
mellan byggnadsverket som innehåller lokaler för förskola, förskoleklass, skola
eller fritidshem och friytan.
Bör tillämpas vid
• prövning av lov till förskolor, skolor, och fritidshem i befintlig bebyggelse (ändrad
användning)
• planering och prövning av lov till utökning av befintliga förskole- skol- och
fritidshemsanläggningar
• tillsyn enligt PBL
Översiktsplanering – tänk efter före
I översiktsplanen ska kommunen redogöra för hur man tänker tillgodose
allmänna intressen enligt 2 kap. PBL, exempelvis tillgång till
samhällsservice och tillgång till parker, grönområden samt lämpliga
platser för lek motion och annan utevistelse (se faktaruta 6).
39
40
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
De allmänna intressena får en särställning i planläggningen genom att
de behandlas i hela kedjan av planering enligt PBL från översiktsplan till
detaljplan. Kommunen kan genom ställningstaganden i översiktsplanen
tydliggöra hur de allmänna intressena ska tolkas och hanteras i
detaljplanering och bygglovgivning (3 kap. 2 och 4 §§ PBL).
Det allmänna intresset av lämpliga platser för lek och utevistelse
preciseras för tomter där det ställs särskilda krav på tillräckligt stor friyta
lämplig för lek och utevistelse (8 kap. 9 § andra stycket PBL). Boverkets
allmänna råd BFS 2015:1 förtydligar paragrafens innebörd (faktaruta 9).
För att kunna tillgodose kraven i de allmänna råden är det viktigt att
frågorna hanteras tidigt i planeringsprocessen.
I översiktsplanen kan kommunen redovisa sina planer för
bebyggelseutveckling där det behövs förskolor och skolor.
Översiktsplanen kan till exempel ange riktlinjer och rekommendationer
för barns tillgång till lekparker, grönområden samt storlek och krav på
kvalitet och tillgänglighet på skolgårdar och förskolegårdar.
Översiktsplanen ska ta hänsyn till och samordnas med de nationella
och regionala mål som är relevanta för en hållbar utveckling i kommunen
(3 kap. 5 § PBL). Det finns många nationella mål och därmed aktörer
som har koppling till förskole- och skolgårdar, exempelvis folkhälsomål,
miljökvalitetsmålet god bebyggd miljö samt Barnkonventionen.
Det finns också möjlighet att arbeta med fördjupning av
översiktsplanen för ett geografiskt avgränsat område. Frågor som rör
barns och ungas utemiljö kan här behandlas mer i detalj, exempelvis
lokalisering, vegetation och topografi.
Hantera framtida behov av utemiljö vid skola, förskola och
fritidshem
För att kommunen ska kunna uppfylla skollagens krav och erbjuda alla
barn över ett år plats i förskola och annan pedagogisk verksamhet krävs
en långsiktig och noggrann planering med fleråriga
lokalförsörjningsplaner. Dessa planer måste förhålla sig till kommunens
planerade bostadsbyggande och prognoser för antalet barn och elever.
Det är viktigt att tidigt i planeringen ha kunskap om det totala
servicebehovet i planeringsområdet och dess omnejd eftersom det i
efterhand kan bli svårt att på kort sikt hitta bra lösningar för
utbildningslokaler och utemiljöer för barn och unga. När frågorna lyfts
för sent i planeringsprocessen blir det ofta sämre lösningar med
paviljongbyggnader och både små och otillfredsställande friytor med
olämpliga placeringar.
Ett komplicerande moment inom grundskoleplaneringen är att varje
elev har rätt att välja skola, kommunal eller fristående. En relativt stor
andel av eleverna väljer en annan grundskola än den närmaste, vilket
innebär att kommunens skolor blir olika belastade. Det får konsekvensen
att det blivit allt svårare för kommunerna att planera för behovet av friyta
vid en skola eller förskola då det är svårt att uppskatta antalet elever.
Planering och prövning enligt PBL
Det är lättare för kommunen att få till tillräckliga ytor för barn och
unga i nybyggnadsområden om kommunen äger marken. I områden med
stora ekonomiska mark- och fastighetsvärden kan det annars vara svårt att
förhandla fram ytor för barn och unga. Med egen mark bestämmer
kommunen över hela processen från idé till färdigställande liksom över
till- och ombyggnad för förändrade behov.
ATT TÄNKA PÅ: I ÖVERSIKTSPLANERINGEN
Underlag
•
Befolkningsprognoser – hur ser befolkningsutvecklingen för olika åldrar
ut i kommunen, delar av kommunen och i olika stadsdelar?
Elevprognoser och lokalförsörjning.
•
Landskapskaraktär, grönstruktur, infrastruktur för gång-, cykel- och
kollektivtrafik.
•
Områden som är viktiga för barn och unga som parker, skogar,
grönområden, större lekplatser, utflyktsområden och idrottsplatser.
•
Behov och nytta av mångfunktionella ytor.
Process
•
Ta hänsyn till barnets bästa i planeringen – använd barnperspektivet och
barnens egna perspektiv genom dialog med barn i planeringsprocessen
och barnkonsekvensanalys (BKA).
•
Samverkan i tidiga skeden – använd översiktsplaneringen för att
samarbeta mellan förvaltningarna i tidiga skeden. Hur kan kommunen
samarbeta mellan förvaltningar som ansvarar för stadsbyggnad,
exploatering, miljö, trafik, utbildning, sociala frågor och kommunens
fastigheter?
Ställningstaganden
•
Förhållningssätt till exempelvis folkhälsomål och miljökvalitetsmålet god
bebyggd miljö.
•
Lokaliseringsprinciper för skolor, fritidshem, förskolor eller liknande
verksamhet vid planläggning av sammanhållen bebyggelse samt
anpassning till olika slags bebyggelse.
•
Strategier för att tillgodose de allmänna intressena som tillräcklig friyta
för lek och utevistelse, service, parker och grönområden samt goda
färdvägar med gång-, cykel- och kollektivtrafik.
•
Planens konsekvenser för barn och unga som en del av de sociala
konsekvenserna.
Kommunala riktlinjer för utemiljö
Som stöd för sina bedömningar i enskilda plan- eller bygglovsärenden
kan kommunen anta riktlinjer. Här kan man sammanställa principer för
hur kommunen ska tillgodose friytebehoven i olika typer av bebyggelse,
lösa samutnyttjande av friytor, behov av tredimensionell
fastighetsbildning och faktamaterial. Detta för att underlätta vid
detaljplanering och bygglovsprövning.
Dokument av denna typ kan knytas till översiktsplaneringsprocessen
och därmed diskuteras och belysas i ett bredare sammanhang av
41
42
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
kommunens utveckling samt förtydligas genom ställningstaganden i
översiktsplanen. Dokumentet kan också definiera ansvarsförhållandet
mellan förvaltningar i kommunen och strategier för
förvaltningsövergripande samverkan (se exempel 9).
FAKTARUTA 10: Hur stor friyta behövs?
Utifrån beprövad praxis och aktuell forskning har flera kommuner tagit fram egna
riktlinjer med dimensionerande mått för friyta som stöd i de konkreta ärendena.
Bedömningen av tillräckligt stor friyta bör ta hänsyn till både friytan per barn och
till den totala storleken på friytan.
2
Ett rimligt dimensionerande mått utifrån antalet barn kan vara 40 m friyta per
barn i förskolan och 30 m2 friyta per barn i grundskolan.
2
Forskning visar att den totala storleken på friytan helst bör överstiga 3000 m . På
en gård som är mindre, oavsett antal barn, kan en barngrupp få svårt att utveckla
lek och socialt samspel på ett sätt som tillgodoser deras behov (Mårtensson,
Boldemann, o.a. 2009).
EXEMPEL 1: Riktlinjer för förskolans utemiljöer i Malmö
I Malmös miljöprogram för 2009–2020 är ett av målen att alla barn ska ha
möjlighet att leka utomhus i hälsosamma och inspirerande miljöer. I arbetet med
att uppnå målet har Malmö tagit fram ett program med egna riktlinjer: Utemiljö vid
förskolor i Malmö– ett verktyg för planering, utformning och bygglovgranskning.
Programmet, som utvecklades 2011, är ett verktyg för detaljplaneringen. I
programmet anges rekommendation på vilken yta som ska avsättas till
2
förskoletomter, 30 m per barn, och det ska ge inspiration till vad som är en god
lekmiljö. I samband med programmet tog man fram en lekvärdesfaktor som är
tänkt att vara ett stöd vid bygglovsgranskning för att bedöma om tomterna är
lämpliga för lek och utevistelse (Malmö Stad 2011). (Se mer om
Lekvärdesfaktorn i avsnittet Förvaltning som utvecklar gårdens kvaliteter)
Läs mer om programmet och lekvärdesfaktorn på Malmö Stads webbplats
www.malmo.se . Sök: lekvärdesfaktor
Detaljplanering för friytor med kvalitet
Detaljplaneringen och framför allt de tidiga planskedena kan ge goda
förutsättningar för tillräckliga friytor för skola och förskola. Liksom
fördjupning av översiktsplanen omfattar planprogrammet ofta ett
geografiskt mindre vidsträckt område, men går mer på djupet.
Exempelvis behövs ordentligt underlag som lyfter fram viktiga
kvaliteter som vegetation och topografi så att de tas tillvara i planen.
Bedömning kan då göras av vilken naturmark som har förutsättningar att
klara sig efter exploatering, viktiga höjdförhållanden att uppmärksamma,
behov av marklovplikt med mera.
Tidiga planskeden och planprogram
I planprogrammet anges utgångspunkter och mål för framtida detaljplanearbete och syftet med det är just att i tidiga skeden samla in synpunkter
från berörda förvaltningar. I programmet tar man fram syftet med planen
och avgör lokalisering av funktioner och hur stora områden och ytor som
ska avsättas för skolor och förskolor med tillhörande gårdar och
Planering och prövning enligt PBL
närmiljöer. Man tar fram underlag som landskapsanalyser och
vegetationsinventeringar, och programmet stäms av mot
rekommendationerna i översiktsplanen.
Ska man bygga ett stort område med bostäder kan planeringen inriktas
på gemensamma byggnader för förskola och skola förutsatt att friytan är
anpassad därefter. Sådana byggnader och lokaler kan utformas flexibelt
så att de kan användas av både förskole- och skolbarn när ålderskullarna
och verksamhetsbehoven förändras. Därmed skapas också
verksamhetsmässiga fördelar mellan förskola och skola. Även utemiljön
kan få flera användningsmöjligheter samtidigt som förskolebarnen bör ha
en egen inhägnad friyta.
Det är viktigt att tidigt i planeringen av stadsdelar och kvarter ta höjd
för det framtida behovet av skolor och förskolor med tillhörande gårdar
och avsätta tillräckliga ytor för verksamheten. Lämplig storlek på
verksamheten måste också bedömas utifrån omgivningens karaktär.
Om förskolorna ska ligga i bottenplanen på flerbostadshus är det
viktigt att bostadsgårdarna är tillräckligt stora så att konflikter med de
boende inte uppstår.
Platsens förutsättningar, lokalisering och färdvägsmiljöer
Det är lämpligt att skolor och förskolor lokaliseras och planeras med
tillräckligt stor friyta med goda förutsättningar för ändamålsenlig
verksamhet, varierade terräng- och vegetationsförhållanden, samt goda
luft-, ljud- och ljusförhållanden. Det är lämpligt att ta vara på befintliga
kvaliteter som stora träd och naturmark i de områden där nya skolor och
förskolor planeras. Om barn redan vistas i området så är det angeläget att
utreda vilka favoritplatser barnen har i området och utgå från den lek och
det sociala samspel som redan finns etablerat i en miljö. Det handlar både
om respekt för barnen och om att ta tillvara den lekkultur och aktivitet
som redan fungerar.
Det är önskvärt att lokalisera skolor och förskolor nära parker och
naturmark som kan komplettera dem med kvaliteter som inte behöver
eller ryms på den egna gården.
Vid lokaliseringen är det också viktigt att planera för goda och säkra
färdvägar för gång och cykel så att barnen på ett enkelt och självständigt
sätt kan ta sig mellan bostaden och skolan.
Både buller och luft bör ha så goda värden som möjligt och det är
viktigt att tidigt i planeringen beakta trafikmängder samt avstånd till
vägar och industrier.
FAKTARUTA 11: Ljud- och luftkvalitet på gården
På skolgårdar eller förskolegårdar är det önskvärt med högst 50 dBA
ekvivalentnivå dagvärde på de delar av gården som är avsedda för lek, rekreation
och pedagogisk verksamhet. En målsättning kan vara att resten av ytorna ska ha
högst 55 dBA.
Buller från vägar kan minskas genom att man begränsar trafiken och hastigheten
samt genom tystare vägbeläggningar. För höga bullernivåer kan till viss del styras
genom gestaltning av den fysiska miljön (Region Skåne, 2014). Vegetation har
begränsad inverkan på ljudnivån, men skolbyggnaden kan användas som
bullerskärm.
43
44
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
På skolgårdar och förskolegårdar är det lämpligt att eftersträva så låga halter av
PM10 och kvävedioxid som möjligt. De främsta källorna för luftföroreningar är
utsläpp från fordon, vägslitage och energiproduktion. Den viktigaste åtgärden är
att minska vägtrafiken och att inte placera förskolor och skolor nära stora vägar
eller i täta trafikmiljöer (Region Skåne, 2014).
Miljökvalitetsnormerna för luft baseras huvudsakligen på EU-direktiv men det är
påvisat att exponering för kväveoxid och partiklar ger upphov till en rad
hälsoeffekter vid halter som ligger under miljökvalitetsnormerna. WHO
rekommenderar, med hänsyn till befolkningens hälsa, lågrisknivåer och riktvärden
för kvävedioxid (40 ug/m3 halvårsmedelvärde) och PM10 (30 ug/m3
dygnsmedelvärde) (WHO 2013).
Placering av friytan
För att friytan ska kunna användas av barn, elever och skolpersonal utan
hinder behöver den ligga i direkt anslutning till byggnaden.
För förskola, förskoleklass, skola upp till årskurs sex samt fritidshem
bör friytan ligga vid byggnaden. För årskurs sju till nio bör den ligga i
direkt eller nära anslutning till byggnaden och eleverna bör själva kunna
ta sig till dit. Barnen bör till exempel inte behöva passera en trafikerad
gata, väg eller större cykelstråk för att ta sig till friytan eller vara
beroende av att personal leder dem till deras skolgård. För
gymnasieskolor bör friytan placeras och ordnas på det sätt som är skäligt
med hänsyn till elevernas och verksamhetens behov (BFS 2015:1).
Friytor på tak kan ha en begränsad tillgänglighet och betraktas därför
som kompletterande friyta.
Verktyg i detaljplanen som säkrar friytor
Tydliggör detaljplanens syfte!
En detaljplan innebär att både rättigheter och skyldigheter knyts till
fastigheten och kan medföra juridiska och ekonomiska konsekvenser för
både fastighetsägaren och kommunen. Därför får detaljplanen inte vara
mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte (4 kap. 32 §
PBL).
För att skydda vegetation och marknivåer och säkerställa att mark inte
bebyggs eller görs till parkeringsplatser behövs egenskapsbestämmelser
(se faktaruta 12). Sådan detaljerad reglering måste motiveras genom att
man i planen anger ett tydligt syfte som exempelvis pedagogisk
verksamhet, gärna med förtydligande om utemiljöns betydelse för barns
lek, lärande och utveckling, alltså verksamhetens ändamål.
Läs mer i Boverkets allmänna råd om planbestämmelser, BFS 2014:5
DPB1.
Planering och prövning enligt PBL
FAKTARUTA 12: Säkra friytornas kvaliteter i mark och vegetation genom
detaljplanen
I en detaljplan får kommunen med egenskapsbestämmelser bestämma om hur
marken ska användas:
•
Vilken mark som får bebyggas (4 kap. 11 § PBL).
•
Utformningen av vegetation och markytans höjdläge samt förbud mot
parkering (4 kap. 10 §, 13 § 3 PBL).
•
Skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen, och om
det finns särskilda skäl för det, högsta tillåtna värden för störningar
genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller andra olägenheter som
omfattas av 9 kap. MB. Bestämmelserna om högsta tillåtna nivåer på
störning bör endast tillämpas om nivåerna inte är reglerade i annan
lagstiftning (4 kap. 12 § PBL och AR 2014:5, 7.13).
•
Krav på marklov för schaktning eller fyllning som avsevärt ändrar
höjdläget inom en tomt (4 kap. 15 § 3 och 9 kap. 11 § PBL).
•
Krav på marklov för trädfällning och skogsplantering (4 kap. 15 § 3 och 9
kap. 11 § PBL).
Säkra friytan långsiktigt
Friytan för lek och utevistelse bör inte senare kunna tas i anspråk för
annat ändamål utan att ersättas med friyta med likvärdiga möjligheter till
varierande lek och utevistelse för alla barn och unga (BFS 2015:1).
Ett sätt att bevara friytan är bestämmelser i detaljplanen. En
förutsättning är att friytan finns i samma detaljplaneområde som skolan
eller förskolan.
För att säkra en friyta på någon annans mark är det lämpligt med avtal
redan i bygglovsskedet mellan verksamhetsutövaren och den som
upplåter marken. Observera att civilrättsliga avtal inte har samma
juridiska räckvidd som fastighetsrättsliga regleringar som
detaljplanebestämmelser eller servitut.
Om man behöver bygga ut skolan på friytan, så behöver den
kvarvarande friytan utvecklas och förbättras för att kunna vara en fullgod
utemiljö för fler barn eller elever.
Bestämmelser i detaljplanen
Eftersom förskolegården och skolgården inte är allmänt tillgängliga under
dagtid när barnen vistas på skolan bör gården vara kvartersmark.
Användningen skola bör tillämpas för områden för fritidshem, förskola,
skola eller annan jämförlig verksamhet. Användningen skola bör
betecknas S och ges vid färgläggning röd färg (se Boverkets allmänna råd
för detaljplanebestämmelser BFS 2014:5 DPB1).
Markens disposition kan behöva klargöras med mer detaljerade
bestämmelser, till exempel byggnadernas placering eller var det är
förbjudet eller tillåtet med parkering, lastning och lossning, och var det
ska vara friytor.
För att säkerställa en tillräckligt stor friyta är det lämpligt att ange
högsta bruttoarea. Det tar oftast 3–5 år från utarbetande av detaljplan till
färdig byggnad och prognosen för barn- och elevantal och organisation
kan under den tiden komma att förändras. Det är då bra om planen
medger utökad byggrätt samt att friytan är väl tilltagen.
45
46
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
Gestaltningsprogram som komplement till planbestämmelserna
I detaljplanen kan ramarna för tomtens användning och utformning anges
med egenskapsbestämmelser. Vill kommunen tydliggöra vissa principer
för utformningen kan ett gestaltningsprogram användas som en bilaga till
detaljplanen. Men gestaltningsprogrammet har inte samma rättsverkan
som planbestämmelserna. Äger kommunen marken kan den bestämma att
en enskild exploatör ska följa gestaltningsprogrammet. I komplicerade
fall med många aktörer inblandade kan även gestaltningsprogrammet via
genomförandeavtal länkas till planens förverkligande.
Kommunala riktlinjer om utformning av friytorna och deras storlek
kan också ha en roll som stöd vid sidan om detaljplanen för att
åstadkomma de önskade kvaliteterna.
Om kommunen gör detaljplanen mer flexibel, till exempel om den
omfattar ett större område än själva tomten för verksamheten, kan
kompletterande dokument enligt ovan behövas för att så långt möjligt
garantera att det blir friytor med god kvalitet.
Tredimensionell fastighetsbildning för att säkra tillgång till service
En utmaning i stadsbyggandet kan vara att få tillgång till lokaler för
förskola och skola i nybyggnadsområden. Även om kommunen planerar
för förskolor i bottenvåningen på flerfamiljshus så finns det inga garantier
för att förskolan får vara kvar som hyresgäst när huset väl är byggt. Då
kan tredimensionell fastighetsbildning vara ett sätt för kommunen att
säkerställa lokaler för skolor och förskolor på sikt.
Tredimensionell fastighetsbildning innebär att fastigheter kan
avgränsas i höjd och djupled så att olika våningsplan inom samma
byggnad kan ligga på egna fastigheter och därmed ha olika ägare. På så
sätt kan samma byggnad innehålla en fastighet för skoländamål i
bottenplan med tillhörande friyta medan våningarna ovanför är en annan
fastighet för exempelvis bostäder.
Förutsättningarna för tredimensionell fastighetsbildning skapas i
detaljplanen genom att planen medger olika användningar av byggnaden.
LÄS MER 8: Om tredimensionell fastighetsbildning
På Lantmäteriets webbplats www.lantmateriet.se.
Samutnyttjande av skolgården
Grundskolor kräver relativt stora ytor men står samtidigt ofta tomma
under en stor del av året och dygnet. Det svenska skolåret har 178
skoldagar. Under resterande 187 dagar samt kvällstid finns i skolan en
ofta outnyttjad kapacitet av både lediga lokaler, idrottsplaner och övriga
ytor. Ibland är skolgårdar dessutom en av de få ytor som finns
tillgängliga för allmän aktivitet som exempelvis i täta stadsmiljöer av
innerstadskaraktär.
Planering och prövning enligt PBL
Skolgården är i första hand till för barnen, eleverna och den
verksamhet som ska bedrivas här. Men gården kan också vara en viktig
plats för barn och unga efter skoltid som mötesplats och lekplats. Det
finns stora möjligheter att utveckla skolan till en lokal mötesplats där
lokaler och skolgårdar utnyttjas över hela dygnet och året. Att utveckla
skolan till en plats för möten och social aktivitet i närområdet kan också
göra den viktigare i planeringen.
Samutnyttjande av mark skapar mervärden för stadsdelen eller tätorten
som helhet och möter samtidigt samhällets krav på en effektiv
användning av mark och vatten. Men en utmaning är frågor om
finansiering, drift och skötsel. Ökad användning innebär ökat slitage och
skolan behöver i någon mån finansiellt kompenseras för detta.
Om kommunen är huvudman för skolan eller förskolan kan man ofta
låta gården vara tillgänglig för barn och unga på kvällar och helger för
olika aktiviteter. Är skolan fristående och har enskilt huvudmannaskap
kan kommunen teckna avtal om att skolgården får nyttjas av allmänheten
efter skoltid på kvällar och helger. Kommunen kan då bidra till kostnaden
för skötsel och förvaltning.
Allmän plats som kompletterande friytor
Allmän plats ska vara tillgänglig för allmänheten och kan vara viktiga
komplement för skolor, förskolor och fritidshem. Om skolor och
förskolor använder parker och grönområden innebär det ofta ett ökat
slitage på dessa områden.
Om kommunen är huvudman för den allmänna platsen ska drift och
förvaltning av platsen finansieras genom skattemedel. Detta innebär att
kommunen inte kan sluta avtal med exempelvis en fristående skola som
ska nyttja parken som friyta för lek och utevistelse på raster under skoltid.
Den ökade kostnaden för skötsel, som en följd av ökat slitage, får
kommunens parkförvaltning eller motsvarande stå för. Om platsen är
allmän har kommunen heller inte möjlighet att ge skolan mer rätt än
andra medborgare att nyttja platsen.
Ett sätt att reglera samutnyttjande av en park kan vara att beteckna en
del av parken som kvartersmark för allmänt ändamål. Då kan kommunen,
i egenskap av huvudman, teckna avtal med exempelvis en skola eller
förskola att dessa under dagtid har företräde på området.
47
48
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
EXEMPEL 2: Kvartersmark i park
I Kalmar ska gamla stadionområdet bebyggas med bostäder. Delar av de gamla
idrottsanläggningarna ska göras om till spontanidrottsplatser som en del av
parken. Målet var att en skola i närheten skulle kunna använda idrottsplatsen för
idrottsundervisning och att allmänheten skulle använda den för spontanidrott. Om
anläggningen är allmän plats kan inte skolan garanteras någon nyttjanderätt
framför allmänheten. Kommunen valde då att göra idrottsanläggningen som
kvartersmark med beteckningen R för att på så sätt kunna garantera både
skolans tillgång till anläggningen under skoltid och allmänhetens tillgång under
övrig tid.
ATT TÄNKA PÅ: I detaljplaneringen av friytor för lek och utevistelse
Underlag
•
Kommunala strategier som omfattar skolplaner, befolkningsprognoser,
bostadsförsörjningsprogram och lokalförsörjningsprogram. Statistiken
och prognoserna måste vara aktuella och realistiska, för att ge
nödvändigt stöd för planering och program.
•
Grönstrukturprogram och kunskap om mark och vegetation och dess
förutsättningar.
•
Ställningstaganden om friytor vid skolor och förskola och hur befintlig
vegetation ska tas tillvara i översiktsplanen eller andra kommunala
styrdokument? Andra viktiga styrdokument: beslut om BKA, riktlinjer för
Barnkonventionen eller barns och ungas inflytande, exempelvis
ungdomspolitiska handlingsprogram m.m.
•
Behov av samutnyttjande av mark.
•
Beakta markägandet och vilken flexibilitet det ger i planeringen.
Process
•
Samarbeta mellan förvaltningarna för att klargöra mål, behov, och hur
man ska samarbeta. Vilka verksamheter bör involveras och när?
Exempelvis stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret,
socialkontoret, fastighetskontoret, miljökontoret, gatukontoret,
trafikkontoret, tekniska förvaltningen, utbildningsförvaltningen,
kommunledningen, säkerhetssamordnare i kommunen med flera?
•
Kontakta en jurist för att reda ut eventuella oklarheter vid avtal om
lokaler, mark för kommunal service, exploateringskostnader och
upphandling samt kostnader för förvaltning vid samutnyttjande.
•
Bestäm vilken typ av samråd som behövs, till exempel en riktad
medborgardialog till barn? Samråd med skolledningen och personer
med funktionsnedsättning? Sträva efter att involvera pedagogisk
expertis och personal i planeringen.
•
Klargör hur bygg- och fastighetsbolag kommer in i processen.
•
Fastighetsbildning och behov av tredimensionell fastighetsbildning.
Planering och prövning enligt PBL
Utformning och reglering
•
•
Höjd på byggnader, sol och skugga, marknivå, skyddsanordningar.
Lovplikt för fällning av träd.
•
Möjligheterna för samutnyttjande av lokaler och friytor, exempelvis
spontanidrott eller park på skolgården, föreningslokaler på grundskolan
på kvällstid, allmänna lekplatser på förskolan efter skoltid.
•
För att säkerställa tillräcklig friyta, är det lämpligt att ange byggnadernas
bruttoarea.
•
•
Placering av friytan.
Vid tredimensionell fastighetsbildning måste planen medge flera
ändamål för byggnaden.
Friyta går före bilar
De båda allmänna intressena av tillräcklig yta för lek och utevistelse samt
parkering kommer ofta i konflikt med varandra liksom parkeringen med
det allmänna intresset av en attraktiv stadsmiljö. På skol- förskole- och
fritidshemstomter ska friytan ha företräde. (se faktaruta 13). Frågan
påverkar rekommendationer i översiktsplaneringen, överväganden i
detaljplaneringen (exempelvis förbud mot parkering på vissa ytor) och
bygglovgranskningen.
Enligt förarbeten till PBL är ”lämpligt utrymme för parkering” att det
ska vara lämpligt beläget och tillräckligt stort. Kommunen bör besluta om
allmänna riktlinjer för parkering och grunder för hur man ska beräkna
parkeringsbehovet i plan- och bygglovsärenden. Kommentarstexten till
bestämmelserna om friyta respektive parkering är också tydlig med att
när det är ont om plats på tomten, så måste bilplatserna ligga längre bort
än friytan för utevistelse. Bland annat anges att uppställning på gatumark
måste godtas.
Kommunen prövar och beslutar om bygglov men skyldigheten att
anordna parkering ligger första hand på fastighetsägaren, som kan bli
skyldig att ordna parkeringsplatser på annat håll men inte alltför långt
bort. Kommunen kan redovisa sitt förhållningssätt i en parkeringspolicy
och i riktlinjer för bedömning vid bygglovsprövning för olika
verksamheter. Dessa dokument kan tillsammans med den översiktliga
planeringen, trafikstrategi med mera användas som verktyg för att minska
biltrafiken och skapa mer attraktiva stadsrum.
Vid skolor och förskolor behövs bilparkering för anställda och
korttidsparkering för föräldrar som ska lämna sina barn. Det behövs
också cykelparkering för båda dessa kategorier, men också för
cykelkärror som tar större plats.
Men friytan för barnen är viktigast för verksamhetens ändamål så
andra funktioner får anpassas till den. Gatumarken kan till exempel
genom trafikregleringar göras mer tillgänglig för just verksamhetens
behov av exempelvis parkering, angöring och lastning och lossning. På så
sätt kan man säkra friytor för lek och utevistelse.
49
50
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
FAKTARUTA 13: Friyta före parkering
Tillräckligt med plats för parkering är ett allmänt intresse precis som ”lämplig plats
för lek och utevistelse”. Just parkering finns inte lika specifikt uttryckt i 2 kap. PBL
utan det står ”möjligheterna att ordna trafik” (2 kap. 5 § PBL) och ”trafikförsörjning
och behovet av en god trafikmiljö”. I 2 kap. 7 § PBL (samma paragraf som särskilt
pekar ut friytor) talas om gator, vägar och torg.
Enligt 8 kap. 9 § PBL ska man ordna lämpligt utrymme för parkering, lastning och
lossning av fordon på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning. Om det
inte finns tillräckliga utrymmen för både parkering och friyta, ska man prioritera
friytan. Observera att friyta ska anordnas, medan parkering m.m. ska ordnas i
skälig utsträckning.
4 kap. 13 § PBL anger att en detaljplan får reglera det utrymme som behövs med
hänsyn till 8 kap. 9 § PBL. Detaljplanen får reglera placering och utformning av
parkeringsplatser och att viss mark eller vissa byggnader inte får användas för
parkering.
På bebyggda tomter gäller 8 kap. 9 § PBL i skälig utsträckning vid
bygglovsprövning, men även här har friytan företräde, liksom vid tillsyn av
bebyggda tomter utan något aktuellt bygglovsärende.
Bygglov
I bestämmelserna för en tomt där det ska byggas bostäder eller lokaler för
förskola, skola eller liknande är tillräckligt stor friyta lämplig för lek och
utevistelse på tomten eller i närheten ett villkor för bygglov (8 kap. 9§
andra stycket PBL).
Bygglovet prövas gentemot detaljplanen om det finns en sådan, om
inte är översiktsplanen vägledande. Därför är det viktigt att kommunen
har tagit fram riktlinjer redan i översiktsplanen. För att bygglovet ska
beviljas måste ansökningshandlingarna visa att kraven i PBL uppfylls.
Kraven på friyta gäller när en ny skola eller förskola ska byggas på en
obebyggd tomt.
Det är viktigt att parkeringsplatser för personal och föräldrars
hämtning och lämning samt ytor för transporter och angöring, så långt
som möjligt separeras från barnens färdväg till skolan och deras lekytor
och skolgård.
Byggnadsnämnden prövar bygglov och utövar tillsyn enligt PBL.
FAKTARUTA 14: PBL:s bestämmelser om tomter
8 kap. 9 § PBL
En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med
hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på
platsen. Tomten ska ordnas så att
1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt
anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på
framkomlighet för utryckningsfordon,
4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt
utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
Planering och prövning enligt PBL
5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma
fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till
terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
6. risken för olycksfall begränsas.
Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera
bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig
verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta
som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för
att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand
ordna friyta.
8 kap.10 § PBL
Det som gäller i fråga om utrymme för parkering, lastning och lossning och om
friyta i 9 § första stycket 4 och andra stycket ska i skälig utsträckning också
tillämpas om tomten är bebyggd.
8 kap. 11 § PBL
I fråga om att på en bebyggd tomt vidta sådana ändringar av en byggnad som
kräver lov enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 16
kap. 7 § eller åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har meddelats
med stöd av 16 kap. 8 § ska 9 § tillämpas i den utsträckning som är skälig med
hänsyn till kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper.
Kraven på friyta på bebyggda tomter
Om tomten är bebyggd med ett eller flera byggnadsverk ska kraven på
friyta vid bygglov tillgodoses i skälig utsträckning. Det kan vara att en
skola ska etableras i en befintlig byggnad och byggnaden behöver byggas
om för att passa verksamheten. Ändring för skolverksamhet är
bygglovspliktigt så bestämmelserna gäller också när en ny skola eller
förskola ska etableras i en byggnad utan att den behöver byggas om.
Vid skälighetsbedömningen bör man särskilt ta hänsyn till
förutsättningarna för ändamålsenlig verksamhet på friytan och att den är
placerad så att barnen och eleverna själva kan ta sig dit. (BFS 2015:1)
Tidsbegränsade bygglov
Byggnadsnämnden får besluta om tidsbegränsat bygglov om åtgärden ska
pågå under en begränsad tid och om den sökande begär det. En viktig
förutsättning för tidsbegränsat bygglov är att behovet av åtgärden är
tillfälligt. Detta ska byggherren visa i sin ansökan (se rättsfall Mål nr P
3558-14).
Vid tidsbegränsat bygglov behöver inte åtgärden uppfylla alla
förutsättningar som annars krävs för bygglov. Lagstiftaren framhäver att
syftet med åtgärden snarare än varaktigheten bör styra vilka krav som ska
ställas (Prop.2006/07:122). Eftersom friytan är viktig för skolor och
förskolor kan det vara rimligt att ställa sådana krav även vid
tidsbegränsade bygglov.
Tidsbegränsat bygglov kan ges för sammanlagt högst 15 år, vilket
motsvarar ett barns hela skolgång och år i förskola. Därför bör
tidsbegränsade bygglov för skol- och förskoleverksamheter vara en
tillfällig lösning. I bedömningen är det viktigt att ta hänsyn till att barn
och unga är särskilt utsatta i sin närmiljö och så långt möjligt eftersträva
att tillgodose behovet av friyta.
51
52
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
Friyta i direkt anslutning
Friytan bör placeras i direkt anslutning till förskolan, skolan eller
fritidshemmet och barnen och eleverna bör själva kunna ta sig mellan
byggnaden och friytan. Friytan bör placeras i direkt eller i nära anslutning
till byggnadsverk som innehåller lokaler för skola årskurs sju till nio och
eleverna bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och
friytan. För gymnasieskolor bör friyta placeras och ordnas på det sätt som
är skäligt med hänsyn till elevernas och verksamhetens behov (BFS
2015:1).
Om barnen måste passera en trafikerad gata, väg eller större
cykelstråk för att ta sig till sin skolgård ökar beroendet av personal som
följer med ut, vilket kan göra att de är ute mer sällan. Det blir också
svårare för personalen att fullgöra sitt ansvar för barnen i förskolan och
skolan om gården inte ligger i vid verksamheten.
ATT TÄNKA PÅ: Bygglovsprövningen av friytor vid skolor
Storlek och utformning av friytan
•
Typ av bebyggelse, innerstad, villabebyggelse, mindre tätort etc.
•
Tillgång på och tillgänglighet till lekområden, parker och grönområden,
bollplaner, idrottsplaner, bad och naturområden för orientering,
skidåkning och exkursioner.
•
Antalet barn som ska befinna sig på gården samtidigt och den totala
storleken på friytan.
•
Typ av skola och fritidsverksamhet.
•
Varierande terräng och vegetation, befintlig och framtida.
•
Möjlighet till varierande lek och utevistelse oavsett ålder, könstillhörighet,
intressen och behov.
Luft och ljudkvalitet
•
Avstånd och påverkan från stora vägar, miljöstörande verksamhet m.m.
Sol och skugga
•
Höjd på kringliggande hus och slagskugga eller avsaknad av skuggande
objekt.
•
Behov av träd, skärmtak eller solsegel (läs mer i utformningsavsnittet).
Tillgänglighet
•
Tillgänglig för alla barn och skolpersonal oavsett funktionsnedsättning
(avsnitt 3:12 BBR om tillgänglighet och användbarhet på tomter).
Säkerhet
•
Grundläggande förutsättningar för att klara kraven på brandskydd i
avsnitt 5 BBR och skydd mot olyckor i avsnitt 8:9 BBR.
Planering och prövning enligt PBL
Placering av friytan för lek och utevistelse
Friytan bör ligga i direkt anslutning till byggnaden om den innehåller förskola,
förskoleklass, skolor årskurs ett till sex eller fritidshem och barnen och eleverna
bör själva kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan. För årskurs sju till nio
bör friytan placeras i direkt eller i nära anslutning till byggnaden. För
gymnasieskolor bör friytan placeras och ordnas som det passar eleverna och
verksamheten.
Eventuella framtida behov av utbyggnad på friytan och ökat behov av friyta.
Friyta prioriteras före parkering och parkering kan ligga på gatumark eller ordnas
på något annat sätt.
Att involvera barn och unga i den fysiska
planeringen
När befintliga skolgårdsmiljöer, intilliggande friytor som fotbollsplaner,
naturområden eller lekplatser planeras att användas för ny bebyggelse
kommer dessa förändringar att påverka barns och ungas vardagsmiljö.
Det är därför lämpligt att involvera dem i planeringensprocessen genom
medborgardialog och samråd. Barn är inte sakägare, men är experter på
sin egen närmiljö och har viktig kunskap som bör tas tillvara i
planeringen.
Det finns olika beprövade metoder för samverkan med barn och unga i
planering, utformning respektive förvaltning av utemiljöer som berör
dem. Det är relativt vanligt med dialogmetoder. Men det finns också
användbara metoder som bygger på att barn och unga är informanter, det
vill säga får hjälp att uttrycka sina åsikter och lämna information utan att
det för den skull handlar om renodlad dialog.
Oavsett vilken metod man väljer så är det viktigt att barnen får
överblick och förstår varför de involveras i planeringen.
Det betyder mycket för barn och unga när de får träffa politiker och
kommunala tjänstemän, och får respons när de tar kontakt. Att elever får
besök av, eller besöker kommunens tjänstemän, förstå att politiker
behandlar frågor som berör dem, eller att få svar när man ställer frågor är
betydelsefullt för barnen (Bjørka Hodneland 2007).
LÄS MER 9: Medborgardialog och boendeinflytande
Boverket har tagit fram en webbaserad vägledning om medborgardialog och en
om boendeinflytande. Vägledningen om medborgardialog vid fysisk planering ska
vara ett stöd för kommunala tjänstemän och politiker. Den innehåller tips och
exempel på hur man kan göra, samt information om vad lagen säger.
Vägledningen om boendeinflytande vid ombyggnad är ett stöd för fastighetsägare
med hyreshus som behöver byggas om.
Läs mer på www.boverket.se. Sök på medborgardialog eller boendeinflytande.
53
54
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
Skolan som en arena för samverkan
Det är i många fall lämpligt att samarbeta med skolan eftersom man här
når de flesta barn och unga. Planerare och arkitekter behöver skapa
kontakt med verksamheten, det vill säga skolans ledning, berörda lärare,
barn och elever. Det är viktigt att vara ute i god tid så att
samrådsprojektet kan förankras hos skolledning och ges möjlighet att
vävas in i den pedagogiska verksamheten.
Ibland kan det också vara skolan som av eget intresse tar kontakt med
planerare på berörda kommunala förvaltningar, till exempel gatu-,
fastighets-, stadsmiljö-, skol- och parkförvaltningar eller motsvarande. I
vissa kommuner finns upparbetade rutiner mellan skolan och olika
kommunala förvaltningar.
Det är angeläget att klarlägga ansvarsförhållandena för den fysiska
miljöns utformning, förvaltning och skötsel innan berörda aktörer
involveras.
EXEMPEL 3: Samverkan med skolan om detaljplanen i Östersund
I Östersund involverades barn och unga tidigt i planeringsprocessen genom
samarbete med skolan och förskolan. Det gav en väl utformad plan som tog hand
om barnens utemiljö och planprocessen gick snabbare.
Stadsdelen Torvalla i Östersund skulle byggas ut med bostäder. Marken var en
stor del av skolans och förskolans närmiljö som användes för undervisning, lek
och rekreation. Kommunens planerare beslöt då att involvera barnen i
planeringsarbetet och kontaktade skolan och förskolan. Barnen arbetade fram
egna bilder, kartor och modeller över hur de såg att området skulle kunna
bebyggas och deras närmiljö utvecklas. Arbetet blev som ett projekt i skolan och
flera ämnen involverades. Med detta underlag kunde kommunens planerare göra
en barnkonsekvensanalys och därefter planlägga delar av området för bostäder
och delar av det som naturmark för skolans och de boende. Barnen tog också
upp säkerhetsrisker i trafikmiljön som trafikförvaltningen kunde ta bort.
Läs mer på http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/kommunalplanering/medborgardialog1/hur-har-andra-gjort/i-ostersund-paverkar-barn-ochungdomar-kommunens-detaljplaner/
Barnkartor i GIS – planeringsunderlag med barnens perspektiv
Planerarens främsta verktyg är kartan och det som syns på kartan kommer
också med i planeringen. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i
Uppsala har utvecklat en metod för att ta tillvara barns och ungas
kunskap om sin miljö med hjälp av en GIS-applikation som används för
att visa barns och ungas landskap på kartor.
Barnen får svara på frågor om sin utemiljö genom att direkt vid datorn
rita in och skriva kommentarer kring var de bor, vilka vägar de använder
sig av till skolan och på fritiden, vilka platser de brukar vara på utomhus,
favoritplatser, farliga platser, otrevliga platser samt om de har konkreta
förslag på förbättringar i utemiljön. Lärarna får också frågor om hur de
använder utemiljön i undervisningen.
Planering och prövning enligt PBL
Metoden bygger på att en handledare är med på plats och stöttar
barnen om det behövs. Handledaren kan vara en stadsplanerare,
trafikplanerare, folkhälsostrateg, lärare eller fritidspedagog. Mötet med
barnen och den information de lämnar leder till kompetenshöjning hos
handledaren. På längre sikt ger detta en mer självklar roll för barnens
åsikter i stadsplaneringsprojekt.
Det är viktigt är att all information som samlats in sprids till berörda
förvaltningar – det är många tjänstemannakategorier som kan ha nytta av
den kunskap barnen lämnar vidare i sitt dagliga arbete. Det är likaså
viktigt att återkoppla till de barn och unga som deltagit i processen om
hur deras information tagits till vara. Det har stor betydelse för barnens
och skolans tilltro till att deras medverkan är på allvar.
Barnkartor i GIS kan leda till kunskapsunderlag för att utveckla och
förvalta stadens utemiljö på sätt som är positivt för barns utveckling och
ansvarstagande (Berglund och Nordin 2010).
Barnkartor i GIS förvaltas av SLU, som kan bistå kommuner som vill
använda metoden med utbildning av projektledare och handledare.
Metoden har bland annat prövats i Örebro, Hällefors, Täby och Falun
kommun. En ny version av GIS-applikationen förbereds för surfplattor
vilket kommer att underlätta genomförandet.
LÄS MER 10: Guide till barnkartor i GIS
Berglund et al. 2010. Guide till barnkartor i GIS. SLU Ultuna. Se även
http://barngis.slu.se/
EXEMPEL 4: Barnkartor i GIS i Hällefors
När två av fyra skolor i Hällefors kommun skulle läggas ned fick många barn en
annan skolväg. Kommunen tog därför initiativ till att kartlägga hur barnen rörde
sig och hur de upplevde sin utemiljö genom metoden Barnkartor i GIS. Totalt
deltog över 200 barn i studien och resultatet visar tydligt att barn rör sig i hela
samhället. Barnen går och cyklar till och från skolan såväl som på fritiden till
aktiviteter och kompisar. Många elever tyckte också att bilarna kör för fort,
pekade ut sikthinder och platser där de gärna är på fritiden. Kartorna och
materialet tas nu omhand i förvaltningarna för stadsplanering, skola respektive
gata och park, och ligger som grund för det kommande arbetet. Första åtgärd
blev att i samråd med Trafikverket sänka hastigheten på de stora vägarna där
barnen rör sig (Trafikverket 2013).
Arkitekturpedagogik som verktyg för dialog
Arkitekturpedagogik är en metod som hjälper barn och unga att tolka sina
intryck och erfarenheter av att vistas i staden, iaktta och förändra – och
att ge uttryck för vad de menar att stadsmiljön handlar om där man bor,
lever och utvecklas. På så sätt kan arkitekturpedagogik ses som en metod
att involvera barn och unga i planeringen, engagera dem i konkret
förändring och i slutändan för att främja demokratin.
Metoden har utvecklats i Göteborg, där man satsar på ungas
deltagande i fysisk planering sedan år 2000 med flera anställda
arkitekturkonsulenter på kulturförvaltningen och i Västra
Götalandsregionen. De håller i ett nätverk med arkitekturpedagoger som
är arkitekter och formgivare med kunskap om att involvera barn och unga
i stadsutvecklingsprocesser, som ofta görs i samarbete med skolan. De
55
56
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
samverkar med barn och lärare och bidrar med idéer, arbetsmetoder och
tekniker för att arbeta med arkitektur och planering.
Arkitekturpedagogerna medverkar i flera projekt på skolor och
förskolor, där skolans och förskolans fysiska miljö ska förbättras. De
medverkar också i stadsplaneringsprojekt som Södra Älvstranden 2005
och Centrala Älvstaden 2012. Där handlar det i hög grad om hur barn och
unga vill att staden ska utformas ur deras perspektiv.
LÄS MER 11: Om arkitekturpedagogik som demokratisk metod i Göteborg
I boken Barns rätt till staden – Om arkitekturpedagogik som demokratisk metod i
Göteborg, (Svennberg, Teimouri 2010) presenteras en flera metoder och
dialogprojekt för att skapa delaktighet för barn och unga i planeringen.
ATT TÄNKA PÅ: När barn och unga ska involveras i en process
•
•
•
•
•
•
•
Varför ska barn och unga bidra i en process och hur ska deras bidrag
användas? Börja med att berätta det för barnen.
På vilket sätt ska barn och unga involveras? Ska barnen informeras eller
ska deras kunskap hämtas in i dialog? På vilket sätt ska deras
synpunkter få påverka besluten?
Hur ska återkopplingen till barn och unga se ut om hur deras åsikter eller
idéer har använts?
I vilken utsträckning kan barnens delaktighet resultera i en konkret
förändring i miljön? Barn ser inte ritningar eller text som ett godtagbart
resultat av att ha varit delaktig, utan vill se en konkret förändring.
Hur ska uppgiften avgränsas och anpassas till åldersgruppen? Val av
metod och arbetssätt.
Processledaren ska ha tillräckligt med tid för att planera och genomföra
samverkan med utgångspunkt i deltagarnas möjligheter att påverka
planeringen. Tid ska också finnas att återkoppla till deltagarna.
Om delaktighetsprocessen ska integreras i skolan ordinarie verksamhet
bör man börja planera ett år i förväg.
Barnkonsekvensanalys – ett viktigt verktyg i
planeringen
Barnkonsekvensanalysen (BKA) är ett verktyg för att tidigt synliggöra
vilka konsekvenser planering, utformning eller förvaltning får för barn
och unga. Det handlar om att anlägga ett barnperspektiv på förändringen,
men också om att fånga barnets perspektiv på sin fysiska och sociala
miljö.
Om det är barnen som ställer frågan, eller om det är någon som
företräder barnen som formulerar perspektivet. Inför en
barnkonsekvensanalys är det viktigt att själv ha klart för sig denna
skillnad i perspektiv. En dialog med barn och unga i planeringen bör
självklart utgå från barnens perspektiv. Men det är viktigt att resultatet
framförs på ett professionellt sätt till beslutsfattare i ett dokument som
kan vara en barnkonsekvensanalys inför planering och beslutsfattande.
Allra bäst är det ifall barn, unga och beslutsfattare kan föra en dialog
innan dokumentet upprättas och beslut fattas.
Planering och prövning enligt PBL
Andra som kan bidra till att öka kunskapen om barns och ungas behov
och skolans arbetsmiljö är folkhälsoplanerare och skyddsombud,
fritidsförvaltning och utbildningsförvaltning eller motsvarande.
ATT TÄNKA PÅ: Frågor att ställa sig i en BKA
Följande frågor kan vara bra att ställa sig i arbetet med barnkonsekvensanalysen.
•
Vilka barn berörs av beslutet?
•
Vilka konsekvenser är mest relevanta att belysa?
•
Vilken kunskap om frågorna finns eller bör tas fram?
•
Vilken kunskap kommer från barnen och företrädare för barnen?
•
Finns det särskilda problem eller intressekonflikter med att beakta
barnets bästa i förslaget? Motivera varför ett eventuellt annat intresse
väger tyngre än barnets bästa.
•
Hur får barn och deras företrädare komma till tals? Hur bereder vi barn
möjlighet att komma med synpunkter utifrån sina förutsättningar?
•
Vilka konsekvenser fick beslutet/åtgärden?
EXEMPEL 5: Social konsekvensanalys och barnkonsekvensanalys i
Göteborg
I arbetet med den sociala dimensionen av hållbar utveckling har Göteborgs Stad
tagit fram modeller för att bedöma sociala konsekvenser (SKA) och konsekvenser
för barn (BKA) i den fysiska planeringen. De bygger på samma principer och ska
göra det lättare att föra in sociala aspekter och barnperspektiv i planeringen.
Syftet med BKA är att tidigt i planeringen ta fram det som påverkar barn och
ungdomar i den fysiska miljön. Det blir ett stöd för att lyfta det generella
barnperspektivet och barnens egna perspektiv genom hela planprocessen.
Verktyget har fem områden – samspel, lekande och lärande; vardagsliv; hälsa
och säkerhet.
Analysen kan göras i olika skalor:
• byggnad och plats
• närmiljö
• stadsdel
• staden
• regionen.
Tanken är att all planering ska inledas med en inventering av hur staden fungerar
i dag för barn och unga. Därefter går steget vidare till målformulering, vilka brister
som ska åtgärdas och vilka kvaliteter som ska uppnås. Därefter tar man fram
förslag på hur målen kan uppnås och konsekvenserna bedöms – både positiva
och negativa. Återkopplingen och utvärderingen är särskilt viktig när barn har varit
med i processen.
Både social konsekvensanalys och barnkonsekvensanalys är nyligen utvecklade
och de behöver utvecklas i samverkan. Målet är att det ska bli naturligt för alla
handläggare att hävda barnperspektivet i sitt arbete med fysisk planering
(Göteborg, 2011).
Läs mer på Göteborg Stads webbplats www.goteborg.se . Sök:
barnkonsekvensanalys, social konsekvensanalys och kunskapsmatris S2020.
57
58
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
59
Principer för utformning
I utformning av skolgårdar och förskolegårdar är det viktigt att veta vem
utemiljön är till för och vilka krav verksamheten ställer på den. Det är
viktigt att utemiljön stimulerar lek och fantasi, aktivitet och återhämtning,
nyfikenhet och lärandet. En bra utemiljö ska fungera för alla barn.
I all utformning av utemiljö behöver man lösa funktionella, tekniska,
biologiska, estetiska och sociala problem. Det är lämpligt att utgå ifrån
platsens förutsättningar och ta vara på kvaliteter som redan finns på den
plats där en skola ska uppföras, byggas om eller byggas till. Gårdens
utformning sätter ramarna för var på gården barnen kan hitta och skapa
egna platser och aktiviteter.
Utformningsprocesser kan utgå ifrån kommunens strategiska och
lokala riktlinjer för planering och utformning av utemiljöer för barn och
unga, som även kan inbegripa förvaltningstekniska överväganden.
Vid utformning av skolgårdar och förskolegårdar är det lämpligt att
arbeta med ett barnperspektiv, och till exempel formulera övergripande
mål utifrån barnets perspektiv på vad en bra utemiljö är. Det behövs
också kunskap om hur byggnader och utemiljö samspelar.
Kapitlet vänder sig främst till projektörer och beställare av utemiljöer
på förskola och skola, men också till planerare och förvaltare av utemiljö.
En annan målgrupp är skolans verksamhetsledare, lokalplanerare,
miljösamordnare, rektorer, förskolechefer och pedagoger som planerar
för skolverksamhet och konkret använder gården tillsammans med barn.
Platsens förutsättningar styr
God gestaltning av utemiljö tar avstamp i platsens inneboende kvaliteter
och får den att samspela med såväl omgivning som med byggnadsverk.
Nedan beskrivs vad man bör tänka på att bevara i den befintliga utemiljön
för att skapa en bra utgångspunkt för senare utformning.
Befintlig terräng och vegetation
Finns det befintlig vegetation och terräng på tomten är det oftast värt
både extra ansträngning och kostnader att spara den och säkerställa dess
fortsatta utveckling. Anledningen är att det kan vara svårt att etablera
60
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
växter på förskolegårdar och skolgårdar på grund av det höga slitaget (läs
mer i att tänka på-rutan på s.67). Det tar också många år innan
nyplanterad vegetation blir användbar för lek. För en god utformning
måste då gårdens höjdsättning, och ibland även byggnadens golvhöjd
anpassas till marknivåerna vid det vegetationsområde som ska sparas.
För klättring rekommenderas att spara flerstammiga träd och träd med
lågt sittande grenar, liksom buskträd och större buskar med sega grenar.
Täta buskage som är tillräckligt breda för att skapa rumsupplevelse är
värdefulla, liksom naturliknande blandbestånd med bryn. Här kan barn
organisera egna platser och använda sig av det lösa material som finns på
platsen.
Skogspartier ger en alldeles speciell karaktär genom den variation och
naturkaraktär som ett etablerat fältskikt, flora och fauna ger. Ängsmark
ger också naturkaraktär som det tar lång tid innan planteringsytor får. För
den pedagogiska verksamheten är ytor med natur viktiga och kan
användas i många sammanhang.
Kontakt med omgivningen
Utblickar och kontakt med den omgivande naturen eller staden kan
förstärkas eller döljas med hjälp av vegetation, höjdskillnader eller andra
konstruktioner.
Gårdens kontakt med naturområden och parker bör beaktas i
utformningen, skolgårdar och förskolegårdar kan bli en del av
grönstrukturen.
Samspel mellan byggnaderna och utemiljön
Ett bra samspel mellan utemiljön med lokalerna inomhus underlättar för
barn och pedagoger att nyttja hela skolmiljön. Ett tidigt samarbete mellan
arkitekterna för byggnaden och utemiljön är därför viktigt. Vissa
grundläggande beslut fattas tidigt i processen och är svåra att ändra
senare.
Det är viktigt att tänka på byggnadens placering och höjd. Det avgör
vilka delar av gården som hamnar i slagskugga, och därmed blir mindre
använda. Barnens och pedagogernas nyttjande och kontakt med utemiljön
påverkas av möjligheten att ta sig ut direkt från de rum verksamheten
bedrivs i. Utblickar mot grönska från rummen påverkar barns och
pedagogers återhämtning inomhus, men också möjligheten att studera
natur inifrån rummen. Uppvuxen vegetation kan också dämpa
solinstrålningen genom att fönsterrutorna skärmas av.
Små byggnader på gården är viktiga för rumsbildningen och för att
skapa vrår och hörnor med goda klimatförhållanden. Klokt placerade
förråd och hus för återvinning kan till exempel avskärma trafik och
angöringsytor, och bidra till gårdens ändamålsenlighet och funktion. I
tidiga programfrågor som dessa är det således avgörande att arkitekterna
för byggnad och utemiljö arbetar parallellt.
Principer för utformning
EXEMPEL 6: Glömstaskolan i Huddinge
Glömstaskolan är ett bra exempel på en utformningsprocess som tagit tillvara
platsens befintliga förutsättningar. I området Glömsta i Flemingsberg utanför
Stockholm pågår en omfattande planering och utbyggnad av bostäder som
kommer att fortsätta succesivt fram mot 2030. I projektet ingår en grundskola för
700 elever från förskoleklass upp till skolår 9. Skolan ska vara färdig hösten 2016
och har en total tomtyta på 20 000 kvm varav 14 000 kvm planeras för elevernas
skolgård. Planarbetet startade 2010 i samverkan mellan kommunens olika
förvaltningar och 2013 förelåg en godkänd detaljplan. Till sommaren 2014 kunde
produktionsarbetet påbörjas (se illustration).
Skolan ligger intill en naturskog med fornminnesområde som är en värdefull
pedagogisk tillgång för elevernas egen forskning, lärande och lek.
Skolbyggnaden och skolgården har planerats parallellt så att frågor kring
transportvägar till byggnaden, markåtgärder med sprängning, dagvattensystem
med mera, har blivit samordnade med själva utformningen av skolgården.
Ambitionen från utbildningsförvaltningens och landskapsarkitektens sida har varit
att ta till vara tidigare erfarenheter av skolbyggnaders och skolgårdars utformning
i kommunen, elevsynpunkter samt resultat av forskning och erfarenheter från
projekt i andra kommuner i landet. Skolgården ska stimulera till utevistelse,
rörelse, lek och lärande och tillsammans med naturskogen vara synlig för
eleverna när de vistas inne skolbyggnaden. Fysisk aktivitet och en miljö för
spontanlek och planerade idrottsaktiviteter ska möta alla elevers behov oavsett
ålder, kön och funktioner. Man sparar så mycket naturmark och skog som möjligt,
men många träd planteras för att skärma av ytor där barnen kan få skugga.
För yngre elever finns gungor och snurrlek, rutschkana, klätterställning, bollplan
och naturmark. För de något äldre eleverna planeras en parkouranläggning där
eleverna kan klättra och klänga i olika redskap och förflytta sig mellan olika
terrasserade nivåer via ramper, murar och rep. En multisportarena på 20x40 kvm
har medvetet valts framför en större traditionell bollplan och där flera och olika
aktiviteter kan äga rum som tilltalar både pojkar och flickor. Anläggningen och
skolgården i sin helhet kan bli en arena för samutnyttjande mellan skolan och de
närliggande bostadsområdena som i stort saknar platser för spontana aktiviteter
utanför skoltid.
Arbetssättet i detta projekt med samverkan mellan alla konsulter och kommunens
olika förvaltningar planering och genomförande, med samtidig utformning av
byggnad och skolgård, har gjort att man kunnat undvika många problem och
frågor som annars lätt uppkommer mot slutet projekt. Det är effektivt ur
ekonomisk synvinkel och skapar förutsättningar för ett bra slutresultat.
Plats för lärande och samling
Utemiljön kan utformas för att passa in i den pedagogiska verksamheten.
Utomhusbaserad undervisning handlar inte primärt om att bygga särskild
plats för undervisning på gården utan är ett förhållningssätt till lärande
där elever och lärare uppsöker den plats som passar bäst för det man ska
göra.
Att bygga ett uteklassrum är inte en patentlösning för att stimulera fler
pedagogiska aktiviteter i utemiljön. Men det kan fungera som en
klassrumsliknande samlingsplats utomhus. Både större samlingsplatser,
som rymmer en helklass, och mindre samlingsplatser för små elevgrupper
behövs.
61
62
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
Samlingsplatser kan vara av olika karaktär. Mera påkostade platser
med väderskydd kan kompletteras med en cirkel av stenar eller stubbar på
en naturyta. Båda platserna kan fungera som grupprum under en lektion
för att sedan bli lek och vistelseyta.
Skärmtak efterfrågas ofta, och kan ett sådant ordnas förlänger man
utesäsongen. I den trygga zonen nära byggnaden är ett skärmtak till stor
nytta. Uteverkstäder, uteateljéer och utesovplatser blir mer användbara
och lättarbetade om de är skyddade för regn.
Ytans disponering
Väl genomtänkt disponering av gårdsytans funktioner och kvaliteter är
viktigt för att skapa goda förutsättningar för flera elevgrupper plats att
umgås, studera eller arbeta utomhus samtidigt. God rumslighet och
kombinationer av öppna och slutna ytor gynnar leken och kan samtidigt
göra det också lättare att hitta en lugn vrå för lärande eller återhämtning.
Stora öppna ytor är också viktiga för att ge plats för spring,
gruppövningar, idrott och hälsa.
Löst material
Både lek och pedagogiskt arbete gynnas av tillgång till löst material på
gården. Varierad vegetation och natur ger material till lektioner i bild,
matematik, svenska, slöjd, samhällskunskap och naturkunskap. Biotoper
och naturmiljöer på skolgården bidrar med flora och fauna att studera,
och är i sig ett studieobjekt. En permanent eller tillfällig scen för
framträdanden kan användas även spontant av eleverna själva. Teknik för
alternativ energiproduktion och ekosystemtjänster är andra exempel på
hur lärande kan flytta ut på gården och ta plats.
Odling
Odlingsmöjligheter på gården kan anordnas i pedagogiskt syfte, men
också för att ge barn möjlighet att påverka och smycka sin egen gård.
Barnen kan följa växternas utveckling på nära håll och smaka på skörden.
Såväl odlingen i sig, jord, kompost och vatten kan användas i
undervisningen på många olika sätt. Odlingen bör placeras i närheten av
en vattenutkastare. Det är lämpligt att föreskriva en ogräsfri odlingsjord
av hög kvalitet för att det ska växa bra av det man sår och sätter. Att
fuska med jordens kvalitet kan leda till dåligt odlingsresultat och ökar
risken för att odlingsprojekt inte lever vidare.
Upphöjda bäddar och odlingslådor skyddar odlingarna från spring och
bollar. Olika höjd på odlingarna ökar också tillgängligheten för
exempelvis rullstolsburna. Det är viktigt att planera för att
odlingsintresset hos personalen varierar. Permanenta odlingslådor bör
kunna användas även på annat sätt, till exempel som sand eller
experimentlådor. Växthus bör placeras på skyddad plats för bollar och
springlekar. Odlingsytor och växthus kan med fördel placeras med insyn
från omgivningen, vilket kan minska risken för förstörelse.
Det är lämpligt att bistå verksamheten med att organisera tillsynen av
trädgårdsland och odlingslådor under sommaren.
Principer för utformning
Dagvattenhantering
Gården är också en del i stadens grönstruktur som kan bidra med
ekosystemtjänster som exempelvis öppen dagvattenhantering. Lokalt
omhändertagande av dagvatten kan ordnas på ett sådant sätt att det kan
användas i undervisningen. Öppna stensatta rännor blir spännande när det
regnar. Recipienten för dagvattnet bör utformas på ett slitagetåligt och
samtidigt säkert sätt, med tanke på vilket intresse barn har för vatten.
Tillsammans med vegetation kan dagvatten ge de byggstenar som behövs
för en biotop.
Fördröjning av vattnet på vägen eller innan det infiltreras kan ge
tillfälle till lek och experiment. Slussar, pumpar, kopplingar och brunnar
som kan öppnas och stängas ger barnen möjlighet att undersöka och göra
erfarenheter av vatten i många former. Vid utformning av en gård där
dagvattnet tas omhand lokalt krävs samordning tidigt i processen. Såväl
arkitekt som va-konsult är direkt berörda eftersom vattenmängd,
höjdsättningen av byggnaden, befintlig sparad vegetation, markens
beskaffenhet och förmåga att ta emot vatten och utemiljöns höjdsättning
hänger intimt samman. Kan dessa förutsättningar och aspekter klargöras i
ett tidigt skede är chansen större att lyckas med intentionen att dagvattnet
blir till nytta och glädje i barnens miljö.
Gårdens olika rum
Den privata, halvoffentliga och offentliga zonen är begrepp som kan
användas för att analysera utemiljön vid bostäder och gator. Trygghet,
skötselnivå och småskalighet avtar ju längre från bostaden vi rör oss. På
liknande sätt kan utemiljön på förskolor och skolor betraktas.
Barn behöver känna sig trygga närmast huset, vid entréer och
uteplatser. Ofta finns här pedagogisk personal och tillsammans med
inomhusmiljön är de en social trygghet, ett hemma. Den trygga zonen är
lämplig för aktiviteter som behöver vuxenstöd, till exempel odling,
experiment och snickrande. Vattenutkastare, odlingsredskap och andra
verktyg för skapande verksamhet, uppsamlingstunnor för regnvatten,
utomhusarbetsplatser och utesovplatser är bra att placera i den trygga
zonen. Skärmtak över valda delar förlänger utomhussäsongen. Låg
bröstning på fönster i rum för yngre barn är ett rimligt krav, liksom att
omsorg läggs på utsikten. Planera om möjligt utemiljön så att grönska,
djurliv och årstidsväxlingar går att se inifrån rummen.
Utanför det trygga närområdet är det lämpligt ytor som kan domineras
av rörelse och dynamik. Med hjälp av rumssammanhang, vegetation,
höjdskillnader och lekredskap som integreras i öppna och slutna ytor kan
man skapa ett attraktivt lekområde med många möjligheter. Många
platser är flexibla i barnets perspektiv; samlingsplatser och
iordningsställda platser för undervisning kan fungera i en pedagogisk
situation under lektionstid för att sedan bli platser för lek och samvaro på
rasterna. Multiarenor, bollplaner och andra ytor för idrott och bollspel är
viktiga kvaliteter för att främja barns och ungas fysiska aktivitet, men är
svåra att placera i den här mellanzonen då de på grund av sin storlek och
karaktär kan bromsa lekflödet.
63
64
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
Längst bort från byggnaden, eller på gårdens ytterområden, kan
förutsättningar för lekområden ordnas där barn får skapa egna platser och
vistas ”långt bort” från byggnaden. Genom större sammanhängande
naturlika vegetationsytor ger man plats för och material till kojbygge och
markeringar av egna platser.
Entréer
Redan vid entrén till gården skapas platsens identitet. En grind och
skolans namn signalerar ett välkomnande och en stolthet. För barn med
funktionsnedsättning är entrén till förskolan eller skolan extra viktig för
att hitta och känna igen platsen. Det är positivt med en grind som är lätt
att urskilja och som är tydligt skyltad och belyst.
Speciella platser
Gårdens attraktivitet och användbarhet ökar om det finns skräddarsydda
platser för en viss aktivitet. Det kan handla om en verkstad, vattenlek,
bygglek, berättarplats eller en plats där man får vara för sig själv. Dessa
platser blir meningsfulla av barnen själva, i pedagogiska aktiviteter, eller
genom speciella händelser. Dessa platser kan fungera som igångsättare
för lek eller undersökande verksamhet.
En väl utformad gård med rumslighet i både stort och smått ger också
förutsättningar för pedagoger och andra att skapa tillfälliga platser.
Projekt, seminarier, kulturhändelser och firande ger gemensamma minnen
som kopplas till platsen och ökar dess värde.
Reträttplatser för vila och återhämtning
Det är viktigt att ge alla barn och unga möjlighet att dra sig undan den
sociala miljön och hitta egna platser på gården. Sådana platser är ofta en
bristvara på både förskolor och skolor, delvis på grund av vår ambition att
eliminera platser där mobbning kan uppstå. Men risken för mobbning får
inte gå ut över barns behov av reträttplatser. En klokt placerad plats att
dra sig undan på som omgärdas av genomsiktlig grönska kan fungera bra,
till skillnad från trånga inåtvända hörnor och byggda passager där den
utsatte inte kan undkomma. Vid utformning av gårdar bör vi ge barnen
möjlighet till avskildhet, eftersom barnen annars själva söker upp sådana
platser som kan vara mindre lämpliga.
Många barn med funktionsnedsättning har svårt att sortera
sinnesintryck vilket leder till trötthet och koncentrationssvårigheter.
Utemiljöer som innehåller reträttplatser ger möjlighet till paus och
återhämtning. Reträttplatsen ska vara tryggt inramad, gärna med
växtlighet. För att alla barn ska kunna använda platsen är det viktigt att
den är tillgänglig vad gäller underlag och mått så att hjälpmedel får plats.
Reträttplatser kan placeras både nära och längre bort från byggnaden.
Principer för utformning
FAKTARUTA 15: Reträttplatser och restorativa kvaliteter
På en reträttplats kan man reflektera och vila från skolarbetet eller från leken.
En reträttplats måste ge kravlös sinnesstimulans, känslan av att befinna sig i en
egen värld samt möjlighet att läsa av platsen och orientera sig (restorativa
kvaliteter).
Begreppet restorativ är hämtat från det miljöpsykologiska forskningsfältet.
En reträttplats med restorativa kvaliteter är kringgärdad av grönska, och
kompletteras gärna med vatten och natursten. (Olsson, Människans natur – Det
grönas betydelse för vårt välbefinnande 1998)
Utsmyckning
Konstnärlig utsmyckning ger värde till platsen och väljer man konstnär
med barn eller ungdomsperspektiv kan verket bidra till lek och
samhörighet. För barn med funktionsnedsättning kan riktmärken i form
av konstverk eller speciella symboler hjälpa till med orienteringen och
förståelsen av platsen. Konstnärlig utsmyckning som skapats av eleverna
själva ger en speciell dimension till gården. Att få sätta avtryck och
påverka skolgården, en offentlig plats i staden, ger stolthet, ansvarskänsla
och kontinuitet.
Möblering
Objekt där funktionen från början inte är given ger barnen själva
utrymme att ge dem en funktion. Naturstenar, huggna stenblock och delar
av träd är exempel på naturliga objekt, intressanta objekt av betong eller
metallskrot är exempel på återvunna restmaterial. Barnen tar snart in
föremålen i leken och ger dem en funktion. En mångfald av olika objekt
och platser med udda karaktär ger fler barn möjlighet att hitta sin egen
relation till platsen.
Platser och konstruktioner med inomhuskaraktär väcker intresse när
de placeras utomhus. Bygglek, utomhussoffor, trädäck, trägradänger och
breda sittrappor, hängmattor, utekök, verkstäder och uteklassrum är alltid
intressanta och flitigt använda.
Varierade terräng- och
vegetationsförhållanden
Viktigt med höjdskillnader
Höjdskillnader på tomten är oftast en tillgång. Genom en varierad
topografi och utnyttjande av platsens olika nivåer kan man skapa
rumslighet och fysiska utmaningar genom trappor och ramper, slänter,
murar, utsiktsplatser och lågpunkter. Höjdskillnader är oemotståndliga för
barn och stimulerar till rörelse.
Sluttningar mot sydväst är varma och ljusa och därför populära att
vistas på, inte minst under våren. På sluttningar mot nordost ligger snön
kvar länge vilket är en fördel i en pulkabacke.
65
66
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
Vegetation i flera skikt
Vegetation är en av de viktigaste byggstenarna i en levande, föränderlig
och rik utemiljö. Växter ger årstidsvariation och sinnesintryck som vi vet
har restorativa värden. Vegetationen ger miljöer som kan användas i
undervisningen men också pedagogiskt material för flera ämnen. Med
hjälp av växter kan man anlägga biotoper på gården som visar ekologiska
samband i naturen. Växtlighet ökar också gårdens biologiska mångfald
och gynnar djurlivet.
Men vegetation, företrädesvis täta buskage eller naturlika planteringar,
är också en av de viktigaste platserna för lek. Det är en av de få platserna
utomhus där barn får påverka och skapa sina egna världar.
En tät flerskiktad vegetationen skapar en bra lek- och vistelsemiljö på
en relativt liten yta. Från barns perspektiv kan ett lågbestånd av
klättervänliga buskträd vara en spännande skog. Den flerskiktade
vegetationens blandning av träd, buskträd och buskar kan med rätt
artblandning få täta bryn mot omgivningen, men på insidan vara
välanvända lekmiljöer.
Det är frestande att försöka etablera fältskikt i vegetationen, men finns
det möjlighet att avvakta tills träd och buskar etablerats är det en fördel.
Örter och lökväxter kan då placeras vid buskarnas bas, där grenarna gör
att de inte lika lätt trampas ner (läs mer om artval i faktaruta 16).
FAKTARUTA 16: Artval och växtkvaliteter
Eftersom slitaget i planteringarna är stort passar arter som skjuter nya skott från
både grenar, stam och bas. Då tål de att grenar bryts av och används i leken.
Arter med fruktsättning ökar chansen att få se djurliv. Om fruktträd ska ingå i
anläggningen bör man välja sorter som ger mogen frukt tidigt. Att invänta att
frukten mognar på grenen kan vara alltför svårt, och ofta plockas frukten omogen
eftersom man annars riskerar att något annat barn hinner före.
Innan man väljer arter och sorter av fruktbärande träd, buskar och andra ätliga
växter bör man ta reda på om verksamheten är igång under sommarlovet. Är
skolan stängd kan det finnas fritidsverksamhet som får glädje av frukt och bär.
Äpplen och päron bör vara spaljéträd som är i lagom plockhöjd för barn, eller
ympade på starkväxande grundstam (typ A2).
Ruttnande frukt drar till sig insekter. Plommon är den i särklass mest attraktiva
frukten för getingar, och med tanke på allergier bör därför plommon undvikas vid
entréer, sovplatser och på lekytor för mindre barn.
Starkt giftiga och allergiframkallande arter samt nötbärande träd och buskar är
inte lämpliga i lekmiljöer för barn.
Hälsoaspekter
Goda sol- och skuggförhållanden
Solljuset behövs för att bilda D-vitamin, men barns hud är känslig och
behöver skyddas mot alltför mycket ultraviolett strålning. En indikator
för en ”solsäker” miljö är himmelsvyn. Om mer än halva himlen rakt
ovanför barnens favoritställen täcks av grönska är den ultravioletta
strålningen lagom (Strålsäkerhetsmyndigheten 2009).
Principer för utformning
Byggnadens orientering, lekytornas placering och mängden vegetation
på gården är redskap för att skapa goda sol- och skuggförhållanden.
Byggnader för med sig slagskugga på norrsidan. Det medför att dessa
ytor är mindre attraktiva och kommer att bli mindre använda.
Lekmiljöer där barn sitter still länge, till exempel sandlådan, placeras i
skuggiga till halvskuggiga lägen, helst i trädskugga. Saknas uppvuxen
växtlighet kan akuta solstrålningsproblem lösas med solsegel som
placeras åt sydväst där solen lyser starkast mitt på dagen. För en mer
långsiktig lösning planteras träd eller kraftiga lekbuskage.
LÄS MER 12: Om solsäker miljö
Strålsäkerhetsmyndigheten gav 2009 ut en liten skrift om solsäkra miljöer och
vikten av skugga på lekplatser, förskolegårdar och skolgårdar som heter
Solskyddsfaktorer – Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn. Läs den på
Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats www.stralsakerhetsmyndigheten.se
God luft- och ljudkvalitet
Större trafikleder och genomfartsgator med mycket trafik genererar både
ljud och luftföroreningar, speciellt om de ligger högre än gården.
Ljudföroreningar påverkar stressnivån för de barn som vistas ute på
gården, och påverkar möjligheten att bedriva undervisning utomhus. En
kontakt med miljöförvaltningen kan i ett tidigt skede klargöra om det är
aktuellt med bullervallar eller andra åtgärder.
Vegetation som träd och buskar har begränsad inverkan på ljudnivån.
Ett sätt att minska markbuller är att blockera ljudet med en barriär eller
annat element. Exempelvis kan skolbyggnaden användas som en
bullerskärm. Även gröna väggar och tak kan bidra till att minska
ljudnivån. Vegetation och i synnerhet träd kan rena luften från
föroreningar och förbättra luftkvaliteten.
Materialval och hälsa
Barn är extra utsatta för kemikalier och dessa kan främst undvikas med
genomtänkta materialval. Konstgräs och gummimattor bör inte innehålla
gummigranulat från återvunna däck. De innehåller ämnen som är farliga
för människors hälsa och för miljön. Däck är också olämpliga som
lekmaterial och gungor. Äldre däck kan innehålla särskilt farliga ämnen,
så kallade högaromatiska oljor (HA) som bland annat är
cancerframkallande. HA-oljor är förbjudna i däck sedan 2010. Nya däck
är därmed något bättre än gamla men det finns bättre alternativ.
I tryckimpregnerat virke kan det finnas träskyddsmedel med olika
ämnen som är mer eller mindre giftiga. Undvik sliprar som är
impregnerade med kreosot, eftersom det är cancerframkallande och
förstör grundvattnet
Läs mer: Om kemikalier i lekredskap och lekmiljöer
på Kemikalieinspektionens webbplats www.kemi.se .
67
68
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
Tillgänglighet och säkerhet
Tillgänglighet för alla
Alla barn och unga ska kunna använda och vara delaktiga i utemiljön på
förskolegårdar och skolgårdar. Tillgänglighet är en förutsättning för att
alla barn ska kunna ta sig fram på gården och det ska vara lätt att
orientera sig så att man känner sig trygg. Vid grundsärskolor och
specialskolor måste utemiljön anpassas för att möta elevernas specifika
behov. Barn med funktionsnedsättning går oftast i den vanliga
grundskolan, vilket gör att också dessa utemiljöer behöver vara
anpassade. Många barn med funktionsnedsättning har svårigheter med att
sortera sinnesintryck (perception) vilket leder till trötthet och
koncentrationssvårigheter. Utemiljö behöver därför innehålla
reträttplatser med restorativa kvalitéer erbjuder paus och återhämtning av
koncentration.
Barn med perceptions- och koncentrationssvårigheter behöver tydlig
rumsindelning för olika aktiviteter i utemiljön. Tydliga rum, med
”väggar” av t.ex. buskar och staket avgränsar sinnesintryck och möjliggör
lugna stunder i leken, vilket också underlättar samspelet. Rummen ger
också viktigt skydd för barn med funktionsnedsättning, som ofta är extra
känsliga för sol, vind, värme och kyla. Olika aktivitetsytor, entréer,
byggnader på gården bör bindas samman med logiska gångvägar. Barn
som har perceptionssvårigheter eller barn med synnedsättning kan inte
orientera sig och läsa av en stor och öppen yta utan gångvägar.
Gångvägarnas underlag ska vara fast, jämnt och inte bli halt vid regn.
Gångvägarna ska vara avgränsade och kan bestå av olika typer av
markbeläggning i kontrasterande material, (asfalt, stenmjöl m.m.) för att
bli tydliga. En tredimensionell komplettering med t.ex. växtlighet gör det
ännu lättare att följa gångvägen och hitta rätt.
Barn med funktionsnedsättning ska få leka på sina villkor, så marken
behöver vara framkomlig ända fram till lekredskapet. Sandlek blir
tillgänglig med ett sandlekbord i kanten av sandytan. Gungställningar kan
ha olika gungor för olika behov av stöd för liggande och sittande.
Rutschkanor kan ha flera vägar upp som trappor och ramp med
handledare. Det är en fördel om lekredskapen är tydligt markerade för att
underlätta orientering.
FAKTARUTA 17: TILLGÄNGLIGHET OCH ANVÄNDBARHET
Tillgänglighet definieras utifrån det möte som sker mellan en individs funktionella
kapacitet och den fysiska miljöns krav och utformning. (Holmberg, o.a. 2008).
Användbarhet definieras utifrån att ”individen ska kunna ta sig till/från och kunna
använda, dvs. förflytta sig, vistas i och bruka den fysiska miljön på samma villkor
som andra” (Iwarsson 2003).
Principer för utformning
FAKTARUTA 18: Funktionsnedsättning, funktionshinder och olika områden
Funktionsnedsättning definieras som nedsättning av fysisk, psykisk eller
intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av
sjukdom eller av en medfödd eller förvärvad skada. Hur omgivningen är utformad
och vilka krav den ställer på individen avgör om det uppstår ett funktionhinder
(Socialstyrelsen 2007).
Funktionsnedsättning kan finnas inom följande områden:
Motorik: Rörelseförmåga, att kunna förflytta sig och göra viljemässiga och
ändamålsenliga rörelser.
Balans: Förmåga att kontrollera och parera kroppens läge och rörelser i
förhållande till omgivningen.
Kognition: De tankefunktioner med vilkas hjälp information och kunskap hanteras.
Till kognitiva funktioner räknas bl.a. minne, begreppsbildning, resonerande,
problemlösning och uppmärksamhet, s.k. exekutiva funktioner.
Perception: Hjärnans förmåga att bearbeta sinnesintryck och urskilja detaljer,
sortera bort ovidkommande intryck och på så vis skapa meningsfulla upplevelser.
Kommunikation: Förmågan att uttrycka sig kan vara verbal eller ickeverbal.
Syn och hörsel: Förmåga att uppfatta sinnesintryck visuellt och auditivt.
Angöring
Barnens ska få känna tillhörighet i skolan och att gården möter deras
behov. Entréerna för gående och cyklande bör placeras i förhållande till
barnens färdväg till skolan. Väl placerade cykelställ, gärna under uppsikt
från byggnaden är viktigt för att ge bästa möjliga förutsättningar för
barnen att själva ta sig till skolan.
Parkeringsplatser och angöringsplats för att hämta och lämna barn bör
samordnas med trafikyta för leveranser och återvinning, så att gårdens
lekbara friyta maximeras. I 8 kap. 9 § andra stycket PBL anges att i de
fall friytan är knapp skall parkering prioriteras bort till förmån för
barnens lekyta. (se s. 27).
Belysning för trygghet och aktivitet
Under vinterhalvåret är de ljusa timmarna få, speciellt i de norra delarna
av landet. För att barnen ska kunna vara ute och leka under hela dagen
behövs god belysning på gården. Genom att arbeta aktivt med placering,
ljusfärg och höjd kan man skapa annorlunda rumsupplevelser på gården.
En upplyst plats omgiven av mörker skapar exempelvis en målpunkt.
God belysning förebygger skador och underlättar för
förskolepersonalen att ta ansvar för barnens säkerhet. En upplyst miljö är
mindre skadeutsatt genom ökad insyn och genom att gården blir en
attraktiv genväg.
69
70
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
Vinter och snö som en tillgång
I de norra delarna av landet är marken snötäckt under flera månader. Det
ger möjlighet till vinterlek och skapande verksamhet med snö och is.
Plats för snöhögar bör finnas på lekytan. Tillsammans med verksamheten
finns det då möjlighet att planera snöröjningen och pedagogerna får
tillgång till ett spännande löst material för olika aktiviteter. Medveten
placering av snöhögar, som bör stämmas av med verksamheten, kan ge
fler möjligheter till vinterlek.
Med vintergröna växter kan vindtäta gröna rum skapas även för
vinterhalvåret till gagn för både barn och djurliv. Slitagetåliga buskar
med starka grenfärger bidrar också med färg, liksom vegetation med bär
och frukter som sitter kvar under vintern. Färgsättning på konstruktioner i
utemiljön, elevmosaiker och konstnärlig utsmyckning och tillfälliga
installationer kan också ge liv och färg.
Skärmtak, vindskydd och möjlighet att göra upp eld skapar en
samlingsplats på vintern. Förvaringslådor eller förråd bör placeras intill
för den extrautrustning som krävs på vintern. För äldre elever kan väl
placerade sittplatser med framdragen el för uppvärmning och eluttag vara
en lösning.
Lekredskap och konstruktioner
Prefabricerade lekredskap är ett bra komplement till en väl utformad
gård. Men innan man väljer lekredskap är det bra att undersöka vilka
lekplatser och sportytor som finns i närheten av förskolan eller skolan.
Lekredskap som stimulerar till rörelse (gunga, hoppa, rutscha, balansera,
hänga, klättra) är alltid väl använda. Undersökningar visar att flera
mindre lekredskap med olika funktioner placerade i vegetationsytor är
mer funktionellt än ett större multifunktionellt redskap.
Lusten att skapa, bygga och konstruera håller i sig långt upp i
skolåldern. Rätt placerad och utformad är sandlådan attraktiv även i lågoch mellanstadiet. Lösa lekredskap, verktyg och annat material kan städas
undan i låsbara redskapslådor, som placeras nära lekytan eller byggnaden.
Äventyrslek, balansbana eller naturlekplats är benämningar som
används för lekytor där naturmaterial används som lekredskap. Ofta
används natursten, stubbar, stockar och rep på barkytor eller strid sand.
Kontrollera egna konstruktioner av stockar och rep mot
säkerhetsföreskrifterna i SS-EN 1176-1, och avstånden för att förhindra
fallolyckor i SS-EN 1177 (se även s. 32).
Hängplatser för äldre barn
Äldre barn behöver både informella hängplatser att vara på och
traditionella bänkar och bord. Platser där man kan se andra och själv
synas är viktiga. Trappor, trädäck och andra extensiva platser fungerar
bra som sitt- och umgängesplatser. Sådana platser kan kombineras med
platser som ger impulser till rörelse, kraftmätning och socialt samspel.
För tonåringar är det viktigt att få påverka och uttrycka sin identitet i
relation till platsen. På skolgården kan det konstnärliga uttrycket få ta
plats, genom utställningar exponerade mot gården och platser för dans
och musik.
Principer för utformning
ATT TÄNKA PÅ: Slitage på vegetation och slänter
Vegetation
Skolgårdar och förskolegårdar är utsatta för hårt slitage. För att konstruktioner,
material och växter ska hålla och överleva är det viktigt att välja bra kvalitet och
material som tål att åldras. Mest utsatt för slitage är planteringsytor och
vegetation.
För att ge så bra förutsättningar som möjligt för växter att etablera sig och klara
den kompaktering av marken som blir följden av spring bör växtjorden vara utan
lerinblandning. Efter planteringen kan jorden täckas med bark eller flis. Plantor
med grenar som täcker ett stycke mark skyddar sitt rotsystem mot kompaktering.
Placera arter med långsam etablering på platser utan alltför mycket spring och
tramp, för att ge dem en chans att etablera sig. Undvik arter som kräver lucker
jord om de inte planteras på ett skyddat ställe, till exempel en innergård.
Stora växter med väletablerat rotsystem ger en omedelbar visuell effekt, och kan
vara värda den högre kostnaden. Tätt planterade små växter kan också lyckas,
men det beror på hur utsatt planteringsytan är för slitage. Risken finns att barnen
inte ser plantorna och helt enkelt springer ner dem.
Det är bra att påminna sig om att barn ser alla höjdskillnader som ett attraktivt
erbjudande att balansera. Ett traditionellt inspringningsskydd av granslanor runt
en plantering används oftast som balansbom. Plantorna närmast staketet blir
utsatta för hårt slitagetryck och får en tuff etableringstid.
Man kan förebygga slitage redan i utemiljöns utformning med en rumsindelning
av vegetation mellan och en smal stensatt gång mellan två attraktiva lekställen.
Öppningen ger en impuls att springa genom vegetationen och rörelsen mellan
ytorna förstärks.
Slänter
En spännande och utmanande topografi är oemotståndligt attraktiv och viktig
eftersom den ger impulser till rörelse. Vid planering av slänter och höjdryggar bör
man fundera över släntlutningen i relation till ytans storlek. Det kan vara en god
idé att förebygga slitage genom till exempel stensättning eller gradänger.
Samverkan
Funktionsprogram
Inomhuslokalerna regleras ofta av lokalt framtagna funktionsprogram.
Vissa kommuner, exempelvis Lidingö, har tagit ett steg vidare och
betraktar även utomhusmiljön som en lokal och har tagit fram ett
funktionsprogram för den. När man tar fram ett funktionsprogram är det
vanligt att representanter från olika förvaltningar samarbetar med
pedagogiskt sakkunniga tjänstemän. Ett funktionsprogram för utemiljön
blir ett av flera lokala styrdokument och säkerställer att utemiljön är
ändamålsenlig. Funktionsprogrammet utformas med utgångspunkt från
barns behov av lek, lärande och hälsa.
Ett annat styrmedel kan vara en lokalt framtagen målbeskrivning för
utemiljön. Målbeskrivningen kan backas upp av lagstiftning och
forskning, och slå fast kommunens mål för utemiljön på sina förskolor
och skolor. I Lunds kommun har man arbetat fram en omfattande
målbeskrivning som fungerar som ett styrdokument för projektering av
skolgårdar och förskolegårdar (se. faktaruta 9).
71
72
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
EXEMPEL 7: Funktionsprogram för inom- och utomhusmiljö på Lidingö
I Lidingö stad har man inför planeringen av en ny skola arbetat fram ett
funktionsprogram som täcker både inomhus och utomhusmiljön för grundskolan
F–6. Det är ett exempel på hur man i kommuner genom ett funktionsprogram kan
samla mål för skolgårdens miljö. För arbetet svarar utbildningsförvaltningen. En
projektgrupp med representanter från utbildningsförvaltning, skola, arkitekt och
landskapsarkitekt (konsulter), samt en referensgrupp av pedagoger och
skyddsombud, har arbetat fram programidéer som formats till ett
funktionsprogram. Tekniska förvaltningen, fastighetskontoret, miljö- och
stadsbyggnadskontoret och kultur- och fritidsförvaltningen har konsulterats i sina
fackområden.
Målet med funktionsprogrammet är att bejaka och konkretisera kommunens
politiska idéer för skolan och miljön. Funktionsprogrammet är anpassat till kraven
i läroplanen, skollagen och Barnkonventionen, och det är utformat så att det
harmonierar med fastighetskontorets projekteringsanvisningar och
projektspecifika miljöprogram.
Funktionsprogrammet ska kunna användas både i planeringen och i alla delar av
byggprocessen, men också som vägledning för bedömning av ändamålsenlighet
av till exempel fristående skolors lokaler.
Utbildningsförvaltningen har huvudansvaret för dokumentets vidareutveckling,
och avvikelser från funktionsprogrammet i ett byggobjekt ska motiveras och
godkännas av förvaltningen. Utbildningsförvaltningen ansvarar också för att
upprätthålla en dialog med kommunens fastighetskontor, tekniska förvaltning,
kultur- och fritidsförvaltning och miljö- och stadsbyggnadsförvaltning i syfte att
säkerställa dokumentets vidareutveckling.
Läs mer på Lidingö stads webbplats www.lidingo.se. Sök på funktionsprogram F–
6.
Fråga barnen
Barnen är experter på sin egen miljö och kan involveras i utformningen
till exempel om det gäller om- eller tillbyggnad av den miljö de befinner
sig i. För nyproduktion är det inte självklart att kunna få kontakt med de
barn som kommer att finnas vid den nya förskolan eller skolan när den är
färdig. Vet man vilka klasser eller barngrupper som kommer att flyttas till
den nya enheten finns det dock möjligheter ta tillvara barnens idéer i
utformningen genom att kontakta skolan där de finns och tillsammans
lära känna den fysiska plats där förskolan eller skolan ska byggas.
Gäller det ombyggnad av utemiljön är barnen sakkunniga i frågor om
användningen av gården. Utifrån sin ålder kan barn på olika sätt visa och
förmedla sina upplevelser av gårdsmiljön. I avsnittet om förvaltning och
utveckling redovisar vi metoder och modeller för hur man kan inventera
gårdar och lekställen tillsammans med barn. Det är en bra start att lära
känna miljön och se vilka brister den har och vilka kompletteringar som
behövs.
Finns möjligheten att vidga referensramarna för hur gården på en
förskola och skola kan se ut och fungera är det utvecklande för alla. Nya
referenser och idéer kring vad som är möjligt kommer fram genom besök
i intressanta lekmiljöer eller på pedagogiska platser. Det är ofta svårt för
både barn och vuxna att ha nyskapande idéer om referensramarna är
begränsade.
Principer för utformning
När man frågar barn och unga
Det är viktigt att vara tydlig med sina avsikter när man frågar barn.
Lämpliga frågor att ställa är ”vad vill du göra?” och ”vad vill du
uppleva?”. Dessa frågor ger ofta intressanta och tolkningsbara svar.
Undvik gärna frågan ”vad vill du ha?” som leder till mer produktinriktade
svar än de båda föregående frågorna
Det är viktigt att stämma av med barnen under hela processen och
förklara varför vissa val måste göras. Att involvera barn och unga i
utformningsprocesser skapar möjligheter till lärande på många plan. De
kan inspirera undervisningen i många ämnen, och både barn och personal
kan få inblick i vilka faktorer som styr utformningen – från ekonomiska
förutsättningar till vilka regler och riktlinjer som styr byggandet, till
exempel när det gäller säkerhet och tillgänglighetsnormer.
Som ansvarig arkitekt kan man utveckla en annan roll än den
traditionella. Genom att identifiera lämpliga uppgifter, anpassa dem för
åldersgruppen, och slutligen tolka och lotsa barnens arbete till ett bra
slutresultat kan man göra barn delaktiga i utformningen på ett konkret
sätt. Men ansvaret för både process och slutresultat vilar alltid på den
vuxna. Läs mer i avsnittet om barns och ungas delaktighet och inflytande
under Planering och prövning enligt PBL.
EXEMPEL 8: Gröna skolgårdar Malmö
Projektet Gröna skolgårdar i Malmö stad arbetade under åren 2008 – 2013 med
ombyggnad av utemiljön på befintliga grundskolor och förskolor och är ett
exempel på där barn varit delaktiga i att förbättra sina skolgårdar. Målsättningen
var att göra gårdarna grönare med större möjlighet till utomhuslärande och kreativ
lek. I processen gjordes barn och elever delaktiga i så många moment som
möjligt. Skolgårdsråd bildades och eleverna fick åka på studiebesök för att se
alternativa gårdsmiljöer. För att stödja de pedagoger som ville komma igång med
utomhuslärande arbetade projektgruppen med ämnesövergripande
lektionsplanering där utemiljön användes som läranderum. Under projektåren
nåddes 10.000 elever i Malmö stad i aktiviteter som asfaltsbrytning, plantering av
växter och mosaikutsmyckning på den egna gården. Projektgruppen bestod av
landskapsarkitekter, utomhuspedagoger, trädgårdsmästare, lärare och
miljöpsykolog.
73
74
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
75
Förvaltning som utvecklar
gårdens kvaliteter
I Sverige finns flera tusen förskolegårdar och skolgårdar som behöver
översyn för att kunna tillmötesgå krav och önskemål om ändamålsenlig
verksamhet, goda sol- och skuggförhållanden, och friytor lämpliga för
lek, lärande och utevistelse. För kommunerna är förskolor, skolor och
fritidshem mer än hälften av den totala ytan i det egna
fastighetsbeståndet.
Det är ofta stora kvalitetsskillnader på skolgårdar och förskolegårdar
inom samma kommun och mellan olika kommuner. Detta hänger till viss
del samman med eftersatt underhåll av de skolbyggnader som byggdes
under 1970-talet. Detta uppdämda renoveringsbehov gäller ofta också
utemiljön. En genomtänkt planering av skötsel och underhåll kan minska
risken för en växande underhållsskuld och är en av förutsättningarna för
att vidmakthålla utemiljöns kvalitet och funktion (Movium 2014).
Som förvaltare har arbetar man för att utemiljöer för barn och unga är
tillgängliga och uppfyller kraven på en trygg, jämlik, säker och hälsosam
miljö för alla som vistas där. Skötsel och utveckling av friytor vid skolor
och förskolor kan öka möjligheterna till variationsrik lek och utevistelse
oavsett ålder, kön, intressen och behov. Dessutom kan skötseln bidra till
bättre förutsättningar för den pedagogiska verksamheten.
I det här kapitlet diskuterar vi möjligheterna för privata och offentliga
förvaltare att utveckla utemiljön för användning under och efter skoltid.
För att nå det målet och kunna ta vara på barns och ungas egna kunskaper
om sin närmiljö kan samråd och dialog vara framgångsrikt.
Kapitlet riktar sig till dig som är fastighetsägare eller är ansvarig för
förvaltning och skötsel av skolans och förskolans utemiljöer. Kapitlet
vänder sig även till skolledare, utbildningsföretag och föreningar.
76
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
Skötsel i barnets ögonhöjd
Barns och ungas syn på vad som är en användbar och attraktiv miljö
skiljer sig från vuxnas syn på hur en välskött gård bör vara. Tar vi detta
barnets perspektiv på allvar kan utemiljöförvaltningens mål vara att
tillhandahålla sådana miljöer.
Utemiljöer med många barn och unga lever inte alltid upp till vuxnas
skönhetsideal. De utsätts för tuff behandling, där lek och umgänge sliter
på växtlighet, utrustning och ytskikt.
Genom att fånga barnens blick för vilka platser och rum som drar dem
till sig, kan skötsel och underhåll lättare fokuseras på att utveckla och
vårda kvaliteter som lockar fram fantasi, nyfikenhet och utmaningar i lek
och lärande. Detta kan leda till nya sätt att bygga och förvalta där den
vuxnas estetik underordnas lekfunktionen. Och till nya sätt att prova ut
hållbara tekniska lösningar när det gäller val av växter, växtbäddar,
etablering av vegetation, ytskikt och slitstarka material.
Det kan också vara lämpligt att anpassa skötsel och underhåll till
barnets ögonhöjd. Exempelvis kan lågt sittande grenverk ge goda
möjligheter för barnet att iaktta hur blad spricker ut på nära håll, dela en
blomknopp med fingrarna, plocka och smaka på sura kart och mogen
frukt. Där den vuxne upplever att grenverket sitter i vägen finns risk för
att ogenomtänkta skötselinsatser ödelägger dessa möjligheter för barnet
att komma åt. Det är lämpligt att lämna kvar lågt sittande grenverk där så
är möjligt (Olsson 2002)
Sätta egna spår
För barn i alla åldrar är vegetation och löst material viktiga kvaliteter som
komplement till traditionellt iordningsställda platser för lek och idrott.
Det stimulerar leken och gör att barn kan skapa egna platser vilket är bra
för deras utveckling. Förvaltare som inser detta har lättare att respektera
barns lek och inte städa bort spåren av den mer än nödvändigt.
Som förvaltare kan man tillhandahålla eller lämna kvar löst material.
Utemiljön används under alla årstider och barnen umgås i och nära
naturens kretslopp – från vårens spirande frön till höstens lövhögar och
förmultning. Sand, jord, gegga, grus, vattenpölar, rännor och kanaler, is
och snö, grenar, kottar, pinnar, stenar och löv är naturmaterial som lockar
till lek och socialt umgänge. Att främja barns och ungas naturkontakt i
utemiljön kan leda till att de lär sig läsa av naturen och utvecklar
känslomässiga band med den. Det kan ses som ett led i hållbar
samhällsutveckling. Plast, metall och annat som inte är naturmaterial kan
också stimulera barns fantasi, både för fritt skapande och i
utomhusbaserad undervisning.
Förvaltaren kan lämna kvar, men också tillföra nytt, löst material
emellanåt, för att stimulera lek och kreativitet i nya riktningar. Detta kan
samtidigt ge förvaltaren ett ansikte bland eleverna och öppna för dialog
med verksamheten. Löst material kan dock medföra en brandrisk, särskilt
i närheten av byggnader. Man kan ha låsbara förvaringslådor på gården
och komma överens med verksamheten om ansvaret för att samla upp löst
material som ligger illa till.
Det är ofta lättare att acceptera kvarlämnat löst material i buskage och
planteringar än på öppna ytor.
Förvaltning som utvecklar gårdens kvaliteter
FAKTARUTA 19: Drift, skötsel och underhåll – vad är vad?
Drift är samlingsbegrepp för fastighetens och utemiljöns skötsel och underhåll
och används bl.a. när man planerar och följer upp driftskostnader.
Skötsel betyder årligen återkommande och planerade åtgärder för att upprätthålla
funktion och kvalitet, t.ex. gräsklippning och snöröjning.
Underhåll betyder åtgärder som sätts in efter kontroll och beslut för att återställa
eller utveckla funktionen, t.ex. kompletteringsplantering eller reparation.
Underhållsskuld avser ackumulerat eftersatt underhåll, som uppstår när insatser
inte genomförs. Det leder till ett framtida underhållsbehov för att återställa eller
utveckla funktionen.
Källor:
Movium (2014): Rapport från projektet Underhållsskulden
LA-gruppen (1974): Redovisning av mark - Skötsel och underhåll. Rapport
R62:1974. Stockholm: Liber
Persson et al (2010): Handledning till Skötselmanual för bostadsgårdar,
Stad&Land 179, Movium.
Skötseln påverkar användningen
Skötselns inriktning påverkar barn och unga och deras uppfattning om
utemiljön. För att främja barns lust att använda utemiljön är det lämpligt
att skötseln inriktas på att styra vegetationsutvecklingen så att den lockar
till lek och umgänge i buskage och planteringsytor. Detta kan samtidigt
leda till att barnen kan vistas på beskuggade platser med lagom sol och
skugga. På så sätt kan barnets perspektiv på nyttan med skötsel och
underhåll förstärkas.
Att se med barnperspektiv på de skötselåtgärder som planeras är
viktigt. En sättning i asfalten kan bli en viktig plats när den fylls med
regnvatten, även på vintern när den fryser till is. Sluttande sand- och
grusytor kan vara bra platser för att prova och upptäckta av hur vatten rör
sig i lågpunkter och kanaler. Dessa platser som uppenbart drar barnens
intresse till sig bör så långt som möjligt lämnas i fred.
Ett sådant barnperspektiv på skötsel och underhåll underlättas av att
anlita skötselpersonal med kompetens att identifiera barnens egna
kreativa platser, platser som ofta återfinns på naturpräglade ytor, men
ibland även på icke naturpräglade platser.
Motorik- och balansbanor byggs ofta av naturmaterial som stockar,
stubbar och stenar. Dessa material erbjuder en annan kroppslig utmaning
är prefabricerade lekredskap. Barn och unga använder sådana
platsinstallationer på flera olika sätt, och utvecklar själva
konstruktionerna för att höja spänningsnivån och testa sina gränser.
I utemiljöer som ständigt förändras kan säkerhetsrisker uppstå. Detta
bör vägas in i rutinerna för tillsyn av utemiljön, miljöerna kan behöva
kontrolleras oftare än lekplatser med fast utrusning.
77
78
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
FAKTARUTA 20: Vad kostar en skolgård?
Kostnaden för en skolgård är liten jämfört med vad resten av skolverksamheten
kostar.
Kostnad för anläggning
Vid nybyggnation är utemiljöns andel av byggkostnaden ungefär 5 procent, och
driftskostnaderna för utemiljön är 3 procent. Kostnader för anläggning av
skolgårdar är cirka 1 000 kr/m2, men varierar mellan 500 och 1 500 kr/m2
beroende på om det rör sig om nybyggnad eller ombyggnad och vilken
kvalitetsnivå skolgården har (Movium 2014).
Drift och underhåll
Kostnader för drift och underhåll ligger normalt på 20 kr/m2 men kan variera från
5 till 80 kr/m2 om det rör sig om extensiv eller intensiv skötsel med hög ambition.
Som jämförelse är genomsnittliga kostnader för drift och underhåll för parker 15
2
2
2
kr/m , bostadsgårdar 25 kr/m och kyrkogårdar 35 kr/m (Persson, o.a. 2010).
Upprustning
En sammanställning av kvadratmeterkostnaden för upprustning av
grundskolegårdar i Malmö stad (projektet Gröna skolgårdar) redovisar
genomsnittliga investeringskostnader på 1 000 kr/m2 för ombyggda skolgårdar.
Siffrorna gäller ombyggnad av en begränsad del av skolgården, där asfaltytor ofta
ersatts med träd, buskar och odlingsytor, grusgångar, hinderbanor, stockar och
stenar samt träkonstruktioner som till exempel uteklassrum. Inga prefabricerade
lekredskap ingick (Kristoffersson 2015).
Med tanke på de flerdimensionella vinster i lekvärde, lärandemiljöer och
välbefinnande som en funktionell skolgård kan leda till, kan varken investeringen
eller skötselkostnader anses vara hög.
Organisation och samverkan
För förvaltningen av kommunala skolor står oftast kommunens egen
fastighetsorganisation. Löpande skötsel och underhåll löser man antingen
i egen regi, eller med olika former av beställare/utförarorganisationer
med upphandling av externa entreprenörer.
Skötselentreprenörer har inte alltid full insikt om verksamhetens
inriktning och specifika behov i utemiljön. Skolförvaltningen är sällan
inkopplad i upphandlingen av skötselentreprenader som sker i
storleksordningen vart fjärde år (dock med stora lokala variationer bland
beställare). Ibland tilldelas den pedagogiska verksamheten resurser för att
själva organisera och utföra skötseln. Det gör man genom att anställa
egen personal, själva lägga ut på entreprenad eller anlita kommunens
tjänster.
Genom att utveckla samrådsformer mellan beställare, utförare och
skola får fastighetsägare och entreprenör lättare möjlighet att förstå
verksamheten ur skolans och barnets perspektiv. Det kan leda till en mer
verksamhetsanpassad drift.
Oavsett förvaltningsmodell kan man förbättra förvaltningen av barns
och ungas utemiljöer genom att involvera dem i arbetet med att ta fram
underlag för beslut och skötselplanering. Barn är experter på sin egen
vardagsmiljö. I det här avsnittet finns exempel på barns och ungas
delaktighet, samverkan över förvaltningsgränserna och gemensamma
Förvaltning som utvecklar gårdens kvaliteter
policy- och styrdokument som kan ge en mer samordnad och
ändamålsenlig förvaltning av barns och ungas utemiljöer. Fler exempel
och rekommendationer finns i en undersökning från Sveriges Kommuner
och Landsting SKL, en i inspirationsskrift om kreativ förvaltning av
skolgårdar och förskolegårdar.
LÄS MER 13: SKL (2015). Utemiljöer vid skolor. Inspirationsskrift om förvaltning
av skolgårdar och förskolegårdar (text: Lena Jungmark).
Barns och ungas delaktighet i skötsel och förvaltning
Barn och unga känner sin utemiljö på ett annat sätt än de vuxna. Att få
tillgång till denna kunskap kan göra det lättare att anpassa skötseln till
barns och ungas intressen och behov. Det finns olika metoder för att
erbjuda barn och unga att dela med sig av sin kunskap, vilken man
använder beror på vilket syfte man har och vilken grad av inflytande som
är lämplig med hänsyn till projektets karaktär och barnets ålder och
mognad, se figur 1 på s.21.
De som involveras har rätt att veta hur deras information och idéer
kommer att användas. Syftet med att involvera barn och unga bör därför
klargöras från början. Det är likaså angeläget att man med hänsyn till
barnens ålder och mognad ger dem begriplig information om vad deras
deltagande resulterat i. Detta bidrar bland annat till att de kan inse att det
kan vara meningsfullt att delta och göra sin röst hörd i demokratiska
processer.
Det är lämpligt att delaktighetsprocesser med barn och unga
organiseras i samråd med verksamheten. Barns inflytande kan utformas
så att det blir en del av det pedagogiska arbetet. Om så ska ske bör
tidsplanen ge tillräckligt med utrymme för att planera, genomföra och
utvärdera processen tillsammans med pedagoger, barn och unga.
När man ger barn och unga inflytande i planering, utformning och
förändring av utemiljön bör man vara medveten de maktstrukturer som
råder mellan barn och vuxna. Förvaltaren bör ha klart för sig vad man vill
uppnå med att samverka med eleverna. Det är lämpligt att planera
arbetsprocessen noga före första träffen, precisera hur samarbetet kan
leda till något som är meningsfullt för både barn och vuxna i
verksamheten, samt föreslå arbetsmetod. Att utöva inflytande ska vara en
positiv erfarenhet för alla inblandade.
Förvaltaren representerar kunskap och erfarenhet från världen utanför
skolan. Lyssnar vi på barnen och respekterar deras åsikter kan det väcka
nyfikenhet för den miljö man vistas i dagligen och stärka lusten att ta eget
ansvar.
Samverka på jämlika och jämställda villkor
Det är angeläget att beakta genusaspekter och likabehandlingsprinciper i
dialogen med barn och unga. De måste ha samma möjligheter att uttrycka
sina åsikter och idéer oberoende av ålder, kön eller funktionsnedsättning.
Det är viktigt både i dialogen och i avgränsningen av de ytor och resurser
som barn och unga har möjlighet att påverka.
79
80
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
Att ta hänsyn till genusaspekter kan påverka inriktningen på skötseln
och underhållet. Det kan ibland även klargöra behovet av nyinvesteringar
för att bättre kunna ta vara på alla barns intressen.
Vegetationsytor har i undersökningar visat sig vara könsneutralt
kodade. Grönska och vegetation stimulerar flickor och pojkar att leka
med varandra.
Samverka över förvaltningsgränserna
Genom att organisera samverkansgrupper över förvaltningsgränserna kan
man utveckla en samsyn kring ansvar, användning och kontinuerlig
utveckling av utemiljön som stöttar både barns behov och verksamhetens
inriktning.
Hur samverkansgrupperna organiseras och fungerar varierar från
kommun till kommun. De består i regel av representanter från olika
förvaltningar med olika ansvar för barns utvecklingsmiljöer.
Fastighetsägare eller fastighetsförvaltning, park- och skolförvaltningar
eller motsvarande finns ofta representerade. På så sätt kan beställare och
utförare (planerare, landskapsarkitekter, tekniker och
skötselentreprenörer) samlas i samma arbetsgrupp som representanter
från verksamheten (skolledare, lärare, lokalplanerare, ekonomer och
elevrepresentanter).
Förvaltare har ett ansvar för att utemiljön är trygg, säker och
utvecklande. Skolledare och deras personal har ansvar för det
pedagogiska utvecklingsarbetet och kunskap om hur utemiljön används –
eller skulle kunna användas. När olika aktörer möts uppstår möjligheter
till gemensamt lärande om varandras uppdrag och kompetens, som i sin
tur kan bidra till förbättringar inom den egna organisationen (Åkerblom
2005).
Att delta i samverkansgrupper kan ge möjligheter till
kompetensutveckling. Förvaltarsidan kan exempelvis få del av hur
verksamheten upplever utemiljön ur en pedagogisk synvinkel, och
barnperspektivet kan förmedlas av barnen själva eller genom
pedagogerna. Kunskapsöverföring från förvaltaren till verksamheten är
lika viktig. Insikter om hur skötselplaner och upphandlingsavtal fungerar
blir underlag för en konstruktiv dialog om hur drift och underhåll kan
synkroniseras med ett barnperspektiv. Landskapsarkitekten kan ha nytta
av större insikt i hur verksamheten vill bedriva sin pedagogiska
verksamhet, och om de skötselkostnader som blir följden av
utformningen.
Samverkansgruppens arbete och syfte bör vara förankrat på
ledningsnivå hos respektive aktör.
Förvaltning som utvecklar gårdens kvaliteter
EXEMPEL 8: REBUS – resan till en bättre skolmiljö
I Göteborg är den kommunala fastighetsorganisationen sedan länge drivkraft för
en bättre skolmiljö i samråd med eleverna. Det startade med projektet En skola
att tycka om 2009 som kopplades samman med en satsning på
arkitekturpedagogik i samarbete med kulturförvaltningen. I det EU-finansierade
projektet Rebus – vägen till en bättre skola 2010–2012 kombinerades
erfarenheter från de bägge projekten med hög grad av elevmedverkan: från
början var det klart att det var elevernas initiativ som skulle förverkligas.
Resultatet blev en handbok om processplanering och elevstyrt förändringsarbete
(Göteborgs stad 2012).
Rebus är ett arbetssätt för att ge barn och unga inflytande över sin närmiljö
genom att arbeta med den fysiska miljön som pedagogisk resurs.
Lokalförvaltningen och kulturförvaltningen har vidareutvecklat metoden, som blivit
vägledande i lokala utvecklingsprojekt. Utemiljöns funktion och kvalitet ingår som
en självklar del i kommunens lokalplanering. Arbetet styrs utifrån ett
funktionsprogram för utemiljö i ”Ramprogram för förskola och skola”, som finns
länkat från Göteborgs stads webbplats.
Utemiljön en lokalförsörjningsfråga
Rebus i det gröna är en riktad småskalig satsning för att förbättra förskolans
utemiljö. Lokalförvaltningen erbjuder årligen ett antal förskolor att delta i en
process med sju träffar i en förutbestämd ordning. Barnen, pedagogerna,
fastighetspersonalen och arkitekturpedagogerna skapar tillsammans konkreta
förslag och genomför miljöförbättringar. Målet är att förskolan och
fastighetsorganisationen ska dela på skötseln av gården med tydlig
ansvarsfördelning och gården ska bli ännu viktigare i den pedagogiska
verksamheten. För lokalförvaltningen är satsningen ytterst en fråga om bättre
användning av miljön och nöjda kunder.
Göteborg har skötsel och underhåll av förskolegårdar i egen regi. Det har gjort
det lättare att förankra arbetssättet, anser lokalförvaltningen, som ansvarar för
ungefär 26 000 förskolebarn i kommunala förskolor. Målet med Rebus i det gröna
är att utveckla förvaltningens och verksamhetens syn på gårdens förutsättningar,
hur den används, möjliga förändringar och hur den därefter kan skötas med
tydliga ansvarsområden.
I processen med barnen koordinerar en arkitekturpedagog arbetet med att
utveckla barnens idéer, verksamhetens pedagogiska behov och
lokalförvaltningens stöd. Metoden ska också kunna användas vid nyproduktion;
100 000 kr per förskola avsätts från investeringsmedlen till verksamhetsstyrt
utvecklingsarbete när barn och personal är på plats. På så sätt kan barnen
involveras och påverka funktion och kvalitet även vid nybyggnation.
Rebus i det gröna
• Barn ska få vara med och bestämma när vuxna föreslår något.
• Barn ska få stöd av vuxna när de tar egna initiativ.
• Vuxna ska få vara med och bestämma när barn föreslår något.
• Vuxna ska ge barn återkoppling.
Läs mer om REBUS på Kultur i västs webbplats. Sök: REBUS
81
82
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
Policydokument och lokala riktlinjer
Gemensamma dokument kan innehålla lokala riktlinjer för barns och
ungas utemiljöer på strategisk nivå eller lokal nivå anpassad till
utvecklingsbehovet vid en enskild arbetsenhet. Att ta fram och förankra
gemensamma mål för utemiljön är en vanlig uppgift för
samverkansgrupper.
Gemensamma policydokument kan klargöra kommunens eller
huvudmannens mål och syften med utemiljön. Ett policydokument kan
också klargöra syftet med skötsel och underhåll, på vilket sätt
inriktningen kan leda till bättre möjligheter för lek, lärande och hälsa och
möjligheter verksamheten har att på verka utemiljön.
Med hjälp av lokala riktlinjer kan man precisera en gemensam syn på
hur barnen ska få maximal möjlighet att utmana sina gränser (se kapitel
1) – samtidigt som miljön är tillräckligt säker.
Styrdokument av det här slaget kan arbetas fram av
samverkansgruppens deltagare och synkroniseras med nationella
miljömål, folkhälsomål och den pedagogiska verksamhetens behov. Den
kan lägga fast rutiner för hur en skola ska agera vid önskemål om
förändring av gården, som till exempel i Malmö.
EXEMPEL 9: Lund – gemensamma skolgårdsmål tvärs över
förvaltningsgränserna
I Lunds kommun pågår en långsiktig skolutvecklingssatsning kallad Gröna
skolgårdar. Utvecklingsarbetet började 1992 med syfte att förändra användning
och utformning av skolgårdar och förskolegårdar hela kommunen. Det finns även
en förvaltningsgemensam arbetsgrupp för utemiljöfrågor med representanter från
fastighetsägaren Lundafastigheter, Barn- och skolförvaltningarna,
Stadsbyggnadskontoret, Park- och naturkontoret, Kultur- och fritidskontoret samt
Markentreprenad (som utför skötsel och underhåll).
Arbetsgruppen har tagit fram en gemensam målsättning för hur utemiljöerna vid
skolor och förskolor borde utformas, utvecklas och förvaltas. Målsättningen
presenterades för politikerna och ingår idag i ett förvaltningsgemensamt
policydokument med inriktning på både gestaltning, funktion och pedagogik.
Dokumentet framhåller aspekterna demokrati, folkhälsa och säkerhet, samt är
vägledande för både ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling.
Det innehåller även förslag till kvadratmetermått anpassat till olika åldersgrupper
med förhoppningen att det kan bidra till att säkra tillräckligt stora hälsosamma och
ändamålsenliga friytearealer som stöttar barns allsidiga utveckling.
De sju skolgårdsmålen
Skol- och förskolegården ska vara:
•
en plats som visar att skolan och förskolan bryr sig om den yttre miljön
•
en plats som går att påverka
•
en plats med många utrymmen för barns och ungdomars olika behov
•
en pedagogisk resurs med plats för kreativa projekt
•
en tillgång för stadsdelen
•
en plats med biologisk mångfald
•
en säker och hälsosam plats
Förvaltning som utvecklar gårdens kvaliteter
Ambitionen är att dessa mål ska fungera vägledande både vid ny-, om- och
tillbyggnad av skolor och förskolor, samt i lokala miljöförbättringsprojekt i barns
och ungas utemiljöer.
Läs mer på Lunds kommuns webbplats www.lund.se. Sök: skolgårdsmål
Funktionsprogram för utemiljön som stöd
Kommunernas lokalplanering styrs ofta av funktionsprogram, så det kan
behövas ett funktionsprogram för utemiljön. Förvaltaren kan ha glädje av
funktionsprogrammet i inventeringen och planeringen av skötsel och
upprustningsinsatser i skolans och förskolans närmiljö. Det bör anpassas
till olika åldersgrupper.
Saknas funktionsprogram kan förvaltaren och den pedagogiska
verksamheten ta initiativ till att ett sådant tas fram. Finns en
förvaltningsövergripande samverkansgrupp kan den bidra i processen
med sin breda kompetens. Funktionsprogram kan användas vid
ombyggnader tillbyggnader eller inför upphandlingen av
skötselentreprenör.
Förvaltaren kan ha kunskap om slitage, materialval och
växtanvändning som kan bidra till att skapa en miljö som håller länge
med driftskostnader på rimliga nivåer. Dessa kunskaper kan utnyttjas vid
upprustning, reparation och löpande underhåll, till exempel
kompletteringsplantering. Det kan också behövas utbildning i
förvaltningen och bland skötselentreprenörer för att man ska förstå och
bidra till funktionskraven i verksamheten. (Se även om funktionsprogram
i avsnittet Principer för utformning).
ATT TÄNKA PÅ: Viktiga frågor att enas kring i ett förvaltningsövergripande
styrdokument
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Kvaliteter som finns i utemiljön, exempelvis gårdens innehåll,
skötselstandard och hur utemiljön anpassats till lokala förutsättningar
som topografi, mikroklimat, trädskugga och vegetation,
Önskade kvaliteter för en ändamålsenlig pedagogisk verksamhet och för
att främja barns och ungas lek och välbefinnande i
jämställdhetsperspektiv.
Verksamhetens inriktning och önskemål om utomhusbaserad
pedagogik.
Hur skötsel och underhåll kan bidra till ökad biologisk mångfald, lagom
sol och skugga och förbättrade lekmöjligheter.
Samsyn kring balansen mellan maximalt lekvänliga och tillräckligt säkra
utemiljöer.
Hur, och i vilken grad barn, elever, pedagoger och skolpersonal kan
påverka utvecklingen och sätta egna avtryck på sin gård.
Hur löpande samråd ska organiseras, ringa in deltagarna och hur ofta
man ska träffas.
Definiera samverkansgruppens övergripande mål, medel och mandat att
fatta beslut.
Budgetramar.
83
84
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
Kvalitetsbedömning och uppföljning
Förvaltaren ansvarar för upphandling av utemiljöns skötsel och underhåll,
eller sköter driften i egen regi. Det är betydelsefullt att bedöma och
kartlägga gårdens funktion och kvalitet för att tydliggöra och prioritera
kommande åtgärder. Det finns olika metoder för att precisera
utvecklingsbehovet – med eller utan skolans medverkan. Den
kontinuerliga uppföljningen kan också vara en del av det löpande
tillsynsarbetet enligt miljöbalken och arbetsmiljölagen.
Lekvärdesfaktor
I Malmö har planeringsverktyget Lekvärdesfaktor tagits fram i samarbete
mellan olika förvaltningar. Det används i bygglovsgranskning av planer
för nyetablering av kommunala och privata förskolor och skolor.
Verktyget är också användbart för att inventera kvalitet och
utvecklingsbehov i befintliga utemiljöer. Lekvärdesfaktor har bland annat
använts i Örebro och Göteborg för att inventera status på förskolegårdar.
Lekvärdesfaktor utvecklades 2011 av en förvaltningsövergripande
grupp bestående av utbildningsförvaltningen, miljöförvaltningen,
serviceförvaltningen, gatukontoret och stadsbyggnadskontoret. Syftet
med arbetet var att ge förutsättningar för förskolebarns lek och rörelse
och främja deras utveckling genom tillräckligt stora och omväxlande
utomhusmiljöer.
Lekvärdesfaktorn innehåller sju kvalitetsaspekter som poängsätts och
tillsammans ger ett värde på friytans totala kvalitet. Följande aspekter
bedöms:
1. friyta
2. zonering av gården – det bör på varje gård finnas zoner som
fungerar som trygga områden, som möjliggör vidlyftig och
dynamisk lek och ett vildare området som ger upplevelse av
rymd.
3. tillgänglighet
4. vegetation och topografi
5. integration av lekutrustning i landskapet
6. möjlighet till omvärldsförståelse
7. utsikt över grönska, samspel mellan ute och inne.
Även om verktyget är utvecklat för bygglovgranskning så är
Lekvärdesfaktor ett intressant verktyg för förvaltaren för att på ett
systematiskt sätt avgöra vilka kvaliteter i utemiljön som är lämpliga att
prioritera får att återställa eller utveckla kvaliteter i utemiljön i linje med
barnens och verksamhetens behov.
EXEMPEL 10: Uppföljningsmodell för utemiljöstandard på förskolor I Falun
Målet med att följa upp och kartlägga utemiljöns kvaliteter kan leda till
välgrundade beslutsunderlag för omprioriteringar och nyinvesteringar för att
upprätthålla en rimlig standard i linje med verksamhetens behov. Det kan vara
lämpligt att inventera samtliga förskolegårdar och skolgårdar med några års
mellanrum.
Förvaltning som utvecklar gårdens kvaliteter
Falu kommun inventerar regelbundet både standarden på den fysiska miljön och
pedagogernas användning utemiljön. I kommunens miljöprogram 2012–2014 fick
skolförvaltningen i uppdrag att kartlägga kvaliteten på gårdarna vid grundskolor
och förskolor ur ett pedagogiskt och hälsofrämjande perspektiv enligt aktuella
forskningsrön. Utifrån kartläggningen kunde man fastställa en miniminivå på drift,
underhåll och utvecklingsbehov. Kartläggningen av Faluns samtliga 70
förskolegårdar är klar och våren 2015 startar nästa etapp med kartläggning av
samtliga kommunala grundskolor. Målet är att ta reda på hur utemiljön kan
utvecklas för att på ett ändamålsenligt sätt stimulera barnens lek, men också att
stimulera lärande och bidra till ökad måluppfyllelse.
Vid kartläggningen undersöks tre områden: den fysiska miljön, pedagogiska
förutsättningar för undervisning och hälsofrämjande arbete i utemiljön, samt på
vilket sätt utemiljön används i dag av barn och personal vid respektive
förskoleenhet.
Kartläggningen gjordes utifrån en lathund, observation på plats och enkäter och
dialog med personal i förskolan. Kartläggningen 2013 påvisade brister i
kommunikationen mellan förvaltningarna om vad barns perspektiv på
ändamålsenliga förskolemiljöer innebär. Man konstaterade även att många
oklarheter skapas i förvaltningsorganisationens drift- och underhållsplanering
eftersom det inte finns gemensamma riktlinjer för lämplig utformning av
förskolegårdar för lek och utevistelse. Detta ledde för Faluns del till att man
etablerade en förvaltningsöverskridande arbetsgrupp som träffas regelbundet för
att diskutera drift, underhåll och utvecklingsbehov för förskolornas utemiljöer.
I arbetsgruppen finns företrädare för fastighetsägare, sköteslansvariga,
lokalansvariga, skolledare samt kommunala strateger. Gruppen ska ha
regelbunden kontakt med hyresgästerna (förskolorna) samt träffas halvårsvis för
avstämning.
En generell slutsats är att attityderna bland såväl förvaltare som skolans personal
till utemiljöns funktion och kvalitet, är avgörande för framgång. Om personalen
upplever att utemiljön är välkomnande och inspirerande är de oftare utomhus,
och samtidigt mer intresserade av att diskutera förändringar i utemiljön
(utformning, innehåll och skötsel).
EXEMPEL 11: Uppföljning av skolgårdar i Huddinge
I Huddinge lät utbildningsförvaltningen inventera samtliga 27 skolgårdar 2012
med syftet att beskriva, värdera och kommentera skick och status för utemiljöns
olika delar. Man valde en modell där varje skolgård kortfattat skulle dokumenteras
genom att värdera och kommentera utemiljöns olika delar och funktioner i form
av:
•
den småskaliga inre zonen (10–15 meter från skolans entrédörrar)
•
den storskaliga mellanzonen (20–25 meter)
•
den yttre samutnyttjande zonen med tillhörande funktioner och innehåll
Ytterligare ett tiotal parametrar för hur en bra skolgård kan vara beskaffad
analyserades och värderades i en poängskala från 0 till 5 där den högsta
poängen motsvarade vad som skulle kunna utgöra referens för andra skolor och
den lägsta poängen för den funktion som helt saknades eller fungerade dåligt.
De parametrar som bedömdes var trafik och angöring till skolgården, vägar och
kommunikationsytor på skolgården, byggda delar och entréer, möjligheten till
utomhuspedagogik och uteklassrum, lekplatser och lekytor, boll- och idrottsytor,
grönytor och vegetation, belysning, avvattning, tillgänglighet och tillgång till
kvaliteter i närområdet.
Alla delar förhåller sig till varandra i en helhet och kan vara både fördelar och
nackdelar utifrån hur skolans organisation och olika åldersindelning ser ut. Hela
skolgårdsinventeringen kompletterades också med en omfattande
fotodokumentation för varje skola och skolgård.
Då utbildningsförvaltningen utvecklat en väl fungerande samverkan med
fastighetsägarorganisationen för grundskolan, var det en självklarhet att också
redovisa resultatet för det kommunala fastighetsbolagets driftsenheter som
85
86
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
ansvarar för skötsel, underhåll och säkerhet vid kommunens grundskolor.
Därmed fanns det också ett underlag för fastighetsbolagets skötsel- och
underhållsplanering att beakta vid investeringar och förbättringar på kort och lång
sikt.
Utbildningsförvaltningen kunde också i samverkan med fastighetsbolaget och
grundskolornas lärare och elever, långtidsplanera och budgetera för investeringar
vid de skolor där behoven av åtgärder bedömdes vara som störst.
Under 2014 har en inventering genomförts även av kommunens förskolegårdar i
samma syfte och intentioner som vid inventeringen av skolgårdar.
Tillsyn och säkerhet
Fastighetsägaren, skolchefen och förvaltaren har ansvar för det
kontinuerliga tillsyns- och säkerhetsarbetet enligt arbetsmiljölagen,
miljöbalken, plan- och bygglagen och produktsäkerhetslagen.
Fastighetsägaren har också ett underhållsansvar och ansvar för
tillgänglighet enligt plan- och bygglagen.
För att systematiskt säkerhetsarbete ska fungera är det lämpligt att
förvaltaren och verksamhetsledningen är tydlig med sina målsättningar
och klargöra ansvarsfördelningen. Det är viktigt att återkoppla resultat till
barn och vuxna i verksamheten och tillsammans med förvaltaren ta fram
relevanta åtgärdsplaner. Det är också viktigt att följa upp att åtgärder blir
genomförda rätt.
Barns rätt till skrubbsår
Ansvaret för barns lek, lärande och hälsa i skolan och förskolan är en
komplex fråga som kräver både kunskap om barns utveckling och sunt
förnuft. Ansvaret stannar inte vid att hålla lekutrustningen och miljön
säker. Som förvaltare bör man också ta hänsyn till barns rätt till lek
(artikel 31 barnkonventionen). Balans måste råda mellan säker utemiljö
och barns och ungas rätt att söka fysiska och sociala utmaningar.
Förvaltaren behöver därför ge barnen möjlighet att ta kalkylerade risker,
även om det kan leda till skrubbsår, blåmärken och en stukad fot. Att
söka gränser för sin förmåga är en av lekens drivkrafter (se faktaruta 1).
Det finns ingen motsättning mellan säker miljö och kalkylerbart
risktagande. Självklart ska utemiljön vara säker, och faktorer som kan
leda till fara och svåra olyckor elimineras (till exempel skadad
lekutrustning som innebär risk att fastna med klädsel eller kroppsdelar).
Regelbunden besiktning och ett aktivt förebyggande skadearbete innebär
att farliga detaljer i utemiljön kan upptäckas i tid.
Underhåll och miljöförbättrande åtgärder på gården bör erbjuda barn
och unga att utmana sina mentala, sociala och motoriska färdigheter även
om det kan vara svårt att sätta rimliga gränser för det nödvändiga
risktagandet i utemiljön. Samverkansgruppen är en arena där man kan
formulera samsyn kring verksamhetens och fastighetsorganisationen syn
på detta.
Skolverksamhet och förvaltare kan motivera och formulera ett
gemensamt ställningstagande i säkerhetsfrågor. Texten kan föras in i ett
förvaltningsövergripande policydokument med ställningstaganden om
syftet med utemiljön på förskolor och grundskolor. Ett sådant dokument
som beskriver varför utemiljön bör främja barns möjlighet att ta risker
Förvaltning som utvecklar gårdens kvaliteter
som en del av sin personliga utveckling, är till hjälp för rektorer och
förskolechefer i mötet med föräldrar. En dokumenterad samsyn kring
denna fråga är också till hjälp om det skulle inträffa personskador. Kan
man på goda grunder visa vad detta slags ställningstaganden bygger på
och syftar till blir eventuella rättsliga påföljder mindre kännbara.
Förebygga personskador
Fastighetsägaren har det yttersta ansvaret för att den fysiska miljön är
säker. Det sker genom tillsyn av lekutrustning, fallunderlag, grindar,
vattenanläggningar, ytskikt etc. Fastighetsägaren ansvarar för att
förebygga skador och olycksfall.
Verksamhetens chef (rektorn eller motsvarande) har som arbetsgivare
ansvar för att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att ohälsa och
olyckor förebyggs. Ansvaret gäller för personal och elever från
förskoleklass och uppåt och för förskola för personalen. Arbetsgivarens
ansvar gäller under skoltid, parallellt med att skolans personal även har
ett uppsiktsansvar över eleverna. Det är lämpligt att ta fram lokala
riktlinjer för syfte och mål med utemiljön kopplat till barnets behov av
lek och utveckling, som även kan inkludera barns behov av kalkylerat
risktagande och vad som görs för att främja detta. Förekomsten av
riktlinjer gör det lättare att styrka att kommunen eller skolhuvudmannen
gjort vad som anses möjligt och rimligt för att förhindra olyckor.
Förvaltaren bör upprätta planer för besiktning, kontroll och underhåll
för varje utemiljö. Nyanlagda lekplatser bör besiktas med tillämpliga
delar av svensk leksäkerhetsstandard SS-EN 1176 och SS-EN 1177. I allt
väsentligt berör standarderna inte kalkylerbart risktagande, de har
konstruerats utifrån dokumenterade skador och olycksfall.
Årliga besiktningar och underhåll av lekplatser bör göras av en person
som kan standarden SS-EN 1176 och dokumenterar kontrollen så att den
vid behov kan verifieras. I utemiljöer som ständigt förändras, kan
säkerhetsrisker uppstå. Detta bör vägas in i rutinerna för tillsyn av
utemiljön, miljöerna kan behöva kontrolleras oftare än lekplatser med fast
utrustning.
Det förekommer att föräldrar bygger egna lekredskap, men även dessa
omfattas av leksäkerhetsstandarden och andra regelverk. Det är positivt
med engagemang, men viktigt att det koordineras med förvaltarens
önskemål, kunskap och erfarenheter. Skötsel och underhåll av utrustning
och lekredskap bör besiktigas regelbundet oavsett om det är
standardutrustning eller konstruerat av föräldrarna. Föräldrar kan bidra på
många andra sätt till en kreativ lekmiljö, till exempel skänka löst material
och växter eller stötta andra aktiviteter.
Förebygga skadegörelse i den fysiska miljön
Ibland utsätts utemiljön för skadegörelse. Det kan underlätta om detta
hanteras på ett förvaltningsövergripande plan, då kan man besluta om
fysiska och sociala åtgärder samtidigt.
Skadegörelse har många och komplexa orsaker. Förebyggande arbete
tillsammans med verksamheten kan leda till minskad risk och lägre
kostnader. Skolgårdar och förskolegårdar är i de flesta fall tillgängliga
även utanför skoltid. Kvällar och helger fungerar gården som mötesplats
och spontana aktiviteter. En gård som bjuder in omgivningen att använda
87
88
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
den på fritiden kan visserligen betyda ett ökat slitage. Men att gården
används på fritiden kan också förebygga skadegörelse. En använd och
omtyckt miljö utsätts mer sällan för skadegörelse och klotter (SKL 2014).
Skadegörelse kan minskas om det finns insynsmöjligheter från
omkringliggande byggnader och gator. Det har också en skadedämpande
effekt om byggnader och utemiljö håller god standard. Belysning är också
viktigt, både för verksamheten under den mörka årstiden och för att locka
förbipasserande att korsa eller titta in på skolgården vilket också kan
motverka risken för skadegörelse.
Att involvera eleverna i samtal vid skadegörelse kan mobilisera
engagemang för egna miljön bland barn och vuxna i verksamheten, vilket
kan motverka ytterligare förstörelse.
LÄS MER 14: Om skadeförebyggande arbete i skolor och förskolor
SKL har tagit fram en skrift Våga se, våga höra, våga agera! Om
skadeförebyggande arbete i skolor och förskolor (SKL, Våga se, våga höra, våga
agera! Om skadeförebyggande arbete i skolor och förskolor 2014).
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Förskolor och skolor är arbetsplatser som omfattas av arbetsmiljölagen.
Arbetsgivaren – kommunen eller enskild huvudman – har huvudansvaret
för arbetsmiljön och ska enligt arbetsmiljölagen bedriva ett systematiskt
arbetsmiljöarbete i samverkan med skyddsombud och elevskyddsombud.
Detta kan användas som ett konstruktivt verktyg för att förebygga
personskador.
För att förebygga personskador behöver man veta var riskerna finns
samt var, när och hur skador inträffar. Genom att kartlägga de platser där
skadorna har inträffat, vilka barn som är mest utsatta och vilka typer av
skador som är vanligast kan man få god vägledning i hur man kan minska
skaderisken.
Det är bra att involvera barn och föräldrar i att rapportera skador på
kroppen och fel på platser där incidenter har förekommit. Barnen känner
sin miljö väl, har en annan ögonhöjd och kan lägga märke till sådant som
förvaltaren eller skolans personal inte ser. Barnen kan rapportera sina
iakttagelser på en särskild plats, och informationen kan samlas in i
samband med skolans arbetsmiljöronder. Även om förskolebarn formellt
inte omfattas av arbetsmiljölagen kan även barn i den åldern lämna
värdefull information om brister i miljön. Brister som konstateras kan
snabbt åtgärdas.
Gåtur och trygghetsvandringar
På en del skolor genomförs säkerhets- och trygghetsvandringar för att
kartlägga skolans miljö. Man identifierar platser där olyckor och
incidenter har inträffat och platser och situationer där trakasserier och
kränkande behandling kan förekomma. Det är också ett bra sätt att
identifiera platser som barn och unga tycker om och vilka kvaliteter de
ser i utemiljön.
Trygghetsvandringar är en form av gåtur. Gåturer är lämpliga för att
konsultera barn om deras kunskap och erfarenheter av sin miljö. Metoden
Förvaltning som utvecklar gårdens kvaliteter
bygger på att man går runt i det område som ska undersökas, antecknar
synpunkter och därefter diskuterar hur deltagarna upplever hur utemiljön
ser ut och fungerar (Teimouri 2011).
Gåtur kallas ibland också promenad, rundtur, walks eller walk and
talk. Det är ett naturligt sätt att närma sig barnen. Yngre barn börjar oftast
leka och visa hur de använder miljön. De berättar och demonstrerar
handgripligen. Därför är det bra att ha kameran med och dokumentera. I
regel behöver man vårdnadshavarens tillstånd för att fotografera barn,
och det är viktigt att stämma av upplägg och genomförande av gåturer
med verksamhetens personal.
Den som leder en gåtur ansvarar för att lyssna på barnen och
dokumentera vad de säger och gör. Det är lämpligt att samla barnen mot
slutet av gåturen och diskutera med dem vad man sett och upplevt.
En gåtur kan kompletteras med att barnen under vandringen märker ut
bra och dåliga ställen med tydliga markeringar. Detta kan sedan
fotograferas eller föras in på en karta.
Större barn och ungdomar kan själva dokumentera sin gåtur och
sammanställa sina synpunkter i en utställning, uppsats, bildcollage, film
eller presentation som ett led i undervisningen.
Resultatet ger många gånger tydliga fingervisningar om vad som kan
vara lämpliga åtgärder för att förbättra miljön i barnets perspektiv, och
som kan göra utemiljön både roligare och upplevas trygg och säker.
LÄS MER 15: Gåturer och trygghetsvandringar
Gåturer, metod för dialog och analys. Av Suzanne de Laval. (2014) Svensk
Byggtjänst AB.
Trygghetsvandring ur barns perspektiv, Erfarenheter från fyra pilotprojekt, Steg
för steg-manual. Av Mania Teimouri m.fl. Sök trygghetsvandring på Kultur i västs
webbplats www.kulturivast.se.
Handfasta råd, inspiration, kopplingar till pedagogiska aktiviteter och ytterligare
lästips, se www.arkitekturpedagogen.se.
EXEMPEL 13: Arbetsmiljörond med barn i Nynäshamn
Nynäshamns kommun har utvecklat rutiner för arbetsmiljöronder med barn som
del i systematiskt förebyggande säkerhetsarbete. Dessa har tidigare baserats på
kraven i EU-rekommendationer för att hantera risker för skador och olycksfall på
kommunens förskolegårdar och skolgårdar.
Med den nya arbetsmiljöronden vill man uppmärksamma att utemiljön ska vara
säker och samtidigt en fullgod miljö för allsidigt lärande. En miljö som stimulerar
till fysisk aktivitet och en miljö med skydd mot skadlig solstrålning.
Bedömning av förskolegårdens kvaliteter ingår från och med 2015 rutinmässigt i
kommunens arbetsmiljöronder, och utförs av verksamhetschefen på förskolan
tillsammans med vaktmästare, fastighetstekniker, elevombud och rektor.
Bakgrunden är det kommunala folkhälsoprojektet Spring (Skugga, pedagogik,
rörelse i natur- och gårdsmiljö) under 2008–2011. Projektet leddes av
Nynäshamns naturskola tillsammans med en förvaltningsövergripande styrgrupp.
Karolinska institutet fanns med som samarbetspartner under hela projektet.
Ett viktigt delmål har varit att få fram kunskapsunderlag för att utveckla
utemiljöerna vid kommunens förskolor och grundskolor så att de uppfyller de sol-
89
90
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
och skuggkriterier som tagits fram vid Karolinska institutet. Kriterierna kallas för
Scamper och anger att
•
utemiljön ska vara minst 3 000 m2
•
hälften till två tredjedelar av miljön ska bestå av kuperad mark bevuxen
med träd och buskar
•
himmelsvyn ska vara mindre än 50 procent på de platser barnen leker
mest.
Läs mer om SPRING och SCAMPER på Nynäshamns webbplats
www.nynashamn.se .
Brandskydd
Alla skolor ska bedriva ett systematiskt arbete med brandskydd. Ansvaret
för detta ligger hos arbetsgivaren (rektorn eller motsvarande). Arbetet ska
dels vara förebyggande, dels omfatta rutiner kring det som måste fungera
om det utbryter en brand.
Det systematiska brandskyddsarbetet bör bland annat innehålla
beskrivningar av ansvar, organisation, brandskyddsutbildning,
instruktioner och rutiner, dokumentation, drift och underhåll, kontroll,
uppföljning och tillbudsrapportering. Det är viktigt att eleverna
involveras i det systematiska brandskyddsarbetet. De ska framför allt få
brandskyddsutbildning, men det är också en stor fördel om de är
delaktiga i kontrollen av brandskydd och i tillbudsrapporteringen.
Mer än hälften av alla bränder i skolor är anlagda, vilket är en dubbelt
så hög andel som i samhället i övrigt. Det finns ett starkt samband mellan
anlagda bränder och annan problematik såsom skadegörelse, trakasserier
och otrivsel på skolan. I en trygg och trivsam skola minskar riskerna för
skolbränder. Det finns en rad åtgärder som förvaltaren kan vidta när det
gäller den fysiska skolmiljön för att minska riskerna för bränder. Man kan
exempelvis installera inbrotts- och brandlarm, undvika att placera
containrar intill väggar eller i närheten av fönster eller dörröppningar och
vara restriktiv med att lämna kvar brännbart material från gården efter
skoltid. Området närmast skolan bör vara väl upplyst under dygnets
mörka timmar.
91
Litteratur
Arbetsmiljöverket. AFS 2009:02 - Arbetsplatsens utformning. Stockholm:
Arbetsmiljöverket, 2013.
—. Vem har huvudansvaret för arbetsmiljön i skolan? 2014.
http://www.av.se/teman/skola/aktorer/ansvarsfordelning.aspx
(använd september 2014).
Barnombudsmannen. Barnets rätt till vila, fritid, lek och rekreation samt
till det kulturella och konstnärliga livet (art.31).
Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 17 (2013).
Stockholm: Barnombudsmannen, 2014.
Barnombudsmannen. Hur kul är det, på en skala? Resultat från
undersökningen ”Rätten att komma till tals” . nr BR 2005:03,
Stockholm: Barnombudsmannen, 2005.
Berglund, Ulla, och Kerstin Nordin. Guide till barnkartor i GIS Institutionen för Stad och Land rapport 1/2010. Ultuna: Sveriges
Lantbruksuniversitet, 2010.
Bjørka Hodneland, Kari. Room for Children’s Participation? Reflections
on Communicative Practise in an educational Context.
Doktorsavhandling. Oslo: Arkitektur- og Designhøgskolen i
Oslo, 2007.
Boldemann, C., H. Dal, F. Mårtensson, Cosco N., Moore R., och B.
Bieber. ”Preschool outdoor play environment may combine
promotion of children's physical activity and sunprotection.
Further evidence from Southern Sweden and North Carolina.”
Science & Sports 26, nr 2 (2011): 72-82.
Boström, L. ”Learning Environments at Leisure-time Centres in Sweden:
A Comprehensive Survey of Staff Perceptions.” 2014.
Dyment, J.E., A.C. Bell, och A.J. Lucas. ”The relationship between
school ground design and intensity of physical activity.”
Children’s Geographies 7, nr 3 (2009): 261–276.
Engdahl, Ingrid, & Ärlemalm-Hagsér, Eva,. Barns delaktighet i det
fysiska rummet. Svenska OMEP:s (World Organisation f or Early
Childhood Education) utvecklingsprojekt med stöd av Allmänna
arvsfonden 2007-2009. Stockholm: OMEP, 2011.
92
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
Ericsson, I. & Karlsson, M. ”Motor Skills and School Performance in
Children with Daily Physical Education in School - A Nine-Year
intervention Study.” The Scandinavian Journal of Medicine and
Science in Sports 90, nr 4 (2012): 502-509.
Faskunger, Johan. Barns miljöer för fysisk aktivitet R 2008:33.
Östersund: Statens Folkhälsoinstitut, 2009.
Folkhälsomyndigheten. Främja goda levnadsvanor genom åtgärder i
livsmiljön - planera och följ upp fysisk aktivitet. Stockholm:
Folkhälsomyndigheten, 2014.
Fägerstam, Emilia. Space and Place : Perspectives on outdoor teaching
and learning. Doktorsavhandling. Linköping: Linköpings
universitet, 2012.
Gamson Danks, Sharon. Asphalt Ecosystems. Design ideas for
Schoolyard Transformation. San Fransisco: New Village Press,
2010.
Göteborgs stad. REBUS Resan till en bättre skolmiljö. Göteborg:
Lokalförvaltningen Göteborgs stad, 2012.
Harvard, I. Mer åt fler på lekplatsen. Bra lekplats för barn med
funktionshinder blir bättre lekplats för alla. Sveriges kommuner
och landsting, 2006.
Holmberg, B., A. Ståhl, M. Almén, H. Wennberg, och C. Hydén.
Tillgänglighet, trygghet och andra subjektiva aspekter. I Trafiken
i den hållbara staden. Lund: Studentlitteratur, 2008.
Institutet för miljömedicin. Miljöhälsorapport 2013. Stockholm:
Karolinska Institutet, 2013.
Iwarsson, S. och Ståhl, A. ”Accessibility, usability and universal designpositioning and definition of concepts describing personenvironment relationships.” Disability and Rehabilitation 25(2),
2003: 57-66.
Jansson, M., F. Mårtensson, M. Johansson, A. Raustorp, M. Kylin, och C.
Boldemann. ”The role of greenery for physical activity play at
school grounds.” Urban Forestry & Urban Greening 13, nr 1
(2014): 103-113.
Kaplan, R. & Kaplan, S. With people in mind, design and management of
everyday nature. USA: Island Press, 1998.
Konsumentverket. Regler i Sverige för lekplatser och lekredskap.
Stockholm: Konsumentverket, 2013.
Kristoffersson, A. Vad kostar en skolgård? SLU: Alnarp (opubl), 2015.
Kylin, M. Från koja till plan. Om barnperspektiv på utemiljön i
planeringssammanhang. Doktorsavhandling. Alnarp: Sveriges
Lantbruksuniversitet, 2004.
LA-gruppen. Redovisning av mark - Skötsel och underhåll. Rapport
R62:1974. Stockholm: Liber, 1974.
Malmö Stad. Utemiljö vid förskolor i Malmö - ett verktyg för planering,
utformning och bygglovgranskning. Malmö: Malmö Stad, 2011.
Movium. Rapport från projektet Underhållsskulden. SLU:
Movium/Movium Partnerskap, 2014.
Mårtensson, F. ”Hälsofrämjande äventyr med naturen som distraktion.”
Socialmedicinsk tidskrift (Malmö Stad) 89, nr 3 (2012).
Litteratur
—. Landskapet i leken - en studie av utomhuslek på förskolegården.
Doktorsavhandling. Alnarp: Sveriges Lantbruksuniversitet, 2004.
Mårtensson, F., C. Boldemann, M. Söderström, M. Blennow, J-E.
Englund, och P. Grahn. ”Outdoor EnvironmentaAssessment of
Attention Promoting Settings for preschool children – part of
salutogenic concept.” Health and place 15, nr 4 (2009): 11491157.
Mårtensson, Fredrika. ”Vägledande miljödimensioner för utomhuslek.”
Socialmedicinsk Tidsskrift 90 (4), 2013: 502-509.
Naturvårdsverket. Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på
naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang.
Östersund: Naturvårdsverket, 2011.
Nordström, Maria. ”Med eller utan skolgård - gör det någon skillnad?” i
Skolans och förskolans utemiljöer - kunskap och inspiration til
stöd vid planering av barns utemiljö, av Suzanne de Laval, 3944. Stockholm: Skolhusgruppen, 2014.
Olsson, T. Människans natur – Det grönas betydelse för vårt
välbefinnande. Stockholm: Formas, 1998.
—. Skolgården som klassrum: året runt på Coombes School . Alnarp:
Stockholm : Runa, 2002.
Paget, S., Åkerblom, P. ”Från rastyta till pedagogiskt rum, (red): Kobran,
nallen och majjen.” i Kobran, nallen och majjen. Tradition och
förnyelse i svensk skola och skolforskning, av S. (red) Selander,
245-262. Kalmar: Myndigheten för skolutveckling, 2004.
Persson, B., A. Kristoffersson, H. Fors, och T. Lindgren. Handledning till
Skötselmanual för bostadsgårdar. 179. Vol. 179. Stad & Land,
Movium, 2010.
Prop. 2002/03:35. Mål för folkhälsan. Regeringens proposition
2002/03:35. Stockholm: Regeringen, 2002.
Prop. 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Regeringens proposition
2007/08:110. Stockholm: Regeringen, 2007.
Prop.2006/07:122. ”Ett första steg för en enklare plan- och bygglag .”
Stockholm: Regeringen, 2007.
Prop. 2013/14:198. ” Bristande tillgänglighet som en form av
diskriminering.” Regeringen,, 2014.
Raustorp, A., P. Pagels, C. Boldemann, H. Dal, och F. Mårtensson.
”Accelerometer measured level of physical activity indoors and
outdoors during preschool time in Sweden and the United
States.” Journal of physical activity and health 6, nr 9 (2012):
801-808.
Region Skåne, m.fl. Barn, miljö och hälsa. En rapport från Skåne,
Blekinge och Kronobergs län 2013. Malmö: Region Skåne, 2014.
Sandseter, Ellen Beate Hansen. ”Children’s Risky Play from an
Evolutionary Perspective: The Anti-Phobic Effects of Thrilling
Experiences.” Evolutionary Psychology, 2011: 257-284.
Shier, Harry. ”Pathways to participation. Openings, opportunities and
obligations.” Children & Society 15/2001, nr
http://www.ipkl.gu.se/digitalAssets/1429/1429848_shier2001.pdf
(2001).
SKL. Tillgängligt för alla. Sveriges kommuner och landsting, 2014.
93
94
Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av
skolans och förskolans utemiljö
—. Våga se, våga höra, våga agera! Om skadeförebyggande arbete i
skolor och förskolor. Sveriges kommuner och landsting, 2014.
Skolverket. Allmänna råd med kommentarer för fritidshem 2014.
Stockholm: Skolverket, 2014.
—. Allmänna råd med kommentarer om förskolan 2013. Stockholm:
Skolverket, 2013.
Skolverket. Elever och personal i fritidshem hösten 2013. PM.
Stockholm: Skolverket, 2013.
—. Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010. 2. Stockholm:
Skolverket, 2010.
Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmen. Stockholm: Skolverket, 2011.
Skolverket. PM - Barn och personal i förskolan hösten 2013. Stockholm:
Skolverket, 2014.
Socialstyrelsen. Socialstyrelsens termbank. 2007.
http://socialstyrelsen.iterm.se/showterm.php?fTid=665 (använd
den 1 februari 2015).
Strålsäkerhetsmyndigheten. Solskyddsfaktorer - Sju tips för säkrare
lekplatser och friskare barn. Stockholm:
Strålsäkerhetsmyndigheten, 2009.
Szcepanski, A. Dahlgren, L-O., Sjölander, S., Strid, J-P.
Utomhuspedagogik som kunskapskälla. Närmiljö blir lärmiljö. .
Linköping: Studentlitteratur, 2007.
Söderström, M., C. Boldemann, U Sahlin, F. Mårtensson, A. Raustorp,
och M. Blennow. ”The quality of the outdoor environment
influences childrens health - a cross-sectional study of
preschools.” Acta Paediatrica 102 (2013): 83-91.
Teimouri, M. Trygghetsvandring ur barns perspektiv. Erfarenheter från
fyra pilotprojekt, steg för steg-manual. Göteborg: Kultur i Väst,
2011.
Trafikverket. Barns skolvägar. Borlänge: Trafikverket, 2012.
Trafikverket. Det blir viktigt när det är på riktigt! Att stärka barns och
ungas delaktighet och inflytande i fysisk planering. Del 4.
Kommunernas rapporter. Borlänge: Trafikverket, 2013.
Tufvesson, C. & Laike, T. Learning environments for children with
ADHD, autism and Down’s syndrome. Environmental
Psychology Unit. Lund: Dept of Architecture and Built
Environment, Lund University, 2007.
WHO. Review of evidence on health aspects of air pollution - REVIHAAP
Project. Technical report. Köpenhamn: World Health
Organization of the United Nations, 2013.
Åkerblom, P. Lära av trädgård – pedagogiska, historiska och
kommunikativa förutsättningar för skolträdgårdsverksamhet.
Sveriges lantbruksuniversitet, 2005.
Box 534, 371 23 Karlskrona
Besök Karlskrona: Drottninggatan 18
Telefon: 0455-35 30 00
Webbplats: www.boverket.se
3. Gemensam taxa för markåterställningsarbeten för Hällefors Nora,
Ljusnarsberg och Lundesbergs kommun
Föredragande: Erik Nilsson, 13.45
Ärendebeskrivning
Bergslagens kommunalteknik (BKT) ansvarar för mottagande, handläggning och beslut
gällande grävtillståndsanmälan och återställningsanmälan i kommunägd mark och
ansvarar sedan för återställningsarbetet. Den som utför grävning i kommunägd mark får ej
återställa hårdgjord yta efter egna arbeten utan dessa ombesörjs av BKT. Taxorna bygger
på det branschspecifika regelverket anläggnings-AMA och vad som behöver åtgärdas
efter att grävning har gjorts, samt de priser som ingår i avtal med upphandlad leverantör.
BKT har tagit fram förslag till taxor för antagande i respektive kommuns fullmäktige, som
direktionen för Bergslagens kommunalteknik beslutade att godkänna den 27 mars 2015.
3.1. Handlingar
BKT § 46 förslag taxa markåterställningsarbeten.pdf (inkluderad nedan)
Sida 6 av 27
p.2015.1482
2015-04-14
Dnr
2015/182
4. Revidering av Bergslagens kommunaltekniks förbundsordning
Ärendebeskrivning
Bergslagens kommunaltekniks förbundsordning reviderades under våren 2014.
Revideringen antogs i respektive kommunfullmäktige från och med 2014-03-01. En av
skillnaderna gentemot tidigare förbundsordning var att verksamhetsområdet trafik tillfördes
förbundet. Skälet till detta var att trafikområdet är starkt kopplat till gatufrågorna.
Diskussioner har därefter förts mellan BMB och BKT om hela eller delar av trafikområdet
berörs, d v s myndighetsutövning, trafiksäkerhetsfrågor och projektering.
I kommunalförbund likväl som i gemensam nämnd är myndighetsutövning tillämplig. För
att samordna arbetet i möjligaste grad föreslås att trafikområdet i sin helhet förs över till
kommunalförbundet.
För att tydliggöra trafikområdets omfattning i förbundsordningen föreslås en revidering i
förbundsordningen, avseende punkt 2, Ändamål och verksamhet.
Ändamålet med förbundet är att medlemmarna i detta överlåter de lagstadgade
kommunaltekniska verksamheterna vatten och avlopp, avfall, gata/trafik inkluderande
myndighetsutövning till förbundet.
Kommunchefen inkom med en tjänsteskrivelse daterad den 23 april 2015, med förslag till
beslut till kommunfullmäktige.
4.1. Handlingar
0740_001.pdf (inkluderad nedan)
Sida 7 av 27
5. Revidering av arvodesreglemente för direktione för Bergslagens
kommunalteknik
Ärendebeskrivning
Förslag till revidering av arvodesreglemente för direktionen för Bergslagens
kommunalteknik avser bilagan § 18 till den antagna förbundsordningen, som började
gälla 2015-01-01. Revideringen avser en komplettering gällande ett fast årsarvode till
revisionens ordförande samt ett maxbelopp för förloras arbetsinkomst/dag samt höjning av
timarvodet från 114 kronor till 130 kronor. Timarvodet baseras på ett genomsnitt av de fyra
medlemskommunernas timarvoden.
Direktionen för Bergslagens kommunalteknik föreslår medlemskommunerna att
anta förslag till revideringar i § 3, § 7 och § 8 i arvodesreglemente, ersättning till
förtroendevalda i direktionen.
5.1. Handlingar
BKT § 47 förslag arvodesreglemente direktionen.pdf (inkluderad nedan)
Sida 8 av 27
p.2015.1486
2015-04-14
Dnr 2015/184
6. Feriearbete 2015
Föredragande: karin Holmberg 14.10
Ärendebeskrivning
Irja Gustavsson (S) lyfte vid tillväxtutskottets sammanträde den 14 april 2015 att en politisk
viljeriktning är att ungdomar ska ha jobb och undrar hur mycket mer pengar som behövs
för att kunna placera alla behöriga sökande feriearbete i jobb.
Karin Holmberg, enhetschef för arbetsmarknadsenheten, informerar om att ungefär 420
ungdomar har sökt feriearbete sommaren 2015. Alla är dock inte berättigade att söka men
har sökt ändå.
Ungefär 200 elever kommer att erbjudas feriejobb. Ytterligare 100 är berättigade feriejobb,
men det saknas medel i budgeten för att även de ska kunna erbjudas ferieplatser.
Tillväxtutskottet beslutade den 14 april 2015 att uppdra till förvaltningen att fortsätta arbeta
för att alla cirka 300 ungdomar som är berättigade att söka feriejobb ska få det. Ett förslag
ska lämnas till beredande kommunstyrelsen den 28 april 2015.
Karin Holmberg, enhetschef för arbetsmarknadsenheten inkom med en tjänsteskrivelse
daterad den 23 april 2015 med en sammanställning av ferieansökningar och en
sammanställning av budgeterade medel.
6.1. Handlingar
Tu feriejobb.pdf (inkluderad nedan)
Redovisning ferie.pdf (inkluderad nedan)
Sida 9 av 27
LINDESBERGS KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Tillväxtutskottet
2015-04-14
TU § 46
Sammanträdesdatum
1
Dnr. 2015/201
Feriearbete 2015
Beslut
Tillväxtutskottet uppdrar till förvaltningen att fortsätta arbeta för att alla
cirka 300 ungdomar som är berättigade att söka feriejobb ska få det. Ett
förslag ska lämnas till beredande kommunstyrelsen den 28 april 2015.
Ärendebeskrivning
Irja Gustavsson (S) lyfte vid tillväxtutskottets sammanträde att en politisk
viljeriktning är att ungdomar ska ha jobb och undrar hur mycket mer
pengar som behövs för att kunna placera alla behöriga sökande feriearbete i
jobb.
Karin Holmberg, enhetschef för arbetsmarknadsenheten, informerar om att
ungefär 420 ungdomar har sökt feriearbete sommaren 2015. Alla är dock
inte berättigade att söka men har sökt ändå.
Ungefär 200 elever kommer att erbjudas feriejobb. Ytterligare 100 är
berättigade feriejobb, men det saknas medel i budgeten för att även de ska
kunna erbjudas ferieplatser.
Ledamöternas förslag till beslut
Irja Gustavsson (S) föreslår att förvaltningen ska fortsätta arbeta för att alla
cirka 300 ungdomar som är berättigade att söka feriejobb ska få det. Ett
förslag ska lämnas till beredande kommunstyrelsen den 28 april 2015.
_________
Meddelas för åtgärd:
Tillväxtförvaltningen
Justerande
Utdragsbestyrkande
p2015.1774.
2015-04-23
Dnr 2015/201
2015-04-23
Tillväxtförvaltningen
Karin Holmberg
0581-816 50
karin.l.holmberg@lindesberg.se
Ferie
Prioritet åldersgrupp;
I första hand till ungdomar födda 1998
I andra hand till ungdomar födda 1997 och studerar på Lindeskolan, därefter övriga
1997:or
I tredje hand ungdomar födda jan-juni 1999 i mån av plats. Placering sker genom
lottning.
Nuläge;
Ansökningar:
417 ansökningar kom in till kommunen via externa länken.
17 ansökningar togs bort direkt då de var helt felaktiga
55 avslutas pga fel ålder mm (95:or, 96:or, 00:or samt ej folkbokförda)
319 placerade i nuläget utifrån att Tillväxtutskottet önskade att placera alla i rätt ålder
och utifrån antal platser som fanns att placera på.
Budget:
1.3 Mnkr
Lön 63 kr/timme, PO: 39 %, Total lön 87,57 kr à 90 timmar = 7881 kr/ferieungdom
Budget räcker till 164 platser.
Företag betalar för 24 platser
164+24 = 188 platser räcker budget för.
319-188= 131
7881 x 131= 1032 T kr saknas i finansiering för ferieungdomar 2015.
Beslut måste tas att tillföra 1032 t kr till AME för feriekostnader 2015.
Postadress
Sinderstalpsvägen 1
711 31 Lindesberg
Besöksadress
Dalkarlshyttan
711 31 Lindesberg
Telefon/fax
0581-810 00 vxl
0581-148 36 fax
E-post/www
masugnen@lindesberg.se
www.lindesberg.se/masugnen
Giro
Bankgiro 821-3134
Organisationsnr:
212000-2015
Under förutsättning att alla 319 tackar ja till sin plats och jobbar 90 timmar under sin
period.
Karin Holmberg
Enhetschef AME
2
7. Extra medel för Kom i jobb 2015
Föredragande: Karin Holmberg, 14.25
Ärendebeskrivning
Irja Gustavsson (S) lyfte vid tillväxtutskottets sammanträde den 14 april 2015 frågan om
Kom i jobbs fortsatta finansiering 2015.
Karin Holmberg, enhetschef för arbetsmarknadsenheten, informerar om att 49 personer
är igång idag i Kom i jobb. Eftersom det inte finns någon budget för 2016 kan det inte ske
några nyanställningar efter sommaren, eftersom de flesta anställningar löper 6 månader.
Budgeten för 2016 tas inte förrän i november.
Tillväxtutskottet beslutade den 14 april 2015 att uppdra till förvaltningen att:
•
•
Redovisa hur mycket extra medel som behövs för att hålla projektet levande
fram tills årsskiftet för att inte tappa de arbetsplatser som finns för Kom i jobb
idag. Redovisningen ska lämnas till beredande kommunstyrelsen den 28 april
2015.
Ta fram underlag för att se om verksamheten ska bli permanent eller inte inför
budgetberedningen, där tydliga vinster och effekter ska framgå.
Karin Holmberg, enhetschef för arbetsmarknadsenheten inkom med en tjänsteskrivelse,
daterad den 23 april 2015 där kostnaderna för Kom i jobb 2015 redovisas.
Beslutsförslaget till kommunstyrelsen i tjänsteskrivelsen är att avsätta medel för Kom i jobb
under 2016 samt 2017 så nyanställningar kan ske under hela året utan att behöva vänta
på budgetbeslut i november 2015.
7.1. Handlingar
Tu komijobb.pdf (inkluderad nedan)
Kostnader Kom i jobb.pdf (inkluderad nedan)
Sida 10 av 27
Enkätsvar Kom i Jobb 30 januari 2015.pdf (inkluderad nedan)
Enkät Kom i Jobb Avslut 2014 11 05.pdf (inkluderad nedan)
Enkät Arbetsledare Kom i Jobb 2015 04 16.pdf (inkluderad nedan)
Sida 11 av 27
LINDESBERGS KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Tillväxtutskottet
2015-04-14
Sammanträdesdatum
TU § 47
1
Dnr. 2015/202
Extra medel för Kom i jobb 2015
Beslut
Tillväxtutskottet uppdrar till förvaltningen att:


Redovisa hur mycket extra medel som behövs för att hålla projektet
levande fram tills årsskiftet för att inte tappa de arbetsplatser som
finns för Kom i jobb idag. Redovisningen ska lämnas till beredande
kommunstyrelsen den 28 april 2015.
Ta fram underlag för att se om verksamheten ska bli permanent
eller inte inför budgetberedningen, där tydliga vinster och effekter
ska framgå.
Ärendebeskrivning
Irja Gustavsson (S) lyfter vid sammanträdet frågan om Kom i jobbs
fortsatta finansiering 2015.
Karin Holmberg, enhetschef för arbetsmarknadsenheten, informerar om att
49 personer är igång idag i Kom i jobb. Eftersom det inte finns någon
budget för 2016 kan det inte ske några nyanställningar efter sommaren,
eftersom de flesta anställningar löper 6 månader. Budgeten för 2016 tas inte
förrän i november.
Ledamöternas förslag till beslut
Irja Gustavsson (S) föreslår att tillväxtutskottet ska uppdra till
förvaltningen att redovisa hur mycket extra medel som behövs för att hålla
projektet levande fram tills årsskiftet för att inte tappa de arbetsplatser som
finns för Kom i jobb idag. Redovisningen ska lämnas till beredande
kommunstyrelsen den 28 april 2015.
Förvaltningen ska ta fram underlag för att se om verksamheten ska bli
permanent eller inte inför budgetberedningen, där tydliga vinster och
effekter ska framgå.
_________
Meddelas för åtgärd:
Tillväxtförvaltningen
Näringslivschefen
Meddelas för kännedom:
Ekonomienheten
Justerande
Utdragsbestyrkande
p.2015.1754
2015-04-23
Dnr 2015/202
2015-04-23
Tillväxtförvaltningen
Karin Holmberg
0581-816 50
karin.l.holmberg@lindesberg.se
Kom i jobb
Kostnader Kom i jobb 2015
(allt är ungefärliga kostnader då en del anställda i Kom i jobb har
frånvaro vissa månader, obetalda semesterdagar, andra får ut
semesterersättning i större summa, en del har mer subventioner från
Arbetsförmedlingen andra mindre. Dessutom tillkommer kostnader för
arbetskläder och kompetensutveckling som inte är medräknat här)
Kostnad;
(EJ MEDRÄKNAT 9 PERSONER SERVICETEAMET)
Lön 17750 kr/ månad + PO 39.08% = 25 000 kr/ månad
Arbetsgivarstöd från AF i snitt: 11 000 kr/ månad (Nystartsjobb)
Nettokostnad lön per person; ca 14 000 kr
Månad
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December
Antal
52 igång
53 igång
53 igång
48 igång
Avslut
9 avslut
10 avslut
9 avslut
3 avslut
6 avslut
11 avslut
Inga anställda
Inga anställda
Kostnader
728 000
742 000
742 000
686 000
658 000
532 000
406 000
280 000
238 000
140 000
Total årskostnad utan Serviceteamet = ca 5.2 Mnkr
------------------------------------------------------------------Med Serviceteamet 9 anställda: 1.5 Mn kr ytterligare i kostnad
9 x 14 000 = 126 000 kr / månad x 12 månader = 1.5 Mn kr
5.2 Mn kr + 1.5 Mn kr = 6.7 Mn kr
Serviceteamets intäkter ca 600 000 kr (beror helt på säsongens utfall).
Nettokostnad med Serviceteamet = 6.1 Mn kr
Det innebär ett underskott på 1.1 Mn kr under 2015
------------------------------------------------------------------Postadress
Sinderstalpsvägen 1
711 31 Lindesberg
Besöksadress
Dalkarlshyttan
711 31 Lindesberg
Telefon/fax
0581-810 00 vxl
0581-148 36 fax
E-post/www
masugnen@lindesberg.se
www.lindesberg.se/masugnen
Giro
Bankgiro 821-3134
Organisationsnr:
212000-2015
2
Detta innebär att under 2015 kommer inga nya anställningar att göras inom ramen
för Kom i jobb då pengarna under året tar slut med det antal anställda som är igång
idag.
Eftersom Kom i jobb också delvis finansierar lönerna för Serviceteamet så räcker inte
fem miljoner för Kom i jobb under 2015.
Resultat Kom i jobb från 2014 till 2014-0421
•
59% självförsörjande efter anställning!
•
19 personer är INTE på försörjningsstöd idag av alla avslut (mätt slutet mars
2015)
•
5 som är åter på försörjningsstöd har MINDRE ekonomiskt bistånd nu än
innan
•
5 fått arbete direkt efter avslut, 3 arbete med arbetsgivarstöd, 4 direkt till studier

Flera har fått jobb ett par månader efter avslut, flera har deltidsjobb
•
100 personer har startat upp ett Kom i jobb ärende
•
84 personer har varit anställda en Kom i jobb-anställning
•
Flera har haft ett års anställningar
•
10 miljoner kr har räckt till 84unika anställningar mellan 6 -12 månader. Med en
lön på 17250 – 17750kr/ månad. (Därutöver Serviceteamets anställda under 2015).
Sparat försörjningsstöd:
-
-
Personerna som fått anställning i Kom i jobb har alla (utom Instegsjobben) haft
ett underskott mellan 1000 kr – 19 000kr/månad från försörjningsstöd ett snitt
på ca 5 000. Eftersom nästan alla har klarat sig på sin lön under
anställningstiden har försörjningsstöd sparat ca 100 000- 200 000 kr/ månad
tack vare Kom i jobb.
Därutöver tillkommer skatteintäkter som är svårt att räkna hem i år.
Bifogar resultat från enkäter:
Start innan Kom i jobb samt avslut efter Kom i jobb som deltagarna svarar på,
Enkät från arbetsplatserna som haft/tagit emot en Kom i jobbare.
3
Utbetalt försörjningsstöd 2015
3000
2500
Tkr
2000
1500
1000
500
0
Jan
Feb
Mar
2015 2064
1777
2069
2014 2445
2108
2342
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
1899
1540
2250
2148
1285
2046
2097
2457
1368
Förslag till beslut:
Ta beslut att pengar kommer avsättas för Kom i jobb under 2016 samt 2017 så nya
anställningar kan komma igång i slutet av året utan att behöva vänta på budgetbeslut i
november 2015. Det innebär endast en ryckig rekryteringsprocess att inte veta och en
uppstartssträcka som gör det svårt att sprida anställningarna över året.
Tillföra pengar under 2015 för att kunna fortsätta anställa under 2015.
Bilagor:
Resultat från tre olika enkäter.
Karin Holmberg
Enhetschef Arbetsmarknadsenheten
Kom i Jobb - Enkät i början av anställningen Uppdaterad 30 januari
2015. 65 – enkätsvar sedan 4 februari 2014:
Fråga 1, Jag är
45
40
35
30
25
Man
20
Kvinna
15
10
5
0
39
Antal
26
Fråga 2, Ålder
Ålder
25
20
15
Ålder
10
5
0
19-25 år
26-35 år
36-45 år
46-55 år
56-64 år
Fråga 3, Jag är född i
Född i
45
40
35
30
25
Född i
20
15
10
5
0
Sverige 23
EU-land 3
ej EU-land 39
Fråga 4, Tror du chanserna till arbete ökar för de som haft Kom i Jobb?
35
30
25
Ja, absolut 31
20
ja, troligen 32
15
Nej, troligen inte 2
Nej 0
10
5
0
Tror du chanserna till arbete ökar för de som haft Kom i Jobb?
Fråga 5, Tror du att du har ett nytt arbete efter Kom i Jobb?
40
35
30
25
Ja, absolut 18
Ja, troligen 38
20
Nej, troligen inte 5
15
Nej 4
10
5
0
Tror du att du har ett nytt arbete efter Kom i Jobb?
Fråga 6, Har du B-körkort?
60
50
40
Ja 16
30
Nej 48
20
10
0
Har du B-körkort? 73 procent har inte B-kort. (Det saknas ett svar)
Fråga 7, Om du saknar B-körkort – kommer du att skaffa dig ett inom en snar
framtid?
30
25
20
Ja, absolut
Ja, troligen
15
Nej, troligen inte
Nej
10
Ej svarat
5
0
Om du saknar B-körkort - Kommer du att skaffa dig ett inom en snar
framtid?
Fråga 8, Hur vill du beskriva din hälsa idag?
35
30
1
2
25
3
20
4
5
15
6
7
10
8
5
9
10
0
Hur vill du beskriva din hälsa idag? Ringa in en siffra av 1-10 där 10 är mycket bra.
Kommentar: 58 svar av 59 möjliga. 1 har inte svarat
Fråga 9, Anser du att din hälsa är ett hinder för att komma i arbete?
60
50
40
Ja 14
30
Nej 46
20
10
0
Anser du att din hälsa är ett hinder för att komma i arbete?
Fråga 10 Hur vill du beskriva ditt självförtroende/självkänsla idag?
45
40
35
30
Utmärkt 18
25
Ok 36
20
Inte så bra 5
15
Dåligt 1
10
5
0
Hur vill du beskriva ditt självförtroende/självkänsla idag?
Fråga 11 Vad har du för förhoppningar på Kom i Jobb?
35
30
25
Mycket stora - min stora chans
till arbete 26
20
Stora 24
15
Inte så stora 7
10
Jag har inga förhoppningar 3
5
0
Vad har du för förhoppningar på Kom i Jobb?
Fråga 12 Vilket/vilka utbildningssteg är du klar med?
25
20
15
Grundskola 22
Gymnasium 20
10
Eftergymnasial utbildning 8
Arbetsmarknadsutbildning 11
5
Inget av ovanstående 12
0
Vilket/vilka utbildningssteg är du klar med (flera "kryss" är
möjliga)? Sju personer har arbetsmarknadsutbildning
förutom annat utb. steg. Tre har endast
arbetsmarknadsutbildning. 18 procent saknar all utbildning!
Dvs nästan 1 av 5.
Fråga 13 Du kommer att uppmanas att höja din kompetens under tiden i Kom
i Jobb. Hur villig är du att gå kurser/studera?
35
30
25
20
Mycket motiverad 30
Ganska motiverad 22
15
Inte särskilt motiverad 10
Inte alls motiverad 3
10
5
0
Du kommer att uppmanas att höja din kompetens under tiden i
Kom i Jobb - Hur villig är du att gå kurser/studera?
Fråga 14 Kan du tänka dig att studera/gå en utbildning - efter Kom i Jobb - om
det krävs för ett särskilt arbete du vill ha?
45
40
35
30
Ja 40
25
Troligen 16
20
Tveksamt 5
15
Nej 4
10
5
0
Kan du tänka dig att studera/gå en utbildning efter tiden i Kom i Jobb - om det
krävs för ett särskilt arbete du vill ha?
Fråga 15 Är Kom i Jobb den första gången du har ett arbete?
38
37
36
35
34
33
32
31
30
29
28
27
26
25
24
23
22
21
20
19
18
17
16
15
14
13
12
11
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Ja 36
Nej 29
Är Kom i Jobb den första gången du har ett arbete? OBS Några kan ha uppfattat det
som första gången man har ett jobb i Sverige...
Kom i Jobb – Enkät vid avslut. Summering av 13 deltagares svar fram till och
med 2014 11 05:
Fråga 1. Man eller kvinna?
8
7
Man
Kvinna
6
5
7
6
Fråga 2. Ålder
Ålder
5
4
3
Ålder
2
1
0
19-25
26-35
36-45
46-55
56-65
Fråga 3. Jag är född i
Jag är född i
8
7
6
5
4
Jag är född i
3
2
1
0
Sverige
ett EU-land
ett land utanför EU
Fråga 4. Har du tagit körkort under tiden i Kom i Jobb?
Körkort?
8
7
6
5
4
Körkort?
3
2
1
0
Ja
Nej och har inte
påbörjat
Hade redan körkort
Har påbörjat ta
körkort
Fråga 5. Har du sökt andra arbeten under tiden i Kom i Jobb?
Sökt arbete
12
10
8
Ja
6
Nej
4
2
0
Ja
Nej
Fråga 6. Om du har kryssat ”Nej” på fråga 5. Jag har inte sökt jobb därför att…
- Jag vill studera, snart ska jag klara med sfi
Fråga 7. Har du studerat/gått kurs under tiden i Kom i Jobb? Exempelvis Sfi,
grundvuxkurs, gymnasiekurs, körkortsteori, annat… (Ej Kom i Jobb träffarna)
Studier - Kurser
9
8
7
6
Ja
5
4
Ja, och jag är klar med
studierna/kursen eller kurserna
3
2
Nej
1
0
Ja
Ja, och jag är klar
med
studierna/kursen
eller kurserna
Nej
Fråga 8. Om du svarat ”Ja” eller ”Ja, och jag är klar med studierna/kursen
eller kurserna” på fråga 7. Vad har du studerat…
Ja…
3
2
Ja…
1
0
Sfi
Grundvux
Gymnasiekurs
Körkortsteori
Annan kurs.
Beskriv:
Annan kurs. Beskriv:
-kurs med Pirkko
Fråga 9. Svara endast om du kryssat ”Nej” på fråga 7. Varför har du inte
studerat/gått kurs?
Orsak
5
4
3
2
Orsak
1
0
Har inte behov Fanns inget som
passade
Inte tillräcklig
information
Jag är för
gammal anser
jag
Inte intresserad
Kommentar – Om man fyllt i att inget passade eller att man inte hade tillräckligt
med information/stöd:
- Jag vill ha införmation
- Mer intresserad av annan typ av utbildning, tex Ky eller högskola. Ska
eventuellt plugga nåt mer i framtiden
- Jag hade inte orkat att plugga efter att ha jobbat 6.30-15 då det verkade vara
enda möjligheten att få plugga.
Fråga 10. Har Kom i Jobb påverkat ditt självförtroende/din självkänsla?
Självförtroende
14
12
10
8
Självförtroende
6
4
2
0
Ja, blivit bättre
Ja, blivit sämre
Nej
Om du svarat ”Ja”, hur har Kom i Jobb påverkat:
- Jag känner mig mer bekväm i situationer som jag inte känner igen. Nya
utmaningar
- Jag det ger mig mer självförtroende
- Jobbet har varit positivt för mig
- Mitt jobb jag gick på var bra för mig. Jag mår bra i jobba
- Trodde inte att jag hade det tålamodet
Fråga 11. Har Kom i Jobb påverkat din hälsa?
Hälsa
12
10
8
Ja, bättre
6
Ja, sämre
Nej
4
2
0
Ja, bättre
Ja, sämre
Nej
Om du svarat ”Ja”, hur har Kom i Jobb påverkat:
-
Jag mår bra i jobba
Delvis ensamjobb och ont i kroppen, tungt att städa
Det påverkat min hälsa bättre
Mycket mera positiv o glad
Fråga 12. Hur vill du beskriva din hälsa idag? 1-10 där 10 är mycket bra.
Min hälsa (12 av 13 har svarat)
5
4
3
Min hälsa (12 av 13 har svarat)
2
1
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Fråga 13. Vad gör du efter Kom i Jobb?
Efter Kom i Jobb
6
5
4
3
2
Efter Kom i Jobb
1
0
En person har inte svarat på frågan…
Annat:
-
Jag kommer söka jobb
Mamma ledig och söka jobb varje vecka
Jag gör praktik nu hos BKT
A-kassa, söka jobb, eventuellt fortsättning med timanställning, några
timmar här och där
Fråga 14. Jag har/kommer att ha ett arbete efter Kom i Jobb – vilken typ av
anställning?
Anställningsform
4
3
2
1
Anställningsform
0
3 av 13 har/kommer ha jobb efter Kom i Jobb
Fråga 15. Om du påbörjar en utbildning/studerar efter Kom i Jobb. Vad? Flera
alternativ är möjliga.
Typ av studier
5
4
3
2
1
Typ av studier
0
Kommentar: Fyra svarade på fråga 13 att de skulle studera. Flera alternativ av
studier kan anges av en och samma person.
Fråga 16. Vad tycker du om de återkommande Kom i Jobb-träffarna på
Masugnen?
Kom i Jobb-träffarna
9
8
7
6
5
4
Kom i Jobb-träffarna
3
2
1
0
Bra
Ok
Mindre
bra/utvecklingsbara
Motivera gärna svaret:
-
Bra att prata med handläggare
Kan vara bra för vissa i alla fall
Inget vidare innehåll. Bra att få lite tid att söka jobb dock.
Det kändes onödigt att sitta en hel vecka och söka jobb då det inte fanns så
många jobb som passade mitt CV. Det skulle vara bättre tycker jag om man
var på Masugnen 1-2 dagar i månaden och resten av dagarna på jobbet.
- Ger mig inget
Fråga 17. Har kom i Jobb hjälpt dig att komma närmare egen försörjning?
Närmare egen försörjning tack vara Kom i
Jobb (10 av 11 har svarat)
12
10
8
Ja
6
Nej
4
2
0
Ja
Nej
Kommentar: Två har inte svarat.
Fråga 18. Har du utnyttjat motionstimmen?
Utnyttjat motionstimmen
10
9
8
7
6
5
Ja
4
Nej
3
2
1
0
Ja
Nej
Fråga 19. Tror du att du kommer att ha ett arbete resten av ditt arbetsliv?
Jag kommer att ha ett arbete framöver
8
7
6
5
4
Jag kommer att ha ett arbete
framöver
3
2
1
0
Ja
Troligen
Troligen inte
Nej
Fråga 20. Kom i Jobb är nytt. Har du förslag på förbättringar?
-
Inget jag kommer på
Jag kan säga att det är mycket bra för all att kontakta med nya minnskor
Anställningar på privata företag som möjlighet
Nej har fungerat bra Ville bara fortsätta
Fråga 21. Kan du rekommendera andra att ta ett Kom i Jobb
Rekommendera Kom i Jobb?
14
12
10
8
Rekommendera Kom i Jobb?
6
4
2
0
Ja
Nej
Motivera svaret:
- Bra sätt att prova på ett arbete
- Bättre ekonomi än att gå på soc
- Ni gav mig chansen att känna mig behövd vilket har gjort att jag idag mår
bättre.
Fråga 22. Plats för övriga kommentarer
- Jag vill jobba på dagis
- Jag var jätte glad på skyrkberg dågis när jag jobba på efter som
arbetskamrat var jätte snäll och de hjälpte mig på många saker
- Trivdes bra på det ställe där jag var placerad
- Påstår ofta att ni har goda företagskontakter, skulle i så fall vara lämpligt
att försöka hitta individuella lösningar, dvs försöka gå timmar eller något för
de ni tycker är lämpliga. Annars blir det mest snack.
- Har givit mej mycket mera än jag trodde, jobbigt men mycket givande
Några kommentarer:
Alla är i grunden positiva till Kom i Jobb
Hälsa och självförtroende har påverkats positivt för nästan alla
Ambitionen att deltagare börjar studera under tiden i Kom i Jobb infrias inte i
särskilt hög grad och behöver ses över eftersom utbildningskraven är stora på
arbetsmarknaden
Alla tror sig ha jobb resten av sitt arbetsliv men få kan tänka sig studera och
ingen har en tidsbegränsad eller tillsvidareanställning på gång. Tre anger dock
timanställning som en fortsättning
Samma person som inte kan rekommendera Kom i Jobb (fråga 21) tycker det
fungerat bra, ville fortsätta, tycker det gav mycket och har bl. a blivit mycket
mera positiv o glad…
Alla har inte svarat på enkäten (fram till 2014 11 05) trots flera uppmaningar
Lindesbergs kommun – AME, Tillväxtförvaltningen
Enkät till arbetsledare i Kom i Jobb 2015, 33 svar (2015 04 16)
Kom i Jobb är en kommunal satsning för att få fler människor i arbete. Vi vill verka för att fler kommer
in i arbetslivet istället för att t ex vara beroende av försörjningsstöd. Kom i Jobb kan ses som ett steg
på vägen till den reguljära arbetsmarknaden. Inom ramen för Kom i Jobb kan personen dessutom läsa
körkortsteori, studera en gymnasiekurs, läsa svenska etcetera utifrån individuella behov. Syftet är att
rusta människor för arbete och du som arbetsledare är en viktig del i den här satsningen.
Fråga 1, Hade du/ni tillräckligt information om syftet med Kom i Jobb?
35
30
25
20
Ja 29
Nej 4
15
10
5
0
Kommentarer:
-
Blir uppdaterad när det blir aktuellt
Fråga 2, Har det varit resurskrävande eller resursgivande för arbetsplatsen
som helhet?
Krävande/givande för arbetsplatsen
30
25
20
15
Krävande/givande för
arbetsplatsen
10
5
0
Givande 25
Varken eller 6
Krävande 1
Kommentarer:
-
Mestadels givande. Krävande när det inte fungerat fullt ut med tidspassning och
arbete
Obs En svarade inte och en av de 3 som svarade ”Varken eller” hade ändrat svarsalternativet
till ”Både och” – enkäten kan behövas ses över då det ger ett helt annat svar…
Fråga 3, Hur har Kom i Jobb fungerat på er arbetsplats på det stora hela?
Hur har Kom i Jobb fungerat
25
20
15
Hur har Kom i Jobb fungerat
10
5
0
Väldigt bra 12
Bra 20
Mindre bra 1
Dåligt 0
Kommentarer:
-
I början var det svårt att få henne att förstå vad som skulle göras. I nuläget är hon till
stor hjälp.
Svårt när den anställda har mycket dålig svenska från början
Svårt motivera/handleda ibland
Det är mycket individuellt
Språkförbistringar, tider, engagemang
En otrolig resurs att få en personal som talar somaliska
Den första som var har väldigt bra kontakt 2:a ej nu en 3:e som kommer att bli bra
De som varit här och fullföljt sin tid har fungerat bra, det har tyvärr varit någon som
det varit strul med
Fantastisk möjlighet för oss på enheten som också utvecklar individen!
Väldigt givande att få förmånen att lära känna människor från olika kulturer!
Det var annan kurs än gymnasie som var aktuell för min deltagare
Fråga 4, Hade du som arbetsledare tillräckligt stöd av Masugnen?
35
30
25
20
Ja 30
15
Nej 2
10
5
0
Hade du som arbetsledare tillräckligt stöd av Masugnen?
Kommentarer:
-
Det har blivit bättre och bättre under tiden
Efter behov har det fungerat ok
Har fått bra stöd när jag har ringt och tagit kontakt när jag haft någon fråga
Behövs inte mycket stöd när det fungerar bra
Det var okey
Lätt att få tag i samt lyssnar på problemen
Ringer om vi behöver svar på frågor. Det har fungerat bra.
Bra dialog och stöttning vid behov
Inte haft behov. Går att svara på när man sökt stöd
Det fanns någon att tala med vid behov. Det fanns inga instruktioner för språkstöd.
Nu finns det.
OBS. En svarade inte på frågan utan kommenterade: Har ej haft någon kontakt
5. Hur har det fungerat med träffarna på Masugnen – när personen
går ifrån för aktiviteter som studier, information etcetera?
30
25
20
15
Bra 25
Mindre bra/dåligt 5
10
5
0
Hur har det fungerat med träffarna på Masugnen – när personen går
ifrån för aktiviteter som studier, information etcetera?
Kommentarer:
-
Det skulle vara möjligt att diskutera vilken dag personen ska läsa
Hade velat haft info om aktuella datum via mail
Gärna information om träffarna innan, om det är möjligt
Visst har det påverkat oss när hon inte varit här vilket tyder på att hon är ovärderlig
Verkar som att deltagarna inte har uppskattat aktiviteterna som erbjudits på
Masugnen. Ej givande
Lite för kort framförhållning vid en del tillfällen
Det var svårt att hinna med när man blev själv. Det är bra att det är nära när hon ska
gå. Det blev stressat om man fick veta det försent. Någon gång avglömt då vi har
mycket att göra
Obs. Tre svarade inte på frågan.
6. I vilka avseenden tycker du Kom i Jobb har varit utvecklande för
den anställde – flera svar är möjligt.
30
Utvecklad initiativförmåga 17
25
Utvecklad språkförmåga 20
20
Ökad förmåga att följa
instruktioner 15
Socialt utvecklande 24
15
Yrkesmässig utveckling 16
10
Ökat intresse för att utbilda sig 8
Ökat självförtroende 19
5
Ökat förståelse för arbetslivets
krav 17
0
I vilka avseenden tycker du Kom i Jobb har varit utvecklande
för den anställde – flera svar är möjligt.
Annat: 2
Kommentarer:
-
-
Hon har blivit gladare och positivare även hemma
Individuellt
När personen själv är intresserad så får/ger det utv. I alla punkterna tycker jag.
Intresset bör finnas för att det ska bli bra och det blir det då. En del punkter är
aktuella för alla som kommer hit men, intresse för utb. Varierar.
En bra integrering i den svenska kulturen. Här lär man sig det outtalade
Ökat ansvar
Obs. Tre varken svarade eller kommenterade. En svarade inte på frågan men
kommenterade.
-
Har varit här för lite tid för att vi ska kunna svara
Notera att intresset för utbildning tycks vara lågt om arbetsledarna uppfattat det rätt. Vet
deltagarna vad som finns, vad det innebär, vad som krävs etcetera eller vad är orsaken? Vi
vet att många behöver utbildning för att fungera på arbetsmarknaden.
7. Tycker du Kom i Jobb är en satsning som bör fortsätta?
20
18
16
14
12
Absolut 18
10
Ja 12
Nej 0
8
Absolut inte 0
6
4
2
0
Tycker du Kom i Jobb är en satsning som bör fortsätta?
Obs. Tre personer svarade inte. En kommentar:
- En kortare utbildning (städ) innan de kommer till arbetsplatsen. Fått info om hur man fyller
i närvaro/frånvaro
8. Kan du rekommendera andra kommunala enheter att ta emot en
Kom i Jobbare?
35
30
25
20
Ja 29
15
Nej 0
10
5
0
Kan du rekommendera andra kommunala enheter att ta emot en Kom i Jobbare?
Obs. Fyra personer svarade inte varav en skrev – Ingen åsikt.
Vid föregående enkät från 13 april smög sig ett fel in. Det ska vara 0 ”nej” på fråga 8.
8. Svar på remiss regional cykelplan för Region Örebro län
Föredragande: Gunnar Jaxell, 14.40
Ärendebeskrivning
Region Örebro län har i dialog med kommunerna i länet och Trafikverket arbetat fram ett
förslag till regional cykelplan. Den regionala cykelplanen är en fördjupning av och underlag
till Länsplan för regional transportinfrastruktur för Örebro län 2014-2025. Cykelplanen
omfattar cykelväg längs med det statliga vägnätet och utgör ett underlag för utbyggnad av
det regionala cykelvägnätet.
Region Örebro inbjöd i en remiss daterad den 20 mars 2015 till samråd inför kommande
politisk process. Detta för att erbjuda kommuner, länsstyrelse, trafikverk och övriga att
komma med synpunkter och inspel innan den politiska beslutsprocessen.
Remissen ska besvaras senast den 31 maj 2015.
Ärendet remitterades den 1 april 2015 till tillväxtförvaltningen för yttrande.
Stabsekonom Gunnar Jaxell inkom med en tjänsteskrivelse daterad den 21 april 2015.
I yttrandet framkommer det att gång- och cykelvägar längs det kommunala vägnätet
inte berörs. Förvaltningen bedömer att planen i dagsläget inkluderar de sträckor
som bör prioriteras i kommande ekonomiska satsningar när man fördelar medel ur
länstransportplansens anslag för den aktuella planeringsperioden. Förvaltningen anser
vidare att dokumentet bör vara ett levande dokument och revideras förslagsvis var tredje
år.
I tjänsteskrivelsen föreslår förvaltningen att kommunstyrelsen beslutar att:
•
Ställa sig bakom syftet och målet med cykelplanen inklusive planens utformning
i övrigt
Sida 12 av 27
•
•
Ställa sig bakom de prioriteringar som gjort i bilagan till cykelplanen som rör
gång- och cykelvägar inom Lindesbergs kommun
Framföra att planen skulle kunna förfinas genom att delregionala prioriteringar
skulle kunna inkluderas.
8.1. Handlingar
Samråd - Missiv cykelplan Örebro län.pdf (inkluderad nedan)
Regional cykelplan - remissversion.pdf (inkluderad nedan)
Yttrande - Cykelplan för Region Örebro län 2015.pdf (inkluderad nedan)
Sida 13 av 27
p.2015.1128
2015-03-23
Dnr 2015/138
Rapport
Datum: 2015-xx-xx
Författare: Namn Namnsson
Regional cykelplan
för Region Örebro län
Strategier och planer för utbyggnad
av regionalt cykelnätverk 2014-2025
Remissversion
REGION ÖREBRO LÄN
Innehållsförteckning
Sammanfattning.................................................................................................................................... 3
Syfte och mål .................................................................................................................................... 4
Bakgrund .............................................................................................................................................. 4
Men, varför cykla?............................................................................................................................ 4
Cykeln som frihet ......................................................................................................................... 5
Cykelns infrastruktur .................................................................................................................... 5
Nationella planer och mål rörande cykling....................................................................................... 6
De transportpolitiska målen .......................................................................................................... 6
Regionala planer och mål rörande cykling ....................................................................................... 7
Cykelstrategi för Region Örebro län .................................................................................................... 8
Metod................................................................................................................................................ 8
Avgränsning ..................................................................................................................................... 9
Mötesseparerade vägar ................................................................................................................. 9
Cykelvägar i Region Örebro län ......................................................................................................... 10
Utbyggnad av cykelvägar i Örebro län ........................................................................................... 13
Prioritering och utbyggnadstakt ..................................................................................................... 13
Underhåll av cykelvägar i Örebro län............................................................................................. 14
Uppföljning .................................................................................................................................... 14
Cykelnätverket.................................................................................................................................... 16
Bilaga 1 - Samtliga delsträckor med priogrupp och prioritering ........................................................ 17
Framsidesbild av Jens Rost (https://www.flickr.com/photos/56380734@N05/)
Licens: http://creativecommons.org/licenses/by/2.0/. Bilden är retuscherad.
2 (26)
REGION ÖREBRO LÄN
Sammanfattning
Skrivs när dokumentet är färdigställt.
3 (26)
REGION ÖREBRO LÄN
Syfte och mål
Syftet med den regionala cykelstrategin är att lägga fast en strategi och prioritera utbyggnaden av
cykelinfrastrukturen, på så sätt skapas möjlighet till en ökad cykling i Region Örebro län. Det
långsiktiga målet är att skapa ett sammanhängande nät av cykelvägar mellan länets
kommunhuvudorter och större tätorter. Den regionala cykelstrategin utgör ett underlag till och
fördjupning av länstransportplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025. En del av syftet är att
cykelstrategin ska ge styrning av vilka cykelvägsprojekt som finansieras och byggs med
länsplanemedel. Vidare är också ett mål med cykelstrategin att skapa ett regionalt cykelnätverk som
ska fungera som ett stöd i kommunernas arbete med cykelfrågor.
Cykeln och cykling behöver få en tydligare status som eget färdmedel i planeringen av våra framtida
transportsystem. Genom snabbare och effektivare transporter, där cykel är ett viktigt färdmedel både
enskilt men också som komplement till kollektivtrafik, ska arbetspendling över större avstånd
möjliggöras. Cykelstrategin har därmed också som mål att förbättra tillgängligheten till
arbetsplatser, vård, utbildning och service i regionen. Cykelstrategin tar sin utgångspunkt i såväl
nationella som regionala mål rörande transporter, miljö och folkhälsa.
Bakgrund
De senaste åren har cykeln och dess potential som färdmedel kommit allt högre upp på den politiska
agendan såväl nationellt som regionalt och kommunalt. Det finns ett flertal politiska satta mål som
på något sätt berör cykling, bland annat mål om minskade CO2 utsläpp från transportsektorn och om
barn och ungas möjlighet att vistas säkert i transportsystemet. Cykelns potential att ersätta främst
personbilen är inom tätort och över kortare sträckor, det är därför viktigt att aktivt arbeta för att
skapa möjligheter och incitament till cykling i sådana relationer.
När regeringen gav de regionala planupprättarna uppdrag att ta fram länstransportplaner tydliggjorde
regeringen att de såg cykelvägsutbyggnaden som ett viktigt område. I länstransportplanen finns
medel avsatta för utbyggnad av de regionala cykelvägarna, men medlen räcker inte till alla behoven.
Totalt räcker de avsatta medlen till ca 34 kilometer cykelväg, att jämföra med de drygt 400 kilometer
potentiell cykelväg som finns omnämnda i länstransportplanen och som innefattar cykelvägar både
på det nationella och regionala vägnätet En prioritering behöver göras. Tidigare har cykelvägar i
länsplanen byggts utan någon övergripande strategi och utan någon väl framtagen metod för
prioriteringar. Denna cykelstrategi ska vara en hjälp i regionens arbete att, tillsammans med länets
kommuner och Trafikverket, prioritera hur fördelningen ska se ut för de medel som är avsatta till
cykelvägar utmed statliga vägar.
Men, varför cykla?
Politisk vilja att satsa på cykel är nödvändigt för en positiv utveckling av cykelns förutsättningar och
dess andelar av det totala resandet, men det måste också finnas vilja och motivation hos potentiella
cyklister att välja bort andra färdmedel. Argument för cykeln om minskade utsläpp och mindre
4 (26)
REGION ÖREBRO LÄN
buller är visserligen goda, men för den enskilde kanske inte alltid greppbara eller lätta att relatera
till. Att välja cykeln måste vara attraktivt för den enskilda individen för att på allvar konkurrera med
personbilen.
Förutom de systemeffekter som ökat cyklande skulle ha, som minskade utsläpp, mindre buller, större
trafiksäkerhet och mindre trängsel, har det positiva effekter på individnivå. Att välja cykel framför
bil är dels ett smart val för privatekonomin och för hälsan. En cykel kostar betydligt mindre i inköp,
kräver inga drivmedel utom muskelkraft, servicekostnaderna är betydligt lägre och den dagliga
motionen kan spara in både kostnaden för ett gymmedlemskap och tiden som läggs på motion.
Enligt WHO behövs bara ca 30 minuters motion om dagen för att betydligt minska risken för hjärtoch kärlsjukdomar. Det finns dessutom studier som visar att de som tar cykeln till jobbet upplever
mindre stress, är piggare och känner sig gladare. Cykeln är därför både en besparing och en
hälsoinvestering för individen. Dessutom är det bra för näringslivet då medarbetare som cyklar mår
bättre och fler cyklister men minskad mängd personbilar ökar framkomligheten för gods- och
varutransporter. En av cykelstrategins huvudprioriteringar är därför att öka möjligheten till studieoch arbetspendling.
Cykeln som frihet
För de som inte har körkort eller tillgång till egen bil kan cykeln vara ett flexibelt sätt att relativt
snabbt förflytta sig över större avstånd än vad som är rimligt till fots. En satsning på cykling ökar
därför tillgängligheten till service, utbildning, arbetsplatser och fritidsaktiviteter för de som inte har
möjlighet att förflytta sig med bil. Att förbättra möjligheterna att cykla är alltså inte bara ekologiskt
hållbart utan bidrar också till den sociala hållbarheten genom att höja förutsättningarna att jämlikt
delta i samhället.
Ett av de transportpolitiska målen är att möjliggöra för barn att på egen hand vistas säkert i
transportsystemet, byggandet av cykelinfrastruktur till och från de platser som barn besöker i sin
vardag bidrar till att uppfylla detta mål. Cykelväg till och från skolor, sporthallar, friluftsområden,
ridskolor, lekplatser och så vidare ökar trafiksäkerheten och minskar behovet av föräldrar som
skjutsar. Att cykla som barn lägger grunden för att fortsätta cykla som vuxen och på så sätt fortsätta
resa billigt, hälsosamt och klimatsmart. Därför prioriteras i denna cykelstrategi att bygga säkra
skolvägar.
Cykelns infrastruktur
Under lång tid har vi främst planerat för bilens framkomlighet längs våra vägar. Inne i tätorterna är
situationen för cyklister och gående oftast något bättre än mellan tätorter och ute på landsbygden
men ofta är bilen det prioriterade trafikslaget och cyklisterna vistas i trafiken på bilisternas villkor.
Detta skapar en otrygg trafikmiljö och en satsning på utbyggnad av cykelns infrastruktur höjer
trafiksäkerheten såväl för cyklister som för fotgängare och bilister.
På mindre gator och vägar där hastigheten är låg och trafikmängderna små finns ofta förutsättningar
för fungerande blandtrafik, behovet av separerade cykelvägar är större där hastigheterna är höga och
trafikmängderna stora. Behovet av cykelväg kan också öka när vägar byggs om till att bli
5 (26)
REGION ÖREBRO LÄN
mötesseparerade eftersom vägrenarna då ofta smalnas av. Trafiksäkerheten för motorfordonen höjs
men minskar för cyklister och gående och behovet av egen infrastruktur blir påtagligt. I denna
cykelstrategi prioriteras de förbindelser där cyklisterna är hänvisade till att färdas i blandtrafik eller
på smala vägrenar längs med vältrafikerade vägar med höga hastigheter, inriktningen är dock att
cykelväg ska byggas i samband med att vägar byggs om till mötesseparerade inom ramen för
vägprojektet.
Cykelns största potential är över korta avstånd inom eller mellan närliggande tätorter samt till
målpunkter inom eller strax utanför tätorter. Klimatet gör att den största potentialen finns under de
snöfria månaderna, men med prioritering av cykelvägar vid snöröjning och halkbekämpning kan
potentialen höjas betydligt även under vintern i vissa starka stråk. På regional nivå finns potential att
göra cykeln till ett naturligt inslag i en del av resan om ett så kallat hela-resan-perspektiv anläggs.
Cykeln kan vara ett smidigt sätt att ta sig till och från kollektivtrafikens hållplatser och bytespunkter
som sedan tar den resande över det större avståndet. På så vis har cykeln en roll i ett regionalt
resande, då krävs dock att även cykelns infrastruktur har hög kvalitet med bland annat smidiga
bytespunkter, skyltning, belysning, trygga korsningar och säkra cykelparkeringar. Att i det dagliga
resandet färdas både med cykel och med kollektivtrafiken ger också såväl vardagsmotion som tid till
avkoppling, arbete, studier eller annan aktivitet ombord på tåget eller bussen. Det prioriteras också i
denna plan om en cykelväg ansluter till redan befintliga cykelvägar, till exempel ett kommunalt nät
inom tätort, eftersom cyklisten då ofta får tillgång till ett mer utbrett cykelvägnät.
Nationella planer och mål rörande cykling
I den nationella planen för transportinfrastruktur 2014-2025 är cykeln en viktig faktor för att skapa
ett långsiktigt hållbart transportsystem. Detta dels för att cykeln inte orsakar några utsläpp men
också som en del av lösningen på kapacitetsbrister och trängsel i större tätorter. Under planperioden
avsätts nationella medel för att bygga ca 40mil cykelväg längs det statliga vägnätet. Cykelns största
potential ligger inom tätort och mellan närliggande tätorter, dessa relationer berör sällan nationella
vägar utan oftast regionala samt kommunala vägar. Ansvaret för att bygga ut cykelvägsnätet ligger
därför till största delen på de regionala och kommunala organen, även dessa har ansvar för att verka
för nationellt satta mål.
De transportpolitiska målen
De transportpolitiska målen handlar om att skapa en långsiktigt hållbar och effektiv
transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela Sverige. Målen delas in i ett
tillgänglighets- och ett hänsynsmål. Tillgänglighetsmålet handlar om att skapa god tillgänglighet för
alla i hela landet samt att transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara upp mot mäns
och kvinnors olika transportbehov. Hänsynsmålet handlar dels om trafiksäkerhet men också om att
bidra till att de nationella miljömålen uppfylls. Dessa mål preciseras sedan ytterligare, varav ett
flertal berör cykelplaneringen. Nedan är de för cykling relevanta preciseringarna uppräknad.
Preciseringar av tillgänglighetsmålet är:
6 (26)
REGION ÖREBRO LÄN
-
Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet.
Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder.
Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett
jämställt samhälle.
Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning.
Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i
trafikmiljöer, ökar.
Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras.
Preciseringarna av hänsynsmålet är:
-
-
Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas
med en fjärdedel mellan 2007 och 2020.
Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en
stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila
bränslen.
Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet
ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för
möjligheterna att nå uppsatta mål.
Regionala planer och mål rörande cykling
I länsplanen för transportinfrastruktur i Örebro län 2014-2025 avsätts 108 miljoner kronor till
investeringar i cykelvägnätet. Detta utgör ungefär tio procent av den totala ramen för investeringar i
den regionala transportinfrastrukturen i länet. Länstransportplanen är ett medel för att uppnå såväl de
nationella transportpolitiska målen men också regionala mål och visioner, bland annat de mål som
presenteras i den regionala utvecklingsstrategin.
Ett regionalt mål som länstransportplanen i stor utsträckning ska bidra till är målet om aktiv
regionförstoring. Örebroregionen är beroende av pendling mellan kommuner inom länet och över
länsgränserna. Ett delmål är att öka kollektivtrafikens andel av pendlingsresorna, ett sätt att göra
detta är att tillgängliggöra kollektivtrafikens anläggningar genom att bygga cykelvägar till och från
hållplatser och knutpunkter. Att ersätta bilresor med cykel bidrar till att lösa klimatfrågan, en fråga
som i den regionala utvecklingsstrategin omnämns som en av världens viktigaste frågor. I
Örebroregionens energi- och klimatprogram sätts mål om att öka kollektivtrafikens och cyklingens
andel av det totala resandet samt att ha en god planering för att bygga ut cykelvägar i hela länet, mål
som länstransportplanen och denna cykelstrategi ska bidra till att nå.
I länstransportplanen formuleras åtta strategier, en av dessa är Bidra till socialt, ekonomiskt och
ekologiskt hållbart transportsystem. En viktig åtgärd för att uppnå detta är att bygga ut gång- och
cykelvägnätet i regionen då detta bidrar positivt till såväl klimat, miljö, jämställdhet som folkhälsa
samt det transportpolitiska målet om barns möjligheter att på egen hand vistas säkert i
transportsystemet.
7 (26)
REGION ÖREBRO LÄN
Cykelstrategi för Region Örebro län
I region Örebro län finns ett starkt och framgångsrikt arbete med att märka upp och marknadsföra
cykelleder för rekreation och turism, det finns därför inte ett behov av att inkludera denna typ av
cykling inom ramen för länstransportplanen. I cykelstrategin fokuseras därför mer på det vardagliga
resandet till och från arbete, skola, service och fritidsaktiviteter. Vi vill skapa möjligheter att
använda cykeln på ett smidigt och säkert sätt i vardagen, därför prioriteras:
-
-
-
-
Stråk för arbetspendling. Det finns såväl nationella som regionala samt vissa kommunala
mål om att öka andelen cyklister av det totala antalet resande. Att cykla leder också till ökad
hälsa, dels genom en minskning av utsläpp och buller, men också genom att 30minuters
aktivitet om dagen leder till minskad risk bland annat för hjärt- och kärlsjukdomar. En
satsning på att öka andelen som cyklar till och från arbetet skulle därför bidra inte enbart till
att uppfylla de transportpolitiska målen men också till förbättrad folkhälsa.
Stråk för skolpendling. Då ett av de transportpolitiska målen är att barn och unga ska kunna
vistas säkert i transportsystemet har cykelvägar längs skolväg prioriterats. En säker cykelväg
ökar möjligheten för barn och unga att på egen hand ta sig till och från skolan och en vana
av att cykla som ung lägger grunden för val av cykeln som transportmedel även som vuxen.
Säkra cykelvägar till och från fritidsaktiviteter är också viktigt för att barn och unga ska
kunna vistas säkert i transportsystemet samt för att skapa en vana av cykling,
Åtgärder som leder till bättre förutsättningar att nyttja flera trafikslag, t.ex. cykel och
kollektivtrafik, ska prioriteras. I kombination med kollektivtrafiken kan cyklingen ge stora
klimateffekter, varför cykelvägar som leder till tågstationer och större busshållplatser bör
prioriteras. Idag är det inte ovanligt att pendla över kommungränser och avstånd över fem
kilometer känns kanske för många som för stort avstånd för att cykelpendla dagligen.
Cykelvägar till och från hållplatser och kollektivtrafiknoder skulle därför öka möjligheten att
cykla åtminstone en del av den totala sträckan. För att detta ska vara attraktivt som daglig
resa bör dock även bytespunkterna hålla god standard med säkra cykelparkeringar,
belysning och väderskydd. Sådana åtgärder kan också medfinansieras av
kollektivtrafikpotten i länstransportplanen.
Trafiksäkerhet. Vi vill möjliggöra ett gent och trafiksäkert resande längs de större vägarna i
regionen. Därför förespråkas separata gång- och cykelvägar längs med de vägar där
trafikmängden är stor och/eller är mötesseparerade. Åtgärder som syftar till att trafiksäkra
genomfartsvägar för oskyddade trafikanter i länet tätorter prioriteras också.
Metod
De stråk och delsträckor som behandlas i denna cykelstrategi har identifierats tillsammans med
kommunerna i länet samt schablonberäkningar på möjliga cykelvägar längs det statliga vägnätet
gjorda av Vägverket 2010 och 2011. Inriktningen på arbetet har varit att skapa cykelförbindelser
längs med det statliga regionala vägnätet som förbinder tätorter, arbetsplatser och skolor med
kollektivtrafikknutpunkter, service, fritidsanläggningar, rekreationsområden och andra tätorter. På
detta sätt har ett femtiotal stråk där det är sannolikt att behov av cykelväg finns identifierats. Stråken
har delats in i delsträckor för att tydliggöra att genomförandet kan ske i etapper. Totalt finns ca 150
delsträckor och dessa utgörs vanligen av sträckan inom en tätort eller mellan två tätorter.
8 (26)
REGION ÖREBRO LÄN
För att avgöra vilka delsträckor som går vidare från behov till åtgärdsvalsstudie/utredning och
eventuellt genomförande har kommunerna angett om de anser att en delsträcka har Hög, Medel eller
Låg prioritering. Hög anger att kommunen anser att sträckan är mycket viktig, Medel är en ganska
viktig sträcka och Låg är inte en viktig sträcka för kommunen. Kommunens prioritering tillsammans
med varför behov av cykelväg anses finnas ligger till grund för om delsträckan prioriteras för
ÅVS/utredning och genomförande. En sträcka mellan två tätorter som prioriteras högt av
kommunen, där arbets- och studiependling sker, mellan vilka avståndet är relativt litet och där
resandeunderlaget är stort har således större sannolikhet att bli genomförd, pga behovet kan antas
vara stort, än en sträcka där motsatt förhållande råder. I vissa fall är det däremot viktigt att lyfta
blicken och se till hela stråket, om de enskilda delsträckorna får full nytta först när stråket i sin
helhet är utbyggt.
Utredning av en delsträcka sker normalt med metoden åtgärdsvalsstudie. Resultatet av
åtgärdsvalsstudien ligger till grund för av genomförande av åtgärder.
Länets kommuner ges årligen och löpande möjlighet att lämna sina synpunkter på och prioriteringar
av de regionala cykelstråken samt lyfta nya behov. Möjlighet att ge synpunkter på/prioritera
cykelsträckor utanför den egna kommunen finns också.
Avgränsning
Cykelstrategin gäller för cykelväg längs med det regionala statliga vägnätet, dvs. statliga cykelvägar.
Cykelvägar som går längs med det kommunala vägnätet är respektive kommuns ansvar.
Kommunerna kan ansöka om statlig medfinansiering av cykelvägar längs det kommunala vägnätet.
Det är självklart bra om de kommunala projekten bidrar till att uppfylla cykelstrategin men det är
inget krav vid ansökan om statlig medfinansiering.
Cykelstrategin tar i första hand hänsyn till sträckor som är intressanta för arbets- och skolpendling,
rekreation och turism kommer i andra hand. Det betyder inte att de utpekade sträckorna inte kan
användas i sådana syften, eller att det inte alls tas hänsyn till sådana kvaliteter när det gäller
lokalisering av prioriterade sträckor.
Mötesseparerade vägar
I länstransportplanen är en av prioriteringarna att bygga ut de viktigaste pendlingsstråken och vägar
med stora trafikmängder till 100km/h. Detta innebär att dessa vägar byggs om till så kallade 2+1
vägar. Dessa vägar är mittseparerade och har ibland också sidoräcken. En mittseparerad väg innebär
generellt en höjning av trafiksäkerheten för biltrafiken, men ofta en försämring för de oskyddade
trafikanterna. Detta beror på att väggrenarna ofta minskar eller försvinner helt och att hastigheterna
höjs. En inriktning i regionens arbete med infrastruktur investeringar är därför att om en väg byggs
om till 100km/h så ska cykelväg längs den sträckan ingå i projektet, förutsatt att det finns ett behov
av cykelväg. Ibland finns ett parallellt vägnät med mindre trafik och lägre hastighet som är lämpligt
att cykla på. För att detta ska anses vara en tillräcklig ersättning till en separat cykelväg så ska det
parallella vägnätet skyltas.
9 (26)
REGION ÖREBRO LÄN
Cykelvägar i Region Örebro län
De cykelstråk som redovisas i kartorna nedan illustrerar de behov som vi tror finns idag, majoriteten
av dessa stråk måste dock utredas inom en åtgärdsvalsstudie eller motsvarande. Fokus bör också
ligga på att skapa cykelbara förbindelser mellan tätorter/målpunkter, inte exakt vilken eller vems väg
cykelstråket går längs med.
I figur 1 redovisas en karta med de delsträckor som identifierats. Stråken förbinder
kommunhuvudorter i länet med tätorter och omlandet, bl.a. Kumla med Sköllersta, Örebro med
Odensbacken och Glanshammar, Hällefors med Grythyttan, Nora med Pershyttan och Gyttorp, Laxå
med Finnerödja och så vidare. Huvudorterna förbinds också med varandra, till exempel KarlskogaDegerfors, Karlskoga-Örebro, Örebro-Lindesberg och Örebro-Kumla-Hallsberg-Askersund.
Längs de identifierade stråken finns det ibland delsträckor med befintlig cykelväg, och på vissa
delsträckor finns det kortare bitar med cykelväg. I bilaga 1 finns mer information om varje
delsträcka, vilket stråk den tillhör, vilken prioritet den har från kommunen m.m.
De stråk som i figur 1 ser ut att sluta vid tätortsgräns ansluter i de flesta fall till det kommunala gcnätet, kvaliteten på de kommunala cykelvägarna är dock inte bedömd. De identifierade stråken kan
vara viktiga av olika anledningar. En huvudprioritering i länet är att bygga cykelväg som underlättar
arbetspendling och studiependling med cykel, hela vägen eller som en del av resan, en cykelväg kan
dock vara viktig även av andra anledningar. Till exempel för att öka trafiksäkerheten för oskyddade
trafikanter eller för att öka tillgängligheten i regionen till service, arbete, utbildning, kollektivtrafik
etc..
Figur 2 visar en inzoomning på stråket som går sträckan Örebro-Ölmbrotorp-Frövi-VedevågLindesberg-Guldsmedshyttan-Storå-Stråssa. I denna figur syns på vilka sträckor som det finns
cykelväg, var det saknas cykelväg och var det delvis finns cykelväg. Genom större delen av
Lindesbergs tätort finns det cykelväg, detta framgår dock inte tydligt eftersom lite av cykelvägen
genom tätorten ingår i delsträckan Lindesberg-Vedevåg. På delsträckan Lindesberg saknas det
cykelväg i den norra delen och därför anges att det delvis finns cykelväg. Detta kan gälla även för
delsträckor i andra stråk i länet. Det finns också cykelväg längs med kommunala gator på sträckan
Örebro-Hovsta, dock inte längs den statliga vägen och därför anges att cykelväg saknas på
delsträckan. När det blir aktuellt att prioritera stråket för utredning/genomförande får det ses över om
de kommunala cykelvägarna räcker eller om det finns behov av cykelväg även längs med den
statliga vägen, samt hur den statliga cykelvägen bäst kopplas till det kommunala nätet. Detta kan
gälla även för delsträckor i andra stråk i länet. I dagsläget pågår också planläggning av cykelväg
längs med Lindesbergs södra infart längs med väg 860. Inte heller detta framgår av kartan, först när
en cykelväg har byggts kategoriseras den om i materialet.
10 (26)
REGION ÖREBRO LÄN
Figur 1: Status per delsträcka längs de identifierade regionala cykelstråken i Örebro län.
11 (26)
REGION ÖREBRO LÄN
Figur 2: Regionalt cykelstråk sträckan Örebro-Ölmbrotorp-Frövi-Vedevåg-Lindesberg-Guldsmedshyttan-Storå-Stråssa.
12 (26)
REGION ÖREBRO LÄN
Utbyggnad av cykelvägar i Örebro län
Genomförandet av cykelstrategin sker inom ramen för länsplanen för regional transportinfrastruktur
med årliga inriktningsbeslut och löpande samverkan med Trafikverket, kommunerna och
länstrafiken kring finansiering, tekniska lösningar och prioriteringar.
Enligt de schablonberäkningar som funnits tillgängliga vid framtagandet av denna cykelstrategi
kostar en kilometer cykelväg 1,8 miljoner kronor, tillkommer gör kostnader för korsningar,
belysning etc. I förslaget till länsplan för transportinfrastruktur för åren 2014-2025 finns 108
miljoner kronor avsatta för utbyggnad av gång- och cykelvägar. Det motsvarar dryga 10 procent av
den totala planramen. Av dessa är 60 miljoner kronor avsatta för medfinansiering av kommunala
cykelvägar, medan övriga 48 miljoner kronor ska användas utmed regionens statliga vägar. Totalt
kommer de 48 miljonerna räcka till ca 34 kilometer ny cykelväg under kommande planperiod, att
jämföra med de drygt 400 kilometer potentiell cykelväg som finns omnämnda i länstransportplanen
och som innefattar cykelvägar både på det nationella och regionala vägnätet.
Regionala cykelvägar faller under väglagen, vilken innebär att fysisk planering måste föregås av
åtgärdsvalsstudie eller motsvarande samt att vägplan i vissa fall måste tas fram. För
länstransportplanen tas ett årligt inriktningsbeslut om vilka brister som ska utredas och vilka
åtgärder som ska genomföras under kommande år. Inför detta beslut bör samråd ske med det
regionala cykelnätverket. Utbyggnadstakten bestäms av tillgängligt utrymme i länstransportplanen,
därför är ambitionen att alltid ha en god planberedskap och en ”bank” med byggklara objekt.
De cykelvägar som hittills identifierats och framöver kommer att föras in i listan över behov av
cykelväg byggs antingen via länsplanemedel eller genom statlig och kommunal samfinansiering. För
de cykelvägar som byggs med länsplanemedel gäller det sedan 2010 nya planeringssystemet för
infrastruktur. Detta innebär att ett objekt måste utredas genom åtgärdsvalsstudie innan beslut om
eventuell fysisk åtgärd kan fattas. Åtgärdsvalsstudier är förutsättningslösa utredningar som utgår
från bristen och behovet utan att förutsätta nybyggnad av infrastruktur. Efter åtgärdsvalsstudien kan
beslut tas om att gå vidare till fysisk planläggning och eventuell vägplan. Mer om
planeringssystemet för infrastruktur går att läsa på Trafikverkets hemsida.
Prioritering och utbyggnadstakt
För att de tolvåriga länstransportplanerna samt den nationella planen för transportinfrastruktur ska
vara flexibla så fattar regionstyrelsen så kallade årliga genomförandebeslut. Den tolvåriga
planperioden delas in i tre delar; år 1-3, år 4-6 och år 7-12. I år 1-3 ligger projekt som är färdiga för
genomförande och produktion pågår eller den fysiska planläggningen är i slutskedet. I år 4-6 finns
pågående utredningar som efter utredning kan flyttas över till år 1-3 om utredningen resulterar i att
någon åtgärd ska genomföras. I år 7-12 finns prioriterade brister och behov, alltså det som står på tur
att utredas.
De cykelstråk som identifieras i denna cykelstrategi har delats in i grupper som korresponderar med
dessa tidsperioder. Vilka objekt som ingår i vilken tidsperiod går att läsa i bilaga 2.
13 (26)
REGION ÖREBRO LÄN
-
År 1-3. Utpekade åtgärder samt objekt som beslutats sedan tidigare (vägplan eller
produktion pågår) och som finansieras via länsplanen.
År 4-6. Objekt som prioriterats för utredning eller där det pågår/har genomförts en
åtgärdsvalsstudie/utredning och som kan bli aktuella att prioritera in i länsplanens år 1-3.
År 7-12. Prioriterade brister och behov som kan bli aktuella för
åtgärdsvalsstudier/utredningar.
Utbyggnadstakten bestäms av det ekonomiska utrymmet i länstransportplanen och hur olika åtgärder
prioriteras i de årliga inriktningsbesluten.
Underhåll av cykelvägar i Örebro län
Drift och underhåll av statliga cykelvägar sköts av Trafikverket och kommunerna har ansvaret för
drift och underhåll av de kommunala cykelvägarna i sin respektive kommun. Cykelstrategin
behandlar därför inte drift- och underhållsfrågor. För cyklisten är dock inte väghållarskapet relevant
utan att standarden på cykelvägen är god på hela cykelsträckan. Regionförbundet vill också bevaka
denna fråga för att säkerställa att gjorda investeringar ger nytta under lång tid framöver. Underhåll är
en viktig fråga som bör diskuteras vidare i cykelnätverket. Frågeställningar som det är nödvändigt
att förhålla sig till är bland annat:
-
Vilken standard ska cykelvägarna ha?
Vilken standard ska driften av cykelvägen ha?
Finns det cykelvägar som bör prioriteras högre än bilvägar vid vinterväghållning?
Hur kan underhållet bidra till att göra cykelvägnätet säkrare?
Uppföljning
Arbetet med att genomföra den regionala cykelstrategin bör följas upp kontinuerligt genom
framtagande av ett årligt cykelbokslut. Syftet med ett cykelbokslut är att årligen följa upp och
utvärdera det arbete som gjorts utifrån cykelstrategin, länstransportplanen och övriga regionala
utvecklingsmål. Cykelbokslutet sammanställs av Region Örebro län. Eftersom uppgifter över antal
cyklister inte samlas in på jämförbara sätt i länet är det svårt att göra uppföljningar på detta.
Cykelbokslutet kommer därför inledningsvis att fokusera på det arbete som skett för att bygga ut
cykelvägnätet. Förhoppningen är att det i framtiden ska gå att följa upp resandeutvecklingen för
cyklister på liknande sätt som biltrafiken mäts idag.
Cykelbokslutet ska beskriva det arbete som skett under året med cykelfrågor, vilka nya behov har
uppkommit, vilka utredningar har gjorts, hur har fysisk planläggning av cykelvägar sett ut och hur
har eventuell byggnation av cykelvägar framskridit. Indikatorer som kan användas för att beskriva
detta och som går att följa upp i dagsläget är:
-
Antal genomförda utredningar under året, fördelat på åtgärdsvalsstudier, kommunala
utredningar/förstudier, funktionsutredningar osv.
Antal objekt som blivit byggklara under året (antagen vägplan, detaljplan eller dylikt).
14 (26)
REGION ÖREBRO LÄN
-
Antal kilometer byggd cykelväg under året.
o Kostnad per byggd kilometer cykelväg under året.
Förhoppningen är att det i framtiden också ska gå att följa upp följande indikatorer:
Ökning (eller minskning) av antalet sammanhängande kilometer cykelväg under
året.
o Ökning (eller minskning) av antalet hållplatser till vilka det finns cykelväg under
året.
Antalet kilometer cykelväg som tillförts mervärde under året, fördelat på t.ex. ny belysning,
skyltning, cykelparkering, prioritet vid snöröjning och halkbekämpning m.m.
Antalet kilometer cykelväg som rustats inom ramen för drift och underhåll under året,
fördelat på beläggningsåtgärder, siktröjning, dikesrensning osv.
Antal kilometer byggd cykelväg som kan tänkas bidra till:
o Arbetspendling med cykel
o Att barn cyklar till skolan
o Att möjliggöra att cykla till fritidsaktiviteter för både barn och vuxna
o
-
För att följa upp effekterna av de cykelvägar som byggs bör cykelmätningar göras innan åtgärd och
efter åtgärd. Dessa ska då göras vid ungefär samma tidpunkt på året och vid samma tid på dagen.
Mätningen efter åtgärd bör göras 6-12 månader efter färdigställande för att cyklister ska ha hunnit
”hitta dit”.
15 (26)
REGION ÖREBRO LÄN
Cykelnätverket
Det finns en vilja i länets kommuner att arbeta med cykelfrågor och en vilja från det regionala att
länka samman de kommunala gång- och cykelvägnäten genom att bygga cykelvägar längs med det
regionala vägnätet. För att den viljan och det arbetet ska bli långsiktigt framgångsrikt krävs ett
samarbete över kommun och förvaltningsgränser. Cykelnätverket kan bli arenan för detta samarbete
och en plattform där kunskap, erfarenhet och idéer utbyts.
Cykelnätverkets syfte är att utgöra en regional plattform för samarbete, erfarenhetsåterföring,
informations- och kunskapsutbyte samt ett idé- och diskussionsforum för cykelfrågor. Nätverket ska
utgöra ett stöd i kommunernas arbete med cykling och cykelinfrastruktur och förstärka detta arbete
på regional nivå. Här kan aktuella frågor lyftas, idéer och tankar bollas, kontakter knytas och
erfarenheter återföras. Nätverket ska bestå av tjänstemän från regionen, länets kommuner och
Trafikverket vilka träffas 2-4 gånger årligen för diskussioner, seminarier och inspel till
genomförandet av cykelstrategin.
16 (26)
REGION ÖREBRO LÄN
Bilaga 1 - Samtliga delsträckor med priogrupp och
prioritering
Nedan listas de objekt som kvalificerat sig till de olika grupperna, detta baseras på de årliga
inriktningsbesluten:
ÅR 1-3: Utpekade åtgärder
Vägnr
Objekt
Kommentar
205
Karlskoga- Degerfors
Vägplan pågår, byggstart 2015
823
Örebro- Glanshammar
Vägplan pågår, planerad byggstart 2017
860
Södra infarten Lindesberg
GC-väg från Rv. 50 till kyrkogården vid Lindesbergs södra infart
där den ansluter till kommunal GC-väg. Framtagande av
bygghandling pågår.
243
Karlskoga- Lerängen
Enligt förstudie 2012. Vägplan beställs 2015. Planerad byggstart
2018.
249
Lindesberg – Vedevåg – Frövi
534
Hardemo – Åbytorp
Kumla kommun bedömer att potentialen för cykeltrafik på
sträckan är måttlig, och föreslår att stråket får ”medel” (2) prioritet
istället.
ÅR 4-6: Utredning pågår
Vägnr
Objekt
Kommentar
641
Ralavägen- Sannahed
2,5 km. Ingår i ÅVS-paket.
63
Kopparberg ut till RC
Enbart fräsning och målning, bred väg. Ingår i ÅVS-paket.
51
Norra Bro- Almbro/Gällersta
Samordning vägplan för 100-väg Almbro – Kvarntorp.
Ingår i ÅVS-paket.
63/244
Grythyttan- Hällefors
Ingår i ÅVS-paket.
590
Åmmeberg- Askersund
Ingår i ÅVS-paket.
529
Hallsberg-Östansjö
Ingår i ÅVS-paket.
572
Röfors – Laxå
Ingår i ÅVS-paket.
207
Ekeby- Almby- Odensbacken
Delsträckor finns sedan innan. Prioriterad brist i årligt
genomförande beslut inför 2015, med förslag att starta
17 (26)
REGION ÖREBRO LÄN
ÅVS under 2015. GC-väg utreds som del i en ÅVS för hela
stråket väg 207 Örebro-Odensbacken.
ÅR 7-12: Prioriterade brister och behov
Nedan redovisas alla de stråk/delsträckor som identifierats som regionala cykelstråk, vilka poäng
delsträckorna fått i poängsättningssystemet samt om kommunen anser att det är en prioriterad
sträcka.
Prioritetet från kommunen ges som Hög, Medel eller Låg där:
Hög = Mycket viktigt stråk för kommunen
Medel = Ganska viktigt stråk för kommunen
Låg = Inte ett viktigt stråk för kommunen
För vissa sträckor berörs två kommuner, då anges vilken prioritet båda kommunerna anser att stråket
har. Exempel: Sträckan Örebro – Ekeby/Almby som berör både Örebro och Kumla kommuner där
prioritet anges som Medel/Medel. Prioritet till höger om snedstreck är prioritet från den kommun
som står höger om snedstreck i ’KOMMUN’-spalten. I vissa fall har en kommun angett att en
sträcka är till exempel låg till medel prioriterad, detta anges då som Låg-Medel eller Medel-Hög.
Om delsträckan ingår i någon av priogrupperna ovan markeras detta i kommentars-kolumnen.
Delsträckor med grön text har befintlig cykelväg, bakgrundsfärg blå eller vit används för att
tydliggöra grupperingen i stråk.
Kommun
Sträcka
Stråk
Del
strä
cka
Vägnr
Läng
d
(km)
Örebro
Örebro - Ekeby-Almby
1
1
207
Örebro
Ekeby-Almby
1
2
679
1,2
Örebro
Ekeby-Almby - Stora
Mellösa
1
3
679-207
11
PRIORI
TET
FRÅN KOMMENTAR
KOMM
UNEN
Stråket Örebro Odensbacken
Befintlig ingår i ÅVS
som färdigställs
under 2015
(Prio 2) Stråket
Örebro Odensbacken
Hög
ingår i ÅVS
som färdigställs
under 2015
(Prio 2) Stråket
Örebro Odensbacken
Hög
ingår i ÅVS
som färdigställs
under 2015
18 (26)
REGION ÖREBRO LÄN
Örebro
Stora Mellösa
1
4
207
0,8
Hög
Örebro
Stora Mellösa Odensbacken
1
5
207
4,8
Hög
Örebro
Odensbacken
1
6
207
2,4
Hög
Örebro
Stora Mellösa
2
1
668
0,5
Hög
Örebro
Odensbacken
3
1
667
Örebro
Örebro - N Bro
4
1
675
Örebro
N Bro
4
2
675
1,3
Hög
Örebro
N Bro - Almbro
4
3
675
2,7
Medel
Örebro/Kumla
Almbro - Ekeby
4
4
51-642
3,5
Medel/M
edel
Kumla
Kumla
Hallsberg
Ekeby
Ekeby - Kvarntorp
(rondellen)
Sköllersta - Pålsboda
0,5
Hög
(Prio 2) Stråket
Örebro Odensbacken
ingår i ÅVS
som färdigställs
under 2015
(Prio 2) Stråket
Örebro Odensbacken
ingår i ÅVS
som färdigställs
under 2015
(Prio 2) Stråket
Örebro Odensbacken
ingår i ÅVS
som färdigställs
under 2015
Inte hela 667? I
så fall medel
Helgesta,
Segersjö –
ingen
anslutning?
Befintlig
4
5
642
1
4
6
642-51
2,1
Låg
4
7
51
6,5
Låg
Kumla
Kumla - Ekeby
5
1
647
8
Kumla/Hallsberg
Ekeby - Sköllersta
5
2
672
4,6
Hallsberg
Sköllersta
5
3
673
1
(Prio 2) Ingår i
ÅVS-paket med
sju cykelvägar
Anses oklart
vilken
delsträcka som
avses.
Kommunen har
planer på att
bygga VAMedel ledning i genare
sträckning, kan
vara lämplig för
cykelväg
Båda
Låg/Låg kommunderna
anser låg
Låg
19 (26)
REGION ÖREBRO LÄN
Kumla
Kumla - Kvarntorp
(rondellen)
6
1
52
5,6
Låg
Kumla/Hallsberg
Kvarntorp - Sköllersta
6
2
52
2,3
Låg/Låg
Hallsberg
Sköllersta
6
3
52
2
Låg
Hallsberg: Låg
Örebro
Låg/Med kommun:
el
Medel
service
sköllersta?
Service – högre
Medel
prio?
Barnen kommer
främst
söderifrån, låg
Låg
prio? Osäkert
idag, men
potential för
cykling?
Medel
Barnen kommer
främst
Låg
söderifrån, låg
prio?
Låg
Hallsberg/Örebro
Sköllersta - Askersby
6
4
52
8,8
Örebro
Askersby - Odensbacken
6
5
52
2,5
Örebro
Odensbacken - Hampetorp
6
6
52
8
Örebro
Hampetorp
6
7
52
1,5
Örebro/Sörmland
Hampetorp - Läppe
6
8
52
7
Hallsberg
Pålsboda
7
1
51
1,9
Hallsberg
Pålsboda - Hallsberg
7
2
633
7,7
Hallsberg
Hallsberg
7
3
Hallsberg
Hallsberg - Östansjö
7
4
529
3,4
Hög
Hallsberg
Östansjö
7
5
529
2,4
Hög
Hallsberg
Östansjö - Vretstorp
7
6
529-517
6,1
Medel
Hallsberg
Vretstorp
7
7
517
Hallsberg
Pålsboda
8
1
649
1,3
Låg
Örebro
Örebro - Marieberg
9
1
690
4
Hög
Örebro
Marieberg - Mosås
9
2
690
3,5
Örebro/Kumla
Mosås - Kumla
9
3
690
6,5
Kumla
Åbytorp
10
1
534
1,7
Hög
Hög/
Hög
Befintlig
Kumla
Åbytorp - Kumla
10
2
534
1,6
Befintlig
Kumla
Kumla
10
3
534
2,6
Befintlig
Kumla
Kumla - Hällabrottet
10
4
Låg
Befintlig
534
(Prio 2) Ingår i
ÅVS-paket med
sju cykelvägar
Befintlig
2,7
25
Tabellen anger
2,7 km sträcka,
dock är nästan
hela den
angivna
20 (26)
REGION ÖREBRO LÄN
sträckan redan
utbyggd till
cykelväg av bra
standard. Ev
menas den
östligaste delen
(genom
Hällabrottet)
där cykelväg
saknas, men där
skiftar vägen
benämning till
Lv644.
Kumla
Hällabrottet
10
Kumla
Kumla - S Via
11
Kumla
52 - Hällabrottet
12
Kumla
Hällabrottet
12
Kumla
Hällabrottet - 633
Kumla
5
644
1,9
Hög
640
2,6
Hög
1
637
1,8
Låg
2
637
3,1
Medel
12
3
637
1,4
Låg
Kumla
13
1
641
Kumla
Kumla - Sannahed
13
2
641
1,7
Kumla/Hallsberg
Sannahed -Ralavägen
13
3
641
0,8
Hallsberg
Ralavägen - Hallsberg
13
4
641
Hallsberg
Hallsberg
13
5
641
1
Kumla
Kumla
14
1
529
1,6
En etapp på 2,6
km anges.
Befintlig
cykelväg med
god standard är
utbyggd i åtm
1,5 km av
sträckan.
Kvarvarande
del anser Kumla
kommun vara
av ”Hög” (1)
prioritet.
Befintlig
Hög
(Prio 2) Ingår i
Hög/Hög ÅVS-paket med
sju cykelvägar
Befintlig?!
Prioritering ej
angiven av
kommunen
Kumla kommun
vill dock
betrakta
cykelfrågan
längs sträckan i
Hög
ett större
sammanhang
där Lv529
omarbetas till
stadsgata med
lägre
21 (26)
REGION ÖREBRO LÄN
framkomlighet
och ökad
integrering i
Kumla tätort.
Kumla/Hallsberg
Kumla - Hallsberg
14
Kumla
Åbytorp
15
Hallsberg/Askersu
nd
Hallsberg - Åsbro
16
Askersund
Åsbro
Åsbro - Skyllberg
(Rönneshyttevägen)
Skyllberg -Askersund
Askersund
Askersund
Askersund
Askersund
529
4,2
Hög/Hög
628
0,7
Låg
1
627
6,6
Låg/
16
2
608
1,2
17
1
50
7,5
17
2
50
8
Askersund - Åmmeberg
18
1
590-586
5,4
Åmmeberg
18
2
586
3,1
19
50
6,5
Askersund/Hallsbe
20 - Knottebokorsningen
rg
2
Laxå
Sandstubbetorp - Åvik
(505/511)
20
20
2,6
Laxå
Laxå - Röfors
21
205
4
Laxå
Laxå - Finnerödja
22
1
20
11
Kumla/Lekeberg
Åbytorp - Fjugesta
23
1
534
13,5
Lekeberg
Fjugesta (Kyrkvägen)
23
2
524
0,8
Kumla
Hardemo - 20
24
Lekeberg
Fjugesta
25
Örebro
Latorp
Örebro
Hallsberg: Låg
(Prio 2) Ingår i
ÅVS-paket med
sju cykelvägar
(Prio 2) Ingår i
ÅVS-paket med
sju cykelvägar
Låg
532
5,5
Medel
7
518
1,5
26
1
730
Befintlig
Latorp - Vintrosa
26
2
730
Befintlig
Örebro
Vintrosa
26
3
730
1
Hög
Örebro/Lekeberg
Vintrosa - Lanna
26
4
730-691
1,3
Hög
Lekeberg
Lanna
26
5
204
0,2
(Prio 1)
Utpekad åtgärd
sträckan
HardemoÅbytorp
Kumla kommun
bedömer att
potentialen för
cykeltrafik på
sträckan är
måttlig,
22 (26)
REGION ÖREBRO LÄN
Lekeberg
Lanna - Fjugesta
26
6
Lekeberg
Fjugesta - Mullhyttan
26
8
"204"
11
Lekeberg
Mullhyttan
26
9
513-204
1,8
Lekeberg/Degerfor
Mullhyttan - Svartå
s
26
10
"204"
11
Degerfors
Svartå
26
11
204
Lekeberg
Fjugesta
26
Lekeberg
Fjugesta-Mullhyttan
27
Lekeberg/Degerfor
Mullhyttan - Svartå
s
27
Degerfors
28
Karlskoga
Svartå
Karlskoga (kommunal
sträcka)
Karlskoga Dammängsvägen
204
6,2
Befintlig
564
5,3
1
204
9
2
204
11,5
205
Befintlig
29
1
555
29
2
555
Karlskoga/Degerfo Dammängsvägen rs
Duvedalen
29
3
555
2,5
Degerfors
Degerfors
29
3
555
0,7
Degerfors
Duvedalen - Degerfors
Karlskoga (kommunal
sträcka?)
29
4
555
3,5
30
1
205
Karlskoga
Karlskoga
1,6
Befintlig
Befintlig
(Prio 1)
Vägplan
fastställd,
byggstart 2015
Karlskoga/Degerfo
Karlskoga - Degerfors
rs
30
2
205
5,7
Degerfors
Degerfors
Degerfors (kommunal
sträcka)
30
5
205
0,7
549
2,8
Örebro
Örebro - Vintrosa
32
1
691
14,6
HögMedel
Långt avstånd,
skolskjuts men
potentiell
pendling och
rekreation
Örebro/Lekeberg
Vintrosa - Lekhyttan
32
2
730/691
7
Låg/
Örebro
kommun: Låg
Lekeberg/Karlskog
Lekhyttan - Karlskoga
a
32
3
18
20
Karlskoga (kommunal
sträcka?)
32
4
18
1,5
Karlskoga
Karlskoga - Lerängen
(722)
33
1
243
1,68
Karlskoga
Ås
34
3
763
0,7
Degerfors
Karlskoga
31
(Prio 1)
Vägplan
beställs 2015.
Planeras
byggstart 2018.
23 (26)
REGION ÖREBRO LÄN
Karlskoga
Karlskoga- Gälleråsen
34
205
3,85
Örebro
Örebro - Latorp
35
1
733
9,3
HögMedel
Örebro
Latorp - Garphyttan
35
2
733
3,5
Medel
Örebro
Örebro - Latorp
36
1
Banvall
Befintlig
Örebro
Latorp - Garphyttan
36
2
"733"
Befintlig
Nora
Nora (Hitorpsvägen)
37
Nora
Nora
38
Nora
Nora-Gyttorp
39
Nora
Gyttorp
40
Nora
Nora-Pershyttan
41
Nora
Nora
42
1
763
Befintlig
Nora
Nora - Ås
43
2
763
Befintlig
Nora
Ås - Striberg
43
4
763
2,5
Nora
Striberg
43
5
763
0,3
Hällefors
Grythyttan
44
1
718
1,8
Hällefors
Grythyttan - Hällefors
44
2
244-63
6
Hällefors
Hällefors
44
3
785
3,1
1
3
765
2
762
1,2
244
Befintlig
244-243
Befintlig
744
Långt avstånd,
skolskjuts men
potentiell
pendling och
rekreation
Saknas liten bit
in mot stan?
1
Hög
(Prio 2) Ingår i
ÅVS-paket med
sju cykelvägar
Hög
Binda ihop
kommunala
cykelvägar.
Behövs ny eller
räcker det som
finns längs
kommunala
vägar?
Örebro
Örebro - Hovsta
45
1
50
Örebro
Hovsta - Ölmbrotorp
45
2
830
4,5
Medel
Örebro
Ölmbrotorp
45
3
830
1,6
Hög
Örebro
Ölmbrotorp - Ervalla
45
4
830
4,8
Låg
Örebro/Lindesberg Ervalla - Frövi
45
5
831
6,5
Lindesberg
Frövi
45
6
831
1
Lindesberg
Frövi - Vedevåg
45
7
831-249
7
Lindesberg
Vedevåg
45
8
249
2,3
Örebro
kommun:
HögHög/medel
Medel/H
Få skolskjutsar,
ög
men service +
station i Frövi
(Prio 1)
Hög
Utpekad åtgärd
(Prio 1)
Hög
Utpekad åtgärd
(Prio 1)
Hög
Utpekad åtgärd
24 (26)
REGION ÖREBRO LÄN
Lindesberg
Vedevåg - Lindesberg
45
9
Lindesberg
45
10
45
11
Lindesberg
Lindesberg
Lindesberg Guldsmedshyttan/Storå
Guldsmedshyttan/Storå
45
Lindesberg
Storå
Lindesberg
Örebro
249845/860
5
Hög
2,3
Hög
50
10,3
Medel
12
50
7
Medel
45
13
871
Storå - Stråssa
45
14
871
3,1
Medel
Ervalla
46
831
0,9
Hög
Lindesberg
Frövi
47
842
1,6
Ljusnarsberg
Kopparberg
48
1
799-792
2,9
Ljusnarsberg
Kopparberg - Ställdalen
48
2
792
4,3
Ljusnarsberg
Ställdalen
48
3
792
1,9
Ljusnarsberg
Kopparberg
Kopparberg(kyrkbackensk
olan)-bryggeriet
49
1
63
Hög
Medel Låg
Medel
Medel Låg
Befintlig
49
1
63
0,4
Hög
Ljusnarsberg
Kopparberg C- RC
49
3
63
0,4
Hög
Ljusnarsberg
Kopparberg C- Bångbro
49
233
1,18
Lindesberg
Frövi (831) - Fellingsbro
50
1
249
13,4
Lindesberg
Fellingsbro - Arboga
50
3
249
12,9
Lindesberg
Fellingsbro
50
249
2,7
Lindesberg
Fellingsbro
51
Lindesberg
Fellingsbro
52
Hög
HögMedel
MedelLåg
HögMedel
Befintlig
HögMedel
Örebro
Örebro -Glanshammar
53
Örebro
Glanshammar
Örebro
20 - länsgräns
Lindesberg
Ljusnarsberg
2
(Prio 1)
Framtagande av
bygghandling
för "södra
infarten
Lindesberg"
pågår, byggstart
2015
Befintlig
815.01
815
0,6
1
823
11,1
Hög
53
2
823
1,2
Medel
53
3
823
8,3
Medel
(Prio 2) Ingår i
ÅVS-paket med
sju cykelvägar
(Prio 1)
Vägplan pågår,
byggstart 2017
Högre? Knyta
ihop ända bort
till IP
Finns delvis ö
om
Glanshammar
men borde
knytas ihop
25 (26)
REGION ÖREBRO LÄN
Askersund
Askersund - länsgräns
54
50
24,5
Ev. en del som
byggs i
samband med
ombyggnad
Nykyrka Brattebro
backe. Ej
indelad i
delsträckor.
26 (26)
2015-04-21
Näringsliv och Utveckling
Gunnar Jaxell
Tfn: 0581-812 03
gunnar.jaxell@lindesberg.se
p.2015.1752
2015-04-21
Dnr 2015/138
Till Kommunstyrelsen
Remissyttrande – Regional cykelplan för Region
Örebro län
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslås besluta
Att
Ställa sig bakom syftet och målet med Cykelplanen inklusive planens
utformning i övrigt,
Att
Ställa sig bakom de prioriteringar (Hög, Medel och Låg) som gjorts i
bilagan till Cykelplanen som rör Gång- och Cykelvägar inom Lindesbergs
kommun, samt
Att
framföra att planen skulle kunna förfinas genom att delregionala
prioriteringar skulle kunna inkluderas.
Ärendebeskrivning
Från Kommunkansliet har inkommit begäran om yttrande över förslag till Regional
Cykelplan för Region Örebro län. Remissversion har tillställts Lindesbergs kommun
för samråd av Region Örebro län.
Remissen har tillkommit för att Region Örebro län skall erhålla synpunkter från
inblandade myndigheter och Statliga verk inför sin kommande politiska
beslutsprocess.
Förslaget till Cykelplan har tagits fram efter att en dialog förts mellan Trafikverket,
Region Örebro län samt länets kommuner. Planen är en fördjupning och underlag
för regional transportinfrastruktur för Örebro län 2014 – 2025. Cykelplanen omfattar
cykelväg längs med det statliga vägnätet och kommer att utgöra underlag vid den
framtida utbyggnaden av det regionala cykelnätet.
Syftet med planen är att lägga fast en strategi och prioritera utbyggnaden av
cykelinfrastrukturen. Det långsiktiga målet är att skapa ett sammanhängande nät av
cykelvägar mellan länets kommunhuvudorter och större tätorter.
I bilagan till planen finns en lista över hitintills inventerade brister tillsammans med
en föreslagen prioritering.
Ärendets beredning
Näringslivsavdelningen har beretts möjlighet att yttra sig till Kommunstyrelsen över
planens innehåll.
Förvaltningens ståndpunkt
Förvaltningens uppfattning är att planen har tagits fram i dialog med länets
kommuner och man har haft möjlighet att inkludera aktuella sträckor där behov
bedömts att gång- och cykelvägar bör anläggas. Planen berör inte GC-vägar längs
det kommunala vägnätet.
Förvaltningen bedömer att planen i dagsläget inkluderar de sträckor som bör
prioriteras i kommande ekonomiska satsningar när man fördelar medel ur
Länstransportplanens anslag för den aktuella planeringsperioden.
Förvaltningen anser vidare att dokumentet bör vara ett levande dokument och
revideras förslagsvis var tredje år
I tjänsten
Merit Israelsson
Förvaltningschef
Gunnar Jaxell
Stabsekonom
9. Förändring av arvodesbestämmelser
Ärendebeskrivning
Kommunstyrelsen beslutade den 25 november 2014 att föreslå kommunfullmäktige
att besluta att ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i sammanträdena med
kommunstyrelsens utskott. Samtidigt beslutade kommunstyrelsen att de ekonomiska
konsekvenserna för detta ska utredas.
Kommunstrategen inkom med en tjänsteskrivelse daterad den 2 december 2014 där det
framkommer att;
Kommunstyrelsens förslag till beslut den 25 november 2014 leder till att kostnaden för
kommunstyrelsens verksamhet kommer att bli högre än budgeterat. En åtgärd för att
den politiska verksamheten ska kunna hålla budget utan att behöva begränsa antalet
sammanträden eller andra aktiviteter är att ändra arvodesreglerna så att arvode för
ersättare som inte tjänstgör tas bort.
Kommunstyrelsen beslutade den 8 december 2014 att föreslå kommunfullmäktige besluta:
Bestämmelser om ersättning till kommunalt förtroendevalda ändras i § 9 så att ersättare
som inte tjänstgör inte har rätt till arvode för sammanträden mm som i beskrivs i § 2.
Kommunstyrelsen beslutade även vid sitt sammanträde den 8 december 2014 att en
sammanställning av kostnaderna för varje ersättare skulle redovisas för kommunstyrelsen.
Kommunfullmäktige beslutade den 16 december 2014 att återremittera ärendet till
kommunstyrelsen.
Sida 14 av 27
Personalchef Carina Fyrpihl inkom med en tjänsteskrivelse daterad den 17 april 2015,
där kostnaderna som utgått till icke tjänstgörande ersättare i nämnder och utskott 2014
redovisas. Kostnaderna är redovisade per nämnd och delas upp i arvode, reseersättning
samt förlorad arbetsförtjänst. Även totalsumman framgår.
9.1. Handlingar
Redovisning ej tjanstgorande ers.pdf (inkluderad nedan)
Sida 15 av 27
10. Samverkansgrupp för placering av ny högstadieskola
Ärendebeskrivning
En ny högstadieskola planeras i Lindesbergs tätort. Ett flertal platser har varit uppe till
diskussion på politisk nivå, bland annat Stadsskogsvallen.
Med anledning av den framtida placeringen av ny högstadieskola efterfrågas en
kommunikation bland de berörda parterna.
Kommunstyrelsens planerings- och utvecklingsutskott beslutade den 8 oktober att uppdrar
åt Jesper Almlöf, mark- och exploateringsingenjör, att:
•
Sammankalla till samverkan mellan Tredingen utveckling AB,
förvaltningschefen för barn- och utbildning, verksamhetschefen för grundskolan,
kostchefen, folkhälsostrategen, näringsliv och utveckling samt Bergslagens
miljö- och byggförvaltnings stadsbyggnadskontor.
•
Samverkansgruppen ska redovisa max tio kriterier som är de viktigaste för
placering av ny högstadieskola samt ge förslag på max tre möjliga placeringar
av skolan. Samverkansgruppen ska även redovisa underlag, framtaget av
näringsliv- och utveckling, där de alternativa placeringarna utreds.
•
Redovisning av samverkansgruppens arbete ska ske till utskottet, senast vid
sammanträdet i december 2014.
Jesper Almlöf föreslår i en tjänsteskrivelse daterad den 3 november 2014 att
kommunstyrelsens planerings- och utvecklingsutskott ska besluta att:
•
Bergslagens miljö- och byggförvaltning (BMB) får i uppdrag att beställa en
riskanalys i enlighet med denna skrivelse
Sida 16 av 27
•
•
Näringsliv och utveckling erhåller tilläggsanslag på 100 000 kronor för
riskanalysen
Det uppdrag som gavs till näringsliv och utveckling av kommunstyrelsens
planerings- och utvecklingsutskott, 2014-10-08, tas över av BMB, men att
tidsramen utsträcks till januari 2015 för att möjliggöra ett bra beslutsunderlag.
Kommunstyrelsens planerings- och utvecklingsutskott beslutade den 3 november 2014 att
föreslå kommunstyrelsen att:
•
Bergslagens miljö- och byggförvaltning (BMB) får i uppdrag att beställa en
riskanalys i enlighet med Jesper Almlöfs tjänsteskrivelse daterad den 3
november 2014
•
Finansieringen av riskanalysen på 100 000 kronor sker genom omdisponering
från kommunstyrelsens anslag för hyror 2014
•
Det uppdrag som gavs till näringsliv och utveckling av kommunstyrelsens
planerings- och utvecklingsutskott den 8 oktober 2014 tas över av BMB.
Redovisningen av uppdraget förlängs från december 2014 till januari 2015.
Den 8 december 2014 föreslog kommunstyrelsen kommunfullmäktige besluta att:
•
Bergslagens miljö- och byggförvaltning (BMB) får i uppdrag att beställa en
riskanalys i enlighet med Jesper Almlöfs tjänsteskrivelse daterad den 3
november 2014
•
Finansieringen av riskanalysen på 100 000 kronor sker genom omdisponering
från kommunstyrelsens anslag för hyror 2014
Sida 17 av 27
•
Det uppdrag som gavs till näringsliv och utveckling av kommunstyrelsens
planerings- och utvecklingsutskott den 8 oktober 2014 tas över av BMB.
Redovisningen av uppdraget förlängs från december 2014 till januari 2015.
Kommunstyrelsen har dock befogenhet att själva fatta beslutet, vilket gör att nytt beslut
måste tas av kommunstyrelsen.
Kommunchefen inkom med en tjänsteskrivelse daterad den 19 februari 2015 där han
lämnar ytterligare tre beslutsförslag i ärendet om en ny högstadieskola:
•
•
•
Kommunstyrelsen ger Fastigheter i Linde AB i uppdrag att projektera och
uppföra ny högstadieskola i Lindesberg i enlighet med kommunfullmäktiges
beslut den 19 december 2013. Bilagda utredningar och yttranden ska beaktas i
arbetet med projektering.
Projekteringen ska genomföras i samverkan med barn-och utbildningsnämnden
och dess förvaltning som är huvudintressent. Byggnationen berör också
kostproduktion och hall för idrott och fritidsaktiviteter, varför enheter inom
kommunledningskontoret och tillväxtförvaltningen också är intressenter. Barnoch utbildningschefen ges i uppdrag att samordna arbetet för kommunens olika
verksamheter/intressenter.
Kommunstyrelsen fattar efter förslag från barn- och ut bildningsnämnden beslut
om lokalisering och dimensionering av ny högstadieskola.
Kommunstyrelsen beslutade den 25 februari 2015:
•
Bergslagens miljö- och byggförvaltning (BMB) får i uppdrag att beställa en
riskanalys i enlighet med Jesper Almlöfs tjänsteskrivelse daterad den 3
november 2014
•
Finansieringen av riskanalysen på 100 000 kronor sker genom omdisponering
från kommunstyrelsens anslag för hyror 2014
•
Det uppdrag som gavs till näringsliv och utveckling av kommunstyrelsens
planerings- och utvecklingsutskott den 8 oktober 2014 tas över av BMB.
Redovisningen av uppdraget förlängs från december 2014 till januari 2015.
Sida 18 av 27
•
Kommunstyrelsen ger Fastigheter i Linde AB i uppdrag att projektera och
uppföra ny högstadieskola i Lindesberg i enlighet med kommunfullmäktiges
beslut den 19 december 2013. Utredningar och yttranden från BMB, Sweco,
måltidsenheten och folkhälsoteamet, inkomna till kansliet den 9 februari 2015,
ska beaktas i arbetet med projektering.
•
Projekteringen ska genomföras i samverkan med barn-och utbildningsnämnden
och dess förvaltning som är huvudintressent. Byggnationen berör också
kostproduktion och hall för idrott och fritidsaktiviteter, varför enheter inom
kommunledningskontoret och tillväxtförvaltningen också är intressenter. Barnoch utbildningschefen ges i uppdrag att samordna arbetet för kommunens olika
verksamheter/intressenter.
Kommunstyrelsen fattar efter förslag från barn- och ut bildningsnämnden beslut
om lokalisering och dimensionering av ny högstadieskola.
•
Barn- och utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 16 mars 2015 att
lämna följande förslag till kommunstyrelsen för beslut:
•
•
•
Ny högstadieskola placeras vid stadsskogsvallen, Lindesberg
Ny detaljplan beställs
Skolan byggs för ett elevantal som omfattar cirka 500 elever
Verksamheten vid den nya skolan ska omfatta:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Skola årskurs 7-9
Grundsärskola
Särskilda undervisningsgrupper ex A28, C13, Tuvan
Fritidsgårdsverksamhet
Samordnat elevhälsocentrum
Specialsalar, som ex samlingssal, musik, slöjd, som samordnas med
Brotorpsskolan
Matsal, som samordnas med Brotorpsskolan
Skolbibliotek, som samordnas med Brotorpsskolan
Idrottshall, som samordnas med Brotorpsskolan
Administration som samordnas med Brotorpsskolan, det ska finnas bra
utrymmen för personal
Sida 19 av 27
•
•
•
•
•
•
•
Skolan ska byggas med möjlighet att bygga på/ut när Lindesberg behöver en
större högstadieskola
Ett elevinflytande finns med vid planering av byggnation av skola och skolgård
I planeringen av kök tas med angöring planering för transportet av leveranser till
och från kök samt parkering för måltidspersonal
Bussangöring för skolskjutsar samt att möjlighet för föräldrar att lämna och
hämta barn med bil planeras
Byggnationen planeras med ett effektivt nyttjande av mark, eventuell
byggnation i flera våningsplan
Tillgänglighet omfattande hörsel, syn, allergi, rörelsehinder och kunskap
Pedagogisk inriktning tas fram tillsammans med personal
10.1. Handlingar
BUN § 30 Ny högstadieskola i Lindesberg(1).pdf (inkluderad nedan)
Sida 20 av 27
11. Årsredovisning stiftelser räkenskapsår 2014
Ärendebeskrivning
Ekonomienheten överlämnade den 21 april 2015 över årsredovisningar för räkenskapsåret
2014 för följande stiftelser för kommunstyrelsen att godkänna:
Stiftelsen Samfond Grundskolan
Lindeskolans stipendiestiftelse
Axel och Greta Anderssons Stifelse
Stiftelsen Samfond 1
11.1. Handlingar
Åresredovisning 2014 stiftelser.pdf (inkluderad nedan)
Stiftelsen samfond grundskolor.pdf (inkluderad nedan)
Lindeskolans Stipendiestiftelse.pdf (inkluderad nedan)
Axel och Greta Anderssons stiftelse.pdf (inkluderad nedan)
Stiftelsen samfond 1.pdf (inkluderad nedan)
Sida 21 av 27
12. Svar på medborgarförslag om att Bergslagens kommunalteknik ska
byta gatubelysning av äldre modell i centrala Lindesberg
Ärendebeskrivning
Anders Edstam inkom med ett medborgarförslag daterat den 3 december 2014 där han
föreslår att Bergslagens kommunalteknik skyndsamt ska byta ut befintlig gatubelysning
som är av äldre modell och skiljer sig från övrig belysning i centrala Lindesberg.
Kommunfullmäktige beslutade den 16 december 2014 att överlämna medborgarförslaget
till kommunstyrelsen.
Medborgarförslaget remitterades till Bergslagens kommunalteknik för yttrande den 29
januari 2015 för yttrande.
Bergslagens kommunalteknik inkom med ett yttrande daterat den 27 mars 2015, där
det framkommer att de kommer byta 15 armaturer i sträckningen Kungsgatan mellan
Örebrovägen och Södra Torggatan. Det kommer utföras under innevarande år och inom
befintlig budgetram.
12.1. Handlingar
Medborgarförslag gatubelysning.pdf (inkluderad nedan)
Yttrande BKT armaturbyten Kungsgatan(1).pdf (inkluderad nedan)
Sida 22 av 27
p.2015.1452
2015-04-13
Dnr 2014/533
13. Svar på medborgarförslag om att kommunen ska bygga en
handikappbrygga i Storå
Ärendebeskrivning
Deltagarna på Träffpunkt och Dagrehab i Storå inkom med ett medborgarförslag daterat
den 14 november 2014. De har uppmärksammat att det inte finns någon naturlig
utflyktsplats tillgänglig för personer som är rullstolsbundna eller går med rollator. De
föreslår att Lindesbergs kommun ska bygga en stor avsats likt en handikappbrygga med
väggfasta bänkar och två bort i marknivå med vita stigen, invid sjön. Till denna brygga
skulle även personal och anhöriga till boende på Grönboda kunna gå för att njuta av
utsikten.
Kommunfullmäktige beslutade den 16 december 2014 att överlämna medborgarförslaget
till kommunstyrelsen.
Medborgarförslaget remitterades till Bergslagens kommunalteknik för yttrande den 29
januari 2015.
Bergslagens kommunalteknik inkom med ett yttrande daterat den 27 mars 2015. I
yttrandet framkommer det att en utveckling av Vita Vägen och en rastplats har diskuterats
under flera år och finns dokumenterad i den lokala utvecklingsplanen för norra Råsvalen.
En eventuell byggnation behöver diskuteras i dialog med tillväxtförvaltningen, FALAB och
BMB.
BKT kan planera, kalkylera och projektera en rastplats om så önskas. För övrigt anses
medborgarförslaget ligga i linje med den lokala utvecklingsplanen och anses tillföra stora
värden för rekreation och folkhälsa.
13.1. Handlingar
Medborgarförslag handikappbrygga(1).pdf (inkluderad nedan)
BKT remissvar brygga i Storå(1).pdf (inkluderad nedan)
Sida 23 av 27
p.2015.1449
2015-04-13
Dnr 2014/534
14. Svar på medborgarförslag om att anlägga vägbulor på Gruvgatan i
Lindesberg
Ärendebeskrivning
Timo Haikara inkom den 15 december 2014 med ett medborgarförslag där han föreslår att
3 vägbulor bör anläggas på Gruvgatan. En nära varje korsning till tvärgatorna Ålkilsgatan,
Villagatan och Tredingsgatan, på grund av alldeles för höga hastigheter på gatan.
Kommunfullmäktige beslutade den 16 december 2014 att överlämna medborgarförslaget
till kommunstyrelsen.
Medborgarförslaget remitterades till Bergslagens miljö- och byggnämnd för yttrande den
29 januari 2015.
Bergslagens miljö- och byggnämnd inkom med ett yttrande daterat den 12 mars 2015, där
det framkommer att det under 2015 kommer ske stora förändringar på Djupdalsgatan, som
innebär att omkringliggande lokalgator påverkas. En gång- och cykelbana ska anläggas
på östra sidan på Djupdalsgatan från Gröna bron till Brotorpsskolan. Byggnation kommer
även ske på Alkilsbacken som kommer att påverka trafikrörelserna i området.
För att kunna genomföra en utredning under normala förhållanden, bör utredningen
genomföras när husbyggnation och gång- och cykelväg är färdigbebyggda.
14.1. Handlingar
Medborgarforslag vägbulor Gruvgatan.pdf (inkluderad nedan)
BMB svar medborgarförslag vägbulor(1).pdf (inkluderad nedan)
Sida 24 av 27
p 2014.4225
2014-12-15
2014/541
15. Svar på medborgarförslag om förändring av detaljplan i Lindesberg
Ärendebeskrivning
Patrik Thybeck i Lindesberg föreslår i ett medborgarförslag, daterat den 31 oktober
2014, att detaljplanen för området Skogstorpsvägen-Torphyttevägen-StadskogsvägenVesslingegatan ändras så att bostadshus får byggas i området.
Kommunfullmäktige beslutade den 18 november 2014 att överlämna medborgarförslaget
till kommunstyrelsen.
Medborgarförslaget remitterades den 29 januari 2015 till Bergslagens miljö- och
byggnämnd för yttrande.
Bergslagens miljö- och byggnämnd inkom med yttrande daterat den 19 februari 2015 där
det framkommer att om man önskar ändra en detaljplan kan man ansöka om planbesked
hos Bergslagens miljö- och byggnämnd. Förutsättningarna studeras då mer djupgående
och planbeskedet ger svar på om planarbetet kan påbörjas eller inte, och i så fall när i tid
arbetet beräknas ske. Stadsarkitektkontoret påbörjar inget planarbete utan kommunens
godkännande. Dialog med befintliga verksamhetsutövare gällande flytt till Stafettgatan,
med hänsyn till eventuell ändrad markanvändning, hänvisas till tillväxtförvaltningen.
15.1. Handlingar
Medborgarförslag om förändring av detaljlan i Lindesberg(3).pdf (inkluderad nedan)
Svar andring detaljplan.pdf (inkluderad nedan)
Sida 25 av 27
p.2015.1540
2015-04-16
Dnr 2014/442
16. Svar på medborgarförslag om neonreklamskylt på p-huset vid
Flugparken
Ärendebeskrivning
Maud Hägg i Lindesberg föreslår i ett medborgarförslag daterat den 19 januari 2015 att
neonreklamskylten på parkeringshuset vid resecentrum i Lindesberg tas bort.
Kommunfullmäktige beslutade den 24 februari att överlämna medborgarförslaget till
kommunstyrelsen.
Kommunchefen inkom med en tjänsteskrivelse daterad den 7 april, där han föreslår
kommunstyrelsen avslå medborgarförslaget med hänvisning till att fastighetsägaren har
ansökt om tillstånd att få sätta upp reklamskylten. Efter prövning enligt plan och bygglagen
har Bergslagens miljö- och byggnämnd beviljat tillstånd. Någon grund för omprövning av
beslutet föreligger inte, varför medborgarförslaget bör avslås.
16.1. Handlingar
Medborgarförslag neonreklamskylt.pdf (inkluderad nedan)
Yttrande neonreklamskylt.pdf (inkluderad nedan)
Sida 26 av 27
17. Svar på meborgarförslag om fasadmålning vid ICA-parkeringen
Ärendebeskrivning
Maud Hägg i Lindesberg föreslår i ett medborgarförslag daterat den 19 januari 2015 att
fasadmålningen, som uppfördes i samband med Paint the city, vid ICA-parkeringen ska
målas om.
Kommunfullmäktige beslutade den 24 februari 2015 att överlåta emdborgarförslaget till
kommunstyrelsen.
Kommunchefen inkom med en tjänsteskrivelse daterad den 7 april 2015, där förslaget till
kommunstyrelsen är att avslå medborgarförslaget. Ommålning av fasadmålningen enligt
medborgarförslaget är inte aktuellt med hänvisning till konstnärens inlämnade bidrag, och
den påverkan som medborgarna har haft.
17.1. Handlingar
Medborgarförslag fasadmålning.pdf (inkluderad nedan)
Yttrande fasadmålning.pdf (inkluderad nedan)
Sida 27 av 27