Stor temaspecial inför ungdomskonferensen
nyheter sid 4–5 Världsstjärnor undervisar i swing-dans Nyheter sid 26–27 Miljonsatsning på sørsamisk kultur i Røyrvik Tidningen Projektledaren har ordet sid 2 ” Ska vi lyckas få uppmärksamhet kring regionen måste vi gräva där vi står. Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik nr 5/2012 Edith Valfridsson, projektledare för Skola & Ungdom samt processledaren Øyvind Kveli bjuder in till konferens. Foto: Håkon Arntsen Stor temaspecial inför ungdomskonferensen 4 Dessa önskningar är uppfyllda 4 Så tycker vi: 4 De gick ur skolan 1987 – vad gör de nu? Politiker & unga inför konferensen sid 6–15. Innehåll 3. Bredband på G 4–5. Gäddede Dance Weekend Världsstjärnor inom swingdans undervisar och bjuder på show 6–15. FOKUS: Ungdomskonferens 2012 16–17. Reportage om äventyraren Stig Robert 18–19. FOKUS: Gränshinder 20. Projekt Vaajma visade upp sig på konferens 21. Miljonsatsning på ny skola 22–23. 24–25. Besök på MidSweden Office FOKUS: Projektnytt 26–27. Destination Dærga 28–29. Reportage om älgjakt i Vaajma 30. Gränslösa möten 31. Friidrottsdag i Sørli 32–33. Gemensamma radiosändningar – ett lyft 34. Annonser 35. Evenemang 36. Skolstart i Røyrvik projektledaren har ordet Hösten har i skrivandets stund gjort sitt intåg och ute lyser allsköns färger i hela sin prakt. Jag kan inte riktigt fatta att sommaren redan är slut. Det gick alltför fort och mycket blev inte gjort. Till exempel flugfisket som jag inte hann med denna sommar. Höjdpunkten blev dock sensommarens Pe-Torsa med seminariet i samfundshuset, ”17 maj-tåget” med passage under kungafamiljens balkong och lustspelet på Oppgården i Kvelia. Vilken fest, en helt fantastisk dag. Lika fort som sommaren försvann går det i projekten, där det just nu jobbas febrilt med olika aktiviteter. Jag är verkligen imponerad av det engagemang delprojektledarna och projektgrupperna har för sina arbetsuppgifter. Regionprojekt Vaajmas styrgrupp har haft flera diskussioner om engagemang kring utbyggnaden av bredbandsfiber i regionen och även om finansiering saknas till viss del så har det nu hög prioritet i kommunledningarna. Min förhoppning är att Jämtkraft, Lierne kommun och NTE kan enas om fiber över gränsen. I detta fall handlar det om ett konkret samarbete där Hotagens fiberlösa byar och Sörliområdet skulle kunna knytas ihop genom att olika bynät växer fram, där Hotagen redan är igång med sitt projekteringsarbete. NTFK har beslutat att bygga fiber highway från Namskogan via Røyrvik, Tunnsjö, Kvelia till Nordli och sedan vidare mot kusten med start 2013. Detta öppnar möjlighet att också här bygga fiber över gränsen och knyta ihop Blåsjön med Røyrvik/Joma, Jormvattnet med Tunnsjö och Gäddede med Nordli. Sörliområdet hamnar utanför denna NTFK-satsning och därför känns det mer än viktigt att knyta ihop Valsjöbyn med Sörli. Höjdpunkten blev dock sensommarens Pe-Torsa med seminariet i samfundshuset. I Vaajma Reiseliv har vi kommit till en punkt där vi nu måste bestämma oss. Vad ska vi visa upp? Vilka företag och produkter ska vi marknadsföra och sälja? Vad vill företagen ha hjälp med för att komma ut på utlandsmarknaden? Inom kort kommer styrelserna i de fyra turistorganisationerna att ha ett gemensamt möte för att konkretisera samarbetet. Vi har två år på oss att få igång detta genom projektets försorg. Nu kör vi! Det är också dags att vi gemensamt tar tag i samarbetet i Regionprojekt Vaajma och synliggör det. Ska vi lyckas få uppmärksamhet kring regionen så måste vi gräva där vi står. I vissa fall känns samarbete konkret och fruktbart medan i vissa fall mindre intressant. Vi kanske ska börja med kommunernas hemsidor. Här är det endast Strömsunds kommun som har tydlig Vaajma-logo och länk till regionprojektet på startsidan. Om inte kommunerna marknadsför Vaajma, hur ska vi då begära att företag och befolkning ska göra det. Vidare skulle jag önska att alla som har hemsidor lägger in länk till vaajma.com Länge leve Vaajma! Tommie Jirhed Svensk huvudprojektledare Kontakt Om Tidningen Utgivning 2012 Kjell Schive, huvudprojektledare kjell.schive@lierne.kommune.no Tfn: 0047 975 23 544 Tidningen Vaajma ges ut av Regionprojekt Vaajma. Total upplaga: 3 015 ex. Tryckeri: Lenanders Grafiska AB, Kalmar Ansvarig utgivare: Anders Andersson Grafisk formgivare: Pernilla Hemansson Redaktör: Erika Selander Redaktion: Gerd Sjöberg, Åsa Sjödin, Erika Selander, Lars Arne Krukhaug, Pernilla Hermansson. 23 februari Deadline: 27/1 3 maj Deadline 23/3 19 juni Deadline: 25/5 11 oktober Deadline: 14/9 Tommie Jirhed, huvudprojektledare tommie.jirhed@stromsund.se Tfn: 0046 (0)670 167 40 Anna Jonasson anna.jonasson@stromsund.se Tfn: 0046 (0)670 169 35 Edith Valfridsson edith.valfridsson@lierne.kommune.no Tfn: 0047 957 99 475 Tommy Ottosson tommy.ottosson@stromsund.se Tfn: 0046 (0)70 679 72 00 Erika Selander erika.selander@stromsund.se Tfn: 0046 (0)670 169 56 2 VAAJMA nr 5/2012 Adresser Regionprosjekt Vaajma Lierne Kommune 7882 Nordli Regionprojekt Vaajma Box 500 833 24 Strömsund Vissa av texterna i Tidningen Vaajma produceras av Interreg-projektet Nyheter och information över gränsen. 13 december Deadline: 16/11 Tipsa redaktionen! Tfn: 0670-169 56 Mer info: www.vaajma.com, www.stromsund.se www.krokom.se www.lierne.kommune.no www.royrvik.kommune.no Gilla oss på Facebook! www.facebook.com/ vaajma nyheter Utbygging av fiber er et viktigt infrastrukturtiltak og er også avgjørende for nærings- og samfunnsutviklingen i grenseregionen. Foto: Pernilla Hermansson Fiber till Lierne og Røyrvik i 2014 NORDLI/RØYRVIK Stamfiber (bredbånd) gjennom Nord-Trøndelag via Røyrvik og Lierne synes nå å være nærmere realisering. Og det til en kostnad som vil være overkommelig for de to kommunene. En ny fiber skal legges fra Narvik til Trondheim. Prosjektet er et samarbeid mellom nordnorske kraftselskaper, NTE og flere norske industriselskaper og infrastrukturoperatører. Fiberen vil gå fra Namsskogan til Tyck till på Facebook! Hur beroende är du av bredband? Gå in på vår Facebook-sida och berätta: facebook.com/vaajma Røyrvik sentrum og derifra til Nordli og videre til Formofoss. Planen er byggestart i 2013 og ferdigstillelse i 2014. Denne informasjonen kom frem i et informasjonsmøte i Nordli den 26. juni 2012. Regionprosjektet Vaajma var initiativtaker til møtet hvor blant andre NTE, Jämtkraft, Lierne kommune og Røyrvik kommune var til stede. se på hvordan samarbeidet over på svensk side skal løses. Neste steg blir å bygge ut distribusjon av fiber til husstander, bedrifter og fritidsboliger i de to kommunene. Dette vil måtte skje i samarbeid mellom befolkningen, eierne av fritidsboliger, næringslivet og kommunene. Det er viktig at planleggingen og organiseringen av arbeidet starter allerede høsten 2012. Det er også et stort informasjonsbehov som må dekkes opp. Videre må det tas stilling til noen viktige prioriteringer slik at en størst mulig del av markedet kan få tilgang til fiber. Og det vil være nødvendig å Regionprosjektet Vaajma har tatt initiativ til informasjonsmøter både i Røyrvik og Lierne hvor disse spørsmålene vil bli belyst. Informasjon om dato vil komme i LiNytt, Hi du Hørd och på vaajma.com – Utbygging av fiber er det viktigste infrastrukturtiltaket siden Lierne fikk elektrisitet og helårsvei. Det er også avgjørende for næringsog samfunnsutviklingen i grenseregionen og for at vi skal kunne bygge en moderne landsbygd uten grenser, sier ordfører Alf Robert Arvasli. Kjell Schive VAAJMA nr 5/2012 3 nyheter Världsstjärnor lär ut Storsatsning på Gäddede Dance Weekend Gäddede Elliott Donnelley, Chester Whitmore, Catrine Ljunggren, Sakarias Larsson, Alexandra Alhimovich och Lennart Westerlund. Det är några av de världsstjärnor inom swing-dans som kommer till Gäddede Dance Weekend 19–21 oktober. Calle Johansson är uppvuxen i Gäddede men bor sedan snart tio år i Seattle, USA. Här är danskulturen mycket utbredd. Calle Calle jobbar på hel- Johansson. tid med dansen och världen som arbetsplats när han undervisar i Lindy Hop och Boogie Woogie – två av danserna som ingår i genren swing. Calle har bland annat varit med och byggt upp världens största dansläger, Herräng Dance Camp, vilket i år hade mer än 3 500 deltagare från 60 länder som kom för att dansa och ta lektioner. Nu försöker han skapa ett likande läger i Gäddede, fast i mini-format. Den 19–21 oktober är det dags. Flera av världens främsta inom swingdansen kommer: Elliott Donnelley, Chester Whitmore, Catrine Ljunggren, Sakarias Larsson, Alexandra Alhimovich och Lennart Westerlund med flera. – För allmänheten säger dessa namn ingenting, men inom danskretsar är de världsstjärnor, säger Calle Johansson. För att nämna några fakta är Chester Whitmore en mycket 4 VAAJMA nr 5/2012 The Rythm Hot Shots, som numera heter The Harlem Hot Shots, grundades av bland andra Lennart inom Lindy Hop som kommer till danshelgen i Gäddede den 19–21 oktober. framgångsrik koreograf, dansare, storbandsledare och även stuntkoordinator i Hollywood, Elliott Donnelley undervisar Lindy Hop på läger – ofta tillsammans med Catrine Ljunggren – och är grundaren av San Fransisco-baserade dansgruppen Loose Change. Lennart Westerlund och Catrine Ljunggren startade den svenska dansgruppen The Rhythm Hot Shots som blev en av världens främsta dansgrupper. Gruppen heter numera The Harlem Hot Shots. FAKTA n Lindy Hop har rötterna i New York och framför allt Harlem på slutet av 1920-talet där Savoy Ballroom räknas som det största danspalatset. Danser som Charleston m fl danser har varit en grund för Lindy Hop. Boogie Woogie har sin grund i Lindy Hop och är inspirerad av hur man dansade på 1950-talet. – Eftersom jag tillbringar en längre tid i Gäddede ville de komma hit och delta på detta lägret vilket känns oerhört roligt och spännande. Vi har skickat ut inbjudningar till flera stora dansklubbar men hoppas också på lokala deltagare, säger Calle Johansson. Lindy Hop Mycket folk på invigningen av Geologiparken. Foto: Håkon Arntsen Kunnskapsparker på grensen åpnet NOrdli/Gäddede 7. juli åpnet Lierne Geologipark i Nordli og Frostvikens Fjällpark i Gäddede. Søsterparkene gir et utmerket bilde av Vaajmas store naturverdier. Ordfører i Lierne, Alf Robert Arvasli, foretok den formelle åpningen av Lierne Geologipark. – Jeg av stolt over hva vi har fått til. Parken gir en fantastisk mulighet for ny kunnskap om geologi i vårt nærmiljø, sa en begeistret ordfører. Også fylkesgeolog Ole Sivert Hembre er svært godt fornøyd med geologparken, og ser den som et utgangspunkt for å utforske og bli mer kjent med hva som skjuler seg i fjellet ved Vaajmagrensen. Westerlund och Catrine Ljunggren – två av flera världsstjärnor Foto: Privat Lektioner och andra dansaktiviteter hålls i olika lokaler i Gäddede från fredag till söndag. Deltagarna anmäler sig till olika grupper utifrån erfarenhet. Dessutom blir det både fredag och lördag kväll show och dans till levande musik i Gäddede respektive Nordli. Många lokala företag bidrar med hjälp till arrangemanget och Calle hoppas kunna bjuda deltagarna på en ”touch of Gäddede”. – Bland annat hoppas vi att det ska gå att provsmaka kött från björn, älg och ren, säger Calle Johansson. Förhoppningen är att locka 100-talet deltagare och göra Gäddede Dance Weekend till ett årligt återkommande arrangemang. Pernilla Hermansson Fotnot: För mer information och anmälan till Gäddede Dance Weekend, se hemsidan: www.gaeddede.com Fjellparken Geologiparken og fjellparken har samme form, med stier hvor det er plassert store opplysningstavler samtidig som en kan se de ulike steinsorter og fjellplanter. Frostvikens Fjällpark viser hvilke planter som finnes i Vaajmas fjellregion. Biolog Ingemar Grawe (83) holdt åpningstalen og sa at de to parkene henger tett sammen og gir mulighet for forståelse av hvordan livet har blitt til og utviklet seg i denne region. – Jeg er imponert hva man har fått til både på norsk og svensk side. Geologien gir grunnlaget for hva som vokser av planter og vekster her i fjellområdet. De to parkene vil kunne inspirere folksom bor her og besøkende til å skaffe seg bedre kunnskap om hva som skjuler seg under og oppe på fjellet, sier Grawe. Uten grenseprosjektet ville neppe disse toparkene ha blitt realisert. Daglig leder i Vaajma på norsk side, Kjell Schive, opplyser at parkene har fått 350 000 kroner fra Vaajma. Prosjektleder for geologiparken i Nordli, Gunn Anita Totland, sier at samarbeidet parkene mellom har vårt godt. – Det var særlig mye samarbeid i planleggingsfasen, så jobbet vi vel mye hver for oss for å få realisert parkene. Nå har vi igjen behov for å samkjøre og markedsføre parkene i fellesskap. Prosjektleder for Frostviken Fjällpark, Lars Gunnar Holgersson er av samme mening. – Når vi nå har samtaler brukes begrepet VI. Vi arbeider godt i lag, og parkene bør ses i sammenheng. Det er det svenske firma Taiga natur & foto som har utformet begge parkene. Håkon Arntsen mer nyheter på webben På projektets hemsida www.vaajma.com finns fler nyheter! – Invigning av Brønns plass i Nordli – Nytt kraftverk i bruk Plus mycket, mycker mer! Besök oss också på Facebook: facebook.com/vaajma VAAJMA nr 5/2012 5 fokus: ungdomskonferensen 2012 Flera önskningar Tankar inför årets konferens: Ungdomskonferensen – en viktig grobunn ” Grenseprosjektet har som hovedmål å øke befolkningen i regionen. Til nå har man ikke lyktes, men arbeidet kan likevel vise seg svært viktig på lengre sikt.Undertegnede gjorde en undersøkelse i Lierne i 2006: ”Bare MÅ heim”. I den fremgår at ungdom er særlig følsom for omdømme som festes til stedet eller kommunen. På 90-tallet fikk Lierne et negativt rykte da relativt mange unge mennesker tok sitt eget liv. På 2000-tallet har kommunen klart å skape et helt annet status; ungdommene er stolte over å være fra Lierne. For grenseprosjektet er det langt igjen til ungdommen på svensk og norsk side går sammen for å bygge felles framtid, føle felles identitet og patriotisme. Likevel, er det i ferd med å skapes arena for mer samarbeid, mer forståelse og mer tillit. Som journalist opplever jeg at både unge og gamle på begge sider av grensen gleder segover fellesarrangementer, eksempelvis Grenserittet. Men jeg hører også utsagn om at det brukes mye penger som det ikke blir noe av. Ungdomskonferansen i Nordli den 19. oktober, hvor alle ungdomsskoleelever fra Vaajmaområdet samles, vil neppe forandre så mye på kort sikt. Men det kan skape grobunn for gradvis sterkere band mellom mennesker og organisasjoner over grensen. Da er det uten tvil rett å bygge på ungdommen. Voksne har lettere for å fokusere på hindrene. I dette nummeret av Vaajma har vi sett på hva som har skjedd med ungdom som gikk ut av skolen for 25 år siden. En kan lett tro at de unge forlater kommunen og flytter til de store byene. Slik er det ikke, i alle fall på norsk side. Andelen som flytter ut varierer sterkt fra år til år, fra bare 10 prosent utflytting til over 80 prosent. Hovedårsakene til utflytting er utdannelse, jobb og giftermål eller samboerskap. Aldersperioden 20–28 år er avgjørende. Undersøkelsen ”Bare MÅ heim” viser at unges oppvekst også er svært viktig for hvor de unge ønsker å bo eller skape seg framtid. Ungdomskonferansen er i så måte viktig. Den kan bidra til å fornye og styrke samarbeidet over grensen, og gi inspirasjon til nytenking i fellesskap. Visjonen bør være: Det er i Vaajma framtidsmulighetene finnes. Håkon Arntsen 6 VAAJMA nr 5/2012 Ny crossbana i Gäddede Gäddede Till våren invigs den nya motocrossbanan i Gäddede. Ett önskemål från ungdomarna som nu blir verklighet. – Äntligen får vi som är motorintresserade ett ställe att hålla till på, säger 15-årige Love Ek, Gäddede. Under två år har det ideella arbetet med att färdigställa en motocrossbana i Gäddede, cirka tre kilometer från centrum längs vägen till Stora Blåsjön, pågått. Bygget sker inom ramen för ett Leaderprojekt och marken arrenderas ut av kyrkan. Den cross-sektion som ska bildas under Frostvikens skoterklubb kommer att stå för drift och skötsel. Till våren invigs aktivitetsområdet med den 1000 meter långa banan, en knattebana samt ett klubbhus. Tommy Ek, engagerad pappa, berättar: – Vi är en kärntrupp på tio–tolv personer, gamla och unga, som brukar samlas för att jobba ideellt på helgerna. Ungdomarna har varit delaktiga hela vägen och kommer att fortsätta att vara med och påverka hur motorområdet ska utvecklas. Banan går att utveckla även för till exempel snöskotercross. Man har fått cirka 200 000 kronor i bidrag från bland annat Lierne kommun och ungdomsprojektet. Hemvärnet har även skänkt ett klubbhus mot nedmontering. – Vi har också fått tillgång till en del maskiner från både svenska och norska sidan. Det har varit väldigt värdefullt, säger Tommy Ek. Ungdomarnas önskemål om en motocrossbana framfördes redan på ungdomskonferensen 2010. De motorintresserade har tidigare varit lite åsidosatta, menar Tommy Ek. – Nu kommer de att få fina förutsättningar för träning. Vi har möjlighet att locka mer folk till området samt ytterligare svetsa samman ungdomarna i Sverige och Norge, säger han. Sonen Love Ek 15 år är en av de som är glada över bygget: – Det känns jättekul att vi äntligen får ett ställe att hålla till på. är uppfyllda ”Nu börjar vi se slutet på bygget och det känns härligt”, säger Tommy Ek (till höger), en av många som engagerat sig i bygget av motocrossbanan i Gäddede. Bredvid honom står Björn Skjärvik och på crossen sitter sonen Love Ek. Foto: Mona Johansson Banan ska alltså invigas till våren och då kommer den att vara fullt godkänd för träningsverksamhet. Pernilla Hermansson Fotnot: Alla som är intresserade av att hjälpa till med att färdigställa banan eller organisera fram cross-sektionen är välkomna att höra av sig. Mer information finns på Facebook: www.facebook. com/groups/199194216819298 Vänd och läs om fler uppfyllda önskningar Markus Leosson testkör banan. Foto: Jerry Fredriksson VAAJMA nr 5/2012 7 fokus: ungdomskonferensen 2012 Banen har så langt ikke fått noe offisielt navn, men på folkemunne går den bare under ”Stureplan”. Foto Lars Arne Krukhaug Ny kunstgressbane fikk snøballen til å rulle. Nina Øie Devik, leder for RIF ble etter hvert ett vanlig syn på vei inn eller ut fra rådmannens kontor. Og i forbindelse med budsjettbehandlingen for 2012 kom også politikerne på ”banen”. Røyrvik Etter den første ungdomskonferansen var kunstgressbane i Røyrvik ett prioritert ønske fra ungdommene. Og 1. september 2012 kunne Røyrvik Idrettsforening (RIF) arrangere Gränslire i Røyrvik for første gang på flere år! Det var nok de færreste som tenkte at ungdommenes ønske kunne bli en realitet. Med en kostnadsramme på over fem millioner tenkte nok 8 VAAJMA nr 5/2012 Oiii, det ble vist mål! mange at det bare var en ønsketenkning. Men ildsjeler i RIF og en positiv kommunal administrasjon Det ble etter hvert vedtatt å stille kommunale midler til disposisjon, men det forutsatte ett tredelt spleiselag, Røyrvik kommune, RIF og spillemidler fra Norsk tipping. På nyåret 2012 startet prosessen, vedtak ble fattet, anbudsrunden startet og søknad om spillemidler ble sendt. Det sies at ting tar tid i kom- Tyck till på Facebook! Vilka frågor är viktiga på årets konferens? Gå in på vår Facebooksida och berätta! facebook.com/vaajma munal forvaltning, og det kan vel være noe i det, men denne gangen gikk ting i rekordtempo. Med rådmann Ole Jørgen Rødøy som prosjektleder og ett godt samarbeid med RIF kunne første spadetak tas i juni i år. Målsetningen var å kunne arrangere Gränslire på eget Förhandling sker om ny ”taxi-linje” över gränsen Vaajma Nina Øie Devik og sønnen Jonas bivåner Gränslire fra sidelinjen. i Røyrvik gress allerede 1. september. For å realisere dette var dugnadsinnsats fra frivillige alfa og omega. Og for en innsats. Sommeren i gjennom var det aktivitet nede på banen. Med opptil førti frivillige på plass samtidig sier litt om interessen for å realisere ungdommenes drøm. Kunstgressbanen ble den store ”snakkisen” sommeren 2012, for været var jo som kjent ikke mye å snakke om. 30. august ble banen offisielt overtatt av Røyrvik kommune, og RIF som driftsansvarlig kunne ta i mot forventningsfulle barn og ungdommer fra Vaajmaregionen. Lørdag 1. september skinte ikke bare sola i Røyrvik. Stolt kunne Nina Øie Devik endelig vise fram bygdas stolthet. En kunstgressbane med Fifaklasse 2, samme klassefisering som Lerkendal stadion. Kanskje ikke de samme tribunefasilitetene som Lerkendal, men kommer RBK til Røyrvik skal vi alltids få til tribuneplasser nok. Litt dugnadsinnsats må nok til men vi har vist at det går. Lars Arne Krukhaug Bättre transportmöjligheter över gränsen. Det är ett hett önskemål som tagits upp på de senaste två ungdomskonferenserna. – Länstrafiken är berett att skriva avtal om detta. Nu inväntar vi bara klartecken från kommunerna vad gäller finansieringen, säger projektledaren Tommie Jirhed. Hur transport över gränsen ska fungera bättre för ungdomar har diskuterats på de två ungdomskonferenser projektet anordnat. Nu verkar en lösning vara nära förestående. Ungdomsprojektet har drivit på i frågan och har nu haft flera möten med representant er för Regionförbundet Jämtland (huvudman för Länstrafiken), Länstrafiken och Nord-Trøndelag Fylkeskommune, avdeling for samferdsel. –Vi la frem våre ønsker rundt transport Vaajma. Ett transporttilbud for ungdom i alderen 13–18 år, drosje til buss pris. Transport for å styrke sosiale relasjoner. De inviterte har opprettet dialog med hverandre. Regionförbundet Jämtland og Nord Trøndelag Fylkeskommune har gitt ungdomsprosjektet gode innspill på hvordan få til en slik løsning praktisk, säger Edith Valfridsson som är projektledare i ungdomsprojektet. Tanken är alltså att ungdomarna ska få möjlighet att åka taxi fast betala samma pris som för en bussresa. Än så länge är det inte klart vem som ska finansiera den resterande delen av kostnad en för resorna, det blir en fråga för de fyra kommunerna i gränsfjäll en. – Det handlar inte om några stora summor så jag hoppas att vi kan nå en lösning. För som det verkar är Länstrafiken är berett att skriva avtal om detta vilket vore en bra förbättring för ungdomarna i området, säger svenske huvudprojektledaren Tommie Jirhed som också jobbat med frågan. Under ungdomskonferensen den 19 oktober kommer frågan att lyftas igen bland ungdomarna. Bland annat är det nödvändigt att de kommer med önskemål om vissa fasta dagar och tider som taxiresorna ska vara tillgängliga. Pernilla Hermansson VAAJMA nr 5/2012 9 fokus: ungdomskonferensen 2012 Øyvind Kveli ska NORDLI 19. oktober arrangeres den store svensk/norsk ungdomskonferansen i Liernehallen. Den kan bli svært viktig for grenseområdet. Alle elevene på ungdomsskoletrinnet i Vaajma-området, cirka 120 i tallet, vil møte på ungdomskonferansen den 19. oktober. Dit kommer også ordførerne i Lierne og Røyrvik, samt kommunalrådene i Strömsund og Krokom. Dessuten kommer øvrige kommunepolitikere fra svensk og norsk side. Til konferansen møter daglig ledere av Vaajma, Tommie Jirhed og Kjell Schive, samt andre medarbeidere i grenseprosjektet. – Dette er en svært viktig kon- feranse. Unge mennesker på svensk og norsk side møtes for å diskutere framtidsmulighetene i regionen. De skal også gi politikerne råd om hva de bør satse på for å utvikle Vaajmaområdet, sier Schive. Han har store forventninger til konferansen, og utfordrer samtidig politikerne til å ta ungdommen på alvor. – Det er avgjørende at politikerne tar grep i etterkant av konferansen og setter i verk tiltak. Konferansen må resultere i mer enn en sosial happening, sier Schive. Edith Bruvoll Valfridsson og Louise Öhnstedt har viktige roller i fornedrelsen av konferansen. – Vi ønsker å forberede og bevisstgjøre både ungdommen og politikerne om konferansens betydning. Ungdomskonferansen er en unik arena som kan gi grensearbeidet riktig retning og skape grunnlag for nye tiltak. Vi må satse på ungdom slik at de opplever at de er viktig for regionen, sier de. Samfunnsfaglærerne Øyvind Kveli ønsker at ungdommen i grenseområdet utnytter konferansen til kreativ tenking om regionens framtid. Da må de selv ta ansvar, og utfordre politikerne til handling. Foto: Håkon Arntsen 10 VAAJMA nr 5/2012 på skolene er kontaktet for å motivere og informere elevene om ungdomskonferansen. Politikerne leda konferensen FAKTA Så här kommer det att gå till på Ungdomskonferensen: n Ungdomarna kommer att arbeta efter ett scenario som beskriver att Vaajma år 2022 är ledande inom samarbete över gränserna och att kommunerna är attraktiva och har ett starkt ungdomsinflytande. n Inom dessa teman ska ungdomarna beskriva vad som har hänt från 2012 och framåt för att detta ska vara verklighet år 2022, berättar Louise Öhnstedt, ungdomskultursamordnare i Krokoms kommun. För två år sedan arrangerade projektet den första ungdomskonferensen. Så här såg det ut då, under grupparbetena. Foto: Tommie Jirhed er også utfordret om å drøfte hva de ønsker å oppnå med konferansen og hvordan resultatene av konferansen skal følges opp. Fra Røyrvik er rådet om innhold på konferansen: ”Finne på noe mer sosialt, mindre dyp politikk”. Mens ordfører i Lierne Alf Robert Arvasli skriver: ”For meg er det veldig viktig å vite hvilket samfunn vi skal bygge framover”. feransen er prosessleder Øyvind Kveli. Han skal sammen med sine medarbeidere legge til rette slik at både ungdom og voksne får utbytte av dagen i Liernehallen. Kveli er ansatt i Nord-Trøndelag Barne- og ungdomsråd, og har ledet ungdomskonferanser på fylkesnivå. Han er hjembygdspatriot, og selv om han jobber på Steinkjer, har han fortsatt bostedsadresse Lierne. Av de skriftlige svarene som har kommet fra politikerne framgår det ikke hvordan konferansen vil følges opp i kommunene. Men Alf Robert Arvasli gir tydelig melding: – Denne konferansen er viktig og det ungdommen kommer med vil bli tatt på alvor av oss politikere. Ungdommen har stor makt dersom de selv viser engasjement og samler seg om saker. Ungdom bør være seg mer bevisst den makten de egentlig har, sier Arvasli. Han ble landskjent for sitt påfunn om Kvelia folkehøyskole, med to elever, egen smuglerlinje og påfunnet Lierne lavoliggelag, med slagordet: ”ligge der du ligger”. – I disse områdene har vi god tid til å kjede oss. Skal vi få til noe, må vi finne på ting selv. Det var hva vi gjorde med Kvelia folkehøyskole. Egentlig jobbet vi, men samtidig fant vi på galskap på en finurlig måte. Dette skjedde i 2004/2005, men folk snakker om det ennå, sier Kveli og gliser. Han legger til at det i dagens samfunn er for mange som går og venter En sentral figur på kon- på at andre skal legge til rette for dem. – Vi gikk ikke og ventet på at ting ble gjort for oss. Nettopp den utfordringen vil han gi både de unge og voksne som deltar på konferansen. Hva kan du selv gjøre, og hva kan vi gjøre sammen. – Deltakerne må ta konferansen på alvor, og bruke det som kommer fram på en konstruktiv måte. Gjennom konferansen vil en også ha mulighet til å knytte kontakter over grensen. Kveli mener at ulike kulturer på norsk og svensk side vil bidra til å skape mer dynamikk, og flere forslag til løsninger. Samtidig er det viktig å bli enig om hvordan ting skal løses i fellesskap. Han oppfordrer de unge til å bryte grenser i dobbelt forstand, tenke kreativt og bli knallgod på det de vil satse på. – Ikke tenk for smått og snevert. Det er ikke nok med fin natur. La Bakeriet i Sørli og Pe-Torsa være inspirasjon for at nettopp VI får det til. Det gjelder å utnytte egne muligheter. Men da må du gjøre noe selv. Det holder ikke å bare klage på politikerne. Han utfordrer også politikerne. – Det snakkes så mye i dag om betydningen av fagmiljøer. Da bør politikerne legge til rette for å bygge felles kontorlandskaper på bygda. Det er viktigere enn i byene. Dessuten må politikerne evne å tenke lenger fram i tid. Hva vil vi satse på i et 20–50 års perspektiv. Det holder ikke å grave seg ned i konflikten om sau og bjørn. Han nærmest forlanger politisk engasjement og oppfølging i etterkant. – Vaajmaprosjektet er veldig viktig. Og det er politikerne som eier det, sier Kveli, og ønsker samtidig velkommen til en spennende konferanse. Håkon Arntsen VAAJMA nr 5/2012 11 Fokus: ungdomskonferensen 2012 De gick ut från Sørli skole och Valsjöbyns skola 1987: Hjembygda – sett i Sørli/Valsjöbyn Vi har spurt fire av elevene som gikk ut fra Sørli skole og to elever som gikk ut fra Valsjöbyns skole i 1987, om hvordan de ser på hjembygda og framtidsmulighetene. Kommer du tilbake til Lierne? – Vi flyttet til Lierne for å bli. Nå flytter vi til Trondheim for å bli. Men man vet aldri hvordan det går. – Har alle muligheter Britt Elin Strand var i ferd med å pakke for å flytte til Trondheim, da Vaajma stakk innom. De har bodd i Lierne i fem år denne gangen. – Jeg har hatt det kjempefint. Interessant og utfordrende jobb. Jeg så for meg at å flytte tilbake til Lierne ville bli et hvileskjær karrieremessig, men slik ble det ikke. Jeg har vært med å etablere eget Nav-kontor i Indre Namdal. Hun advarer derfor mot å tenke at å flytte til Lierne betyr å legge karriere på hylla. Med dagens teknologi er det meste mulig. – Ikke lag unødvendige begrensninger. Hun råder derfor ungdom til å følge interessene sine, og ta utdanning. Samtidig understreker hun at det finnes absolutt gode muligheter utenom de store byene. – Det er utrolig hvor mye du kan få til om du vil det nok. Britt Elin Strand irriterer seg over all sniksentralisering som skjer i det norske samfunn, hvor småkommunene tappes. Hun viser til statlige arbeidsplasser som legges ned, eksempelvis skatt. – De små taper kampen når det argumenteres med behovet for sterke fagmiljøer. Nærhet synes ikke lenger å ha så stor tyngde. 12 VAAJMA nr 5/2012 myndigheter ødelegger for bygdefolket gjennom vern av store områder, inkludert nasjonalparker. – Det er rett og slett en tragedie for bygdefolket. Det har aldri vært så mye søppel i naturen som etter at nasjonalparkene kom. – Jeg blir i Grong – Trivelige folk i Lierne Jan Ove Fagerli utdannet seg via forsvaret, og har jobbet flere steder i Norge, bl.a. sju år på Kjeller. Da kona ønsket å ta videreutdanning som jordmor, flyttet de til Trondheim. Jan Ove jobber nåsom laboratorieingeniør innen olje og gassektoren. Slik han ser det i dag vil familien bli boende i Trondheim til barna blir voksen. Men Fagerli ser ikke bort fra at han kan komme til å flytte til Lierne om noen år. – Det er veldig trivelige folk i Lierne, og det kan være at vi kan flytte dit når barna våre har blitt større. Vi har trygge og gode arbeidsplasser i dag, og det er ikke bare å bryte opp. Men vi er i Lierne rundt seks ganger i året, på svigerforeldrenes hytte. Framtiden for Lierne? – Bakeriet og ”Skifern”er hjørnesteinsbedrifter, men det trengs flere ben å stå på. Mye avhenger av enkeltpersoner i små kommuner. Jan Ove og familien trives svært godt i Lierne, men han irriterer seg sterkt over at regionale og sentrale Ingrid Bruce er avdelingsleder ved Grong Sparebank. Tidligere har hun jobbet som lærer, og dessuten noen år ved flyktningmottaket. – Jeg trives veldig godt i Grong. Det er en fin kommune å bo i. Vi har hytte i Lierne som vi besøker ganske ofte. Kan det bli aktuelt å flytte tilbake til Lierne? – Nei, jeg tror ikke det vil bli aktuelt, svarer hun. Hvordan ser du på mulighetene til Lierne i årene framover? – Det er en utrolig positiv befolkning, med en imponerende Skolfoto från 1987. dugnadsånd. Jeg har god tro på Liernes framtid. De som har vokst opp i Lierne, er veldig hjemmekjær. De er glad i hjembygda. Bruce peker på at det er et sårbart næringsliv i kommunen, og med et stadig mer redusert landbruk blir behovet for nye arbeidsplasser større. Det kan være en stor utfordring, men gir også muligheter for nytenking. – Jeg er optimist Mari-Ann Kværnan er enhetsleder for åpen omsorg i Lierne kommune. Tidligere har hun jobbet i flere steder. I 2007 flyttet hun tilbake til Lierne. – Det er trivelige mennesker her og det er fredelig og trygt å bo her. Hun har sterk tro på at Lierne vil klare seg godt i framtiden. – Jeg er optimist. Selv om det ser litt skummelt ut med tanke på folketallet akkurat nå. Vil du anbefale unge mennesker til å satse på Lierne. Du har jo selv en datter? – Jeg vil motivere henne til å ta utdannelse, og så er det opp til henne selv hvor hun vil bo. Håkon Arntsen Det här gör eleverna från Sørli skola idag: perspektiv Britt Elin Strand Bosted: Lierne, men flytter nå til Trondheim Yrke/jobb: Leder av Nav, landbruksøkonom Sten Arne Skogmo Bosted: Lierne Yrke/jobb: Leder av Lierne Viltforedling Mari-Ann Kværnan Bosted: Lierne Yrke/jobb: Enhetsleder, sykepleier Rune Aksel Morten Fossdal Bosted: Frogner/Sverige Yrke/jobb: Student i Sverige Rita Anne Bakken Bosted: Lierne Yrke/jobb: Fagarbeider Ingrid Bruce Bosted: Grong Yrke/jobb: Avdelingsleder i bank/lærer – Jag har stora ambitioner för Valsjöbyn May Britt Skåle Bosted: Lierne Yrke/jobb: Ansatt ved Lierne Bakeri Foto: Privat Fredrik Myhr är född och uppväxt i Valsjöbyn. Där har hans förfäder bott i sex generationer. När han gick ut skolan ville han bli polis, men militärtjänstgöringen fick honom på andra tankar. – Jag älskar pedagogik och lärande och insåg att jag kunde kombinera detta med mitt stora intresse för fjäll och natur. Han blev militär och fick bland annat ansvar för vinterutbildningar, fjällvana och andra strapatsliknande äventyr. När försvaret i Östersund lades ner jobbade han en tid som konsult och delägare i en gymkedja. Samtidigt har han sedan länge haft jakt som bisyssla. Det intresset har mer och mer tagit över och nu är han huvudägare och chef för företaget Exclusive Adventure. – Vi erbjuder exklusiva jakt-, fiske- och naturupplevelser för små grupper, säger han. I boendet på den gamla fäbodvallen kan gästerna stifta bekantskap med mjölkredskap från 1700-talet. En annan sak som han vill framhålla är betydelsen av samarbetet med samerna i området. – Vi har alltid haft ett väldigt bra samarbete med samebyn. Periodvis anlitar han ren- skötare som guider. Företaget sysselsätter i dag två personer på heltid och ett tiotal säsongsvis. En uppmärksammad nyhet är den ambulerande skjutbanan med plastbjörnar som har verkliga förebilder. Han har stora ambitioner för sin egen födelsebygd. – Vi måste hitta fler ben att stå på än bara jord, skog och renskötsel, säger han. PaulArvid Aspnes Bosted: Overhalla Yrke/jobb: Leder eget byggefirma Aina Kristine Inderdal Bosted: Grong Yrke/jobb: Ansatt Grong videregående skole Kenneth Gåsbakk Bosted: Lierne Yrke/jobb: Feier, ambulansesjåfør og brannmann Jan Ove Fagerli Bosted: Trondheim Yrke/jobb: Lab-ingeniør Birger Ekerlid VAAJMA nr 5/2012 13 Fokus: ungdomskonferensen 2012 Hjembygda i perspektiv: – Jag tänker inte flytta Björn Andersson har jobbat på olika platser runt om i Sverige och Norge, men den fasta punkten i tillvaron har alltid varit Hotagen. – Jag trivs bra här och har egentligen aldrig tänkt flytta härifrån, säger han. På den egna gården, en jord- och skogsbruksfastighet, har han viss köttdjursproduktion. – Det är bra att ha ifall det slår slint med älgjakten, konstaterar han. Samtidigt jobbar han på Lierne Bakeri i Sörli, cirka tre och en halv mil från hemmet. Det är områdets absolut största arbetsgivare. – Jag gör allt utom städ- och kontorsjobb, säger Björn. Lierne Bakeri är ett industribageri som har specialiserat sig på att förse hela den norska marknaden med nischprodukter som ”kaker och lefser”. Bageriet har över 90 anställda och nära hälften av arbetsstyrkan ”Jag trivs mycket bra i Hotagen och har inga planer på att flytta”, säger Björn Andersson. Foto: Privat kommer från Sverige. – Många är från Östersund, men här finns även polacker, ungrare och estländare, berättar han. Björn tillhör således gränspendlarna samtidigt som han sköter den egna gården, en form av kombinationssysselsättning som är vanlig i glesbygd. Efter högstadiet i Föllinge gick han skogsbruksskolan i Halåsen i Krokom. Han har bildat familj och bor tillsammans med sambon Anette och de fem barnen i åldrarna två till fjorton år. – Jag trivs mycket bra och har inte så stora krav, summerar han. Birger Ekerlid Så tycker ungdomarna inför konferensen Michaela Brandtgård Torstensson, Cederbergskolan (klass 9) – Jag skulle vilja att det var bättre sammanhållning mellan ungdomarna från svenska och norska sidan. För att få till det skulle man till exempel kunna ha gemensamma aktivitetsdagar i skolan. När det gäller saker jag skulle kunna tänka mig att ta upp själv så kan jag inte riktigt komma på någonting just nu, men jag tycker att ungdomskonferensen är bra och det är alltid roligt att få träffa andra ungdomar. Stina Sundberg, Cederbergskolan (klass 9) – Jag har varit på ungdomskonferens förut och jag tycker att det är väldigt bra att vi ungdomar får chans att säga vad vi tycker och ge förslag på vad vi vill göra. Nu hoppas jag att vi kommer fram till något som är rimligt att genomföra, som exempelvis ökar sammanhållningen mellan de svenska och norska ungdomarna. – Jag hoppas att det kommer fram många bra idéer under dagen. 14 VAAJMA nr 5/2012 Silje Emilie N. Tangen, Stortangen skole (10.kl) – Jeg ønsker at vi skulle hatt mer kontakt med svenske ungdommer. Vi hadde felles konfirmasjonsleir, og spiller fotball sammen. Språket er ikke problem i det hele tatt. – Når det gjelder saker som jeg kan tenke meg å ta opp på ungdomskonferansen, så gjelder det nye arbeidsplasser og bedre muligheter til å få seg bolig i Lierne. Dessuten bør internettilgangen bli langt bedre. Sverre Estil, Stortangen skole (10.kl) – Vi må snarest få fibernett. Å ha god nettilgang er ekstra viktig for grensekommunene, blant annet på grunn av avstandene. Jeg ønsker også mer kontakt med svensk ungdom. Skolene burde ha lagt bedre til rette for kontakt over grensen. Ungdomskonferansen ser jeg på som veldig viktig. Vi bor så nært hverandre at det er naturlig å prøve å få til noe sammen. Erika Selander Håkon Arntsen Ett år sedan förra konferensen: Detta har politikerna jobbat vidare med Gudrun Hansson, kommunalråd i Strömsund: Vad har du arbetat med? – Badet i Gäddede kom fram som en stor fråga bland ungdomarna eftersom det vid den tidpunkten var stängt. – Jag har jobbat mycket med de gränshinder som finns, bland annat i form av olika arbetsgivaravgifter, tillsammans med Krokoms kommunalråd. Har ni uppfyllt några av ungdomarnas önskningar? – Vi beslutade att avsätta pengar till badet direkt efter konferensen så det kunde lagas och öppnas igen. Inför 2013 har vi avsatt Maria Söderberg, kommunalråd i Krokom: Vad har du arbetat med? – En fråga som ungdomarna tycker är viktig är riktigt bredband i området. Under det här året har jag och Krokoms kommun lagt mycket energi och arbete på att försöka få fram pengar och förutsättningar för utbyggnad av bredband. Vi är inte färdiga än, målet är att det ska finnas fibernät. Har ni uppfyllt några av ungdomarnas önskningar? – Transporterna över gränsen för att ungdomar vet jag att man jobbat med. Vad är dina förväntningar inför årets konferens? – Att det blir ett trevligt och givande möte med diskussioner som inspirerar till idéer och aktiviteter både under dagen och för framtiden. Hur viktig är konferensen när det gäller ungdomarnas chans att påverka den lokala politiken? – Ungdomarna är framtiden i bygden därför är det är viktigt att deras åsikter och framtidsidéer kommer fram. Jag ser ungdomskonferensen som en viktig informations- och kommunikationsarena gentemot oss kommunpolitiker. Att arbeta med demokratifrågor på ett så här konkret sätt tycker jag är jätteviktigt. Vad skulle du i Krokom vilja göra för ungdomarna i gränsfjällen? – Att det finns ett fungerande fibernät. Bredband är viktigt inte bara för ungdomarna utan även för näringslivets utveckling och arbetstillfällen. tre miljoner till renovering av badet. Vad är dina förväntningar inför årets konferens? – Jag hoppas vi får reda på vad kommunen/politikerna kan göra för att få ungdomarna att stanna kvar eller komma tillbaka till området. Den negativa befolkningsutvecklingen måste vända. Hur viktig är konferensen när det gäller ungdomarnas chans att påverka den lokala politiken? – Den lokala politiken kan alltid påverkas genom ett engagemang och konstruktiva förslag och diskussioner. Ungdomarna har en chans att påverka! Finns ett engagemang för olika frågor då kan vi som politiker försöka, på bästa sätt, att tillsammans med ungdomarna lösa frågorna. Alf Robert Arvasli, kommunalråd i Lierne: Hva har du og Lierne kommune fått utrettet? – Det mest konkrete vi har gjort er å bevilge penger for å realisere en crossbane på Gäddede. Det er en direkte konsekvens av ønskene som kom fram under ungdomskonferansen i 2010. – Vi har også jobbet med å få til bedre veier. Det går smått, men det kom da grus på Limingveien (fylkesvei) i sommer, og Leirbakkveien (kommunal vei) ble i 2011 opprustet til akseptabel standard. – Ellers ser det ut til at vi er i gang med å få fiber til Lierne. Det vil bli lagt en stamfiber gjennom Røyrvik og Lierne i 2014, men vi skal allerede i høst begynne planleggingen for hvordan vi skal få til dekning i hele Lierne. Vår ambisjon må være at vi kan starte med bygd- fiberprosjekt sommeren 2013. Vi gleder oss dessuten med Røyrvik som har fått til kunstgressbane. Det har blitt et kjempeanlegg som også ungdommer fra Lierne vil ha glede av. Karl Audun Fagerli Arnt Mickelsen, kommunalråd i Røyrvik: Vad har du arbetat med? – Føllgende saker vært prioritert; Bygging av kunstgressbane, videre utbygging av mobildekning i kommunen, videre utbygging av bredbånd i kommunen, arbeidet med å skape bedre kommunikasjon mellom oss som politikere og ungdommen og arbeidet med nye boligigpolitiske retningslinjer som nu er påbegynt. Har ni uppfyllt några av ungdomarnas önskningar sedan de två tidigare konferenserna? – Vi har oppfyllt ungdommens ønsker om kunstgressbane og bedre mobildekning. Vad är dina förväntningar inför årets konferens? – Håper på aktiv deltagelse av ungdommen. Tema som fenger ungdommen og at resultater blir oppnåelig. Hur viktig är konferensen när det gäller ungdomarnas chans att påverka den lokala politiken? – Konferansen er viktig ved at ungdommenes meninger og ønsker blir mer samordnet og vil representere et samlet flertall og gjennom det større påvirkningskraft. Vad skulle du/politikerna i Røyrvik vilja göra för ungdomarna i gränsfjällen? – Jeg som ordfører og politikker ønsker at vi kunne legge forholdene tilrette slik at ungdommen trives i bygda. At vi kan skape trivsel, tilhørighet og stolthet over å tilhøre vårt område. At vi greier å skape arbeidsplasser for de som ønsker seg hjem igjen etter endt utdanning. VAAJMA nr 5/2012 15 reportage En eventyrer har Stig Robert (bak) setter stor pris på musikk, ikke minst når broren Gösta (77) tar fram trekkspillet. Gäddede Stig Robert Bengtson (70) opprinnelig fra Jorm, har levd et utrolig spennende liv. Nå går han rundt på Gäddede med fem kuler i hodet. – Jeg voks opp på et torp i Jorm. Alt tidlig hadde jeg lyst til å reise ut for å se verden, og slik ble det også, sier han, sittende på en veranda hos bror og dragspiller Gösta. Nå er han 70 år, og lidenskapelig opptatt av å fiske. – Er det bra vær, så finner du meg helt sikkert på sjøen. Han har jobbet og levd i mange land; blant andre flere land i Midt-østen, DDR, Liberia og Gambia. Fra han var 23 år har han stort sett levd og virket i utlandet. Han har jobbet for flere selskaper, bl.a. Skanska, og har først og fremst vært knyttet til byggeprosjekter, for det meste som byggeleder. Han har også drevet hotell og butikk, et hotell han bygde selv i Gambia i Vest-Afrika. – Jo, det har vært litt av et eventyr. Men det kunne ha blitt et trist eventyr. Stig Robert tar seg til hodet. – Her sitter fem kuler fra en hagle. De må bare sitte der. Så lenge de holder seg i ro, er det ingen fare. Han drev butikk av import16 VAAJMA nr 5/2012 varer i Gambia, og etter flere innbrudd bestemte han seg for å skaffe seg våpen selv. Han hadde kontaktet politiet etter hvert innbrudd, men de gjorde ikke noe med sakene. Politiet i Gambia var den gang ubevæpnet, og bandene, som ofte hadde våpen, herjet vilt. – Jeg snakket flere ganger med politimesteren om at han måtte ta affære, men fikk til svar at jeg heller måtte bevæpne meg selv. Han ordnet lisens og jeg kjøpte meg et våpen. Bandene hadde vært i butikken og stjålet fire-fem ganger. Så kom de igjen en kveld, og denne gangen hadde de med seg lastebil for å tømme butikken. Da hentet jeg våpenet og jeg såret en. Like etter fikk jeg selv et hagleskudd midt i skallen, og segnet om. Kona til Stig Robert så hva som foregikk, og klarte å få tak i telefon en. Hun ringte presidenten. Stig Robert hadde nemlig erfart at det var lurt å ha gode kontakter til landets ledere. – Jeg ble bedt av min svenske sjef om å begynne å spille golf i Gambia. Jeg kunne ikke golf i det hele tatt, men der traff jeg og ble kjent med ministrene og presidenten. Det skulle vise seg å være svært nyttig. Presidenten sendte en gruppe fra armeen til Stigs butikk for ”Livet mitt har vært et eventyr”, sier Stig Robert Bengtson. å rydde opp. Da var gjengen forduftet, men politiet arresterte også Stig Robert. Mannen som ble skadet, ble funnet på sykehuset. Gjengen hadde nemlig sendt en ladning i hodet på vedkommende for at han ikke skulle røpe navnet på de øvrige tyvene. Dermed ble Stig Robert anklaget for mord, og situasjonen var kritisk. På nytt ble presidenten redningen. Stig Robert ble sluppet fri, og kunne reise til London for å opereres. Men kulene lå slik til at han ble frarådet inngrep. I stedet fikk han beskjed om å vente et halvt år for å se om noen av kulene beveget seg. Det gjorde de ikke, og Stig Robert har kulene fortsatt. – Det går greit, men på flyplasser kan jeg ikke gå gjennom den vanlige kontrollen. Stig Robert og kona fortsatte å drive butikker i Gambia, i et par år etter skytedrama. Han var en periode i Sverige, og da styrte kona virksomhetene. vent hjem igjen barn innom hotellet. Han ville kjøpe hele hotellet. Stig Robert solgte og hade kofferten full av penger. Tidligere hadde han og noen svensker vært på besøk i en liten fjellandsby i Gambia. For å komme dit måtte de bruke båt over en elv. De festet sammen med landsbyhøvdingen. Ut på kvelden ble stemningen god, og Stig Robert slo frampå om det var mulig å få kjøpt seg kone. Det var landsbyhøvdingen med på tvert. Han hentet fram sin eldste kone, og dermed startet prutingen. – Jeg fikk tilslaget for 50 cent, og landsbyhøvdingen var såre fornøyd. Da de skulle til å dra, kom landsbyhøvdingen springende etter med den eldste kona. – Du glemte å ta med deg kona du har kjøpt, ropte han. Da skal jeg si vi fikk fart på båten og kom oss av gårde. Foto: Håkon Arntsen – Jeg dro tilbake, men jeg klarte det ikke. Jeg fikk advarsel om at gjengen skulle ta meg. Dermed fikk jeg problemer med søvnen. I stedet ble det altfor mye vodka. Før Stig Robert og kona startet å drive butikk, hadde han bygd sitt eget hotell. Før det igjen drev han et stort byggefirma i Gambia, med ca. 400 ansatte. Etter en tid solgte han firmaet, og for pengene bygde han eget hotell. ” Jeg fikk selv et hagleskudd midt i skallen, her sitter fem kuler. – Jeg bare fant meg et egnet sted. Men så kom reguleringsmyndighetene, og sa at det var ikke gitt tillatelse til bygging der. Da flyttet jeg bare tomta ca. 100 meter, sier Stig Robert På nytt kom reguleringsmyndighetene og ba han stoppe arbeidet, men Stig Roberts måte å svare på gjorde dem usikker. De ble redd for at han hadde kontakt med presidenten. Han fullførte byggingen. En dag kom en søkkrik gambisk diamanthandler med fire koner og 22 I 1970–1972 var Stig Robert med på et byggeprosjekt i daværende DDR eller Øst-Tyskland. – Vi var ca. 100 svensker som bygget et stort hotell i Travemünde. Da vi skulle til å legge gulvet i restauranten fikk vi plutselig stoppordre fra Øst-Berlin. Jeg gikk ikke med på det fordi vi jobbet på akkord. Men fikk beskjed om at vi skulle få godt betalt for utsettelsen. Det som skjedde var at det kom spesialister og la kabler som dekket hele restauranten. Men det var slett ikke varmekabler. – Kablene gjorde at hvert eneste bord i restauranten kunne avlyttes, sier Stig Robert. Han er nærmest ustoppelig. Han minnes episoder og dramatiske opplevsler. Da er det kanskje ekstra godt å nyte gode pensjonistdager i stille og fredelige Gäddede. Der har bor også flere av søsknene. – Her er det godt å bo, sier han og ser utover vannet. Ørreten biter kanskje i kveld. Håkon Arntsen VAAJMA nr 5/2012 17 fokus: gränshinder Ny strategi ska väc Anders Andersson, kommunchef i Strömsund, Gudrun Hansson, kommunalråd i Strömsund, Tommie Jirhed, Regionprojekt Vaajma och Maria Söderberg, kommunalråd i Krokom i Stockholm för att träffa Marita Ljung. Stockholm Regionprojekt Vaajma tar till en ny strategi för att försöka luckra upp de gränshinder som finns i regionen. Nu inväntar projektet remissvar efter senaste mötet med statssekreteraren Marita Ljung på näringsdepartementet. I våras tog Regionprojekt Vaajmas styrgrupp beslut om ny strategi för att nå fram till centrala beslutsfattare i frågor som rör gränshinder i regionen. Tidigare har flera skrivelser lämnats in med begäran om att på försök bli ett pilotområde med bland annat sänkt arbetsgivaravgift. Foto: Privat Nu är målsättningen istället att uppsöka rikspolitikerna på deras hemmaplan i departementen. Senaste mötet skedde hos Marita Ljung, statssekreterare på näringsdepartementet. – Målsättningen med mötet var att både muntligt, skriftligt och vi- suellt lyfta fram våra gränshinder och få förståelse för dessa samt att vi också på nytt begärde att regionen får bli en pilotregion. Vi fick förståelse för våra problem och man lovade att remittera ärendet omgående till berörda departement för att sen komma tillbaka med remissvar. När i tiden detta skulle ske fick vi inte veta, säger svenske projektledaren Tommie Jirhed som åkte på mötet Exporttåget på besök i Strömsund: Projektet fick personlig träff med hand Strömsund När Exporttåget, det svenska Utrikesdepartementets och handelsministerns Norrlandssatsning, nådde Strömsund den 24 september fanns Regionprojekt Vaajma på plats för att prata gränshinder. Projektet Exporttåget är en del av Utrikesdepartementet och handelsminister Ewa Björlings Norrlandssatsning som syftar till att presentera ett särskilt åtgärdspaket för stärkt regional export från Sveriges fyra nordligaste län. Målsättningen är att träffa så många företag som möjligt som kan bidra till att utforma det åtgärdspaket som presenteras under 2013. Resan sker med Inlandsbanan, som är samarbetspartner och medarrangör, mellan Sveg och Gällivare. Med på tåget finns olika aktörer som arbetar med att erbjuda företag olika typer av exportstöd, till exempel 18 VAAJMA nr 5/2012 Anna Jonasson, Regionprojekt Vaajma, berättade bland annat om företagarnas utmaningar. Exportrådet, Svensk Exportkredit, Almi, Visit Sweden med flera. Den 24 september anlände Exporttåget till Strömsund och Folket Hus stora sal. Ann-Louise Hansson, Strömsunds utvecklingsbolag, hade planerat kvällens program och smyckat ut salen. Handelsministern och resesällskapet hälsades välkommen av kommunstyrelsens ordförande Gudrun Hansson och fick sedan en presentation av Regi- onprojekt Vaajma av Tommie Jirhed och Anna Jonasson. – Bland annat lyfte vi fram företagens gränshinder som är en tydlig exportfråga. Företagaren Arnold Westberg, Gäddede och hans medverkan på Förjuls-Martnan i Lierne togs upp som handels/gränshinder, säger Tommie Jirhed. I salen var det också dukat för middag och efter Vaajmapresentationen bjöds det på lokalt producerad Kommunalrådet i Strömsund, Gudrun H mat där björn, älg och ren uppskattades stort. Runt matborden var en utställning uppbyggd med fem olika stationer. Förutom Regionprojekt Vaajma lyftes också projektet Livet på landet (Cathrine Reinemyr) fram cka gehör tillsammans med Maria Söderberg, kommunalråd i Krokom, Gudrun Hansson, kommunalråd i Strömsund samt Anders Andersson, kommunchef i Strömsund. Remissvändan kommer nu att noga följas upp och den svenska handelsministern Ewa Björling uppvaktades också den 24 september då hon var på tillfälligt besök i Strömsund (se artikel nedan). Då deltog också företagaren Arnold Westberg från Gäddede för att vittna om de förutsättningar och möjligheter som råder i gränsfjällen. – Vi tror att Marita Ljung fick upp ögonen för problemen. Hon skulle i sin tur ta upp frågan i depar- tementet och också skicka den vidare till Nordiska Ministerrådet, där bland annat handelsminister Ewa Björling finns representerad. Vi kommer att bevaka deras möte som sker senare i höst. Bland annat kommer fokus då att vara på nordiska gränshindersfrågor. Vi kommer också att påverka fler statssekreterare och statsråd i frågan, säger Tommie Jirhed. Pernilla Hermansson Fotnot: På webben kan ni läsa hela presentationen som lades fram till statssekreteraren. I nästa nummer rapporterar vi från Nordiska Ministerrådets möte. delsministern Britt Bohlin och Inge Ryan. Foto: Tina Stafrén/Privat Landshövdingar i möte om Vaajma Nordli Landshövding Britt Boh lin i Jämtland og fylkesmann Inge Ryan i Nord-Trøndelag hadde i august 2012 et møte hvor en rekke spørsmål av betydning for samarbeidet mellom Jämtland og Nord-Trøndelag ble drøftet. Fylkesmann Inge Ryan opplyser til Vaajma at samtalene dreide seg om flere spørsmål knyttet til merverdiavgift og toll. Videre ble spørsmålet om samisk opplæring og problemstillinger knyttet til reinbeitekonvensjonen mellom Sverige og Norge tatt opp. Et annet spørsmål var vindkraftutbygging som er svært aktuelt i grenseområdene på svensk side. Også arbeidet med friskvård/folkehelse og en eventuell felles nasjonalpark er av interesse for begge land. Landshövdingen og fylkesmannen vil følge opp disse sakene i senere samtaler og overfor aktuelle myndigheter. Kjell Schive Enklare regelverk på G vaajma Det kan snart bli klart med ett enklare regelverk för de som jobbar i både Sverige och Norge. I forrige nummer av Tidningen Vaajma informerte vi om at en ny EU-forordning ville gjøre det enklere for personer som er bosatt i ett EU/EØS-land å arbeide inntil 25 prosent ekstra i bostedslandet uten å flytte sosialforsikringen fra hovedarbeidslandet til bostedslandet. Hansson, gav handelsministern Ewa Björling en gåva under besöket. Foto: Tommie Jirhed samt områdena Infrastruktur (Anders Andersson), Turism (Anna Gillgren) och Internationalisering (Daniel Perfect). . – Vi är väldigt nöjda, säger Tommie Jirhed. Jag fick ett personligt samtal med handelsministern om gränshinder och pilotområde i Vaajma och överlämnade den skrivelse vi tidigare överlämnat till statssekreterare Marita Ljung samt tidningen Vaajma. Tommie Jirhed Den nye forordningen ble gjort gjeldende i Sverige fra 1. mai 2010, og i følge Nordisk Ministerråds Grensehinderforum var en norsk ratifisering av ordningen forventet i løpet av kort tid slik at ordningen også kunne gjøres gjeldende i Norge. Ny informasjon fra det norske Arbeidsdepartementet under- streker at det ikke er snakk om en norsk ratifisering, men en beslutning i EØS-komitéen før innlemming av den nye forordningen i norsk lovgivning. Denne beslutningen vil ta noe lenger tid, men prosessen er i gang og det forventes en positiv beslutning. Regionprosjektet vil følge opp denne saken og komme med oppdatert informasjon så snart det foreligger en beslutning. Departementet opplyser at det allerede nå vil være mulig å søke om dispensasjon fra gjeldende regelverk dersom det er i arbeidstakers interesse. Inntil den nye EU-forordningen er gjort gjeldende i Norge, anbefales det at slik dispensasjonssøknad sendes. Ta kontakt med NAV for nærmere informasjon om slik dispensasjon. Kjell Schive VAAJMA nr 5/2012 19 nyheter Projektet visade upp sig på konferens Göteborg Interreg Sverige-NorgeDanmark stod som arrangör av en projektkonferens i Göteborg den 20–21 september. Regionprojekt Vaajma var på plats tillsammans med ett 70-tal andra Interregprojekt. Regionprojekt Vaajma deltog på konferensen och hade dag ett nio stycken halvtimmesmöten med andra projekt som direkt eller indirekt har beröring med vårt projekt. – Det var mycket givande och intressant och gav mig flera nyttiga kontakter för vårt fortsatta arbete. Speciellt intressant var samtalen med de projekt som också jobbar med destinationsutveckling inom turism, säger den svenske huvudprojektledaren Tommie Jirhed. Dag två fick deltagande projekt information om Interreg V, den kommande programperioden 2014– 2020. Avslutningsvis fick deltagarna en inspirationsföreläsning om Storytelling av Matts Heibel. Tommie Jirhed Perspektivskisse med Liernehallen till venstre og nye Stortangen skole till høyre på bildet. Ny skole klar Nordli Nye Stortangen skole kommer att stå klar sommeren 2013. Nåværende Stortangen skole i Nordli ble bygget og tatt i bruk høsten 1966. To år etterpå kom fløya med basseng og gymnastikk-sal. Etter flere år med faglige og politiske drøftinger i Lierne kommune om hvorvidt man skulle restaurere skolen eller bygge nytt, så vedtok Lierne kommunestyre i 2009 at man skulle bygge ny Flerbrukshall m.m. til en pris av 52 mill kroner, som stod ferdig fra september 2010. Både flerbrukshallen, med fullverdig idrettshallmål og bassenget er blitt flittig brukt både i skoletiden og på fritiden. Også foajeen og skolekjøkken har fungert veldig greit, både i skoletiden og under arrangementer på kveldsog helg. Volleyballinteressen er stadig økende, med bl.a. NM-deltagelse våren 2012. Samme trend så en også i mange år, etter at Sørlihallen ble bygget og tatt i bruk i 1988. Mange li-bygger har spilt volleyball i toppserien og NM i en år-rekke som følge av kommunens satsing på volleyballhall i Sørli i 1988. Det har ligget i kortene de to siste årene spesielt at det også skulle bli ny skole i Nordli, i stedet for restaurering. Etter at politikerne i Lierne satte en ramme på 43 mill i kostnader, ble et førsteutkast til løsning på over 1600 m2 redusert til vel 1400 m2 ny skole. I et Avslutning før Grenseliret 2012 Røyrvik I strålende sol og nylagt gressmatte ble Grensliret 2012 avsluttet i Røyrvik 1. september. Det var stor stemning på banen da Vaajma dukket opp. Når vi spurte hva som var så fint med Grensliret var selvfølgelig fotballen det viktigste. Men like viktig var det å møte igjen venner fra de andre stedene. Likeså å bli kjent med nye venner, og få dra til andre steder å spille fotball var tydelig populært. Karl Audun Fagerli mente 20 VAAJMA nr 5/2012 også at turneringen var viktig for grensesamarbeidet. Det å knytte bånd i en ung alder kunne være en viktig ressurs for grensesamarbeidet i framtiden. Som kjent er det bare den eldste klassen (8.–10. klasse) som har tabell, men vi gjengir alle lagene som har vært med. Vi gratulerer Nodli 1 med seieren i storgruppa og alle andre lag som har spilt i turneringen. Lars Arne Krukhaug Fotnot: Se fler bilder från avslutningen på hemsidan: www.vaajma.com Kommende fotballspillere? Fra venstre: Sandra Hermansson, Natalie Solberg, Ragnhild Skåren, Tine Skåren Heggli, i front Jørgen Skåren. Foto: Lars Arne Krukhaug Revisjon: ARC prosje ARKITEKTER OG RÅDGIVENDE IN Adresse: Telefon: Telefaks: E-post: Verf Hallå där! neste høst Retting: Dato: Sign.: Ktr.: ekstra kommunestyremøte i Lierne drøfte nybygg kontra restaurering, Oppdragsgiver: Prosj.ansv: 19.juli 2012Lierne vedtok et kommune enstemmig så har kommunestyret i Lierne bruktEM Prosjekt: Tegn: kommunestyre å bygge ny skoleskole til 8.5 mill kroner på utbedringer vedEM CON Stortangen Tegningstittel: 43 mill kroner, som skal stå ferdig til Sørli skole. I tillegg er detKontr: budsjet-Godkj: Perspektivskisse fra Sørvest . inves-. ekt as skolestart høsten 2013. Byggingen tert med 1 mill kroner på årets Dato: G 02.12.11 tar til medio august 2012, og skal teringsbudsjett til videre utbedringer NGENIØRER Prosjektnr: Tegn.nr: Rev: Format: Målestokk: ftsgata 11, Namsos være ferdig sommeren 2013. ved Sørli skole i 2012. 74 21 65 65 74 21 65 50 arcon@arcon.no 3079-106 A3 A30-01 08.03.2012 09:15:40 Med de avstander som er i Lierne hadde man i kommunen fram til sommeren 2011 tre skoler, men Tunnsjø oppvekstsenter (med skole fra 1.–7.klasse) ble nedlagt fra skolestart 2011/12. Mens man for Nordli har brukt mange år på å Når Sørli skole blir ferdig restaurert og nye Stortangen skole blir ferdig, så vil Lierne kommune ha en bra standard å tilby sine skoleelever i årene framover. Karl Audun Fagerli TEGNINGEN TILHØRER ARCON PROSJEKT AS OG MÅ IKKE BENYTTES UTEN TILATELSE I slutet av september ordnades en stor Interregkonferens i Göteborg. Vi frågade några av de närvarande projektledarna ”På vilket sätt knyter du ihop Sverige och Norge?” Eva Aspling, projektledare, Mid Nordic Film Region. – Vi arbetar för att utbilda filmare och filmarbetare, koppla samman film och turism och skapa förutsättningar för producenter att etablera sig i Jämtland och Tröndelag. Vi vet redan att det här området är attraktivt för filminspelningar och film kan skapa regional tillväxt. Svein Frydenlund, Nordens Bästa Inlandsregioner 2020. – Vi i Hamar i Norge och Falun-Borlänge i Sverige har regioner med stor inflyttarpotential och stark lokal särprägel. Nu hjälps vi åt med att synliggöra vår regionala identitet, vi bygger nätverk mellan bland annat kommuner och näringsliv på båda sidor gränsen. Ett bra exempel på vad vi lyfter fram i projektet är den inflyttar-app som utvecklats av studenter på högskolan i Hedmark och som Hamarregionen nu använder. Appen ger snabbt information om bland annat lediga jobb och bostäder. resultat grenseliret 2012 Liss-gruppa (2.–4.klasse) Arsenal, Chelsea, Liverpool, Manchester City, Barcelona, Real Madrid, Bayern, Munchen, Totalt 14 kamper. (Alle lag har spilt 12 kamper + 4 kamper før det ble miks.lag) Mellomgruppa (5.–7.klasse) Frostviken, Røyrvik, Nordli 1, Nordli 2, Sørli 1, Sørli 2, Sørli 3 Totalt 14 kamper. (Alle lag har spilt 16 kamper) Storgruppa (8.–10.klasse) Nordli 1 16 14 1 1 Nordli 2 16 8 2 6 Sørli 16 6 2 8 Frostviken 16 6 2 8 Røyrvik 16 4 1 11 77 - 36 58 - 56 55 - 55 51 - 54 36 - 66 43 26 20 20 13 Cornelia Kirpensteijn, projektledare Engagera Mera! På bilden syns också Inger Anne Kilde Storli, ekonom i projektet. – I Uddevalla och Fredrikstad jobbar vi för att öka medborgarnas engagemang. Vi försöker nå bredare målgrupper, inte minst ungdomar. Vi jobbar konkret med bland annat utveckling av e-tjänster. Hela tanken är att det ska vara lätt att lämna förslag, lätt att vara med i beslutsprocesser. VAAJMA nr 5/2012 21 nyheter och information över gränsen Svensk-norska ögon Bryssel På Avenue Palmerston i Bryssel finns ett kontor som har till uppgift att tillvarata våra intressen. Där arbetar Jämtland-Västernorrland och Tröndelag i skön förening. Tidningen Vaajma ställde några frågor till Mid Sweden European Offices vd, Kerstin BrandeliusJohansson. Ni firade nyss tioårsjubileum. Vad gjorde ni och vilka var där? – Mid Sweden och Mid Norway European Office har varit ”sambo” i tio år och det tyckte vi var värt att fira. Jubilé et skulle också vara ett tillfälle att utvärdera EU-kontorens roll och vilka framgångar de hittills varit delaktiga i samt se i vilken riktning kontorens arbete bör gå mot i framtiden. Men också lyfta fram kontorens roll som matchmakers mellan länen/ fylkena och över norsk/svenska gränsen. Våra svenska och norska ägare och tidigare anställda var inbjudna samt regionala politiker och tjänstemän. Deltog gjorde cirka 60 personer. – Under dagen förklarade bland annat Norges ambassadör Niels Engelschion om varför Norge finns på plats i Bryssel och Dag Hertelius, Sveriges EU-ambassadör berättade att samarbetet med de regionala kontoren är viktigt för den svenska representationen. Varför startade MSEO? – Jämtlands och Västernorrlands läns behov av en regional representation i Bryssel växte fram i slutet av 1990-talet. Inledningsvis på konsultbasis men redan efter ett par år öppnade länen ett eget permanent kontor under namnet Mid Sweden Office. Hur fungerar ni idag jämfört med vid starten för tio år sedan? – Idag är vi ett helt Brysselbaserat kontor och fr.o.m. hösten är vi 4,5 personer samt en praktikant/termin. Vi har nära kontakt med våra ägare och är aktiva både mot och med 22 VAAJMA nr 5/2012 Kerstin Brandelius-Johansson är verkställande direktör på MidSweden European Office Bryssel. Kommissionen och Europaparlamentet. – Mer fokus på påverkansarbete idag till skillnad från början då projektstöd/information om projektfinansiering var huvudfokus. Informations- och kunskapsspridning är en av kontorets centrala uppgifter. Vad betyder samlokaliseringen med Tröndelag? – Sedan lång tid tillbaka finns ju ett brett samarbete på både lokal och regional nivå. Här nere har vi, MSEO; mer fokus på politisk påverkan och NSEO på information och nätverk. Vi utbyter information, kontakter, och arrangerar ibland gemensamma aktiviteter såsom projektseminarier och studiebesök med både svenska och norska deltagare samt förmedlar också bland annat projektkontakter. Vi är på så sätt ofta dörröppnare för olika kontakter mellan våra regioner. Rent praktiskt, vad kan man få hjälp med av MSEO? – Vi hjälper våra tjänstemän och politiker i Jämtland och Västernorrlands län med omvärldsbevakningen. Nyhetsflödet är enormt, så vi på MSEO gör ett första urval för vår region. Vi är länens representation och ”ambassadörer”, vi håller koll på vad som händer på EU-nivå inom våra olika prioriterade områden (som våra ägare beslutat) och förmedlar information på vår hemsida, nyhetsbrev, sociala medier men också genom direktkontakt med personer som hemmavid arbetar med och öron i Bryssel ” Att kunna ”göra skillnad” och bidra till lokal och regional utveckling. Det är något av det bästa med vårt arbete. EU-parlamentet i Bryssel. Foto: Elin Solvang frågorna. Vi kan ställa frågor och göra inspel till parlamentsledamöter. Vi är regionens ögon, öron, näsa och fötter här i Bryssel. Hur kända är ni för allmänheten på hemmaplan? – Det ser nog väldigt olika ut och speglar också hur aktiva dels våra ägare är i EU-frågor och vilka frågor som är aktuella. Vi har under åren byggt upp goda kontakter med tjänstemän och politiker hemmavid inom vissa sakområden; just nu regional- politiken och transporter. – Generellt känner kommunerna till oss mindre. Vi försöker lyfta fram möjligheten till verksamhetsutveckling genom europeiskt samarbete.Vi arrangerar ofta seminarier och konferenser men också enskilda möten på hemmaplan, i samarbete med våra ägare, för att bli mer synliga och lyfta in ett europeiskt perspektiv. Vad är roligast respektive svårast med ert uppdrag? – Att kunna ”göra skillnad” och bidra till lokal och regional utveckling. Dels i de stora frågorna; den framtida sammanhållningspolitiken/regionalpolitiken och transporter, men också i det lilla; då vi haft besökare här nere som ”Känner att det är inte så långt till Bryssel” och att man förstår bättre hur EU och den lokala nivån hänger ihop. Ibland förekommer kritik från politiker på lokal nivå, att det är slöseri med skattepengar att ha ett Europa-kontor. Hur ser du på det? – 50–60 procent av de beslut som tas av EU påverkar direkt och indirekt våra kommuner och landsting. Har vi råd att inte vara en del av EU? Arenan för det europeiska samarbetet är Bryssel så då är det här regionen måste finnas. Sen finns det en stor okunskap både om EU och om vad MSEO gör och det är en stor utmaning för oss att bättre och tydli- gare marknadsföra vad i gör. Vilka är de största utmaningarna för vår region de närmaste åren? – Utflyttning och avsaknad av rätt personal på rätt plats – kanske länen måste börja profilera sig på europeisk nivå för att locka rätt utbildad personal, gamla och unga, att flytta dit. Hur kan vi locka unga personer till vår region och hur kan vi attrahera ”nya” personer att leva, bo och arbeta här? Hur ska vi profilera oss? Vad ska vi lyfta fram som fördelar med att bo i Jämtland och Västernorrlands län? Hur blir vi attraktiva ur också ett europepiskt perspektiv? Vår region är ju en underbar plats att leva, bo och arbeta i, men hur står vi oss i konkurrensen? Kompetensförsörjning är ett annat viktigt område. Ann-Louise Rönestål Ek Elin Solvang VAAJMA nr 5/2012 23 Fokus: Projektnytt Det här är på gång i Information En mer fördjupad bevakning av gränshinder och hur projektet jobbar för att lösa dem. Det är några av målen för informationsgruppen framöver. Erika Selander, som vikarierat som projektledare under Pernilla Hermanssons mammaledighet, fortsätter sitt arbete tillsammans med Pernilla som nu är tillbaka i projektet på 20 procent. Viktiga frågor framöver är bland annat en fördjupad bevakning av gränshinder samt fler fokus-inslag i Tidningen Vaajma (i detta nummer är till exempel fokus Ungdomskonferensen 2012). Vid sidan av det arbetar vi också i våra andra kanaler, nämligen på Facebook och hemsida. Nyhetsbrevet har också förbättrats och det går att anmäla sig för att få det direkt via hemsidan, www.vaajma.com Pernilla Hermansson Webben – en av våra kanaler. FAKTA n Delprojekt information består, förutom projektledaren, av en medarbetare i Strömsund, Krokom, Lierne och Røyrvik. Just nu är dock positionen i Lierne vakant. Projektgruppen består av följade personer: Pernilla Hermansson, delprojektledare (just nu barnledig) Erika Selander, vikarierande delprojektledare, Gerd Sjöberg, Strömsund, Åsa Sjödin, Krokom, Lars Arne Krukhaug, Røyrvik. FAKTA n Projektet består av: Delprojektledare Anna Jonasson, Anna-Carin Svedén, Krokoms kommun, Kjell Urdshals, Lierne Naeringsselskap, Frank Aspnes, Røyrvik kommun, Anna Gillgren, Strömsunds kommun. Referensgrupp: Representanter från turismnäringen, utsedda av de lokala turistorganisationerna Lierne fritid, Ansättfjällen, Röyrvik fritid och Frostviksfjäll. Ekonomisk tillväxt Planeringen av arbetet med att utveckla Vaajma som turismdestination pågår. 18 oktober har vi ett möte med styrelserna i de lokala organisationerna Lierne Fritid, Ansättfjällen, Røyrvik Fritid och Tillväxt Frostviken. Vi ska där ta upp det pågående arbetet kring vandring, kurtax, guideutbildning och lokalproducerad mat. Organisationerna är medlemmar i den ekonomiska förening som är bildad, Destination Vaajma, för att det som sker i projektet ska kunna föras vidare även efter projektets slut. Tillväxt Frostviken har lämnat in en ansökan till Yrkeshögskolan om att få bedriva en utbildning för natur-/fjällguider. Vårt förarbete som gjorts i regionprojekt Vaajma blev en bra grund till den ansökan som vi hjälpte till att skriva. Den 24 september fick vi möjlighet att presentera Vaajma och gränshindersproblematiken för ”exporttåget”, se artikel på sid 18. Anna Jonasson 24 VAAJMA nr 5/2012 Elevene prøver seg på brentball under en felles aktivitetsdag før Ungdom & Skola Det store høydepunktet for Ungdomsprosjektet i høst er arrangementet Ungdomskonferanse Vaajma. De här aktiviterna har genomförts: 11.september arrangerte Ungdomstrinnet på Sørli skole friidrettsdag for barneskoleelevene ved henholdsvis Valsjøbyn og Sørli skole. 8 elever fra Valsjøbyn sammen med lærer Lotta Storm deltok sammen med elevene i Sørli. Se reportasje på sidan 31 skrevet av Kristin Åberg, elev ved Sørli skole. 18.september var 32 elever og 3 voksne fra 1.–4.årstrinn fra Stortangen skole invitert til felles aktivitetsdag sammen med elevene på Frostvikskolan. Elevene ble delt inn i grupper og rullerte på flere aktiviteter. Elevene fikk prøve seg på brentball, på ei gruppe var aktiviteten sang og musikk, på ei gruppe sammenlignet elevene svenske og FAKTA/ungdom Arbeidsgruppa består av Doris Anette Fagerli Sundvik (ungdomskoordinator, Lierne kommune), Louise Öhnstedt (ungdomskultursamordnare, Krokoms kommun), Barbro Larbring-Rönngren (kultursekreterare, Strömsund) og Elin Jansson Fiskum (ungdomsleder, Røyrvik kommune). Delprosjektleder er Edith Valfridsson. n norske ord og på en aktivitet fikk elevene forskjellige byggeoppdrag. Det var også satt av tid til felles mat med viltskav på menyen. 23.september: Skolbio i Valsjøbyn for småtrinnet ved Valsjøbyn og Sørli skole. 26.september: Skolbio i Valsjøbyn for mellomtrinnet ved Valsjøbyn og Sørli skole. projekten Hälsa, sjukvård, omsorg Projektet har fortsatt med att försöka få till stånd en samverkan vad avser röntgen och mammografi. Vidare arbetar vi med att nå fram till samverkansformer för våra – inom området – befintliga läkare. Stortangen skole og Frostviksskolan 18.september. Foto: Edith Valfridsson FAKTA/skole n Arbeidsgruppen består av Patrik Lundgren (oppvekstsjef og kultursjef, Lierne Kommune), Odd Einar Haugen (oppvekstsjef, Røyrvik kommune), Kajsa Eklund (verksamhetssjef barn- og utbildningsförvaltningen, Krokoms kommun) og Hans Olof Carlsson (kvalitetsutvecklare, barn- och utbildningsförvaltningen Strömsunds kommun) /Lars Boberg (förvaltningschef, Strömsunds kommun). Arbeidsgruppas referansegruppe består av rektor/ ass rektor fra hver enkelt skole i regionen. Entreprenørskapssamling 4.5. oktober. Delprosjektleder samt Madelene Odelberg og Marit Aamo Aagård, lærere ved Stortangen skole, deltog på Entreprenørskapssamlingen. Interreg Sverige Norge programmet inviterte sammen med interregprosjektene Foretaksamhet i hele skolan og Midtnordisk nettverk for entreprenørskap i skolen til felles konferanse der entreprenørskap settes på dagsorden. Målsetting med samlingen ut- I början av september deltog delar av gruppen i en samling i Stiklestad i Norge för att diskutera möjligheterna för ett Mittnordiskt samarbetsprojekt inom Folkhälsoområdet. Mötet var omfattande men som en sammanfattning kan följande nämnas: Vid mötet deltog företrädare från Sverige, Norge och Finland. Landstings- och fylkesrepresentanter, forskare, verksamhetschefer med flera. Mötet var mycket intressant med bland annat en klar och genomlysande information om EU:s struktur, direktiv, beslut. Inom det område som kort och gott kallas ”Health” (vilket omfattar samtliga områden inom hälsobegreppet). Samt vad EU beslutat att vi ska arbeta med och få medel för. Ett exempel på beslut som tagits är att vi jämtar har en otvetydig rätt att söka vård i Norge – till FAKTA Projektgruppen består av: Tommy Ottosson (projektledare), Barbro Blom (chef Närvård Frostviken-Strömsunds kommun), Cristine Persson (ordf socialnämnden Krokoms kommun), Elin Schive (omsorgssjef Lierne kommun), Anne Brit Röst (omsorgssjef Röyrviks kommun). n exempel vid Trondheims Sjukhus – och vice versa (eftersom även Norge godkänt detta). Ett annat exempel för vårt län är att även ha ett samiskt perspektiv på folkhälsoområdet. Ett rikt nätverk har etablerats mellan deltagarna. Idéer om möjliga samarbetsprojekt har anammats och kommer att analyseras under hösten. Projektidéer som ska leda till konkreta resultat. Exempel på detta är att nå fram till en utbildning (oavsett område inom ”Health”) som ger legitimation i samtliga nordiska länder. Eftersom vår grupp under hösten kommer att arbeta alltmer med folkhälsofrågorna vad avser friskvård så kommer såväl nätverket som idéerna att vara värdefulla. Tommy Ottosson veksling av kunnskap og erfaringer mellom institusjoner og prosjekt. Det store høydepunktet for Ungdomsprosjektet i høst er arrangementet Ungdomskonferanse Vaajma. Konferansen holdes 19.oktober, Liernehallen. På ungdomskonferansen deltar ungdomsskoleelver fra alle regionens skoler samt politikere fra alle kommuner. Edith Valfridsson Bra omvårdnad i livets alla skeden är något som projektet arbetar för. VAAJMA nr 5/2012 25 nyheter Ny stor satsing på Røyrvik Etter at Østre Namdal Reinbeitedistrikt (ØNR) kjøpte gården Bjørkmoen i Røyrvik ble visjonen om et sørsamisk kultur- og kompetansesenter født. I samarbeid med Joma Næringspark ved daglig leder Odd Mikelsen, som har hatt prosjektledelsen for Destinasjon Dærga, har visjonen blitt ett faktum. Lørdag 1. september åpnet de. Destinasjon Dærga skal utvikles til å bli en sørsamisk kultur og tradisjonsdestinasjon. Prosjektet er en del av ”naturarven som verdiskaper” underlagt ”magiske og verdifulle opplevelser i Nord-Trøndelag”. Storparten av planene rundt Destinasjon Dærga er ferdige. Så langt er det bygd opp to boplasser med Destinasjon Dærga. Illustrasjon: Arkitektkontoret Blom 26 VAAJMA nr 5/2012 stolpebur, derav en vinterboplass, som er ei gamme med tilbygg. Blant annet gjenstår bygginga av ei storgamme med plass til 50–60 personer. Ved siden av Huddningselva har de bygd opp en flerbruksscene og natursti hvor man kan følge de åtte årstidene gjennom reindriftsåret. Her traff jeg Stig Anders Kappfjell og reinen Sajve. Han var svært fornøyd med det nye anlegget. Han så på det som en videre plattform for den sørsamiske kulturen. Ikke minst å synliggjøre Røyrvik-samene som en sentral del av det sørsamiske området. Prosjektet, som så langt har kostet 2,5 millioner, forventes å stå ferdig til neste år. Det vil da bli en ny kommersiell aktør i Røyrviks reiselivsmarked. Algot Jåma, leder for ØNR, sier det er viktig å få vist samenes liv og virke, både i fortid og nåtid. Da ten- Stig Anders Kappfjell og Sajve. ker han spesielt på å ta vare på tradisjonene for etterkommerne. Han mener det også er viktig å få vist den lange samiske tradisjonen i området. Få vist den sterke livskraft og overlevelseskraft samene her har hatt, til tross for motkrefter. Samtidig under- streker han at Destinasjon Dærga vil bli åpen for alle. Alle som har ønske om å lære mer om samisk kultur og tradisjon er velkomne til Destinasjon Dærga. Lars Arne Krukhaug sørsamisk kultur Algot Jåma under åpningen av Destinasjon Dærga. Foto: Lars Arne Krukhaug VAAJMA nr 5/2012 27 reportage 28 VAAJMA nr 5/2012 Samling rundt 1,5 åringen etter et vellykket drev. Ikke elg denne gangen! Foto: R. Nilsen Vaajma God tilgang på kvalitetsjakt er en av mange fordeler med å bo i Vaajma. Heldig er den som bor her og jakter elg. De ivrigste jakter i flere terreng og bruker store deler av høsten i elgskogen. Kan livet bli bedre enn i elgskogen? Det er 27. september og jeg har byttet jaktlag. De to neste dagene skal jeg være med Nesset jaktlag, som jakter på sørsiden av Laksjøen. Første dagen skjer det ikke de helt store tingene, men det er elg i drevene men ingen som kommer fram på noen av postene. Dag to trekker jeg kontoret. Det er ei postbu ved elvebredden i et område elgen gjerne krysser elva. Så også denne gangen. Helge som sitter på posten lenger nede langs elva melder at det er en okse på tur. En slik melding på øret gir alltid litt høyere puls og ekstra årvåkenhet. Hvor kommer oksen og hvor fort kommer den? Elva er ikke spesielt bred så går det fort blir det ikke mye rom for nøling. Der, nå øker spenningen! Jeg får et skimt av oksen med den forsvinner i skogen mot elva. Skal den krysse for langt nede? Nei der kommer den rolig oppover elva. Den vinkler ut i elva og stiller seg opp med bredsiden til. Seks spir. Hva gjør jeg nå? Nedre grense for å skyte okse i dag var satt til 10–12 spir. – Håvard kan du høre? Ja. Det står en flott okse med 6 spir ute i elva. Skal jeg skyte? Håvard er imidlertid krystallklar. Nei, den er for liten. Det var det nærmeste vi kom felling i formiddagsdrevet. Det er ingen ting å si på utsikten fra kontoret. På ettermiddagsøkta poster jeg i et myrdrag uten markerte poster. Jeg setter meg i enden av myrdraget, sørvest for Råslåttjønna hvor terrenget bikker nedover mot vannet. Ole Ivar og Rolf Åge starter drevet med hver sin blandingselghund. Det tar ikke lang tid før det er rådyr i drevet, men nå er det større dyr som teller. Helge sitter i kanten av ei myr på nordøstsiden av Råslåttjønna. Det tar ikke lange tiden før Helge melder at det går elg øverst i ei myr lenger vest. Her gjelder det å følge med. Jeg registrer bevegelser i skogen på andre siden av myra. Men skuldrene slippes raskt ned, når det kommer fram en stor flott rev. Reven kommer rett mot posten før den svinger til høyre for meg, og forsvinner i skogen. Men nå har driverne fått fart på elgen. Så kraftig at elgen smetter tvers gjennom postlinja. Det var det drevet? Nei, drevet er aldri slutt før hundeførerne har fullført helt igjennom området. Tor Halvor melder om dyr på tur inn i drevområdet. Skal det bli elgfall allikevel? Igjen er det Helge som melder at det går elg øverst i den samme myra som den første elgen. Det er ikke mer enn 500–600 meter bort til der Helge sitter, så er jeg heldig dreier den sørvestover. Med ett smeller det borte hos Helge. En gang, to ganger. Ble det elgfall? Stille på radioen. Radiostillheten er aldri så tyst og langvarig som når det har blitt løsnet skudd. Så brytes stillheten. Helge har skutt et fjordyr. Det blir samling ved elgfallet. Sekshjulingen hentes og fjoroksen vommes ut. Siden mørket senker seg kan alle som ikke er sjåfører feire fallet med en velfortjent dotsup. Det er mye som skal forklares. Det pekes og tegnes. Detaljer må forklares på nytt når etternølerne ankommer. Fjoroksen er tatt ut av og klar for sin siste tur gjennom terrenget. Jegerne er fornøyde og ser fram til en bedre middag med lever og indrefile på menyen. Kan livet bli bedre? R. Nilsen VAAJMA nr 5/2012 29 nyheter och information över gränsen Ingrid möjliggör gränslösa möten Åre Företagare i Mittnorden behöver ses och lära känna varandra för att kunna skapa nya samarbeten och på sikt öka lönsamheten. Det tror Ingrid Andersson, projektledare för ”Gränslösa Branschmöten”. Vårt område har tuffa utmaningar, bland annat befolkningsminskning och hög arbetslöshet. Att skapa en dynamisk arbetsmarknad inom många områden är nödvändigt om människor ska vilja bo och verka här i framtiden. Detta har Ingrid Andersson från Duved tagit fasta på. Hon är projektledare för det nya Interregprojektet ”Gränslösa Branschmöten”. En arbetsmodell som även Vaajma-området skulle kunna se på som ett positivt exempel på samarbete över gränsen. Ingrid har arbetat med utbildning och utveckling för organisationer och företag i hela sitt liv, bland annat som näringslivsutvecklare för Företagarna i Jämtlands län och som utbildningsansvarig på Reaxcer. Hon har också själv varit företagare i många år. – Målet är att öka samarbetet mellan företag i regionen och genom ökad konkurrenskraft stärka företagen mot en tredje marknad. Ett mål är att öka förståelsen för olikheter i affärskultur och att visa på vilka affärsmöjligheter om finns, säger Ingrid. Det låter fint, men vad ska du göra konkret för att nå målen? – Företagen har ett behov av branschrelaterade mötesplatser enligt intervjuer som har gjorts. Så jag och min norska projektkollega Anne Kath Willumsen ska bjuda in till så30 VAAJMA nr 5/2012 ”Interregprojekt är en bra metod för att sätta igång aktiviteter som annars aldrig skulle ha kommit igång”, säger Ingrid Andersson, projektledare för ”Gränslösa branschmöten”. Foto: Ann-Louise Rönestål Ek dana möten och även fungera som ”kontaktkontor” över gränsen. Hur är det att samarbeta med Norge, vilka likheter och skillnader ser du? – Sättet att göra affärer är olika. Norrmännen bygger relationer och svenskarna är mer pang på och vill skriva direkt. Då uppstår missförstånd och jag fick ofta höra att det inte blev affärer trots möten. När jag ringde och bokade intervjuer fick jag oftast tag på daglig leder direkt, men i Sverige är det väldigt svårt att få tag på VD. Daglig leder i Norge var lätta att träffa, oftast samma vecka medan svenska var bokade minst en månad i förväg. Likheter – och olikheter – är språket. Men trots en del skillnader är ändå grundkänslan att vi är samma folk, oftast finns kontaktpunkter och samma referensramar. Tycker du att Interregprojekt är en bra metod för utvecklingsarbete? – Det är en utmärkt metod att sätta igång med aktiviteter som aldrig skulle ha kommit i gång annars. Tidigare projekt har visat på bra resultat med fortsättning av egen kraft just på grund av ökad kunskap och nätverksbyggande. Hur tror du att vår region kommer att se ut om tio år, åt vilket håll kommer utvecklingen att gå? – Jag tror att vi har mycket mer samarbete över gränsen inom många olika områden; utbildning, arbetskraftsutbyte, företagssamarbete. Det finns ett stort intresse på båda sidor gränsen, men det behövs eldsjälar som verkligen ser till att något konkret blir gjort. När det gäller företag så är det bara de själva som kan göra affärer, men vi i FAKTA n Projektet ”Gränslösa Branschmöten” drivs av MidtNorsk Handelskammer och Hadelskammaren Mittsverige. Det finansieras med EU-pengar från Interregprogrammet, Regionförbundet i Jämtlands län, Nordtröndelag fylkeskommune, Sörtröndelag Fylkeskommune, Stjördals kommune och Näringsföreningen i Trondheim. n Projektet pågår till sista augusti 2014. projekten kan bidra med mötesarenor, både fysiska och via internet. Ann-Louise Rönestål Ek Her hopper de lengde hopp: Victoria Grindberg, Ingeborg Gåsbak, Tommy Totland, Aron Devik og Einar Østnor. Lengdehopp! På bilde: Ole Verner Sundvik, Julie Heia, Lotta, Kindra og Jennifer fra Valsjöbyn. Kristin skriver om friidrottsdag Sørli Det var friidrettsdag på Sørli skole tirsdag 11. september. Det var ungdomstrinnet på Sørli skole som arrangerte for mellom- og småtrinnet i Sørli og Valsjöbyn. Elevene ble delt inn i grupper med både barn fra Sørli og Valsjöbyn. Hver gruppe hadde ledere som ble med rundt på postene og viste hvordan de skulle gjøre. Det var 6 forskjellige poster, og 6 forskjellige grupper med ca. 10 personer på hver gruppe. Alle gruppene fikk starte på hver deres post og så byttet de etter 20 min. De forskjellige postene var: kule, der de måtte kaste en tung kule så langt de bare klarte. Det var lengdehopp, der de skulle ta sats og hoppe så langt de bare kunne. Så var det 60 meteren, der de skulle løpe så fort de bare kunne. Poenget var at de skulle prøve å slå Her er det kule de holder på med! På bildet ser du: Madelen Åberg, Tale Solberg, Janne Totland, Mathias Malmo, Sigve Martinsen, Sander Fossland, Ane Estil og Marita Lundemo. Foto: Edith Valfridsson deres gamle rekord. Så var det liten ball, der de skulle kaste så langt som mulig. Det var også terrengløp og til slutt var det høydehopp, der de skulle prø- ve å hoppe over et stativ som ble stilt høyere og høyere etter hvert. Jeg synes at absolutt alle gjorde en god jobb og det var en fin dag med masse aktiviteter. Jeg håper at de fortsetter med dette samarbeidet mellom Sørli skole og Valsjöbyn skole! Kristin Åberg, 9 klasse, Sørli skole Nöjda entreprenörer Vaajma I år valde nio ungdomar att delta i konceptet Sommarlovsentreprenör. De har drivit egna verksamheter inom tillverkning av smycken, träprodukter och nyckelringar. Någon har fotograferat, två har bakat cupcakes och två av ungdomarna har erbjudit sina tjänster som barnvakt. Alla känner sig nöjda med sommaren och har tjänat pengar på sina sommarlovsföretag. Man möts givetvis av utmaningar på vägen och det har varit lärorikt. Att själv få bestämma sina arbetstider och att få göra något som man tycker om är det mest positiva. För att det ska vara möjligt att genomföra Sommarlovsentreprenör är det avgörande att vi får hjälp av näringslivet. Peter Sundvik, Lierne Tre, var med på uppstartsveckan och berättade om hur det är att driva företag. Ekonomi fick de en föreläsning om av Jan Morten Estil, Grong Sparebank. Startstipendier delades ut till ungdomarna av NTE, Sørli Bygg och Lierne Næringssellskap. Anna Jonasson Årets Sommarlovsentreprenörer! VAAJMA nr 5/2012 31 Nyheter och information över gränsen ”Tack för gott samarbete, kollega!”. Lennart Hobring, P4 Jämtland och Ståle Yttrehus, NRK var nöjda efter samsändningen från Åre Torg. Jonathan Haraldsson, Brunflo IF tävlade med sitt lag i mixklassen. Här intervjuas han av Ståle Yttrehus. Gemensam sändning skapade mervärde för radiolyssnarna åre I år firade den klassiska löpartävlingen S:t Olavsloppet 25-årsjubileum och det uppmärksammades stort i radio på båda sidor gränsen. P4 Jämtland och NRK gjorde gemensam sak från löparfesten, till lyssnarnas glädje. Den 27 juni var det start i Östersund med målgång i Trondheim fyra dagar senare. Då hade drygt 6 000 löpare varit med och sprungit S:t Olavsloppet. P4 Jämtland och NRK bestämde sig för att storsatsa och bjöd radiolyssnare och webb-besökare på två gemensamma livesändningar från Åre och Levanger. Pro g r a m l e da rtr i on som höll ihop det hela var Lennart Hobring och Niclas Lidström från 32 VAAJMA nr 5/2012 P4 Jämtland och Ståle Yttrehus från NRK. De bjöd förstås på tävlingsresultat, men speglade också stämningen längs vägen. Det populära S:t Olavsloppet bjuder på 52 sträckor, eller 33,2 mil – mestadels på asfaltsväg, men även gräs och grus förekommer som underlag för löparna. I planeringsskedet inför de jämt-norska samsändningarna tillbringade P4 Jämtlands tekniker Mats Arnqvist fyra dagar på NRK i Trondheim genom Vaajmas systerprojekt Nyheter och Information Över Gränsen. Mats fick mycket uträttat under dagarna hos naboerne: – Det var väldigt bra, jag träffade rätt teknisk personal och vi rätade ut många frågetecken tillsammans, berättar Mats som också konstaterar att dagarna med NRK-kollegorna bidrog till att lösa tekniska problem som funnits i tio år. Han blev känd som ”svensk en” på NRK Tröndelag och hoppas nu att samarbetet med Norge går mot en ny vår: – Det vi gjorde från S:t Olavsloppet tillsammans med NRK är mig veterligen den största samsändningen sedan tidigt 1980-tal. Så det här blir bra! säger Mats Arnqvist förnöjt. Ann-Louise Rönestål Ek Fotnot: Det finns många sätt att samarbeta över gränsen. Detta kan vara en inspiration för andra, i till exempel Vaajma-området, som vill påbörja ett samarbete. Svensk-norsk löparfest när S:t Olavsloppet firade 25-årsjubileum. Foto: Ann-Louise Rönestål Ek Programledaren Niclas Lidström hördes under S:t Olavsloppet både i Sveriges Radio och NRK! P4 Jämtlands tekniker Mats Arnqvist vid sändningsbussen. VAAJMA nr 5/2012 33 Annonser Lierne 17.november 2012 Utstillere med kvalitetsprodukter i og ved Liernehallen og Lierne Samfunnshus. ! Velkommen Lär dig dansa Swing! Flera världsstjärnor på plats! En inspirerende serie av kulturopplevelser i Røyrvik! I løpet av 2 uker (uke 44 og 45) vil det i Røyrvik avholdes konserter, forestillinger og verksteder i skoletida i tillegg til kurs/ seminarer og kulturopplevelser på kveldstid: – – – – – – – – – – Musikkvideoskole Namdalen før i tida Norwegian Culture Through the Eyes of a Foreigner Skulpturkurs Teaterleik Skvis Kreativt maleri Smiing Kronkelmonkene: Over stokk og stein Låtmakerne Askil Holm og Rulle Smit Mer detaljert program: www.dksnordtrondelag.no/institusjon_2967/program Vi ønsker alle velkommen! 34 VAAJMA nr 5/2012 Missa inte Gäddede Dance Weekend 19–21 oktober! Info och anmälan: www.gaeddede.com Du vet väl att Regionprojekt Vaajma även finns på nätet? www.vaajma.com facebook.com/vaajma Evenemang För mer information kontakta turistbyråerna Krokom 0046 640-164 00 Røyrvik 0047 74 33 57 45 Gäddede 0046 672-105 00 Lierne 0047 74 34 34 67 övrigt Underhållning kultur kultur Kultur kyrkligt 12–14 oktober. Astronomidagar i Gäddede. Mer info: www.frostviken.cosmonorr.se 27 oktober. Rosa Bandet-lördag med fest på SAGA, Gäddede Arrangör: Ulla Jonsson, Gäddede. 13 oktober kl 18.00. Der ingen skulle tru at nokon kunne bu: Oddgeir Bruaset kåserer m/bilder. Lierne samfunnshus. gemenskap 18 oktober kl 18.30. Pårørende/ vennekveld, ROS. festival 19–21 oktober. Lindy Hop-festival i Gäddede/Nordli, ”Beyond the limit” Mer info: www.gaeddede.com 29 oktober. Bokbad med krimforfatter Jørn Brekke. Klokkeslett og nærmere tidspunkt vil legges ut på: www.dksnordtrondelag.no Underhållning 30 oktober. Energicamp med DDE, deretter konsert. Lierne samfunnshus. Klokkeslett og nærmere tidspunkt vil legges ut på: www.dksnordtrondelag.no kyrkligt 20 oktober kl 20.00. Contrykonsert m/fest, Røyrvik samfunnshus. dans 27 oktober kl 20.00–02.00. Dansnatta i Föling till Jannez, Umbrella och Perikles. Servering och pub. Förköp: CityShop, OKQ8 Föllinge, Valsjöbua, Siris kiosk Krokom. musik 2 november kl 15.00–20.00. Öppen Kyrka i Hotagens Kyrka. Kaffeservering. kyrkligt 3 november kl 15.00. Minnesgudstjänst i Hotagens Kyrka. barnteater 4 november kl.18.00. Barneteateret: ”Over stokk og stein” med kronkelmonkene. musik 31 oktober kl 10.30. Andakt Hotagsfjärden, Rötviken. Underhållning 1 november kl.18.00. Dokumentarfilmen: Søsken Lierne kveld – DKSS, Lierne samfunnshus. 31 oktober. Til kjærlighetens pris, Konsert med Ingrid Storholmen mfl. Lierne. Klokkeslett og nærmere tidspunkt vil legges ut på: www.dksnordtrondelag.no 7 november. Kåre Kolve kvintett og Quintus, Lierne samfunnshus. Klokkeslett og tidspunkt vil legges ut på: www.dksnordtrondelag.no underhållning 9 november. Den klåraste stjerna, Sørli. Klokkeslett og nærmere tidspunkt vil legges ut på: www.dksnordtrondelag.no musik 10 november. Namsos Trio, Lierne, tidlig ettermiddag. Klokkeslett og nærmere tidspunkt vil legges ut på: www.dksnordtrondelag.no Basar 10 november kl. 11.00. Basar og salg av julemiddag, Gudøyvangen grendehus. Film 17 november kl 13.00. Bo Kristiansson visar film på Bygdegården i Rötviken, ”Björnen Herkku & Vargflickan” samt ”Smälter Arktis”. marknad 17 november, Førjulsmartna, Lierne. Mer information www.liernefritid.no kyrkligt 28 november kl 10.30. Andakt, Hotagsfjärden Rötviken Bingo 2 december kl. 19.00. Julebingo, Gudøyvangen grendehus. Med reservation för eventuella ändringar Folkedans och musikk fra Minsk till Lierne Lierne NERUSH er gruppe folkedansere, musikere og sangere med tilknytning til Universitetet i Minsk. I to dager har de presenter et knistrende program for et stort publikum i Lierne, og en egen forestilling for de eldste elevene i skolene. I sine fargerike folkedrakter, med dans og spill i høgt tempo, stort humør, solo- og korsang på høgt nivå – forestillinger vi ikke glemmer så lett. Besøket er et resultat av mange års kontakt og samarbeid mellom gruppen, Barnelaget i U.l. Gå-På og Lierne kommune. Etter avslutning ligger det igjen an til gjenvister både i Lierne og i Minsk Lierne takket for besøket og ønsket ”på gjensyn”! Øystein Moholt NERUSH bjöd på ett ”fyrverkeri av energi og formidling”. Besøket er et resultat av mange års kontakt og samarbeid mellom gruppen, Barnelaget i U.l. Gå-På og Lierne kommune. Foto: Øystein Moholt Tidningen samarbetar med Radio Krokom Läs mer nyheter från Lierne och Røyrvik: www.lierne.kommune.no www.royrvik.kommune.no Li-Nytt Lyssna varje dag mellan kl 9 och 11. VAAJMA nr 5/2012 35 Vilde, Olav, Martin, Ine Andrea og Linn Kathrine. Foto: Lars Arne Krukhaug Forventningsfulle skolebarn i Røyrvik Røyrvik Første skoledag var endelig kommet! I vår hadde de tatt farvel med lekekamerater i barnehagen vel vitende om at til høsten skulle de begynne i 1. klasse. Og første skoledag var noe stort. Sommeren igjennom hadde de sett fram til det, og da Vaajma var innom i ett friminutt for å lodde stemningen var det ikke helt lett å få samlet dem. Men da de hørte at de skulle fo- tograferes og intervjues av Vaajma var de raskt på plass. Og hva var mer naturlig enn å få fotografert dem i ett lekestativ. Lek og moro hører med til en førsteklassings liv. Selv om de hadde gledet seg til lekser, var nok friminuttene noe som de hadde tenkt mye på gjennom sommeren. Lars Arne Krukhaug Du har just läst en tidning från: ”En investering för framtiden” Lierne kommune Krokoms kommun Røyrvik kommune N T F Strömsunds EUROPEISKA UNIONEN ORDRØNDELAG YLKESKOMMUNE Nord Trøndelag Sør Trøndelag kommun Europeiska regionala utvecklingsfonden Fylkeskommune Fylkeskommune
© Copyright 2024