nette VA S A E L E K T R I S K A S K U N DT I D N I N G 1 / 2012 Vasa Elektriska 120 år Yrke: linjemontör Mixrar i test K U N D TJ Ä N S T E N INFORMERAR INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kundtjänst 06 324 5750 asiakaspalvelu@vaasansahko.fi Kundernas frågor till kundtjänsten 14 3 4 7 8 10 12 Mixrar i test Ledaren Energi i 120 år Hälsningar från Kambodja Hur ska jag göra om jag vill byta mätning till nattel /allmän el? Tag kontakt med det lokala elnätsbolaget. Inom Vasa Elnäts område kan den fjärravlästa elmätaren programmeras elektroniskt, utan byte av själva mätaren. För ändringen debiteras 62 euro. Betalar Vasa Elnät ut ersättning då varorna i frysen och kylskåpet vid sommarstugan blev förstörda i samband med ett långt elavbrott? Enligt elmarknadslagen är elnätsbolaget inte ersättningsskyldigt. Kontakta ditt försäkringsbolag och fråga om hemförsäkringen täcker skadan. Bland snö, is och norrsken Får jag kompensation för ett dygn långt elavbrott? Vasa Elnät Ab kompenserar sina kunder utan särskild ansökan om elavbrottet varat längre än 12 timmer. Ersättningen krediteras automatiskt på elräkningen och kräver inga åtgärder från din sida. Nette följde linjemontörernas arbete i Kirstinestad Debiteras e-fakturan automatiskt från mitt konto på förfallodagen? Ja, om du har valt automatisk debitering. Vindkraftverket i Sundom är Finlands största Mixrar i test Nette redan 10 år I korthet Korsord KONCERNEN VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING Följande Nette utkommer i juni 2012. Nummer: Utgivare: Postadress: Besöksadress: Telefonväxel: Kundbetjäning: Felanmälningar: Fax: Internet: ISSN: Chefredaktör: Redaktionskommitté: Redaktion: Svensk text: Layout: Tryckning: Pärmbild: nette TIPS Vårens enkla energispartips  Koka upp potatis- eller pastavattnet i en vattenkokare innan du häller det i kastrullen. Då går det upp till 30 procent mindre el åt än på en vanlig spisplatta. Koka maten med så mycket vatten att det bara täcker råvarorna och inte mera. Läsartävling nette 14 17 18 19 20 Jag vill ta reda på hur mycket mina elapparater förbrukar, kan jag låna en elförbrukningsmätare av er? Du kan låna en energiförbrukningsmätare av oss avgiftsfritt i cirka en veckas tid. Samtidigt får du råd om hur apparaten ska användas och om hushållsmaskiners elförbrukning. Besök vår byggtjänst på Kyrkoesplanaden 4. 1/2012 Vasa Elektriska Ab PB 26, 65101 Vasa Kyrkoesplanaden 4, 65100 Vasa, Finland 06 324 5111 öppen kl. 8.00 - 16.00 06 324 5710 (24 h) 06 324 5350 www.vaasansahko.fi 1458-7297 Hannu Rintala hannu.rintala@vaasansahko.fi Olli Arola Hannu Linna Juha Rintamäki Arja Rosing Ossi Suortti Viestintä Oy Prowomedia, Anne Kytölä Kustmedia Reklambyrå, Bock´s Office Ab UPC Print Mikko Lehtimäki  Duschvanor har stor inverkan på elräkningen. Ett lämpligt vattenflöde i duschen anses vara cirka 12 liter i minuten. Vattenflödet är enkelt att mäta med hjälp av hink och klocka.  En bärbar dator drar flerfaldigt mindre el än en bordsdator. En gammal bildrörsskärm drar i sin tur två gånger mera än en plattskärm. Du låter väl inte datorn stå påslagen när du inte använder den?  En fryst vara som ska användas följande dag lönar det sig att tina i kylskåpet. Kylskåpet utnyttjar då kylan som varan avger och du sparar el.  Energimärkningen hjälper dig välja nya apparater. Verkligt energisnåla modeller har märkningen A, medan riktiga energislukare har märkningen G. En välfungerande apparat lönar det sig dock inte att byta ut.  En tom, varm bastu blir ingen mer avslappnad av och din plånbok gillar det inte. Nästan hälften av bastugångens elförbrukning uppstår i det inledande uppvärmningsskedet. LEDAREN Redan dags för ytterligare energiskatter? Finland befinner sig mitt i strömvirveln från den europeiska skuldkrisen. Enligt statistik från Finlands Bank har Finlands handels- och bytesbalans gjort en djupdykning och är för första gången sedan 90-talets lågkonjunktur, negativ. Enligt regeringsprogrammet ska man via en ny så kallad windfallskatt dra in cirka 170 miljoner euro om året. Skatten riktar sig till gammal vatten- och kärnkraft. Regeringsprogrammet innehåller även planer på att utreda en eventuell uranskatt. Om dessa skatter förverkligas tror jag att de innebär en nettoförlust för Finland. Energiskatter i finländskt klimat Förmånlig energi har traditionellt varit en hörnsten för Finlands konkurrenskraft. Tillgången på förmånlig energi har tidigare varit till Finlands fördel när många industrier valt etableringsort. Nu i februari skrev tidningen Kauppalehti att Finlands höga elskatt var en central orsak till att svenska Umeå snuvade Kajana på Facebooks nya datacenter. Man bereder en windfallskatt trots att det är endast ett år sedan el- och bränsleskatterna höjdes kännbart. Det kalla klimatet och de långa avstånden innebär oundvikligen att Finlands konkurrenskraft blir lidande redan vid en energibeskattning på samma nivå som i övriga EU-länder. En högre förbrukning är helt enkelt omöjlig att undvika i dessa förhållanden trots att Finland är världsledande när det gäller energieffektivitet. Hannu Linna verkställande direktör Windfallskatten höjer elpriset, trots att man via en teoretisk granskning av partiförsäljning kunde tro att det endast är energibolagen som drabbas. Teorin ändrar inte det faktum att alla bolag förr eller senare blir tvungna att överföra tilläggskostnaderna för den nya skatten på sina kundpriser. Investeringar skapar arbetstillfällen. Energibranschen har i åratal investerat mer än övriga sektorer. Det här är inte enbart en positiv nyhet eftersom energin till sin natur inte är slutprodukten utan en förutsättning för produktion av varor och tjänster. Energibolagen har tvingats förnya sin produktion i takt med den virriga energipolitiken, utan något märkbart ekonomiskt mervärde. Nej till windfallskatten Beredningen av skatten är verkligen dåligt tajmad, med flera förhandlingar om stora produktionsinvesteringar alldeles runt hörnet. Det finns risk att investerarna utöver windfallskatten även får stå för ytterligare investeringskostnader då finansiärerna höjer sina marginaler i takt med den ökade risken. Krångligheter kring energiskatter och olika länders stödsystem har redan stört de välfungerande elmarknaderna. Situationen blir inte ett dugg bättre av att Finland tar i bruk så många olika former av skatter och stöd som möjligt bara för att de redan används på annat håll. Soliga vårhälsningar Hur inverkar windfallskatten? Med tanke på konkurrenskraften och underskottet i bytesbalansen skickar en windfallskatt skrämmande signaler. När industrin gör investeringsbeslut tar den i beaktande att Finland har en färdig mekanism för att höja deras energikostnader. nette 1/2012 3 Text Anne Kytölä Bilder Vasa Elektriskas arkiv Energi i 120 år Vasa Elektriska grundades i april 1892, eftersom Vasaborna ville ha elektrisk belysning på stadens gator. På 120 år har Vasa Elektriska växt till ett nationellt och mångsidigt energibolag, med cirka 110 000 kunder. Vasa Elektriskas första verkställande direktör, ingenjör Johan Wilhelm Samberg, var en sparsam man, så elen distribuerades till en början med stor eftertanke. Om sommaren tändes gatubelysningen inte alls, och på vintern släcktes den alltid vid månskensnätter. 4 nette 1/2012 1. 3. 2. Största delen av Vasa Elektriskas grundare var svenskspråkiga, så bolaget inledde sin verksamhet under namnet Elektriska Aktiebolaget. Första steget var att bygga kraftverket invid Brändö bro. Två ångmaskiner med tillhörande dynamor beställdes från Schweiz. Elverket i Vasa grundades ursprungligen av den orsaken att stadsborna ville ha elbelysning på stadens gator. Dessa tändes för första gången den 25 januari 1893. Gatlyktorna bytte ägare från elbolaget till Vasa stad på 1990-talet. Verksamheten var livlig genast från starten: det byggdes kilometervis med nya elledningar och eldistributionen spred sig allt längre från stadens centrum. Eldistribution dygnet runt startade i november 1901. Bolagets namn ändrades år 1933 till Vaasan Sähkö Oy, Vasa Elektriska Ab. Tillväxt under kriget Vasa Elektriskas elproduktion fördubblades under åren 1939-41, eftersom många industrier flyttade sin verksamhet till Vasa under krigstiden. Bolagets kraftverk gick dag och natt, och all överlopps elektricitet levererades till det av energibrist drabbade södra Finland. Efter kriget rådde det elbrist även i Vasa och man blev tvungen att reglera elanvändningen. Elbolaget tog på sig rollen som upplysare och informerade om sparsam elanvändning via affischer, kedjebrev och tidningsartiklar. Bolaget växer och verksamheten utvidgas Vasa Elektriska började utvidga sin verksamhet till den omkringliggande landsbygden genast från starten. Elnät och transformatorer byggdes i rask takt, och många små elverk anslöt sig vart efter till Vasa Elektriska. Effektiv fjärrvärme Utbyggnaden av fjärrvärmenätet i Vasa inleddes 1962. Det första, 720 meter långa fjärrvärmeröret drogs från kraftverket vid Brändöbron till Hovrättsesplanaden. Fjärrvärmenätet spred sig snabbt och antalet användare växte. Fjärrvärmenätets längd är i dag 211 kilometer, med 2860 anslutna kunder. Vasas fjärrvärme produceras effektivt i ett värmekraftverk (CHP, Combined Heat and Power), där den värme som uppstår som biprodukt av elproduktionen tas till vara och leds ut i fjärrvärmenätet. 4. Köper även andras energi Vid sidan av produktionen i Vasa Elektriskas eget kraftverk köptes redan på 1930-talet el från andra aktörer, till exempel från vattenkraftverket i Harjavalta. År 1952 grundades genom ett samarbete på landskapsnivå Etelä-Pohjanmaan Voima Oy, i dag EPV Energi Ab som levererar nästan all den el Vasa Elektriska säljer. 1998 förändrades elvärlden År 1998 var ett avgörande år i de finländska elbolagens historia: elmarknaden avreglerades och även små konsumenter kunde börja konkurrensutsätta elförsäljarna. Vasa Elektriska har vänt konkurrensen till sin fördel. Bolaget kunde snabbt förvandlas från ett gammaldags elverk till ett modernt energibolag som förser sina kunder med el till ett konkurrenskraftigt pris. I prisjämförelser är Vasa Elektriska nästan alltid bland de förmånligaste elbolagen och bolaget får hela tiden nya kunder runt om i Finland. I slutet av år 2010 nåddes en milstolpe då el såldes till 100 000 användningsställen. 5. 1. Chaufför Urho Pukkila körde bolagets representationsbil på 1930-talet. Garaget i bakgrunden tjänar samma syfte än i dag – 80 år senare. 2. År 1975 köptes 8 Volkswagen personbilar för arbetsledarnas bruk. 3. Arbetarna från 1900-talets början har paus. 4. Information lagrades även förut, trots att man inte hade några datorer. Tarja Pirttimäki och Anita Bertlin i arbetstagen. 5. Kontorsmode för damer från år 1975. Från vänster Doris Varonen, Anita Bertlin, Stina Kronholm, Hilkka Höglund, Gunnel Söderman, Maj-Britt Wetterstrand och Eeva West. nette 1/2012 5 6. 7. 8. Ett bolag blir tre Vasa Elektriska delades den 1.1.2005 i tre bolag. Som Vasa Elektriska Ab:s dotterbolag avskiljdes Vasa Elnät Ab som ansvarar för elöverföringen och Oy RAVERA Ab som bygger och underhåller elnätet. År 2006 togs företagets nya logotyp, designad av grafikern Mervi Turunen, i bruk. En kort tid av Nette-bredband I slutet av år 2004 köpte Vasa Elektriska nätoperatören Netsafir Oy:s affärsverksamhet och inledde i början av år 2005 försäljning av snabba internetuppkopplingar, Nette-bredband. Det nya verksamhetsområdet övergavs i början av år 2009, då bredbandsanslutningarna såldes till Anvia Abp. Från uppskattad faktura till fjärravläsning Maire och Yrjö Sainio från Laihela blev de första privatkunderna som fick fjärravläst elmätare i maj 2008. Övergången till fjärravläsning hade testats med tre pilotmätare i Vasa ett par år tidigare. En del av Vasa Elektriskas företagskunder hade haft fjärravläsning redan sedan slutet av 1990-talet. Samtliga, över 60 000 elmätare inom Vasa Elnäts hade bytts till fjärravlästa modeller i mitten av år 2010. Från pappersräkning till e-faktura Många av Vasa Elektriskas kunder har bytt ut den traditionella pappersräkningen mot den miljövänliga e-fakturan. För närvarande sänds cirka 10 procent av el- och fjärrvärmefakturorna till kunden i elektroniskt format. 6 nette 1/2012 9. 10. 6. ja 7. Efter de tidiga öppna transformatorerna började man bygga transformatortorn av trä. Bilder från Gerby och Dragnäsbäck. 8. Laborant Gunnevi Granlund tar prov från fjärrvärmevattnet. Provtagning sker fortfarande varje vecka. 9. Personalens skidtävling var ännu på 1970-talet vårens stora begivenhet. Aino Vanhamäki har tagit täten från starten i damklassen. 10. Nio kilometer av elnätet är havskabel. Kabeln sänks ned av Mikael Rautamäki och Curt Fagerlund. 11. 11. Vasa Elektriska hade länge en egen affär på Kyrkoesplanaden, som stängdes i början av 1980-talet. Märta Öhling, Anita Engsbo och Maj-Britt Nyqvist betjänar kunder på bilden som är tagen år 1978. Källor: Vasa Elektriska 1892-1967, red. Sirkka Högström, Vasa 1967. Energi i 100 år, jubileumsskrift Vasa Elektriska Ab 1892-1992, red. Erkki Malmivaara, Vasa 1992. Vasa Elektriskas Nette-tidningar 2002-2011. Text och foto: Ville Perttula Skribenten studerar kommunikation och befinner sig för närvarande på en 7 månaders ryggsäcksresa i Asien. Hälsningar från Kambodja Nettes ”utrikeskorrespondent” träffade en kambodjansk företagare, som berättade om sitt företag och sin historia i elbranschen. Den ekonomiska tillväxten har gett hans företag en bra start och företaget har redan projekt runt om i Kambodja. I Kambodjas huvudstad, Phnom Pehn med 1,49 miljoner innevånare syns den ekonomiska tillväxten i form av kontinuerligt byggande och det ökande antalet västerländska företag. Tillväxten märks också i det stigande energibehovet. Kambodja kan inte producera all energi landet behöver, så en del av den köps från Thailand och Vietnam. Många elkraftverk drivs fortfarande med diesel, men man strävar till att ersätta dem med anläggningar som använder tung brännolja. Även utbyggnad av vattenkraften är ett av landets mål. Sett till inkomstnivån är elpriset ett av världens högsta. För ett vanligt hushåll kostar elen cirka 800 riel per kilowattimme, det vill säga cirka 15 cent. Av den orsaken är landets elektrifieringsgrad en av de lägsta i Asien, under 20 procent av hushållen har el. Hushållen utan el producerar största delen av sin energi med hjälp av biomassa; ved och träkol. Ung företagare Yin Somnang är en 29-årig kambodjansk elektriker och företagare. Han är gift och har två barn. Familjen bor i Phnom Penh. På sin fritid brukar Yin umgås med sina vänner och enligt egen utsago gillar han att festa. Fem dagar i veckan läser han engelska vid universitetet på kvällstid. Sin karriär inledde Yin år 2002 som montör av luftkonditionering. År 2005 gick han över till att arbeta för dataföretag IBM, som el- och byggnadsarbetare. Sina kunskaper som elektriker lärde han sig på IBM:s nya kontorsbygge i Phnom Penh. Någon formell utbildning på området har han inte, och det krävs inte heller av elektriker i Kambodja utan man lär sig yrket via praktiskt arbete. – Till en början gjorde jag alla sorters byggnadsarbeten, men intresset för elinstallationer tog mer över under de fem åren på IBM:s byggnadsplatser. År 2010 startade jag eget företag, berättar Yin. Yins företag är specialiserat på installation och underhåll av luftkonditionering och övervakningskameror samt på elinstallationer i byggnader. Installationsarbetena utför företaget i huvudsak i kontor, hotell och fabriker. För närvarande sysselsätts företaget också av underhåll av bankernas luftkonditionering och säkerhetsanordningar. Företaget har vuxit snabbt och idag, drygt ett år efter starten, har företaget femton anställda. Ibland behövs ytterligare arbetskraft, även Yin deltar i installationsarbetet när det behövs. Tack vare den snabba tillväxten är elektrikeryrket mycket uppskattat i Kambodja. En elektrikers månadslön är cirka 150 – 380 euro. Arbetsveckan är sex dagar lång, vilket är normalt i Kambodja. Förutom helgdagar har man egentligen ingen semester. Yin själv har övergått till fem dagars arbetsvecka. Besök på byggplatsen Yins arbetsplatser finns inte enbart i huvudstaden, utan runt om i Kambodja. Arbetena koncentrerar sig dock huvudsakligen till de mest välutvecklade provinserna, som Siem Riep och Phnom Penh, där turismen tillför mycket pengar. För tillfället är företaget med i två byggnadsprojekt: ett hotell i provinsen Kampot vid Bokor berget och ett kontor för oljebolaget Sokimex i Phnom Penh. Efter att vi småpratat en stund bjöd Yin med mig till Sokimex byggplats, där fem av hans anställda monterar belysning och luftkonditionering. På två veckors tid hade man fått uppskattningsvis en tredjedel av byggnadsprojektet färdigt. För en finländsk lekman såg byggnadsplatsen ut som i vilken stad som helst där hemma: dammigt och stökigt på varje sida om den stora byggnaden. nette 1/2012 7 Text Anne Kytölä Bild Mikko Lehtimäki Vindkraftverket i Sundom är Finlands största Det vindkraftverk som denna vinter rests i Sundom i Vasa är just nu Finlands största. Kraftverket, på 3,6 megawatt, producerar ungefär lika mycket vindel som 600 eluppvärmda egnahemshus förbrukar på ett år. Tekniken i vindkraftverket i Sundom är en direktdriven permanentmagnetgenerator, det vill säga det behöver varken växellåda eller kugghjulssats. Den största delen av underhållet sköts från byggnaden vid tornets fot. Vindkraftverket beräknas producera el i åtminstone 20 år framöver. 8 nette 1/2012 Patrik Holm är verkställande direktör för Mervento Oy som bygger vindkraftverket, han tippar att möllan i Sundom får behålla titeln som Finlands största ännu i några år: – Nästa generations offshore-vindkraftverk har en effekt på 6 megawatt. Ute i världen är redan tiotals sådana på gång och det är ingen omöjlighet att bygga vindmöllor på 10 megawatt. I Finland kommer vi dock inte att bygga så stora vindkraftverk innan det finns tillräckliga stödsystem, säger Holm. Möllan sträcker sig till 184 meters höjd Vinkraftverket har en navhöjd på 125 meter, men bladspetsarna kommer som högst upp till 184 meters höjd. Vindkraftverkets rotor består av navet och rotorbladen, och har en diameter på 118 meter. Vindkraftverket har tre 57 meter långa rotorblad. De aerodynamiskt utformade rotorbladen består av många delar och trots att de är tillverkade i glasfiberarmerad epoxi väger ett blad enorma 16 ton. Maskinrummet – nacellen – väger 250 ton och monterades direkt på transportlavetten i Lovisa. Nacellen transporterades till Vasa i januari. Tusentals delar, lokalt arbete Förutom rotorbladen och fundamentet har Mervento själv planerat alla vindkraftverkets viktiga delar. Utifrån sett ser vindmöllan enkel och stilfull ut, men insidan döljer ungefär 45 000 delar. – I själva verket ännu fler, för den siffran inkluderar bara de delar vi själva planerat, säger Holm. Att bygga vindkraftverket har gett mycket arbete åt finländare. Enligt Holms uppskattningar kommer två tredjedelar av vindturbinens värde från Finland, resten från bland annat Tyskland, Sverige och Schweiz. Vindkraftverket är också en mycket österbottnisk produkt: generatorn är byggd av The Switch, transformatorn av ABB och frekvensomvandlarna av Vacon. Nacellens stålkonstruktion och plastskal kommer från Malax. – Dessutom har vi en stor mängd underleverantörer i landskapet som står för stålkonstruktioner och maskinbearbetning, tillägger Holm. Tillverknings- och byggnadsskedet har stått för sysselsättning som motsvarar cirka 12 årsverken. För att transportera nacellen blev man till exempel tvungen att bygga en ny kaj i Kronvik hamn, och för arbetsplatsen och servicevägen har 1 000 kubikmeter sten krossats till grus. – Vårt mål är att nån gång i framtiden tillverka hundratals vindkraftverk per år och därmed sysselsätta tusentals människor, hela nätverket inräknat, säger Holm. Vindkraftverket i Sundom är designat att fungera när det blåser 4 – 25 m/s. Vid hårdare vind stannar det automatiskt. Senare i vår kommer man på vindkraftverkets webbplats (www.wasawind.com) att kunna följa med en webbkamera som är placerad på toppen av vindmöllan. Tjänsten visar också vilket väder som råder i Vasa. Hur fungerar ett vindkraftverk? Vindkraftverkets huvudsakliga delar är en av nav och vingar bestående rotor, maskinrum med bland annat generator samt torn och fundament. Vindkraften härstammar från solen. Vinden omvandlas först till rotationsenergi, när vinden sätter fart på möllans rotorblad, som i sin tur driver generatorn. I generatorn omvandlas rotationsenergin till elenergi. Största delen av de vindkraftverk som finns i Finland har tre rotorblad, horisontell axel och en rotor som vänder sig med vinden riktning. Första vindkraftverket byggdes av skotsk professor Vindens kraft kunde tas tillvara redan före början av vår tideräkning, bland annat för att mala spannmål och för att bevattna åkrar, men det första elproducerande vindkraftverket byggdes först i slutet av 1800-talet. Den skotske professorn James Blyth byggde i juli 1887 världens första elproducerande vindkraftverk i sin trädgård i byn Marykirk. Blyth använde strömmen från den tio meter höga konstruktionen till att lysa upp sin sommarstuga med ellampor. Ett halvår senare, på vintern 1888, byggde den amerikanske ingenjören Charles F. Brush helt ovetande om Blyths vindkraftverk en egen vindmölla i Cleveland. Brushs vindkraftverk var hela 18 meter högt och dess rotor var 17 meter i diameter. Rotorn bestod av 144, cirka 8,5 meter långa blad av cederträ. Trots att generatorns elproduktion var endast 12 kW, fungerade Brushs vindkraftverk oavbrutet i 20 år och producerade el för cirka hundra glödlampor och för ett flertal elmotorer i Brushs verkstad. En effektivare, snabbare roterande turbin utvecklades år 1891 av dansken Poul la Cour. Källa: Wikipedia Amerikanen Charles Brushs vindkraftverk var dryga 18 meter högt. Bladen på vindkraftverket i Sundom når som högst 184 meter. nette 1/2012 9 Text: Hannu Rintala och Anne Kytölä Foto: Petri Uutela Bland snö, is och norrsken Snöbyn in Lainio, Snow Village, ﬁnns cirka 22 kilometer från Kittilä kyrkby, i riktning mot Ylläs. Allting i byn är byggt av snö och is. 10 nette 1/2012 Vintersäsongen 2011-2012 kan Snow Village erbjuda restaurang, kapell och hotell med 25 rum och 8 sviter. Möblerna och konstverken, till och med dricksglasen i restaurangen, är av is. Inne i hotellet är temperaturen 2-5 minusgrader, oavsett vad utomhustemperaturen är. Byggandet av snöbyn i Lainio kom den här vintern igång tre veckor för sent på grund av den rekordvarma hösten. Byn kunden ändå öppna enligt tidtabellen den 10 december och är öppen varje dag klockan 10 – 22 fram till bruari är nästan alla rum bokade. Gäster från Frankrike, Holland och Schweiz ska övernatta på hotellet. De blir utrustade med en sovsäck för arktiska förhållanden som klarar 30 graders kyla och dessutom en innersovsäck i fleecetyg. Natten tillbringas på vanliga madrasser, omgivna av is. Duschar och wc:n finns i en skild, uppvärmd byggnad där det även finns några färdigbäddade sängar ifall någon gäst vill byta till ett vanligt rum mitt i natten. ten i snöhotellet innan vi påbörjar hemresan, berättar det glada paret. Vad fick er att välja ett kallt Lappland i februari som resmål? – Förra sommaren var vi på en båtresa till Svalbard och funderade medan vi beundrade midnattssolen över hur det kan tänkas se ut i Lappland mitt i vintern. Kölden har varit hård men landskapen vackra som på vykort. Na- Det Schweiziska paret Linggi, arkitekten Margrit och byggnadsingenjören Karl, har anlänt till snöbyn mitten av april. Snow Village har årligen cirka 50 000 besökare. Förra vintersäsongen övernattade cirka 2 000 personer i hotellet och enligt verkställande direktör Rami Kurtakko ökar antalet varje år. – Första året hade vi bara en övernattande gäst och det var dessutom min bror, skrattar Kurtakko. Hans bortgångne far, Keijo Kurtakko, grundade Ylläs Safarit Oy år 1991 och utvecklade märkbart turismen kring Ylläsjärvi. Rami Kurtakko fortsätter sin fars arbete tillsammans med bröderna Tomi och Tuomas. Flest nattgäster från utlandet Den största delen, cirka 95 procent, av de som övernattar i Snow Village kommer från utlandet. – Vi har haft gäster från tiotals länder, de mest långväga från Australien och USA, säger försäljningschef Heini Korvenkangas. Flest besökare kommer det från Mellaneuropa, för där finns ett flertal researrangörer vars program inkluderar besök i Snow Village. När Nette besöker snöbyn i början av fe- – Väldigt få byter rum, under fem procent, uppskattar Korvenkangas. Den som sovit hela natten i en säng omgiven av is belönas på morgonen med varm saft och ett diplom för natten på snöhotellet. Bröllop i iskapellet Korvenkangas berättar att det hålls många bröllop på snöhotellet. Varje vinter viger sig cirka 60 par i kapellet. Borgerliga vigslar förrättas av magistratens notarius publicus. – Om brudparet inte har några bröllopsgäster fungerar personalen som vittnen, säger Korvenkangas. Spännande natt i snöbyn Det Schweiziska paret Linggi, arkitekten Margrit och byggnadsingenjören Karl, har anlänt till snöbyn från staden Küssnach i mellersta Schweiz. De är på en åtta dagar lång Lapplandsresa. – Vi körde hyrbil till Kiruna och till Harstad på norska sidan och tog sedan postbåten till Kirkenes. Därifrån kom vi tillbaka till Kittilä och spenderar nu den sista, spännande nat- turen är alldeles underbar och som pricken över i:et såg vi ett fantastiskt norrsken. Det var förmodligen det bästa vi någonsin sett på våra resor. Var resan värd sitt pris? – Resan kostade totalt 6 000 franc, det vill säga cirka 5 000 euro. Det var den här upplevelsen definitivt värd, intygar Margrit och Karl Linggi. Snöbyn i Lainio byggs varje år upp av cirka 30 arbetare. Det är ett mycket internationellt gäng, till exempel en del av isskulptörerna kommer från Kina, från staden Harbin som är känd för sin isskulpturtävling. Till skulpturerna används ungefär 150 000 kilo is. nette 1/2012 11 Stormskadorna reparerades ännu i februari Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Nette följde linjemontörernas arbete i Kristinestad 12 nette 1/2012 Ulf Rosendal planerade att bli sjöman, men hans bror som arbetade till sjöss rådde honom att utbilda sig till elektriker. Julens stormar fällde tusentals träd i Kristinestadstrakten. Arbete med att reparera ellinjerna pågick fortfarande i februari, trots att montörerna i början arbetade 23 timmar i dygnet. Arbetsledare Martin Smith vid Vasa Elektriskas dotterbolag RAVERA Ab:s verksamhetsställe i Kristinestad gissar att ytterligare fel kommer att uppdagas under vårens gång, när folk åker ut till sina sommarstugor. Enligt Smith och linjemontörerna Ulf Rosendal och Philip Norrvik har ingen storm tidigare orsakat lika stora skador i nejden. RAVERA ansvarar för utbyggnad och underhåll av elnätet i området. – På annandag jul klockan 7 slocknade på en gång ett stort område: Kristinestad, Kaskö, Närpes, Storå, Enskär och Östermark, räknar Smith upp. Som värst en vecka utan el Även mobiltelefonerna slutade fungera när basstationerna blev utan el. Den största delen av områdets innevånare fick tillbaka elen inom ett dygn. Längst, cirka en vecka, var man utan el i ett avlägset hus i byn Härkmeri. Tusentals träd hade fallit och reparationsarbetet försvårades ytterligare av den stränga kölden. – Manskapet har ingen köldgräns, men materielen och grävmaskinernas hydraulik får det svårt i över 20 graders kyla, säger Rosendal. Han påminner sig ha arbetat i 34 graders kyla en gång 1987. Philip Norrviks arbetsskift på annandagen blev, på grund av stormen, 23 timmar långt. – Vi drack kaffe för att hålla igång, minns Norrvik. Även de övriga sju montörerna vid RAVERAs verksamhetsställe hade det tufft. De arbetade utan lediga dagar långt in i januari. – Jag var den enda som inte var i arbete på nyårsafton, berättar Rosendal. Han fick ledigt eftersom han uppträdde i nyårsrevyn Citta fast, i inte mindre än sex olika roller. Grannarna tar hand om varandra Stormskadornas omfattning ledde till överbelastning av Fortums feljour, så Kristinestadsborna ringde direkt till de bekanta linjemontörerna i stället. Få uttryckte ilska, för de som bor på landet är mer vana med naturkrafterna än stadsbor. Någon hade redan varit ute med sin snöskoter för att kartlägga var träd hade fallit och lovade guida montörerna till platsen. Många oroade sig även å bekantas vägnar och ville säkerställa att elen reparerades även vid icke ortsbors sommarstugor. – Rätt många är redan förberedda på längre elavbrott och har skaffat elaggregat, säger Rosendal. Reservkraft är desto viktigare ju längre från centrum man bor och alldeles oumbärlig om man behöver el för sitt uppehälle. RAVERAs montörer har tillräckligt att stå i med: i Kristinestadstrakten finns 1 200 kilometer luftburna ledningar, det vill säga lika långt som hela Finland. Förutom fel i mellanspänningsnätet reparerades även fel i det 240 volts lågspänningsnät som hushållen är anslutna till. – Det värsta var att så fort vi reparerat ett fel då föll snart ett nytt träd över samma linje, berättar Rosendal. Philip Norrvik sommararbetade och praktiserade hos RAVERA redan innan han blev färdig från Vasa yrkesinstitut år 2009. Rör aldrig ett träd som fallit över elledningen och försök inte flytta det. Meddela ditt elbolag och lämna det livsfarliga arbetet till fackmännen. Linjemontörerna arbetar under svåra och farliga förhållanden. Säkerheten upprätthålls med hjälp av bra utrustning och egen och arbetskamraternas yrkeskompetens samt att man strikt håller sig till säkerhetsföreskrifterna. Självständigt och roligt utomhusarbete Trots att julen var en tuff tid, beskriver Rosendal och Norrvik sitt arbete som det bästa i världen. De lockas inte av bekväma inomhusjobb – Rosendal har sju års erfarenhet av sådant arbete. Att jobba ute i friska luften är fritt och självständigt. – Här får man använda sitt sunda bondförnuft och man har inte ständigt någon mästare bakom ryggen. Negativa sidor med en linjemontörs arbete har Rosendal svårt att hitta. – Kanske de mörka höstdagarna då regnet vräker ner hela dagen, föreslår Norrvik och Rosendal håller med. – De dagarna är lätträknade, men brukar för all del kännas långa, funderar männen. nette 1/2012 13 TESTI Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Produktbilderna är från tillverkarna och importörerna Mixrar i test Nina Saarela, Kent Sandvik och Lotta Rantala använde mixrarna bland annat till att krossa is. 14 nette 1/2012 En mixer är enkel att använda och man tillreder snabbt exempelvis milkshake, puré, barnmat, plättsmet och krossad is. Nina Saarela, teknisk assistent från Vasa Elektriskas fjärrvärmeenhet, assistent Lotta Rantala från ekonomitjänsten och kundrådgivare Kent Sandvik testade i ett par veckors tid tre olika mixrar. Kent, som inte hade någon erfarenhet av mixrar sedan tidigare, fick testa mixern OBH Nordica Chilli 6665. Nina kockade med Braun Multiquick 5 och Lotta med mixern Sambucus från S-gruppens eget hushållsmaskinsmärke, Hugin. Dessutom ordnade vi ett gemensamt testtillfälle där vi mätte apparaternas ljudnivå och sladdlängd, samt krossade is och lagade milkshake med memma. Ett nyttigare liv Mixrarna lyckades göra vår testgrupp intresserad av nyttigare matvanor. Alla deltagare började konsumera mer frukt och bär och Lotta provade flera råkostrecept hon hittade på internet. – I butiken började man att se på frukter och bär med nya ögon, konstaterar Kent. – Jag blev speciellt förtjust i en milkshake gjord med apelsin och dadlar. Det är inte klokt vad den var god, berättar Lotta. Rengöringen kunde vara lättare Mixern är enligt Nina, Lotta och Kent en enkel apparat som är lätt att använda. Lotta hade till en början förvisso en del problem med Hugin, eftersom kannan måste placeras i exakt rätt läge för att apparaten ska starta. De små pilarna på kannan och motordelen måste peka mot varandra. – Något sådant stod inte i bruksanvisningen och först trodde jag att det var något fel på apparaten. Användarna är i huvudsak nöjda med mixrarna. Maskinerna kändes effektiva och med deras hjälp gick det kvickt att tillreda olika maträtter. Det besvärligaste och mest arbetsamma momentet var att rengöra apparaten efter varje användning. Brauns och Hugins löstagbara delar kan diskas i maskin, men OBH Nordicas bruksanvisning förbjuder maskindisk. Lotta tycker att Hugins knivdel var svår att få loss och att apparaten hade många små skrymslen som var svåra att rengöra. Nina anser att Braun var lätt att rengöra. Hon prövade den lätta rengöring, som rekommenderas i bruksanvisningen, där man efter varje användning fyller kannan med vatten och startar apparaten i pulsläget. – Jag utförde inte någon grundligare rengöring en enda gång, eftersom jag främst gjorde milkshake och kannan blev helt ren på det här viset också, avslöjar Nina. Memma, vaniljglass och mjölk blir till en delikat memmamilkshake. Nina Saarela tillreder milkshaken med Brauns mixer. med en vit apparat, i Lottas med en svart. Apparaten säljs även i vitt utförande. Kent berömmer OBH Nordicas välfungerande design och delarnas kvalitet: – Apparatens gummi- och plastdelar är välplanerade. Materialet är böjligt, så det är säkert ganska hållbart. Delarnas passform är också bra. Kring apparaternas och kannornas storlek går åsikterna isär. Testarna tycker att apparaten borde vara förhållandevis kompakt, så att den inte tar upp för mycket utrymme på arbetsbänken. Nina tycker att exempelvis Braun är för stor. Lotta konstaterade att Hugins 1,5 liter stora glaskanna inte fick plats i hennes kylskåp. Å andra sidan är det lättare att blanda ingredienser i en stor kanna. Hugins design mest tilltalande Enligt testarna är Hugin till sin utformning den snyggaste mixern. Men stålfärgen tilltalade inte damerna. I Ninas kök skulle det passa bättre nette 1/2012 15 Kannan sätts enkelt på plats. OBH Nordicas delar har bra passform. Krossningen effektiv i överkant Där hemma krossade testarna nötter med mixrarna och Nina krossade även pumpafrön. Apparaterna visade sig effektiva i överkant, för resultatet blev mjöl. Även vid krossning av is gällde det att vara påpasslig så att det inte blev issörja. Ljudnivån mättes i höjd med testarens öron, samtidigt som is krossades. Högst ljudnivå hade Braun, med 81 decibel. OBH Nordicas ljudnivå uppmättes till 79 och Hugins till 75 decibel. Lotta Rantala tycker att memmamilkshaken är överraskande god. Memm a-milk Sätt all a in till en m gredienser i m ilkshake ix . Avnju ern och bland t genas a Källa: K t kall. ymppiMa ukkaat Hugin Sambucus KJ-1201B • • • • • • • • 16 shake 150 g v an 250 g m iljglass em 3,5 dl m ma jölk 12 hastigheter, Puls- och iskrossningsfunktioner 1,5 liters glaskanna Färg stål, finns även som vit Effekt 600 W Garanti 3 år Sladdens längd 108 cm Ljudnivå 75 dB Pris 49,95 €, Prisma i Vasa Oy OBH Nordica Chilli 6665 • • • • • • • • 2 hastigheter, pulsfunktion 0,8 liters glaskanna Färg röd Effekt 300 W Garanti 2 år Sladdens längd 80 cm Ljudnivå 79 dB Pris 49,50 €, Citymarket Stenhaga i Vasa Plus: • Effektiv • En hejare på milkshake • Bra pris/kvalitet förhållande Plus: • Bra knivmekanism • Ser bra ut och gör vad den lovar • Kort och tydlig bruksanvisning Minus: • Svår att rengöra; svårt att få loss knivdelen • Kannan får inte plats i kylskåpet Minus: • Får ej diskas i maskin • Kort sladd nette 1/2012 Braun Multiquick 5 4184, MX 2050 Black • 5 hastigheter och pulsfunktion • 1,75 liters glaskanna, locket försett med kork med inbyggt 30–60 ml mått • Färg svart • Effekt 525 W • Garanti 2 år • Sladdens längd 90 cm • Ljudnivå 81 dB • Pris 99 €, Gigantti i Vasa Plus: • Effektiv och stilig • Lätt att portionera ur kannan, utan klott • Lätt att rengöra Minus: • Ganska stor apparat • Tung glaskanna, speciellt när den är full <-- År 2007 följde Nette installationen av en luftvärmepump i ett frontmannahus. Chefredaktör Hannu Rintala luktar på filtret. ermark, Bötom och Storå. På baksidan av dessa tidningar finns reklam för elförsäljningen. Den hittills största upplagan (188 000 exemplar) trycktes av Nette 1/2011, som gick ut till alla hushåll i Esbo. Tidningen görs i finsk- och svenskspråkig version och kunden får välja det språk han eller hon vill ha. Nette publiceras även på Vasa Elektriskas webbplats. nette redan tio år I slutet av år 2006 gjordes en artikel om att förbereda sig för elavbrott. Kalkonuppfödare Nils-Erik Ström förklarar för Anne Kytölä varför ett elaggregat är oumbärligt på en djurfarm. Hannu Linna blev verkställande direktör för Vasa Elektriska i augusti 2001. Den nya vd:n ville att elbolaget skulle ha en egen tidning. Vasa Elektriska hade då några egna sidor i tidningen Elbladet. Planeringen av den nya tidningen inleddes genast på hösten. För att få ett namn på tidningen hölls en namntävling bland personalen. Det kom in 55 förslag, varav Hannu Linna valde ut de nio namn han tyckte var bäst. Alternativ till namnet Nette var Aaro, Aurora, Elegia, Ella, Elmo, Giga, Ionix och Light. Ungdomlig och feminin Efter många turer – bland annat testades namnen via ett frågeformulär i Vasa universitets regi – beslöt man sig för försäljningsreskontraansvarige Gunborg Österblads förslag. Ett alternativ man övervägde var varianten Netten, men Österblads ursprungliga förslag ansågs till sist vara bäst. Namnet Nette gav positiva associationer till kunskap om elnät och det uppfattades dessutom som ungdomligt, feminint och var grafiskt tilltalande. Nackdelar med namnet ansågs vara att det inte gör sig så bra på finska och att det inte genast säger att det handlar om Vasa Elektriskas kundtidning. Namnet Nette bedömdes dock väl beskriva Vasa Elektriskas el- och fjärrvärmekunnande. Första numret av Nette utkom på våren 2002, i samband med Vasa Elektriskas 110-årsjubileum. Personalen delaktig Vasa Elektriskas personal deltar entusiastiskt i tidningsproduktionen. Till exempel har Nette skrivit om många av koncernens anställdas arbetsdag och upplyst läsarna om vad som krävs för att hushållen ska få värme och el. Även Nette-testernas testgrupper utgörs oftast av Vasa Elektriskas personal. Riklig läsarrespons Varje års första nummer har innehållit en återkommande läsarundersökning. Redaktionen har fått rejält med ros, en del ris och många fina artikelidéer som har förverkligats i mån av möjlighet. Läsarna har tyckt speciellt mycket om Nettes tester, korsord och artikelserien om tillåtna elarbeten. Tidningens chefredaktör är Vasa Elektriskas marknadskommunikationschef Hannu Rintala. Redaktören Anne Kytölä och fotografen Mikko Lehtimäki har varit med och gjort tidningen ända sen starten, men bland skribenterna har även funnits Mikko Ollikainen, Seija Hakola och chefredaktör Hannu Rintala. Bilder till tidningen tas även av Hannu Rintala, Katja Lösönen och ett flertal andra frilansfotografer runt om i Finland. Tidningens grafiska design har planerats av grafisk formgivare Anne Vuorela från reklambyrån Bock’s Office, hon ansvarar fortfarande för layouten. Oy Kustmedia Ab levererar den svenska versionen av de finska texterna. Korsorden görs av Sanaris Oy. Det var en ovanligt vindstilla dag, då Nette besökte Ajos vindkraftspark i Kemi. Fotograf Mikko Lehtimäki blev tvungen att ta hjälp av en fläkt. Över 100 000 exemplar Genast från starten har tidningen utkommit fyra gånger om året. De första två åren var tidningen 16- sidig, därefter 20-sidig. Upplagan har vuxit från drygt 40 000 exemplar vid starten till över 100 000 exemplar, i takt med Vasa Elektriskas växande kundkrets. Nette är ett viktigt kommunikationsmedel för Vasa Elektriskas elförsäljning. Det här numret, Nette 1/2012, delas ut till samtliga hushåll i Kittilä, Kolari, Kristinestad, Kaskö, Närpes, Östnette 1/2012 17 I KO RT H E T Vasa Elektriska år 2011 År 2011 sjönk elförsäljningen och utgjorde 1 754 GWh mot 1 873 GWh år 2010. I slutet av året levererades elenergi till 109 960 anslutningar. I början av 2011 inleddes elproduktionen i vindkraftsparken i Torneå. Vindkraftverken har fungerat bra. Värmebehovet för 2011 var 5 % lägre än ett normalår och 16 % lägre än år 2010. Den högsta fjärrvärmeförbrukningen under ett dygn uppmättes den 15 februari då medeleffekten var 225 MW. Den högsta förbrukningstoppen 267 MW under en timme inträffade samma dag kl. 9−10. Fjärrvärmeförsäljningen uppgick till 617 GWh. Fjärrvärmens andel i samproduktionen av el och värme var 93 %. Den totala elförbrukningen inom Vasa Elnät Ab:s distributionsområde (Vasa, Korsholm, Vörå, Laihela, Malax och Korsnäs) var sammanlagt 952 GWh och sjönk således med 6,0 % jämfört med föregående år. Den högsta elförbrukningen uppmättes även 15.2.2011 kl. 9−10, varvid elförbrukningen under en timme var 218 MW. År 2011 hade alla Vasa Elnäts kunder fjärravlästa mätare och elfaktureringen baserade sig på den verkliga förbrukningen. Totalt byggdes 487 (440 år 2010) nya elanslutningar. Under året färdigställdes en ny 110/20 kV elstation i Sundom i Vasa. RAVERAs verksamhet expanderade inom geografiskt samma område som tidigare. Förutom i Vasa har RAVERA en filial i Kurikka och Kristinestad. 18 nette 1/2012 När installationerna är klara behöver kunderna inte längre manuellt meddela fjärrvärmemätarställningen till Vasa Elektriska. Avläsningsterminalen skickar uppgifterna automatiskt och trådlöst. Fjärrvärmemätarna blir fjärravlästa Vasa Elektriska Ab:s fjärrvärmeenhet går över till ett automatiskt system för mätaravläsning. Installationerna har pågått områdesvis sedan i februari. För installationerna svarar RAVERA Ab:s cirka tio personer stora team. Projektansvarige driftchef Mika Malassu bedömer att de nya apparaterna är installerade hos kunderna senast i augusti-september. Totalt är det cirka 2 900 apparater som ska installeras. Montören kopplar fjärrvärmemätaren till en avläsningsterminal som automatiskt skickar informationen via trådlös 2g/3g-uppkoppling till Vasa Elektriskas avläsningssystem. Uppgifterna vidarebefordras till faktureringssystemet och en räkning skickas till kunden. – När avläsningssystemet är installerat behöver kunden inte längre skicka in mätarställningen till Vasa Elektriska, säger Malassu. I fortsättningen motsvarar avläsningen dessutom alltid exakt en kalendermånad. Uppgifterna i det automatiska avläsningssystemet ger fjärrvärmeenheten information om hur fjärrvärmenätet fungerar. Dessa uppgifter underlättar planering, underhåll och drift av nätet. Montören meddelar sin ankomst Installationen av avläsningsapparaten förutsätter inga åtgärder från fjärrvärmekunden. Kunden meddelas på förhand om tidpunkten för installationen. Tiden kan bytas, i fall den angivna tidpunkten inte är lämplig. Vid den överenskomna tidpunkten kommer montören för att installera avläsningsterminalen och efter installationen får kunden ett meddelande om när mätarställningen inte längre behöver rapporteras. Utnämningar Karvala Juha-Matti från Vasa har utnämnts till projektingenjör på fjärrvärmeenheten. Tony Bäck från Korsholm har utnämnts till vikarie för terrängplaneraren på Vasa Elnät Ab. K orsord Namn Näradress Postnummer och -ort Telefon Skicka ditt svar före 30.12.2011 Bland korsordlösarna lottas under adressen: 2 st inom/utomhustermo”NetteKorsord” metrar med klocka. Vasa Elektriska Ab PB 26, 65101 Vasa Vinnare av föregående Nette-korsord: Christine Börg, Vasa Gösta Mattas, Jungsund Rätt lösning på föregående korsord. nette 1/2012 19 Läsartävling Vi behöver din åsikt! Vad tyckte du om följande artiklar? TillfredsHar inte läst ställande Vasa Elektriska Ab Bra Utmärkt betalar portot Ledaren.............................................................................. Energi i 120 år.................................................................... Hälsningar från Kambodja.................................................. Vindkraftverket i Sundom är Finlands största..................... Bland snö, is och norrsken.................................................. VASA ELEKTRISKA AB Kod 5005432 00003 Svarförsändelse Stormskadorna reparerades ännu i februari ....................... Mixrar i test........................................................................ Nette redan 10 år............................................................... Vad tyckte du om layouten på Nette-tidningen? Tillfredsställande Bra Utmärkt Hur aktivt läser du Nette-tidningen? Jag läser Jag bläddrar nästan allting bara Jag läser inte alls Hurdana artiklar skulle du vara intresserad av att läsa i följande Nette-tidningen? Vinn en spasemester! Fyll i enkäten före 16.4.2012 och vinn ett veckoslut på ett valbart inhemskt spa! Bland alla som fyllt i enkäten lottar vi ut ett spaveckoslut (lö-sö) för hela familjen (2 vuxna och 1–3 barn). Vinnaren meddelas personligen. Ris och ros: Svararens kön man kvinna Svararens ålder under 20 41-50 21-30 51-60 31-40 över 60 Namn Näradress Postnummer och -ort Du kan posta Nette-korsordet och Läsartävlingen i samma kuvert. Klipp ut sidan och sänd den till oss.