Rapportera misstänkt penningtvätt och finansiering av
Vägledning för dig som enligt lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism måste granska och rapportera misstänkta transaktioner. Rapportera misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism Information från Samordningsorganet för tillsyn över åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Januari 2017 I denna folder får du vägledning om hur du som verksamhetsutövare ska miss tankerapportera enligt penningtvättslagen. Broschyren har tagits fram av Sam ordningsorganet för tillsyn över åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Samordningsorganet består av representanter från Bolagsverket, Fast ighetsmäklarinspektionen, Finansinspektionen, Finanspolisen, Lotteriinspektio nen, Revisorsnämnden, Sveriges advokatsamfund, Säkerhetspolisen samt läns styrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län. Varför ska du rapportera misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism? De verksamhetsutövare som omfattas av lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen) ska granska och rapportera sina kunders transaktioner för att det ska vara möjligt att upptäcka misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism. När du rapporterar det som är misstänkt kan det leda till att brottsutredande myndigheter upptäcker och klarar upp brott i samhället som annars skulle kunna ha passerat oupptäckta. Finanspolisen är en sektion inom Polismyndigheten som tar emot, registrerar, bearbetar och analyserar inkomna rapporter om misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism. Finanspolisen bedömer om rapporterade transaktioner kan knytas till ett särskilt brott eller utgöra ett led i en brottslig verksamhet. Om Finanspolisens arbete resulterar i en misstanke om bakomliggande brott informeras berörd brottsbekämpande myndighet, till exempel Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Säkerhetspolisen eller Skatteverket. Det är mycket viktigt att verksamhetsutövare som har en skyldighet att rapportera misstänkta transaktioner också gör det. Genom att verksamhetsutövare rapporterar misstänkta transaktioner kan Finanspolisen få en tydligare bild av en potentiell penningtvätts- eller terrorismfinansieringskedja. I förlängningen bidrar detta till att Finanspolisen bättre kan återkoppla om risker och tillvägagångssätt till verksamhetsutövarna. 3 Skyldighet att avstå från att utföra transaktioner Du som verksamhetsutövare ska avstå från att utföra transaktioner som utgör misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism. Om det inte är möjligt att låta bli att utföra en misstänkt transaktion, eller om vidare utredning annars skulle försvåras, får du ändå utföra transaktionen. Du ska i så fall lämna en rapport omedelbart därefter till Finanspolisen. Om du nekar genomförandet av en transaktion på grund av en misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism, ska även de omständigheter som misstanken bygger på rapporteras till Finanspolisen. Om du som verksamhetsutövare medvetet genomför en transaktion som utgör ett led i penningtvätt eller finansiering av terrorism, kan du göra dig skyldig till penningtvättsbrott eller näringspenningtvättsbrott. När ska du rapportera? Enligt penningtvättslagen är du som verksamhetsutövare skyldig att granska och rapportera misstänkta transaktioner. Det behöver inte finnas bevis för att penningtvätt eller finansiering av terrorism faktiskt har skett. Reglerna säger att du som verksamhetsutövare ska granska en misstänkt transaktion. Om misstanken finns kvar efter en närmare analys ska du utan dröjsmål rapportera den misstänkta transaktionen till Finanspolisen. En rapport om misstänkt transaktion är inte samma sak som en polisanmälan. Undantag från rapporteringsskyldighet finns i vissa fall för särskilda verksamhetsutövare. Hur ska du rapportera? Om det är första gången du rapporterar ska du kontakta Finanspolisen via E-post till adressen fipo@polisen.se. Finanspolisen hänvisar dig då till en webblänk som ska användas vid rapporteringen. 4 Vad ska rapporten innehålla? En rapport om misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism ska innehålla uppgifter om alla omständigheter kring misstanken som kan tyda på misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism. För att Finanspolisen ska kunna utreda en rapport behöver du beskriva misstanken väl. Att rapporterna håller en god kvalitet är mycket viktigt för Finanspolisens möjlighet att utreda och bedöma penningtvätt och terrorismfinansiering. Om det finns underlag som bekräftar uppgifterna i rapporten ska du bifoga detta underlag. Det kan till exempel vara en kopia av ett kontoutdrag, en identifikationshandling, ett avtal eller ett kvitto. Tänk på att kontoutdrag och större sammanställningar som är av relevans bör bifogas i Excel-format eller någon annan redigerbar form för att underlätta hanteringen av dessa. Vad händer sedan med rapporten? Finanspolisen bedömer informationen för att utreda om det är fråga om penningtvätt eller finansiering av terrorism. I förlängningen kan information i en lämnad rapport utgöra en del av ett underrättelseuppslag där brott kan upptäckas av en brottsutredande myndighet. Vid en misstanke om finansiering av terrorism skickas ett underrättelseuppslag omedelbart vidare till Säkerhetspolisen för vidare bedömning och utredning. Den penningtvättsrapport som du lämnar kan vara det som är avgörande för att det ska vara möjligt att upptäcka en penningtvätts- eller terrorismfinansieringskedja. 5 Kommer någon att få reda på att du som verksamhetsutövare lämnat en rapport? Identiteten på den som har lämnat en penningtvättsrapport till Finanspolisen kommer att omfattas av sekretess. Finanspolisen talar inte om för den rapporterade att rapportering har skett, eller vem som har lämnat rapporten. Observera att en penningtvättsrapport inte är samma sak som en polisanmälan. Meddelandeförbud Det är förbjudet enligt penningtvättslagen att tala om för kunden eller för någon utomstående att en rapportering till Finanspolisen har skett. Du som verksamhetsutövare får alltså inte berätta för någon att du har rapporterat. Trots förbudet är du alltid tillåten att lämna en sådan uppgift till den myndighet som utövar tillsyn över din verksamhet. 6 Exempel på beskrivna misstankar och hur de kan uppstå Exemplen nedan är till för att du som verksamhetsutövare, eller du som representerar en verksamhetsutövare, bättre ska kunna förstå hur och när din verksamhet – eller dina produkter och tjänster – kan komma att utnyttjas som ett led i penningtvätt eller finansiering av terrorism. Exemplen beskriver omständigheter som enskilt eller i kombination med flera kan utgöra den konkreta misstanken i ett penningtvätts- eller terrorismfinansieringsupplägg. Omständigheter som du stöter på ska så utförligt som möjligt beskrivas i din rapport som du lämnar till Finanspolisen. Omständigheterna nedan är inte en uttömmande lista av misstänkta transaktioner, händelser eller aktiviteter, utan endast exempel. Transaktioner Grund för misstanken skulle kunna vara: • Om en kund vägrar att besvara kundkännedomsfrågor eller inte vill lämna dokumentation och underlag som exempelvis styrker transaktionens syfte, pengarnas ursprung eller vem som är den tänkta mottagaren. • Om en kund vill genomföra transaktioner som är mer komplicerade än vad som normalt krävs av situationen. Kunden kan exempelvis vilja skicka pengar till Tyskland men önskar att pengarna först ska gå via ett bankkonto i Dubai, utan att kunna ange en rimlig förklaring till detta. • Om en kund flera gånger återanvänder underlag som exempelvis kontoutdrag, testamente, gåvobevis eller skuldebrev för att styrka pengarnas ursprung eller transaktionens syfte. I detta fall kan en beskrivning av hur kunden har gått till väga, och kopior på de underlag som kunden lämnat, utgöra ett bra underlag till din rapport till Finanspolisen. 7 • Om en kund verkar utföra affärer för någon annans räkning eller inte har kännedom om vad syftet med transaktionen eller affären är. • Om kunden inte verkar vara densamma som den faktiska kontoinnehavaren. Till exempel om inloggningar på internetbanken görs från ett annat land trots att kunden har uppgett att denne befinner sig i Sverige. Ett bra underlag till rapporten till Finanspolisen kan vara en konkret beskrivning av händelsen och de ip-adresser som kunden loggat in ifrån. • Om en kund är ett företag vars uppgivna verksamhet och omsättning inte stämmer överens med de transaktioner som företaget genomför. Företaget kan exempelvis köpa och sälja varor till avvikande priser eller över- och underfakturera. Ett bra underlag till rapporten till Finanspolisen kan vara ett kontoutdrag som beskriver kundens transaktioner. • Om misstanken består i att kunden har utfört en stor transaktion som avviker från de transaktioner som kunden vanligtvis brukar utföra och som inte kan förklaras utifrån vad som är känt om kunden, ska du ange detta i rapporten. Det räcker i dessa fall inte att endast beskriva att kunden har utfört en stor transaktion. Det är viktigt att beskriva varför misstanken uppstod. 8 Investeringar Grund för misstanken skulle kunna vara: • Om en kund efter kort tid säljer en investering som avses att vara långsiktig. • Om en kund inte verkar kunna motivera behovet av den skatteråd givning som kunden önskar. • Om en kund är intresserad av andra länders banksekretessregler och är intresserad av att köpa eller ta över utländska företag i länder som kunden eller kundens verksamhet inte har någon koppling till. • Om en kund säger sig ha en viss verksamhet, men den verksamheten inte alls speglar den som kunden angett i Bolagsverkets register. Fastigheter Grund för misstanken skulle kunna vara: • Om en kund inte verkar visa något intresse för avgifter eller kostnader för affären. • Om en kund önskar köpa en osedd fastighet utan att bry sig om priset eller ytterligare detaljer om affären. • Om en kund tar ett bostadslån kan det vara misstänkt om amorteringar för bostadslånet betalas in från ovanliga källor eller från andra personer. • Om ett bostadslån återbetalas i sin helhet efter en mycket kort tid och utan en rimlig förklaring till detta. 9 Välgörenhetsorganisationer och stiftelser Grund för misstanken skulle kunna vara: • Om en välgörenhetsorganisation eller en stiftelse genomför transaktioner som verkar sakna ett logiskt syfte eller ekonomiskt ändamål eller att transaktionerna görs till ett land där organisationen saknar verksamhet. • Om ett konto kopplat till en välgörenhetsorganisation eller stiftelse, används på ett sätt som inte stämmer överens med de uppgifter som kunden har lämnat om kontots eller affärsförbindelsens art och hur kontot ska användas. • Om ett konto, som är kopplat till en välgörenhetsorganisation, inte har löpande inbetalningar i form av medlemsavgifter, trots att det finns uppgifter om att dess verksamhet finansieras av sådana. • Om en stiftelse förhalar eller inte vill redovisa de underlag för transaktioner som har genomförts för stiftelsens räkning. Detaljhandel Grund för misstanken skulle kunna vara: • Om en kund köper en dyrare vara som exempelvis en klocka, bil eller båt, och sedan återkommer inom kort för att återköpa varan. Du bör vara särskilt uppmärksam på om kunden önskar pengarna returnerade till ett konto som inte användes vid köpet från början. • Om en kund köper en dyrare vara på kredit som löper över en viss tid och kunden efter en kort tid väljer att betala tillbaka hela krediten, särskilt om kunden betalar med kontanter. 10 Försäkringar Grund för misstanken skulle kunna vara: • Om en kunds försäkringspremier betalas kontant eller genom överföringar från andra personers konton eller från konton i utlandet som kunden inte har någon anknytning till. • Om försäkringens storlek eller omfattning inte stämmer överens med kundens behov av den. • Om en kund säger upp ett avtal utan att verka bry sig om efterföljande skatter eller avgifter, och utan att kunna ange ett trovärdigt eller rimligt syfte med uppsägningen. • Om en kund vill teckna en avvikande stor försäkring och är mer intresserad av regler för återköp av försäkringen än vad den omfattar. • Om en kund är en yngre person och kunden önskar teckna en livförsäkring utan att verka vara i behov av någon sådan. Det kan också ha betydelse om förmånstagaren är en vän och inte någon närstående, som till exempel en familjemedlem. 11 Hypotetiska scenarion som beskriver exempel på olika upplägg av penningtvätt och finansiering av terrorism De hypotetiska scenarierna är till för att du som verksamhetsutövare eller du som representerar en verksamhetsutövare bättre ska kunna förstå hur och när din verksamhet – eller dina produkter och tjänster – kan komma att utnyttjas i ett brottsupplägg. För att förstå hur olika brott involverar olika branscher och verksamhetsutövare har vi illustrerat kopplingar och handlingar genom sex olika hypotetiska scenarier. De olika scenarierna illustrerar upplägg av penningtvätt eller terrorismfinansiering där verksamhetsutövare från flera olika branscher utgör ett eller flera led i brottsupplägget. Scenariernas olika steg är numrerade tillsammans med en tillhörande beskrivning för varje steg, så att du lätt kan följa den hypotetiska brottskedjan från A till Ö. 12 Gällande regelverk • Lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. • Lag om straff för penningtvättsbrott. • Lag om straff för finansiering av särskild allvarlig brottslighet i vissa fall. • Tillsynsmyndigheternas föreskrifter om penningtvätt och finansiering av terrorism. Frågor? Om du har frågor om rapportering av misstänkt penningtvätt eller terrorismfinansiering, kontakta Finanspolisen via E-post: fipo@polisen.se. 13 14 Varor/tillgångar Lagligt intjänade/vita pengar Illegalt intjänade/svarta pengar Verksamhetsutövare Företag/institution som omedvetet utnytjas i upplägg Företag som företräds/används av gärningsperson Person som omedvetet utnyttjas i upplägg Gärningsman/person som deltar i upplägg Koppling/fullmakt/relation Transaktion (t.ex. köp, överföring, kontant) 15 Varor/tillgångar Lagligt intjänade/vita pengar Illegalt intjänade/svarta pengar Verksamhetsutövare Företag/institution som omedvetet utnytjas i upplägg Företag som företräds/används av gärningsperson Person som omedvetet utnyttjas i upplägg Gärningsman/person som deltar i upplägg Koppling/fullmakt/relation Transaktion (t.ex. köp, överföring, kontant) 16 Varor/tillgångar Lagligt intjänade/vita pengar Illegalt intjänade/svarta pengar Verksamhetsutövare Företag/institution som omedvetet utnytjas i upplägg Företag som företräds/används av gärningsperson Person som omedvetet utnyttjas i upplägg Gärningsman/person som deltar i upplägg Koppling/fullmakt/relation Transaktion (t.ex. köp, överföring, kontant) 17 Varor/tillgångar Lagligt intjänade/vita pengar Illegalt intjänade/svarta pengar Verksamhetsutövare Företag/institution som omedvetet utnytjas i upplägg Företag som företräds/används av gärningsperson Person som omedvetet utnyttjas i upplägg Gärningsman/person som deltar i upplägg Koppling/fullmakt/relation Transaktion (t.ex. köp, överföring, kontant) 18 Varor/tillgångar Lagligt intjänade/vita pengar Illegalt intjänade/svarta pengar Verksamhetsutövare Företag/institution som omedvetet utnytjas i upplägg Företag som företräds/används av gärningsperson Person som omedvetet utnyttjas i upplägg Gärningsman/person som deltar i upplägg Koppling/fullmakt/relation Transaktion (t.ex. köp, överföring, kontant) 19 Varor/tillgångar Lagligt intjänade/vita pengar Illegalt intjänade/svarta pengar Verksamhetsutövare Företag/institution som omedvetet utnytjas i upplägg Företag som företräds/används av gärningsperson Person som omedvetet utnyttjas i upplägg Gärningsman/person som deltar i upplägg Koppling/fullmakt/relation Transaktion (t.ex. köp, överföring, kontant) Vägledning för dig som enligt lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism måste granska och rapportera misstänkta transaktioner. Information från Samordningsorganet för tillsyn över åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
© Copyright 2024