Presentation - Allt du vill veta om fastighetskartan

Allt du vill veta om Fastighetskartan
”Varför man inte kan lita på
fastighetsgränserna i Fastighetskartan”
Håkan Oscarsson
Regional Geodatasamordnare
Informationsförsörjningsprocessen
Samla in
Samverka
Lagra
Tillhandahålla
GGD-produktion
GGD (Grundläggande geografisk data)
Påbörjades 1995 Klart 2004
Fr.o.m. 1996 utförs en gemensam datainsamling med
fältarbete för produktion av
dåvarande Ekonomiska och
Topografiska kartan.
Insatserna koncentreras
därigenom till att bygga upp
och ajourhålla GGD.
Utgående från GGD skapas
därefter de produktspecifika
kartografiska databaserna.
Ajourhållning GGD 2005--Topografisk
ajourhållning
ESPA/ArcCadastre
+
Samverkan
Topografisk ajourhållning
och nymätning i
ESPA /ArcCadastre
Flygbildstolkning
T.ex. vägar, hus,
strandlinje,
Flyghinder.
1
Kommuner
Trafikverket
Kraftbolag
Länsstyrelse
Försvaret
Sjöfartsverket
Jordbruksverket
2
Lantmäteriet
ajourhåller via flygbild
Lantmäteriets ajourhållning
av GGD följer bildförsörjningsprogrammet
Bildförsörjningsprogrammet…
Grunden för ajourhållning from 2005
• 1/3 av landets yta årligen
• Södra Sverige och Norrlandskusten
fotograferas med högre upplösning (25 cm)
• 40 procent av flygfotograferingen kommer
att upphandlas från externa leverantörer
Kommuner
Kraftbolag
Tillsammans skapar vi aktualitet
•
Kommunerna är
Lantmäteriets största
samverkanspart.
•
Lantmäteriet har avtal
med samtliga Sveriges
kommuner för bland
annat uppdatering av
adresser, byggnader och
topografi (ABT).
Produkter från Kartdatas produktion –
Tryckta kartan
•
•
•
•
•
•
•
Fastighetskartan
Terrängkartan
Fjällkartan 50
Fjällkartan 100
Vägkartan
Översiktskartan
Sverigekartan 1:1milj
Fastighetskartan
• GSD-Fastighetskartan, vektor
• GSD-Fastighetskartan, raster
• GSD-Fastighetskartan, skiktad raster
Information i Fastighetsregistret
Allmänna delen
Register och
Digital Registerkarta
 Fastigheter
Fastighetsbeteckning
 Administrativ indelning
 Areal
 Andel i samfällighet
 M.m.
 Planer, Bestämmelser
 Rättigheter (servitut)
Adressdelen
 Adress
 Fastighetsbeteckning
Byggnadsdelen
 Byggnadsnummer
 Adress
 Koordinater
Taxeringsuppgiftsdelen
 Totalt taxeringsvärde




Markvärde
Byggnadsvärde
Värdefaktorer
Taxerad ägare
Inskrivningsdelen
 Lagfart




Tomträtt
Inteckningar
Rättigheter
Anteckningar
Kartdelen
• Kartan är uppbyggd utifrån äldre
handlingar om fastigheter, rättigheter,
planer och bestämmelser.
• Kartdelen (och texdelen) ajourhålls av
Lantmäterimyndigheter.
• Den digital registerkartan (DRK) började
byggas upp i slutet av 1980-talet.
Kan jag lita på
registerkartan?
Bygglov ?
Ett exempel till
På vems mark har man avverkat?
Varför kan vi inte lita på
gränsernas geometri i den digitala
registerkartan ??
En tillbakablick över tid kanske ger svaret
Allmän kartläggning i Sverige
(med successivt förbättrad fastighetsredovisning)
1628Anders Bure fick år 1628 uppdraget att bygga upp det svenska lantmäteriet och uppdraget att
mäta in och upprätta kartor över Sveriges alla gårdar och byar, städer, bruk, hamnar och gruvor,
liksom översiktskartor över socknar, härader och landskap.
Det var så det började
Hur gick det sen ?
Sockenkartverk 1827-1859
Avsikten med karverket var främst att insamla och sammanställa statistiska data
på sockennivå men även kartor togs fram.
Kartorna från skiftena sammanställdes till sockenkartor i skala 1:20 000.
Innehållet i kartan togs fram med de metoder som utnyttjats för den
kartframställning som lantmäteriet bedrivit sedan 1600-talet.
Häradsekonomiska kartan 1859-1934
”Kartverkets hufvudsakliga ändamål är att åstadkomma säker
kännedom om rikets areal samt dennes olika beskaffenhet och
fördelning i ekonomiskt avseende.”
Genom sammanställning av sockenkartor
och laga skifteskartor producerades
Häradsekonomisk karta i skala 1:20 000.
Kartan trycktes inledningsvis i färg i skalan
1:50 000 men från 1911 i skala 1:20 000.
Innehåll, kvalité och manér skiftar, men är
en sammanhållen serie.
Ekonomiska kartan 1935-1978
I och med att flygfototekniken gör sitt intåg och RAK
(Rikets allmänna kartverk) blir en civil myndighet
började produktionen av den ekonomiska kartan
cirka 1935. (Försök i Göteborg- och Bohuslän
1929-1936).
Det rikstäckande geodetiska systemet RT38 infördes
och kartläggningsplan för Sverige i skala 1:10 000
fastställdes.
Med hjälp fotomosaikteknik infördes bilden som ett
komplement i den ritade kartan.
Äldre kartmaterial inklusive fastighetsbild
förs över till den anpassade fotomosaikbilden.
Forcerad databasuppbyggnad
Under 1990-talet påbörjades digitaliseringen genom den s.k. ”forcerade
databasuppbyggnaden”.
Gränserna blev då huvudsakligen bordsdigitaliserade från den analoga
registerkartan.
I vissa fall anpassades dessa digitala gränser i sin tur till nya ortofoton.
Digitaliseringen blev ett tillägg till alla äldre brister genom att:
•
•
noggrannheten i själva digitaliseringen från ett underlag i skala 1:10 000 ger
lägesfel.
ordet ”forcerad” inte skall underskattas då många brytningar missades som
gör att den geometriska formen inte alltid stämmer med verkligheten.
Fastighetskartan 2000Fastighetskartan är den senaste i raden av alla de kartserier som på 1930 talet
började framställas ur den fotomosaikbaserade Ekonomiska kartan.
Kartan bygger på samma principer som de tidigare kartserierna, nämligen att
topografisk information och fastighetsinformation presenteras tillsammans
med ett ortofoto.
Objekt som t.ex. hus och vägar som är stereokarterade från flygbilder är
redovisade med en mycket hög lägesnoggrannhet.
Fastighetsgränserna är marginellt förbättrade genom ny teknik.
•
Detta ger fel i den relativa redovisningen mellan fastighetsindelningen
och övriga objekt.
Landsbygd
•
Landsbygdens gränser bygger i stor utsträckning på skifteskartornas
redovisning utifrån dåtida mätteknik.
•
De fristående skifteskartorna har tvingats ihop till en helhet.
•
Överföring av gränser från ett kartverk till ett nytt har gett
kvalitetsförluster. Detta har skett i flera steg.
•
Inpassning av fastighetsgränser på ett sämre underlag har förts över till
ett bättre och gett motsägelser.
•
Digitaliseringen har gett nya fel.
Tätort
•
Nuvarande tätorter var i huvudsak landsbygd under skiftesepoken.
•
Ambitionen vid fastighetsutredningar har varierat vid primärkarteläggningar.
Kompletteras senare.
•
Även i tätort finns kvalitetsförluster vid överföring från analogt till digitalt.
•
Transformationer har gett kvalitetsförsämringar.
•
Alla gränser går inte att redovisa ”exakt” utan att göra
fastighetsbestämning.
Varför behöver du kunskap om
registerkartans kvalitet?
Några ord som ger en del av svaret
• Grundkarta
• Köp/Försäljning
• Detaljplan
• Värdering
• Nybyggnadskarta
• Ersättningar
• Exploatering
• Ansvar
• Rättssäkerhet
Hur gör vi när bra grundkartor och
fastighetsförteckningar skall tas fram?
Samordna grundkarta och fastighetsförteckning !!!!
Grundkarta
Fastighetsutredning
Primärkarta/Fastighetskartan
Fastighetsförteckning
Fastighetsutredning
Fastighetsregistret
Registerkartans kvalitet - exploateringsfall Sandsjön


• Fastighetsgräns i DRK
tillika traktgräns och
kommungräns (rak).
2:9


2:5
1 2:10













2:8































40m
Registerkartans kvalitet - exploateringsfall Sandsjön
• Planförfattaren har tagit
DRKs fastighetsindelning
som underlag för planen
(grundkartan) och lagt
kvartersgräns och tomtgränser i kommungränsen.
• Ingen kvalitetsmärkning
angiven.
Registerkartans kvalitet - exploateringsfall Sandsjön
• Traktgränsen och kvartersgränsen
på detaljplanen och grundkartan
avvek 15 meter från verkligt läge
på marken i planens nordvästra
hörn.
• Vad hade hänt om lantmätaren
trott på planens koordinater
(angivna i mm)?
1104
864 rm












• Vad hade hänt om
anläggningsentreprenören i
motsats till lantmätaren trott på
planens koordinater?








863 rm
861 rm
2 :3 6




858 rm








862 rm
860 sa


857 rm


859 rm
2 :3 7






804 rm


806 rm








1103




816 rb
805 rm




815 rm
2 :3 5




807 rm  814 rm


• Är det någon som tror att traktgränsen numera är krokig på
marken?




801 rm




803 rm




808 rs


2 :3 4








802 rm




781 rm
2 :3 8






855 rm
813 rs
809 rm  767 rm


18m




810 rm
Registerkartans kvalitet
• Slutar den samfällda vägen i tomma intet?




BRÅLAND




2:15


s:1
1


10:1




Bpl
1:4 2:6
1 2
1415-P88/3
2:9
2
2:2
3
2:2 Bråland
1
1:5 3:2
3 3
BRÅLAND
s:3


1:42:6
2:9
3
1:53:2
1 2
2:2
25m
Registerkartans har ingen rättsverkan
Vad gäller
1. Gränsmarkeringar i terrängen
2. Förrättningskarta med handlingar
Fastighetsindelning Visning
• Visningstjänst
• 10 separata skikt
• 4 av skikten berör bedömd lägesnoggrannhet
på Fastighetsgränser och Gränspunkter
• Redovisas tematiskt med färger i fyra steg
(grön – gul – orange – röd) och/eller med medelfel.
Sammanfattning
 Registerkartan är en bra översikt över fastighetsindelningen och
täcker hela Sverige - Använd den!
 Lita inte på registerkartans geometri och dess fullständighet!
 Glöm inte att vara kritisk även mot redovisningen av planer,
bestämmelser och rättigheter.
 När du använder fastighetsinformationen i registerkartan –
bedöm konsekvenserna/riskerna om redovisningen är
felaktig.
 Utifrån bedömningen – Kontrollera och kvalitetsförbättra.
 Använd den fackkunskap som finns!
Håkan Oscarsson
Regional Geodatasamordnare
Lantmäteriet, Informationsförsörjning
E-post: hakan.oscarsson@lm.se
Tel: 026-63 35 42