1. No category

Utvärdering av Tolkprojektet
- ny forskning tar helhetsgrepp om tolkfältet i Sverige
och skapar användbara förbättringsförslag.
Men vem tar stafettpinnen
för genomförandet?
Förord
Roger Orwén vid Orwén Konsulting ansvarar för utvärderingens slutsatser och genomför
utvärderingen. Jag är fil.mag. i Sociologi och har examen från Arbetsvetenskapligt program
vid Högskolan i Halmstad. Har genomfört diverse studier och utvärderingar sedan 1999.
Däribland utvärdering av 17 EU-projekt, ofta med formativ eller annan lärande ansats. Några
av dem är mångfaldssatsningarna TA TAG och Positiv framtid (2002-2006) på uppdrag av
Studieförbundet Vuxenskolan i Mölndals kommun samt metodutvecklingsprojekt kring
validering i Hässleholms kommun (2007). Totalt drygt 50 utvärderingar eller andra studier
inom skilda områden som miljö, integration och jämställdhet. En del i firman, en del genom
visstidsanställningar.
Exempel på kunder är Region Halland, Länsarbetsnämnden i Halland, Halmstads
kommun, Svenska ESF-rådet, Högskolan i Halmstad, Studieförbundet Vuxenskolan i
Mölndal, LRF, NBV, Hässleholms kommun och Länsstyrelsen i Hallands län.
Denna utvärdering av Tolkprojektet (2008-2011) genomförs sommaren 2011. Det är
intressant att ta del av tolkfältets utmaningar, och förhoppningsvis kan denna utvärdering bli
en del i att både lära mer om angelägna förbättringsförslag och att skapa nya möjligheter för
förslagens genomförande.
Halmstad den 9 september 2011
Roger Orwén
2
SAMMANFATTNING
Kontakttolkning (språktolkning) är ett jämförelsevis smalt yrkesområde, men med stor
betydelse för den enskilde klientens/patientens demokratiska rätt att förstå och uttrycka sig.
Forskningsprojektet Tolkprojektet (2008-2011) har i dialog med aktörer på tolkfältet, som
tolkutbildare, tolkanvändare, tolkbrukare, tolkar, tolkförmedlingar och tolkupphandlare, tagit
ett Sverige-unikt helhetsgrepp om tolkbranschen och dess utmaningar. Det undersöker också
mottagandet av ensamkommande barn och unga, vilket bland annat ökar förståelsen för
tolksituationens många aspekter. Det nära fyraåriga projektet har skapat flera användbara
resultat som kan leda till förbättringar för tolkbranschen och i slutändan den enskilde
klienten/patienten, men också för professionell personal.
Tolkprojektet är mycket uppskattat och framgångsrikt. Det genomförs av engagerade och
nyfikna forskare enligt projektplanerna och dess resultat - kvalitetssäkrat i forskarsamhället uppfattas som intressant och i hög grad användbart. Oklarheter kring redovisningen har tagit
kraft från projektet, men det har ändå gått att genomföra på ett bra sätt. Det finns således all
anledning att uppmärksamma Tolkprojektets resultat för vidare utvecklingsarbete, särskilt när
två statliga utredningar (Stig Lundström, ”Tolkutbildning - nya former för nya krav”, SOU
2005:37 och ”Tolkutbildning - nya former för nya krav”, SOU 2005:37) redovisar flera
förslag till förändring på tolkfältet - som till en del sammanfaller med Tolkprojektets resultat.
Samtliga intervjuade i utvärderingen menar att tillståndet på tolkfältet är mycket illa. Uttryck
som används är att området förblöder och är diskriminerat, att det kan vara ett lotteri om
klienten/patienten får en bra tolk eller inte. Det är angeläget med insatser - främst för den
enskildes rättsäkerhet och demokratiska rätt att uttrycka sig och bli förstådd. Men också för
personalens möjligheter att utföra sitt jobb. Några områden att utveckla är tolkens
arbetsvillkor, upphandling och tillsyn av tolkförmedling, tolkanvändarens kunskap om tolkens
kompetens, utbildning av kontakttolkar och möten med ensamkommande barn och unga.
Sannolikt krävs nu en nyorientering. Från fokus på Tolkprojektets resultat till att försöka
genomföra de föreslagna förändringarna och uppnå långsiktiga effekter på tolkfältet. För detta
behövs det sannolikt en ny strategi som involverar aktörer med mandat att fatta nödvändiga
beslut.
Förutom att involvera aktörer på tolkfältet - att ta det helhetsgrepp som Tolkprojektet gör och ha med personer/funktioner med mandat att fatta beslut, behöver den kommande strategin
fokusera både på operativa förändringar - som tolkutbildningens kvalitet - och förändringar på
system-/strukturnivå. Exempelvis upphandling av tolkförmedlingar, andelen auktoriserade
tolkar och tolkarnas arbetsvillkor. Det kommer också att behövas en part som har en
samordnande roll, där politiken spelar en viktig roll för att initiera, leda och följa upp.
Det bör skapas en organisation/projekt som i sin tur skapar en strategi för att genomföra
förbättringsförslag på tolkfältet och långsiktigt driva och följa upp dessa. Den kunde också
arbeta med forsknings- och utvecklingsfrågor kring tolkfältets utmaningar. Ett sätt att komma
framåt är att skapa en nationell plattform för tolkfrågor på Lunds universitet. Men det finns
säkert andra vägar. Frågan är: vem tar den heta stafettpinnen för att samordna och genomföra
Tolkprojektets förbättringsförslag?
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ..................................................................................................................................5
1.1 TOLKPROJEKTET ............................................................................................................................6
1.2 ORGANISATION .............................................................................................................................8
2. UTVÄRDERINGENS METOD...........................................................................................................10
3. DETTA GENOMFÖRS .....................................................................................................................13
3.1 NÅGRA RESULTAT FRÅN FORSKNINGEN ............................................................................................. 15
3.2 FORSKNINGSRESULTAT FRÅN INTERVJUERNA ...................................................................................... 17
4. HUR VAR PROJEKTPROCESSEN? ...................................................................................................20
4.1 KLIENTEN I CENTRUM ................................................................................................................... 20
4.2 FORSKARNAS INSATS BERÖMS ........................................................................................................ 21
4.3 ETT UNIKT HELHETSGREPP ............................................................................................................. 22
4.4 EKONOMI OCH ADMINISTRATION TAR KRAFT ...................................................................................... 23
4.5 LÄRANDE OCH ERFARENHETSUTBYTE ................................................................................................ 25
4.6 ATT KUNNA ÄNDRA I PROJEKTPLANEN .............................................................................................. 26
4.7 SPRIDNING AV RESULTAT ............................................................................................................... 27
5. KAN TOLKPROJEKTET FÅ LÅNGSIKTIGA EFFEKTER? ......................................................................29
5.1 LÄRANDE OCH FÖRÄNDRING PÅ SYSTEMNIVÅ – FÖR ATT FÖRÄNDRA ETT SYSTEM KRÄVS ETT SYSTEM............... 31
5.2 KULTUR SOM MÖJLIGHET OCH HINDER FÖR SPRIDNING AV RESULTAT? ..................................................... 33
5.3 NATIONELL PLATTFORM FÖR UTVECKLING AV TOLKFÄLTET? ................................................................... 34
6. SLUTSATSER..................................................................................................................................35
REFERENSER .....................................................................................................................................37
SKRIFTER, LITTERATUR ........................................................................................................................ 38
WEBBEN ......................................................................................................................................... 38
BILAGA 1. AKTÖRER INOM TOLKPROJEKTET ....................................................................................39
BILAGA 2. REFERENSGRUPPERNA ....................................................................................................42
BILAGA 3. FÖRTECKNING ÖVER MÖTEN MED STYRGRUPP OCH REFERENSGRUPPER .......................43
BILAGA 4. ALLA PRESENTATIONER ...................................................................................................44
BILAGA 5. PUBLICERADE ARTIKLAR ..................................................................................................47
4
1. Inledning
Kontakttolkning är ett jämförelsevis smalt yrkesområde, men med stor betydelse för den
enskilde klientens/patientens demokratiska rätt att förstå och uttrycka sig. Forskningsprojektet
Tolkprojektet (2008-2011) tar i dialog med aktörer på tolkfältet, som tolkutbildare,
tolkanvändare, tolkbrukare, tolkar, tolkförmedlingar och tolkupphandlare, ett Sverige-unikt
helhetsgrepp om tolkbranschen och dess utmaningar. Det undersöker också mottagandet av
ensamkommande barn och unga, vilket skapar ökat lärande om tolksituationens många
aspekter. Det nära fyraåriga projektet har skapat flera användbara resultat som kan leda till
förbättringar för tolkbranschen, den professionelle handläggaren och i slutändan den enskilde
klienten/patienten.
Tolkkategori i Tolkprojektet är kontakttolken. Kontakttolken tolkar mellan enskilda personer
och representanter för svenska myndigheter. Tolkningen kan äga rum på Migrationsverket,
socialkontor, arbetsförmedlingar, flyktingförläggningar, i skolan, hos polisen, inom
sjukvården och rättsväsendet. Tolken måste behärska både svenska och sitt tolkspråk i sådan
utsträckning att denne obehindrat kan tolka i bägge språkriktningarna 1. Där utbildning av
kompetenta kontakttolkar är ett av samhällets främsta instrument för att se till att tolkservicen
utförs av för uppdraget väl kvalificerade tolkar 2.
Tolkförmedlingarna för språkliga tjänster, utom teckenspråkstolkning, har utvecklats under de
senaste femtio åren. Tidigare dominerades tolkförmedlingarna av kommunala enheter med
uppgift att ta sig an frågor rörande invandrare och flyktingar - i första hand inom den egna
kommunens socialtjänst. Efterhand mötte de kommunala tolkförmedlingarna förfrågningar
om tolkservice från Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), som då svarade för mottagandet
av flyktingar och även delvis från dåvarande Statens Invandrarverk, hälso- och sjukvården
samt polis- och rättsväsendet. Tolkförmedlingar i privat regi har tillkommit under de senaste
tjugo åren. Under 2002 fanns det drygt 40 kommunala och knappt 20 privata
tolkförmedlingar. Marknaden för tolkar är koncentrerad till ett begränsat antal beställare, där
Migrationsverket och landstingen 2002 svarade för över hälften av alla tolktimmar.
Omsättningen var enligt en enkät samma år ungefär 400 miljoner kronor, varav de
kommunala förmedlingarna svarade för ca 190 miljoner kronor och de privata för ca 180
miljoner kronor. Därtill kommer Domstolsverkets kostnader för anlitande av tolkar.
Finansieringen sker nästan uteslutande med offentliga medel 3.
Tolkcentralen i Göteborg - som ett exempel - får nästan 124 000 uppdrag varje år att skaffa
tolk inför människors möten med det svenska samhället, exempelvis sjukvården,
rättsväsendet, kommunen och migrationsmyndigheterna4. År 2004 beräknas att det totala
antalet tolkade timmar inom den offentliga sektorn i Sverige uppgick till 650 000 i mer än 120
språk5.
1
Från TÖI:s hemsida, http://www.tolk.su.se, juli 2011
Uppger SOU-utredningen ”Tolkutbildning - nya former för nya krav”, SOU 2005:37
3
Hämtat från ”Tolkförmedling - kvalitet registrering tillsyn”, SOU 2004:15, sid 14
4
Från Tolkcentralens hemsida, 18 juli 2011, www.tolkcentralen.goteborg.se, samt uppdateringar från
intervjuperson på Tolkcentralen
5
Hämtat från Tolkprojektets sammanfattande rapport inför avslutande konferens den 24-25 augusti 2011, som i
sin tur refererar till SOU 2005:37.
2
5
Utan tvekan, menar forskarna i Tolkprojektet, har antalet tolkade timmar stigit sedan dess och
de beräknar, på basis av siffror från Göteborg, att år 2009 tolkades det i hela landet mellan 1,2
och 1,5 miljoner timmar i omkring 170 språk. De största tolkspråken var 2010 arabiska,
somaliska, dari och olika kurdiska språk.
Språken på Tolkcentralen i Göteborg är albanska , amarinja, arabiska, arameiska, armeniska,
azari, baluchiska, badinani, bambara, bengaliska, berberiska, bini, bulgariska, chaochow ,
danska, dari, edo, engelska, estniska, feili, finska, franska, fula, georgiska, grekiska, gujarati,
hausa, hebreiska, hindi, holländska, ibo, indonesiska, ishan, isländska, italienska, japanska,
kambodjanska, kantonesiska, kildani, kimeru, kirundi, koreanska, krio, kurmandji, laotiska,
lettiska, lingala, litauiska, makedonska, malajiska, mandarin, mandinka, mongoliska,
nordazari, oramo, pashtu, persiska, pigin, polska, portugisiska, punjabi, romani, rumänska,
ryska, shanghai, serbiska, kroatiska, bosniska, singhalesiska, slovakiska, slovenska,
somaliska, sorani, spanska, swahili, svenska, sydazari, tagalog, tamilska, thailändska, tigrinja,
tjeckiska, tjetjenska, turkiska, turkmenska, tyska, twi, ukrainska, ungerska, urdu,
vietnamesiska, wollof, västassyriska, yoruba, östassyriska, övriga.
Det finns således en stor mängd språk och kulturer. På nämnda Tolkcentralen finns i juli 2011
möjlighet till tolk för drygt 100 språk. Där finns 132 auktoriserade tolkar, varav 13 med
sjukvårdskompetens och 28 med rättskompetens. I hela landet finns 824 auktoriserade tolkar,
varav 124 med sjukvårdskompetens och 171 med rättskompetens 6.
Tolkfältet består av ett flertal aktörer och tolksituationer som kan beskrivas på många sätt.
Denna utvärdering - på uppdrag av Tolkprojektet - riktar främst in sig på att beskriva och
värdera erfarenheter från Tolkprojektet. Det handlar om hur arbetet har bedrivits och
uppfattats, men den beskriver också en del av projektets resultat när det gäller sakförhållanden
inom tolkbranschen. Utvärderingen skrivs främst för de som har viss kännedom om tolkfältet,
men också utomstående ska förhoppningsvis kunna ta till sig rapporten.
1.1 Tolkprojektet
Tolkprojektet är ett forskningsprojekt om språktolkar och om tolkningens betydelse för
rättssäkerhet och integration, med inriktning på mottagandet av ensamkommande barn och
unga.
Tolkprojektet består av två forskningsprojekt. De två kvalitativa studierna drivs integrerat och
redovisas separat såväl som gemensamt. Det ena är ”Tolken - en kulturell mellanhand” och
det andra ”Bakom stängda dörrar - tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration
med särskild inriktning på mottagandet av ensamkommande barn och unga”.
Studien ”Tolken - en kulturell mellanhand” undersöker tolkens roll och tolkars erfarenheter
av tolkade möten. Dagligen äger en mängd möten rum mellan myndighetspersoner och
enskilda individer som inte talar svenska. Tolkanvändning är därmed en del av arbetet för
många yrkeskategorier; socialarbetare, vårdpersonal, jurister och lärare. Kontakttolkens
uppgift är att förmedla budskap vid dessa möten. Tolken får därmed mycket kunskap om hur
6
Hämtat från tolkcentralens hemsida 29 juli 2011 och uppdatering av intervjuperson från Tolkcentralen.
6
människor kommunicerar, hur makt hanteras, vilka lojalitetskonflikter som kan uppstå samt
kunskap om frågor som rör den enskildes rättigheter. Studiens syfte är att undersöka vilka
erfarenheter tolkar har av tolkade möten mellan enskilda som inte kan tala svenska och
myndighetspersoner/vårdpersonal, att analysera den nyckelposition som tolkar har, att
undersöka hur tolkyrket kan göras mer synligt och hur tolkars kunskap och erfarenheter kan
bidra på ett konstruktivt sätt till pågående integrationsprocesser. Hösten 2007 beviljade
Riksbankens Jubileumsfond medel för studien. Forskningshuvudman är Institutionen för
kulturvetenskaper, etnologiska avdelningen, Lunds universitet 7.
Studien ”Bakom stängda dörrar - tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration med
särskild inriktning på mottagandet av ensamkommande barn och unga” analyserar
tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration i mottagandet och asylprövningen av
ensamkommande barn och unga. Mottagande av ensamkommande barn och unga är en
komplex och känslig process. Många olika parter spelar roll för den enskilde ungdomens
mottagande och integration, både på ett övergripande plan och på ett lokalt plan.
Inom ramen för denna studie beskrivs och undersöks en rad olika och för tolkyrket centrala
områden, såsom utbildning, förmedling, upphandling och tolkanvändning. Ett par
grundläggande frågor skall besvaras. Särskilt viktig är frågan om barns erfarenheter av tolkars
roll och tolkningens betydelse i initialskedet då all kommunikation i princip är avhängig tolk.
De naturliga följdfrågorna gäller begreppet ”tolkens kompetens”, om hur barn och ungdomars
särskilda behov kommer in i utbildning av tolkar, om hur tolkförmedlare tar hänsyn till om
tolken har utbildning för att tolka för barn och unga, samt om hur upphandlare ser på både
förmedlingarnas kompetens och deras kontroll av tolkens kompetens. Målet är att den
kunskap som tas fram skall vara användbar för framtida planering, utbildning och
problemlösning.
Hösten 2008 beviljade Europeiska Flyktingfonden III medel till studien. Projektet drivs av
Medborgarskolan Syd i partnerskap med Institutionen för kulturvetenskaper, etnologiska
avdelningen, Lunds universitet, Katrinebergs folkhögskola och Tolkcentralen Göteborg.
Två primära målgrupper – tolkar samt ensamkommande barn och unga
Enligt projektplanen för Flyktingfondsprojektet finns det två primära målgrupper i projektet,
vilket gäller för Tolkprojektet som helhet. Den ena gruppen är tolkar. Det långsiktiga syftet är
att få en klar och tydlig kunskap om tolkyrket, om hur tolkens professionalitet påverkar
tolkade möten, vad som kan göras för att stärka yrket och fältet tolkning. Resultatet av
projektet påverkar också andra aktörer på fältet, såsom tolkförmedlare, tolkutbildare,
upphandlare och tolkanvändare. En klar och tydlig yrkesdefinition med konkreta förslag som
bygger på forskningsresultaten, bidrar inte bara till rättssäkerhet och integration för
asylsökande, flyktingar och andra invandrare, menar forskarna i projektplanen. Den förbättrar
möjligheten för kommunala och statliga myndigheternas anställda, hälso- och sjukvård, skola
och domstolar att genomföra sitt arbete på ett bra sätt.
Den andra primära målgruppen är ensamkommande barn och unga. Sedan 1 juli 2006 har
kommuner runt om i landet ansvar för dessa barns boende. Det finns inte någon
dokumentation av hur detta arbete utvecklats, uppger projektplanen från 2008. Vilket dock
har ändrats sedan dess. Flera studier har genomförts, både i Sverige och internationellt.
7
Läs mer om Riksbankens Jubileumsfond och Lunds universitet i bilaga 1.
7
I projektplanen hävdas att en sammanställning av hur lagar och direktiv översatts till
vardagliga praktiker skulle vara till hjälp för planering, enhetlighet, idéskapande på ett sätt
som kan vara till nytta både för barn, unga och alla de vuxna som arbetar med och för dessa
unga i kommuner, inom hälso- och sjukvård, hos Migrationsverket och Socialstyrelsen.
Tolken har mycket stor betydelse för dessa barn och unga, särskilt i början av vistelsen i
Sverige och under asylutredningen. Detta binder samman de två primära målgrupperna.
Studiet av tolkar ger, fortsätter projektplanen, dessutom en ingång till de vardagliga
praktikerna som annars skulle vara svår att få. Tolken är ett tyst vittne till utvecklingen av
dessa praktiker.
Under 2007 beviljades således medel från Riksbankens Jubileumsfond och januari 2008
inleddes arbetet med forskningsprojektet Tolken – en kulturell mellanhand. Som också är
huvudprojektet. Under 2008 söktes medfinansiering för att utöka forskningsfrågorna om
tolkens yrkesroll och erfarenheter till att omfatta även tolkanvändare, klienter/patienter,
tolkutbildning, tolkförmedling, auktorisation och mottagandet av ensamkommande barn och
unga samt tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration.
Medfinansiering beviljades av Europeiska flyktingfonden III för forskningsprojektet Bakom
stängda dörrar – tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration, med särskild
inriktning på ensamkommande barn och unga. Arbetet i detta projekt inleddes den 1
september 2008. Tolken - en kulturell mellanhand godkändes av Etikprövningsnämnden i
Lund under våren 2008. Bakom stängda dörrar godkändes våren 2009. Forskarna arbetar med
de två projekten integrerat - under namnet Tolkprojektet8.
1.2 Organisation
De två forskningsprojekten har fem medarbetare, varav en projektledare. Det finns också en
resurs på Medborgarskolan Syd i Malmö för ekonomi och administration. Tolkprojektet med
dess två studier/projekt drivs vid Lunds universitet i samverkan med Katrinebergs
folkhögskola och Tolkcentralen i Göteborg.
Det finns fem referensgrupper, som var och en träffar forskningsteamet två till tre gånger
under projektiden9. På träffarna diskuteras dels gruppernas arbetssituation och erfarenheter
och dels resultat från studierna. De fem referensgrupperna är tolkar, tolkanvändare,
tolkförmedlare/-upphandlare, tolkutbildare och tolkbrukare10.
En styrgrupp träffas två till tre gånger per år. Denna består av Medborgarskolan Syd i Malmö,
Lunds universitet och Institutionen för kulturvetenskaper, Tolkcentralen i Göteborg samt
Katrinebergs folkhögskola utanför Falkenberg 11.
8
De två sista styckena är i stora drag hämtat från forskarnas rapport inför den avslutande konferensen 24-25
augusti.
9
Läs mer i bilaga hur ofta styrgrupp och referensgrupper träffas.
10
Se alla referensgrupper i bilaga 2.
11
Läs mer i bilaga om de inblandade organisationerna.
8
Finansiering och förvaltning
Huvudprojektet ”Tolken - en kulturell mellanhand” och de medel som erhållits från
Riksbankens jubileumsfond (RJ) förvaltas av Lunds universitet, medan medfinansieringen
från Europeiska Flyktingfonden III förvaltas av Medborgarskolan Syd. Medlen från RJ
redovisas av Lunds universitet direkt till RJ och till Migrationsverket, och består i huvudsak
av löner12. Tolkprojektets totala kostnader uppgår till drygt 5,1 miljoner kronor, varav
maximalt EU-bidrag ger drygt 3,3 miljoner kronor13.
12
Enligt uppgifter från flera intervjuade.
För mer detaljer kring finansieringen hänvisas till projektets egna redovisningar. Summorna är hämtade från
ekonomirapport i Tolkprojektet 2011-08-09.
13
9
2. Utvärderingens metod
Utvärderingen är summativ14. Den beskriver och värderar projektets erfarenheter vid
projektets slut och kan bli ett av flera verktyg för lärande om och spridning av projektets
resultat. Det Tolkprojektets forskning genererar, som prövas i sitt vetenskapliga sammanhang
utifrån forskarsamhällets kriterier, kommer inte i detalj att granskas i utvärderingen.
Utvärderingen lyfter fram några av dess resultat, men betonar projektarbetets genomförande
och hur resultaten kan tas tillvara. Utvärderingen ska ses som ett komplement till rapporter
inom projektet, som mer i detalj bedömer projektet i förhållande till projektplanen och
presenterar forskningsresultat.
Följande frågor ska besvaras:







Vad har genomförts i projektet? Rapporter, artiklar, konferenser m.m.
Hur har projektprocessen uppfattats? Något som varit bra, mindre bra? Kan lärdomar
dras som kan användas för andra liknande projekt framöver?
Vilka är, enligt forskningen, de viktigaste resultaten?
Är resultat från forskningen användbara och för vilka? På vilket sätt är de användbara?
Om resultaten är användbara, hur sker spridning och implementering?
Kan denna spridning och implementering utvecklas?
Hur har samarbetet med Migrationsverket uppfattats och vilka lärdomar kan dras av
detta samarbete?
Utvärderingen beskriver och försöker förstå hur forskningsprocessen fungerar och hur
forskningens resultat uppfattas av andra samt presenterar tankar om hur resultaten kan
användas. Frågornas natur är av karaktären förståelse, inte kvantifierade antal i en population.
Därför väljs kvalitativa metoder - främst intervjuer - för att försöka fånga in de komplexa
samband som kan råda inom projektet.
På analysseminarium den 9 augusti 2011 diskuteras rapporten tillsammans med fem personer
i projektteamet. Efter dessa diskussioner görs vissa tillägg i rapporten. Rapporten skickas
också ut till övriga intervjuade för synpunkter, och några ändringar och tillägg har gjorts efter
svar från dessa. Till stora delar upplever jag att intervjupersonerna tycker att utvärderingen
beskriver Tolkprojektet på ett rimligt sätt.
14
I utvärderingslitteratur finns uppdelningen summativ och formativ utvärdering, där den summativa främst
används vid en verksamhets avslutande för att bedöma erfarenheter inför kommande insatser. Den formativa
betonar utvärderingar som genomförs under tiden som verksamheten pågår och kan påverka innevarande
projekt/insats. Se exempelvis ”Att utvärdera välfärdsarbete” av Bengt G Eriksson och Per-Åke Karlsson (2008),
sid 67 ff.
10
Informationsinsamling
Utvärderingens underlag är således främst intervjuer. Därutöver besök på styrgruppsmöte den
30 maj 2011 och vid samma tillfälle en intervju med styrgruppen, deltagande på sista dagen
av den avslutande konferensen, två träffar med delar av projektteamet, samtal och e-post med
projektledare, studier av olika dokument såsom publicerade artiklar i Tolkprojektet och
hemsidan samt studier av relevant teori för analys av material. Följande 14 personer har
personligen intervjuats15:
Projektteamet
Eva Norström
Kristina Gustafsson
Ingrid Fioretos
Anna Norberg
Marianne Palmgren
Lunds universitet
Ekonom Christel Anderberg
Prefekt Karin Salomonsson, Institutionen för kulturvetenskaper
Kontaktperson på Migrationsverkets fondenhet i Norrköping: Jonny Wigander
Referensgrupperna
Tolkutbildare, Renée Andersson, Medborgarskolan Syd och Carlos Diaz, RFSL
Tolkanvändare, Carl Olof Lindberg, advokat
Tolkar, Isabelle Mouchet
Tolkförmedlare, Dan Eve Johansson och Eva Bernbro, Tolkservicerådet, medlemmar i
styrgruppen.
Om intervjuerna
Främst görs telefonintervjuer. Dessa genomförs med hjälp av en intervjuguide utifrån
frågeställningarna, vilka anpassas utifrån intervjupersonens förutsättningar. Intervjufrågorna
är halvstrukturerade - inte detaljfrågor utan teman - där det också lämnas öppet för andra
tankar och funderingar som dyker upp. Guiden skickas ofta ut för förberedelse inför intervjun.
Intervjun skrivs ner på dator i samband med intervjun, kompletteras direkt efter och har sedan
skrivits ut på papper och analyserats. Intervjuerna tar mellan 30 minuter till en timme, ofta 45
minuter. Metod om den kommunikativa validiteten16 används för att säkra att jag uppfattar
intervjupersonen på ett korrekt sätt, i meningen att jag och den intervjuade har en samsyn om
samtalets innehåll. Det görs genom att med egna ord upprepa och sammanfatta vad
intervjupersonerna säger. För att ytterligare säkerställa att felaktigheter undviks skickas
utvärderingen för påseende till alla intervjupersoner innan färdigställande.
15
Tillsammans med forskarna har vi kommit överens om att inte tillfråga referensgruppen med vuxna som kom
till Sverige från annat land som ensamkommande barn. Detta för att utvärderingen är inriktad på resultatens
användning inom offentliga organisationer, men också för att det är etiskt tveksamt att en ny person kommer och
frågar de tre vuxna som är i referensgruppen. Alla intervjupersoner som nämns har godkänt att deras namn står
med i rapporten.
16
Beskrivet i bland annat Steinar Kvales (1998) ”Den kvalitativa forskningsintervjun”
11
Analys av material
Analysen av insamlat material fokuserar forskningens användbarhet, hur processerna kring
implementering ser ut och lärdomar av projektprocessen för framtida satsningar. I
utvärderingen antas både forskar- och användarperspektiv. Där användare exempelvis kan
vara domstolar, politiska partier, myndigheter samt kommuner och landsting.
Forskarperspektivet handlar om processer - som organisation och uppfattning om forskningen
- i Tolkprojektet.
Utvärderingen utgår främst ifrån personer nära projektet, såsom forskarna och övriga i
projektteamet, och personer operativa på tolkfältet. Kärnan i utvärderingen utgörs därmed av
dessa intressenters åsikter.
12
3. Detta genomförs
De tre forskarna arbetar ungefär 50-75 % med forskning inom Tolkprojektet17. De delar upp
arbetet mellan sig, där projektledaren både forskar och har helhetsansvar. Forskningen utgår
ifrån och arbetar med de problemformuleringar och frågor som ställs i projektplanerna. Ofta
jobbar forskarna två och två med definierade områden för att kunna stötta varandra och
reflektera kring händelser på fältet. De har haft sex ansvarsområden: tolkar, tolkanvändare,
tolkförmedlare, tolkutbildare, upphandling av tolkförmedling och mottagandet av
ensamkommande barn och unga.
En tolk deltar i projektarbetet från start, men slutar under första året. En person på
Medborgarskolan Syd är hela projektet, till ungefär 50 %, behjälplig med ekonomi, resor och
annan administration. I januari 2010 tillkommer en projektassistent som hjälper till med
diverse, exempelvis utskick inför den avslutande konferensen i augusti 2011, hemsida, layout, hantering av enkät, tryck av skrifter m.m.
Flera intervjupersoner menar att projektet präglats en del av tidsoptimism. Det genomförs vad
som planeras, men att ambitionerna är höga och ibland svåra att hinna med. Bland annat har
två etikprövningar, som görs vid all forskning som går in i människors liv, tagit mycket tid,
tillsammans med svårigheten att hitta folk och tider.
Forskarna arbetar under hela projektperioden med främst intervjuer, observationer, seminarier
och skriver löpande på artiklar och föredrag för att kunna presentera tankar och reflektioner
från Tolkprojektet. Ett skrivande de har stor nytta av när de i slutet av projektperioden skriver
de avslutande rapporterna. Vid flera tillfällen genomförs seminarier på universitetet för
reflektion och granskning av andra forskarkollegor.
Referensgrupperna18, menar flera intervjupersoner, är en betydelsefull del av
projektprocessen. Det är värdefullt att både träffa dem var för sig och tillsammans med andra
referensgrupper. Forskarna skickar dem underlag och får respons, och genom att föra ihop
referensgrupper diskuteras gemensamma frågor. Det hjälper, menar en forskare, dem inför
intervjuerna och är en del i kunskapsfördjupningen. En forskare upplever att det inte blivit
samma kunskap utan dem.
Besök i landet
Forskarna besöker ett flertal orter i hela landet och utökar sitt kontaktnät inom tolkfältet. Via
besöken skapas också kunskap om hur aktörer på besöksorten upplever tolkbranschen. Enligt
projektledaren besöks 33 orter - från norr till söder - för intervjuer och/eller observationer. I
bokstavsordning: Alvesta, Boden, Bollnäs, Botkyrka, Eslöv, Göteborg, Helsingborg,
Härnösand, Jönköping, Kiruna, Lessebo, Linköping, Luleå, Lund, Malmö, Mariestad,
Nordingrå, Norrköping, Norsjö, Skellefteå, Skärholmen, Sköldinge, Skövde, Sollefteå,
Stockholm, Södertälje, Umeå, Uppsala, Vessigebro, Västerås, Växjö, Ängelholm, Örebro.
17
Ingrid Fioretos arbetar 50 % sedan våren 2009, Eva Norström arbetar 60-65 % sedan hösten 2008 och Kristina
Gustafsson 75 % sedan januari 2009.
18
Se referensgrupperna i bilaga 2.
13
Artiklar, konferenser och bok
Forskarna genomför drygt 30 presentationer/föreläsningar om Tolkprojektet19 och sex artiklar
är publicerade/antagna för publicering i forskningsgranskade böcker och tidskrifter, varav fyra
i internationella fora, en nordisk och en svensk 20. Förutom de avslutande rapporterna för
redovisning till finansiärerna, finns det även planer på att skriva en bok utifrån nyvunna
kunskaper i projektet.
En broschyr som presenterar projektets studier och organisation tas också fram. Denna finns
att ladda ner på www.tolkprojektet.se
Informationsspridning under projekttiden
Information om Tolkprojektet sprids under hela projekttiden. Bland annat på nationella och
internationella konferenser för anställda inom olika offentliga organ, tolkförmedlingar,
tolkanvändare, tolkutbildare och tolkar själva. Vid ett flertal konferenser har beslutsfattare
närvarat, dvs. personer från myndigheter och andra offentliga organ, personer i ledningen i
regioner och kommuner, och även politiker, berättar en av forskarna. I samband med
konferensutskick kontaktas samtliga kommuner, landsting, regioner och länsstyrelser.
Forskarna kontaktar också de politiska partiernas kontor, riksdagsledamöter, politiker aktiva i
Sveriges kommuner och landsting, ofta kommunalråd. Även informationsspridning till
Försäkringskassor, Arbetsförmedlingar, fackliga organisationer och tolkarnas
yrkesföreningar. Dessutom till arbetsmarknadsdepartementet, utbildningsdepartementet, TÖI,
Kammarkollegiet och Statskontoret. Andra mottagare är folkhögskolor, studieförbund,
Sveriges Television och enskilda journalister.
Ensamkommande barn- och unga
Den ena primära målgruppen i Tolkprojektet är således tolkarna, den andra är
ensamkommande barn- och unga. I projektet Bakom stängda dörrar – tolkningens betydelse
för rättssäkerhet och integration med särskilt fokus på mottagandet av ensamkommande barn
och unga, är frågan om tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration central. Studien
sätter, enligt underlag från forskarna, tolkningen i ett sammanhang och undersöker hur
mottagandet är organiserat i Sverige, samt berättar om hur vardagen inom mottagandet i en
kommun ter sig. Sammantaget intervjuas 60 personer fördelat på arton kommuner. Det är
ensamkommande ungdomar, tolkar, socialsekreterare, föreståndare och personal vid
gruppboenden för asylsökande ungdomar och ungdomar med uppehållstillstånd, gode män,
lärare, poliser och sjuksköterskor. I samband med intervjuer görs observationer och
studiebesök.
I nuläget - uppger forskarna - finns ett omfattande material som delvis är bearbetat, främst
genom fyra artiklar. Målet med studien är att beskriva mottagandet av de ensamkommande
barnen utifrån olika aktörers perspektiv, som sammantaget ger mer kunskap om vardaglig
praktik i mottagandet. Denna kunskap förvaltas av fältarbetare, men har tidigare inte
dokumenterats eller forskats om.
19
20
Se lista på alla presentationer/föreläsningar i bilaga 3.
Se alla publicerade artiklar i bilaga 4.
14
3.1 Några resultat från forskningen
När större delen av denna utvärdering skrivs, i juli 2011, återstår en del av forskarnas analys.
De avslutande slutsatserna presenteras vid projektslut och en bit efter projektet avslutats.
Några preliminära slutsatser kan redovisas 21, men för en detaljerad beskrivning och fler
slutsatser hänvisas till Tolkprojektets rapporter.
Några viktiga resultat så här långt:

Resultaten visar att dagens hantering av tolkfrågorna innebär medicinsk, juridisk och
social rättsosäkerhet för den som inte kan svenska och professionell osäkerhet för de
offentliganställda.

Sverige är ett mångfaldsland, men det märks inte i utbildningar till offentliga arbeten
och inte heller i hanteringen av tolkfrågorna.

Kontakttolkar arbetar under mycket rättsosäkra förhållanden.

Vid en jämförelse med andra tolkgrupper än kontakttolkar i talade språk visar det sig
att kontakttolkarna missgynnas i fråga om utbildnings- och fortbildningsmöjligheter.

Det är vanligt att offentliganställda inte vet hur man använder tolk, inte känner till
tolkens mandat, och inte kan bedöma om en tolkning fungerar.

Upphandling av tolkförmedlingar lämnar det mesta i övrigt att önska. Dessa har hittills
skett på ett mycket oprofessionellt sätt och det är tydligt att upphandlare har mycket
att lära om vad det innebär att upphandla förmedling. Tolkar ligger inte på en
lagerhylla och de bestämmer själva vem de arbetar för.

Aktörerna på fältet samverkar inte över områdesgränser, t ex förmedlare – utbildare,
utbildare – användare, tolkar – upphandlare osv.
Ensamkommande barn- och unga

21
Mottagandet av ensamkommande barn och unga präglas av ambitioner och mycket bra
logistik, menar forskarna. På övriga mänskliga områden saknas allt för ofta en klar
pedagogik. Personalen på grupphem får inte alltid handledning och fortbildning i den
utsträckning som behövs, de överges kan man gott säga, uppger forskarna.
Ungdomarna får inte komma till tals i den utsträckning de har rätt till eftersom det är
vanligt att tolk endast kallas för information och tillrättavisanden. Arbetet präglas av
”här och nu” i stället för med långsiktighet och med helande metoder. Ungdomarna
tappar kunskaper i den modell för den första skoltiden som används i de flesta
kommuner.
Resultaten nedan är presenterade av forskarna i Tolkprojektet.
15

En problematisk tolksituation framträder i kommunerna där ingen av parterna, eller
sällan, har fullt förtroende för tolkarnas kompetens: barnen vittnar om att de inte vågar
säga allt de vill och att tolkar antingen överdriver eller inte tolkar det de berättar.
Tolkanvändare vittnar om att tolkar ofta - när det gäller barn - lägger sig i, tar mer
ansvar än de borde samt att de som tolkanvändare känner sig begränsade av tolkens
kompetens. De kan inte göra mer än vad tolken klarar av.

Tolkar å sin sida är kritiska till tolkanvändares okunskap om att tala med flyktingar
och barn och att de hamnar i situationer där de (mot sin vilja) får ta större ansvar än de
bör - med tanke på tolkrollen. Tolkar uppfattar att barnen har ett stort behov av att få
tala och uttrycka sina tankar och känslor på sitt eget språk, men att de främst kallas in
för att ge information eller för att tillrättavisa barnen.
Forskarna menar att resultatet kan användas på flera sätt. Exempelvis:

Av politiker för att ta ansvar när det gäller styrning och tilldelning av medel, främst
för auktorisation av tolkar och för utbildning av tolkar, tolkanvändare och upphandlare
av tolkförmedling.

Av ansvariga hos myndigheter, landsting och kommuner för att planera för
verksamheter, upphandling och ekonomiskt hållbara beslut.

Av offentliganställda för att få bättre tillgång till kvalificerade tolktjänster och därmed
bättre säkerhet för sig själva och sina beslut.

Av tolkar som arbetar fackligt.

Av klienter och patienter som engagerar sig i sina rättigheter och för
frivilligorganisationer som arbetar för dessa målgruppers rättigheter.

Av förmedlingar som kämpar för att tolkförmedling skall handla om kvalitet och att
det inte är tolkarnas arvoden konkurrensen skall handla om utan övrig
förmedlingsverksamhet.

Av de som utbildar tolkar och arbetar för att tolkar ska få en utbildning som leder till
ett yrke på samma sätt som utbildningen till teckenspråkstolk gör idag.

Studien om ensamkommande barn- och unga pekar på många användningsområden.
Främst, menar forskarna, samtalens betydelse för dessa barns möjligheter att
integreras i samhället. Att utgå från, se, förstå och ta vara på barns erfarenheter. Att
ge dem möjlighet att bli sedd och bli en person. Dessa processer är sannolikt centrala
för att bidra till eller minska ett kommande utanförskap. Forskarna lyfter särskilt fram
vikten av tolkning i vardaglig kommunikation; exempelvis på boenden, inom skola
och socialtjänst:
16
”Ett tolkat möte kan även ses som viktigt för deltagarnas integrationsprocess. Ofta
handlar det om vardaglig kommunikation mellan människor i olika roller, samtalet
hjälper till att utreda problem och fatta beslut samtidigt som ömsesidig kunskap och
förståelse har möjlighet att utvecklas. Utifrån mötet med olika tolkanvändare drar den
som inte kan svenska slutsatser om det svenska samhället och via tolken förmedlar
ensamkommande barn sin egen syn på världen och vem man är. Detta ömsesidiga samtal
är viktigt för integrationsprocessen. ”
Ur forskarnas rapport inför den avslutande konferensen
3.2 Forskningsresultat från intervjuerna
”I allra högsta grad användbart - mycket efterlängtad forskning! Viktigt med kunniga
tolkar, ha bra arbetsvillkor för professionella tolkar, arvodesnivån sänkts, området håller
på att förblöda, vill Sverige ha bra tolkar måste förbättra arbetsvillkor, timpriset är
löjligt lågt för de med utbildning”
Ur en intervju
I detta avsnitt beskrivs forskningsresultat som flera av intervjupersonerna betonar. Det ger en
bild av forskningsresultatens betydelse för intervjupersonerna, och stärker till viss del de
resultat forskarna själva lyfter fram22. Samtliga intervjupersoner menar att Tolkprojektets
resultat i hög grad är intressanta, viktiga och användbara för vidare diskussioner om
förändring i tolkbranschen.
Upphandling bör utvecklas?
Ett återkommande tema är upphandling av tolkförmedlingar. Flera intervjupersoner menar att
krav på och tillsyn av kvaliteten på förmedlade tolktjänster måste förbättras. Ett av de
viktigaste problemen verkar vara att upphandling av tolkförmedlare, som i sin tur anlitar en
tolk, alltför mycket betonar lägsta pris. Konsekvenserna är flera. För en tolkförmedlare som
vinner ett anbud med ett pressat pris, kan det ligga nära till hands att använda tolkar med lägre
lön. I en situation där det även är ont om auktoriserade tolkar, kan outbildade tolkar användas.
Som kan språket, men som kanske inte behärskar saker som svenskt rättssystem, asylrätten,
medicinska termer etc. Eller andra områden där det behövs kunskap om det sociala
sammanhanget, inte enbart att översätta ett ord till ett annat. Om (när) kraven på kvalitet i
upphandlingen minskar, kan det på sikt leda till att marknaden för auktoriserade tolkar
minskar. Lönen blir för låg, och de får söka sig till andra yrken. Om (när) kraven på tolkarnas
kvalitet minskar, är det också risk för den enskildes rättssäkerhet i skilda situationer.
22
Det kan upprepas att Tolkprojektets forskning kvalitetssäkras inom forskarsamhället, till exempel via
forskarseminarier och granskning av artiklar vid publicering. Det som presenteras här är intervjupersonernas
uppfattning, som delvis kan sammanfalla med Tolkprojektets resultat, men delvis inte. Men det ger en bild av att
flertalet tillmäter Tolkprojektets resultat stor betydelse för att utveckla tolkbranschen. Det ska också
uppmärksammas att i utvärderingen ställs inte några specifika frågor om mottagandet av ensamkommande barn
och unga.
17
Tolkning – en icke-fråga bland politiker?
Flera intervjupersoner återkommer till att frågor om tolkbranschen är en icke-fråga bland
politiker. Intervjupersonerna menar att flera av de angelägna åtgärderna för att utveckla
tolkbranschen kräver politiska beslut på nationell nivå, riksdag och/eller regering. Men också
på landstings- och kommunal nivå. Det kan exempelvis handla om krav i upphandling,
nationella tariffer för arvoden, tillsyn av förmedlingsverksamhet, resurser för utbildning av
tolkar och tolkanvändare. Flertalet intervjupersoner betonar att det bör tas ett ökat statligt
ansvar för tolkbranschen. Att det behövs en part som tar ett samlat ansvar och har mandat att
fatta beslut.
Det har tidigare tillsatts utredningar 23 som landar i liknande slutsatser som i Tolkprojektets
forskning och de korta delarna i denna utvärdering. Analys och förslag som exempelvis rör
upphandling, tillsyn av tolkförmedlingar, kontakttolkutbildning m.m. Men det verkar vara så,
enligt flera intervjupersoner, att de politiska förslagen och dess genomförande uteblir. Trots –
enligt min uppfattning – stor samstämmighet om tolkbranschens utmaningar, som framställs i
tidigare SOU-rapporter och i Tolkprojektet. I den drygt 200 sidor långa utredningen (SOU
2004:15)”Tolkförmedling – kvalitet registrering tillsyn” görs analyser som väl belyser flera
av resultaten i denna utvärdering. Nedan sammanfattas argument från utredningen 24 för att
införa en lag om registrering av och tillsyn över tolkförmedlingar. Argument som flera av
intervjupersonerna i denna utvärdering återkommer till.
”Vi föreslår en lag för registrering av och tillsyn över tolkförmedlingar. Det tyngsta
argumentet för att införa en lag är att kvalitetssäkra kontakttolkningen, dvs. den
språkliga tolkningen mellan en sökande i något ärende hos en myndighet eller annan
statlig eller kommunal verksamhet och en person inom den verksamheten. Tillsyn och
kvalitetskontroll kan medföra att kompetensen bland tolkarna höjs, att myndigheterna
kan lita på att de får kvalitet i tolkningen och att den enskilde kan känna att hon eller han
får adekvat stöd i form av kompetenta tolkar. En central del i förslaget är kravet på att
förmedlingarna skall arbeta för att auktoriserade tolkar anlitas”.
23
I utredningen ”Tolkförmedling – kvalitet registrering tillsyn (SOU 2004:15)” läggs bland annat fram förslag
om införande av en lag om obligatorisk registrering av och statlig tillsyn över tolkförmedlingar, att
tillsynsmyndigheten ges ansvar för att det utvecklas en god tolkförmedlingssed, att regeringen tar initiativ till att
information om upphandlingsregler och utbildning av upphandlare av tolktjänster förbättras och att en översyn
av tolkarnas arbetsmarknadsvillkor genomförs. En annan statlig utredning, ”Tolkutbildning – nya former för nya
krav (SOU 2005:37)” analyserar bland annat behovet att nationellt styra utbildningen dels i kvantitativa former
genom statsbidrag, dels i kvalitativa former genom nationellt fastställda måldokument, kursplaner, utvärdering,
dokumentation av kunskaper efter slutförd utbildning samt tillsyn av utbildningen (sid 13).
24
Hämtat från sid. 17 ff.
18
Tolkens arbetsvillkor oroar
Tolkens arbetsvillkor är ett annat återkommande område bland intervjupersonerna. Ofta
uttrycks stor frustration och oro över utvecklingen för tolkarna. Det handlar om löner som
pressas nedåt, om alltfler outbildade tolkar som tar uppdrag på de utbildades bekostnad, om
nästintill obefintliga möjligheter att påverka sin arbetssituation. I avsaknad av trovärdig
(facklig) organisation för tolkar blir enda möjligheten att ”rösta med fötterna”, att ta eller inte
ta ett uppdrag.
Den sociala situationen för en tolk är många gånger inte synliggjord. Flera intervjuade tar
med sig en insikt från Tolkprojektet om att tolken ofta befinner sig i en tuff situation. Där en
enskild - som en flykting i polis eller asylärende - kanske ser tolken som en hjälpare ur ett
knivigt läge. Men tolken ska bara vara mellanhand, inte ta ställning. Gränssättningar kan vara
ytterst svåra. Att vara tolk för familjer i ibland generande situationer, som besök hos polis,
gynekolog eller liknande, kan också leda till svåra sociala situationer när tolken möter dessa
familjer vid olika tillställningar, som middagar eller religiösa sammankomster. Flertalet
intervjupersoner menar att tolkens arbetsvillkor är ett mycket angeläget område som inte är
tillräckligt uppmärksammat och där det krävs insatser 25.
25
Tolkens arbetsvillkor uppmärksammas också i SOU 2004:15, bland annat i sammanfattningen på sid 16 ff
19
4. Hur var projektprocessen?
Forskningsprocessen pågår från starten i januari 2008. Det formuleras frågor,
problemställningar fördjupas, intervjupersoner hittas och bokas, intervjuer skrivs ut och
analyseras, reflektion över nya frågor m.m. I en betydande del av projektet administreras
träffar med referensgrupper, förberedelser inför dessa och hur grupperna bäst kan hanteras,
inbokning av lämpliga informationstillfällen och förberedelse för deltagande på konferenser. I
denna pågående och ständigt föränderliga process träffar forskarna ett flertal aktörer som på
skilda sätt är inblandade i tolkvärlden.
Berättelser i intervjuerna är ofta samstämmiga och pekar på ett väl genomfört och angeläget
projekt. Där resultat framkommer som i hög grad är användbara för att utveckla och förbättra
tolkbranschen. En förbättring som, menar flera intervjupersoner, bör komma flera aktörer till
del, där kundens-/klientens rätt till bra tolkar för sin demokratiska rätt att yttra sig och bli
förstådd, står i centrum. I följande avsnitt presenteras delar från intervjuerna som betonas av
flera intervjupersoner.
4.1 Klienten i centrum
”Det är viktigt att se varför det finns tolkar, att se individen, dennes perspektiv, denne
kommer i kläm. Måste finnas bra tolkar, förfärligt när bara ganska bra tolk, räcker inte,
de måste vara bra. Det kan till exempel handla om livsviktiga beslut i asylutredning. Vi
säger att alla ska ha rätt att uttrycka sig på ett rättssäkert sätt, idag är det inte så, det är
som ett lotteri vilken tolk du får, inte ens vid utredning om ensamkommande barn
fungerar det.”
Ur en intervju
Ett av de tyngre resultaten från Tolkprojektets forskning är att dagens hantering av
tolkfrågorna innebär medicinsk, juridisk och social rättsosäkerhet för den som inte kan
svenska och professionell osäkerhet för de offentliganställda. Något som flertalet
intervjupersoner återkommer till. Det verkar ofta uppstå situationer som bör undvikas. Hur
branschen - exempelvis - kan skapa förutsättningar för ökad kvalitet hos tolkarna och bättre
kunskap hos tolkanvändare om tolkarnas utbildning och situation, är enligt flera
intervjupersoner mycket angeläget. Flera uttrycker det med starka ord, exempelvis att området
förblöder eller är diskriminerat. Det anses inte acceptabelt att de som är beroende av tolkar
inom till exempel sjukvården, domstol och asylärenden alltför ofta inte får den möjlighet att
uttrycka sig och bli förstådd, och själv förstå, vilket de har rätt till.
20
4.2 Forskarnas insats beröms
”Känts fritt, alla tre har brunnit för det här, vi har varit ambitiösa. Vi sitter på stort material
och rört oss över hela Sverige, och byggt upp kontaktnät inom olika områden, där vi har
referensgrupper. Vi har haft högt tempo, varit roligt, aldrig jobbigt, täta möten med
referensgrupper, rest mycket inom Sverige, kunnat hålla på tre år till… svårt stoppa nu...”
Ur intervju med en forskare
Forskarna i Tolkprojektet upplever att arbetet fungerar mycket bra, både i forskargruppen och
i projektet som helhet. Med ett gott samarbete, ett förtroendefullt klimat och tillit till
varandras egenskaper och kompetenser. Där en bidragande orsak verkar vara att några av
forskarna kände varandra sedan tidigare och har arbetat tillsammans. De kommunicerar
kontinuerligt under projekttiden, bland annat via Skype, för att stämma av och dela
erfarenheter från fältet. Erfarenheter och upplevelser på fältet som många gånger kan vara
starka, exempelvis nya möten med utsatta människor.
Forskarna menar att Tolkprojektet är mycket givande, intressant, lärorikt och roligt! De
upplever också mycket respons från aktörer på tolkfältet, vilket ger inspiration för vidare
forskning. Projektledaren både forskar och har helhetsgrepp på projektet, medan övriga i
forskarteamet inriktar sig på forskning inom vissa delar. Alla har hjälpts åt med
administration av intervjuer m.m. Forskningen verkar präglas av frihet under ansvar, både
från projektledaren och från ansvarig på Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds
universitet. Där forskningen ska genomföras enligt projektplanen, men att frihet finns inom
dessa ramar. Ett arbetssätt som verkar fungera mycket bra. Forskarna uppvisar alla ett stort
engagemang och intresse för området, något som intervjupersoner på fältet vittnar om.
Det verkar finnas spänningar på tolkfältet mellan en del aktörer, med skilda uppfattningar om
tillstånd som behöver förändras. Exempelvis mellan kommunala och privata
tolkförmedlingar, upphandlare och tolkförmedlare, tolkar och tolkanvändare. Det krävs därför
en kompetens i att driva träffar där flera av dessa aktörer är inblandade, för att skapa en
konstruktiv samtalston och hitta fram till lösningar. Detta verkar forskarna hantera på ett bra
sätt.
”De har varit duktiga på att skriva och har kommunicerat bra, också bra på att hantera
oss, vilket betytt mycket då det ibland varit spänningar på gemensamma möten med
andra referensgrupper. Det har varit spännande och upplyftande, jag har varit med i
trettio år i branschen, första gången så konstruktivt arbete!”
Ur en intervju
21
”Forskarna har fått oerhört gott renommé. Tolkar säger att äntligen är det någon som
lyssnar på oss, tolkförmedlingarna tycker att det är bra att kolla hur marknaden
fungerar. Kan vi tränga in med resultat till både regional och riksdagsnivå? Viktigt att
slutresultat görs användarvänligt. De har gjort ett fantastiskt bra jobb, är respekterade,
tror av alla inblandade. Viktigt att det de kommit fram till sprids på ett sätt som är lätt att
ta till sig, inte för mycket information på samma gång, är rätt komplicerad verklighet”
Ur en annan intervju
Alla intervjupersoner ger mycket beröm åt forskarnas insats. Flera upplever det som mycket,
mycket viktigt att för första gången träffa andra grupper på tolkfältet. Det är angelägen
forskning, och flertalet upplever att forskarna själva är mycket engagerade, intresserade och
vill lära sig mer och förstå mer. Många intervjupersoner är mycket positiva till deras
inlyssnande sätt, där de är neutrala och inte tar ställning. Flera lyfter också fram deras
förmåga att skapa trevliga möten och konstruktiva samtal.
Oberoende ger trovärdighet
Flera intervjupersoner betonar det värdefulla med forskarnas oberoende. Då det i
tolkbranschen finns skilda intressen, är det lätt att en intressents åsikt ses som en partsinlaga
och inte leder vidare till en diskussion som kan förändra. Forskarnas oberoende, i den
meningen att de inte tar ställning till någon aktör och istället försöker förstå och beskriva de
skilda intressenternas situation, har gett en annan utgångspunkt för att problematisera och
hitta lösningar. Användningen av vetenskapliga metoder skapar också, menar flera
intervjupersoner, en trovärdighet för forskarnas resultat.
4.3 Ett unikt helhetsgrepp
”Genom att man har skrivit om t ex upphandling som påverkar kvalitet och tolkarnas
arbetssituation, och är belyst i ett sammanhang, ingen som gjort det innan, ger ahaupplevelser. Man kan hänvisa till studien, vilket ger mer tyngd, ofta talas för döva öron,
men med denna studie kan man få in liten kil i kompakt icke-lyssnande, och ta hänsyn till
det”.
Ur en intervju
Helhetsgreppet om tolkbranschen är - för många av intervjupersonerna - det unika och
speciella med Tolkprojektet. Helhetsgreppet innebär att belysa och träffa de aktörer som utgör
det operativa tolkfältet. Alltså tolkutbildare, tolkupphandlare-/tolkförmedlare, tolkanvändare
och tolkbrukare. Att beskriva deras uppfattningar om situationen och förbättringsförslag
utifrån den verklighet de befinner sig i. Genom att lyfta fram varje enskild intressent och
bedöma hur den förhåller sig till helheten, går det att angripa problemet på ett annat sätt,
vilket omdefinierar eller omformulerar problemen och nya lösningar kan identifieras.
Arbetssättet har lett till en ökad förståelse hos forskarna om aktörernas situation och hur
22
beroende tolkbranschen är av att se den som en helhet där alla inblandade är beroende av
varandra, istället för att se varje aktör som en egen fristående enhet. Det har också gett de
medverkande aktörerna, främst via samtal med gemensamma träffar mellan
referensgrupperna, en ökad förståelse för varandras situation. Det verkar också ha blivit
tydligt för de inblandade att lösningar på tolkbranschens problem inte går att finna i den
enskilde aktören, en del går kanske att lösa mellan varandra, men att flertalet lösningar finns
på ytterligare en annan nivå, exempelvis hos Kammarkollegiet eller Tolk- och
översättarinstitutet. Den ökade förståelsen hos forskarna och många kontakter i stora delar av
landet, har lett till en Sverige-unik kunskap om branschen, menar flera av de intervjuade.
Ett exempel på kunskap som uppstår genom kontakter mellan aktörerna är tolkanvändarens
kunskap om tolkarnas utbildning och kompetens. Där användaren fått mer insikt i att en tolks
kompetens handlar om betydligt mer än att bara språkligt tolka ett ord, det handlar även om
kulturella skillnader, kunskap om svenskt rättssystem, kunskap om precis terminologi inom
polis och domstol m.m. För att finna passande ord, är det av stor vikt att kunna kontexten,
sammanhanget där det används. Finns inte denna kunskap, är det stor risk att översättningen
blir något fel. Vilket kan bli förödande i till exempel asylärende eller sjukvård. Ett annat
exempel är att tolkanvändare fått mer insikt i svårigheten för en tolk att hantera de sociala
situationer som kan uppstå när, till exempel, en flyktingfamilj ser tolken som enda vägen för
att få stanna kvar. Tolken ska bara vara mellanhand, får inte ta ställning. Denna kunskap om
en tolks kompetens, tar även tolkutbildare med sig för utveckling av utbildningar.
Ytterligare ett exempel är kunskap om upphandlingarnas betydelse för att få en tolk med rätt
kompetens som kan hjälpa en klient/patient på ett rättsäkert sätt. En upphandling som
fokuserar på pris framför kvalitet kan i sin förlängning få betydande negativa konsekvenser
för tolkanvändare och framförallt för tolkbrukaren. Detta var några exempel där
helhetsgreppet kring tolkbranschens sammanflätade delar synliggör och problematiserar. Ett
helhetsgrepp många intervjuade upplever mycket värdefullt.
4.4 Ekonomi och administration tar kraft
”Positivt få pengar till denna typ av projekt, bra huvudmodell, men för mycket tid går åt
till detaljkontroll med tidsredovisning, vilket motverkar syftet med projektet. Denna
detaljstyrning måste inte till. De vill kontrollera allmännas medel, ej fel, men skjuter förbi
målet med vad man vill med forskningen. Denna projektsjuka: rapporter för allt, till
vilken nytta?”
Ur en intervju
”Hur förenkla rutiner för projekt? Hemskt med folk som blir frustrerade och arga, varför
inte sitta ner och lära av varandra? Antar att Migrationsverket är mycket bundet vid EUs
regler, men det vet inte vi, det behövs mer dialog”.
Ur en intervju
23
Något som bör uppmärksammas är administrationen och särskilt rapporteringen till
Migrationsverket. Det tar mycket tid och kraft från forskningen och skapar frustration och
oro. Det skapas också stora frågetecken för en del intervjupersoner om att delta i denna typ av
projekt igen. Detta trots ett i övrigt lyckat arbete. Flera menar dock - även om det till och från
upplevs mycket frustrerande - att frågor kring administrationen ändå är på marginalen. Det
finns mycket positivt i projektet som väger över.
Ett av de större problemen, enligt flera intervjupersoner26, är de s.k. over-head kostnaderna
som ofta är standard vid universiteten. Over-head är en kostnadsschablon för till exempel
posthantering, administrativ personal, vaktmästare, städning och lokaler. OH är numera ett
vedertaget system inom universitetsvärlden, framräknad med faktiska kostnader i grunden.
Kostnaderna är inte specifika för en viss institution eller utbildning, utan många delar på dem.
Då dessa kostnader är stora och omfattande, är det ett mycket krävande jobb att bryta ner vad
enskilda delar egentligen kostar per timme, till exempel för en viss lärare, projekt eller
institution. Till exempel en lönekörning, förhandling med facket eller enskilda
bokföringsposter. Lunds universitet har en OH-schablon för alla omkostnader på ca 80-90 %.
Riksbankens Jubileumsfond godkände 36 % OH som medfinansiering i Tolkprojektet, medan
det i förhållande till Migrationsverket är stora oklarheter runt projektets omkostnader, och
därmed också kring hur mycket medfinansiering som till slut kan beviljas.
Medlen från Riksbankens Jubileumsfond (RJ) utgör basen i Tolkprojektet och redovisas av
Lunds universitet direkt till RJ och Migrationsverket, och består i huvudsak av löner.
Kostnaderna utgörs dock inte bara av löner utan även av arbetsrum, tillgång till möteslokaler,
kök, toalett, städning, dator, telefon, kopiator, papper, kuvert, porton, IT-support, ekonomisk
redovisning, löneutbetalningar osv. RJ tillåter således att 36 % av beviljade medel tas för att
täcka dessa kostnader, medan Migrationsverket i nuläget inte gör det. Migrationsverket
menar att varje kostnad skall specificeras exakt. Men med tanke på universitets system med
OH-schablon är detta i dagsläget inte möjligt. Forskarna har inga ordinarie anställningar vid
universitetet, utan finns där nästan enbart för Tolkprojektet och har efter den 1 september
2011 ingen rätt till allt det som nu ingår i projektet. Därmed, hävdar projektgruppen, har
omkostnaderna huvudsakligen belastat projektet, inte annan undervisning eller forskning.
Det finns således omkostnader som godkänns av RJ, men inte av Migrationsverket. Projektet
skrev till Migrationsverket om detta på ett tidigt stadium (2009). Om dessa omkostnader inte
antas som grund för medfinansiering, får således Medborgarskolan/Universitetet stå för en
stor del av kostnaderna för administrationen under nära fyra års projektarbete, vilket det inte
är kalkylerat med. Något som skapar mycket oro i projektgruppen.
Ett annat problem är frågan om flytt av medel från första projektperioden till den andra.
Frågan ställdes i slutet av 2009, men svar kom från Migrationsverket maj 2011. Detta innebär
att projektet inte vågar använda en del medel, utan de finns kvar, oanvända, inom projektet.
Mycket tid och kraft läggs på denna fråga.
26
Observera att detta är intervjupersonernas upplevelse, det finns säkert flera möjliga sätt att se på de uppkomna
problemen med redovisningen. Följande stycken om redovisning i förhållande till Migrationsverket utgår ifrån
flera intervjuer med projektgruppen.
24
Dialogen med Migrationsverket upplevs således bristfällig. Migrationsverkets fondenhet har i
juli 2011 cirka 130 projekt, vilket kan vara en anledning till dröjsmål. Migrationsverket har en
vilja till ökad dialog, men av olika anledningar uppstår det oklarheter. Flera intervjupersoner
betonar dock den goda dialogen med kontaktpersonen från Migrationsverket, men konstaterar
samtidigt att han inte har beslutsmandat för nödvändiga förändringar.
Annat som påverkar administrationen är den interna förankringen på universitetet. En större
omorganisation27 vid projektstart påverkar projektet. När pengar söks var det en liten
institution - nu är det istället för flera mindre institutioner en stor. I omorganisationen slutade
en ekonom och det blev ingen överföring till den nya institutionen. Exempelvis om vad
institutionen åtagit i relation till Tolkprojektet, hur rapportera, rutiner, överenskommelser
m.m. Förankring gällande överföring, menar en intervjuperson, var förankrat på övergripande
nivå, men inte förankrat på praktisk nivå. Konsekvenser av detta, enligt flera intervjupersoner,
är att projektledaren fick arbeta mycket extra med regler kring medfinansiering, rapportering
m.m.
Behov av att utveckla redovisningen
Det finns - hos flera av de intervjuade - dock en vilja till ökad förståelse för varandras
situation, så att redovisningen kan fungera bättre för eventuella kommande projekt.
Migrationsverket vill till exempel uppdatera den s.k. Fondhjälpredan med instruktioner om
redovisning och skapa fler interaktiva kanaler, exempelvis informationsfilmer på hemsidan.
Flera intervjupersoner uppger att projektledaren i perioder varit tungt belastad med
administrativa frågor, vilket tagit tid och kraft från forskningen. Flera uttrycker oro för att det
är för tungt. För att undvika överbelastning - menar flera intervjupersoner - bör det i
forskningsprojekt finnas mer administrativt stöd för projektledaren. Några intervjupersoner
menar också att det vid projektstart bör finnas tillfällen för ekonomer att prata med ekonomer,
för att undvika missförstånd och oklarheter om redovisningen.
4.5 Lärande och erfarenhetsutbyte
”En fantastisk erfarenhet att ha varit med, viktigt att någon tagit samlat grepp om
tolkning, allt från upphandling till tolkutbildning, alltihop varit föremål för undersökning.
För mig personligen otroligt roligt utbyta tankar och jobba med frågorna, chans att
reflektera, en möjlighet att titta och fundera över saker, varit oerhört bra”.
Ur en intervju
27
Den 1 januari 2009 bildades Institutionen för kulturvetenskaper av de tre tidigare institutionerna Etnologiska
institutionen, Konst- och musikvetenskapliga institutionen samt Institutionen för kulturvetenskaper. Det är denna
omorganisation som hänvisas till här.
25
”Varit intressant att lyssna och själv delta i grupperna, man lär sig hela tiden i nya
situationer, fått djupare förståelse för tolkyrket, svårt för tolkarna i sig att få erkännande,
finns egentligen inget yrke, har ingen certifiering på att de är utbildade (om inte
auktoriserade), är ingen skyddad titel eller yrkesgrupp, som att bli civilingenjör. Fått mer
kunskap genom träffarna, tidigare inte träffat tolkar som verkligen håller på med
tolkning, och dela deras erfarenheter”.
Ur en intervju
Samtliga intervjupersoner upplever Tolkprojektet givande och lärorikt. Flera arbetar med
tolkfrågor sedan många år och projektet ger en efterlängtad möjlighet att reflektera över sina
erfarenheter. De forum som skapas, både inom referensgrupperna och mellan dem, upplever
flera intervjupersoner mycket värdefullt. Beroende på bakgrund och kanske intresse, skiljer
det sig åt vad som i dessa forum upplevs lärorikt och givande. Återkommande är att
intervjupersonerna upplever helhetsgreppet som mycket intressant, där de får mer insikt i
tolkbranschens olika delar och situationer.
Flera erhåller nya insikter och kunskaper att föra med sig till respektive verksamheter.
Exempelvis tolkanvändares om krav på kvalitet gällande tolkens kompetens, nya områden för
en tolkutbildning, ökad förståelse för tolkens sociala situation som kan underlätta samarbetet
med tolkar m.m.
Tolkprojektets nya arenor för dialog betyder också mycket för forskarnas lärande om
tolkbranschen. Dessa samtal är en betydelsefull del av forskningsprocessen. Där nya frågor
föds och därpå nya reflektioner förs tillbaka till nästa referensgrupp, som ger upphov till nya
diskussioner etc.
4.6 Att kunna ändra i projektplanen
”Det händer alltid saker i projekt, blir aldrig som man tror, det vet dock inte de som
betalar ut pengar... de tar aldrig till sig att det finns ett jättestort problem med
medfinansiering. Den ska redovisas i form av timmar, men funkar nästan aldrig då
universitet och kommuner redovisar inte timmar. Kan ställa till stora problem för
människor och organisationer, är en allmän synpunkt. Finns inget utrymme att planera
om, eller om man inte uppfyller målen till hundra procent för att det inte funkar”.
Ur en intervju
26
Flera intervjupersoner bland projektarbetarna betonar vikten av att kunna förändra
projektplanen. I ett forskningsprojekt, men även i andra projekt, är resultaten svåra att förutse.
Både dess innehåll och dess konsekvenser. Även arbetssättet kan på förhand se lovande ut,
men det kan efterhand visa sig vara ogörligt, eller behöva en mindre justering. Ofta, menar
flera intervjupersoner, är det mer regel än undantag att verkligheten förändras, eller att den
verklighet som uppfattades på ett sätt vid projektstart, tolkas på ett annat sätt i ett senare
skede.
Projektplanen följs och fungerar i huvudsak bra, men det finns delar som kunde gjorts
annorlunda och gjort att projektet - utifrån nya erfarenheter - kunde arbetat på ett annat sätt
och lett till effekter som mer speglar den ”nya verkligheten”. Ett område där flera gärna sett
ett annat tillvägagångssätt är de beskrivna problemen om redovisningen. Ett annat är
spridningen av resultat. Utgångspunkten var att spridning av resultat skulle ske vid
projektslut, med grundtanken att först forska, publicera resultat och sedan sprida dessa. Men
tidigt i projektet var nyfikenheten och intresset från olika aktörer stort, och för att skapa
medvetenhet om Tolkprojektet och preliminära resultat, sprids ny kunskap kontinuerligt under
projektperioden. Samtidigt blir det ett tillfälle för forskarna att träffa intresserade för att lära
mer om olika frågeställningar.
Den sammanfattande bedömningen av forskningen presenteras i två avslutande rapporter.
Spridningen av dessa sker främst via en avslutande konferens i slutet av augusti 2011. Men
det finns fler konferenser och många andra sätt projektteamet och flera andra intervjupersoner
vill sprida Tolkprojektets kunskap. Det finns dock inga möjligheter till detta efter
projektperioden. Intervjupersonerna är ofta medvetna om att det finns ett regelverk och
bestämmelser att följa, men att dessa kunde vara mer flexibla när det uppstår ett
behov/möjlighet som var svårt att förutse när planerna skrevs tre år tidigare.
4 .7 Spridning av resultat
”Det har nog funnits massa lärdomar att dra, rent faktamässigt, om tolksituationer och
utbildning t ex, men kommer det att uppskattas? Kommer det att bli förändring? Stor
koloss att ändra om förändring, massa partier och massa tyckanden. Tolkyrket varit
väldigt utsatt alltid, ingen som riktigt har brytt sig, känns det som. Det är ett dolt yrke, ett
yrke som få vet något om, folk tror något som översätter, men få som känner till vad det
egentligen innebär, att det är så mycket mer än orden”.
Ur en intervju
Samtliga intervjuade menar att Tolkprojektet visar intressanta, viktiga och användbara resultat
som bör leda till förändring. Resultaten sprids av forskarna under projekttiden på ett flertal
olika sätt. Det sker exempelvis via referensgrupperna, via publicerade artiklar i tidskrifter,
deltagande på konferenser, egen hemsida, utskick och annan informationsspridning till ett
flertal aktörer på tolkfältet.
27
Forskarna gör intervjuer och observationer på drygt 30 olika orter i landet, där de i samband
med dessa besök även talat om Tolkprojektet. Spridning kommer också att ske efter
projektslut av Migrationsverket, via exempelvis hemsida och presskonferens.
Andra planerade spridningsinsatser är de två avslutande rapporterna om varje delprojekt,
avslutande spridningskonferens för Tolkprojektet och deltagande med föredrag på
internationell konferens vid projektets slut. Då projektmedel inte kan användas för vidare
spridning av resultat, är det oklart i vilken omfattning vidare spridning kan ske. Det finns
dock vissa planer på och förhoppningar om att exempelvis skriva en bok, att arbeta in
resultaten i högskoleutbildningar och annan utbildning samt att föreläsa. Men finansieringen
är till vissa delar oklar.
Flera intervjupersoner betonar således spridningen och att ta vara på projektets resultat. Flera
intervjupersoner menar att behov finns av en särskild spridningsmodul eller liknande, med
fokus på att än mer föra vidare erfarenheterna. För att förändring verkligen ska ske, menar
flera av forskarna, behövs det politiska beslut om strukturella förändringar och/eller att
aktörerna på tolkfältet går tillsammans för att finna lösningar, och/eller att forskarna i
Tolkprojektet tillsammans med Lunds universitet (eller annan huvudman) arbetar vidare med
att utveckla, sprida och implementera resultat från tolkfältet. Kanske behövs alla delar.
Huvudspåret för forskarna är att de analyserar och arbetar fram kunskap, andra aktörer på
tolkfältet måste nu ta ansvar för att genomföra åtgärder.
28
5. Kan Tolkprojektet få långsiktiga effekter?
”Projekthysteri, varför projekt? Vetat i många år att det finns problem på fältet, förstår
inte trögheten. Miljoner av skattemedel går åt till att upptäcka igen och igen, varför görs
inget? Det är inget sunt användande av skattemedel. Vi ska skriva bok och artiklar, men
vet faktiskt inte hur nå ut, om det räcker. Det krävs beslut på ledningsnivå för att skapa
plattformar för långsiktig utveckling”.
Ur intervju med en forskare i projektteamet
Det finns i flera avseenden samsyn bland aktörerna på tolkfältet om angelägna utmaningar för
tolkbranschen. Tidigare nämnda SOU-utredningar och forskningsresultat från Tolkprojektet
visar på flera liknande resultat och förslag till åtgärder. Detta avsnitt kommer att ägnas åt
frågan: Hur kan denna kunskap användas? Hur kan dessa insatser få långsiktiga effekter?
En trovärdig grund att stå på
Mitt bestående intryck av Tolkprojektet är att det är mycket uppskattat och framgångsrikt. Det
genomförs av engagerade och nyfikna forskare enligt projektplanen och dess resultat kvalitetssäkrat i forskarsamhället - uppfattas som intressant och i hög grad användbart av
samtliga intervjupersoner. Oklarheter kring redovisningen tar kraft från projektet, men det går
ändå att genomföra på ett bra sätt. Det finns således all anledning att uppmärksamma
Tolkprojektets resultat för vidare utvecklingsarbete, särskilt när två statliga utredningar
tidigare har redovisat flera förslag till förändring på tolkfältet - som till en del sammanfaller
med Tolkprojektets resultat28. Forskarna visar också på en vilja att förändra, inte bara att
beskriva. Man kan hävda att Tolkprojektet - tillsammans med andra studier och annat
utvecklingsarbete - ger en trovärdig grund att stå på för att ta kliven vidare till att också
genomföra föreslagna förbättringsinsatser.
Resultat och effekter
Det finns således ett flertal resultat som - om de genomförs - skulle kunna få långsiktiga och
efterlängtade effekter för flera aktörer på tolkfältet 29. Denna åtskillnad mellan resultat och
effekter är viktig att göra30. Resultat i Tolkprojektet är saker som artiklar, hemsida, föredrag,
seminarier, nya samarbetsformer. Men också forskningsresultat om tolkens arbetsvillkor,
upphandling, behov av utbildning av tolkar, behov av nationella beslut om tillsyn m.m. Ett av
projektets syften är att dess resultat kan bli underlag för exempelvis planering och utbildning
inom tolkbranschen. Frågan är hur resultaten kan bli effekter.
28
Det ligger utanför denna utvärdering att i detalj jämföra forskningen i Tolkprojektet och SOU-utredningarna,
men i flera avseenden, som exempelvis behovet av tillsyn gällande tolkförmedlingar, problem kring upphandling
av tolktjänster, tolkarnas arbetsvillkor, behov av utbildning för både tolkar och tolkanvändare, finns det samsyn
mellan utredningarna och resultat i Tolkprojektet.
29
Se bilaga med olika aktörer på tolkfältet, främst i förhållande till Tolkprojektet.
30
Flera metoder för projektarbete och utvärdering gör tydligt denna uppdelning mellan resultat och effekter, för
att särskilja dess olika syfte. Exempelvis LFA-metoden, ”Logical Framework Approach”, en målstyrd
projektplaneringsmetod som ofta används inom FN och EU. Boken av Lennart Svensson m.fl., se nedan, har
denna uppdelning som en av utgångspunkterna för analysen av långsiktig hållbarhet av bedömda projekt.
Uppdelningen för att beskriva utvärderingsmetoder, t ex resultatutvärdering och effektutvärdering, beskrivs t ex
av Eriksson, Bengt G och Karlsson, Per-Åke i boken ”Att utvärdera välfärdsarbete” (2008).
29
Effekter är det som blir verklighet, det som kan mätas och bedömas. Att till exempel
tolkutbildningen förändras, krav på kvalitet i upphandling ökas, en tillsynsmyndighet för
tolkförmedlingar tillsätts etc. Men för att gå från resultat till effekter, krävs det någon form av
förmedlande insats31, någon form av organisation eller liknande som blir en brygga mellan
identifierade problem och lösningarna.
Orientering till effekterna
Kanske krävs det en nyorientering, från resultatorienteringen till effektorientering, från fokus
på Tolkprojektets resultat till fokus på att tolkfältets aktörer genomför förändringar. Kanske
krävs det en ny satsning, en ny strategi som involverar de aktörer som kan förändra. Ett nytt
initiativ för nya samtal - med de identifierade och överenskomna problemen som fond - som
kan skapa nya strategier för långsiktiga effekter, för förändringar som kan bli verklighet.
En förändring på tolkfältet har dock flera utmaningar framför sig. En är att det är flera
intressenter iblandade som var och en har olika utgångspunkter, som har med sig sina behov
och syften. Det finns också beslut att ta på skilda nivåer och av skilda aktörer. Till exempel
Finansdepartementet, kommunala upphandlare och tolkanvändare, med flera. Tolkprojektets
helhetsgrepp på tolkbranschen var efterlängtat och öppnar upp för nya möjligheter, samtidigt
som det visar på områdets komplexitet.
Utvecklingens logik eller produktionens logik?
En annan utmaning är synen på lärande och utveckling. Tillsammans med delaktighet,
förankring och effektiv projektorganisation är lärande och reflektion sannolikt viktiga delar av
att skapa långsiktig hållbarhet 32. Sannolikt är det så att komplexa och sammansatta insatser
behöver ett lärande med en karaktär av att vara utvecklingsinriktad istället för - exempelvis en traditionell planeringsstrategi. Kännetecknande för den senare är att det är ett konkret
projekt, resultatinriktat med beprövade metoder, där projektledningen har en stark roll. I
tekniska och administrativa miljöer är planering och resultatuppföljning något naturligt och
nödvändigt. Men för ett komplext problem kan denna typ av produktionslogik leda fel.
Ellström33 beskriver skillnaden mellan utvecklingens logik och produktionens logik.
Utvecklingens logik betonar saker som ny kunskap utifrån existerande praktik, att det finns
utrymme för alternativtänkande och kritisk reflektion, att det finns en tolerans för olikhet,
osäkerhet och felhandlingar. Produktionslogiken betonar effektivitet, enhetlighet, utförande
enligt givna regler/instruktioner, stabilitet och säkerhet. Tolkfältet är ett område där nya
lösningar är efterlängtade, men där komplexiteten är hög och de färdiga svaren är få. Det
behövs därför - sannolikt - ett klimat för lärande där det tillåts att pröva, ta risker, lära mer av
det och pröva på nytt. Att lärandet kan ske i dialog med inblandade aktörer, där det finns
problem att utgå ifrån och förslag till förbättringsåtgärder, men där inget är klart på förhand.
Utan kan skapas under tiden arbetet pågår, att förslagen kan växa, förändras och utvecklas.
31
Begreppet förmedlande insats använder Svensson m.fl. i boken ”Projekt som gästspel eller strategi i hållbar
utveckling” . Boken utgår ifrån 18 utvecklingsprojekt, finansierade av Näringsdepartementet 2001-2002, för att
minska ohälsan i offentlig sektorn. En av bokens utgångspunkter är att - utifrån dessa projekt - undersöka vilka
betingelserna är för att dessa enskilda satsningar även leder till långsiktiga effekter.
32
Betonar bland annat Svensson m.fl., se ovan, på ett flertal ställen i boken.
33
Hämtat från artikeln ”Användningar och nytta av utvärderingar – ett lärandeperspektiv”, av Per-Erik
Ellström. Artikeln finns med i boken ”Lärande utvärdering – genom följeforskning” av Lennart Svensson m.fl.
30
5.1 Lärande och förändring på systemnivå – för att förändra ett system krävs ett
system
En del förhållanden kan ett enskilt projekt förändra, men en del kan endast andra delar i den
egna organisationen eller andra organisationer förändra. Tolkprojektet befinner sig i ett
system av skilda organisationer och nivåer inom dessa.
Exempelvis kan hanteringsfrågor gällande redovisning, som OH-kostnader och
medfinansiering, ofta inte lösas på projektnivå när det är två regelverk - som
Migrationsverkets fondenhet med EU-regler och Lunds universitet med sina procedurer - som
står mot varandra. Här bör det föras diskussioner på ledningsnivå. Kanske går det att hitta
fram till lösningar som båda parter kan godta, men i dessa diskussioner bör det delta personer
med mandat att kunna förändra en procedur, en regel eller liknande, tillsammans med de som
har detaljkunskap om befintlig hantering och dess problem. Kanske kan denna dialog öka
möjligheterna att undvika flaskhalsar kring exempelvis redovisning.
Tolkprojektet identifierar utmaningar och informerar om dessa till ett stort antal aktörer i
tolkbranschen. Men Tolkprojektet kan inte själva besluta om förändringarna.
Förändringsaktörerna är beroende av vilken fråga som är aktuell. Några av dem är
Finansdepartmentet, Kammarkollegiet, Tolk- och översättarinstitutet, tolkförmedlingar,
universitet och folkhögskolor m.fl. Frågorna kan handla om tillsyn av tolkförmedlingar,
tolkarnas arbetssituation, resurser för tolkutbildning, tolkens kompetens, tolkanvändarens
kunskap om tolkens arbetssituation m.m. Ett av Tolkprojektets större bidrag är att det tar ett
helhetsgrepp om tolkfältet och synliggör att enskilda delar, som tolkutbildning eller
tolkförmedling, är beroende av och påverkas i hög grad av andra delar på tolkfältet, som
tolkanvändares kunskap om tolken eller krav på kvalitet i upphandlingar. Flera av de mest
betydelsefulla förbättringsförslagen från Tolkprojektet är beroende av beslut på ledningsnivå,
det handlar om beslut av mer strukturell art. Men för att nå långsiktiga effekter är samverkan
mellan förändringsaktörerna av stor betydelse. Det går antagligen inte att förändra i ett enskilt
projekt, inte heller på ledningsnivå inom organisationen, utan det behövs samverkan mellan
ledningsnivåer mellan organisationerna.
I Svenssons m.fl. bok om projekt som gästspel eller strategi i hållbar utveckling betonas ett
flertal gånger 34 att - för att åstadkomma långsiktiga effekter - kraven på delaktighet bör
kompletteras med ett representativt inflytande som är mindre resurskrävande och mer
strategiskt. Det betyder att samverkan med de olika intressenterna blir något viktigt. Och,
menar Svensson vidare35, för att uppnå mer långsiktiga effekter krävs samtidigt en
systempåverkan - i form av ändrade regler, arbetssätt, attityder, prioriteringar m.m. - något
som dessutom förutsätter en representativ delaktighet. Jag tror det är avgörande - för om
projektets resultat kan användas eller inte - i vilken omfattning det blir dialog mellan
organisationer på tolkfältet med personer med förändringsmandat.
34
35
Bland annat sid 45 ff.
Bland annat sid 41 ff.
31
Användarsammanhang
Det är också viktigt - för att nå en förändring - att förstå aktörernas enskilda utgångspunkter
och sammanhang. Det kan finnas partipolitiska skiljelinjer, tolkförmedlingar kan ha sin
agenda, tolkanvändare och tolkar sin etc. Det räcker därför sannolikt inte med ett eller flera
informationstillfällen där resultaten kommuniceras eller läggs ut på en hemsida. Det behövs
någon form av utvecklingsinriktat lärande där fokus är reflektion och dialog, för att en
bestående förändring ska kunna komma till stånd.
Tolkrummets olika perspektiv
Forskarna i Tolkprojektet synliggör tolkfältets skilda användarsammanhang 36 genom att,
bland annat, utgå ifrån tolkrummet. I rummet kommer alla delar kring tolken samman - i en
rörlig process mellan den professionelle, klienten/patienten och tolken, och kanske andra. Det
är denna process i rummet som systemen runtom tolken syftar till att stödja. Det är saker
utanför och före uppkomsten av tolksituationen som avgör kvaliteten inne i tolkrummet.
Några av dessa systemdelar är upphandling av tolkförmedling (bör fokus ändras från pris till
kvalitet?), tolkutbildning (behövs fler auktoriserade tolkar?), utbildning av tolkanvändare
(finns kunskap om vad som är god kvalitet i tolkning?), politiskt ansvarstagande (är
tolkningen rättssäker?) och tolkens arbetsvillkor (är arbetsmiljön och lönenivån godtagbar?).
Förändringsförslagen för att utveckla tolkfältet beror därmed på det antagna perspektivet.
Men även om perspektiven och användarna är olika är de alla delar av en helhet, vilka
kommer samman i tolkrummet.
Det behövs en ny satsning efter Tolkprojektets slut
Sannolikt behövs en ny satsning efter Tolkprojektets slut för att de nya förslagen ska kunna
bli till konkreta åtgärder. Det räcker troligen inte att resultat presenteras i olika forum - även
om det är en viktig del - det bör skapas ett organiserat lärande med inblandade aktörer utifrån
en strategi för att Tolkprojektet ska kunna få långsiktiga effekter. Där det skapas en
organisation med konkreta förslag till förändring och ansvarig utförare.
På paneldebatten vid Tolkprojektets avslutande konferens i augusti 2011 - med bland annat
representanter för Migrationsverket, för tolkar vid SKTF, SKL, Finansdepartementet,
Kammarkollegiet och TÖI - framträder olika problembilder och möjligheter för
tolkbranschens framtida utveckling. Där flera av utmaningarna sammanfaller med
beskrivningar tidigare i denna utvärdering och Tolkprojektets rapport inför den avslutande
konferensen. På debatten diskuterar till exempel Kammarkollegiet om auktorisationens
kvalitet, TÖI utmaningar om utbildning och tolk vid SKTF om tolkens arbetsförhållanden och
kunskaper hos tolkarna som kan tas till vara på andra sätt än idag. Några av paneldeltagarna
betonar vikten av att se tolkfältet som en helhet och att kommande utvecklingsarbete kopplas
till en nationell strategi.
36
Presentation på den avslutande konferensens andra dag, den 25 augusti 2011 samt i den sammanfattande
rapporten av forskarna inför konferensen.
32
Denna avslutande debatt - som också blev slutpunkten för Tolkprojektet - förstärkte min
uppfattning om behovet av ett samlat grepp om förändringsförslag från Tolkprojektet, men
även från andra utredningar. Ett samlat grepp som innefattar samtal med involverade aktörer,
men också en strategi med förslag till förändring. Där organisationer deltar med mandat att
fatta nödvändiga beslut. Frågan kan ställas: - Vilken myndighet tar stafettpinnen för att se till
att nationella och strukturella systemförändringar på tolkfältet blir genomförda?
5.2 Kultur som möjlighet och hinder för spridning av resultat?
Många gånger - är min uppfattning - tror vi ofta att ”bara vi ritar upp organisationsschemat
med boxar och pilar är förändringen nära”. Vi tror att organisationsstruktur är svaret på
arbetets framgångsrika organisering. Men - av egna erfarenheter från utvecklingsarbete och
tidigare utvärderingar - är de framgångsrika organisationerna de som också betonar processen,
de mer mjuka delarna som binder ihop och kittar samman boxarna. Det är nog här den stora
utmaningen ligger. Det handlar om att förstå organisationskulturen, de tankar och värderingar
som genomsyrar samtal och aktiviteter. Det kan vara bemötande, meningsskapande,
personliga mål med arbetet, hälsa, förväntningar, kommunikationssätt, mått av delaktighet,
mått av hierarki m.m. Vi består av ett myller av tankar och känslor som ofta är irrationella även om vi så gärna vill tro att vi är rationella! - och som påverkas av en mängd olika
förhållanden.
Ett exempel på kulturskillnader är Migrationsverkets regel och procedurstyrda verksamhet
kontra universitetets friare inställning till uppläggning av arbetet. Utan att säga rätt eller fel,
betonar kulturerna olika saker och mötet dem emellan kan skapa oklarheter. Den ena har mer
av produktionslogik, den andra mer av utvecklingens logik. Ökad förståelse för varandras
kulturskillnader kan vara ett sätt att förbättra hanteringen av administrativa oklarheter. Men
det är viktigt att ha respekt för olika kulturer, då alla inblandade är en del i sitt system av
värderingar, attityder och arbetssätt, som har vuxit fram under lång tid.
Ett annat exempel på skilda verklighetsuppfattningar och möjliga kulturskillnader är
spänningar mellan en del aktörer på tolkfältet, vilket flera intervjupersoner vittnar om. Till
exempel mellan privata och kommunala tolkförmedlingar. Dessa spänningar har forskarna
mött och hanterat, men med ovarsamhet kan det leda till icke-konstruktiva konflikter.
33
5.3 Nationell plattform för utveckling av tolkfältet?
Det finns genom Tolkprojektet samlad kunskap om tolkfältet och en samsyn bland många
aktörer om förbättringsförslag. Sannolikt behövs det en ny strategi för att förslagen ska bli
verklighet. Arbetet är dock komplext och består av ett flertal organisationer och nivåer, både
nationellt, regionalt och lokalt. Det är strukturella frågor som behöver politiska beslut exempelvis en tillsynsmyndighet med ökade befogenheter - eller frågor om tolkutbildning
som är både strukturella och operativa.
En nationell plattform kunde bli ett nav för tolkfrågor med ett flertal grenar. Där en gren kan
vara utbildning med högskoleutbildning och folkhögskoleutbildning (både tolkutbildningen
och införande av tolkkunskap i annan utbildning), en andra gren remissinstans för regeringen,
en tredje gren utveckling av ny kunskap inom tolkområdet, en fjärde gren samordning av
operativa aktörer på tolkfältet etc. Det skulle kunna vara en plattform som - utifrån
utvecklingens logik - kontinuerligt skapas och utvecklas. En lämplig plats för denna plattform
kunde vara Lunds universitet, där de medverkande forskarna kunde bli delaktiga/ansvariga.
Viktigt är att plattformen blir på nationell systemnivå, med möjlighet att föra dialog med
organisationer/funktioner med mandat att förändra på just systemnivån.
Lunds universitet bidrar via Tolkprojektet till att ny kunskap skapas om utmaningar för
tolkfältets aktörer och tolkningens betydelse för integrationsprocesser. Denna kunskap bör
förvaltas, och en plattform skulle kunna vara ett av flera sätt.
34
6. Slutsatser
Tolkprojektet tar ett unikt helhetsgrepp på tolkfältet för kontakttolkar, där ny kunskap skapas
om angelägna förbättringsförslag. Bristande kvalitet i tolksituationen drabbar den enskildes
rättsäkerhet och möjligheter till integration, vilket förutom mänskligt lidande även kostar
samhället pengar. Ett nytt kliv bör tas så att förbättringsförslagen från Tolkprojektet också kan
bli verklighet. Men vem eller vilken organisation tar stafettpinnen och ser till att förslagen bli
genomförda?
Nedan presenteras fler av utvärderingens slutsatser. Utvärderingen utgår ifrån personer nära
Tolkprojektet och på operativ nivå inom tolkfältet, och ska ses som en del i lärandet av
projektet och som komplement till andra rapporter och skrifter.
Om projektprocessen

Det upplevs mycket positivt att finansiärerna Migrationsverket och Riksbankens
Jubileumsfond skapar möjligheter för denna typ av projekt.

Forskarna får mycket beröm. De upplevs bland annat som neutrala, inlyssnande,
kunniga och intresserade. Forskningens oberoende betonas, där de inte representerar
ett särintresse utan kan se på branschen utifrån.

Forskningsarbetet genomförs självständigt och i stora drag enligt planer skapade vid
projektstart.

Tolkprojektet tar ett Sverige-unikt helhetsgrepp om tolkbranschen, vilket synliggör de
olika delarnas beroende av varandra. Som exempelvis krav i upphandlingar och
tolkarnas arbetssituation.

Det sker mycket lärande inom projektet, med bland annat uppskattade forum för
erfarenhetsutbyte inom forskarnas sex ansvarsområden; tolkar, tolkanvändare,
tolkförmedlare, tolkutbildare, upphandling av tolkförmedling och mottagandet av
ensamkommande barn och unga. Referensgrupper inom ansvarsområdena betyder
mycket för lärandet, både för deltagarna själva och för forskarna.
Administrationen av projekt kan uppmärksammas

Oklarheter kring redovisning tar mycket kraft från forskningen, särskilt för
projektledaren. Främst gällande Migrationsverkets krav på detaljerad redovisning,
vilket lett till problem i förhållande till universitetets overhead kostnader, vilka är
schabloner. Ofta finns problem som inte går att lösa på projektnivå, och mer dialog
eftersöks mellan ledningsnivåer.
35

Det bör i forskningsprojekt finnas en projektledare med helhetsansvar och ansvar för
de ekonomiska samt administrativa uppgifterna. Och att detta är en särskild uppgift,
inte att både forska och projektleda.

Vid projektstart sker en omorganisation på Lunds universitet, där Institutionen för
kulturvetenskaper är en de nybildade institutionerna. När ekonom slutade blev
överföring av överenskommelser m.m. lidande. Vikten av internförankring tydliggörs.

Gällande administration i förhållande till Migrationsverket, bland annat
medfinansiering, tolkning av indirekta kostnader, överföring av medel från första till
andra projektperioden och möjligheten till spridning efter projektperiodens slut har det
från forskarnas sida funnits behov av mer dialog. De har velat göra förändringar som
inte har godkänts. Det bör öppnas upp för mer dialog och en annan flexibilitet för
förändringar som är svåra att förutse vid projektstart. Utan dialog om förändring av
administrationen, finns det risk för att flera inblandade aktörer tvekar inför att delta i
nya projekt.
Användbara resultat

Tolkprojektet presenterar flera trovärdiga, intressanta och användbara resultat för att
utveckla tolkbranschen. De presenterar kunskap och verktyg, det är nu upp till
aktörerna själva på tolkfältet att gå vidare med förbättringsförslag.

Några exempel på områden att utveckla är tolkens arbetsvillkor, upphandling och
tillsyn av tolkförmedling, tolkanvändarens kunskap om tolkens kompetens och
utbildning av kontakttolkar. I flera avseenden diskuterar två statliga utredningar av
Stig Lundström, ”Tolkförmedling - kvalitet registrering tillsyn”, SOU 2004:15 samt
”Tolkutbildning - nya former för nya krav”, SOU 2005:37, liknande problem som
Tolkprojektet belyser, vilket ytterligare stärker dess trovärdighet. Forskningsresultat
presenteras av forskarna i avslutande rapporter.

Studien om ensamkommande barn har flera användningsområden. Bland annat visar
den nya forskningen på samtalens betydelse för barnens möjligheter att integreras i
samhället. Den betonar vikten av att se, förstå och tillvarata barns erfarenheter.
Tolkning i vardaglig kommunikation; exempelvis på boenden, inom skola och
socialtjänst, betyder mycket för de ensamkommande barnens framtid. En tolkning som
i flera avseenden är problematisk och behöver utvecklas.
Systemansvar för långsiktiga effekter

En eller flera aktörer med systemansvar behöver ta fram en strategi för att genomföra
förbättringsförslag inom tolkbranschen. Ett förslag för att nå förändring är att skapa en
nationell plattform för tolkfrågor, med exempelvis de intresserade forskarna vid Lunds
universitet.
36

Finansiärer, som Migrationsverket, bör ställa krav på strategier för långsiktiga effekter
i projekt, inte enbart omedelbara resultatkrav inom projektet.

Projekt med systempåverkande ansats behöver förankring och delaktighet på
ledningsnivå, med mandat att förändra systemstrukturer. Det har inte varit fallet i
Tolkprojektet.

Kultur som både hinder och möjlighet. Tolkprojektet vittnar om flera intressenter med
sin kultur, värderingar, attityder och arbetssätt. När dessa intressenter möts kan det
uppstå svårigheter att förstå varandra. Exempelvis Migrationsverkets och universitets
skilda procedurer och synsätt samt privata och kommunala tolkförmedlingar. Kulturell
förståelse är antagligen lika viktig för förändring, om inte viktigare, som att hitta fram
till en tydlig organisationsstruktur.
37
Referenser
Skrifter, litteratur
Ekonomirapport i Tolkprojektet 2011-08-09
Eriksson, Bengt G och Karlsson, Per-Åke (2008) ”Att utvärdera välfärdsarbete”, Gothia
förlag, Stockholm
Fondhjälpredan, din guide till Europeiska flyktingfonden III (2008-2013), version 1.0 200803-07, Migrationsverket
Kvale, Steinar (1997) ”Den kvalitativa forskningsintervjun”, Studentlitteratur, Lund
Lundström Stig, ”Tolkförmedling - kvalitet registrering tillsyn”, SOU 2004:15
Lundström Stig, ”Tolkutbildning - nya former för nya krav”, SOU 2005:37
Projektplan för projektet ”Bakom stängda dörrar – tolkningens betydelse för rättssäkerhet
och integration”, Europeiska Flyktingfonden III, 2008
Sammanfattning av resultat från Tolkprojektet inför avslutande konferens den 24-25 augusti
2011 (ca 60 sidor).
Svensson Lennart, Aronsson Gunnar, Randle Hanne, Eklund Jörgen (2007) ”Hållbart
arbetsliv – projekt som gästspel eller strategi i hållbar utveckling”, Gleerups Utbildnings AB,
Malmö
Svensson Lennart, Brulin Göran, Jansson Sven, Sjöberg Karin (2009) ”Lärande utvärdering genom följeforskning”, Studentlitteratur AB, Lund
Örtengren Kari (2003)”Logical Framework Approach - en sammanfattning av LFA-teorin”,
Sidas metodenhet, Elanders Novum AB
Webben
Kammarkollegiet, www.kammarkollegiet.se, den 21 juli 2011
Tolk- och översättarinstitutet, www.tolk.su.se, den 20 juli 2011
Migrationsverket, www.migrationsverket.se, den 21 juli 2011
Lunds universitet och institutionen för kulturvetenskaper, www.kultur.lu.se, den 21 juli 2011
Medborgarskolan, www.medborgarskolan.se, den 21 juli 2011
Region Halland och folkhögskolan i Katrineberg, www.regionhalland.se, den 21 juli 2011
Riksbankens Jubileumsfond, www.rj.se, den 22 juli 2011
Tolkcentralen i Göteborg, www.tolkcentralen.goteborg.se,
Tolkprojektet, www.tolkprojektet.se
38
Bilaga 1. Aktörer inom Tolkprojektet
Detta avsnitt sammanfattar några betydelsefulla aktörer för Tolkprojektet, men också för
tolkfältet i stort. Aktörerna är sorterade i bokstavsordning.
Europeiska Flyktingfonden III
Flyktingfonden stöder projekt som vänder sig till asylsökande, flyktingar och skyddsbehövande. Flyktingfonden III startade under 2008 och pågår till 2013. Fonden disponerar
årligen drygt 100 miljoner kronor som kan användas till att medfinansiera utvecklingsprojekt.
Fonden finansierar projekt inom mottagning av asylsökande, asylprövning, introduktion av
flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga, utveckling, övervakning och utvärdering av
asylpolitiken samt vidarebosättning av kvotuttagna. Projekt som får medfinansiering från
Flyktingfonden ska förbättra förhållanden för asylsökande, flyktingar, skyddsbehövande och
deras anhöriga, vidarebosatta som tas emot inom flyktingkvoten samt personer som har
beviljats tillfälligt skydd.
Europeiska unionens råd och Europaparlamentet har inrättat Flyktingfonden för att underlätta
för EU-länderna att ta emot asylsökande och flyktingar. Syftet är också att verka för en
gemensam solidarisk politik mellan EU:s medlemsländer och att bidra till uppbyggnaden av
ett gemensamt asylsystem37.
I juli 2011 pågick 51 projekt inom Flyktingfonden III i Sverige 38, och totalt var cirka 130
projekt igång på fondenheten i Norrköping 39.
Folkhögskolan i Katrineberg
Katrinebergs folkhögskola ligger i ett naturlandskap i Ätrandalen utanför Falkenberg. Här
erbjuds flertalet utbildningar från gymnasienivå till yrkesutbildning inom hälsa, kultur, media
och turism. Det går också att komplettera sin gymnasieutbildning. Här finns även olika former
av utbildningar för kontakttolkar 40. En representant från folkhögskolan har deltagit i
styrgruppen för Tolkprojektet.
Kammarkollegiet
Kammarkollegiet är en statlig myndighet med över trettio olika arbetsuppgifter. Dess främsta
målgrupp är andra statliga myndigheter som de genom dagliga kontakter stödjer genom att
erbjuda stordriftsfördelar samt expertkunskap inom främst juridik, ekonomi, upphandling,
riskhantering och administration. Verksamheten riktar sig också mot allmänheten som
tolkauktorisation, miljörätt, vigselrätt och resegarantier. Kammarkollegiet är en myndighet under regeringen med cirka 280 medarbetare och sorterar under finansdepartementet41.
37
Från www.migrationsverket.se den 21 juli 2011.
Från sammanställning på hemsidan, migrationsverket.se
39
Enligt intervjuperson på Migrationsverket i juli 2011
40
www.regionhalland.se, den 21 juli 2011
41
Hämtat från www.kammarkollegiet.se, den 21 juli 2011
38
39
Lunds universitet
Tolkprojektet har främst drivits av forskare knutna till Lunds universitet och Institutionen för
kulturvetenskaper. Den 1 januari 2009 bildades Institutionen för kulturvetenskaper av de tre
tidigare institutionerna Etnologiska institutionen, Konst- och musikvetenskapliga institutionen
samt Institutionen för kulturvetenskaper. Här erbjuds studenter och forskare möjligheter att
kombinera flera olika ämnen och samarbeta över disciplingränserna. Institutionen vill genom
sin forskning och breda utbildningsutbud, medverka till en dynamisk teori- och
ämnesutveckling inom det kulturvetenskapliga fältet42.
Medborgarskolan Syd
Medborgarskolan finns över hela landet där kurser och kulturaktiviteter varje år engagerar
närmare en miljon deltagare. Deras verksamhet är öppen för alla. Medborgarskolan har
förutom kurser och kulturaktiviteter även skolverksamhet som sträcker sig från förskola till
kvalificerade eftergymnasiala utbildningar. Medborgarskolan är uppdelad i åtta regioner, där
varje region består av ett regionkontor och ett antal lokalkontor. Verksamhet bedrivs i 229 av
290 kommuner landet över och drygt 8 000 ledare genomför varje år utbildningar i hundratals
olika ämnen. Medborgarskolans huvudkontor ligger i Uppsala. Medborgarskolan Syd i
Malmö (som, bland mycket annat, arrangerar tolkutbildningar) och dess regionkontor är
projektägare för Tolkprojektet och ordförande för styrgruppen43.
Migrationsverket
I Sverige är Migrationsverket den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill
flytta hit eller komma på besök som till exempel turister. Migrationsverket skriver på sin
hemsida att de är stolta över att kunna välkomna människor till Sverige och vill skapa
förutsättningar för att förverkliga visionen om ett Sverige som med öppenhet tar tillvara den
globala migrationens möjligheter. Migrationsverket deltar aktivt i EU-samarbetet och har ett
nära samarbete med flera internationella organisationer som FN:s flyktingorgan (UNHCR)
och International Organisation for Migration (IOM). Verket deltar också i flera olika
internationella nätverk och bedriver internationella projekt 44.
Migrationsverket är ansvarig myndighet för Europeiska Flyktingfonden och även för
Europeiska återvändandefonden i Sverige. Fondenheten i Norrköping har till uppgift att
förvalta fonderna och det är hit projekten ska vända sig med frågor45.
Riksbankens Jubileumsfond
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond är en av finansiärerna för Tolkprojektet. Stiftelsen
stödjer forskning inom humaniora och samhällsvetenskap, inklusive teologi och juridik. Från
och med år 2005 finansieras forskningen genom engångsanslag till program, projekt,
postdoktorala satsningar, infrastrukturellt stöd samt forskningsinitiering. Styrelsen består av
personer med ekonomisk och politisk sakkunskap och en stor andel är professorer och
riksdagsledamöter. RJ är ett allsidigt nätverk i forskarsamhället, med förgreningar både
mellan forskningsområden och mellan forskning och andra centrala samhällsintressen46.
42
Från intervjuer samt www.kultur.lu.se, den 21 juli 2011
www.medborgarskolan.se, den 21 juli 2011
44
www.migrationsverket.se
45
Från Fondhjälpredan, en guide från Migrationsverket om Europeiska flyktingfonden III (2008-2013)
46
www.rj.se
43
40
Tolkcentralen i Göteborg
Tolkcentralen är en del av Göteborgs stad som förmedlar tolkar och översättare till
självkostnadspris. De har öppet dygnet runt och tolkförmedlare ser till att kunden får en tolk
med rätt kunskaper för uppdraget. Tolkcentralens uppgift är att se till att kunden får de tolkar
de behöver. Över 500 tolkar behärskar tillsammans allt från amarinja och krio till tagalog och
wollof - vissa är flerspråkiga47. Två representanter från Tolkcentralen i Göteborg deltar i
Tolkprojektets styrgrupp.
Tolk- och översättarinstitutet
Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) bildades 1986 och har ett övergripande ansvar för tolkoch översättarutbildning i Sverige. Institutet har i uppdrag att anordna tolk- och
översättarutbildning för samhällets behov. Utbildningar ges inom högskolan, på
folkhögskolor och hos studieförbund 48.
47
48
www.tolkcentralen.goteborg.se, den 21 juli 2011
Hämtat från www.tolk.su.se den 20 juli 2011
41
Bilaga 2. Referensgrupperna
Tolkutbildare
Renée Andersson
Anders Malm
Olga Lysova,
Eva Entrena
Morena Azbel Schmidt
Carlos Diaz
Medborgarskolan Syd, Malmö
Katrinebergs folkhögskola
Härnösands folkhögskola
Tolkutbildare och auktoriserad tolk
TÖI
RFSL
Tolkanvändare
Pär Stihl
Bengt-Erik Ginsburg
Jane Magnerot
Kennet Johansson
Carl Olof Lindberg
Monica Andersson
Polisen, Malmö
Hälso- och sjukvården, Stockholm
Migrationsverket, Alvesta
Kommunal flyktingmottagning (ebu), Norsjö kommun
Advokat, Lund
Sockerbruksskolan, Ängelholm
Tolkar
Mahmoud Khader
Helsingborg
Isabelle Mouchet
Katarina Slonje
Gualberto Teran
Stockholm
Göteborg
Tolkcentralen, Göteborg
Tolkförmedlingar och upphandlare
Dan-Eve Johansson
Tolkservicerådet
Eva Bernbro
Tolkcentralen, Göteborg
Raija Metso Korpela
Västerås tolkservice
Riitta Eklind
Mariestads tolkförmedling
Pirkko T. Kyllönen
Språkservice Sverige AB, Malmö
Laila Linnér
Upphandlare Migrationsverket
42
Bilaga 3. Förteckning över möten med styrgrupp och referensgrupper
Sammanställning från projektledaren om tillfällen för träffar med styrgruppen och
referensgrupper.
Styrgruppen träffades totalt vid sex tillfällen. Den 21/1 -09, 5/6 -09, 26/10 -09, 29/3 -10,
14/12 -10, 30/5 -11.
Referensgrupper
Tolkar, träffas vid tre tillfällen. Den 18/12 -08, 8/12 -10 och 16/2 -10
Tolkanvändare, träffas vid tre tillfällen. Den 24/9 -08, 10/3 -09, 2-3/2 -10
Tolkar och tolkanvändare tillsammans, den 9-10/3 -11
Tolkförmedlare och upphandlare, träffas vid tre tillfällen. Den 11/2 -09, 18/2 -10 och 2526/5 -10
Tolkutbildare, träffas vid två tillfällen. Den 27/3 -09 och 18/3 -10
Tolkutbildare, tolkförmedlare och upphandlare tillsammans, den 9-10/5 -11:
Ensamkommande barn vid två tillfällen. Den 27/10 -09 och 30/3 -10.
Gemensamma seminarier med alla referensgrupper vid två tillfällen. Den 22-23/9 -09 och
22-23/9 -10: (utökat med inbjudna från två departement, privata förmedlingar, tolkar, TÖI m
fl.)
Övrigt - referensgruppen med tolkar har tre seminarier utvidgade med andra tolkar:
25/3 2010: Seminarium om upphandling med auktoriserade tolkar, Stockholm
30/3 -11: Seminarium med tolkar som tolkat mycket för barn - deltagare från hela Sverige
utom Skåne
24/5-11: Seminarium med tolkar som tolkat mycket för barn - deltagare från Skåne
43
Bilaga 4. Presentationer/föreläsningar i konferenser, seminarier
Forskarna har sammanställt en lista på presentationer/föreläsningar i konferenser, seminarier
och på möten där information sprids om Tolkprojektets framväxande resultat. Stjärnan (*) är
exempel på tillfällen där forskarna är deltagare och aktiva i erfarenhetsutbyte.
2011






24-25 augusti 2011: Tolkprojektets slutkonferens med inbjudna från hela det tolkade
fältet.
30 maj 2011: Konferens om valideringstolkning: Föreläsning om tolkens roll och
kompetenser.
26 maj 2011: Presentation och diskussion om utbildning och auktorisation av tolkar
på Kammarkollegiet.
* 5 maj 2011: Seminarium i Stockholm - erfarenhetsutbyte om ERF projekt om
ensamkommande barn
6 april 2011: Föreläsning på TSR 15 årsjubileum i Stockholm "Tolkningens betydelse
för rättssäkerhet och integration"
17 mars 2011: Forskarseminarium på Kulturanatomen ”Tolkningens Praktik”
2010






25 november 2010: Erfarenhetsutbyte mellan flyktingfondsprojekt, Fondenheten,
Migrationsverket
22-23 november 2010: TÖI Samråds och planeringskonferens den
Presentation: Intryck från grundutbildning till kontakttolk, PP
* 2-3 november 2009: Kurs hos Migrationsverket
5 oktober 2010: Forskarseminarium i Lund. Presentation av texter med opposition och
diskussion.
25-27 august 2010: 15th Nordic Migration Research Conference.
http://www.mah.se/english/research/Our-research/Centers/Malmo-Institute-forStudies-of-Migration-Diversity-and-Welfare/Events/Nordic-IMER-conference2010/Abstracts-and-workshops/ Theme: Global Challenges, Local Responses
Workshop: “Childhood and Migration”, Paper: Separated Minors in Sweden
26-30 juli 2010: Konferens i Birmingham: Critical Link 6 Interpreting in a changing
landscape http://www1.aston.ac.uk/lss/news-events/conferences-seminars/2010archive/july-2010/critical-link/. Fem presentationer: 1. The community interpreter – a
cultural broker? 2. Working conditions for interpreters and the responsibility of the
government. 3. Behind closed doors – the significance of interpreting for guaranteeing
44






legal and medical security. 4. Educational programs for interpreters and 5. Working
with combined methods.
* 10/5 -10: Högskolan i Örebro – seminarium om analysmetoder för berättelser.
7 maj 2010: Västmanlands tolkcentral – årsstämma: Presentation av läget i
forskningsprojektet.
16-17 april 2010 Konferens i Lund: Humanist- och teologidagarna, Lunds universitet
Presentation: Ensamkommande flyktingbarn
14 april 2010: Presentation: ”Tolkförmedlingarna i centrum” TSRs årsstämma
30 mars 2010: Presentation av projektet för tolkmöte hos Helsingborgs stads
tolkförmedling (ca 20 tolkar närvarande)
5 mars 2010: Seminarium hos Migrationsverket, Göteborg. Presentation av vårt
projekt samt diskussion av frågor. Deltagare: handläggare hos Migrationsverket.
2009










9 december 2009: Tema Barn, Linköpings universitet: seminarium om eventuellt
samarbete, inventering av deltagarnas olika projekt och planer, uppföljning av
Metropoliskonferensen.
* 8 december 2009: Metod. Centrum för tvåspråkighet och Kammarkollegiet.
27-28 november 2009: Konferens i Stockholm: Childhood and Migration. Children,
Families and Transnational Relations. A Nordic IMER Symposium in Collaboration
with Stockholm University, Department of Child and Youth studies, and Department
of Social Anthropology. Presentation: Behind closed doors - the impact of community
interpreting according to legal security and integration with a special focus on the
reception of separated asylum seeking children
25 november 2009: Forskarseminarium, Stockholms universitet. Presentation: ”Att
göra tyst kunskap synlig” – om tolkens tysta kunskap
20 november 2009: Ämneskonferens i etnologi, Stockholm
Presentation om forskningsprojektet.
5 november 2009: SOLID- konferens “Kunskaps- och erfarenhetsutbyte”.
Presentation: ”Tolkens roll i Integrationsprocessen”
27.10 2009: Föreläsning på socialhögskolan i Malmö
* 2 oktober 2009: Temadag på TÖI och bokrelease Olga Keselmans avhandling
(ensamkommande barn)
14-18 september 2009: 14th International Metropolis Conference, Copenhagen,
http://international.metropolis.net/events/14th_copenhagen_2009/index.html
Theme: Migration and mobility. National responses to cultural diversity.
Workshop: Implementing asylum-seeking minor´s human rights in diverse national
contexts. Paper: To receive with grace – The philosophy behind the municipality’s
reception of unaccompanied asylum seeking minors.
2-3 september 2009: Konferens i Stockholm: Cultural diversity, Multilingualism and
Ethnic minorities in Sweden (Kulturell mångfald, Flerspråkighet och Etniska
45


minoriteter i Sverige). Presentation och artikel se:
http://www.sens-public.org/spip.php?article762
(Sens Public "à la Une": http://www.sens-public.org/)
15 maj 2009: Västmanlands tolkcentral – årsstämma: Presentation av läget i
forskningsprojektet.
24 april 2009: Humanist- och teologidagarna, Lunds universitet
Presentation: Rätten att tala, gråta och skratta - Tolken en emotionell mellanhand
2008




4 december 2008: Forskarseminarium på Etnologen om etikaspekterna av vår och
andras forskning vid institutionen.
27-28 november 2008: EMN (European Migration Network) konferens i Helsingborg.
Presentation av projekten Tolken en kulturell mellanhand och Bakom stängda dörrar.
* 20/11 -08: Konferens om migration och hälsa (Socialfondsprojekt)
* 11 -12/ 11 2008: Nordisk forskarkonferens inom ramen för IMER. Tema
ensamkommande barn.
Forskarna presenterar Tolkprojektet även i andra möten/aktiviteter. Nedan följer några
exempel.
4/9-09: Presentation för representanter för både Danmarks och Österrikes parlament, där
kontakter knyts med ansvariga för mottagandet av ensamkommande barn och unga.
15/6 -09. Deltar i referensgrupp för tolkutbildning i HBT-frågor inom Migrationsverkets
HBT-nätverk.
Referensgruppsmöten RFSL:s tolkutbildningsprojekt: 1/9 -09, 19/10 -09, 11/12 -09, 25/3 -10.
46
Bilaga 5. Publicerade artiklar
Publicerade/antagna artiklar
Sex artiklar publicerade/antagna för publicering i forskningsgranskade böcker och tidskrifter
(fyra i internationella fora, en nordisk och en svensk) 49.
Invandrare och Minoriteter, Nr 5-6 2010 s 48-51 (tidskrift).
Artikel: ”Att få vara en person”. Fioretos Ingrid, Gustafsson Kristina och Norström Eva 2010.
http://www.iochm.com och Pressmeddelande nr 5-6/2010 - Tema flyktingbarn
http://www.iochm.com/mag/iochm.com/files/Pressmedd5610II.pdf
Sens Public, 4 oktober 2010 (tidskrift).
Artikel : “Community interpreting in Sweden and its significance to guaranteeing legal and
medical security”. Norström Eva 2010.
http://www.sens-public.org/spip.php?article781
Diskurs Kindheits- und Jugendforschung Nr. 2 2010 s 159-167 (tidskrift).
Artikel: “To Receive With Grace – The Reception of Separated Asylum-Seeking Minors
Arriving in Sweden”. Norström Eva och Gustafsson Kristina 2010.
www.diskurs-kindheits-und-jugendforschung.de och http://www.budrich-journals.de/
Critical Link Publications (Benjamins förlag):
Artikel: ”The interpreter - a cultural broker?” (kommer i november 2011). Kristina
Gustafsson, Eva Norström och Ingrid Fioretos.
IMER (Borea förlag):
Artikel ”Ensamkommande barn och unga – att få vara den man är”. Ingår i en antologi med
arbetsnamnet Barndom och migration i nordisk (kommer i november 2011). Kristina
Gustafsson, Ingrid Fioretos och Eva Norström
Gramma, Journal of Theory and Criticism (nättidskrift):
Artikel: “Interpreters in Sweden – a tool for equal rights?” Eva Norström, Kristina Gustafsson
och Ingrid Fioretos.
www.enl.auth.gr/gramma/index.html
49
Alla uppgifter i bilagan är från forskarna i Tolkprojektet.
47
Artiklar publicerade i övriga media
Dagens Arena 30 augusti 2011
”Bristfällig tolkservice – hot mot rättssäkerhet”, Eva Norström, Kristina Gustafsson och
Ingrid Fioretos.
www.dagensarena.se/debatt/forskare-bristfallig-tolkservice-hot-mot-rattssakerheten/
Dagens medicin 30 augusti 2011
”Brister i tolkning hotar rättssäkerheten”. Ingrid Fioretos, Kristina Gustafsson och Eva
Norström.
http://www.dagensmedicin.se/asikter/debatt/2011/08/30/brister-i-tolkning-hotarp/index.xml#.Tlziphua8AI.email
För övrig mediebevakning, se hemsidan www.tolkprojektet.se
48