2010 års möte i SWEPOS Referensgrupp
L A N T M Ä T E R I E T 1 (17) 2010-11-11 MINNESANTECKNINGAR Kopia till Se förteckning i slutet av dokumentet. 2010 års möte i SWEPOS Referensgrupp Tid: Plats: Närvarande: 28 oktober 2010, kl. 10.15–16.00 Onsala Rymdobservatorium, Onsala Anders Engberg Borås stad Börje Andersson Geocon AB Lars Kvarnström Helsingborgs stad Stefan Jernberg Lantmäteriet, Fastighetsbildning Per-Olof Boström Lantmäteriet, Fastighetsbildning, W-län Bo Jonsson Dan Norin Peter Wiklund Erik Katrin Anneli André Gunnar Elgered (delvis) Rüdiger Haas (delvis) Johan Löfgren (delvis) John Backman Berit Roos Lantmäteriet, SWEPOS Lantmäteriet, SWEPOS Lantmäteriet, SWEPOS Lantmäteriet, SWEPOS Luftfartsverket Onsala Rymdobservatorium Onsala Rymdobservatorium Onsala Rymdobservatorium Peab Sverige AB Simrishamns kommun Ulf Olsson Per Hammarbäck Jan Johansson Sjöfartsverket Skellefteå kommun SP/Onsala Rymdobservatorium Per Isaksson Lars Hedlund Lennart Gimring Göran Norberg Trafikverket Trafikverket Vectura Consulting AB Örnsköldsviks kommun Da n N o r i n Lantmäteriverket Informationsförsörjning 801 82 Gävle Tfn: 026-63 37 45 Fax: 026-61 06 76 E-post: dan.norin@lm.se Internet: www.lantmateriet.se Lantmäteriet 2010-11-11 1. Inledning Gunnar Elgered, prefekt vid Institutionen för rymd- och geovetenskap vid Chalmers Tekniska Högskola, hälsade alla välkomna till Onsala Rymdobservatorium. Observatoriet är beläget söder om Göteborg och det är hans institution som är värd för det. Bo Jonsson sa att det var trevligt att så många kunde komma på mötet och tackade Jan Johansson, verksam vid både Onsala Rymdobservatorium och SP, för att ha ordnat så att mötet kunde hållas vid observatoriet. Han ansåg att mötena i SWEPOS Referensgrupp är ett bra sätt att få återkoppling från användarna och att diskutera den framtida utvecklingen av SWEPOS. Sedan föregående möte, som hölls 22 oktober 2009 på Sjöfartsverket i Norrköping, har nya tillämpningar för nätverks-RTK-tekniken tillkommit och utvecklats, t.ex. hölls det på förrgårdagens SWEPOS-seminarium ett uppskattat föredrag om jordbrukstillämningar. 2. Dagordning Bo Jonsson gick kort i genom dagordningen, vilken godkändes. Av praktiska skäl blev det dock under mötets gång vissa omkastningar mellan punkterna på dagordningen. Figur 2.1: Lars Kvarnström, Berit Roos, Anneli André, Lennart Gimring, Per Hammarbäck (skymd), Stefan Jernberg, Per Isaksson (skymd) och Lars Hedlund under mötet på Onsala Rymdobservatorium. 3. Runda kring bordet Då det kontinuerligt sker förändringar i gruppen gjorde 19 av de 22 deltagarna på mötet (ej de huvudsakligen verksamma på Onsala 2 2010-11-11 Lantmäteriet Rymdobservatorium) en kort presentation av sig själva. De fick även möjlighet att nämna om det var någon speciell frågeställning de ville ta upp. Dessa togs upp senare under mötet (se punkt 9): • Om det finns fler som funderar på att upphandla leasing av GNSS-utrustning likt division fastighetsbildning vid Lantmäteriet kommer att göra; Per-Olof Boström. • Hur SWEPOS ser på kontrollmetoder då det förekommit grova fel vid mätningar med nätverks-RTK-tjänsten; Stefan Jernberg. • Hur tidsplanen för förtätningarna av SWEPOS-nätet ser ut; Lennart Gimring. • Hur det går med HMK-arbetet; Lennart Gimring. • Om nätverks-DGPS kan ersätta normal utsändning av DGPSkorrektioner från radiofyrar enligt International Association of Lighthouse Authorities (IALA); Ulf Olsson. • Om statusen för RTCM version 3.1 (MAQ); Ulf Olsson. • Hur Glonass hanteras i olika RTK-mottagare; Ulf Olsson. • Om felaktigheter i signaler från vissa Glonass-satelliter; Börje Andersson. 4. Minnesanteckningar från föregående möte Bo Jonsson tog kort upp minnesanteckningarna från föregående möte 22 oktober 2009 (Jernberg, 2009) och gav mötesdeltagarna möjlighet att kommentera dessa. Minnesanteckningarna finns utlagda på www.swepos.com > Nätverks-RTK-tjänst > SWEPOS referensgrupp. Bo Jonsson kommenterade själv att han inte hade gått vidare med kontakten med instrumentleverantörerna inför dagens möte. Det gjordes inga övriga kommentarer av minnesanteckningarna från föregående möte och de lades till handlingarna. 5. Nuläge för SWEPOS samt påbörjad förtätning Peter Wiklund redogjorde för vad som hänt med SWEPOS i allmänhet och med SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst i synnerhet under det senaste året, genom att gå i genom delar av den PowerPointpresentation som han höll på förrgårdagens SWEPOS-seminarium i Gävle. Presentationen finns utlagd på samma ställe som dessa 3 Lantmäteriet 2010-11-11 minnesanteckningar (på www.swepos.com > Nätverks-RTK-tjänst > SWEPOS referensgrupp). En aktuell karta över SWEPOS-nätet visades, vilken även innefattade stationer längs gränserna och kusterna i närliggande länder. Färdigställandet av några SWEPOS-stationer i norra Sverige har dröjt p.g.a. svårigheter att hitta lämplig lokalisering. SWEPOS-nätet består för närvarande av 37 klass A-stationer och 158 klass B-stationer. Den hittillsvarande prislistan för data för efterberäkning och för beräkningstjänsten kommer att sluta att gälla 1 november 2010. Avgiften blir i stället 1000:- per år för varje registrerat abonnemang. Möjligheten till offert för nätverks-RTK-tjänsten har ändrats så den gäller redan från fem abonnemang i ställett för sex. Vidare sänks avgiften för nätverks-DGNSS-tjänsten från 9000:- till 5000:- per år. Förändringarna i abonnemangspriser och abonnemangsförhållanden mottogs positivt av mötesdeltagarna. Börje Andersson undrade vad mätosäkerheten i höjd är för nätverksDGNSS-tjänsten, Bo Jonsson hänvisade till ett examensarbete (von Malmborg, 2006) där resultatet dock blev väldigt bra (mätningarna genomfördes i öppen miljö), men generellt gäller nog att den är ca 1,5 gånger sämre än i plan. Peter Wiklund fortsatte med att säga att det även finns abonnemangsmöjligheter för nätverks-RTK-tjänsten för begränsade områden, anläggningsprojekt (t.ex. för entreprenadarbeten), och för egen utsändning. Per-Olof Boström undrade vad som menas med egen utsändning. Peter Wiklund sa att det är inom den egna organisationen som avses. Nätverks-RTK-tjänsten har 1521 betalande abonnemang, vilket betyder en ökning med ca 230 stycken från föregående möte, figur 6.1. 4 Lantmäteriet 2010-11-11 Figur 6.1: Antalet betalande abonnemang för SWEPOS Nätverks-RTKtjänst 2004-2010. Med demo-abonnemangen och abonnemangen i etableringsprojektet RTK-Malmfälten blir det sammanlagt 1878 användare. Kommunernas procentuella andel av det totala antalet abonnemang fortsätter att sjunka, men är fortfarande den största användargruppen, se figur 6.2. Figur 6.2: De 1878 användarna av SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst fördelade på användargrupper i oktober 2010. Från att ha haft 50 % av abonnemangen vid det första mötet i SWEPOS Referensgrupp för sex år sedan, samma år som tjänsten lanserades, är kommunerna nu nere i 24 %. Byggentreprenörer ökar mest och Jordbruk är en ny användargrupp. Den totala uppkopplingstiden fortsätter förstås också att öka, se figur 6.3. 5 Lantmäteriet 2010-11-11 Figur 6.3: Total uppkopplingstid i timmar per vecka för SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst 2004-2010. En ny kundnöjdhetsundersökning liknande den som genomfördes i februari 2008 är på gång. Peter Wiklund fortsatte med att informera om projekten CLOSE I och CLOSE II. CLOSE I har studerat mätosäkerheten vid mätning med nätverks-RTK, felkällor och hur mätosäkerheten i höjd kan förbättras, se figur 6.4 . Figur 6.4: Projektet CLOSE I har bl.a. studerat hur mätosäkerheten i höjd vid mätning med nätverks-RTK kan förbättras genom nya GNSS-satelliter och genom en förtätning av SWEPOS-nätet (RMS, mm). 6 2010-11-11 Lantmäteriet I CLOSE II har bl.a. jonosfärsaktiviteten under tidigare solfläckscykler sammanställts och en utveckling av mjukvara för en realtidsmonitor har gjorts. Börje Andersson var frågande till användningen av fler signaler då mottagare inte kan använda alla i dag. Peter Wiklund och Jan Johansson sa att de förutsatte att alla signaler kan användas. Lars Hedlund undrade var rapporterna ligger. Peter Wiklund svarade att rapporten för CLOSE I (Emardson et al., 2009) finns på SP:s hemsida (www-v2.sp.se/publ/user/default.aspx?RapportId=10192) och att rapporten för CLOSE II på gång att bli klar. En allmän förtätning SWEPOS har påbörjats i Stockholmstrakten (alla stationer är i gång utom Grillby), Västsverige och Skåne, se www.swepos.com. Lennart Gimring undrade när förtätningarna i Västsverige och Skåne är i drift. Peter Wiklund svarade att de förhoppningsvis blir det under året. Ulf Olsson frågade om t.ex. danska stationer längs Öresund automatiskt används i nätverks-RTK-tjänsten. Bo Jonsson sa att det är så. 6. Framtid för SWEPOS Bo Jonsson nämnde att Geodesi 2010 snart är klar. Denna strategiska tioårsplan för geodesiverksamheten 2011–2020 kommer att publiceras efter nyår och vara kortfattad med en omfattning av ca 16 sidor. Saker som hänt är: • RINEX-data för en virtuell referensstation kan skapas via en modul i nätverks-RTK-programvaran, vilka kan använadas för efterberäkning av kinematiska och semikinematiksa mätningar. Ett examensarbete är på gång inom detta område. • Uppgradering har gjorts av antenner för nya satellitsignaler som L2C, L5, Glonass tredje frekvens, Galileo och Compass, även uppgradering av mottagare pågår. • Bättre SMS-utskick. • CLOSE I – prestanda för nätverks-RTK-tjänsten. • SWEPOS har anpassats för olika fabrikat av basstationer. 7 2010-11-11 Lantmäteriet • Undersökning av orsaker till felaktig fixlösning. Angående RINEX-data från virtuell referensstation undrade Per-Olof Boström om det finns som realtid, Lennart Gimring om Lantmäteriet utför beräkningar och Ulf Olsson om mätosäkerheten i höjd. Bo Jonsson svarade att realtid ej finns, att användarna själva beräknar och att mätosäkerheten torde bli likvärdig som vid realtidsmätning. Saker som pågår är: • Etablering av flera monitorstationer i den allmänna nätverksRTK-tjänsten. • Mobilt Internet som backup-lösning till alla referensstationer. • Jonosfärsmonitor baserad på CLOSE II. • Ny SWEPOS-web. • Effektivisering av driftsrutinerna på SWEPOS-driften. Bo Jonsson tog vidare upp att: • En omfattande standardisering och samordning behövs då det kommer att finnas minst 9 olika signaler i framtiden, så att inte en situation uppstår där vissa fabrikat bara använder några signaler och andra fabrikat bara använder några andra signaler. Utveckling behövs även av användarterminalerna, som borde kunna vara mer intelligenta och i högre utsträckning borde kunna varna användarna vid osäker positionsbestämning. • Utvecklingsinsatser och samarbete behövs för att stödja utvecklingen av att kunna kombinera RTK med mikroelektriska system (MEMS) för tröghetsmätning. • Förtätningen av SWEPOS-nätet i större delen av Sverige planeras ske med ca 40 nya referensstationer per år under tidsperioden 2011-2015, dvs. med ca 200 nya stationer under denna femårsperiod. • Lantmäteriet kommer att samla in data från såväl egna referensstationer som från ev. samarbetspartners samt tillhandahålla data till slutanvändare både direkt och via samarbetspartners. Per-Olof Boström undrade om övriga världen efterfrågar MEMS. Bo Jonsson trodde att man kanske inte har reflekterat så mycket över 8 Lantmäteriet 2010-11-11 detta ännu, Sverige ligger generellt i frontlinjen för en bred användning av GNSS-tekniken. Anders Engberg frågade om det finns en risk för att GPS kan stängas av. Bo Jonsson sa att Lantmäteriet gjort bedömningen att risken för något sådant är mycket liten då GPS styrs av både civila och militära myndigheter, då GPS används mycket i dag i civla tillämpningar och då USA:s GPS-industri är så omfattande. Jan Johansson gjorde också den bedömningen och nämnde även att GPS används mycket till tidssynkronisering m.m. Lennart Gimring noterade att Metria kommer att bli avknoppat från Lantmäteriet som ett statligt bolag och undrade om SWEPOSverksamheten kan påverkas av något liknande. Bo Jonsson svarade att det inte finns några sådana signaler från vare sig Lantmäteriets 1 ledning eller departementen . Anders Engberg tog upp frågan med orsakerna till felaktig fixlösning. Bo Jonsson sa att en mätslinga utanför Lantmäteriets kontor i Gävle mättes i vintras, men att problem med felaktig fixlösning inte kunde återskapas då. Ett problem kan vara att mottagaren ej hinner med att ange rätt typ av lösning (fixlösning eller flytlösning). Han nämnde även att kontroller behandlas i den checklista för nätverks-RTK som finns och i den pågående revideringen av kortmanualen för mätning med SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst, vilka behandlas under punkt 8. En diskussion vidtog rörande tillförlitligheten och mätosäkerheten samt hur kontroll av fixlösning och ett specificerat mätförfarande påverkar dessa delar. Börje Andersson tyckte att man kan kräva en viss mätskicklighet hos användarna. Bo Jonsson framhöll att det är bättre om tekniken kommer framåt genom att vi ställer krav på bättre användarterminaler, så att RTK kan användas bredare och ej bara av mätningsingenjörer. Ulf Olsson tillade att sjöfarten är en sådan tillämpning som vill kunna använda RTK utan att man kan kräva att personalen skall kunna mätning bra. 7. Studiebesök vid Onsala Rymdobservatorium Efter lunchen fick mötesdeltagarna möjlighet att få en visning av Onsala Rymdobservatorium. Jan Johansson inledde med att ge en presentation av verksamheten. 1 Ansvaret för Lantmäteriet har efter regeringsombildningen flyttats frånmiljödepartementet till socialdepartementet. 9 Lantmäteriet 2010-11-11 Figur 7.1: Jan Johansson berättar att VLBI bl.a. används till att bestämma kontinentaldrift. Onsala rymdobservatorium är den svenska nationella anläggningen för radioastronomi och värd för det är alltså vid Institutionen för rymd- och geovetenskap vid Chalmers Tekniska Högskola. Av institutionens ca 100 anställda jobbar ca hälften ute vid observatoriet. Den forskargrupp som Jan Johansson är knuten till heter Rymdgeodetisk mätteknik (populärt kallad geogruppen) och ca 8 seniorer och 4 doktorander ingår i gruppen, vilken har mycket kontakt med SP och Lantmäteriet. Radioastronomi studerar även ej synlig radiostrålning (mikrovågor) med våglängder från millimeter till några centimeter. Kortare våglängder observeras på andra observatorier som inte ligger vid havsnivå. Onsala rymdobservatorium grundades 1949 av professor Olof Rydbeck och var det första för radioastronomi utanför Nordamerika. 1963 byggdes radioteleskopet med 25,6 metersantennen. 20 meters-antennen under den vita radomen byggdes 1976. Onsala Rymdobservatorium hjälper SP som har nationellt ansvar för tidshållning med att vara back-up för detta. 10 Lantmäteriet 2010-11-11 Figur 7.2: 25,6 meters-antennen med 20 meters-antennen i bakgrunden vid Onsala Rymdobservatorium (bilden tagen vid ett tidigare tillfälle). Radioteleskopen används bl.a. för VLBI, som inte så mycket längre används för att studera kontinentaldrift. VLBI används numera i större utsträckning för att studera jordens förändring i rymden, t.ex. jordaxelns lutning och variation. En GNSS-station och ett instrument för mätning av vattenånga finns även på området. GPS används bl.a. för att studera rörelser i jordskorpan och för meteorologiska tillämpningar (som att bestämma mängden vattenånga i atmosfären). Under sommaren 2009 installerades en speciell sorts gravimeter som mäter tyngdkraftsförändringar, en s.k. supraledande gravimeter. Efter presentationen av Jan Johansson blev mötesdeltagarna guidade i två grupper av Rüdiger Haas och Gunnar Elgered. Främst visades 20 meters-antennen. 11 Lantmäteriet 2010-11-11 Figur 7.3: Göran Norberg, Erik Katrin, John Backman och Lars Hedlund lyssnar på Rüdiger Haas under förevisningen av 20 meters-antennen. 8. Checklista för nätverks-RTK och pågående revidering av Kortmanual för mätning med SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst Efter studiebesöket informerade Dan Norin om Checklista för nätverks-RTK (Odolinski, 2010) och den pågående revideringen av Kortmanual för mätning med SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst (Norin et al., 2007). Checklistan är en kort checklista för mätningsförfarandet och olika kontrollmetoder m.m. på två sidor skriven för den ”normala nätverks-RTK-användaren”, där rapporten även innehåller utförligare beskrivningar av checklistans delar. Kortmanualen är mer riktad till nya och mindre erfarna användare. En stor del av revideringen av kortmanualen berör metoder för kontroll av mätningarna. Dan Norin fortsatte med att berätta att arbetet med ”Nya HMK” har påbörjats och att info finns på www.lantmateriet.se/hmk. Detta är ett lämpligt forum för RTK-dokument som inte bara är inriktade på användning av nätverks-RTK för nya eller normala användare. Per Isaksson påtalade att många hänvisningar i dag sker till olika HMK-dokument och att det är viktigt att relevanta sådana går att använda även i framtiden. 12 2010-11-11 Lantmäteriet Börje Andersson framförde att nya HMK inte får motsäga saker som står i andra dokument. Per Isaksson svarade rörande SIS-TSdokumenten att han är ordförande och att Dan Norin är medlem i den kommitté på SIS som handhar dessa dokument. 9. Frågor från rundan kring bordet (punkt 3) De frågeställningar som mötesdeltagarna anmält i samband med rundan kring bordet (se punkt 3) togs upp: • Om det finns fler som funderar på att upphandla leasing av GNSS-utrustning likt division fastighetsbildning vid Lantmäteriet kommer att göra; Per-Olof Boström. o Per-Olof Boström fortsatte med att berätta att tester kommer att göras under våren 2011 och att leasingen planeras att gälla fr.o.m. 2012, med förhoppningsvis pressade priser. En diskussion om för- och nackdelar med leasing och upphandling vidtog. • Hur SWEPOS ser på kontrollmetoder då det förekommit grova fel vid mätningar med nätverks-RTK-tjänsten; Stefan Jernberg. o Felaktig fixlösning och kontrollmetoder behandlades under punkt 6 och 8. Möjligheterna att upptäcka och dokumentera felaktig fixlösning diskuterades vidare. • Hur tidplanen för förtätningarna av SWEPOS-nätet ser ut; Lennart Gimring. o Frågan behandlades under punkt 5 och 6. • Hur det går med HMK-arbetet; Lennart Gimring. o Frågan behandlades under punkt 8. • Om nätverks-DGPS kan ersätta normal utsändning av DGPSkorrektioner från radiofyrar enligt International Association of Lighthouse Authorities (IALA); Ulf Olsson. o Bo Jonsson sa att de tyska myndigheterna som har ansvaret för de tyska radiofyrarna genom en pilotstudie tittar på möjligheten att utnyttja referensstationer på land för att ta fram de data som skall sändas ut via radiofyrarna och att monitoreringen då även skall med i dataströmmmen. Möjlighet till information om monitorering finns dock inte med i 13 2010-11-11 Lantmäteriet nätverks-RTK-programvarorna i dag. På den europeiska navigationskonferensen ENC GNSS 2010 i Braunschweig 19–21 oktober 2010 presenterade en tysk firma ett koncept som skulle kunna hantera ett sådant dataflöde. • Om statusen för RTCM version 3.1 (MAQ); Ulf Olsson. o Ett examensarbete har studerat RTCM version 3.1 (MAQ) i SWEPOS (Johansson & Persson, 2008) och en inbjudan till ytterligare ett sådant examensarbete ligger ute på Lantmäteriets hemsida. Något försök att definiera upp områden för utsändning har ännu inte skett. Sjöfartsverket är intresserat av att testa i något område. • Hur Glonass hanteras i olika RTK-mottagare; Ulf Olsson. o RTCM har nu enats om en standard för hanteringen av olika våglängder för Glonass-satelliterna, vilket tillkommit i samband med den förbättring av formatet där International GNSS Service (IGS) varit pådrivande. • Om felaktigheter i signaler från vissa Glonass-satelliter; Börje Andersson. o Det är svårt att dokumentera felaktigheter i signaler. Börje Andersson har sett mycket brus i vissa Glonasssignaler och tycker det skulle vara önskvärt med info om vilka satelliter som har detta och om det kan hanteras. Bo Jonsson svarade att mottagarna bör kunna hantera detta brus genom förbättrade algoritmer som tar bort tvivelaktiga mätdata. 10. Rapport från SWEPOS-seminariet i Gävle 26 oktober 2010 Bo Jonsson nämnde kort att SWEPOS-seminariet i Gävle 26 oktober 2010 hade samlat många deltagare (ca 83 stycken). De flesta deltagarna fann det intressant. Det var en blandning av nya och mer rutinerade användare och det ställdes många frågor och var ovanligt mycket diskussion. Stående i utvärderingar är att mer praktiska erfarenheter önskas. 2011 års SWEPOS-seminarium kommer att arrangeras som en integrerad del av Lantmäteriets GNSS-seminarium. GNSS-seminariet 14 Lantmäteriet 2010-11-11 arrangeras vartannat år och är 2011 planerat att hållas under oktober månad. 11. Rapporter från användare Per Isaksson gav en presentation om projektanpassade nätverks-RTKtjänster för anläggningsprojekt. Fyra projekt är i gång; BanaVäg i Väst, Haparandabanan, ett i Kiruna och ett i Sundsvall. Figur 11.1: En ny bro över Sundsvallsfjärden beräknas öppna för trafik i oktober 2014 (foto: Trafikverket). Vidare är ett antal projekt i Stockholm kopplade till Förbifart Stockholm på gång. Projekten är mycket nöjda med systemet och de har lärt sig efter hand hur avtal med entreprenörer bäst görs. Det pågår även ett forsknings- och innovationsprojekt (FOI-projekt) om stomnät i luften för anläggningsprojekt. Börje Andersson undrade om referensstationerna blir kvar efter projekten. Per Isaksson sa att detta diskuteras, men att ambitionen är att de blir kvar för drift och underhåll. 12. Nästa möte Flera av mötesdeltagarna uttryckte att de såg positivt på att dessa möten i SWEPOS referensgrupp hålls. Per-Olof Boström föreslog att nästa möte kombineras med lufttillämpningar, t.ex. genom ett studiebesök på Arlanda flygplats. Anneli André lovade att kolla upp om detta var möjligt. Hon sa även att det kanske kan vara svårt med Arlanda och att det skulle kunna vara enklare med en mindre flygplats, som t.ex. Skavsta flygplats. 15 Lantmäteriet 2010-11-11 Det beslutades att nästa möte hålls torsdag 27 oktober 2011 med Luftfartsverket som värd och att Anneli André undersöker om det går att förlägga mötet så att det kan kombineras med ett studiebesök på någon lämplig flygplats. 13. Avslutning Bo Jonsson tackade mötesdeltagarna för deras aktiva medverkan i mötet och sa att mötena i SWEPOS referensgrupp är en viktig kommunikationslänk för Lantmäteriet och för SWEPOSutvecklingen. Dessutom tackade han Jan Johansson, Gunnar Elgered och Rüdiger Haas på Onsala Rymdobservatorium för värdskapet och för det intressanta studiebesöket och avslutade därefter mötet. Referenser Emardson R, Jarlemark P, Bergstrand S, Nilsson T, Johansson J (2009): Measurement Accuracy in Network-RTK. SP Technical Research Institute of Sweden, SP report 2009:23, http://wwwv2.sp.se/publ/user/default.aspx?RapportId=10192 (cited May 2010). Jernberg Å (2009): 2009 års möte i SWEPOS Referensgrupp. Minnesanteckningar, Lantmäteriet, Gävle. Johansson D & Persson S, 2008: Kommunikationsalternativ för nätverksRTK – virtuell referensstation kontra nätverksmeddelande. Rapportserie: Geodesi och Geografiska informationssystem, 2008:4, Lantmäteriet, Gävle. von Malmborg H, 2006: Jämförelse av Epos och nätverks-DGPS. Rapportserie: Geodesi och Geografiska informationssystem, 2006:5, Lantmäteriet, Gävle. Norin D, Engfeldt A, Johansson D, Lilje C, 2007: Kortmanual för mätning med SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst. Rapportserie: Geodesi och Geografiska informationssystem, 2006:2, Lantmäteriet, Gävle. Odolinski R, 2010: Checklista för nätverks-RTK. Rapportserie: Geodesi och Geografiska informationssystem, 2010:3, Lantmäteriet, Gävle. 16 Lantmäteriet 2010-11-11 Kopia till Närvarande på mötet Geodetiska utvecklingsenheten, Lantmäteriet, division Informationsförsörjning Rune Johansson, Falu kommun Erik Randén, Gotlands kommun Kent Holmgren, Gävle kommun Mats Sevefeldt, Jönköpings kommun Bengt Eurenius, Lantmäteriet, Fastighetsbildning Åke Sporrstedt, Lantmäteriet, Fastighetsbildning, Z-län Anders Nordqvist, Lantmäteriet, Metria Lars Jakobsson, Sjöfartsverket Patric Jansson, Stockholms stad Sven-G Johansson, Trafikverket Jörgen Andersson, Umeå kommun Per Lindblad, Uppsala kommun Per Lodin, WSP Karl-Gunnar Fredriksson, Växjö kommun Maria Hellemar, Västerås stad 17
© Copyright 2024