Förslag till nytt nationellt kvalitetssystem för högre utbildning
Förslag till nytt nationellt kvalitetssystem för högre utbildning – diskussionsunderlag inför dialogmöten i maj–juni 2016 RAPPORT 201X:X Förslag till nytt nationellt kvalitetssystem för högre utbildning – diskussionsunderlag inför dialogmöten i maj-juni 2016 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2016 Projektledare: Jeanette Johansen Universitetskanslersämbetet • Löjtnantsgatan 21 • Box 7703, 103 95 Stockholm tfn 08-563 085 00 • fax 08-563 085 50 • e-post registrator@uka.se • www.uka.se Innehåll Innehåll.................................................................................................... 3 Förord ..................................................................................................... 4 Särskilda diskussionspunkter ............................................................... 5 Ett sammanhållet system ...................................................................... 6 Gemensamt ansvar ................................................................................................ 6 Lärosätenas ansvar............................................................................... 7 UKÄ:s ansvar......................................................................................... 7 Utgångspunkter ...................................................................................................... 7 Aspekter, perspektiv och bedömningsgrunder ....................................................... 8 Studenternas och doktorandernas roll i kvalitetssystemet ................................... 11 Studentinflytande .............................................................................. 12 Studentintervjuer ............................................................................... 13 Arbetslivets perspektiv och arbetslivsföreträdarnas roll i kvalitetssystemet ......... 14 Arbetslivsperspektiv i respektive komponent ................................... 16 Arbetslivsföreträdarnas roll ............................................................... 17 Jämställdhetsperspektiv ....................................................................................... 19 Jämställdhetsperspektiv i respektive komponent ............................. 19 Internationella bedömare och granskning på annat språk ................................... 20 En rättssäker, förutsägbar och transparent kvalitetssäkringsprocess .................. 21 Delning av bedömargruppens yttrande före formellt beslut ............ 21 Omprövning av beslut ........................................................................ 22 Bedömning, yttrande och beslut ........................................................................... 23 Regelbunden uppföljning av kvalitetssystemet och lärosätenas kvalitetsarbete . 24 Hur fungerar kvalitetssystemet? ........................................................ 24 Är systemet kvalitetsutvecklande? .................................................... 24 Examenstillståndsprövningar ............................................................. 26 Syfte ...................................................................................................................... 26 Förutsättningar ...................................................................................................... 26 Huvudprinciper för examenstillståndsprövningar ................................................. 27 Aspekter och bedömningsgrunder ........................................................................ 27 Ansökan ................................................................................................................ 29 Bedömargruppens sammansättning..................................................................... 29 Bedömning, yttrande och beslut ........................................................................... 29 Granskningar av lärosätens kvalitetssäkringsarbete ........................ 30 Syfte ...................................................................................................................... 30 Huvudprinciper för granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete ............... 30 .............................................................................................................................. 31 Aspekter och bedömningsgrunder ........................................................................ 31 Underlag för bedömning ....................................................................................... 32 Lärosätets självvärdering ................................................................... 32 Intervjuer, platsbesök och fördjupningsområden ............................. 32 Bakgrundsmaterial som UKÄ tar fram ............................................... 33 Bedömargruppens sammansättning..................................................................... 33 Bedömning och rapport ........................................................................................ 34 Beslut .................................................................................................................... 34 Utbildningsutvärderingar ..................................................................... 37 Syfte ...................................................................................................................... 37 Urvalsprinciper ...................................................................................................... 37 Huvudprinciper för utbildningsutvärderingar ......................................................... 37 Aspekter och bedömningsgrunder ........................................................................ 38 Underlag för bedömning ....................................................................................... 39 Lärosätets självvärdering ................................................................... 39 Självständiga arbeten ......................................................................... 40 Intervjuer............................................................................................ 40 Kompletterande underlag .................................................................. 41 Bedömargruppernas sammansättning ................................................................. 41 Bedömning och yttrande ....................................................................................... 42 Beslut .................................................................................................................... 42 Uppföljning ............................................................................................................ 43 Tematiska utvärderingar ...................................................................... 44 Systematiska jämförelser av utbildningars kvalitet ........................... 45 Förutsättningar ...................................................................................................... 45 UKÄ:s bedömning ................................................................................................. 45 Möjligheterna att på kort sikt göra jämförelser av utbildningars kvalitet ................................................................................................ 45 Möjligheterna att på längre sikt skapa en plattform för jämförelser av utbildningars kvalitet ......................................................................... 46 Förutsättningar ..................................................................................... 47 Universitetskanslersämbetets uppdrag ................................................................ 47 Tillämpliga lagar och förordningar ........................................................................ 47 Europeiska principer för kvalitetssäkring .............................................................. 48 Genomförande ...................................................................................................... 48 Metodutvecklingsarbetet ..................................................................... 50 Pilotstudier ............................................................................................................ 50 Extern dialog ......................................................................................................... 50 Rådgivande grupper ........................................................................... 50 Referensgrupper ................................................................................ 50 Begreppsdefinitioner ........................................................................... 52 Bilaga 1 ................................................................................................. 53 Förord Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har av regeringen fått i uppdrag att vidareutveckla och genomföra ett nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning. Utgångspunkten är regeringens bedömningar, beskrivna i regeringens skrivelse Kvalitetssäkring av högre utbildning (2015/16:76, bet. 2015/16:UbU9, rskr. 2015/16:155), tillämpliga lagar och förordningar samt de principer för kvalitetssäkring som har tagits fram inom ramen för Bolognaprocessen. Föreliggande text beskriver UKÄ:s förslag på hur systemet för kvalitetssäkring av högre utbildning kan vidareutvecklas och implementeras. Förslaget har tagits fram i samråd med företrädare för lärosäten, lärare, studenter, doktorander och arbetsliv. Texten utgör ett diskussionsunderlag inför de dialogmöten med representanter för student- och doktorandorganisationer, lärosäten, lärare och arbetlivsorganisationer som UKÄ har bjudit in till under maj-juni 2016, i syfte att få ta del av synpunkter på förslaget. Dialogmötena utgör tillfälle för deltagarna att föra fram synpunkter på hela förslaget. UKÄ har dessutom identifierat ett antal särskilda diskussionspunkter och dessa är markerade med dialogrutor i texten. Efter dialogmötena kommer förslaget att justeras innan det nationella systemet för kvalitetssäkring av högre utbildning slutligen beslutas av universitetskanslern Harriet Wallberg i september 2016. Senast den 1 oktober 2016 ska UKÄ redovisa uppdraget att vidareutveckla och implementera ett nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet). Under hösten 2016 kommer UKÄ att starta pilotomgångar för att testa metoderna för granskning av lärosätens kvalitetssäkringsarbete samt utbildningsutvärderingar (förskollärar- och grundlärarutbildningar). Metoderna kommer därefter att justeras innan UKÄ startar ordinarie granskningar. 4 Särskilda diskussionspunkter UKÄ har identifierat ett antal särskilda diskussionspunkter som kommer att diskuteras vid dialogmötena i maj – juni. Diskussionspunkterna är markerade med dialogrutor i texten och listade nedan. Vid de olika dialogmötena kommer några av diskussionspunkterna att ges särskilt utrymme. Vilka punkter som kommer att diskuteras kan variera mellan de olika mötena. 1. Studentperspektiv (sid 11-14) UKÄ föreslår att studentperspektivet beaktas genom att: - studenternas inflytande granskas - studentrepresentanter medverka och deltar som experter i UKÄs bedömargrupper - studentintervjuer genomförs där studenters perspektiv på, och erfarenheter av sin utbildning utgör en del av underlaget för bedömning. 2. Arbetslivsperspektiv (sid 14-18) I UKÄ:s utvärderingar bedöms hur utbildningens användbarhet och förberedelse för arbetslivet säkras. Hur bör arbetslivsrepresentanternas roll se ut? 3. Två- eller tregradig skala (sid 35) Utifrån erfarenheter från tidigare utvärderingssystem och inkomna remissvar till regeringskansliet, föreslår UKÄ en tvågradig skala för utbildningsutvärderingar. Men bör det vara en två- eller gradig skala för granskningar av lärosätens kvalitetssäkringsarbete? Vilka fördelar och nackdelar finns? 4. Uppföljning vid ett negativt omdöme (sid 35-36) UKÄ föreslår att ett negativt omdöme bör medföra att lärosätet får ett år på sig att återkomma med en redovisning av de åtgärder de vidtagit. Om den uppföljande granskningen leder till ett negativt omdöme innebär detta att lärosätets kvalitetssäkringsarbete fortfarande är ifrågasatt och då bör ytterligare en uppföljande granskning göras. Hur kan denna granskning göras på bästa sätt? För att säkra en verkningsfull granskning har regeringen dessutom gett UKÄ i uppdrag att utreda om ytterligare sanktioner behövs. 5. Bedömning av resultat (sid 40) I enlighet med regeringens skrivelse och det tidigare kvalitetssäkringssystemet föreslår UKÄ att slumpvis utvalda och avidentifierade självständiga arbeten även fortsättningsvis kommer att utgöra ett underlag för bedömningen av utbildningarnas resultat. Vilka andra alternativa underlag skulle kunna användas? 6. Nationell jämförbarhet mellan utbildningar (sid 46) Förutsättningarna för att kunna jämföra utbildningarnas kvalitet mellan olika universitet och högskolor. Både på kort och lång sikt. 5 Ett sammanhållet system Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har fått i uppdrag av regeringen att vidareutveckla och genomföra ett nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning, med utgångspunkt i regeringens bedömningar, beskrivna i regeringens skrivelse Kvalitetssäkring av högre utbildning (2015/16:76, bet. 2015/16:UbU9, rskr. 2015/16:155) 1, tillämpliga lagar och förordningar samt de principer för kvalitetssäkring som har tagits fram inom ramen för Bolognaprocessen. Dessa principer benämns Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG)2. I uppdraget ingår även att UKÄ ska lämna förslag på hur utbildningars kvalitet ska kunna jämföras mellan olika universitet och högskolor. Gemensamt ansvar Lärosätena och UKÄ har gemensamt ansvar för kvalitetssäkring av högre utbildning. Av högskolelagen (1 kap. 3 §) framgår att lärosätena har ansvaret för att högskoleutbildning håller hög kvalitet och av förordningen med instruktion till UKÄ framgår att myndigheten ansvarar för kvalitetssäkring av högskoleutbildning. En central och avgörande princip vid arbetet med att utforma det nya nationella systemet har varit att beakta detta gemensamma ansvar. I enlighet med det har det varit viktigt att skapa en tydlig koppling mellan UKÄ:s granskningar och det kvalitetsarbete som sker på lärosätena, och samtidigt beakta hur UKÄ:s granskningar ska kunna bidra till att ytterligare stärka lärosätenas kvalitetsarbete. Detta ligger även i linje med internationella principer för kvalitetssäkring av högre utbildning. ESG behandlar till exempel både internt kvalitetsarbete och extern kvalitetssäkring av lärosäten samt kvalitetssäkringsorganen. Om ESG ska beaktas innebär det ett ansvar för såväl lärosäten som UKÄ att säkerställa att dessa principer följs. Det är också mot den bakgrunden som UKÄ föreslår att det nationella systemet som nu tas fram benämns nationellt kvalitetssystem, för att markera att systemet inkluderar allt kvalitetsarbete som bedrivs vid lärosätena inklusive de granskningar som görs både av lärosätena och av UKÄ. En central utgångspunkt i det kvalitetssystem som UKÄ nu utvecklar är således att lärosätena och UKÄ gemensamt ansvarar för att kontrollera att krav och mål i nationella regelverk för högskoleutbildning uppfylls samt att de principer för kvalitetssäkring som har tagits fram inom ramen för Bolognaprocessen (ESG) beaktas. Uppdraget att vidareutveckla och implementera ett nationellt system för kvalitetssäkring har getts till UKÄ, men arbetet bör ske i samråd med universitet och högskolor och med företrädare för lärare, studenter och arbetsliv. I metodutvecklingsarbetet har UKÄ därför haft regelbundna diskussioner med ett antal personer som representerar såväl lärosäten, lärare, studenter, doktorander som arbetsliv. Dessa personer har ingått i såväl rådgivande grupper som referensgrupper (se Bilaga 1). Vidare har en internationell referensgrupp bestående av representanter med dokumenterad erfarenhet av kvalitetsarbete inom högre utbildning i Europa 1 Hädanefter benämnd ”regeringens skrivelse” 2Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG). (2015). Brussels, Belgium. Se även UKÄ:s översättning, Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG), 2015 6 också tillsatts (se Bilaga 1). För att kunna ta tillvara erfarenheter från utvärderingssystemet 2011-2014 genomfördes dessutom konferenser, intervjuer, enkäter och seminarier med lärosätesrepresentanter, lärarrepresentanter, studentrepresentanter och arbetslivsrepresentanter i syfte att få synpunkter och utvecklingsidéer. Lärosätenas ansvar Lärosätena ansvarar för hur verksamheten organiseras och för utbildningarnas innehåll och genomförande, så att de krav och mål som anges för högskoleutbildning uppfylls. Lärosätena har alltså även fortsättningsvis ansvar för intern kvalitetssäkring och utveckling, vilket förutsätter att lärosätena har egna rutiner för kvalitetssäkring, som UKÄ granskar. Utformningen av dessa system beslutas av respektive lärosäte och kommer därmed att kunna variera mellan och inom olika lärosäten. UKÄ:s ansvar UKÄ ansvarar för nationell kvalitetssäkring med inriktning på både kontroll av resultat och på kvalitetsutveckling av högre utbildning. UKÄ:s granskningar består av fyra komponenter: examenstillståndsprövningar granskningar av lärosätens kvalitetssäkringsarbete utbildningsutvärderingar tematiska utvärderingar. Omfattningen av de fyra komponenterna bör i huvudsak avgöras av UKÄ och det bör finnas en flexibilitet i hur många granskningar som görs inom ramen för respektive komponent från ett år till ett annat. Information som framkommer i UKÄ:s alla verksamheter, analyser och uppdrag kan komma att ligga till grund för innehåll och urval av vad som ska granskas inom de olika komponenterna. Granskningarna bör även ske utifrån relevans och ett effektivt resursutnyttjande. Samtliga lärosätens kvalitetssäkringsarbete ska granskas inom en sexårsperiod. Utgångspunkter I enlighet med regeringens bedömningar i skrivelsen samt UKÄ:s och tidigare Högskoleverkets prövningar och utvärderingar, föreslås att alla fyra komponenterna utgår från kollegial bedömning, där UKÄ tillsätter en bedömargrupp som vanligtvis består av externa sakkunniga, student- eller doktorandrepresentanter och företrädare för arbetslivet. UKÄ:s erfarenhet är att detta är en modell som fungerar väl. Utgångspunkten är därför att denna modell bör användas även fortsättningsvis i de flesta av UKÄ:s granskningar. Det bör dock finnas en viss flexibilitet i hur bedömargrupperna sätts samman. I bedömargruppens underlag för bedömning av komponenterna granskningar av lärosätens kvalitetssäkringsarbete respektive utbildningsutvärderingar bör en självvärdering från lärosätet och eventuellt kompletterande underlag ingå. För examenstillståndsprövningar utgörs bedömningsunderlaget av lärosätets ansökan. Utöver detta bör bedömargrupperna intervjua företrädare för det granskade lärosätet/utbildningen, inklusive lärare och studerande/doktorander, såväl kvinnor som män. Som beskrivning av lärosätena och deras förutsättningar samt som underlag för bedömning kan även nationellt framtagen 7 statistik komma att användas. Underlagen och metoden för de tematiska utvärderingarna bör anpassas efter aktuellt tema som ska granskas. Utgångspunkterna i arbetet med att utveckla kvalitetssystemet har i enlighet med regeringens skrivelse varit att: UKÄ:s granskningar bör beakta lärosätets interna kvalitetsarbete i syfte att skapa ett sammanhållet system kvalitetssäkringssystemet bör vara inriktat på både kontroll av resultat och på kvalitetsutveckling av högre utbildning omfattningen av de fyra komponenterna bör i huvudsak avgöras av UKÄ det bör finnas en flexibilitet i hur många granskningar som görs inom ramen för respektive komponent från ett år till ett annat studenternas roll i granskningarna bör tydliggöras och stärkas arbetslivets perspektiv bör utvecklas och arbetlivsföreträdares roll i granskningarna bör förtydligas systemet ska beakta jämställdhet mellan kvinnor och män bedömargrupperna kan i ökad utsträckning innehålla sakkunniga som är verksamma i andra länder systemet ska vara rättssäkert, förutsägbart och transparent. Vilka kvalitetsaspekter som ska granskas beskrivs i avsnitten om respektive komponent. Granskningarna ska resultera i en rapport från bedömargruppen som sedan utgör underlag för UKÄ:s beslut alternativt rekommendation till regeringen. Aspekter, perspektiv och bedömningsgrunder UKÄ:s förslag till ett nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning baseras på generella kvalitetsaspekter och bedömningsgrunder, som tagits fram i samråd med företrädare för lärosätena, lärare, studenter, doktorander och arbetslivet. Aspekterna har grupperats i fyra aspektområden, utifrån vilken del av lärosätenas verksamhet de omfattar, och varje aspekt bedöms utifrån en eller flera bedömningsgrunder. Aspekterna och bedömningsgrunderna har utarbetats med utgångspunkt i tillämpliga lagar och förordningar samt de erfarenheter och lärdomar UKÄ gjort i tidigare kvalitetsutvärderingssystem. Vidare har regeringens bedömningar samt de principer för kvalitetssäkring som har tagits fram inom ramen för Bolognaprocessen, det vill säga ESG, beaktats. För att granskningarna ska vara rättssäkra, förutsägbara och transparenta är det viktigt att aspekter och bedömningsgrunder är kända av alla intressenter på förhand. I ESG står följande: ”Utfall eller bedömningar som görs till följd av extern kvalitetssäkring baseras på explicita och publicerade kriterier som tillämpas konsekvent, oavsett om processen leder till ett formellt beslut eller inte” (standard 2.5)3. Det är samtidigt angeläget att underlagen är jämförbara, det vill säga att insamling och/eller redovisning av statistik görs på ett sådant sätt att slutsatser kan dras utifrån underlagen. Den föreslagna modellen är uppbyggd av fyra aspektområden och tre perspektiv som tillsammans spänner över såväl tillämplig svensk lag och förordning som ESG (fig 1). De fyra aspektområdena är: styrning och organisation 3 Se UKÄ:s översättning, Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG), 2015 8 miljö, resurser och område utformning, genomförande och resultat uppföljning, åtgärder och återkoppling. Aspekterna inom aspektområdet, ”uppföljning, åtgärder och återkoppling”, påverkas av och återverkar på aspekterna i övriga aspektområden. Aspekterna uppföljning, åtgärder och återkoppling, är därmed centrala i alla granskningar som genomförs av UKÄ inom ramen för det föreslagna kvalitetssystemet, och är därför inkluderade i bedömningsgrunderna för övriga aspekter. Utöver dessa aspektområden har tre perspektiv identifierats, som i enlighet med regeringens skrivelse genomgående ska beaktas i granskningarna inom alla komponenter. Dessa perspektiv är: student- och/eller doktorandperspektiv arbetslivsperspektiv jämställdhetsperspektiv. Fig 1. Schematisk bild av kvalitetssystemets olika aspektområden och perspektiv. Modellen utgår från högskolelagen och högskoleförordningen och beaktar ESG. Aspekterna inom aspektområdet ”uppföljning, åtgärder och återkoppling” påverkas av och återverkar på de övriga aspekterna och är därför inkluderade i bedömningsgrunderna för övriga aspekter. Student- och doktorandperspektiv, arbetslivsperspektiv och jämställdhetsperspektiv ska genomgående beaktas i granskningarna inom alla komponenter. Av regeringens skrivelse framgår att det är viktigt att utbildningarnas användbarhet och förberedelse för arbetslivet beaktas inom granskningarna. Detta regleras även i högskolelagen, till exempel ska utbildning på grundnivå utveckla studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet (1 kap. 8 §). Även studentinflytandet regleras i högskolelagen, inte minst i förhållande till kvalitetsarbetet. Studentcentrerat lärande har skrivits fram i de reviderade ESG (2015) 4. UKÄ har också valt att även fästa särskild vikt vid detta, dock utan att närmare definiera begreppet, som säkert kan 4 Se UKÄ:s översättning, Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG), 2015 9 definieras på många olika sätt. Jämställdhetsintegrering är ytterligare ett område som UKÄ, liksom många andra myndigheter, fått i uppgift att utveckla. Jämställdhetsperspektiv är därför tillsammans med studentperspektiv och arbetslivsperspektiv integrerat i bedömningsgrunderna i samtliga av modellens aspektområden. Aspektområdena utgör den gemensamma grunden för systemets olika komponenter. Vilka av aspekterna som är aktuella att granska skiljer sig emellertid åt mellan komponenterna beroende på deras respektive fokus. Av samma skäl varierar bedömningsgrunderna per aspekt i de olika granskningskomponenterna. Exempelvis är fokus i granskningar av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete på hur väl lärosätets kvalitetssäkringsarbete, inklusive uppföljnings- åtgärds- och återkopplingsrutiner, bidrar till att säkra och utveckla utbildningarna. Vidare har examenstillståndsprövningar fokus på förutsättningar och processer för den enskilda utbildningen medan utbildningsutvärderingarna fokuserar på faktiska resultat och hur utbildningen konkret följs upp och utvecklas. Vilka aspekter och bedömningsgrunder som granskas samt vilket fokus de får i granskningarna anpassas således till syftet med granskningen (Fig 2). Gemensamt är att samtliga aspekter och perspektiv som ingår i granskningen måste vara uppfyllda för att slutomdömet ska bli positivt. Aspekterna är ofta omfattande och därmed går inte allt inom en aspekt att bedöma inom ramen för UKÄ:s granskningar. Några delar inom varje aspekt har därför valts ut som bedömningsgrunder för bedömningen av om aspekten är uppfylld. Bedömningsgrunderna är formulerade som det som måste vara uppfyllt. Lärosätena ombeds att beskriva, analysera och värdera med konkreta exempel hur de på ett systematiskt sätt säkerställer och kontrollerar att de uppfyller de olika bedömningsgrunderna. För närmare beskrivning av aspekter och bedömningsgrunder hänvisas till avsnitten om respektive komponent samt excelfil med aspekter och bedömningsgrunder för examenstillståndsprövningar, granskning av lärosätens kvalitetssäkringsarbete och utbildningsutvärderingar. Fig 2. Schematisk skiss över de olika granskningskomponenternas omfattning och fokus. Granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete omfattar granskning av aspekter inom alla fyra aspektområden och de tre perspektiven (som inte visas på bilden). Examenstillståndsprövningar och utbildningsutvärderingar fokuserar på aspekter inom de tre aspektområdena ”utbildningsmiljö och resurser”, ”utformning, genomförande och måluppfyllelse” och ”uppföljning, åtgärder och återkoppling” samt de tre perspektiven. 10 Tyngdpunkten i utbildningsutvärderingar är däremot förskjuten mot faktiska förhållanden och resultat jämfört med examenstillståndsprövningarna, som i högre grad granskar förutsättningar och planerade processer. De tematiska utvärderingarnas fokus kommer att variera med valet av tema. Studenternas och doktorandernas roll i kvalitetssystemet Enligt regeringens skrivelse ska studentperspektivet i det nya kvalitetssystemet säkras genom att studentföreträdare medverkar i bedömargrupperna och genom att studenter vid lärosätena och utbildningarna intervjuas. UKÄ anser också att det är viktigt att studentinflytandet, som det anges i högskolelagen (1 kap. 4a §), beaktas i de olika komponenterna. Utifrån erfarenheterna från det föregående utvärderingssystemet konstaterar regeringen att studenternas roll i utvärderingarna behöver stärkas och tydliggöras. Regeringen uppmanar därför UKÄ att utveckla ändamålsenliga metoder för att tillvarata studenternas erfarenheter genom att säkra intervjuerna med studenter och att utarbeta rutiner för hur studentföreträdare rekryteras till bedömargrupper. Doktorander är en viktig studentgrupp som inte nämns specifikt varken i de delar av högskolelagen som reglerar studentinflytande (1 kap. 4 och 4a §§) eller i regeringens skrivelse. UKÄ anser att det är av vikt att även denna studentgrupp representeras, särskilt i utvärderingar av utbildningar på forskarnivå, och doktorander är hädanefter inkluderade i begreppet studenter, om inget annat anges. UKÄ:s förslag till hur studenternas roll i det nationella kvalitetssystemet kan stärkas bygger på de lagar, förordningar, uppdrag och riktlinjer som finns upprättade för UKÄ:s utvärderingsverksamhet, regeringens bedömningar i skrivelsen samt ESG. Förslaget utgår även ifrån UKÄ:s erfarenheter i den föregående utvärderingscykeln samt de värdefulla synpunkter som samlats in i dialog med olika student- och doktorandsammanslutningar, dess medlemmar och tidigare studentbedömare. I arbetet med att stärka studentperspektivet i utvärderingarna ska UKÄ i enlighet med regeringens skrivelse utgå ifrån de skrivningar som finns rörande detta i högskolelagen. I högskolelagen 1 kap 4§ framgår det att kvalitetsarbetet vid högskolor och universitet är en gemensam angelägenhet för personal och studenter. I 1 kap. 4a § tydliggörs det att studenterna ska ha rätt att utöva inflytande över utbildningen. Högskolorna ska även verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. I 2 kap. 7 § framgår det även att studenterna har rätt att vara representerade såväl i beredning som vid beslut i ärenden som har betydelse för utbildningen eller för studenternas situation. Sammanfattningsvis kan studentperspektivet i det nationella kvalitetssystemet som nu utvecklas delas in i tre punkter: studentinflytandet granskas studentrepresentanter medverkar och deltar som experter i bedömargrupperna studentintervjuer där studenters perspektiv på, och erfarenheter av sin utbildning utgör ett underlag för bedömning. Studentperspektivet kommer således att omfatta ett fokus på hur studentinflytandet fungerar och hur studenternas synpunkter tas tillvara i kvalitetsarbetet, att alla aspekter som ingår i de olika komponenterna kommer att bedömas av hela bedömargruppen inklusive studentrepresentanter samt att studentintervjuer samlar upp studenternas perspektiv. I granskningen av lärosätenas kvalitetsarbete föreslår UKÄ att den lokala kåren ansvarar för att studenterna också lämnar in ett skriftligt underlag, en så 11 kallad studentinlaga, med studenternas värdering av lärosätets kvalitetsarbete. Sveriges förenade studentkårer (SFS) har visat stöd för det förslaget. När det gäller studenternas representation i bedömargrupper och intervjuer med studenter på lärosätena så kan dessa två dimensioner av studentinflytandet stärkas genom en rad åtgärder. Studentrepresentationen i bedömargrupperna föreslås stärkas genom att studentrepresentanternas roll tydliggörs i bedömargruppen och att rekryteringen av studentrepresentanter utvecklas tillsammans med SFS. Studentintervjuerna föreslås kvalitetssäkras genom att rekryteringen av studenter till intervjuer görs i samarbete mellan lärosätet och UKÄ om den lokala kåren inte har resurser att göra det. Dessutom bör UKÄ i ett tidigt skede kunna kommunicera utan mellanled direkt med de studenter som rekryterats till intervjuerna för att kunna skicka ut information och underlag inför intervjuerna. Studentinflytande Bedömningsgrunderna är formulerade som det som måste vara uppfyllt. Lärosätena ombeds att beskriva, analysera och värdera med konkreta exempel hur de på ett systematiskt sätt säkerställer och kontrollerar att de uppfyller bedömningsgrunden. Bedömning av studentinflytande i prövning av examenstillstånd I prövningen av ansökan om examenstillstånd föreslås bedömningar av studentinflytande att göras utifrån följande bedömningsgrunder som har fokus på förutsättningar och beslutade processer: Rutiner för att säkra studentinflytande finns fastställda och hur resultaten av dessa ska sammanställas, göras tillgängliga och återkopplas till studenterna. Utbildningen verkar för att studenterna ska ta en aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen. Det kommer att ske en dialog mellan studenterna och undervisande personal i syfte att tillsammans uppmärksamma, analysera och utveckla utbildningen och kvaliteten i studenternas lärande. Bedömning av studentinflytande i granskningar av lärosätens kvalitetssäkringsarbete I granskningen av lärosätenas kvalitetsarbete föreslås bedömningar av studentinflytande att göras utifrån följande bedömningsgrunder: Lärosätets säkerställer studenternas rätt att utöva inflytande över utbildningen och studenternas situation. Lärosätet verkar för att studenterna tar aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen. Lärosätet har rutiner för att följa upp, granska/utvärdera och utveckla integrering av studentperspektiv. Åtgärder som planeras eller genomförs till följd av en granskning kommuniceras till relevanta intressenter. Bedömning av studentinflytande i utbildningsutvärderingar I utbildningsutvärderingar föreslås bedömningar av studentinflytande att göras utifrån följande bedömningsgrunder som har fokus på utbildningens resultat: Studenternas synpunkter på utbildningen samlas in, sammanställs och redovisas för studenterna och används i kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen. Utbildningen verkar för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen. 12 Det sker en dialog mellan studenterna och undervisande personal i syfte att tillsammans uppmärksamma, analysera och utveckla utbildningen och kvaliteten i studenternas lärande. Systematisk granskning görs av utbildningen för att säkerställa studentinflytandet används i kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen. Det finns etablerade uppföljningsrutiner som säkerställer att granskningsresultaten omsätts i åtgärder för kvalitetshöjning. Tematiska utvärderingar Utöver de generella bedömningsgrunder avseende studentinflytande, som nämns i de olika komponenterna ovan, kan det ingå bedömningar av förhållanden inom andra aspekter som bedöms vara särskilt viktiga för studenterna. Det är också möjligt att UKÄ väljer, eller får i uppdrag, att fördjupa sig i frågor som är särskilt viktiga för studenter eller doktorander genom att göra en tematisk utvärdering. Särskild diskussionspunkt Studentrepresentanter i bedömargrupperna Studenterna i bedömargrupperna har samma formella status och villkor som övriga bedömare. Att studenter är representerade i bedömargruppen stärker studentperspektivet, men det är viktigt att hålla i minnet att hela bedömargruppen ansvarar för att säkra bedömningen av studentperspektivet. I skrivelsen påpekar regeringen att arbetet med att utse studentrepresentanter till bedömargrupperna måste utvecklas. För att utveckla processen med att utse studentrepresentanter samverkar UKÄ med SFS och landets studentkårer. Hur studenternas representation organiseras vid universitet och högskolor är fastlagt i studentkårsförordning (2009:769) och det framgår att det är studentkåren/studentkårerna vid en högskola som får utse och entlediga representanter för studenterna och att en studentrepresentant ska representera även studenter som inte är medlemmar i en kår. UKÄ föreslår att tillvägagångssättet för rekryteringen av studentrepresentanter sker genom att UKÄ meddelar SFS vilka utvärderingar det ska rekryteras studentrepresentanter till. SFS meddelar i sin tur studentkårerna vid landets lärosäten som har till uppgift att nominera studentrepresentanter. Studentkårerna behöver inte vara medlemmar i SFS för att nominera studentrepresentanter. För att utveckla och underlätta rekryteringen av studentrepresentanter kommer UKÄ att samverka med SFS och landets studentkårer. SFS arbetar med att se över möjligheterna att utveckla en studentpool med nominerade studenter med kompetens som är relevant för att ingå i UKÄ:s olika utvärderingar. Tanken är att UKÄ i framtiden ska kunna rekrytera studenter till bedömargruppen direkt från studentpoolen. Studentintervjuer Enligt regeringens skrivelse bör studentintervjuer ingå i såväl granskningar av lärosätens kvalitetssäkringsarbete som i utbildningsutvärderingar. I vissa fall kan det även vara aktuellt för examenstillståndsprövningar och tematiska utvärderingar. De studenter som ska delta vid intervjuerna bör vara utsedda av en studentorganisation som tillhör en studentkår eller själva uppbär kårstatus vid lärosätet. Under den föregående utvärderingscykeln har det i flera fall uppstått problem med att rekrytera studenter till intervjuerna. Det har också visat sig att det 13 varit svårare att rekrytera studenter som läser fristående kurser än att rekrytera studenter som läser på programutbildningar. UKÄ föreslår att information om vilka utbildningar som ska utvärderas eller lärosätesgranskningar som ska genomföras skickas till berörd studentkår, till kvalitetssamordnaren vid lärosätet och till SFS för kännedom. Om det är så att studentkåren inte har resurser för att säkerställa att rekryteringen fungerar föreslår UKÄ att UKÄ i samråd med kvalitetssamordnaren eller annan utsedd person vid lärosätet får mandat att säkerställa att studenter rekryteras till intervjuerna.5 Det är viktigt att UKÄ i god tid får kontaktuppgifter och kan etablera kontakt med de studenter som ska medverka vid intervjuerna. Detta för att snabbt och utan mellanled kunna kommunicera med studenterna och för att kunna skicka ut information och underlag inför intervjuerna. Problem med rekrytering av studenter till intervjuerna, eller problem i kommunikationen med studenterna, bör omgående kommuniceras till SFS och högskolornas kvalitetssamordnare. Det är UKÄ:s erfarenhet att studentintervjuerna haft en ojämn kvalitet vilket försvårat möjligheten att använda dessa som bedömningsunderlag. Det har även funnits problem med att studenterna haft svårt att svara på bedömargruppens frågor. För att komma till rätta med de problem som framkommit föreslås att studenterna får relevanta underlag, exempelvis utbildningarnas självvärdering eller utvärderingsfrågor, skickade till sig i förväg minst en vecka innan intervjun genomförs. Dessutom föreslås att den utbildning som bedömarna genomgår inför ett bedömningsuppdrag ska innehålla obligatoriska inslag med intervjuteknik och frågeformulering. Ytterligare ett sätt att fånga upp studenternas erfarenheter av hur kvalitetsarbetet vid lärosätena fungerar och integrera ett studentperspektiv är att studenternas företrädare skriver en studentinlaga. Vad som efterfrågas i inlagan bör vara definierat på förhand och följa de anvisningar som lärosätet får för sin självvärdering. Detta för att skapa en likvärdighet i innehåll och avgränsning. I inlagan skulle studenternas företrädare ges möjlighet att kommentera lärosätenas skrivningar beträffande studentinflytande samt delar av självvärderingen som är särskilt relevanta för studenterna. I UKÄ:s kontakter har SFS gett positiv respons på förslaget om en studentinlaga vid UKÄ:s granskningar av lärosätenas kvalitetsarbete, men avråder från att använda det vid utbildningsutvärderingar mot bakgrund av att det skulle kräva stora resurser och eventuella bortfall skulle försvåra likvärdigheten i bedömningarna. Arbetslivets perspektiv och arbetslivsföreträdarnas roll i kvalitetssystemet Högre utbildning förväntas vara användbar och förbereda för arbetslivet. Det är därför viktigt att arbetslivets perspektiv beaktas i granskningarna inom ramen för det nationella kvalitetssystemet. Enligt regeringens skrivelse bör utbildningarnas användbarhet och förberedelse för arbetslivet beaktas i de aspekter och bedömningsgrunder som används vid granskningar inom de fyra komponenterna i kvalitetssystemet. Det finns alltså ett tydligt krav på att UKÄ ska fokusera på innehåll och utformning av utbildningar i relation till de krav som de examinerade kommer att möta i dagens och morgondagens arbetsliv. I både europeisk och i svensk arbetsmarknads- och utbildningspolicy används begreppet anställningsbarhet. Det förekommer även i samband med 5 I och med kårobligatoriets avskaffande har många studentkårer tvingats till besparingar vilket inneburit minskad andel personal och förtroendevalda. Detta får till konsekvens, särskilt för större utvärderingsprojekt, att studentorganisationerna inte alla gånger klarar av att genomföra rekryteringen av studenter till utvärderingarna. 14 Bolognaprocessen. Detta begrepp är förknippat med ett flertal olika dimensioner, som på olika sätt syftar till att beskriva relationen mellan utbildning och arbete. Inom forskning och i många policydokument syftar anställningsbarhet, lite förenklat, på en individs förmåga att få anställning, att behålla en anställning och vid behov byta anställning. I begreppet användbarhet och förberedelse för arbetslivet som regeringens skrivelse använder ges utrymme för en bredare och mer relevant definition av utbildningens användningsområde, då detta begrepp kan inkludera även andra former för en individ att använda sin utbildning för att försörja sig på arbetsmarknaden än just anställning. Utbildningens användbarhet omfattar alla typer av anställning, eget företagande, konsult, uppdrag eller motsvarande inkomstbringande sysselsättning i arbetslivet. Anställningsbarhet associeras ofta till en kvantitativ strukturell matchning på arbetsmarknaden, dvs. hur många som utbildas inom olika utbildningar i relation till arbetsmarknadens behov. Begreppet används också för att på individnivå beskriva matchning mellan utbildning och arbete. Dessa definitioner har beaktats av UKÄ i arbetet med att utveckla kvalitetssystemet, i de delar där relationen mellan utbildning och arbete har bedömts vara mest relevant. En viktig fråga som diskuteras i utvecklingen av kvalitetssystemet är om, hur och i vilka delar av systemet UKÄ ska granska den kvantitativa strukturella matchningen, det vill säga dimensioneringen av utbildningarna respektive om, hur och i vilka delar UKÄ ska granska den kvalitativa delen, det vill säga innehållet och utformningen av utbildningen som är av relevans för användbarhet och förberedelse för arbetslivet. I diskussionen har UKÄ beaktat att i UKÄ:s regleringsbrev 2016 framgår det att ”I syfte att säkerställa att universitet och högskolor har en effektivt fungerande dimensionering av utbildningsutbudet har Universitetskanslersämbetet i uppdrag att följa upp hur lärosätena arbetar med dimensionering. Universitetskanslersämbetet ska sprida resultaten av uppföljningen till universitet och högskolor och föreslå eventuella åtgärder för att förbättra arbetet.” UKÄ har också beaktat att regeringens skrivelse hänvisar till HL 1 kap. och 8-9 §§ och till HF bilaga 2 som avser de kvalitativa aspekterna av utbildningen, men inte dimensioneringen. UKÄ:s slutsats är därför att det är lärosätena som ansvarar för dimensioneringen av sina utbildningar och UKÄ ansvarar för att följa upp hur lärosätena arbetar med frågan. Samtidigt är dimensioneringsfrågorna viktiga inom högre utbildning och UKÄ menar att det är lämpligt att samla in data kring hur lärosätena arbetar med dimensionering i samband med lärosätenas självvärderingar. Detta skulle göras i syfte att följa frågan om lärosätenas arbete med dimensionering och eventuellt för att göra tematiska utvärderingar. Det är dock, enligt UKÄ:s tolkning av instruktionerna, inte någon uppgift för UKÄ att inom det nya kvalitetssystemet bedöma om lärosätenas dimensionering är matchar samhällets eller arbetslivets behov i kvantitativt hänseende. UKÄ avser att bedöma den kvalitativa dimensionen, dvs. utbildningens kvalitet i innehåll, utformning och resultat i bedömningen av utbildningens användbarhet och förberedelser för arbetslivet. De bedömningsgrunder som kommer att tillämpas har sin grund framför allt i högskolelagen och i examensordningen. I högskolelagen anges att utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet (1 kap. 8 §). Vidare ska utbildning på avancerad nivå innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamheter som ställer stora krav på självständighet eller för forskning och utvecklingsarbete (1 kap. 9 §). Utbildning på forskarnivå ska utöver detta utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning (1 kap. 9a §). Även om dessa formuleringar lämnar ett stort 15 handlingsutrymme för lärosätena när det gäller vilka aktiviteter som ska bedrivas och i vilken omfattning, är det tydligt att utbildningarna förväntas förbereda för arbetslivet. I examensordningen, bilaga 2 till högskoleförordningen, finns dessutom mål för olika typer av examina som knyter an till utbildningarnas användbarhet på arbetsmarknaden. Examensmålen, som i examensordningen specificeras för olika utbildningar, omfattar dels olika typer av generell kompetens som är relevant för att kunna hantera arbetslivets krav, dels olika former av yrkesrelaterad specialistkompetens. Regeringen refererar i sin skrivelse till önskemål från arbetslivets parter om att samverkan ska vara en kvalitetsparameter och en central del i alla komponenter av kvalitetssystemet. Dessa parter har också lämnat konstruktiva förslag på hur samverkan kan definieras och ingå i systemets olika komponenter. UKÄ avser att arbeta vidare med frågan om hur samverkan kan ingå i de olika komponenterna när detaljerna i kvalitetssystemet ska utarbetas. I den stora variation av utbildningar som finns vid svenska lärosäten så kan UKÄ inte förutsätta att samverkan eller samarbete med arbetslivet alltid har samma kvalitetssäkrande effekt. Därför är det viktigt att UKÄ:s kvalitetssystem inte blir för styrande i vilka kvalitetssäkringsprocesser lärosätena ska välja eller vad de ska innehålla. Arbetslivsperspektiv i respektive komponent Bedömningsgrunderna är formulerade som det som måste vara uppfyllt. Lärosätena ombeds att beskriva, analysera och värdera med konkreta exempel hur de på ett systematiskt sätt säkerställer och kontrollerar att de uppfyller bedömningsgrunden. Examenstillståndsprövningar Enligt högskolelagen får examenstillstånd lämnas om det i ett rikstäckande perspektiv finns ett allmänt intresse av att examina utfärdas. UKÄ:s examenstillståndprövningar fokuserar på den planerade utbildningens förutsättningar att nå examensmålen och således även den planerade utbildningens användbarhet och förberedelse för arbetslivet. Bedömningen avser den planerade utbildningens innehåll och utformning i relation till arbetslivets efterfrågan på kompetens, dvs. den kvalitativa dimensionen. Den kvantitativa dimensionen vid en examenstillståndsprövning kan vara relevant att beakta för att bedöma i vilken omfattning lärosätets incitament att starta utbildningen inbegriper ett arbetslivsperspektiv och reflektioner kring arbetslivets behov av en utbildning inom området. UKÄ menar att det är rimligt att bedöma om lärosätet gjort en saklig utredning och analys av arbetslivets behov, snarare än att bedöma resultatet av lärosätets analys. Förslag till bedömningsgrund är: Utbildningens användbarhet och förberedelse för arbetslivet säkras genom utbildningens innehåll och utformning. Kunskap om utbildningens användbarhet och förberedelse för arbetslivet kommer att inhämtas kontinuerligt och beaktas vid kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen. Granskningar av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete I UKÄ:s granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete bör UKÄ granska i vilken omfattning lärosätet på olika nivåer säkrar utbildningarnas användbarhet och förberedelse för arbetslivet. De underlag som UKÄ begär in för bedömningen kan, mot bakgrund av ovanstående, även komma att omfatta hur lärosätet arbetar med dimensionering. 16 Detta för att samla underlag för UKÄ:s uppföljning av dimensionering. Förslag till bedömningsgrund är: Lärosätets säkerställer att dess utbildningar är användbara och förbereder studenterna för arbetslivet. Lärosätet inhämtar kunskaper om arbetslivet som beaktas i lärosätet kvalitetssäkringsarbete. Lärosätet har rutiner för att följa upp, granska/utvärdera och utveckla integrering av arbetslivsperspektiv. Åtgärder som planeras eller genomförs till följd av en granskning kommuniceras till relevanta intressenter. Utbildningsutvärderingar UKÄ:s utbildningsutvärderingar bör fokusera på utbildningarnas faktiska kvalitet och således varje enskild utbildnings användbarhet och förberedelse för arbetslivet. När det gäller utbildningsutvärderingar inom ett område blir det därmed främst de enskilda utbildningarnas innehåll och utformning i relation till arbetslivets efterfrågan på kompetens, dvs. den kvalitativa dimensionen som ska bedömas. De underlag som UKÄ begär in för bedömningen kan också komma att omfatta bakgrunden till utbildningens dimensionering. Detta för att samla underlag för UKÄ:s uppföljning av dimensionering. Förslag till bedömningsgrund är: Utbildningens användbarhet och förberedelse för arbetslivet säkras genom utbildningens innehåll och utformning. Kunskap om utbildningens användbarhet och förberedelse för arbetslivet inhämtas kontinuerligt och beaktas vid kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen. Systematisk granskning görs av utbildningen för att säkerställa att utformning och genomförande är användbart och förbereder för arbetslivet. Det finns etablerade uppföljningsrutiner som säkerställer att granskningsresultaten omsätts i åtgärder för kvalitetshöjning. Tematiska utvärderingar De tematiska utvärderingarna inom ramen för det nationella kvalitetssystemet för högre utbildning ska enligt regeringens skrivelse utgå från de uppgifter som lärosätena ansvarar för enligt lag och förordning och som bedöms vara väsentliga för kvaliteten i högre utbildning. Därmed kan utbildningens användbarhet och förberedelser för arbetslivet bli föremål för sådan utvärdering liksom olika aspekter av dimensionering. Nationella jämförelser av hur lärosätena arbetar med dessa frågor kan bidra till viktig kunskap som kan användas för att utveckla lärosätenas kvalitetsarbete. Arbetslivsföreträdarnas roll Arbetslivsföreträdare bör utses av UKÄ efter nominering av arbetslivsorganisationer och av lärosätena. Arbetslivsföreträdarna kommer att få samma introduktion och utbildning som övriga bedömare i bedömargruppen. Deras roll kommer att tydliggöras liksom de lagar och förordningar som de har att förhålla sig till som bedömare. Arbetslivsföreträdarnas roll bör vara att utifrån ett arbetslivsperspektiv dels bedöma hur lärosätet säkrar utbildningarnas användbarhet och förberedelse för arbetslivet (granskning av lärosätets kvalitetssäkringsarbete), dels att bedöma användbarhet och förberedelse för arbetslivet i enskilda utbildningar (examenstillståndsprövningar och utbildningsutvärderingar). Därutöver kan 17 arbetslivsföreträdarnas roll även innefatta att göra generella reflektioner inom ett ämnes- eller utbildningsområde. I utformningen av arbetslivsrepresentanternas roll och avgränsningar i arbetet är det viktigt att understryka att samtliga bedömare ska stå bakom utgångspunkterna i bedömningsarbetet och de bedömningar som bedömargruppen slutligen rapporterar. På samma sätt som att student- och doktorandrepresentanter inte är ensamt ansvariga för att bedöma student- och doktorandperspektiv, är arbetslivssakkunniga alltså inte ensamt ansvariga för att bedöma användbarheten av utbildningen. Kunskapen och erfarenheterna hos representanter för arbetslivet, student- och doktorandrepresentanter och ämnessakkunniga ska användas gemensamt av bedömargruppen för att göra gemensamma bedömningar av de aspekter och perspektiv som ingår i granskningen. En särskild uppgift som arbetslivsföreträdare kan få är att utöver specifika bedömningar också sammanfatta generella intryck av, och reflektioner kring, användbarhet och förberedelse för arbetslivet med utgångspunkt i det som framgått av lärosätenas kvalitetsarbete eller i de utbildningar som granskas. Särskild diskussionspunkt Regeringen anser att det är särskilt angeläget att UKÄ utarbetar arbetsformer som ger arbetslivsföreträdarna förutsättningar att ingå i bedömargrupperna och att arbetslivsföreträdarnas roll och uppgift i bedömargrupperna förtydligas. Enligt regeringens skrivelse bör det därför vara möjligt att erbjuda arbetslivsrepresentanter alternativ som är anpassade och olika tidskrävande beroende på deras möjligheter att avsätta tid. Ett förslag till avgränsning är att arbetslivsrepresentanterna tar del av hela bedömningsunderlaget, men fokuserar analysen på de delar som är relevanta för att bedöma användbarhet och förberedelse för arbetslivet. Ytterligare en anpassning kan vara att arbetslivsrepresentanterna inte medverkar vid intervjuer och platsbesök, utan att ansvaret att inhämta klargörande information kring användbarhet och förberedelse för arbetslivet läggs på övriga i bedömargruppen. Det viktiga är i sådana fall att arbetslivsrepresentanterna medverkar i förberedelserna och i bedömningen av vilken information som måste efterfrågas vid intervjuerna och platsbesöken. Rapporteringsarbetet, det vill säga att i ett yttrande beskriva, analysera och bedöma respektive utbildnings användbarhet och förberedelse för arbetslivet är en relativt arbetskrävande del av bedömargruppens arbete. Även för denna del av bedömningsarbetet borde det vara möjligt att erbjuda arbetslivsrepresentanter alternativ som är anpassade och olika tidskrävande beroende på deras möjligheter att medverka. Ett förslag till avgränsning är att arbetslivssakkunniga enbart ansvarar för att beskriva och analysera och formulera en bedömning av användbarhet och förberedelse för arbetslivet som sedan bedömargruppen enas om. En fördel med att avgränsa arbetslivsrepresentantens roll är att rollen blir tydligare och mindre arbetskrävande vilket i sin tur kan underlätta rekryteringen av arbetslivsrepresentanter till bedömargrupperna. En nackdel är att en arbetslivsrepresentant kan få svårare att bli delaktig i bedömargruppen och, av övriga bedömare, uppfattas ensam vara ansvarig för att bedöma utbildningens användbarhet och förberedelse för arbetslivet. 18 Jämställdhetsperspektiv Regeringen prioriterar arbetet med jämställdhet och anser att jämställdhet mellan kvinnor och män är en viktig kvalitetsfaktor som ska beaktas vid kvalitetssäkring av högre utbildning. Av förordningen (2012:810) med instruktion för UKÄ framgår att myndigheten ska integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet. I högskolelagen 1 kap. 5 § (1992:1434) framgår att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska iakttas och främjas i högskolornas verksamhet. Regeringen avser dessutom att ge universitet och högskolor i uppdrag att ytterligare stärka arbetet med jämställdhetsintegrering. I diskrimineringslagen (2008:567) behandlas de olika diskrimineringsgrunderna inklusive kön. Diskrimineringslagens syfte är att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett vem en är. Delar av diskrimineringslagen är direkt riktad mot utbildningssektorn. En utbildningsanordnare ska enligt lagen bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för studenter (Utbildning 14 §). En utbildningsanordnare har också skyldighet att varje år upprätta en likabehandlingsplan för att främja lika rättigheter och möjligheter för studenter. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder utbildningsanordnaren avser att påbörja och genomföra under det kommande året (Utbildning 16 §). I ESG fastslås, bland annat under standard 1.3, vikten av att utbildningsanordnare har förmåga att svara upp mot studenters olika förutsättningar och hantera en diversifierad studentgrupp som en del i det interna kvalitetssäkringsarbetet6. Vidare framgår det under ESG 1.1 att den interna kvalitetssäkringen på lärosätena ska motarbeta all slags diskriminering7. Jämställdhetsperspektiv bör således genomsyra hela det nationella kvalitetssystemet, vilket inkluderar både det arbete som bedrivs av UKÄ och det arbete som görs av lärosätena. Det handlar till exempel om hur UKÄ sätter samman, arbetar med och utbildar bedömargrupper, intervjusituationer och framtagande av bedömningsgrunder och frågor om jämställdhet i granskningarna. Det handlar också om lärosätenas arbete med jämställdhetsfrågor och hur lärosätena integrerar jämställdhetsperspektiv i olika delar av sin verksamhet. Jämställdhetsperspektiv i respektive komponent Bedömningsgrunderna är formulerade som det som måste vara uppfyllt. Lärosätena ombeds att beskriva, analysera och värdera med konkreta exempel hur de på ett systematiskt sätt säkerställer och kontrollerar att de uppfyller bedömningsgrunden. Examenstillståndsprövningar I prövningen av ansökan om examenstillstånd föreslås bedömningar av jämställdhetsperspektiv att göras utifrån följande bedömningsgrund: Ett jämställdhetsperspektiv är integrerat i utbildningens utformning och genomförande. 6 Se UKÄ:s översättning, Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG), 2015 7 Se UKÄ:s översättning, Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG), 2015 19 Granskningar av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete I UKÄ:s granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete bör UKÄ granska hur väl och i vilken omfattning lärosätet säkrar följande bedömningsgrunder: Lärosätet säkerställer ett aktivt arbete med att främja jämställdhet i sin rekrytering av personal, studenter och doktorander. Lärosätet arbetar aktivt med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i utbildningarna. Lärosätet har rutiner för att följa upp, granska/utvärdera och utveckla integrering av jämställdhetsperspektiv. Åtgärder som planeras eller genomförs till följd av en granskning kommuniceras till relevanta intressenter. Utbildningsutvärderingar I utbildningsutvärderingarna föreslås bedömningar av jämställdhetsperspektiv att göras utifrån följande bedömningsgrund: Ett jämställdhetsperspektiv är integrerat i utbildningens utformning och genomförande. Systematisk granskning görs av utbildningen för att säkerställa att jämställdhetsperspektiv är integrerat i utbildningens utformning och genomförande. Det finns etablerade uppföljningsrutiner som säkerställer att granskningsresultaten omsätts i åtgärder för kvalitetshöjning. Tematiska utvärderingar De tematiska utvärderingarna inom ramen för det nationella kvalitetssystemet för högre utbildning ska enligt regeringens skrivelse utgå från de uppgifter som lärosätena ansvarar för enligt lag och förordning och som bedöms vara väsentliga för kvaliteten i högre utbildning. Därmed kan jämställdhetsintegrering bli föremål för sådan utvärdering. Nationella jämförelser av hur lärosätena arbetar med dessa frågor kan bidra till viktig kunskap som kan användas för att utveckla lärosätenas kvalitetsarbete. Internationella bedömare och granskning på annat språk Enligt regeringens skrivelse finns ett generellt behov av att stärka internationaliseringen inom högre utbildning. Ett av de sätt som nämns är att i ökad utsträckning anlita sakkunniga som är verksamma i andra länder än Sverige i samband med UKÄ:s kvalitetsgranskningar av högre utbildning. UKÄ bedömer att en kvalitetsgranskning kan göras på engelska, men att beslutet alltid måste skrivas på svenska, i enlighet med kraven i språklagen (2009:600). Språket vid intervjuer med representanter från lärosäten varierar redan idag. Om det vid intervjun exempelvis medverkar en icke svenskspråkig lärare, genomförs intervjun på engelska utifrån lärosätets önskemål. Utgångspunkten är dock att UKÄ:s granskningar genomförs på svenska, men i särskilda fall kan det finnas anledning att granskningar genomförs helt eller delvis på engelska. Sådana granskningar kan ske efter skriftlig överenskommelse mellan berört lärosäte och UKÄ. Detta betyder att kvalitetsgranskningarna i högre utsträckning än hittills bör kunna bedrivas med engelska som arbetsspråk. De fördelar som lyfts fram av regeringen är att: risken för jäv minskas, särskilt inom små utbildningsområden 20 utländska bedömare kan bidra med kunskaper och kompetenser som verkar kvalitetsdrivande för svensk högre utbildning utländska bedömare bidrar till att öka kunskapen om svensk högskoleutbildning i andra länder. Inom utvärdering av utbildningar på forskarnivå är det UKÄ:s erfarenhet att det är extra angeläget att kunna använda både svenska och engelska som arbetsspråk. Utbildningarna på forskarnivå är i många fall så ämnesspecifika att det kan innebära svårigheter att anlita lämpliga nationella bedömare som inte är jäviga. Dessutom är många forskarutbildningsmiljöer uppbyggda med ett stort antal icke-svensktalande forskare, handledare och doktorander, vilket har lett till önskemål från lärosätena om att få skriva självvärderingar och genomföra intervjuer på engelska. Bedömargruppens sammansättning avvägs och beslutas av UKÄ för respektive granskning. För granskningarna som genomförs på engelska måste UKÄ säkerställa att både egen personal och de berörda sakkunniga behärskar engelska språket i önskvärd utsträckning. UKÄ kan inte begära att lärosäten ska översätta efterfrågat underlag till engelska. Granskningar med underlag skrivna på engelska kommer därför att göras på frivillig basis efter samråd och överenskommelse mellan berörda lärosäten och UKÄ. En rättssäker, förutsägbar och transparent kvalitetssäkringsprocess I arbetet med att utveckla och genomföra det nya kvalitetssystemet ingår även att svara för att systemet blir rättssäkert, förutsägbart och transparent. Det handlar framför allt om att tydliggöra UKÄ:s processer i samband med granskningarna. Till exempel bör lärosätena ha möjlighet att framföra synpunkter på både processen och de formella beslut som fattas av UKÄ. I enlighet med ESG bör lärosätena ha tillgång till processer som möjliggör att uppmärksamma UKÄ på problem, till exempel om beslutet är baserat på felaktiga grunder eller att bedömningsgrunderna inte har tillämpats korrekt. UKÄ ska hantera sådana klagomål genom tydliga rutiner. Delning av bedömargruppens yttrande före formellt beslut Lärosätena kommer att få möjlighet att granska bedömargruppens yttrande, innan detta slutgiltigt färdigställs och beslut fattas av UKÄ, så kallad delning. Syftet med delningen är att ge lärosätena möjlighet att korrigera eventuella sakfel. För att utreda hur lång delningsperioden bör vara har UKÄ låtit de 11 lärosäten som ingick i pilotomgången av utvärdering av utbildning på forskarnivå svara på frågan om vad de anser utgör en rimlig tid för delning. UKÄ har även undersökt hur lång delningstiden är vid motsvarande granskningar utförda av kvalitetssäkringsorganisationer i ett urval andra europeiska länder (Danmark, AI; Finland, FINEEC; Nederländerna, NVAO; Norge, NOKUT; Polen, PKA; Storbritannien, QAA; Tyskland, GAC; Österike, AQ Austria). Mot bakgrund av vad som framkommit i svaren från lärosätena föreslår UKÄ en delningstid om tre veckor, då lärosätena får granska yttrandena och inkomma till UKÄ med eventuella synpunkter på faktafel och missförstånd. I en internationell jämförelse framstår denna tid också som rimlig, då tre veckor är den genomsnittliga delningstiden bland de utländska organisationer som jämförts. God framförhållning från UKÄ:s sida är av stor vikt för att ge lärosätena möjlighet att planera. Lärosätena bör därför informeras i god tid om den 21 aktuella tidplanen och vid vilken tidpunkt de förväntas lämna synpunkter på det utkast till yttrande som delats. Eftersom den internationella jämförelsen visar att delningstiden ofta är densamma för utbildningsutvärderingar som för lärosätesövergripande kvalitetssäkringsgranskningar, föreslås tre veckors delningstid gälla även för granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. Detsamma kommer att gälla för examenstillståndsprövningar. När det gäller de tematiska utvärderingarna är det en fråga som får diskuteras när metoden för dessa har fastställts. Omprövning av beslut I ESG anges riktlinjer för hur kvalitetssäkringsorganen ska kvalitetssäkras och i ESG 2.7 framgår att processer för klagomål och överklaganden bör vara en tydligt definierad del av den externa kvalitetssäkringens processer och att det har kommunicerats till lärosätena8. Enligt svensk förvaltningsrättslig praxis är det inte möjligt för en myndighet att överklaga en annan myndighets beslut. Frågan om möjligheten för enskilda utbildningsanordnare att överklaga UKÄ:s beslut regleras genom allmänna förvaltningsrättsliga bestämmelser. Ytterst prövas frågan av allmän förvaltningsdomstol. UKÄ bedömer dock att det finns möjlighet för lärosätena att begära omprövning av de beslut universitetskanslern fattar inom ramen för kvalitetssystemet. Av 27 § första stycket förvaltningslagen (1986:223) framgår att om en myndighet finner att ett beslut, som den har meddelat som första instans, är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, ska myndigheten ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part. Skyldigheten gäller även om beslutet överklagas, såvida inte klaganden begär att beslutet tills vidare inte ska gälla (inhibition). Huvudprincipen för omprövning är att det är den som fattat beslutet som prövar om beslutet är uppenbart oriktigt. Ett lärosäte kan redan i dag begära omprövning av UKÄ:s beslut i ett ärende, vilket skett vid något enstaka tillfälle. Som anförts ovan är det bara den som fattat beslutet som kan besluta om omprövning. För att ge ett lärosäte som granskats av UKÄ möjlighet att låta en oberoende part titta på ärendet, kan lärosätet begära att utvärderingens resultat granskas på nytt, genom en ansökan om omprövning av universitetskanslerns beslut. För detta avser UKÄ att inrätta en särskild expertgrupp. Både statliga lärosäten och enskilda utbildningsanordnare kan begära omprövning av besluten. Vid en begäran om omprövning från ett lärosäte granskar expertgruppen utvärderingsprocessen vid UKÄ i det aktuella ärendet i dess helhet. Granskningen begränsas till processen för det lärosäte som ansökt om omprövning. Granskningen görs i huvudsak i skriftlig form, men kan innebära samtal med de utredare och bedömare som arbetat med ärendet. En fråga som bör ställas är när en ansökan om omprövning kan komma in och behandlas av expertgruppen. En begäran om omprövning bör endast avse universitetskanslerns beslut i ärendet. Under ärendets handläggning pågår en dialog mellan UKÄ och lärosätena som bör kunna täcka de frågor som kan komma upp under ärendets gång. Det finns t.ex. upparbetade rutiner på UKÄ för hur frågor om jäv ska hanteras. 8 Se UKÄ:s översättning, Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG), 2015 22 Om expertgruppen upptäcker ett förfarandefel i processen som kan antas ha påverkat utfallet av granskningen lämnar expertgruppen ett utlåtande till utvärderingsavdelningen vid UKÄ för vidare handläggning. Utvärderingsavdelningen tar därefter fram ett beslutsunderlag till universitetskanslern. Expertgruppen ska arbeta oberoende. Gruppens medlemmar ska, när de arbetar i gruppen, vara oberoende experter som inte representerar sina egna organisationer, utan främja ett rättvist bemötande av alla universitet och högskolor som har deltagit i granskning av kvalitetssäkringsarbetet eller utbildningsutvärdering. Expertgruppens arbete stödjs av tjänstemän från UKÄ som inte har deltagit i utbildningsutvärderingen av det lärosäte som har lämnat ansökan, eller som av andra skäl är jäviga. Universitetskanslern utser expertgruppen som består av tre personer med tre personliga suppleanter. Universitetskanslern utser även en ordförande bland expertgruppens medlemmar. Expertgruppen ska bestå av erfarna utvärderare. Ledamöterna i expertgruppen bör ha: god kännedom om det svenska högskolesystemet omfattande och specialiserad kunskap om högskolornas kvalitetssäkringsarbete egen erfarenhet av utbildningsutvärderingar. Bedömning, yttrande och beslut Den föreslagna metoden utgår från att granskningarna görs genom kollegial bedömning av en oberoende extern bedömargrupp. Sammansättningen av bedömargrupperna görs av UKÄ efter sedvanligt nomineringsförfarande. En jämn könsfördelning och regional spridning bör eftersträvas. Bedömargruppen ska sammantaget ha så bred och djup kompetens att den kan bedöma samtliga aspekter och bedömningsgrunder som ingår i granskningen. Vid gruppernas sammansättning är således ambitionen att uppnå en bra balans när det gäller: kompetens kön regional spridning (gällande lärosäten som bedömarna är verksamma vid) storlek på lärosäten som bedömarna är verksamma vid nationell och internationell (vanligen nordisk) erfarenhet. De olika granskningskomponenterna har olika underlag för granskning som ligger till grund för en samlad bedömning. Gemensamt för alla komponenter är att granskningarna ska kontrollera att lärosätenas kvalitetssäkringsarbete säkrar resultaten på de utbildningar som erbjuds. Med resultat menas att utbildningarna uppfyller kraven i högskolelagen, högskoleförordningen och examensbeskrivningarna. De olika granskningskomponenterna kommer att ha olika fokus och tyngdpunkt, både avseende bedömda aspekter och bedömningsgrunder. Samtliga aspekter och perspektiv som ingår i granskningen måste vara uppfyllda för att slutomdömet ska bli positivt. Granskningarna ska resultera i en rapport från bedömargruppen inklusive yttranden om de lärosäten eller utbildningar som granskats. Denna rapport utgör underlag för UKÄ:s beslut. Då granskningarna inte bara ska vara kontrollerande utan också bidra till lärosätenas kvalitetsarbete får bedömargruppen utrymme att motivera sina bedömningar och ge lärosätena återkoppling i yttrandena. Lärosätena 23 får, som nämnts ovan, möjlighet att granska bedömargruppens yttrande (delning), innan detta slutgiltigt färdigställs och beslut fattas av UKÄ. Enligt regeringsuppdraget ska det slutliga samlade omdömet inom komponenterna som rör granskningar av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete respektive utbildningsutvärderingar ges i en två- eller tregradig bedömningsskala. Vilka skalor som kan användas och hur uppföljning bör göras, i de fall utfallet blir negativt, beskrivs nedan under respektive granskningskomponent. Regelbunden uppföljning av kvalitetssystemet och lärosätenas kvalitetsarbete I regeringens uppdrag till UKÄ ingår att UKÄ ansvarar för att det tre år efter att kvalitetssystemet har införts görs en extern uppföljning och utvärdering om systemet har varit kvalitetsdrivande för lärosätena och deras utbildningar. Denna uppföljning ska även belysa om, och i så fall hur, studenters och arbetslivets erfarenheter har tagits tillvara i bedömningsarbetet. Vidare ska UKÄ årligen rapportera om hur kvalitetssystemet fungerar när det gäller att säkerställa utbildningarnas kvalitet och i vilken grad systemet har verkat kvalitetsutvecklande för lärosätena och deras utbildningar. Uppdraget består således av två delar, dels att rapportera hur systemet fungerar i sig, dels att rapportera graden av kvalitetsutveckling på lärosätena. Att kontinuerligt följa upp och utveckla kvaliteten i granskningarna är också ett viktigt led i UKÄ:s interna kvalitetsarbete Hur fungerar kvalitetssystemet? För att utvärdera hur kvalitetssystemet fungerar planerar UKÄ att genomföra årliga dialogmöten med lärosätena. Utöver detta kommer UKÄ även fortsättningsvis arrangera en regelbundet återkommande konferens där mer övergripande kvalitetsfrågor kan diskuteras. UKÄ planerar även att löpande sammanställa nyckeltal för lärosätena och utbildningarna, vilka kan ge en bild över hur utbildningslandskapet förändras över tiden. För att följa upp och utvärdera hur väl systemet fungerar från ett bedömarperspektiv kommer enkäter liknande de som användes i utvärderingssystemet 2011-2014 att skickas ut till de bedömare som deltagit i granskningarna. Är systemet kvalitetsutvecklande? I vilken grad det nationella kvalitetssystemet är kvalitetsutvecklande är en fråga som kan delas upp i två nivåer. Har systemet varit kvalitetsutvecklande för lärosätena på en övergripande nivå, och har det varit utvecklande för utbildningarna? I UKÄ:s rapport Utbildningsutvärderingarnas effekter (2015:21) noterades effekter av utvärderingssystemet 2011 – 2014 på båda nivåerna. På den övergripande nivån handlade det främst om att lärosätena i samband med utvärderingarna fick ett tillfälle att göra en grundlig genomgång av utbildningarna och stärka kvalitetsarbetet. En del av analysen av kvalitetssystemet föreslås därför vara att följa upp om dessa effekter kvarstår med det nya systemet. Frågor kring detta kommer också att ställas i samband med dialogmöten och konferenser. Eventuellt kan enkäter också användas till att samla information om kvalitetssystemets effekter. För att analysera graden av kvalitetsutveckling på utbildningsnivå planerar UKÄ att skicka ut enkäter till samtliga utvärderade utbildningar en tid efter en utvärderings publicering. Därutöver planeras återföringskonferenser för respektive utbildningsutvärderingsprojekt. UKÄ kommer också att kontinuerligt sammanställa vilka effekter utvärderingarna har fått. För detta kan man exempelvis använda 24 åtgärdsredovingar för de utbildningar som får omdömet ”ifrågasatt kvalitet”. En annan möjlighet är också att genomföra metastudier av UKÄ:s utvärderingsrapporter genom att systematiskt gå igenom dessa för att sammanställa vad som lyfts upp och se vilka som är de generella dragen och resultaten. I UKÄ:s rapport Utbildningsutvärderingarnas effekter (2015:21) noterades de direkta effekterna i utbildningarna främst som förändringar i hanterande av de självständiga arbetena och förändringar i kursplaner av olika slag. Det kan vara intressant att även följa upp dessa förändringar i det nya kvalitetssystemet. 25 Examenstillståndsprövningar Syfte Syftet med examenstillståndsprövningarna är att i enlighet med högskolelagens 1 kapitel 13 § pröva om en anordnare av en utbildning har nödvändiga förutsättningar för att studenterna ska nå de av riksdag och regering uppställda målen för den examen som utbildningen ska leda till. Förutsättningar I examensordningen, bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), bilagan till förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet och bilagan till förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan anges vilka examina som får utfärdas på grundnivå (högskole- och kandidatexamen), avancerad nivå (magisteroch masterexamen) och forskarnivå (licentiat- och doktorsexamen). Dessa examina finns också som konstnärliga examina. Dessutom anges de yrkesexamina som får utfärdas på grundnivå och avancerad nivå (6 kap. 1 & 4 §§, högskoleförordningen). För att få utfärda någon av dessa examina krävs ett examenstillstånd. Sammanfattningsvis gäller att lärosäten med statlig huvudman har tillstånd att utfärda generella examina, enligt punkterna nedan. Lärosätena beslutar själva om i vilka huvudområden/ämnen som dessa examina kan utfärdas. Universitet har tillstånd att utfärda examina på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Högskolor har tillstånd att utfärda examina på grundnivå samt magisterexamen. Konstnärliga högskolor har tillstånd att utfärda examina på grundnivå. Högskolor och konstnärliga högskolor med statlig huvudman kan ansöka om tillstånd att utfärda de examina de saknar. Ansökan ställs till UKÄ. Regeringen beslutar vilka examina som får utfärdas vid Sveriges lantbruksuniversitet9 och vid Försvarshögskolan.10 Ansökan ställs därför till regeringen. Lärosäten med enskild huvudman (ofta kallade enskilda utbildningsanordnare) behöver ansöka om examenstillstånd för alla examina. Ansökan ställs till regeringen som i regel skickar dessa ansökningar till UKÄ för prövning. UKÄ genomför examenstillståndsprövning enligt samma principer som gäller för de statliga lärosätena. Därefter lämnar UKÄ ett yttrande till regeringen, som fattar beslut i ärendet. Samtliga lärosäten, dvs. såväl lärosäten med statlig som sådana med enskild huvudman, måste ansöka om och prövas för tillstånd att utfärda yrkesexamina och konstnärliga examina. Ansökan ställs till UKÄ eller regeringen beroende på huvudman, se redogörelse ovan. 9 Bilaga till förordning för Sveriges lantbruksuniversitet (1993:221) 10 Bilaga till förordning för Försvarshögskolan (2007:1164) 26 Huvudprinciper för examenstillståndsprövningar Regeringens skrivelse om utformningen av kvalitetssystemet innehåller till skillnad från övriga komponenter inga angivelser om nya principer för examenstillståndsprövningar. UKÄ:s erfarenheter av dessa prövningar är att de har fungerat förhållandevis väl. En utgångspunkt för UKÄ:s metodarbete har därför varit att några större förändringar av dessa prövningar inte är nödvändiga och UKÄ föreslår således att redan befintliga grundprinciper för prövningarna bör ligga fast. De allmänna rekommendationer för systemet som helhet, som regeringen lyfter fram i skrivelsen, påverkar emellertid även examenstillståndsprövningarna. Arbetslivsperspektiv, student- och doktorandperspektiv och jämställdhetsperspektiv bör därmed förtydligas inom ramen för examenstillståndsprövningarna. För att förtydliga inslagen av dessa frågor har UKÄ sett över aspekterna och bedömningsgrunderna för examenstillståndsprövningar i samband med utvecklingen av förslaget till nytt kvalitetssystem. Som en del av denna översyn har UKÄ:s ambition varit att synkronisera aspekterna för samtliga examensnivåer samt att förtydliga kopplingen och progressionen mellan dessa. Ambitionen har även varit att harmoniera dessa aspekter och bedömningsgrunder med övriga komponenter i systemet. Processen för utbildningsutvärdering föreslås dock vara desamma oavsett vilken typ av examen som ansökan gäller (fig 3). Fig 3. Schematisk skiss över processen för examenstillståndsprövningar. Aspekter och bedömningsgrunder I examenstillståndsprövningarna ligger fokus sedan tidigare på vad som motsvarar de tre aspektområdena: miljö, resurser och område utformning, genomförande och resultat uppföljning, åtgärder och återkoppling. Dessutom integreras följande perspektiv i samtliga bedömda aspektområden: student- och doktorandperspektiv arbetslivsperspektiv jämställdhetsperspektiv. 27 Varje aspektområde är uppdelat på ett antal aspekter med tillhörande bedömningsgrunder (Fig 4 och excel-fil med aspekter och bedömningsgrunder för .examenstillståndsprövningar). De ingående aspekterna utgår från lag, förordning och ESG och till varje aspekt har bedömningsgrunder arbetats fram, det vill säga de krav som ställs på ett lärosätes utbildning och som ska uppfyllas. Aspekterna är ofta omfattande och därmed går inte allt inom en aspekt att bedöma inom ramen för UKÄ:s granskningar. Några delar inom varje aspekt har därför valts ut som bedömningsgrunder för bedömningen av om aspekten är uppfylld. Bedömningsgrunderna är formulerade som det som måste vara uppfyllt. Lärosätena ombeds att beskriva, analysera och värdera med konkreta exempel hur de på ett systematiskt sätt säkerställer och kontrollerar att de uppfyller bedömningsgrunden. För vissa av aspekterna och bedömningsgrunderna tillkommer särskilda angivelser för masterexamen och examen på forskarnivå. För yrkesexamina tillämpas de aspekter och bedömningsgrunder som gäller för motsvarande nivå på generella examina. Bedömningsgrunderna är formulerade som det som minst måste vara uppfyllt. Lärosätena ombeds att beskriva, analysera och värdera med konkreta exempel hur de på ett systematiskt sätt säkerställer och kontrollerar att de uppfyller bedömningsgrunden. Tyngdpunkten i bedömningen ligger på om den planerade utbildningen har förutsättningar att uppfylla bedömningsgrunderna för de olika aspekterna och om studenterna/doktoranderna ges tillräckliga förutsättningar att kunna uppnå målen som är reglerade för examen. UKÄ har valt att inte regelmässigt granska styrning och organisation, eftersom detta granskas inom komponenten granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. För nya enskilda utbildningsanordnare, vilkas kvalitetssäkringsarbete inte har granskats, föreslås att styrning och organisation kommer att vara frågor för lärosätet att redogöra för i sin ansökan. Fig 4. Aspekter och perspektiv som ingår i bedömning av examenstillståndsprövningar. Aspekter som inte ingår är markerade med grå text. Fokus i bedömningen ligger på om den planerade utbildningen har förutsättningar att uppfylla bedömningsgrunderna för de olika aspekterna. 28 Ansökan Ansökan om tillstånd att utfärda en viss examen skickas till UKÄ. Enskilda utbildningsanordnare, Sveriges lantbruksuniversitet och Försvarshögskolan skickar ansökan till regeringen, som i regel skickar dessa ansökningar till UKÄ för yttrande. Den skriftliga ansökan kompletteras med intervjuer med företrädare för utbildningen, då samtal förs med olika grupper, företrädesvis högskoleledning, institutionsledning eller motsvarande och tilltänkta lärare. Intervjuer med studenter/doktorander kan förekomma i de fall utbildningen redan bedrivs på en lägre nivå eller i en närliggande variant, dvs. inom ett område som kan betraktas som närliggande till den examen som ansökan gäller. Bedömargruppens sammansättning Enligt UKÄ:s standardiserade förfarande vid examenstillståndsprövningar utgörs grunden för bedömargruppen vid dessa av minst två ämnesexperter. Vid prövningar av en ansökan om att ge yrkesexamen kan även en arbetslivsrepresentant tillkomma om inte motsvarande kompetens innehas av en av ämnesexperterna. Avgörande vid tillsättningen av bedömarna är ämneskompetensen. Om möjligt bör åtminstone en av bedömarna ha tidigare erfarenhet av UKÄ:s granskningar. Vid tillsättningen eftersträvas också en jämn könsfördelning och regional spridning. Det är UKÄ som förordnar bedömarna men det är viktigt att sammansättningen av bedömargruppens sker i dialog med lärosätet och att eventuella önskemål kan tillgodoses så långt det är möjligt. Ett lärosätes profil eller särart kan till exempel påverka vilken kompetens som behöver finnas i bedömargruppen, t.ex. om en ytterligare särskild kompetens kan behöva komplettera gruppen. Som en kvalitetssäkrande åtgärd erbjuds lärosätet tillfälle att yttra sig om bedömargruppens sammansättning tillgodoser eventuell särart före gruppen slutligen fastställs av UKÄ. En särskild omständighet vid examenstillståndsprövningarna i relation till övriga komponenter i systemet för kvalitetsutveckling är att de gäller planerade utbildningar, och alltså inte formellt sett befintliga sådana. Det gör att studenter eller doktorander inte regelmässigt finns att tillgå för att intervjuas, utöver vid de fall som berördes ovan. Bedömning, yttrande och beslut Bedömargruppens uppgift är att utifrån ansökan, intervjuer och eventuellt kompletterande underlag i ett yttrande göra en bedömning om utbildningen uppfyller samtliga aspekter och perspektiv. I yttrandet lämnar gruppen en rekommendation till beslut. UKÄ:s ställningstagande till ansökan grundar sig på detta yttrande med förslag till beslut samt på de överväganden som UKÄ gör. Samtliga aspekter och perspektiv måste vara uppfyllda för att ansökan ska kunna beviljas. Vid en mindre men tydligt definierad brist i en av aspekterna eller perspektiven, där åtgärderna för att avhjälpa bristen bedöms vara inom räckhåll, kan UKÄ medge förlängd tid för prövning. Därmed medges utrymme för de ansökande att inkomma med specifika kompletteringar. Tiden för att inkomma med sådana kompletteringar är sex månader. UKÄ fattar beslut om examenstillstånd för statliga lärosäten, utom för Sveriges lantbruksuniversitet och Försvarshögskolan. När det gäller enskilda utbildningsanordnare, Sveriges lantbruksuniversitet och Försvarshögskolan överlämnas de sakkunnigas respektive UKÄ:s yttrande till regeringen. 29 Granskningar av lärosätens kvalitetssäkringsarbete Syfte Lärosätesgranskningarnas syfte är i enlighet med regeringens skrivelse dels att kontrollera att lärosätenas kvalitetssäkringsarbete säkrar hög kvalitet i utbildningarna, dels att bidra till lärosätenas kvalitetsutveckling. Huvudprinciper för granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete Granskningen av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete bör ske med utgångspunkt i regeringens bedömningar, högskolelagen, högskoleförordningen och examensbeskrivningarna samt principer för kvalitetssäkring som tagits fram inom ramen för Bolognasamarbetet – det vill säga ESG. Bland dessa principer för kvalitetssäkring nämns i regeringens skrivelse att lärosätena till exempel bör ha en kvalitetssäkringspolicy och att det bör finnas processer för hur utbildningar inrättas och uppföljning av hur de uppfyller målen. När det gäller extern kvalitetssäkring ska den enligt ESG granska ”effektiviteten i de interna kvalitetssäkringsprocesser som beskrivits i ESG:s del 1.” I ESG-riktlinjerna står: ”Kvalitetssäkring av högre utbildning tar sin utgångspunkt i lärosätenas ansvar för kvaliteten i utbildningar och övrigt utbud. Det är därför viktigt att den externa kvalitetssäkringen erkänner och stöder lärosätenas ansvar för kvalitetssäkringen. För att säkerställa kopplingen mellan intern och extern kvalitetssäkring, beaktar den externa kvalitetssäkringen standarderna i del 1. Dessa kan mötas på olika sätt beroende på den externa kvalitetssäkringens utformning.”11 Standard 1.10 i ESG handlar om den externa granskningen av lärosätenas kvalitetssäkring. UKÄ:s ståndpunkt är att denna del motsvaras av de lärosätesgranskningar som UKÄ genomför. Sedan står det naturligtvis lärosätena fritt att även själva initiera externa granskningar av sin verksamhet. Det är dock inte något som UKÄ kräver. UKÄ ska granska att lärosätena säkerställer resultaten på utbildningarna på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Med resultat menas att utbildningarna uppfyller kraven i högskolelagen, högskoleförordningen och i examensbeskrivningarna. Granskningarna ska även bidra till lärosätenas kvalitetsutveckling. Enligt regeringens skrivelse ska samtliga lärosätens kvalitetssäkringsarbete granskas inom en sexårsperiod. Processen för granskningar av lärosätens kvalitetssäkringsarbete illustreras i figur 5. 11 Se UKÄ:s översättning, Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG), 2015 30 Fig 5. Schematisk skiss över processen för granskningar av lärosätens kvalitetssäkringsarbete. Aspekter och bedömningsgrunder Granskningarna av lärosätens kvalitetssäkringsarbete spänner över samtliga aspektområden: styrning och organisation miljö, resurser och område12 utformning, genomförande och resultat uppföljning, åtgärder och återkoppling Följande perspektiv integreras i samtliga aspektområden: student- och doktorandperspektiv arbetslivsperspektiv jämställdhetsperspektiv Varje aspektområde är uppdelat på ett antal aspekter med tillhörande bedömningsgrunder (fig 6 och Excel-fil med aspekter och bedömningsgrunder för granskning av lärosätens kvalitetssäkringsarbete). Aspekterna är ofta omfattande och därmed går inte allt inom en aspekt att bedöma inom ramen för UKÄ:s granskningar. Några delar inom varje aspekt har därför valts ut som bedömningsgrunder för bedömningen av om aspekten är uppfylld. Bedömningsgrunderna är formulerade som det som måste vara uppfyllt. Lärosätena ombeds att beskriva, analysera och värdera med konkreta exempel hur de på ett systematiskt sätt säkerställer och kontrollerar att de uppfyller bedömningsgrunden. UKÄ har valt att inte regelmässigt granska de statliga lärosätenas rutiner för studentöverklagande (ESG 1.3) eller antagning av studenter, erkännande och utfärdande av examensbevis (ESG 1.4), eftersom detta granskas inom ramen för ämbetets tillsynsverksamhet. Antagning av studenter är dessutom reglerad i högskoleförordningen (7 kap.) och nationellt samordnad av Universitets- och högskolerådet. Skulle tillsynen visa på brister inom dessa områden kan de komma att ingå i kommande granskning av lärosätets kvalitetssäkringsarbete. För enskilda 12 Inom lärosätesgranskningarna är dock ”område” inte föremål för granskning. 31 utbildningsanordnare, som inte regleras av samma lagstiftning, föreslås att rutiner för studentöverklagande, antagning av studenter, erkännande och utfärdande av examensbevis kommer att vara frågor för lärosätet att redogöra för i självvärderingen. Fig 6. Granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete omfattar granskning av aspekter inom alla fyra aspektområden och de tre perspektiven. Aspekt som inte ingår är markerad med grå text. Underlag för bedömning Lärosätets självvärdering Syftet med självvärderingen är att ge lärosätet möjlighet att visa att deras kvalitetssäkringsarbete leder till resultat och uppfyller aspekterna och bedömningsgrunderna. Fokus bör därför vara på resultatet av kvalitetssäkringsarbetet, det vill säga att visa på vilket sätt uppföljning, åtgärder och återkoppling bidrar till att förbättra utbildningarna på ett systematiskt sätt. Principen för utformningen av självvärderingen är att de beskrivande delarna bör vara kortfattade för att ge utrymme åt analyserande och värderande avsnitt. Det som framhålls i självvärderingen bör styrkas med såväl hänvisningar till relevanta styrdokument som med flera konkreta exempel på hur kvalitetssäkringsarbetet bidrar till kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. För varje aspekt bör lärosätet dessutom redogöra för styrkor och utvecklingsområden samt hur dessa vidareutvecklas. I granskningen av lärosätenas kvalitetsarbete föreslår UKÄ att den lokala kåren ansvarar för att studenterna också lämnar in ett skriftligt underlag, en så kallad studentinlaga, med studenternas värdering av lärosätets kvalitetsarbete. Intervjuer, platsbesök och fördjupningsområden Inledande intervjuer UKÄ föreslår att inledande webbaserade intervjuer med bland annat ledning, personer med särskilt ansvar för utveckling av kvalitetssäkringsarbetet och studenter sker före platsbesöket. Syftet med dessa inledande intervjuer är dels att få en övergripande bild av kvalitetssäkringsarbetet, dels att bättre kunna lägga upp platsbesöken och 32 identifiera de områden och processer som bedömargruppen är angelägen om att få en fördjupad bild av vid platsbesöket. Platsbesök och fördjupningsområden För att granska hur lärosätets kvalitetssäkringsarbete fungerar i praktiken föreslås att bedömargruppen undersöker ett antal fördjupningsområden. Detta är ett vanligt förfarande i flera andra europeiska kvalitetssäkringssystem. Inom de kommande granskningarna föreslås fördjupningsområden i huvudsak utgöras av kvalitetssäkringsprocesser som granskas i sin helhet, så att bedömarna kan följa hela kedjan i processen och i organisationen. Vilka fördjupningsområden som väljs för ett visst lärosäte bör bestämmas i anslutning till de inledande intervjuerna. Bedömarna föreslår områden, det vill säga kvalitetssäkringsprocesser, som de vill granska närmare och UKÄ beslutar vilka områden som slutligen granskas. Granskningen av fördjupningsområdena syftar till att ge bedömarna underlag för att bedöma hur väl lärosätet uppfyller kvalitetsaspekterna och bedömningsgrunderna. Att bedömarna föreslår vilka fördjupningsområden som granskas gör att granskningen kan leva upp till systemets kontrollerande syfte, vilket bidrar till att stärka legitimiteten för lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. Platsbesökens omfattning kan variera beroende på lärosätets storlek och antal fördjupningsområden. Före detta besök har UKÄ:s projektledare meddelat lärosätet vilka områden som ingår i granskningen och eventuellt begärt in kompletterande material. Detta material bör i huvudsak utgöras av befintlig dokumentation. Vid platsbesöket samtalar bedömargruppen med lärosätets ledning, med lärare, studenter, externa intressenter från arbetslivet, samt eventuellt med andra personalgrupper. Det är viktigt att både kvinnor och män finns representerade bland de som intervjuas. Bakgrundsmaterial som UKÄ tar fram Inför granskningarna kan UKÄ ta fram bakgrundsmaterial om lärosätet. Det kan till exempel röra sig om officiell statistik och så kallade nyckeltal, om tidigare tillsynsärenden, examenstillståndsprövningar och utbildningsutvärderingar. Materialet kan komma att utgöra ett underlag för diskussion och frågor vid platsbesöken och lärosätet kommer att få ta del av bakgrundsmaterialet i god tid före intervjuerna. Bedömargruppens sammansättning Modellen bygger vidare på den internationellt vedertagna metod som även tillämpats länge i Sverige, med en bedömargrupp med externa oberoende sakkunniga, studentoch arbetslivsrepresentanter som granskar underlagen. Bedömare bör rekryteras efter sedvanligt nomineringsförfarande i samverkan med intressenter, det vill säga lärosäten, studentorganisationer och arbetslivsorganisationer. Det är dock UKÄ som tillsätter bedömargruppen. Bedömargruppen ska sammantaget ha så bred och djup kompetens att den kan bedöma samtliga aspekter och bedömningsgrunder som ingår i granskningen. Att använda utländska bedömare kan bidra till att undvika jäv och ge externa perspektiv. Bedömargruppen bör bestå av: minst en internationell bedömare (vanligen nordisk) minst en svensk bedömare en student- eller doktorandrepresentant en arbetslivsrepresentant. 33 Sammantaget bör bedömargruppen ha god kännedom om det svenska högskolesystemet och god kunskap och erfarenhet av kvalitetssäkringsarbete på olika nivåer. Det är viktigt att bedömargruppens sammansättning sker i dialog med lärosätet. Ett lärosätes profil eller särart kan till exempel påverka vilken kompetens som behöver finnas i bedömargruppen. Som en kvalitetssäkrande åtgärd erbjuds lärosätet tillfälle att yttra sig om bedömargruppens sammansättning innan den slutligen fastställs. Bedömning och rapport Bedömningen av om lärosätet uppfyller de granskade aspekterna och perspektiven resulterar i en rapport som publiceras och utgör underlag för UKÄ:s beslut. Samtliga aspekter och perspektiv ska bedömas vara uppfyllda för att det samlade omdömet ska bli positivt. I enlighet med regeringens skrivelse bör rapporterna för granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete i högre grad än under det förra utvärderingssystemet ge utrymme för bedömarnas reflektioner. Detta bör kunna verka utvecklande både för det lärosäte som granskats och även för andra lärosäten, i synnerhet som att inte bara brister utan även förtjänster betonas. Bedömargruppens bedömningar och resonemang bör redovisas på ett klart och tydligt sätt där det framgår vad som inte bedöms hålla tillräcklig kvalitet vid ett eventuellt ifrågasättande. Innan UKÄ fattar beslut kommer rapporten att skickas på delning enligt det förfarande som beskrivits tidigare. För att få till stånd en god kalibrering mellan granskningarna av olika lärosäten föreslås att ett antal lärosäten med likartad profil och storlek granskas samtidigt. På så sätt kan gemensamma bedömargruppsmöten hållas för att kalibrera bedömningarna av de olika lärosätena. Beslut Enligt regeringens skrivelse ska det slutliga samlade omdömet i bedömargruppens rapport anges i en två- eller tregradig skala. Sedan 1995 har flera nationella granskningssystem innehållit en liknande granskningskomponent och i det första systemet (1995-2003), där varje lärosäte granskades vid två tillfällen, gjordes ingen slutlig samlad bedömning om lärosätets kvalitetsarbete uppnådde specifika krav, det vill säga ingen formell bedömningsskala användes. Syftet var enbart att utveckla lärosätenas eget kvalitetsarbete. I det andra systemet (2008-2009) användes en tregradig skala: Nivå A: Ett gott kvalitetsarbete som visar att det finns ett väl fungerande system som dock alltid kan förbättras Nivå B: Ett godtagbart kvalitetsarbete som visar att delar av kvalitetsarbetet fungerar väl men att vissa områden behöver förbättras Nivå C: Ett icke godtagbart kvalitetsarbete som kräver åtgärder inom ett år enligt de brister som utvärderingen visat. Samtliga lärosäten utom tre fick omdömet nivå A eller B, och för de tre som fick omdömet nivå C gjordes inga uppföljande granskningar. Vid motsvarande nationella granskningar i Finland (FINEEC) och Norge (NOKUT) används en tvågradig skala för det slutliga omdömet: godkänt respektive icke godkänt. I Finland innebär ett positivt omdöme att lärosätet får en officiell kvalitetsstämpel som gäller i sex år. Ett negativt omdöme innebär att lärosätet måste genomgå en ny lärosätesgranskning inom en viss tid, vanligen 2-3 år. Om omdömet fortfarande är negativt görs ytterligare en ny lärosätesgranskning inom en tid som FINEEC och lärosätet tillsammans kommer överens om. I Norge innebär ett 34 negativt omdöme att lärosätet inom sex månader genomgår en ny granskning. Om omdömet då fortfarande är negativt får lärosätet inte inrätta nya utbildningar. Efter ytterligare ett år kan lärosätet ansöka om en ny granskning och om denna på nytt utmynnar i ett negativt omdöme, eller om lärosätet väljer att inte ansöka om ny prövning, hamnar lärosätet under NOKUT:s tillsyn. I Danmark (AI) används vid institutionsackrediteringar en tre-gradig skala för det slutliga omdömet: positiv; villkorlig och avslag. Ett positivt omdöme innebär att lärosätet är ackrediterat, och att det, efter obligatorisk förackreditering, får inrätta nya samt även ändra sina befintliga utbildningar. Ackrediteringen gäller i 6 år. Ett villkorat omdöme innebär att lärosätet inte får inrätta nya utbildningar utan dessa måste ackrediteras av AI, samt även genomgå den obligatoriska förackrediteringen. AI fastställer en plan för uppföljning av institutionsackrediteringen. Ett avslag innebär att lärosätet inte får starta nya utbildningar och att samtliga befintliga utbildningar måste ackrediteras. Särskilda diskussionspunkter Två- eller tregradig skala UKÄ ser både för- och nackdelar med en två- respektive tregradig skala för det slutliga omdömet. Om en tvågradig skala används är det viktigt att UKÄ tydligt informerar i förväg om vad som krävs för att lärosätenas kvalitetssäkringsarbete ska kunna godkännas. Så som bedömningsgrunderna är formulerade är det inte självklart huruvida kvalitetssäkringsarbetet för att bli godkänt behöver genomsyra hela verksamheten och om lärosätet ska ha hunnit kvalitetssäkra resultatet på alla sina utbildningar. I regeringens skrivelse står följande: ”För en del lärosäten som blir granskade tidigt i den första sexårscykeln kommer det därför inte att vara möjligt att visa att de har kvalitetssäkrat alla sina utbildningar. Regeringen anser därför att det i dessa fall är rimligt att kräva att lärosätena kan visa att det finns ett system för att kvalitetssäkra utbildningarnas resultat och att de på några års sikt kommer att ha kvalitetssäkrat alla utbildningar”. En tregradig skala, där två av stegen vore godkända, skulle kunna skapa tydlighet i frågan om var miniminivån för godkänt ligger och den högre graden av godkänt kan användas för att lyfta fram goda exempel. När det gäller att kunna lyfta goda exempel kan detta emellertid skrivas fram även med en tvågradig skala. UKÄ fortsätter att utreda frågan om två- eller tregradig skala. Uppföljning UKÄ föreslår att ett negativt omdöme bör medföra att lärosätet får ett år på sig att återkomma med en redovisning av de åtgärder de vidtagit. UKÄ tillsätter då en bedömargrupp för att granska åtgärdsbeskrivningen och intervjuer eller platsbesök görs vid behov. Om den uppföljande granskningen leder till ett positivt omdöme godkänns lärosätets kvalitetssäkringsarbete. Om den uppföljande granskningen däremot leder till ett negativt omdöme innebär detta att lärosätets kvalitetssäkringsarbete fortfarande är ifrågasatt och då bör ytterligare en uppföljande granskning göras efter en tid som UKÄ och lärosätet i varje enskilt fall kommer överens om. Dessutom kan lärosätets samtliga utbildningar då komma att ingå som kandidater i urvalet av utbildningar som ingår i kommande omgångar av utbildningsutvärderingar. Omfattningen av denna andra 35 uppföljning samt granskningar på utbildningsnivå bör variera beroende på bristernas karaktär och omfattning. För att säkra en verkningsfull granskning har regeringen gett UKÄ i uppdrag att utreda om ytterligare sanktioner behövs. UKÄ gör bedömningen att den fortsatta granskningen av det ifrågasatta kvalitetssäkringsarbetet i kombination med ett ökat antal utbildningsutvärderingar torde vara tillräckligt för att lärosätena ska vidta de åtgärder som behövs. För att ändå ytterliga skärpa incitamenten för lärosätena att komma tillrätta med identifierade brister i en första uppföljning, har följande alternativ diskuterats: lärosätet måste informera om att kvalitetssäkringssystemet är ifrågasatt i samband med antagning av studenter, inskränkt möjlighet för lärosätet att starta nya utbildningar, ekonomiska sanktioner såsom minskade statsanslag eller vite. UKÄ fortsätter att utreda frågan. 36 Utbildningsutvärderingar Syfte Syftet med utbildningsutvärderingarna är främst att kontrollera utbildningarnas resultat, men även att bidra till lärosätenas utveckling av kvaliteten på de utvärderade utbildningarna. Urvalsprinciper I enlighet med regeringens uppdrag genomför UKÄ utvärderingar av ett urval av utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Urvalet kan göras så att utbildningar vid enstaka lärosäten granskas eller vid samtliga lärosäten för att ge en nationell bild av kvaliteten på en viss utbildning. Urvalet av vilka utbildningar som ska granskas av UKÄ bör, i enlighet med regeringens skrivelse, göras på följande huvudsakliga grunder: Ett urval av de utbildningar som inte omfattades av utvärderingssystemet 2011-2014 bör göras. Om ett lärosätes kvalitetssäkringsarbete inte godkänns i UKÄ:s granskningar kan samtliga av lärosätes utbildningar komma att ingå som kandidater i urvalet av utbildningar som ingår i kommande omgångar av utbildningsutvärderingar, tills dess att lärosätet bedöms kunna ta detta ansvar. För några yrkesexamina anser regeringen att det finns ett fortsatt behov av att få en nationell bild av kvaliteten och att det därför är viktigt att vissa utbildningsutvärderingar även fortsättningsvis utförs med regelbundenhet. Detta gäller främst legitimationsgrundande examina. UKÄ kan även initiera en utbildningsutvärdering om det framkommer information om enstaka utbildningar som gör att det bedöms finnas risk för att kvalitetskraven för utbildningen inte uppfylls. Enligt regeringens skrivelse bör utbildningsutvärderingar i första hand initieras av UKÄ men de kan även genomföras av UKÄ på uppdrag av regeringen då det exempelvis finns ett behov av att en viss utbildning utvärderas nationellt, som beslutsunderlag eller som uppföljning av en viss examen eller utbildning. Huvudprinciper för utbildningsutvärderingar Alla utbildningar ska omfattas av kvalitetssäkring. Det sker dels genom att UKÄ utvärderar ett urval av utbildningar, dels genom lärosätenas ansvar för att själva kvalitetssäkra de utbildningar som de erbjuder och UKÄ:s granskningar av att detta uppfylls. De utbildningsutvärderingar som görs av UKÄ utgår från generella kvalitetsaspekter som baseras på kraven i högskolelagen, högskoleförordningen, examensbeskrivningarna och de bilagor till förordningen som ansluter till lagen samt utifrån ESG. Den metod som UKÄ föreslår bygger på erfarenheter och lärdomar från utvärderingscykeln 2011-2014 och de synpunkter och förslag som samlades in under de konferenser, intervjuer, enkäter och seminarier med arbetslivsrepresentanter, studentrepresentanter och lärosätesrepresentanter som gjordes i metodutvecklingsarbetet som påbörjades 2013. Enligt regeringens skrivelse bör utvärderingsmetoden kunna justeras beroende på utbildningens art för att ge en så 37 rättvisande bild som möjligt. Huvudprinciperna och processen för utbildningsutvärdering föreslås dock vara desamma oavsett vilken typ av examen som utvärderas (fig 7). Fig 7. Schematisk skiss över utvärderingsprocessen för utbildningsutvärderingar. Aspekter och bedömningsgrunder I utbildningsutvärderingarna, liksom för examenstillståndsprövningarna, föreslår UKÄ att fokus bör vara på de tre aspektområdena: miljö, resurser och område utformning, genomförande och resultat uppföljning, åtgärder och återkoppling Dessutom integreras följande perspektiv i samtliga aspektområden: student- och doktorandperspektiv arbetslivsperspektiv jämställdhetsperspektiv Tyngdpunkten i utbildningsutvärderingarna är däremot förskjuten mot faktiska förhållanden och resultat, det vill säga hur utbildningen uppfyller kraven i lag och förordning och på hur utbildningen säkerställer att studenterna uppnår målen i examensordningen, jämfört med examenstillståndsprövningarna, som i högre grad granskar förutsättningar och planerade processer. Varje aspektområde är uppdelat på ett antal aspekter och bedömningsgrunder, det vill säga de krav som kommer att ställas på ett lärosätes utbildning och som ska uppfyllas i en utvärdering (fig 8 och excel-fil med aspekter och bedömningsgrunder för utbildningsutvärderingar). Aspekterna är ofta omfattande och därmed går inte allt inom en aspekt att bedöma inom ramen för UKÄ:s granskningar. Några delar inom varje aspekt har därför valts ut som bedömningsgrunder för bedömningen av om aspekten är uppfylld. För att granskningarna ska vara rättssäkra, förutsägbara och transparenta bör aspekter och bedömningsgrunder vara kända av alla intressenter på förhand och vara gemensamma för samtliga utbildningar inom samma utvärdering. Bedömningsgrunderna bör dessutom kunna anpassas till olika slags examina för att möjliggöra en så rättvisande bedömning som möjligt. Bedömningsgrunderna är formulerade som det som måste vara uppfyllt. Lärosätena ombeds att beskriva, analysera och värdera med konkreta exempel hur de på ett systematiskt sätt säkerställer och kontrollerar att de uppfyller bedömningsgrunden. 38 Fig 8. Aspekter och perspektiv som ingår i utbildningsutvärderingar. Aspekter som inte ingår är markerade med grå text. Fokus i utbildningsutvärderingar är förskjutet mot faktiska förhållanden och resultat jämfört med examenstillståndsprövningarna. Underlag för bedömning Underlag för bedömningen bör utgöras av en självvärdering från lärosätet och eventuellt kompletterande underlag. Självständiga arbeten bör utgöra ett underlag för bedömning av utbildningarnas resultat, men även andra former av resultat samt förutsättningar och processer som påverkar utbildningens resultat ska kunna ingå i bedömningen. Bedömargrupperna bör intervjua företrädare för den granskade utbildningen, inklusive lärare och studerande. Lärosätets självvärdering Självvärderingar bör även fortsatt vara ett bedömningsunderlag och baseras på de ovan beskrivna aspekterna och bedömningsgrunderna. Självvärderingen syftar till att ge den utvärderade utbildningen möjlighet att visa att den uppfyller kvalitetsaspekterna. Lärosätet ombeds att presentera, analysera och exemplifiera på vilket sätt det arbetar för att utbildningen ska uppfylla de generella kvalitetsaspekterna och bedömningsgrunderna samt för att ge samtliga studenter/doktorander inom den utvärderade utbildningen förutsättningar att uppnå examensmålen i högskoleförordningen. De beskrivande delarna bör vara kortfattade för att ge utrymme åt analyserande och värderande resonemang. Fokus bör vara på att visa på konkreta exempel på hur uppföljning, åtgärder och återkoppling på ett systematiskt sätt bidrar till att förbättra utbildningarna och studenternas förutsättningar att nå målen. I självvärderingen bör lärosätet därför beskriva såväl styrkor som utvecklingsområden inklusive planerade och genomförda förbättringsåtgärder, för att ge bedömarna en förståelse för utbildningen som helhet och på vilket sätt interna processer fungerar kvalitetsdrivande. UKÄ föreslår att en övergripande fråga ställs för varje aspekt. Inom varje aspekt bör lärosätet redogöra för hur de kopplade bedömningsgrunderna säkerställs och följs upp, genom analys och värdering av både styrkor och svagheter, möjligheter och hinder. Aspekter och bedömningsgrunder bör vara kända för 39 lärosätena i förväg och gemensamma för samtliga utbildningar inom samma utvärdering. Självständiga arbeten I enlighet med regeringens skrivelse och det tidigare kvalitetssäkringssystemet föreslår UKÄ att slumpvis utvalda och avidentifierade självständiga arbeten även fortsättningsvis kommer att utgöra ett underlag för bedömningen av utbildningarnas resultat. Erfarenheterna från det tidigare systemet visar dock att arbetet för lärosätena med att slumpa fram, avidentifiera och ladda upp de självständiga arbetena samt bedömarnas arbete med att läsa och bedöma de självständiga arbetena tog mycket tid och resurser. För att minska antalet självständiga arbeten och arbetsbördan på såväl lärosäten som bedömare föreslår UKÄ ett mindre urval av självständiga arbeten. Till skillnad från det tidigare systemet föreslår UKÄ att samtliga utbildningar inom det utvärderade huvudområdet bör ingå i utvärderingen. Det innebär att det inte kan finnas någon nedre gräns på antal självständiga arbeten som måste ingå i utvärderingen och således skulle även de utbildningar som inte har resulterat i några självständiga arbeten ingå. I de fall inga självständiga arbeten finns att tillgå, får bedömarna basera granskningen på övriga underlag. Baserat på de erfarenheter UKÄ har från det tidigare systemet föreslås att endast de delar av examensmålen som visat sig gå att bedöma i samtliga självständiga arbeten inkluderas i bedömningen av dessa. Det kommer då framför allt att handla om att bedöma exempelvis vetenskapligt djup, metodologisk kunskap och förståelse samt skriftlig förmåga. I enlighet med regeringens skrivelse bör utvärderingsmetoden kunna justeras beroende på utbildningens art, för att möjliggöra en så rättvisande bild som möjligt. Exempelvis har självständiga arbeten i form av avhandlingar eller dokumenterade konstnärliga projekt inte varit bedömningsunderlag för utvärdering i pilotomgången för utbildningar på forskarnivå. UKÄ har bedömt att inslaget av extern granskning av dessa redan är tillräckligt, i och med förfarandet med det offentliga försvaret och externa betygsnämndsledamöter, som framgår av högskoleförordningen 6 kap. 33-34 §§, och föreslår att samma princip kommer att gälla för framtida utvärderingar av utbildningar på forskarnivå. Särskild diskussionspunkt Bedömning av resultat Alternativ till att granska självständiga arbeten skulle kunna vara att granska examinationer, inklusive statistik över studenternas resultat, och på så sätt få ett underlag för att bedöma utbildningens resultat. Intervjuer Intervjuer med företrädare för den granskade utbildningen, inklusive lärare och studerande, såväl kvinnor som män, ger bedömarna en möjlighet att komplettera bilden som ges av självvärdering, självständiga arbeten och/eller andra underlag med lärosätesrepresentanternas utsagor och studenternas/doktorandernas erfarenheter. Intervjuer med lärosätesrepresentanter ger bedömarna möjlighet att ställa kompletterande frågor i syfte att klargöra sådant som är otydligt i 40 självvärderingen och övriga underlag eller där de behöver ytterligare information för att kunna göra sin bedömning. Dessa intervjuer syftar till att ge bedömarna en fylligare och mer allsidig bild av utbildningens innehåll och upplägg. Det blir även ett tillfälle för lärosätena att få en möjlighet att träffa bedömarna och lämna eventuell kompletterande information som inte framkommer i självvärderingen. De studenter och doktorander som deltar i intervjuerna bör närma sig slutet av sin utbildning, men det bör finnas en viss flexibilitet, då det för vissa utbildningar kan vara en fördel om studenterna/doktoranderna som intervjuas har kommit olika långt. Syftet med intervjuerna med studenter och doktorander är att komplettera de övriga underlagen med studenternas/doktorandernas erfarenheter av i vilken utsträckning utbildningen ger tillräckliga förutsättningar för att de ska ha möjlighet att uppnå de nationella examensmålen. Student- och doktorandintervjuerna kan dessutom belysa områden som bedömarna behöver fästa särskild uppmärksamhet vid när de bedömer utbildningens kvalitet. Kompletterande underlag Andra former av resultat samt förutsättningar och processer ska enligt regeringens skrivelse också kunna ingå i bedömningarna. Dessa kompletterande underlag kan utgöras av tabellbilagor med information om exempelvis lärarresurser, forskningsaktivitet hos lärare i utbildningen, antal aktiva doktorander med mera. Dokument såsom kursplaner, utbildningsplaner, allmänna och individuella studieplaner för utbildning på forskarnivå samt andra dokument som bedömts nödvändiga för en rättvisande utvärdering kan också komma att ingå. Officiell statistik baserad på data från befintliga register och databaser är också tänkbara kompletterande underlag. Ett sätt att följa upp genomförande och måluppfyllelse är genom att till exempel följa och analysera studenternas genomströmning. Nationellt framtagen statistik om genomströmning, till exempel prestationsgrad, examensfrekvens eller kvarvaro på utbildningen efter en viss termin, skulle kunna användas som såväl utgångspunkt för utvärderingsfrågor som underlag för bedömning. Statistiken kan också tänkas användas som bakgrundsdata till bedömarna för att sätta den utvärderade utbildningen i ett sammanhang. Bedömargruppernas sammansättning Den externa bedömargruppen bör bestå av ämnesexperter, arbetslivsföreträdare och student- eller doktorandrepresentanter. Samtliga bedömare deltar på lika villkor. Sammansättningen av bedömargrupperna beslutas av UKÄ, men bör rekryteras efter sedvanligt nomineringsförfarande i samverkan med intressenter, det vill säga lärosäten, studentorganisationer och arbetslivsorganisationer. Bedömargruppen ska sammantaget ha så bred och djup kompetens att den kan bedöma samtliga aspekter och bedömningsgrunder som ingår i granskningen. En jämn könsfördelning och regional spridning eftersträvas. Att använda utländska bedömare kan bidra till att undvika jäv och få externa perspektiv. Bedömargruppen bör, beroende på hur många utbildningar som ska utvärderas, minst bestå av: två ämnessakkunniga bedömare en student- eller doktorandrepresentant en arbetslivsföreträdare. Kunskapen och erfarenheten hos student- och doktorandrepresentanter, arbetslivsrepresentanter och ämnessakkunniga ska användas gemensamt av 41 bedömargruppen för att göra gemensamma bedömningar av de aspekter och perspektiv som ingår i granskningen. Bedömning och yttrande UKÄ föreslår att samtliga underlag vägs in i bedömargruppens samlade bedömning av hur väl utbildningen uppfyller aspekterna och perspektiven utifrån hur lärosätet genom analys och värdering av såväl styrkor som utvecklingsområden, redogör för hur bedömningsgrunderna uppnås. Samtliga aspekter och perspektiv måste uppfyllas för att utbildningen ska bedömas hålla hög kvalitet. Bedömargruppens bedömningar och resonemang bör på ett klart och tydligt sätt redovisas i ett yttrande där det tydligt framgår vad som inte bedöms hålla tillräcklig kvalitet vid ett eventuellt ifrågasättande. Aspektområdena med de ingående aspekterna liksom arbets-, student- och jämställdhetsperspektiv föreslås få separata delar i yttrandet. Reflektioner och återkoppling från bedömarna bör ges ett stort utrymme. En del av yttrandet kan bestå av goda exempel som bedömargruppen vill lyfta. Detta i syfte att skapa ett lärande som kan spridas till andra lärosäten. Lärosätena kommer, som beskrivits tidigare, att få möjlighet att lämna synpunkter i samband med delningen innan det slutgiltiga yttrandet formuleras. Detta kommer sedan ligga till grund för UKÄ:s beslut. Beslut Enligt regeringens uppdrag ska det slutliga samlade omdömet i en utbildningsutvärdering anges i en två- eller tregradig skala. I Sverige har båda typerna av skalor använts i tidigare liknande granskningar. I det nationella kvalitetssäkringssystemet 2001-2006 användes en tvågradig skala för det slutliga omdömet: uppfyller kraven respektive ifrågasätter examenstillståndet, där det första omdömet innebar att lärosätet behöll examenstillståndet. Det senare omdömet innebar en möjlighet för lärosätet att inom ett år återkomma med en redovisning över de åtgärder de vidtagit och den då uppföljande utvärderingen avslutades med att utbildningen antingen uppfyllde kraven vilket innebar att lärosätet fick behålla examenstillståndet, eller inte uppfyllde kraven vilket innebar att lärosätet förlorade examenstillståndet. I det senaste nationella kvalitetssäkringssystemet (2011-2014) användes en tregradig skala för det slutliga samlade omdömet: mycket hög kvalitet, hög kvalitet och bristande kvalitet. I denna skala innebar omdömet bristande kvalitet att examenstillståndet ifrågasattes och lärosätet fick ett år på sig att återkomma med en redovisning av vidtagna åtgärder och den uppföljande utvärderingen resulterade antingen i ett positivt utfall – utbildningen bedömdes hålla hög kvalitet och lärosätet behöll examenstillståndet – eller ett negativt utfall vilket innebar att examenstillståndet drogs in. De två övre omdömena medförde att lärosätet behöll examenstillståndet och det högsta omdömet, mycket hög kvalitet, innebar att lärosätet även erhöll en extra resurstilldelning från regeringen. Vid motsvarande nationella granskningar i Finland och Norge används en tvågradig skala. I Danmark används vid utbildningsackrediteringar en tregradig skala: positiv, villkorlig och avslag, där omdömet ”villkorlig” i praktiken motsvarar den i Sverige använda tvågradiga skalan där ett negativt omdöme innebär att lärosätet får en viss tid på sig att återkomma med vilka åtgärder de vidtagit. Om dessa bedöms som tillräckliga blir det ett positivt slutomdöme. Ett alternativ skulle kunna vara att använda en tregradig skala likt den i Danmark med benämningen: hög kvalitet, hög kvalitet med vissa förbehåll och ifrågasatt kvalitet. ”Hög kvalitet med vissa förbehåll” skulle kunna tillfalla de utbildningar som överlag anses ha hög kvalitet men som i utvärderingen visar på 42 mindre brister inom en bedömningsgrund. Detta skulle skilja sig från ”ifrågasatt kvalitet” där en hel aspekt sammantaget anses visa på brister. Kravet på bedömningen ”hög kvalitet med vissa förbehåll” skulle då kunna vara att åtgärda dessa brister inom ett år. Om åtgärderna bedöms som tillräckliga blir slutomdömet positivt men om de inte är åtgärdade riskerar utbildningen att få slutomdömet ifrågasatt kvalitet. Å andra sidan bör all utbildning hålla hög kvalitet vilket talar för att det skulle räcka med en tvågradig skala med benämningen: hög kvalitet respektive ifrågasatt kvalitet. Att använda flera skalsteg för ”godkänd”, det vill säga hög respektive mycket hög kvalitet, för att till exempel kunna lyfta fram de utbildningar som mer än väl uppfyller kraven, så kallade goda exempel är ytterligare ett alternativ. Eftersom att en utbildningsutvärdering i grunden är en omprövning av examenstillståndet, och att resultatet av utvärderingen inte längre ska vara kopplat till några extra ekonomiska medel, om utvärderingen bedöms som mycket hög, föreslår UKÄ att en tvågradig skala bör användas för utbildningsutvärderingar. Goda exempel kan i sådant fall skrivas fram i yttranden och beslut för de utbildningar det gäller. Tvågradig skala var även ett önskemål som framfördes i en majoritet av synpunkterna från representanter för lärosäten, lärare, studenter och arbetsliv som inhämtades i syfte att sammanställa erfarenheter från systemet 2011-2014. Likaså förordar en majoritet av lärosätenas remissvar på Utbildningsdepartementets promemoria med förslag om ett nytt nationellt kvalitetssäkringssystem, som remitterades i mars 2015, en tvågradig skala. Resultaten från gjorda utbildningsutvärderingar för ett visst lärosäte föreslås ingå som indata/bakgrundsmaterial till bedömargruppen när UKÄ granskar lärosätets kvalitetssäkringsarbete nästkommande gång. Uppföljning Vad gäller de utbildningar som har blivit ifrågasatta föreslås likt tidigare utvärderingssystem att lärosätet inom ett år ska analysera och åtgärda bristerna och lämna in en åtgärdsrapport till UKÄ. UKÄ tillsätter då en bedömargrupp för att granska åtgärdsbeskrivningen. Bedömargruppen kan då begära in kompletterande underlag samt yrka på en intervju om de anser att underlaget inte är fullständigt för att göra en bedömning. När bedömargruppen anser sig ha ett fullgott underlag görs en samlad bedömning av åtgärderna som sedan lämnas till UKÄ i form av ett yttrande med ett samlat omdöme om utbildningen nu håller hög eller bristande kvalitet. Med stöd av bedömargruppens yttrande beslutar UKÄ om utbildningen nu håller hög kvalitet eller om examenstillståndet ska återkallas, alternativt rekommenderar regeringen att besluta om ett återkallande. Lärosätena har även möjlighet att lägga ned den ifrågasatta utbildningen. I sådana fall ska lärosätet senast sista dagen för åtgärdsredovisningen inkomma med beslut om nedläggning av den ifrågasatta utbildningen till UKÄ. Ärendet kommer då att avskrivas. Däremot avskrivs inte ärendet om nedläggningsbeslutet kommer in efter sista dag för inkommande åtgärdsredovisning. I dessa fall kommer UKÄ att genomföra uppföljningen och pröva frågan om examenstillstånd för den berörda utbildningen. 43 Tematiska utvärderingar Den fjärde komponenten i kvalitetssystemet är tematiska utvärderingar som i enlighet med regeringens skrivelse ska utgå från uppgifter som lärosätena ansvarar för enligt lag och förordning och som bedöms väsentliga för kvaliteten i högre utbildning. Syftet med de tematiska utvärderingarna är att bidra till viktig kunskap och nationella jämförelser av hur lärosätena arbetar och vilka resultat som har nåtts i det aktuella temat. De tematiska utvärderingarna kan även få stor betydelse för lärosätenas kvalitetsutvecklingsarbete beroende på vilket tema som utvärderas. Vad som blir föremål för tematiska utvärderingar bör i huvudsak beslutas av UKÄ, men bör även kunna initieras av regeringen. Viktiga kvalitetsaspekter för den högre utbildningen som kan bli föremål för utvärdering är till exempel breddad rekrytering, internationalisering och jämställdhet. Ett annat tema som kan bli föremål för utvärdering är utbildningars användbarhet och förberedelse för arbetslivet, dimensionering samt hållbar utveckling. Information som framkommer i UKÄ:s alla verksamheter, analyser och uppdrag kan också komma att bli föremål för en vidgad analys inom en tematisk utvärdering. Metod för de tematiska utvärderingarna får utvecklas och anpassas efter det aktuella temat. 44 Systematiska jämförelser av utbildningars kvalitet I regeringens uppdrag till UKÄ ingår att lämna förslag på hur utbildningars kvalitet ska kunna jämföras mellan olika universitet och högskolor. Förutsättningar Enligt regeringens bedömningar är frågor om intern kvalitetssäkring och utveckling är en sak för lärosätena att besluta om, liksom hur verksamheten utformas och bedrivs13. Lärosätena har ett stort eget ansvar att kvalitetssäkra att deras verksamhet uppfyller kraven i lag och förordning. En betoning regeringen gör i skrivelsen är att hur kvalitetssäkringen bäst ska göras bestäms lokalt, med tillhörande utrymme för att beakta det enskilda lärosätets särskilda förutsättningar. Därmed är detta också en viktig utgångspunkt vid UKÄ:s utformning av det nya systemet för granskningarna av lärosätenas kvalitetssäkring. I skrivelsen anges att samtliga lärosätens kvalitetssäkringsarbete ska granskas inom en sexårsperiod och att ämbetets utbildningsutvärderingar utgör en viktig kompletterande del till granskningarna av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete14. Vidare anges att UKÄ bör granska ett urval av utbildningar. Således ska inte alla utbildningar granskas av UKÄ. Regeringen bedömer att en konsekvens av detta blir att UKÄ:s granskningar inte kommer att kunna generera tillräcklig information för att möjliggöra nationella jämförelser av utbildningar i samma utsträckning som i det föregående systemet15. Däremot bedömer regeringen att UKÄ även fortsättningsvis bör informera om resultaten av alla sina granskningar och publicera dem på sin webbplats16. Regeringen tillägger att lärosätena också bör ansvara för att resultaten av sina egna kvalitetsgranskningar offentliggörs17. UKÄ:s bedömning Möjligheterna att på kort sikt göra jämförelser av utbildningars kvalitet UKÄ menar att regeringen skrivelse tämligen väl summerar de begränsade förutsättningar som finns för att åtminstone på kort sikt etablera någon form av systematiska jämförelser av utbildningars kvalitet inom ramen för förslaget till ett nationellt kvalitetssystem. Fokus i detta system kommer i enlighet med regeringens skrivelse att vara på granskningarna av lärosätenas egna system för kvalitetssäkring. Utfallet av dessa avser UKÄ att göra lätt och tydligt tillgängligt på sin webbplats. På samma sätt avser UKÄ att tillgängliggöra utfallet av granskningar inom de övriga komponenterna, inklusive de utbildningsutvärderingar som kommer att inrymmas i 13 Kvalitetssäkring av högre utbildning 2015/16:76, bet. 2015/16:UbU9, rskr. 2015/16:155 (s 11). 14 Kvalitetssäkring av högre utbildning 2015/16:76, bet. 2015/16:UbU9, rskr. 2015/16:155 (s 12). 15 Kvalitetssäkring av högre utbildning 2015/16:76, bet. 2015/16:UbU9, rskr. 2015/16:155 (s 18-19). 16 Kvalitetssäkring av högre utbildning 2015/16:76, bet. 2015/16:UbU9, rskr. 2015/16:155 (s 19). 17 Kvalitetssäkring av högre utbildning 2015/16:76, bet. 2015/16:UbU9, rskr. 2015/16:155 (s 19). 45 systemet och genomföras i UKÄ:s regi. En viktig aspekt, som särskilt betonar vikten av att UKÄ:s utbildningsutvärderingar bör hållas isär från andra granskningar, inklusive lärosätenas interna utbildningsutvärderingar, är att de kan resultera i ett ifrågasatt examenstillstånd, och i förlängningen ett indraget sådant, om utbildningen inte uppfyller kraven i lag och förordning. Det gör UKÄ:s utvärderingar speciella i sin karaktär. UKÄ:s bedömning är därmed att UKÄ:s egen webbplats i första hand ska utformas för att gälla myndighetens egna granskningar. Särskild diskussionspunkt vid dialogmötet Möjligheterna att på längre sikt skapa en plattform för jämförelser av utbildningars kvalitet Som framgått anger regeringen i skrivelsen att lärosätena också bör ansvara för att resultaten av kvalitetsgranskningar offentliggörs. Regeringens bedömning är i linje med ESG 1.8. I ett första steg innebär det att det är rimligt att lärosätena offentliggör resultaten och metoderna för de interna granskningarna på sina respektive webbplatser. UKÄ överväger dessutom att följa upp att lärosätena offentliggör sådan information i samband med granskningen av ett lärosätes kvalitetssäkringsarbete. I ett andra steg skulle dessa granskningar kunna länkas till en gemensam webbplats för information om jämförelser av utbildningars kvalitet, men också om lärosätenas interna kvalitetsarbete. Hur detta bäst skulle organiseras är en viktig diskussion för UKÄ och lärosätena. 46 Förutsättningar I april 2014 tillsatte Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) professor Harriet Wallberg som utredare med uppdrag att föreslå hur ett nytt kvalitetssäkringssystem för högre utbildning bör utformas. Baserat på utredningen remitterade Utbildningsdepartementet i mars 2015 en promemoria med förslag om ett nytt nationellt kvalitetssäkringssystem för högre utbildning (U2015/01626/UH) och i december 2015 utkom regeringens skrivelse Kvalitetssäkring av högre utbildning (2015/16:76). I skrivelsen presenterar regeringen bedömningar som utgör ett ramverk för det nya kvalitetssäkringssystemet för högre utbildning. Skrivelsen behandlades därefter i utbildningsutskottet och i riksdagen för att slutligen resultera i ett uppdrag till Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Universitetskanslersämbetets uppdrag Den 17 mars fattade regeringen beslut om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Universitetskanslersämbetet. Ändringen innebar att Universitetskanslersämbetet fick i uppdrag att vidareutveckla och genomföra ett nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning, med utgångspunkt i regeringens bedömningar, beskrivna i regeringens skrivelse Kvalitetssäkring av högre utbildning (2015/16:76, bet. 2015/16:UbU9, rskr. 2015/16:155), tillämpliga lagar och förordningar samt de principer för kvalitetssäkring som har tagits fram inom ramen för Bolognaprocessen. I uppdraget ingår även att UKÄ ska lämna förslag på hur utbildningars kvalitet ska kunna jämföras mellan olika universitet och högskolor. Syftena med UKÄ:s granskningar, inom ramen för systemet som ska utvecklas, är dels att kontrollera utbildningarnas resultat, dels att bidra till lärosätenas arbete med kvalitetsutveckling av högre utbildning. UKÄ:s granskningar består av fyra komponenter: examenstillståndsprövningar granskningar av lärosätens kvalitetssäkringsarbete utbildningsutvärderingar tematiska utvärderingar. Regeringen bedömer att dessa fyra komponenter tillsammans kommer att bidra till att de båda syftena uppnås och till hög kvalitet i svensk högre utbildning. Vidare bedömer regeringen att kvaliteten i högre utbildning kan stärkas ytterligare genom en ökad koppling mellan UKÄ:s granskningar och det kvalitetsarbete som sker på lärosätena. Omfattningen av de fyra komponenterna bör i huvudsak avgöras av UKÄ och det bör finnas en flexibilitet i hur många granskningar som görs inom ramen för respektive komponent från ett år till ett annat. Tillämpliga lagar och förordningar Lärosätenas kvalitetssäkringsarbete regleras främst i högskolelagen och högskoleförordningen, som också utgör grunden för UKÄ:s granskningar. Grundläggande är att lärosätena ansvarar för att utbildningen som erbjuds vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet och att den håller hög kvalitet (1 kap. 2 och 4 §§ högskolelagen). I högskolelagen anges övergripande krav 47 och mål för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå (1 kap. 7-9a §§). Enligt högskolelagen (1 kap. 3 §) ska det finnas ett nära samband mellan forskning och utbildning. Vidare ska verksamheten avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen (1 kap. 4§). I examensordningen i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), bilagan till förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet och bilagan till förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan, anges krav för vad studenterna ska ha uppnått för att få en viss examen. Bestämmelser om tillstånd eller rätt enligt lag att utfärda examina för lärosäten som staten är huvudman för finns i högskolelagen (1 kap. 11-16 §§) och i högskoleförordningen (6 kap. 4-5 §§). Enligt högskolelagen kan ett lärosäte även få sitt tillstånd att utfärda en viss examen återkallat om kvaliteten i utbildningen brister (1 kap. 14-16 §§). Enskilda utbildningsanordnare kan enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina få tillstånd av regeringen att utfärda en examen. Dessa tillstånd kan också återkallas enligt samma lag. Vidare framgår av lagen att de enskilda utbildningsanordnare som fått tillstånd att utfärda examina, är skyldiga att medverka i uppföljningar och utvärderingar av utbildningar. Med lärosäten avses hädanefter såväl statliga universitet och högskolor som enskilda utbildningsanordnare, om inget annat anges. Europeiska principer för kvalitetssäkring För att skapa internationell legitimitet för svensk högre utbildning är det viktigt att kvalitetssystemet också beaktar internationella principer för kvalitetssäkring. Det handlar i första hand om de principer för kvalitetssäkring som har tagits fram inom ramen för Bolognaprocessen. Dessa principer benämns Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG) och antogs för första gången år 2005 av ministrarna för högre utbildning i de länder som ingår i samarbetet. I maj 2015 antogs en ny och omarbetad version18. ESG, som inte är juridiskt bindande, är utarbetade för att kunna tillämpas i alla länder oavsett nationella och lokala regelverk, skilda utbildningssystem och förutsättningar i övrigt. European Association for Quality Assurance in Higher Education (ENQA) är en medlemsorganisation för kvalitetssäkringsorgan såsom UKÄ och för medlemskap krävs att kraven i ESG uppfylls. I dagsläget är UKÄ inte medlem i ENQA, men med ett nytt nationellt kvalitetssystem utformat i linje med ESG avser UKÄ att ansöka om medlemskap. ESG behandlar både intern och extern kvalitetssäkring av lärosäten samt kvalitetssäkringsorganen, vilket innebär ett ansvar för såväl lärosäten som UKÄ att säkerställa att principerna beaktas. Parallellt med gällande nationell rätt på högskoleområdet har ESG varit vägledande i utvecklingen av det nationella kvalitetssystemet. Likaså har andra Europeiska länders kvalitetssäkringssystem haft betydelse för utformningen av UKÄ:s förslag på hur systemet kan utvecklas och implementeras, i syfte att skapa ett system med internationell legitimitet. Genomförande Det nya systemet bedöms av regeringen inte kunna vara genomfört förrän under andra halvåret 2016. Vidare gör regeringen bedömningen att det nya systemet inte medför att den totala mängden granskningar per lärosäte ökar och därmed inte heller lärosätenas kostnader för granskningarna. Regeringen gör även bedömningen att i och 18Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG). (2015). Brussels, Belgium. Se även UKÄ:s översättning, Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG), 2015 48 med att UKÄ genomför färre utbildningsutvärderingar jämfört med dagens system, bör det finnas utrymme att också granska lärosätenas kvalitetssäkringsarbete och att göra tematiska utvärderingar utan att det leder till ökade kostnader för UKÄ. Regeringen anser att det således är rimligt att eventuella merkostnader som kan uppstå finansieras inom ramen för universitetens och högskolornas respektive UKÄ:s anslag. 49 Metodutvecklingsarbetet UKÄ påbörjade redan under 2013 ett metodutvecklingsarbete i syfte att revidera det dåvarande utvärderingssystemet. Som ett led i arbetet genomfördes konferenser, intervjuer, enkäter och seminarier med lärosätesrepresentanter, lärarrepresentanter, studentrepresentanter och arbetslivsrepresentanter i syfte att få synpunkter och utvecklingsidéer. I april 2014 tillsattes professor Harriet Wallberg som utredare med uppdrag att föreslå hur ett nytt kvalitetssäkringssystem för högre utbildning skulle kunna utformas. Baserat på denna utredning utkom sedan regeringens skrivelse och utbildningsutskottets betänkande (Kvalitetssäkring av högre utbildning 2015/16:76, bet. 2015/16:UbU9, rskr. 2015/16:155) som utgör ramverket för det nationella kvalitetssystem för högre utbildning som UKÄ fått i uppdrag att utveckla och genomföra. Denna skrivelse har tillsammans med erfarenheter från utvärderingscykeln som gällde under 2011-2014 och de synpunkter och förslag som samlades in under arbetet som påbörjades 2013 legat till grund för arbetet med att utveckla detta förslag till ett nationellt kvalitetssystem för högre utbildning. Pilotstudier I december 2014 startade en pilotomgång för utvärdering av utbildningar på forskarnivå. I piloten ingår såväl små som stora utbildningar inom naturvetenskap, teknik, medicin, samhällsvetenskap, humaniora och konstnärlig forskning. Dessutom ingår en tvär/mångvetenskaplig utbildning. Denna pilotomgång avslutas i maj 2016 och erfarenheter från bedömare, utvärderade lärosäten och UKÄ har tagits tillvara i arbetet med att utveckla ett nationellt kvalitetssystem. Framför allt har dessa erfarenheter tagits tillvara i utformningen av förslaget till metod för utbildningsutvärderingar. Under hösten 2016 kommer UKÄ att starta ytterligare pilotomgångar för att testa metoderna för granskning av lärosätens kvalitetssäkringsarbete samt den vidareutvecklade metoden för utbildningsutvärderingar (förskollärar- och grundlärarutbildningar). Metoderna kommer därefter att justeras innan UKÄ startar ordinarie granskningar. Extern dialog Metodutvecklingsarbetet har genomförts i samråd med ett antal personer som representerar såväl lärosäten, lärare, studenter, doktorander som arbetsliv. Rådgivande grupper För stöd och återkoppling i arbetet med olika detaljer och sakfrågor har UKÄ rekryterat ett antal personer, verksamma framför allt på lärosäten men även inom andra delar av sektorn, till olika rådgivande grupper. Dessa grupper har bestått av personer med erfarenhet från internt/externt kvalitetssäkringsarbete av högre utbildning, från olika typer av lärosäten och från olika ämnesområden (se Bilaga 1). Referensgrupper Förutom rådgivande grupper har flera referensgrupper inrättats med uppgift att diskutera och lämna synpunkter på de övergripande principerna för kvalitetssystemet 50 och de ingående komponenterna. I dessa grupper har representanter utsedda av olika organisationer som representerar lärosäten, lärare, studenter och doktorander samt arbetsliv ingått (se Bilaga 1). En internationell referensgrupp bestående av representanter med dokumenterad erfarenhet av kvalitetsarbete inom högre utbildning i Europa har också tillsatts (se Bilaga 1). 51 Begreppsdefinitioner Begrepp Definition Aspektområde Aspekt Bedömningsgrund Gruppering av aspekter Ett område i fokus för granskningen De krav som ska uppfyllas i granskningen av en aspekt En grupp av externa sakkunniga där såväl ämnesexperter som studenter och arbetslivsföreträdare vanligtvis finns representerade. Kvalitativa mål för olika examina som anges i examensordningen, bilaga 2 till högskoleförordningen. Tillstånd för ett universitet eller en högskola att utfärda en viss examen. Bedömning av studentprestation. En uppsättning standarder och riktlinjer för intern och extern kvalitetssäkring inom högre utbildning i Europa. Ett avgränsat område som en student i sin examen huvudsakligen fördjupar sig inom. Typ av granskning. Systemet innehåller fyra komponenter: granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete, examenstillståndsprövningar, utbildningsutvärdering, tematiska utvärderingar. Ett nationellt system som inbegriper lärosätenas kvalitetsarbete inklusive egeninitierade granskningar av utbildningar samt de externa granskningar som UKÄ genomför. Arbetslivs perspektiv, studentperspektiv och jämställdhetsperspektiv är synsätt som ska genomsyra all verksamhet inom lärosätet Hur väl krav och mål i nationella regelverk för högskoleutbildning är uppfyllda. I högskoleförordningen anges krav på att en student ska göra ett självständigt arbete för att få en examen på grundnivå och avancerad nivå. Kallas även ibland för examensarbete eller exjobb. Ett universitets eller en högskolas värdering av de egna styrkorna och svagheterna i verksamheten. Bedömargrupp Examensmål Examenstillstånd Examination ESG (Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area Huvudområde Komponent Nationellt kvalitetssystem för högre utbildning Perspektiv Resultat Självständigt arbete Självvärdering 52 Bilaga 1 Rådgivande gruppen för arbetet med hela systemet: Karin Axelsson, Linköpings universitet Jonas Granfeldt, Lunds universitet (fram till mars 2016) Peder Hofmann, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Sara Karlsson, Kungliga Tekniska högskolan Madeleine Rohlin, Malmö högskola Maria Wolters, Uppsala universitet Karin Åmossa, Sveriges universitetslärarförbund (SULF) Rådgivande gruppen för arbetet med utvärdering av lärarutbildningar: Anders Olsson, Malmö högskola Astrid Pettersson, Stockholms universitet Gun Lundberg, Umeå universitet Helena Loborg, Linköpings universitet Kerstin Ericson, Högskolan för lärande och kommunikation Maj Asplund Carlsson, Högskolan väst samt Göteborgs universitet Per-Henrik Holgersson, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Rådgivande gruppen för arbetet med utvärdering av utbildningar på forskarnivå: Kjersti Bale, Universitetet i Oslo Christina Cliffordson, Göteborgs universitet och Högskolan Väst Lars Ekedahl, f.d. rektor för Högskolan Väst Love Ekenberg, Stockholms universitet Stina Johansson, Umeå universitet Maritta Soininen, Stockholms universitet Roger Säljö, Göteborgs universitet Christina Ullenius, f.d. rektor vid Karlstad universitet Dessutom har följande personer lämnat synpunkter på utvärderingsfrågorna och vägledningen till lärosätena för pilotomgången av utvärdering av utbildning på forskarnivå: Eva Forsberg, Uppsala universitet Robert Harris, Karolinska Institutet Charlotta Forss, Stockholms universitet, doktorand i historia Karin Jonsson, Södertörns högskola, doktorand i historia och samhällsstudier Referensgruppen för arbetet med hela systemet med representanter för lärosäten, studenter och doktorander: Tove Ahlsten, SFS Johan Alvfors, SFS Ingrid Elam, Göteborgs universitet Marita Hilliges. Högskolan Dalarna (sedan feb 2016) Fredrik Hylerstedt, student vid Linköpings universitet Åsa Kettis, Uppsala universitet Eric Lindesjöö, Linköpings universitet Karin Röding, Mälardalens högskola (fram till jan 2016) Astrid Söderbergh Widding, Stockholms universitet 53 Anders Söderholm, Mittuniversitetet Dessutom har möten hållits med Sveriges universitetslärarförbund för att få synpunkter på systemet ur ett lärarperspektiv. Referensgruppen för arbetet med utvärdering av utbildning på forskarnivå med representanter för lärosäten och doktorander: Johan Alvfors, SFS Ingrid Elam, Göteborgs universitet Stephen Hwang, Linnéuniversitetet Pernilla Jönsson, SULF Åsa Kettis, Uppsala universitet Jeanette Lindberg, SULF:s doktorandförening Jana Sochor, SFS Christian Stråhlman, SFS Referensgruppen för arbetet med hela systemet med representanter för olika arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer: Mikaela Almerud, Svenskt Näringsliv German Bender, TCO (fram till nov 2015) Per Fagrell, Teknikföretagen (fram till nov 2015) Thomas Hagnefur, LO (fram till okt 2015) Åsa Krook, Arbetsgivarverket Emelie Lilliefeldt, SACO Kristina Lovén Selden, TCO (sedan dec 2015) Jesper Lundholm, Unionen Anna Lundgren, Arbetsgivarverket Carin Renger, SKL Linda Simonsen, SACO Fredrik Voltaire, Almega (sedan nov 2015) Referensgruppen för arbetet med utvärdering av utbildning på forskarnivå med representanter för olika arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer: Per Fagrell, Teknikforetagen German Bender, TCO Alexander Beck, Civilekonomerna Karin Åmossa, SULF Inger Ehn Knobblock, ST Referensgruppen för arbetet med hela systemet med internationella sakkunniga inom kvalitetssäkringsområdet: Fiona Crozier, QAA, Storbrittanien Hanne Foss Hansen, Köpenhamns universitet, Danmark Achim Hopbach, AQ Austria, Österrike Joseph Grifol, AQU Catalunia, Spanien 54 Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ska bidra till att stärka den svenska högskolan och Sverige som kunskapsnation. Vi granskar kvaliteten på högskoleutbildningarna, vi analyserar och följer upp utvecklingen inom högskolan och vi bevakar studenternas rättssäkerhet. www.uka.se 55
© Copyright 2024