1. No category

nette
VA S A E L E K T R I S K A S K U N DT I D N I N G
4/2010
Nette testar
ljusterapilampor
Granodlaren från Kuusamo
Skoleleverna blev energiväktare
K U N D TJ Ä N S T E N
INFORMERAR
Kundtjänst
Telefon:
06 324 5750
E-post:
asiakaspalvelu@vaasansahko.fi
4 6 15
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
E-fakturan direkt dit
den betalas – till den
egna nätbanken
Nästan 10 procent av Vasa Elektriskas fakturor skickas elektroniskt till kunden. Det här sparar på miljön
eftersom fakturan varken behöver skrivas ut på papper eller transporteras någonstans.
Från början av år 2010 fram till november har
antalet e-faktureringsavtal i stort sett fördubblats.
Fingrid håller ljuset tänt i stugorna
Om du ännu inte gått över till e-faktura, slut
ett avtal i din nätbank. Det är ett ekologiskt val
och det bästa alternativet för återkommande
räkningar!
3
4
6
8
11
12
15
18
19
20
• Meddelande om nya fakturor i nätbanken kan
beställas via textmeddelande eller e-post.
• Att betala är enkelt: godkänn fakturan i din
nätbank före förfallodatumet, eller välj automatisk
betalning av e-fakturan.
Delta i tävlingen – vinn el!
1. Hitta ditt kund- och faktureringsnummer
på fakturan.
2. Slut förmedlingsavtal om e-fakturor från
Vasa Elektriska Ab med din nätbank.
3. Banken vidarebefordrar uppgifterna till
Vasa Elektriska.
4. Vasa Elektriska skickar din e-faktura till banken.
5. Fakturan blir synlig i din nätbank.
6. När du godkänt fakturan betalas den automatiskt
till Vasa Elektriska på förfallodagen.
7. Fakturan arkiveras i nätbanken.
ette
Handla nu! Alla som före utgången av januari betalar
sin elfaktura som e-faktura har möjlighet att vinna
5 000 kilowatttimmar energi.
Ett avtal om e-fakturering gör du behändigt upp
i nätbanken. Allt du behöver är ditt kundnummer
hos Vasa Elektiska och faktureringsavtalsnumret
som finns på fakturablanketten.
Elen kom till gården
Ledare
Fingrid håller ljuset tänt
Elen kom till gården
Granodlaren från Kuusamo
Julgranen är klädd
Skoleleverna blev energiväktare
Nette testar ljusterapilampor
I korthet
Korsord
God Jul
KONCERNEN VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING
Nummer:
Utgivare:
Postadress:
Besöksadress:
Telefonväxel:
Kundbetjäning:
Felanmälningar:
Fax:
Internet:
ISSN:
Nette testar ljusterapilampor
4/2010
Vasa Elektriska Ab
PB 26, 65101 Vasa
Kyrkoesplanaden 4,
65100 Vasa, Finland
(06) 324 5111
öppen kl. 8.00 - 16.00
(06) 324 5710 (24 h)
(06) 324 5350
www.vaasansahko.fi
1458-7297
Följande Nette utkommer i mars 2011.
Chefredaktör:
Redaktionskommitté:
Redaktion:
Svensk text:
Layout:
Tryckning:
Pärmbild:
Hannu Rintala
hannu.rintala@vaasansahko.fi
Olli Arola
Hannu Linna
Juha Rintamäki
Arja Rosing
Ossi Suortti
Viestintä Oy Prowomedia, Anne Kytölä
Kustmedia
Reklambyrå, Bock´s Office Ab
Oy Litoset Ab
Mikko Lehtimäki
LEDAREN
5
Hannu Linna
verkställande direktör
Från elfaktura till uppföljning av elförbrukningen
I början av oktober samlades en grupp ledande personer från europeiska
elbolag till ett möte i Wien. Syftet var att fundera över hur el kommer
att säljas till slutanvändaren i framtiden. En viktig slutsats var att det är
dyrt att fakturera för el. Därför är det ett system vi bör göra oss av med.
sumenten kan också jämföra sin elanvändning med sin tidigare konsumtion och med övriga elkonsumenter i en jämförelsegrupp. Konsumenten
ser också hur många watt som konsumeras vid en given tidpunkt. Allt
detta kan mätas i konsumerad energi såväl som i euro.
Fjärravläsningen av elmätarna har lagt grunden för att dagens elfaktureringssystem kommer att upphöra i hela Europa under de närmaste åren.
Det här betyder dock inte – dessvärre – att elen blir avgiftsfri. Men det är
till både konsumentens och elbolagets fördel om faktureringskostnaderna
kan reduceras.
På arbets- eller semesterresan kan man via nätet släcka den lampa som
man glömt på där hemma. Om man så önskar kan man på samma gång
blinka med gårdsbelysningen för att skrämma bort inbrottstjuvar. Vid
åska kan strömmen brytas precis som förut, men med den skillnaden
att man får textmeddelande om elavbrottets uppskattade längd sänt
till sin mobiltelefon.
Elfakturan kan i framtiden slopas helt: det räcker med att följa med den
egna elförbrukningen via nätet och då och då klicka över till nätbanken
för att föra över en motsvarande summa pengar till elbolagets konto.
Det bygger på samma idé som mobiltelefonins kontantkort. Besparingar
uppstår tack vare att de olika arbetsskedena med att skriva ut och posta
fakturor försvinner. Dessutom sparar man in de relaterade materielkostnaderna. Därmed uppstår åtminstone möjligheten att elpriset sjunker
motsvarande faktureringskostnaderna.
Elkonsumenten kan i framtiden följa sin egen elanvändning via nätet på
samma sätt som man i dag gör med sitt saldo i nätbanken. Konsumenten
kan kontrollera sitt energisaldo när som helst. Konsumenten kan följa upp
elförbrukningen för det senaste dygnet, veckan, månaden eller året. Kon-
Det mest bekymmersamma i projektet med att avskaffa faktureringen
är konsumentskyddet: troligtvis kräver myndigheterna att elbolagen
skickar en liknade faktura som i dag även i fortsättningen. Naturligtvis
måste konsumenten av någon få ett via lagar eller förordningar noga
specificerat dokument vars innehåll är ren hebreiska för de flesta.
Ur klimatförändringens synvinkel finns inget speciellt att rapportera om
denna gång. Denna vinter påminner om förra vintern och verkar vara
likadan som vintrarna före klimatförändringen.
God Jul och Gott Nytt År
nette 4/2010
3
Fingrid Oyj:s verkställande direktör Jukka Ruusunen
besökte Vasa i november. Han höll festtalet vid Vasa
universitet studerandes fest. Vasa universitet har
erbjudit teknisk utbildning i 20 år.
Fingrid håller ljuset tänt i stugorna
4
nette 4/2010
Stamnätsbolaget Fingrid upprätthåller Finlands viktigaste infrastruktur. Samhällets hjul snurrar på
så länge stamnätet fungerar och
elen räcker åt både företag och
privatpersoner, dygnet runt.
Text Anne Kytölä
Foto Mikko Lehtimäki
Det är ingen självklarhet att det alltid finns el i
uttaget just då vi behöver den. Fingrids verkställande direktör Jukka Ruusunen vet att de
som bor på landet är beredda på strömavbrott,
men hur är det med stadsborna?
– Stamnätet är ett tekniskt system och förr
eller senare uppstå det fel även om sannolikheten är liten.
Ruusunen hoppas att var och en tar sig en
funderare över hur man ska klara av ett långt
elavbrott. Det är dock inget man behöver gå
och vara rädd för. Fingrid gör allt de kan för
att fel inte ska uppstå.
– Finlands stamnät är i gott skick, och tillsammans med myndigheterna övar vi regelbundet på hur vi ska agera vid större elavbrott.
Utrymme för förnybar energi
Jukka Ruusunen har en betydande roll i utvecklingen av den europeiska elmarknaden. Han är
viceordförande för de europeiska stamnätbolagens organisation ENTSO-E som bildades
för ett år sedan. Samarbetsorganet försöker
främja uppkomsten av en gemensam europeisk
elmarknad.
Ruusunen är entusiastisk: det här är det
största som någonsin hänt i Fingrids historia.
Finland har precis anslutit sig till en av världens
största elmarknader.
Enligt Ruusunen finns det dock hinder för
fortsatta framsteg inom integrationen. Svårigheterna med att få tillstånd för nya elledningar
i Centraleuropa hotar att helt stoppa utvecklingen. Om det inte går att finna en lösning är
risken att Europeiska Unionens klimatmål inte
heller kan uppnås.
– Det är onödigt att bygga förnybar energi,
om det inte finns något nät att transportera
den till kunden i.
I Finland ser läget mycket bättre ut. Fingrid
har redan förberett sig ända fram till år 2020.
Bolaget investerar 1,6 miljarder euro och bygger 3 000 kilometer elledning. Markanvändningen har noggrant beaktats i planeringen,
och över 90 procent av ledningarna dras längs
gamla ledningsgator.
– I och med dessa investeringar har stamnätet kapacitet för all den förnybara energi som
Finland förbundit sig att bygga.
Ren el kostar
Minskningen av koldioxidutsläpp leder enligt
Ruusunen oundvikligen till att elen blir dyrare
i framtiden.
– Det är priset vi måste vara villiga att betala om vi verkligen vill ha en ren produktion.
Ruusunen ser inbyggda faror i olika former
av samhällsstöd. Att gömma kostnaderna för
den förnybara energin i olika skatter kan vara
en dyrare lösning än att konsumenten betalar
direkt via elpriset.
– Desto fler bidragsformer ju större blir ofta
också ineffektiviteten. Konsumenten betalar
då även för ineffektiviteten.
Fingrid Oyj
Fingrid ska enligt elmarknadslagen
svara för att elsystemet fungerar på
riksnivå
Bolaget äger stamnätet i Finland och
alla betydande utlandsförbindelser
Totalt finns cirka 14 000 kilometer
kraftledningar
Det finns 106 elstationer
Antalet anställda är cirka 250 personer
Omsättningen är 359 miljoner euro
(2009)
Fingrid grundades 29.11.1996
nette 4/2010
5
raa
Nette seu n
ri
nuorenpa kaa
k
ra
su
u
n
n
e
rak
energiaasta
näkökulm
Elen kom till gården
Det är julstämning i Anders och Jessicas garage.
Jessica är en julmänniska – hon sjunger till och
med julsånger halva året, retas Anders.
6
nette 4/2010
Text Anne Kytölä
Foto Mikko Lehtimäki
Anders Burman, Birger Stagnäs, som gjort elplaneringen
och Andreas Willför granskar elritningarna.
Jessica Paros och Anders Burmans
husbygge går framåt. I början av
oktober fick de el till tomten.
I förra numret inledde Nette en artikelserie där
vi följer ett ungt pars byggnadsprojekt, utanför planerat område. Jessica och Anders bygger
det hus de själva planerat i Vasas grannkommun
Korsholm.
– I byn Vallvik, preciserar Jessica. Det är
viktigt för henne för Vallvik är nämligen hennes hemby.
Elementen till garaget är resta och följande
steg är att få taket på plats. Efter att värmen
kopplats på kan golvet gjutas.
Hälften av huselementen finns redan på
tomten men grunden är ännu halvfärdig. Anders och Jessica har lagt tjälisoleringen kring
huset. Anders väntar på att en minigrävare ska
sprida ut kross på husgrundens botten.
Värme- och vattenledningarna har redan
dragits till det tekniska utrymmet.
Elcentralen installerades i månadsskiftet
september-oktober.
– Visst kändes det fint när vi fick el. Det underlättar byggnadsarbetet en hel del, säger Anders.
Arbetet fortskred tidigare med hjälp av en generator, men dess kapacitet var begränsad. Nu
behöver man inte bekymra sig över hur många
elapparater som kan användas samtidigt.
Värme ur jorden
Man väntar även ett borraggregat till tomten
som ska borra två 120 meter djupa hål bredvid
huset. Ur dem kommer det att ledas värme till
huset och garaget.
Värmepumpen har de inte ännu köpt. Anders och Jessica övervägde först en kombination av sol- och bergvärme, men de tyckte att
lösningen kändes för dyr.
– Vi beslöt att skippa solvärmen tills vidare.
Eventuellt installerar vi solpaneler i ett senare
skede.
Det minireningsverk som tar hand om avloppsvattnet är redan på plats.
Rejält med ljus
Elplaneringen har gjorts av ingenjör Birger
Stagnäs, en av grundarna till Maxmoföretaget
Energiingenjörerna Stagnäs & Nylund.
– Mitt arbete har varit enkelt i det avseendet
att Anders och Jessica hade tänkt väldigt mycket
själva och hade en klar vision om vad de vill ha.
Birger kunde också förverkliga ungdomarnas önskemål utan att kompromissa. Elplanen
är enligt Birger rätt typisk för ett modernt egnahemshus.
– Men det är klart att dagens planering är
helt annorlunda än den vi gjorde år 1981, då
vi startade. Då ägnade man till exempel inte
belysningen lika mycket uppmärksamhet som
i dag. På den tiden behövdes heller inga datauttag, vilka i dag hör till standardutrustningen.
Även i Jessicas och Anders hus har det satsats
rejält på belysningen. Birger lyfter fram en detalj:
den infällda punktbelysningen i vardagsrummet.
En annan intressant detalj återfinns på terrassen. Jessica och Anders tycker om att lyssna på
musik och tonerna skall ljuda på terrassen också!
Vad det gäller hemautomation har de nöjt
sig med en baslösning.
– Vi ville på sätt och vis inte ha ett för fint
system, eftersom det är osäkert om man senare
får tag på reservdelar till ett sånt, säger Anders.
Vill du veta mer
om Jessicas och
Anders projekt?
Läs Jessicas blogg:
http://vallvik.wordpress.com/
över sitt bygge som i projektets början. Tomten köpte de i februari.
– Det egentliga byggandet börjar ju först när
vi får huselementen på plats, skrattar Anders.
Entusiasm så det räcker
Ungdomarna är fortfarande lika entusiastiska
nette 4/2010
7
Text och foto Hannu Rintala
För Juho Taivalkoski utgör veckorna före jul en trevlig
omväxling och semester från det vanliga arbetet.
Granodlaren från Kuusamo
8
nette 4/2010
Vasa Elektriskas kund från Kuusamo, Juho Taivalkoski,
har odlat och sålt julgranar i ett par decennier.
Dottern Tytti och hustrun Virva deltar också i julgransförsäljningen.
Karriären fick sin början då jag levererade en
släpvagnslast granar till en bekant granförsäljare. Han plockade av cirka hälften av lasten
och sa att jag kunde kasta resten tillbaka till
skogs. Min första erfarenhet blev därmed hur
viktig kvaliteten är.
Redan följande år sålde jag själv granar. Det
råkade bli en riktigt snöig vinter, så julgranshandeln var speciellt livlig eftersom folk drog
sig för att själva pulsa runt ute i skogen.
– På dagarna sålde jag granar på varuhusets parkering och på kvällarna släpade jag ut
granar ur skogen på en presenning, minns
Juho om början av sin karriär.
Hobby för hela familjen
Namnet ”Jussin kuuset” (Jussis granar) kom
till då en stamkund skulle köpa gran. Eftersom
Juho själv inte var på plats frågade kunden
av Juhos fru Virva ”om det här nu säkert var
Jussis granar”.
Virva gissade att Juho hade blivit Jussi, och
sålde den första ”Jussigranen” till den nöjda
kunden.
– Sedan dess har granarna marknadsförts
som Jussis granar, vilket också förpliktigar till
att inte knussla med kvaliteten, berättar Juho.
Även parets dotter Tytti deltar i granförsäljningen. Hon studerar första året vid skogsbruksingenjörslinjen i Rovaniemi och har gillat skogsarbete ända sedan hon var liten. Hon
betalde sin lättviktarmotorcykel med pengar
hon fått genom att plantera träd.
– Tytti är firmans chefsågare som även deltar
i försäljningen genom att stå på butiksgården
med tomteluva på huvudet.
Äpplet har inte fallit långt ifrån trädet, för
även Juho Taivalkoski är skogsbruksingenjör
till utbildningen. I Finland går det inte att försörja sig på att odla och sälja granar, så till
vardags arbetar Juho på ett försäkringsbolag.
– Att idka skogsbruk på fritiden är i mitt
tycke en utmärkt motvikt till arbetet och utmärkt motion dessutom. Efter en runda med
sekatören i plantskogen behöver man inte direkt gå ut på stavgång, säger den spänstige
Juho.
Juho ger garanti fram till trettondagen på sina granar.
Försäljningsklar på 15 år
På Kuusamos breddgrader tar det cirka 15 år
för en skogsgran att växa till ett träd man kan
sälja. Sju år efter planteringen börjar granarna
beskäras.
Många skogsgranar växer förvisso till fina
julgranar helt på egen hand. På våren, före
växtsäsongen, är den bästa tidpunkten att beskära. I augusti-september kan man ännu göra
små justeringar och korta av årsskotten, den
sista metern på granen är nämligen viktigast
då kunden väljer gran.
Jussis granar växer huvudsakligen i egen
plantskog, där de gallras och formas. Dessutom finns en granodling speciellt för julgranshandeln. En liten del av granarna införskaffas
från annat håll.
– Kunskap om granodling har jag fått via
joulupuuseura och genom att läsa fackböcker.
Med föreningen har vi även gjort studiebesök
till Estland och ända till Amerika. Erfarenhet,
experiment och gjorda misstag ger dock den
bästa lärdomen i allt, funderar Juho.
Sju år efter planteringen börjar granarna beskäras.
nette 4/2010
9
Granarna förpackas i påse före transporten.
Bra gran får kosta
Att definiera vad som är en bra gran är en svårare uppgift. En del tycker om smala, andra om
breda och för en del är ”amerikansk modell”
det ända rätta alternativet.
– En amerikansk gran är så tät att svärmor
inte syns när hon står bakom den, klargör Juho
med glimten i ögat.
För hemmabruk köps vanligtvis en cirka två
meter hög gran, men om takhöjden räcker till
kan den också vara mycket längre.
– Det är inte ovanligt att mannen plockar
upp en gran i samband med shoppingturen
och att frun följande dag kommer och köper
en annan. Kvinnor är förmodligen de noggrannare granköparna, för män räcker det ofta med
att det rätt och slätt är en gran.
Juho har ett flertal stamkunder till vilka han
levererar granen hem och till och med sätter
den på foten om det behövs. För många äldre
människor är granköpet också en social händelse man dricker kaffe och får sig en pratstund på samma gång.
– Min äldsta stamkund är en man som är
över 90 år. Han försäkrar sig varje år om att en
gran skall levereras följande år också.
10
nette 4/2010
Marknadsområdet är Kuusamo med näromgivning. Beställningar kommer från hotell, företag och stugägare, som det finns hundratals
av i Ruka.
Till hemmen säljs granar på Citymarkets gård,
där försäljningen börjar ungefär två veckor före
jul.
– Alla får sin gran förpackad i påse och lastad i bilen, så välkommen på granuppköp, annonserar Juho.
Det viktigaste till sist – hur mycket kostar
en gran från Jussi?
– Medelpriset är 20 – 30 euro, beroende
på storlek. Skulle du för den pengen bege dig
ut i skogen för att, i djup snö och 20 graders
kyla, under ett par timmar pulsa fram till ditt
skogsskifte som kanske ligger långt från ditt
hem, ställer Juho som motfråga.
Det är enkelt att besvara – det skulle jag
inte. Sätt en gran i påsen och lasta den i bilen.
Jussis granar växer huvudsakligen i egen
plantskog, där de gallras och formas.
Skötselråd för julgran
Källa: Joulupuuseura ry
Fällning
Julgranen får fällas högst fyra veckor före jul.
Den fällda granen lagras utomhus, t.ex. i ett
kallt garage eller på balkongen.
Julgranen är redan klädd
Julen står för dörren
Föreningen Joulupuuseura ry grundades i Loppis år 1991, för att främja
odlingen av jul- och dekorationsgranar samt information och utbildning
inom branschen. Nettes frågor besvarades av föreningens ordförande,
Pemarbon Hanna Holma.
Hur gammal är julgranstraditionen?
Människan har alltid använt gröna växter som
dekoration i hemmet och för festliga ändamål.
För 500 år sedan i Riga, Lettland restes den
första granen mitt inne i staden för att fira vintern. Julgranarna flyttade inomhus i 1500-talets Tyskland. Traditionen kom till Finland i
början av 1800-talet, men blev allmän först
efter att vårt land blev självständigt.
Håller den finländska skogsgranen
fortfarande måttet?
Den finländska skogsgranen är den överlägset
populäraste julgranen. Julgranen är en tradition, och många vill att granen ska se ut och
dofta som en riktig gran. Av de odlade träden
är närmare 80 procent skogsgranar och därtill
kommer alla träd som folk egenhändigt huggit i skogen.
Hur stor business är julgranshandeln?
Värdet på julgranshandeln är drygt 15 miljoner
Transport
Granen kan transporteras oskyddad endast korta
sträckor (under ca 10 km) på t.ex. biltak. Särskilt
vid kallt väder bör granen skyddas mot vinddrag
genom att packa in den i t.ex. plast/nät.
Text Hannu Rintala
Foto Vesa Väärä
euro. I Finland införskaffas årligen cirka 1,5 miljoner julgranar. Av dessa kommer alltjämt över
hälften ur egen eller en bekants skog. Som en
följd av urbaniseringen är dock allt fler träd
köpta. Årligen säljs cirka 300 000 inhemska
odlade träd och ungefär lika många träd som
växt fritt i skogen. Från utlandet, främst från
Damark, importeras årligen ungefär 100 000
träd.
Hurudan är den populäraste julgranen?
Valet av julgran styrs mycket av tycke och
smak. Förvisso vill de flesta att granen ska
vara jämn och ha vacker färg. Det finns dock
inte någon universal modell för hur finländarna vill ha sin gran. En del söker efter toppar
medan andra föredrar väldigt täta träd. Förhoppningsvis hittar alla den perfekta granen
även i år.
Utgör plastgranen
ett hot för granodlingen?
Plastgranen har hittat sin egen kundkrets. Den
är ett bra alternativ exempelvis för allergiker, eller när det av en eller annan anledning känns för
besvärligt att skaffa en äkta gran. Det handlar
dock om en helt annan produkt, och majoriteten av finländarna vill fortfarande skapa äkta
julstämning med hjälp av en äkta gran.
Tack för intervjun Hanna och en riktigt god jul!
Upptining
Om granen är frusen, bör den tinas upp långsamt
före man placerar den i foten. En bra upptiningsplats är ett svalt utrymme med några plusgrader.
Låt granen tina långsamt i ett par dygn så att
rotändan hela tiden står i ett vattenämbar. Om
man inte har tillgång till ett svalt utrymme, kan
man ta in granen i t.ex. tvättrummet. Rotändan
placeras i ett vattenämbar och barren duschas
genast med kallt vatten och på nytt efter ett par
timmar. Efter ca 8 timmar är granen färdig att
sättas i fot.
Placering av granen i fot
Skaka av döda barr. Kontrollera rumshöjden
och korta av granen vid behov. Fastän granen
inte behöver kortas av så bör man ändå göra
en ny snittyta genom att ta bort några centimeter av rotändan. Man skall inte avlägsna
bark från rotändan, utan granen bör rymmas i
foten som sådan.
Skötsel inomhus
Snittytan bör hela tiden vara vattentäckt. Vattenkonsumtionen är störst under det första dygnet. Vattenutrymmet i julgransfoten är ofta så litet
att det inte räcker ens för ett dygns behov. För
att inte behöva fylla på vatten så ofta kan man
t.ex. borra hål i övre delen av julgransfoten och
ställa in den i ett stort vattenkärl. Man behöver
inte tillsätta gödselmedel i vattnet.
Borttransport av granen
Sedan man avlägsnat julgranspynten klipper
man med en sekatör av grenarna helt eller
delvis så att man får ut granen genom dörröppningar. Huvuddelen av barren blir då på
den plats man klippt av grenarna. Grenarna
kan man t.ex. sätta i en papperssäck. Ju varmare och torrare utrymmet är, desto lättare
barrar granen. Trots noggrann vård kan man
inte undvika att det sker ett visst barrfall
nette 4/2010
11
Skoleleverna blev energiväktare
Text Anne Kytölä
Foto Mikko Lehtimäki
Elisa Laiho och Katariina Walsh undersöker
hur mycket el en dataprojektor förbrukar.
12
nette 4/2010
Fem skolor från Finland är med i det europeiska projektet
Euronet 50/50 vars mål är att få skolorna att spara energi och
kämpa mot klimatförändringen. Eleverna i Isokylä visar att man
i Laihela behärskar sparandets konst.
Rektor Jyrki Leppilahti tar emot besökarna
vid ytterdörren, iförd sina Reino-tofflor. Det är
dunkel belysning i skolans entré eftersom lamporna inte är tända och den tidiga timmen inte
ger mycket ljus utifrån. Ryktet om att Laihelaborna är snåla är visst inte helt taget ur luften.
Isokylä skola är Laihelas äldsta skola, den
grundades år 1870. Idag har den 58 elever
och 3 lärare. Femte- och sjätteklassisterna är
skolans energiväktare. De ser till att det inte
slösas med energi i skolan. De yngre eleverna
blir tillrättavisade om de till exempel glömmer
att släcka lamporna.
Katariina Walsh visar upp klistermärken
som placerats på strömbrytarna. De visar vilken knapp som tänder vilken lampa.
– Så behöver man inte knäppa av och an i
onödan. Det drar ström undervisar Katariina.
Kunskaperna har tagits med hem också.
Lyset är inte på i onödan där hemma heller.
Även rektorn kan det här.
– Tidigare stod min dator på dygnet runt,
men det gör den inte längre.
Eleverna har också minskat på sitt data- och
konsolspelande och tillbringar mer tid utomhus
med sina kompisar.
Iiris Kleemola gläds över vintern och snön.
Det är kul att åka ned för backen i pulka och
på skidor, tillsammans med kompisarna.
– Under en veckas tid gick vattenförbrukningen ner med 2 000 liter och elförbrukningen
minskade med 274 kilowatt, berömmer Jyrki.
Skolan har också lyckats minska avfallsmängden. Tidigare uppstod dagligen ett halvt
kilo avfall per elev. Nu sorteras pappersavfallet
skilt och avfallsmängden har minskat.
Att spara är enkelt
Specialforskare Merja Pakkanen från Vasa
Energiinstitut berömmer Laihelaborna. Via sitt
exempel visar de att även små insatser har betydelse.
– Energisparande och att motverka klimatförändringen handlar om väldigt enkla saker.
Det är bara det att de inte är självklara för alla.
Projektet Euronet 50/50 har sitt ursprung i
Tyskland. Där började man göra inbesparingar
på 1990-talet. Beräkningar visar att en tysk
skola kan spara upp till 6 000 euro i året.
Enligt Pakkanen kan man inte uppnå lika
stora summor i Finland eftersom energieffektiviteten redan ligger på en ganska bra nivå.
Specialforskare Merja Pakkanen är överraskad över hur
mycket energi Jyrki Leppilahtis skola lyckats spara.
– Skolan i Isokylä är en av de mindre i projektet och det uppsatta målet är 2,5 procents inbesparingar, vilket i pengar betyder cirka 500 euro.
Skolan får hälften av den inbesparade summan, enligt uppskattningen cirka 250 euro.
Laihelaborna tänker tjäna mera.
Att spara är kul
Pasi Niko och Mikael Walsh tycket att det
är roligt att spara.
– Jag tycker det är viktigt att vi sparar el.
Det är också roligt att veta att vi gör något bra
genom att spara och att andra skolor också är
med i projektet. På det sättet har det faktiskt
betydelse, funderar Pasi.
Mikael har ivrigt undersökt månadsrapporterna som visar hur mycket skolan lyckats spara
på uppvärmningskostnaderna samt på vattenoch elförbrukningen.
– Det är fint att märka att vi åstadkommer
någonting.
Under energispararveckan kopplade skolan in
turboväxeln i sitt snålande och lyckades minska
speciellt mycket på vattenförbrukningen.
nette 4/2010
13
<< Tillräckligt många lux?
Kristian Jaskari mäter ljusstyrkan.
– För oss är det en förlust om det blir så lite.
Enligt våra egna beräkningar kommer vi upp
i 6-7 procent, det vill säga nästan 700 euros
för vår del.
Eleverna och lärarna har ännu inte bestämt
hur de inbesparade slantarna ska användas,
ett alternativ är en videoprojektor.
Skolorna fick dessutom 500 euro per år i projektpengar. Summan är tänkt att användas till
utrustning och material som för projektet eller
exempelvis till företagsbesök. I Laihela har man
planerat att bekanta sig med avfallshanteringen
vid Stormossen.
Europeiskt projekt
I projektet Euronet 50/50 deltar 55 skolor från
Finland, Spanien, Italien, Grekland, Ungern,
Portugal, Slovenien, Tyskland och Polen. Förutom Laihelaborna deltar även Roparnäs och
Västerskogens skolor från Vasa samt Isokylä
och Jouppi skolor från Seinäjoki i projektet.
I Finland koordineras projektet av Vasa universitet genom Vasa Energiinstitut. Projektet finansieras av EU och olika företag. Från Finland
deltar Vasa Elektriska, Stormossen, EPV Energi
och Seinäjoen Energia.
Projektet startade sommaren 2009 och skolorna utvecklar sina sparidéer fram till slutet av
år 2011.
14
nette 4/2010
>> I yllestrumpor står du ut
med sänkt rumstemperatur
från 25 till 21 grader.
TEST
Vasa Elektriskas testgrupp arbetade i ljusterapilampornas sken i tre
veckors tid och gillade resultatet. Lampan gjorde de mörka novembermorgnarna ljusare och de kände sig piggare, åtminstone under arbetstid.
Text Anne Kytölä
Foto Mikko Lehtimäki
Produktbilder från tillverkarna och importörerna:
Philips, Innojok och Adexi Group.
Nette testar ljusterapilampor
Testgruppen piggnade till
– Nu uteblev den eftermiddagströtthet
som vanligtvis sätter in efter lunchen, säger
Kirsi Mämmelä. Ljusterapin var dock inte så
uppiggande att Kirsi skulle ha kommit sig ut
för att ta joggingtur på kvällen.
Kirsi, Jyrki Rajala och Lilian Bagge testade fem ljusterapilampor varav tre är inhemska:
Innosol Rondo, Origo och Aurora.
Exido 237004 som tillverkats i Kina representerar den traditionellt formgivna ljusterapilampan. Den femte apparaten skiljer sig helt
från de andra. Philips GoLITE BLU HF 3330
är en laddnings- och bärbar ljusterapilampa i
fickformat vars ledlampor producerar ett blått
ljus. Apparaten tillverkas i Kina.
Skeptiska i början
Kirsi och Jyrki har tidigare erfarenheter av liknande apparater. Bägge använder en så kallad
gryningslampa som väckarklocka hemmavid.
Det gradvis tilltagande ljuset väcker varsamt
den sovande personen i ett lämpligt skede av
sömnrytmen. Jyrkis gryningslampa är förvisso
tagen ur bruk eftersom hans fru vaknar för
lätt av ljuset.
Ingen i testgruppen säger sig lida av mörkerdepression eller dess lindrigare form mörkertrötthet, men alla är intresserade av att
veta om ljuset faktiskt får en att känna sig
piggare.
– Visst är novembermorgnarna alltid besvärliga, säger Kirsi. En källa att ösa uppiggande energi ur skulle nog passa.
Testarna prövar turvis samtliga lampor. Lilian tar sig en ljusbehandling en timme varje
arbetsdag klockan 7-8. Vid Jyrkis och Kirsis
skrivbord är lamporna på längre: ett par timmar på förmiddagen och vanligtvis även på
eftermiddagen. Kirsi tar även med sig Innosols
interiörbelysning hem.
– Aurora och Origo passar riktigt bra i mitt
vardagsrum och lyser upp hela lägenheten.
Jyrkis och Kirsis test varar i tre veckor, Lilians i två för hon spenderar den tredje veckan
i Turkiet där hon får avnjuta naturlig ljusbehandling.
Minskad trötthet
Jyrki säger att han blev överraskad av ljusterapilampornas effekt. Han känner sig piggare.
Bilresan från hemmet i Seinäjoki till arbetet i
Vasa känns inte lika jobbig som tidigare.
– Vanligtvis blir mina ögon ansträngda av
bilkörningen men nu blir jag inte längre trött
på samma sätt.
Kirsi har märkt att hon sover bättre än
tidigare.
nette 4/2010
15
Lillian håller i den runda Rondo. Led-lampans blåa sken föll inte testgruppen i smaken. Kirsi tycker, liksom de övriga testarna, bäst om Eero Aarnios designlampa Origo.
Det starka ljuset kan till en början anstränga
ögonen men testgruppen rapporterar inga negativa bieffekter. Jyrki lider av migrän men ljuset har inte utlöst ett enda anfall.
Origo är favorit
Kirsi, Lilian och Jyrki är överens om vilken lampa
de själv skulle välja.
– Origo är definitivt stiligast, dess ljus är jämnast och lampan kan enkelt flyttas från ställe till
ställe, lyder motiveringen.
Testgruppen är lika överens om vilken lampa
de skulle låta stå kvar i butiken. Det blå ljuset
från Philips GoLITE BLU faller inte testarna i
smaken trots att tillverkaren påstår att dess blå
ljus är ”som ljuset från en sommarhimmel, vilket oberoende klinisk forskning visat göra våra
kroppar aktiva och energiska”.
Testarna låter sig inte övertygas av den kliniska forskningen och beskrivningen.
– Ljuset för snarast tankarna till en ambulans. Synnerligen obehagligt, konstaterar Lilian.
Jyrki tycker inte att GoLITE BLU är lika effektiv som de övriga. Man är tvungen att titta
rakt på den lilla apparaten, medan de övriga
kan användas som vanlig belysning och ger
effekt utan att man egentligen märker av det.
16
nette 4/2010
Den är dock praktisk att ta med på resan,
konstaterar gruppen.
Hur inverkar ljuset?
Under den mörka delen av dygnet utsöndrar
tallkottkörtel, som finns i mellanhjärnan, kroppens eget sömnmedel, melatonin. Utsöndringen av melatonin minskar när ljusmängden ökar.
Terapilampornas ljus transporteras via ögonen till mellanhjärnan. För att ljusbehandlingen
ska fungera måste man alltså hålla ögonen
öppna, men man behöver inte titta direkt mot
ljuskällan. Ljusterapilampan passar alltså bra
som arbetsbelysning eller till exempel som belysning att läsa morgontidningen i.
Vad är ljusterapi bra för?
Ljusterapi har visat sig kunna förebygga och
lindra symptom på mörkerdepression och mörkertrötthet. Effekten är individuell. Enbart genom att pröva får man reda på om man hör
till den grupp människor som blir piggare av
ljusterapi. Effekten blir större om ljusterapin
kombineras med motion.
Ljusterapilampan hjälper också till att återhämta sig från störningar i dygnsrytmen vid resor och att justera dygnsrytm vid skiftesarbete.
Ljusterapi på rätt sätt
– De flesta som lider av mörkerdepression
eller mörkertrötthet mår bra av ljusterapi, säger
Jukka Sipponen som är läkare specialiserad på
arbetsplatshälsovård och chef för arbetsplatshälsovården vid Mehiläinen i Uleåborg.
Enligt Sipponen lönar det sig att pröva ljusterapi om man om vintern känner sig påtagligt
tröttare än om sommaren. Ljusets uppiggande
verkan märks vanligtvis efter cirka en veckas
behandling.
– Ljusbehandlingen har dock effekt endast
om den utförs på rätt sätt, anmärker Sipponen.
Läkarens tips för ljusterapi
1) Köp lampan från en sakkunnig affär och
kontrollera att lampans ljusstyrka är minst 2 500
lux.
2) Utför ljusterapin på morgonen – före middagstid – i en halv till en timme.
3) Håll dig nära lampan. Det vanligaste misstaget är att lampan placeras för långt från ögonen.
För vem är ljusterapi olämpligt?
Ögonsjukdom eller bipolär sjukdom kan utgöra hinder för ljusterapi.
– Man bör rådfråga sin läkare, rekommenderar Jukka Sipponen.
Vad kostar ljusterapin?
Jyrki Rajala räknade ut hur mycket energi ljusterapilamporna förbrukar och hur mycket
till exempel en timmes ljusterapi på full effekt kostar.
– Samtliga av testets lampor förbrukar rätt lite energi, så skillnaderna blev ganska små.
Philips lampa förbrukar minst eftersom den har led-lampor, konstaterar Jyrki.
Apparat
Effekt
(W)
Vad kostar
en timmes
användning?
Hur länge kan
man använda den
för en euro?
139 h
Exido 237004
72
0,7 cent
Innosol Origo
110
1,1 cent
91 h
Innosol Aurora
70
0,7 cent
143 h
Innosol Rondo
55
0,6 cent
181 h
Philips GoLITE BLU HF 3330
12
0,1 cent
832 h
Billigast
Dyrast
Philips GoLITE BLU HF 3330
Exido 237004
Innosol Rondo
Innosol Aurora
Innosol Origo
• Pris: 249 euro,
Gigantti i Vasa
• Mått: 14 x 14 x 2,5 cm
• Vikt: 0,4 kg
• Sladdens längd: 190 cm
• Effekt: 12 W, led-lampa
• Pris: 149 euro,
Tekniset Stenhaga i Vasa
• Mått: höjd 56 cm, bredd 32 cm
• Vikt: 2,2 kg
• Sladdens längd: 180 cm
• Effekt: 2 x 36 W
• Pris: 169 euro,
Kaluste-Niemelä i Vasa
• Mått: 400 x 120 mm
• Vikt: 2,9 kg
• Sladdens längd: 280 cm
• Effekt: 55 W
• Pris: 199 euro,
Kaluste-Niemelä i Vasa
• Mått: 200 x 690 mm
• Vikt: 2,3 kg
• Sladdens längd: 300 cm
• Effekt: 2 x 36 W
• Pris: 319 euro,
Kaluste-Niemelä i Vasa
• Mått: 240 x 800 mm
• Vikt: 2,0 kg
• Sladdens längd: 280 cm
• Effekt: 2 x 55 W
Övrigt: Pekskärm med bakgrundsbelysning, inbyggd klocka,
påminnelselarm för behandling,
pausfunktion, inbyggt laddningsbart batteri (litiumjonbatteri med
två celler), skyddsfodral.
Övrigt:
Upplyst led-skärm med klocka
och timerfunktion, automatisk
avsläckning, bärhandtag.
Tillverkarens rekommenderade
behandlingstid:
15-45 minuter per dag. Inget
avstånd uppges.
Plus:
+ Liten storlek, lätt att ta med
t.ex. på resan
+ Många olika adaptrar
+ Justerbar ljusstyrka
+ Energisnål
Minus:
- För ”ambulansmässig”
färg på ljuset
- Känns onödigt teknisk
Tillverkarens rekommenderade Övrigt:
behandlingstid och avstånd:
Aurora finns i två versioner: testets
0,5 – 2 timmar, 45 cm (2 500 lux) Aurora 2 x 36 DIM som är utrustad
med dimmer och Aurora 2 x 36
Plus:
utan dimmer.
Tillverkarens rekommenderade + Kan även hängas på väggen
behandlingstid och avstånd:
+ Inhemsk
Tillverkarens rekommenderade
2 timmar på 60 cm, 1 timme på
behandlingstid och avstånd:
40 cm och 30 minuter på 20 cm
Minus:
0,5 – 2 timmar. 45 cm (2 500 lux)
avstånd. Ljusstyrkan är 10 000 lux - Ljusstyrkan kan inte regleras
10 cm från lampan.
- Lampan syns genom armaturen; Plus:
ljuset sprids inte jämnt
+ Snygg
Plus:
+ Reglerbar ljusstyrka
+ Ställbar vinkel på foten
(modellen med dimmer)
+ Timerfunktion
+ Lämplig som inredningsdetalj
+ Inhemsk
Minus:
- Ljusstyrkan kan inte regleras
Minus:
- Basutförande, passar inte som
- Plasten känns tunn
inredningsdetalj
- Ljuset starkare i mitten av lampan
Övrigt:
Designlampa signerad Eero Aarnio
Tillverkarens rekommenderade
behandlingstid och avstånd:
0,5 – 2 timmar, 45 cm (2 500 lux)
Plus:
+ Stilig design
+ Jämnt och bländningsfritt ljus
+ Lätt att transportera tack vare
bärhandtaget
+ Reglerbar ljusstyrka
+ Inhemsk
Minus:
- Dyr
I beräkningarna har totalpriset för Vasa Elektriskas allmänna el använts. Grundavgiften ingår inte i priset.
Nette tackar Kaluste Niemelä för lånet av Innosol lamporna.
nette 4/2010
17
I KO RT H E T
atti
Sertifika
iyksikön,
ja analy ys ksessa
tkimusti Oy:n tu
tyjäluokitu
Kauppaleh ultingin, menes
Cons
Balance
rni
kö konse
h
ä
S
n
a
s
seksi.
Vaa
tyjäyrit yk
ltu menes ntunut toiminta,
lla luokite
kii
stee
at va
ynsä peru ominaisuuksia ov itusrakenne sekä
orituskyk
en
hva raho
llisen su
n yrityks
tavuus, va
.
on taloude fikaatin saanee
ja kannat
rti
suvalmius
se
los
ak
tu
äm
tyj
vä
va
s, hy
rvaa
Menes
svukehity van toiminnan tu
vakaa ka
jatku
oittunut
itys on sij
steella yr sten että
jen peru
ity
kuvertailu
aisten yr
n
Tunnuslu kaikkien suomal
pie
rhaim
sekä
ialansa pa
oritettu
oman toim n. Luokitus on su
lta.
joukkoo
ojen pohja
yritysten
äätöstiet
inp
til
2009/12
2010
raskuuta
ä 15. mar
Helsingiss
inonen
Hannu Le lehti
Kauppa imittaja
pääto
vastaava
Vasa Elektriska
belönades med
Kauppalehtis
certifikat
Menestyjä 2010.
a
Ari Rajal ti
Kauppaleh ko
tik
pääanalyy
Torneå vindkraftspark börjar producera el 1.1.2011.
Foto: Aki Hakulinen, Rajakiiri Oy
Finlands största
vindkraftverk
körs i gång
Rajakiiri Oy, som är en del av koncernen EPV
Energi, har byggt en vindkraftspark i Torneå
som tas i kommersiellt bruk vid årsskiftet.
Parkens åtta vindkraftverk är de för närvarande största i Finland.
Vindkraftsparken utanför stålfabriken i
Torneå har en totaleffekt på cirka 30 MW.
Det motsvarar ungefär 5 000 eluppvärmda
egnahemshus årsbehov av el.
Vindkraftsturbinerna från Siemens har rotorblad med en diameter på 120 meter och
tornen höjer sig till 100 meters höjd. Varje
vindkraftsturbin producerar 3,6 MW.
Vasa Elektriskas andel av Torneå vindkraftsparks produktion är något över 27 procent.
Ny transformatorstation i Runsor
Vasa Elnät Ab har låtit bygga en ny transformatorstation i Runsor. Stationen som togs i
bruk i början av december tryggar elleveransen till Runsor och det kommande Långskogens industriområde.
– Den nya transformatorstationen räcker
för att säkerställa elleveransen till det snabbt
växande området även i framtiden, säger verkställande direktör Juha Rintamäki. I Gamla
Vasa bygger Yrkesakademin i Österbotten ett
nytt campus och på området har även exempelvis planerats ett Ikea varuhus.
Transformatorstationen finns på Höstvessidan av flygfältet. I samband med stationen
byggdes även en ny, cirka halv kilometer lång,
väg och en dryg kilometer nya elledningar vilka
ansluter stationen till områdets elnät.
Transformatorstationens utrustning är tillverkad i Vasa.
– I det här fallet kom de konkurrenskraftigaste offerterna från två lokala leverantörer,
säger Rintamäki.
Den cirka 60 000 kilo tunga transformatorn
från ABB omvandlar spänningen från 110 000
volt till 20 000 volt. Stationens apparatur levererades av Vaasa Engineering som också stod
för själva byggandet. Projektets totala kostnad
uppgår till cirka 1,5 miljoner euro.
Marko Viita-aho
från Vasa har utnämnts
till försäljningsassistent
inom elhandelsenheten.
Tomi Vänskä
från Vasa har utnämnts
till energiingenjör inom
elhandelsenheten.
Vasa Elnät Ab har nu 14 transformatorstationer
efter att den nya stationen i Runsor togs i bruk i
början av december.
Utnämningar
Tom Lemponen
från Vasa har utnämnts
till försäljningsassistent
inom elhandelsenheten.
18
nette 4/2010
K orsord
Namn
Näradress
Postnummer och -ort
Telefon
Skicka ditt svar före 28.1.2011
under adressen:
”NetteKorsord”
Vasa Elektriska Ab
PB 26, 65101 Vasa
Bland korsordlösarna utlottas
2 st elförbrukningsmätare.
Vinnare av föregående Nette-korsord:
Berit Vestberg, Korsbäck
Gunnel Söderman, Vasa
Rätt lösning på föregående korsord.
nette 4/2010
19
Fridfull Jul
och Gott Nytt År
önskar koncernen Vasa Elektriska