Planera friyta för barn – praktiska erfarenheter från Malmö Anna Sohlberg enhetschef Malmö Stadsbyggnadskontor anna.sohlberg@malmo.se Riktlinjer – utemiljö vid förskolor Lekvärdesfaktor Malmös översiktsplan PLASMA Några exempel  Miljöprogram för Malmö stad 2009 – 2020: Alla barn ska ha möjlighet att leka utomhus i hälsosamma och inspirerande miljöer  PBL: tomter för förskola ska ha tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse på tomten eller i närheten av denna Syftet med Utemiljö vid förskolor i Malmö:  …. ge förskolebarnen tillräckligt stora samt omväxlande utomhusmiljöer så att deras lek- och rörelsebehov tillfredsställs och deras utveckling främjas Alla funktioners ytbehov - tomtstorlek Friytornas innehåll och kvalitet! Olika zoner - olika upplevelser Tillgänglighet Vegetation och topografi Lekutrustning i landskapet Omvärldsförståelse Samspel ute - inne Lekvärdesfaktorns sju delaspekter Friytornas storlek 30 kvm/barn, min 2 000 kvm samlad yta Zonindelning av gården Zonering av gården Tillgänglighet Vegetation och topografi Lekutrustning i landskapet Omvärldsförståelse Samspel ute - inne Lekvärdesfaktorns sju delaspekter - Friyta - Zonering av gården - Tillgänglighet - Vegetation och topografi - Integration av lekutrustning i landskapet - Möjlighet till omvärldsförståelse - Utsikt över grönska / Samspel ute/inne Foto: Frode Svane Exempel poängsättning - Friyta 30 m2 friyta/barn och/eller minimum 2000 m2 samlad friyta på förskolegården ska eftersträvas för att ge tillräckligt utrymme för barnens lek samt för att inte slitaget på gården ska bli för stort. Slits lekmiljöerna förlorar de väsentligt i lekvärde. +1 Gården är ≥ 30 m2/barn och ≥ 2000 m2 totalt. 0 Gården är 25-30 m2/barn och ca 2000 m2 totalt. -1 Gården är ≤ 25 m2/barn och ≤ 2000 m2 totalt. Exempel poängsättning - Zonering av gården En gård bör ha tre zoner som barnen kan röra sig fritt mellan, och som erbjuder fler och mer varierade lekmöjligheter efter hand som barnen utvidgar sitt territorium. Närmast huset finns den trygga zonen, längst ut ligger den vilda zonen och däremellan finns den vidlyftiga zonen. +1 Gården har egenskaper från alla tre zonerna. 0 Gården har egenskaper från två av zonerna. -1 Gården upplevs endast som en zon. Inventering – Jämförelse • Kvaliteten på framtida förskolegårdar jämförs med befintliga förskolegårdar med acceptabel yta. • Genom inventeringar har den genomsnittliga kvaliteten på befintliga förskolor räknats fram. Förskolegårdar från Malmös alla stadsdelar fanns med i inventeringen. • Genomsnittlig kvalitet på små gårdar bör vara lika hög som på befintliga gårdar med acceptabel storlek. Jämförelse av lekvärden och uträkning av kravpoäng • Finns tydligt samband mellan storleken på gården och det totala lekvärdet. • Med förbättringar av kvaliteten på de små förskolegårdarna, kan en liten gård uppnå ett lekvärde på +3,5 poäng. Befintligt lekvärde för inventerade förskolegårdar: Lekvärde möjligt att uppnå genom förbättringar av gårdens innehåll: Förskolor med stora gårdar (>30 m2/barn, > 2000 m2 totalt) +4,8 p +6,8 p Förskolor med gårdar nära den rekommenderade minsta storleken (25- 30 m2/barn, minst ≈2000 m2 totalt) +3,3 p +5,6 p Förskolor med små gårdar (< 25 m2/barn, < 2000 m2 totalt) +2,3 p +3,5 p Resultat lekvärdesfaktor ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ 2014 Utmaning - plats för samhällsservice! PLASMA – Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö Huvudsakliga inriktningar  En strukturerad planeringsprocess  Nyckeltal, prognoser och behovsanalyser  Mark- och avtalsfrågor  Planeringsriktlinjer för service i den täta staden PLASMA – Samrådsförslaget gick ut till fjorton nämnder för synpunkter Synpunkterna har i huvudsak berört:  Samutnyttjande / multifunktionalitet / integrerade lösningar  Nyckeltal och behovsprognoser  Processfrågor (tidiga skeden, deltagande)  Avgränsningar (tid, djup, bredd)  Förhållande till andra uppdrag En strukturerad planeringsprocess • Enas om en bild av hur utbyggnadsprocesserna ska gå till, visualisera bilden • Identifiera tidiga nyckelskeden och stärka dessa, för att förhindra att problem uppstår senare i processen • Utveckling av vissa träffytor mellan förvaltningarna tidsatt dp-flöde Planera friyta för barn – praktiska erfarenheter från Malmö Anna Sohlberg enhetschef Malmö Stadsbyggnadskontor anna.sohlberg@malmo.se