Anvisningar för läkemedelshantering i Dalarna
Dokumentets Titel Läkemedelshantering i Dalarna Ägare: Läkemedelskommittén Framtaget av (förf) Dokumentkategori: Version 4.2 Arbetsgrupp underställd Läkemedelskommittén Anvisning 2017-02-27 Gäller för: Godkänt av: Gäller t.o.m. Landstinget Dalarna och Kommunal hälsosjukvård Läkemedelskommittén i Dalarna 2018-03-31 Anvisningar för läkemedelshantering i Dalarna Förord Den vanligast förekommande behandlingsformen inom sjukvården är läkemedelsterapi i olika former. Säkerhet och kvalitet är centralt och det finns behov av att samla de viktigaste lagarna och författningarna kring läkemedelshantering inklusive lokala rekommendationer i överskådlig form. Socialstyrelsen gav ut nu gällande föreskrifter och allmänna råd under mars 2000 (SOSFS 2000:1) med ändringar (SOSFS 2001:17, 2005:24, 2006:24, 2008:29, 2009:14, 2012:9 och HSLF-FS 2015:11) om läkemedelshanteringen inom hälso- och sjukvården. Denna anvisning är avsedd att användas inom all hälso- och sjukvård i Dalarna och är en harmonisering till föreskriften. Föreskrifterna är övergripande och ska därför kompletteras med lokala rutiner. Rutinen ska vara skriftlig och verksamhetsanpassad för olika nivåer i vården. Det är också viktigt att gemensamma rutiner utformas mellan t.ex. landstinget och kommunerna, då patienterna ofta flyttas mellan vårdorganisationerna. Tonvikten i anvisningen är att ansvarsfördelning inom läkemedelshanteringen ska vara tydlig och att verksamhetschef/MAS är ansvarig för att skriftliga lokala rutiner utarbetas. Det är läkemedelskommitténs och patientsäkerhetsavdelningens förhoppning att anvisningen om läkemedelshantering ska vara ett värdefullt hjälpmedel i utarbetandet av lokala rutiner, vid utbildning och som uppslagsbok i det dagliga arbetet. Mars 2016 Annika Braman Eriksson Ordförande Läkemedelskommittén i Dalarna Anvisningen finns i en kontinuerligt uppdaterad version på hemsidan: http://www.ltdalarna.se/lakemedel Här finns även länkar till föreskrifter och andra dokument till vilka hänvisningar ges i denna skrift. För information och frågor kontakta Dalarnas Läkemedelskommitté Telefon: 023-49 08 27 eller via funktionsbrevlåda: lakemedel@ltdalarna.se Anvisningens ursprungliga version sammanställdes under 2011 av en arbetsgrupp underställd Dalarnas Läkemedelskommitté, bestående av: Bo Pettersson, distriktsläkare Primärvården Falun Bo Sandin, apotekare Landstinget Dalarna Eva Tingvall, distriktssköterska Primärvården Smedjebacken Kerstin Björke, MAS Borlänge Kommun Lena Tillman, sjuksköterska Infektionskliniken Falun Monica Bäcklin, processledare Patientsäkerhetsavdelningen Roland Karlsson, överläkare Medicinkliniken Mora Uppdatering har gjorts mars 2016 av Irene Ahlvik och Åsa Folkesson, farmaceuter Landstinget Dalarna. 1 Innehållsförteckning 1. ANSVAR ..................................................................................................................................................... 4 1.1 ANSVAR PÅ VÅRDGIVARNIVÅ...................................................................................................... 4 1.2 ANSVAR PÅ VERKSAMHETSNIVÅ ................................................................................................. 4 1.3 ANSVAR PÅ ENHETSNIVÅ ........................................................................................................... 5 1.4 LÄKARENS GENERELLA ANSVAR ................................................................................................ 6 1.5 SJUKSKÖTERSKANS GENERELLA ANSVAR .................................................................................. 7 1.6 SÄRSKILD BEHÖRIGHET ATT ORDINERA LÄKEMEDEL .................................................................. 7 1.7 FARMACEUTENS GENERELLA ANSVAR ........................................................................................ 7 1.8 ANNAN PERSONALS GENERELLA ANSVAR ................................................................................... 8 1.9 EGENVÅRD ................................................................................................................................ 8 1.10 DELEGERING ........................................................................................................................... 8 2. ORDINATION............................................................................................................................................ 9 2.1 ORDINATIONSTYPER: ............................................................................................................... 10 2.2 ORDINATION AV LÄKEMEDEL TILL PATIENT MED DOSEXPEDIERADE LÄKEMEDEL .......................... 10 2.3 ANVÄNDANDE AV PATIENTENS EGNA LÄKEMEDEL I SLUTENVÅRDEN ........................................... 11 3. REKVISITION ......................................................................................................................................... 12 3.1 BESTÄLLNINGSRUTINER........................................................................................................... 12 3.2 REKVISITIONSGENOMGÅNG PÅ APOTEK .................................................................................... 14 3.3 MOTTAGNING AV LÄKEMEDELSLEVERANS ................................................................................. 14 4. FÖRVARING ........................................................................................................................................... 15 4.1 LÄKEMEDELSFÖRRÅD .............................................................................................................. 15 4.2 SKÖTSELANVISNINGAR FÖR LÄKEMEDELSFÖRRÅD .................................................................... 17 4.3 KASSATION ............................................................................................................................. 17 4.4 RETUR AV LÄKEMEDEL FÖR KREDITERING................................................................................. 18 4.5 ANVÄNDNINGSTIDER OCH HÅLLBARHET .................................................................................... 18 4.6 MEDICINSKA GASER ................................................................................................................ 18 5. IORDNINGSTÄLLANDE ....................................................................................................................... 19 5.1 ALLMÄNT ................................................................................................................................ 19 5.2 INJEKTIONER ........................................................................................................................... 20 5.3 TABLETTER OCH KAPSLAR ....................................................................................................... 21 5.4 TILLREDNING........................................................................................................................... 21 5.5 HYGIEN- OCH SÄKERHETSFÖRESKRIFTER I SAMBAND MED LÄKEMEDELSHANTERING ................... 22 6. ADMINISTRERING ................................................................................................................................ 22 6.1 ALLMÄNT ................................................................................................................................ 22 6.2 SIGNERING .............................................................................................................................. 24 6.3 BIVERKNINGAR ........................................................................................................................ 24 6.4 ÖVERKÄNSLIGHET ................................................................................................................... 25 6.5 UTÖKAD ÖVERVAKNING ........................................................................................................... 25 7. ÖVERDOSERING ................................................................................................................................... 25 8. NARKOTIKAHANTERING .................................................................................................................. 26 8.1 FÖRVARING AV NARKOTIKA...................................................................................................... 26 8.2 FÖRBRUKNINGSJOURNAL FÖR NARKOTIKA ............................................................................... 26 8.3 LÅN AV NARKOTIKA ................................................................................................................. 27 8.4 KASSATION AV NARKOTIKA ...................................................................................................... 27 8.5 INVENTERING OCH KONTROLL .................................................................................................. 27 9. LÄKEMEDEL MED RÅVAROR FRÅN NATUREN .......................................................................... 28 10. MILJÖ OCH LÄKEMEDEL ................................................................................................................ 29 11. KVALITET OCH PATIENTSÄKERHET .......................................................................................... 29 2 11.1 ANSVAR ............................................................................................................................... 30 11.2 AVVIKELSEHANTERING .......................................................................................................... 30 11.3 RISKANALYS OCH HÄNDELSEANALYS ..................................................................................... 31 11.4 LEX M ARIA............................................................................................................................ 31 11.5 KVALITETSGRANSKNING/UPPFÖLJNING .................................................................................. 31 12. LÄKEMEDELSGENOMGÅNGAR OCH LÄKEMEDELSBERÄTTELSE ................................... 32 13. SAMORDNAD VÅRDPLANERING ................................................................................................... 32 BILAGOR ..................................................................................................................................................... 33 BILAGA 1. EXEMPEL PÅ INNEHÅLL I EN LOKAL RUTIN OM LÄKEMEDELSHANTERING ........................... 33 1. ANSVAR ................................................................................................................................................... 33 2. ORDINATION.......................................................................................................................................... 33 4. FÖRVARING ........................................................................................................................................... 34 5. IORDNINGSTÄLLANDE ....................................................................................................................... 34 6. ADMINISTRERING ................................................................................................................................ 34 8. NARKOTIKAHANTERING .................................................................................................................. 35 11. KVALITETSSYSTEM .......................................................................................................................... 35 13. INFORMATIONSÖVERFÖRING ....................................................................................................... 35 BILAGA 2. CHECKLISTA HYGIEN, TILLREDNING AV LÄKEMEDEL M.M. ................................................ 36 BILAGA 3. RUTINER FÖR STÄDNING AV LÄKEMEDELSRUM................................................................ 38 BILAGA 4. LÅNEBLANKETT FÖR NARKOTIKA I LANDSTINGET DALARNA. ........................................... 39 BILAGA 5. UPPDRAGSBESKRIVNING LÄKEMEDELSANSVARIG SJUKSKÖTERSKA .................................................. 40 BILAGA 6. UPPDRAGSBESKRIVNING LÄKEMEDELSANSVARIG LÄKARE ............................................................. 41 BILAGA 7. UPPDRAGSBESKRIVNING KONTROLLANSVARIG NARKOTIKA .......................................................... 42 BILAGA 8. BEHÖRIGA ATT REKVIRERA LÄKEMEDEL TILL ENHET ...................................................................... 43 BILAGA 9. PROTOKOLL FÖR KONTROLL AV TEMPERATUR I KYLSKÅP .............................................................. 44 BILAGA 10. PROTOKOLL FÖR KONTROLL AV TEMPERATUR I LÄKEMEDELSFÖRRÅD ............................................. 45 BILAGA 11. FÖRTECKNING ÖVER LÄKEMEDEL SOM FÅR FÖRVARAS UTANFÖR LÅST LÄKEMEDELSFÖRRÅD................ 46 FÖRTECKNING ÖVER UTFÖRDA ÄNDRINGAR ............................................................................... 47 3 1. Ansvar 1.1 Ansvar på vårdgivarnivå Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår det att varje vårdgivare ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska innehålla de processer och rutiner som behövs för att säkerställa kvalitén i verksamheten. I ansvaret ingår att det finns behörig personal, lämpliga lokaler och erforderlig utrustning för läkemedelshantering. Vaccinationsverksamhet ingår som en del. Vårdgivaren bör som ett led i egenkontrollen enligt 5 kap 2 § SOSFS 2011:9, se till att läkemedelshanteringen genomgår en kvalitetsgranskning minst en gång om året (SOSFS 2012:9). Dalarnas Läkemedelskommitté har i uppdrag att initiera och utarbeta riktlinjer för en säker läkemedelshantering. Denna anvisning utgör grund för dessa riktlinjer. 1.2 Ansvar på verksamhetsnivå Verksamhetschef/medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) har inom sitt verksamhetsområde ansvar för att det finns skriftliga verksamhetsanpassade instruktioner och att dessa tillämpas. Verksamhetschef/MAS ska fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet. Särskild vikt bör läggas vid utformningen av rutiner och ansvar för narkotiska läkemedel. Rutiner och ansvarsfördelning ska dokumenteras i en lokal instruktion för läkemedelshantering. Verksamhetschef/MAS ska också utfärda tydliga instruktioner för hur kommunikation och informationsöverföring ska ske vid överföring av patient till andra vårdenheter. Författningen (SOSFS 2011:9) påpekar vikten av att verksamhetschef/MAS fortlöpande ska följa upp läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet och säkerställa att rutiner och ansvarsfördelning tillgodoser kvalitet och säkerhet i vården. Verksamhetschef/MAS har det samlade ledningsansvaret och detta kan inte överlåtas till annan befattningshavare. Verksamhetschef/MAS får uppdra åt sådan befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter för t.ex. läkemedelshantering. Dessa personer har i sin tur rätt att överlåta olika arbetsuppgifter inom sitt ansvarsområde till namngivna personer (ex. ansvarig för läkemedelsförråd, rekvisition, narkotikakontroll, kvalitetsuppföljning). I uppdrag som ges till namngiven person ska uppdragets omfattning och hur länge detta gäller framgå tydligt. Den som fått uppgiften har själv ansvar för hur uppgifterna utformas och hur de ska genomföras. 4 1.3 Ansvar på enhetsnivå På varje avdelning/enhet ska finnas en lista med namn och förtydligande på de befattningshavare som enligt föreskriften om Patientjournallagen är skyldiga att föra journal. På listan ska anges namn, befattning och signatur. Ansvaret för enhetens läkemedelshantering och verkställandet av fastställda lokala rutiner och direktiv ska åläggas den legitimerade sjuksköterska som är enhetens chef/MAS. Alternativt kan ansvaret åläggas annan av verksamhetschef utsedd legitimerad person. Detta innebär att: ansvara för att föreskrifter om läkemedelshanteringen och av vårdgivaren och verksamhetschef/MAS fastställda lokala rutiner är kända och tillämpas. ansvara för att det systematiska kvalitetsarbetet gällande läkemedelshantering bedrivs enligt utfärdade direktiv samt vid behov samarbeta med farmaceut och ansvarig läkare. ansvara för att avvikelser från författningar, lokala rutiner, instruktioner och i övrigt oönskade händelser, t.ex. tillgrepp av läkemedel, rapporteras till verksamhetschef/MAS. följa utvecklingen inom läkemedelshanteringen och föreslå säkerhetshöjande åtgärder. tillsammans med läkemedelsansvarig läkare övervaka att ordinationer och ordinationshandlingar följer föreskrifter och författningar. utse sjuksköterskor med särskilt läkemedelsuppdrag. tillse att all vårdpersonal får kontinuerlig kompetensutveckling inom läkemedelsområdet. ange vilka läkemedel som får förvaras utanför läkemedelsförrådet. Enhetens chef/MAS kan sedan i sin tur ge i uppdrag åt en läkemedelsansvarig sjuksköterska att vara ansvarig för läkemedelsförrådet med följande arbetsuppgifter: att rekvirera läkemedel. upprätthålla ordning och hygien i läkemedelsförrådet. kontrollera och dokumentera temperatur i läkemedelsrum och kylskåp. åtgärda indragningsmeddelande och annan information från levererande apotek/Läkemedelsverket. Läkemedelsverket har utförlig information om indragningar, klicka här. 5 kontrollera leveranser från apoteket, t.ex. restnoteringar. tillsammans med farmaceut och läkemedelansvarig läkare upprätta en lista över avdelningen/enhetens bassortiment (gäller slutenvård och primärvård). tillse att nya författningar angående läkemedelshantering samt information angående rutiner och förändringar i läkemedelsförrådet delges avdelningen/enhetens sjuksköterskor. ansvara för att utarbeta skriftliga enhetsanpassade rutiner över rekvisitionsförfarandet, ordning och uppföljning i läkemedelsförråd/ läkemedelsvagnar, innehav av nyckel/passerkort och hantering/registrering av narkotika. På varje enhet/klinik ska det finnas en av verksamhetschefen utsedd läkemedelsansvarig läkare som ansvarar för att: tillsammans med läkemedelansvarig sjuksköterska upprätta en lista över avdelningssortimentet (gäller slutenvård och primärvård). Konsultera gärna landstingets Läkemedelsavdelning. utarbeta och årligen uppdatera lista över generella ordinationer. tillsammans med enhetens chef/MAS övervaka patientsäkerheten vad gäller ordination och ordinationshandlingar. ansvara för information/utbildning gällande behandlingsrutiner, ordinationsförfarande och dokumentation. tillsammans med ansvarig sjuksköterska genomföra systematiskt kvalitetsarbete för läkemedelshantering. godkänna lokala spädningsföreskrifter och övriga behandlings-PM. 1.4 Läkarens generella ansvar Läkarens ansvar är att fastställa diagnos och därefter ordinera erforderlig läkemedelsbehandling. I detta ansvar ligger även att ta upp läkemedelsanamnes på av andra läkare insatt medicinering och ta ställning till om den ska fortsätta. Läkemedelsordinationer skrivs på särskild datorbaserad ordinationshandling, vilken ska ge en samlad bild över patientens totala läkemedelsterapi. Ordinationshandlingen utgör det underlag som sjuksköterskan använder vid genomförandet av läkemedelsbehandlingen. Det är ett krav att ordinationerna är utformade så att det inte uppstår tolkningssvårigheter när de enskilda doserna ska tillföras patienten. Ordinationen intygas med signum för varje enskilt läkemedel. Läkarens ansvar omfattar också att ge information till patienten angående syftet med behandlingen, vilka förändringar som är att vänta samt hur eventuella 6 biverkningar ska observeras. I ansvaret ligger dessutom uppföljning av behandlingsresultatet samt ställningstagande till fortsatt eller ändrad terapi. 1.5 Sjuksköterskans generella ansvar Läkemedel ska iordningställas av sjuksköterska, läkare, tandläkare, receptarie eller apotekare. En sjuksköterska, läkare eller tandläkare som iordningställt ett läkemedel har själv ansvaret för administrering av läkemedlet till patienten. Sjuksköterskan har formell kompetens att ansvara för förvaring av läkemedel, iordningställande av ordinerade doser och överlämnande/administrering till patienten. Sjuksköterskan ska känna till indikationen för behandlingen, förstå läkemedlets effekter samt ge adekvat information till patienten. Sjuksköterskan ska signera varje överlämnat läkemedel i ordinationshandlingen. För att patienten ska förstå sin behandling ska sjuksköterskan dessutom dokumentera patientens behov av hjälpinsatser samt vilka åtgärder som ska vidtas för att patientens intag sker på ett ändamålsenligt sätt. 1.6 Särskild behörighet att ordinera läkemedel Sjuksköterskor, barnmorskor och tandhygienister kan ha behörighet att ordinera läkemedel: Sjuksköterska med förskrivningsrätt, se SOSFS 2001:16 Barnmorska med förskrivningsrätt, se SOSFS 1996:21 Sjuksköterska med behörighet att ordinera vaccin, se HSLF-FS 2015:11 Tandhygienist med förskrivningsrätt, se LVFS 2009:13, bilaga 2 1.7 Farmaceutens generella ansvar Det är viktigt att den farmaceutiska kompetensen om läkemedel och dess hantering som finns inom Landstingets Läkemedelsavdelning utnyttjas i ett nära samarbete med hälso- och sjukvården. Vid klinisk farmaci är farmaceuten en del i vårdteamet och kan då ha till uppgift att verifiera läkemedelslistor, genomföra läkemedelsgenomgångar och utskrivningssamtal. Uppgifterna kan variera beroende på var arbetet sker, i slutenvård, öppenvård eller kommunal hälso- och sjukvård. Utförligare information finns på webbsidan för klinisk farmaci, klicka här. Vid tjänsten Läkemedelsservice har avdelningen/enheten en särskild utsedd farmaceut på apoteket som är kontaktperson. Den läkemedelsansvariga sjuksköterskan utvecklar och förbättrar enhetens läkemedelshantering tillsammans med avdelningsfarmaceuten. Det kan t.ex. röra sig om förenklade beställningsrutiner, genomgång av bassortiment, lagervård, vätskevagnar, information om nya läkemedel/nya förpackningar, läkemedelsförbrukning och annan kvalitetssäkring. 7 1.8 Annan personals generella ansvar I öppen vård/tandvård/kommunal hälso- och sjukvård får man genom delegering överlåta åt en annan befattningshavare att iordningställa eller administrera läkemedel under förutsättning att det är förenligt med en god och säker vård. Fysioterapeuter får iordningställa och administrera läkemedel som ska ges till patienter i samband med fysioterapi. Sjukhusfysiker får iordningställa radioaktiva läkemedel samt administrera perorala radioaktiva läkemedel. Studerande som genomgår verksamhetsanpassad utbildning inom hälso- och sjukvården får iordningställa och administrera läkemedel under tillsyn av sjuksköterska, läkare, tandläkare eller tandhygienist. 1.9 Egenvård Egenvård är en åtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra. Egenvård är inte hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). En hälso- och sjukvårdsåtgärd får inte bedömas som egenvård om analys visar att det föreligger en risk för att patienten skadas. Se rutiner i samverkan i samband med egenvård (OBS! Länk nås enbart inom Landstinget Dalarna). 1.10 Delegering Med delegering menas att person som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och som är formellt kompetent (t.ex. genom legitimation för yrket eller högskoleutbildning som leder till yrkesexamen eller särskild examensbeskrivning) för en medicinsk uppgift överlåter denna till annan person som saknar formell kompetens för uppgiften. Uppgiftsmottagaren ska genom praktisk yrkesverksamhet eller fortbildning ha visat sig ha blivit reellt kompetent för den uppgift som avses att delegeras. Iordningställande eller administrering får inte delegeras inom den slutna vården eller ambulanssjukvården. En arbetsuppgift får inte delegeras om det av en bestämmelse i en författning, en instruktion eller liknande framgår att uppgiften är förbehållen en viss yrkesgrupp eller om något liknande formellt eller praktiskt hinder föreligger. En delegering ska alltid vara personlig, skriftlig, tidsbestämd och beskriva tydligt vilken arbetsuppgift som delegeringen avser. Behov och lämplighet att utföra delegerade uppgifter avgörs av respektive sjuksköterska i det enskilda fallet. Den som delegerar en uppgift ska bedöma om mottagaren har tillräcklig kunskap och erfarenhet för uppgiften, är noggrann, har gott omdöme och är lämplig i övrigt. Om mottagaren anser att han/hon saknar kompetens för uppgiften får den inte delegeras. Personen som tar emot en delegering ansvarar själv för hur uppgiften 8 utformas och genomförs. Uppföljning och utvärdering om uppgiften genomförts på ett korrekt och säkert sätt ska alltid ske och omprövas. Vid delegering över en verksamhets- eller vårdgivargräns måste samråd ske med mottagarens arbetsledning. Rutiner för delegering ska ingå i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. Samtliga kommuner i Dalarna har med hjälp av Högskolan Dalarna utformat ett gemensamt utbildningsmaterial för delegering inom den kommunala hälso- och sjukvården i form av undervisningsmaterial, informationshäften samt kunskapstest. Se delegering inom den kommunala hälso- och sjukvården. 2. Ordination Idag används TakeCare som gemensamt journalsystem i Landstinget Dalarna. Ordination av läkemedel får utföras av läkare och tandläkare, samt sjuksköterskor, barnmorskor och tandhygienister med särskild behörighet enligt aktuell författning. En läkemedelsordination ska innehålla uppgifter om: läkemedlets namn läkemedelsform styrka dosering administrationssätt och tidpunkter för administrering indikation I ordinationshandlingen anges samtliga läkemedel som ska administreras till patienten. Ordinationshandlingen ska ge en samlad bild av ordinerad och utförd läkemedelsbehandling. Överföringar till andra arbetsunderlag får göras endast i undantagsfall. Då det behövs för att ge nödvändiga anvisningar för ordinationen får en hänvisning till fastställda behandlingsscheman eller lokalt fastställt spädningsschema göras i ordinationshandlingen. Dosering ska anges som antalet tabletter, läkemedlets volym per doseringstillfälle eller andra avdelade läkemedelsdoser. Internationella enheter ska vid läkemedelsordination förkortas med E. Om det är nödvändigt för att ordinationen av ett visst läkemedel ska bli tydlig får doseringen, utan hinder av vad som sägs i ovanstående stycke, anges som mängden verksam substans. Sådana läkemedel ska finnas förtecknade i den lokala rutinen för läkemedelshantering. Då patienten inte kan svälja ett preparat måste läkemedelsformen eller administrationssättet omprövas. Medicinska gaser ska dokumenteras i läkemedelsjournalen. 9 Oxygenbehandling ska alltid ordineras av läkare som också anger behandlingstid och mängd. Doseringsanordningen på apparaturen måste vara sådan, att gasflödet i liter per minut kan avläsas. Särskilda regler gäller för ambulanssjukvård SOSFS 2005:24 Inom anestesiverksamhet får en ordination avse en sådan sammanhållen anestesiform som finns förtecknad i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. 2.1 Ordinationstyper: Stående ordination Kontinuerlig ordination och ordination vid behov som är ordinerad i förväg. Tillfällig ordination Med tillfällig ordination avses läkemedel som ges vid ett enstaka behandlingstillfälle. Får ges muntligt eller per telefon av läkare till sjuksköterska i situationer där patienten behöver omedelbar behandling. Denna repeterar mottagandet samt dokumenterar ordinationen i patientens journal. Läkaren får sedan ordinationen i sin signeringskorg och ska så snart som möjligt bekräfta ordinationen Ordination genom generella direktiv Läkare kan ordinera läkemedel som får ges enligt generella direktiv. I de generella direktiven ska indikation och kontraindikationer anges samt dosering och antalet tillfällen som läkemedlet får ges till en patient utan att läkare kontaktas. Läkemedel som ordinerats enligt generella direktiv får ges till en patient endast efter att en sjuksköterska gjort en medicinsk bedömning. Ordinationer enligt generella direktiv ska utföras restriktivt och omprövas regelbundet. Anvisningar för ordinationer enligt generella direktiv ska finnas i den lokala rutinen för läkemedelshantering. De generella direktiven måste även överensstämma med de generella direktiv som är inlagda på respektive enhet i läkemedelsmodulen i TakeCare. 2.2 Ordination av läkemedel till patient med dosexpedierade läkemedel Dosexpedierade läkemedel levereras i påsar som är tydligt märkta med patientnamn, födelsedata, innehåll samt datum och tidpunkt för intag. Leverans sker på förutbestämda dagar och omfattar 14 dagars behov. Läkemedel som inte kan förpackas i dospåsar, t.ex. flytande läkemedel, expedieras i stället som hel förpackning efter särskild beställning hos dosleverantören. Kan även hämtas ut på lokalt apotek. Behovet av dosexpedierade läkemedel ska avgöras av patientansvarig läkare i samråd med patient/närstående. Patientens läkemedel sammanställs på ett dosrecept och olika läkare eller distriktssköterskor med förskrivningsrätt kan ordinera till samma patient. Dosreceptet används som ordinationshandling och ska användas vid all förskrivning till dospatient. Narkotika enligt förteckning ll-V kan skrivas på dosreceptet. Pascal är en applikation för att förskriva och beställa läkemedel till dospatienter och är ingen journalhandling. I Pascal har alla användare tillgång till den senaste 10 versionen av dosrecept, behörighet krävs. Förskrivare ska ordinera, göra ordinationsändringar, tillägg och akut ordination i det datoriserade systemet. Landstinget Dalarna har beslutat att för dospatienter ska förskrivningen i öppen vård ske via Pascal och att läkemedelslistan där är originalhandling. Vid ordinationsändring som utförs i öppenvård behöver man därmed endast ändra i Pascal och inte i läkemedelsmodulen i TakeCare. Däremot ska ordinationsändringen journalföras i TakeCare. Detta medför att för dospatienter är ofta läkemedelslistan i TakeCare inkorrekt och när patienten läggs in i sluten vård måste läkemedelslistan uppdateras efter Pascal. Att patienten har dosexpedierade läkemedel markeras i TakeCare i ”Patientuppgifter” under fliken ”Diverse”. Detta genererar en uppmärksamhetssymbol, ”Dos”, i läkemedelsjournalen med länk till Pascal. För att ytterligare tydliggöra att det är en dospatient, ordineras Läkemedelsfavoriten ”DOS-patient”. Riktlinjer för användande av dosexpedierade läkemedel i Dalarnas län finns på Läkemedelskommitténs webbsidor. Klicka här. Dosexpedierade läkemedel vid sjukhusvistelse Vid vårdövergångar, till exempel från särskilt boende till sjukhus, är det viktigt att meddelande ges om att patienten använder dosexpedierade läkemedel. Aktuellt dosrecept bör skrivas ut från Pascal i samband med patientens inskrivning. Vid inskrivning kan patientens dostjänst markeras som pausad i Pascal. Produktionen av dospåsar stoppas då tills patienten åter aktiveras. Utskrivande läkare från slutenvård eller vid akutbesök ansvarar för att eventuella ordinationsändringar registreras i Pascal, och att patienten i förekommande fall åter aktiveras. När patienten har medhavda dospåsar med läkemedel kan dessa användas fram tills dess att enheten har införskaffat ej lagerhållet läkemedel. Sjuksköterskan ska först göra kvalitetskontroll av påsarna. Vid utskrivning från sjukhus ska patienten förses med läkemedel som räcker fram till dess att dosförpackade läkemedel kan levereras, normalt max tre till fyra dagar. Vid veckoslut/helger kan patienten behöva förses med läkemedel för längre tid. Delas läkemedlen i en dosett skall denna märkas tydligt med patientens namn, personnummer, signatur av den som delat och för vilken period dosetten gäller. Aktuell läkemedelslista måste bifogas. För kortare tid eller eventuella jourdoser kan även de s.k. läkemedelspåsarna som beställs via Mediq användas. 2.3 Användande av patientens egna läkemedel i slutenvården Om patienten godkänner det, kan patientens egna läkemedel användas under vårdtiden. Patienten får ingen ersättning av vårdgivaren. Ansvarig läkare ska ta ställning till om behandling med patientens egna läkemedel ska fortsätta och med vilken dosering. Detta ska dokumenteras i ordinationshandlingen. Användandet av patientens egna läkemedel ska ske med samma krav på patientsäkerhet och dokumentation som övrig läkemedelshantering. För att 11 läkemedlen ska kunna användas ska de vara tydligt identifierbara (märkning på förpackning/tablettkarta, alternativt i oöppnad dospåse). Läkemedel delade i dosett kan användas om det medföljer en aktuell läkemedelslista/delningsunderlag. Fördelar med att patientens egna läkemedel tas med till sjukhuset är exempelvis att behandlingsavbrott undviks och att patienten får de synonymläkemedel han eller hon är van med. Ekonomiska fördelar ska alltid betraktas som en bieffekt. När patienten är inskriven i sluten vård ska denne i första hand få läkemedel från vårdenhetens förråd. Receptförskrivning till inneliggande patient kan ske med patientens medgivande. Det kan vara aktuellt när ett läkemedel, som efter utskrivning ska fortsätta användas av patienten och prövas ut under vårdtiden. Till exempel vid nyordination av licensläkemedel, erytropoetin, insulinpennor och inhalationer. I nedanstående situationer är det särskilt lämpligt att patientens läkemedel tas med till sjukhuset: läkemedel som tillförs med personlig utrustning t ex inhalator läkemedel för personligt bruk t ex ögondroppar, ögonsalvor och hudsalvor läkemedel som är ovanliga och där det är rationellt att för kortare tid använda patientens medtagna eller under vårdtiden nyförskrivna läkemedel, detta för att garantera kontinuitet i behandlingen Patientens egna läkemedel ska förvaras oåtkomliga för obehöriga. Läkemedlen får inte lämnas på sängbordet, om det finns risk för att andra personer kan komma åt dem. Exempelvis kan de förvaras i patientens låda i avdelningens låsta läkemedelsvagn eller i låsbart skåp/låda i anslutning till patientens säng. Rutinen ska beskrivas i avdelningen/enhetens lokala rutin. 3. Rekvisition 3.1 Beställningsrutiner Behörighet Läkemedel får endast rekvireras av behörig hälso-och sjukvårdspersonal som namngivits i den lokala rutinen. På avdelningen/enheten bör flera personer ges behörighet att rekvirera läkemedel. I den lokala rutinen ska anges hur läkemedelsbeställningar hanteras. Varje avdelning/enhet fastställer ett eget avdelnings-/enhetssortiment med utgångspunkt från det bassortiment som Läkemedelskommittén fastställt. Klicka här för information på Navet (OBS! Länk nås enbart inom Landstinget Dalarna). 12 Dessa möjligheter finns att rekvirera läkemedel från apoteket enligt tecknat avtal med Landstinget Dalarna: elektronisk beställning i Raindance Läkemedelsservice, då levererande apotek fyller på i avdelningen/enhetens läkemedelsförråd enligt fastställt avdelningssortiment vätskevagn som fylls på av levererande apotek enligt schema faxrekvisition (reservrutin vid t ex datastopp se PM Datastopp) Kommunala och privata vårdgivare kan ha andra beställningsöverenskommelser med levererande apotek. Rekvisition under jourtid Många läkemedel finns tillgängliga i Depåförråden på Falu och Mora lasarett för att lösa akuta behov av läkemedel dygnet runt. Även läkemedel i avdelningarnas förråd ska lämnas ut generöst vid akuta behov till andra enheter. Se Depåförråd för läkemedelt (OBS! Länk nås enbart inom Landstinget Dalarna). Där finns också filer för att leta läkemedel i avdelningarnas sortiment på länets sjukhus. Vid akut behov av ett läkemedel som inte kan anskaffas på något av dessa sätt när apoteket är stängt kontaktas Apoteket CW Scheele, Stockholm, telefon 010447 61 00. Jourberedskap för läkemedel som behöver tillverkas på apotek finns vid Akademiska sjukhuset i Uppsala vardagar kl 17.00-20.00 samt lördag, söndag och helgdag kl. 08.00-18.00. Ring 018-611 00 00 eller kortnr 70017. Akutläkemedel Akutaskar med standardiserat innehåll tillverkas av APL (Apotekets Produktion och Laboratorier) och finns att beställa från levererande apotek. Asken byts ut efter användning eller utgången hållbarhet. Ett litet lager av ”Läkemedelsbox för akutväska” finns även i Depåförrådet på Falu lasarett. För information om innehåll i de standardiserade askarna, se Läkemedelskommitténs webbsidor. Inom den slutna vården rekommenderas att den så kallade Läkemedelsboxen finns tillgänglig. Den innehåller läkemedel mot bland annat hjärtstopp, anafylaxi, hypoglykemi, opioidöverdos och epilepsianfall. Vaccin Många vacciner har idag separata avtal och beställs ej via apotek. En nationell upphandling finns för vacciner inom barnhälsovård. Smittskyddsenheten har också gjort separat upphandling för flera andra vacciner. 13 För att erhålla upphandlat pris måste dessa vacciner beställas direkt från leverantör. Se Smittskyddsenhetens hemsida Icke registrerade läkemedel Extemporeläkemedel Rekvisition av extemporeläkemedel (läkemedel tillverkade endast för ett visst tillfälle) ska uppta av läkare godkänd dosering och/eller anvisning om användandet. Beställningsrutiner för extemporeläkemedel se: Läkemedelsbeställningar i Raindance Licensläkemedel Ett icke registrerat läkemedel kan lämnas ut på licens till en patient under förutsättning att en licensmotivering skickats elektroniskt till Läkemedelsverket via licenssystemet KLAS av läkare/tandläkare. Licensmotiveringen måste sedan scannas in i journalsystemet. Sökta licenser kan ses av alla apotek och om behov uppstår kan ny licens sökas på tidigare motivering oavsett vilken kedja som har en beviljad licens. Se Läkemedelsverket licens Förskrivaren meddelas endast om licensen avslås eller om komplettering begärs. Vid rekvisition av licenspreparat till enskild patient ska födelsedata och namn samt dosering anges av läkare. Beställningsrutiner för licensläkemedel se: Läkemedelsbeställningar i Raindance Läkemedel för klinisk prövning Läkemedel kan ingå i en klinisk prövning. Förpackningarna ska levereras från apotek och vara märkta med texten ” för klinisk prövning” och med namnet på prövningsansvarig läkare. Så snart en klinisk prövning avslutas eller avbryts ska resterande läkemedel returneras enligt särskilda instruktioner från sponsor/företag/apotek. 3.2 Rekvisitionsgenomgång på apotek Samtliga rekvisitioner kontrolleras av en farmaceut. Om ett läkemedel inte finns i lager eller tillfälligt är slut ska beställaren meddelas. 3.3 Mottagning av läkemedelsleverans Apoteksleveransen ska överlämnas till behörig person, enligt den lokala rutinen. Sjuksköterskan på avdelningen/enheten kontrollerar att leveransen är obruten och att de erhållna läkemedlen överensstämmer med gjord beställning enligt följesedel. Följesedeln sparas på enheten enligt lokal rutin. Läkemedel ska snarast möjligt packas upp (särskilt viktigt om kylvaror rekvirerats) och placeras i läkemedelsförrådet. En inleverans av beställningen i Raindance måste göras av annan behörig person. Eventuella anmärkningar ska omgående eller senast dagen därpå göras till apoteket på telefonnummer 018-611 34 67 för rättelse. Läkemedel beställda genom s.k. Läkemedelsservice packas upp av apoteket. Särskild markering finns på transportemballagets adresslapp. Apoteket lägger 14 följesedlar på överenskommen plats och inleverans skall göras av behörig personal på avdelningen/enheten. 4. Förvaring 4.1 Läkemedelsförråd Verksamhetschefen ansvarar för att endast behöriga personer har tillträde till läkemedelsrum/läkemedelsskåp. Läkemedel ska förvaras enligt tillverkarens anvisningar i ett särskilt förråd som är anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning. Läkemedelsförrådet bör vara beläget så att arbetet kan utföras ostört. Läkemedel lagerhålls på avdelningen/enheten i läkemedelsförråd och kan ske på flera sätt: läkemedelsrum medicinskåp, medicinkylskåp, vid behov kompletterat med låsbart förvaringsutrymme för vätskor (infusionsvätskor, spolvätskor, lösningar för huddesinfektion) läkemedelsvagnar - ska vara låsta och förvaras betryggande när de inte används, lådorna i vagnen kan vara patientbundna vätskevagnar - innehåller infusions- och spolvätskor Det bästa alternativet är ett läkemedelsrum. God belysning, fria arbetsytor och ventilation är väsentligt ur säkerhetssynpunkt. För aseptiskt beredningsarbete ska en särskild arbetsyta/bänk finnas. Läkemedlen ska vara oåtkomliga för obehöriga. Avdelningen/enheten fastställer vilka läkemedel som används frekvent och därför ska lagerhållas i rimliga kvantiteter. Landstingets Läkemedelsavdelning kan hjälpa till att ta fram läkemedelsstatistik. Sortimentslistan bör revideras minst en gång per år av läkare och sjuksköterska med ansvar för läkemedelsförrådet, gärna i samarbete med farmaceut från Landstingets Läkemedelsavdelning. Läkemedel, rekvisitions- och receptblock ska förvaras inlåsta när de inte är under uppsikt. Nycklar till läkemedelsförråd får endast handhas av sjuksköterskor och läkare som vanligen iordningställer läkemedel. Utlämnande av nycklar ska ske med stor restriktivitet och regleras i den lokala instruktionen. Alternativt har förrådet kodlås med behörighet. Läkemedel förvaras i den förpackning de levererats. Läkemedel bör förvaras i ATC-ordning, dvs. efter farmakologisk/terapeutisk gruppindelning. Undantagsvis kan läkemedel förvaras i bokstavsordning. 15 Vissa läkemedel kräver kall förvaring (+2o - +8o). Dessa levereras i låda med gul märkning med texten ”Innehåller kylvara”. De ska förvaras i kylskåp utrustat med termometer. Kylskåpstemperaturen ska kontrolleras och dokumenteras dagligen. Temperaturen varierar mellan olika platser i kylskåpet och i kylskåpsdörren är den i allmänhet för hög för känsliga preparat (t.ex. vacciner). I medicinkylskåpet får endast läkemedel förvaras. Hanteringen av kylskåpsvaror ska beskrivas i den lokala rutinen för läkemedelshantering. Se Svensk Läkemedelsstandard 2016. Även rumstemperaturen i läkemedelsförrådet ska kontrolleras och dokumenteras en gång i veckan (+15 - +25°). Vissa läkemedel är särskilt temperaturkänsliga, och hanteras av leverantören i en obruten kylkedja. Dessa läkemedel levereras i en kartong med kylelement. Kartongen ska returneras med övriga läkemedelslådor till levererande apotek. Byte av vätskevagn sker enligt lokalt schema varvid full vagn levereras och den använda vagnen går i retur. Apoteket går igenom och kompletterar vagnen efter en vätskevagnslista enligt stående beställning som gjorts upp med avdelningen/enheten. Vagnen ska förvaras oåtkomligt för obehöriga t.ex. i läkemedelsrummet. Sprutor och kanyler ska vara inlåsta. Om de inte förvaras i originalkartong kasseras de efter ett år. Medel för tekniskt bruk (rengöringsmedel, desinfektionslösningar för lokaler och utensilier samt reagenser) ska förvaras separat i läkemedelsförråd eller i annat utrymme. Lagerplatsen ska vara märkt med ”för tekniskt bruk” för att förhindra förväxlingsrisk av läkemedel. På vissa avdelningar/enheter bör detta utrymme av säkerhetsskäl vara låsbart. Om det är förenligt med en säker hantering får läkemedel som måste vara lätt tillgängliga förvaras utanför läkemedelsförrådet. Dessa läkemedel ska finnas förtecknade i lokal rutin för läkemedelshantering. För att träna eget läkemedelsansvar kan patienter inom slutenvård i vissa fall få sköta sin medicin självständigt. Läkaren ska i varje enskilt fall avgöra om det är lämpligt att patienten ansvarar för medicineringen. Detta förutsätter att patienten har ett låsbart skåp i anslutning till sin sängplats. Om patienten tar egen medicin ska detta antecknas i journalen. Sjuksköterska ska informera sig om att patienten tar sina läkemedel på det sätt som ordinerats samt dokumentera effekten av läkemedelsbehandlingen. Om patienten bedöms lämplig att själv sköta sitt läkemedelsintag får detta inte påverka kontakten mellan vårdpersonal och patient. Vid varje misstanke att patienten inte tar sin medicin måste en dialog med patienten om medicineringen ske. Även på särskilda boenden ska patientens läkemedel förvaras oåtkomliga för obehöriga. Har patienten själv hand om sina läkemedel skall boendet/enheten tillhandahålla låsbart skåp eller låda. I de fall sjuksköterska ansvarar för administrering till patient ska läkemedlen förvaras i ett låst läkemedelsskåp eller i ett gemensamt låst utrymme avsett för 16 läkemedelsförvaring. I det gemensamma utrymmet ska läkemedlen förvaras väl åtskilda i en personmärkt låda för varje patient. Läkemedelsprov får inte placeras i läkemedelsförrådet och får inte användas för behandling av patient. 4.2 Skötselanvisningar för läkemedelsförråd I den skriftliga lokala rutinen namnges de personer som ansvarar för skötsel av läkemedelsförråd. Utförs uppgiften av levererande apotek ska detta också framgå i den lokala rutinen. Syftet med skötseln är att: läkemedel ska vara i fullgott skick läkemedel ska vara överskådligt ordnade läkemedelsmängden anpassas efter förväntad förbrukning För att uppnå en effektiv läkemedelsförsörjning inom Landstinget Dalarna ska hela verksamheten ses som en gemensam försörjningsenhet. Lagerhållning av läkemedel ska samordnas och lån mellan enheter ska medges generöst. På Falu och Mora lasarett finns ett depåförråd för läkemedel som kan nyttjas av alla vårdenheter inom Landstinget Dalarna. En uppdaterad förteckning över läkemedel i Depåförrådet finns under rubriken "Leta läkemedel" på Navet (OBS! Länk nås enbart inom Landstinget Dalarna). Genom att i god tid returnera läkemedel som inte används på avdelningen/enheten till Depåförrådet kan dessa återanvändas på annan avdelning/enhet. Se Depåförråd för läkemedel, (OBS! Länk nås enbart inom Landstinget Dalarna). Upptäcks något fel på ett läkemedel (t.ex. fällning, missfärgning) ska förpackningen skickas tillbaka till apoteket för kostnadsfritt utbyte. Se hanteringsguide för läkemedel som ska returneras till Apoteket. Använd avsedd blankett tillsammans med returen. 4.3 Kassation Kasserade läkemedel, liksom cytostatika och läkemedelsförorenat avfall ska läggas i speciella kärl som hämtas av Landstingsservice för destruktion. Se Landstinget Dalarnas gemensamma hanteringsguide för specialavfall (OBS! Länk nås enbart inom Landstinget Dalarna ). 17 4.4 Retur av läkemedel för kreditering Förpackningar som i vissa fall returneras till apoteket kan krediteras under förutsättning att vissa krav är uppfyllda. Se hanteringsguide för läkemedel som ska returneras till Apoteket. Kylvaror krediteras inte. Blankett för reklamation/retur ska biläggas varan/varorna. Emballaget ska märkas med ordet RETUR och från vilken avdelning/enhet som backen/kartongen skickas ifrån. 4.5 Användningstider och hållbarhet Ett läkemedels användningstid är begränsad dels av bakteriologiska orsaker (jfr Svensk läkemedelsstandard), dels av kemiska orsaker såsom nedbrytning vid kontakt med syre, koldioxid eller fuktighet. Som allmän regel gäller att en förpackning inte förvaras längre än två år i läkemedelsförrådet, såvida inte särskilda skäl motiverar fortsatt lagerhållning (t.ex. obrutna beredskapsförpackningar som av fabrikanten fått längre hållbarhetstid och som förvarats på ett betryggande sätt). www.lakemedelsverket.se Brytningsdatum ska alltid antecknas på etiketten på flytande och salvliknande läkemedel, eftersom dessa används maximalt i sex månader. På injektionsflaskor för flergångsbruk skrivs datum och klockslag och på infusionsvätskor skrivs datum och klockslag vid infusionens start. Se alla hållbarhetstider för brutna förpackningar i Svensk Läkemedelsstandard Patientens namn och födelsedatum ska skrivas på patientbundna flerdosförpackningar. Ansvarig för läkemedelsförrådet ska regelbundet avlägsna läkemedel som har passerat utgångsdatum eller inte längre är avsedda att användas (t ex läkemedel som avregistrerats). Se Landstinget Dalarnas gemensamma hanteringsguide för specialavfall (OBS! Länk nås enbart inom Landstinget Dalarna). Apoteket ansvarar för hållbarhetskontroll av överenskommet bassortiment på de avdelningar där Läkemedelsservice utförs. 4.6 Medicinska gaser Medicinska gaser är läkemedel. Det innebär bl.a. att medicinska gaser ska förvaras oåtkomliga för obehöriga och regelbundet kontrolleras avseende förvaringssätt och hållbarhet. Den sjuksköterska som ansvarar för läkemedelsförrådet bevakar att avdelningens/enhetens gasflaskor inte har överskridit angiven användningstid. Hanteringen av medicinska gaser ska, liksom läkemedelsförrådet, kvalitetsgranskas och beskrivas i enhetens lokala rutin för läkemedelshantering. Rutiner för oxygenbehandling finns i ”Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal” Se www.vardhandboken.se. 18 Central gasanläggning ska kontrolleras av gasansvarig på respektive sjukhus. Gaskommittén i Hälso- och sjukvården Dalarna har egna webbsidor. Där finns information såsom minnesanteckningar, anvisningar, AGAs Gashandbok och produktkatalogen. Se Gaskommitténs webbsidor (OBS! Länk nås enbart inom Landstinget Dalarna). Gasflaskor för medicinskt bruk är vitmålade och har på den översta delen en fastställd färg som markerar innehållet. De vanligaste medicinska gaserna är oxygen (vit), lustgas (blå) samt andningsluft (vit/svart). På flaskan finns etiketter där det framgår gassort, fyllningsdatum, och uppgift om sista förbrukningsdatum. Flaskor med oläslig etikett ska reklameras och returneras. Gasflaskor ska alltid förvaras fastkedjade vid vägg eller på speciell kärra. Utrymmet ska vara välventilerat och det får inte lagras fett eller oljor i rummet, inte heller absorberande material som exempelvis textilier. Fylld gasflaska får inte utsättas för onormal uppvärmning. Varningsskylt för gasflaskor ska finnas både på dörren till förvaringsutrymmet och på entrén till vårdenheten. Öppen eld får inte förekomma där oxygenbehandling pågår. På varje avdelning/enhet där lösa gasflaskor används ska det finnas en förteckning över var gasflaskorna förvaras. Instruktioner för den praktiska hanteringen av medicinska gaser ska finnas lättillgängliga på enheten. Befuktning vid syrgasbehandling anses idag endast vara aktuellt i enstaka fall. Se www.vardhandboken.se. Vid allt slags handhavande med oxygenapparatur ska det kontrolleras att denna, liksom händer och verktyg, är fri från olja och fett. Fett och olja kan självantändas i syrgas under högt tryck och därigenom orsaka explosion och brand. Särskilda regler gäller för hantering av anestesigaser. Se vårdhandboken och AFS 2001:7. 5. Iordningställande 5.1 Allmänt Arbetsrutinerna ska anpassas så att följande krav kan tillgodoses: Läkemedel ska iordningställas av sjuksköterska, läkare, tandläkare, receptarie eller apotekare (SOSFS 2000:1). Inom annan hälso- och sjukvård än ambulanssjukvård och slutenvård får iordningställande delegeras. På varje avdelning/enhet ska finnas en lista med namn och förtydligande på de befattningshavare som enligt föreskriften om patientjournallagen är 19 skyldiga att föra journal. På listan ska det anges namn, befattning och signatur. I den ordinationshandling/signeringslista som används ska genom signering framgå vem eller vilka som ansvarat för iordningställandet av varje ordinerat läkemedel. Den som iordningställer ett läkemedel ska kontrollera patientens identitet, läkemedlets namn, styrka, läkemedelsform, samt dosen och doseringstidpunkten mot ordinationshandlingen. Ett iordningställt läkemedel ska på förpackningen eller behållaren vara märkt med uppgifter om (i de fall iordningställandet inte sker i direkt anslutning till administreringen) patientens identitet, läkemedlets namn, styrka samt övriga uppgifter som behövs för en säker läkemedelshantering. Direktiv om märkning ska finnas i den lokala rutinen för läkemedelshantering. För biologiska läkemedel ska batchnummer anges i journalen. Sjukhusfysiker får iordningställa radioaktiva läkemedel samt administrera perorala radioaktiva läkemedel. Fysioterapeuter får iordningställa och administrera läkemedel som ska ges till patienter i samband med fysioterapi. Studerande som genomgår verksamhetsförlagd utbildning inom hälso- och sjukvården får iordningställa och administrera läkemedel under tillsyn av den hälso- och sjukvårdspersonal som omnämnts ovan. 5.2 Injektioner För injektionsläkemedel gäller, i de fall administreringen inte sker i direkt anslutning till iordningställandet, att sprutan ska vara signerad och märkt med uppgifter om patientens identitet, läkemedelsnamn, styrka samt tidpunkt för iordningställandet. Om patienten ska ges fler än ett injektionsläkemedel vid ett och samma tillfälle ska varje spruta märkas med signerade uppgifter om patientens identitet samt läkemedelsnamn och styrka. Förtryckta uppdragningsetiketter bör användas till injektionssprutorna. Även neutrala etiketter kan användas. Etiketterna beställs från Mediq Sverige. Engångsspruta med uppdraget injektionsläkemedel får inte återfyllas. Detta gäller även sprutor till infusionspumpar för att förhindra smittspridning. Därför ska också uppdragskanylen avlägsnas ur förpackningen efter varje uppdragningstillfälle. Så kallade ”spikar” för uppdragning i spruta ur flerdosbehållare är avsedda endast för engångsbruk. 20 Alla läkemedel ska okulärbesiktigas liksom själva glasförpackningen med injektions- och infusionsvätskor. På brutna injektionsflaskor skrivs datum och klockslag. 5.3 Tabletter och kapslar Vid sväljsvårigheter kan tabletter behöva krossas. Vissa tabletter och kapslar bör eller måste sväljas hela av olika orsaker och får varken krossas eller delas. För information se FASS Vårdpersonal - Startsida Beakta att läkemedelsrester kan bli kvar i tablettkrossaren och utgör allergirisk genom att det dammar. Var särskild försiktig när det gäller antibiotika. Delning av tabletter kan vara aktuellt när halva tabletter ordinerats. Vid delning av tabletter kan tablettdelare användas för att få en god doseringsnoggrannhet. Enstaka tablett, hel eller delad, får inte återföras till originalförpackningen efter uttag utan ska läggas i burk för kasserade läkemedel. Om läkemedel, som inte är avsett att intas omedelbart överlämnas till patienten ska det ske i lämplig förpackning, t ex medicinkopp, dosett eller läkemedelspåse. Denna ska förses med patientens namn och födelsedata, läkemedlets namn och styrka, datum för överlämnandet, anvisningar om läkemedlets användning, den ordinerandes namn samt signum av den som iordningställt förpackningen. Om en patient får läkemedel med sig från avdelningen/enheten ska detta antecknas i journalhandling. 5.4 Tillredning Tillredning av läkemedel får endast göras av personal med farmaceutisk kompetens. Normalt ska all tillredning göras på apotek med de resurser som finns i form av godkända tillverkningslokaler och behörig personal. Undantag: Legitimerad sjuksköterska eller motsvarande på avdelningen/enheten får tillreda: Läkemedel som p.g.a. begränsad hållbarhet måste tillredas i direkt anslutning till administrering (t.ex. injektions- och infusionssubstans). Tillsats av läkemedel (t.ex. infusionskoncentrat till infusionsvätska), som är avsedd för omedelbar administrering. Verksamhetschef/MAS är ansvarig för den tillredningsverksamhet som förekommer på avdelningen/enheten samt att det finns rutiner för tillredning på enheten. I den lokala rutinen för läkemedelshantering ska rutin för tillredning ingå. Arbetet ska ske i ostörd miljö. Det är viktigt att arbeta aseptiskt, syna infusionsoch injektionsvätskorna före arbetets början och granska lösningen efter tillsatsen. Tillsatserna ska göras omedelbart före användningen och innehållet måste blandas efter varje tillsats. 21 För infusionsvätskor gäller att behållaren ska märkas med patientdata, starttid, infusionstid och eventuellt tillsatser. En etikett ska sättas på flaskan/påsen vare sig tillsats gjorts eller inte. Spädningsinstruktioner för antibiotika/antimykotika finns och kan hämtas från Navet. Klicka här (OBS! Länk nås enbart inom Landstinget Dalarna). Denna måste godkännas av verksamhetschef och ingå i rutinen för läkemedelshantering. 5.5 Hygien- och säkerhetsföreskrifter i samband med läkemedelshantering I första hand ska endosampuller/endossprutor användas. Kontaminationsrisken för flerdosbehållare (injektionsflaskor) ökar med antalet stick genom gummimembranet. Om läkemedlet endast finns tillgängligt i flerdosflaska ska tillredningen ske i läkemedelsrummet. Vid all tillredning av läkemedel är det viktigt att arbetet sker aseptiskt så att risken för kontamination av läkemedlet minimeras. Vid iordningställande/tillredning av vissa läkemedel, t.ex. antibiotika och cytostatika, behöver dessutom personen som tillreder skyddas mot direktkontakt med läkemedlet. Handhavande av cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt regleras enligt Arbetsmiljöverkets kungörelse AFS 2005:5. Utifrån denna är en instruktion framtagen i Dalarna, se Hanteringsanvisningar för cytostatika. Skyddsinformationsblad för läkemedel finns på www.fass.se. Markera FASS för förskrivare/skyddsinformation och för apotekstillverkade läkemedel på www.apl.se Skriftliga hygien- och arbetsinstruktioner för läkemedelshantering/tillredning ska ingå i den lokala rutinen för avdelningen/enheten. 6. Administrering 6.1 Allmänt Administrering av läkemedel omfattar tillförsel eller överlämnande av en iordningställd läkemedelsdos till en patient. En sjuksköterska, läkare eller tandläkare som iordningställt ett läkemedel har själv ansvaret för administreringen av läkemedlet till patienten. Huvudregeln är att samma person (sjuksköterska, läkare, tandläkare) själv utför de olika läkemedelshanteringsuppgifterna för att uppnå en hög patientsäkerhet i den praktiska läkemedelshanteringen. Den som administrerar/överlämnar läkemedel ska alltid kontrollera patientens identitet genom kontroll av ordinationshandling (läkemedelsjournal), identitetsband eller att patienten själv uppger sitt namn. Patienten ges det ordinerade läkemedlet vid angiven tidpunkt. Om det är nödvändigt av tekniska krav, sterilitetskrav eller liknande, får en annan sjuksköterska än den som iordningställt läkemedlet överta ansvar för 22 administreringen till patienten. Ansvarsfördelningen och tillvägagångssättet ska i sådana fall framgå av den lokala rutinen för läkemedelshantering. Sjukhusfysiker får administrera patientdos av perorala radioaktiva läkemedel. Fysioterapeut får administrera läkemedel som ska ges till patient i samband med fysioterapi. Studerande som genomgår verksamhetsförlagd utbildning inom hälso- och sjukvården får administrera läkemedelsdos till patient under tillsyn av sådan hälso- och sjukvårdspersonal som har befogenhet att iordningställa och administrera patientdos enligt gällande författning. Inom annan hälso- och sjukvård än ambulanssjukvård och slutenvård får administrering delegeras. Om någon annan än den som iordningställt dosen överlämnar läkemedlet ska denna hållas samman i för varje doseringstillfälle försluten förpackning, märkt med patientens namn och födelsedata. Vid överlämnandet ska patienten få erforderlig information om det sätt på vilket läkemedlet ska intas (t.ex. under tungan, till/mellan måltider, sväljes hela). Varje tillfälle måste tas tillvara för att utbilda och motivera patienten för sin fortsatta behandling. Den ansvariga sjuksköterskan ska göra sig underrättad om både positiva och negativa effekter av läkemedlet samt om det föreligger några problem i samband med intaget. I de fall en patient inte kan inta/ges en ordinerad läkemedelsdos ska detta dokumenteras i originalhandling. Administrationstillfällena ska fördelas så jämnt som möjligt över dygnet. Följande tider rekommenderas för intagning av perorala läkemedel: 1 gång dagligen = klockan 08.00 2 gånger dagligen = klockan 08.00 och 20.00 3 gånger dagligen = klockan 08.00, 14.00 och 20.00 I många fall krävs andra doseringstider. Exempelvis vissa läkemedel, såsom parkinsonmedel, som ska doseras jämnt över dygnet fyra, fem eller sex gånger. Tablettintaget underlättas om patienten tar en klunk vätska innan tabletten stoppas i munnen. Tabletter, kapslar och pulver ska intas med riklig mängd vätska. Intag av läkemedel i liggande ställning bör undvikas. Många läkemedel kan ge skador i matstrupen om de fastnar där. Patienter med sväljsvårigheter bör få sina läkemedel i andra beredningsformer, t.ex. lösning, suppositorium. 23 Infusion/injektion Omedelbart före användningen ska den som administrerar en infusion eller injektion kontrollera att förpackningen inte skadats och att lösningens utseende inte avviker från det normala. Under infusionens gång bör dropphastigheten kontrolleras regelbundet, eftersom denna kan förändras under tiden. 6.2 Signering Vid administrering ska signering ske i originalhandling för varje enskilt läkemedel (gäller slutenvården). För dosförpackade läkemedel eller läkemedel i dosett sker signeringen vid utdelningstillfället. Genom signeringen ska det framgå vem eller vilka som ansvarat för administreringen av varje ordinerat läkemedel. Ansvaret för dosens innehåll är personligt bundet till signerande sjuksköterska i de fall ett apotek inte iordningställt dosen. 6.3 Biverkningar Ansvaret för rapportering av biverkningar åligger den huvudman (såväl offentlig som privat) som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården (LVFS 2012:14) I biverkningsregistret införs rapporter från läkare, tandläkare, sjuksköterskor, farmaceuter och patienten själv. Samtliga misstänkta biverkningar av läkemedel ska rapporteras till Läkemedelsverket. Även misstänkta biverkningar som har samband med exponering i arbetet ska rapporteras. Även förgiftningar med och missbruk av nya läkemedel räknas som biverkningar vad gäller rapporteringskrav enligt EU:s regler. Samma rapporteringsregler gäller för biverkningar av natur-/växtbaserade läkemedel och vissa utvärtes läkemedel. Rapporten görs elektroniskt via Läkemedelsverkets e-tjänst eller på särskild blankett som finns för utskrift på Läkemedelsverkets hemsida, www.lakemedelsverket.se. Rapporten skickas till: Läkemedelsverket, Enheten för läkemedelssäkerhet, Biverkningsgruppen, Box 26, 751 03 UPPSALA Om ett läkemedel orsakar en oväntad kroppslig skada eller sjukdom kan patienten få ersättning genom Läkemedelsförsäkringen. Om skadan orsakats genom missbruk av läkemedel lämnas dock inte någon ersättning. Skadeanmälan ska göras på särskild blankett som kan hämtas på www.lakemedelsforsakringen.se . 24 6.4 Överkänslighet Läkare och i förekommande fall sjuksköterska ska alltid, innan behandling med läkemedel ges eller undersökning påbörjas, ta reda på om patienten tidigare haft symtom på överkänslighet och dokumentera under sökordet ”överkänslighet”. I Författningshandboken för personal inom hälso- och sjukvård finns det beskrivet hur överkänslighetsreaktioner förebyggs och hur verksamheten ska ha beredskap för att behandla dessa. Där föreskrivs även om åtgärder vid vaccinering. Överkänslighetsreaktioner som anafylaktisk chock, astma eller allvarliga hudreaktioner vid behandling med läkemedel ska alltid anmälas som biverkningsrapport till Läkemedelsverket. Varningsmärkning av journal Om patienten utvecklat en så allvarlig överkänslighetsreaktion att det finns anledning att varningsmärka journalen enligt Socialstyrelsens anvisningar och TakeCares rutiner ska journal och övriga dokument vara märkta med en varningsmarkering. Beslut om varningsmärkning tas av läkare. Respektive datajournal inom landsting och kommun har sitt eget system för varningsmärkning och ska tydliggöras i lokal rutin för läkemedelshantering. 6.5 Utökad övervakning Idag finns en markering (▼) i FASS, på läkemedlets bipacksedel samt i TakeCare som innebär att detta läkemedel är föremål för utökad övervakning i hela EU. Detta tillämpas bl a på läkemedel med en ny aktiv substans eller ett biologiskt läkemedel (t ex vaccin eller läkemedel som är framställt ur plasma). Patienter och hälso- och sjukvårdspersonal uppmuntras särskilt att rapportera alla misstänkta biverkningar av läkemedel som har den svarta triangeln, så att ny information snabbt kan utvärderas. Detta betyder inte att läkemedlet är osäkert att använda. 7. Överdosering Vid överdosering av läkemedel kan behandling med antidot bli aktuell. Antidotförråd finns på akutmottagningarna i Falun, Avesta, Mora och ett mindre antal antidoter på jourmottagningen i Ludvika. Giftinformationscentralen (GIC) är öppen dygnet runt. Sjukvården når GIC direkt på tfn 08 -736 03 84. Detta telefonnummer är endast avsett för sjukvårdsinrättningar och ska inte lämnas ut till allmänheten. Man kan även kopplas till GIC via 112 dygnet runt. För allmänna frågor hänvisas till tfn 010-456 67 00 (dagtid). Giftinformationscentralens webbplats: www.giftinformationscentralen.se Läkemedelsboken: Förgiftningar-Antidotbehandling 25 Behandlingsanvisningar avsedda för läkare: www.giftinfo.se 8. Narkotikahantering Verksamhetschef respektive Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska (inom kommunal verksamhet) skall fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet. (SOSFS 2001:17, 5 kap. 2§ o 3§) Särskild vikt bör läggas vid utformningen av rutiner och ansvar för narkotiska läkemedel. I Läkemedelsverkets föreskrifter finns en förteckning över läkemedel som klassas som narkotika (förteckningarna II – V). Vilka preparat som ingår i de olika narkotikagrupperna framgår av kapitlet Särskilda läkemedel i Läkemedelsboken Se särskilda läkemedel och www.lakemedelsverket.se. 8.1 Förvaring av narkotika Narkotika ska placeras så att det är svårt att upptäcka från ingång/fönster till läkemedelsrum. Narkotikalagret ska anpassas efter enhetens behov och en regelbunden översyn av lagrets omfattning ska genomföras (minst fyra gånger per år). Narkotika kan med fördel förvaras i skåp med kort- eller kodlås. Om en enhet/avdelning eller mottagning stängs för en kortare eller längre tid måste ansvariga se till att narkotika och nycklar till läkemedelsförråd förvaras på ett betryggande sätt. En annan möjlighet är att spärra passerkort eller lås för en begränsad tid. 8.2 Förbrukningsjournal för narkotika Inom sluten vård ska tillförseln av varje narkotikaklassat läkemedel, enligt förteckningen II-V, till läkemedelsförråd och förbrukning av dessa läkemedel dokumenteras i en särskild förbrukningsjournal som rekvirerats från Mediq Sverige. En journal skall finnas för varje preparat, styrka och beredningsform. Detta gäller även smärtkassetter och smärtpumpar. Alla noteringar i förbrukningsjournalen ska signeras så att de i efterhand kan kontrolleras och verifieras. Vid varje läkemedelsuttag av narkotika ska en kontroll av lagret göras. Alla avvikelser i form av underskott eller överskott ska kommenteras i förbrukningsjournalen. Avvikelser rapporteras till avdelningschef/ /verksamhetschef/MAS enligt lokal avvikelserutin. Fulltecknad förbrukningsjournal sparas på avdelningen/enheten till nästkommande kvalitetsgranskning, dock minst två år efter sista anteckningen. 26 8.3 Lån av narkotika Vid ”lån” av narkotika mellan enheter ska låneblankett användas (se Bilaga 4). Detta innebär att den avdelning/enhet som lånar fyller i läkemedlets namn, styrka och önskad mängd samt datum och namnteckning på låneblanketten. Utlämnaren bekräftar riktigheten med sin namnteckning och lämnar om möjligt ut läkemedlet i endosförpackning. Narkotika måste föras in i narkotikajournalen på den utlånande avdelningen/enheten och kontrasigneras. Den som lånar narkotiska läkemedel måste kunna identifiera sig med giltig identitetshandling inom respektive landsting eller kommun. Den utlånande enheten skall genom telefonkontroll få lånebehovet bekräftat. Plats för uppgift om utförd id- och telefonkontroll finns på låneblanketten. Kopia på låneblanketten ska skickas till den inlånande enheten. Inlånande avdelning/enhet dokumenterar tillförsel och kontrasignerar i egen förbrukningsjournal. Låneblanketten ska sparas minst två år eller till nästa kvalitetsgranskning. 8.4 Kassation av narkotika Av säkerhetsskäl ska kasserad narkotika inte förvaras på avdelningen/enheten utan lämnas för destruktion. Narkotiska läkemedel kasseras enligt nedanstående anvisningar. Preparatnamnet ska om möjligt avlägsnas innan preparatet läggs tillsammans med annat läkemedelsavfall. Narkotika i tryckförpackning, plåster och ampuller kan stoppas i gult kärl avsett för andra kasserade läkemedel. Flytande narkotika på flaska hälls ihop med andra flytande läkemedel i en flaska. Använd skyddshandskar vid hantering! Se Landstinget Dalarnas gemensamma hantering för specialavfall (OBS! Länk nås enbart inom Landstinget Dalarna). All kassation och destruktion av narkotika ska dokumenteras i förbrukningsjournalen och dubbelsigneras. Även överbliven mängd av en ampull, halva tabletter etc ska dokumenteras och dubbelsigneras. Avliden patients egna läkemedel är formellt dödsboets egendom. Av säkerhetsskäl bör sjuksköterskan erbjuda att omhänderta kvarvarande läkemedel för kassation. Enligt narkotikalagstiftningen är det olagligt att inneha narkotika som är förskriven till annan person, varför dessa läkemedel ska destrueras på enheten. 8.5 Inventering och kontroll Inventering och kontroll av narkotiska läkemedel ska utföras av annan behörig hälso- och sjukvårdspersonal än den som har ansvaret för rekvisition och förvaring. Om antalet anställda vid en enhet eller hos vårdgivaren är så få att kontrollen inte kan utföras av egen personal, kan hälso- och sjukvårdspersonal från en annan enhet eller vårdgivare anlitas (SOSFS 2001:17 kap 5 2 §). Kontakta Läkemedelsavdelningen, Falu lasarett för rådgivning. Inom annan hälso- och sjukvård än sluten vård skall det finnas ändamålsenliga rutiner för en säker kontroll av förbrukningen av narkotiska läkemedel. 27 (SOSFS 2001:17 kap 5 3 §). På varje avdelning/enhet/område ska det finnas en utsedd sjuksköterska som är ansvarig för att kontrollera narkotikaförbrukningen. Kontrollansvarig sjuksköterska jämför följesedlar med beställningar i Raindance, innehållet i förrådet, eventuella låneblanketter samt förbrukningsjournaler minst en gång per månad och gör en bedömning om förbrukningen är rimlig. Även stickprov ur patientjournal bör tas. Utförda kontroller antecknas i narkotikaförbrukningsjournalen. Rutinen, ansvarsfördelningen och tillvägagångssättet ska dokumenteras i den lokala rutinen för läkemedelshantering. Vid retur (t ex reklamation, felbeställning) av narkotika till apoteket ska blankett för returnering användas. Se hanteringsguide för retur av läkemedel. Returneringen ska noteras och dubbelsigneras i förbrukningsjournalen. Det returnerade läkemedlet ska personligen lämnas eller skickas i plomberad apotekslåda enligt lokal rutin. Övriga anvisningar står på första bladet av förbrukningsjournalen. 9. Läkemedel med råvaror från naturen Läkemedel med råvaror från naturen ska tillverkas enligt gällande läkemedelskrav för att produkterna ska vara säkra och ha god kvalitet. Kraven är till för att bland annat säkerställa att varje dos av läkemedlet innehåller rätt mängd aktiv komponent under hela produktens hållbarhetstid. För läkemedel baserade på växtmaterial finns det EU-direktiv som införlivats i svensk lagstiftning och som gäller för produktkategorierna växtbaserade läkemedel och traditionella växtbaserade läkemedel. Läkemedel baserade på djurdelar, bakteriekulturer, mineraler och salter godkänns som naturläkemedel. Trots omfattande och långvarig användning av läkemedel med råvaror från naturen råder det brist på dokumentation om dess biverkningar och interaktioner med läkemedel. Även om behandling med natur-/växtbaserade läkemedel inte initieras av sjukvården, måste en förskrivare informera sig om vilka medel som patienten tar, för att interaktioner ska undvikas. Exempel på kliniskt betydelsefulla läkemedelsinteraktioner: Ginseng + MAO-hämmare - potentiering av MAO-hämmaren Johannesört + warfarin – minskad/ökad effekt av warfarin Laktobakterier + antibiotika - minskad laktobakterie-effekt Vitlök + warfarin - förlängd blödningstid Läkare får ordinera natur-/växtbaserade läkemedel om det initieras av patienten själv men har även rätt att neka om det är i strid med läkarens uppfattning om vetenskap och beprövad erfarenhet. 28 Förskrivning/rekommendation av godkända natur-/växtbaserade läkemedel ska skrivas in i läkemedelslistan på samma sätt som andra läkemedel enligt Läkemedelsverket. Aktuell förteckning över godkända natur-/växtbaserade läkemedel, med godkända indikationer och övrig produktinformation finns på Läkemedelsverkets hemsida. 10. Miljö och läkemedel Läkemedel är relativt stabila mot fysikalisk och kemisk påverkan. Detta är en förutsättning för att de ska tåla en viss lagring. Läkemedlens stabilitet är bra för patienten men mindre bra för miljön. Många läkemedel kan därför efter utsöndring via urinen passera reningsverk och komma ut i sjöar och vattendrag med bibehållen farmakologisk effekt. Följ dessa råd! Följ listan för rekommenderade läkemedel i Dalarna. Vid jämförbar medicinsk effekt, säkerhet och pris rekommenderas preparat med mindre risk för negativ miljöpåverkan. Uppmana patienter att lämna in överbliven medicin till apotek. Informera patienter om att alla läkemedelsplåster, även förbrukade (t ex smärt- och östrogenplåster) innehåller restmängder av läkemedel som inte bör hamna i grundvattnet. Använda plåster ska inte spolas ned i toaletten eller läggas i brännbart avfall. Skriv inte ut mer läkemedel än vad som går åt, iterera hellre receptet vid osäkerhet. Skriv ut startförpackningar när ny behandling sätts in. Gå igenom och omvärdera kontinuerligt patientens totala läkemedelsanvändning, så minskar kassationen av läkemedel. Lär dig mer om vilka läkemedel som har stor miljöpåverkan. Se Läkemedelskommitténs webbsidor om miljö. 11. Kvalitet och patientsäkerhet Socialstyrelsen har i sin tillsynsverksamhet kunnat konstatera att det vid tillämpningen av reglerna för ordination och övrig läkemedelshantering förekommit förväxlingar och feldoseringar i en utsträckning som inte är acceptabel med hänsyn till patientsäkerheten. För att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkerställa vårdens kvalitet ska alla vårdgivare (landsting och kommun) inrätta ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet enligt Socialstyrelsens föreskrift ”Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete” SOSFS 2011:9. Se även handbok för tillämpning av SOSFS 2011:9 29 För rekommendationer om arkiveringstider för dokument som handlar om läkemedelshantering, se SKLs Gallringsråd 11.1 Ansvar Verksamhetschefen/MAS ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. De ska: identifiera de aktiviteter som ingår i varje process. bestämma aktiviteternas inbördes ordning. utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för varje aktivitet. identifiera de processer där samverkan behövs för att förebygga att patienterna drabbas av vårdskada. Verksamhetschefen/MAS ansvarar för att alla medarbetare engageras, har rätt kompetens och får ansvar och befogenheter för att kunna bedriva en säker vård av god kvalitet samt delta i risk- och avvikelsehantering och uppföljning av mål och resultat. Läkemedelshanteringssystemet ska tillgodose högt ställda krav på patientsäkerhet och vårdkvalitet. Föreskrifterna och de allmänna råden och instruktioner utfärdade av såväl landsting och kommun samt den lokala rutinen utgör standarden för hur detta arbete ska bedrivas. 11.2 Avvikelsehantering Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Hälso- och sjukvårdspersonal har motsvarande rapporteringsskyldighet även när det gäller andra skador än vårdskador till följd av säkerhetsbrister i verksamheten vid en sådan sjukvårdsinrättning eller enhet som avses i 7 kap 7§.(SFS 2010:659 6 kap 4§). Detta utgör en av grunderna för förbättrad patientsäkerhet. Det ska finnas dokumenterade rutiner för identifiering, rapportering, analys, återföring, uppföljning, lärande samt för att fastställa och åtgärda orsaker till vårdskador. Det är ledningens ansvar att sammanställa, analysera och följa upp avvikelser samt att ge återkoppling till medarbetarna liksom att sprida kunskap till andra verksamheter. Beslutade åtgärder ska följas upp. Landstinget Dalarna använder avvikelsehanteringssystemet Synergi. Kommunen dokumenterar läkemedelsavvikelser i respektive datasystem. 30 11.3 Riskanalys och händelseanalys Riskanalys utförs för att identifiera risker i verksamheten. Syftet med en riskanalys är att hitta orsaker till risker och att eliminera, reducera eller hålla dessa under kontroll eller om det inte är möjligt, minska konsekvenserna av en negativ händelse. En riskanalys kan utföras på lokal verksamhetsnivå eller på övergripande organisatorisk nivå. En analys på lokal nivå utförs på avdelningen/enhetens egna processer eller på gemensamma processer i samarbete med närliggande avdelningar/enheter. Då en händelse inträffat, som medfört att en patient kommit till allvarlig skada eller kunde ha skadats allvarligt, bör en händelseanalys utföras. Analysen ger förståelse för hur och varför händelsen inträffade samt ger information om vilka åtgärder som bör vidtas för att förhindra att liknande händelser upprepas. En händelseanalys mynnar ut i förslag till konkreta åtgärder till en förbättrad patientsäkerhet. Syftet är att upptäcka bakomliggande orsaker eller brister som kan finnas i organisationen. Händelseanalys & Riskanalys, Handbok för patientsäkerhetsarbete. Se www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet. 11.4 Lex Maria Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria är föreskriven i Patientsäkerhetslagen. Lex Marias primära syfte är att få till stånd en objektiv utredning om anledningen till en inträffad allvarlig skada/sjukdom eller risk för sådan för att därigenom förebygga att liknande händelser åter inträffar. Vårdgivaren ska använda de erfarenheter som uppnås i samband med utredningar av Lex Maria ärenden i det förebyggande riskhanteringsarbetet enligt Socialstyrelsens föreskrift ”Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete” SOSFS 2011:9. 11.5 Kvalitetsgranskning/uppföljning Verksamhetschefen/MAS bör, som ett led i sin fortlöpande uppföljning av verksamheten, se till att läkemedelshanteringen genomgår en kvalitetsgranskning minst en gång om året (SOSFS 2011:9). Granskningen kan t.ex. utföras av farmaceut. Kvalitetsgranskningen kan genomföras med enhetschef, läkemedelsansvariga läkare och sjuksköterskor. Genomgångarna är inriktade på att kunna upptäcka systemfelen. För varje kvalitetsgranskning sammanställs en rapport för respektive enhet/verksamhet och tillställs ledningen för enheten/verksamheten. En handlingsplan innehållande föreslagna åtgärder, ansvarig för respektive åtgärd samt tidpunkt när avvikelserna ska vara åtgärdade bör sedan upprättas. 31 12. Läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelse Läkemedelsgenomgångar används främst för att öka patientsäkerhet och kvalitet vid långvarig läkemedelsbehandling. Metoden kan bland annat förhindra att patienter tar läkemedel som de inte längre behöver, är olämpliga för äldre, påverkar varandra negativt eller orsakar biverkningar. I Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2012:9) delas läkemedelsgenomgångar in i enkla respektive fördjupade. Läkemedelsberättelse lämnas vid utskrivning till patienter som vårdats inom sluten sjukhusvård. Läkemedelsberättelsen ska innehålla uppgifter om vilka ordinationer som ändrats under vårdtiden, och varför, samt uppgifter om vilka andra åtgärder som vidtagits gällande läkemedelsbehandlingen (SOSFS 2012:9). Övergripande rutiner för arbetet med enkla och fördjupade läkemedelsgenomgångar samt läkemedelsberättelse i Landstinget Dalarna är framtagna, klicka här (OBS! Länk nås enbart inom Landstinget Dalarna). Dokumentet är övergripande, och kan användas av alla enheter efter komplettering med lokala rutiner. 13. Samordnad vårdplanering Enligt SOSFS 2005:27 har Socialstyrelsen fastslagit att landstinget och kommunerna skall ha en gemensam rutin för vårdplanering och överföring av information innan patienten skrivs ut från slutenvården till öppenvård och socialtjänst. Vid utskrivning ska medicinsk information och läkemedelslista följa med patienten. För att undvika behandlingsavbrott efter vårdtiden ska patientens tillgång till läkemedel säkerställas och läkemedel för minst tre dygn ska kunna lämnas med patienten vid utskrivning. Se rutiner för vårdplanering. 32 Bilagor Bilaga 1. Exempel på innehåll i en lokal rutin om läkemedelshantering Följande punkter bör övervägas att beskrivas i den lokala rutinen. Den lokala instruktionen Förankring hos berörda medarbetare revidering ansvar frekvens dokumentation. 1. Ansvar Ansvar för läkemedelshantering Ansvar för läkemedelsförråd Ansvar för narkotikakontroll Ansvar för studerande Delegering Ledningsuppgifter för läkare och sjuksköterska Hantering av Favoriter 2. Ordination Ordinationshandlingar Signering i ordinationshandling Synonymlista Rutin för muntlig ordination Rutin för telefonordination Generella direktiv Favoriter Behandlingsscheman Signaturlista Patienter med dosförpackade läkemedel Recept Rekvisition Rekvisition till läkemedelsförråd - behörighet - bassortiment 33 - under jourtid Akut beställning 4. Förvaring Nycklar Läkemedel i läkemedelsförråd Läkemedel utanför läkemedelsförråd Läkemedel i läkemedelsvagn Kylförvaring Akutläkemedel Läkemedelsprov Kliniska prövningsläkemedel Patienters egna, medhavda läkemedel Översyn/städning av läkemedelsförråd Kassation Patientbundna läkemedel Receptblanketter Sprutor och kanyler Medicinska gaser Förvaring Märkning av förvaringsplats Hållbarhetskontroll Befuktning 5. Iordningställande Hygieninstruktion Syning av injektions- och infusionsläkemedel Spädningsscheman Märkning av läkemedel 6. Administrering Identitetskontroll Rutin för utlämnande av läkemedel för viss period Läkemedelsinformation Biverkningsbevakning/-rapportering Delegering Varningsmärkning av journal Antidotförråd 34 8. Narkotikahantering Förvaring Förbrukningsjournal Inventering och kontroll Avvikelsehantering Kassation Receptblanketter - beställning, bokföring, lån, avvikelsehantering 11. Kvalitetssystem Kvalitetsuppföljning Kvalitetsgranskning Avvikelserapportering Utbildning i Läkemedelsjournalen Rutin för indragning av läkemedel 13. Informationsöverföring Vid överflyttning till annan enhet Vid överflyttning till annan vårdform Utskrivningsrutiner Individuell förskrivning Kontrolläkemedel och sprit Lån mellan avdelningar Hämtning/transport till och från apotek Mottagning av läkemedelsleverans från apotek Rutin för driftstörning 35 Bilaga 2. Checklista hygien, tillredning av läkemedel m.m. Hygien Utför noggrann desinfektion av arbetsytor och händer före all hantering av läkemedel. Använd alltid handdesinfektion före all hantering av infusionsaggregat och infusionskanyler. Använd alltid handdesinfektionsmedel före och efter patientkontakt. Håll god ordning i läkemedelsförrådet bl.a. genom regelbunden genomgång av läkemedlen. Bänkar avtorkas dagligen med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tillsats av rengörare. Hyllor hålls rena genom regelbunden avtorkning. Kylskåp ska rengöras en gång/månad. Städning av golvet i läkemedelsförrådet ska utföras dagligen. Handhavande av riskavfall, kasserat material och annat källsorterat avfall sker med god hygien och enligt sjukhuset föreskrifter. Se Landstinget Dalarnas gemensamma hanteringsguide för specialavfall (OBS! Länk nås enbart inom Landstinget Dalarna). Tillredning av läkemedel Före tillredning ska arbetsytan göras fri från övrigt material. Tillredning av läkemedel bör ske i läkemedelsrummet på en speciellt avsedd plats. Arbetsytan torkas med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel före tillredning och efter tillredning med vatten och alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. Gummimembran på injektionsflaskor samt ampuller ska desinfekteras med sprit före punktion/brytning. Undvik kontakt med den desinfekterade ytan. Ta en ny spruta vid varje uppdragningstillfälle! Använda injektionssprutor kastas blandat med övriga sopor som vanligt avfall. Engångssprutor med fast kanyl samt engångskanyler stoppas i en särskild behållare. Även vid sjukvård i hemmet är det lämpligt att begagnade 36 kanyler läggs direkt i en riskavfallsbehållare för skärande/stickande avfall. Sätt aldrig tillbaka skyddshylsan på kanylen, pga. risken för stickskador! Samma infusionsflaska/påse får användas högst 12 timmar. Infusionsaggregat, infusionskanyl och insticksstället byts minst en gång per dygn och insticksstället ska inspekteras minst en gång per dygn. Tänk på att överflyttning av aggregat ökar alltid risken för mikrobiologisk kontamination. Läkemedelsvagnar Arbetsytan torkas dagligen och vid behov med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel före tillredning och efter tillredning med vatten och alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. Genomgång/städning av hela vagnen görs en gång i månaden. Vätskevagnar Avdelningen ansvarar för rengöring av vagnen, samt att vätskevagnen är försedd med kapell och bottenplatta. 37 Bilaga 3. Rutiner för städning av läkemedelsrum Städrutiner för läkemedelsrum Höga krav på hygien krävs vid allt arbete med läkemedel. Det innebär bland annat noggrann desinfektion av händer och rengöring av arbetsytor där läkemedel hanteras. Läkemedelsrum Beredningsbänkar torkas av dagligen samt vid spill med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid ex. M-yt des Kemetyl Förvaringshyllor och vätskevagn torkas regelbundet av med rengöringsmedel och vatten dock minst en gång varannan månad. Kylskåp torkas regelbundet ur med rengöringsmedel och vatten enligt samma intervall som ovan. Golvet rengörs 5-7 gånger i veckan (utförs av städpersonal) Falun 2016-02-01 Marianne Janson Hygiensjuksköterska 38 Bilaga 4. Låneblankett för narkotika i Landstinget Dalarna. Låneblankett Datum: _______________________ Inlån till: _______________________ Utlån från: _______________________ Preparatnamn: _____________________________________________________ Styrka: _______________________ Mängd: _______________________ Inlånande enhet (som hämtar preparatet): _________________________________________________ Namnteckning och signatur Obligatorisk id-kontroll: _________________________________________________ Personnummer eller id-kortsnummer (giltig id-handling inom respektive landsting eller kommun) □ Markera i rutan att lånebehov styrkts av inlånande enhet via telefonkontroll Utlånande enhet: ___________________________________________________________ Namnteckning och signatur Lånet skrivs i den utlånande enhetens narkotikajournal som uttag Lånet skrivs i den inlånande enhetens narkotikajournal som tillförsel. Låneblanketten ska sparas på den utlånande enhetens narkotikapärm eller annan avsedd pärm i två år. Kopia skickas till den inlånande enheten. 39 EXEMPEL Bilaga 5. Uppdragsbeskrivning läkemedelsansvarig sjuksköterska På varje enhet ska det utses en läkemedelsansvarig sjuksköterska eller annan behörig person. Ansvaret kan fördelas på en eller flera namngivna personer. Enhet: Namn och titel: Gäller fr.o.m. Gäller t.o.m. (högst ett år) Ansvarsuppgifter ⃝ Att ordning och hygien i läkemedelsförrådet upprätthålls ⃝ Att förteckning över bassortiment i läkemedelsförrådet hålls aktuellt ⃝ Att läkemedel till basförrådet beställs ⃝ Att temperatur i kylskåp och läkemedelsrum kontrolleras och dokumenteras ⃝ Att kassation av läkemedel sker på ett korrekt sätt ⃝ Att utföra hållbarhetskontroll ⃝ Att indragningsskrivelser och meddelande från apotek åtgärdas enlig angiven brådskandegrad ⃝ Att vara kontaktperson för apoteket ⃝ Att vara delaktig i kvalitetsuppföljning av läkemedelshantering ⃝ Att vara delaktig i arbetet med utformning av lokal rutin för läkemedelshantering ⃝ ⃝ ⃝ Undertecknad accepterar att fullgöra Beskrivna arbetsuppgifter Verksamhetschef eller motsvarande …………………………………………………………. Datum ………………………………………………………... Datum ………………………………………………………….. Namnteckning ………………………………………………………... Namnteckning ………………………………………………………….. Namnförtydligande ……………………………………………………….. Namnförtydligande Senast reviderat, datum Reviderat av (namn, titel, klinik): Godkänt revideringen 40 EXEMPEL Bilaga 6. Uppdragsbeskrivning läkemedelsansvarig läkare På varje enhet ska det utses en läkemedelsansvarig läkare. Ansvaret kan fördelas på en eller flera namngivna personer. Enhet: Namn och titel: Gäller fr.o.m. Gäller t.o.m. (högst ett år) Ansvarsuppgifter ⃝ Att tillsammans med läkemedelsansvarig sjuksköterska upprätta en lista över avdelningssortimentet (gäller slutenvård och primärvård) ⃝ Att utarbeta och årligen uppdatera lista över generella ordinationer ⃝ Att tillsammans med enhetens chef övervaka patientsäkerheten vad gäller ordination och ordinationshandlingar ⃝ Att ansvara för information/utbildning gällande behandlingsrutiner, ordinationsförfarande och dokumentation ⃝ Att tillsammans med ansvarig sjuksköterska genomföra systematiskt kvalitetsarbete för läkemedelshantering ⃝ Att godkänna lokala spädningsföreskrifter och övriga behandlings-PM ⃝ ⃝ ⃝ Undertecknad accepterar att fullgöra Beskrivna arbetsuppgifter Verksamhetschef eller motsvarande ………………………………………………………….. Datum ………………………………………………………... Datum …………………………………………………………. Namnteckning ……………………………………………………….. Namnteckning ………………………………………………………….. Namnförtydligande ………………………………………………………... Namnförtydligande Senast reviderat, datum Reviderat av (namn, titel, klinik): Godkänt revideringen 41 EXEMPEL Bilaga 7. Uppdragsbeskrivning kontrollansvarig narkotika Narkotikaansvarig ska finns på alla enheter som använder narkotiska läkemedel. Inventering och kontroll av narkotiska läkemedel ska utföras av annan hälso- och sjukvårdspersonal än den som ansvarar för beställning och förvaring av läkemedel. Enhet: Namn och titel: Gäller fr.o.m. Gäller t.o.m. (högst ett år) Ansvarsuppgifter ⃝ Ansvara för att enheten hanterar och registrerar narkotika ⃝ Ansvara för att utföra inventering och kontroll av narkotika enligt ”Anvisningar för läkemedelshantering i Dalarna" ⃝ Ansvara för att rapportera eventuella avvikelser till ansvarig chef ⃝ Ansvara för att göra en rimlighetsbedömning av förbrukningen ⃝ ⃝ Undertecknad accepterar att fullgöra Beskrivna arbetsuppgifter Verksamhetschef eller motsvarande ………………………………………………………… Datum ………………………………………………………... Datum ………………………………………………………… Namnteckning ………………………………………………………... Namnteckning …………………………………………………………. Namnförtydligande ………………………………………………………... Namnförtydligande Senast reviderat, datum Reviderat av (namn, titel, klinik): Godkänt revideringen: 42 EXEMPEL Bilaga 8. Behöriga att rekvirera läkemedel till enhet Enhet: Gäller fr.o.m. Gäller t.o.m. Följande personer har tilldelats rätten att rekvirera läkemedel till enheten. Namn Titel Namnteckning Verksamhetschef eller motsvarande ………………………………………………………………………………………. Datum ………………………………………………………………………………………. Namnteckning ………………………………………………………………………………………. Namnförtydligande Senast reviderat, datum Reviderat av (namn, titel, klinik): Godkänt revideringen 43 EXEMPEL Bilaga 9. Protokoll för kontroll av temperatur i kylskåp Enhet: Kylskåp: Månad: År: Protokollet sparas ett år på enheten. Temperaturen (aktuell samt min- och max) ska kontrolleras och dokumenteras varje vardag. Åtgärda eventuella avvikelser från givna gränser för temperatur. Datum Tid Temp i kylskåp (2-8°C) Signatur Kommentar Aktuell Max Min 44 EXEMPEL Bilaga 10. Protokoll för kontroll av temperatur i läkemedelsförråd Enhet: Läkemedelsförråd: Månad: Protokollet sparas ett år på enheten. År: Kontroll av temperatur i läkemedelsförråd ska ske minst en gång per vecka, eller oftare om så krävs. Åtgärda eventuella avvikelser från givna gränser för temperatur. Datum Tid Temp i rum (15-25°C) Aktuell Max Min Signatur Kommentar 45 EXEMPEL Bilaga 11. Förteckning över läkemedel som får förvaras utanför låst läkemedelsförråd Enhet: Förvaringsplats: Gäller fr.o.m. Gäller t.o.m. Ett mindre antal läkemedel får förvaras utanför det ordinarie läkemedelsförrådet efter beslut av verksamhetschefen. Om det är förenligt med en säker hantering, får läkemedel som måste vara lätt tillgängliga förvaras utanför läkemedelsförrådet. Dessa läkemedel ska finnas förtecknade i den lokala instruktionen för läkemedelshantering (SOSFS 2000:1). Det får inte finnas risk för att obehöriga kan få tillgång till läkemedlen. Följande läkemedel får förvaras utanför det ordinarie läkemedelsförrådet Läkemedelsnamn Substansnamn Beredningsform Styrka Förpackningsstorlek Antal Verksamhetschef eller motsvarande ………………………………………………………………………………………. Datum ………………………………………………………………………………………. Namnteckning ………………………………………………………………………………………. Namnförtydligande Senast reviderat, datum Reviderat av (namn, titel, klinik): Godkänt revideringen 46 Förteckning över utförda ändringar Datum Version Punkt 2011-11-22 2012-02-14 9 10 7 4.1 ” ” 2012-06-14 11 2013-06-03 12 2013-09-09 2014-01-13 2.0 2.1 2014-02-21 2.2 2014-04-04 2.3 2014-09-30 3.0 2016-03-15 4.0 2016-10-25 4.1 Ändring Antidotförrådet i Ludvika borttaget Tillägg från vårdhandboken angående nycklar till läkemedelsförråd 6.3 Adress för biverkningsrapportering ändrad, tillägg avseende Läkemedelsverkets e-tjänst 4.3 Uppdaterade länkar till Landstingets Dalarnas gemensamma hanteringsguide för specialavfall bilaga Uppdaterad med plats för legitimationskontroll på 5 inlånande sjuksköterska Förlängt datum för giltighet – beslut från Läkemedelskommitténs ordförande Ny version utarbetad. Giltig tom 2014-09-30 4.3 Kassation och retur av läkemedel uppdelad på två punkter (4.3 och 4.4) pga ändrade rutiner vid kassation. 8.2 Förtydligande angående kassation av narkotika. Avsnitt om returnering av narkotika till Apoteket flyttat till 8.3. 4.1 Ändring till Svensk Läkemedelsstandard 2014. Genomgående översyn och uppdatering av länkar i hela dokumentet. Ny version utarbetad. Giltig till 2015-12-31. Punkt 2.1 Förtydligande angående markering av Dospatient i TakeCare. Punkt 8.3 Skärpning av rutin kring lån av narkotika och anpassning av Låneblankett (Bilaga 4) Tidigare bilaga med blankett för förenklad avvikelserapportering utgår. Rapportering skall göras i Synergi. I övrigt ett antal korrigeringar av redaktionell typ. 1.6 Tillägg av särskilda behörigheter. 2.2 Ny skrivning om dosexpedierade läkemedel. 2.3 Nytt stycke angående patientens egna läkemedel. 3.1 Förtydligande av beställningsrutiner. Tillägg av beställning av vaccin. 4.1 Förtydligande av förvaring av läkemedel på Säbo. 5.1 Nytt om biologiska läkemedel. 6.4 Nytt stycke om överkänslighet. 6.5 Nytt stycke om utökad övervakning. 8.2 Ändring av tid för sparande av förbrukningsjournal. 8.4 Förtydligande angående kassation av narkotika. 11.5 Nytt om handlingsplan. Bilaga Nya bilagor; uppdragsbeskrivningar, temperaturjournal, 5-11 behörighet att rekvirera, läkemedel utanför förråd. I övrigt ett antal korrigeringar av redaktionell typ. Genomgående översyn och uppdatering av länkar i hela dokumentet. 8.3 Rättat felaktig hänvisning till bilaga 5, ska vara bilaga 4. 47 2017-02-27 4.2 8.2 Ändring av tid för sparande av förbrukningsjournal. samt Bilaga 4 Förlängt datum för giltighet – beslut från Läkemedelskommitténs ordförande 48
© Copyright 2024