1. No category

Beslut
2014-06-26
Skoiinspektionen
Dnr 43-2013:4702
Solna k o m m u n
kommunstyrelsen@solna.se
bam-utbilchiingsforvaltnineen@solna.se
Beslut för förskola
i Solna kommun
Skoiinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159
Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10
www.skolinspektionen.se
Skoiinspektionen
B!lni'
2014-06-26
2(13)
Dnr 43-2013:4702
Tillsyn av förskolan i Solna kommun
Skoiinspektionen g e n o m f ö r tillsyn i Solna k o m m u n under 2014. Solna k o m m u n
besöktes av Skoiinspektionen mellan den 6 maj och 10 j u n i 2014.
Fakta om förskolan i Solna kommun
Det ö v e r g r i p a n d e ansvaret f ö r förskolans verksamhet i Solna k o m m u n har
barn- och u t b i l d n i n g s n ä m n d e n med tillhörande förvaltning. Förvaltningschefen ansvarar för förskolorna. Kommunen har 38 förskolor med 133 avdelningar. Kommunen bedriver ä v e n ö p p e n förskola. Tre av de kommunala förskolorna har så kallade s t ö d a v d e l n i n g a r med extra h ö g personaltäthet för barn
med omfattande stödbehov. D ä r u t ö v e r finns det i kommunen 30 friståend e
förskolor och 13 enskilda verksamheter med pedagogisk omsorg. De fristående
och enskilda verksamheterna ingår inte i Skolinspektionens tillsyn eftersom det
är Solna k o m m u n som har tillsynsansvar över de fristående enheterna.
De kommunala förskolorna i Solna är indelade i tre olika o m r å d e n : Norra, Centrala och Södra förskoleområdet och antalet förskolor inom vaije o m r å d e varierar. Sammanlagt är det tio förskolechefer som leder och samordnar verksamheten v i d kommunens förskoleenheter, som kan bestå av en eller flera förskolor. Varje förskolechef har skapat sin egen ledningsorganisation och delegerat
vissa ledningsuppgifter t i l l antingen b i t r ä d a n d e förskolechef, arbetslagsledare
eller samordnare. Delegationen ser olika u t f ö r olika förskolor men ingen av
förskolecheferna har delegerat personalansvar. V i d vissa förskolor finns det
pedagogisk utvecklingsledare som ansvarar för de pedagogiska f r å g o r n a.
Förskolecheferna träffas regelbundet under ledning av förvaltningschefen för
att diskutera aktuella utvecklingsfrågor. Alla förskolor har tillgång t i l l kompetenser f r å n det så kallade centrala förskoleteamet som har i uppdrag att stödja
förskolechefen och förskolans personal i arbetet kring barn i behov av särskilt
stöd. Teamet kan ge stöd i f o r m av psykologisk eller specialpedagogisk handledning, konsultation och utbudning p å individ-, grupp- eller organisationsnivå.
V i d tiden för tillsynen fanns 2 447 barn inskrivna i kommuna l förskola. I f r i s t å e n d e förskola farms 1 422 barn inskrivna och i enskild pedagogisk omsorg
fanns 78 barn.
Skoiinspektionen
Beslut
2014-06-26
3(13)
Dnr 43-2013:4702
A v den senast tillgängliga nationella statistiken (för 2013) avseende förskolan
f r a m g å r att andelen årsarbetare i kommunal regi med pedagogisk högskoleutbildning var 37 procent, vilket kan j ä m f ö r a s med 53 procent som är genomsnittet för samthga kommuner. Antalet inskrivna barn per årsarbetare i komm u n a l regi var samma år 5,6 vilket kan j ä m f ö r a s med 5,3 för samthga kommuner.
Helhetsbedömning
Tillsynen av förskolorna i Solna k o m m u n visar att verksamheten på flertalet
förskolor systematiskt planeras u t i f r å n läroplanen s krav med tydligt fokus p å
språkutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik. Dock finns det verksamheter d ä r förskolans uppdrag att motverka traditionella könsmönster beh ö v e r förbättras. Utredningen visar att förskolechefer och personal inte gör
systematiska analyser eller kritiskt granskar egna v ä r d e r i n g a r och förhålkiingssätt och inte heller har resonerat kring hur arbetet med att motverka traditionella könsmönste r ska gestalta sig i verksamheten.
Skolinspektionens utredning visar att förskolorna i kommunen har olika föru t s ä t t n i n g a r avseende tillgången t i l l personal med pedagogisk högskoleutbildn i n g och tillgången t i l l ändamålsenliga lokaler. Den stora variationen i förutsättningarna mellan olika förskolor kan enligt Skolinspektionens b e d ö m n i n g
bottna i ett bristande systematiskt kvalitetsarbete. Trots ett påbörjat arbete med
att strukturera det systematiska kvalitetsarbetet b e h ö v e r detta utvecklas. Bristerna finns i planering, u p p f ö l j n i ng och i synnerhet i analysen av verksamheterna i förhållande t i l l de nationella målen. Detta innebär enhgt Skoiinspektionen att Solna k o m m u n inte har tillräcklig kunskap o m verksamheten i förskolan för att kunna identifiera o m r å d e n som är i behov av uWeckling och sätta
i n åtgärder för att förbättra verksamheten.
En viktig aspekt som kommunen behöver följa upp och analysera rör de skillnader som finns b e t r ä f f a n d e barngruppernas storlek och s a m m a n s ä t t n i n g . För e t r ä d a r e för kommunen beskriver att de samlar i n statistik o m bland annat
barngruppernas storlek men enligt Skolinspektionens b e d ö m n i n g saknas det en
samlad bild av hur detta p å v e r k a r verksamheternas kvalitet. Det finns ingen
analys p å h u v u d m a n n a n i v å som visar vilka konsekvenser gruppens sammansättning och storlek kan få för möjligheterna att omsätta det pedagogiska uppdraget i verksamheten.
Personal och förskolechefer uppger i intervjuer att verksamheterna erbjuder en
trygg miljö för barnen men Skolinspektionens utredning visar att förskolornas
planer mot k r ä n k a n d e behandling, som u t g ö r en integrerad del av arbetet med
barnens trygghet, behöver utvecklas så att de uppfyller författningarna s krav.
Skoiinspektionen
BoSliruiii;
2014-06-26
4(13)
Dnr 43-2013:4702
Skolinspektionens ingripande
Föreläggande
Skoiinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 § skollagen (2010:800) Solna
kornmun att vidta n e d a n s t å e n d e åtgärder för att a v h j ä l p a p å t a l a d e brister. De
vidtagna å t g ä r d e r n a ska senast den 24 oktober 2014 redovisas för Skoiinspektionen.
Grundläggande värden och inflytande
Bedömning
Solna k o m m u n m å s t e vidta följande åtgärd för att f ö r b ä t t r a arbetet med grundl ä g g a n d e v ä r d e n och inflytande.
Se t i l l att förskolornas arbete är inriktat p å att medvetet motverka traditionella könsmönster.
Motivering
Enligt l ä r o p l a n e n ska förskolorna arbeta medvetet för att motverka traditionella
könsmönster.
I Skolverkets allmänn a r å d för förskolan (SKOLFS 2013:179) anges att en del i
v ä r d e g r u n d s a r b e t e t handlar o m att motverka traditionella k ö n s m ö n s t e r och att
alla barn ska ha lika stort inflytande i verksamheten oavsett k ö n . Barns upplevelse av vad det innebär att vara pojke eller flicka formas i samspelet mellan
de vuxna och varandra. Det är d ä r f ör viktigt att personalen analyserar, reflekterar och kritiskt granskar sina egna värderingar, föreställningar och förhållningssätt.
Tillsynen visar att arbetet med att motverka traditionella k ö n s m ö n s t e r är ett
u t v e c k l i n g s o m r å d e p å vissa förskolor i Solna kommun. I intervjuer med såväl
föräldrar, personal som förskolechefer framkommer att det ser olika u t hur
långt förskolorna har kommit i sitt arbete med att motverka traditionella
k ö n s m ö n s t e r . De flesta förskolorna ger exempel p å anpassning av miljön och
lekmaterial och personalen f r a m h ä v e r att aktiviteter och lek väljs av barn oavsett kön. D ä r e m o t framkommer det i intervjuer med personalen och förskolechefer att inte alla förskolor har diskuterat kring betydelsen av personalens
förhållningssätt i den dagliga kontakten med barnen. Det görs inte systematiska analyser och reflektioner kring egna v ä r d e r i n g ar och föreställningar o m
vad traditionella k ö n s m ö n s t e r är. Därför görs inte heller analyser av vilka konsekvenser detta kan få för barnen och deras val i vardagen. Förskolechefer uttrycker i intervjuer att en medveten strategi för genusarbetet saknas p å förskolorna vilket enligt dem m e d f ö r att i de fall det finns engagerad personal p å för-
Skoiinspektionen
B^S'L;t
2014-06-26
5(13)
Dnr 43-2013:4702
skolan driver de arbetet med genusfrågor. "Men det lever inte om inte drivkrafterna är kvar" uttrycker förskolecheferna.
I föräldraintervjuer framkommer olika uppfattningar. En del föräldrar upplever
att m a n inte behandlar barnen annorlunda utifrån deras könstillhörighet, andra
anser inte att det är en viktig fråga. Det finns dock föräldrar som i intervjuer ger
exempel p å hur b e m ö t a n d e , aktiviteter och miljön, p å ett enligt dem oreflekterat sätt, inriktas p å barnets kön. Enligt dem arbetar inte förskolor p å ett genomt ä n k t sätt för att utveckla f ö r m å g o r och intressen hos barnen utan att begränsas
av föreställningar o m v a d som uppfattas som manligt och kvinnligt. Det kan
bland annat handla o m grupperingar; "-pojkar är bråkiga", eller om att "tjejerna
blir ofta bekräftade genom kläder".
Sammanfattningsvis visar Skolinspektionens utredning att förskolornas arbete
inte är medvetet inriktat p å att motverka traditionella k ö n s m ö n s t e r. Verksamheten uppfyller d ä r m e d inte författningarnas krav och Solna k o m m u n förel ä g g s att avhjälpa bristen.
Författning
L p f ö 98,1 Förskolans v ä r d e g r u n d och uppdrag, G r u n d l ä g g a n d e v ä r d e n , Saklighet och allsidighet
Trygghet och en god miljö
Bedömning
Solna k o m m u n m å s t e vidta följande å t g ä r d för att förbättra arbetet med trygghet och en god miljö.
U p p r ä t t a planer mot k r ä n k a n d e behandling där det f r a m g å r vilka åtg ä r d e r som b e h ö v e r vidtas f ö r att förebygga och f ö r h i n d r a k r ä n k a n d e
behandling i de olika verksamheterna som omfattas av planen.
Motivering
Enhgt skollagen ska huvudmannen se t i l l att det varje år u p p r ä t t a s en plan mot
k r ä n k a n d e behandling med en översikt ö v e r de åtgärder som b e h ö v s för att
f ö r e b y g g a och f ö r h i n d r a k r ä n k a n d e behandling av elever. Planen ska innehålla
en redogörelse för vilka av dessa å t g ä r d e r som avses påbörjas eller g e n o m f ö r a s
under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade å t g ä r d e r na har
g e n o m f ö r t s ska tas i n i efterföljande års plan.
I Skolverkets a l l m ä n n a r å d för arbetet mot diskrimmering och k r ä n k a n d e behandling (SKOLFS 2012:10) anges att arbetet med planen mot k r ä n k a n d e be-
Skoiinspektionen
^sllyy
2014-06-26
6(13)
Dnr 43-2013:4702
handling b ö r bedrivas så att planen återspeglar f ö r h å l l a n d en i varje enskild
verksamhet.
I Solna k o m m u n u p p r ä t t a s en plan m o t k r ä n k a n d e behandling som gäller generellt för samtliga förskolor som ingår i en förskolechefs a n s v a r s o m r å d e . Dessa
planer saknar f ö r e b y g g a n d e å t g ä r d er som bygger p å de kartläggningar av de
enskilda förskolornas specifika verksamheter som faktiskt gjorts. Skoiinspektionen v i l l p å p e k a vikten av att dessa åtgärder skrivs i n i respektive förskolas
plan mot k r ä n k a n d e behandling. Planen ska u t g ö r a en dokumentation av det
f ö r e b y g g a n d e arbetet och ratiner som har u p p r ä t t a t s p å förskolan och d ä r m e d
stärka och tydliggöra detta arbete m e n även ö k a delaktigheten. I de gemensamma planerna går det inte att utläsa varje enskild förskolas specifika arbete
för att f ö r e b y g ga och f ö r h i n d r a k r ä n k a n d e behandling. Inte heller innehåller
planerna en redovisning av f ö r e g å e n d e års åtgärder. I intervju med förskolechefer framkommer att det ä v e n finns förskolor som helt saknar en aktuell plan
mot k r ä n k a n d e behandling. I f ö r e k o m m a n d e fall har man inte u p p r ä t t a t en n y
årlig plan utan baserar sitt arbete p å tidigare års planer.
Sammanfattningsvis visar Skolinspektionens utredning att det finns brister
i n o m o m r å d e t trygghet och en god miljö. Verksamheten uppfyller d ä r m e d inte
författningarnas krav och Solna k o m m u n föreläggs att a v h j ä l p a bristerna.
Författning
6 kap. 8 § skollagen, L p f ö 98,1 Förskolans v ä r d e g r u n d och uppdrag, Förskolans uppdrag
Förskola och hem
Bedömning:
Solna k o m m u n m å s t e vidta följande åtgärd/åtgärde r för att förbättra arbetet
i n o m b e d ö m n r n g s o m r å d e t Förskola och hem.
Se till att föräldrarn a f å r information om b å d e det egna barnet och o m
verksamheten i stort.
Motivering:
Enligt skollagen ska föräldrar f å information b å d e om det egna barnet och o m
verksamheten i stort.
A v läroplanen f ö r förskolan f r a m g å r att förskolans arbete ska ske i ett n ä r a och
förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska f å m ö j h g h e t att i n o m
ramen för de nationella m å l e n vara med och p å v e r k a verksamheten i förskolan.
Skoiinspektionen
B@S1 ¥i
2014-06-26
7(13)
Dnr 43-2013:4702
A t t förskolan är tydliga i f r å g a o m m å l och innehåll är därfö r en föratsättnin g
för barnens och f ö r ä l d r a r n as möjligheter till inflytande.
I de intervjuer som Skoiinspektionen haft med personal och föräldrar t i l l barn i
förskolan framkommer att det varierar mellan olika förskolor vilken informati o n om det egna bamet och verksamheten i stort föräldrarna får. De flesta förskolorna har n å g o n f o r m av informationsbrev, antingen m å n a d s b r e v eller
veckobrev, som delges v å r d n a d s h a v a r e . På vissa förskolor har personalen anordnat vernissage eller skapat digital presentation av verksamheten för att
locka fler föräldrar till förskolan. Ä v e n den daghga kontakten uppges som en
viktig del i samverkan med hemmet. N å g r a föräldrar uppger dock att de sällan
f å r veta vad som h ä n t under dagen eftersom de h ä m t a r bamet v i d en tidpunkt
n ä r den ordinarie personalen inte finns tillgänglig. Andra föräldrar berättar att
de sällan får information o m bamets utveckling och lärande och o m den pedagogiska verksamhetens innehåll och syfte.
N å g o n förskolechef uttrycker i intervjun att förskolor måste b h bättr e p å att
informera v å r d n a d s h a v a r e o m det som försiggår i verksamheten u t i f r å n läroplanens uppdrag. A v intervjun med förvaltningschefen samt av barn- och utb i l d n i n g s n ä m n d e n s verksamhetsplan för 2014 frarnkommer att Solna k o m m u n
har u p p m ä r k s a m m a t behov av tydligare information om förskoleverksamhet ernas innehåll. Skoiinspektionen noterar detta och förutsätter att förskolorna
förstärker sina insatser för att m ö t a f ö r ä l d r a r n a s behov av information o m det
egna bamet och om verksamheten i stort.
Sammanfattningsvis visar Skolinspektionens utredning att det fimis brister i
h u r vissa förskolor informerar v å r d n a d s h a v a m a o m det egna barnet och verksamheten i stort. Verksamheten uppfyller d ä r m e d inte f ö r f a t t n i n g a r n a s krav
och Solna k o m m u n föreläggs att avhjälpa bristen.
Författning:
14 kap. 14 § skollagen, Lpfö 98,2.4 Förskola och hem
Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen
Bedömning
Solna k o m m u n måst e vidta följande å t g ä r d för att förbättra arbetet i n om bed ö m n i n g s o m r å d e t Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbddningen.
Se t i l l att förskolecheferna tar ansvar för att det bedrivs ett systematiskt
kvahtetsarbete p å e n h e t s n i v å som dokumenteras och innefattar planering, uppföljning och utveckling av utbildningen.
Skoiinspektionen
B o s ! ut
2014-06-26
8(13)
Dnr 43-2013:4702
Motivering
Enligt skollagen ska varje huvudman m o m skolväsendet p å h u v u d m a r m a n i v å
systematiskt och kontinuerligt följa u p p och utveckla utbildningen. Inriktningen p å det systematiska kvalitetsarbetet ska vara de m å l som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål).
A v skollagen f r a m g å r vidare att det är förskolechefens ansvar att se t i l l att det
p å enhetsnivå bedrivs ett systematiskt och kontinuerhgt kvahtetsarbete som
består i planering, uppföljnin g och utveckling av utbUdningen och att detta
arbete dokumenteras.
Kvalitetsarbetet p å enhets- och h u v u d m a n n a n i v å ska dokumenteras.
EnUgt Skolverkets allmänn a r å d o m systematiskt kvaUtetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) b ö r rektorn se t i l l att dokumentationen av kvalitetsarbetet är tillräckUg för att ligga till grund för analys och beslut p å enhetsnivå o m
prioriteringar av utvecklingsinsatser, skapa rutiner och former för dokumentati o n som är effektiva och ändamålsenliga för enhetens kvaUtetsarbete, samt
sträva efter att dokumentationen ger en samlad b i l d av utbUdningens kvaUtet
i n o m enheten.
Solna k o m m u n har formulerat k o m m u n ö v e r g r i p a n d e m å l för förskolan i barnoch u t b i l d n i n g s n ä m n d e n s verksamhetsplan 2014. Exempel p å de m å l som har
formulerats för förskoleverksamheten ä r bland annat ökad trygghet, tydligare
pedagogisk dokumentation kring barnens utveckling och l ä r a n d e samt utveckling av förskolans systematiska kvalitetsarbete. Enligt representanter för h u vudmannen är u t g å n g s p u n k t e n för de uppsatta m å l e n i h ö g grad den brukaru n d e r s ö k n i n g som g e n o m f ö r s bland v å r d n a d s h a v a r e till barn i de kommunala
förskolorna. Huvudmannarepresentanter menar att anledningen till detta ä r att
de enskilda förskolornas dokumenterade kvalitetsarbete har varit för bristfälliga f ö r att kunna Ugga till grund f ö r analys och beslut o m prioriteringar av
utveckhngsiiisatser p å h u v u d m a n n a n i v å .
Den struktur Solna k o m m u n utarbetat p å h u v u d m a n n a n i v å har satt ramarna
för det systematiska kvaUtetsarbetet p å enhetsnivå. I intervju med förskolecheferna framkommer dock att inte alla förskolor har hunnit med att implementera
denna struktur i sina verksamheter. Detta innebär att flera förskolor inte har
följt u p p och u t v ä r d e r a t sina verksamheter i f ö r h å l l a n d e till de nationeUa m å l e n
för att b e d ö m a verksamhetemas kvalitet.
I intervjun uppger representanter för huvudmannen att de stora skillnaderna i
förskolornas kvaUtetsarbete har u p p m ä r k s a m m a t s och d ä r m e d har kommunen
i verksamhetsplanen för innevarande år formulerat ett m å l som handlar o m att
skapa tydlig struktur för det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolecheferna
Skoiinspektionen
iV-sSut
2014-06-26
9(13)
Dnr 43-2013:4702
har fått i uppdrag av förvaltningen att i sina verksamheter implementera ett
systematiskt kvahtetsarbete som bygger p å ett så kallat årshjul. Avsikten är att
Solnas förskolor ska följa upp sina verksamhetsplaner i en kvalitetsredovisning
som u t g å r ifrån en kornmungemensam mall och innefattar bland annat analyser av förskoleverksamhetens måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen kommer att u t g ö r a underlag för barn- och utbildningsförvaltningen s u p p f ö l j n i n g ,
planering och redovisning t i l l barn- och u t b i l d n i n g s n ä i n n d e n.
Förskolecheferna har hittat olika former för u p p f ö l j n i n g av sina förskolor som
sker antingen genom verksamhetsbesök, samtal med personalen eller genom
inblick i den pedagogiska dokumentationen som u p p r ä t t a s av personalen. Majoriteten av förskolecheferna uppger samtidigt att dessa u p p f ö l j n i n g a r inte sker
p å ett systematiskt vis. N ä r den struktur för systematiskt kvalitetsarbete som
skapats i n o m Solna k o m m u n har satt sig i alla verksamheter kommer arbetet
att bedrivas med regelbundenhet och systematik, menar förskolecheferna. "Vi
står inför ett systemskifte" säger en förskolechef, "I.. .1 vi står mellan två system"
tillägger en annan.
I personalintervjuer framkommer att det saknas medvetenhet o m betydelsen av
pedagogisk dokumentation och personalens egna u t v ä r d e r i n g a r f ö r förskolans
systematiska kvaUtetsarbete. Vissa förskolor har dock enligt personalen börjat
jobba med att skapa ändamålsenUga och effektiva former för den pedagogiska
dokumentationen som kommer att Ugga t i l l grund för u p p f ö l j n i n g och u t v ä r d e ring av den egna verksamheten i förhåUande tiU de nationeUa m å l e n .
Sammanfattnmgsvis visar utredningen att det finns brister i kommunens systematiska kvalitetsarbete avseende förskolans verksamhet. Verksamheten uppfyller d ä r m e d inte författningarnas krav och Solna k o m m u n föreläggs att avh j ä l p a bristerna.
Författning
4 kap. 3-6 §§ skoUagen, Lpfö 98, Förskolechefens ansvar
Ledningsstruktur och organisering av utbildningen
Bedömning
Solna k o m m m i måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med ledningsstruktur och organisering av utbildningen.
V i d varje förskoleenhet finns endast en person som b e n ä m n s förskolechef som leder och samordnar det pedagogiska arbetet och tar det ansvar som f r a m g å r av författningarna.
Skoiinspektionen
B © s h it
2014-06-26
10(13)
Dnr 43-2013:4702
Motivering
Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet v i d en förskoleenhet ledas och
samordnas av en förskolechef. Denna ska särskilt verka för att utbildningen
utvecklas.
1 Solna k o m m u n har m a n under v å r e n 2014 startat t v å nya förskolor, Fridensborg och Augustendal. Den person som personalen och föräldrarna uppger
vara förskolechef för de nystartade verksamheterna har enligt representanter
för huvudmannen en samordnande funktion och kallas för platsansvarig. Enh g t förvaltninge n är det förskolecheferna f ö r respektive o m r å d e d ä r dessa t v å
förskolor är belägna som är förskolechefer. Dessa förskolechefer uppger dock i
Skolinspektionens intervjuer att de varken har lett eller samordnat det pedagogiska arbetet v i d de t v å nya förskolorna. Enligt dem ska detta ansvar ha legat
p å den platsansvarige. Skolinspektionens utredning visar d ä r m e d att det är
otydligt vem som är förskolechef för förskolorna Fridensborg och Augustendal.
Sammanfattningsvis visar Skolinspektionens utredning att det finns brister
g ä l l a n d e vem som är förskolechef och d ä r m e d vem som leder och samordnar
det pedagogiska arbetet v i d t v å av kommunens förskolor. Verksamheten uppfyller d ä r m e d inte förfatniingarnas krav och Solna k o m m u n föreläggs att avh j ä l p a bristen.
Författning
2 kap. 9 § skollagen
Gruppsammansättningens lämplighet
Bedömning
Solna k o m m u n måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med grupps a m m a n s ä t t n i n g e n s lämplighet.
Se till att huvudmannen följer upp och u t v ä r d e r a r barngruppemas
s a m m a n s ä t t n i n g och storlek.
Motivering
Enligt skollagen ska huvudmannen se till att barngrupperna har en lämplig
s a m m a n s ä t t n i n g och storlek och att barnen i övrigt erbjuds en god miljö. V i d
g r u p p s a m m a n s ä t t n i n g ska h ä n s y n tas till barns olika f ö m t s ä t t n i n g a r och behov. A v läroplanen f r a m g å r att lärandet ska baseras såväl p å samspelet mellan
vuxna och barn som p å att b a m lär av varandra. Barngruppen ska ses som en
v i k t i g t och aktiv del i utveckling och lärande.
Skoiinspektionen
F § I ut
2014-06-26
11 (13)
Dnr 43-2013:4702
I Skolverkets a l l m ä n n a r å d för förskolan (SKOLFS 2013:179) anges att för att
kunna fördela resurser i f ö r h å l l a n d e t i l l de olika behoven är det viktigt att det
förs en dialog mellan huvudmannen och förskolechefen o m vad som ä r lämplig
personaltäthet samt storlek och s a m m a n s ä t t n i n g u t i f r å n de behov och förutsättningar som r å d e r p å varje förskoleenhet. Vidare anges att vetenskap och
b e p r ö v a d erfarenhet har pekat p å en rad faktorer som är viktiga att ta h ä n s y n
t i l l inför beslut o m vilken storlek och s a m m a n s ä t t n i n g som är l ä m p h g f ö r en
viss grupp. S å d a na faktorer är bland annat personalens kompetens, personaltäthet, lokalernas utformning. A n d r a viktiga faktorer är barnens bakgrund
men också deras ålder, k ö n och f ö m t s ä t t n i n g a r att tillgodogöra sig utbildningen i förskolan.
Det framkommer i tillsynen att det skiljer sig mellan olika förskolor h u r m å n g a
b a m de har i grupperna. I intervjuer med personal och v å r d n a d s h a v a r e uttrycker de oro över situationen p å vissa av förskolorna, att barnen inte får det
som de har rätt t i l l ifråga om trygghet, säkerhet och pedagogiskt innehåll.
N å g r a förskolor har avdelningar med m å n g a s m å b a m som k r ä v er mycket omsorg och uppsikt. P å vissa förskolor har man under delar av dagen m å n g a barn
med lägre personaltäthet, vilket enligt personalen bland annat p å v e r k a r deras
möjligheter att erbjuda en stimulerande verksamhet för samtliga barn. Den
samlade bilden som m å l a s u p p för Skoiinspektionen i intervju med personal
och föräldrar är att förutsättningarna för förskolorna att bedriva en god pedagogisk verksamhet samt erbjuda barnen trygghet och omsorg ä r i h ö g grad varierande såväl mellan som i n o m förskolorna i kommunen. Förskolecheferna
beskriver i intervjuer att de gör anpassningar i verksamheten genom att omfördela befinthga resurser så att barnens behov tillgodoses. Vidare beskriver förskolecheferna att de för ett resonemang med förvaltningen o m situationen men
att det inte görs n å g r a regelrätta konsekvensanalyser av vidtagna åtgärder och
vilka effekter det får för det pedagogiska uppdraget i förskolan.
Enligt förvaltningschefen har man i n o m förskolan p å b ö r j a t ett arbete med att
samla i n statistik om barngruppernas storlek, personaltäthet, personalens utbildningsnivå samt antal b a m i behov av särskilt stöd. Detta underlag kommer
att hgga t i l l g r u n d för så kallade konsekvensanalyser för att vidare kunna fatta
beslut o m vilken storlek och s a m m a n s ä t t n i n g som ä r l ä m p h g för en viss g m p p .
V i d tiden för Skolinspektionens tillsyn har dock kommunen inte kunnat redovisa n å g o n analys av hur skillnaderna mellan olika barngruppers storlek och
s a m m a n s ä t t n i n g p å v e r k a r verksamhetemas kvalitet eller vilka åtgärder som
vidtagits eller planeras vidtas med avseende p å dessa skillnader.
Sammanfattningsvis visar Skolinspektionens utredning att det finns brister i
u p p f ö l j n i n g och u t v ä r d e r i n g av barngruppernas s a m m a n s ä t t n i n g och storlek.
Skoiinspektionen
Beslut
2014-06-26
12 (13)
Dnr 43-2013:4702
Verksamheten uppfyller d ä r m e d inte f ö r f a t t n i n g a r n a s krav och Solna k o m m u n
föreläggs att avhjälpa bristen.
Författning
8 kap. 8 § skollagen
På Skolinspektionens v ä g n a r
Rénata Grelak
Föredragande
Bilaga:
Bilaga 1 A l l m ä n t om hllsynen
Bilaga 2
Skoiinspektionen
2014-06-26
13 (13)
Dnr 43-2013:4702
Allmänt om tillsynen
Skoiinspektionen g e n o m f ö r regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla
h u v u d m ä n . Tillsynen fokuserar p å faktorer som har betydelse för en god lär a n d e m i l j ö och för elevers möjligheter att n å m å l e n för verksamheten. Tillsynen
inriktas mot tre h u v u d o m r å d e n : Elevernas utveckling mot målen , ledning och
utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda h u v u d m ä n
granskas ä v e n huvudmannaskap och g o d k ä n n a n d e .
Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en k o m m u n är inriktad
p å hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns
v i d fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av
enskilda h u v u d m ä n har fått sitt tillstånd av kommunen och det är d ä r m e d
kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa.
A l l a skolenheter besöks v i d tillsynen. V i d den tredjedel av skolorna d ä r Skoiinspektionen b e d ö m e r att det är lägre risk för problem och brister granskas
f ä r r e d e l o m r å d e n och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter
granskas i n o m samtliga b e d ö m n i n g s p m i k t e r och under flera dagar.
Tillsynen grundar sig p å dokument som exempelvis plan mot k r ä n k a n d e behandling, kunskapsresultat och annan information f r å n Skolverkets nationella
u p p f ö l j n i n g s s y s t e m , besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform
ger Skolinspektionens granskning inte n å g o n h e l t ä c k a n d e b i l d av verksamheten utan ska ses som en bild v i d det aktuella granskningstillf ället i n o m de omr å d e n som ingår i tillsynen.
Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens b e d ö m n i n g a r i ett beslut. Redovisningen görs i f o r m av awikelserapportering vilket innebä r att det endast är de
b e d ö m n i n g s p u n k t e r d ä r det f ö r e k o m m e r brister som beskrivs i beslutet. För
kommuner b e d ö m s ä v e n ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid h u v u d m ä n n e n möjhghet
att ta del av och l ä m n a synpunkter p å sakuppgifter i besluten.
I de fall Skoiinspektionen funni t brister har huvudmannen ansvar för att
komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder
som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa u p p h u v u d m ä n n e n s
arbete kan flera besök eller andra kontakter b l i aktuella d å Skoiinspektionen
också v i l l se effekter av de åtgärder som vidtas.
Mera information om den regelbundna tillsynen finns p å Skolinspektionens
webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.