1. No category

12
frågor
om höghastighetståg
N
är vi inom Europakorridoren möter människor
och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta
återkommer.
Dessa frågor handlar i hög grad om höghastighetstrafikens
betydelse för samhällets utveckling men också för den enskilda
människan.
För att kunna ge tydliga och raka svar har Europakorridoren sammanställt en rapport som på ett grundligt sätt utreder
dessa frågor.
Tanken med denna skrift är att snabbt och enkelt ge den
information som många efterfrågar. Den som vill gå på djupet
kan enkelt ladda hem den kompletta rapporten från vår
hemsida, www.europakorridoren.se.
Utbyggnaden av höghastighetsbanor och ett modernt
trafiksystem kommer att ha en avgörande betydelse för
framtidens Sverige. Vi hoppas att våra frågor och svar
kan bidra till debatt och ökade kunskaper.
Gunnar Sibbmark
Europakorridoren
Uppsala
Arlanda
Stockholm
Vad är
Europakorridoren?
Nyköping/Skavsta
Norrköping
Linköping
r
te
g
et s
or
dv orå
eb
n
t
B
La
Gö
Jönköping
Värnamo
Helsingborg
Lund
Malmö
Kring de blå linjerna på kartan
bor mer än hälften av alla svenskar.
Här finns de flesta av Sveriges företag, skolor och
universitet. Detta område kallar vi för
Europakorridoren.
De blå linjerna är Europabanan och Götalandsbanan som är höghastighetsbanor. Andra tåg ska
ansluta till dessa banor.
Vi vill att dessa banor snarast byggs.
Då blir det enklare och mycket snabbare att resa.
Både i Sverige och till utlandet.
1
2
Vad händer när
tågtrafiken förbättras?
Med fler och bättre resmöjligheter blir det enklare
att resa. Det går fortare och man kan nå flera platser.
Människor kan söka arbete på fler orter och
därmed få fler jobb att välja på.
För arbetsgivarna blir det lättare att få medarbetare
med rätt kompetens. Företagen blir effektivare och
bättre på att konkurrera.
När det går bra växer företagen och kan ge fler
jobb. Lönerna stiger.
Detta lockar fler människor till regionen, som
växer. Det innebär större skatteintäkter, som betalar
t ex skolor, sjukvård och kollektivtrafik.
Det vi beskriver är en process som gör regionen mer
attraktiv och som skapar utveckling och tillväxt.
Det hela börjar dock med förbättrad tågtrafik.
3
4
Hur påverkas
möjligheterna
att pendla?
Hur får mindre
samhällen nytta av
de nya banorna?
Med höghastighetsbanor klarar järnvägen mer. Fler tåg
får plats på hela järnvägsnätet. Dessutom går det att
köra snabbare på de nya banorna.
Då kan människor resa längre, utan att öka sin
restid. De får större möjligheter att välja var de vill bo,
arbeta eller studera.
Den som väljer att pendla med tåg kan dessutom
utnyttja tiden till mer än att bara resa. Ombord på
tåget går det t ex bra att arbeta.
Höghastighetsbanorna byggs så att flera typer av
tåg får plats. Det gäller regionaltåg, snabbtåg och
höghastighetståg.
Regionaltåg stannar i både mindre och större orter.
De kör både på de nuvarande och på de nya banorna.
På höghastighetsbanan kan tågen hålla betydligt
högre fart. Därför är tåget ett miljövänligt alternativ
med kort restid på längre sträckor.
Regionaltågen kopplar samman mindre samhällen
med större orter. Där kan man byta till tåg som går
snabbare, om man ska resa långt.
När Mälarbanan mellan Västerås och Stockholm rustades
upp 1997, fördubblades antalet pendlare inom något år.
5
Hur kan tåg som kör olika
fort köra på samma bana?
Olika tåg håller olika hastigheter och stannar vid olika
stationer.
Vårt järnvägsnät är gammalt. Det är inte byggt
för så tät trafik, som vi har idag. Därför blir det ofta
störningar och förseningar. Snabba tåg hinner ikapp
långsamma tåg så att de tvingas bromsa och hamnar
efter i tidtabellen.
De nya banorna kommer att byggas för att klara
en mycket tät trafik. Noggranna analyser görs. Hur
mycket trafik måste banorna klara? Hur många vill
resa? Hur ofta ska tågen gå? Hur lång tid får resorna ta?
När vi får nya banor avlastas också de banor vi redan
har. Risken för störningar och förseningar blir betydligt mindre än idag.
Stationer och knutpunkter utformas så att tåg,
som inte ska stanna, kan passera på ett bra sätt.
Varför stannar inte
höghastighetstågen
vid alla stationer?
6
En viktig fördel med höghastighetståg är
korta restider. Då kommer fler att välja tåg
istället för bil eller flyg.
Men ju fler stopp ett tåg gör, desto längre
blir restiden.
Därför stannar höghastighetstågen inte vid
alla stationer. Det är därför mycket viktigt med
en effektiv regional tågtrafik.
7
Hur trafiksäkert
är tåget jämfört
med bilen?
Vad händer med trafiken
längs de nuvarande
banorna?
99 av 100 trafikolyckor där någon skadas svårt
eller dödas, sker på vägen.
Järnväg, spårväg och tunnelbana är nästan
1000 gånger säkrare.
Svaret på frågan är alltså att det är mycket
säkrare att åka tåg än att ta bilen.
Idag är det trångt på Sveriges järnvägar. Det har aldrig
åkt så många passagerare eller transporterats så mycket
gods på järnväg som idag.
Det drabbar både snabbtågen och regionaltågen.
Trots att allt fler vill åka med dessa tåg.
Det drabbar också godstrafiken, som får vänta när
det är ont om plats på spåren. Därför väljer många
företag idag att inte använda godståg.
8
Med höghastighetsbanor blir det mer plats på de
nuvarande banorna.
Regionaltågen kan köra fler turer, längre sträckor
och stanna vid fler stationer.
Godstågen kan erbjuda snabbare transporter och fler turer,
med bättre punktlighet. Företagen kan få bättre service.
Då kommer många som idag använder lastbil att välja tåget.
9
10
Varför är det
viktigt att
tänka på helheten?
Varför är målen
viktigare
än tekniken?
En kedja är aldrig starkare än sin svagaste länk.
Det gäller också järnvägen.
Att bygga det svenska höghastighetsnätet är
ett stort arbete, som kommer att ta lång tid.
Utbyggnaden kommer att ske i etapper,
som tas i bruk när de blir klara.
Vad behöver Sverige för att resor och transporter
ska fungera bra?
Detta måste vi bestämma först. Därefter kan vi
ta reda på vilka tekniska krav detta ställer på järnvägen.
Alla etapper måste byggas så att alla bandelar klarar
lika mycket. Annars blir det problem i trafiken.
Därför är det viktigt att alla som bygger utgår
från samma sak: Det man bestämt att hela det färdiga
järnvägsnätet ska klara.
Ett mål kan vara att man ska kunna resa mellan
Göteborg och Stockholm på 2 timmar.
Det kräver att tågen kan köras i 320 km/h.
11
Hur upplevs
resan?
Resor med höghastighetståg är bekväma.
Du rör dig fritt ombord.
Kaffekoppen välter inte av att tåget går fort.
Det går bra att arbeta under färden.
Flaskor och godis står säkert på fönsterbrädan, utan att ramla ner.
Hastigheten är 310 km/h, på ett tåg som går mellan Peking och Shanghai.
Hur påverkar
bilen vår miljö
– om inget görs?
12
Vad händer om ett nytt höghastighetsnät inte byggs?
Trafiken på vägarna ökar med mer är 50 procent fram
till år 2050. Då ökar förstås också utsläppen. Det visar
Trafikverket i en utredning.
Sverige har ställt upp tuffa mål. Utsläpp som kan påverka klimatet ska minska med 80 procent till år 2030.
År 2050 ska Sverige inte ha några sådana utsläpp alls.
För att nå målen krävs drastiska insatser. Biltrafiken
måste minska kraftigt. Vi behöver mer kollektivtrafik
och bättre möjligheter att gå och cykla. Många resor
med flyg måste flytta till järnväg. Godstransporter på
väg får inte öka utan i stället flyttas över till tåg eller
båt.
Därför måste nya järnvägar byggas.
Höghastighetsbanorna i Europakorridoren har en
avgörande roll för en framtida bättre miljö.
OrdArt 1206
Om du vill veta mer:
Besök www.europakorridoren.se
Där kan du
– abonnera på vårt nyhetsbrev,
– beställa eller ladda ner rapporter och
publikationer,
– läsa mer om våra olika aktiviteter.
För ytterligare upplysningar kontakta:
Gunnar Sibbmark,
vd och vice ordförande
Tel. 0370-65 60 55, 070 – 562 94 33
gunnar@sibbmark.se
Sylvia Blomby, projektsekreterare
Tel. 0372 – 78 93 55, 073 – 373 93 55
Fax 0372 – 120 88
sylvia.blomby@ljungby.se
LOGISTIK AB
TRANS AB
TÅG AB
w w w. e u ro p a k o r r i do re n . s e