1. No category

Källan
oktober
november
2016
1
Skördetid
Det är söndag eftermiddag och jag står i
landet och skördar
årets potatis. Det är
första gången jag
odlar potatis och det
blev ett gäng. Fast
ganska små. Jag har
lärt mig en del inför
nästa säsong. Som
att ordna ett bättre
stängsel för att hålla
fåren ute, täcka potatisen bättre, ordna
mer och luftigare jord, vattna mindre
och ge mer näring. Grundförutsättningarna för min odling var kanske inte de
bästa. Omsorgen av plantorna pendlade,
men viljan och glädjen i att odla var det
inget fel på. Trots att jag har en del kvar
att lära så är vi nöjda över årets skörd.
Goda blev de också - riktigt goda.
Det är äntligen höst och vi får möjlighet
att njuta av att skörda i Guds vackra
skapelse. Oavsett om vi har för lite kunskap, för lite tid eller om vi bara har en
massa längtan, kärlek och glädje så erbjuder oss Guds skapelse en möjlighet
att förvalta gåvorna som skänkts oss. Vi
kan plocka bär och svamp och äta det
som växt med eller utan hjälp av våra
händer.
Att det överhuvudtaget växer beror inte
bara på min kunskap, men att jag tar
hand om det växande fröet ger bra förutsättningar för en god skörd. Ibland behövs min delaktighet för att så ett frö,
sätta gränser mot
det som vill förstöra,
gödsla eller rensa
bort och ge plats för
det som stärker.
Ibland måste jag till
och med rycka upp
för att kunna sätta
nytt eller börja om
på ny plats. Jag
måste helt enkelt
luta mig tillbaka och
lita på att saker och ting har sin tid och
sin väg. Framför allt måste jag tacka för
att Gud har gett mig förtroendet att förvalta vår skapelse.
Precis så är det med livet och med min
tro. Jag måste våga plantera ett frö,
ibland sporadiskt utan vidare tanke och
ibland i snygga rader. Ibland måste jag
våga rycka upp och sätta nytt. Ompröva
det jag trott varit rätt och lita på att det
jag tidigare trott kan fungera. Ibland
måste jag överösas med extra näring.
Ibland måste jag sätta gränser och välja
bort. Ibland måste jag sätta mig ner och
njuta av att jag växer i samspel med
andra eller själv, men alltid tillsammans
med vår skapare.
Jag måste ge mig tid att vara tillsammans med Gud i den skapelse som vi
delar. Nu när hösten har kommit så ska
jag vara så sinnlig jag kan och njuta av
Guds skapelse. Där finns jag i min andlighet under hösten.
Hanna Czitrom
Omslagsbild: Hur kan Majken lyfta sig själv? Förklaring finns på sidan 11.
Foto: Andreas Löwkvist
2
SÅNG PÅ GÅNG
Tycker du om att sjunga men är lite tveksam till att engagera dig i en kör och lova
bort din tid? Nu presenteras flera olika möjligheter!
Gå djupare
För två år sedan gästades Ansgarskyrkan av Bengt
Johansson som framförde sin mässa Gå djupare.
Några av sångerna har sjungits sedan dess i olika
nattvardsgudstjänster. Det är relativt enkla sånger,
någon gammal psalm och några nyskrivna låtar.
Nu genomför vi mässan på nytt, söndagen den 20 nov.
Ingela Johnsdotter Omnell är ledare tillsammans
med Elsabeth Odebäck från Sångcompaniet. Cantabile utgör en grundstomme, men du är också välkommen att vara med och sjunga. Det är tre övningar:
· Tisd 8 nov 20.15 (efter Sångcompaniet). En timme.
· Torsd 10 nov 18.30. En timme.
· Torsd 17 nov 19.30. En längre övning.
Adventskören
Älskar du de traditionella sångerna vid
advent? Saknar du att sjunga i kör? Var
med och forma adventskören. Körledare
är Ingela Johnsdotter Omnell och övningstillfällena är:
· Torsd 17 nov 18.30 (innan övning för
mässan). En timme.
· Torsd 24 nov 18.30. En timme.
Allsångsgudstjänst
Det är inte lätt med
namn. Ska det heta
gudstjänst? Tänker
man inte på en viss
form då? Men en
gudstjänst är det ju i
allra högsta grad,
med både sång, bön
och predikan av pastorn. Ska det heta
allsång? Tänker man
inte på Skansen då? Men alla ska ju få
vara med och sjunga. Man ska till och
med få öva lite på sångerna, så att man
verkligen kan klämma i tillsammans.
det är ju väldigt populärt? Fast det kanske leder tankarna till en svart baptistkyrka i Harlem, till en musik vi inte kan
erbjuda här? Vi kommer ju att ha med
lite olika musiker varje gång, men även
musikkåren kan spela gospel. Och så
blandar vi stilar, med samma glada inställning.
Borde det kanske heta något med gospel,
· Sönd 4 dec 18.00 med Erik Harrström.
En sak är säker: Här ska hela kyrkan
sjunga, tillsammans med Elisabeth Odebäck. Välkommen att sjunga med:
· Sönd 9 okt 18.00 med Ingela Johnsdotter
Omnell.
· Sönd 13 nov 18.00 med Musikkåren.
3
Jord att leva på – mänskliga rättigheter i
klimatförändringars spår
det viktigt att inte förlora glädjen. Vi
ordnar därför en festkväll med klimatsmart mat (och tips på hur man kan äta
på ett medvetet och barmhärtigt sätt)
samt en musikgudstjänst. För den teoretiskt intresserade kan vi tipsa om en
studiecirkel, om påven Franciskus encyklika ”Lovad vare du”, som pågår i
höst på Kyrkbacksgården.
Foto: Magnus Aronsson
Jesus uppmuntrar sina lärjungar till
barmhärtighet (Matteus 5:7). Barmhärtighet handlar om kärlek mot medmänniskan och är, enligt katolsk tro, den
renaste återspeglingen av Gud i en människas liv. Konkret handlar det bland
annat om att ge husrum åt främlingar,
mat åt de hungrande, besöka sjuka och
fångar, undervisa okunniga, trösta bedrövade och förlåta oförrätter. Påven
Franciskus har nyligen föreslagit att omsorgen om skapelsen bör läggas till listan av barmhärtighetsgärningar.
I Västerås försöker kyrkorna tillsammans visa barmhärtighet mot Guds skapelse och aktualisera frågorna för en
bred allmänhet. Ett konkret uttryck för
detta är Kyrkornas globala vecka. Årets
tema handlar om mänskliga rättigheter i
klimatförändringarnas spår. Temat har
förekommit tidigare men är ständigt aktuellt – inte minst på grund av att 2015
var det varmaste året i mänsklighetens
historia (sannolikt på grund av klimatförändringar). 2016 verkar bli ännu varmare. Det är hög tid att visa barmhärtighet mot Guds skapelse!
Samtidigt som frågorna är allvarliga är
4
Allt överskott från Kyrkornas globala
vecka tillfaller Caritas arbete i östra Afrika
och Frälsningsarméns arbete i Västerås.
Daniel Berg
Ekumeniska rådet i Västerås
Kyrkornas globala vecka 2016
Tisdag 15 november kl. 19.00
Går jorden under? Om skapelsen och
framtiden. Bibelstudium med Åke Jonsson, pastor och teologie doktor. Frälsningsarmén (Hantverkargatan 3).
Torsdag 17 nov kl. 19.00.
Varför ska jag betala mer för kaffet? Fokus
på Fairtrade. Gäst: Aki Nicolaides. Ansgarskyrkan.
Fredag 18 november kl. 18.30
Internationell festkväll. Biljetter kostar
80 kr och kan köpas på ICA Nära Pettersberg. Kom lagom hungrig till Vår
Frus Katolska kyrka. Försäljning av
kristen litteratur. Efter den internationella måltiden går vi till Kyrkbacksgården
där det blir kaffe och kakor samt
andakt.
Lördag 19 november kl. 17.00
Musikgudstjänst med vokalensemblen
Beyond Blue. ”Se jag gör allting nytt.”
Frida Johansson. Kollekt. Västerås
domkyrka.
Fossilfri framtid
Biltrafiken hör till de
globalt största klimatbovarna.
Koldioxidutsläppen från bensin och
dieseldrivna fordon bidrar till växthuseffekten
som ökar jordens medeltemperatur. I Sverige
svarar vägtransporterna
för nära 1/3 av de totala
CO2-utsläppen. För att
radikalt minska dessa
har regeringen satt upp
ett mål att Sverige
skall ha en fossilfri
fordonsflotta år 2050.
Då krävs såväl elbilar
som andra typer av miljöfordon.
kolkraftverk. För oss är
elbilen alltså ett bra val, så
länge vi främst skall använda den i närområdet.
Hybridbilen är ett intressant alternativ, eller rättare
sagt många. Kommersiellt
introducerades den av Toyota i slutet av 90-talet och
idag finns de i stort antal
storlekar och utföranden
De utmärks av att de har
två drivsystem, ett elektriskt och ett med ”vanlig”
förbränningsmotor. Mest
Foto: Sture Eriksson besläktad med den rena elbilen är laddhybriden (plug-in hybrid).
Den kan laddas från elnätet och köras på
Elbilar har funnits sedan slutet av 1800- enbart el i 3- 5 mil. Den klarar sig med
talet, men konkurrerades snart ut av ett mindre batteri än en ren elbil, men
bensindrivna bilar. Problemet var tunga har i gengäld en bensin- eller dieselmotor,
och dyra batterier som begränsade elbi- vilket gör den dyr, minst 100 000 kr
larnas räckvidd och krävde långa ladd- extra. En laddhybrid gör att man klarar
ningstider. Utvecklingen återupptogs det mesta av den daglig körning på enrunt 1990 på grund av miljökrav i Kali- bart el, men har möjlighet till längre
fornien, men det är först under de resor när så behövs. Alla andra hybrider
senaste 5 – 10 åren den tagit riktig fart. får all energi från det tankade bränslet.
Kraftfulla litiumbatterier möjliggör kör- Det är genom smart samverkan mellan
sträckor på ca 15 mil för ett antal elbilar det elektriska och det konventionella
och i något fall upptill 40 mil, men då drivsystemet som bränsleförbrukningen
för en mycket dyr bil. Alla elbilar är och därmed CO2-utsläppen reduceras.
fortfarande dyra i inköp, men med en
Forskningen rörande alternativa drivsyelförbrukning på ca 2 kWh/mil jämfört
stem och förnyelsebara bränslen är
med 0,7 liter bensin blir driftkostnaderna
intensiv. Undan för undan kommer nya
betydligt lägre. Man kan ladda elbilen
lösningar. En fascinerande variant på
hemma över natten eller snabbladda
elbilar är vätgasdrivna bränslecellsbilar.
den på en timme vid speciella laddstationer. När man värderar klimatnyttan Till sist en undran, när kommer vi att se
är det viktigt att ta hänsyn till hur elen de första laddstolparna på Ansgarskyrproduceras. Svensk vatten- och kärn- kans parkering?
kraft är i princip fri från CO2-utsläpp
Sture Eriksson
till skillnad från el från kontinentala
5
Vi finns kvar på grund av Fairtrade.
Fair forum arrangerades i år av Göteborgs
stad, Göteborg Fair city och Nätverket
rättvis handel. I nätverket Rättvis handel
finns ett 15-tal organisationer, t.ex.
Fairtrade Sverige, Bilda och Sackeus, så
det var en bred uppslutning. Jag åkte
förstås dit eftersom rättvis handel engagerar mig och dessutom samlade Sveriges Kristna råd representanter för fairtradediplomerade församlingar i hela
Sverige för en inspirationsträff. Där träffade jag representanter från Helsingborg
till Skellefteå och från olika samfund,
men med den gemensamma nämnaren
att vi var med i församlingar som är eller
snart skulle bli diplomerade. Vi delade
med oss av problem och svårigheter,
idéer på bra aktiviteter och hur vi får
engagemanget att sprida sig från Fairtradegruppen ut i hela församlingen. Nu
är vi över 140 diplomerade församlingar
och fler blir det till hösten.
På Fair forum bjöds en blandning av
panelsamtal, med företrädare för olika
Fairtradeengagerade organisationer och
Fairtradeproducenter, filmvisningar,
Fairtrade-fikatält, Fairtrade-tältbutiker.
Filmerna visade kaffe-, choklad- och
kakaoodlarnas situation, men också
kläd- och skoproducenternas verklighet.
Modet sjönk på mig när jag såg hur
människor utnyttjas för att vi ska kunna
göra fynd i våra butiker. Mitt humör gick
upp lite när jag också såg hur många
olika goda krafter som vill åstadkomma
6
och arbetar för förändring. Jag känner
mig stärkt i att Fairtrade och andra
organisationer gör skillnad och förändrar
människors liv.
Vi fick bland annat höra Celine Herrera,
producent i kaffecooperativet Fedecares, Dominikanska Republiken, berätta
att på grund av klimatförändringarna
har hennes plantage drabbats av kafferost, en sjukdom på kaffeplantorna.
De använder premien till att köpa in
kafferostresistenta plantor och har även
kunnat börja med andra grödor för att
ersätta de skadade kaffeplantorna. Hon
berättar: “-Jag fick gå i skolan tack vare
Fairtrade. Som liten producent finns vi
kvar på grund av Fairtrade. Det har förändrat mitt personliga liv, mitt lokalsamhälle och kooperativet.”
Celine sa: “We are alive because of Fairtrade!”
Nästa år är Fair Forum i Linköping. Är
det någon som vill följa med mig dit?
Yvonne Stenström
Kaffeblommor
Ansgarskyrkans Fairtradegrupp består
av Jan-Erik Almqvist, Margareta Fransson, Håkan Galmén, Linda Gårdstam
och Yvonne Stenström. Prata med dem
om Fairtrade.
Alla möjliga helgon
Den 5 november
firas Alla Helgons dag. Då
minns vi våra
döda och tänder
ljus på kyrkogårdarna. Det är
egentligen
lite
konstigt. Helgon
är ju inom katolsk tro persoElisabeth Hesselblad
ner med en spe(1870-1957) helgonciell helig status. förklarad år 2016.
Man blir inte ett
helgon bara för att man dör, möjligen i
sina anhörigas ögon.
Vid reformationen avskaffades Alla själars dag i Sverige och åminnelsen/
förbönen för de döda flyttades till Alla
Helgons dag. Idag har Alla själars dag
med minnesgudstjänster återinförts i
Svenska Kyrkan söndagen efter Allhelgona, med tema ”Vårt evighetshopp”
medan lördagens gudstjänst lyfter fram
helgonen som förebilder för vår tro. Men
svenska folket minns både sina döda
och andra helgon i ett sammanhang.
1953 blev Alla Helgons dag allmän
helgdag och förlagd till en lördag.
Fram till dess
hade den sammanfallit med Allhelgonadagen den
1 november, oavsett veckodag. Skälet till förändringen
var att medan våren
var rikt strösslad med helgdagar, dvs
extra lediga dagar, så fanns det inte en
enda extradag mellan sommarlov och
julhelg. Dessutom var arbetsveckan sex
dagar lång på den tiden. Folk måste få
lite ledigt någon gång, tänkte man i riksdagen och drog därför in Marie bebådelsedag 25 mars och gjorde Alla Helgons
dag till en ledig lördag på hösten. Sedan
har femdagarsvecka och höstlov upphävt den effekten.
Skoleleverna behövde en extra ledig dag
men själva högtiden var inte speciellt i
barnens smak. Stilla vördnad och åminnelse, tända ljus på kyrkogården - hur
kul är det när man är åtta - nio år? (Ok,
ljuständning kan vara mysigt) Inte undra på att Halloween blev en sådan succé
bland barn. Spindelnät och pumpor,
benrangel och spöken, tappade naglar
och avhuggna fingrar. Istället för att
sänka rösten inför
döden så leker
man
med dess
symboler En gång
var jag med och
anordnade spökfest i sonens klass.
Själv var jag Den
Vandrande Vålnaden. Jag frågade barnen vad de var utklädda till. En liten
flicka i röd dräkt svarade med ljuv barnröst: ”Jag är djävulen!”. Det tyckte jag
var magstarkt.
Halloween firas i Sverige 31 oktober. För
många som värderar Alla Helgons dag
har kopplingen till halloween-firandet
varit jobbig. Därför har man strävat efter
att fira Halloween och Allhelgona på olika
dagar.
Inte många blir utnämnda till helgon,
men alla kan vi låta något helgonlikt
gott bli synligt gentemot våra medmänniskor.
Tomas Stenström
7
PROGRAMSIDOR
12 on 14.00 RPG Ansgar senior: "Sjung
med oss." Sångkören Mixturen från
Skultuna delar med sig av sin sångglädje under ledning av kantor Gunilla Lindberg.
18.30 CC16: Andlighetens tre färger. Föranmälan.
OKTOBER
02 sö 11.00 Gudstjänst: bibelfokus. Predikan av Andreas Löwkvist i serien
Andlighetens tre färger. Medverkan
av Sjöviks kristendomsskola. Äventyret under tiden. Kyrkfika efteråt.
03 må 19.00 Måndagsträffen: Arbete för
Kongo.
04 ti
13 to
10.00 Språkcafé. Fika och prata
svenska med nya och gamla vänner.
18.00 Stickcafé i musikrummet.
05 on 13.00 RPG Ansgar senior: Bussutflykt mot hemligt mål. Observera
tiden! Återkomst till Ansgarskyrkan
omkring 16.00. Föranmälan.
18.00 Ledarkväll för ALLA ledare i
AFU: Scout, Tonår och Äventyret.
08 lö
19.00 CC-föredrag: delande och
enkelhet. Öppen föreläsning. Isabell
Arnfjell, pastor i New Life Church, talar
om delandets andlighet. Broder Natan,
kyrkoherde i Katolska församlingen,
talar om enkelhet som andlig stil.
14-16 okt 14.00 Ansgars ungs LAN.
16 sö 11.00 Gudstjänst: Delande. Mikael
Ericson predikar i serien Andlighetens tre färger. Ansgarskyrkans musikkår spelar och Olle Walldén är
gudstjänstledare. Äventyret under
tiden. Kyrkfika efteråt.
Församlingsmöte efter gudstjänsten med beslut och information om
aktuella ärenden, som samtal med
Centrumkyrkan och personalfrågor.
Regionsfest på Karlskoga folkhögskola. Föranmälan.
09 sö 11.00 Gudstjänst på tacksägelsedagen. Kyrkoledare Lasse Svensson
predikar och Cantabile sjunger.
Äventyret under tiden. Kyrkfika och
samtal med Lasse Svensson efteråt,
tillsammans med Centrumkyrkan.
17.00 Tro, mat & kärlek för den som
är i gymnasieåldern eller äldre. Laga
mat ihop och träffa en hemlig gäst.
Anmälan till Hanna Czitrom senast
fyra dagar innan. Hon meddelar då
plats för träffen.
hanna.czitrom@ansgars.se.
12.20 Äventyrslunch för familjer
med barn i Äventyret.
18.00 Allsångsgudstjänst. En gospel celebration med Ingela Johnsdotter Omnell och Elisabeth Odebäck
med musiker, samt Mikael Ericson.
10 må 19.00 Måndagsträffen: "Ditt och datt."
Ingvar Gustafsson kåserar.
11 ti
8
10.00 Språkcafé. Fika och prata
svenska med nya och gamla vänner.
18.00 Verksamhetsråd med planering av vårterminen. Öppen inbjudan
till alla grupper som behöver samordna sina aktiviteter och evenemang.
18.00 Gudstjänst i Betel, Barkarö
med Andreas Löwkvist.
17 må 19.00 Måndagsträffen: "Gula båtarna
i medelhavet." Gäst: Joakim Brosten.
18 ti
10.00 Språkcafé. Fika och prata
svenska med nya och gamla vänner.
18.00 Stickcafé i musikrummet.
19 on 14.00 RPG Ansgar senior: "Musik
och hälsa." Överläkaren och forskaren Töres Theorell från Stockholm
föreläser om musikens betydelse för
vårt fysiska och psykiska välbefinnande.
22 lö
18.00 Sjukhuskyrkans konsert
med en lång rad sångare och musiker från olika kyrkor, till förmån för
Sjukhuskyrkans arbete.
23 sö 11.00 Scoutgudstjänst, en resa
från lek till djupaste allvar för alla
åldrar med Mikael Ericson och Hanna
Czitrom med flera. Särskild kollekt till
Equemenia. Kyrkfika efteråt.
24 må 19.00 Måndagsträffen arbetar för
Kongo.
25 ti
10.00 Språkcafé. Fika och prata
svenska med nya och gamla vänner.
26 on 14.00 RPG Ansgar senior: ”Allting
har sin tid” – sånger från 70-talet och
fram till nu. Prästen, sångaren och
författaren Börge Ring bjuder in till
att följa med på en livsresa. Insamling till Diakonia.
18.30 CC16: Andlighetens tre färger. Föranmälan.
19.00 CC-föredrag: entusiasm och
mystik. Öppen föreläsning. Susanne
Frosteman, ansvarig för förbönsarbetet i Pingstförsamlingen talar om
den entusiastiska andliga stilen. AnnSofie Freyhult, aktiv i föreningen
Kristen djupmeditation, berättar om
mystiken.
30 sö 11.00 Gudstjänst: enkelhet. Andreas
Löwkvist predikar, Per Söderbäck
sjunger och Barbro Berglund är
gudstjänstledare. Nattvard. Miniäventyret under tiden. Kyrkfika efteråt.
Observera sommartidens slut!
18.00 Musikkårens höstkonsert.
31 må 19.00 Måndagsträffen: "Helgon eller
bannlyst." Reflektioner från en resa
med Ann-Sofi Freyhult.
NOVEMBER
01 ti
10.00 Språkcafé. Fika och prata
svenska med nya och gamla vänner.
18.00 Stickcafé i musikrummet.
02 on 14.00 RPG Ansgar senior: ”Ja, just
det, då var jag ju dö.” En stund i evighet och nåd, en eftermiddag med Hanna Czitrom och en fyraårings föreställningar om livet och döden.
05 lö 11.00 Minnesgudstjänst för de som
avlidit under året med Bengt Sandqvist, Margareta Fransson samt Mats
Hedfors som musicerar på flygeln.
06 sö 11.00 Musikgudstjänst: entusiasm.
Cantabile sjunger under ledning av
Ingela Johnsdotter Omnell. Mikael
Ericson predikar i serien Andlighetens
tre färger. Stefan Olsson är gudstjänstledare. Äventyret under tiden.
Kyrkfika efteråt.
12.20 Äventyrslunch för familjer med
barn i Äventyret.
12.30 Samling för sångare och musiker, för alla som medverkar med
sång och musik i församlingens gudstjänster, eller som vill göra det.
07 må 19.00 Måndagsträffen: "Från skog till
bord." Gäst: Eivor Lindgren.
08 ti
10.00 Språkcafé. Fika och prata
svenska med nya och gamla vänner.
08 ti
20.15 Körövning efter Sångcompaniet, för alla som vill vara med och
sjunga i den tillfälliga kören som gör
mässan Gå djupare.
9
NOVEMBER
09 on 13.00 RPG Ansgars senior: Västerås
kommunförenings RPG höstseminarium i Ansgarskyrkan med föreläsningar och workshops till 16.00.
18.30 CC16: Andlighetens tre färger.
Föranmälan.
19.00 CC-föredrag: sakrament. Öppen föreläsning. Murat Akpinar, diakon i
S:t Koriakos syriskortodoxa kyrka,
talar om sakramentens och riternas
andlighet.
10 to 18.30 Körövning för alla som vill
vara med och sjunga i den tillfälliga
kören som gör mässan Gå djupare.
13 sö 11.00 Gudstjänst: mystik. Predikan
av Andreas Löwkvist i serien Andlighetens tre färger. Sång och musik
med Helena & Magnus Lundlin. Äventyret under tiden. Kyrkfika efteråt.
18.00 Allsångsgudstjänst med Mikael Ericson, Ansgarskyrkans musikkår, Elisabeth Odebäck m fl.
Globala veckan börjar.
14 må 19.00 Måndagsträffen: "Amaryllis!
Det är advent!" Gäst: Lucie Utvikne
från Amaryllis.
15 ti
18-19 nov Demokrati-jamboree i Västerås.
Boende för Equmeniascouter i Ansgarskyrkan.
18 fr
17 to 18.30 Körövning för alla sångare
som vill sjunga i adventskören under
ledning av Ingela Johnsdotter Omnell.
19.00 Varför ska vi betala mer för
kaffet? En kväll om rättvis handel
med Aki Nicolaides och Fairtradegruppen. Aki berättar om sitt engagemang för rättvis handel. Fika, information, frågor och diskussion.
Ekumeniskt matmöte.
20 sö 11.00 Musikgudstjänst: mässan Gå
djupare. Bengt Johanssons mässa
Gå djupare genomförs av Cantabile
och Ingela Johnsdotter Omnell tillsammans med andra körsångare och
musiker. Mikael Ericson predikar över
temat ""sakrament"", en del av Andlighetens tre färger. Nattvard. Äventyret under tiden. Kyrkfika efteråt.
21 må 19.00 Måndagsträffen: "Julmusik
och julservetter." Gäster: Anita Öhrman-Eriksson och Friedrich Weigel.
22 ti
10.00 Språkcafé. Fika och prata
svenska med nya och gamla vänner.
24 to 18.30 Körövning inför advent. Välkomna alla sångare att vara med i
adventskören.
25 fr
10.00 Språkcafé. Fika och prata
svenska med nya och gamla vänner.
16 on 14.00 RPG Ansgar senior: "Bibliska
kvinnor – förmödrar och förebilder."
Biskop emerita Caroline Krook inbjuder
till närmare bekantskap med några av
Bibelns kvinnor.
10
17 to 19.30 Körövning för alla som vill
vara med och sjunga i den tillfälliga
kören som gör mässan Gå djupare.
16.00 Julmarknad. Försäljning av
handarbeten, bakverk, råmjölk, rättvisemärkta varor med mera. Lotterier,
tombola, kaffeservering och musikunderhållning. Öppet till 20.00. Risgrynsgröt från kl 17.00.
26 lö 10.00 Julmarknad. Försäljning och
lotterier med mera. Öppet till 14.00.
Rotmos och korv kl 11.00-13.30.
27 sö 11.00 Gudstjänst på första advent.
Sång av adventskören och musik av
Ansgarskyrkans musikkår och Ingela
Johnsdotter Omnell. Predikan av
Andreas Löwkvist. Äventyret för barnen under tiden. Kyrkfika efteråt.
29 ti
10.00 Språkcafé. Fika och prata
svenska med nya och gamla vänner.
30 on 14.00 RPG Ansgars senior: "Lampor
och energi." Zandra Venngren, energioch klimatrådgivare på Västerås
kommun, guidar i 'lampdjungeln'.
DECEMBER
04 sö 11.00 Gudstjänst. Andreas Löwkvist
predikar. Miniäventyret under tiden.
Kyrkfika efteråt.
04 sö 18.00 Allsångsgudstjänst med Mikael Ericson samt Elisabeth Odebäck
(sång), Erik Harrström (piano), Raimo
Pajunen (bas), Petrus Ericson
(trummor) och Mattias Schöier (flöjt).
Ansgars upptäckare på Tom Tits
Energiomvandling.
Rörelseenergi blir
elektrisk energi.
I ”Pekande kinesen”
pekar näsan alltid åt
ett och samma håll.
Rutschkanan
är 40 m lång.
”Hiss med block” gör
att Majken kan lyfta
sig själv.
1
Trissa 1 ändrar repets riktning. Var och en av de andra fyra trissorna
halverar den kraft som krävs för att lyfta vikten. För att lyfta sig själv
räcker det om Majken drar med en kraft som är 1/16 av hennes tyngd.
Foto: Deltagare på församlingsresan till Tom Tits Experiment
11
Det avgörande är inte hur man formulerar sin
och i en samhällstillvänd diakoni. Detta
både/och betonar vi tydligt i vår rörelse.
I kyrkosynen uttrycker vi de lokala församlingarnas beroende av och samhörighet med varandra, som en syntes
mellan tanken om församlingarnas
självständighet och uppfattningen om
kyrkan som en enhet. Men det får inte
bara bli en minsta gemensam nämnare
utan vara en modell som utvecklar och
fördjupar kyrkans syn på sig själv.
Vad är det särskilt fokus på just nu?
Lasse Svensson Foto: Equmeniakyrkan
Lasse Svensson, du är kyrkoledare för
Equmeniakyrkan. Vad innebär det?
Det innebär att jag är ytterst ansvarig
för det andliga ledarskapet inom Equmeniakyrkan. En annan sida är att vara
sammanhållande för arbetet både på
riksplan och regionalt. Jag är chef för de
flesta cheferna inom kyrkan. Det är ett
både ideologiskt/andligt och ett praktiskt ledarskap.
Vi är tre kyrkoledare och vi håller på att
utforska hur ett kollektivt ledarskap kan
fungera. Men medan de andras ansvarsområde är mer avgränsat är mitt mer
övergripande.
Equmeniakyrkan är ju ganska ny. Hur
kan man presentera den?
Det är en kyrka som lever tydligt i de
traditioner som bildarsamfunden förde
med sig, men också den bredd som
fanns i dem. Sitt signum har Equmeniakyrkan i den personliga fromheten, i tro
och tillit till Kristus och med uttryck i
ett starkt samhällsengagemang. Vi har
Jesus som förebild både i andligheten
12
Vi har kommit över inledningsfasen i
kyrkan, då vi måste jobba med att hitta
vår struktur, när vi ännu tänkte att ”nu
måste vi få in en baptist” i en arbetsgrupp. Nu har vi vant oss vid varandra
och kan mer tydligt vända oss utåt och
utveckla. Tre betoningar i det är:
· Ett pionjärt förhållningsätt, hur vi är
kyrka i vår tid
· Församlingsutveckling, där fortsätter
vi det som finns sedan förut
· Bildning, det handlar om utbildning
av den som ska bli pastor eller diakon, fortbildning för dem som redan
är i tjänst men också bildningen ute i
församlingarna där bibelläsandet inte
är lika starkt som tidigare
Du kommer ju från metodismen, den gren
som inte är representerad i vår församling. Vad är speciellt med metodistisk
fromhet?
Det är väldigt bra att just baptist, mission och metodist har mötts i Equmeniakyrkan, då dessa tre rörelser har fungerat så väl tillsammans under ett århundrade. De tre grenarna bidrar med
varsin del i Equmeniakyrkan.
bekännelse utan hur livet levs
Typiskt för metodismen är en god ordning med en tydlig kyrkoordning samlad
kring en tydlig teologi, detta har ändå
inte inneburit en likriktning i församlingarna. Tre saker är tydliga inom metodistiskt tänkande.
· Den förberedande nåden, att Gud
möter människan långt innan hon
vänder sig till Gud. När människan
söker Gud möter hon den frälsande
nåden. Sedan lever hon i den helgande
nåden,
· Helgelsen, att ständigt försöka att bli
alltmer lik Jesus. Om man hos Luther
varje morgon ser en syndare i spegeln
så tänker man i metodismen att med
Guds hjälp har jag ändå blivit något
lite annat.
· En holistisk syn på skapelsen, det
kan inte finnas en motsättning mellan
miljöfrågor/samhällsengagemang och
evangelisation.
Som metodistpastor blir man inte utnämnd till bara en lokal församling utan
framför allt till en ort. Och om man en
period kör buss så har man fortfarande
uppdraget att vara pastor.
Du ska ju besöka Ansgarskyrkan i höst.
Vad kan den bidra med till sin tid och plats?
Ansgarskyrkan vill ju vara en kyrka för
hela livet. Man behöver hitta en tydlighet med vilka vi är, det behöver finnas
en samhällstillvänd diakoni och en frimodighet i evangelisationen. Allt behöver baseras på en försonad gemenskap i
kyrkan.
Mycket handlar om helgelsen, tron kan
inte finnas då och då, i så fall måste
man återvända till ”Ikläd er Kristus”, till
strävan efter att förvandlas till krisuslik-
het. Det avgörande är inte hur man formulerar sin bekännelse utan hur livet
levs. Ett uttryck är att man som kristen
har bibeln i ena handen och dagstidningen i den andra.
Hur kan man i vår tid ha en tro på Gud
och Jesus?
Jag upplever att den beröringsskräck
inför religion som funnit tidigare håller
på att vika undan lite. Det finns inte
samma fördomar mot kyrkan nu som
tidigare. Det är lättare att tala om tro
idag. En orsak till förändringen är nog
många nya svenskar som talar tydligare
om tro. Som kyrka behöver vi fortfarande jobba med att sänka trösklarna för
människor men samtidigt bli tydligare
med vad vi är som kyrka.
Idag lever vi nästan i en nytestamentlig
tid, när tron är något nytt för människor. Vi behöver utmana oss själva i att
lyfta fram en förnyad Jesustro. Vi behöver,
om livet inte stämmer med bekännelsen,
återvända till ”Ikläd er Kristus”.
Tomas Stenström
Oktober
Oktober är årets längsta månad. Genom
tidsomställningen är den en timme längre
än övriga 31-dagarsmånader och två
timmar längre än mars som på motsvarade sätt förlorar en timme.
Oktober kallas i den gammalsvenska
kalendern för slaktmånad.
17 oktober är den Internationella dagen
för utrotande av fattigdom och erkänd av
FN 1992. Grunden är en demonstration
i Paris 1987 då 100 000 människor
samlades för att hedra offren för fattigdom, svält, våld och rädsla.
Källa: Wikipedia
13
Risgrynsgröt från kl 17:00
Rotmos och korv kl 11:00-13:30
Försäljning av handarbeten, bakverk, råmjölk,
rättvisemärkta varor m.m.
Kaffeservering och musikunderhållning
Lotterier och tombola, Kortautomat tillgänglig
Kyrksalen öppen för enskild andakt
Plusgiro Upphör
Vi vill göra er uppmärksamma på att
Ansgarsförsamlingens plusgiro upphör
från och med årsskiftet.
Inbetalning till församlingen skall istället göras till bankgiro 232-5611.
Ekonomirådet
14
Före Ansgarskyrkan och Café Björnen
När jag promenerar eller cyklar till Ansgarskyrkan passerar jag Karlslund vid
Svartån. Då tänker jag på greveparet
Gösta och Charlotte Lewenhaupt, vid
mitten av 1800-talet djupt involverade i
väckelsen och ”läseriet”. De ägde godset
Gäddeholm, men bodde på herrgården
Karlslund. Den blev hemvist för väckelse
vid mitten av 1800-talet. ”Läsarna” som
samlades för bön, bibelläsning och förkunnelse, var en brokig skara; tjänstefolk, hantverkare, arbetare och högreståndspersoner. Greveparet anställde en
troende betjänt från Gävle, som senare
blev en av missionsförsamlingens ledare.
Även några präster anslöt sig till läsarna, trots att statskyrkan var stark motståndare till fri utövning av kristen tro.
Senare anordnade Lewenhaupts söndagsskola samt bönemöte på en gård
som låg på Gåsmyregatan där jag bor
och på den plats där jag i dag lämnar
sopor. En liten sal på Badhusgatan förhyrdes, där skaran växte, bland annat
med en vedhuggare Karlsson som
”genom sin innerliga förtröstan på Gud,
sin frimodighet och sin varma nitälskan
för sanningen blev en av pelarna för den
lilla troende skaran och ett gott föredöme i tro och rättfärdighet för både präster och lekmän”. (Minnesskrift - Västerås
Missionsförsamling 1875-1925)
1875 bildades en missionsförening som
hade möten i Bönhuset på Glasgatan
(nuvarande Gamla Bryggerigatan), uppförd av greve Lewenhaupt. Något senare
inköptes för 18 000 kronor ett teaterhus
på Hantverkargatan. Missionsvännerna
gladdes över att ”världens nöjestempel”
nu skulle ersättas av ett missionshus,
som rymde 450 personer.
Gamla missionshuset på Hantverkargatan
1902 såldes huset till Frälsningsarmén
och för 92000 kronor byggde missionsförsamlingen en kyrka i nordöstra hörnet av nuvarande kvarteret Igor, vilken
efterföljdes av Ansgarskyrkan 1967.
Från 1920-talet förlades verksamheten
under somrarna till sommarhemmet på
Jakobsberg nedanför Djäkneberget. Där
byggdes ett kapell för 450 personer, vilket
ritats av den berömde arkitekten Hahr.
Missionskyrkan i nuvarande kvarteret Igor
Ansgarsförsamlingens nuvarande sommarviste på Björnön stod klart 1970.
Grundstommen består av virke från det
kapellet.
År 2007 bildade Baptistförsamlingen och Missionsförsamlingen i Västerås tillsammans en
ny församling med Ansgarskyrkan som gemensam kyrka. I artikelserien Våra rötter skriver
Birgitta Nilsson härovan.
15
ANSGARSKYRKAN
Pettersbergsgatan 32, 724 63 Västerås
kontakt@ansgars.se
Hemsida: ansgars.se
Expedition
telefon 021-14 07 01
Vikarierande koordinator Mats Hedfors
021-14 07 01
kontakt@ansgars.se
Öppet tisdag 8.00 –17.00
Då expeditionen är obemannad
kan meddelande lämnas.
Pastor Mikael Ericson
församlingsföreståndare
exp 021-14 07 04
mikael.ericson@ansgars.se
Oftast ledig fredagar eller lördagar.
Pastor Andreas Löwkvist
exp 021-14 07 14
andreas.lowkvist@ansgars.se
Ledig måndagar
Diakon Hanna Czitrom
med barn och ungdomsinriktning
exp 021-14 07 06
hanna.czitrom@ansgars.se
Ledig måndagar.
Församlingsordförande Birgitta Nilsson
073-044 12 48
ordforande@ansgars.se
Vice församlingsordförande Ulla Walldén
070-766 60 77
wallden.ulla@gmail.com
Barbro Berglund
vice församlingsföreståndare
barbro.v.berglund@gmail.com
021-33 25 55 mobil 070-260 85 05
AFUs ordförande Sara Lundqvist
ur@ansgars.se
Ansgarsgårdens kök
Ansgars Fritidshem
Köket, församlingssal
Betel Barkarö, information
Församlingens bankgiro
232-5611
Församlingens Swishnummer 123 272 17 44
Gåvor för Internationell Mission, märk ”Missionen”
Ansgarsförsamlingens
Ungdoms plusgiro
17 68 32-4
AFU:s Swishnummer
123 417 08 90
Nästa nummer utkommer:
Fredag 25 november
Manusstopp: 1 november
021-12 07 08
021-12 07 08
021-14 07 02
021-14 07 01
Ansvarig utgivare: Birgitta Nilsson
Redaktör:
Karin Schütte
redaktionen@ansgars.se
Vid redaktionens foton anges normalt inte fotograf.
16