r‘ Skolinspektionen Bilaga 1 Verksamhetsrapport 2016-10-03 Dnr 400-2015:6585 Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av utbildningen på språkintroduktion i gymnasieskolan vid Österänggymnasiet i Kristianstads kommun Skolinspektionen hetsra p p° Pl.: 2016-10-03 1(15) Dnr 40-2015:6585 Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Österänggymnasiet Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av utbildningen på språkintroduktionsprogrammet under våren och hösten 2016. Granskningen vid Österänggymnasiet i Kristianstads kommun ingår i detta projekt. Österänggymnasiet besöktes den 30 augusti - 1 september 2016. Ansvariga inspektörer har Mirzet Tursunovic och Frida Eek varit. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. Kvalitetsgranskningen av utbildningen på språkintroduktion i gymnasieskolan genomförs i ytterligare 41 skolor. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en publikation. För de skolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra skolor. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Skolinspektionen har följt två elevers utbildning vid språkintroduktionsprogrammet i denna granskning. Elevnamnen Sara och Hassan i denna rapport är fiktiva och används endast för att underlätta läsningen. Bakgrundsuppgifter om Österänggymnasiet Kristianstads kommun är huvudman för sex gymnasieskolor. Vid tillfället för granskningen anordnas språkintroduktionsprogrammet vid två skolenheter. Fördelningen mellan skolor har i första hand skett utefter tillgång till fysiska lokaler, enligt företrädare för nämnden. Österänggymnasiet är den största gymnasieskolan i kommunen sett både till antalet elever och till antalet program som eleverna kan läsa. Utbildningen vid skolan omfattar, förutom fyra intro- Skolinspektionen Verksamhetsrapport 2016-10-03 2 (15) Dnr 40-2015:6585 duktionsprogram (språkintroduktion, individuellt alternativt, preparandutbildning och yrkesintroduktion) också följande nationella program: el- och energiprogrammet, hotell- och turismprogrammet, industritekniska programmet, naturvetenskapsprogrammet, restaurang- och livsmedelsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet samt teknikprogrammet. Omkring tio procent av gymnasieeleverna i kommunen går på språkintroduktionsprogrammet. Den största ökningen har skett läsåret 2015/16. Då hade kommunen 251 elever på språkintroduktionsprogrammet, vilket kan jämföras med läsåret innan när det fanns 99 elever på samma program. Vid tidpunkten för skolbesöket vid Österänggymnasiet finns det 873 elever på nationella program samt 122 elever på språkintroduktionsprogrammet och 54 elever på individuellt alternativ. Detta kan jämföras med det fyrtiotal elever som för sex år sedan fanns på språkintroduktionsprogrammet när nuvarande rektor tillträdde sin tjänst. En stor majoritet av eleverna på språkintroduktionsprogrammet kommer från den så kallade Slussen. I verksamhetsredogörelserna beskrivs Slussen som en kommunal enhet där nyanlända elever kartläggs pedagogiskt och socialt under några veckor innan de går över till språkintroduktionsprogrammet. Eleverna på språkintroduktionsprogrammet är fördelade på fyra nivåer med sammanlagt tio klasser. Rektorns ambition är att helst inte ha fler än 12 elever i nybörjargrupperna och inte fler än 16 elever i grupper med elever som kommit längre i utbildningen. Resultat 1. Utformas utbildningen så att den är flexibel och anpassas efter elevernas skiftande förkunskaper och utbildningsbehov, med avseende på studietakt, omfattning och innehåll? Frågeställningen fokuserar på i vilken omfattning huvudmannen, rektorn och skolpersonalen erbjuder eleverna en flexibel utbildning utifrån deras skiftande behov och förutsättningar. Det handlar om huvudmannens plan för utbildningen, kartläggning av elevernas kunskaper, den individuella studieplanen och hur den planen följs upp och omprövas. Forskning och identifierade framgångsfaktorer pekar på vikten av att riktlinjer finns för organisation och mottagande av nyanlända elever såväl som att en inledande bedömning genomförs av elevens kunskaper och erfarenhet. Framgångsfaktorer är också att utbildningen och undervisningen planeras och genomförs utifrån Skolinspektionen Verksamhetsrapport 2016-10-03 3(15) Dnr 40-2015:6585 det bedömningen visar om elevens förutsättningar och behov samt att elevens utveckling mot utbildningens mål kontinuerligt utvärderas.1 Flexibel utbildning Huvudmannens Plan för utbildning inom introduktionsprogram beslutades i maj 2016. Planen innehåller framförallt skrivningar som är gemensamma för alla fem introduktionsprogram, exempelvis att utbildningen ska "så fort det är möjligt för den enskilda eleven, leda till fortsatta studier eller underlätta etablering på arbetsmarknaden". I planen anges bland annat att elevernas individuella studieplaner "fyller en viktig funktion för eleverna på introduktionsprogrammen eftersom programmen saknar nationellt fastställda programstrukturer och examensmål". Utbildningen ska i regel bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. I planen anges att särskilda insatser gynnsamma för elevens kunskapsutveckling kan ingå i utbildningen men det preciseras inte vad det skulle kunna handla om för olika typer av insatser. Rektorn tror inte att personalen tittar så mycket på planen då den inte beskriver verksamheten mer i detalj. Intervjuer med lärare och övrig skolpersonal visar att planen i varierande utsträckning är känd bland dem. Skolchefen, som förvaltningens representant, uppfattar att huvudmannens plan för utbildning "motsvarar den utbildning som ges" vid skolenheterna. Skolchefen har av nämnden getts delegation att fatta beslut om planen. Det är, enligt skolchefen, viktigt att planen kommuniceras och revideras regelbundet. Revidering sker årligen i samarbete med rektorer från berörda skolor. I det arbetet brukar annan skolpersonal delta. Nämnden har planen på dagordningen, men skolchefen "tror inte att vi specifikt har tittat på innehållet i planen". Det är viktigt, menar nämndföreträdarna (ordförande och viceordförande), att det i planen finns utrymme för flexibilitet för rektorerna. De menar också att det har blivit svårare att anskaffa praktikplatser för eleverna. Av intervjuer med lärarna och rektorn framgår att eleverna på de två första nivåerna börjar studera ämnena svenska som andraspråk, matematik och musik. När de börjar läsa mot kunskapskraven för årskurs 3 i svenska som andraspråk tillkommer ämnena biologi och samhällskunskap och ämnet musik byts ut mot ämnet bild. De elever som tidigare läst ämnet engelska fortsätter med det. Syftet med ämnena är i första hand att eleverna får språkutvecklande aktiviteter, 1 Redovisning av plan för genomförande av insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov elever med annat modersmål än svenska, Regeringsuppdrag 2015 (Dnr 2015:779), Skolverket Skolinspektionen Verksamhalcsrappor-j: 2016-10-03 4(15) Dnr 40-2015:6585 inte att det ska leda till betyg i respektive ämne. När eleverna uppnår kimskapskraven i årskurs 6 i ämnet svenska som andraspråk lämnar de språkintroduktionsprogrammet och fortsätter mestadels studera på individuellt alternativ även om fortsatt utbildning på nationella program kan vara aktuell för enstaka elever. Det framkommer vid intervjuer med skolpersonal samt av de individuella studieplanerna att eleverna i regel läser samma ämnen på språkintroduktionsprogrammet oavsett vad de önskar och behöver. Det är kunskaperna i svenska som styr vilken grupp de hamnar i. När det gäller vilka grundskoleämnen som erbjuds bestäms detta främst utifrån vilka lärare som finns tillgängliga, uppger bland annat lärarna vid intervjuer. I huvudmannens Plan för utbildning inom introduktionsprogram anges att utbildningen för språkintroduktionseleverna kan innehålla "kurser som ingår i nationella program". Det finns exempel på elever som läser matematik och engelska på gymnasienivå, vilket enligt de intervjuade sammanhänger med att det fanns platser i grupperna förra året. Det är dock en förhandling med rektorerna för de nationella programmen om en elev ska få läsa gymnasiekurser tillsammans med andra elever på skolan. Elevernas individuella studieplaner och scheman samt samtliga intervjuer vid skolbesöket visar att utbildningen för Sara och Hassan bedrivs i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. Deras utbildning innehåller inte några andra inslag utöver undervisning i svenska som andraspråk och övriga grundskoleämnena. Sara berättar: "Det är inte vi som bestämmer vilka ämnen vi ska läsa. Det gör Skolverket eller skolan. Det var ingen som frågade mig vilka ämnen jag vill läsa när jag började på skolan. Jag har bara fått ett schema och de har sagt att det är dessa ämnen som jag ska läsa." Samma uppfattning framförs även av Hassan: "Det är skolan som har bestämt vilka ämnen jag ska läsa." De två eleverna känner inte till om möjligheten att läsa gymnasiekurser finns. Möjligheter till detta finns generellt sett, enligt skolchefen, rektorn och skolpersonalen. Enligt uppgifter i verksamhetsredogörelserna har huvudmannen en central organisation för planering av modersmålsundervisningen med samma rutiner oavsett vilka program eleverna läser. Skolan erbjuder modersmålsundervisning i ett antal språk och ett fyrtiotal elever har deltagit i modersmålsundervisningen de senaste fyra månaderna. Samtidigt finns det ett drygt tjugotal elever som önskat läsa modersmål men att den så kallade modersmålsenheten inte kunnat erbjuda dessa elever det. Sara har inte blivit tillfrågad om hon vill ha undervisning i sitt modersmål. Även om skolan hade gjort det hade hon tackat nej eftersom hon bedömer att hon behärskar sitt modersmål bra och vill hellre satsa på att lära sig svenska och engelska. Hassan däremot, har anmält att han vill läsa sitt modersmål men Skolinspektionen Verksam h(91:s Ereg) po 2016-10-03 5(15) Dnr 40-2015:6585 att skolan inte kunnat erbjuda honom det. Båda eleverna har önskat läsa ämnet idrott och hälsa men skolan har inte kunnat tillgodose detta. Kartläggning Sara har bott i Sverige i tre år och haft en fungerande skolgång i hemlandet under sex år. Hon fick vissa betyg men tog inte dessa med sig till Sverige. Sara är kritiskt till att hon "skickats runt på flera olika grundskolor, men bara stannat några månader på varje skola". Sara fick aldrig några betyg på de skolorna, berättar hon vidare. Hon kom till Österänggymnasiet från en kommunal grundskola och vet inte om skolan skickat några underlag till den mottagande skolan. Sara började i den lägsta gruppen (grupp ett) och för tillfället går hon i grupp tre (av fyra grupper). På frågan om någon på gymnasiet kartlagt hennes kunskaper i olika ämnen innan hon började på programmet svarar hon: "Det var ingen som frågade mig vad jag kunde i andra ämnen, såsom biologi eller musik." Hassan är lika gammal som Sara och har gått lika länge i skolan i sitt hemland och har bott två år i Sverige. Till skillnad från Sara har Hassan kommit till Österänggymnasiet från Slussen och går i grupp fyra. De kartläggningarna som genomförs där följer med eleven till den mottagande skolan. Hassan minns inte att någon på Österänggymnasiet har pratat med honom och testat hans kunskaper i olika ämnen innan han började på programmet. Samtliga av den skolpersonal som intervjuats uttrycker att dokumentationen av kartläggningen som genomförs vid Slussen håller en hög kvalitet och underlättar elevens placering i lämplig undervisningsgrupp. Samtidigt uppger de att kvaliteten på den dokumentation av kartläggningar som kommer från grundskolorna varierar stort och uttrycker att den därför inte kan ligga till grund för elevens placering i undervisningsgrupp. En lärare beskriver: "Vi fick ingen överlämning när det gäller eleven ifråga (Sara), det är ofta det ser ut så, tyvärr. Det är mycket bättre när det gäller de elever som tillbringat några veckor på Slussen." En av Hassans lärare har samma uppfattning, det ser "väldigt olika mellan olika avlämnande skolor. Bedömningen är inte likvärdig". Just därför, berättar skolchefen, vill huvudmannen formalisera överlämningen med ett gemensamt system. Detta är precis igångsatt och det kan behövas en tid innan systemet fullt ut fungerar. När eleven inte har med sig någon dokumentation som visar elevens kunskaper i olika ämnen genomförs vid gymnasiet "vissa tester för att ta reda på vad elever kan. Men vi gör ingen regelrätt kartläggning", förklarar en lärare och tillägger: "Det är den enskilda läraren som gör detta i sina ämnen. Lärarna har själva utformat sina tester. Det finns inget gemensamt system på skolan för att kartlägga elevernas kunskaper och behov i helhet." Lärarna har vid behov tillgång till tolk, extern eller skolpersonal (språkcoacher, studiehandledare och modersmålslärare) med kunskaper i det aktuella språket. Testningen genomförs under första veckan på Skolinspektionen VerksasLoc 2016-10-03 6(15) Dnr 40-2015:6585 höstterminen, under en så kallad introduktionsvecka. Därefter börjar eleverna sin utbildning i den grupp som de har blivit placerade i. Studie- och yrkesvägledaren berättar att om eleverna har examen från gymnasiet, eller motsvarande i hemlandet ser hon till att en validering görs. Däremot erbjuds ingen översättning eller prövningar om eleverna har med sig grundskolebetyg från hemlandet. Eleverna måste ändå läsa in de ämnena på svenska, i den svenska grundskolan, uppger studie- och yrkesvägledaren. Detta motiverar skolan med att eleverna behöver svenskkunskaperna för att kunna tillgodogöra sig undervisningen i gymnasieskolan. Förkunskaper och behov Sara och Hassan har varsin individuell studieplan som innehåller information om vilka ämnen de läser och information om avslutade ej betygsatta kurser samt, i Saras fall, en notering om att eleven har avslutat grundskoleämnet matematik med erhållet betyg. Sara och Hassan får, som tidigare konstaterats, undervisning i svenska som andraspråk och ett antal andra grundskoleämnen. När kunskapskraven motsvarande årskurs 6 i ämnet svenska som andraspråk uppnås, fortsätter eleverna oftast sin utbildning vid introduktionsprogrammet individuellt alternativ på skolan. Deras individuella studieplaner innehåller inte någon beskrivning av elevernas mål med utbildningen, varken på kort eller längre sikt. Sara berättar att hon och hennes vårdnadshavare förra läsåret hade ett möte med Saras lärare där de pratade om målet med utbildningen som enligt Sara är att efter detta läsår börja på individuellt alternativ. Hassan önskar komma in på ett nationellt program men uttrycker att han inte vet vilka grundskoleämnen han måste ha betyg i för att uppnå behörighet. Av de intervjuade elevernas individuella studieplaner framgår inte om de erbjuds eller är i behov av andra insatser som kan vara gynnsamma för deras kunskapsutveckling. När eleverna får se sin individuella studieplan under intervjuer känner de inte till planen och uppger att de bara får sitt skolschema som de går efter. Eftersom skolan, enligt dokumentation och genomförda intervjuer, inte på ett systematiskt sätt genomför kartläggningar av elevernas tidigare ämneskunskaper konstaterar Skolinspektionen att det är oklart om de individuella studieplanerna är upprättade utifrån bedömningar av elevernas respektive förkunskaper och behov. Av rektorns verksamhetsredogörelse framgår att studiebesök i samhället (exempelvis till länsbiblioteket, museet, tingsrätten) kan ingå som inslag i undervisningen i de samhällsorienterande ämnena. Eleverna ges också möjlighet att under en dag följa undervisning på ett nationellt program inom några kurser, om det finns platser på det aktuella programmet respektive kurser. Skolinspektionen Verksamhetsrapport 2016-10-03 7(15) Dnr 40-2015:6585 Under intervjuer med skolpersonal framkommer det att det är praktiksamordnaren som utformar den individuella studieplanen utifrån elevens schema. Enligt lärarna läser alla elever i samma grupp samma ämnen, förutom ämnena engelska och modersmål. Intervjuer med skolpersonal visar också att individuella studieplaner inte uppdateras löpande och att relevant information om elevernas skolgång kan finnas antecknat hos de undervisande lärarna och i en itbaserad plattform. Uppföljning och utvärdering Under intervjuer och av elevernas individuella studieplaner framgår att eleverna läst flera grundskoleämnen under läsåret 2015/16 som avslutades vid skolårets slut utan att betyg sattes. Studie- och yrkesvägledaren förklarar att anledningen till att detta är att eleverna läst mot kunskapskraven i årskurs 3 eller 6 och då kan skolan inte betygsatta dem. Däremot fortsätter inte eleverna med samma ämnen under detta läsår, vilket bland annat sammanhänger med lärargruppens sammansättning och kompetens. Sara vet att hon blir klar med ett ämne när hon fått betyg: "Det är läraren som avgör." Även Hassan berättar att det är "läraren som vet när man är klar med ett ämne. Man gör prov och skriver uppgifter". Ingen av de två eleverna har en klar uppfattning om hur länge de kommer att studera vid språkintroduktionsprogrammet. Saras lärare förklarar att vissa lärare använder matriser dels för att för eleverna tydliggöra vad som krävs, dels för att följa upp elevens kunskapsutveckling i ämnet. Uppföljningar görs på individnivå och att "det varierar mycket mellan eleverna hur länge de läser i varje nivå", säger en lärare. Hassans lärare utvärderar elevens kunskaper i svenska som andraspråk utifrån egen matris. Om och i så fall hur det görs i andra ämnen har de intervjuade lärarna ingen uppfattning om. De tror dock att elever "vet nog vad som krävs" i de olika ämnena. Lärarna påpekar att det är svårt att tydliggöra abstrakta begrepp för elever som har begränsade kunskaper i svenska. Även rektorn uppger att lärarna utvärderar elevernas kunskaper utifrån matriser och säger att detta dokumenteras. Dessa matriser finns, enligt rektorn, översatta i de språk där det finns skolans elever som talar de språken. Rektorn påpekar att lärarna försöker åskådliggöra kunskapsutveckling och att eleverna måste nå kunskapsnivåerna i årskurs 6, innan de kan gå vidare i sin utbildning. Studie- och yrkesvägledaren tror att det finns många elever på språkintroduktionsprogrammet som är osäkra på vilka mål de ska uppnå och vad som krävs för att de ska komma vidare. Dessutom, uttrycker hon, skulle skolan ha varit Skolinspektionen Verksamhetsrv3p,Dr-1; 2016-10-03 8(15) Dnr 40-2015:6585 mer tydlig och precis med elevernas individuella studieplaner som bör innehålla mer information om elevens skolgång. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att utbildningen vid Österänggymnasiet inte är flexibelt utformad och anpassad efter elevernas skiftande förkunskaper och utbildningsbehov, avseende studietakt, omfattning och innehåll. Exempel på detta är att skolan har organiserat undervisningsgrupper med ett fast innehåll där eleverna ska läsa vissa ämnen oavsett deras behov och mål med utbildningen. Det saknas skolgemensamma rutiner för att kartlägga elevernas förkunskaper och utbildningsbehov. Detta är viktigt i synnerhet då det av granskningen framkommer att information från avlämnande skolor är av skiftande kvalitet. Så som de individuella studieplanerna är utformade går det inte tydligt och konkret att utläsa vad som ingår i elevernas utbildning vid språkintroduktionsprogrammet. Avslutningsvis behöver skolan utöka möjligheten för eleverna med de rätta förkunskaperna att få läsa flera grundskoleämnen och gymnasiekurser. 2. Får eleverna studie- och yrkesvägledning som en integrerad del av deras utbildning, så att de stödjs och vägleds inför deras framtida utbildnings- och yrkesval? Frågeställningen fokuserar på om eleverna får studie- och yrkesvägledning av skolpersonalen som en integrerad del av deras utbildning, så att de får kunskap om och kan göra medvetna och självständiga val om sin studie- och yrkesinriktning. Det handlar alltså om att personalen på skolan ska informera och ge eleverna vägledning inför de val av kurser som erbjuds, om möjligheterna till fortsatta studier i och utanför gymnasieskolan och om framtida yrkesval och att den studie- och yrkesvägledning som elevernas får är en integrerad del av deras utbildning. En del av detta vägledningsarbete handlar också om att ge eleverna stöd i att formulera mål för sina studier. Vidare handlar det om att eleverna ska öka förmåga till studieplanering och att ta ställning till sin studie- och yrkesinriktning. Forskning visar på vikten av ett Skolinspektionen Verksam hets p p rr.J:. 2016-10-03 9 (15) Dnr 40-2015:6585 nära samarbete med omgivande samhälle för att utveckla utbildningen och dess kvalitet.2 Personal Enligt rektorn har de 176 eleverna på introduktionsprogrammen vid Österänggymnasiet (122 på språkintroduktion och 54 på individuellt alternativ) tillgång till en studie- och yrkesvägledare på heltid. Dessutom finns det en så kallad praktiksamordnare med viss vägledningsfunktion som framförallt ansvarar för framtagandet av elevernas individuella studieplaner. Vid skolan finns ytterligare studie- och yrkesvägledare knutna till nationella program som språkintroduktionseleverna, enligt rektorn, också kan kontakta vid behov. Rektorn och lärarna uppger att det finns gott om studievägledningsresurser vid skolan. Båda de elever som intervjuats vet var studie- och yrkesvägledarna sitter i skolan och uppger att eleverna lätt kan komma i kontakt med dem. Sara berättar: "Det är bara att gå till hennes kontor, om det är upptaget då är det bara att komma tillbaka senare." Enligt samstämmiga uppgifter under intervjuerna kommer studie- och yrkesvägledaren till samtliga undervisningsgrupper för att presentera sig och det uppdrag som hon har vid skolan. Vägledning Vid sidan av studie- och yrkesvägledaren och lärarna menar Sara, att hon vid behov, även träffar kuratorn för att diskutera sin fortsatta utbildning. Hassan beskriver också positiva erfarenheter från sina besök hos studie- och yrkesvägledaren och berättar om den information han fått om nationella program som han varit intresserad av. Båda elever lyfter också fram sina respektive mentorer och den hjälp med skolgången och framtidsplanerna som de får av mentorerna. Rektorns uppfattning är att den öppenhet och tillgänglighet som präglar skolans studie- och yrkesvägledare gör att eleverna utnyttjar den tillgång som de har. Studie- och yrkesvägledaren uppger att hennes målsättning är att individuellt träffa alla elever. Hon är inte involverad i mottagandet av nya elever vid språkintroduktionsprogrammet och har därmed inte diskuterat elevernas utbildningsbehov. Behovet av att träffa de eleverna, anser hon inte heller finns, då elevernas kunskaper i svenska bestämmer vilka ämnen de initialt kommer att läsa på programmet. Redovisning av plan för genomförande av insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov elever med annat modersmål än svenska, Regeringsuppdrag 2015 (Dnr 2015:779), Skolverket 2 Skolinspektionen VeJksamhetsrapp 2016-10-03 10(15) Dnr 40-2015:6585 Medvetna och självständiga val Rektorn uppger att det är ganska vanligt att eleverna i början av sin utbildning inte har "så goda kunskaper om vad de behöver och vad som är realistiskt" när det gäller det svenska utbildningsväsendet och läget på arbetsmarknaden. Här spelar lärarna, enligt rektorn, en viktig roll i att förklara och tydliggöra för eleverna förutsättningarna. Lärarna upplever att eleverna så småningom får en realistisk bild av framtida studie- och yrkesmöjligheter. Som ett led i det arbetet, förklarar en lärare, arbetar skolan med förebilder, "representanter från olika yrken har bjudits in för att presentera olika yrken och de möjligheter som finns". Vid respektive intervju med Sara och Hassan framkommer ett flertal gånger att de är nöjda med den studie- och yrkesvägledning som de får vid skolan. Eleverna brukar också prata med sina lärare om fortsatt utbildning, vilket också bekräftas i intervjuer med såväl lärarna som med studie- och yrkesvägledaren och med praktiksamordnaren. Integrerad del av utbildningen Rektorn lyfter fram det fungerande samarbete som skolans övriga personal har med studie- och yrkesvägledaren och praktiksamordnaren. Både rektorn och skolchefen påpekar att skolans studie- och yrkesvägledningsuppdrag sköts av flera medarbetare på skolan, inte minst lärarna som inom undervisningens ramar aktualiserar frågor om elevernas fortsatta utbildning och läget på arbetsmarknaden. Lärarna och studie- och yrkesvägledaren uppger att det fungerar väl med den återkoppling som lärarna får från studie- och yrkesvägledaren om något diskuterats som har bäring på lärarens planering och genomförande av undervisningen. En lärare beskriver: "Återkoppling mellan SYV-en och lärare sker mest via mail. Då får man reda på vad de talat om, om det är av betydelse för oss som lärare." Däremot "finns det inget formaliserat krav på att vi ska kommunicera", uppger studie- och yrkesvägledaren. Studie- och yrkesvägledaren skriver i sin läsårsutvärdering för förra läsåret att hon deltar i vissa pedagogiska konferenser, veckovisa klasskonferenser samt klasskonferenser för hela klasser som sker terminsvis. Överlag upplever studieoch yrkesvägledaren och praktiksamordnaren att det finns gott om samverkansformer mellan pedagogisk personal och övriga funktioner vid skolan såsom studie- och yrkesvägledaren och olika kompetenser ur elevhälsan. Skolinspektionen Verksamhetsrappor: 2016-10-03 11(15) Dnr 40-2015:6585 Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att eleverna vid språkintroduktionsprogrammet ges studie- och yrkesvägledning som en integrerad del av deras utbildning. Eleverna stödjs och vägleds, av såväl lärarna som av studie- och yrkesvägledaren, inför deras framtida utbildnings- och yrkesval. Vid skolenheten finns formella och informella former för samverkan mellan studie- och yrkesvägledaren och övrig skolpersonal. 3. Bedriver elevhälsan ett hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande elevhälsoarbete i nära samarbete med skolans övriga personal? Frågeställningen fokuserar på i vilken grad elevhälsan arbetar hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande, och i detta arbete samverkar med övriga personalgrupper på skolenheten. Främst i syfte att stödja elevens utveckling mot målen för utbildningen. Tillgången till elevhälsa bedöms på huvudmannanivå. Frågan om hur elevhälsan arbetar gentemot eleverna bedöms på skolenhetsnivå. Forskning och en identifierad framgångsfaktor pekar på vikten av att det finns samsyn i förhållningssätt där all personal tar ett gemensamt ansvar och att de nyanlända eleverna är hela skolans angelägenhet.3 Tillgång Enligt huvudmannens verksamhetsredogörelse ansvarar rektor, "utefter befintliga resurser, för att det finns tillgång till elevhälsa i lämplig omfattning". 1 rektorns verksamhetsredogörelse beskrivs att det i skolenhetens elevhälsoteam ingår rektor, skolsköterska, kuratorer, specialpedagog samt en studie- och yrkesvägledare. Dessa kompetenser ansvarar, utöver språkintroduktionseleverna, även för eleverna på individuellt alternativ. Vid behov anlitas skolläkare, skolpsykolog, logoped och IKT-pedagog som finns centralt via kommunens Stöd- och hälsoenhet. Enligt rektorn, nämndens företrädare och skolchefen har eleverna på språkintroduktionsprogrammet tillgång till samma elevhälsoresurser som övriga gymnasieelever på skolan. Samtliga av elevhälsans kompetenser besöker eleverna i klassrummen för att presentera sig och sitt respektive uppdrag vid inledningen av ett läsår. Kuratorerna berättar att de lägger mycket tid i början på att lära känna eleverna. De 3 Redovisning av plan för genomförande av insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov elever med annat modersmål än svenska, Regeringsuppdrag 2015 (Dnr 2015:779), Skolverket Skolinspektionen Verksamhetsrapport 2016-10-03 12(15) Dnr 40-2015:6585 har haft enskilda samtal med eleverna i granskningen. Specialpedagogen har inte haft kontakt med de två eleverna individuellt, utan har träffat dem vid klassrumsbesöken. Skolsköterskan träffar alla elever vid ett hälsobesök där det görs en hälsobedömning och vaccinationsgenomgång. Eleverna söker skolsköterskan även spontant och skolsköterskan uppger att det handla om över 300 sådana elevbesök per år. Sara och Hassan säger att de känner till vilka kompetenser ur elevhälsan som finns vid skolan. Båda berättar att elevhälsans representanter i början av terminen har varit i klassen och presenterat sig. Sara berättar: "När vi börjar skolan delas vi in i olika grupper och då kommer de och presenterar sig för de olika grupperna och så pratar vi om vad de gör och vad vi kan få hjälp med." Även lärarna uppger sig vara mycket nöjda med elevhälsans insatser och deras arbete med eleverna. Hälsofrämjande arbete Sara och Hassan nämner flera hälsofrämjande insatser som elevhälsans olika kompetenser, oftast i samarbete med de undervisande lärarna ansvarat för. Eleverna berättar att de pratat om mat, socker, alkohol, tobak, sömn och "om saker som är bra för oss ungdomar". Hassan tar upp även sex och samlevnad, som de diskuterade i kill- och tjejgrupper under skolsköterskans ledning. Även lärarna nämner sex- och samlevnadsundervisningen som de tillsammans med elevhälsan planerat och genomfört. Elevhälsans representanter uppger att de har bytt namn på insatsen till "livskunskap eftersom begreppet sex är så laddat". Alla elever deltar i den satsningen och tolk finns vid behov eftersom "många elever har dåliga baskunskaper när det gäller sex, de vet inte alltid hur kroppen fungerar", säger skolsköterskan. Hälsobesök nämns också av samtliga intervjuade som ett inslag i skolans hälsofrämjande arbete. Skolsköterskan förklarar att alla elever får hälsobesök minst en gång under sin utbildning, "ofta får de flera". Hon lyfter också vaccinationerna och påpekar att gymnasieeleverna själva fattar beslut om att få vaccin och att vårdnadshavarna inte behöver informeras. Rektorn uppger att lärarna och elevhälsans representanter under introduktionsveckan pratar med eleverna om självkänsla. En temadag finns också varje år om hur det är att komma till ett nytt land där även de nationella programmens elever deltar, "det finns starka önskemål från mina elever om sådana insatser". Förebyggande arbete Rektorn uppger att elevhälsans representanter, som en del i det förebyggande arbetet, arbetar kontinuerligt med skolans övriga personal för att bland annat för eleverna förklara vikten av att äta en bra frukost. Skolinspektionen Verksam hetsrappprt 2016-10-03 13(15) Dnr 40-2015:6585 Eleverna berättar att skolsköterskan och kuratorn pratar med eleverna om stress och om hur eleverna ska vara mot varandra. Sara beskriver att hon ingår i en tjejgrupp på skolan där de pratar om hälsans olika aspekter. Lärarna tar upp insatser kopplade till stress som lärarna, i samarbete med elevhälsan, arbetat med eleverna. Lärarna uppger sig vara nöjda med de insatserna men tillägger ändå att "vi skulle vilja att vissa elever skulle få arbeta mer med att bearbeta exempelvis trauma. När det är elever som inte ens kan fungera går det inte heller för dem att ta till sig av skolarbetet", påpekar en lärare. Elevhälsans representanter berättar att de arbetar mycket med närvaro eftersom "detta är den mest viktiga faktorn bakom elevernas skolresultat. Vi fångar dem tidigt", påpekar skolsköterskan. Även samtalen kring skolans likabehandlingsplan med alla elever lyfts fram som ett viktigt förebyggande arbete. Åtgärdande arbete Elevhälsans representanter ger flera exempel på att eleverna vid språkintroduktionsprogrammet spontant tagit kontakt med skolsköterskan och även kuratorer. Den formella gången gällande hur skolan arbetar om en elev har svårigheter och är i behov av stöd i skolarbetet beskrivs i rektorns verksamhetsredogörelse. Enligt denna är det den undervisande lärare, som upptäcker en elevs svårigheter att nå målen för utbildningen, som lyfter eleven på klasskonferensen. Om svårigheterna kvarstår även efter överenskomna åtgärder och eventuella extra anpassningar görs en pedagogisk utredning. Det kan också vara aktuellt med att elevens mentor utarbetar ett åtgärdsprogram för eleven. Elevhälsan utreder och föreslår lämpliga åtgärder och deltar i deras genomförande. Lärarna uppger att ingen av de två eleverna har varit i behov av specialpedagogisk hjälp men att den ena eleven har behövt andra insatser från elevhälsan. Elevhälsans samarbete med skolans personal Enligt rektorn, lärarna och elevhälsans representanter finns det fungerande former för samverkan mellan lärare och elevhälsans kompetenser. Detta inte minst då det gäller rutiner för hur ett ärende ska anmälas till och behandlas av elevhälsans olika kompetenser. Lärarna uppger att de har möjlighet att en gång i veckan anmäla elevärenden till elevhälsan. Lärarna samlas också en gång per vecka i arbetslaget och då är specialpedagogen, skolsköterskan, en kurator och rektorn med på mötet. Elevhälsans representanter berättar att de träffas regelbundet med lärarna och att det också sker mycket kontakter mellan dessa möten. De kan även vara med som stöd i möten mellan pedagog och elev/vårdnadshavare. En kurator uppger att när det gäller externa aktörer så fungerar kontakten med socialtjänsten bra. Skolinspektionen Verks-mim hatsreipport 2016-10-03 14(15) Dnr 40-2015:6585 När det gäller vuxenpsykiatrin så skulle kuratorerna emellertid önska att det fanns fler möjligheter till stöd, säger de. Skolsköterskan uttrycker att eleverna inte alltid känner till hur primärvården fungerar och det blir oftast bättre om hon söker kontakt, än om eleven själv gör det. Elevhälsans representanter berättar vidare att de skulle "kunna arbeta mycket mer med vårdnadshavare. Det är ofta språkproblematiken som står i vägen". De uttrycker att de skulle kunna vara mycket mer tydliga med vad skolan förväntar sig av vårdnadshavare, exempelvis med att se till att eleverna har ätit frukost innan de kommer till skolan. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att elevhälsans hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande elevhälsoarbete bedrivs i nära samarbete med skolenhetens övriga personal. Eleverna vid språkintroduktionsprogrammet vid Österänggy-m_nasiet har tillgång till samtliga de kompetenser som elevhälsan ska innehålla. Eleverna har kännedom om elevhälsan och dess olika kompetensers respektive ansvarsområden. Eleverna omfattas i stor utsträckning av elevhälsans hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Syfte och frågeställningar Syftet är att granska om elevernas utbildningsbehov på språkintroduktion tillgodoses, och om eleverna på detta program får stöd och vägledning under sin utbildning och inför fortsatta studier och yrkesliv. För att uppfylla detta syfte ska följande frågeställningar besvaras: 1) Utformas utbildningen så att den är flexibel och anpassas efter elevernas skiftande förkunskaper och utbildningsbehov, med avseende på studietakt, omfattning och innehåll? 2) Får eleverna studie- och yrkesvägledning som en integrerad del av deras utbildning, så att de stödjs och vägleds inför deras framtida utbildnings- och yrkesval? 3) Bedriver elevhälsan ett hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande elevhälsoarbete i nära samarbete med skolans övriga personal? Skolinspektionen Verksamhetsrapport 2016-10-03 15(15) Dnr 40-2015:6585 Metod och material Granskningsdesignen utgår från två elevers skolsituation på språkintroduktionsprogrammet. Information till granskningen samlas in genom dokumentstudier i form av verksamhetsredogörelse och annan dokumentation från skolenheten som belyser arbetet inom språkintroduktionsprogrammet. Dokumentstudier kompletteras med intervjuer med elever, pedagoger, elevhälsa, handledare, studie- och yrkesvägledare, rektor samt representanter för huvudmannen. Skolinspektionen har inför granskningsbesöket begärt att få ta del av den dokumentation som finns kring eleverna i form av plan för utbildningen, individuell studieplan samt underlag av bedömningar av elevens kunskaper för upprättande av planen samt elevernas schema. Skolinspektionen har också begärt få in dokumentation av gymnasieenhetens systematiska kvalitetsarbete avseende språkintroduktionsprogrammet samt eventuell information avseende språkinformationsprograrrunet på skolan som kan vara av vikt för granskningen.
© Copyright 2024