R E DA K TÖ R Jan Lundquist · 0911-645 24 · familjenytt@pitea-tidningen.se Piteå-Tidningen · Tisdag 22 januari 2013 25 D I T T & DAT T-S I DA N Det är inte bara journalisterna som gör tidningen. En av många ”kanaler” för läsarkontakten är Ditt & Datt-sidan. Alla har säkert något att berätta. Välkommen med dina vardagshändelser rakt upp och ner, som text eller i form av bilder, under adress: Piteå-Tidningen, Ditt & Datt, Box 193, 941 24 Piteå eller under mejladress familjenytt@pitea-tidningen.se. Bland insända bidrag utlottas Trisslotter. (Åldersgräns 18 år) Studiecirklar föregick storkommunsammanslagningen STORKOMMUNFRÅGAN Lars Landberg, Piteå, fortsätter blicka bakåt i historien kring hur de fyra Pitekommunerna blev en storkommun. Även Om var och en av de fyra Pitekommunerna hade ett invånarantal som översteg riktpunkten för 1952 års sammanslagningar, så var de ändå för små både ur kommunernas möjligheter att rationellt lösa många av de planeringsfrågor som fanns, samt dessutom för små att för var och en uppta till exempel lokaliseringskampen i Norrbotten med främst Luleå – Boden – blocket samt Malmfälten. ASSI:s placering i Piteå ”vanns i tävlan med” Kalix-orten. Ett antal storkommuner hade redan uppstått, till exempel Kiruna, Kramfors, Karlskoga, Östhammar och flera var diskussionsplanet,exempelvis Bollnäs landskommun och Bollnäs Köping, samt Boden stad och Överluleå kommun. nÄr det gällde den geogra- fisk-ekonomiska enheten, borde Pitekommunerna vara synnerligen lämpliga för sammanläggning Rune Johansson, inrikesminister och senare chef för Riksbyggen, var med i diskussionerna om storkommunen. Här ses han i ett nappatag med FCO-ordföranden Oskar Lundman. Allt medan Erik Öhlund, Owen Larsson, BPA-chef för Skelleftekontoret, Frans Tenevall och Rudolf Aldrin intresserat ser på. genom sin historiskt-geografiska samhörighet. Kritik hade dessutom framförts på föga ekonomiska ”dubbelbyggnader” av vattentorn och vattenverk bland annat. Inflyttning till tätorterna i och kring Piteå var betydande. Även om den första huvudsynpunktens tre delfrågor får antas vara den väsentligaste orsaken, så lurade den andra i bakgrunden: Piteå stads framförda synpunkter på bildandet av en ”industrikommun” i nedre delen av Piteå älvdal. Detta hade skapat irritation bland kommunalmännen i landskommunerna. av prOtOkOllen från sammanträ- dena kan konstateras att landskommunerna vid båda tillfällena var klart positiva till en utredning Gubbrim En glädje att verka med kraft som äldre blir det sorgligt man får tacksamt tänka på den styrka man haft och sammanläggning medan Piteå stadsnarastsiktadepådentidigare nämna ”industrikommunen”. En storkommunbildning ansågs av staden ej medföra några fördelar för dess befolkning. Här kan konstateras att de tre landskommunerna i andra hand var inne på en utredning om sammanläggning bestående av bara dessa tre. Först den 30 mars 1963 kom ett nytt sammanträde till stånd, denna gång i Norrfjärden. Kallelsen hade utgått från Piteå landskommuns kommunalnämnd. Samtliga fyra kommuner var representerade. Överläggningarna var offentliga. SammantrÄdet öppnadeS med att protokollet från mötet den 6 november 1959 i Hortlax uppläs- tes. Piteå landskommun, genom Olof Wiklund, berörde varför ej de beslutade utredningarna om sammanslagning av de tre landskommunerna kommit till stånd. Genom ABF startades en studiecirkelverksamhet: ”Piteåbygden – storkommun eller inte?”, som avslutades med en stor sammandragning på Framnäs den 9 april 1960 med anförande av statsrådet Rune Johansson. Studiecirklarna pågick under åren 1959 och 1960. 30 cirklar med över 300 deltagare kunde redovisas. Statsrådet meddelade där, att propositionen angående översyn av rikets indelning i borgerliga primärkommuner skulle underställas riksdagen under hösten 1961. Detta, samt vissa kontakter kommunerna emellan, hade gjort, att detta sammanträde kommit först tre och ett halvt år efter Hortlaxmötet. OlOf Wiklund slutade sitt anförande med att från Piteå landskommuns sida lägga fram ett förslag, att respektive fullmäktigeförsamlingar mätte besluta om sammanläggning från den 1 januari 1965 av de fyra Piteå-kommunerna. En utredning, verkställd av Landskommunernas förbund samt stadsförbundet rörande en organisationsutredning angående förvaltning samt organisation för fullmäktige, nämnder och styrelser, kunde samtidigt beställas. De frågor, som ej kunnat lösas fram till denna tidpunkt, fick sedan avgöras av den nya fullmäktigeförsamlingen. Tidigare avsnitt har varit införda 16/11, 24/11, 1/12, 8/12, 15/12, 11/ 1 och 18/1. Vinnare av Trisslotter Inget liv är beständigt hos småfåglar är det kort små barn kan drabbas och snart tynar bort FoTo: ScanPix En glädje är att länge få varandra med stöd och insats för många andra. Lennart Fundin ... till dig som hittade mitt postkuvert med julkort som jag tappat och så vänligt la det på lådan. Korten har börjat komma fram. Tack. Eva- Britt Nilsson ... för Clas, som körde bil den 20 december. En ”Gillatumme”, borde finnas fler som du. Det är ok med min bil. Elaine Blomqvist i den blå ”peggan” Om man frågarsigvadorsakernavar till Piteå landskommuns initiativ till sammanträdena 1958 och 1959, kan man, som jag själv ser det, dra fram två huvudsynpunkter. Den första: Ganska snabbt efter 1952 års kommunsammanläggningar tyckte man sig upptäcka några allvarliga brister i dess principer. 1. De blev i allmänhet för små (2 000–3 000 var minimisiffror, vilka sedan i realiteten i många fall understegs). 2. Vid sammanförandet tänkte man mindre på den geografiskekonomiska enheten och mer på att nå ett block med ovan anförda befolkningstal. 3. Man tog ej tillräcklig hänsyn till den urbaniseringsprocess, som pågick över hela landet. TUMMEN UPP n Bland insända bidrag har trisslott denna gång utlottats till: Lars Landberg, Piteå, Heidie Krönlein, Vuollerim, Folke Öberg, Älvsbyn, Mats Hammarlund, Enskede, Eivor Lundberg, Piteå, Ingrid Kvist, Ludvika, Signhild Hortberg, Piteå, Lennart Fundin, Åmål, Gunnel Forsman, Öjebyn, Maj-Britt N Lundman, Piteå, Allis Stolt, Piteå, LeifKarlsson,Gråträsk,IngelaNilsson,Långträsk,EvaÅberg,Älvsbyn, Kerstin Bogren, Öjebyn, Tommy Pettersson, Arvidsjaur, Åsa Markström, Piteå, Helena Ling, Uppsala, Alf Israelsson, Svensbyn, Jan-Erik Johansson, Hortlax, Anne Strang, Rosvik, Bendy Larsson, Piteå, Jenny Glans, Piteå, Catarina Mickelsson, Björklinge, Tora Renlund, Öjebyn, Ted Örnberg, Nordmaling, Ann-Britt Berglund, Hemmingsmark, Marianne Lindqvist, Arjeplog, Åsa Nordström, Piteå, Bo Palo, Rosvik, Karin Melander, Piteå, Karl-Erik Björkén, Rosvik, Bo Grapenskog, Växjö Vinsten kommer med posten. ... för alla ni som hjälpt oss då vi flyttade till Öjebyn. Ni är guld värda. Ingen nämnd ingen glömd. Utan er skulle vi inte klarat detta. Vardagshjältar är ni allihopa. Tusen tack. Åke och Elsa ... till PT för julklappen som gör att jag nu slipper att gå ut i kylan, för att hämta tidningen i pyjamas. Att jag nu kan som abonnent läsa hela tidningen på min PC, fortfarande i pyjamas. DC ... till Elna och Gudrun för alla danser ni lärt oss nybörjare i linedance. Vi är också nybörjare i hur man tackar, men vi ska bättra oss. Linnéa ... för barnen och personalen på Klubbgärdets förskola. Ni är toppen. Även tummen upp till Kristina, som städar och gör fint hos oss. Berit ”köksan” ... och ett stort tack till alla ni som hjälpte oss när vi kvällen den 23 december körde på en älg i Siksjön. Underbar personal från räddningstjänsten, ambulansen i Arvidsjaur, som senare under kvällen även fick skjutsa oss till Sunderbyn. Ett stort tack till kvinnan från Durrnäs på väg till Malå som var först på plats och stannade till räddningstjänsten kom. Åsa och Janne, Piteå ... för kyrkoherde Helen Lundberg, sångaren Lennart Granberg och alla andra som medverkade till att julottan i Gråträsk kyrka blev en extra guldkant i julfirandet. Helen läste budskapet om Jesu födelse med ett stearinljus som ljuskälla. Kyrkklockorna ljöd över Gråträsk denna kalla juldagsmorgon. Vi samlades vid kaffeborden med hembakat bröd, ”pitepojkar”, wienerbröd och annat gott. Värmande eldar, tända ljus samt predikan med efterföljande sång och musik. Tacksamma för att vi fick dela glädjebudskapet med vår kyrkoherde! Annie och Märit ... för dig som arbetar inom äldreomsorgen som inser att se den gamla människan och att vi alla är olika och så är även våra vårdbehov. Alla är vi olika
© Copyright 2024