1. No category

1
ATT MÄTA DET
OMÄTBARA
Ett socioekonomiskt bokslut för
Fryshuset verksamhetsåret 2013
2014-03-17
Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson
& Ander Wadeskog,
2
INNEHÅLL
Innehåll
1.
Sammanfattning
3.
11
1.1
Bakgrund och idé i stort
11
1.2
Syfte
12
1.3
Att mäta det omätbara
13
1.4
Resultat
14
1.4.1
Resultat och balansräkning
14
1.4.2
Andra resultat
14
1.5
2.
2
Slutsatser, lärdomar och reflektioner
Inledning
15
16
2.1
Bakgrund
16
2.2
Fryshuset – en betydande producent av positiva externa effekter
17
2.3
Att ha ett socialt investeringsperspektiv
18
2.4
Att synliggöra det osynliga
19
2.5
Att agera eller inte agera
19
2.6
Något om kausaliteter och vad man brukar följa upp och utvärdera
20
2.7
Syfte
22
2.8
Upplägg i stort, läsanvisning och avgränsningar
22
vad är Fryshuset?
23
3.1
Beskrivning av Fryshuset i stort
23
3.2
Historien
23
3.3
Fryshuset idag – en strukturbild
24
3.4
Fryshusets vision och värdegrund
25
3
3.5
Fryshuset idag – ett ständigt föränderligt, ungdomsfokuserat, idé- och värdegrundsburet,
diversifierat och syntesskapande konglomerat i den ideella sektorn!!!
26
4.
Att förstå Fryshuset
4.1
Att beskriva och analysera utan att förstå – som man ropar får man svar
28
4.2
Vad är en organisation?
29
4.2.1
Strukturer, strategier, processer och kultur
29
4.2.2
Organisationens själ – den abstrakta kärnan
30
4.2.3
Att synliggöra det osynliga – metaforernas roll
31
4.3
Att tolka Fryshusets själ och förstå Fryshuset som en metafor
32
4.3.1
Att förstå Fryshuset som en hierarki
32
4.3.2
Att förstå Fryshuset – en matrisorganisation med starka horisontella inslag
33
4.3.3
Att förstå Fryshuset som en nätverksorganisation
34
4.3.4
Att förstå Fryshuset som en kaka som är större än summan av dess beståndsdelar
35
4.3.5
Att förstå Fryshuset som en kreativ plattform
36
4.3.6
Att förstå Fryshuset som en organisation som har förändring som tillstånd
37
4.3.7
Att förstå Fryshuset som en kultur och värdegrund
37
4.3.8
Att förstå Fryshuset som metafor – Barbapappa
38
4.4
5.
28
Sociotopen Fryshuset
det socioekonomiska bokslutet i sitt sammanhang
5.1
Mekanismerna bakom utanförskapet
39
43
43
5.1.1
Två fenomen som förstärker utanförskapet – kortsiktighet och stuprörsagerande
43
5.1.2
Tre effekter av detta – osynlighet, ansvarsfrihet och pyramidspelseffekt
44
5.2
Att agera eller inte agera – det är frågan
5.2.1
5.3
Ett socialt investeringsperspektiv
Att socioekonomiskt analysera utanförskap, prevention och rehabilitering
45
46
47
5.3.1
Begreppet socioekonomisk analys
47
5.3.2
Skillnad mot konventionella samhällsekonomiska analyser
47
5.4
Den komplexa kartan och begreppet helhetssyn
5.4.1
Identifiera det totala effektpanoramat
48
48
4
5.4.2
Kvantifiera och prissätt effekterna
49
5.4.3
Fördela kostnadernas på olika samhällsaktörer
50
5.5
Några bärande principer
5.5.1
6.
Det svårmätbara
52
Vad är ett socioekonomiskt bokslut
53
6.1
7.
51
Varför behövs socioekonomiska bokslut?
53
6.1.1
Introduktion
53
6.1.2
Teorin om externa effekter
53
6.1.3
Det socioekonomiska bokslutet som en metod att internalisera externa effekter
54
6.2
Grundidé – att vidga den traditionella bokföringen
55
6.3
Vår preliminära definition av socioekonomiskt bokslut
56
6.3.1
Bokslutet
56
6.3.2
Fem delar
56
6.3.3
Socioekonomisk resultaträkning
56
6.3.4
Det sociala investeringsperspektivet
57
6.3.5
Att reducera en framtida utanförskapsskuld – ett balansräkningsperspektiv?
57
6.3.6
Finansieringsanalys
57
6.3.7
Nyckeltal
58
VÅR MODELL FÖR SOCIOEKoNOMISKT BOKLSUT
59
7.1
Metodiken i stort
59
7.2
De externa effekternas komponenter
60
7.3
Delarna
61
7.4
Resultaträkning för det första året
62
7.5
Förväntad resultaträkning de första sex åren
62
7.6
Investeringskalkyl och balansräkning
63
7.6.1
Den förväntade framtida effekten av insatser idag
63
7.6.2
Ett balansräkningsperspektiv på detta
64
7.6.3
Reala långsiktiga effekter
64
5
7.6.4
Finansiella långsiktiga effekter
65
7.6.5
Nyckeltal
65
7.7
8.
Koncernbokslut
66
Bokslutet i denna fas
67
8.1
Några faror att se upp med
67
8.2
Att mäta det omätbara
67
8.2.1
Från insatsmätning till resultatmätning
67
8.2.2
Tre utmaningar
68
8.3
Effekter och resultat
69
8.4
Direkta och indirekta effekter och subtila effekter
70
8.4.1
Från det lätta till det svåra
70
8.4.2
Otydlighetens källor
72
8.5
9.
Vad gör vi när vi inte vet allt vi skulle vilja veta?
72
8.5.1
Utgångsläget: resultat- och balansräkning
72
8.5.2
Exempel, hypoteser och kvalitativa resonemang
72
8.6
Principer: försiktighet och transparens
73
8.7
Arbetsprocessen
73
8.8
Det socioekonomiska bokslutet för Fryshuset 2013
74
Sociala perspektiv
75
9.1
Inledning
75
9.2
Lugna Gatan
75
9.2.1
Verksamheten
75
9.2.2
Målgruppen
76
9.2.3
Mål och effekter
77
9.2.4
Kalkylantaganden
78
9.2.5
Intern resultaträkning
78
9.2.6
Socioekonomisk resultaträkning
79
9.2.7
Resultatprognos på fem1 års sikt
79
6
9.2.8
Finansieringsanalys
80
9.2.9
Investeringskalkyl - välfärdsbalansräkning
81
9.2.10
Slutsatser
82
9.3
Passus
83
9.3.1
Verksamheten
83
9.3.2
Målgruppen
84
9.3.3
Mål, ekonomi och effekter
84
9.3.4
Intern resultaträkning
84
9.3.5
Resultaträkning
85
9.3.6
Resultatprognos på fem års sikt
86
9.3.7
Finansieringsanalys
86
9.3.8
Investeringsanalys
87
9.3.9
Slutsatser
88
9.4
Exit
89
9.4.1
Verksamheten
89
9.4.2
Mål och effekter
90
9.4.3
Våldsutövande personer inom vit makt-miljön
90
9.4.4
Verksamhet och effekter – antaganden
92
9.4.5
Resultaträkning
92
9.4.6
Resultatprognos på fem1 års sikt
93
9.4.7
Finansieringsanalys
94
9.4.8
Investeringsanalys och välfärdsbalansräkning
95
9.4.9
Slutsatser
98
9.5
Barn till ensamma mammor
98
9.5.1
Bakgrund
98
9.5.2
Målgruppen och dess situation
99
9.5.3
Verksamhetsidé – positiva barndomsminnen
101
9.5.4
Socioekonomiska konsekvenser för ett barn
102
7
9.5.5
10.
Socioekonomiska konsekvenser för gruppen av barn
Passionerade intressen
103
106
10.1
Inledning
106
10.2
Teater Fryshuset
106
10.2.1
Verksamheten
106
10.2.2
Målgrupp och effekter
107
10.2.3
Ett socioekonomiskt perspektiv på effekterna
109
11.
Utbildning & arbete
113
11.1
Inledning
113
11.2
Raket
113
11.2.1
Verksamhet
113
11.2.2
Målgrupp och effekter
114
11.2.3
Om vi inget gjort kalkylen
114
11.2.4
Mål och effekter
116
11.2.5
Resultaträkning
116
11.2.6
Resultatprognos på fem års sikt
117
11.2.7
Finansieringsanalys
118
11.2.8
Investeringsanalys välfärdsbalansräkning
119
12.
Skolorna
122
12.1
Inledning
122
12.2
Grundskola
122
12.2.1
Verksamheten
122
12.2.2
Skolframgångens betydelse på lång sikt
124
12.2.3
Att förstå Fryshusets grundskola – ingen föds arg
125
12.2.4
Mål och effekter i stort
126
12.2.5
Resultaträkning
129
12.2.6
Finansieringsanalys
130
12.2.7
Investeringsanalys
131
8
12.2.8
13.
Slutsatser
Göteborg
132
133
13.1
Inledning
133
13.2
Hitta rätt
133
13.2.1
Verksamhet och målgrupp
133
13.2.2
Om inget görs
134
13.2.3
Mål och effekter
136
13.2.4
Kalkylantaganden
137
13.2.5
De långsiktiga effekterna i stort
137
13.2.6
Resultaträkning
138
13.2.7
Resultatprognos på fem års sikt
139
13.2.8
Finansieringsanalys
140
13.2.9
Investeringsanalys och välfärdsbalansräkning
141
13.2.10
13.3
Slutsatser
142
United Sisters Göteborg
143
13.3.1
Verksamheten
143
13.3.2
Omfattning av verksamheten
144
13.3.3
Målgruppen
145
13.3.4
Mål och effekter
146
13.3.5
Ekonomiska effekter om vi inget gör
146
13.3.6
Om vi kan rädda en enda ung tjej
148
14.
Malmö
149
14.1
Inledning
149
14.2
United Sisters
149
14.2.1
Verksamheten
149
14.2.2
Målgruppen
150
14.2.3
Mål och effekter
152
14.2.4
Ekonomiska effekter om vi inget gör
152
9
14.2.5
14.3
Om vi kan rädda en enda ung tjej
154
CIDES - en verksamhet under uppstart
155
14.3.1
Målgrupp och verksamhet
155
14.3.2
VI ÄR SAMHÄLLET (VÄS) – en metod
156
14.3.3
Det blir för dyrt
156
14.3.4
Vad kostar det om vi inte gör något?
157
14.3.5
Effekter på kort sikt
158
14.3.6
Effekter på sex års sikt
158
14.3.7
Ett tjugoårsperspektiv
159
14.3.8
Slutsatser
160
14.4
Barn till ensamma mammor Malmö
161
14.4.1
Bakgrund och verksamhet
161
14.4.2
Målgruppen och dess situation
162
14.4.3
Verksamhetens affärsidé - barndomsminnen
164
14.4.4
Socioekonomiska konsekvenser av detta för en syskonskara
165
14.4.5
Konsekvenser av detta för gruppen av barn – ur ett socioekonomiskt perspektiv
167
14.4.6
Slutsatser
168
14.5
Elektra
169
14.5.1
Verksamhet
170
14.5.2
Målgrupp och påverkan
172
14.5.3
Mål och effekter
173
15.
SOCIOEKONOMISKT BOKSLUT FÖR FRYSHUSET 2013
177
15.1
Inledning
177
15.2
Resultaträkning 2013
177
15.3
Förväntade effekter de kommande fem åren
178
15.4
Finansieringsanalys
179
15.5
Balansräkning och investeringskalkyl
180
15.6
Kommentarer och reflektioner
182
10
16.
Reflektion och slutsatser
16.1
Slutsatser i stort
183
183
16.1.1
Det går att synliggöra det osynliga och det är lönsamt
183
16.1.2
Mätandets knivsegg
183
16.1.3
Hemligheten
184
16.1.4
Resultat
186
16.1.5
Insikter och aha-upplevelser kring utanförskapets ekonomi
186
16.1.6
Metodmässigt
187
16.2
Mätandets paradox – jakten på det bästa som det godas fiende
187
16.3
Kommande års bokslutsarbetet
188
11
1. SAMMANFATTNING
1.1 Bakgrund och idé i stort
Fryshuset är idag en omfattande verksamhet som har cirka 650 000 besökare per år. Verksamheten
spänner över ett flertal olika områden – allt från basket, musikgrupper, skate, friskola och
arbetslöshetsprojekt till rent sociala projekt som Barn till ensamma mammor, Teater Fryshuset,
avhopparverksamheter för gängkriminella och arbete mot hedersvåld. Verksamheten omsluter cirka
250 Mkr på årsbasis. Det är en verksamhet i ständig förändring som bedrivs med tyngdpunkt i
Stockholm men omfattande verksamhet finns både i Malmö och i Göteborg, liksom spirande
Fryshusfrön på orter som Åre och Karlskrona.
Fryshuset – liksom andra ideella organisationer och stora delar av offentlig sektor – brottas ständigt
med att kunna visa och demonstrera värdet av det arbete man uträttar. De konventionella ekonomiska
styr- och uppföljningssystem man har till sitt förfogande är i princip odugliga för detta ändamål – de
beskriver på sin höjd vad resurserna har använts till och om intäkterna varit i balans med kostnaderna.
Vår ambition med detta arbete är att ge början till svar på frågan: Vilken samhällsnytta skapar
Fryshuset med sin verksamhet? Vi vill göra det osynliga synligt och mätbart.
Fryshuset är, som andra företag och organisationer, skyldiga att upprätta någon form av ekonomisk
redovisning som beskriver de intäkter och kostnader man haft under ett år samt den eventuella vinst
eller förlust som har uppstått. Redovisningen uppträder som verksamhetsberättelse,
revisionsberättelse, resultat- och balansräkning etc. Den bygger på att all väsentlig information kring
verksamheten går att fånga via dessa finansiella och monetära transaktioner. Detta är emellertid inte
alltid fallet. Det finns ett stort antal effekter som inte låter sig fångas i den traditionella bokföringen.
Inom ekonomisk teori kallar man en del av dem externa effekter.
Förekomsten av sådana effekter leder till att informationen om företaget blir missvisande. Kostnader
och intäkter kring prevention och rehabilitering har ofta inslag av externa effekter. I den
samhällsekonomiska kalkylen innebär en framgångsrik prevention eller rehabilitering av en person att
denne kommer att skapa intäkter och reducera kostnader som annars skulle uppkommit. Man kan säga
att dessa ökade intäkter och minskade kostnader är en positiv extern effekt av framgångsrik prevention
och rehabilitering.
I vår kalkyl över Fryshusets verksamhet är avsikten att i de socioekonomiska boksluten synliggöra
dessa effekter. Med socioekonomiskt bokslut menar vi här ett bokslut som utgår från företagets
ordinarie bokslut såsom det definieras i bokföringslagen. Detta bokslut kompletteras genom att för
företaget betydelsefulla externa effekter identifieras, kvantifieras och värderas. Det
socioekonomiska bokslutet består av några olika delar:
 En resultaträkning som på årsbasis internaliserar de externa effekter som uppstår till följd av
målgruppens utanförskap samt värdet av att dessa reduceras eller förvinner till följd av
framgångsrik rehabilitering.
 En socioekonomisk investeringsanalys som gör rimliga prognosticerade framskrivningar av
dessa effekter på längre sikt.
 Detta kan med fördel omvandlas eller beskrivas som påverkan på samhällets balansräkning
för förväntad framtida utanförskapsskuld.
12
 En socioekonomisk finansieringsanalys som värderar hur olika aktörer finansierar
rehabiliteringsprocessen och vilken avkastning denna finansiering kan tänkas ge.
Kort och gott handlar det socioekonomiska bokslutet om att göra det osynliga synligt för att därmed
synliggöra den samhällsnytta som uppstår till följd av arbetet på Fryshuset. På så sätt hoppas vi att
några saker uppnås:
 Ur ett externt perspektiv kan finansiärer, sponsorer och andra intressenter få konkreta bilder
av värdet av att satsa resurser i en verksamhet som Fryshuset. Man får relevanta
avkastningsmått på den egna sponsorinsatsen.
 Ur ett internt perspektiv får man på Fryshuset hjälp med att fatta beslut kring
resursfördelningen. Inom vilken verksamhet erhåller man för varje given krona mest
samhällsnytta?
Då man arbetar med att förhindra eller bryta människors utanförskap kan man se de insatser som görs
antingen som en kortsiktig kostnad eller som en investering för framtiden. Kostnaderna för en sådan
insats är ofta synliga och tydliga. Man vet vilken aktör och vilket kostnadsställe som drabbas.
Intäktssidan är något mer diffus. Då en långtidsarbetslös person kommer in i arbete upphör kanske
direkt de synliga och uppenbara kostnaderna för försörjningsstöd. Men erfarenheten visar att mängder
med andra kostnader upphör, inte minst för olika former av insatser kring den arbetslösa. Samtidigt
tillkommer intäkter i form av produktionsvärden och skatter. Dessa effekter blir, om vi lyckas,
dessutom långvariga medan kostnaderna för att uppnå detta i regel endast inträffar under en kortare
tid. Vår utgångspunkt är att denna typ av insatser är en social investering i människor.
Ett av problemen kring detta är att beslutsfattare sällan har tillgång till hela effektpanoramat eftersom
effekterna av en lyckad insats påverkar och ger intäkter samt minskade kostnader för många aktörer
under lång tid. Beslutssituationen kan alltså t.ex. för en rektor vara att ta kostnaderna för en tydlig men
begränsad kostnad innevarande budgetår för att bistå elever med inlärningssvårigheter. En insats som,
om den är framgångsrik, i en diffus och osäker framtid kommer att gynna socialtjänst,
försäkringskassa och arbetsförmedling i form av minskade framtida kostnader för arbetslöshet och
annat utanförskap.
Ur ett strikt rationellt beslutfattarperspektiv är det lätt att förstå att prevention och tidiga insatser ofta
sätts på undantag. Man har i regel inte information om de framtida effekterna och man saknar
ekonomiska incitament att agera. Ett klokt agerande ur ett elevperspektiv återspeglas omgående i röda
siffror i bokslutet med därpå följande negativa konsekvenser för resultatansvarig chef. Det
socioekonomiska bokslutets uppgift är att förändra perspektivet på denna typ av frågor och att därmed
göra det långsiktigt kloka synligt och begripligt
1.2 Syfte
Detta uppdrag handlar om att för Fryshuset i sin helhet och för dess olika verksamheter omvandla
denna typ av kalkyler till ett socioekonomiskt bokslut. Med detta menar vi ett bokslut som långsiktigt
och ur ett samhällsperspektiv beskriver effekterna av Fryshusets arbete. Det övergripande syftet med
denna analys är att ur socioekonomiskt perspektiv beskriva, analysera och värdera insatsernas
socioekonomiska effekter på kort och lång sikt. Det formulerade syftet är:
 Att skapa en socioekonomisk bokslutsmodell med resultaträkning och nyckeltal,
investeringskalkyl och finansieringsanalys.
 Modellen ska kunna vara normgivande och användas inom hela den ideella sektorn.
13
 Detta i sin tur ska leda till att man stärker den ideella sektorns samhällsroll och få bättre
beslutsprocesser.
Denna rapport utgör första steget i en långsiktig process och omfattar endast delar av Fryshusets
verksamhet. Den avser i allt väsentligt verksamhetsåret 2013. Under kommande verksamhetsår
kommer arbetet med det socioekonomiska bokslutet att förändras på två sätt. För det första kommer
allt fler delar att integreras i och utvecklas inom ramen för detta bokslutsarbete. För det andra kommer
arbetet med att leda och genomföra detta arbete gradvis att övertas av personal inom Fryshuset. Denna
process kommer att inledas med en utbildningsprocess under 2014 och en överlämnandeprocess under
åren 2014 och 2015.
1.3 Att mäta det omätbara
Det är inte helt okomplicerat att hitta relevanta och trovärdiga mått på de socioekonomiska effekterna
av alla verksamheter som bedrivs i Fryshuset. Det finns här ett antal olika förklaringar till att de
effekter som uppstår både är osynliga och svåra att mäta.
Den första orsaken är att kopplingen mellan det man gör och effekterna av det man gör är diffusa
och subtila – i all synnerhet om man vill översätta detta till ekonomiska mått. Hur omsätter man
effekten av det jagstärkande arbetet i Elektra till konkreta siffror i en resultat- eller balansräkning? Och
hur viktig är nätvandrarnas verksamhet för att reducera unga människors dåliga självkänsla eller för att
förhindra självskadebeteende och rentav självmord? Går det att hitta mått på detta?
En andra orsak till svårigheter är avståndet i tid mellan insats och effekt. Barn till ensamma
mammor eller Skapa din värld har mycket unga personer som målgrupp. Effekterna i form av
reducerat utanförskap kanske syns på allvar om tio år eller rentav tjugo år. Och hur vet vi då att det var
just denna insats som gjorde en skillnad?
En tredje orsak är att Fryshuset, som så många andra ideella organisationer, är mer fokuserat på att
arbeta med de frågor man anser vara viktiga än att mäta effekterna av det man gör. Detta kan
bero på flera olika saker – tradition, att de som driver frågorna mer är entreprenörer än statistisker eller
att mycket av det man gör faktiskt är riktigt svårt att mäta. I detta avseende har man stora likheter med
hur praktiskt taget alltsocialt arbete under många decennier har drivits inom offentligt sektor.
Allt som rör Fryshuset går inte med enkelhet går att packa in en ettårig socioekonomisk
resultaträkning, särskilt inte första gången det görs. Vår utgångspunkt har varit att för de
verksamheter där det är rimligt och meningsfullt ta fram en socioekonomisk resultaträkning som
därefter bakas samman för Fryshuset till en helhet. Detta har vi för 2013 gjort för följande fem
verksamheter: Exit, Passus, Lugna Gatan, Raket och Hitta Rätt.
För de verksamheter som har ett mer långsiktigt perspektiv vad gäller socioekonomiska effekter
kommer vi att belysa dessa i en investeringsanalys eller i form av en socioekonomisk
balansräkning. En sådan balansräkning görs även för den första gruppen av verksamheter. Dessa
balansräkningar eller investeringsanalyser bakas därefter samman för Fryshuset i sin helhet. För
verksamhetsåret 2013 har vi utöver verksamheterna ovan inkluderat grundskolan.
För de verksamheter där ovanstående av olika skäl just nu inte låter sig göras för vi de
socioekonomiska resonemangen där så är möjligt genom att formulera tydliga och transparenta
hypoteser i form av kvalificerade räkneexempel över vilka socioekonomiska effekter verksamheten
kan tänkas leda till liksom exempel på socioekonomiska kostnader för målgruppens utsatthet. Dessa
effekter har i detta skede inte fogats samman med det övergripande bokslutet.
Under alla de år vi har arbetat med socioekonomiska analyser har vi utvecklat ett antal principer som
varit viktiga för att bibehålla arbetets långsiktiga trovärdighet. En sådan princip är att så långt möjligt
14
vara transparent. Den som följer våra resonemang ska kunna se vilka antaganden vi byggt analysen på
och därmed kunna värdera trovärdigheten i dessa anataganden. Men den kanske allra viktigaste
principen är försiktighet. Med detta menar vi att alltid, vid tveksamhet, lägga oss i underkant i
kalkylen. I underkant då utanförskapets kostnader ska värderas och i underkant då effekterna av en
insats ska värderas. Detta har naturligtvis att göra med trovärdigheten. Detta har vi haft som princip
även här, vilket betyder att i detta första socioekonomiska bokslut för Fryshuset är det många (i själva
verket de flesta) verksamheter vi inte för samman in i det gemensamma bokslutet.
1.4 Resultat
1.4.1 Resultat och balansräkning
Detta första socioekonomiska bokslut för Fryshuset i sin helhet ger som resultat att
 Resultaträkningen för år 2013 visar på en samhällsvinst på cirka 95 Mkr
 Alla samhällsaktörer utom arbetsförmedlingen är vinnare, kommunen mest med en årlig vinst
på 30 Mkr
 Arbetsförmedlingens ”förlust” är ett uttryck för den sociala investering man gör främst i form
av olika lönesubventioner. Dessa uppgår till cirka 30 Mkr
 I ett femårsperspektiv generar fryshuset en vinst på nästan 500 Mkr. Även ur detta perspektiv
är kommunen den stora vinnaren med en vinst på 115 Mkr
 I ett tjugoårsperspektiv uppgår effekterna från fryshuset till att det förväntade framtida
utanförskapets kostnader (en utanförskaps- eller välfärdsskuld) reduceras med cirka 1,290 Mkr
 Även i ett långsiktigt perspektiv gör arbetsförmedlingen finansiella förluster i form av
kostnader för olika lönesubventioner (cirka 100 Mkr), dessa kompenseras dock av att
kommunen (som även långsiktigt är den största vinnaren) får reducerade kostnader för
ekonomiskt bistånd med i stort sett samma belopp
 Kommunens långsiktiga förväntade vinst uppgår till cirka 280 Mkr
1.4.2 Andra resultat
För samtliga de verksamheter som inte ingår i bokslutets resultat- och balansräkning har vi gjort ett
antal räkneexempel som illustrerar tänkbara effekter av det arbete man utför. Här är några exempel på
sådana räkneexempel
 Ett barn som deltar i verksamheten Barn till ensamma mammor och vars uppväxt leder till
ett långvarigt livsmisslyckande fyllt av arbetsklöshet, psykisk ohälsa och kanske missbruk
kostar samhället cirka 13 Mkr
 Fryshusteatern arbetar attitydpåverkande. Det finns många berättelser om vad som hänt efter
teaterns förställningar på individnivå och gruppnivå. Om teaterns föreställning (vilket har
hänt) gör att en grupp unga bryter med resan mot sitt gemensamma destruktiva utanförskap
innebär det möjliga samhällsvinster å upp emot 30-35 Mkr
15

United Sisters arbetar med ungas kvinnors självkänsla. Om detta leder till att man förhindrar
en enda ung kvinnas liv in i depression, psykisk ohälsa och ett långt liv med svag självkänsla
kan värdet av detta uppgå till mellan 6 och 7 Mkr

Elektra arbetar med unga som påverkas och drabbas av hedersvåld. Om detta kan förhindra
en enda ung mans eller kvinnas långvariga utanförskap uppgår samhällsvinsten av detta till
cirka 7-8 Mkr
1.5 Slutsatser, lärdomar och reflektioner
Detta är, såvitt vi vet, första gången man i Sverige (kanske också på annat håll) gör ett
socioekonomiskt bokslut av detta slag i den ideella sektorn. Ett bokslut där man kompletterar en ideell
verksamhets konventionella bokslut med ett bokslut där företagets externa samhällsnytta också
beskrivs.
En första reflektion kring detta är att det rent modelltekniskt går att genomföra. I denna studie har
vi tagit fram en helt ny kalkylmodell där det socioekonomiska bokslutet redovisas både utifrån den
enskilda verksamhetens perspektiv men också utifrån ett koncernperspektiv – hela Fryshuset. Det går
alltså att modelltekniskt ta fram sådana resultat. Modellerna ger också svar i en form som påminner
om och går att relatera till det konventionella bokslutet – resultaträkning, finansieringsanalys och
investeringsanalys liksom nyckeltalsanalys.
Det mest slående efter att har gjort en studie som denna är hur osynliga olika effekter av utanförskap
är i de konventionella uppföljningssystemen i samhället på både kort och lång sikt. Man skulle kunna
tala om en sorts isbergseffekt där de synliga effekter som uppstår i olika organisationers traditionella
uppföljningssystem endast mycket svagt speglar de faktiska effekterna kring de målgrupper som vi här
har studerat. Konsekvenserna av detta är att vi inte ser utanförskapets kostnader annat än mycket
partiellt. Vi underskattar därmed dramatiskt dessa kostnader.
Vi underskattar som en följd av detta, värdet av prevention, tidiga insatser och framgångsrik
rehabilitering. Konventionella uppföljningssystem ger överhuvudtaget ingen väsentlig information alls
om värdet av en verksamhet som Fryshuset. Beslutsfattare saknar korrekta underlag för att fatta beslut
kring denna typ av frågor. Felaktigheterna i dessa beslutsunderlag kan uppgå till flera hundra procent.
Det kan leda till att samhällets insatser kring prevention, tidiga insatser och rehabilitering är rejält
underdimensionerade i förhållande till vad som vore socioekonomiskt optimalt.
Det finns flera förklaringar till allt detta. En av dessa är de stuporganisationer som arbetar inom
området och där ingen enskild aktör har ansvar för helheten. En annan är kortsiktigheten
(ettårsperspektivet) i styr-, budget- och uppföljningssystem. Detta leder till två effekter – osynligheten
av dessa fenomen och ansvarsfriheten kring deras effekter. Både dessa effekter leder med största
sannolikhet till en utomordentligt ineffektiv resurshantering i våra offentliga system.
16
2. INLEDNING
2.1 Bakgrund
”Fryshuset startades 1984 av Anders Carlberg och en grupp medlemmar inom
föreningen KFUM Söder i Stockholm som har bedrivit föreningsliv bland ungdomar på
Södermalm sen år 1890. Gruppen fick i uppdrag att skaffa fram en lokal som kunde
samla alla KFUM:s ungdomsaktiviteter. Ett gammalt fryslager i Stockholms innerstads
utkanter var ledigt, AB Stockholms Kylhus på Tegelviksgatan i Norra
Hammarbyhamnen, och huset döptes därför till Fryshuset. Lokalen renoverades och
utrustades med en idrottshall och några replokaler för musikgrupper. När aktiviteterna
kommit igång bildades stiftelsen Fryshuset, vars huvudman än idag är KFUM Söder.
Sedan dess har Fryshuset stadigt vuxit och är idag en samlingspunkt för
fritidsaktiviteter, utbildning och sociala projekt riktade till ungdomar. I mitten av 1990talet räckte huset inte längre till och flyttade därför in i större lokaler i Södra
Hammarbyhamnen.”1
Fryshuset är idag en omfattande verksamhet som har cirka 650 000 besökare per år. Verksamheten
spänner över ett flertal olika områden – allt från basket, musikgrupper, skate, friskola och
arbetslöshetsprojekt till rent sociala projekt som Barn till ensamma mammor, Fryshusteatern,
avhopparverksamheter för gängkriminella och arbete mot hedervåld. Verksamheten omsluter cirka 250
mnkr på årsbasis. Det är en verksamhet i ständig förändring som bedrivs med tyngdpunkt i Stockholm
men omfattande verksamhet finns både i Malmö och i Göteborg, liksom spirande Fryshusfrön på orter
som Åre och Karlskrona.
Vi som skriver denna rapport har under cirka 30 års tid gjort ett stort antal studier kring utanförskapets
ekonomi och värdet av god prevention, tidiga insatser och framgångsrik rehabilitering. Vi har följt,
och utvärderat långt över 100 olika projekt och de senaste fem åren har vi också gjort detta på uppdrag
av Fryshuset. Under de senaste åren har vi utvecklat metoder och modeller för att socioekonomiskt
beskriva effekterna av gott socialt arbete – vi har kallat detta att upprätta socioekonomiska bokslut. I
denna rapport visar vi hur ett sådant bokslut kan se ut för Fryshusets del.
Fryshuset – liksom andra ideella organisationer och stora delar av offentlig sektor – brottas ständigt
med att kunna visa och demonstrera värdet av det arbete man uträttar. De konventionella ekonomiska
styr- och uppföljningssystem man har till sitt förfogande är i princip odugliga för detta ändamål – de
beskriver på sin höjd vad resurserna har använts till och om intäkterna varit i balans med kostnaderna.
Men nyttan av det man gjort är helt frånvarande i dessa system – nyttan är osynlig. Vad är nyttan av
att en ung människa inte längre är kriminell, befinner sig i arbetslöshet eller på andra sätt kommit på
kant med samhället? Och omvänt vad är värdet av att förhindra detta?
Vår ambition med detta arbete är att ge början till svar på frågan: Vilken samhällsnytta skapar
Fryshuset med sin verksamhet? Vi vill göra det osynliga synligt och mätbart. Vi har tagit fram en
modell med vars hjälp man kan studera samhällsnyttan i en så komplex verksamhet som Fryshuset,
med ett femtiotal olika verksamheter fördelade på ett antal huvudområden och där man på tre olika
organisationsnivåer kan söka svaret på denna fråga.
1
Wikipedia
Kommentar [e1]:
17
Denna rapport är början på ett sådant arbete. Den spänner över ett dussintal av dessa femtio
verksamheter för verksamhetsåret 2013. Avsikten är att kommande verksamhetsår 2014 (för övrigt det
år då Fryshuset fyller 30 år) komplettera detta med resterande verksamheter. Därefter är avsikten att
modellen – efter en utbildningsprocess på Fryshuset – ska övertas, förvaltas och utvecklas av
Fryshuset med sikte på att den ska göras tillgänglig för hela den ideella sektorn (och möjligtvis också
för delar av den offentliga sektorn).
2.2 Fryshuset – en betydande producent av positiva externa effekter
Fryshuset är, som andra företag och organisationer, skyldiga att upprätta någon form av ekonomisk
redovisning som beskriver de intäkter och kostnader man haft under ett år samt den eventuella vinst
eller förlust som har uppstått. Redovisningen uppträder som verksamhetsberättelser,
revisionsberättelser, resultat- och balansräkningar etc. Den bygger på att all väsentlig information
kring verksamheten går att fånga via dess finansiella och monetära transaktioner. Detta är emellertid
inte alltid fallet. Det finns ett stort antal effekter som inte låter sig fångas i den traditionella
bokföringen. Inom ekonomisk teori kallar man en del av dem externa effekter.
Förekomsten av sådana effekter leder till att informationen om företaget blir missvisande. Man får helt
enkelt inte underlag för att fatta korrekta beslut. Kostnader och intäkter kring prevention och
rehabilitering har ofta inslag av externa effekter. I den samhällsekonomiska kalkylen innebär en
framgångsrik prevention eller rehabilitering av en person att denne kommer att skapa intäkter och
reducera kostnader som annars skulle uppkommit. Man kan säga att dessa ökade intäkter och
minskade kostnader är en positiv extern effekt av en framgångsrik rehabilitering. Dessa positiva
externa effekter dyker varken upp i bokslutet för rehabiliteringsaktören eller är särskilt uppenbara för
andra aktörer.
Kartläggning och värdering av externa effekter är en vanlig orsak till att göra samhällsekonomiska
kalkyler. I praktiken hjälper man marknaden på traven genom att räkna på hur felaktig eller beskuren
information om kostnader och intäkter skall justeras så att alla aktörer skall kunna fatta vettigare
beslut. I vår kalkyl över Fryshusets verksamhet är avsikten att i de socioekonomiska boksluten
synliggöra dessa effekter.
Med socioekonomiskt bokslut menar vi här ett bokslut som utgår från företagets ordinarie bokslut
såsom det definieras i bokföringslagen. Det omfattar i första hand företagets resultaträkning, dvs.
intäkter minus kostnader. Detta bokslut kompletteras genom att för företaget betydelsefulla externa
effekter identifieras, kvantifieras och värderas. Det socioekonomiska bokslutet består av några
olika delar:
 En resultaträkning som på årsbasis internaliserar de externa effekter som uppstår till följd av
målgruppens utanförskap samt värdet av att dessa reduceras eller förvinner till följd av
framgångsrik rehabilitering.
 En socioekonomisk investeringsanalys som gör rimliga prognosticerade framskrivningar av
dessa effekter på längre sikt.
 En socioekonomisk finansieringsanalys som värderar hur olika aktörer finansierar
rehabiliteringsprocessen och vilken avkastning denna finansiering kan tänkas ge. Man
analyserar också i den mån det finns vinnare och förlorare i processen.
 En nyckeltalsanalys där man ställer olika intressanta intäkts- och kostnadsrelationer mot
varandra – främst skillnaden mellan det snäva företagsperspektivet och det bredare
samhällsperspektivet.
18
Kort och gott handlar det socioekonomiska bokslutet om att göra det osynliga synligt för att därmed
synliggöra den samhällsnytta som uppstår till följd av arbetet på Fryshuset. Vi jämför det synliga och
konkreta företagsperspektivet med det diffusa och stundtals helt osynliga samhällsperspektivet. På så
sätt hoppas vi att några saker uppnås:
 Ur ett externt perspektiv kan finansiärer, sponsorer och andra intressenter få konkreta bilder
av värdet av att satsa resurser i en verksamhet som Fryshuset. Man får relevanta
avkastningsmått på den egna sponsorinsatsen.
 Ur ett internt perspektiv får man på Fryshuset hjälp med att fatta beslut kring
resursfördelningen. Inom vilken verksamhet erhåller man för varje given krona mest
samhällsnytta?
Detta är naturligtvis inte gjort i en handvändning. Vi inleder med denna rapport en resa som kommer
att pågå under flera år. Vi redovisar här det första, inte helt fullständiga, socioekonomiska bokslutet
för 2013. Parallellt med detta har vi inlett arbetet med ett mer fullständigt bokslut för 2014 som
presenteras ett år senare. Detta i sin tur går över i en fullföljande- och implementeringsfas 2015 och
2016. Under arbetets slutfas är det avsikten att Fryshuset ska ta över drift, förvaltning och
utvecklingsansvar för modellen.
2.3 Att ha ett socialt investeringsperspektiv
Då man arbetar med att förhindra eller bryta människors utanförskap kan man se de insatser som görs
antingen som en kortsiktig kostnad eller som en investering för framtiden. Kostnaderna för en sådan
insats är ofta synliga och tydliga. Man vet vilken aktör och vilket kostnadsställe som drabbas.
Intäktssidan är något mer diffus. Då en långtidsarbetslös person kommer in i arbete upphör kanske
direkt de synliga och uppenbara kostnaderna för försörjningsstöd. Men erfarenheten visar att mängder
med andra kostnader upphör, inte minst för olika former av insatser kring den arbetslösa. Samtidigt
tillkommer intäkter i form av produktionsvärden och skatter. Dessa effekter blir, om vi lyckas,
dessutom långvariga medan kostnaderna för att uppnå detta i regel endast inträffar under en kortare
tid.
Vår utgångspunkt är att denna typ av insatser är en social investering i människor. Precis som alla
andra investeringar får man inledningsvis en investeringspuckel som är tydlig och väldefinierad. Å
andra sidan är den framtida effekten i form av minskade kostnader och ökade intäkter delvis okänd
men framförallt osäker.
19
Ett av problemen kring detta är att beslutsfattare sällan har tillgång till hela effektpanoramat eftersom
effekterna av en lyckad insats påverkar och ger intäkter samt minskade kostnader för många aktörer
under lång tid. I regel har man inte ens en uppfattning om storleksordningen på de långsiktiga
effekterna.
2.4 Att synliggöra det osynliga
Man skulle kunna uttrycka det på ett annat vis med hjälp av figuren nedan. Ofta har man som
beslutsfattare en klar bild av vad kostnaden för en insats kan vara. Den är ofta konkret och tydlig och
kan nästan alltid hänföras till ett tydligt kostnadsställe. Kostnaderna för att avstå från insatsen är
mycket knepigare. Inte nog med att de är osäkra och diffusa, de ligger många gånger långt fram i tiden
och effekten kan påverka många andra aktörer än just mig.
Beslutssituationen kan alltså t.ex. för en rektor vara att ta kostnaderna för en tydlig men begränsad
kostnad innevarande budgetår för att bistå elever med inlärningssvårigheter. En insats som, om den är
framgångsrik, i en diffus och osäker framtid kommer att gynna socialtjänst, försäkringskassa och
arbetsförmedling i form av minskade framtida kostnader för arbetslöshet och annat utanförskap.
Ur ett strikt rationellt beslutfattarperspektiv är det lätt att förstå att prevention och tidiga insatser ofta
sätts på undantag. Man har i regel inte information om de framtida effekterna och man saknar totalt
ekonomiska incitament att agera. Ett klokt agerande ur ett elevperspektiv återspeglas omgående i röda
siffror i bokslutet med därpå följande negativa konsekvenser för resultatansvarig chef. Det
socioekonomiska bokslutets uppgift är att förändra perspektivet på denna typ av frågor.
2.5 Att agera eller inte agera
Om vi ser insatser för att förhindra eller reducera utanförskap som ett socialt investeringsproblem i
stället för ett ekonomiskt kostnadsproblem får vi en delvis nytt beslutssituation. Låt oss ta exemplet
med Patrik nedan – en strulig liten pojke i första klass med ett antal olika problem som riskerar att
förvärras och accelerera om vi inte agerar i tid. Om vi inte gör något kan vi se framför oss ett pärlband
av effekter under en lång följd av år, först under skoltiden och därefter i vuxenlivet. Det kommer att
kosta att göra olika insatser kring honom. I vuxenåldern måste han försörjas om han inte kommer in på
arbetsmarknaden samtidigt som vi tappar hans bidrag till folkhushållet om han inte kan arbeta.
20
Å andra sidan kan vi agera idag och med rimligt god chans förhindra detta. Kostnaderna för detta är
lättidentifierade till både sort, storlek och kostnadsställe. Intäkterna för en framgångsrik insats är alla
de kostnader som uteblir om vi lyckas. På så sätt kan man, vilket vi vill underlätta med det
socioekonomiska bokslutet, på ett tydligare sätt än idag ställa de två alternativen mot varandra, vilket
är precis vad man gör i de flesta andra sammanhang då man ska fatta ett investeringsbeslut.
2.6 Något om kausaliteter och vad man brukar följa upp och utvärdera
Detta leder med en viss automatik till nästa problemställning – hur vet vi att en viss insats ger en viss
given effekt? Detta problem brukar kallas kausalitetsproblemet. Då man ska tackla effekter av en
social insats är ofta utgångspunkten det problem man ska lösa. Detta leder till att man fattar beslut om
att göra något och tillför som en följd av detta resurser i form av personal och/eller pengar. Därefter
genomför man själva insatsen. I bästa fall leder detta till att positiva effekter uppstår. Det är dessa
effekters ekonomiska konsekvenser vi vill fånga i det socioekonomiska bokslutet och det är här
problemen uppstår.
Om man väl vet effekten är det nästan alltid möjligt att omvandla detta till ekonomiska konsekvenser.
Om man går från misslyckanden i skolan till framgång i skolan finns det rimliga och möjliga
kvantitativa mått med vilka detta kan omvandlas till först sannolikheter för utanförskap på
arbetsmarknaden och därefter ekonomiska följder av detta.
Problemet är att det för de flesta insatser inom det sociala fältet inte finns evidensbaserade metoder
eller kvantitativa mått på hur framgången till följd av en viss insats ser ut. Detta är ett problem som vi
längre fram försöker beskriva hur vi hanterar just här.
Men detta har en bredare implikation – nämligen hur man brukar följa upp, värdera och utvärdera
socialt arbete av olika slag. Tyvärr är det på det viset att det brukar vara två saker man följer upp. Inte
därför att det är det viktigaste och mest meningsfulla utan därför att det är vad som enklast låter sig
mätas. Det ena är resursförbrukningen – vad har man använt resurserna till och har man hållit budget?
I grunden är det tämligen ointressanta mått. De säger ingenting om vare sig produktivitet eller
effektvitet i verksamheten utan talar bara om hur resurserna har använts. Det är den information man
kan få ur Fryshuset konventionella företagsbokslut.
En något mera ambitiös ansats är att mäta vilka prestationer man utfört. Hur många träffar man
genomfört, hur många barn som varit i verksamheten osv. Detta är vad man i andra sammanhang
21
brukar kalla produktivitet – med vilket menas hur snabbt man arbetar. Mer intressant än att bara mäta
resursförbrukningen, men i grunden säger det inget om resultatet. Vi vet inte om det är bättre att träffa
många barn till ensamma mammor än färre om vi inte samtidigt har någon uppfattning om värdet av
träffen, kvaliteten i mötet och effekterna på kort och lång sikt för barnen.
Kausalitetsproblemet är den verkligt stora utmaningen då man ska mäta effekter av ideellt arbete
liksom annat socialt arbete – vad blev det? Vi har här tagit greppet att definiera resultatet utifrån ett
ekonomiskt mått. Ett mått som vi lite grovt kallat utanförskap.
Utanförskap är inget okomplicerat begrepp och det är ett begrepp som kan förses med olika former av
värdeladdning. Stundtals hävdas att begreppet till och med har en viss politisk tillhörighet eller
underton. Man kan, vilket vi själva ofta gör, använda andra ord t.ex. synonymer såsom marginalisering
eller exkludering, men vi kommer i denna rapport främst använda oss av utanförskaps begreppet.
Med detta kommer vi lite grovt mena att man i vuxenlivet mer eller mindre permanent står utanför
arbetsmarknaden och inte förmår försörja sig och sina nära med hjälp av eget arbete. Vi vet att detta
vare sig är en entydigt eller okomplicerad definition men tror att det räcker för ändamålet i det här
sammahanget.
Vi hart valt denna definition därför att arbetet är en så central faktor i vårt liv och i hur vi identifierar
oss i samhället. Arbetet ger inte bara lön och konsumtionsmöjligheter. Arbetet skapar struktur i vårt
liv, det ger oss en tillhörighet och ett sammanhang och många gånger ger det också en identitet. Vårt
arbete, vårt yrke säger ofta både oss själva och omvärlden vem vi är. Arbetet kan vara en källa till
stolthet och utanförskap på arbetsmarknaden kan vara en källa till skam.
Arbetet har också en central roll under uppväxten och skoltiden. Man pratar ofta om skoltiden som en
tid att förbereda sig för vuxenlivets inträde på arbetsmarknaden och det finns (vilket vi kommer att
påvisa längre fram) en stark statistisk koppling mellan framgång och misslyckanden under skoltiden
och likartade mönster i arbetslivet. Men arbetet har också betydelse för vår ålderdom då våra, under
yrkeslivet ihopsamlade, pensionspoäng avgör vilka inkomster och vilken levnadsstandard vi kan ha
under ålderdomen.
Arbetet har sålunda en central roll i hur vi definierar vårt deltagande i samhällsgemenskapen.
Deltagandet i arbetslivet blir stundtals på ett märkligt sätt definitionen av begreppet normalitet – hur vi
definieras i samhället. Sålunda blir detta i det kommande en sorts grov definition av begreppet
utanförskap.
22
Detta är vare sig det enda, det bästa eller det mest intressanta måttet på effekter av socialt arbete kring
barn och unga. Det är inte ens självklart som begrepp. Men det är det mått vi här använder oss av.
2.7 Syfte
Detta uppdrag handlar om att för Fryshuset i sin helhet och för dess olika verksamheter omvandla
denna typ av kalkyler till ett socioekonomiskt bokslut. Med detta menar vi ett bokslut som långsiktigt
och ur ett samhällsperspektiv beskriver effekterna av Fryshusets arbete. Vi återkommer mer preciserat
kring definitionen av bokslutet längre fram. Det övergripande syftet med denna analys är att ur
socioekonomiskt perspektiv beskriva, analysera och värdera insatsernas socioekonomiska effekter på
kort och lång sikt.
Det formulerade syftet i stort för projektet är:
 Att skapa en socioekonomisk bokslutsmodell med resultaträkning och nyckeltal,
investeringskalkyl och finansieringsanalys.
 Modellen ska kunna vara normgivande och användas inom hela den ideella sektorn.
 Detta i sin tur ska leda till att man stärker den ideella sektorns samhällsroll och få bättre
beslutsprocesser.

För Fryshusets del vill man med hjälp av modellen dels få stöd i den externa argumentationen
kring verksamheten och dels få hjälp i den interna styrningen av verksamheten.
2.8 Upplägg i stort, läsanvisning och avgränsningar
Denna typ av analys, presenterad i det socioekonomiska bokslutets form, har såvitt vi vet aldrig gjorts
förr även om det gjorts kalkyler kring både effekterna av utanförskap och värdet av prevention och
rehabilitering. Därför innehåller uppdraget ett betydande utvecklingsarbete kring både modellarbete
och datainsamling.
Rapporten inleds med en beskrivning av Fryshuset (kapitel 3 & 4). Detta följs av tre kapitel (kapitel
5,6 & 7) där vi placerar in det socioekonomiska bokslutet i sitt sammanhang samt beskriver mer exakt
vad vi menar med detta begrepp. I följande kapitel (kapitel 9-13) beskrivs bokslutet för olika delar av
Fryshuset. I kapitel 14 sammanställer vi detta för Fryshuset i sin helhet. Kapitel 15 och 16 handlar om
slutsatser och utblickar mot framtiden.
Denna rapport utgör första steget i en långsiktig process och omfattar endast delar av Fryshusets
verksamhet. Den avser i allt väsentligt verksamhetsåret 2013. Under kommande verksamhetsår
kommer arbetet med det socioekonomiska bokslutet att förändras på två sätt. För det första kommer
allt fler delar att integreras i och utvecklas inom ramen för detta bokslutsarbete. För det andra kommer
arbetet med att leda och genomföra detta arbete gradvis att övertas av personal inom Fryshuset. Denna
process kommer att inledas med en utbildningsprocess under 2014 och en överlämnandeprocess under
åren 2014 och 2015.
23
3. VAD ÄR FRYSHUSET?
3.1 Beskrivning av Fryshuset i stort
Fryshuset grundidé är att göra det möjligt för unga att genom sina passioner förändra världen! Detta
gör man genom att bygga relationer med unga och skapa gemenskaper där de syns, hörs och räknas.
På denna grund bedriver Fryshuset ett 50-tal olika verksamheter inom passionerade intressen, sociala
perspektiv samt utbildning och arbetsmarknad. I denna smältdegel av verksamheter och möten finns
möjlighet för unga människor att utvecklas, uttrycka sina idéer och förverkliga sina drömmar, oavsett
bakgrund. Man driver bland annat grundskola och gymnasieskola och har verksamheter som
skateboard, basket, musik och dans. Man arbetar även med att förebygga och lösa samhällets svåraste
sociala problem. Fryshuset vänder sig till alla unga och fokuserar särskilt på dem som lever i eller
riskerar att hamna i utanförskap. Den värdegrund man arbetar efter utgår från att alla kan lyckas och är
värda en chans till. Fryshuset finns idag i Stockholm, Göteborg och Malmö och är representerat över
hela landet via ett riksnätverk av ungdomsorganisationer.
3.2 Historien
Det började på hösten 1984 då Fryshuset såg dagens ljus i en stor och sliten lagerlokal i Stockholms
utkanter. Bakom tillkomsten låg en lyckosam kombination av engagerade eldsjälar och föreningen
KFUM Söder i Stockholm som hade bedrivit idrott och föreningsliv bland ungdomar på Södermalm
sedan 1890. En grupp entusiaster med Anders Carlberg i spetsen fick i uppdrag att skaffa en lokal som
kunde samla alla KFUM:s ungdomsaktiviteter under ett och samma tak.
Man fann en gammal lagerlokal i Stockholms södra utkanter. Lokalen – som bar namnet AB
Stockholms Kylhus – hade tjänat som fryslager för köttvaror, därav namnet Fryshuset.
Man renoverade lokalen och byggde en idrottshall. En rockmusikfrälst bygglärling övertalade KFUM
att även bygga några repetitionslokaler för spelsugna rockband. KFUM:s ungdomsbasket med många
hundra aktiva flyttade in och de rockfrälsta började arrangera konserter och evenemang.
När aktiviteterna hade kommit igång bildades stiftelsen Fryshuset, vars huvudman än idag är KFUM
Söder. Redan från början fick ungdomarna själva vara med och forma aktiviteterna i huset. Basket och
rockmusik dominerade under de första åren. Det sociala engagemanget, skolor, utbildningar och ungas
passionerade intressen växte in i verksamheten på grund av de stora behov som knackade på dörren.
Fryshuset har aldrig upphört att förändras och utvecklas och det är idag lika omtalat för sitt sociala
arbete som för skateboard, basket, musik, utbildning och entreprenörsanda. Ändå är den välkända
bilden av Fryshuset långt ifrån tillräcklig. Fryshuset är egentligen mycket mer än ett hus – det är en
vision som finns bakom och det döljer sig ett myller av verksamheter i huset som bara motvilligt låter
sig inordnas under rubrikerna: passionerade fritidsintressen, utbildning/arbetsmarknad, skolor och
sociala perspektiv. Men det är den bästa indelning som någon ännu lyckats uppbåda.
Våren 1997 flyttade Fryshuset in i nya lokaler i Södra Hammarby. Det nya huset – en gigantisk
betongkoloss på 13 000 kvm – hade tidigare varit huvudbyggnad åt ett industriföretag.
I lokalerna ryms idag bl.a. en gymnasie- och en grundskola, Sveriges största inomhushall för
skateboarding, baskethallen som förutom att vara hemmaplan för elitlaget 08 Stockholm Human
Rights och för Söder baskets ungdomsverksamhet även används som konsertlokal, replokaler,
24
danssalar, ett gym, en uppsjö av sociala verksamheter samt mötessalar och konferenslokaler som hyrs
ut till omvärlden.
3.3 Fryshuset idag – en strukturbild
Ett sätt att beskriva Fryshuset idag är att utgå från den konventionella organisationsskissen nedan. Vi
ser då att verksamheten är indelad i fyra olika huvudområden med Stockholm som bas samt två
verksamhetsområden i Göteborg och Malmö.
Skoldelen är den del som kanske är enklast att förstå och som utomstående förhålla sig till. Där
återfinns Fryshusets grundskola – en högstadieskola som kombinerar studier med passioner som
dans, basket, skate eller musik. Skolan har cirka 200 elever. Fryshusets Gymnasium erbjuder
gymnasiestudier i kombination med passionerade intressen för musik, dans, teater, bild och form,
skateboard, basket och speldesign. Skolan har även en särskild linje för elever med Aspergers
syndrom.
Man driver dessutom i samarbete med Scouternas Folkhögskola en allmän folkhögskolekurs på
Fryshuset. Verksamheten passionerade intressen utgör på sätt och vis det som en gång var starten för
själva Fryshuset. Här finns ett brett knippe av aktiviteter som engagerar unga.
Lovely Days, Fryshusets skollovsaktiviteter erbjuder allt från basket, skateboard, segling och parkour
till kurser inom musik, dans och teater, vanligt ”häng”, workshops, tävlingar och konserter.
Sthlm Skatepark är Nordens största inomhusarena för skateboarding. The Wave Fryshuset är arrangör
av alkoholfria fester och nöjen för unga. På Fryshuset finns 39 replokaler där omkring 110 olika band
repar. F.U.S.E hjälper unga människor att utveckla sina musiktalanger. Fryshuset Basket är Sveriges
största ungdomsförening för basket med 3000 aktiva spelande medlemmar.
Mötesplats Fryshuset är hemmaplan för allt från konserter med världsberömda artister till
elitbasketmatcher, konferenser, möten och kurser. Man upplåter även lokaler till företag och
organisationer som vill arrangera innehållsrika och utvecklande kurser, konferenser, kick-offs, fester
eller andra evenemang. Teater Fryshuset är en turnerande rikstäckande teater som spelar och
producerar pjäser om aktuella sociala frågor och destruktiva utanförskap.
25
Sociala perspektiv är den verksamhet som driver ett brett knippen av sociala verksamheter. Barn till
ensamma mammor arbetar med att stödja ensamstående mammor och barn som lever i ekonomisk
utsatthet. Brobyggarna har hand om Fryshusets killgrupper där vuxna manliga ledare hjälper unga
killar hitta vägen in i vuxenlivet. Skapa min värld bedriver en kulturverksamhet för barn och vuxna.
CIDES (Centrum för information om destruktiva subkulturer) arbetar med att utveckla och sprida
effektiva metoder för att motverka bildandet av destruktiva subkulturer minska nyrekrytering samt
underlätta avhopp från sådana. EXIT arbetar med att hjälpa ungdomar som vill lämna extremistiska,
främst högerextrema miljöer. Passus hjälper människor som vill lämna kriminella miljöer. Lugna
Gatan är ett utbildnings- och integrationsprojekt som jobbar med att öka tryggheten inom lokaltrafiken
samt skapa relationer till unga människor i skolor och stadsdelar.
Fryshusets nätvandrare utgörs av vuxna nätvandrare som finns tillgängliga för unga som stöd och
bollplank på nätet. Elektra samt Sharaf hjältar och hjältinnor arbetar mot våld och förtryck i hederns
namn. United Sisters arbetar med att stärka unga tjejers självkänsla. Frysbox lär ut Thaiboxning som
en metod att föra dialog med unga och att skapa ökad självkänsla.
Emerichfonden bedriver skolföreläsningar om nazism och orsaker till dagens våld och hat, som hålls
av Emerich Roth som överlevde fem nazistiska koncentrationsläger. Fryshuskyrkan är en ekumenisk
kyrka i form av präster som lyssnar och samtalar om det viktigaste i livet – vad vi vill tro på och
kämpa för. Karens Minnesfond; kriminalvårdaren Karen Gebreab mördades på häktet i Flemingsberg.
För att hylla hennes minne och strävan att stötta utsatta människor, startades hennes familj en
minnesfond som ger ekonomiskt stöd till personer som vill utveckla en idé eller verksamhet som ska
hjälpa unga. På familjens initiativ förvaltas fonden av Fryshuset. Polisen på Fryshuset är en verksamet
där Söderortspolisen finns på plats i Fryshuset ett par timmar i veckan för att skapa kontakten med
unga.
Utbildning och arbetsmarknad driver ett brett spektrum av verksamheter som Forum för eldsjälar
och Fryshusandan – metoder för att sprida kunskap om Fryshusets metodik över hela landet. Raket är
en verksamhet som arbetar med Fas 3-personer som kommer från arbetsförmedlingen och arbetar med
att ge unga i utanförskap chans att återvända in på arbetsmarknaderna. Fryshuset utbildning genomför
utbildningsuppdrag kring Frushusets metoder och värdegrund över hela landet
Verksamheterna i Göteborg och Malmö har ett likartat innehåll som, de i Stockholm fast i något
mindre skala. Man är verksam främst inom huvudområdet sociala perspektiv samt utbildning och
arbetsmarknad men man har även egen unik verksamhet som Vilja Vara Kunna som är ett
inspirationsprojekt för unga svensksomalier mellan 12 och 25 år.
3.4 Fryshusets vision och värdegrund
Fryshuset är en struktur, en organisation och en mängd olika verksamheter som alla har det
gemensamt att de riktar sig mot unga – ofta unga som annars inte skulle hittat en plats i samhället.
Fryshuset är en organisation som är svår att förstå och svår att tolka med gängse
organisationsglasögon. Man passar så att säga inte in i mallen, Vi kommer längre fram att försöka
bidra till en förståelse av fenomenet Fryshuset. Här vill vi dock peka på två inslag som är helt centrala
för att förstå denna organisation: dess vision och den värdegrund som verksamheten vilar på. Så här
formulerar man sig själv i en del av verksamheten2:
FRYSHUSETS VISION: Vi gör det möjligt för unga att genom sina passioner förändra världen
FRYSHUSETS VÄRDEGRUND (utdrag ur)
2
Från grundskolans arbetslagsdeklaration 2013.
26
 Vi ger uppmuntran, förtroende och ansvar. Det bygger kunskap och självkänsla som lyfter
fram individens inneboende kraft (1)
 I våra verksamheter ger vi unga ansvar (2)
 Vi fokuserar på styrkor och möjligheter (3)
 Vi lyssnar på vad som händer i samhället och agerar direkt. Vi är inte rädda för det som är nytt
och okänt. Vi ser möjligheter och mobiliserar krafter där andra ser problem. Vi provar oss
fram, korrigerar och förbättrar ständigt våra metoder (4)
 Vi är där unga är (5)
 Vi vågar göra och prata om det som är viktigt (6)
 Vi utgår från individens behov. Här står dörren alltid på glänt för den som vill engagera och
utveckla sig, oavsett bakgrund (7)
 Vi ser bortom handlingar och fasader och dömer inte personen (8)
 Vi tror på respektfulla möten där lusten att delta och gemensamma intressen överbryggar alla
motsättningar, olikheter och ökar förståelsen.(9)
 Vi är nyfikna och försöker förstå.(10)
 Vi skapar möten mellan människor som sällan träffas (11)
Många organisationer har visioner och formulerar sin värdegrund. Det man möjligtvis kan säga om
Fryshuset är att man arbetar hårt på att årligen föra ut, förankra och föra dialog kring dessa begrepps
konkreta innebörd i vardagen. Man skulle kunna säga att Fryshuset i osedvanligt hög grad lever sin
vision och värdegrund. I denna anda är det inte en slump att man i stort sett som första organisation
etablerar närvaro i Husby efter oroligheterna där 2013 (nr 43) eller skapar sociala och konstnärliga
möten mellan rapartister och kungliga filharmoniska orkestern (nr 11). Frysbox blir en bra illustration
för hur unga flickor med svag självkänsla får tillfälle att konfronteras med kraftsporter. (nr 3 & 11)
3.5 Fryshuset idag – ett ständigt föränderligt, ungdomsfokuserat, idé- och
värdegrundsburet, diversifierat och syntesskapande konglomerat i den ideella
sektorn!!!
Av beskrivningen ovan framgår det tämligen klart att Fryshuset är en omfattande, mångfacetterad och
stundtals svårförstådd verksamhet. I den traditionella organisationsskissen nedan har vi fångat de
verksamheter som var aktuella då denna rapport skrevs. Låt oss dock utifrån den något krystade
rubriken ovan ge de olika stickorden en första preliminär innebörd:
 Konglomerat – en organisation med sinsemellan helt olika typer av verksamheter – allt från
skola, via arbetsmarknadspolitik till disko och thaiboxning.
 Diversifierat – spännvidden i verksamheter, målgrupper och aktiviteter är utomordentligt stor.
 Ungdomsfokuserat – inte bara för ungdomar utan av ungdomar och på ungdomars villkor.
3
Siffrorna refererar till punkterna ovan
27
 Idé- och värdegrundsburet – verksamheten drivs, styrs och leds utifrån en genomarbetad
värdegrund om ungas delaktighet, tron på den enskilde och att ge möjligheten till en andra
chans.
 Syntesskapande – dessa helt väsensskilda verksamheter skapar ständigt kopplingar mellan
varandra som leder till att 1+1 = 3
 Ständigt föränderlig – verksamheten står inte still utan förändras likt en organism ständigt
utifrån drivande eldsjälar och ungdomars behov.
 Ideella sektorn – verksamheten drivs utifrån ett genuint non profit-perspektiv med en blandad
finansiering från offentliga aktörer och privata sponsorer.
28
4. ATT FÖRSTÅ FRYSHUSET
4.1 Att beskriva och analysera utan att förstå – som man ropar får man svar
Det finns en gammal berättelse om ett antal blinda män som ombeds att känna på en elefant och
berätta vad de tror sig möta. En känner på betarna och tror att det är ett spjut. En kände på elefantens
snabel och trodde det var en orm. En sprang rakt in i elefanten och trodde det var väggen på ett hus. En
fjärde kände på benet och trodde det var en trädstam osv.
En poäng med berättelsen ovan är att beroende på vilken aspekt av verkligheten man kommer i
kontakt med så kommer olika personer att uppleva helt olika verkligheter i mötet med en verksamhet
som Fryshuset. För en del är Fryshuset främst en skola, för andra avhopparverksamheten Exit och för
en tredje grupp Barn till ensamma mammor. De har alla rätt i sin upplevelse, men ingen har rätt i sin
beskrivning av Fryshuset.
Men vad som är än mer komplicerat är att beroende på vilken utgångspunkt man har, vilken
världsbild man utgår från och vilka tolkningsramar man har då man möter en verksamhet så
kommer man också dra helt olika slutsatser om denna verklighet.
För många år sedan hade vi som uppdrag att arbeta med och utvärdera det sociala företaget Basta som
arbetar med och helt drivs av före detta missbrukare. Idén är enkel och effektiv – det goda arbetet har
en starkt rehabiliterande effekt. Samtidigt med vårt uppdrag skedde ett omfattande utvärderingsarbete
av Basta från en välrenommerad forskningsinstitution. Utvärderarna hade betydande svårigheter att
förstå vad för sorts verksamhet Basta var – vid den tiden vara sociala företag för denna målgrupp helt
okända i Sverige. I stället valde man att utgå från och tolka verksamheten på Basta som om det vore
ett behandlingshem. Naturligtvis blev analysen helt missvisande.
Ett annat exempel på detta är då vi för några år sedan hade i uppdrag att utvärdera verksamheten
Lugna Gatan vid Fryshuset och stötte vi på en tidigare utvärdering av samma verksamhet. Med våra
ögon var Lugna Gatan en social verksamhet syftande till att via insatser på allmänna
kommunikationer, allmänna platser och i skolor och bostadsområden förhindra social oro och
förstörelse genom kontakter och närvaro. Samtidigt skulle Lugna Gatan fungera som en sorts
instegsjobb in på den ordinarie arbetsmarknaden för unga som annars aldrig skulle få en chans. Den
tidigare utvärderingen hade utvärderat verksamheten som om det vore ett väktarbolag och värderat hur
många ingrepp per arbetspass man utfört och dragit slutsaten att eftersom antalet ingrepp per
arbetstimme var få så var verksamheten ganska ineffektiv. Naturligtvis en fullständigt missvisande
slutsats. Kausaliteten var precis tvärtom – just därför att man fanns på plats blev det inga problem och
det behövdes inga ingripanden. Det man försökte mäta var antalet ingripande när det man borde ha
mätt var relationsbygget mellan Lugna Gatan-värdarna och de aktuella ungdomarna.
En av de avgörande svårigheterna med att beskriva en verksamhet som Fryshuset är alltså att den är så
mångfacetterad, så svårfångad och så föränderlig att den inte låter sig inordnas i konventionella
beskrivningar av en verksamhet. Den ryms inte inom de konventionella tolkningsramarna. Därmed blir
det en svårbegriplig och svårtolkad verksamhet.
Fryshuset är, som vi påpekat i föregående kapitel, ett interagerande konglomerat av ett 50-tal olika
verksamheter förenad av en grundidé, en värdegrund och en mission. Låt oss nu försöka bidra till att
skapa en begriplig bild av detta.
29
4.2 Vad är en organisation?
Vi kan vara överens om att Fryshuset är en organisation – men vad betyder detta? Låt oss börja med
en teoretisk utflykt.
4.2.1 Strukturer, strategier, processer och kultur
Då man ska beskriva en organisation kan man göra detta på flera olika vis. Det kanske vanligaste är att
beskriva organisationen med hjälp av klossar, linjer och rutor, det vi brukar kalla ett
organisationsschema. Ett något modernare sätt är kanske att beskriva de flöden som sker i
organisationen och som skapar mervärde – så arbetar man ofta i kvalitetsutvecklingsarbete. Ett tredje
sätt är att beskriva organisationen med hjälp av en bärande metafor – den bild som fångar
organisationens själ – vare sig det är maskinen, hjärnan eller plasmaklumpen.
Sättet att beskriva organisationen, det perspektiv man väljer, avgör i högsta grad det man först ser i
organisationen, därefter hur jag läser, tolkar och drar slutsatser av situationen och slutligen vilka
åtgärder jag vill vidta. Följande fyra infallsvinklar eller perspektiv tycker vi kan vara meningsfulla att
använda sig av. De sätter fingret på olika saker och ger delvis olika svar på frågor om hur en
förändringsprocess ska lyckas.
Struktur: organisation, styrsystem, planeringsmodeller, regelverk, metodik och metoder. Detta är det
vanligaste sättet att beskriva en organisation eller genomföra organisationsförändring.
Strukturförändring anses ofta vara liktydigt med organisationsförändring.
Strategi: mål, metoder, prioriteringar i tid och rum, planer, ofta organisationens fokus och kärna ur ett
styrningsperspektiv. I detta perspektiv beskrivs också beteenden, åtgärder, prestationer och
produktionsflöden. Det är ofta utifrån detta perspektiv man utformar verksamhetsplaner,
utvecklingsplaner, kvalitetsutvecklingsprogram, affärsplaner etc. Den strategiska ledningen brukar ofta
anses vara en nyckelfunktion i en organisation. Strategifrågor brukar ofta vara en fråga för staber och
ledningsgrupper.
Kultur: grundläggande värderingar, mission, synsätt, existentiella frågor, medvetenhet, trossystem,
“beliefs” och mentala kartor. Detta är ett betydligt mer försummat fält. Organisationskulturen
beskriver hur människor, tänker, agerar och resonerar i en organisation. Frågorna om organisationens
identitet ryms inom detta fält. En organisationsförändring kan i princip aldrig lyckas om den går på
kollisionskurs med organisationskulturen.
Processer: relationer, samspel, interpersonella förhållanden, kommunikation, aktiviteter och
handlingar. Inom detta fält hittar vi de sociala relationerna, det kollektivt undermedvetna,
gruppdynamiken, de dolda drivkrafterna, sättet att samtala etc.
Man skulle kunna säga att dessa fyra olika perspektiv utgör fyra olika sätt att beskriva en given
organisation. De två första beskriver den ytliga och synliga aspekten av en organisation, de två senare
det mer grundläggande och underliggande. Struktur och strategi beskriver det som organisationen
oftast är medveten om själv, medan kulturer och processer ofta tillhör organisationens undermedvetna.
Man skulle kunna säga att de två första aspekterna är det organisatoriska isbergets synliga del, de två
senare det som ligger dolt under vattenytan.
För att förstå och beskriva en organisation finns det minst tre olika synsätt. Det första, och kanske
vanligaste är att kort och gott betrakta den synliga delen av isberget och hävda att strukturer och
strategier är organisationens kärna. Detta håller vi inte med om. Detta är “the easy way out”.
Sedan finns det de som hävdar att inget av dessa fyra perspektiv är mer rätt än det andra för att förstå
organisationen men man medger att valet av perspektiv också bestämmer hur man kommer att fatta
30
beslut och agera i förhållande till organisationen. Det bestämmer ens synsätt och handlande och olika
infallsvinklar kommer att ge olika sorters effekt. Detta är en mer insiktsfull ståndpunkt. Man väjer inte
för att ställa de svåra frågorna, men man tar inte konsekvenserna av svaren.
Den tredje ståndpunkten, som vi bekänner oss till, är att all verklig förståelse av en organisation har
sin utgångspunkt i kultur och processer i organisationen. Och vi vill drista oss till att hävda att den
inte bara är den effektivaste, utan egentligen den enda effektiva.
Med detta synsätt blir struktur- och strategifrågor endast redskap och hjälpmedel för att förstå de
underliggande faktorerna. Endast medel, och inte mål i sig. En sorts hävstänger och spett som man
baxar in under organisationen för att få den i rullning. Förståelse av strukturer och strategier blir ramar
och med hjälp av dessa ritar man upp spelplanen för det egentliga huvuddramat – det som ligger under
vattenlinjen.
SAMMANHANG
OMVÄRLD
RESULTAT
EFFEKT
struktur
strategi
VÄRDESKAPANDE HANDLINGAR
INSATSER
RESURSER
kultur
processer
FÖR VEM?
UPPDRAG
MISSION
IDENTITET
I en organisation utgör alltså dess struktur, strategi, kultur och processer enbart olika sidor av
samma mynt, fyra olika infallsvinklar på samma frågeställning. De utgör olika sätt att beskriva
organisationen. De har olika tyngd, men är alla viktiga och det är inte möjligt att förbise någon av
dem. Man får dock inte glömma att varje social organisations kärna är människorna. Det är alltid
människorna och deras handlingar som bär och utgör organisationen i konkret mening.
Dessa fyra olika aspekter av organisationen måste vara i fas med varandra samt i harmoni med både
organisationens uppdrag och omvärldens krav för att organisationen ska kunna vara effektiv.
4.2.2 Organisationens själ – den abstrakta kärnan
Ge mig en fast punkt och jag ska förflytta jorden, sa en grekisk tänkare. Det han kanske menade var att
om jag bara vet var jag är ska sätta in en hävstång så att jag får tillräcklig bryteffekt så är inget
omöjligt. Allt går att flytta – bara hävarmen är lång nog. Så är det med organisationer också. Konsten
är att hitta punkten där spettet ska sättas in. Ofta sätter vi in det på fel ställe. Och effekten blir att vi
själva får ryggskott. Ofta föreställer vi oss organisationer som strukturer, kanske symboliserade i ett
organisationsschema. Vi ser kanske framför oss resultat- och balansräkningar eller rentav stolt
formulerade måldokument och strategier.
31
Det är en del av vad som utgör en organisation, med det har sällan något att göra med organisationens
kärna, dess själ. Det är själen vi vill komma åt då vi ska skapa förändring. För att förstå den, måste vi
förstå hur vi själva skapar vår bild av och ser världen. Världen finns ju som bekant inte – bara vår bild
av verkligheten, eller vår upplevelse av verkligheten. Om du betraktar en kaffekopp från sidan och inte
ser koppens öra kan du strängt taget inte veta om det finns eller inte, du bygger en bild av verkligheten
som innehåller ett öra. Vi brukar ibland överraska våra kursdeltagare med att slå av koppens öra. Och
det visar sig varje gång samma sak, det förändrar bara koppen och inte deras bild av verkligheten. Den
förblir oförändrad tills vi vrider koppen och låter dem se att verkligheten har förändrats.
Så är det med själva livet. Våra bilder av det är olika. Livet är en strid, håhå jaja, säger den ena. Är du
inte med mig är du mot mig säger den andre. Jorden var faktiskt platt ända tills Columbus bevisade
motsatsen. Och ljuset är både en partikel och en vågrörelse – allt beror på hur du studerar det.
Vad vill vi säga med detta? Jo, att vårt sätt att uppfatta organisationer i allra högsta grad styrs av de
grundläggande bilder jag som individ och medlemmarna i organisationen som kollektiv har om
organisationen vi arbetar i. Vi skapar våra bilder 4 av organisationen och dessa styr oss i en omfattning
som kan vara svår att föreställa sig innan man fått upp ögonen för detta.
Vissa bilder är mer vanliga än andra. Vår erfarenhet är att bilden av organisationen som en maskin är
den mest förhärskande. En sorts organisatoriskt mekano med klossar och fyrkanter sorterade i ett
konventionellt stab-linje-schema. Våra datorprogram har denna bild färdig och klar. Gå in i
datorprogrammet Powerpoint och försök rita en organisationsskiss och den färdiga ritmodulen
presenterar maskinmetaforen för dig.
Andra inte lika vanliga bilder är organisationen som ett slagfält – kampen mellan intressegrupperna.
Pratar vi kanske om rosornas krig inom socialdemokratin? Eller organisationen som en hjärna, eller
ännu hellre en organism. Vissa tänker på organisationer som en sorts spindelväv. Då ligger vi nära
nätverket som idé. Bilderna är många. De är i regel omedvetna tills man sätter ord på dem och lyfter
upp dem till ytan. Men de existerar oavsett om vi lyfter upp dem till ytan eller inte.
4.2.3 Att synliggöra det osynliga – metaforernas roll5
”I boken om Nalle Puh förekommer en dag en jakt på Heffaklumpen. En fåfäng jakt som
slutar i intet. Alla djuren påstår sig veta vad man jagar efter men ingen har sett den.
Ibland kan man tänka på organisationens själ – ingen har sett den, men alla vet att den
finns där och att den påverkar det dagliga livet högst påtagligt i varje stund.”
Bilderna är viktiga för oss därför att de styr oss i vårt sätt att uppfatta världen (vårt grundläggande
paradigm eller vår grundläggande världsbild) och därmed också i vårt sätt att agera och lösa problem.
Och en erfarenhet är tämligen klar – om vi ska arbeta med organisationsförändring kan detta inte ske i
direkt och/eller omedveten konfrontation med de kollektiva och oftast omedvetna bilder som finns i
organisationen.
Vi hade en gång uppdraget att arbeta med en organisation som var utsatt för ett hårt förändringstryck
där den nye chefen uttryckligen ville samla organisationen till en kollektiv ansträngning. Problemet
var att organisationens medlemmar såg sin organisation som ett slagfält för enskilda särintressen. Med
denna kollektiva metafor som grund blir inte samverkan den naturliga lösningen hur mycket man än
4
Här finns många olika begrepp vi skulle kunna använda oss av: världsbild; paradigm, som beskriver ett etablerat (ofta
vetenskapligt) synsätt; kognitiva scheman, som beskriver hur vi varseblir verkligheten eller metafor som ofta anses
betyda symbolisk bild. Vi har fastnat för och använder fortsättningsvis begreppet metafor.
5
Detta avsnitt är bl.a. baserat på Morgan, Images of Organization, Sage, 1986.
32
stuvar om i organisationsschemat. Som en följd av detta misslyckades naturligtvis den avsedda
förändringsprocessen.
För att lyckas i ett organisationsarbete har man åtminstone två, kanske tre olika uppgifter. Den första
är att förstå vilka grundläggande bilder och metaforer som styr organisationens tänkande, att sätta
ord på och synliggöra dem. Den andra är att i sitt agerande utgå från dessa bilder, acceptera att de
existerar och den logik detta föder i organisationen. Den tredje uppgiften är att om så är nödvändigt
påbörja en process med att omskapa dessa bilder. Verklig förändring kommer ur nya sådana
kollektiva bilder.
4.3 Att tolka Fryshusets själ och förstå Fryshuset som en metafor
Låt oss nu gå vidare utifrån denna teoretiska utflykt med att utifrån ett antal olika perspektiv försöka
fånga Fryshuset som organisation.
4.3.1 Att förstå Fryshuset som en hierarki
Den enklaste och mest konventionella bilden av Fryshuset är den vi ritat nedan och utgörs av
strukturen såsom den går att skapa med utgångspunkt från t.ex. verksamhetens kontoplan. Fördelarna
med detta sätt att beskriva verksamheten är att den följer ett välkänt mönster. Bilden är tydlig och man
ser varje enskild komponent och förstår hur saker hänger samman och vilken verksamhet som lyder
under vilka ledningsförhållandena är också tydliga.
33
Det man inte ser är den interaktion och det samspel som råder i verksamheten och vilka
synergiprocesser som äger rum – vertikalt och horisontellt. Man förstår inte heller så mycket om
verksamhetens omfattning och målgrupper6.
Ett annat konventionellt sätt att beskriva verksamheten är att som nedan göra en sammanställning över
antalet besökare per år för att därmed få en sorts känsla över räckvidden i verksamheten. Hur många
människor når man i sitt arbete och vilka delar av verksamheten har störst kvantitativ räckvidd. Vi ser
då att man har ungefär 660 000 besöksdagar eller i genomsnitt ungefär 2 000 ungdomar per dag året
om.
Arrangemang
Konserter Arenan
Event Klubben
The Wave
Replokaler
Konferenser
Fritid
Skolorna
Diverse övriga
Deltagare/år
125000
124800
8000
55000
8000
140000
160000
39200
660000
Men inte heller detta ger någon fullständig bild, man får t.ex. ingen känsla för verksamhetens
ekonomiska omfattning. Då får man gå till bilder som nedan – en årsbudget och dess intäkts- eller
kostnadssida. Vi ser då att verksamheten på årsbasis omsluter nästan 210 mnkr varav intäkter från
skolverksamheten utgör drygt 80 mnkr. Vi kan också, om vi skulle studera budgetens kostnadssida,
förstå att man har anställt någonstans i storleksordningen 250 personer.
Intäkter
Försäljning av tjänst
Skolpeng
Försäljning varor
Projektbidrag
Hyresintäkter
Övriga bidrag
Totala intäkter
JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC
4 326 4 603 4 483 4 399 4 620 4 800 4 461 4 288 4 511 4 451 4 416 4 852
6 722 6 722 6 640 6 640 6 558 6 558 7 378 7 378 7 279 7 279 7 180 7 180
177
177
166
183
128
103
116
167
145
151
180
166
5 691 5 872 5 269 5 249 4 945 4 761 4 728 4 815 4 676 4 751 4 649 4 650
396
396
396
396
396
396
384
384
384
384
384
384
422
422
422
422
422
422
438
438
538
438
438
439
17 734 18 192 17 376 17 289 17 069 17 040 17 505 17 470 17 534 17 455 17 248 17 670
SUMMA
54 211
83 514
1 855
60 058
4 678
5 265
209 582
4.3.2 Att förstå Fryshuset – en matrisorganisation med starka horisontella inslag
Alla dessa bilder har en fokusering på den hierarkiska strukturen och hur den vertikala
kommunikationen och styrningen äger rum. I själva verket har Fryshuset starka inslag av att vara en
6 Om man skulle rita ett organisationsschema över denna ständigt föränderliga organisation hösten 2013 skulle den se ut på
det sätt som exemplifieras i figuren. Å andra sidan gjordes figuren om våren 2014 skulle den få ett annorlunda utseende. En
följd av den ständigt föränderliga karaktären på verksamheten
26%
40%
1%
29%
2%
3%
100%
34
matrisorganisation med rikligt med horisontella styrinslag. Med matrisorganisation brukar man mena
en organisation som inte bara styrs och leds utifrån en dimension, dvs. oftast uppifrån och ner, utan
även på tvären. Begreppet brukar formellt definieras så här:
”Organisationsform som frångår principen att varje anställd ska vara ansvarig inför
endast en chef. Verksamheten är istället indelad i olika dimensioner, t ex en
produktdimension, en regional dimension och en affärsområdesdimension, med en chef
i varje dimension. Matrisorganisation förekommer framför allt i projektintensiva
företag.”7
I Fryshuset finns det starka matrisliknande inslag. Man arbetar stundtals lika mycket, eller rentav mer,
på tvären som hierarkiskt. Samarbetet mellan Barn till ensamma mammor i Stockholm, Göteborg och
Malmö utgör ett sådant exempel. Likartade samspelsstrukturer finns också mellan Sharaf hjältar och
hjältinnor och Elektra eller Skapa din värld. Andra sådana inslag handlar om samspelet mellan
Fryshusteatern och Exit och Passus, eller grundskolans samarbete med Lugna Gatan och Elektra.
4.3.3 Att förstå Fryshuset som en nätverksorganisation
Dock är inte heller matrisorganisationen tillräckligt informativ som bild. I själva verket präglas
Fryshuset än mer av nätverksorganisationens egenskaper:
”Nätverk eller nät är ett begrepp som används i många olika sammanhang. Ett nätverk
är en struktur med enheter som är kopplade till varandra genom relationer och noder
som tillsammans bildar ett nät. Det är vanligt att åskådliggöra nätverk i någon form av
nätdiagram.”8
7
Se www.blinfo.se.
8
Wikipedia.
35
I nätverket söker man kontakter, byter information och skapar relationer med de aktörer i
organisationen som för tillfället kan bidra till att skapa mervärde. Relationerna löper, precis som i
bilden nedan, kors och tvärs. Det är funktionalitet och inte formella strukturer och lydnadsrelationer
som är avgörande för kontakterna. Sålunda kan skolan söka kontakt och bygga relationer med Lugna
gatan för att få in unga vuxna förebilder i skolan som kan påvisa vikten av att aktivt göra val och skapa
sitt liv i stället för att drabbas av omständigheterna.
I nätverket är det relationerna och samspelet som är det centrala. Genom detta blir också personerna
snarare än funktionerna det centrala. Sålunda blir samspelet mellan t.ex. Ahmed och Bea den
värdeskapande relationen på det sätt att en av dem arbetar i en box och den andre i en annan box i den
formella strukturen. I ett nätverk är det i korsbefruktningarna som mervärdet uppstår.
4.3.4 Att förstå Fryshuset som en kaka som är större än summan av dess beståndsdelar 9
Men inte heller nätverket är tillräckligt för att förklara Fryshuset. Att beskriva Fryshuset som en
nätverksorganisation eller matrisorganisation och ha anspråk på att förstå verksamheten är som att
beskriva smak, doft och upplevelse av en sockerkaka genom att beskriva socker, ägg, mjöl, bakpulver
och de andra ingredienserna. Fryshuset har en inneboende egenskap i sitt sätt att fungera som gör att
det ständigt skapas synergieffekter:
”Synergi är när två eller flera influenser tillsammans bildar en starkare influens än vid
direkt addition. Ordet kommer från grekiska syn-ergos, συνεργός vilket betyder
"samarbete". Ett exempel kan beskrivas som att 1 + 1 =>3.” 10
När Fryshusteatern turnerar med sin pjäs Förorten brinner, kommer en ung man fram till dem och
berättar om sin önskan att lämna den gängstruktur han är på väg in i. Detta leder till att Uffe på teatern
kopplar samman denna unga man med Peter på Passus vilket i sin tur leder till att ett arbete kan
inledas med syfte att bryta detta utanförskap. När Mustafa på Lugna gatan stöter samman med ett gäng
unga tjejer på Plattan inleds ett samtal som kan leda till att flera av dem söker kontakt med Peter som
är klassmorfar i grundskolan vilket i nästa steg kan leda till att de söker sig till Fryshusets skola.
9
Christakis & Fowler, Connected, N&K, 2010, sid 41.
10
Wikipedia.
36
4.3.5 Att förstå Fryshuset som en kreativ plattform
Dessa synergieffekter uppstår även internt. Inte minst den gemensamma restaurangen i bottenplanet
utgör en plattform för dessa kreativa synergiskapande möten, där just de oväntade mötena – precis
enligt grundläggande teorier om kreativa miljöer 11 – leder till att nya idéer, projekt och lösningar
uppstår.
Flera av verksamheterna i Fryshuset har denna synergiskapande effekt. Verksamheter som basket,
skate och drogfria diskon har inga uppenbara socialpolitiska syften. De handlar primärt om att skapa
utrymme för att förverkliga passioner – ett av de värdegrundsord som är centrala för Fryshuset. Men,
vilket är viktigt, de fyller funktionen av att – ur ungdomarnas perspektiv – vara legitimerande. Man
visar i handling att man är en verksamhet som står på de ungas sida och finns på de ungas villkor –
inte på de vuxnas och inte på myndigheternas.
TYDLIGA SNABBA EFFEKTER TYP
LUGNA GATAN, HITTA RÄTT, EXIT, PASSUS
SYNERGIEFFEKTER
KOMBIOTDYLIGA, LÅNGSIKTIGA EFFEKTER TYP
TYP
NATIONS- BARN TILL ENSAMMA MAMMOR, SKAPA DIN
FIKET
VÄRLD, FRYSHUSTEATERN
EFFEKTER
RECEPTIONEN
SUBTILA EFFEKTER TYP
SKATE, DISKO
Därmed är detta – ur de ungas perspektiv, inte minst de unga som bär med sig en extra stark
misstänksamhet mot vuxensamhället – en bekräftelse på att man i konkret handling omsätter den
värdegrund man tagit fram.
 Vi lyssnar och bygger relationer med unga. Vi utgår ifrån deras passioner och skapar
gemenskaper där unga hörs, räknas och utvecklas. Det stärker deras självkänsla. Vi
arbetar för att samhället ska ta ungas åsikter och idéer på allvar.
 Vi arbetar med alla unga och fokuserar särskilt på dem som lever i eller riskerar att
hamna i utanförskap. Vi tror att alla kan lyckas och är värda en chans till.
 Vi ger unga verktyg att själva ta makten över sin framtid genom att ta tillvara på sin
inre kraft och motivation.
 Vi lyssnar in vad som händer och är snabba på att agera. Vi ser möjligheter där andra
ser problem. Vi är tillräckligt modiga för att våga skapa förändringar, om och om igen.
11
Se Wittgensteins Vienna.
37
4.3.6 Att förstå Fryshuset som en organisation som har förändring som tillstånd
”Livet är som ett stearinljus som genom sin låga ständigt minskar. Tala om för mig, lär
Buddha ha sagt till sina lärjungar, om det är samma ljus eller ett annat ljus när det har
brunnit i några timmar. Svaret är att det är både detsamma och inte detsamma. Genom
att det ständigt förändras är det inte detsamma, men samtidigt är det samma stearinljus.
Stearinljusets tillstånd är förändring.”12
Men inte heller det kreativa perspektivet räcker för att förstå Fryshuset och dess verksamhet.
Vanligtvis brukar man tänka på en organisation som något statiskt eller i varje fall stabilt i någon
mening. Med Fryshuset är det precis tvärtom. Det som utmärker verksamheten är en blandning av
kaos och ordning – kaos som det nyskapande elementet och ordning som en metod att hålla det
nydanande under någorlunda kontrollerade former utan att kväva kreativiten. I organisationstermer
skulle man kunna säga att verksamheten ständigt befinner sig en pionjärfas – helt eller delvis. De för
tillfället mer stabila delarna utgör en sorts bropelare på vilka de mer nyskapande föränderliga delarna
tar avstamp för kommande språng. Fryshuset skulle kunna beskrivas som en verksamhet som tagit till
sig ordspråket: ”stillastående är tillbakagång”.
Avgörande för dessa förändringsprocesser är de behov hos unga som man reagerar på. Den snabba
upptäckten av och reaktionen på behov hos unga är en sorts nyckelfaktor för framgång. När det brann i
Husby var Fryshuset nästan först på plats – till att börja med i en akutfas, därefter med olika former av
insatser och på sikt genom att vara med och ta över driften av skolan där. När behovet av stöd för
fattiga ensamma mammor upptäcks startar man en verksamhet med denna inriktning. När näthatet brer
ut sig inleds verksamheten Nätvandrarna. När verksamheten Exit, som jobbar med avhopp kring unga
i vit makt-världen, får mängder med förfrågningar från gängkriminella som vill hoppa av blir detta
impulsen att starta systerverksamheten Passus osv.
4.3.7 Att förstå Fryshuset som en kultur och värdegrund
Ett annat sätt att förstå Fryshuset är genom den formel eller slogan som är central för all verksamhet i
Fryshuset: Vi gör det möjligt för unga att genom sina passioner förändra världen. En formel, en
vision som är ett sorts uttryck för den organisationskultur och värdegrund som är bärande för
verksamheten.
Enligt vissa forskare har företagskulturen fyra kärnelement: värderingar, normer, grundläggande
antaganden samt verklighetsuppfattningar. Värderingar kan enligt andra forskare (såsom Argyris
och Schön) delas in i förfäktade värderingar och bruksteorier. De förstnämnda är de värderingar som
uttalas och manifesteras i olika officiella sammanhang, medan de sistnämnda är de värderingar som
styr handlandet. När man studerar företagskulturen är det därför intressant att se om dessa två
sammanfaller eller inte och varför situationen är som den är. Värderingarna har också en skiftande
intensitet, dvs. hur starkt de påverkar företagets handlande, och en riktning – värderingen styr
handlandet i en speciell riktning. De vägleder genom normer, ger ett värderingssystem vid olika
valsituationer, motiverar individerna i organisationen och hjälper till att upprätthålla självaktningen.
Normerna i företaget delas primärt in i medvetna och omedvetna. Genom normerna skapas ett
förväntat beteende och de ger ett sanktionssystem som bestraffar ett icke-accepterat beteende. De
grundläggande antagandena i en organisation är inlärda svar och lösningar som används för att lösa
externa och interna problem. Då de är helt eller delvis omedvetna är de helt odiskutabla och tas ofta
för givna.
12
Gammalt buddhistiskt talesätt.
38
Det sista kärnelementet är de verklighetsuppfattningar som en organisation delar. Då en organisation
bygger mycket av kulturen på olika symboler blir de gemensamma uppfattningarna om hur dessa ska
tolkas viktiga, dvs. de blir en del i verklighetsuppfattningen. Varje kultur utvecklar olika
verklighetsuppfattningar, vilket är viktigt att komma ihåg vid en kulturanalys. För att relationerna
mellan medlemmarna i organisationen ska fungera är det viktigt att även nya medlemmar får lära sig
dessa. På samma sätt som de grundläggande antagandena är verklighetsuppfattningarna omedvetna för
personer som omfattar dem.
Detta är utomordentlig abstrakta begrepp som i många organisationer vanligtvis används på ett
tämligen ytligt plan men som på Fryshuset har en utomordentlig genomsyrande karaktär. De går att
observera i praktiskt taget varje ögonblick: hur man löser elevkonflikter i skolan, hur man sätter
gränser på drogfria diskon, hur man möter barn till ensamma mammor och hur man stödjer unga män
och kvinnor som arbetar i Lugna Gatan. De syns i språk, jargong och hur man rent fysiskt möter
varandra – allt ifrån varma kramar till grabbiga high fives – men också i hur man organiserar arbetet i
lokalerna eller de ritualer och legender som präglar verksamheten.
4.3.8 Att förstå Fryshuset som metafor – Barbapappa
Ibland kan bilder eller metaforer vara ett bra sätt att förstå en organisation. Man kan, utifrån ett
metaforiskt perspektiv, få många bilder av en organisation: en bläckfisk med många armar, en örn som
ser långt, en sengångare som inte kommer någon vart osv.
Då man studerar och följer Fryshuset under längre tid som vi gjort är det några metaforer som snabbt
dyker upp för att få en bild. En sådan är smörgåsbordet – det breda utbudet av erbjudanden för unga.
En annan är organismen – det ständigt växande och föränderliga. En tredje bild är amöban – den
ständigt föränderliga överlevaren. Men även bilden av ett fungerande och föränderligt ekossystem
växer fram – ständigt utvecklande och föränderligt i samspel med omvärlden.
En mer lekfull men inte helt irrelevant bild som genom åren växt fram av Fryshuset är bilden av
Barbapapafamiljen:
”Barbapapa själv är en vanligtvis päronformad, skär varelse med förmåga att ändra
sin form till praktiskt taget vad som helst. Färg, struktur och massa verkar dock ej
kunna ändras så om Barbapapa till exempel ändrar form till en kanin kommer han att
se ut som en stor skär kanin. Barbapapa föddes i en trädgård när Per vattnade sina
blommor. Efter många underhållande äventyr träffar han också på en hona av samma
art kallad Barbamama. Barbamama är svart och har mer kvinnliga former.”
Tillsammans producerar de sju barn, på ett mer traditionellt sätt genom att Barbamama
lade sju ägg, som lades i jorden för att utvecklas.”
Fryshuset är likt Barbapapa både ständigt föränderlig och konstant. Verksamheten är mångfacetterad
och grundar sin tillvaro på en genomtänkt värdegrund. Man är i ett ständigt samspel med och formas
av och formar själv den omvärld man lever i. I Barbapavärlden är inget omöjligt och allt möjligt.
39
4.4 Sociotopen Fryshuset
”En sociotop är en avgränsad plats som har en viss sammansättning av bruksvärden
och betydelser. En sociotop kan beskrivas som en plats (grekiska: topos) för kollektiv
samvaro samt dess användning och mening i en specifik kultur eller grupp av
människor (latin: socio). Jämför med begreppet biotop.”13
Fryshuset kan alltså upplevas, beskrivas, förstås och tolkas på många olika vis. Man skulle kunna likna
Fryshuset vid ett kalejdoskop14. Varje gång man skakar om det så faller bitarna ner på ett nytt sätt och
en ny bild växer fram. En sak är dock utomordentligt säker – Fryshuset låter sig inte beskrivas på ett
meningsfullt vis ur ett enda perspektiv, t.ex. som ett arbetsmarknadsprojekt, en skola, en
idrottsförening eller någon annan välkänd, tydlig och avgränsad kategori. Den föränderliga karaktären
och den föränderliga bilden är det som dominerar. Går det att skapa en syntes av detta?
Man kan uppfatta Fryshuset som en struktur och då se olika aspekter av denna struktur som den
hierarkiska aspekten, matrisaspekten eller nätverksaspekten. Men Fryshuset kan också uppfattas som
och skildras som en starkt bärande metafor – bilden av den starka, ungdomliga, föränderliga lite
upproriska och lätt anarkistiska punkaren, Barbapappa eller rentav en organisatorisk Pippi.
Men det är lika relevant att uppfatta Fryshuset som en kreativ plattform där synergier skapas mellan
verksamhetens olika delar. Och precis lika relevant är det att uppfatta Fryshuset som en ständigt
förändrande verksamhet baserad på en stabil grund av kultur och värderingar – en bärare och ägare
av ett starkt socialt kapital.
13
Wikipedia.
14
Kalejdoskop kallas en tub försedd med speglar som reflekterar föremål, till exempel färgade glasbitar eller pärlor, som
lagts i röret, i symmetriska kombinationer. När man roterar på tuben formar föremålen nya spännande mönster,
Wikipedia.
40
Men för att syntesen ska bli fullständig måste man också se att Fryshuset är en arenaskapare på alla
nivåer och i många dimensioner då det gäller ungdomsarbete. Man tillhandahåller unika mötesplatser
för allt från kungliga filaharmonin, via ledande politiker och företagsledare till "street" smarta
ungdomar från förorterna och unga flickor utsatta för hedersvåld eller unga män på väg ut ur ett
yrkeskriminellt liv.
På det viset är man också en brobyggare mellan innanförskapssamhället och utanförskapssamhället.
En plats där möten äger rum i det mellanrum som uppstår mellan outsidervärlden och den andra
världen. På så sätt kan man också säga att Fryshuset fungerar som en sorts inkubator eller
odlingskammare för nya idéer och nya lösningar och som har tillgång till en synergiskapande,
tillåtande och kreativ jordmån där växt blir möjlig – både enskilt och kollektivt.
Om vi nu ska sammanfatta dessa olika bilder av organisationen Fryshuset gör vi detta med en analogi
– vi tänker oss att vi utgår från det biologiska begreppet biotop som i Wikipedia definieras på följande
vis:
”En biotop är en biologisk term för en typ av omgivning, med naturliga gränser, där vissa
växt- eller djursamhällen hör hemma. Biotopens speciella egenskaper gör att vissa
organismer trivs bättre än andra och biotopen påverkar därför vilka djur och växter som
lever i området.”
Det inom stadsplaneringen använda begreppet sociotop är en sorts transformation av biotopbegreppet
till kulturella och mänskliga sammanhang. Det utgör en meningsfull metafor för att fånga komplexa
och sammansatta skeenden i en organisation. Tidigare studier vi genomfört tycks peka på att det finns
fyra faktorer (eller delsystem) i det som vi vill kalla organisationen som en sociotop och som på olika
sätt samspelar med varandra och tillsammans påverkar och påverkas av den lokala kulturen eller det
sociala kapitalet:
 Den första är de sociala betingelserna såsom relationer, samspel, sociala koder etc.
41
 Vidare har vi de ekonomiska betingelserna såsom budget, intäkter, sponsorer, utgiftposter,
intäktsströmmar etc.
 Vid sidan av detta tillkommer de fysiska betingelserna där bl.a. själva byggnaden Fryshuset
utgör en utomordentligt central del.
 Slutligen har vi den institutionella miljö man lever i – allt från omfattning, struktur och
funktion till styr- och uppföljningssystem.
Vår bild är att dessa faktorer samspelar och påverkar varandra och utgör grunden för en förståelse av
en organisation. Man skulle också kunna säga att de skapar, omskapar, förändrar och/eller utvecklar
det sociala kapitalet, värderingarna och organisationskulturen samtidigt som de utgör en effekt av detta
kapital. Kausaliteten går åt båda hållen. Och det kanske är själva det sociala kapitalet, den kollektiva
kulturen, andan och värdegemenskapen, som utgör själva kärnan i förståelsen av Fryshuset.
Samtidigt är denna kultur beroende av de strukturella förhållanden där den verkar. Utan huset, vore
Fryshuset något mycket annorlunda. Kanske är det därför som ett övertagande av ägandet av själva
huset utgör en så central del i Fryshusets framtidsstrategi.
Men sociotopen som begrepp är liksom biotopen ett i högsta grad dynamiskt begrepp. I den bästa av
världar råder i en given sociotop en dynamisk jämnvikt, dvs. ständig förändring, evolution och
anpassning, men en förändring i balans.
Vår bild, efter att på nära håll i mer än sju år följt och utvärderat delar av verksamheten i Fryshuset, är
att Fryshuset är en organisatorisk sociotop i en ständig pendling mellan ordning och kaos – kaos för att
kaos är källan till kreativitet och ordning därför att struktur ger förutsättning för att arbeta långsiktigt
och utvecklas. En ständig strävan efter att hitta struktur, så mycket struktur att verksamheten går att
överblicka och leda, men inte så mycket att all den kreativitet som utgör kärnan i Fryshusets
verksamhet går förlorad. Man skulle med ett annat sätt att beskriva det säga att Fryshuset är en
organisation med delar ständigt i pionjärfas, ständigt under utveckling.
Fryshuset är också, för att använda en sliten metafor, en verksamhet som kontinuerligt omvandlar kol
till diamanter men även slipar och förädlar dessa diamanter. Man har en unik förmåga att fånga upp
42
vilsna unga människor, kanske på väg in i ett destruktivt utanförskap, och för dem påvisa en alternativ
väg. Denna förmåga fångas i ett flertal uttryck formulerade av grundaren Anders Carlberg:
”Berätta för dem om vägen bakom busken, inte vart den leder, men att den finns.”
”Slå dom inte på käften, slå dom med häpnad.”
”Man kan inte påverka en människa utan att ha en relation.”
I detta ligger också att via dessa unga människors passion bistå dem med att odla sina unika talanger –
talanger som entreprenörer (Paolo Roberto), talanger som artister (Petter), talanger som eldsjälar (Leo
Razzak).
Man skulle utifrån detta perspektiv kunna säga att Fryshuset utgör en sorts ”Street smart-universitet”
som odlar talanger samtidigt som dessa talanger bidrar till att bygga det sociala kapital som utgör
Fryshusets kärna. Ett socialt kapital som inåt håller samman denna mångfacetterade organisation. Ett
socialt kapital som utåt ger legitimitet och attraherar unga människor varav många tappat tron på
vuxensamhället.
43
5. DET SOCIOEKONOMISKA BOKSLUTET I SITT SAMMANHANG
Socioekonomiska bokslut för den ideella sektorn har så vitt vi vet aldrig gjorts tidigare i Sverige.
Därmed befinner i oss delvis på obruten mark. Processen med att göra detta består av några olika steg:
 Det första steget handlar om att hitta metoder, data och modeller för att värdera utanförskapets
kostnader.
 I steg två måste man hitta ett sätt att beräkna värdet av att lyckas i det förbyggande arbete som
är kärnan i Fryshusets verksamhet.
 Det tredje steget handlar om att inkorporera detta i ett bokslutssystem som har någon form av
jämförbarhet med de mer traditionella bokslutsmodellerna i företagsvärlden.
I detta kapitel tar vi de två första stegen för att därefter i kommande kapitel ta det tredje steget.
5.1 Mekanismerna bakom utanförskapet
5.1.1 Två fenomen som förstärker utanförskapet – kortsiktighet och stuprörsagerande
Kostnaderna för det utanförskap som vi här diskuterar – och som ofta är konsekvenserna av uteblivna
tidiga insatser eller preventiva åtgärder – är som vi kommer att se betydande och det finns heller inga
tecken på att det kommer att förändras till det bättre av sig själv.
Då måste man fråga sig: varför tillåts detta mänskliga och ekonomiska resursslöseri att pågå år efter
år? Det är ju trots allt så att i grund och botten vill de flesta att en positiv förändring ska kunna ske.
Det finns rikligt med kloka och kompetenta människor med stort engagemang och goda avsikter som
är beredda att ta itu med denna problematik.
Det blir, enligt vår erfarenhet, svårt att hitta syndabockar kring detta med utgångspunkt i mänskliga
brister eller felaktiga värderingar och etik. Vår bild är att de som hanterar dessa frågor vare sig har
onda avsikter eller är inkompetenta. Om vi utgår från att detta stämmer måste man leta felen på
strukturnivå och se om den bild vi får är att varaktigheten av utanförskapet går hand i hand med
övergripande strukturproblem. I såväl tidigare studier som under detta arbete ser vi två ständigt
återkommande strukturproblem som, delvis ensamma men framförallt tillsammans, ger en förklaring:
kortsiktigheten och stuprörstänkandet/agerandet.
Prevention och rehabilitering är frågor som har ett utpräglat långsiktigt perspektiv och är frågor som
ofta berör ett helt knippe av olika aktörer. Man borde alltså ha ett långsiktigt helhetsperspektiv kring
beslut som rör sådana frågor för att agera långsiktigt effektivt i enlighet med kommunallagens
intentioner. I verkligheten är det precis tvärtom.
Ofta fattar man i offentliga myndigheter beslut kring olika insatser utifrån den traditionella
ettårsbudgetens perspektiv. Om vi med stöd av bilden nedan tänker mer långsiktigt, ser vi att en insats
kring en arbetslös eller sjukskriven person på goda grunder kan betraktas som en social investering.
Intäkten, om vi lyckas, utgörs av den berördes framtida produktionsförmåga och alla de
välfärdskostnader som inte uppstår till följd av att vi lyckats bryta ett utanförskap.
44
Är 100 000 kronor – eller rentav 500 000 kr – ur detta perspektiv en stor kostnad? Det beror på
alternativen. Studier visar ofta att ett tämligen måttligt, livslångt, utanförskap kostar cirka 10–15 mnkr.
Tanken med ett socialt investeringsperspektiv (som med alla investeringar) är att man kortsiktigt tar en
säker men begränsad kostnad för att i framtiden få större, men idag osäkra, intäkter.
KOSTNAD
PREVENTIONS- OCH
REHABVINSTER &
TIDSFAKTORN
INVESTERINGSPUCKEL
TID
PREVENTIONS- OCH
REHABVINSTER
Ingvar Nilsson (I.nilsson@seeab.se)
i.nilsson@seeab.se
Men kan vi vara säkra på att den planerade insatsen ger den önskade effekten då? Naturligtvis inte. Så
är det med alla investeringar; intäktssidan kommer i framtiden och den är osäker, oavsett om vi talar
om människor eller maskiner, fabriker, vägar etc. Om vi tänker på några av samhällets stora satsningar
i infrastruktur de senaste åren såsom tunneln genom Hallandsåsen, Öresundsbron, Förbifart Stockholm
eller Botniabanan så är detta exempel på beslut där investeringskalkylen i förväg och utfallet i
efterhand inte alltid, för att uttrycka sig milt, harmonierat med varandra.
5.1.2 Tre effekter av detta – osynlighet, ansvarsfrihet och pyramidspelseffekt
Våra organisationsstrukturer och styrsystem bygger alltså på fragmentering i styrningen av komplexa
processer och kortsiktighet i värdering av det ekonomiska utfallet. Detta skapar vad vi ekonomer
ibland kallar perversa ekonomiska incitament, dvs. man stimuleras att agera på ett sätt som inte leder
till effektivitet. Detta leder till några olika ständigt återkommande effekter då man ska fatta beslut
kring utanförskap:
•
Osynligheten. Utanförskapets effekter är för de flesta beslutsfattare kraftigt underskattade
eller osynliga eftersom de inte syns i våra budget- och uppföljningssystem annat än som
ettåriga fragment av en betydligt större långsiktig kostnad.
•
Ansvarsfriheten. Ingen enskild beslutsfattare ansvarar för dessa kostnader utan ansvarar
enbart för kortsiktiga aspekter och fragment av denna totalkostnad – den del man har det
ettåriga budgetansvaret för.
•
Pyramidspelseffekten. De flesta beslutsfattare försöker inom ramen för sitt uppdrag nå de mål
de anvisats och hålla den budget man tilldelats. Dessa beslutsfattare gör så gott de kan inom
denna ram och fattar mängder med beslut (de små beslutens tyranni) som på kort sikt är
positiva för den egna verksamheten men som på lång sikt kan leda till stora oönskade
konsekvenser och kostnader för samhället i stort.
45
Socioekonomiska bokslut kan enligt vår mening vara en av flera olika vägar för att få underlag för att
ta itu med dessa tre problem.
5.2 Att agera eller inte agera – det är frågan
Tanken med tidiga insatser, prevention och rehabilitering är att man kan identifiera potentiella
problem och/eller risker, avdela resurser för att hantera dem och därefter sätta in olika åtgärder såsom
öppna förskolor, kuratorer i skolan eller föräldrastöd. Detta förväntas ge effekter på de berörda
personernas framtida hälsa och välmående och dessutom skapa en mängd positiva ekonomiska
effekter för samhället i form av minskade kostnader och/eller ökade intäkter.
Detta leder med en viss automatik till nästa problemställning – hur vet vi att en viss insats ger en viss
given effekt? Det som brukar kallas kausalitetsproblemet. Om man väl vet effekten av en insats är det
nästan alltid möjligt att omvandla detta till ekonomiska konsekvenser. Om man går från
misslyckanden i skolan till framgång i skolan finns det rimliga och möjliga kvantitativa mått med
vilka detta kan omvandlas till först sannolikheter för utanförskap på arbetsmarknaden och därefter
ekonomiska följder av detta. Problemet är att det för de flesta insatser inom det sociala fältet vare sig
finns evidensbaserade metoder eller kvantitativa mått på hur framgången till följd av en viss insats ser
ut.
Men detta har en bredare implikation – nämligen hur man brukar följa upp, värdera och utvärdera
socialt arbete av olika slag. Tyvärr är det på det viset att det brukar vara två saker man följer upp. Inte
därför att det är det viktigaste och mest meningsfulla utan därför att det är vad som enklast låter sig
mätas. Det ena är resursförbrukningen – vad har man använt resurserna till och har man hållit budget?
I själva verket säger de formella ekonomiska uppföljningssystemen i form av resultat- eller
balansräkning överhuvudtaget ingenting om verksamheten. De säger egentligen bara något om hur
mycket resurser man förbrukat till olika ändamål och om kostnaderna är större eller mindre än
intäkterna.
I grunden är det tämligen ointressanta mått. De säger ingenting om vare sig produktivitet eller
effektvitet i verksamheten, inte heller något om vilka resultat man uppnått. De talar bara om hur
resurserna använts. Det är den information man vanligtvis kan få ut ur en ideell organisations, en
kommuns eller ett landstings konventionella förtagsbokslut.
46
En något mera ambitiös ansats är att mäta vilka prestationer man utfört. Hur många läkarbesök man
genomfört, hur många barn som varit i verksamheten osv. Detta är vad man i andra sammanhang
brukar kalla produktivitet – med vilket menas hur snabbt, och hur fort man arbetar. Mer intressant än
att bara mäta resursförbrukningen – men i grunden säger det inget om resultatet. Vi vet inte om det är
bättre att träffa många barn i en familjestödsverksamhet än färre om vi inte samtidigt har någon
uppfattning om värdet av träffen, kvaliteten i mötet och effekterna på kort och lång sikt för barnen.
5.2.1 Ett socialt investeringsperspektiv
På grund av detta behövs ett annat perspektiv då man ska följa upp preventions- och
rehabiliteringsinsatser – det vi kallar ett socialt investeringsperspektiv
Det finns en generell föreställning om att tidiga insatser, hälsofrämjande arbete och förebyggande
insatser hos barn och unga kan medverka till att förebygga utanförskap senare i livet. På ett mer
generellt plan tänker man sig att en tidig samordnad insats av offensiv natur är bättre än en reparativ
insats vid ett senare tillfälle. Detta är en uppfattning som ofta finns starkt förankrad hos människor
som arbetar med förebyggande arbete och tidiga insatser kring barn och unga. Man skulle kunna säga
att denna föreställning utgör summan av en mängd vardagskunskap och det som brukar kallas tyst
kunskap eller förtrogenhetskunskap hos dessa människor.
Ett problem är att man vanligtvis inte ser på tidiga insatser på detta vis. Man ser dem vanligtvis som en
entydig kortsiktig kostnad. Detta i sin tur kan bero på den definition som vanligtvis brukar användas
kring begreppet investering;
”Investering, en utgift som förväntas leda till framtida avkastning. Det finns fysiska
investeringar av typen infrastruktur, byggnader och maskiner.”15
Denna definition av begreppet investering fokuserar på det förhållande att då man ska bygga om ett
kommunhus för 100 mnkr belastar kostnaderna för detta inte den kommunala budgeten med hela
summan under innevarande år utan kanske endast med 1/30 under de kommande 30 åren. Om jag på
andra sidan vill satsa en halv miljon kronor på att hjälpa en ung människa tillbaka till samhället
belastar detta i sin helhet socialtjänstens budget innevarande år. Man beaktar på intet vis den framtida
avkastning denna sociala investering i bästa fall förväntas ge.
Vi kommer här att argumentera för att sociala investeringar i framtida hälsa och produktionsförmåga
bör betraktas på ett likartat sätt som tekniska och fysiska investeringar. Vi kommer också att hävda att
detta kan leda till en mer samhällsekonomiskt effektiv resursanvändning än dagens synsätt. Ett
ytterligare problem med detta synsätt är att länkarna mellan de olika stegen vare sig är lätta att
upptäcka eller leda i bevis. Det finns flera tydliga problem sett ur en beslutsfattares perspektiv:
 Kopplingen mellan insats och effekt är inte alltid klar. Vilka åtgärder leder, med vilka
sannolikheter, till vilka effekter? – kausalitetsproblemet.
 Mellan insats/åtgärd och effekter går ofta lång tid, ibland så lång tid att kopplingen blir oklar
eller osynlig – fördröjningseffekterna.
 Eftersom de flesta offentliga beslutssystem bygger på det ettåriga budgetperspektivet finns
inga styrinstrument för att hantera långsiktiga effekter – kortsiktighetsproblemet.
 Beslutsfattare har sällan vare sig kunskap, möjligheter eller mandat att titta utanför den egna
myndighetens omedelbara ansvarsområde – problemet med tunnelseende.
15
Wikipedia.se,.
47
 Insatser hos en aktör kan leda till positiva eller negativa konsekvenser för helt andra aktörer –
omfördelningsproblemet.
 I offentliga budgetsystem har man inte något sätt att redovisa sociala insatser som
investeringar i motsats till satsningar i fysisk infrastruktur – bristen på ett
uppföljningssystem för sociala investeringar.
Mot bakgrund av detta är det lätt att förstå att många beslut blir långt ifrån samhällsekonomiskt
effektiva eller leder till en god resursanvändning.
5.3 Att socioekonomiskt analysera utanförskap, prevention och rehabilitering
5.3.1 Begreppet socioekonomisk analys
Den socioekonomiska analysen är ett synsätt och ett knippe metoder (modeller) samt en strukturerad
databank med vars hjälp man i ekonomiska termer kan beskriva, värdera och analysera samhällets
kostnader för olika former av utanförskap för individer, grupper av individer, händelseförlopp och
situationer eller populationer. I detta synsätt ligger några central begrepp inbakade:
 Tidigt och proaktivt
 Långsiktigt och uthålligt
 Helhetssyn och samordning
Som en följd av detta kan man beskriva och ekonomiskt analysera värdet av prevention och tidiga
insatser för att förhindra eller reducera utanförskap samt värdet av framgångsrik och effektiv
rehabilitering. Detta kan ske som konsekvenser av t.ex. ett särskilt projekt, en tillfällig verksamhet,
sociala företag eller som en del av ordinarie verksamhet hos någon aktör (t.ex. kommun och
landsting).
5.3.2 Skillnad mot konventionella samhällsekonomiska analyser
Ibland får vi frågan om inte det socioekonomiska synsättet är exakt samma sak som att göra
samhällsekonomiska kalkyler eller Cost-Benefit-analyser. I stort sett är det så. Vår modell (som vi
presenterar längre fram) bygger på detta synsätt. Vi följer de flesta vedertagna principerna för sådana
analyser. Vi utgår från de tre stegen identifiera, kvantifiera och värdera då de olika alternativen ska
ställas mot varandra. Precis som en god samhällsekonomisk kalkyl utgår vi från begreppen
långsiktighet och helhetssyn.
Det finns några skillnader. Man kan säga att vi kompletterar och vidgar den traditionella
samhällsekonomiska kalkylen genom att identifiera och fokusera på aktörsperspektivet som vi
upplever som helt centralt i allt beslutsfattande. Beslut fattas aldrig av den abstrakta aktören samhället.
Beslut fattas av eller i kommuner, landsting, företag, enskilda personer osv. Beslut leder till
omfördelningseffekter. Ofta finns det vinnare och förlorare. Därför är det för oss helt centralt att utgå
från aktörsperspektivet för att kunna följa sådana effekter. Vi vill nå beslutsfattare med vår analys.
Som en följd av detta väljer vi ofta en presentationsform som är konform med de olika aktörernas
vanliga beslutsunderlag. Vi presenterar ofta resultaten i form av kortsiktiga resultaträkningar,
långsiktiga sociala investeringsanalyser och finansieringsanalyser.
Samhällsekonomiska kalkyler brukar enbart innefatta reala kostnader och intäkter. I sådana kalkyler
är en finansiell utgift, oftast en transferering som bidrar till någons försörjning, inte en kostnad. I
stället är det arbetslösheten som förorsakar försörjningsproblemet som räknas som en kostnad i form
av uteblivet produktionsvärde.
48
Vi inkluderar oftast även de finansiella effekterna i kalkylen eftersom de aktörer som har ansvar för
eller fattar beslut om dessa försörjningssystem är intresserade av hur en viss insats eller verksamhet
påverkar behovet av framtida försörjningsstöd. Man torde stå inför en svår uppgift om man ska
övertala en socialchef att han inte behöver beakta utbetalning av försörjningsstöd som en kostnad.
Vi låter i stället våra kalkyler oftast innehålla såväl de finansiella försörjningskostnaderna som de reala
produktionsvärdena. Det gör att vi måste vara tydliga med vad som avses i resultaten. Ofta
särredovisas de olika storheterna för att undvika dubbelräkning.
5.4 Den komplexa kartan och begreppet helhetssyn
5.4.1 Identifiera det totala effektpanoramat
Marginalisering och utanförskap är komplexa fenomen som sker samtidigt i många olika dimensioner
samt vid olika tidpunkter och där synliga symptom och underliggande orsaker i regel är inflätade i
varandra på ett stundtals svårgenomskådligt vis.
Ofta har många olika aktörer och professioner varit involverade i människors resa mot utanförskap. I
regel utan att samverka med varandra på ett mer systematiskt vis. De insatser som görs uppfattas ofta
som fragmenterade och det är inte ovanligt att de som berörs känner sig överkörda och föga lyssnade
på. Man skulle kunna säga att få ser helheten i den enskildes situation. Det är inte ovanligt att
människor som marginaliserats har haft kontakt med 20, 30, 40 eller fler olika personer. Alla med
olika perspektiv på och kunskap om deras problem. Det som för den ene är ett ordningsproblem i
skolan är för den andre en neuropsykiatrisk problematik. Det som uppfattas som ett missbruksproblem
på ett ställe ser hos en annan aktör ut som övergrepp och misshandel. Polisen ser kriminalitet medan
bostadsföretaget ser störning och uteblivna hyror. Få har kunskap om eller ser helheten i dessa
människors liv.
Det första steget för att kunna beräkna effekterna av utanförskapet är alltså att skapa sig en bild av det
totala effektpanorama som uppstår. I figuren nedan illustrerar vi principiellt hur den bild ser ut som
utgör grunden för kalkylmodellen i denna rapport.
49
Barn
Skolsköterska
LVU
MVC
BVC
Barnomsorg
Skola
Överklagan
Kammarrätt
Korttidshem
Skolkurator
Socialtjänsten
Advokat
Jourfamilj
Länsrätt
Stödresurser
PBU
Anmälan
Utredning
Kontaktperson
Beslut om
ärende
Utsatta
barn
Utredning
Boende
Polis
Beslut
PBU
Familjehem/Behandl
Bostadsbidrag
Ärende
Utredningshem
Specialpedagog
Ingen
bostad
Familjehem/Trad
Social kontrakt/
försöksboende
Utredning
Extralärare
Bidragsförskott
Särskilt
boende
Jourhem
Omedelbart
omhändertagande
Stödresurs Barnomsorg
Inackordering
Härbärge
Stödresurs Skola
Stödboende
Kontinuerlig
kontakt
Hotellhem
Karensdagar
Beroendemottagning
Utredning
Överklagan
Kammarrätt
Öppenvård
Boende
Advokat
Inackordering
Länsrätt
Försörjningssätt
Utredning
Sjukersättning
Läkare
Beslut om
ärende
Sjukpenning
Ärende
Sjuk
Utredning
Dålig
ekonomi
Utredning
Inget
jobb
Utredning
Rehabersättning
Kontaktperson
Behandlingshem
Beslut
Anmälan
Vård/Behandling
LVM
hem
Läkarbesök
vårdcentral
Medicinskt
vårddygn
Ekonomiskt
bistånd
Missbruk
A-kassa
Aktivitetsgaranti
Medicinska
Heroinist
Hepatit X
Infektioner
....
OSA
Skatteintäkter
Lönebidrag
Läkemedel
Akutmottagning
Liten
operation
Kirurgiska
Amfetaminist
Misshandel
Trafikolyckor
Olycksfall
.......
Missbrukets
kroppsliga
effekter
Vitt
Lönearbete
Inkomst
Produktionsvärde
Stor
operation
Tandakuten
Svart
Bedrägeri
Odontologiska
Polisutredning
Skadereglering
Psykakut
Snatteri
Egendomsförlust
Psyk
öppenvård
Psyk
slutenvård
Metadon
Subitex
Hälare
Missbrukets
mentala
effekter
Läkemedel
Avgiftning
Egendomsskador
Psykiatriska
Psykiatriska
symptom
Bilstöld
Tid/Prodförlust
drabbade
Inbrott
Beroende
Abstinens
Kroppsliga
effekter
Gripande
Langning
Smuggling
Antabus
Prostitution
Övervakning
Övr
omkostnader
Gripande, Åtal,
Dom och Straff
Villkorlig dom
Gripande
Kontraktsvård
Samhällstjänst
Arrest
Dom
Momsintäkter
Intensivövervakning
Skyddstillsyn
Utredning
Huvudförhandling
Åklagare
Vilande
Öppen lokalanstalt
Åtal
Advokat
Öppen riksanstalt
Häkte
Anhållande
Sluten lokalanstalt
Skyddshäkte
Arrest
Sluten riksanstalt
Häktning
Brottsutredning
Säkerhetsanstalt
Häktningsförhandling
Personutredning
5.4.2 Kvantifiera och prissätt effekterna
Vad vi gör i denna studie för att få fram utanförskapets kostnader är att vi tar de tre steg man brukar ta
då man genomför samhällsekonomiska analyser’:
 Vi identifierar med hjälp av nätverkskartan ovan utanförskapets alla olika effekter.
 Därefter kvantifierar vi alla dessa effekter.
 Slutligen värderar och prissätter vi detta. För att kunna göra detta måste vi skaffa oss en bild
av priset på alla de olika insatser och effekter som kan bli aktuella till följd av det fenomen vi
studerar. Nedan visar vi ett utdrag ur en sådan prislista som utgör underlaget för denna studie.
50
Kedja
Försörjning
Försörjning
Försörjning
Boende
Försörjning
Försörjning
Sysselsättning
Barn
Boende
Boende
Försörjning
Sysselsättning
Sysselsättning
Sysselsättning
Boende
Missbruk
Missbruk
Missbruk
Somatisk vård
Somatisk vård
Somatisk vård
Barn
Barn
Somatisk vård
Medicinering
Somatisk vård
Medicinering
Psykvård
Psykvård
Psykvård
Somatisk vård
Somatisk vård
Somatisk vård
Brott och Straff
Brott och Straff
Brott och Straff
Brott och Straff
Brott och Straff
Försörjning
Aktör
Arbetsförmedling
Arbetsförmedling
Arbetsförmedling
Försäkringskassan
Försäkringskassan
Försäkringskassan
Kommunen
Kommunen
Kommunen
Kommunen
Kommunen
Kommunen
Kommunen
Kommunen
Kommunen
Kommunen
Kommunen
Kommunen
Landsting
Landsting
Landsting
Landsting
Landsting
Landsting
Landsting
Landsting
Landsting
Landsting
Landsting
Landsting
Landsting
Landsting
Landsting
Rättsväsendet
Rättsväsendet
Rättsväsendet
Övriga
Övriga
Övriga
Enhet
Af
Af
Af
Fk
Fk
Fk
Socialtjänsten
Socialtjänsten
Socialtjänsten
Socialtjänsten
Socialtjänsten
Socialtjänsten
Socialtjänsten
Socialtjänsten
Socialtjänsten
Socialtjänsten
Socialtjänsten
Socialtjänsten
Akutsjukvård
Akutsjukvård
Akutsjukvård
BUP
BUP
Primärvård
Primärvård
Primärvård
Psykiatri
Psykiatri
Psykiatri
Psykiatri
Specialistsjukvård
Specialistsjukvård
Specialistsjukvård
Kronofogde
Kronofogde
Polisen
Allmänhet
Försäkringsbolag
Föräldrar
Aktivitet
Akassa
Aktivitetsstöd
Utredning Af
Bostadsbidrag
Sjukpenning 100%
Utredning Fk
Arbetsträning
BarnUtredKom
Behandlingshem
Funktionsbedömning
Försörjningsstöd
Rehabplan
Sysselsättningprojekt
Utredning
Utredning boende
Utredning Omhändertagande
Utredning Soc
Öppenvård
Akutmottagning
Operation Lätt
Operation Medel
Terapi
Utredning BUP
Läkarbesök
Medicin Primv
Sköterskebesök
Medicin Psyk
Psykakut
Psykiatrisk öppenvård
Utredning
Läkarbesök
Specialistvård lätt
Specialistvård tung
Inkassoärende
Utredning Kf
Polisingr
InbrottKostnAllm
InbrottSkadaReglÖvr
Bidrag
Sort
Månad
Månad
Tillfälle
Månad
Månad
Tillfälle
Månad
Tillfälle
Månad
Tillfälle
Månad
Tillfälle
Månad
Tillfälle
Tillfälle
Tillfälle
Tillfälle
Månad
Tillfälle
Tillfälle
Tillfälle
Månad
Tillfälle
Tillfälle
Månad
Tillfälle
Månad
Tillfälle
Tillfälle
Tillfälle
Tillfälle
Tillfälle
Tillfälle
Tillfälle
Tillfälle
Tillfälle
Tillfälle
Tillfälle
Månad
Pris
Real
13000
0
6700
0
30000
1
2500
0
13000
0
45000
1
9000
1
42000
1
60000
1
3000
1
7500
0
3000
1
5000
1
5000
1
2000
1
20000
1
10000
1
10000
1
5000
1
10000
1
20000
1
2000
1
10000
1
1500
1
1000
1
800
1
1000
1
4000
1
1500
1
5000
1
2000
1
4000
1
8000
1
500
1
5000
1
4000
1
2000
1
14000
1
3000
0
Detta har vi byggt samman i den kalkylmodell vi tagit fram för denna studie och som bygger på mer
än 30 års arbete med denna typ av frågor. I den fullständiga prislistan ingår cirka 200–300 variabler
omfattande ett tiotal stora samhällsaktörer.
5.4.3 Fördela kostnadernas på olika samhällsaktörer
Men detta räcker inte. I traditionella samhällsekonomiska kalkyler brukar man nöja sig med att
beskriva vilka effekter som uppstår för samhället i stort. Men detta är inte alltid ett relevant svar för en
enskild aktör i samhället som kommun, försäkringskassa eller polis som kanske är mer intresserad av
att få veta hur det påverkar just den egna verksamheten. Därför delar vi upp kostnaderna på sex olika
samhällssegment illustrerade i figuren nedan.
51
Några av dessa segment är också tydliga organisationer såsom kommun eller arbetsförmedling. Andra
består av flera olika delsegment, såsom rättsväsendet som består av bl.a. polis, åklagarväsende,
domstolsväsende och kriminalvård. I kategorin övriga ryms bl.a. företag, allmänhet, familj, CSN och
kronofogdemyndigheten.
5.5
Några bärande principer
Vi har gjort denna typ av kalkyler i 30 år. Under den tiden har vi etablerat ett antal bärande principer
för vårt arbete. Den första av dessa är att alltid ligga i underkant i våra beräkningar –
försiktighetsprincipen. Den innebär att vi ligger i underkant då vi beräknar utanförskapets kostnader
och vi underskattar effekterna av en preventiv eller rehabiliterande insats.
Den andra principen är att ta bort sådant som i och för sig kanske är viktigt men som kan vara
diskutabelt eller svårt att mäta i kalkylen. Vi tar sällan med generations- eller indirekta
familjeeffekter som i regel är en stor del i utanförskapets kostnader. De är ofta för svåra och för diffusa
att mäta. Fenomen som otrygghet, lidande, för tidig död och effekter av prostitution och psykisk
misshandel avstår vi i regel från att ha med. Det stöter på både etiska och praktiska svårigheter att ha
med denna typ av effekter i en kalkyl. Likaså avstår vi i regel från att ha med fenomen som väktare i
butiker, svinn, säkerhetsdörrar i lägenheter eller larmsystem som privatpersoner skaffar för att skydda
sig från inbrott även om detta är något enklare att mäta.
En tredje viktig princip är att förse våra analyser med en känslighetsdel – en riskkalkyl – kring en
insats eftersom osäkerheten kring effekterna av olika insatser är så stor. Vad händer om vi bara är
hälften så bra? Vad händer om det blir ett katastrofresultat? Detta är ett sätt att undvika fällan att
överdriva positiva effekter av en insats.
Man kan också vända på steken och ställa frågan: hur bra måste vi vara för att detta ska gå ihop
socioekonomiskt? På 5 år, på 20 år eller på längre sikt? En tredje variant är att ställa sig frågan: om vi
bara lyckas med en enda av våra klienter/deltagare – vilka socioekonomiska effekter uppstår då?
Dessa olika modeller svarar an dels på försiktighetsprincipen men också på genomskinlighets- eller
transparensprincipen. En läsare ska kunna förstå och kritiskt granska hur vi fått fram våra resultat.
52
En femte viktig ansats är att vara medveten om att resultaten handlar om storleksordningar och inte
exakta resultat, oavsett hur ambitiösa vi är. Området är för komplext för att göra anspråk på att ha
den exakta sanningen. Det är bättre att ha en bild av storleksordningar kring kostnader och intäkter
(och vara medveten om att det är just detta) än att inte ha någon aning alls eller bara gissa och tycka.
Vi gör alltså på intet vis några anspråk på att sitta på en Sanning med stort S, inte ens att vi någonsin
kommer att komma fram till sanningen. Detta är ett synsätt och en metod för att steg för steg komma
något närmare sanningen.
5.5.1 Det svårmätbara
En del av den ovan presenterade försiktighetsprincipen är att i våra kalkyler här inte ta med faktorer
och effekter som i sig kan anses vara viktiga men som trots detta är svåra att prissätta eller där
metoderna att prissätta kan anses vara tveksamma eller rentav tvivelaktiga av praktiska (t.ex.
otrygghet) eller etiska (t.ex. värdet av för tidig död) skäl.
Sådana faktorer brukar ibland kallas ”svårmätbara” (på engelska intangibles). Inom näringslivets
tjänstesektor brukar sådana faktorer tillmätas stor betydelse då ett företag ska värderas. De kallas då
immateriella tillgångar. Exempel på detta är varumärke, patent, kompetens, goodwill och andra icke
materiella tillgångar.
Alla dessa är naturligtvis faktorer av stor betydelse då utanförskapets effekter ska värderas. Det finns
också kring de flesta av dessa faktorer metoder inom nationalekonomin för att värdera dem. Dock kan
många av dessa metoder diskuteras och även ifrågasättas bl.a. ur ett etiskt perspektiv.
Vi har därför genomgående valt att i detta skede lyfta ut dessa faktorer ur vår kalkyl för att inte riskera
att hamna i diskussioner kring sådana frågor som kan avleda fokus från studiens huvudlinje – de direkt
mätbara effekterna av utanförskapet. En konsekvens av detta är att de resultat och de värden vi får
kring utanförskapets effekter därmed blir mindre än de totala effekterna om även dessa svårmätbara
faktorer skulle medräknas. Detta är ett område vi avser integrera i detta arbete i kommande års
bokslut.
Vi underskattar som en följd av detta, och den ovan redovisade försiktighetsprincipen, i våra
kalkyler systematiskt de ekonomiska effekterna av utanförskap som vi här redovisar.
53
6. VAD ÄR ETT SOCIOEKONOMISKT BOKSLUT
Det socioekonomiska synssättet och den socioekonomiska analysen är ett sätt att konkret införa ett
investeringsperspektiv kring preventiva och rehabiliterande insatser utifrån ledorden tidigt, långsiktigt,
uthålligt och helhetssyn.
Utifrån detta synsätt har vi gjort ett stort antal analyser kring sådana preventiva eller rehabiliterande
verksamheter. Vi har också i en förenklad modell utbildat cirka 75 kommuner så att de på egen hand
kan utvärdera projekt av olika slag och därmed kringgå begreppen kortsiktighet och stuprörstänkande i
sin analys.
Det socioekonomiska bokslutet är ett stort språng vidare. Det bygger på samma tanke men är
metodiskt och strukturellt ett helt nytt steg. Det handlar nu om att integrera den socioekonomiska
analysen med den traditionella uppföljningen i form av resultat- och balansräkning som sker i alla
organisationer – ideella såväl som offentliga.
Det handlar om att på allvar slå sig in i ekonomistyrningens domäner. Den styrning som så starkt
påverkar hur vi använder våra resurser och värderar denna resursanvändning.
6.1 Varför behövs socioekonomiska bokslut?
6.1.1 Introduktion
Företag och organisationer som Fryshuset är skyldiga att upprätta någon form av ekonomisk
redovisning som beskriver de intäkter och kostnader man haft under ett år samt den eventuella vinst
som uppstått. Denna skyldighet är reglerad i bokföringslagen. För vissa företagsformer, t.ex.
aktiebolag vars spelregler regleras i aktiebolagslagen, är kraven mer strikta än för andra.
Syftet med redovisningen är tvåfaldig. Det interna syftet är att ge stöd för företagsledningen att planera
och leda verksamheten medan det externa syftet är att ge olika intressenter möjlighet att få inblick i
och värdera företaget. Myndigheter för att se om företagen uppfyller sina olika förpliktelser, t.ex. att
betala skatt. Kunder, leverantörer och anställda för att bedöma företagets stabilitet och
utvecklingsförmåga. Finansiärer för att bedöma kreditvärdighet etc. Man skulle kunna säga att
redovisningens roll är att förse intressenterna i och kring ett företag med en kompass eller en mental
karta med vars hjälp företaget kan analyseras och beslut fattas.
6.1.2 Teorin om externa effekter
Redovisningen uppträder som verksamhetsberättelser, revisionsberättelser, resultat- och
balansräkningar etc. Den bygger på att all väsentlig information kring företaget går att fånga via dess
finansiella och monetära transaktioner. Detta är emellertid inte alltid fallet. Det finns ett stort antal
effekter som inte låter sig fångas i den traditionella bokföringen. Inom ekonomisk teori kallar man en
del av dem externa effekter.
54
Förekomsten av sådana effekter leder till att informationen om företaget blir missvisande. Man får helt
enkelt inte underlag för att fatta korrekta beslut. Om företaget skapar negativa externa effekter
överskattas företagets värde. Luftföroreningar, buller eller företag som förgiftar vattendrag är sådana
externa effekter inom miljöområdet. Utbrändhet, sjukskrivning och arbetsskador är sådana effekter
inom det sociala området. Om företaget skapar positiva externa effekter (förbättrad hälsa, minskad
vårdkonsumtion, ren luft etc.) underskattas istället företagets värde.
Externa effekter handlar alltså om utnyttjande av resurser eller skapande av värde för någon, utan att
det förekommer någon transaktion. Om det inte förekommer någon transaktion så kommer kostnaden
eller intäkten inte heller att dyka upp som en kostnad eller en intäkt för någon person eller något
företag – de internaliseras inte utan förblir externa för aktörerna. Externa effekter går således förbi
prismekanismen. Om inte priserna innehåller korrekt information så fungerar inte en
konkurrensekonomi – signalerna till konsument/producent blir perverterade.
Det vanligaste exemplet på externa effekter är miljöförstöring av olika slag. Eftersom miljön inte är
prissatt på en marknad och äganderätten är svårdefinierad så utnyttjas miljön som en gratis
produktionsfaktor. Detta kallas en negativ extern effekt. Om man gör en samhällsekonomisk värdering
av en produktionsprocess som innebär negativa externa effekter så skall de företagsekonomiska
produktionskostnaderna justeras uppåt för att ta hänsyn till detta. Då försöker producenten föra dessa
ökade kostnader vidare till konsumenten. Konsumenten kan välja att betala mer för produkten eller,
om möjlighet finns, välja en annan produkt.
Externa effekter kan också vara positiva. Ett exempel kan vara jordbrukaren som håller landskap
öppna genom att producera spannmål eller kött/mjölk. De öppna landskapen konsumeras av alla som
åker förbi, men ingen betalar för utsikten. Det kan också vara en grannskapskommitté som tar hand
om trädgårdsskötseln i ett bostadsområde som därigenom bidrar till stabiliteten i området och till
bättre sociala relationer och minskad förstörelse och vandalism.
6.1.3 Det socioekonomiska bokslutet som en metod att internalisera externa effekter
Kostnader och intäkter kring prevention, tidiga insatser och rehabilitering har ofta inslag av externa
effekter. I den samhällsekonomiska kalkylen så innebär en framgångsrik preventiv insats eller
rehabilitering av en person att denne kommer att skapa intäkter och reducera kostnader som annars
skulle uppstått. Man kan säga att dessa minskade kostnader är en positiv extern effekt av en
framgångsrik rehabilitering. Dessa positiva externa effekter dyker varken upp i bokslutet för
preventions- eller rehabiliteringsaktören eller är särskilt uppenbara för kommun, försäkringskassa,
landsting eller försäkringsbolag. Dessa positiva externa effekter i form av mindre vårdbehov,
minskade försörjningsbehov etc. är sällan lätta att för den enskilde beslutsfattaren härleda just till
aktörens verksamhet. På samma sätt kan man säga att en misslyckad eller utebliven preventiv insats
eller rehabilitering förorsakar negativa externa effekter för flera aktörer.
Kartläggning och värdering av externa effekter är en vanlig orsak till att göra samhällsekonomiska
kalkyler. I praktiken hjälper man marknaden på traven genom att räkna på hur felaktig eller beskuren
information om kostnader och intäkter skall justeras så att alla aktörer skall kunna fatta vettigare
beslut. I vår kalkyl över Fryshuset och dess femtiotal olika verksamheter är avsikten att i de
socioekonomiska boksluten synliggöra dessa effekter genom att lösa upp systemgränserna mellan alla
aktörer kring insatsen som berör en individ. Alla resurser läggs i en gemensam påse. Det gör att alla
positiva och negativa externa effekter internaliseras i det socioekonomiska bokslutet.
55
6.2 Grundidé – att vidga den traditionella bokföringen
Under de senaste decennierna har det utvecklats olika former av vidgade bokslutsmodeller där man
försökt fånga in dessa förlorade effektmått. Exempel på sådana bokslut är:
 hållbarhetsredovisningar
 miljöbokslut16
 personalekonomiska bokslut
 hälsobokslut17
I detta arbete kan man identifiera några gemensamma drag:
 Man strävar efter en regelbundenhet med samma periodicitet som ordinarie bokslut vilket
ger en möjlighet till kontinuerlig fördjupning av kunskaper och metodik men också möjlighet
att skapa tidserier.
 Arbetet bygger på att man försöker identifiera de olika områden inom vilka
företaget/organisationen har en påverkan på världen. På så sätt försöker man omdefiniera
företagets gränssnitt mot omvärlden eller införliva parametrar i redovisningen som annars
uteblir (t.ex. antal sjukdagar per anställd).
 Man kvantifierar och försöker på olika sätt hitta mått för företagets påverkan på de externa
variablerna i förhållande till den ekonomiska verksamheten (t.ex. utsläppta ton kväveoxid per
miljon kronor i omsättning).
 Man försöker att på olika sätt internalisera effekterna på ett bokföringsmässigt acceptabelt
vis i redovisningen och redovisa dem sammanhängande med den ekonomiska bokföringen.
 I vissa fall strävar man efter att monetarisera de externa effekterna så att direkt jämförbarhet
med det ekonomiska resultatet erhålls.18
 Presentationen bygger ofta på nyckeltal19 som antingen fångar relationen mellan företagets
produktion och de externa effekterna (t.ex. antal ton koldioxid per producerad tonkilometer
transporterat gods) eller mellan den traditionella bokföringen och de externa effekterna (t.ex.
personalomsättning i förhållande till vinst, sjukdagar per miljoner kronor i omsättning).
16
Nacka kommun är ett exempel på en kommun som under lång tid tagit fram såväl miljö- som personalbokslut.
17
En bra beskrivning av begreppet hälsobokslut och dess användning finns i Hälsobokslut, Aronsson & Malmquist,
Metodicum.
18
Se Aronsson & Malmquist, Rehabiliteringens Ekonomi, Bilda, 2002.
19
Med nyckeltal menar vi här t.ex. kvoten mellan två för företaget viktiga parametrar t.ex. utsläpp av ton svaveldioxid
per miljon kronor i omsättning eller vinst i kronor per helårsanställd.
56
6.3 Vår preliminära definition av socioekonomiskt bokslut
6.3.1 Bokslutet
Med socioekonomiskt bokslut menar vi här:
 Ett bokslut som utgår från företagets ordinarie bokslut såsom det definieras i
bokföringslagen. Det omfattar i första hand företagets resultaträkning, dvs. intäkter minus
kostnader samt balansräkning (tillgångar och skulder).
 Detta bokslut kompletteras genom att för företaget betydelsefulla externa effekter
identifieras, kvantifieras och värderas (monetariseras).
 Dessa monetariserade externa effekter bakas samman till ett eller flera kostnadsställen i
företagets socioekonomiska resultat- och balansräkning.
 Bokslutet kan kompletteras med andra icke monetariserade variabler som påverkar
företagets resultat och värderingen av detta.
 Denna process görs regelbundet (årligen) som en del av företagets ordinarie bokslutsarbete.
 Resultatet redovisas tillsammans med företagets övriga årsredovisning.
6.3.2 Fem delar
Det socioekonomiska bokslutet består av fem delar:
 En resultaträkning som på årsbasis internaliserar de externa effekter som uppstår till följd av
målgruppens utanförskap samt värdet av att dessa reduceras eller förvinner till följd av
framgångsrik rehabilitering.
 En socioekonomisk investeringsanalys som gör rimliga prognosticerade framskrivningar av
dessa effekter på längre sikt.
 Detta kan med fördel omvandlas eller beskrivas som påverkan på samhällets balansräkning
för förväntad framtida utanförskapsskuld.
 En socioekonomisk finansieringsanalys som värderar hur olika aktörer finansierar
rehabiliteringsprocessen och vilken avkastning denna finansiering kan tänkas ge. Man
analyserar också i vilken mån det finns vinnare och förlorare i processen.
 En nyckeltalsanalys där man ställer olika intressanta intäkts- och kostnadsrelationer mot
varandra – främst skillnaden mellan det snäva företagsperspektivet och det bredare
samhällsperspektivet.
6.3.3 Socioekonomisk resultaträkning
Kärnan i resultaträkningen är att internalisera verksamhetens alla externa effekter så att man kan
avläsa inte bara hur företagets resultat ser ut ur ägarnas perspektiv utan också vilken samhällsnytta
man skapat. Det kan handla om de samlade samhällseffekterna av att rehabilitera arbetslösa in på
57
arbetsmarknaden, Det handlar om de kostnader man bidragit till att reducera i samhället och de
intäkter man bidragit till att skapa.
Resultaträkningen redovisas som intäkter minus kostnader både för samhället i stort och för samtliga
berörda aktörer. I vår modell har vi definierat sex sådana aktörer eller grupper av aktörer.
6.3.4 Det sociala investeringsperspektivet
Många preventions- och rehabiliteringsprocesser har svaga grupper som fokus. Man arbetar aktivt för
att bidra till bättre hälsa, bättre livssituation eller förmåga att återgå till arbetsmarknaden. Det innebär
att det föreligger ett utpräglat socialt investeringsperspektiv. Detta är något som man ofta lyfter
fram då man studerar rehabiliteringsekonomi eller upprättar så kallade hälsobokslut20. Detta
investeringsperspektiv bör också kunna lyftas in i det socioekonomiska bokslutet, genom till exempel
 pay-off tiden för rehabiliteringsinvesteringar ur ett socioekonomiskt perspektiv
 kvoten mellan kortsiktig rehabiliteringskostnad och långsiktiga samhällsvinster
I ett sådant investeringstänkande bör också inbegripas riskanalyser och sannolikhetsbedömningar
av framtida vinster i förhållande till investeringskostnader idag.
6.3.5 Att reducera en framtida utanförskapsskuld – ett balansräkningsperspektiv?
Många av de verksamheter som bedrivs av Fryshuset är av uttalat långsiktig natur. Barn till ensamma
mammor, Skapa din värld, Frysbox eller skolorna är verksamheter som syftar till att förhindra eller
reducera ett framtida utanförskap.
Insatserna sker idag och de riktigt stora effekterna förväntas inträffa en bra bit in i framtiden. Det
framtida förväntade utanförskapet utgör på sätt och vis en framtida utanförskapsskuld eller
socialtjänstskuld – en skuld som kommer att byggas upp, existera och kosta pengar om vi inget gör.
I bokföringssammanhang redovisas skulder och tillgångar i balansräkningen. En framtida tillgång är
summan av ett antal årliga nettovinster och en framtida skuld summan av ett antal årliga nettoförluster.
På motsvarande sätt skulle man kunna säga att insatser idag som förväntas längre fram i tiden reducera
utanförskapet utgör i balansräkningstermer en reducerad framtida utanförskapsskuld eller om man så
vill en framtida hälsovinst – en tillgång i samhällets förväntade framtida balansräkning.
6.3.6 Finansieringsanalys
I alla preventions- och rehabiliteringsprocesser finns det en eller flera finansiärer – de som tagit
initiativ till och kanske också genomför processen. Men effekterna av detta kan påverka även andra
samhällsaktörer. Om kommunen bidrar till att arbetsrehabilitera långtidssjukskrivna personer erhåller
staten vinster i form av reducerade kostnader för sjukpenning. Om arbetsförmedlingen gör liknande
insatser minskar kanske kommunens kostnader för försörjningsstöd.
Det finns alltså alltid potentiella vinnare och förlorare. Inom ekonomisk teori brukar man säga att
om de samlade vinsterna av en förändring är större än de samlade förlusterna – så att vinnarna (i varje
20
Se Aronsson & Malmquist, Rehabiliteringens Ekonomi, Bilda, 2002.
58
fall rent teoretiskt) skulle kunna kompensera förlorarna – anses en åtgärd samhällsekonomiskt effektiv
(det man inom ekonomisk teori kallar svaga Paretokritieriet).
Men det kan också vara viktigt, i en värld där olika beslutsfattare försöker enas om spelregler för
samverkan, att med hjälp av det socioekonomiska bokslutet se mer konkret hur eventuella
omfördelningseffekter ser ut. Stundtals kan detta bidra till att man enklare kommer fram till kloka
beslut.
6.3.7 Nyckeltal
I arbetet med socioekonomiska bokslut ligger att också utveckla meningsfulla nyckeltal som bland
annat skildrar relationen mellan företagets konventionella bokslut och det socioekonomiska
bokslutet. Exempel på sådana nyckeltal kan vara:
 kvoten socioekonomisk vinst/företagsvinst
 samhällelig intäkt per medarbetare
 samhällsintäkter per insatt rehabiliteringskostnad.
59
7. VÅR MODELL FÖR SOCIOEKONOMISKT BOKLSUT
I detta kapitel beskriver vi översiktligt och steg för steg den konkreta kalkylmodell det
socioekonomiska bokslutet i rapporten är uppbyggd efter. Innan vi gör detta kan det vara värt att tänka
på att då vi här talar om begreppet bokslut gör vi inte detta utifrån revisorns eller
redovisningsekonomens strikta bokföringsperspektiv. Det socioekonomiska bokslutet är, i motsats till
det traditionella bokslutet, ingen exakt vetenskap utan en sorts överslagsberäkning av en verksamhets
socioekonomiska effekter. Det ger en känsla för storleksordningar och sammanhang.
7.1 Metodiken i stort
Då man ska värdera effekterna av ett samhällsfenomen med det vi kallar en socioekonomisk analys
genomlöper man normalt sett tre olika steg: man identifierar alla effekter av det som ska värderas.
Man svarar på frågan: vad händer? Därefter kvantifierar man detta genom att svara på frågan: hur
mycket av detta händer? Slutligen värderar man dessa effekter genom att svara på frågan: vad är
prislappen på detta? De tre stegen är alltså identifiera, kvantifiera och värdera.
I arbetet med det socioekonomiska bokslutet utgår man från företagets interna resultaträkning. I
figuren nedan, som visar ett företag som sysslar med rehabilitering av långtidsarbetslösa personer,
visar vi hur intäkter och kostnader fördelas på olika samhällsaktörer. I detta exempel har företaget en
omslutning på cirka 18,8 mnkr och en företagsvinst på cirka 2 mnkr. Kommunen är i detta exempel
finansiär av verksamheten.
Bolaget
Bolaget
Intäkter
Kostnader
16 743 000
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun Landsting
18 823 000
RättsväsendeÖvriga
Summa
Vinst
18 823 000
2 080 000
16 743 000
Men till följd av det framgångsrika arbetet med de långtidsarbetslösa uppstår en mängd olika
samhällsvinster i form av positiva externa effekter på det sätt vi tidigare diskuterat. Dessa redovisas i
tabellen nedan. Vi ser då att den totala samhällsvinsten, i detta exempel uppgår till cirka 52 mnkr eller
26 gånger den företagsekonomiskt redovisade vinsten. I tabellens högra del kan vi också se hur denna
vinst fördelas mellan olika samhällsaktörer. Vi ser då t.ex. att trots att kommunen är den aktör som står
för hela investeringskostnaden så uppnår man redan under detta första år en nettovinst på drygt 5
mnkr. Den riktigt stora samhällsvinsten uppstår genom det produktionsvärde som tillförs samhället –
drygt 35 mnkr.
60
7.2 De externa effekternas komponenter
Frågan blir då: vilka är komponenterna i dessa numera internaliserade och i bokslutet ovan
synliggjorda externa effekter? Vilka kostnader upphör eller reduceras och vilka intäkter tillkommer till
följd av det framgångsrika rehabiliteringsarbetet? Kostnaderna kring en individ som hamnar i
utanförskap består av följande delar:
Försörjning
Uteblivna
Skatter/avgifter
Tid
Insatser
Förlorat
Produktionsvärde
 Det förlorade produktionsvärdet. Detta uppstår till följd av att människor som skulle kunna
arbeta (helt eller delvis) inte tas i anspråk och att deras bidrag till folkhushållet (det som ibland
kallas deras BNP-bidrag) därmed uteblir. Denna kostnad brukar beräknas som den
lönekostnad en arbetsgivare är beredd att betala för att anställa den person det gäller. I våra
kalkyler använder vi – utifrån en försiktighetsprincip – regelmässigt en mycket låg
lönekostnad – för unga ofta en månadslön kring 17 000 kronor – som utgångspunkt för
kalkylen. Till detta kommer arbetsgivarens så kallade lönekostnadspåslag som tillsammans
med lönen utgör den totala lönekostnaden.
61
 Kostnader för olika insatser i form av prevention, vård eller rehabilitering som riktas mot den
person det gäller. Det kan vara allt från läs- och skrivstöd för dyslektiker i skolan till
avgiftning och missbruksvård för unga missbrukare. I våra kalkylmodeller beaktar vi normalt
mellan 150 och 250 variabler som vi identifierat, kvantifierat och prissatt och som fångar ett
brett panorama av olika insatser som kan bli aktuella kring den grupp som marginaliserats.
 Den tredje gruppen av kostnader uppstår för att marginaliserade människor ofta inte kan
försörja sig själva eller sitt hushåll. Det kan handla om allt från sjukpenning, via
aktivitetsersättning eller ekonomiskt bistånd till A-kassa och sjukersättning. Dessa kostnader
brukar kallas finansiella kostnader eller transfereringar och anses normalt sett inte höra
hemma i en samhällsekonomisk kalkyl. Vi väljer ofta att även redovisa dessa kostnader för
marginalisering, men att särskilja dem från de s.k. reala kostnaderna – dvs.
produktionsbortfallet och kostnaderna för olika insatser.
 Den fjärde gruppen är de uteblivna skatter och avgifter som uppstår som en följd av ett
utanförskap. Även dessa utgör en finansiell kostnad eller transferering. Till skillnad från
försörjningskostnaderna redovisar vi endast sällan dessa typer av finansiella effekter trots att
de i olika offentliga aktörers beslutsfattande spelar en stor roll inte minst då det gäller
omfördelning av kostnadsansvar mellan stat, kommun och landsting kring olika frågor.
7.3 Delarna
För att göra denna typ av kalkyler behöver man ha tillgång till ett antal grunddata eller göra rimliga
antaganden om vad som kan hända eller kommer att hända. Dessa antaganden matas därefter in i
kalkylmodellens olika delar, som översiktligt redovisas i tabellen nedan.
Först och främst behöver vi kunskap om företagets resultaträkning (Internt - Bolaget) för det
innevarande året. I exemplet nedan uppgår företagets vinst till 2 mnkr vilket vi känner igen från
tabellen ovan. Därefter behöver vi veta vilka offentliga insatser kring dessa – i det här fallet arbetslösa personer som kan tänkas upphöra (Uteblivna Insatser) till följd av att man går i arbete
och vem som finansierar dessa insatser. Dessa effekter uppgår totalt till cirka 35 mnkr i vårt exempel
med kommunen som huvudfinansiär. Därefter behöver vi kunskap om vilka försörjningskostnader
som upphör (Utebliven försörjning) då man får en anställning och vilka aktörer som annars skulle
betalat för detta. I detta exempel ser vi att alla försörjningskostnader, vilka uppgår till 32 mnkr,
belastar kommunen. Därefter ska vi beakta de eventuellt tillkommande kostnader för försörjning
(Tillkommande försörjning) som uppstår t.ex. genom att man får aktivitetsersättning eller annan
form av ersättning. I det här fallet en kostnad på 27 mnkr.
Nästa del är att beakta vilka former av lönesubventioner som kan finnas till följd av att man erhåller
ett arbete med sådana subventioner (Tillkommande lönebidrag). I det här fallet ser vi att detta
belastar arbetsförmedlingen med drygt 7 mnkr. Slutligen ska vi beakta vilka produktionsvärden
(BNP-bidrag) som uppstår till följd av att människor kommer i arbete. I det här fallet är
nettoeffekten drygt 35 mnkr (43 mnkr minus lönebidraget).
Alla dessa data matas på olika vis in i modellens inmatningsdel med utgångspunkt i kunskap om
målgruppen före, under och efter den aktuella insatsen.
62
Internt - Bolaget
Intäkt
Kostnad
16 743 000
Bolaget
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun
18 823 000
Landsting
Rättsväsende
Övriga
Samhälle
Vinst/Förlust
Uteblivna
Insatser
Intäkt
4 200 000
5 760 000
18 820 000
5 300 000
1 000 000
Utebliven
försörjning
Intäkt
Tillkommande
försörjning
Kostnad
Tillkommande
lönebidrag
Kostnad
Produktionsvärde
Brutto
Netto
Intäkt
7 140 000
32 400 000
27 000 000
42 840 000 35 700 000
2 080 000
35 080 000
32 400 000
27 000 000
7 140 000
35 700 000
7.4 Resultaträkning för det första året
Allt detta omvandlas inne i den ”black box” som utgörs av kalkylmodellen till en årlig resultaträkning
av det slag vi ser nedan och som är exakt samma tabell som vi sett en gång tidigare.
Här kan vi följa både bruttoflöden och nettoflöden för berörda aktörer. I detta fall redovisas de totala
effekterna för både finansiella och reala effekter. Om man vill kan man särredovisa dessa. Vi ser också
att i detta exempel gör arbetsförmedlingen en nettoförlust vilket är precis som det brukar vara då
personer går från en passiv försörjningssituation och närmar sig arbetsmarknaden.
Summa
Intäkt
Kostnad
Intäkt
Arbetsförmedling
Kostnad
Intäkt
Försäkringskassa
Kostnad
Intäkt
Kommun
Kostnad
Intäkt
Landsting
Kostnad
Intäkt
Rättsväsende
Kostnad
Intäkt
Övriga
Kostnad
Produktionsvärde Intäkt
Summa
Bolaget
Bolaget
0
16 743 000
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
35 700 000
ArbetsFörsäkringsRättsförmedling kassa
Kommun
Landsting
väsende
Övriga
0
0 18 823 000
0
0
0
0
0
0
0
4 200 000
0
0
0
0
7 140 000
0
0
0
0
0 5 760 000
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0 51 220 000
0
0
0
0 45 823 000
0
0
0
0
0 5 300 000
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0 1 000 000
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Summa
18 823 000
16 743 000
4 200 000
7 140 000
5 760 000
0
51 220 000
45 823 000
5 300 000
0
1 000 000
0
0
0
35 700 000
Vinst
2 080 000
-2 940 000
5 760 000
5 397 000
5 300 000
1 000 000
0
35 700 000
52 297 000
7.5 Förväntad resultaträkning de första sex åren
Resultaträkningen är effekterna av rehabiliteringsinsatsen under första året. Men effekterna upphör ju
inte med detta. I bästa fall leder detta till en mer permanent närvaro på arbetsmarknaden. Därför får
man göra en prognos över hur stabila resultaten av insatsen kan tänkas vara. Man vet t.ex. från
forskningen att den här typen av målgrupp, även då man får ett arbete, har en högre benägenhet än
genomsnittet att återfalla i arbetslöshet och att effekterna av en rehabiliteringsinsats för vissa personer
avklingar över tid.
Därför får man (precis som i alla andra delar av kalkylen) vara utomordentligt försiktig med de
antagande om flerårseffekter av insatsen som kalkylen bygger på och utgå från den
försiktighetsprincip vi alltid använder oss av för att inte hamna i fällan med glädjekalkyler. Exempel
63
på en sådan sexårsprognos ser vi i tabellen nedan där effekterna för de första sex åren (osummerat och
odiskonterat) redovisas.
Summa
1
2
3
4
5
6+
Bolaget
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun
Landsting
Rättsväsende
Övriga
Summa sktörer
Produktionsvärde
Summa
2 080 000
-2 940 000
5 760 000
5 397 000
5 300 000
1 000 000
0
16 597 000
35 700 000
52 297 000
0
4 200 000
5 760 000
35 020 000
5 300 000
1 000 000
0
51 280 000
71 400 000
122 680 000
0
4 200 000
5 760 000
51 220 000
5 300 000
1 000 000
0
67 480 000
73 148 100
140 628 100
0
4 200 000
5 760 000
42 580 000
5 300 000
1 000 000
0
58 840 000
73 754 262
132 594 262
0
2 400 000
5 220 000
42 760 000
4 550 000
1 000 000
0
55 930 000
74 372 548
130 302 548
0
600 000
4 680 000
29 980 000
3 800 000
1 000 000
0
40 060 000
77 654 481
117 714 481
Dessa kalkyler bygger naturligtvis på kunskaper om och genomtänkta antaganden om målgruppens
situation både med och utan insatsen och i vilken takt man till följd av insatsen tar sig in på
arbetsmarknaden. Man får också beakta i vad mån man erhåller ett subventionerat eller icke
subventionerat arbete och i vilken takt dessa subventioner eventuellt avvecklas. På samma vis måste
man beakta att målgruppen kanske oftare än genomsnittsarbetskraften återgår till perioder av
arbetslöshet.
7.6 Investeringskalkyl och balansräkning
7.6.1 Den förväntade framtida effekten av insatser idag
Nästa steg i det socioekonomiska bokslutsarbetet är att anlägga ett investeringsperspektiv. Precis som
då man ska värdera effekter för åren efter det första året måste man kring investeringskalkylen iaktta
största försiktighet med antaganden kring effekter. Man måste beakta både effekter i form av
återkommande perioder av arbetslöshet för hela gruppen, som gör att delar av gruppen kan återfalla till
permanent arbetslöshet, men även att delar (kanske stora delar) av målgruppen på egen hand hade
kommit in på arbetsmarknaden om man hade väntat tillräckligt länge. Allt detta måste ligga till grund
för ett antal antaganden bakom kalkylen. Kalkylen måste nu naturligtvis diskonteras till nuvärde. Vi
väljer ofta att göra detta med 4 %.
I diagrammet nedan ser vi exempel på hur en sådan kalkyl kan se ut då vi för en tioårsperiod delar upp
effekterna i de tre delar vi inledningsvis presenterat: finansiella effekter, produktionsvärde och reala
effekter eller i huvudsak effekter i form av minskade offentliga insatser. Vi ser då att i vårt enkla
exempel uppgår de totala långsiktiga effekterna till cirka 950 mnkr. Detta i sin tur kan relateras till den
ursprungliga investeringen på cirka 18 mnkr som kommunen gjorde kring målgruppen.
64
Komponenter
1 200 000 000
800 000 000
600 000 000
Finansiellt
Produk onsvärde
400 000 000
Insatser realt
-200 000 000
10
9
8
7
6
5
4
3
0
2
200 000 000
1
Kr/Ackumulerat/Diskonterat
1 000 000 000
År
7.6.2 Ett balansräkningsperspektiv på detta
Ett annat sätt att se på detta är att betrakta de ackumulerade framtida effekterna av denna insats som en
reduktion av samhällets ackumulerade utanförskapsskuld för målgruppen under den aktuella
tidsperioden. En skuld som består av de summerade kostnaderna för utanförskap under dessa tio år.
Detta är att anlägga ett balansräkningsperspektiv på de insatser man gör. Man skulle sålunda kunna
säga att samhällets socioekonomiska balansräkning för en tioårsperiod i detta fall har förbättrats med
cirka 950 mnkr till en kostnad av 18 investerade mnkr. Detta innebär en avkastning på cirka 52 gånger
pengarna Denna förändring kan för den aktuella målgruppen antingen registreras som en förväntad
tillgångsökning på dessa 950 mnkr eller en förväntad skuldminskning på motsvarande belopp.
7.6.3 Reala långsiktiga effekter
Man kan också, om man bryter ner kalkylen, få kunskap om hur de reala vinsterna fördelas mellan
olika aktörer under, i det här fallet, tioårsperioden. Vi ser då t.ex. att landstinget gör en tioårig real
vinst på 38 mnkr – ett uttryck för minskade vårdkostnader för målgruppen till följd av den förbättrade
hälsa som är kopplad till att deras utanförskap brutits. Den reala kommunala vinsten uppgår till
123mnkr.
Realt
Bolaget
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun
Landsting
Rättsväsende
Övriga
Summa
1
2 080 000
4 200 000
5 760 000
-3 000
5 300 000
1 000 000
0
18 337 000
2
2 080 000
8 238 462
11 298 462
18 093 154
10 396 154
1 961 538
0
52 067 769
3
2 080 000
12 121 598
16 623 905
35 493 302
15 296 302
2 886 095
0
84 501 201
4
2 080 000
15 855 382
21 744 524
52 224 213
20 007 982
3 775 091
0
115 687 193
5
2 080 000
17 906 912
26 206 602
66 619 116
23 897 342
4 629 895
0
141 339 867
6
2 080 000
18 400 069
30 053 221
78 832 953
27 020 665
5 451 822
0
161 838 729
10
2 080 000
20 190 174
44 016 045
123 167 901
38 358 000
8 435 332
0
236 247 451
65
7.6.4 Finansiella långsiktiga effekter
Men ur kommunens perspektiv kanske de finansiella effekterna är väl så intressanta. Det handlar
primärt om kommunens kostnader för försörjningsstöd. Även detta kan vi särredovisa i tabell- eller
diagramform. Vi ser då att i detta exempel uppgår kommunens finansiella effekter (dvs. främst
minskade kostnader för försörjningsbidrag) till cirka 150 Mnkr eller i genomsnitt 15 Mnkr per år.
Finansiella vinster per aktör
160 000 000
120 000 000
Övriga
100 000 000
Rä sväsende
80 000 000
Lands ng
60 000 000
Kommun
Försäkringskassa
40 000 000
Arbetsförmedling
20 000 000
-20 000 000
10
9
8
7
6
5
4
3
2
0
Bolaget
1
Kr/Ackumulerat/Diskonterat
140 000 000
År
7.6.5 Nyckeltal
Nyckeltal är en sorts förenklat mått med vars hjälp man snabbt kan få en bild av ett företag och dess
verksamhet. Vår kalkylmodell ger rikliga möjligheter att ta fram olika nyckeltal. Vi har i tabellen
nedan tagit fram exempel på några sådana nyckeltal.
Det första visar hur många dagar som löper till dess att intäkterna är lika stora som eller större än
kostnaderna för investeringen. Vi ser då att kommunen efter 284 dagar och samhället i stort efter 99
dagar fått tillbaka investeringskostnaden.
Vi kan också se de reala och finansiella vinsterna per deltagare i projektet för en fem årsperiod både
för samhället i stort och för de olika aktörerna.
66
Dagar till
payoff
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun
Landsting
Rättsväsende
Övriga
Samhälle
0
0
284
0
0
0
99
Finansiell
Real vinst 5 vinst 5 år
år per
per
deltagare
deltagare
59 690
-23 800
87 355
0
222 064
314 039
79 658
0
15 433
0
0
0
1 436 276
290 239
7.7 Koncernbokslut
Den redovisning som vi har gjort ovan görs för varje enskild verksamhet i Fryshuset. Därefter kan
man föra samman detta till ett socioekonomiskt koncernbokslut för de tre olika delarna. Man får då ett
mått på den årliga samhällsnytta som Fryshusets olika verksamheter generar till följd av sina olika
insatser och som inte redovisas i den traditionella årsredovisningen.
På motsvarande vis kan man också sätta samman investeringskalkylen, eller andra önskade delar av
bokslutet, till en koncernredovisning för att på så sätt få en bild av vilken långsiktig nytta koncernens
arbetsmarknadspolitiska insatser skapar.
67
8. BOKSLUTET I DENNA FAS
Denna rapport är det första steget på väg mot ett mer fullständigt socioekonomiskt bokslut för
Fryshuset. Denna typ av bokslut har såvitt vi vet aldrig förr genomförts. Därför har vi stött på ett stort
antal principfrågor och metodproblem som vi, trots trettio års erfarenhet kring detta fält och
erfarenheten från långt över etthundra olika utvärderingar, inte till fullo lyckats knäcka. Vi kommer i
detta kapitel peka på några av dessa utmaningar.
8.1 Några faror att se upp med
Det är alltid vanskligt att sätta ekonomiska mått på en verksamhet och det finns ett antal fällor man bör
se upp med. Den första av dessa är tron att endast det som går att mäta i pengar är viktigt – ”är-dulönsam-lille-vän-problematiken”. Så är det naturligtvis inte – i all synnerhet i en verksamhet som
Fryshuset där de egentliga kärnvärdena och det man uppnår knappast låter sig mätas på ett ekonomiskt
meningsfullt vis. Den ekonomiska mätningens syfte är inte primärt att visa att verksamheten är lönsam
(även om den skulle visa sig vara det). Syftet är att visa att vid sidan av alla de mänskliga värden som
skapas så kan det dessutom vara en riktigt bra affär för samhället.
En annan fara är att denna typ av mätningar kan skapa en inre konkurrens mellan olika verksamheter
inom Fryshuset. Lite förenklat – de som skapar störst samhällsvärden är de verksamheter som är bäst.
Så är det naturligtvis inte med någon nödvändighet. Det kan i stället vara så att de med högst
socioekonomisk vinst är de verksamheter som är lättast att mäta. På grund av detta vill vi varna för
denna inre konkurrens.
8.2 Att mäta det omätbara
8.2.1 Från insatsmätning till resultatmätning
Det vanliga sättet att mäta resultat i en organisation är att se vilka intäkter man fått och vilka kostnader
man haft. Skillnaden mellan intäkter och kostnader brukar beskrivas som organisationens resultat,
vinst om den är positiv, förlust om den är negativ. Detta redovisas i verksamhetens resultaträkning och
bokslut. I grund och botten kan man, i en organisation som Fryshuset, med stöd av denna
resultaträkning i inte se något annat än om man har förbrukat sina resurser, till vad man har förbrukat
dem och om intäkterna har räckt för att täcka kostnaderna.
Precis samma förhållande råder för övrigt inom i stort sett hela den offentliga sektorn – bokslutet säger
strängt taget ingenting om vad man lyckats uppnå utan egentligen bara om man har lyckats hålla
budget. Detta brukar ofta anges som ett framgångs- eller misslyckandemått, men är strängt taget inget
annat än en indikator på hur väl man lyckats i en tidigare budgetförhandlingsprocess.
Som styrinstrument för en verksamhet är detta tämligen magert. Därför har det genomförts ett antal
olika utvecklingsprocesser, inte minst inom den ideella sektorn, för att skapa uppföljningsmodeller
som är något mer informativa. En del av dessa fokuserar på att studera vilka aktiviteter som
genomförts, andra handlar mer om vilka prestationer man utfört. Det kan handla om hur många
klientträffar, hur många mentorsmöten, hur många informationstillfällen etc. som man genomfört. Och
naturligtvis är detta bra. Det ger en känsla för till vilka ändamål man har förbrukat sina resurser. Men
det ger ingen som helst information om vilka resultat detta lett till. Det säger heller inget om kvaliteten
68
i de aktiviteter man haft. Är fler träffar bättre än färre även om de är sämre? Är liten administration
bättre än stor, även om den lilla administrationen leder till en ineffektiv resursanvändning?
Det vi i vårt arbete är ute efter är något mer. Vi strävar efter att med detta socioekonomiska bokslut
röra oss i riktning mot resultat. Vad har de olika aktiviteterna och prestationerna lett till? I Fryshusets
fall skulle man kunna koka ner den ekonomiska aspekten av detta till följande fråga: Hur har det
nuvarande och framtida utanförskapet för målgruppen förändrats till följd av det vi gjort? Var
och en förstår att detta är en svår fråga att besvara – det handlar om att ha en bild av kausaliteten och
att ställa effekten av en insats – säg Barn till ensamma mammor – mot om insatsen inte hade gjorts.
Detta i en organisation som är mer fokuserad på att agera än att mäta det man gör. En organisation
utan utpräglad vana i mätandets konst. En organisation mer fylld av passionerade entreprenörer än
statistiskt rutinerade byråkrater. Och i en organisation där registrerandet och mätandet skulle kunna
uppfattas som kränkande eller stridande mot de värderingar som utgör kärnan i verksamheten.
Men det handlar inte bara om att beskriva och mäta resultat – en svårighet i sig. Det handlar om något
mycket mer komplicerat. Hur mäter man på ett meningsfullt sätt skolresultat från gymnasieskolan?
Gör man det enkelt för sig tittar man på meritvärdena för betyg och jämför med rikets genomsnitt.
Men säger det något om vi inte vet utgångsläget för eleverna? Gör man det något mera komplicerat för
sig försöker man kompensera resultaten för variationer i ingångsvärden i form av kunskapsnivå,
språkkunskap och social situation. Men räcker detta? Är inte det relevanta skolresultatet om det leder
till att eleverna senare i vuxenlivet inkluderas i samhället, t.ex. genom att de får tillträde till
arbetsmarknaden och kan försörja sig själva? Men inte heller detta räcker i det socioekonomiska
bokslutet. Det handlar också om att översätta detta resultat till ekonomiska mått.
8.2.2 Tre utmaningar
För att kunna göra denna typ av mätningar är det tre olika utmaningar som man måste kunna hantera:
 Den första utmaningen handlar om att veta vad som faktiskt hänt med målgruppen man jobbar
med. Hur många har man jobbat med, vad har hänt med dem och i vilken omfattning? Hur
många har man tagit in i det arbetsmarknadspolitiska projektet, hur många av dem fick jobb,
hur stabilt var detta och i vilken omfattning var det är jobb med eller utan– effektproblemet.
 Den andra utmannigen handlar om att veta att det var just vår insats som ledde till den
uppmätta effekten. Att svara på frågan om vad som ledde till vad. Var det just verksamheten
69
med barn till ensamma mammor som bidrog till att det lilla barnet 12 år senare lyckades i
skolan och ytterligare några år senare fick ett arbete – kausalitetsproblemet.
 Den tredje utmannigen handlar om vad som skulle hänt om just det vi har gjort inte hade
inträffat. Hade någon annan insats blivit av eller hade de berörda personerna på egen hand
fixat upp sin situation. Så länge man inte har jämförbara kontrollgrupper är detta alltid
vanskligt att svara på – kontrollgruppsproblemet.
8.3 Effekter och resultat
Detta leder vidare mot frågan om vad effekter är. Man kan med stöd av figuren nedan börja ringa in
effekt- och resultatbegreppet. Det enklaste är kanske att börja med de kvalitativa effekter en viss
verksamhet har – unga människor som ser Fryshusteatern får en stark upplevelse av vad ett liv i
förorten innebär, eller får en ökad lust att bryta sin påbörjade resa mot utanförskap. Några av dem gör
faktiskt också detta – men hur mäter vi det?
Ja, hur går man därifrån till att mäta detta i kvantitativa termer. I grundskolan på Fryshuset går det
tämligen enkelt att mäta hur stor andel av eleverna i nionde klass som kvalificerar sig till de nationella
programmen i gymnasiet. Eftersom 96 % av årskullen gjort detta och riksgenomsnittet för detta är 87
% och man på goda grunder kan hävda att Fryshusskolans elever i förhållande till rikets genomsnitt är
underprivilegierade (kunskapsmässigt, socialt och språkligt) så kan man rimligen anta att skolan
levererar ett kvantifierbart mervärde på cirka 10 procentenheter i förhållande till genomsnittsskolan
Man skulle kunna hävda att eftersom den genomsnittliga grundskolan levererar 13 % av unga med
icke fullgoda betyg medan Fryshusets grundskola endast levererar 4 % av elever med en sådan
situation, så är man i detta avseende tre gånger bättre än riksgenomsnittet.
Går då detta att översätta till ekonomiska mått. Ja, om man accepterar ett visst mått av osäkerhet går
det alldeles utmärkt. Det finns nämligen statistiska mått på kopplingen mellan skolmisslyckanden och
framtida misslyckanden på arbetsmarknaden. Beroende på vilken grupp vi talar om finns det skäl att
tro att ett skolmisslyckande kan öka risken för framtida utanförskap på arbetsmarknaden mellan 4 och
8 gånger – alltså en tämligen dramatisk effekt. Och detta arbetsmarknadsmisslyckande går att prissätta.
Till detta kommer effekter på framtida hälsa, missbruk och vårdkonsumtion. Även detta går att
prissätta. Det är inte helt lätt, men det går.
70
Men det ger inga uppenbara effekter på kort sikt. Effekterna kommer, för att använda ekonomspråk,
knappast att synas i samhällets årliga resultaträkning. Effekterna kommer snarare att synas i samhällets
framtida balansräkning (en förväntad sannolik framtida utanförskapsskuld eller socialtjänstskuld) över
förväntade utanförskapskostnader för unga som inte lyckas ta sig in på arbetsmarknaden.
I själva verket är det så att det är mycket få verksamheter på Fryshuset som ger mätbara, kortsiktiga
och betydande positiva effekter i den socioekonomiska resultaträkningen. Det handlar då främst
om verksamheter som riktar sig mot gruppen (unga) vuxna som redan skulle kunna befinna sig på
arbetsmarknaden såsom Exit, Passus, Lugna Gatan, Hitta Rätt och Raket. För dessa grupper, som
kanske mer har ett rehabiliterande än preventivt perspektiv, går det tämligen tydligt att peka på även
kortsiktiga effekter av det arbete man gör. Det socioekonomiska bokslutets resultaträkning fångar
problemet med stuprörstänkande och anlägger ett helhetsperspektiv på arbetet.
Men för verksamheter som grundskolan, eller än mer Elektra eller Skapa min värld stöter vi på ett
långsiktighetsproblem. Effekterna av det man gör idag kommer – vid framgång – att synas först flera
år senare i form av minskade kostnader för utanförskap. Kanske 10-15 år senare. Detta är inte något
som syns i resultaträkningen, vare sig i den interna resultaträkningen eller i den socioekonomiska
resultaträkningen.
För att få ett mått på effekterna får vi gå till balansräkningen eller investeringsperspektivet. Lite
förenklat skulle man kunna säga att för varje procentenhet som grundskolan levererar ett resultat i
form av bättre betyg än riksgenomsnittet uppstår ett sannolikt reducerat förväntat framtida utanförskap
för denna grupp unga, en reduktion i den framtida utanförskapsskulden som det går att sätta ett
ekonomiskt mått på. Inte helt enkelt, men möjligt att räkna fram på en ungefärlig nivå.
Om man kan beräkna och sammanställa denna långsiktiga effekt för Fryshuset alla olika verksamheter
kan man få ett långsiktigt mått på hur den samhälleliga balansränknigen för utanförskap
förändras i gynnsam riktning till följd av en förväntad reducerad framtida utanförskapsskuld.
8.4 Direkta och indirekta effekter och subtila effekter
8.4.1 Från det lätta till det svåra
En ytterligare aspekt av detta är att vissa av verksamheterna vi ska ha med i det socioekonomiska
bokslutet ger tydliga, konkreta och tämligen snabba effekter. Vi har redan nämnt verksamheter som
Exit och Passus. För flera av dessa finns det dessutom redan idag en viss form av resultatuppföljning.
Dessa verksamheter är tämligen enkla att få med i bokslutets resultaträkning som per definition är
ettårig. Det kan här kanske också vara viktigt att påpeka att resultaträkningens uppgift inte är att fånga
långsiktiga effekter utan just helhetssynen på de effekter som uppstår till följd av Fryshusets
verksamhet.
Andra verksamheter har mer otydliga eller rentav osynliga kortsiktiga effekter men där man intuitivt
ganska snabbt förstår att de rimligtvis har påverkan på målgruppens förväntade framtida utanförskap
men där denna påverkan är svår både att påvisa och än mer kvantifiera och sätta ett ekonomiskt värde
på. Så är det sannolikt med effekterna av tusentals åskådare till Fryshusteaterns pjäser eller alla de
unga kvinnor som jobbat med sin självkänsla i Elektra eller United Sisters. Här kan man kanske på sikt
med ett antal rimliga antaganden och hypoteser få med effekterna i bokslutets investerings- och
balansräkningsdel.
71
TYDLIGA SNABBA EFFEKTER TYP
LUGNA GATAN, HITTA RÄTT, EXIT, PASSUS
SYNERGIEFFEKTER
KOMBIOTDYLIGA, LÅNGSIKTIGA EFFEKTER TYP
TYP
NATIONS- BARN TILL ENSAMMA MAMMOR, SKAPA DIN
FIKET
VÄRLD, FRYSHUSTEATERN
EFFEKTER
RECEPTIONEN
SUBTILA EFFEKTER TYP
SKATE, DISKO
Än svårare är det med verksamheter som inte på detta påtagliga vis riktar sig mot sociala frågor och
utanförskap såsom diskon, basket eller alla de musikgrupper som har sin verksamhet i Fryshuset. Här
kan man tala om subtila och diffusa effekter. Naturligtvis har alla dessa verksamheter effekter av olika
slag – en del av dem till och med ekonomiskt mätbara. Då ettusen unga drogfritt är på Fryshusdiskot
är några av dem inte berusade på andra platser i staden där de kanske skulle komma i bråk och
slagsmål med alla de följder detta skulle kunna ha. Men för de flesta av dessa verksamheter är denna
typ av beräkningar inte särskilt enkla att genomföra.
Det som då både komplicerar och underlättar det hela är att råder omfattande kombinationseffekter
mellan olika verksamheter. Lugna Gatans värdar utgör en viktig resurs i skolan som rollmodeller och
förebilderför att bryta resan mot utanförskap. Fryshusteatern fångar upp unga män på väg in i
gängkriminalitet som den vägen får kontakt med Passus. Diskona skapar kontaktytor för unga kvinnor
som den vägen upprättar relationer med och får hjälp från Elektra och den jagstödjande verksamhet
man bedriver där.
Ytterligare ett snäpp på svårighetsskalan är alla de synergieffekter som uppstår på olika platser inne i
huset. Inte minst restaurangens roll som kreativ synergiskapare är utomordentligt påtaglig för den som
vistats i Fryshuset en tid. Naturligtvis utomordentligt svårt att mäta men lika avgörande för de resultat
man skapar som en gång kaféerna i förra sekelskiftets Wien var som en generator för alla de
vetenskapliga och konstnärliga genombrott som skedde där21.
Förmodligen är en av hemligheterna med Fryshuset just att vara en kreativ och dynamisk sociotop där
de kreativa mötena mellan olika verksamheter skapar både synergieffekter och idéer om kommande
utvecklingssteg. Och hur mäter man i så fall detta?
21
Se vidare Janik, Toulmin, & Merkel, Wittgensteins Vienna, en spännande bok om kreativa miljöer och värdet av
korsbefruktningar över gränserna.
72
8.4.2 Otydlighetens källor
Det är med andra ord inte helt okomplicerat att hitta relevanta och trovärdiga mått på de
socioekonomiska effekterna av alla verksamheter som bedrivs i Fryshuset. Det finns här ett antal olika
förklaringar till att de effekter som uppstår både är osynliga och svåra att mäta
Den första orsaken är att kopplingen mellan det man gör och effekterna av det man gör är diffusa
och subtila – i all synnerhet om man vill översätta detta till ekonomiska mått. Hur omsätter man
effekten av det jagstärkande arbetet i Elektra till konkreta siffror i en resultat- eller balansräkning? Och
hur viktig är nätvandrarnas verksamhet för att reducera unga människors dåliga självkänsla eller för att
förhindra självskadebeteende och rentav självmord? Går det att hitta mått på detta?
En andra orsak till svårigheter är avståndet i tid mellan insats och effekt. Barn till ensamma
mammor eller Skapa din värld har mycket unga personer som målgrupp. Effekterna i form av
reducerat utanförskap kanske syns på allvar om tio år eller rentav tjugo år. Och hur vet vi då att det var
just denna insats som gjorde en skillnad?
En tredje orsak är att Fryshuset, som så många andra ideella organisationer, är mer fokuserat på att
arbeta med de frågor man anser vara viktiga än att mäta effekterna av det man gör. Detta kan
bero på flera olika saker – tradition, att de som driver frågorna mer är entreprenörer än statistisker eller
att mycket av det man gör faktiskt är riktigt svårt att mäta. I detta avseende har man stora likheter med
hur socialt arbete under många decennier har drivits inom offentligt sektor.
8.5 Vad gör vi när vi inte vet allt vi skulle vilja veta?
8.5.1 Utgångsläget: resultat- och balansräkning
Vi kan nu med en viss självklarhet konstatera att allt som rör Fryshuset inte med enkelhet går att packa
in en ettårig socioekonomisk resultaträkning, särskilt inte första gången det görs. Vår utgångspunkt
är att för de verksamheter där det är rimligt och meningsfullt ska vi ta fram årlig socioekonomisk
resultaträkning som därefter bakas samman för Fryshuset till en helhet. Detta har vi för 2013 gjort för
följande verksamheter: Exit, Passus, Lugna Gatan, Raket och Hitta Rätt.
För de verksamheter som har ett mer långsiktigt perspektiv vad gäller socioekonomiska effekter
kommer vi att belysa dessa i en investeringsanalys eller i form av en socioekonomisk
balansräkning. En sådan balansräkning görs även för den första gruppen av verksamheter. Dessa
balansräkningar eller investeringsanalyser bakas därefter samman för Fryshuset i sin helhet. För
verksamhetsåret 2013 har vi utöver verksamheterna ovan inkluderat grundskolan.
8.5.2 Exempel, hypoteser och kvalitativa resonemang
För de verksamheter där ovanstående av olika skäl inte låter sig göras för vi de socioekonomiska
resonemangen där så är möjligt genom att formulera tydliga och transparenta hypoteser i form av
kvalificerade räkneexempel över vilka socioekonomiska effekter verksamheten kan tänkas leda till
liksom exempel på socioekonomiska kostnader för målgruppens utsatthet. Dessa effekter kommer i
detta skede inte att fogas samman med det övergripande bokslutet.
För de verksamheter där inte heller detta är möjligt eller meningsfullt kommer vi att föra ett mer
kvalitativ resonemang eller ett resonemang som inte översätts i monetära mått för att beskriva effekter
av verksamheten.
73
8.6 Principer: försiktighet och transparens
Under alla de år vi har arbetat med socioekonomiska analyser har vi utvecklat ett antal principer som
varit viktiga för att bibehålla arbetets långsiktiga trovärdighet. En sådan princip är att så långt möjligt
vara transparent. Den som följer våra resonemang ska kunna se vilka antaganden vi byggt analysen på
och därmed kunna värdera trovärdigheten i dessa anataganden.
Men den kanske allra viktigaste principen är försiktighet. Med detta menar vi att alltid, vid
tveksamhet, lägga oss i underkant i kalkylen. I underkant då utanförskapets kostnader ska värderas och
i underkant då effekterna av en insats ska värderas. Detta har genom åren betytt att vi steg för steg
tvingats revidera, dvs. höja, de kostnader för utanförskap som vi utgått från, eftersom ny kunskap har
påvisat att vår försiktighetsprincip lett oss till att underskatta utanförskapets kostnader. Denna princip
är viktig för att inte hamna i en situation där vi blivit tvungna att skriva ner våra siffror eftersom de
tidigare siffrorna varit överdrivna. Detta har naturligtvis att göra med trovärdigheten.
Detta har vi haft som princip även här, vilket betyder att i detta första socioekonomiska bokslut för
Fryshuset är det många (i själva verket de flesta) verksamheter vi inte för samman in i det
gemensamma bokslutet. Kanske till besvikelse för några, men en sorts långsiktig garant för att vi i
kommande bokslut inte kommer att tvingas skriva ner resultaten. Vi har som långsiktig målsättning
att, för varje nytt bokslut, klä på allt fler och fler verksamheter i takt med att mer och mer data
blir tillgängliga. Man skulle kunna säga att detta första år är präglat av att vi prövar och lär.
8.7 Arbetsprocessen
Arbetet med detta socioekonomiska bokslut för verksamhetsåret 2013 inleddes i augusti 2012. I en
första fas byggde vi de modeller som vi trodde skulle behövas för arbetet och testade dem mot äldre
data och dummydata. Vi samlade in grundläggande verksamhetsdata och ekonomisk information om
Fryshuset.
Under våren 2013 inleddes ett arbete med att genomföra informationsseminarier på Fryshuset samt
samla in data från de verksamheter som idag finns i bokslutet. Dessa data samlades in genom
intervjuer, samtal och workshops med berörda verksamheter liksom en genomgång av all tillgänglig
information som fanns. Dessa intervjuer skapade en hel del reflektion hos berörda verksamheter kring
det man håller på med, resultat och uppföljning. Inte minst upplevdes att man började reflektera över
hur viktigt det kanske är att ha någon form av begripliga och meningsfulla mått på den verksamhet
man bedriver både för att själv kunna styra den bättre och för att kunna kommunicera och argumentera
med omvärlden.
Inför sommaren 2013 tog vi fram ett antal preliminära resultat, både för enskilda verksamheter och
Fryshuset som helhet, vilka presenterades i Almedalen denna sommar.
Under hösten fortsatte arbetet med datainsamling även i Göteborg och Malmö. Detta
datainsamlingsarbete testades nu mot våra ursprungliga modeller vilket ledde till att dessa både
byggdes om och kompletterade med sidomodeller och eftermodeller. All den data som vi har matat in i
vår kalkyl bygger på uppgifter om verksamheten, dess omfattning och dess resultat som vi erhållit i
denna insamlingsprocess.
Kring årsskiftet 2013/14 inleddes en återkopplingsprocess både med ledningen för Fryshuset och alla
de berörda verksamheterna för att försäkra oss om att vi inte missförståt den information vi fått. Under
februari och mars diskuterades i flera steg denna rapport i sin helhet med uppdragsgivaren Fryshuset
innan den fick den slututformning den har här.
74
8.8 Det socioekonomiska bokslutet för Fryshuset 2013
Låt oss nu efter dessa mer teoretiska genomgångar presentera det socioekonomiska bokslutet för de
olika studerade verksamheterna först var för sig och därefter för Fryshuset i sin helhet. Varje del inleds
med en beskrivning av den verksamhet som avses samt en diskussion av de antaganden kalkylerna är
baserade på såsom antalet personer som kalkylen omfattar, dessa personers ”marginaliseringsgrad”,
den framgång man haft med målgruppen på kort och lång sikt och vår bild av hur framtiden för
målgruppen skulle sett ut utan denna insats (referensalternativet för kalkylen).
Utgångpunkten för kostnader för utanförskap är baserat på de beskrivningar och antaganden om
målgruppen som vi har fått genom intervjuer och workshops med de som arbetar med de olika
verksamheterna och därefter översatt till årliga ”schablonkostnader” för utanförskap för olika
målgrupper. De produktionsvärden vi redovisar i kalkylerna är reducerade utifrån den kunskap om
olika former av lönesubventioner vi fått under studiens gång. Samma förhållande gäller dessa
lönesubventioners finansiella effekter på olika offentliga aktörer – främst arbetsförmedlingen. Vid
beräkning av produktionsvärden har vi antagit lönenivåer i den lägre delen av löneintervallet för olika
branscher och åldersgrupper. Samtliga dessa antaganden är gjorda utifrån försiktighetsprincipen om att
inte överskatta utanförskapets kostnader och inte överskatta effekterna av en rehabiliteringsinsats.
75
9. SOCIALA PERSPEKTIV
9.1 Inledning
Sociala perspektiv driver, som hörs av namnet en mängd verksamheter som alla har det gemensamt att
de handlar om sociala frågor. Målsättningen med verksamheten är att arbeta proaktivt för att barn och
unga inte ska hamna i utanförskap. Men också att arbeta reaktivt när de är i ett tidigt stadium av
utanförskap samt att fånga upp de barn och unga som befinner sig i utanförskap. Verksamheterna
riktar sig till en bred målgrupp från utsatta barn, via unga med svag självkänsla till unga vuxna som
befinner sig i utanförskap antingen därför att de inte lyckas ta sig in på arbetsmarknaden till att de
befinner sig i någon form av destruktiva subkulturer eller riskerar att hamna i utanförskap.
Verksamheternas mål är att arbeta med inkludering, att ge barn och unga ett sammanhang.
Vi kommer i detta bokslut att redovisa kompletta bokslut med både resultat- och balansräkning för
verksamheterna Exit, Passus, Lugna Gatan OCH Raket. Dessutom kommer vi att redovisa ett
begränsat bokslut för Barn till ensamma mammor.
9.2 Lugna Gatan
9.2.1 Verksamheten
Lugna Gatan inledde sin verksamhet 1995. Tanken var att minska våld, skadegörelse och annan
brottslighet bland unga genom att skapa en verksamhet som drivs av unga med erfarenhet av
utanförskap, missbruk och kriminalitet. Verksamheten kom tidigt att få en arbetsmarknadspolitisk
inriktning genom att bli ett sätt att ge unga människor, från belastade förorter, möjlighet till
sysselsättning och ett arbete. Idag har Lugna Gatan utvecklats till ett långsiktigt utbildnings- och
integrationsprojekt.
Verksamheten i Stockholm är stor och omfattar såväl kollektivtrafik som skolor och bostadsområden
Man arbetar på ett stort antal platser inom kollektivtrafiknätet, dvs. såväl tunnelbana som pendeltåg.
Värdarna kommer från ett stort antal etniska grupper och behärskar därmed också ett stort antal språk
och har förståelse för hur olika kulturella mönster kan vara betydelsefulla i mötet med ungdomarna.
Det kan vara viktigt att fastslå att Lugna Gatan inte kan ses vare sig som ett rehabiliteringsprojekt, ett
sysselsättningsprojekt eller ett behandlingsprojekt. Varje beskrivning eller tolkning av verksamheten
som har dessa utgångspunkter riskerar att leda fel. Lugna Gatan är en social verksamhet med starka
inslag av egenmakt. Det sociala entreprenörskapet leder till att man genom det goda arbetet ges
möjlighet att bryta utanförskap och stigmatisering, integreras i samhället, bryta med sitt tidigare liv
(ofta präglat av droger, missbruk och kriminalitet).
Lugna Gatans värdar talar cirka 35 olika språk av vilka engelska, arabiska, persiska, spanska och
turkiska är de största. Cirka 90 % har annan etnisk bakgrund än svenskt. Ca 30 olika länder finns
representerade bland värdarna. Drygt 60 % av värdarna har jobbat på Lugna Gatan mer än 2 år. Nästan
två femtedelar har jobbat längre tid än 5 år. Endast cirka 30 % hade haft fast anställning innan de kom
till Lugna Gatan. Mer än 60 % var arbetslösa eller hade endast haft ströjobb innan Lugna Gatan.
76
Innan tiden på Lugna Gatan hade en dryg fjärdedel haft kontakter med socialtjänsten. Nästan hälften
hade blivit dömda för något brott. Efter det att man anställts vid Lugna Gatan är motsvarande siffra 4
%. Cirka 30 % har missbrukat droger innan Lugna Gatan. Efter Lugna Gatan uppgår de som fortsatt
missbruka till 3 %.
Den typiska värden är alltså en icke svensk man från någon förort, drygt 25 år gammal. Han har
tämligen låg skolutbildning, med ganska svaga betyg och har sannolikt inte haft fast anknytning till
arbetsmarknaden. Han kan vara socialt belastad och möjligtvis också dömd för brott. Drogmissbruk
kan finnas med i bilden.
Särarten eller det unika i Lugna Gatans verksamhet kanske kan sammanfattas som att man når en
grupp som andra aktörer har svårt att nå. Man gör detta genom att man själv har en förhistoria som
innebär att man har en trovärdighet hos denna grupp. Man befinner sig i ett svårhanterat spänningsfält
mellan innan- och utanförskap. Man arbetar långsiktigt och preventivt genom att bygga relationer och
nätverk. Man arbetar utifrån en entydig värdegrund som bygger på egenmakt, solidaritet och
jämlikhet. Fokus ligger på framtida möjligheter snarare än gårdagens misslyckanden.
I dagsläget finns följande personer verksamma på Lugna Gatan ute på fältet med fast anställning
 30 st Tunnelbanan

20 st pendeltåg
 9 st Citygruppen
 9 st på skolor
 7 st i stadsdelar
 3 st Strängnäs
Därutöver har man
 Ca 60 timanställda vid behov
 5.5 st på kontoret
 4 st i ledningsfunktioner
 20 st juniorer i Lugna Gatan har utbildats under 2013. Sammanlagt ca 50 aktiva juniorer.
9.2.2 Målgruppen
Målgruppen för Lugna Gatan är unga personer över 20 år som har egen erfarenhet av att befinna sig i
eller i närheten av utanförskap och där risken för framtida utanförskap (ofta med inslag av droger
och/eller kriminalitet) är stor och som behöver hjälp att bryta denna resa mot utanförskap. Målgruppen
för juniorerna är 14-19 år.
77
9.2.3 Mål och effekter
Syftet med verksamheten är att skapa trygga miljöer, bryta ett utanförskap för de ungdomar som är
anställda i Lugna Gatan och få med dem på rätt sida om lagen och därmed skapa en introduktion på
den legala arbetsmarknaden – en sorts övergångsarbetsmarknad skulle man kunna säga.
Effekterna av Lugna Gatans verksamhet kan beskrivas på flera olika vis. Den första är att unga
människor, som normalt sett har mycket svårt att tränga in på arbetsmarknaden, i stället för ett
utanförskap ges en väg in på arbetsmarknaden. En anställning på Lugna Gatan kan vara ett första steg i
denna process.
En del av värdarnas uppdrag och funktion är att vara relations- och kontaktskapande och förebyggande
rollmodeller. De fyller en funktion som det offentliga systemet inte gör. Genom att skapa relationer
kan man påverka människor och skapa förändringar. Tillspetsat kan det handla om ”konsten att krama
en buse”.
På Fryshuset får man vara med även om man inte kommer in någon annanstans i samhället. En öppen
dörr för alla och man träffar dem som man kan identifiera sig med. Det ger också en möjlighet till
möten och kulturkrockar som gör att man kanske måste titta på sina egna värderingar. Lugna gatan
ligger utanför huset idag vilket gör att man inte träffar andra från Fryshuset i den utsträckning som
skulle vara önskvärt för att både träffa andra och känna tillhörighet med resten av huset.
Värdarnas arbete minskar bus, klotter, vandalism och stökighet både i de skolor och i bostadsområden
där man är verksam och i de delar av kollektivtrafiken där man arbetar – det är den andra
effektdimensionen. Den tredje effekten är alla de framtida välfärdskostnader som inte uppstår i form
av sjukvård, socialbidrag, sjukpenning, kriminalvård, polisingripanden, a-kassa etc. till följd av att
värdarna har ett arbete och inte hamnar i ett utanförskap med mer eller mindre missbruk och
kriminalitet. Den fjärde effekten handlar om att värdarna, dels genom sitt personliga agerande och dels
genom juniorverksamheten, reducerar nyrekryteringen av unga till asociala och/eller kriminella
gängstrukturer.
DIREKTA & INDIREKTA
EFFEKTER AV
LUGNA GATAN
SAMHÄLLSKLIMAT
SAMHÄLLSKLIMAT
SAMHÄLLSKLIMAT
MINSKADE
VÄLFÄRDSKOSTNADER
SAMHÄLLSKLIMAT
JOBB
PRODUKTION
SKATTEINTÄKTER
MINSKADE KOSTNADER FÖR
STÖK, VANDALSERING ETC
SAMHÄLLSKLIMAT
MINSKAD NYREKRYTERING
TILL UTANFÖRSKAP
SAMHÄLLSKLIMAT
Utöver dessa fyra effekter förefaller Lugna Gatan (i de fall då man är verksam inom ett geografiskt
område som en skola eller ett bostadsområde) också kunna påverka det lokala samhällsklimat där man
befinner sig. En effekt som naturligtvis är svår att beskriva och än svårare att mäta. Det kan handla om
så subtila saker som relationen mellan invandrarungdomar och det svenska samhället, etikfrågor som
78
berör vad som är rätt och fel, kvinnosyn, syn på våld etc. Det kan även handla om en
marknadsekonomisk uppgradering av bostadsområdet man verkar inom.
Många som varit anställda på Lugna Gatan har gått vidare och fått anställningar t ex på skolor.
Anställningen på Lugna Gatan blir en möjlighet att visa vad man kan. Många hade aldrig annars fått
chansen. En del blir kvar i Lugna Gatan vilket kan vara på gott och ont. En del skulle behöva gå vidare
till nya anställningsvillkor. Idag är det flera som jobbat på Lugna gatan 6 – 7 år. Lugna gatan har blivit
deras trygghet. Många av dem som idag är frontfigurer på Fryshuset kommer från Lugna gatan.
Idag finns det en stor efterfrågan på att få jobba på Lugna gatan. Man har fler än 1000 sökande till nya
jobb. Lugna Gatan ett av de få ställen man inte blir bedömd utifrån sin bakgrund när man söker. Man
kommer in via rekommendationer och intervju. Ledningen för Lugna Gatan får i genomsnitt fem
samtal varje dag från folk som vill börja. I december 2012 sökte man 20 timanställda det kom fler än
200 som var intresserade. Till sist fick man stänga rekryteringslokalen – alla fick inte plats. Även
timanställning blir en inkörsport till arbetsmarknaden.
9.2.4 Kalkylantaganden
Det finns för Lugna Gatan – precis som för de flesta andra verksamheter på Fryshuset – inga
långsiktiga utvärderingar av effekterna av det arbete man utför. Det finns statistiskt sett god kunskap
om målgruppen och från tidigare studier22 har vi en tämligen klarbild av målgruppens situation.
Den kommande kalkylen bygger på 79 personer som finns i Lugna Gatans verksamhet under 2013.
Utan Lugna Gatans insatser skulle en majoritet av dessa (80 %) på kort sikt hamna i olika former av
utanförskap ibland med missbruk och ibland med kriminalitet som en del av detta utanförskap. Mer än
hälften (60 %) skulle erhålla försörjning från det offentliga i en eller annan form, kanske främst
ekonomiskt bistånd från kommunen. På lång sikt skulle kanske halva denna grupp (50 %) på olika vis,
utan Lugna Gatans insatser lyckas ta sig in i samhället.
Med arbete i Lugna Gatan lever en överväldigande majoritet av målgruppen på kort sikt ett relativt
välordnat liv (90 %). En del av dem (30 %) kommer på sikt att återfalla till olika former av
utanförskap. Man lever på en lönenivå på cirka 19 000 kronor per månad.
De totala intäkterna för Lugna Gatan är för verksamhetsåret 2013 cirka 34,8 Mkr fördelade bl.a. med
SL cirka 16 Mkr, Stockholmtåg ca 7,5 Mkr, stadsdelarna, ca 2,7 Mkr, skolor; cirka 3,9 Mkr.
9.2.5 Intern resultaträkning
Nedan ser vi att om man ska redovisa effekterna av Lugna Gatans verksamhet ur ett
företagsekonomiskt perspektiv så blir bilden väldigt enkel. Man har knappt 35 Mkr i intäkter och drygt
34 Mkr i kostnader. Det redovisade resultatet (vinsten) uppgår till cirka 770 000 kr. Punkt slut. Men
ger detta en fullständigt av verksamhetens effekter. Nej knappast.
22
Nilsson & Wadeskog, 2008, Summan av att ge människor en andra chans – en socioekonomisk analys av Lugna
Gatans verksamhet, SEE & Fryshuset
79
Tabell 9.1 Företagsekonomisk resultaträkning för år 1 – Lugna Gatan
Summa
Lugna Gatan
Arbets- Försäkringsförmedling kassa
Kommun Landsting Rätts-väsende Övriga
Summa Vinst
34 686 709
0
0
0
0
0 150 000 34 836 709
771 000
34 065 709
0
0
0
0
0
0 34 065 709
Lugna Gatan
Intäkt
Kostnad
Därför får vi gå till den socioekonomiska resultaträkningen för att se vilka samhällseffekter som
uppstår därför att man bryter och/eller förhindrar ett antal unga människors utanförskap.
9.2.6 Socioekonomisk resultaträkning
I tabellen nedan ser vi den socioekonomiska resultaträkningen för LG. Vi ser då att medan
företagsvinsten är blygsam, mindre än 1 Mkr, så uppgår samhällsvinsten detta första år till 54 Mkr.
Vinsten består bl.a. av det erhållna produktionsvärde som uppstår av att ett antal personer helt eller
delvis gått från utanförskap till arbete. Denna vinst uppgår till drygt 11 Mkr. Vid sidan av detta gör
kommunen detta första år en vinst på cirka 9 Mkr bl.a. en följd av mindre insatser och minskade
försörjningskostnader. Även kriminalvården och övriga delar av rättsväsendet gör betydande vinster –
14 Mkr till följd av minskat missbruk och minskad brottslighet.
Tabell9. 2 Socioekonomisk resultaträkning för år 1 – Lugna Gatan
Summa
Intäkt
Kostnad
Intäkt
Arbetsförmedling
Kostnad
Intäkt
Försäkringskassa
Kostnad
Intäkt
Kommun
Kostnad
Intäkt
Landsting
Kostnad
Intäkt
Rättsväsende
Kostnad
Intäkt
Övriga
Kostnad
Produktionsvärde Intäkt
Summa
Lugna Gatan
Lugna Gatan
34 686 709
34 065 709
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
11 851 258
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun
Landsting Rätts-väsende Övriga
Summa
Vinst
0
0
0
0
0
150 000 34 836 709
771 000
0
0
0
0
0
0 34 065 709
664 747
0
0
0
0
0
664 747
-4 414 364
5 079 110
0
0
0
0
0 5 079 110
0
113 620
0
0
0
0
113 620
113 620
0
0
0
0
0
0
0
0
0 12 220 673
0
0
0 12 220 673
12 220 673
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0 3 750 980
0
0 3 750 980
3 750 980
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0 14 182 677
0 14 182 677
14 182 677
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0 15 970 133 15 970 133
15 820 133
0
0
0
0
0
150 000
150 000
0
0
0
0
0
0 11 851 258 11 851 258
54 295 977
9.2.7 Resultatprognos på fem1 års sikt
I tabellen nedan har vi sammanställt en prognos för de framtida sex årens effekter av verksamheten vid
LG. Som vi kan se i tabellen blir effekten efter en inledande topp avklingande. Detta beror på att
effekterna av ett inträde på arbetsmarknaden i kalkylen avtar eftersom vi antar att dessa personer efter
80
hand och på egen hand sannolikt skulle kunnat ta sig in på arbetsmarknaden även om inte LG:s insats
genomförts. På lång sikt beräknar vi alltså inte primärt eller enbart skillnaden mellan att bryta sitt
utanförskap och komma in och inte komma in på arbetsmarknaden utan mellan att komma in tidigare
och att komma in senare på arbetsmarknaden, d.v.s. ett sorts mått på en reducerad eller förkortad
etableringstid. Men inbyggt i kalkylen ligger också ett antagande om att för en betydande grupp
handlar det om att komma in eller inte komma in alls på arbetsmarknaden. För denna grupp är
antagandet att insatsen på LG varit avgörande för att bryta utanförskapet och komma in på
arbetsmarknaden. En annan orsak till den avklingande effekten är att erfarenheten säger att denna
målgrupp trots ett lyckat inträde på arbetsmarknaden kommer att ha fler och längre perioder av
arbetslöshet än ”normalarbetskraften”.
Tabell 9.3 Socioekonomisk resultaträkning för år 1 till och med år 6 – LG
Summa
Lugna Gatan
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun
Landsting
Rättsväsende
Övriga
Summa aktörer
Produktionsvärde
Summa
2013
771
-4 414
113
12 220
3 750
14 182
15 820
42 444
11 851
54 295
2014
000
364
620
673
980
677
133
720
258
977
0
-3 380 064
107 640
11 577 480
3 553 560
13 436 220
15 129 600
40 424 436
12 029 472
52 453 908
2015
0
-2 291 644
95 680
10 291 093
3 158 720
11 943 307
13 448 533
36 645 690
11 405 722
48 051 411
2016
0
-1 480 112
89 700
9 647 900
2 961 300
11 196 850
12 608 000
35 023 638
11 361 168
46 384 806
2017
0
-757 687
83 720
9 004 707
2 763 880
10 450 393
11 767 467
33 312 479
11 227 507
44 539 986
9.2.8 Finansieringsanalys
I diagrammet nedan ser vi de summerade effekterna av detta fördelat på olika samhällsaktörer och för
de sex första åren av verksamheten. Staplar ovanför nollinjen markerar en nettovinst för aktören av
LGs verksamhet och under nollinjen nettoförluster. Vi ser då att kommunen, vid sidan av rättsväsendet
och allmänheten (övriga) är den stora vinnaren av detta arbete. Vinsten uppgår till cirka 67 Mkr.
Samtliga offentliga aktörer är vinnare i denna process utom arbetsförmedlingen – en effekt av de olika
arbetsmarknadspolitiska åtgärder som målgruppen tar del av.
81
Diagram 9. 1 Socioekonomisk finansieringsanalys för år 1 till och med år 5 -LG
Samma uppgifter återfinns i tabellen nedan
Tabell 9.4 Socioekonomisk finansieringsanalys för år 1 till och med år 6 – LG
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun
Landsting
Rättsväsende
Övriga
Produktionsvärde
Investering
0
0
0
0
0
-150 000
Vinst 5 år
Real
Finansiell
2 673 079
-14 419 746
456 889
0
49 141 769
17 163 124
15 083 440
0
57 031 376
0
64 069 097
0
51 596 775
9.2.9 Investeringskalkyl - välfärdsbalansräkning
Kring olika investeringsobjekt är det alltid vanskligt att göra utsagor om de riktigt långsiktiga
effekterna – tänk Hallandsåstunneln eller Botniabanan för att ta två exempel. Detta gäller såväl fysiska
som sociala investeringar. Allt hänger på vilka antaganden om framtiden som man gör. Trots detta kan
det vara en poäng att skapa sig en bild om de långsiktiga effekterna eftersom de just kring människor
har en tendens att vara viktiga.
Vi har här skapat oss en bild av effekterna i ett tjugoårsperspektiv av verksamheten vid LG. För att
kunna göra en kalkyl av dessa har vi (som presenterades i inledningen av detta kapitel) gjort ett antal
antaganden om avklingande effekter för målgruppen, längre och fler perioder av utanförskap, låga
antagande om lönenivåer och löneutveckling m.m. Allt utifrån den försiktighetsprincip vi tidigare
presenterat.
Vi ser då att den långsiktiga effekten av LG:s insats kring de personer som funnit i verksamheten
under kalkylåret uppstår samhällsvinster på totalt strax under 600 Mkr.
82
Diagram 9.2 Socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till och med år 20
- LG
I tabellen nedan återfinns samma resultat fördelat på olika tidpunkter. Vi ser då att effekterna under en
mandatperiod av LG uppgår till 188 Mkr.
Vi ser också att av den långsiktiga effekten är de uteblivna finansiella kostnaderna – det man ofta
brukar fokusera på då det gäller kostnaderna för denna målgrupp, främst kring en oro om kostnaderna
för kommunens försörjningsstöd – cirka 18 Mkr - eller mindre än 4 % av de totala kostnaderna för
målgruppen. Detta leder till tanken att man kanske ibland fokuserar på fel frågor eller som man lite
förenklat kan säga; man silar mygg och sväljer kameler.
Tabell 9.5 Socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till och med år 20,
fördelat på olika tidpunkter – LG
Realt aktör
Produktionsvärde
Finansiellt
1
2013
42 484 670
11 395 440
-810 950
2
3
4
5
10
20
2014
2015
2016
2017
2022
2032
81 321 920 114 516 151 144 438 835 171 292 526 273 762 120 427 209 444
22 517 363 32 657 008 42 368 582 51 596 775 86 810 152 139 541 877
-778 550
-91 781
1 121 421
2 743 378
8 932 515 18 200 694
Summa
53 069 160
103 060 733 147 081 378 187 928 838 225 632 678 369 504 787 584 952 015
9.2.10 Slutsatser
Lugna Gatan är en verksamhet som på ytan ser ut att vara en arbetsmarknadspolitisk satsning för att få
in unga på arbetsmarknaden. Det är det naturligtvis på sätt och vis korrekt. Men det är också något
mycket mer. Det är en utomordentligt lönsam social investering med avkastning på hundratals procent
syftande till att bidra till att bryta utanförskapets för unga som annars inte hade haft en chans. Dess
verkliga värde är inte bara att det skapar arbetstillfällen det skapar betydande mänskliga värden och
samhällsvärden. Det är en verksamhet som skapar hopp och positiva förebilder för förorternas unga
och utsatta.
83
9.3 Passus
9.3.1 Verksamheten
Passus är en verksamhet som fokuserar på att underlätta avhopp från organiserade gängstrukturer samt
i viss mån förhindra att man ansluter sig till denna typ av rörelser. Man inledde sin verksamhet 2010
och har under de tre första åren arbetat med cirka 65 klientärenden. Under verksamhetssåret 2012
arbetade man med totalt 34 ärenden varav 28 var rena avhopparärenden och 6 stycken handlande om
att med yngre personer förhindra rekrytering till organiserad brottslighet. 2013 arbetade man
individuellt med 37 klientärenden samt 18 ungdomar i grupprocesser och cirka stödsamtal med vuxna
av olika slag.
Det unika med Passus verksamhetsidé är att klienten, vid sidan av yrkesprofessionella personer, möter
personer som har personlig erfarenhet av att leva i den kriminella världen. Detta är avgörande för att
kunna skapa en bärande och tillitsfull relation med personer med stark skepsis (fientlighet?) mot
myndighetssverige. Passus fungerar som en sorts nätverksspindel för att skapa nödvändiga kontakter
för klienten med ett stort antal myndigheter såsom skatteverket, kronofogdemyndigheten,
socialtjänsten, brottsoffermyndigheten, transportstyrelsen, arbetsförmedling, polis, missbruksvården,
bostadsförmedlingen.
Kopplat till verksamheten finns också ett nätverk av praktiker som terapeuter, psykiatriker, präster,
kuratorer, imamer, tatueringsborttagare etc.
Man kan också i begränsad omfattning erbjuda arbete och/eller praktik på Fryshuset. Man kan också
via Fryshuset få möjligheter i samarbete med Stockholms stad läsa in gymnasiebehörighet.
I Passus arbetar dels personer med egen erfarenhet av ett kriminellt liv och dels personer med mer
traditionell utbildning inom det sociala fältet. . Alla som arbetar vid Passus har MI utbildning. Några
är utbildade i KBT. Man använder sig av och har utbildning i bl. a. ART och kriminalitet som livsstil
I det första skedet i mötet med den enskilde sker en kartläggning och bedömning där man försöker få
svar på frågor som. Vad vill du? Vem är du? Vad är viktigt? Vad är dina drivkrafter? Vilka mål och
idéer har du? Utifrån denna kartläggning arbetar man fram en plan för det gemensamma arbetet.
Detta handlar om två parallella processer – en yttre och en inre. Inledningsvis kan det handla om
mycket konkreta praktiska frågor som boende, försörjning, myndighetskontakter, få ihop vardagen etc.
Det handlar i detta skede om att vara ett stöd och ett bollplank och vägleda i alla dessa praktiska frågor
som t ex Hur gör jag med kronofogden? Samtidigt med detta handlar det om att stödja den inre
omorinteringen – att få hjälp med att stå ut med tvivel, frustration, ångest och att få Tillgång till någon
som lyssnar och förstår. Arbetet kan också beskrivas som bestående av fem mer eller mindre distinkta
faser.
1. Brytning med det tidigare, en akut fas, med den inre och yttre processen, mycket praktiskt
men också mycket hantering av svåra och motstridiga känslor
2.
Anpassning, hur fungerarar samhället, få rutiner och struktur i livet
3.
Bearbetning/läkning, psykiskt, fysiskt, själsligt, socialt t ex relationer, värderingar
4. Stabilisering
5. Avslutande, benen bär
84
Verksamheten bygger finansiellt på flera, men bräckliga och stundtals tillfälliga ben. Det kan handla
om medel från Ungdomsstyrelsen, olika privata stiftelser och kriminalvården. Man säljer också
tjänster för ungefär halva budgetomslutningen, vilket är lång ifrån okomplicerat, i synnerhet då det
gäller samarbett med socialtjänsten. Verksamheten omsätter årligen cirka 3 Mkr
9.3.2 Målgruppen
Den primära målgruppen för Passus är personer som vill hoppa från kriminella gäng eller nätverk.
Sekundärt har man också som ett preventivt perspektiv att motverka rekrytering till gäng för de som
ligger i riskzon för detta. Man riktar sig också mot anhöriga som stöd och mot socialtjänsten som
kunskapskälla och metodstöd för dess medarbetare.
Det är en svår, spretig och mycket blandad målgrupp med mycket varierande behov. En icke obetydlig
del av dem har (eller borde ha) diagnoser av olika slag. Inte minst ADHD förekommer relativt ofta. De
flesta är mellan 20 och 30 år gamla. Många har levt i ett systematiskt utanförskap, ofta i gängmiljöer, i
5-10 år och har knappast någon erfarenhet av ett vuxenliv innanför de traditionella samhällsramarna.
Många har långa (eller flera) fängelsestraff bakom sig på mellan 4-6 år. Man har tidigare i livet ofta
sysslat med grov kriminalitet. Narkotikabrott, rån, våldsbrott av olika slag m.m. Många kommer från
trasiga hemmiljöer och/eller dysfunktionella familjer. Man är genuint skeptisk (misstänksam,
aggressiv) i sitt förhållande till traditionella myndigheter. En del är mycket driftiga med starkt driv.
Andra mer passiva och stundtals på gränsen till apatiska. Bedömningen är att utan stöd skulle man
under mycket lång tid (överskådlig framtid) fortsätta sitt liv i en gängkriminell miljö.
Målgruppen består i stort sett enbart av män. 16 av de 28 avhopparärendena kom från kriminalvården.
Personerna ifråga satt alltså på anstalt eller i häkte. De flesta har upprepade domar bakom sig, ofta
med våldsinslag. Missbruk är frekvent förekommande både av alkohol och olika former av narkotika.
9.3.3 Mål, ekonomi och effekter
För Passus finns ingen systematisk uppföljning av de långsiktiga effekterna. Verksamheten har ju en
tämligen kort livshistoria. Den kommande kalkylen bygger på antagandet att utan insatsen för Passus
skulle en stor del av målgruppen (80 %) kvarstå i ett fortsatt utanförskap. För några med grov
kriminalitet och missbruk som dominerande bild. För andra endast ett mer måttligt utanförskap i form
av arbetslöshet och långvariga sjukskrivningar. För ungefär halva gruppen (50 %) skulle man dock –
utan insatser från Passus sida - efter hand brutit med sitt utanförskap och tagit sig in i samhälle, skaffat
bostad, arbete och familj. Under tiden i utanförskap skulle man under långa perioder försörjas genom
ekonomiskt bistånd från socialtjänsten.
Efter insatserna från Passus kommer på kort sikt merpareten att leva ett liv utan droger och
kriminalitet. Efter hand kommer en betydande del av gruppen att ta sig in på arbetsmarknaden, först
med lönebidrag och efter hand allt mer utan sådana former av anställningsstöd. Vi har här räknat med
att man kommer in i yrken av utpräglad låglönekaraktär (månadslön 17 000) Dock skulle en viss andel
(30 %) återfalla till sin tidigare kriminella livsstil.
9.3.4 Intern resultaträkning
Nedan ser vi att om man ska redovisa effekterna av Passus verksamhet ur ett företagsekonomiskt
perspektiv så blir bilden väldigt enkel. Man har 2.7 Mkr i intäkter och ungefär lika mycket i kostnader.
Det redovisade resultatet (i det här fallet en förlust) uppgår till cirka -15 000 kr. Punkt slut. Men ger
detta en fullständigt av verksamhetens effekter. Nej knappast.
85
Tabell 9.6 Företagsekonomisk resultaträkning för år 1 – Passus
Summa
Passus
Passus
Intäkt
Kostnad
Arbetsförmedling
837 630
2 778 444
Försäkringskassa
Kommun Landsting Rätts-väsende Övriga
Summa
Vinst
0
0
0
0 238 750 1 687 064 2 763 444
-15 000
0
0
0
0
0
0 2 778 444
Därför får vi gå till den socioekonomiska resultaträkningen för att se vilka samhällseffekter som
uppstår därför att man bryter och/eller förhindrar ett antal unga människors utanförskap.
9.3.5 Resultaträkning
I tabellen nedan ser vi den socioekonomiska resultaträkningen för Passus. Vi ser då att medan
företagsvinsten är negativ, så uppgår samhällsvinsten detta första år till cirka 15Mkr. Vinsten består
bl.a. av det erhållna produktionsvärde som uppstår av att ett antal personer helt eller delvis gått från
utanförskap till arbete. Denna vinst uppgår till knappt 3 Mkr. Vid sidan av detta gör kommunen detta
första år en vinst på cirka 3 Mkr bl.a. en följd av mindre insatser och minskade försörjningskostnader.
Tabell 9.7 Socioekonomisk resultaträkning för år 1 – Passus
Summa
Intäkt
Kostnad
Intäkt
Arbetsförmedling
Kostnad
Intäkt
Försäkringskassa
Kostnad
Intäkt
Kommun
Kostnad
Intäkt
Landsting
Kostnad
Intäkt
Rättsväsende
Kostnad
Intäkt
Övriga
Kostnad
Produktionsvärde Intäkt
Summa
Passus
Passus
837 630
2 778 444
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
2 963 520
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun
Landsting Rätts-väsende Övriga
Summa
Vinst
0
0
0
0
238 750 1 687 064 2 763 444
-15 000
0
0
0
0
0
0 2 778 444
504 000
0
0
0
0
0
504 000
-2 459 520
2 963 520
0
0
0
0
0 2 963 520
0 3 326 873
0
0
0
0 3 326 873
3 326 873
0
0
0
0
0
0
0
0
0 3 237 600
0
0
0 3 237 600
3 237 600
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0 2 136 691
0
0 2 136 691
2 136 691
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0 3 319 898
0 3 319 898
3 081 148
0
0
0
0
238 750
0
238 750
0
0
0
0
0 4 513 606 4 513 606
2 826 542
0
0
0
0
0 1 687 064 1 687 064
0
0
0
0
0
0 2 963 520 2 963 520
15 097 854
86
9.3.6 Resultatprognos på fem års sikt
I tabellen nedan har vi sammanställt en prognos för de framtida sex årens effekter av verksamheten vid
Passus. Som vi kan se i tabellen blir effekten efter en inledande topp avklingande. Detta beror på att
effekterna av ett inträde på arbetsmarknaden i kalkylen avtar. Eftersom vi antar att dessa personer efter
hand på egen hand skulle kunnat ta sig in på arbetsmarknaden även om inte Passus insats genomförts.
På lång sikt beräknar vi alltså inte primärt eller enbart skillnaden mellan att bryta sitt utanförskap och
komma in och inte komma in på arbetsmarknaden utan mellan att komma in tidigare och att komma in
senare på arbetsmarknaden, d.v.s. ett sorts mått på en reducerad eller förkortad etableringstid. Men
inbyggt i kalkylen ligger också ett antagande om att för en betydande grupp handlar det om att komma
in eller inte komma in alls på arbetsmarknaden. För denna grupp är antagandet att insatsen på Passus
varit avgörande för att bryta utanförskapet och komma in på arbetsmarknaden. En annan orsak till den
avklingande effekten är att erfarenheten säger att denna målgrupp trots ett lyckat inträde på
arbetsmarknaden kommer att ha fler och längre perioder av arbetslöshet än ”normalarbetskraften”.
Delar av gruppen (30 %) kommer också att återfalla och gå tillbaka till den kriminella livsstilen.
Tabell 9.8 Socioekonomisk resultaträkning för år 1 till och med år 5 - Passus
Summa
Passus
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun
Landsting
Rättsväsende
Övriga
Summa aktörer
Produktionsvärde
Summa
2013
-15 000
-2 459 520
3 326 873
3 237 600
2 136 691
3 081 148
2 826 542
12 134 334
2 963 520
15 097 854
2014
0
-1 680 134
2 994 186
2 913 840
1 923 022
2 987 909
4 062 245
13 201 067
3 200 602
16 401 668
2015
0
-1 019 290
2 661 498
2 590 080
1 709 353
2 655 919
3 610 884
12 208 445
3 319 142
15 527 587
2016
0
-476 986
2 328 811
2 266 320
1 495 684
2 323 929
3 159 524
11 097 282
3 319 142
14 416 424
2017
0
-53 222
1 996 124
1 942 560
1 282 015
1 991 939
2 708 163
9 867 578
3 200 602
13 068 180
9.3.7 Finansieringsanalys
I diagrammet nedan ser vi de summerade effekterna av detta fördelat på olika samhällsaktörer och för
de sex första åren av verksamheten. Staplar ovanför nollinjen markerar en nettovinst för aktören av
Passus verksamhet och under nollinjen nettoförluster. Vi ser då att kommunen, tillsammans med
försäkringskassan och rättsväsendet samt allmänheten (övriga) är de stora vinnarna av detta arbete.
Vinsten uppgår för dessa aktörer till vardera mellan 12 och 15 Mkr. Samtliga offentliga aktörer är
vinnare i denna process utom arbetsförmedlingen vars insatser kring olika former av lönesubventioner
leder till en finansiell kostnad på cirka 7 Mkr.
87
Diagram 9.3 Socioekonomisk finansieringsanalys för år 1 till och med år 5 – PASSUS
Samma uppgifter återfinns i tabellen nedan.
Tabell 9.9 Socioekonomisk finansieringsanalys för år 1 till och med år 5 – PASSUS
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun
Landsting
Rättsväsende
Övriga
Produktionsvärde
Investering
0
0
0
0
-238 750
-1 687 064
Vinst 5 år
Real
Finansiell
1 885 066
-7 372 023
12 443 201
3 949 661
12 109 302
2 369 797
7 991 673
0
12 178 366
0
15 194 767
0
14 227 258
9.3.8 Investeringsanalys
Kring olika investeringsobjekt är det alltid vanskligt att göra utsagor om de riktigt långsiktiga
effekterna. Detta gäller såväl fysiska som sociala investeringar. Allt hänger på vilka antaganden om
framtiden som man gör. Trots detta kan det vara en poäng att skapa sig en bild om de långsiktiga
effekterna eftersom de just kring människor har en tendens att vara viktiga.
Vi har här skapat oss en bild av effekterna i ett tjugoårsperspektiv av verksamheten vid Passus. För att
kunna göra en kalkyl av dessa har vi (som presenterades i inledningen av detta kapitel) gjort ett antal
antaganden om avklingande effekter för målgruppen, längre och fler perioder av utanförskap, återfall
till kriminellt liv för delar av målgruppen, låga antagande om lönenivåer och löneutveckling m.m. Allt
utifrån den försiktighetsprincip vi tidigare presenterat.
88
Vi ser då att den långsiktiga effekten av Passus insats kring de personer som funnit i verksamheten
under kalkylåret uppstår samhällsvinster på totalt strax över 175 Mkr.
Diagram 9.4 Socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till och med år 20
- Passus
I tabellen nedan återfinns samma resultat fördelat på olika tidpunkter. Vi ser då att effekterna under en
mandatperiod av Passus uppgår till cirka 57 Mkr.
Vi ser också att av den långsiktiga effekten är de uteblivna finansiella kostnaderna – det man ofta
brukar fokusera på då det gäller kostnaderna för denna målgrupp, främst kring en oro om kostnaderna
för kommunens försörjningsstöd – cirka 2 Mkr under den första fyraårsperioden - eller mindre än 5 %
av de totala kostnaderna för målgruppen. Detta leder till tanken att man kanske ibland fokuserar på fel
frågor eller som man lite förenklat kan säga; man silar mygg och sväljer kameler
Tabell 9.10 Socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till och med år 20,
fördelat på olika tidpunkter – Passus
Realt aktör
Produktionsvärde
Finansiellt
1
2013
13 423 254
2 849 538
-1 273 920
2
2014
26 706 101
5 808 675
-1 863 434
3
2015
38 058 962
8 759 380
-1 928 901
4
2016
47 610 648
11 596 597
-1 615 144
5
2017
55 482 917
14 227 258
-1 052 565
10
20
2022
2032
84 687 868 128 422 027
25 070 995 41 309 398
2 162 268
6 976 451
Summa
14 998 872
30 651 342
44 889 441
57 592 101
68 657 610 111 921 131 176 707 876
9.3.9 Slutsatser
Passus är en verksamhet som på ytan ser ut att vara en avhopparverksamhet syftande till att få
gängkriminella att lämna en yrkeskriminell karriär och återinträda i samhället. Det är det naturligtvis
på sätt och vis korrekt. Men det är också något mycket mer. Det är en utomordentligt lönsam social
investering med avkastning på hundratals procent syftande till att bidra till att bryta utanförskapets för
människor som annars kanske inte hade haft en chans. Dess verkliga värde är inte bara att det skapar
arbetstillfällen. Det skapar betydande mänskliga värden och samhällsvärden. Det är en verksamhet
89
som dessutom skapar hopp och positiva förebilder för unga och utsatta med risk för ett framtida
yrkeskriminellt liv.
9.4 Exit
9.4.1 Verksamheten
Det finns idag – så vitt vi kunnat se – inte någon offentlig verksamhet som sysslar systematiskt med
avhoppare från Vit maktrörelser eller andra extremrörelser av detta slag. Polisen arbetar naturligtvis
med detta men endast i den kanske mest akuta fasen. Socialtjänsten har normalt sett ingen kunskap
eller kompetens kring dessa frågor. Exit har tagit sig an och driver detta som sitt uppdrag.
Det började i Norge på Polishögskolan och året var 1996. Det fanns en grupp från Vit Makt som var i
behov av stöd för att lämna. Man arbetade med en självhjälpsapproach. Man tittade då på hur man
gjort för att lämna sekter. Man upptäckte att det fanns stort behov av att samla kunskap och kompetens
om detta. 1998 startade Exit på Fryshuset. Man har sedan start haft kontakt med och jobbat med cirka
700 personer under de gångna 15 åren eller i genomsnitt mer än 40 personer.
Tanken är att vara ett stöd för den enskilde att ta ett steg ut ur Vit makt världen och tillbaka in i
samhället. Man fyller funktionen av att vara en sorts brygga för denna process. En grundsten i detta är
det förtroende som byggs mellan den enskilde och de stödpersoner han möter. En avgörande faktor är
att flera av de som arbetar vid Exit har egen personlig erfarenhet av att leva i denna värld. Detta är
viktigt eftersom så många av de man möter har ett grundmurat misstroende mot de offentliga systemen
och egentligen allt vad myndigheter heter. Naturligtvis är alla kontakter frivilliga.
Målgruppen är en utomordentligt blandad grupp och långt ifrån homogen. Det finns unga människor
från mycket trasiga miljöer och unga som kommer från till synes välordnade förhållanden. Merparten
av dem är brottsbelastade. Några av i stor omfattning, inte minst kring olika former av våldsbrott. Det
finns naturligtvis mängder med skäl till att unga människor hamnar i en Vit maktrörelse för många av
dem har det funnits en utlösande händelse såsom, en kränkning, att man blivit rånad eller något
liknande. En hel del av de man möter i Exit har under längre eller kortare tid haft kontakt med
socialtjänsten. Åldern varier stort från: 11 – 45 år. Men de flesta finns i åldersintervallet 18 – 23 år.
Exits arbete bygger på tre ben
-
De individuella egna resurserna – att frigöra, synliggöra och mobilisera de kompetenser den
enskilde bär med sig
-
Egen erfarenhet hos dem som jobbar på Exit vilket gör att den misstänksamhet mot
myndigheter och andra aktörer som spontant finns hos målgruppen reduceras. Men detta leder
också till att coacherna har lättare för att känna igen och identifiera problem och därmed också
lösningar
-
Professionell kompetens i teamet som, kurator, specialpedagog, terapeut m.m. metodiken hos
dessa kompletterar den egna erfarenheten hos den personal som tidigare själva befunnit sig i
utanförskaps
Avgörande för framgång i arbetet är den relation och den tillit som byggs mellan klient och
medarbetare. Detta skapar förutsättningar för att bearbeta det tidigare livet och blir en bro tillbaka till
samhället. Konkret kan det handla om att få hjälp med tryggt boende, sysselsättning m.m.
90
Man arbetar med jagstärkande samtal och bidrar till att skifta fokus från kampen till fokus på ”mitt
eget liv”. Den nyorientering som sker är en viktig del att hjälpa och stödja individen att överbrygga
misstroendet mot samhället. Att hitta jobb eller försörjning är också en central del av arbetet.
9.4.2 Mål och effekter
Målsättningen med verksamheten är att underlätta för personer som finns inne i Vit Maktrörelsen eller
andra extremistorganisationer
EXIT har under 2013 arbetat med 20 personer klienter/avhoppare. Av klienterna har några suttit på
anstalt hela eller största delen av året och all kontakt och alla träffar har skett inom respektive
institution. Inne på anstalt saknar vi möjlighet att bedriva aktivitetsbaserad verksamhet men man
besöker så ofta man kan och håller stödsamtal, bygger relation och upprättar planer för tiden efter
frigivning. En av klienterna sitter dock på livstid och då handlar kontakten mer om att stötta och
avlasta genom samtal.
Tre av klienterna (utanför anstalt) har man arbetat väldigt nära med under året. Samtliga kom till Exit
via socialtjänsten eller kriminalvården. Kontakterna har med flera klienter varit täta och man har
spenderat mycket tid tillsammans med att lyssna, uppmuntra, stötta och med att ordna upp mer
praktiska saker.
9.4.3 Våldsutövande personer inom vit makt-miljön
Det finns många sätt att illustrera det socioekonomiska värdet av verksamheten vid Exit. Ett sätt är att
beskriva ett tänkt förlopp för en ung våldsbenägen man i Vit Makt rörelsen och vilka samhällseffekter
en sådan person skulle kunna skapa. Vi gör detta nedan.
Roger är en arg ung man som tidigt drabbades av en känsla av utanförskap under skoltiden. Han
reagerar gradvis allt starkare inför detta. Han är som person utagerande och har tämligen svag
impulskontroll. Detta leder honom tidigt under mellan- och högstadietiden in i en mängd dramatiska
situationer, ofta med våld inblandat. En avgörande händelse för honom är då han vid 13 års ålder blir
förnedrad och misshandlad av ett gäng invandrarkillar.
Detta blir en sorts ideologisk vändpunkt för honom. Han får kontakt med och ansluter sig till vit maktrörelsen på orten. Eftersom Roger är storvuxen och vältränad blir han snart en resurs i ”kampen”. Han
går gärna först i ledet och konfronteras lika gärna med invandrare som med politiska motkrafter på
vänsterkanten. Han blir också indragen i ett flertal våldshändelser både internt och mot personer i
omvärlden. Han blir en sorts upprätthållare av den inre ordningen i rörelsen.
Det organiserade våldet för denna rörelse är inte obetydligt och Roger har en nyckelroll. Han deltar i
ett antal oprovocerade våldshändelser mot meningsmotståndare och några av dem leder till att
motståndare får livslånga men inte invalidiserande skador. Han är vad man skulle kunna kalla en
hardcore-aktivist.
Han blir till föremål först för socialtjänsten och därefter polisens uppmärksamhet. Hans våldsutövning
leder både till HVB-placeringar under ungdomsåren och gripanden och domar från rättsväsendets sida
senare i livet.
Han deltar regelbundet i situationer som leder till våld. Allt från tämligen lindrig misshandel som leder
till kortvariga och övergående skador till att han vid några tillfällen misshandlar andra så att de får
bestående men. Han deltar naturligtvis i ett stort antal demonstrationer och konfrontationer. De
samhällskostnader detta leder till från 15 till 29 års ålder framgår av diagrammet nedan. Vi ser då att
91
han vid 29 års ålder skapat samhällskostnader på mellan 35 och 40 Mkr. Det vi bör ha i åtanke kring
detta är att Roger inte är en representant för en genomsnittlig person i vit makt-miljön – han tillhör det
lilla fåtal ytterst våldsbenägna personer som finns i miljön och som ständigt är föremål för
myndigheternas uppmärksamhet.
Diagram 95x De socioekonomiska effekterna av ett våldsintensivt liv i vit makt 15-29 år
Ackumulerad diskonterad årskostnad
40,000,000
Kr, Ackumulerat/diskonterat
35,000,000
30,000,000
Produk onsvärde
25,000,000
Övriga
Rä sväsendet
20,000,000
Lands ng
15,000,000
Kommun
Försäkringskassa
10,000,000
Arbetsförmedling
29
28
27
26
25
24
23
22
21
20
19
18
17
16
0
15
5,000,000
Ålder
I tabellen nedan ser vi att den dominerande kostnadsbäraren är försäkringskassan – en följd av de
kostnader som uppstår kring de offer som utsätts för Rogers olika våldshandlingar. Landsting och
rättsväsendet bär båda kostnader på mellan 5 och 6 Mkr för hela perioden. Sjukvårdskostnader för
Rogers offer och kostnader inom rättsväsendet för de påföljder Roger drabbas av. Den stora posten är
även här de produktionsförluster som uppstår både för Rogers del och för hans offer.
Tabell 911x De socioekonomiska effekterna av ett våldsintensivt liv i vit makt 15-29 år
Ålder
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun
Landsting
Rättsväsendet
Övriga
Produktionsvärde
Summa
15
16
0
18 766
104 480
21 970
42 056
6 183
47 000
240 454
0
36 810
197 152
43 095
82 494
12 128
92 192
463 872
17
0
1 504 000
489 386
1 182 921
164 832
23 391
2 922 324
6 286 854
22
45 595
3 611 496
1 603 901
3 080 296
2 141 493
281 618
8 150 114
18 914 513
25
86 129
5 236 738
2 356 688
4 416 324
3 336 197
463 036
12 244 811
28 139 923
29
199 386
6 048 810
3 381 863
5 479 831
5 721 112
1 695 688
15 209 469
37 736 161
I diagrammet nedan ser vi kostnadernas procentuella fördelning. Produktionsförlusterna uppgår till 40
% av de totala kostnaderna. Landstinget och rättsväsendet bär vardera cirka 15 % av de totala
kostnaderna. Kommunens andel är tämligen måttliga 9 % men i absoluta tal inte ringa med 3,4 Mkr
för hela perioden
92
Diagram 9.6 Fördelning av de socioekonomiska effekterna av ett våldsintensivt liv i Vit makt 15-29 år
fördelat mellan olika aktörer
1%
15%
40%
9%
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun
Lands ng
Rä sväsendet
14%
Övriga
Produk onsvärde
5%
16%
Genomsni lig årskostnad (15 - 29)
9.4.4 Verksamhet och effekter – antaganden
Den kommande kalkylen är baserad på de 20 klienter som varit i fokus för verksamheten under det
gångna året. Merparten (80 %) av dem skulle utan Exits insatser riskera vara kvar i sitt utanförskap
under flera år framöver. För ungefär halva gruppen (50 %) skulle man dock – utan insatser från Exits
sida - efter hand brutit med sitt utanförskap och tagit sig in i samhälle, skaffat bostad, arbete och
familj. Under tiden i utanförskap skulle man under långa perioder försörjas genom ekonomiskt bistånd
från socialtjänsten.
Efter insatserna från Exit kommer på kort sikt merpareten att leva ett liv utan droger och kriminalitet.
Efter hand kommer en betydande del av gruppen att ta sig in på arbetsmarknaden, först med
lönebidrag och efter hand allt mer utan sådana former av anställningsstöd. Vi har här räknat med att
man kommer in i yrken av utpräglad låglönekaraktär (månadslön 17 000) Dock skulle en viss andel
(30 %) återfalla till sin tidigare livsstil i utanförskap.
9.4.5 Resultaträkning
Nedan ser vi att om man ska redovisa effekterna av Exits verksamhet ur ett företagsekonomiskt
perspektiv så blir bilden väldigt enkel. Man har knappt 3 Mkr i intäkter och ungefär lika mycket i
kostnader. Det redovisade resultatet (förlusten) uppgår till cirka -15 000 kr. Punkt slut. Men ger detta
en fullständigt av verksamhetens effekter. Nej knappast.
93
Tabell 9.11Företagsekonomisk resultaträkning för år 1 – Exit
Summa
Exit
Exit
Intäkt
Kostnad
Arbets- Försäkringsförmedling kassa
Kommun Landsting Rätts-väsende Övriga
Summa Vinst
837 630
0
0
0
0 238 750 1 687 064 2 763 444
-15 000
2 778 444
0
0
0
0
0
0 2 778 444
I tabellen nedan ser vi den socioekonomiska resultaträkningen för Exit. Vi ser då att medan
företagsvinsten är blygsam, rentav negativ, så uppgår samhällsvinsten detta första år till mer än 11
Mkr. Vinsten består bl.a. av det erhållna produktionsvärde som uppstår av att ett antal personer helt
eller delvis gått från utanförskap till arbete. Denna vinst uppgår till drygt 11 Mkr. Vid sidan av detta
gör kommunen detta första år en vinst på cirka 2,5 Mkr bl.a. en följd av mindre insatser och minskade
försörjningskostnader. Även kriminalvården och övriga delar av rättsväsendet gör betydande vinster –
3 Mkr till följd av minskad våldsutövning, minskat missbruk och minskad brottslighet.
Tabell 9.12 Socioekonomisk resultaträkning för år 1 – Exit
Summa
Intäkt
Kostnad
Intäkt
Arbetsförmedling
Kostnad
Intäkt
Försäkringskassa
Kostnad
Intäkt
Kommun
Kostnad
Intäkt
Landsting
Kostnad
Intäkt
Rättsväsende
Kostnad
Intäkt
Övriga
Kostnad
Produktionsvärde Intäkt
Summa
Exit
Arbetsförmedling
Exit
837 630
2 778 444
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1 151 539
Försäkringskassa
Kommun Landsting Rätts-väsende Övriga
Summa
Vinst
0
0
0
0
238 750 1 687 064 2 763 444
-15 000
0
0
0
0
0
0 2 778 444
90 952
0
0
0
0
0
90 952
-1 636 357
1 727 309
0
0
0
0
0 1 727 309
0 3 175 228
0
0
0
0 3 175 228
3 175 228
0
0
0
0
0
0
0
0
0 2 435 367
0
0
0 2 435 367
2 435 367
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0 3 083 967
0
0 3 083 967
3 083 967
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0 3 352 984
0 3 352 984
3 114 234
0
0
0
0
238 750
0
238 750
0
0
0
0
0 1 981 250 1 981 250
294 186
0
0
0
0
0 1 687 064 1 687 064
0
0
0
0
0
0 1 151 539 1 151 539
11 603 164
9.4.6 Resultatprognos på fem1 års sikt
I tabellen nedan har vi sammanställt en prognos för de framtida fem årens effekter av verksamheten
vid Exit. Som vi kan se i tabellen blir effekten efter en inledande topp avklingande. Detta beror på att
effekterna av ett inträde på arbetsmarknaden i kalkylen avtar eftersom vi antar att dessa personer efter
hand och på egen hand skulle kunnat ta sig in på arbetsmarknaden även om inte LG:s insats
94
genomförts. På lång sikt beräknar vi alltså inte primärt eller enbart skillnaden mellan att bryta sitt
utanförskap och komma in och inte komma in på arbetsmarknaden utan mellan att komma in tidigare
och att komma in senare på arbetsmarknaden, d.v.s. ett sorts mått på en reducerad eller förkortad
etableringstid. Men inbyggt i kalkylen ligger också ett antagande om att för en betydande grupp
handlar det om att komma in eller inte komma in alls på arbetsmarknaden. För denna grupp är
antagandet att insatsen på Exit varit avgörande för att bryta utanförskapet och komma in på
arbetsmarknaden. En annan orsak till den avklingande effekten är att erfarenheten säger att denna
målgrupp trots ett lyckat inträde på arbetsmarknaden kommer att ha fler och längre perioder av
arbetslöshet än ”normalarbetskraften”.
Tabell 9.13 Socioekonomisk resultaträkning för år 1 till och med år 5 - Exit
Summa
Exit
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun
Landsting
Rättsväsende
Övriga
Summa aktörer
Produktionsvärde
Summa
2013
-15 000
-1 636 357
3 175 228
2 435 367
3 083 967
3 114 234
294 186
10 451 625
1 151 539
11 603 164
2014
0
-1 357 567
2 857 705
2 191 830
2 775 570
3 017 685
1 783 125
11 268 349
1 439 424
12 707 773
2015
0
-1 126 758
2 540 182
1 948 294
2 467 173
2 682 387
1 585 000
10 096 278
1 199 520
11 295 798
2016
0
-704 026
2 222 660
1 704 757
2 158 777
2 347 089
1 386 875
9 116 131
1 151 539
10 267 670
2017
0
-521 198
1 905 137
1 461 220
1 850 380
2 011 790
1 188 750
7 896 079
1 343 462
9 239 541
9.4.7 Finansieringsanalys
I diagrammet nedan ser vi de summerade effekterna av detta fördelat på olika samhällsaktörer och för
de fem första åren av verksamheten. Staplar ovanför nollinjen markerar en nettovinst för aktören av
LGs verksamhet och under nollinjen nettoförluster. Vi ser då att kommunen, vid sidan av
rättsväsendet, landstinget och försäkringskassan är den stora vinnaren av detta arbete. Kommunens
vinst uppgår till cirka 13 Mkr. Samtliga offentliga aktörer är vinnare i denna process utom
arbetsförmedlingen – en effekt av de olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder som målgruppen tar del
av.
95
Diagram 9.7 Socioekonomisk finansieringsanalys för år 1 till och med år 5 – Exit
Samma uppgifter återfinns i tabellen nedan
Diagram 9.14 Socioekonomisk finansieringsanalys för år 1 till och med år 5 – Exit
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun
Landsting
Rättsväsende
Övriga
Produktionsvärde
Investering
0
0
0
0
-238 750
-1 687 064
Vinst 5 år
Real
Finansiell
340 180
-5 395 040
11 876 018
0
9 108 784
4 524 157
11 534 682
0
12 302 111
0
5 723 227
0
5 593 015
Vi kan då se att en verksamhet som Exit, precis som för övrigt även Lugna Gatan och Passus, leder till
betydande omfördelningseffekterav samhällsresurser. För det första sker en omfattande omfördelning
mellan olika aktörer – arbetsförmedlingen är i denna menings förlorare (eller snarare den aktör som
står för den största investeringskostnaden i form av olika arbetsmarknadspolitiska stödåtgärder) medan
kommunen är den största vinnaren. Faktum är att arbetsförmedlingens finansiella kostnad i form av
olika lönesubventioner är i samma storleksordning som kommunens reducerade kostnader för
försörjningsstöd. För det andra sker en omfördelning över tid – man tar tidigt en investeringskostnad
bland annat i form av olika former av lönesubventioner – för att senare plocka hem en stor vinst. För
det tredje sker det en omfördelning mellan reala och finansiella kostnader. Man tar en finansiell
kostnad (knappt 1 Mkr netto) som leder till stora reala besparingar (mer än 56 Mkr)
9.4.8 Investeringsanalys och välfärdsbalansräkning
Kring olika investeringsobjekt är det alltid vanskligt att göra utsagor om de riktigt långsiktiga
effekterna. Detta gäller såväl fysiska som sociala investeringar. Allt hänger på vilka antaganden om
framtiden som man gör. Trots detta kan det vara en poäng att skapa sig en bild om de långsiktiga
effekterna eftersom de just kring människor har en tendens att vara viktiga.
96
Vi har här skapat oss en bild av effekterna i ett tjugoårsperspektiv av verksamheten vid LG. För att
kunna göra en kalkyl av dessa har vi (som presenterades i inledningen av detta kapitel) gjort ett antal
antaganden om avklingande effekter för målgruppen, längre och fler perioder av utanförskap, låga
antagande om lönenivåer och löneutveckling m.m. Allt utifrån den försiktighetsprincip vi tidigare
presenterat.
Vi ser då att den långsiktiga effekten av Exits insats kring de personer som funnit i verksamheten
under kalkylåret uppstår samhällsvinster på totalt cirka 125 Mkr
Diagram 9.8 Socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till och med år 20
- Exit
I tabellen nedan återfinns samma resultat fördelat på olika tidpunkter. Vi ser då att effekterna under en
mandatperiod av Exit uppgår till 43 Mkr.
Vi ser också att av den långsiktiga effekten är de uteblivna finansiella kostnaderna – det man ofta
brukar fokusera på då det gäller kostnaderna för denna målgrupp, främst kring en oro om kostnaderna
för kommunens försörjningsstöd – cirka 2 Mkr - eller mindre än 2 % av de totala kostnaderna för
målgruppen. Detta leder till tanken att man kanske ibland fokuserar på fel frågor eller som man lite
förenklat kan säga; man silar mygg och sväljer kameler.
97
Tabell 9.15 Socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till och med år 20,
fördelat på olika tidpunkter – Exit
Realt aktör
Produktionsvärde
Finansiellt
1
2013
10 984 334
1 107 249
-517 709
2
2014
22 156 577
2 438 078
-855 001
3
2015
31 705 503
3 504 447
-1 069 350
4
2016
39 739 455
4 488 787
-999 095
5
2017
46 360 844
5 593 015
-870 883
10
20
2022
2032
70 925 216 107 710 150
9 806 582 16 116 361
335 118 2 141 093
Summa
11 573 874
23 739 653
34 140 599
43 229 146
51 082 976
81 066 916 125 967 604
I diagramet nedan ser vi de långsiktiga reala vinsterna av Exits verksamhet år 2013. Vi ser då att de för
de olika aktörerna totalt uppgår till cirka 107 Mkr. Rättsväsendet, landstinget och försäkringskassan
utgör de stora vinnarna i detta. Kommunens långsiktiga reala vinst uppgår till cirka 10 Mkr.
Diagram 9.9 Real socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till och med
år 20 - Exit
I tabellen nedan ser vi de ackumulerade finansiella effekterna av detta i ett tjugoårsperspektiv. Vi ser
då att samtidigt som arbetsförmedlingen gör en ”förlust” främst i form av olika lönesubventioner så
motsvaras detta med råge av de minskade kostnader för ekonomiskt bistånd som gynnar kommunen –
en vinst på cirka 10 Mkr. Ännu en illustration av de omfördelningseffekter som uppstår till följd av
Exits verksamhet
98
Tabell 9.16 Finansiell socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till och
med år 20 - Exit
Finansiellt
Exit
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun
Landsting
Rättsväsende
Övriga
Summa
1
2013
0
-1 727 309
0
1 209 600
0
0
0
-517 709
2
2014
0
-3 111 370
0
2 256 369
0
0
0
-855 001
3
2015
0
-4 220 394
0
3 151 044
0
0
0
-1 069 350
4
2016
0
-4 902 870
0
3 903 775
0
0
0
-999 095
5
2017
0
-5 395 040
0
4 524 157
0
0
0
-870 883
10
2022
0
-6 490 568
0
6 825 685
0
0
0
335 118
20
2032
0
-8 131 110
0
10 272 203
0
0
0
2 141 093
9.4.9 Slutsatser
Exit är en verksamhet som på ytan ser ut att vara en satsning för att få att lämna ett liv i vit makt
miljön och ta sig tillbaka in i samhället. Det är det naturligtvis på sätt och vis korrekt. Men det är
också något mycket mer. Det är en utomordentligt lönsam social investering med avkastning på
hundratals procent syftande till att bidra till att bryta utanförskapets för unga som annars inte hade haft
en chans. Dess verkliga värde är inte bara att det skapar arbetstillfällen det skapar betydande
mänskliga värden och samhällsvärden. Det är en verksamhet som skapar hopp och positiva förebilder
för unga och utsatta i riskzon.
9.5 Barn till ensamma mammor
9.5.1 Bakgrund
Barn till ensamma mammor (BEM) är en verksamhet som funnits i olika skepnader på Fryshuset
sedan 2007. Verksamheten finns idag i Stockholm, Göteborg och Malmö. Verksamheten i Stockholm
har mer än 1 000 medlemmar varav cirka 640 är barn, resten mammor.
Bakgrunden till verksamheten är att man för ett tiotal år sedan i Fryshusets verksamhet fick kontakt
med mammor som på olika vis var utsatta t.ex. genom att de levde på flykt, utsattes för misshandel
eller övergrepp eller levde i fattigdom. Denna kontakt blev starten till det som är dagens verksamhet.
Trots att Sverige har ett utvecklat välfärdssystem lever många familjer med väldigt små ekonomiska
marginaler. Ensamstående mammor är en extra utsatt grupp som måste klara av både det ekonomiska
ansvaret och hela ansvaret för barnen. Barn till ensamma mammors definition av ekonomisk utsatthet
är att vara utestängd från materiella ting och sociala värden som är självklarheter för den stora
folkmajoriteten.
Flera studier visar på tydliga samband mellan socioekonomisk position och hälsa. Enligt Statens
Folkhälsoinstitut har andelen ensamstående mammor med en relativt låg ekonomisk standard ökat från
18 % år 2000 till 35 % år 2010.23
23
Folkhälsoinstitutet, Barn och unga 2013 – utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder
99
Idag lever ca 250 000 barn i fattigdom i Sverige. Över en tredjedel av dessa barn lever i familjer med
en ensamstående förälder, de allra flesta mammor. Sedan 2004 har barnfattigdomen i Sverige ökat.
Vart fjärde fattigt barn bor i någon av landets tre storstäder Stockholm, Göteborg eller Malmö. I
familjer som har det svårt ekonomiskt är det också vanligt med annan social utsatthet. Man har gjort
bedömningen att ungefär 80 % av de vuxna medlemmarna i familjen lider av någon form av
depression och många har erfarenhet av misshandel och/eller missbruk i sina familjer. Gemensamt för
de flesta av medlemmarna är att de har väldigt svaga sociala nätverk.
9.5.2 Målgruppen och dess situation
Många ensamstående har det tufft ekonomiskt, en del familjer har till och med svårt att få vardagliga
och löpande utgifter att gå ihop. En sådan situation omöjliggör allt som kan betraktas som ”extra”,
men även utgifter för det allra nödvändigaste, som t.ex. kläder och skor, kan behöva skjutas på
framtiden.
Avgifter och kostnader för fritidssysselsättningar som kulturskola, sportaktiviteter, bio och resor
utestänger barn vars föräldrar inte har råd. Och under sommaren, när skola och fritidsverksamhet som
ger stöd resten av året stänger, uppstår en svår tid för många familjer. De står själva med en knaper
ekonomi och en lång sommar framför sig.
Många familjer i verksamheten tillbringar vardag, helg och ledighet i den förort där de växer upp –
semesterresor är inte att tänka på. Social utestängning i barndomen är en väg mot utanförskap längre
fram i livet och fattigdomen följer ofta med barnen när de växer upp.
Man har på Fryshuset genomfört enkäter med målgruppen som deltar i BEM:s verksamhet 24. I
diagrammet nedan ser vi att 56 % av mammorna har en månadsinkomst som ligger mellan 0 och 15
000 kronor. Endast 4 % har en månadsinkomst på 25 000 kronor eller mer. 2010 var genomsnittslönen
enligt SCB i Sverige 28 400 kronor per månad. Gruppen måste anses vara ekonomiskt mycket utsatt.
I de enkäter som besvarats av deltagarna har man dessutom funnit att:
 fadern till barnen är helt eller nästan helt frånvarande
24
Resultat av enkätundersökning med projektet Barn till ensamma mammor, Fryshuset, 2011
100
 utbildningsnivån är tämligen låg
 förvärvsfrekvensen är lägre än för genomsnittet av befolkningen
 man sparar inte regelbundet och har ingen/ringa ekonomisk buffert
 många är skuldsatta
 man har stora svårigheter att klara de löpande utgifterna
 den somatiska och psykiska hälsan ofta är nedsatt
 man avstår ofta från att söka sjukvård och/eller köpa läkemedel därför att man inte anser sig ha
råd
 stressnivån är hög
 man har rikligt med erfarenhet av kränkningar i mötet med den offentliga sektorn.
Vi möter alltså en mycket utsatt grupp föräldrar. Hur kan detta då tänkas påverka deras barn – dels
idag och dels i framtiden? Sedan länge vet man att föräldrarnas påverkan på barnens framtid är mycket
stark; man brukar prata om det sociala arvets betydelse. Den fråga vi, ur ett socioekonomiskt
perspektiv, ställer oss nu är: vilken påverkan på dessa barns förväntade framtida utanförskap kan detta
ha?
I figuren nedan har vi i principiella termer och utifrån tillgänglig kunskap om målgruppen skapat en
bild av den situation de barn som ingår i målgruppen befinner sig i. De lever tillsammans med en
mamma som har betydande svårigheter att klara vardagslivets svårigheter – allt från att få pengarna att
räcka till frågor som rör hälsa, sociala nätverk och mänsklig kontakter. En konsekvens av detta är att
dessa mammor, oavsett hur gärna de än vill, inte alltid har förutsättningar att vara den stödjande vuxna
person som föräldrarollen innebär. Detta märks särskilt väl då det uppstår friktioner för barnen, t.ex. i
skolan.
101
De berörda barnen blir i detta läge utsatta. Dels har de, som alla barn, en stark solidaritet med sin
mamma och försöker skydda henne och dels är de ekonomiskt utsatta och får inte tillgång till alla de
möjligheter deras jämnåriga har. Det är inte exakt "rocket science" att förstå att detta riskerar att gå ut
över skolresultaten vilket i sin tur starkt återspeglas i de marginaliseringrisker dessa barn utsätts för.
Det framtida utanförskapet för denna grupp barn kommer med största sannolikhet att vara betydligt
högre än för en grupp genomsnittsbarn. Om den är dubbelt så hög, tredubbelt så hög eller något annat
är svårt att veta. Men att den blir hög kan vi vara tämligen säkra på.
9.5.3 Verksamhetsidé – positiva barndomsminnen
En vanlig formulering då man samtalar med de som arbetar med BEM är att de har som
verksamhetsidé att leverera barndomsminnen till de berörda barnen. Mer konkret säger man i sin
verksamhetsplan att man arbetar bl.a. med att möta mammornas och barnens behov av:
 sociala kontakter och nätverk
 avlastning och möjlighet till egen tid
 stimulans och fritidsaktiviteter
 en hälsofrämjande livsstil
 föräldrakompetens
 kunskap om hur man tar tillvara sin rätt i samhället
 rekreation.
År 2007 startades verksamheten i Stockholm med 20 medlemmar (barn och mammor). Idag har man
cirka 1 088 medlemmar (varav 640 barn). Verksamheten finns sedan 2009 i Göteborg och 2011 i
Malmö. Medlemsutvecklingen i Stockholm sedan start visas i diagramet nedan. Av diagrammet nedan
kan vi förstå att behovet av denna typ av stöd är stort och långt ifrån tillgodosett.
Medlemsutveckling Stockholm
1200
1088
1000
910
800
705
600
546
400
200
0
204
20
2007
2008
Antal
303
2009
2010
2011
2012
2013 t o m
aug
Verksamheten arbetar med två olika sorters metoder för det förebyggande och stärkande arbetet. Den
ena metoden utgörs av träffar och aktiviteter. Att konkret och kontinuerligt erbjuda positiva
barndomsminnen i form av upplevelser och ett aktivt deltagande är något man anser att alla barn ska
102
ha rätt till. Genom träffar på Fryshuset arrangerars hälsofrämjande aktiviteter. Träffarna skapar ett
utrymme i vardagen för barnen att få vara just barn och där låter man lek och skratt regera. Barnen får
träffa andra vuxna och förebilder samt prova på nya och spännande aktiviteter där positiva
barndomsminnen skapas. Varför är då positiva barndomsminnen så viktiga? Ur dessa minnen kan
barnen hämta kraft, glädje och styrka att bättre hantera svårigheterna de möter i sina liv. För
mammorna ger träffarna på Fryshuset en stunds avlastning, möjlighet att nätverka med andra kvinnor i
liknade livssituation och ta del av inspirerande föreläsningar och seminarium där empowerment står i
fokus.
Senaste verksamhetsåret genomfördes 13 aktiviteter/träffar (Gröna Lund, Skansen, Kolmården, etc.)
med i genomsnitt 108 barn och 71 mammor per träff. Dessutom genomförde man 6 aktiviteter under
skolloven (bio, museer, etc.) med i genomsnitt 20 barn och mammor per träff.
Den andra metoden är att skapa en arena där mammorna kan knyta kontakt med myndigheter och
andra viktiga personer/aktörer. Många av mammorna tycker att det är svårt, jobbigt och skamfyllt att
be om hjälp. Två gånger per år anordnar man därför mässan Boomerang för mammorna. Där bjuder
man in olika samarbetspartners som Kronofogden, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, jurister,
ekonomer, hälsocoacher, barnpsykologer med flera. Boomerang syftar till att ge svar direkt på plats.
Genom t.ex. personlig kontakt med någon från Kronofogden, direkt rådgivning av en jurist kring
vårdnadstvister, ekonomisk rådgivning kring privatekonomin och råd och stöd från en barnpsykolog
öppnar man upp möjligheten för mammorna att ta itu med de bitar i sin livssituation som hindrar dem
från förändring.
Verksamheten har en årlig budget på cirka 2 mnkr.
9.5.4 Socioekonomiska konsekvenser för ett barn
Det är naturligtvis utomordentligt svårt att entydigt säga något om den långsiktiga socioekonomiska
effekten av dessa 640 barns eventuella framtid. Det man däremot kan göra är att ge ett antal rimliga
exempel på de socioekonomiska effekterna.
Det första exemplet är individuellt. Kalkylen bygger på att vi följer ett utsatt barn från tidig ålder (2–3
års ålder). Det lilla barnet uppvisar redan på förskolan mönster som är avvikande i en eller annan form.
Detta fortsätter och accelererar under skoltiden. Konsekvenserna är en hel del insatser främst från
socialtjänstens sida och ett misslyckande i skolan. I det tidiga vuxenlivet leder detta till en längre
period av arbetslöshet (målgruppen unga vuxna 19–29 år med arbetshinder som det heter i mer
officiella sammanhang). Hen utvecklar under en period missbruk av både narkotika och alkohol. Efter
några år bryter hen detta missbruk men har nu utvecklat en måttlig psykisk ohälsa som trots allt inte
fördjupas, men hen förblir under resten av sitt vuxna liv långtidsarbetslös med försämrad somatisk och
psykisk hälsa.
I diagrammet nedan ser vi att den totala notan från 2–65 års ålder uppgår till cirka 13 mnkr. Vi ser
också att kommunen är den offentliga aktör som står för den största delen av notan. Det bör även
noteras att de kostnader som uppstår långt in i framtiden är diskonterade med 4 % och som en följd av
detta är utomordentligt nedtonade.
103
Diagram 9.16 De långsiktiga socioekonomiska kostnaderna för ett utsatt barns utanförskap från 2–65
års ålder
Resultat - per aktör
0
Kr, Ackumulerat/Diskonterat (4%)
-2,000,000
-4,000,000
Produktionsvärde
Övriga
-6,000,000
Rättsväsende
Landsting
-8,000,000
Kommun
Försäkringskassa
-10,000,000
Arbetsförmedling
Netto
-12,000,000
63
61
59
57
55
53
51
49
47
45
43
41
39
37
35
33
31
29
27
25
23
21
19
17
15
13
9
11
7
5
3
1
-14,000,000
Ålder
Det kan noteras att kostnaden för detta enda barns förväntade framtida utanförskap uppgår till mellan 6
och 7 gånger den årliga driftskostnaden för Barn till ensamma mammor eller mer än den totala
kostnaden sedan verksamheten startades 2007. Man kan leka med tanken att om verksamheten under
hela denna tid endast bidragit till att livsbanan för ett enda barn förändrats från utanförskap till
innanförskap så är hela denna investering återbetald.
9.5.5 Socioekonomiska konsekvenser för gruppen av barn
Vårt andra exempel utgår från gruppen av barn i verksamheten som helhet I en genomsnittlig årskull
barn säger den dystra statistiken att 12,8 % av dem kommer att hamna i ett långvarigt eller livslångt
utanförskap.25 Den grupp barn vi har här, har en betydligt sämre prognos. Det är ingen orimlig tanke
(utifrån många andra studier som vi har medverkat i) att tro att den förväntade utanförskapsnivån
ligger på det dubbla. Men av försiktighetskäl utgår vi från att den ”endast” är 50 % högre än
genomsnittet för riket. Det betyder att vi talar om en överrepresentation i utanförskap på 6,4 % eller
drygt 40 av de 640 berörda barnen. I kalkylen nedan har vi beräknat utanförskapskostnaderna för dessa
40 barn under en tjugoårsperiod i vuxenåldern (21–40 år). Man skulle kunna kalla detta den
överrepresenterade marginaliseringens kostnader.
Vi ser i diagrammet nedan att kostnaderna uppgår till totalt cirka 353 mnkr för fyra år. Man skulle
kunna säga att dessa 353 mnkr utgör en framtida välfärdsskuld som uppstår på grund av att man inte
med tidiga insatser bryter dessa barns resa i riktning mot utanförskap. denna 20-årsperiod eller, om
man har ett kortare tidsperspektiv, 94 mnkr för den första mandatperioden om
25
Nilsson & Wadeskog, 2008, Det är bättre att stämma i bäcken än i ån - att värdera de ekonomiska effekterna av tidiga
och samordnade insatser kring barn och unga, SEE & Idéer för livet/Skandia
104
Diagram 9.17 De socioekonomiska effekterna av 40 barns förväntade framtida utanförskap under
perioden 21–40 års ålder
Ibland kan det vara en poäng att bryta ner denna välfärdsskulds effekter på olika aktörer, inte minst
kommunen som ofta är den aktör som står närmast frågan genom uteblivna eller genomförda insatser
från skola eller socialtjänsten som skulle kunna påverka denna kostnad. Kommunen är ju också den
enskilt största kostnadsbäraren.
Vi ser i diagrammet nedan att den ackumulerade kommunala kostnaden för dessa barn uppgår till cirka
102 mnkr, av vilka kostnaderna för försörjningsstöd uppgår till cirka 48 mnkr.
Diagram 918 De kommunala socioekonomiska effekterna av 40 barns förväntade framtida
utanförskap under perioden 21–40 års ålder.
105
Detta är naturligtvis mycket pengar. Men mycket i förhållande till vad? Om man ser insatserna från
Barn till ensamma mammor som en social investering för att reducera framtida utanförskap och lägger
detta i ena vågskålen nedan så ser vi att den summan är 2 mnkr 26. I den andra vågskålen lägger vi
merkostnaderna för utanförskap till följd av att målgruppen har en förhöjd risk för framtida
marginalisering – 353 mnkr eller mer än 175 gånger investeringskostnaden.
Barn till ensamma mammor –
en framtida balansräkning
KOSTNAD FÖR ATT
DRIVA BARN TILL
ENSAMMA
MAMMOR ETT ÅR
2 MKR
MERKOSTNADERNA
FÖR 20 ÅRS 50%
”ÖVERUTANFÖRSKAP”
353 MKR
26
Barn till ensamma mammor i Stockholm har en årlig budget på i runda siffror 2 mnkr
106
10. PASSIONERADE INTRESSEN
10.1 Inledning
Passionerade intressen har en bred uppsättning av olika verksamheter som utgår från just det namnet
säger – ungas passionerade intressen såsom musik, idrott, skate m.m. Verksamheter som i de flesta fall
mer anknyter till vanliga ungdomars fritid och mindre till olika aspekter av utanförskap och utsatthet.
Det är därmed också verksamheter som är betydligt svårare än andra verksamheter att direkt hitta mått
för i ett socioekonomiskt bokslut.
Verksamheten Passionerade Intressen har en årlig omsättning på cirka 35 mnkr och man har en mycket
bred och stor målgrupp och når tusentals ungdomar från hela Stockholmsområdet. Man har över 100
aktiva musiker i replokalerna. Stockholm skatepark har ungefär 4 000 medlemmar och arrangerar
regelbundet stora tävlingar. The Wave arrangerar årligen flera större drogfria (naturligtvis) fester med
totalt sett 7 000 – 8 000 deltagare. Lovely days, Fryschillet och Gymmet har vardera tusentals
deltagare. Inom ramen för mötesplats Fryshuset arrangerar man årligen ett stort antal konserter och
liknande arrangemang med allt från några hundra till ett par tusen besökare.
I denna version av det socioekonomiska bokslutet har vi tagit med en av dessa verksamheter – Teater
Fryshuset.
10.2 Teater Fryshuset
10.2.1 Verksamheten
Teater Fryshuset är en turnerande rikstäckande teater som spelar pjäser med teman kring aktuella
sociala frågor, utsatta grupper och destruktiva utanförskap. Teater Fryshusets föreställningar kan
beskrivas som vittnesmålsteater och berättelserna är alltid ett resultat av dokumentära processer eller
baserade på sanna historier. Verksamheten har en budget på cirka 2 mnkr per år.
Arbetet med teatern inleddes med att man satte upp pjäsen Topboy som handlar om
fotbollshuliganism. I samarbete med Fotbollsalliansen spelades ca 260 föreställningar av Topboy de
första två åren. Därefter startade de två skådespelarna Ulf och Emil upp Teater Fryshuset 2010. Sedan
dess har 6 föreställningar producerats varav flera av dem kontinuerligt spelas över hela landet:
 Topboy, 2007 – startade som ett konstnärligt projekt
 Förorten brinner, premiär 2010 – om miljonprogramproblematiken
 Hatets röst, premiär 2011 – om vit makt-rörelsen
 Zebraflickan, premiär 2012 – om flickors och unga kvinnors självskadebeteenden

Medans vi faller, premiär 2012 – om gängkriminalitet och förorter

Välkommen hem, premiär 2014 – om kriminalvård och långtidsdömda (yrkeskriminella)
107
Man skulle kunna säga att Teater Fryshusets syfte är att synliggöra en social problematik för att skapa
insikt och i bästa fall förändra beteenden i samhället kring destruktiva miljöer och strukturer.
På så sätt kan man säga att Teater Fryshuset är en sorts kommunikationslänk mellan många av
Fryshusets andra verksamheter, såsom Passus, Exit, Lugna Gatan och United Sisters, som genom
denna länk skapar förutsättningar för unga utsatta människor att på allvar bryta destruktiva mönster
och beteenden.
I sitt arbete har man ett brett kontaktnät bestående av tre olika delar:

förvaltningar och myndigheter, skolor, fritidshem, ungdomsboenden, etc. som köper
föreställningar

sponsorer, bidragsgivare och samarbetspartners som Stiftelsen Natur och Kultur,
Postkodlotteriet, Teskedsorden m.fl. som framförallt ekonomiskt bidrar till verksamheten

ett utomordentligt omfattande nätverk av personer och grupper av personer (flera tusen
personer) över hela landet som bl.a. finns i de destruktiva miljöer och i de sammanhang som
teaterns pjäser handlar om. Teater Fryshuset har vad man i ungdomssammanhang kallar hög
”cred” i dessa grupper.
Då man tillfrågar teaterns medlemmar om målsättningen för verksamheten får man följande svar:

Vi vill skapa dialog med ungdomar på deras villkor.

Vi vill använda teater som verktyg för social problemlösning.

Vi utbildar vuxenvärlden i ungdomsproblematik.

Vi försöker göra det oförståeliga förståligt

Vi spelar för unga människor runt om i hela Sverige.
10.2.2 Målgrupp och effekter
Teater Fryshuset har i sitt arbete tre primära publikgrupper:



Ungdomar: man spelar i skolor, ungdomshus och på fritidsgårdar där man når besökare i
åldern 13–25 år.
Professionella: man spelar för olika typer av tjänstemän och ideellt engagerade som arbetar
med ungdomsfrågor och sociala frågor. Det handlar om sociala myndigheter, skolpersonal,
föräldrar, fängelser, polis, politiker, myndigheter, etc.
Allmänheten: man uppträder för både en van och en ovan teaterpublik som har intresse för
sociala frågor och politisk teater.
Man skulle också kunna säga att i betydande omfattning når man förstagångsbesökarna. De som
normalt inte ser teater. Man når alltså en fjärde och utomordentligt viktig målgrupp – de utsatta unga i
förorterna och på andra platser som befinner sig i eller har stor risk att hamna i just den form av
utanförskap som teaterns föreställningar handlar om.
Under 2013 spelade man 42 föreställningar och nådde 5 810 personer i ren publikkontakt.
Föreställningarna Topboy och Förorten brinner ligger också på utbildningsradions hemsida27 Om man
27
Se vidare www.ur.se
108
där summerar de direkta tittarsiffrorna och de indirekta siffrorna som man får fram genom att ett stort
antal av visningarna sker i klassrum (8 000 klassrum med 280 000 elever) når man på denna väg enligt
UR sammanlagt cirka 450 000 personer. Vad som särskilt kan noteras är att föreställningarna har fått
ett stort genomslag på landets fängelser liksom i utsatta förorter.
Man har haft föreställningar till exempel i Rinkeby och Alby (Förorten brinner) där man spelat på i
samband med bränder och upplopp i Husby Man har nått tjejer med självskadebeteende genom
Zebraflickan. Här har man haft ett samarbete med United Sisters. Teatern har fått en fanbase (fan
klubb) av förortsungdomarna som är nyckelpersoner i sina respektive grupper Teatergruppen har en
hög status i dessa grupper därför att man ”förstår vad det handlar om”. Detta gör att man når grupper
som normalt är svåra att nå. Just åldersintervallet 13–25 år är viktiga att nå som målgrupp om man vill
bryta ungas resa mot etablerat utanförskap och kriminalitet och missbruk.
En uttalad avsikt med teatern är att skapa insikt och medvetenhet och därmed förändring kring viktiga
samhällsfrågor, dvs. få människor att bli engagerade och vilja ta ansvar för och förändra sin verklighet.
I princip alla föreställningar avslutas med ett kortare panelsamtal kring föreställningens tema. Nästan
alltid kommer det fram enstaka personer, eller en mindre grupp på 5–10 personer, efter dessa samtal
som vill prata, som vill dela med sig av sin historia. Det kan också vara personer som vill ta tag i och
förändra sina liv. Många personer som ser föreställningar kan identifiera sig med pjäserna och deras
innehåll. När sådant händer blir teaterarbetarnas roll att förmedla vidare kontakter med andra
verksamheter i Fryshuset såsom Exit (vit makt-frågor), Passus (gängkriminalitet), Lugna Gatan
(förortsfrågorna) eller United Sisters (unga kvinnors självkänsla).
I figuren nedan har vi försökt fånga Teater Fryshusets påverkansvägar till olika publikgrupper. Hos
den breda allmänheten handlar det främst om att skapa kunskap och insikt om de fenomen teatern
belyser. Aha-upplevelser som på sikt kan förändra beteenden.
Mötet med de professionella handlar det dels om att ge dem kunskap om utsatthetens villkor för att de
på så sätt genom ökad kunskap och insikt bättre ska kunna utföra sitt arbete. Men det handlar också
många gånger om att förmedla kontakter med andra verksamheter i Fryshuset så att de professionella
kan få konkret hjälp i form av kontakter och redskap i sitt arbete kring utsattheten.
Effekterna på de utsatta grupper som pjäserna handlar om kan vara av mycket varierande slag. I de
flesta fall handlar det om att via kunskap och insikter påverka attityder oavsett om det handlar om vit
makt-anhängare eller gängkriminella. Ibland leder detta till konkreta beteende- och
livsstilsförändringar och ibland kan det handla om att förmedla kontakter med andra aktörer på
Fryshuset, t.ex. avhopparverksamheter såsom Passus och Exit. För väldigt många handlar det om att
påverka och i bästa fall bryta resan mot destruktiva utanförskapsmiljöer Men det finns också ett stort
antal solskenshistorier om enskilda personer för vilka just en föreställning har varit den kick som
behövdes för att ta det avgörande steget och bryta med sin historia.
109
10.2.3 Ett socioekonomiskt perspektiv på effekterna
Det är naturligtvis omöjligt att rent konkret tala om vilka ekonomiska effekter Teater Fryshusets arbete
har lett till. I varje fall i en systematisk mening. Man vet ju nämligen inte vad som skulle hänt om
personen ifråga inte sett pjäsen och man vet inte heller hur avgörande pjäsen varit för vad som hänt.
Men låt oss ge några exempel på vad som inträffat.
Sonny är en 13-årig kille som var idrottshuligan i början av ”en mycket lovande kriminell karriär”.
Efter att ha sett Topboy tog han kontakt med pjäsens skådespelare och började hänga med dem. Han
började gradvis ändra både attityder och beteenden. Via skådespelarna fick han kontakt med och
engagerade sig i den klubb han var engagerad i, men valde att inte ta steget att gå med i den
våldsammare delen av supporterklubben, dvs. firman. Han har idag brutit med sin destruktiva resa mot
utanförskap och fullföljde sin skolgång.
Vi har i ett annat sammanhang studerat utanförskapets ekonomi för just den här typen av unga
män/pojkar.28 Vi fann då, vilket kan ses i diagrammet nedan, att de fram till 18 års ålder kostar
samhället upp till 3 mnkr eller mer. I vuxenlivet blir notan naturligtvis flerdubbelt högre. Man kan
utan särskilt stor ansträngning föreställa sig att det var just ett sådant destruktivt kostnadsmönster som
bröts då Sonny fick kontakt med Teater Fryshuset och bröt med sitt tidigare liv.
28
Nilsson & Wadeskog, Gatuvåldets ekonomi, del 2 – effekter på kommun och samhälle – fallet Södertälje, SEE &
Hjärnkraft, 2012
110
Diagram 10.1 Utanförskapets kostnader mellan 11 och 18 års ålder för en pojke på väg in i
utanförskap och kriminalitet
Dessa effekter kan också uppstå på gruppnivå i publiken. Efter att ha sett föreställningen Medans vi
faller på Stadsteatern i Stockholm startade en grupp i publiken nätverket ”Alby är inte till salu” – en
grupp som jobbar för den lokala stadsdelen och mot kommunens utförsäljning av hyresrätter till
privata hyresvärdar. Ett annat exempel: i en mindre kommun startade de fem stökigaste killarna på den
aktuella skolan en samtalsgrupp för killar där man pratade om känslor – efter att man sett Topboy.
Om vi leker med tanken att en föreställning kan påverka en hel gruppkonstellation av unga i ett
område, i en skola eller i en förort – vad kan de socioekonomiska effekterna av detta vara? Som en
referenspunkt kan vi jämföra med en grupp sådana unga, arga, vilsna män/pojkar mellan 12 och 25 års
ålder som vi följt i en annan studie. 29 I diagrammet nedan ser vi att den ackumulerade kostnaden för
ett sådant gäng uppgår till mellan 30 och 35 mnkr.
29
Nilsson & Wadeskog, Tillitens värde – den sociala sårbarheten i Dalarna ur ett socioekonomiskt perspektiv, SEE &
Länsstyrelsen i Dalarna, 2013
111
Diagram 10.2 Samhällskostnader för en grupp utagerande pojkar mellan 12 och 25 års ålder
Mer specifikt får man i Teater Fryshuset varje år ett antal kontakter från personer som vill ha hjälp för
att komma ur ett destruktivt sammanhang, t.ex. en gängkriminell miljö. Dessa kontakter förmedlar
man då vidare till andra projekt i Fryshuset, t.ex. Passus eller Exit.
Efter varje föreställning kommer det alltid fram enstaka personer, eller en mindre grupp på 5–10
personer, som vill berätta om sina liv. Mycket tydligt blev det med mannen som såg en föreställning
på en av kriminalvårdens mer hårda/slutna anstalter och som en följd av detta bestämde sig för att
förändra sitt liv. Han har idag helt brutit med sitt kriminella förflutna och är idag, bland annat med
stöd från skådespelarna på teatern och andra verksamheter på Fryshuset, anställd i ett företag som
plattsättare. Om han hade fortsatt sitt gängkriminella liv hade kanske de framtida kostnaderna för
detta, vilket vi kan se i diagrammet nedan, uppgått till 23 mnkr.30 Detta motsvarar ungefär dubbelt så
mycket som de totala summerade kostnaderna för Teater Fryshusets drift sedan 2008.
30
Lundmark & Nilsson, Vänd dem inte ryggen – socioekonomisk analys av destruktiva subkulturer, OFUS & Fryshuset,
2012
112
Diagram 10.3 De socioekonomiska kostnaderna för en måttligt våldsintensiv gängkriminell under en
15-årsperiod
Skådespelarna på Teater Fryshuset kan berätta om ett mycket stort antal likartade exempel (ca 50 eller
fler) under sina verksamma år där teaterföreställningen har blivit början till en vändpunkt för unga
inne i eller på väg in i destruktiva miljöer. Teatern får regelbundet samtal och mail från arrangörer,
lärare och personer som sett föreställningar som kan berätta om vilken skillnad föreställningen gjort.
Det är denna viktiga men statistiskt sett diffusa påverkan som utgör Teater Fryshusets
socioekonomiska effekt.
113
11. UTBILDNING & ARBETE
11.1 Inledning
Utbildning och arbetsmarknad driver ett brett spektrum av verksamheter som Forum för eldsjälar och
Fryshusandan – metoder för att sprida kunskap om Fryshusets metodik över hela landet. Raket är en
verksamhet som arbetar med Fas 3-personer som kommer från arbetsförmedlingen och arbetar med att
ge unga i utanförskap chans att återvända in på arbetsmarknaderna. Fryshuset utbildning genomför
utbildningsuppdrag kring Frushusets metoder och värdegrund över hela landet
I denna fas av det socioekonomiska bokslutsarbetet redovisas endast verksamheten Raket.
11.2 Raket
11.2.1 Verksamhet
Fryshuset har under en lång följd av år arbetat med olika projekt som haft gemensamt att de handlat
om att skapa förutsättningar för människor i utanförskap att komma in i samhället via
arbetsmarknaden. Raket är ett projekt som ingår i Arbetsförmedlingens Fas 3-program. Det betyder att
Fryshuset genom Raket är en anordnare av sysselsättning.
Fryshuset beslutade i augusti 2011 att börja arbeta med arbetssökande i jobb- och utvecklingsgarantin.
Målet är att stödja vuxna förebilder ut i den reguljära arbetsmarknaden. I detta arbetar med en tydlig
metodik och värdegrund som står på tre ben.
 Skapa nya referenser åt deltagaren från den verksamhet de arbetar med – genom konkret arbete
på Fryshuset
 Coaching
 Utveckla CV- och personligt brev och en aktiv jobbsökprocess
Målet för deltagarna i Raket på Fryshuset är utomordentligt blygsamt. Syftet är att 7 % under sin tid
fått någon form av anställning inom den reguljära arbetsmarknaden.
Varje deltagare får i en introduktionsprocess träffa huvudansvarig för Raket samt sin coach för att
gemensamt sätta upp en sysselsättningsplan samt tid för första coaching möte. I denna skall det finnas
tydliga uppgifter om vad som skall utföras, vilka tider deltagaren ska vara på Fryshuset samt vilken
verksamhet deltagaren tillhör då detta är väldigt viktigt p.g.a. att referenser skall kunna ges från denna
verksamhet. Deltagarna placeras i befintliga verksamheter i Fryshuset.
När det är klart i vilken verksamhet deltagaren ska ha sin sysselsättning görs det upp en handlingsplan
hur sysselsättningen ska läggas upp. Det finns en plan på hur länge samt vad den ska fylla för
funktion. Det görs en uppföljning var tredje månad av coacherna för att se om handlingsplanen
behöver ändras. Sysselsättningen ska vara en möjlighet för deltagarna att känna meningsfullhet. Varje
deltagare får stöd med coaching som syftar till att deltagaren ska få bättre möjligheter att komma
vidare till den reguljära arbetsmarknaden. I detta ingår tre delar:
114
 Intervju
 Obligatoriska avstämningsmöten
 Livsstil
Verksamheten har en omslutning på 1,5 Mkr som i allt väsentlig finansieras av Arbetsförmedlingen.
11.2.2 Målgrupp och effekter
Målgruppen för verksamheten är personer som ingår i Fas 3 och sålunda är inskrivna på AF. Man ska
ha varit arbetslös minst 3 år och inte vara sjukskriven. Deltagarna är alltså långtidsarbetslösa som i
dagsläget inte bedöms vara anställningsbara. Det föreligger ett eller flera arbetshinder. Tanken med
Fas 3 är att man ska komma närmare arbetsmarknaden genom sysselsättning.
De flesta i projektet är mellan 45 och 55 år gamla. 2 personer är under 25 år. Resterande personer är
mellan 25 och 35 år gamla. De flesta har svenskt ursprung - för att arbeta på Fryshuset bör man kunna
svenska.
Deltagarna i målgruppen är mycket långt från arbetsmarknaden. Många har en dold problematik allt
från psykisk ohälsa till låg utbildning, kognitiva funktionsnedsättningar, övervikt, måttliga
missbruksproblem etc. För många handlar det helt enkelt om att man gett upp och tappat motivationen.
Utbildningsnivån är genomgående låg. Många skulle kunna klara enklare jobb men det finns få sådana
på arbetsmarkanden idag. Deltagarna kommer främst från de södra delarna av Stockholm såsom
Södermalm, City, Globen, Farsta, Skärholmen,
Man har haft 67 personer inskrivna i projektet sedan start varav 40 personer har avslutat sin period på
Fryshuset. Av dessa 40 har 10 personer fått anställning, samtliga med någon form av
lönesubventioner. Tre personer har påbörjat beroendevård och 2 personer har avlidit.
10 personer har genom samarbetet mellan Fryshuset och arbetsförmedlingen blivit kodade
(Funktionshinder) vilket medför att dessa personer har rätt till lönebidragsanställning. Genomsnittlig
tid för att bli kodad är 2 år för vuxna och 1 år för ungdomar.
Under 2013 har man haft kontakt med 45 deltagare. 7 av dessa har fått anställning övriga är kvar i
verksamheten eller har gått till annan anordnare.
11.2.3 Om vi inget gjort kalkylen
Raket omfattar alltså personer med betydande arbetshinder vilket leder till att sannolikheten för att ta
sig in på arbetsmarknaden är tämligen låg. Som, en första utgångspunkt för att få en bild av de
socioekonomiska effekterna av detta har vi tittat på vad som händer om ”vi inget gör” scenariot kring
denna målgrupp.
Scenariot bygger på att de i grova drag fortsätter sitt liv som tidigare. Men – tämligen optimistisk får
man väl kanske säga – antar vi att efter fyra – fem år hälften (50 %) av gruppen på 67 personer som
varit till föremål för Rakets insatser på egen hand tagit sig in på arbetsmarknaden. Resterande grupp
består i huvudsak (till 60 %) av personer med enbart arbetslöshet som problem. En mindre grupp (20
%) lider av psykisk ohälsa och alkoholproblem (15 %). Väldigt få (5 %) har allvarliga
missbruksproblem.
115
Den fråga som då blir intressant är; vad skulle detta scenario kosta samhället? Svaret på frågan ser i
tabellen nedan. Vi ser då att under de kommande femton åren kommer denna grupp att skapa
samhällskostnader på cirka 350 Mkr, varav kostnader för gruppens försörjning – sjukpenning,
sjukersättning och ekonomiskt biostånd uppgår till en mindre del 56 Mkr eller cirka 20 % av
totalkostnaden.
Diagram 11.1;De långsiktiga socioekonomiska kostnaderna för 34 mäns måttliga utanförskap fördelat
på insatser, försörjning och produktionsvärden
Samma uppgifter redovisas i tabellen nedan fördelat på olika tidpunkter och aktörer. Vi ser då att
enbart under den första mandatperioden (fyra år) kommer gruppen att kosta samhället cirka 131mkr
varav den kommunala delen uppgår till nästan 28 Mkr
Tabell11.1; De långsiktiga socioekonomiska kostnaderna för 34 mäns måttliga utanförskap fördelat
på olika tidpunkter
Netto allt
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun
Landsting
Rättsväsende
Övriga
Produktionsvärde
Summa
45
-1 239 500
-5 793 825
-8 408 612
-7 341 748
-3 769 777
-2 948 000
-19 135 200
-48 636 662
46
-2 431 327
-11 364 811
-16 493 815
-14 401 122
-7 394 563
-5 782 615
-37 534 431
-95 402 684
47
-3 348 117
-15 650 184
-22 713 203
-19 831 409
-10 182 860
-7 963 089
-51 687 685
-131 376 546
48
-4 119 455
-19 255 667
-27 945 860
-24 400 160
-12 528 783
-9 797 622
-63 595 471
-161 643 017
52
-6 119 365
-28 603 898
-41 513 002
-36 245 938
-18 611 250
-14 554 166
-94 469 769
-240 117 388
56
-7 828 897
-36 594 805
-53 110 252
-46 371 758
-23 810 569
-18 620 080
-120 861 247
-307 197 609
59
-8 946 087
-41 816 914
-60 689 128
-52 989 045
-27 208 356
-21 277 181
-138 108 245
-351 034 956
116
I diagrammet nedan har vi mer detaljerat redovisat de kommunalekonomiska effekterna av detta under
hela femtonårsperioden. Vi ser då att totalt uppgår de kommunala kostnaderna till lite drygt 60 Mkr
varav kostnaderna för försörjningsstöd uppgår till cirka 24 Mkr
Diagram 11.2; De långsiktiga kommunala socioekonomiska kostnaderna för 34 mäns måttliga
utanförskap fördelat på insatser och försörjning
11.2.4 Mål och effekter
För Raket finns ingen systematisk uppföljning av de långsiktiga effekterna. Verksamheten har ju en
tämligen kort livshistoria. Den kommande kalkylen bygger på antagandet att utan insatsen från Raket
skulle en stor del av målgruppen (90 %) på kort sikt kvarstå i ett fortsatt utanförskap. För de flesta (60
%) såsom ett liv i arbetslöshet utan någon som helst sidoproblematik. För några (20 %) som ett liv
som dessutom innehåller en viss psykisk ohälsa, för några (15 %) ett liv med måttliga alkoholproblem
och för några få (5 %) narkotikamissbruk.
För ungefär halva gruppen (50 %) skulle man dock – utan insatser från Rakets sida - efter hand och på
lång sikt brutit med sitt utanförskap och tagit sig in i samhälle, skaffat bostad, arbete och familj. Under
tiden i utanförskap skulle man under långa perioder försörjas genom ekonomiskt bistånd från
socialtjänsten eller genom sjukpenning eller sjukersättning.
Efter tiden på Raket har 9 personer erhållit arbete, varav de tre första åren med lönebidrag. Vi har här
räknat med att man kommer in i yrken av utpräglad låglönekaraktär (månadslön 17 000) Dock antar vi
att en viss andel (30 % av dessa) under kortare eller längre perioder kommer att återgå till arbetslöshet
under kalkylperioden.
11.2.5 Resultaträkning
Nedan ser vi att om man ska redovisa effekterna av Rakets verksamhet ur ett företagsekonomiskt
perspektiv så blir bilden väldigt enkel. Man har cirka 1,5 Mkr i intäkter och ungefär lika mycket i
117
kostnader. Det redovisade resultatet (i detta fall förlusten) uppgår till cirka -61 000 kr. Punkt slut. Men
ger detta en fullständigt av verksamhetens effekter. Nej knappast.
Tabell 11.2; Företagsekonomisk resultaträkning för år 1 – Raket
Summa
Raket
ArbetsFörsäkringsförmedling kassa
Kommun Landsting Rätts-väsende Övriga
0 1 532 000
0
0
0
0
1 593 000
0
0
0
0
0
Raket
Intäkt
Kostnad
Summa Vinst
0 1 532 000
-61 000
0 1 593 000
I tabellen nedan ser vi den socioekonomiska resultaträkningen för Raket. Vi ser då att medan
företagsvinsten är negativ, så uppgår samhällsvinsten detta första år till 650 000 kronor. Vinsten består
bl.a. av det erhållna produktionsvärde som uppstår av att ett antal personer helt eller delvis gått från
utanförskap till – i detta fall starkt lönesubventionerat -. arbete. Denna vinst uppgår till knappt 700 000
kronor. Vid sidan av detta gör kommunen detta första år en vinst på cirka 1 Mkr bl.a. en följd av
mindre insatser och minskade försörjningskostnader. Även landstinget samt kriminalvården och övriga
delar av rättsväsendet gör vinster – på drygt 1 Mkr till följd av minskat missbruk och minskad
brottslighet. Även här kan vi se betydande omfördelningseffekter mellan olika offentliga aktörer.
Arbetsförmedlingen gör ett underskott på cirka 3 Mkr – d.v.s. man tar i princip hela den sociala
investeringskostnaden medan kommunen är den store vinnaren till följd av detta
Tabell 11.3 Socioekonomisk resultaträkning för år 1 – Raket
Summa
Intäkt
Kostnad
Intäkt
Arbetsförmedling
Kostnad
Intäkt
Försäkringskassa
Kostnad
Intäkt
Kommun
Kostnad
Intäkt
Landsting
Kostnad
Intäkt
Rättsväsende
Kostnad
Intäkt
Övriga
Kostnad
Produktionsvärde Intäkt
Summa
Raket
ArbetsFörsäkringsförmedling kassa
Kommun
Landsting Rätts-väsende Övriga
Summa
Vinst
0 1 532 000
0
0
0
0
0 1 532 000
-61 000
1 593 000
0
0
0
0
0
0 1 593 000
0
148 000
0
0
0
0
0
148 000
-2 983 360
0 3 131 360
0
0
0
0
0 3 131 360
0
0
154 200
0
0
0
0
154 200
154 200
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0 1 176 813
0
0
0 1 176 813
1 176 813
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
876 627
0
0
876 627
876 627
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
450 123
0
450 123
450 123
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
352 000
352 000
352 000
0
0
0
0
0
0
0
0
685 440
0
0
0
0
0
0
685 440
685 440
650 843
Raket
11.2.6 Resultatprognos på fem års sikt
I tabellen nedan har vi sammanställt en prognos för de framtida fem årens effekter av verksamheten
vid Raket. Som vi kan se i tabellen blir effekten efter en inledande topp avklingande. Detta beror på att
effekterna av ett inträde på arbetsmarknaden i kalkylen avtar eftersom vi antar att dessa personer efter
hand och på egen hand skulle kunnat ta sig in på arbetsmarknaden även om inte Rakets insats
118
genomförts. På lång sikt beräknar vi alltså inte primärt eller enbart skillnaden mellan att bryta sitt
utanförskap och komma in och inte komma in på arbetsmarknaden utan mellan att komma in tidigare
och att komma in senare på arbetsmarknaden, d.v.s. ett sorts mått på en reducerad eller förkortad
etableringstid. Men inbyggt i kalkylen ligger också ett antagande om att för en betydande grupp
handlar det om att komma in eller inte komma in alls på arbetsmarknaden. För denna grupp är
antagandet att insatsen i Raket varit avgörande för att bryta utanförskapet och komma in på
arbetsmarknaden. En annan orsak till den avklingande effekten är att erfarenheten säger att denna
målgrupp trots ett lyckat inträde på arbetsmarknaden kommer att ha fler och längre perioder av
arbetslöshet än ”normalarbetskraften”.
Tabell 11.4 Socioekonomisk resultaträkning för år 1 till och med år 5 - Raket
Summa
Raket
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun
Landsting
Rättsväsende
Övriga
Summa aktörer
Produktionsvärde
Summa
2013
-61 000
-2 983 360
154 200
1 176 813
876 627
450 123
352 000
-34 597
685 440
650 843
2014
0
-1 100 592
138 780
1 059 132
788 964
405 110
316 800
1 608 194
822 528
2 430 722
2015
0
-978 304
123 360
941 451
701 301
360 098
281 600
1 429 506
731 136
2 160 642
2016
0
-696 080
107 940
823 769
613 639
315 086
246 400
1 410 754
799 680
2 210 434
2017
0
-322 464
92 520
706 088
525 976
270 074
211 200
1 483 394
959 616
2 443 010
11.2.7 Finansieringsanalys
I diagrammet nedan ser vi de summerade effekterna av detta fördelat på olika samhällsaktörer och för
de sex första åren av verksamheten. Staplar ovanför nollinjen markerar en nettovinst för aktören av
Exits verksamhet och under nollinjen nettoförluster. Vi ser då att kommunen, vid sidan av landstinget
är den stora vinnaren av detta arbete. Vinsten uppgår till mer än 6 Mkr. Samtliga offentliga aktörer är
vinnare i denna process utom arbetsförmedlingen – en effekt av de olika arbetsmarknadspolitiska
åtgärder som målgruppen tar del av.
Diagram 11.3 Socioekonomisk finansieringsanalys för år 1 till och med år 5 – Raket
119
Samma uppgifter återfinns i tabellen nedan. Vi kan då se att en verksamhet som Raket, precis som för
övrigt även Exit, Lugna Gatan och Passus, leder till betydande omfördelningseffekterav
samhällsresurser. För det första sker en omfattande omfördelning mellan olika aktörer –
arbetsförmedlingen är i denna mening förlorare (eller snarare den aktör som står för den största
investeringskostnaden i form av olika arbetsmarknadspolitiska stödåtgärder) medan kommunen är den
största vinnaren. Faktum är att arbetsförmedlingens finansiella kostnad i form av olika
lönesubventioner är i runda slängar dubbelt så stor som kommunens reducerade kostnader för
försörjningsstöd. För det andra sker en omfördelning över tid – man tar tidigt en investeringskostnad
bland annat i form av olika former av lönesubventioner – för att senare plocka hem en stor vinst. För
det tredje sker det en omfördelning mellan reala och finansiella kostnader. Man tar en finansiell
kostnad (knappt 3 Mkr) som leder till stora reala besparingar (nästan 14 Mkr).
Diagram 11.5 Socioekonomisk finansieringsanalys för år 1 till och med år 5 – Raket
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun
Landsting
Rättsväsende
Övriga
Produktionsvärde
Investering
-1 532 000
0
0
0
0
0
Vinst 5 år
Real
Finansiell
-978 449
-4 862 126
576 740
0
4 401 528
2 154 361
3 278 767
0
1 683 553
0
1 316 554
0
3 541 832
0
11.2.8 Investeringsanalys välfärdsbalansräkning
Kring olika investeringsobjekt är det alltid vanskligt att göra utsagor om de riktigt långsiktiga
effekterna. Detta gäller såväl fysiska som sociala investeringar. Allt hänger på vilka antaganden om
framtiden som man gör. Trots detta kan det vara en poäng att skapa sig en bild om de långsiktiga
effekterna eftersom de just kring människor har en tendens att vara viktiga.
Vi har här skapat oss en bild av effekterna i ett tjugoårsperspektiv av verksamheten vid Exit. För att
kunna göra en kalkyl av dessa har vi (som presenterades i inledningen av detta kapitel) gjort ett antal
antaganden om avklingande effekter för målgruppen, längre och fler perioder av utanförskap, låga
antagande om lönenivåer och löneutveckling m.m. Allt utifrån den försiktighetsprincip vi tidigare
presenterat. Vi ser då att den långsiktiga effekten av Exits insats kring de personer som funnit i
verksamheten under kalkylåret uppstår samhällsvinster på totalt strax under 28 Mkr.
120
Diagram 11.4 Socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till och med år
20 - Raket
I tabellen nedan återfinns samma resultat fördelat på olika tidpunkter. Vi ser då att effekterna under en
mandatperiod av Raket uppgår till knappt 7 Mkr.
Tabell 11.6 Socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till och med år 20,
fördelat på olika tidpunkter – Raket
Realt aktör
Produktionsvärde
Finansiel t
Summa
1
2013
1 049 763
659 077
-1 023 360
685 480
2
3
4
5
10
20
2014
2015
2016
2017
2022
2032
3 283 980 5 193 568 6 800 192 8 124 333 13 036 700 20 392 927
1 419 550 2 069 528 2 753 097 3 541 832 6 467 920 10 849 711
-1 711 237 -2 299 166 -2 651 635 -2 707 765 -2 915 999 -3 227 826
2 992 294
4 963 930
6 901 655
8 958 400 16 588 621 28 014 811
I tabellen nedan har vi redovisat de reala effekternas fördelning på olika aktörer till följd av
verksamheten vid Raket under 2013. Återigen ser vii att kommun och landsting utgör de stora
vinnarna
121
Tabell 11.7 Real socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till och med
år 20 fördelad på aktörer- Raket
1
2013
-61 000
-1 384 000
154 200
600 813
876 627
450 123
352 000
988 763
Realt
Raket
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun
Landsting
Rättsväsende
Övriga
Summa
2
2014
-61 000
-1 255 923
287 642
1 120 748
1 635 246
839 652
656 615
3 222 980
3
2015
-61 000
-1 146 456
401 696
1 565 137
2 283 638
1 172 583
916 970
5 132 568
4
2016
-61 000
-1 054 356
497 654
1 939 021
2 829 161
1 452 693
1 136 019
6 739 192
5
2017
-61 000
-978 449
576 740
2 247 168
3 278 767
1 683 553
1 316 554
8 063 333
10
2022
-61 000
-696 847
870 139
3 390 346
4 946 741
2 540 010
1 986 311
12 975 700
20
2032
-61 000
-275 150
1 309 502
5 102 246
7 444 517
3 822 546
2 989 266
20 331 927
I diagrammet nedan ser vi de finansiella effekterna under en tioårsperiod av rakets verksamhet.
Återigen ser vi att arbetsförmedlingen tar en finansiell kostnad (”förlust”) under tioårsperioden på
cirka 6 Mkr vilket leder till en finansiell vinst för kommunen på cirka 3 Mkr i form av mindre
kostnader för försörjningsstöd. Sammanlagt betyder det att kommunen under en tioårsperiod till följd
av verksamheten går med en vinst på drygt 6 Mkr varav 3 Mkr utgör minskade kostnader i form av
olika insatser för målgruppen och 2 Mkr i form av minskade kostnader för ekonomiskt bistånd.
Diagram 11.5 Finansiell socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till
och med år 20 fördelad på aktörer- Raket
Finansiella vinster per aktör
2 000 000
Övriga
0
Rättsväsende
Landsting
-2 000 000
Kommun
-4 000 000
Försäkringskassa
Arbetsförmedling
-6 000 000
År
10
9
8
7
6
5
4
3
Raket
2
-8 000 000
1
Kr/Ackumulerat/Diskonterat
4 000 000
122
12. SKOLORNA
12.1 Inledning
På Fryshuset förekommer ett stort antal utbildningsaktiviteter. De två största är gymnasieskolan och
grundskolan. Fryshusets gymnasium har cirka 750 elever, grundskolan lite drygt 200. Vid sidan av
detta bedriver man på uppdrag av scouterna en folkhögskola med allmän linje.
Skolverksamheten har en omsättning på cirka 85 mnkr varav skolpengen är den totalt dominerande
delen. I detta bokslutsarbete redovisar vi endast effekterna för grundskolan.
12.2 Grundskola
12.2.1 Verksamheten
Fryshuset grundskoleverksamhet inleddes 2010. Våren 2013 lämnade den första elevkullen
verksamheten. Man har lite drygt 210 elever. Det finns ett visst söktryck mot skolan långt fram i tiden,
just nu ända fram till 2018. Fryshuset varken annonserar eller gör utskick för skolan, utan den får
elever genom kommunens hemsidor om skolval samt främst genom mun till mun-metoden mellan
unga som man uppfattar som de viktigaste marknadsförarna. Skolan har en årlig budget på cirka 19
mnkr varav nästan hela denna summa består av skolpeng.
Av eleverna har en stor andel annan bakgrund än svensk. Elever kan till följd av detta ha problem på
grund av kulturella krockar mellan föräldrars förväntningar och bild av skolan och den svenska
modellen med att fostra unga till självstyrning och samarbete med fritt tänkande/skapande. Andra
problem är elever med diagnoser som ADHD, ADD, asperger, dyslexi osv. samt elever som
misslyckats i skolarbetet av olika anledningar. Man har även många som söker till Fryshusets
grundskola för att de känt ett utanförskap och inte passat in i den skola de gått i (på Fryshuset är det ok
att ”sticka ut”). Lite förenklat skulle man kunna säga att eleverna i Fryshusets grundskola inom fyra
områden har sämre skolförutsättningar än genomsnittseleven i Sverige: språkkunskaper,
skolkunskaper, bristande socialt stöd för skolarbetet samt överrepresentation av olika
inlärningssvårigheter.
Skolledningen säger att ett av de centrala uppdragen för Fryshusets grundskola är att ge de unga
sådana förutsättningar att de först kan gå vidare till en gymnasieutbildning och därefter ut i arbetslivet.
Detta har man formulerat på följande vis i sin lokala arbetsplan för skolan:
”År 2010 startade Fryshusets Grundskola som en naturlig följd av den erfarenhet som
finns i Fryshusandan när det gäller att se ”hela människan” och skapa helhet i
lärandet, ett lärande i temaform där våra ungdomar ska uppleva tillhörighet och ingå i
ett större sammanhang.
Fryshusets grundskola byggs utifrån en stor kärlek till barn och ungdomar. Vi vill
skapa en öppen och trygg miljö, där varje elev känner sig sedd och bekräftad.
123
Fryshusets Grundskola ska förbereda eleverna att bli aktiva, demokratiska medborgare,
där den sociala gemenskapen skapas utifrån en ömsesidig respekt för våra
medmänniskor. Skolan vilar på ett demokratiskt synsätt, där samtal och dialog står i
centrum.
På Fryshusets grundskola står kunskapsmålen i centrum. Vi vill att alla elever ska nå
läroplanens mål och lämna grundskolan med en bra grund och stor valfrihet inför
gymnasievalet. Passionerna basket, dans, skate, musik och Passion5 kommer att vara
motor för hela skolans verksamhet där elevens passionsintresse används för att skapa
kreativitet och glädje inför skolarbetet”31
En av många utgångspunkter för arbetet inom Fryshusets grundskola är att man kommer att, precis
som alla grundskolor, möta ett flertal elever som av olika skäl kommer att ha problem med att klara
skolan. En skillnad är att Fryshusets grundskola, i förhållande till rikets genomsnitt, har en
överrepresentation av sådana elever. Avgörande för om dessa elever på olika vis kommer att
misslyckas i sitt skolarbete eller inte, är skolans härbärgeringsförmåga. Det handlar om skolans
förmåga att ta hand om dessa elevers speciella behov.
Orsakerna bakom ett misslyckande i skolan kan vara många. Det kan handla om allt från brist på
stödjande hemmiljöer, via språkproblem till att man t.ex. bär med sig någon form av kognitiv
funktionsnedsättning eller en neuropsykiatrisk problematik. Konsekvenserna blir ofta att man först
misslyckas i grundskolan och därefter i gymnasieskolan vilket i sin tur leder till betydande effekter i
framtiden både på arbetsmarknaden och vad avser framtida hälsa och livskvalitet. Så här säger
socialstyrelsen i sin sociala rapport 2010:
”Även efter justeringar för andra bakgrundsfaktorer än socioekonomisk bakgrund
kvarstår de kraftigt förhöjda riskerna för psykosociala problem bland unga vuxna med
låga grundskolebetyg. Barn med låga betyg från årskurs 9 har närmast extrema
överrisker för en del utfall. Allvarlig kriminalitet bland kvinnor och män är exempelvis
31
Utdrag ur arbetsplan för Fryshusets grundskola 2013
124
15 respektive 11 gånger så vanligt bland dem med låga betyg jämfört med dem med
medelbetyg eller höga betyg när analysen justeras för bara födelseår. När man även tar
hänsyn till övriga bakgrundsfaktorer sjunker överriskerna något, men de är fortfarande
tio- respektive åttafaldiga”32
En unik egenskap hos Fryshusets grundskola är att man, medvetet utifrån den värdegrund man har,
systematiskt jobbar med denna fråga och dessutom har en metodik för hur man möter denna utmaning.
12.2.2 Skolframgångens betydelse på lång sikt
Hur ser då kopplingen ut mellan skolresultat och misslyckanden på arbetsmarknaden? Här finns det
vissa saker man vet mer säkert än andra. Man vet i en allmän kvalitativ mening att det finns en stark
koppling mellan svaga skolresultat och misslyckanden på arbetsmarknaden. Men hur ser denna
koppling ut mer exakt?
I en TCO-rapport där man studerar ungas utanförskap på arbetsmarknaden säger man tydligt att det
finns en stark överrepresentation av skolmisslyckanden bland unga långtidsarbetslösa som uppbär
försörjningsstöd och aktivitetsersättning. 33. Noga räknat säger man att bland unga i åldern 20–24 år
som uppbär ekonomiskt bistånd har 70 % ett skolmisslyckande bakom sig. Gruppen som är
ekonomiskt inaktiv eller står utanför arbetsmarknaden är bland de som inte fullgjort gymnasiet 4–5
gånger större än bland de som fullgjort gymnasiet. 53 % av de som inte fullgjort gymnasiet är vid 24
års ålder ekonomiskt inaktiva, dvs. är inte i arbete.
I en annan studie från TCO anges att de som endast fullgör grundskolan eller avbryter
gymnasiestudierna är överrepresenterade vad gäller socialbidrag och arbetslöshet samt är
underrepresenterade på arbetsmarknaden. 34 I studien sägs också att de som inte snabbt efter
ungdomstiden får arbetslivserfarenhet riskerar lägre framtida inkomst och får svårare att få
heltidsanställning och/eller tillsvidareanställning.
Socialstyrelsen anger i en annan rapport att avhopparna från gymnasiet har mellan 4 och 5 gånger
större sannolikhet jämfört med de som fullgör gymnasiet att vare sig komma in på arbetsmarknaden
eller fortsätta sina studier. 35 För de som inte alls börjar gymnasiet är sannolikheten för ett sådant
utanförskap mellan 7 och 8 gånger högre än för gruppen som fullgör gymnasiestudierna. Rapporten
säger också att bland de som fullgör gymnasiestudierna är det endast en liten del (5–10%) som efter
fyra år vare sig studerar eller arbetar. Det konstateras även i rapporten att utbildningskarriären för
många unga till stora delar avgörs redan i grundskolan. Låga betyg efter grundskolan ger dramatiskt
ökad risk för självmord, narkotikamissbruk, brottslighet, beroende av ekonomiskt bistånd och tidigt
föräldraskap.
IFUA säger också något om trenden för unga som inte fullgör gymnasieskolan. Bland de som var
födda 1970 och inte hade gymnasiekompetens hade 70 % jobb vid 21 års ålder. 7 år senare hade denna
siffra sjunkit till 30 %, vilket säger något om utvecklingen av de formella kompetenskraven på
arbetsmarknaden. Utestängningsmekanismerna för de som misslyckas i skolan förefaller har förstärkts
högst betydligt.
32
Social Rapport, 2010, kap 7, sid 239, Socialstyrelsen
33
TCO, Vägar till arbete, TCO, 2009
34
TCO-rapport nr 2 2011
35
Socialstyrelsen, Social rapport 2010
125
I de olika studierna är mönstret likartat även om detaljerna skiljer sig åt. Det förefaller dock rimligt
tryggt att påstå följande:
 Det finns en klar och entydig koppling mellan misslyckanden både i grundskolan och i
gymnasieskolan och misslyckanden på arbetsmarknaden.
 Om man ska kvantifiera så förefaller sannolikheten för utanförskap vara minst 4 gånger större
bland de som misslyckas i skolan än bland de som lyckas. Annorlunda uttryckt – om 5 % av
de som lyckas i skolan står utanför arbetsmarknaden så är motsvarande siffra för de som
misslyckas i skolan 20 %.
 Detta mönster verkar accelerera och förstärkas över tid (samhällstrenden kring detta är alltså
tydligt negativ) vilket kan förklaras utifrån arbetsmarknadens allt strängare krav på formell
kompetens.
 Vid sidan av utanförskapet på arbetsmarknaden uppstår, för de som misslyckas i skolan, en
mängd andra följdproblem som leder till ökad välfärdskonsumtion och ökade
samhällskostnader – det vi längre fram kommer att beskriva som triggereffekten och
accelerationseffekten kring utanförskapet.
12.2.3 Att förstå Fryshusets grundskola – ingen föds arg
Fryshusets grundskola överlevererar i form av resultat både i förhållande till rikets genomsnitt och än
mer i förhållande till de förutsättningar som eleverna som kommer till skolan har. Det kan vara av
intresse att få någon form av inblick i hur detta kan vara möjligt. I samband med arbetet med det
socioekonomiska bokslutet bad vi medarbetare på grundskolan dela med sig av berättelser om elever
som lyckats bryta sina negativa mönster. Här kommer ett sådant exempel:
”Jag vill berätta om en elev som skapade oro hos oss. Vår rektor har ett synsätt som är
lite annorlunda än normalt: hon har en stark tro på individen vilket hon försöker att
delge oss övriga i skolan. Det finns många situationer att berätta om men jag väljer just
denna.
Denna elev startar hos oss hösten 2010. Hen utmärker sig inte mera än andra, men på
något märkligt sätt får eleven viss uppmärksamhet som mellan oss kollegor skapar
diskussioner. Studiemotivation, uppträdande mot andra elever etc. Denna oro stegras
under skoltiden och vi når till och med ett läge där vi känner oss nödgade att anmäla
uppträdandet till arbetsmiljöverket. Vi gör allt som står i vår makt för att skapa
förutsättningar för eleven att lyckas och trivas i skolan.
Vår rektor guidar oss dagligen i bemötandet av elever. Devisen om att endast genom
kärlek kommer vi att lyckas, är ständigt närvarande men jag och kollegerna tänker:
snälla ge upp det kommer inte att funka! Men att ge upp finns inte på kartan. Vi
försöker ge uppmuntran, skapa studieglädje m.m. Vår rektor peppar oss hela tiden och
har otaliga samtal med eleven. Som alltid.
Eleven bygger sakta men säkert upp ett förtroende med någon vuxen som i sin tur
känner uppmuntran. Vi vuxna upplever till slut att: nu kanske det funkar, men när vi så
småningom börjar ställa allt högre krav på eleven blir vi vuxna utkörda i kylan. Vi blir
utkörda i kylan många gånger av denna elev, och känslan av hopplöshet ger aldrig
vika.
126
Eleven går nu i årskurs 9. När möjligheterna att nå ett slutbetyg förs på tal, ser vi inte
någon ljusning. Det är då det händer. Vändningen. Den efterlängtade reaktionen –
rektorns devis bär till slut frukt. Plötsligt börjar eleven att föra diskussioner på ett
annat sätt och visar intresse för resultat, vi vuxna på skolan känner vid tillfället ingen
större entusiasm men rektorn fortsätter peppa. Som alltid. Under vårterminen växer
elevens tilltro till sig själv och andra allt större: eleven börjar visa samarbetsvilja och
energi för studier. Vi förstår likväl som eleven att toppbetyg inte är uppnåeligt, men
eleven gör tappra försök och jobbar hårt in i det sista.
Så vad har denna elev betytt för oss vuxna och vårt lärande? Jo, under avslutningen ger
eleven vår rektor en present. En symbol för strävan och tron på att alla kan lyckas. En
kaffemugg med texten: YOU’RE THE FUCKING QUEEN OF EVERYTHING. Jag har
länge haft en oro för att möta denna elev nattetid i kollektivtrafiken, men efter sex
terminer av kärleksodlande går det upp för mig: denna oro har varit helt obefogad.
Eleven fick mig att se bortom fördomar och hopplöshet. Och att våga tro på en
förändring som måste få ta tid. Kärlek sugs sakta upp och lagras. Livnär och stärker.
Först när dess rötter slagit rot vågar den visa sitt ansikte. I dag har jag en skyddsängel
i kollektivtrafiken. Någon som vakar över mig. Nattetid.”
12.2.4 Mål och effekter i stort
Om man ska mäta de socioekonomiska effekterna av Fryshusets grundskola kan man göra det på flera
olika vis. Här kommer vi att göra det som en analys av de förväntade effekterna i form av framtida
utanförskap på arbetsmarknaden för skolans målgrupp i förhållande till ett förväntat riksgenomsnitt.
Därmed utgår vi just nu endast från den del av målgruppen som misslyckas i grundskolan och deras
förväntade utanförskap på arbetsmarknaden. Detta utanförskap leder till olika samhällskostnader på
kort och lång sikt på det vis som anges i figuren nedan.
Beroende på vilka skolproblem den enskilde eleven har och beroende på hur väl skolan har förmåga
att härbärgera detta kan det leda till olika former av skolmisslyckanden – från lägre betyg till totalt
avhopp. Detta i sin tur påverkar den framtida situationen på arbetsmarknaden och kan ge upphov till
allt från tämligen måttliga effekter till ett totalt utanförskap i form av livslång arbetslöshet. Detta leder
till samhällskostnader av tre olika slag: kostnader för olika samhällsinsatser, kostnader för försörjning
och produktionsförluster till följd av att den enskildes arbetsförmåga inte tas i anspråk.
127
Låt oss nu översätta detta till kvantifierade mått. Om Fryshusets grundskola vore riksnormal skulle
cirka 13 % av eleverna lämna grundskoletiden utan behörighet till nationella gymnasieprogram. För
Fryshusets grundskola är siffran 4 %, eller cirka en tredjedel av riksnormen. Och eftersom man i
förhållande till riksnormen också har ett betydligt sämre utgångsläge än den genomsnittliga skolan kan
man säga att skolan ”överlevererar resultat” i förhållande till den genomsnittliga skolan på två vis –
man har sämre utgångsläge i ena änden och ett avsevärt bättre resultat i den andra. Man ”överleverar”
på sätt och vis tre gånger mer än normalskolan i form av reducerat potentiellt framtida utanförskap.
Hur omvandlar vi då detta till en ekonomisk kalkyl? I en normal årskull hamnar i genomsnitt cirka
12,8 % av alla som lämnar skolan i någon form av mycket långt eller livslångt utanförskap. 36 Om vi
för Fryshusets grundskola antar att motsvarande siffra – av försiktighetskäl – är hälften och inte en
tredjedel, dvs. 6 % av de 206 eleverna eller 13 elever, får vi en sorts mått på skillnaden i förväntat
framtida utanförskap för Fryshusets grundskolas elever i förhållande till ett riksgenomsnitt. Denna
skillnad utgör en sorts indirekt mått på det socioekonomiska mervärde denna skola producerar. Det är
kostnaden för denna differens på 13 elever som vi återfinner i diagrammet nedan.
Av diagrammet framgår det att de långsiktiga kostnaderna för detta uppgår till knappt 80 mnkr. Man
skulle kunna säga att till följd av de goda skolresultaten vid Fryshusets grundskola minskar samhällets
förväntade framtida kostnader eller framtida välfärdsskuld under en 20-årsperiod med cirka 80 mnkr.
Värdet av en god skola för alla kan man säga.
36
Nilsson & Wadeskog, 2008, Det är bättre att stämma i bäcken än i ån– att värdera de ekonomiska effekterna av tidiga
och samordnade insatser kring barn och unga, SEE & Idéer för livet/Skandia
128
Diagram 12.1 De socioekonomiska kostnaderna för 13 elevers utanförskap under en 20-årsperiod
I tabellen nedan återfinns samma resultat i tabellform.
Tabell 12.1 De socioekonomiska kostnaderna för 13 elevers utanförskap under en 20-årsperiod
Netto allt
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun
Landsting
Rättsväsende
Övriga
Produktionsvärde
Summa
17
-31 178
-28 006
-458 779
-192 956
-80 456
-50 490
0
-841 866
18
-61 157
-54 934
-899 914
-378 491
-157 817
-99 038
0
-1 651 352
19
-104 396
-93 774
-1 536 165
-646 089
-269 396
-169 059
0
-2 818 880
20
-159 831
-143 568
-2 351 871
-989 164
-412 446
-258 830
-677 458
-4 993 168
24
-583 958
-524 538
-8 592 778
-3 614 001
-1 506 910
-945 660
-6 704 704
-22 472 548
26
-807 393
-725 238
-11 880 568
-4 996 799
-2 083 488
-1 307 491
-12 165 833
-33 966 810
36
-1 695 756
-1 523 207
-24 952 588
-10 494 707
-4 375 921
-2 746 104
-33 878 896
-79 667 179
Om man vill kan man också se hur dessa effekter slår för, i detta fall, Stockholms kommun. Vi ser då i
diagrammet nedan att den ackumulerade framtida kostnadsminskningen eller reduceringen av den
framtida välfärdsskulden för kommunen under en 20-årsperiod uppgår till cirka 25 mnkr. Av detta är
cirka 12 mnkr minskade framtida kostnader för försörjningsstöd. Ett annat sätt att uttrycka detta är att
det på sätt och vis illustrerar det 20-åriga kommunala värdet av att halvera skolmisslyckandet i
grundskolan för en elevgrupp på drygt 200 elever. Om vi översätter detta till Stockholmsförhållanden
där en genomsnittlig årskull består av ungefär 9 400 barn (dvs. 47 gånger antalet barn i Fryshusets
grundskola) skulle ett motsvarande resultat i stadens samtliga skolor potentiellt kunna leda till en
kommunal vinst på 1 175 mnkr eller en total samhällsvinst på 3 600 mnkr – återigen värdet av en
skola för alla.
129
Diagram 12.2 De kommunala socioekonomiska kostnaderna för 13 elevers utanförskap under en 20årsperiod fördelat på reala insatser och försörjning
12.2.5 Resultaträkning
Resultaträkningen i det socioekonomiska bokslutet ska spegla effekter innevarande år av det man gör.
För grundskolans elever och deras framtida utanförskap på arbetsmarknaden är en sådan spegling svår
kanske rentav meningslös att göra. Deras inträde på arbetsmarknaden förväntas ske först flera år fram i
tiden. Därför redovisas här ingen resultaträkning – vare sig för grundskolan som sådan eller som en
del av fryshusets gemensamma bokslut
Däremot kan vi med utgångspunkt i tidigare resonemang göra oss en bild av hur ett sådant resultat
skulle kunna se ut om sex år, d.v.s. då dagens16 åringar är 22 och börjar ta sig in på arbetsmarknaden.
I tabellen nedan ser vi de socioekonomiska förväntade årliga effekterna av att man i fryshusets
grundskola reducerar risken för framtida utanförskap till hälften av riksgenomsnittet. Vi ser då att den
årliga (odiskonterade) samhällsvinsten – under vuxenåldern – till följd av detta uppgår till drygt 9
Mkr. Cirka hälften av detta består uteblivna kostnader för olika samhällsaktörer och cirka hälften är
tillförda produktionsvärde genom att dessa ungdomar i vuxenlivet förväntas arbeta i stället för att
befinna sig i utanförskap
Tabell 12.2 Förväntad årlig socioekonomisk resultaträkning under vuxenlivet – Grundskolan
Summa
Grundskolan
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun
Landsting
Rättsväsende
Övriga
Summa aktörer
Produktionsvärde
Summa
vuxen
2
1
4
4
9
166
149
280
029
429
269
324
877
201
0
284
364
936
100
098
280
061
107
169
130
12.2.6 Finansieringsanalys
Intressant kan vara att se hur effekten av detta kan se ut ur olika aktörers perspektiv med en tioårig
ekonomisk horisont vilket vi gör i diagrammet nedan. Vi ser då att effekten av det arbete men gör vid
Fryshusets grundskola i form av minskat för väntat framtida utanförskap – eller om man så vill en
reducerad framtida välfärdsskuld uppgår till cirka 12 Mkr varav den stora vinsten görs av kommunen
med en vinst på cirka 5 Mkr varav större delen är minskade kostnader för framtida insatser och en
mindre del – 1,5 Mkr – för minskade kostnader för icke utbetalt ekonomiskt bistånd.
Då man ser de intressanta men tämligen blygsamma siffrorna bör man beakta att vi kalkylen inte
räknar med praktisk taget några effekter alls de första 6-7 åren eftersom vi här inte beaktar effekter av
ett eventuellt utanförskap under uppväxtåren utan först under vuxenlivet, vilket naturligtvis
underskattar de faktiska effekterna ganska kraftigt - åter en gång ett utslag av den försiktighetsprincip
vi tillämpar
Diagram 12.3 Socioekonomisk finansieringsanalys för år 1 till och med år 10 – Grundskolan
Samma effekter illustreras i tabellform nedan.
Tabell 12.3 Socioekonomisk finansieringsanalys för år 1 till och med år 10 – Grundskolan
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun
Landsting
Rättsväsende
Övriga
Produktionsvärde
Summa
Investering
0
0
0
0
0
0
Vinst 10 år
Real
Finansiell
253 379
0
227 596
0
3 475 622
1 516 651
1 568 111
0
653 847
0
410 321
0
4 087 132
0
10 676 008
1 516 651
131
12.2.7 Investeringsanalys
Betydligt intressantare blir det om vi studerar frågan i ett lite längre perspektiv – ett tjugoårigt socialt
investeringsperspektiv kring resultatet från fryshusets grundskola. Vi ser då att den samlade effekten
av det resultat man uppnår uppgår till strax under sextio miljoner kronor. Detta trots att vi inte
medräknar någon effekt alls de första 6-7 åren. Så mycket kan samhällets förväntade framtida
välfärdsskuld reduceras till följd av att skolmisslyckandena i fryshusets grundskola ligger betydligt
under riksgenomsnittet.
Diagram 12.4 Socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till och med år
20 - Grundskolan
Vi ser också i tabellen nedan att de dominerande effekterna består av de produktionsvärden som
tillförs och de olika reala insatser som inte behöver utföras. De finansiella effekterna – i praktiken
kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd – uppgår till 7 Mkr eller 12 % av de totala kostnaderna
Tabell12.4 Socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till och med år 20,
fördelat på olika tidpunkter – Grundskolan
1
2013
2
2014
4
2016
Realt aktör
Produktionsvärde
Finansiellt
0
0
0
0
0
0
0
0
0
8
2020
1 264 782
1 069 096
378 184
Summa
0
0
0
2 712 062
12
2024
9 483 279
8 108 151
2 835 605
16
2028
17 332 135
19 165 635
5 182 500
20
2032
24 041 370
28 617 619
7 188 635
20 427 036
41 680 270
59 847 624
Särskilt intressant kan det ju vara att se på kommunens totala effekter under tjugoårsperioden mot
bakgrund av att det är kommunen som är den aktör som både finansierar skolan och som kan
finansiera insatser som reducerar det förväntade utanförskapet och den aktör som påverkas mest av ett
framtida utanförskap.
132
I tabellen nedan ser vi att vinsten av det fryshusets grundskola uträttar i förhållande till
riksgenomsnittet uppgår i form av uteblivna reala kostnader till cirka 9 Mkr. Till detta ska läggas cirka
7 Mkr i form av uteblivet ekonomiskt bistånd. Dessa 16 Mkt är kommunens vinst av att ha en
grundskola med detta antal elever som levererar färre elever till framtida utanförskap än den
genomsnittliga skolan
Tabell 12.5 Socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till och med år 20,
reala effekter fördelat på olika tidpunkter och aktörer – Grundskolan
Realt
Grundskolan
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun
Landsting
Rättsväsende
Övriga
Summa
1
2013
-191 000
0
0
0
0
0
0
-191 000
2
2014
-191 000
0
0
0
0
0
0
-191 000
4
2016
-191 000
0
0
0
0
0
0
-191 000
8
2020
-191 000
63 181
56 752
488 478
391 016
163 040
102 315
1 073 782
12
2024
-191 000
473 729
425 525
3 662 587
2 931 818
1 222 464
767 156
9 292 279
16
20
2028
2032
-191 000
-191 000
865 812 1 200 966
777 712 1 078 763
6 693 936 9 285 145
5 358 342 7 432 546
2 234 239 3 099 108
1 402 094 1 944 842
17 141 135 23 850 370
12.2.8 Slutsatser
En skola som bidrar till att allt fler elever klarar sig med godkända betyg och därmed har ökad
sannolikhet att komma in i arbetslivet som vuxna är inte bara bra ur ett mänskligt perspektiv. Det är
utomordentligt lönsamt för samhället. Allra mest lönsamt för kommunen som inre bara av ideologiska
eller pedagogiska skäl har skäl att socialt investera i detta. Dt är dessutom en utomordentligt lönsam
social investering för kommunen. En skola för alla är alltså inte bara bra för barnen – den är dessutom
utomordentligt bra för samhällsekonomin
133
13. GÖTEBORG
13.1 Inledning
Fryshusets verksamhet i Göteborg är förlagd till gamla kasernlokaler i Östra delen av Göteborg. Man
bedriver följande verksamheter.
 Hitta rätt – långtidsarbetslösa unga
 Skapa min värld
 Barn till ensamma mammor – utsatta barn till ensamma och ofta fattiga mammor
 Vara, vilja, kunna
 United Sisters – unga kvinnors självkänsla
 Elektra
 Tillsammans för Sverige
 Imagine
Verksamheten leds av en platschef och har en årlig omsättning på cirka 10 Mkr varav cirka 90 % är
projektbidrag i olika former.
13.2 Hitta rätt
13.2.1 Verksamhet och målgrupp
Hitta Rätt är en verksamhet som sker i samarbete med arbetsförmedlingen och riktar sig mot unga med
betydande svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden.
Deltagarna är ungdomar och unga vuxna upp till 30 år som behöver komma bort från sitt utanförskap,
varit arbetslösa en längre tid och därför behöver stöttning utifrån sina egna behov. De har varit borta
från arbetsmarknaden en längre tid av olika anledningar t.ex. mellan två jobb, avslutade studier, social
problematik, språksvårigheter, missbruk, mildare former av psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning.
Efter en lång tid som arbetssökande kommer också den psykiska ohälsan som en följd där av att man
tappar självförtroende och självkänsla och därmed ”ger upp” sitt jobbsökande.
Många har en tom rad på sitt CV, ganska ofta ofullständiga eller svaga skolbetyg, och därmed får de
svårt att konkurrera med andra sökanden på arbetsmarknaden.
Det övergripande syftet med verksamheten är att bygga självkänsla och självförtroende och att hitta
sin plats i tillvaron. Det mer konkreta målet är att göra målgruppen mer motiverad, mer kompetent och
134
därmed mer anställningsbar än tidigare. På kort sikt är avsikten att så många som möjligt ska komma
ut i någon form av sysselsättning såsom arbete, studier, praktik m.m.
I programmet arbetar man med personlig utveckling, att hitta självförtroende och självkänsla i sitt
jobbsökande och inte minst lust och motivation. Övningar och teori blandas med praktik som hjälper
till att få fram individens positiva egenskaper, motivation och lust som behövs för att hitta ett arbete
eller annan sysselsättning.
Man tränar praktiskt jobbsök. I detta ingår att skriva CV och personligt brev, intervjuträning,
ringövning, hur man hittar jobben som man vill söka samt att man går ut och besöker arbetsplatser där
man personligen kan lämna sitt CV till personalansvarig. Deltagarna får lära sig vikten av att nå rätt
person, samt hur man tar tillvara på dessa uppgifter. Man bjuder regelbundet in och besöker aktuella,
lämpliga arbetsgivare, mässor, rekryteringsträffar och föreläsningar. Allt för att visa vikten av vad ett
stort kontaktnät och många kontaktpersoner kan innebära.
Under 2013 har man haft 207 deltagare inskrivna, varav 138 personer slutat under året. Varje deltagare
är inskriven i Hitta Rätt i genomsnitt under 2,9 månader. Man har i genomsnitt haft 19 deltagare/dag.
Under året har man varit på 17 studiebesök, haft 27 besök från företagare samt haft 14 besök från
handläggarna på arbetsförmedlingen.
Man har genomfört sex olika typer av utbildningar för deltagarna Konflikthantering, mänskliga
rättigheter, barnkonventionen, personlig utveckling (10 tillfällen), trygghetsutbildning, Camp Connect.
Man har som ett led i arbetet Hitta Rätt genomfört i genomsnitt 2 workshops per vecka
(intervjuträning, presentationsövningar, ringövningar, säljträning m.m.)
13.2.2 Om inget görs
Den målgrupp man arbetar med på Hitta Rätt är unga göteborgare med betydande svårigheter att ta sig
in på arbetsmarknaden. Vi talar om en grupp med flera sorters arbetshinder som kan vara både
komplexa, diffusa och sammansatta. Man skulle faktiskt, trots målgruppens ungdom, kunna tala om
en sorts kroniskt eller mer eller mindre permanent utanförskap. Många i målgruppen har skapats sig en
sorts outsideridentitet. Några ger uttryck för att man tappat hoppet.
Det typiska för målgruppen i Hitta Rätt är att de bär med sig en problematik som inte bara är svårartad
och utgör ett arbetshinder i sig utan att den också är komplex, sammansatt och består av många olika
delar som är hopvävda med varandra.
 Litet eller inget socialt nätverk.
 Ringa kunskap om hur samhället fungerar.
 Man kommer från multibelastade familjer med ett negativt socialt arv.
 Sociala fobier, som t.ex. svårt att vara med människor, svårt att vara i grupp.
 Många sociala svårigheter kring till synes enkla vardagshandlingar som att hjälp att söka t.ex.
läkare, tandläkare m.fl.
 Stora barriärer för att få till stånd nödvändiga utredningar som ADHD utredning,
dyslexiutredning etc.
 Ingen framtidstro, slocknad blick.
 Betydande behov av livsstilsförändringar kring kost och motion.
135
 Stort behov att bli sedd, bli någon, någon som bryr sig.
 Sköra personer som lätt faller tillbaka till gamla och ofta destruktiva mönster.
 Stort behov av jagstärkande insatser, de flesta med både svag självkänsla och svagt
självförtroende.
Deltagarna i Hitta Rätt är unga människor som är tämligen tilltufsade i livet. Man kanske skulle säga
vingklippta. Eller hopp som släckts ut. Därmed har man också sagt att den problematik som många av
dessa ungdomar bär med sig ligger på ett betydligt djupare plan än vad än konventionell
arbetsmarknadspolitisk insats eller utbildningsinsats kan påverka.
Därför har vi i ett första skede försökt skapa oss en bild av de socioekonomiska effekterna för en
målgrupp som denna bestående av 127 unga mäniskor med betydande svårigheter att ta sig in på
arbetsmarknaden om inget extraordinärt hade gjorts. En sorts "business as usual" kalkyl över deras
förväntade framtida utanförskap.
Kalkylen bygger på att 50 stycken av dem skulle fortsätta sitt utanförskap, dock utan mer omfattande
följdproblem, under ett antal år framöver. Några få av dem skulle kanske utveckla olika former av
ohälsa och ännu färre av dem missbruk i olika former. Kalkylen bygger alltså på att resterande 77
personer på egen hand eller till följd av andra händelser/åtgärder tämligen omgående skulle ta sig in på
arbetsmarknaden.
Utanförskapet för kalkylens 50 personer skulle avklinga efter hand, i takt med att de på egen hand
skulle lyckas erövra plats på arbetsmarknaden. Men efter tio år skulle fortfarande cirka 30 % av dem
(d.v.s. 15 personer) fortfarande befinna sig i någon form av utanförskap i förhållande till
arbetsmarknaden. De samlade samhällskostnaderna för detta kommer under dessa betingelser under en
tioårsperiod att uppgå till knappt 200 Mkr vilket vi kan se i diagrammet nedan.
Diagram 13.1; De socioekonomiska kostnaderna för 50 personers fortsatta men avklingande
utanförskap under en tioårsperiod
De samlade kostnaderna under en mandatperiod uppgår till knappt 200 Mkr. Om vi väljer att fokusera
på de kommunala effekterna ser vi i diagramet nedan att dessa kostnader för tioårsperioden uppgår till
136
47 Mkr och för en mandatperiod till drygt 25 Mkr varav drygt 12 Mkr utgör kostnaderna för
försörjningsstöd den kommande fyraårsperioden.
Diagram 13.2 De socioekonomiska kommunala kostnaderna för 50 personers fortsatta men
avklingande utanförskap under en tioårsperiod
13.2.3 Mål och effekter
Dock är verkligheten bättre än denna tämligen dystra ”business as usual” prognos. En betydande andel
av de som man haft som deltagare vid Hitta Rätt har gått vidare i riktning mot arbetslivet. En del har
gått vidare till studier, en del har blivit aktivt arbetssökande och en hel del har fått jobb. Vid den
utvärdering som skett för de flesta avdeltagarna har de med egna ord beskrivit effekterna av Hitta Rätt
på följande vis (slumpmässigt urval från 76 olika individuella utvärderingar)
 Förståelse, fått träffa andra, "pushen" man fick.
 Vet mer om jobbsökande, vägledning.
 Väldigt mycket motivation.
 Jag växte mycket under tiden på Hitta Rätt.
 Motivationen, viljan till att börja söka jobb igen.
 Fick ett jobb, en spark i ändan.
 Mycket motivation, hjälp på traven.
Då det gäller de konkreta målen för Hitta Rätt har 54 % av dem fått arbete (för de flesta i
inledningsfasen med hjälp av olika lönesubventioner). Resultaten redovisas i diagrammet nedan.
137
Diagram 13.3 Resultatet av arbetet vid Hitta Rätt under 2013
13.2.4 Kalkylantaganden
I den kommande kalkylen, som omfattar de kommande 20 åren, utgår vi från att positiva effekter
endast uppstår för de 54 % som fått arbete. För övriga 46 % uppstår inga effekter alls. De som har fått
arbete får fullt lönebidrag de första tre åren, därefter reducerat lönebidrag kommande två år. Värdet av
det arbete som utförs beräknas utifrån lönenivån 17 000 kronor per månad.
Kostnaderna för försörjningsstöd skulle ha utgått till mellan 30 % och 60 % av målgruppen under de
20 kalkylåren om de inte kommit in i arbete. 75 % av deltagarna antas skulle ha kommit in i arbete på
egen hand efter ett antal år om de inte blivit till föremål för insatser från Hitta Rätt (eller annan insats
med motsvarande effekt). Resterande 25 % skulle, till följd av den sammansatta problematik de bär
med sig, ha hamnat i ett långvarigt utan insatserna från Hitta Rätt. Effekterna av Hitta Rätt antas
avklinga till 30 % av ursprungseffekten under de första tio åren av kalkylperioden eftersom personerna
i målgruppen antas kunnat finna arbete på andra sätt även om Hitta Rätt inte funnits.
Kostnaderna för att driva verksamheten vid Hitta Rätt uppgår till knappt 2 Mkr/år och kan i detta
sammanhang ses som en investeringskostnad.
13.2.5 De långsiktiga effekterna i stort
I ett första steg kan man i diagrammet nedan se vilka de långsiktiga effekterna är av arbetet vid Hitta
Rätt för de 54 % som gått ut i arbete. Vi ser då att den långsiktiga totala samhällsvinsten uppgår till
cirka 188 Mkr. Av detta utgörs den kommunsala vinsten av drygt 73 Mkr varav cirka 34 Mkr utgörs
138
av minskade kostnader för försörjning (ekonomiskt bistånd). Vi ser också att under de första åren
uppstår ett underskott som främst består av arbetsförmedlingens olika kostnader för lönesubventioner
allra mest uttalat under de tre första åren av kalkylperioden. Lite förenklat kan man med stöd av
diagramet säga att arbetsförmedlingen tar på sig en långsiktig investeringskostnad på cirka 55 Mkr för
att få in dessa 54 % av målgruppen in i arbetslivet. En investering som långsiktigt ger en
nettoavkastning på cirka tre gånger pengarna.
Diagram 13.4 De långsiktiga socioekonomiska effekterna av att 59 % av 127 personer i Hitta Rätt
gradvis kommit ut i arbete – effekterna avklingar över tid
Låt oss nu gå vidare med att presentera resultaten för detta i form av ett socioekonomiskt bokslut.
13.2.6 Resultaträkning
Låt oss börja med företagsekonomiskt ett resultaträkningsperspektiv. Nedan ser vi att om man ska
redovisa effekterna av Lugna Gatans verksamhet ur ett företagsekonomiskt perspektiv så blir bilden
väldigt enkel. Man har knappt 2 Mkr i intäkter och knappt 1.7 Mkr i kostnader. Det redovisade
resultatet (vinsten) uppgår till cirka 289 000 kr. Punkt slut. Men ger detta en fullständigt av
verksamhetens effekter. Nej knappast.
Tabell 13.1 Företagsekonomisk resultaträkning för år 1 – Hitta Rätt
Summa
HittaRätt
Arbets- Försäkringsförmedling kassa
Kommun Landsting Rätts-väsende Övriga
0 1 971 000
0
0
0
0
1 682 000
0
0
0
0
0
HittaRätt
Intäkt
Kostnad
Summa Vinst
0 1 971 000
289 000
0 1 682 000
I tabellen nedan ser vi den socioekonomiska resultaträkningen för Hitta Rätt. Vi ser då att medan
företagsvinsten är blygsam, mindre än en 300 000 kronor, så uppgår samhällsvinsten detta första år till
139
mer än 15 Mkr. Vinsten består bl.a. av det erhållna produktionsvärde som uppstår av att ett antal
personer helt eller delvis gått från utanförskap till arbete. Denna vinst uppgår till mer än 7 Mkr. Vid
sidan av detta gör kommunen detta första år en vinst på cirka 11 Mkr bl.a. en följd av mindre insatser
och minskade försörjningskostnader. Även landstinget samt kriminalvården och övriga delar av
rättsväsendet gör betydande vinster – till följd av minskat missbruk och minskad brottslighet.
Tabell 13.2 Socioekonomisk resultaträkning för år 1 – Hitta Rätt
Summa
Intäkt
Kostnad
Intäkt
Arbetsförmedling
Kostnad
Intäkt
Försäkringskassa
Kostnad
Intäkt
Kommun
Kostnad
Intäkt
Landsting
Kostnad
Intäkt
Rättsväsende
Kostnad
Intäkt
Övriga
Kostnad
Produktionsvärde Intäkt
Summa
HittaRätt
ArbetsFörsäkringsförmedling kassa
Kommun
Landsting Rätts-väsende Övriga
Summa
Vinst
0 1 971 000
0
0
0
0
0 1 971 000
289 000
1 682 000
0
0
0
0
0
0 1 682 000
0 1 626 665
0
0
0
0
0 1 626 665
-18 221 981
0 19 848 646
0
0
0
0
0 19 848 646
0
0
67 068
0
0
0
0
67 068
67 068
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0 11 030 450
0
0
0 11 030 450
11 030 450
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0 3 947 431
0
0 3 947 431
3 947 431
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0 4 936 247
0 4 936 247
4 936 247
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0 5 620 937 5 620 937
5 620 937
0
0
0
0
0
0
0
0
7 661 848
0
0
0
0
0
0 7 661 848 7 661 848
15 331 001
HittaRätt
13.2.7 Resultatprognos på fem års sikt
I tabellen nedan har vi sammanställt en prognos för de framtida fem årens effekter av verksamheten
vid Hitta Rätt. Som vi kan se i tabellen blir effekten efter en inledande topp avklingande. Detta beror
på att effekterna av ett inträde på arbetsmarknaden i kalkylen avtar eftersom vi antar att dessa personer
efter hand och på egen hand skulle kunnat ta sig in på arbetsmarknaden även om inte LG:s insats
genomförts. På lång sikt beräknar vi alltså inte primärt eller enbart skillnaden mellan att bryta sitt
utanförskap och komma in och inte komma in på arbetsmarknaden utan mellan att komma in tidigare
och att komma in senare på arbetsmarknaden, d.v.s. ett sorts mått på en reducerad eller förkortad
etableringstid. Men inbyggt i kalkylen ligger också ett antagande om att för en betydande grupp
handlar det om att komma in eller inte komma in alls på arbetsmarknaden. För denna grupp är
antagandet att insatsen från Hitta Rätt varit avgörande för att bryta utanförskapet och komma in på
arbetsmarknaden. En annan orsak till den avklingande effekten är att erfarenheten säger att denna
målgrupp trots ett lyckat inträde på arbetsmarknaden kommer att ha fler och längre perioder av
arbetslöshet än ”normalarbetskraften”.
140
Tabell 13.3 Socioekonomisk resultaträkning för år 1 till och med år 5 – Hitta Rätt
Summa
HittaRätt
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun
Landsting
Rättsväsende
Övriga
Summa aktörer
Produktionsvärde
Summa
2013
289 000
-18 221 981
67 068
11 030 450
3 947 431
4 936 247
5 620 937
7 669 153
7 661 848
15 331 001
2014
0
-12 327 328
60 361
9 927 405
3 552 688
4 442 623
5 058 843
10 714 592
9 194 218
19 908 810
2015
0
-8 914 466
53 654
8 824 360
3 157 945
3 948 998
4 496 750
11 567 241
10 215 798
21 783 039
2016
0
-4 224 628
46 948
7 721 315
2 763 202
3 455 373
3 934 656
13 696 865
12 514 352
26 211 218
2017
0
-2 251 407
33 534
5 515 225
1 973 715
2 468 124
2 810 469
10 549 660
12 258 957
22 808 617
13.2.8 Finansieringsanalys
I diagrammet nedan ser vi de summerade effekterna av detta fördelat på olika samhällsaktörer och för
de fem första åren av verksamheten. Staplar ovanför nollinjen markerar en nettovinst för aktören av
Hitta Rätts verksamhet och under nollinjen nettoförluster. Vi ser då att kommunen, vid sidan av
landstinget, rättsväsendet och allmänheten (övriga) är den stora vinnaren av detta arbete. Vinsten för
kommunen uppgår till cirka 54 Mkr. Samtliga offentliga aktörer är vinnare i denna process utom
arbetsförmedlingen – en effekt av de olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder som målgruppen tar del
av.
Diagram13.5 Socioekonomisk finansieringsanalys för år 1 till och med år 5 – Hitta Rätt
141
Samma uppgifter återfinns i tabellen nedan. Vi kan då se att en verksamhet som Hitta Rätt leder till
betydande omfördelningseffekterav samhällsresurser. För det första sker en omfattande omfördelning
mellan olika aktörer – arbetsförmedlingen är i denna menings förlorare (eller snarare den aktör som
står för den största investeringskostnaden i form av olika arbetsmarknadspolitiska stödåtgärder) medan
kommunen är den största vinnaren. Faktum är att arbetsförmedlingens finansiella kostnad i form av
olika lönesubventioner är i samma storleksordning som tre gånger kommunens reducerade kostnader
för försörjningsstöd. För det andra sker en omfördelning över tid – man tar tidigt en
investeringskostnad bland annat i form av olika former av lönesubventioner – för att senare plocka
hem en stor vinst. För det tredje sker det en omfördelning mellan reala och finansiella kostnader.
Man tar en finansiell kostnad (cirka 33 Mkr netto) som leder till stora reala besparingar (mer än 143
Mkr) under de första fem åren
Tabell 13.4 Socioekonomisk finansieringsanalys för år 1 till och med år 5 – Hitta Rätt
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun
Landsting
Rättsväsende
Övriga
Produktionsvärde
Summa
Investering
-1 971 000
0
0
0
0
0
Vinst 5 år
Real
Finansiell
3 974 020
-47 971 317
245 115
0
40 313 308
14 706 922
14 426 791
0
18 040 647
0
20 543 003
0
45 722 830
0
143 265 715
-33 264 395
13.2.9 Investeringsanalys och välfärdsbalansräkning
Kring olika investeringsobjekt är det alltid vanskligt att göra utsagor om de riktigt långsiktiga
effekterna. Detta gäller såväl fysiska som sociala investeringar. Allt hänger på vilka antaganden om
framtiden som man gör. Trots detta kan det vara en poäng att skapa sig en bild om de långsiktiga
effekterna eftersom de just kring människor har en tendens att vara viktiga.
Vi har här skapat oss en bild av effekterna i ett tjugoårsperspektiv av verksamheten vid Hitta Rätt. För
att kunna göra en kalkyl av dessa har vi (som presenterades i inledningen av detta kapitel) gjort ett
antal antaganden om avklingande effekter för målgruppen, längre och fler perioder av utanförskap,
låga antagande om lönenivåer och löneutveckling m.m. Allt utifrån den försiktighetsprincip vi tidigare
presenterat.
Vi ser då att den långsiktiga effekten av insatsen vid Hitta Rätt kring de personer som funnit i
verksamheten under kalkylåret uppstår samhällsvinster på totalt cirka 315 Mkr.
142
Diagram 13.6 Socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till och med år
20 – Hitta Rätt
I tabellen nedan återfinns samma resultat fördelat på olika tidpunkter. Vi ser då att effekterna under en
mandatperiod av Hitta Rätt uppgår till 76 Mkr.
Tabell 13.5 Socioekonomisk investeringskalkyl och välfärdsbalansräkning för år 1 till och med år 20,
fördelat på olika tidpunkter – Hitta Rätt
Realt aktör
Produktionsvärde
Finansiellt
1
2013
21 233 719
7 367 162
-13 853 566
2
2014
41 314 726
15 867 733
-23 632 080
3
2015
58 477 979
24 949 540
-30 100 769
4
2016
72 918 217
35 646 861
-32 364 543
5
10
20
2017
2022
2032
82 835 962 118 157 595 171 051 432
45 722 830 92 448 273 162 419 216
-33 264 395 -27 139 043 -17 966 381
Summa
14 747 315
33 550 378
53 326 750
76 200 535
95 294 398 183 466 825 315 504 267
13.2.10 Slutsatser
Hitta Rätt är en verksamhet som på ytan ser ut att vara en arbetsmarknadspolitisk satsning för att få in
unga på arbetsmarknaden. Det är det naturligtvis på sätt och vis korrekt. Men det är också något
mycket mer. Det är en utomordentligt lönsam social investering med avkastning på hundratals procent
syftande till att bidra till att bryta utanförskapets för unga som annars kanske inte hade haft en chans.
Dess verkliga värde är inte bara att det skapar arbetstillfällen det skapar betydande mänskliga värden
och samhällsvärden. Det är dessutom en verksamhet som skapar hopp och positiva förebilder för
förorternas unga och utsatta.
143
13.3 United Sisters Göteborg
13.3.1 Verksamheten
United Sisters (US) är en verksamhet som syftar till att stärka självförtroende och självkänsla hos
tjejer mellan 12 och 20 år. Med tjejer menar man alla som identifierar sig som eller har erfarenhet av
att leva som tjej. United Sisters riktar sig till alla oavsett bakgrund eller problematik. Anledningarna
till att gå med i United Sisters kan vara allt från att få nya vänner, komma hemifrån, få stöd eller viljan
att förändra något i sitt liv. Trots att man inte direkt riktar sig till ungdomar med problematik är det
många, framförallt i coachverksamheten, som på olika vis befinner sig i en utsatt situation
psykologiskt, socialt eller på annat vis och som behöver stöd för att stärka självkänsla och
självförtroende. En utgångspunkt för verksamheten är att självförtroende och självkänsla är en
förutsättning för att våga ta plats i samhället och göra sin röst hörd i olika sociala sammanhang. Man
har sett att kroppslig och psykisk ohälsa kan uppstå till följd av brist på inflytande.
Inom United Sisters verksamheter möter man tjejer med en otrolig styrka och drivkraft men också
tjejer som kämpar mot svåra förutsättningar. Många tjejer har svårt att förhålla sig till vuxnas och
samhällets krav på att prestera för att platsa och duga, att få en bra utbildning och att ”bli någon”. Krav
på att passa in i en snäv ”tjejroll” gör att tjejer ser sitt värde kopplat till att vara snygg, smal och
spännande. De som upplever att de inte passar in känner sig ensamma och annorlunda eller tvivlar på
om de duger som de är eller ens är värda att må bra. När självförtroendet sjunker är det svårare att
hävda sina behov. Då ökar risken att drabbas av utsatthet och övergrepp.
Att vara tjej idag är komplicerat som det är. Men många av de tjejer som kommer till United Sisters
har flera skäl till att må dåligt. Många lever i olika typer av utanförskap eller i dysfunktionella hem.
Andra har erfarenheter av att ha blivit utsatta för övergrepp. Många saknar en vuxen person att prata
med eller en kompis att bara vara sig själv med. Alla som kommer till United Sisters frågar efter ett
rum som bara är till för dem, där de kan vara sig själva och koppla av från andras krav på hur de ser ut,
hur de beter sig eller vad de säger.
Med små resurser och med mycket skratt och kärlek stärker United Sisters tjejer att hitta sin väg i livet
och att våga identifiera sina drömmar. Hos United Sisters får tjejer ett säkert rum där de kan prata fritt
och utmana sina gränser. US erbjuder personliga coacher och tjejgrupper och arbetar lösningsfokuserat
för att tjejer själva ska se möjligheter och lösningar i sina liv. Man arbetar normkritiskt och utmanar
till att se bortom roller som begränsar vad vi tror är möjligt.
United Sisters primära målgrupp är tjejer mellan 12 och 20 år. Alla tjejer är välkomna oavsett
bakgrund och förutsättningar. US:s sekundära målgrupper är vuxna kvinnor som vill dela med sig av
sina erfarenheter som coacher eller tjejgruppsledare samt olika samhällsaktörer som möter tjejer eller
fattar beslut som berör tjejer såsom politiker, ungdomsgårdar, socialsekreterare och idrottsledare. Man
har flera olika delar i sin verksamhet: tjejgrupper, tjejcoacher och öppna träffar.
Tjejgrupperna. Genom diskussioner och värderingsövningar tas ämnen såsom vänskap, mobbing,
kärlek, sex, relationer, fördomar, utseende, familjen, diskriminering, jämställdhet, självförtroende och
självkänsla upp. Tjejerna får vara med och påverka innehållet. Ibland görs studiebesök eller aktiviteter
utanför lokalen. United Sisters arbetar lösningsfokuserat, självstärkande och med ett genus- och
normkritiskt perspektiv. Grupperna leds av minst två volontärer och består vanligtvis av 5–10
deltagare. Tjejgrupperna kan äga rum i Fryshusets lokaler eller på någon annan plats i Göteborg. US
bedriver flertalet grupper på Fritidsgårdar och skolor.
Tjejcoacherna är vuxna, kvinnliga förebilder som träffar en tjej ungefär en gång i veckan.
Coachningen består av det som tjejen själv vill ta upp och den syftar till att stärka tjejen utifrån hennes
egna resurser. I all verksamhet är det tjejen och hennes önskemål som är i fokus. Coachningen är
144
målinriktad och tjejerna lär sig att sätta upp mål för sig själva samt att jobba för att uppnå dessa. Olika
övningar görs som ett diskussionsunderlag och för att tjejen ska få utrymme att reflektera kring sig
själv och sin situation. Exempel på några övningar är nätverkskartor, en må bra-bild och ett
självuppskattningsformulär. Viktiga delar av coachningen är lyssnandet, det vill säga att tjejen blir
lyssnad på utan att dömas eller bedömas, samt att få ha roligt utan krav och bara få ”vara”. Orsakerna
till att deltagarna vill ha en coach kan vara att de t.ex. vill få bättre självkänsla, hantera sina
aggressioner, förbättra sina skolresultat eller avsluta destruktiva relationer. När det finns problematik
som kräver professionell hjälp t.ex. vid bearbetning av trauma arrangerar man detta men ser helst att
de behåller sin coach då denne kan fylla ett annat behov.
Öppna träffar anordnas ett par gånger per termin. Dessa är till för alla tjejer i staden med omnejd och
består av olika aktiviteter. Antalet tjejer och åldern på tjejerna som deltar varierar. Ingen föranmälan
krävs.
Alla tjejgruppsledare och tjejcoacher är volontärer, samtliga kvinnor, och deras arbete är helt ideellt.
För att bli volontär hos United Sisters genomgår du en djupintervju där fokus ligger på dig som
person, inte på din utbildning eller yrkeserfarenhet. Det viktiga är att volontärerna är bra förebilder
som är trygga i sig själva och har bearbetat sina egna eventuella problem. Efter godkänd intervju deltar
samtliga volontärer i en två- till tredagars utbildning där grundläggande lösningsfokuserad
samtalsmetodik, konflikthantering, rollen som coach/tjejgruppsledare, värderingsövningar,
hedersrelaterat tänkande/förtryck m.m. gås igenom.
13.3.2 Omfattning av verksamheten
Under 2013 hade United Sisters i Göteborg 25 coacher och varje tjej får i genomsnitt träffa sin coach
cirka 80 timmar under ett år. I tjejgrupperna hade man 23 tjejer i 4 olika grupper. I genomsnitt deltar
en tjej ca 80 timmar i sin grupp. United Sisters hade 50 volontärer under 2012 (gruppledare, coacher
samt volontärer för öppna träffar). Man anordnade även 13 stycken öppna träffar på Fryshuset för
målgruppen. Under dessa aktiviteter nådde man ett 20-tal deltagare. Man arbetade även ute på skolor
och fritidsgårdar genom att hålla i stärkande övningar samt workshops. Tillsammans med de stora
arrangemang man genomförde för målgruppen runt om i Göteborg, så som firande av Internationella
Kvinnodagen och deltagande under Antirasistiska Filmdagarna, nådde man 305 unga människor 2013.
United Sisters i Göteborg arbetar med att utbilda andra vuxna i exempelvis offentlig förvaltning kring
att arbeta normkritiskt och med fokus på jämställdhet. Under 2013 nådde man 93 vuxna som arbetar
med unga på något vis.
Man har en budget för verksamheten som motsvarar cirka 1,1 mnkr.
Under verksamhetsåret har 25 coachpar arbetat 2–4 timmar per vecka i minst sex månader per
coachpar. I gruppverksamheten har man genomfört fyra grupprocesser med 10 tjejer per grupp under
minst 10 veckor. Man har även deltagit i ett stort antal öppna aktiviteter som festivaler, utbildning
inom det sociala området, skolinformation och konferenser.
Man har genomfört cirka 1 600 verksamhetstimmar vilket motsvarar kostnad per genomförd timme på
cirka 580 kronor.
Man har alltså under verksamhetsåret nått
 25 tjejer i coachningen mycket intensivt
 cirka 25 tjejer i gruppverksamheten tämligen intensivt
 flera hundra tjejer i den öppna verksamheten.
145
Om vi tänker oss att hela den budget man har för verksamheten fördelas ut på de 50 tjejer som deltagit
i den intensiva verksamheten blir kostnaden för detta 20 000 kronor per deltagare.
13.3.3 Målgruppen
Tjejerna som deltar i US verksamhet lever ofta under begränsande förhållanden. Det kan handla om att
de av familjeskäl utsätts för olika former av påfrestningar – allt från missbruk eller psykisk ohälsa till
övergrepp och hedersvåld. De kan också socialt vara mycket pressade genom att de mobbas i skolan
eller upplever sig vara isolerade. Personligt har många av dem svårigheter med allt från depressioner
till ätstörningar. De är unga kvinnor som på olika vis inte fångats upp i de vanliga sociala skyddsnäten,
som far illa och där behoven av att stärka deras självkänsla och självförtroende är betydande.
Utsatta unga flickor – United Sisters
Inåtagerande
Stort ansvar
Utländsk
härkomst
Missbruk
Psykisk ohälsa
Fattigdom
Hedersvåld
Blyga & tysta
Fogliga
Familj
Synliga
Situation
Socialt
Reaktioner
Attityder
Beteenden
Dysfunktionella
relationer
Svaga sociala
nätverk
Skolresultat
Utåtagerande
Kaxiga
Aggressiva
Osynliga
Dolda
Isolerad
Mobbad
Övergrepp
Personligt
Deprimerad
Ätstörning
Självmordsförsök
Missbruk
Svag självkänsla
Destruktiva mönster
Höga prestationskrav
Misstro vuxna
&
myndigheter
Tjejernas situation kommer till uttryck på både synliga och osynliga vis. På det osynliga planet handlar
det om allt från svag självkänsla, att man tenderar hamna i destruktiva miljöser (t.ex. gängkriminella
sammanhang) till att man som kompensatorisk åtgärd utvecklar höga prestationskrav (t.ex. i skolan).
Några av dessa unga kvinnor blir inåtagerande – blyga, tysta och fogliga. Andra reagerar genom att bli
utåtagerande, kaxiga och aggressiva. Gemensamt för många av dem är att de har svaga sociala nätverk
och tenderar att hamna i dysfunktionella relationer.
Detta, och det framhåller man noga från US, är inte svaga eller låg begåvade unga kvinnor. Det är
personer som av sitt sammanhang hindras från att utveckla sin egen potential och där US vill vara ett
instrument för denna utveckling. Det är tjejer som mår dåligt men som har egen drivkraft och vill
förändra sina liv.
146
13.3.4 Mål och effekter
Det är naturligtvis omöjligt att beskriva vilka kort- och långsiktiga effekter som verksamheten vid US
leder till för alla de unga kvinnor som berörs. Det vi vet från intervjuer är att för många av tjejerna har
deltagandet i United Sisters inneburit en brytpunkt i livet som gett dem nya perspektiv och
möjligheten till nya livsval. Efter deltagande i verksamheten genomförs en enkät som deltagarna får
fylla i. Här är några av svaren från senaste årets enkät:
 ”United Sisters har varit min räddning! Utan United Sisters hade jag aldrig klarat mig och
orkat kämpa vidare.”
 ”Jag önskar att vi kunde träffas ett år till. Otroligt kul har det varit och jag har varit med
United Sisters länge och kommer aldrig sluta gå dit. Som tjej behöver man United Sisters i
flera situationer. De har hjälpt mycket. Går ej att beskriva.
 ”Jag har haft en vuxen som stått ut med mig, som lyssnat på mig och vi visat lika mycket
respekt till varandra. Som en vuxen bästa kompis.”
 ”Det har fått mig att bli positivare och gladare och lära känna mig själv bättre. Inte nån som
säger – nu ska du gå vänster – utan nån som visar vägen och säger – nu kan du välja själv:
vänster eller höger.”
 ”Det var bästa året i mitt liv. Tack för allt. Utan min gruppledare hade jag inte levt idag.”
Man kan tydligt se att för många av dem är livssituationen sådan att utan någon form av stöd och
positiva impulser utifrån, löper dessa tjejer risk att hamna i långt – kanske livslångt – utanförskap.
13.3.5 Ekonomiska effekter om vi inget gör
Vi har därför försökt illustrera de tänkbara effekterna av US i Göteborg på följande vis.
Låt oss utgå från de 25 tjejer som haft coach under det gångna året. Låt oss, kanske något optimistiskt,
anta att hälften av dem på egen hand skulle kunna reda ut sina liv, fullgöra skolgången och därefter
framgångsrikt ta sig in på arbetsmarknaden.
Låt oss dessutom anta att de övriga 13 tjejerna – utan United Sisters eller liknande insatser – inte
skulle lyckas med detta. Vi antar att de skulle hamna i utanförskap och arbetslöshet och att detta för en
mindre del av dem skulle innebära en måttlig till ringa psykisk ohälsa och för resterande inget annat än
att de inte skulle komma in på arbetsmarknaden. Den fråga vi ställer oss är vad det skulle kosta
samhället om dessa tjejer under de kommande 20 åren befinner sig i ett sådant utanförskap och
erhåller sin försörjning av kommunen, jämfört med om de skulle ha kommit in i arbetslivet och fått en
uppskattad månadslön på cirka 17 000 kronor?
I diagrammet nedan ser vi effekterna av detta. Vi ser då att i ett 20-årsperspektiv uppgår de totala
samhällskostnaderna för ett sådant utanförskap till 92 mnkr, eller lika mycket som det skulle kosta att
driva verksamheten vid US i 90 år. Av dessa kostnader är landstingets andel 11 mnkr och kommunens
25 mnkr.
147
Diagram 13.7 De socioekonomiska kostnaderna för 13 unga kvinnors ringa till måttliga utanförskap
under 20 års tid fördelat på olika aktörer
Eftersom kommunen är en av intressenterna (finansiärerna) i US kan det vara intressant att se mer
precist vilka effekter detta arbete har för kommunen. I diagrammet nedan ser vi att de kommunala
kostnaderna för dessa 13 unga tjejers framtida förväntade utanförskap under en tjugoårsperiod uppgår
till 25 mnkr, eller nästan 50 gånger kommunens ekonomiska stöd. Av dessa 25 mnkr utgörs 60 %,
eller 15 mnkr, av kostnader för framtida ekonomiskt bistånd.
Diagram 13.8 De kommunala socioekonomiska kostnaderna för 13 unga kvinnors ringa till måttliga
utanförskap under 20 års tid fördelat på försörjning och reala insatser
148
13.3.6 Om vi kan rädda en enda ung tjej
Det finns som sagt inga systematiska utvärderingar av United Sisters verksamhet (hur ska man för
övrigt kunna göra detta med en årlig total budget på 1,1 mnkr?). Låt oss därför göra en hypotetisk
framgångskalkyl och se vilka socioekonomiska effekter som uppstår om man till följd av
verksamheten enbart lyckats förhindra en enda av dessa unga tjejers resa mot ett ytterst måttligt
utanförskap.
Det vi då gör i kalkyltermer är att vi tänker oss att denna enda framgång ska finansiera hela den totala
verksamheten. Vi blir då intresserade av två frågor: dels vilka de långsiktiga socioekonomiska
effekterna blir och dels hur snabbt denna sociala investering har betalat sina egna kostnader (breakeven).
Svaren på dessa frågor hittar vi i diagrammet nedan. Vi ser då att den långsiktiga vinsten (efter 20 år)
är 6,3 mnkr. Break-even passeras redan efter 2 år, sedan är varje efterföljande år ett rent vinstår för
denna investering. Totalt sett kan man säga att vid denna utomordentligt måttliga framgångsnivå (vi
pratar om framgång på nivån någon enstaka procent) ger den ursprungliga investeringen (lite
förenklat) avkastning på 5 gånger pengarna eller cirka 20 % på årsbasis under 20 års tid.
Diagram 13.9 De långsiktiga socioekonomiska effekterna av att United Sisters ”räddat” en ung
kvinna från ett framtida utanförskap
149
14. MALMÖ
14.1 Inledning
I Malmö är Fryshusets verksamhet förlagd till lokaler i anslutning till Möllevångstorget. Där bedrivs
följande verksamheter.
 CIDES – arbetar förebyggande för att motverka utanförskap och rekrytering till gäng och
kriminalitet
 Barn till ensamma mammor – arbetar med barn till ensamstående mammor och deras mammor
med fokus på barn och mammor som lever i socioekonomisk utsatthet
 United Sisters – självstärkande verksamhet för tjejer
 Elektra – arbetar förebyggande mot hedersrelaterat våld och förtryck
 Skapa min värld – arbetar för barn och ungas rätt till en meningsfull fritid med fokus på barn
och unga som lever i socioekonomisk utsatthet
 Tillsammans för Sverige – interreligiös dialog
Verksamheten leds av en platschef och har en årlig omsättning på cirka 6 mnkr varav mer än 90 %
består av olika sorters projektbidrag.
14.2 United Sisters
14.2.1 Verksamheten
United Sisters i Malmö vänder sig till 12-20-åriga tjejer i Malöområdet. United Sisters riktar sig till
alla oavsett bakgrund eller problematik. Anledningarna till att gå med i United Sisters kan vara allt
från att få nya vänner, komma hemifrån, få stöd eller viljan att förändra något i sitt liv. Trots att United
Sisters inte direkt riktar sig till ungdomar med problematik befinner sig många av deltagarna –
framförallt i coachverksamheten – i en psykologiskt, socialt eller på annat vis utsatt situation. Många
deltagare behöver stöd för att stärka självkänsla och självförtroende. Målsättningen för United Sisters
är att unga tjejer ska må bra och kunna vara sig själva. All verksamhet är kostnadsfri. Verksamheten
består av tre olika delar: tjejgrupper, tjejcoacher och öppna träffar. Utöver detta arrangeras
utbildningar och föreläsningar för andra professionella om United Sisters metoder.
Tjejgrupperna är åldersindelade. Genom diskussioner och värderingsövningar tar man upp ämnen
såsom vänskap, mobbing, kärlek, sex, relationer, fördomar, utseende, familjen, diskriminering,
jämställdhet, självförtroende och självkänsla. Tjejerna får vara med och påverka innehållet. Ibland
görs studiebesök eller aktiviteter utanför lokalen. De flesta grupperna träffas på Fryshuset men varje år
förläggs minst två grupper ute på skolor. De sistnämnda grupperna riktar sig till tjejer som inte har
möjlighet att ta sig till Fryshuset efter skoltid. United Sisters arbetar lösningsfokuserat, självstärkande
150
och med ett genus- och normkritiskt perspektiv. Grupperna leds av två volontärer och består
vanligtvis av 5-10 deltagare.
Tjejcoacherna är vuxna, kvinnliga förebilder som träffar en tjej ungefär en gång i veckan.
Coachningen består av det som tjejen själv vill ta upp och den syftar till att stärka tjejen utifrån hennes
egna resurser. Coachningen är målinriktad och tjejerna lär sig att sätta upp mål för sig själva samt att
jobba för att uppnå dessa. Olika övningar görs som ett diskussionsunderlag och för att tjejen ska få
utrymme att reflektera kring sig själv och sin situation. Exempel på några övningar är nätverkskartor,
en må-bra-bild och ett självuppskattningsformulär. Viktiga delar av coachningen är lyssnandet; det vill
säga att tjejen blir lyssnad på utan att dömas eller bedömas, samt att få ha roligt utan krav och bara få
”vara”. Orsakerna till att deltagarna vill ha en coach kan vara allt från att de vill få bättre självkänsla,
hantera sina agressioner, förbättra sina skolresultat eller avsluta destruktiva relationer. När det finns
problematik som kräver professionell hjälp t.ex vid bearbetning av trauma arrangerar man detta men
ser helst att de behåller sin coach då denne kan fylla ett annat behov.
Öppna träffar anordnas i Malmö varje vecka under terminerna vilket innebär 10 träffar på hösten och
15 på våren. Dessa är öppna för alla tjejer i Malmö och består av olika aktiviteter. Exempel på
aktiviteter och teman är genus och jämställdhet, feministiskt självförsvar, dans, serieteckning och en
DJ-kurs. Antalet tjejer och åldern på tjejerna som deltar varierar. Syftet med träffarna är att tjejerna
ska få utmana sig själva och hitta nya passioner. Ingen föranmälan krävs.
Alla tjejgruppsledare och tjejcoacher är volontärer, samtliga kvinnor, och deras arbete är helt ideellt.
För att bli volontär hos United Sisters genomgår du en djupintervju där fokus ligger på dig som
person, inte på din utbildning eller yrkeserfarenhet. Det viktiga är att volontärerna är bra förebilder
som är trygga i sig själva och har bearbetat sina egna eventuella problem. Efter godkänd intervju deltar
samtliga volontärer i en två- till tredagars utbildning där grundläggande lösningsfokuserad
samtalsmetodik, konflikthantering, rollen som coach/tjejgruppsledare, värderingsövningar,
hedersrelaterat tänkande/förtryck m.m. gås igenom.
Under 2013 hade United Sisters Malmö 55 volontärer (gruppledare, aktivitetsledare och coacher). 31
av dessa var coacher och träffade i genomsnitt ”sin” tjej 80 timmar under coachåret. I tjejgrupperna
deltog 77 tjejer i olika grupper. US Malmös volontärer lägger ca 4 150 timmar var kommer den
siffran ifrån per år på de deltagande tjejerna. Om man skulle inhandlat denna tjänst av
yrkesprofessionella med en fakturerad timpeng på 450 kronor (vilket i detta sammanhang måste anses
vara en mycket låg summa) motsvarar detta ett årligt värde på cirka 1,8 mnkr.
Utöver detta hade man under 2013 25 öppna träffar med olika teman. Vid dessa deltog i snitt 5 tjejer
per gång. På skolor och fritidsgårdar arrangerade man dessutom ett stort antal självstärkande
workshops. Under året har United Sisters personal utbildat andra professionella under ett antal
heldagar samt haft ett flertal föreläsningar för professionella.
14.2.2 Målgruppen
Tjejerna som deltar i US verksamhet lever ofta under begränsande förhållande. Det kan handla om att
de av familjeskäl utsätts för olika former av påfrestningar – allt från missbruk eller psykisk ohälsa till
övergrepp och hedersvåld. De kan också socialt vara mycket pressade genom att de mobbas i skolan
eller upplever sig vara isolerade. Personligt har många av dem svårigheter med allt från depressioner
till aggressionsproblem. De är unga kvinnor som på olika vis inte fångats upp i de vanliga sociala
skyddsnäten, som far illa och där behoven av att stärka deras självkänsla och självförtroende är
betydande. Utöver att coacha tjejerna får volontärer och anställda på United Sisters ofta hjälpa till med
att slussa tjejerna till socialtjänst och psykiatri och vara ett stöd för dem under hela processen.
151
Tjejernas situation kommer till uttryck på både synliga och osynliga vis. På det osynliga planet handlar
det om allt från svag självkänsla, att man tenderar hamna i destruktiva miljöser (t.ex. gängkriminella
sammanhang) till att man som kompensatorisk åtgärd utvecklar höga prestationskrav (t.ex. i skolan).
Några av dessa unga kvinnor blir inåtagerande – blyga, tysta och fogliga. Andra reagerar genom att bli
utåtagerande, kaxiga och aggressiva. Gemensamt för många av dem är att de har svaga sociala nätverk
och tenderar att hamna i dysfunktionella relationer.
Detta, och det framhåller man noga från US, är inte svaga eller låg begåvade unga kvinnor. Det är
personer som av sitt sammanhang hindras från att utveckla sin egen potential och där US vill vara ett
instrument för denna utveckling. Det är tjejer som mår dåligt men som har egen drivkraft och vill
förändra sina liv. För att konkretisera denna abstrakta beskrivning; låt oss ta del av några verkliga
(men något omgjorda för att kunna förbli anonyma) öden från US verksamhet år 2013. Här är
berättelserna såsom de återgivits av US för oss:
”Sandra har haft en tuff uppväxt – grovt mobbad i skolan från första klass till ettan på
gymnasiet. Hon fick tidigt kontakt med känslan av att inte vilja leva. Från det att hon var bara
några år gammal hade mamma en ny man som sexuellt utnyttjade henne på olika sätt. Då höll
hon sig vaken på nätterna och gömde sig. Han förgrep sig på henne till hon var 15. Hon
upplevde att vuxna män drogs till henne genom hela barndomen. När hon var 13 försökte hon ta
livet av sig. ”Jag tycker att man borde uppmärksamma mer kroppsliga symtom (även om de är
fejk som återkommande ont i magen eller ont i huvudet hos barn), istället för att uppmana till
att ta en huvudvärkstablett och lägga sig och vila. Jag har dagligen missbrukat Ipren sen jag
var liten.”
Sandra blev därefter våldtagen av två väktare på psyk, lyckades rymma och tog sig till en vän.
Hon blev utkastad hemifrån vid 17 års ålder. Förrförra våren polisanmälde hon sin styvfar.
Han har därefter hållit koll på henne på olika sätt och hon känner sig otrygg att bo i samma
stad som styvfadern. Mamma har skickat runt henne till olika psykologer, som Sandra
152
uppfattade som – ”ett gäng helknäppa människor". Det vuxenstöd hon har haft innan tiden hos
United Sisters är en väninna till familjen som hon har känt att hon har kunnat prata med och
lita på.
Men väninnan kände att det blev för mycket, att hon inte kan finnas till hela tiden – då valde
Sandra att ta sig till US. Hon har gjort massor av framsteg under det dryga året hon har haft en
coach. Hon och coachen har jobbat mycket med att bena ut i kaoset. ”Det är första gången jag
inte har känt mig kränkt av ett vuxensamtal.” Det har visat sig att pappan som hon bor hos är
alkoholiserad och t.ex. inte låser hemmet vilket gör att hon inte känner sig trygg där och är
rädd att okända och obehöriga ska ta sig in. Dessutom är det hon som får ta hand om honom i
stället för tvärtom. Allt detta gör att det är svårt för henne att fokusera och sortera i tillvaron,
och alla trauman från uppväxten gör att hon har koncentrationssvårigheter. Sandra känner sig
aldrig avslappnad, är alltid på helspänn och till följd får hon också fysiska besvär.”
”Jasmine har coach nummer två och är inne på sitt andra år hos United Sisters. Hon har bott i
forsterfamilj sedan hon var 11 då hon – som hon uppfattar det – blev bortförd ”utan
anledning”. Hon har inte kunnat bo hemma då det har varit ett LVU på henne. LVU:t har nu
släppt så för ett par månader sedan flyttade hon hem till sin pappa igen – för första gången på
sju år. För några veckor sedan försökte hon ta sitt liv med en överdos tabletter. Hon ringde
själv efter en ambulans då – hon blev väldigt rädd när hon kände vad som hände med henne
och sedan har hon lovat både sig själv och ambulanskvinnan att inte göra om det. När hon var
elva försökte hon hänga sig själv med hopprep för att skolkompisarna tyckte att hon skulle dö.
Hon har alltid blivit grovt mobbad och även när hon har flyttat runt och bytt skola, så ”smittar
det och sprids, det hjälper inte” utan de nya klasskamraterna får alltid höra något. Hon har
också blivit misshandlad av sin före detta pojkvän. Det skrämde henne och hon lämnade honom.
Hon har varit inskriven på BUP sedan 11-årsåldern.”
14.2.3 Mål och effekter
Det är naturligtvis omöjligt att beskriva vilka kort- och långsiktiga effekter som verksamheten vid US
leder till för alla de unga kvinnor som berörs. Det vi vet från intervjuer är att för många av tjejerna har
deltagandet i United Sisters inneburit en brytpunkt i livet som gett dem nya perspektiv och
möjligheten till nya livsval.
Här är exempel på citat från tjejer som haft coach: ”United Sisters har varit min räddning!” och ”Utan
United Sisters hade jag aldrig klarat mig och orkat kämpa vidare”. ”Jag önskar att vi kunde träffas ett
år till. Otroligt kul har det varit och jag har varit med United Sisters länge och kommer aldrig sluta gå
dit”. Som tjej behöver man United Sisters i flera situationer. De har hjälpt mycket. Går ej att beskriva.
Jag bara hoppas de håller länge .”Jag har haft en vuxen som stått ut med mig, som lyssnat på mig och
vi visat lika mycket respekt till varandra. Som en vuxen bästa kompis.”, ”Det har fått mig att bli
positivare och gladare och lära känna mig själv bättre.” ”Inte nån som säger – nu ska du gå vänster –
utan nån som visar vägen och säger – nu kan du välja själv: vänster eller höger.”, ”Det var bästa året i
mitt liv. Tack för allt.” ”Utan min gruppledare hade jag inte levt idag”
14.2.4 Ekonomiska effekter om vi inget gör
Vi har därför försökt illustrera de tänkbara effekterna av US i Malmö på följande vis. Låt oss utgå från
de 36 tjejer som haft coach under det gångna året. Låt oss, kanske något optimistiskt, anta att hälften
av dem på egen hand skulle kunna reda ut sina liv, fullgöra skolgången och därefter framgångsrikt ta
sig in på arbetsmarknaden.
153
Låt oss dessutom anta att de övriga 17 tjejerna – utan United Sisters eller liknande insatser – inte
skulle lyckas med detta. Vi antar att de skulle hamna i utanförskap och arbetslöshet och att detta för en
mindre del av dem skulle innebära en måttlig till ringa psykisk ohälsa och för resterande inget annat än
att de inte skulle komma in på arbetsmarknaden. Den fråga vi ställer oss är vad det skulle kosta
samhället om dessa tjejer under de kommande 20 åren befinner sig i ett sådant utanförskap och
erhåller sin försörjning av kommunen, jämfört med om de skulle ha kommit in i arbetslivet och fått en
uppskattad månadslön på cirka 17 000 kronor?
I diagrammet nedan ser vi effekterna av detta. Vi ser då att i ett 20-årsperspektiv uppgår de totala
samhällskostnaderna för ett sådant utanförskap till 126 mnkr, eller lika mycket som det skulle kosta att
driva verksamheten vid US i 100 år. Av dessa kostnader är landstingets andel 15 mnkr och
kommunens 33 mnkr.
Diagram 14.1 De socioekonomiska kostnaderna för 17 unga kvinnors ringa till måttliga utanförskap
under 20 års tid fördelat på olika aktörer
Eftersom kommunen – genom att ha bidragit med stöd om 230 000 kronor – är en av intressenterna i
US kan det vara intressant att se mer precist vilka effekter detta arbete har för kommunen. I
diagrammet nedan ser vi att de kommunala kostnaderna för dessa 17 unga tjejers framtida förväntade
utanförskap under en tjugoårsperiod uppgår till 33 mnkr, eller mer än 60 gånger kommunens
ekonomiska stöd. Av dessa 33 mnkr utgörs 20 mnkr av kostnader för framtida försörjningsstöd.
154
Diagram 14.2 De kommunala socioekonomiska kostnaderna för 17 unga kvinnors ringa till måttliga
utanförskap under 20 års tid fördelat på försörjning och reala insatser
14.2.5 Om vi kan rädda en enda ung tjej
Det finns som sagt inga systematiska utvärderingar av United Sisters verksamhet (hur ska man för
övrigt kunna göra detta med en total årlig budget på 1,2 mnkr?). Låt oss därför göra en hypotetisk
framgångskalkyl och se vilka socioekonomiska effekter som uppstår om man till följd av
verksamheten enbart lyckats förhindra en enda av dessa unga tjejers resa mot ett ytterst måttligt
utanförskap.
Det vi då gör i kalkyltermer är att vi tänker oss att denna enda framgång ska finansiera hela den totala
verksamheten. Vi blir då intresserade av två frågor: dels vilka de långsiktiga socioekonomiska
effekterna blir och dels hur snabbt denna sociala investering har betalat sina egna kostnader (breakeven).
Svaren på dessa frågor hittar vi i diagrammet nedan. Vi ser då att den långsiktiga (20 år) vinsten är 6,2
mnkr. Break-even passeras redan efter mindre än 3 år, sedan är varje efterföljande år ett rent vinstår
för denna investering. Totalt sett kan man säga att vid denna utomordentligt måttliga framgångsnivå
(vi pratar om framgång på nivån 1-2 %) ger den ursprungliga investeringen (lite förenklat) avkastning
på 5 gånger pengarna eller cirka 20 % på årsbasis under 20 års tid.
155
Diagram 14.3. De långsiktiga socioekonomiska effekterna av att i United Sisters ”räddat” en ung
kvinna från ett framtida utanförskap
14.3 CIDES - en verksamhet under uppstart
14.3.1 Målgrupp och verksamhet
Verksamheten i CIDES37 i Malmö har sitt ursprung som en sorts filial till moderverksamheten i
Stockholm. CIDES är ett Center för Information om DEstruktiva Subkulturer. Verksamheten i Malmö
har fått en något annorlunda och utvidgad form. Sedan en tid tillbaka arbetar man aktivt med en grupp
unga som ännu inte skapat sig en entydig outsideridentitet eller kriminell livsstil men som dagligen
lever i eller i nära kontakt med en sådan livsstil.
Syftet med verksamheten, som i allt väsentligt leds av unga människor som själva har personlig
erfarenhet av denna värld, är att minska risken för ett framtida utanförskap och skapa förutsättning hos
dessa unga för en mindre destruktiv livsstil.
Det nu aktuella året arbetar man med en grupp unga mellan 14 och 22 år. Merparten av dessa är män
(20 stycken) och en mindre del kvinnor (8 stycken). Gruppen som helhet präglas av det som är
tämligen vanligt i denna typ av grupperingar, nämligen:
 man kommer från ett och samma bostadsområde (förorts- eller miljonprogramsproblematiken)
 många ingår i någon form av kollektiv gängliknande gruppering, där den kollektiva identiteten
och tryggheten i grupperingen är viktig
 flertalet har svaga, dåliga eller inga skolresultat (avbruten skolgång)
 merparten är första eller andra generationens invandrare
37 CIDES Malmö kommer att byta namn till VÄS. Från augusti 2013 används redan det namnet och under 2014 blir VÄS det
officiella namnet.
156
 arbetslöshet och bidragsberoende är överrepresenterat bland deras föräldrar
 ofta hyser man i bästa fall en reserverad inställning till samhället och i värsta fall en fientlig
inställning
 ofta befinner sig ungdomarna i mycket nära anslutning till kriminella gängstrukturer och utgör
en potentiell rekryteringsbas för dessa
 man har ofta varit till föremål för insatser från socialtjänstens sida – stundtals också från
polisens sida
 missbruk – dels av alkohol men också olika former av droger – är frekvent i målgruppen.
14.3.2 VI ÄR SAMHÄLLET (VÄS) – en metod
VÄS som står för VI ÄR SAMHÄLLET är en metod som man har valt att arbeta med som en
förstärkning/utbildning för en grupp ungdomar som man anser är i behov av kunskap och kompeten
för att hitta sin plats i samhället Inom VÄS förebygger man utanförskap, rasism, fördomar och
missförstånd mellan ungdomar och bland annat tjänstemän, poliser, åklagare, politiker och brandmän.
Genom VÄS utbildas årligen 10 ungdomar under 24 veckor.
Ett exempel på hur man arbetar med VÄS; Man har hjälpt en person som tidigare varit
kriminell att få hjälp och vård. Personen har avtjänat ett 18 månaders fängelsestraff.
Nu har personen fått vård inom psykiatrin. Personen har också fått hjälp med lägenhet,
kontaktperson, kontaker inom sjukvården och socialtjänsten. Personen har
inledningsvis fått hjälp i cirka 3 månader och stödet kommer att fortsätta tills läget blir
stabilt. Man kommer då att hjälpa till med att skaffa arbete eller praktikplats.
Verksamheten har fungerat lite grann som en avhopparverksamhet (även om detta inte är fokus i
verksamheten). I exemplet ovan har man gett en person stöd och hjälp för att inte återfalla i
kriminalitet och missbruk – en person som uppfyllde ”alla” kriterier för att återfalla till kriminalitet, gå
med i ett destruktivt gäng eller begå självmord. Vid sidan av detta har man följande arbetsformer:
 Helghänget är öppet mellan klockan 19.00–02.00 . Helghänget innebär att man har öppna
träffar för alla Malmös ungdomar som vill spendera sin kväll på Fryshuset. På det sättet jobbar
man förebyggande mot brott och kriminalitet eftersom ungdomarna som kommer till
Helghänget oftast är i riskzonen. Det är ca 70 ungdomar som kommer dit
 Motiverande och inspirerande samtal innebär att man reflekterar tillsammans ungdomar
som behöver stöd och hjälp i sitt liv – att få lätta sitt hjärta och få råd av Fryshusets ledare.
 CV- & Läxhjälp äger rum en gång i veckan för de ungdomar som behöver stöd med att göra
sina läxor samt skriva sina Cv för att söka arbete och är i behov av koncentration i lugn miljö.
14.3.3 Det blir för dyrt
Kring denna grupp av unga ställs vi som samhälle inför en svår, viktig och avgörande beslutssituation.
Ska vi låta sakernas tillstånd förbli som de är med en uppenbar risk för att det kommer att gå riktigt
illa för denna grupp av unga? Eller ska vi göra en ordentlig social investering i dessa ungas liv i linje
med det som CIDES vill göra – en skillnad som gör en skillnad?
157
Då man ställer sig denna fråga är det inte ovanligt att de som ska fatta beslut om att ta fram medel för
att göra något är tveksamma till om det går eller är meningsfullt. Stundtals fattar man beslut utifrån
argumentet ”det blir för dyrt”. Att satsa ett antal hundratusen kronor eller en miljon eller två förefaller
vara en stor uppoffring.
Det man då ofta tänker på är kostnaden för själva insatsen, det vi brukar kalla den sociala
investeringskostnaden. Mot detta bör vi ställa kostnaden för att inte ingripa – prislappen på ickeinterventionsalternativet. Då man gör detta ser man ofta att denna prislapp är betydligt större än den
sociala investeringskostnaden, men väldigt ofta osynlig eller okänd.
En orsak till detta är att de konsekvenser utanförskap ofta leder till är utomordentligt dyra. Det kan
handla om kostnader för HVB-dygn, avgiftning, sluten ungdomsvård, rättegångar etc. En annan orsak
är att då unga människor av detta slag hamnar i utanförskap tenderar det att bli långvarigt och i värsta
fall permanent. Kostnaderna kommer att ticka på år efter år.
14.3.4 Vad kostar det om vi inte gör något?
14.3.4.1 Våra antaganden
Vi har valt att skapa oss en översiktsbild av utanförskapets kostnader för ett ickeinterventionsalternativ. En sådan kalkyl måste naturligtvis baseras på att antal tämligen osäkra
antaganden om vad som kan tänkas hända målgruppen i framtiden. Vi har baserat våra antaganden här
dels på tillgänglig forskning kring denna typ av målgrupper och dels på egna erfarenheter från några
dussintal projekt/målgrupper av likartat slag som CIDES grupp. På grund av osäkerheten i
prognoserna är det dock viktigt att vara öppen och transparent med dessa antaganden så att du som
läsare kan ta ställning till deras rimlighet.
Kalkylen bygger på en grupp om 28 personer med den bakgrund vi ovan skisserat och består av 20
män och 8 kvinnor i åldersintervallet 14–22 år. Cirka en tredjedel av dem kommer tämligen snart att
på egen hand bryta med sin livssituation (destruktiva livsstil) och på egen hand ta sig in på
arbetsmarknaden, skaffa bostad och bilda familj. En tredjedel av dem kommer långvarigt att stå
utanför arbetsmarknaden men utan att skapa någon form av svårartad sidoproblematik såsom missbruk
eller psykisk ohälsa. De kommer att stå helt fria från kriminella eller destruktiva livsmiljöer. Den sista
tredjedelen kommer inte heller den in på arbetsmarknaden. Några av dem blir missbrukarare, någon
158
psykiskt sjuk och några enstaka rekryteras in i en gängkriminell miljö. Så ser förutsättningarna för och
antagandena bakom kalkylen ut.
14.3.5 Effekter på kort sikt
I tabellen nedan ser vi effekterna av detta mönster på kort sikt. Tabellen är något komplicerad eftersom
den följer den struktur det kommande socioekonomiska bokslutet för CIDES kommer att ha men
längst ner till höger ser vi att denna grupp av 28 unga (varav en tredjedel på egen hand kommer att
ordna upp sitt liv) årligen, med det mönster vi här skisserat, kommer att generera samhällskostnader på
drygt 14 mnkr. I kolumnen ovan ser vi också hur dessa kostnader fördelar sig mellan olika
samhällsaktörer, t.ex. 1,7 mnkr för rättsväsendet. Vi ser också att kostnaderna främst belastar
kommunen med cirka 4,2 mnkr årligen. Detta är kostnader för olika insatser från socialtjänstens sida –
allt från kostnader för försörjningsstöd till olika former av insatser såsom HVB, familjehem etc.
Tabell 14.1 Årliga socioekonomiska effekter av 19 ungas förväntade framtid utanförskap
Resultaträkning
Summa
Intäkt
Kostnad
Intäkt
Arbetsförmedling
Kostnad
Intäkt
Försäkringskassa
Kostnad
Intäkt
Kommun
Kostnad
Intäkt
Landsting
Kostnad
Intäkt
Rättsväsende
Kostnad
Intäkt
Övriga
Kostnad
Produktionsvärde Intäkt
Summa
CIDES
Investering:
CIDES
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
3 255 840
1
Arbetsförmedling
1
1
1
1
1
Försäkringskassa
Kommun
Landsting Rätts-väsende Övriga
Summa
Vinst
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
384 667
0
0
0
0
0
384 667
384 667
0
0
0
0
0
0
0
0
689 355
0
0
0
0
689 355
689 355
0
0
0
0
0
0
0
0
0 4 217 167
0
0
0 4 217 167
4 217 167
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0 1 554 187
0
0 1 554 187
1 554 187
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0 1 773 872
0 1 773 872
1 773 872
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0 2 223 335 2 223 335
2 223 335
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0 3 255 840 3 255 840
14 098 422
14.3.6 Effekter på sex års sikt
Dessa kostnader upphör naturligtvis inte efter ett år. De fortsätter år efter år tills dess att något händer
som kan tänkas bryta utanförskapet för denna målgrupp. I tabellen nedan ser vi effekterna av detta
utanförskap på sex års sikt. Vi ser då att effekterna (nedersta raden av tabellen) gradvis avklingar år
efter år. Detta beror på ytterligare ett kalkylantagande nämligen att andelen av de som ursprungligen
befunnit sig i utanförskap steg för steg minskar så att den efter sex år motsvarar hälften av den
ursprungliga gruppen.
På sex års sikt kommer den ackumulerade kostnaden för denna grupp av unga att uppgå till mellan 60
och 65 mnkr. Enbart den kommunala delen av dessa kostnader uppgår till cirka 17 mnkr.
159
Tabell 14.2 Årliga socioekonomiska effekter, år 1 till och med år 6 av 19 ungas förväntade framtid
utanförskap
Resultaträkning
Summa
CIDES
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun
Landsting
Rättsväsende
Övriga
Summa aktörer
Produktionsvärde
Summa
1
0
384 667
689 355
4 217 167
1 554 187
1 773 872
2 223 335
10 842 582
3 255 840
14 098 422
2
0
346 200
620 420
3 795 450
1 398 768
1 596 485
2 001 002
9 758 324
3 255 840
13 014 164
3
0
307 733
551 484
3 373 733
1 243 349
1 419 097
1 778 668
8 674 065
2 713 200
11 387 265
4
0
269 267
482 549
2 952 017
1 087 931
1 241 710
1 556 335
7 589 807
2 170 560
9 760 367
5
0
230 800
413 613
2 530 300
932 512
1 064 323
1 334 001
6 505 549
2 170 560
8 676 109
6+
0
192 333
344 678
2 108 583
777 093
886 936
1 111 668
5 421 291
1 627 920
7 049 211
14.3.7 Ett tjugoårsperspektiv
Men kanske kan det vara intressant att sätta detta i ett något längre perspektiv. Efter 20 år är (de äldre)
medlemmarna i denna grupp drygt 40 år gamla De har då nästan 25 år kvar till sin ålderspension. I ett
tjugoårsperspektiv kommer denna grupp, utifrån våra tidigare antaganden om avtagande utanförskap,
att ha genererat samhällskostnader på cirka 120 mnkr.
Diagram 14.4 Långsiktiga socioekonomiska effekter av 19 ungas förväntade framtida utanförskap
160
Kostnadernas fördelning mellan olika delar vid olika tidpunkter finns illustrerad i tabellen nedan. De
finansiella kostnaderna utgörs främst av försörjningskostnader (ekonomiskt bistånd och
sjukpenning/sjukersättning) och uppgår till 17 mnkr för hela perioden. De reala kostnaderna utgörs
främst av kostnader för olika myndigheters insatser och uppgår till 73 mnkr för hela perioden.
Kostnaderna för utebliven produktion utgörs helt enkelt av det värde som samhället går miste om till
följd av att dessa unga människor inte arbetar och uppgår till 27 mnkr för 20-årsperioden.
Tabell 14.3 Långsiktiga ackumulerade socioekonomiska effekter av 19 ungas förväntade framtida
utanförskap fördelat på olika år
1
7 790 582
3 130 615
2 052 000
2
15 397 816
6 140 822
3 827 769
3
21 899 725
8 552 847
5 345 521
4
27 370 082
10 408 251
6 622 475
5
31 878 618
12 192 293
7 674 910
10
48 604 617
18 148 972
11 579 288
12 973 197
25 366 408
35 798 093
44 400 808
51 745 821
78 332 877 118 146 762
Realt aktör
Produktionsvärde
Finansiellt
Summa
20
73 651 656
27 069 047
17 426 059
14.3.8 Slutsatser
Vi ser att utifrån de tämligen försiktiga antagandena om framtiden som vi har gjort för denna
målgrupp så blir samhällskostnaderna för icke-interventionsalternativet tämligen höga. Om någon
säger att det blir för dyrt att agera så är prislappen för att inte agera ännu högre. Vi har därför roat oss
med att omvandla det hela till en sorts investeringskalkyl redovisad nedan.
Vi har lekt med tanken att en välvillig sponsor – en ängel eller en god fe – satsar 1 mnkr på CIDES för
att hjälpa dem i deras arbete. Det är investeringskostnaden, det man ibland kallar nedsidan i
investeringen. Hur ser då uppsidan ut – dvs. hur mycket potentiell vinst går att plocka hem (under
förutsättning om vi mot all rimlig förmodan skulle lyckas med samtliga ungdomar i gruppen)? I
tabellen nedan ser vi att bara reducerade kostnader för allmänheten under rubriken övriga uppgår till
mer än 8 mnkr Summerar vi de olika aktörernas vinster och till detta lägger de produktionsvärden som
kommer att skapas om alla dessa unga personer kommer in på arbetsmarknaden (redovisas ej i tabellen
nedan) blir den totala samhällsvinsten efter 6 år cirka 64 mnkr eller 64 gånger den ursprungliga
investeringen.
Tabell 14.4; De socioekonomiska effekterna på sex år om man lyckas bryta utanförskapet för hela
gruppen på 28 ungdomar
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun
Landsting
Rättsväsende
Övriga
Investering
0
0
0
0
0
-1 000 000
Vinst 6 år
1 596 818
2 861 632
17 506 189
6 451 698
7 363 648
8 229 448
Men så här framgångsrikt blir ju aldrig denna typ av arbete. Vad gör man då? Man kan vända på
frågan – hur duktig måste jag i ett projekt som CIDES vara för att den sociala investeringen ska betala
sig själv? Vi kan då se att eftersom kalkylen är baserad på kostaderna för cirka 20 unga i utanförskap
räcker det med att jag ”lyckas” med en tredjedels ungdom för att en insats som CIDES ska passerar
break-even. Annorlunda uttryckt – om ett projekt som CIDES lyckas rädda en enda av dessa tjugo har
161
man på sex års sikt fått en avkastning på den sociala investeringen på cirka 300 % eller cirka 50 % på
årsbasis. Och vad är det som blir för dyrt – att agera eller att avstå?
14.4 Barn till ensamma mammor Malmö
14.4.1 Bakgrund och verksamhet
Barn till ensamma mammor är en verksamhet som funnits i olika skepnader på Fryshuset sedan 2007.
Verksamheten finns idag i Stockholm, Göteborg och Malmö. Verksamheten har funnits sedan 2011 i
Malmö och har 300 medlemmar varav 220 är barn. Man har två anställda och 6–8 volontärer som
arbetar inom denna verksamhet.
Verksamheten riktar sig mot ensamma mammor och deras barn som bor i Malmö, men även mammor
utanför Malmö är välkomna. Den vanligaste åldern på de deltagande barnen är 3–10 år även om man
totalt sett spänner över åldersintervallet nyfödd till 18 år.
I verksamheten genomförs under ett år normalt sett ett femtiotal olika träffar och aktiviteter. Dessa
innehåller för mammorna ofta föreläsningar av olika slag. För barnen arrangerar man olika former av
pyssel och aktiviteter. På träffarna som genomförs i Fryshusets lokaler deltar i genomsnitt 40 personer
per tillfälle. I de aktiviter som sker utanför huset är det i regel 50–80 personer som deltar, mycket
beroende vilken aktivitet det är. Verksamheten anordnar bl.a. teater- och biobesök, sommarläger,
klädgivardagar, utflykter och tivolibesök. Vid sidan av detta genomförs olika former av enskilda
stödsamtal regelbundet med mammor som ger uttryck för behov av detta. Samtalen handlar i stor
utsträckning om praktisk hjälp i kontakten med olika myndigheter som socialtjänst och
migrationsverk, men det har även handlat om att lyssna, stötta, stärka och vara rådgivande.
Bakgrunden till verksamheten är att man för ett tiotal år sedan i Fryshusets verksamhet fick kontakt
med mammor som på olika vis var utsatta t.ex. genom att de levde på flykt, utsattes för misshandel
eller övergrepp eller levde i fattigdom. Denna kontakt blev starten till det som är dagens verksamhet.
Trots att Sverige har ett utvecklat välfärdssystem lever många familjer med väldigt små ekonomiska
marginaler. Ensamstående mammor är en extra utsatt grupp som måste klara av både det ekonomiska
ansvaret och hela ansvaret för barnen. Barn till ensamma mammors definition av ekonomisk utsatthet
är att vara utestängd från materiella ting och sociala värden som är självklarheter för den stora
folkmajoriteten.
Flera studier visar på tydliga samband mellan socioekonomisk position och hälsa. Enligt Statens
Folkhälsoinstitut (Barn och unga 2013 – utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och
genomförda åtgärder) har andelen ensamstående mammor med en relativt låg ekonomisk standard ökat
från 18 % år 2000 till 35 % år 2010.
Idag lever ca 250 000 barn i fattigdom i Sverige. Över en tredjedel av dessa barn lever i familjer med
en ensamstående förälder, de allra flesta mammor. Sedan 2004 har barnfattigdomen i Sverige ökat.
Vart fjärde fattigt barn bor i någon av landets tre storstäder Stockholm, Göteborg eller Malmö. I
familjer som har det svårt ekonomiskt är det också vanligt med annan social utsatthet. Man har gjort
bedömningen att ungefär 80 % av de vuxna medlemmarna lider av någon form av depression och
många har erfarenhet av misshandel och/eller missbruk i sina familjer. Gemensamt för de flesta av
medlemmarna är att de har väldigt svaga sociala nätverk. Enligt Kommissionen för ett socialt hållbart
Malmö, rapporterar de i sin slutrapport Malmös väg mot en hållbar framtid att det finns störst
skillnader och störst socioekonomisk utsatthet i Malmö (i förhållande till resten av landet) och vart
tredje barn i Malmö lever i ekonomisk utsatthet.
162
14.4.2 Målgruppen och dess situation
Många ensamstående har det tufft ekonomiskt, en del familjer har till och med svårt att få vardagliga
och löpande utgifter att gå ihop. En sådan situation omöjliggör allt som kan betraktas som ”extra”,
men även utgifter för det allra nödvändigaste, som t.ex. kläder och skor, kan behöva skjutas på
framtiden.
Avgifter och kostnader för fritidssysselsättningar som kulturskola, sportaktiviteter, bio och resor
utestänger barn vars föräldrar inte har råd. Och under sommaren, när skola och fritidsverksamhet som
ger stöd resten av året stänger, uppstår en svår tid för många familjer. De står själva med en knaper
ekonomi och en lång sommar framför sig.
Många familjer i verksamheten tillbringar vardag, helg och ledighet i den förort där de växer upp –
semesterresor är inte att tänka på. Social utestängning i barndomen är en väg mot utanförskap längre
fram i livet och fattigdomen följer ofta med barnen när de växer upp.
Fryshuset har i Stockholmsdelen av verksamheten genomfört enkäter med målgruppen som deltar i
Barn till ensamma mammors (BEM) verksamhet38. I diagrammet nedan ser vi att 56 % av mammorna
har en månadsinkomst som ligger mellan 0 och 15 000 kronor. Endast 4 % har en månadsinkomst på
25 000 kronor eller mer. 2010 var genomsnittslönen i Sverige (enligt SCB) 28 400 kronor per månad.
Gruppen måste anses vara ekonomiskt mycket utsatt.
I de enkäter som besvarats av deltagarna har man dessutom funnit att:
 fadern till barnen är helt eller nästan helt frånvarande
 utbildningsnivån är tämligen låg
 förvärvsfrekvensen är lägre än för genomsnittet av befolkningen
 man sparar inte regelbundet och har ingen/ringa ekonomisk buffert
 många är skuldsatta
38
Resultat av enkätundersökning med projektet Barn till ensamma mammor, Fryshuset, 2011
163
 man har stora svårigheter att klara de löpande utgifterna
 den somatiska och psykiska hälsan ofta är nedsatt
 man avstår ofta från att söka sjukvård och/eller köpa läkemedel därför att man inte anser sig ha
råd
 stressnivån är hög
 man har rikligt med erfarenhet av kränkningar i mötet med den offentliga sektorn
Vi möter alltså en mycket utsatt grupp föräldrar. Hur kan detta då tänkas påverka deras barn – dels
idag och dels i framtiden? Sedan länge vet man att föräldrarnas påverkan på barnens framtid är mycket
stark; man brukar prata om det sociala arvets betydelse. Den fråga vi, ur ett socioekonomiskt
perspektiv, ställer oss nu är: vilken påverkan på dessa barns förväntade framtida utanförskap kan detta
ha?
I figuren nedan har vi i principiella termer och utifrån tillgänglig kunskap om målgruppen skapat en
bild av den situation de barn som ingår i målgruppen befinner sig i. De lever tillsammans med en
mamma som har betydande svårigheter att klara vardagslivets svårigheter – allt från att få pengarna att
räcka till frågor som rör hälsa, sociala nätverk och mänsklig kontakter. En konsekvens av detta är att
dessa mammor, oavsett hur gärna de än vill, inte alltid har förutsättningar att vara den stödjande vuxna
person som föräldrarollen innebär. Detta märks särskilt väl då det uppstår friktioner för barnen, t.ex. i
skolan.
De berörda barnen blir i detta läge utsatta. Dels har de, som alla barn, en stark solidaritet med sin
mamma och försöker skydda henne och dels är de ekonomiskt utsatta och får inte tillgång till alla de
möjligheter deras jämnåriga har. Det är inte exakt "rocket science att" förstå att detta riskerar att gå ut
över skolresultaten vilket i sin tur starkt återspeglas i de marginaliseringrisker dessa barn utsätts för.
Det framtida utanförskapet för denna grupp barn kommer med största sannolikhet att vara betydligt
högre än för en grupp genomsnittsbarn. Om den är dubbelt så hög, tredubbelt så hög eller något annat
är svårt att veta. Men att den blir hög kan vi vara tämligen säkra på.
Kommentar [RLV2]: marginaliseringsri
sker
164
14.4.3 Verksamhetens affärsidé - barndomsminnen
En vanlig formulering då man samtalar med de som arbetar med BEM är att de har som
verksamhetsidé att leverera barndomsminnen till de berörda barnen. Mer konkret säger man i sin
verksamhetsplan att man arbetar bl.a. med att möta mammornas och barnens behov av:
 sociala kontakter och nätverk
 avlastning och möjlighet till egen tid
 stimulans och fritidsaktiviteter
 en hälsofrämjande livsstil
 föräldrakompetens
 kunskap om hur man tar tillvara sin rätt i samhället
 rekreation.
I BEM i Malmö har man – i motsats till andra delar av landet - torsdagsträffar två gånger per månad –
träffar där mammorna har större möjlighet att nätverka med varandra och kunna umgås och barnen har
större möjlighet att hitta nya kompisar och får ta del av flera mindre aktiviteter. På torsdagsträffarna
finns tid att prata, leka och umgås. Dessa kvällar inleds med en gemensam måltid för mammor, barn,
personal och volontärer. Efter maten tar personal och volontärer hand om barnen i olika planerade
aktiviteter. För mammorna finns tid för avkoppling och samkväm samtidigt som det satsas på
aktiviteter som utgår ifrån mammornas intressen och behov. Det kan vara samtalskvällar om något
specifikt tema, en workshop i kreativt skapande eller en extern aktör som föreläser om en aktuell fråga
eller berättar om en relevant verksamhet. Syftet med dessa träffar är att erbjuda mammorna ”egen
tid”, gemenskap med andra mammor samt en möjlighet att få ny kunskap, utbyta erfarenheter och
prova på olika aktiviteter. Det är även på torsdagsträffarna som Barn till ensamma Mammors
medlemmar i Malmö får ta del av konceptet Boomerang, där professionella aktörer från de olika
instanser som ingår i konceptet bjuds in, t.ex. budgetrådgivningen, tandsköterskor, barnmorskor,
hälsocoacher, Föräldracentrum, danslärare, COPE-ledare och juristjouren. Förutom träffar i Fryshuset
anordnar verksamheten aktiviteter som läger, biobesök och utflykter. Inom verksamheten lyssnar man
ständigt på medlemmarna och försöker förverkliga deras önskemål. Ett sådant exempel var att en del
mammor hade behov av att lappa och laga sina och barnens kläder men saknade en symaskin. Därför
köptes hösten 2013 bl.a. två symaskiner, tråd och saxar in och varje måndag har man under två timmar
”Syhörnan Lapptäcket”. I Malmö har man under 2013 anordnat 22 träffar i huset och 18 aktiviteter
utanför huset inom ramarna för Barn till ensamma Mammor.
Att konkret och kontinuerligt erbjuda positiva barndomsminnen i form av upplevelser och ett aktivt
deltagande är något man anser att alla barn ska ha rätt till. Genom träffar på Fryshuset arrangerars
hälsofrämjande aktiviteter. Träffarna skapar ett utrymme i vardagen för barnen att få vara just barn och
där låter man lek och skratt regera. Barnen får träffa andra vuxna och förebilder samt prova på nya och
spännande aktiviteter där positiva barndomsminnen skapas. Varför är då positiva barndomsminnen så
viktiga? Ur dessa minnen kan barnen hämta kraft, glädje och styrka att bättre hantera svårigheterna de
möter i sina liv. För mammorna ger träffarna på Fryshuset en stunds avlastning, möjlighet att nätverka
med andra kvinnor i liknade livssituation och ta del av inspirerande föreläsningar och seminarium där
empowerment står i fokus.
Big Brother/ Big Sister
Barn till ensamma mammor har bland sina medlemmar barn från 1 till17 år. Man har inom
verksamheten sett att det finns en stor grupp med unga killar och tjejer i åldern 10–14 år som lever
165
med sin mamma som enda vuxna förebild. Man upptäckt att det inom denna grupp finns ett stort
behov av goda manliga och kvinnliga förebilder. Både killarna och tjejerna är ofta stökiga och
okoncentrerade och har svårt att uttrycka känslor och tankar – det är lättare att skrika, springa och slå.
Här har man sett ett behov att stärka upp verksamheten för att hjälpa denna grupp att hitta sin plats i
livet och samhället. Under våren 2013 har detta projekt påbörjats, vilket innebär att man använder
kunskap och engagemang från ungdomar som är mellan 18 och 24 år. Dessa ungdomar är tänkta att
agera som en storebror/storasyster, en mentor och ett bollplank. Ungdomarna får utbildning och
kontinuerlig handledning för att bli ungdomsledare i barngrupperna och de har kontinuerliga träffar
och aktiviteter med barnen i åldern 10–14 år.
Syftet med projektet är att fånga upp unga killar och tjejer i ålder 10–17 år som är medlemmar i Barn
till ensamma mammor och som lever utan goda förebilder och i en riskzon som kan leda till
utanförskap, kriminalitet och drogberoende. Samhällsnyttan är enkel och självklar – allt förebyggande
arbete ger en stor samhällsvinst och unga killar och tjejer kan med Fryshuset hjälp och kunskap få det
lättare att hitta sin väg i livet.
14.4.4 Socioekonomiska konsekvenser av detta för en syskonskara
Det är naturligtvis utomordentligt svårt att entydigt säga något om den långsiktiga socioekonomiska
effekten av dessa
220 barns eventuella framtid. Det man däremot kan göra är att ge ett antal rimliga exempel på de
socioekonomiska effekterna om man inget gör.
Det första exemplet bygger på ett konkret fall som vi känner till från ett annat men likartat
sammanhang. Det handlar om en ensamstående mamma i stort behov av stöd. Hon hade fyra barn, alla
med någon form av problembild som blev synlig redan under förskoletiden. För ett av barnen var
problemen tämligen omfattande redan under skoltiden med rikliga insatser från socialtjänstens sida
som följd. Under det tidiga vuxenlivet utvecklade detta barn ett narkotikamissbruk som pågick under
cirka tio till femton års tid. Därefter övergick detta till ett rent alkoholmissbruk som sedan bröts. Trots
detta kom detta vuxna barn aldrig in på arbetsmarknaden. För de andra tre barnen var problemen mer
måttliga under skoltiden, men ledde till ett utanförskap i vuxenåldern som innehöll inslag av måttlig
psykisk ohälsa men framförallt mer eller mindre sammanhängande perioder av arbetslöshet under
större delen av vuxenlivet.
I diagramet nedan har vi analyserat den totala kostnaden för detta misslyckande från 5 till 50 års ålder
för dessa fyra barn till en hårt pressad ensamstående mamma. Vi ser då att den totala notan för denna
period uppgår till cirka 45 mnkr, varav endast en mindre del utgörs av finansiella kostnader, dvs.
kostnader främst för ekonomiskt bistånd. Vi ser också att kommunen är den offentliga aktör som står
för den största delen av notan. Det bör också noteras att de kostnader som uppstår långt in i framtiden
är diskonterade med 4 % vilket leder till att de är utomordentligt nedtonade. Hade vi valt att INTE
diskontera dessa framtida kostnader till nuvärde hade totalsumman blivit cirka 105 mnkr.
166
Diagram 14.5 De socioekonomiska konsekvenserna av en syskonskaras livslånga utanförskap från 5
till 50 års ålder
45 000 000
Kr, Ackumulerat/Diskonterat
40 000 000
35 000 000
ProdVärde
30 000 000
Övriga
25 000 000
Rättsväsendet
Landstinget
20 000 000
Kommunen
15 000 000
Försäkringskassan
10 000 000
Arbetsförmedling
5 000 000
0
Reala
Finansiella
I tabellen nedan ser vi samma förhållande men något mer preciserat. Vi ser då att de kommunala
kostnaderna för detta förlopp uppgår till cirka 21 mnkr eller nästan hälften av de totala kostnaderna.
En stor del av detta utgörs av kostnader för skola och socialtjänst under dessa barns uppväxt. Vi ser
också att de kostnader som ofta bekymrar kommunala beslutsfattare, kostnader för försörjningsstöd
(under rubriken finansiella kostnader i tabellen nedan), endast uppgår till en mycket liten del av de
totala kostnaderna. De utgör cirka 16 % av de kommunala kostnaderna, eller 8 % av de totala
kostnaderna.
Tabell 14.5 De socioekonomiska konsekvenserna av en syskonskaras livslånga utanförskap från 5 till
50 års ålder
Vi kan också se att kostnaderna för denna syskonskara uppgår till mellan 30 och 40 gånger den årliga
driftskostnaden för hela verksamheten Barn till ensamma mammor i Malmö. Man kan leka med
tanken att om verksamheten under en 30-årsperiod endast bidragit till att livsbanan för en sådan här
syskonskara förändrats från utanförskap till innanförskap så är hela denna investering återbetald.
167
14.4.5 Konsekvenser av detta för gruppen av barn – ur ett socioekonomiskt perspektiv
I en genomsnittlig årskull barn säger den dystra statistiken att 12,8 % av dem kommer att hamna i ett
långvarigt eller livslångt utanförskap.39 Den grupp barn vi har här, har en betydligt sämre prognos. Det
är ingen orimlig tanke (utifrån många andra studier som vi har medverkat i) att tro att den förväntade
utanförskapsnivån ligger på det dubbla. Men av försiktighetskäl utgår vi från att den ”endast” är 50 %
högre än genomsnittet för riket. Det betyder att vi talar om en överrepresentation i utanförskap på
6,4 % eller drygt 7–8 av de 220 berörda barnen. I diagrammet nedan har vi beräknat
utanförskapskostnaderna för dessa 7–8 barn under en tjugoårsperiod i vuxenåldern (21–40 år). Man
skulle kunna kalla detta den överrepresenterade marginaliseringens kostnader.
Vi ser i diagrammet nedan att kostnaderna uppgår till totalt cirka 66 mnkr för denna 20-årsperiod eller,
om man har ett kortare tidsperspektiv, 17 mnkr för den första mandatperioden om fyra år. Man skulle
kunna säga att dessa 66 mnkr utgör en framtida hälsoskuld eller socialskuld som uppstår därför att
man inte med tidiga insatser bryter dessa barns resa i riktning mot utanförskap.
Diagram 14.5 De socioekonomiska kostnaderna under 20 års tid för 7–8 barns förväntade
utanförskap
Ibland kan det vara en poäng att bryta ner denna välfärdsskulds effekter på olika aktörer, inte minst
kommunen som ofta är den aktör som står närmast frågan genom uteblivna eller genomförda insatser
från skola eller socialtjänsten som skulle kunna påverka denna kostnad. Kommunen är ju också den
enskilt största kostnadsbäraren av detta preventiva misslyckande.
Vi ser i diagrammet nedan att den ackumulerade kommunala kostnaden för dessa 7–8 barn uppgår till
cirka 19 mnkr, av vilka kostnaderna för försörjningsstöd uppgår till cirka 9 mnkr.
39
Nilsson & Wadeskog, 2008, Det är bättre att stämma i bäcken än i ån – att värdera de ekonomiska effekterna av tidiga
och samordnade insatser kring barn och unga, SEE & Idéer för livet/Skandia
168
Diagram 14.6 De kommunala socioekonomiska kostnaderna under 20 års tid av 7-8 barn förväntade
utanförskap
Detta är naturligtvis mycket pengar. Men mycket i förhållande till vad? Om man ser insatserna från
Barn till ensamma mammor som en social investering för att reducera framtida utanförskap och lägger
detta i ena vågskålen nedan så ser vi att den summan är drygt 1 mnkr. I den andra vågskålen lägger vi
merkostnaderna för utanförskap till följd av att målgruppen har en förhöjd risk för framtida
marginalisering – 66 mnkr eller mer än 50 gånger investeringskostnaden.
Barn till ensamma mammor i Malmö–
en framtida balansräkning
KOSTNAD FÖR ATT
DRIVA BARN TILL
ENSAMMA
MAMMOR ETT ÅR
1 MKR
MERKOSTNADERNA
FÖR 20 ÅRS 50%
”ÖVERUTANFÖRSKAP”
66 MKR
14.4.6 Slutsatser
Som en följd av verksamheten Barn till ensamma mammor kan få upp ögonen för att fattigdomen
bland vissa familjer är mer betydande och mer konkret än vad man kanske kan föreställa sig. Särskilt i
en stad som Malmö med utbredd ojämnlikhet i livsvillkor och hälsa, vilket Malmökomissionens arbete
utvisat. På ett ytterst konkret plan handlar det om att barnen inte får mat så att de kan äta sig mätta alla
169
dagar. Mammorna känner sig utsatta i sin föräldraroll och verksamheten de erbjuds ger dem möjlighet
att spegla sig i andra mammors situation och hämta kraft ur denna erfarenhet. Mycket handlar om att
få tillhöra, ingå i en gemenskap och känna trygghet och förtroende. Vi talar verkligen om de basala
behoven i Maslows behovshierarki – trygghet, mat, värme, bostad. Detta är mammor som sällan har
skäl att skratta, koppla av och vara glada – något de får utrymme för i denna verksamhet och som
därmed stärker dem i sin föräldraroll.
Ekonomiskt sett är detta en utomordentligt billig verksamhet. För 1 mnkr per årskapar man en
verksamhet för 300 personer varav fler än 200 är barn. Det är ett styckpris på cirka 3 000 kronor per
deltagare. Om verksamheten leder till att ett enda barn får möjlighet att bryta den möjliga resan mot
utanförskap generar detta samhällsintäkter som räcker för att driva verksamheten i 10 år eller mer. Det
mesta talar för att detta är en verksamhet som, vid sidan av de rent mänskliga vinsterna, är
utomordentligt lönsam ur ett ekonomiskt perspektiv.
14.5 Elektra
Elektra är en verksamhet som arbetar för att motverka så kallat hedersrelaterat förtryck och våld.
Verksamheten har sitt ursprung i det uppmärksammade mordet på den unga kurdiska kvinnan Fadime
– 2001 mördades hon av sin pappa på grund av att han ansåg att hon genom sitt beteende vanhedrat
familjen.
Efter mordet på Fadime satte Uppsala stadsteater och Riksteatern upp pjäsen Elektra. Pjäsen handlar
om en ung kvinna som blir kär i fel partner. Familjen hotar och så småningom mördar henne – ett
mord i hederns namn. Ungdomar som såg pjäsen kände igen sig. Det blev ett hårt tryck på
skådespelarna efter föreställningarna om att samtala om detta tema. Kontakt togs med Fryshuset och
verksamheten Elektra stöd- och jourlinje statades. Där kunde man få kontakt med en kurator som
kunde hjälpa till med olika saker man hade behov av. Efter hand växte verksamheten och man
anställde fler personer. Elektra i Malmö och Göteborg startade 2006.
Elektra arbetar för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare arbetar Elektra
för jämställdhet och ovillkorlig respekt för demokrati och mänskliga rättigheter. Användandet av
kulturell, religiös, etnisk, social eller politisk tillhörighet för att rättfärdiga eller ursäkta förtryck och
våld accepteras inte inom verksamheten. Inom Elektra anser man att det inte räcker med att fördöma
förtryck, man måste även utbilda och agera för att förändra och skapa ett jämställt samhälle.
Målgruppen man vänder sig till är tjejer och killar med erfarenhet av hedersförtryck, samt ungdomar
som vill engagera sig och jobba förebyggande med att minska våld och förtryck i hederns namn och
arbeta för ökad demokrati och jämställdhet.
Verksamheten bygger på att arbeta med attitydförändring och opinionsbildning bland ungdomar och
vuxna. Genom att skapa dialog och förklara strukturerna bakom olika former av förtryck, våld och
kränkningar, specifikt baserade på kön, vill man ge ungdomar och vuxna verktyg för att själva kunna
bidra till att förändra sig själva och personer i sin omgivning.
Den generella målgruppen är väldigt bred då upplysningsverksamhet kring ämnet våld och förtryck i
hederns namn vänder sig till alla grupper i samhället. Inom Elektras kvällsverksamhet, även kallad
”Sharafverksamheten”, vänder man sig till ungdomar i åldern 15 till 22 år som vill påbörja en egen
resa och påverka/ändra sina egna attityder och tankar. Detta sker genom en årslång utbildning kring
ämnen som jämställdhet, demokrati, könsroller, kultur, tradition, våld och förtryck i hederns namn,
mänskliga rättigheter och sexualitet och samlevnad. Elektras skolverksamhet riktat sig till elever i
grundskolan och gymnasiet och rymmer föreläsningar för lärare, värderingsövningar för eleverna,
interaktiva föreläsningar och diskussonsträffar anpassade till elevernas och skolans behov.
170
I Elektra arbetar man med en helhetssyn på de problem som möter utsatta flickor och pojkar som lever
i miljöer med starka patriarkala värderingar. Projektets olika delar vänder sig därför så långt som
möjligt till såväl ungdomarna som deras familjer. Målsättningen är att finna hållbara långsiktiga
lösningar genom att samla de goda krafter och den kunskap som redan finns.
Sharaf hjältar är en verksamhet som startade i stadsdelen Norsborg i Stockholm. Man ville få de
tuffaste killarna att komma till Fryshuset för att träffas och lockade med fika och mat för att skapa
relationer. Så småningom kunde man börja prata om de svåra frågorna.
Sharaf hjältar – killar som tar avstånd från hedersförtryck och verkar som förebilder – är idag en
central verksamhet inom Elektra. När killarna från Sharaf är ute och föreläser i skolor eller möter
ungdomar på fritidsgårdar väcker de tankar och intresse hos sina jämnåriga. Ofta är det killar som vill
gå med i en Sharafgrupp, men även tjejersöker sig till Sharaf, både för att få hjälp och för att delta i
arbetet med att stötta andra. En del fäder förväntar sig att deras söner ska hjälpa till att försvara
familjens heder. Det finns många killar som inte vill leva på det sättet, men av rädsla eller lojalitet
protesterar de inte.
Sharaf hjältar vill förebygga hedersrelaterat förtryck, fånga upp unga män och ändra deras attityder
och värderingar samt stödja dem som inte går med på att övervaka sina systrars minsta rörelse. Idag
föreläser man över hela landet och hoppas kunna öka kunskapen och medvetenheten inte bara hos
unga killar med utländsk bakgrund utan också i skolans värld och hos myndigheter.
14.5.1 Verksamhet
Verksamheten inom Elektra består lite förenklat av tre delar:
 Upplysning genom föreläsningar för t.ex. lärare, personal i skolan, högskolan och personal
inom offentlig verksamhet.
 Skolverksamhet som består av föreläsningar för lärare, föreläsningar och träffar för
skolklasser, värderingsövningar (könsroller, mobbning m.m.), uppföljningsarbete,
föreläsningar för föräldrar (som kan vara svåra att nå) och temadagar.
 Sharaf erbjuder ettåriga utbildningar (träff 1 gång i veckan) med utgångspunkt i mänskliga
rättigheter. Utbildningarna är anpassade efter gruppen och berör inte enbart hedersrelaterade
frågor, utan man belyser att det inte är så stor skillnad mellan svennar och invandrare, sprider
kunskap om varandra, skapar sociala nätverk och försöker öka tolerans och igenkänning
mellan grupper.
Under 2013 har man haft en bred verksamhet med flera olika delar vilket beskrivs i tabellen nedan.
171
Elektra Personal
Summa
Antal före läsni ngar Ve rksamhe tsanvari g
56
Antal före läsni ngar Proje ktsamordnare
31
Antal före läsni ngar Prakti kante r/Volontäre r
Antal myndi ghe te r vi har nått
3
90
Antal gruppövni ngar
124
Antal uppdrag i Malmö
107
Antal uppdrag utanför Malmö
34
Antal utbi ldni ngar av Pe rsonal mfl.
13
Sharaf hjältar/hjältinnor
Antal före läsni ngar
20
Antal gruppövni ngar
28
Antal uppdrag i Malmö
22
Antal uppdrag utanför Malmö
13
Antal träffar me d di plome rade hjältar/hjälti nnor
44
Antal träffar me d bli vande hjältar/hjälti nnor
50
Skolverksamheten
Antal planeringsmöten med skolor
14
Skolor som vi har före läst för
19
Antal skolor vi har nått i andra sammanhang
Antal ungdomar som vi har nått
Antal vuxna som vi har nått
78
1849
335
Skåne Län
Antal uppdrag utanför Malmö
Antal myndi ghe te r som vi har nått
Antal ungdomar vi har nått
Antal vuxna vi har nått
15
11
520
93
Övriga Sverige och andra länder
Antal uppdrag
Antal myndi ghe te r som vi har nått
Antal pe rsone r vi har nått
21
41
3472
Övrig verksamhet inom Malmö och Skåne
Antal möte n me d gymnasi e /högskole stude nte r
12
Antal stude nte r vi har nått
18
Antal samarbe tsträffar
29
Antal pe rsone r vi har nått
Antal organi satone r vi har nått
644
77
Utbildning/kompetensu tveckling
Antal utbi ldni ngsdagar för pe rsonal
Antal utbi ldni ngsdagar för hjältar och hjälti nnor
14
antal pe rsone r vi har nått unde r utbi ldni ngarna
180
172
Sammanfattningsvis har man nått mer än 8 000 personer genom olika former av föreläsningar,
seminarier och utbildningar. Elektra har hållit i ett hundratal föreläsningar, gruppövningar och
utbildningar och har genomfört ett 70-tal träffar med diplomerade och blivande hjältar/hjältinnor
Verksamheten har en total årlig budget på cirka 1,2 mnkr varav cirka 90 % är projektbidrag och
sponsorsintäkter.
14.5.2 Målgrupp och påverkan
Elektras arbete är fokuserat på hedersrelaterat förtryck och våld. Detta beteende och dessa attityder har
oftast sin grund i kultur och traditioner men stundtals även religion. Det handlar oftast om ett
patriarkalt förtryck där kvinnan förväntas foga sig, inordna sig och underordna sig. Männen uppfattar
sig som väktare av kvinnans heder som ofta dessutom är detsamma som familjens heder. Inte minst
kvinnans oskuld och sexualitet är en viktig del av denna hederskultur. I denna ingår ibland även olika
former av påtvingade relationer och tvångsäktenskap.
Förtrycket kommer till uttryck på många olika vis. De unga kvinnorna (tjejerna, flickorna) begränsas i
sin rörlighet, i vem de får umgås med, vad de får göra och hur de får klä sig. Förtrycket kan handla om
att de tvingas fungera som betjänter för både föräldrarna och sina bröder. Olydnad bestraffas inte
sällan med våld. I extremfallen kan våldet vara dödligt.
Även killar drabbas eftersom de kan tvingas att bli bestraffare (med de konsekvenser som följer därav)
samt ingå tvångsäktenskap. Elektra har som en av få organisationer uppmärksammat att samhället
glömt bort att se killars utsatthet kring tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap där de som killar
inte kunnat stå emot familjens vilja eftersom det är de som förväntas upprätthålla familjens heder.
Att killar som är en del av den bärande strukturen och upprätthållandet av hedersnormerna får minskad
frihet och färre chanser att välja vad de själva vill göra för att forma sina liv är en följd av detta.
Många killar som Elektra mött har utan att protestera fått välja bort sin kärlek till förmån för det val av
partner som familjen gjort då de har sett det som en självklarhet att de som killar inte kvider, gnäller
och/eller är ”mesiga”.
På senare tid har Elektra mött en målgrupp som fram till för ett par år sedan varit osynliga i debatten,
nämligen ungdomar med HBTQ-identitet. Många ungdomar med en annan sexuell läggning än
heterosexualitet och som lever under hedersrelaterat förtryck drabbas dessutom av att de måste dölja
sin sexuella identitet. Därmed missas detta av de myndighetsanställda som tar emot dem eftersom de
ofta utgår från ett heteronormativt perspektiv och sällan kommer på att ställa ”rätt frågor” för att ge
den enskilde individen möjlighet att berätta om sin situation.
Ytterligare en målgrupp som missas av samhället i hedersrelaterade sammanhang är personer med
olika funktionsnedsättningar. Dessa individer riskerar bland annat att ”billigt” giftas bort och/eller
låsas in och inte visas upp för omgivningen. Förhållandet att familjen har en medlem som är ”defekt”
drar ner på familjens anseende/heder och kan minska andra familjemedlemmars chans att kunna gifta
sig in i s.k. ”bra” familjer. Familjemedlemmar med psykiska funktionsnedsättningar blir också
stundtals frihetsberövade för att deras sexualitet måste kontrolleras extra mycket då de själva inte
anses vara förmögna att göra ”rätt” bedömning. Är den funktionsnedsatte en man kan denne tvingas in
i ett äktenskap med en tjej utan funktionsnedsättning som i sin roll som hustru också tvingas ta hand
om mannen.
173
För kvinnor som utsätts för hedersrelaterat förtryckt blir effekterna påtagliga. Det går ut över deras
sociala liv och umgänge. De kan inte välja vem de vill träffa och umgås med och vad de kan och får
göra. Naturligtvis påverkar detta deras skolresultat och senare deras möjligheter att ta sig in på
arbetsmarknaden. De drabbas ofta av depressioner, ätstörningar och stundtals självskadebeteenden.
Det är inte helt ovanligt med självmordsförsök.
Ekonomiskt uppstår tre typer av konsekvenser i vuxenlivet. Den första är att många av dem inte
kommer in på arbetsmarknaden till följd av sina svaga skolresultat eller de begränsningar familjen
ålägger dem. För de andra måste de som en följd av detta försörjas av samhället i en eller annan form.
Slutligen blir de i viss mån överkonsumenter av offentliga tjänster till följd sin psykiska eller
somatiska ohälsa.
14.5.3 Mål och effekter
Det finns idag inga kvantifierbara mått på de effekter man uppnått i arbetet på Elektra. Det finns rikligt
med berättelser om hur viktig verksamheten varit för enskilda personer och hur det gett dessa individer
möjligheten att förändra sitt liv. Däremot finns det inga statistiska data. Därför nöjer vi oss här med att
ge några exempel på hur livsförloppet skulle kunna se ut för unga flickor som långvarigt lever under
hedersförtryck.
14.5.3.1 Flickorna som utestängs från arbetsmarknaden
Låt oss börja med en ung kvinna som till följd av detta förtryck inte lyckas i skolan och därmed inte
som vuxen lyckas ta sig in på arbetsmarknaden. Vi tänker oss i detta första exempel att detta endast
leder till en enda effekt; hon kommer aldrig in i arbetslivet. Inga sidoeffekter i form av
försörjningskostnader för samhället eller förhöjd välfärdskonsumtion.
Vi ser då i tabellen nedan att de långsiktiga (perioden 25-55 år för denna kvinna) kostnaderna för detta
uppgår till cirka 7,7 mnkr. Redan under första fyra åren (en politisk mandatperiod) uppgår kostnaden
till knappt 1,6 mnkr.
174
Diagram 14.7; Den samhälleliga kostnaden för 30 års utanförskap på arbetsmarknaden
14.5.3.2 De psykiskt sjuka flickorna
Ett något värre scenario för denna unga kvinna är att hon vid sidan av sin arbetslöshet måste försörjas
av samhället men även att hon som en följd av utanförskapet utvecklat en måttlig psykisk ohälsa. I
tabellen nedan ser vi nu att de totala kostnaderna för detta under en trettioårsperiod uppgår till 13 mnkr
eller tio gånger mer än Elektras hela årsbudget. Om man vänder på steken skulle man kunna säga att
om Elektras verksamhet vart tionde år bidrar till att ett enda sådant förlopp inte utvecklades bland en
av alla de unga människor Elektra arbetar med under en tioårsperiod skulle detta räcka för att
finansiera hela Elektras verksamhet under denna tioårsperiod.
Tabell 14.6 Den samhälleliga kostnaden för 30 års utanförskap på arbetsmarknaden kombinerat med
försörjningsbehov och måttlig (ringa) psykisk ohälsa
Reala kostnader
Produktionsvärde
Finansiella kostnader
Summa
4
845 243
1 585 538
317 108
2 747 889
8
1 567 760
2 940 863
588 173
5 096 796
10
1 888 671
3 542 839
708 568
6 140 078
20
3 164 589
5 936 255
1 187 251
10 288 094
30
4 026 554
7 553 160
1 510 632
13 090 346
14.5.3.3 De självdestruktiva flickorna
Det tredje exemplet bygger på att bland alla dessa unga kvinnor finns det 3–4 stycken per år, som
under resans gång utvecklar ett påtagligt självdestruktivt beteende. Det börjar för några av dem med
måttliga ätstörningar som för en av dem övergår till allvarlig självsvält.
I några fall handlar det om flickor som via depression och nedstämdhet söker vård både inom
elevhälsan och inom barn- och ungdomspsykiatrin. Nedstämdheten fördjupas och övergår till rena
självskadebeteenden som bland annat innebär att man skär sig själv. Flera av flickorna genomför ett
antal mer eller mindre allvarliga självmordsförsök – kanske som en sorts nödrop till vuxensamhället.
175
Man använder alkohol men även andra droger, som ecstasy och cannabis, för att dämpa ångest och för
att få en kick. En del av denna kick och en del av självskadebeteendet leder stundtals till sexuellt
utagerande på sådant vis att då nykterheten återvänder skapas ångest och man går in i fördjupade
depressionstillstånd.
Detta fortgår under flera år och leder till omfattande insatser från olika offentliga aktörer som
elevhälsovård, kuratorer, socialtjänst och ungdomsmottagning, och kan bestå av t.ex. kortare perioder i
vård enligt lagen om vård av unga och barn- och ungdomspsykiatriska insatser. Socialtjänsten
genomför ett betydande antal utredningar kring dessa flickor. Någon av dem placeras i perioder i
familjehem. Stundtals blir flickorna även till föremål för insatser från rättsväsendets sida De totala
kostnaderna för dessa insatser under perioden 15–24 år framgår av diagrammet nedan. Vi ser då att de
totala kostnaderna för dem under perioden uppgår till ca 8 mnkr.
Diagram14.8 De långsiktiga effekterna av händelser som drabbar en grupp självdestruktiva flickor, ej
diskonterat
Ackumulerad årskostnad ej diskonterad
9 000 000
8 000 000
7 000 000
Produk onsvärde
Kr, Ackumulerat
6 000 000
Övriga
5 000 000
Rä sväsendet
4 000 000
Lands ng
Kommun
3 000 000
Försäkringskassa
2 000 000
Arbetsförmedling
24
23
22
21
20
19
18
17
16
15
14
13
0
12
1 000 000
Ålder
Motsvarande uppgifter redovisas i tabellen nedan. Vi ser här att kommunen långsiktigt, efter en
tämligen blygsam kostnad inledningsvis, i slutet av perioden haft en ackumulerad kostnad på 4,7
mnkr. Landstingets kostnad uppgår för hela perioden till 2,1 mnkr. Detta speglar naturligtvis alla de
insatser som görs kring dessa unga kvinnor.
Tabell 14.7 De långsiktiga effekterna av händelser som drabbar en grupp självdestruktiva flickor,
fördelat på aktörer och vid olika tidpunkter, ej diskonterat
År
Ålder
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun
Landsting
Rättsväsendet
Övriga
Produktionsvärde
Summa
1
12
0
0
16 470
10 191
0
0
0
26 661
2
13
0
0
32 940
20 382
0
0
0
53 322
3
14
0
0
49 410
30 573
0
0
0
79 983
8
19
0
108 000
966 850
678 976
0
0
234 000
1 987 826
11
22
0
288 000
2 636 440
1 744 445
0
0
624 000
5 292 885
13
24
0
288 000
4 724 650
2 117 171
0
0
624 000
7 753 821
Kostnadernas procentuella fördelning redovisas i diagrammet nedan. Av detta framgår att kommunen
står för ca 61 % av de totala kostnaderna följt av landstinget med 27 % av de totala kostnaderna.
176
Diagram 14.9 De långsiktiga effekterna av händelser som drabbar en grupp självdestruktiva flickor,
kostnadernas fördelning mellan olika aktörer, ej diskonterat
8%
0% 4%
0%
27%
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun
Lands ng
Rä sväsendet
Övriga
61%
Genomsni lig årskostnad (12 - 24)
Produk onsvärde
177
15. SOCIOEKONOMISKT BOKSLUT FÖR FRYSHUSET 2013
15.1 Inledning
Vi har nu presenterat socioekonomiska analyser och bokslut för 13 olika verksamheter på Fryshuset.
Nu är det dags att summera för Fryshuset i sin helhet. Då kan det vara viktigt att notera följande:
Endast fem av verksamheterna (Lugna gatan, Passus, Exit, Raket och Hitta rätt) är med i den ettåriga
resultaträkningen. För ingen av de övriga 8 verksamheterna finns siffror på kortsiktiga resultat som är
möjliga att baka in i det gemensamma bokslutet. I den långsiktiga balansräkningen har vi utöver dessa
fem också medräknat grundskolan vars effekter vi kunna få en rimlig bild av från år 6 i kalkylen, d.v.s.
det år då eleverna kommer att vara 22 år.
Detta betyder att detta bokslut vare sig representerar de totala effekterna för de 13 här studerade
verksamheterna och naturligtvis än mindre Fryshuset nästan femtio verksamheter 40. Sålunda kan man
på rimliga grunder hävda att de siffror, vid sidan av den systematiskt tillämpade försiktighetsprincipen
i studiens olika delar, rejält underskattar Fryshusets totala effekter.
15.2 Resultaträkning 2013
Vi börjar med 2013 års socioekonomiska resultaträkning. Vi ser då att Fryshuset med en total
omsättning på cirka 247 Mkr har ett företagsekonomiskt resultat som leder till en förlust på knappt 300
000 kronor41.
Tabell 15.1. Fryshuset företagsekonomiska resultaträkning för 2013
Summa
Fryshuset
Intäkt
Kostnad
Arbets- FörsäkringsFryshuset förmedling kassa Kommun Landsting Rätts-väsende Övriga
Summa
Vinst
238 579 598 3 503 000
0
0
0 477 500 3 524 128 246 084 226
-288 303
246 372 529
0
0
0
0
0
0 246 372 529
Ett inte särskilt imponerande resultat. Om vi däremot studerar samhällseffekterna detta första år ser vi
i resultaträkningen nedan att den totala vinsten uppgår till totalt mer än 95 Mkr. Alla offentliga aktörer
utom en är vinnare i denna process. Förloraren är arbetsförmedlingen som får ett underskott på cirka
30 Mkr. Är detta ett problem? Nej inte alls. Det är ett uttryck för Arbetsförmedlingens sociala
investeringskostnad, främst i form av olika lönesubventioner, för att få in folk på arbetsmarknaden.
Man skulle kunna säga att arbetsförmedlingen tar en kortsiktig kostnad på 30 Mkr för andra
samhällsaktörer redan första året ska få en samlad vinst på mer än 95 Mkr – en ganska bra utväxling
på de investerade pengarna. Vi ser också att rättsväsendet gör en betydande vinst på cirka 26 Mkr – en
spegling av att flera av de verksamheter som ingår i detta bokslut vänder sig mot personer med stark
40
Denna begränsning betyder att rent kalkylmässigt att intäkternas fördelning i resultatraden för själva Fryshuset i
resultaträkningen inte kommer att vara helt korrekt, vilket dock inte har någon stor betydelse för resultatet i stort.
41
Det bör sägas att i raden för Fryshusets intäkter är fördelningen mellan olika intäktskällor inte korrekt, en följd av att vi
endast har med fem av femtio verksamheter i detta bokslut. Detta har dock ingen betydelse för resultatet i stort.
178
kriminell belastning. Kommunen tjänar detta första år mer än 30 Mkr och blir därmed verksamhetens
verkliga storvinnare.
Tabell 15.2. Fryshuset socioekonomiska resultaträkning för 2013
Summa
Fryshuset
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun
Landsting
Rättsväsende
Övriga
Produktionsvärde
Summa
Intäkt
Kostnad
Intäkt
Kostnad
Intäkt
Kostnad
Intäkt
Kostnad
Intäkt
Kostnad
Intäkt
Kostnad
Intäkt
Kostnad
Intäkt
ArbetsFörsäkringsFryshuset
förmedling
kassa
238 579 598
3 503 000
0
246 372 529
0
0
0
3 034 364
0
0 32 749 945
0
0
0
6 836 989
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
24 313 605
0
0
Kommun
Landsting
0
0
0
0
0
0
30 100 904
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
13 795 695
0
0
0
0
0
0
Rätts-väsende
477 500
0
0
0
0
0
0
0
0
0
26 241 929
477 500
0
0
0
Övriga
3 524 128
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
28 437 926
3 524 128
0
Summa
246 084 226
246 372 529
3 034 364
32 749 945
6 836 989
0
30 100 904
0
13 795 695
0
26 241 929
477 500
28 437 926
3 524 128
24 313 605
Vinst
-288 303
-29 715 581
6 836 989
30 100 904
13 795 695
25 764 429
24 913 798
24 313 605
95 721 536
15.3 Förväntade effekter de kommande fem åren
Om vi nu förflytar blicken några år framåt och försöker skapa oss en bild av effekterna de kommande
fem åren får vi svaret på detta i tabellen nedan. Vi ser då att den samlade årliga vinsten ökar år 2 till
cirka 103 Mkr för att därefter avklinga de kommande åren för att år 5 vara nere i cirka 92 Mkr – en
följd av våra grundläggande försiktighetsantaganden om att effekterna av Fryshusets verksamhet
avklingar över tid. Vi ser också här att årligen tillförs samhällsvärden på i storleksordningen 25 - 30
Mkr till följd av att denna verksamhet fått in folk på arbetsmarknaden – de bidrar med
produktionsvärden till det gemensamma folkhushållet.
Tabell 15.3: Fryshusets förväntade socioekonomiska resultaträkning för 2013- 18
Summa
Fryshuset
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun
Landsting
Rättsväsende
Övriga
Summa aktörer
Produktionsvärde
Summa
2013
-288 303
-29 715 581
6 836 989
30 100 904
13 795 695
25 764 429
24 913 798
71 407 931
24 313 605
95 721 536
2014
0
-19 845 686
6 158 672
27 669 688
12 593 804
24 289 547
26 350 614
77 216 638
26 686 244
103 902 882
2015
0
-14 330 461
5 474 375
24 595 278
11 194 492
21 590 708
23 422 768
71 947 160
26 871 318
98 818 478
2016
0
-7 581 832
4 796 058
22 164 062
9 992 601
19 638 326
21 335 455
70 344 670
29 145 882
99 490 552
2017
0
-3 905 979
4 111 034
18 629 800
8 395 966
17 192 320
18 686 049
63 109 190
28 990 145
92 099 335
179
15.4 Finansieringsanalys
I diagrammet nedan ser vi de summerade effekterna av Fryshuset verksamhet fördelat på olika
samhällsaktörer och för de kommande fem åren. Staplar ovanför nollinjen markerar en nettovinst för
respektive aktör av Fryshusets verksamhet och under nollinjen nettoförluster. Vi ser då att kommunen,
vid sidan av rättsväsendet och allmänheten (övriga) är den stora vinnaren av detta arbete. Den
kommunala vinsten uppgår till cirka 115 Mkr (74+41). Samtliga offentliga aktörer är vinnare i denna
process utom arbetsförmedlingen – en effekt av de olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder som olika
målgrupper tar del av som en följd av Fryshusets insatser.
Diagram 15. 1 Socioekonomisk finansieringsanalysför hela Fryshuset för år 1 till och med år 5
Samma uppgifter återfinns i tabellen nedan. Vi kan då se att en verksamhet som den Fryshuset
bedriver leder till betydande omfördelnings effekter av samhällsresurser. För det första sker en
omfattande omfördelning mellan olika aktörer – arbetsförmedlingen är i denna mening förlorare
(eller snarare den aktör som står för den största sociala investeringskostnaden i form av olika
arbetsmarknadspolitiska stödåtgärder – totalt sett 80 Mkr under femårsperioden) medan kommunen är
den största vinnaren (totalt en vinst på 115 Mkr under femårsperioden). Faktum är att
arbetsförmedlingens finansiella kostnad i form av olika lönesubventioner är ungefär dubbelt så stor
som kommunens reducerade kostnader för försörjningsstöd. För det andra sker en omfördelning över
tid – man tar tidigt en investeringskostnad bland annat i form av olika former av lönesubventioner –
för att senare plocka hem en stor vinst. För det tredje sker det en omfördelning mellan reala och
finansiella kostnader. Man tar en finansiell kostnad (cirka 35 Mkr netto) som leder till stora reala
besparingar (nästan 500 Mkr).
180
Tabell 15.4 Socioekonomisk finansieringsanalys för år hela fryshuset för år 1 till och med år 5
Antal år
5
Vinster
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun
Landsting
Rättsväsende
Övriga
Produktionsvärde
Summa
Investering
-3 503 000
0
0
0
-477 500
-3 524 128
Realt
7 893
21 648
74 156
52 315
101 236
106 846
120 681
484 778
896
303
330
352
053
647
710
291
Finansiellt
-80 020 253
3 949 661
40 918 361
0
0
0
0
-35 152 231
15.5 Balansräkning och investeringskalkyl
Det kan nu vara intressant att studera de riktigt långsiktiga effekterna av Fryshusets verksamhet utifrån
alla de försiktighetsantaganden vi gjort om avklingande effekter och återkommande återfall till
utanförskap. Vi ser då att de sex verksamheter som ingår i den långsiktiga balansräkningen kan
förväntas reducera samhällets framtida kostnader för utanförskap (en minskad framtida välfärdsutanförskaps, hälso- eller socialtjänstskuld) med cirka 1,300 Mkr. Merparten av denna vinst uppstår i
form av minskad real resursförbrukning (totalt sett cirka 878 Mkr).
Diagram 15.2 Framtida reducerad utanförskapsskuld i ett 20-årsperspektiv till följd av Fryshusets
verksamhet 2013
Samma resultat återfinns i tabellform nedan. Vi kan där se att redan under en mandatperiod uppgår den
samlade vinsten av Fryshusets verksamhet (eller i varje fall de sex av cirka femtio verksamheter detta
bokslut avser) till cirka 370 Mkr.
181
Tabell 15.5 Framtida reducerad utanförskapsskuld i ett 20-årsperspektiv till följd av Fryshusets
verksamhet 2013
Realt aktör
Produktionsvärde
Finansiel t
1
2013
89 175 739
23 378 466
-17 479 505
2
3
4
5
2014
2015
2016
2017
174 783 304 247 952 163 311 507 347 364 096 581
48 051 399 71 939 902 96 853 924 120 681 710
-28 840 303 -35 489 968 -36 508 996 -35 152 231
10
2022
565 641 723
224 691 054
-17 108 490
20
2032
878 827 349
398 854 182
13 312 666
Summa
95 074 700
193 994 400 284 402 098 371 852 275 449 626 061
773 224 287 1 290 994 197
Resultatet ovan är fördelat på produktionsvärde, finansiella effekter (främst försörjningskostnader) och
reala effekter. I tabellen nedan presenterar vi de reala effekterna (utom produktionsvärden) fördelat per
aktör. Vi ser då t.ex. att kommunens långsiktiga vinst (minskad välfärds- eller utanförskapsskuld) till
följd av Fryshusets verksamhet uppgår till drygt 178 Mkr. Denna vinst uppgår för kommunens räkning
redan under en mandatperiod till nästan 64 Mkr. Andra stora vinnare är rättsväsendet och allmänheten
(rubriken övriga) vilket är en följd av den minskade kriminalitet som är en följd av flera av de
verksamheter vid Fryshusets som detta bokslut belyser.
Tabell 15.6 Framtida reducerad real utanförskapsskuld i form av minskade reala kostnader i ett 20årsperspektiv till följd av Fryshusets verksamhet 2013
Realt
Fryshuset
Arbetsförmedling
Försäkringskassa
Kommun
Landsting
Rättsväsende
Övriga
Summa
1
2013
-288 303
-468 636
5 780 989
19 389 464
13 795 695
25 764 429
24 913 798
88 887 436
2
2014
-288 303
2 187 533
10 788 943
36 531 018
25 905 122
49 119 762
50 250 927
174 495 001
3
2015
-288 303
4 457 762
15 069 245
51 181 919
36 255 060
69 081 586
71 906 592
247 663 860
4
2016
-288 303
6 398 914
18 675 777
63 880 490
45 138 445
86 539 986
90 873 734
311 219 044
5
2017
-288 303
7 893 896
21 648 303
74 156 330
52 315 352
101 236 053
106 846 647
363 808 278
10
2022
-288 303
13 634 646
32 906 861
114 323 703
80 508 788
157 043 921
167 223 805
565 353 420
20
2032
-288 303
22 799 523
50 276 796
178 866 626
126 244 413
242 081 848
258 558 143
878 539 046
Av särskilt intresse kan vara att se vilka finansiella effekter detta leder till, vilket visas i diagrammet
nedan. Vi ser då att i ett tjugoårsperspektiv gör arbetsförmedlingen finansiella sociala investeringar
främst i form av olika lönesubventioner på totalt knappt 100 Mkr. Under samma period sparar
kommunen drygt 100 Mkr i form av uteblivet försörjningsstöd. En kraftig omfördelning med andra
ord mellan stat och kommun. Man skulle också kunna uttrycka det på följande vis.
Arbetsförmedlingens finansiella kostnad har under samma period lett till en reduktion av de reala
kostnaderna hos olika aktörer med cirka 878 Mkr, en utväxling på cirka 9 gånger pengarna.
182
Diagram 15.3; Finansiella effekter av Fryshusets verksamhet 2013 i ett tjugoårsperspektiv
15.6 Kommentarer och reflektioner
Avslutningsvis kan man konstatera att genom att studera Fryshusets konventionella företagsbokslut får
man strängt taget ingen annan information än att man förbrukat de medel man fått till sitt förfogande.
Om man däremot vidgar blicken till de årliga totala samhällseffekterna – det vi kallar den
socioekonomiska resultaträkningen - ser vi att samhällsvinsten för de här granskade fem
verksamheterna uppgår till knappt 100 Mkr. På lång sikt uppgår samhällsvinsten till nästan 1,300 Mkr.
Den aktör som gör störst vinster totalt sett på Fryshuset verksamhet är kommunen vars totala
kostnader faller med cirka 280 Mkr till följd av minskade kostnader för ekonomiskt bistånd (cirka 100
Mkr) och minskade kostnader för olika insatser (cirka 180 Mkr).
Arbetsförmedlingen är den enda offentliga aktör som ”förlorar” på Fryshusets verksamhet. En förlust
som i grund och botten inte är en förlust utan ett uttryck för arbetsförmedlingens sociala
investeringsuppdrag – att bl.a. genom olika former av lönesubventioner bidrar till att människor
kommer in i arbetslivet.
Analysen visar också att genom denna process uppstår betydande omfördelningseffekter mellan
kommun (vinnare) och stat (förlorare) i arbetet med Fryshusets målgrupper. Man kan också konstatera
att avkastningstalen på de investeringar som görs är utomordentligt höga. Utifrån varje rimlig
utgångspunkt är Fryshuset en utomordentligt bra social investering för samhället i allmänhet och
kommunen i synnerhet.
183
16. REFLEKTIONER OCH SLUTSATSER
16.1 Slutsatser i stort
16.1.1 Det går att synliggöra det osynliga och det är lönsamt
Den viktigaste slutsatsen av denna studie så här långt skulle kunna sammanfattas på följande vis: Ett
socioekonomiskt bokslut är en meningsfull väg för att sätta ekonomiska mått både på
utsatthetens och på utanförskapets kostnader liksom värdet av att förhindra, reducera eller
förbygga detta.
Utanförskapets och utsatthetens kostnader är också utomordentligt stora, varför värdet av att
förhindra att de uppstår eller att reducera dem – vilket är en av konsekvenserna av Fryshusets arbete –
är stort.
Dessa kostnader går att fånga i meningsfulla och begripliga kategorier. De går att presentera på ett sätt
som vi är vana vid från andra ekonomiska sammanhang i form av resultaträkningar, balansräkningar,
investeringsanalyser och nyckeltalsanalyser.
Eller annorlunda uttryckt, Man kan göra det osynliga synligt. Det är dock förknippat med ett stort
antal utmaningar. En av dessa är tillgången på data, både kring berörda målgrupper och uppnådda
resultat. Kring en verksamhet som Fryshuset finns det rikligt med kvalitativa berättelser om framgång,
många av dem i form av individualiserade ”succes stories” eller solskenhistorier.
Men bristen på generella och systematiska data om effekter är – liksom i övrigt för i stort sett hela
den ideella sektorn – påtaglig. Det finns egentligen inte tillgång till data om vare sig kort- eller
långsiktiga effekter av verksamheten. Denna brist gör det stundtals svårt att argumentera för
verksamheten.
På grund av detta har stora delar av detta bokslutsarbete kommit att handla om att hitta meningsfulla
och intressanta sätt att beskriva utanförskapets och utsatthetens socioekonomiska effekter när sådana
data inte har varit tillgängliga.
16.1.2 Mätandets knivsegg
Dock kan man säga att trots denna fundamentala brist på data så är Fryshuset sett ur ett
samhällsperspektiv en utomordentligt lönsam affär. En investerad projektkrona från det offentliga
eller en investerad sponsorkrona från det privata näringslivet förefaller generera avkastningstal man
inte ens kan drömma om i vanliga riskkapitalsammanhang.
Ett socioekonomiskt bokslut handlar om att mäta effekter för att på så vis påvisa det positiva värdet av
det man uträttar. Detta leder dock till tanken om mätandets – i all synnerhet det ekonomiska mätandets
– eventuella destruktiva sidor. Vi pratar om faran med mätandets konst tillämpat i en verksamhet med
helt andra syften och egenskaper. En uppenbar risk är att denna typ av mätningar leder till att man
ensidigt fokuserar på och preminerar det som enkelt låter sig mätas i ekonomiska termer. Därmed
riskerar man att premiera det mätbara på bekostnad av det viktiga.
184
Det är viktigt att komma ihåg att just mätandet och fokuseringen på (eventuellt snabba) men definitivt
mätbara resultat gör att man kan riskera både att missa det subtila och viktiga men också att i själva
mätprocessen erodera det som utgör det grundläggande värdet och kärnan i verksamheten. Att vara en
aktör som inte på myndigheters traditionella vis bokför, registerar, mäter och värderar.
Man står alltså inför en delikat balans på en smal knivsegg. Å ena sidan behöver man data och siffror
för att för omvärlden kunna visa resultat och å andra sidan vill man inte fastna i ett mätträsk där
mycket tid som skulle kunna användas för verksamheten används för att uppfylla byråkratiska
mätkrav. Vi tror att det finns en god medelväg på denna smala knivsegg. Förhoppningsvis kommer
arbetet med bokslutet under kommande år att visa på en sådan väg.
16.1.3 Hemligheten
Fryshuset ruvar på en hemlighet – en viktig hemlighet som handlar om hur man i stor skala kan bygga
en bro mellan utanförskapets värld och innanförskapets värld. En hemlighet som, märkligt nog, få
utforskat. Naturligtvis är detta en verksamhet där det begås misstag, många misstag. Det sker i alla
gränssprängande verksamheter. Men det som dominerar bilden då man som vi under några års tid (för
vår del nu mer än sex år) på nära håll och i detalj fått följa denna typ av verksamhet, är att man tycks
lyckas där så många andra misslyckas. Och då kanske det ska sägas att vi som referenspunkt för detta
har att vi, i vår professionella konsult- och forskarroll, har mer än 30 års erfarenhet av socialt arbete i
mellan 80 och 100 olika ideella organisationer, kommuner och landsting.
Naturligtvis kan man inte på några få rader utveckla detta, men vi vill här ge några fragment som kan
vara vägledande för en förståelse av hemligheterna bakom det man lyckas uppnå i Fryshuset. Det är
dessa hemligheter som utgör bakgrunden till den samhällsnytta som uppstår och som vi här försöker
hitta ett mått på med hjälp av det socioekonomiska bokslutet. Vi gör det i punktform:
 Man är en stor verksamhet med nästan femtio olika verksamhetsgrenar. Detta betyder att man
får möjlighet att skapa en mångfald i ett stort antal dimensioner: ålder, kön, etnicitet,
intressen. etc. Detta i sin tur skapar förutsättningar för icke planerade eller förutsedda möten
vilket både gynnar kreativa processer och förutsättningar för positiva synergieffekter.
 Man har i sin verksamhet en bred blandning av människor från de mest utsatta situationer, allt
från offer för hedersvåld eller yrkeskriminella till högst vanliga ungdomar med intresse för
musik, basket eller skate – det vi lite vanvördigt kallar en sund blandning av normisar och
udda. Även detta bidrar till att bygga starkt gemensamt socialt kapital med rikliga
korsbefruktningar som följd.
 Man riktar sig i sitt arbete mot de mest utsatta, de med minst glamorösa såsom barn till
ensamma mammor eller tysta unga flickor med svag självkänsla eller de mest utstötta som
skins och andra med våldsextrem bakgrund. Detta utifrån värdegrunden: ”Man kan fördömma
handlingar men inte människorna bakom dem. Alla är förtjänta av ännu en chans.” Men
Fryshuset är ingen kravlös plats – det är en plats där krav ställs utifrån begrepp som respekt
och om man så vill kärlek eller omtanke. Man lever på sätt och vis utifrån tanken att
kravlöshet kan vara ett uttryck för förakt för den andre. ”Den jag inte tror något om ställer jag
inte heller krav på.”
 Detta handlar ju ytterst om utifrån vilken värdegrund man lever – både som individ och som
organisation. Ett kännetecken för Fryshuset är just att man så medvetet lever sin värdegrund.
Detta oavsett om det handlar om att reda ut en konflikt i skolan eller hur man möter
yrkeskriminella i fängelsets besöksrum. Detta ger det mytomspunna begreppet ”respekt” en ny
och mer humanistisk innebörd.
 Detta bidrar till att ge Fryshuset legitimitet i de mest svåra situationer eftersom unga känner att
detta är en verksamhet som står på deras sida. Denna legitimitet ger, tillsammans med den
185
kompetens man byggt upp på Fryshuset, unikt tillträde till situationer och sammanhang dit
många andra aktörer inte har tillträde. Antingen därför att de inte släpps in (t.ex. Husby eller
våra fängelser) eller för att de inte vågar ta sig dit.
 En bidragande faktor är att man inte är en myndighet eller inte företräder ett
myndighetsintresse. Detta gör att det ur de ungas perspektiv aldrig föreligger någon tvekan om
var lojaliteterna på Fryshuset är placerade, vilket speglas i den legitimitet man har i ungas
ögon. En följd av detta är förmågan att snabbt uppfatta vad som händer kring ungdomar i
omvärlden och snabbt, stundtals blixtsnabbt, kunna agera utifrån detta. Insikts- och
manövertrögheten är extremt liten. Kopplat till detta är förmågan att utnyttja och stödja
passionen som central drivkraft i det mesta man gör. Förmågan att förvalta, stödja och
utveckla de ungas passion som en källa till växande och utveckling är unik.
 Avgörande för att lyckas i detta är att man är utomordentligt medveten om det personliga
mötets betydelse i alla sammanhang. Man lever mycket konkret efter mottot: ”Man kan inte
förändra en människa utan att man har en relation.” Relationsbyggen på alla plan är en
central kompetens i Fryshusets verksamhet – individuellt i allt arbete med unga, strukturellt i
form av ett omfattande nätverksarbete.
 En ytterligare bidragande faktor är att så många av Fryshuset medarbetare och deltagare har
självupplevda erfarenheter av utanförskapets och utsatthetens värld. Men inte bara det, man
har kombinerat detta med en medveten och systematisk metodik och pedagogik i sitt arbete
med möten med de människor som man kommer i kontakt med. Denna kombination är unik
och kraftfull i det förändringsarbete man bedriver.
Vi sammanfattar detta i bilden nedan:
Man skulle också kunna säga att Fryshuset skapar och tillhandahåller en arena för möten, utveckling
och växt för ett brett spektrum av unga människor. Man skulle också kunna säga att Fryshuset utgör en
bro mellan utanförskapets människor och innanförskapets människor. Man skapar en sorts frizon
mellan utanför och innanför där människor kan växa och utvecklas. En inkubationskammare eller en
yngelplats där växt och utveckling kan ske. Detta senare utifrån ett entydigt inkluderande perspektiv
byggt på centrala begrepp som öppenhet, egenmakt och KASAM. Man skapar därmed unika
förutsättningar för möten mellan olika grupper av människor eftersom man besitter en bred
186
kulturkompetens. På så vis kan man också säga att Fryshuset utgör en plattform eller arena för
demokratisk fostran och är en sorts instrument för folkbildning i ordets egentliga och ursprungliga
betydelse.
16.1.4 Resultat
Detta första socioekonomiska bokslut för Fryshuset i sin helhet ger som resultat att:
 Resultaträkningen för år 2013 visar på en samhällsvinst på cirka 95 Mkr.
 Alla samhällsaktörer utom arbetsförmedlingen är vinnare, kommunen mest med en årlig vinst
på 30 Mkr.
 Arbetsförmedlingens ”förlust” är ett uttryck för den sociala investering man gör främst i form
av olika lönesubventioner. Dessa uppgår till cirka 30 Mkr.
 I ett femårsperspektiv generar fryshuset en vinst på nästan 500 Mkr. Även ur detta perspektiv
är kommunen den stora vinnaren med en vinst på 115 Mkr.
 I ett tjugoårsperspektiv uppgår effekterna från Fryshuset till att det förväntade framtida
utanförskapets kostnader (en utanförskaps- eller välfärdsskuld) reduceras med cirka 1,290
Mkr.
 Även i ett långsiktigt perspektiv gör arbetsförmedlingen finansiella förluster i form av
kostnader för olika lönesubventioner (cirka 100 Mkr), dessa kompenseras dock av att
kommunen (som även långsiktigt är den största vinnaren) får reducerade kostnader för
ekonomiskt bistånd med i stort sett samma belopp.
 Kommunens långsiktiga förväntade vinst uppgår till cirka 280 Mkr.
16.1.5 Insikter och aha-upplevelser kring utanförskapets ekonomi
Det mest slående efter att har gjort en studie som denna är hur osynliga olika effekter av utanförskap
eller insatser för att förhindra utanförskap är i de konventionella uppföljningssystemen i samhället på
både kort och lång sikt. Man skulle kunna tala om en sorts isbergseffekt där de synliga effekter som
uppstår i olika organisationers traditionella uppföljningssystem endast mycket svagt speglar de
faktiska effekterna kring de målgrupper som vi här har studerat. Konsekvenserna av detta är att:
 Vi inte ser utanförskapets kostnader annat än mycket partiellt. Vi underskattar därmed
dramatiskt dessa kostnader?
 Vi inte ser hur de faktiska kostnaderna är fördelade mellan olika aktörer i samhället. Vi ser inte
heller hur kostnaderna är fördelade mellan olika kostnadsslag. Vad är det egentligen som
kostar och som ”blir för dyrt”?
 Vi underskattar värdet av prevention, tidiga insatser och framgångsrik rehabilitering.
Konventionella uppföljningssystem ger överhuvudtaget ingen väsentlig information alls om
värdet av en verksamhet som Fryshuset.
 Vi inte får något underlag för att se hur balansen mellan försörjare och försörjda påverkas till
följd av utanförskapet – en kärnfråga då det gäller den långsiktiga uthålligheten i vår
välfärdsmodell.
187
 Beslutsfattare saknar korrekta underlag för att fatta beslut kring denna typ av frågor.
Felaktigheterna i dessa beslutsunderlag kan uppgå till flera hundra procent.
 Det kan leda till att samhällets insatser kring prevention, tidiga insatser och rehabilitering är
rejält underdimensionerade i förhållande till vad som vore socioekonomiskt optimalt.
Det finns flera förklaringar till allt detta. En av dessa är de stuprörsorganisationer som arbetar inom
området och där ingen enskild aktör har ansvar för helheten. En annan är kortsiktigheten
(ettårsperspektivet) i styr-, budget- och uppföljningssystem. Detta leder till två effekter – osynligheten
av dessa fenomen och ansvarsfriheten kring deras effekter. Båda dessa effekter leder med största
sannolikhet till en utomordentligt ineffektiv resurshantering i våra offentliga system.
Då man, som vi har gjort i denna studie, också tagit del av de livsöden som kan tänkas drabba de
berörda personerna om inget hade gjorts, dyker osökt en fråga upp: Varför tillåter vi detta att
hända? Det skapar inte bara en massa (onödigt?) mänskligt lidande. Det leder också till mycket höga
(och onödiga?) kostnader för samhället. En del av svaret på denna fråga handlar om partiell blindhet.
Blindhet på två sätt – dels organisatorisk oförmåga till helhetssyn då det gäller ekonomiska effekter av
utanförskapet och dels en liknande oförmåga då det gäller att se de långsiktiga effekterna av ett
utanförskap.
16.1.6 Metodmässigt
Detta är, såvitt vi vet, första gången man i Sverige (kanske också på annat håll) gör ett
socioekonomiskt bokslut av detta slag i den ideella sektorn. Ett bokslut där man kompletterar en ideell
verksamhets konventionella bokslut med ett bokslut där företagets externa samhällsnytta också
beskrivs.
En första reflektion kring detta är att det rent modelltekniskt går att genomföra. Då vi inledde
studien gjordes detta mot bakgrund av de data kring utanförskap som vi under en lång följd av år
samlat in i olika sammahang. Vi utgick också från modeller vi tagit fram och använt i olika studier.
I denna studie har vi tagit fram en helt ny kalkylmodell där det socioekonomiska bokslutet redovisas
både utifrån den enskilda verksamhetens perspektiv men också utifrån ett koncernperspektiv – hela
Fryshuset. Det går alltså att modelltekniskt ta fram sådana resultat. Modellerna ger också svar i en
form som påminner om och går att relatera till det konventionella bokslutet – resultaträkning,
finansieringsanalys och investeringsanalys liksom nyckeltalsanalys.
Modellen är flexibel på ett sätt som vi inte hade förutsett och går att modifiera och bygga om till andra
sammanhang och andra frågeställningar. I detta arbete, som i alla tidigare vi gjort, finns det två
flaskhalsar. Den ena är att få medverkan från de berörda aktörerna, vilket i detta fall inte har gett några
som helst problem – de berörda verksamheterna har välvilligt ställt tid och data till förfogande. Det
andra problemet är att få till gång till data. Bristen på data beror på en mängd saker alltifrån
sekretessbarriärer kring de berörda personerna, via svårtillgängligheten och den tid det skulle krävas
för att samla in data till brist på faktiska rådata kring både kort- och långsiktiga effekter av de
processer som skett i de olika verksamheterna. Bristen på långsiktig uppföljning och därmed
långsiktiga data är här som i de flesta andra sammanhang den mest begränsande faktorn.
16.2 Mätandets paradox – jakten på det bästa som det godas fiende
Vi som skrivit denna rapport har sysslat med att mäta utanförskapets, preventionens och
rehabiliteringens effekter och ekonomi i 35 års tid. Vi gör det naturligtvis både därför att det är möjligt
188
men också därför att det är meningsfullt och ger insikter och förståelse för hur vi kan använda våra
gemensamma resurser på bästa vis.
Men – och det är ett viktigt men – det finns problem förknippade med detta. Det första problemet är att
man överskattar mätandets effekter. Det finns inom ekonomisk teori ett begrepp som heter ”benefit
hunter”, dvs. alla som får sin verksamhet utvärderad har en tenens att överskatta de positiva effekterna
av det man gör och tona ner de negativa sidorna. Alla vill vara lönsamma, allra helst mest lönsamma.
Vi vill alltså både varna för att hamna i en sorts mätfälla där man mäter framgång i absurdum, men
också för fällan att tro att den verksamhet som man i denna typ av analyser lyckas mäta som mest
lönsamma verksamheten också är den bästa verksamheten. Så är det naturligtvis inte. Ett sådant
misstag kan leda till både missvisande inre konkurrens på Fryshuset mellan olika verksamheter och
mellan Fryshuset och andra verksamheter i en yttre konkurrens. Detta är ett sätt att mäta effekter, ett
sätt av många. Men inte det enda och inte i alla sammanhang det allra mest meningsfulla. Vi har under
alla dessa år försökt hantera denna frestelse genom det vi genomgående i denna rapport kallar
försiktighetsprincipen.
Detta knyter också an till att allt inte är meningsfullt att mäta med just det här mätinstrumentet – det
socioekonomiska bokslutet. Det finns gott om verksamheter på Fryshuset som inte uppvisar särskilt
hög lönsamhet ur ett socioekonomiskt perspektiv men som trots detta är utomordentligt viktiga och
värdefulla av helt andra skäl, t.ex. diskon, gym, basket, skate, musikgrupper och konserter.
Verksamheter som ligger mycket nära kärnan i det som är Fryshusets centrala idé – en verksamhet för
unga, på ungas villkor. Man kan inte alltid värdera lönsamheten på en Mozartkonsert – den kan ändå
anses vara riktigt bra. Eller hur? Även det som förefaller att socioekonomiskt vara tämligen olönsamt
kan det alltså vara både bra och helt avgörande. Glöm inte detta.
16.3 Kommande års bokslutsarbetet
Detta är det första årets socioekonomiska bokslut för Fryshuset. Arbetet kommer att fortsätt följande
år på detta vis:
 2014 genomför vi som skrivit denna rapport, tillsammans med medarbetare från Fryshuset i en
sorts inskolnings- och utbildningsprocess ett vidgat bokslut med betydligt fler verksamheter
och mer omsorgsfullt än för 2013.
 2015 genomför Fryshusets egna medarbetare detta arbete med viss support och ett visst
mentorskap från vår sida.
 2016 genomför man detta arbete helt på egen hand.
För att detta ska kunna lyckas kommer man under det kommande året:
 Utse en grupp människor på Fryshuset som av oss kommer att utbildas och handledas i
metodiken.
 De kommer också att ha en ”on job training process” tillsammans med oss i arbetet med 2014
års bokslut.
 Vid sidan av detta kommer det internt på Fryshuset att intensifieras ett arbete med att ännu mer
utvecklat än idag följa upp verksamheten i termer av målgrupper, effekter och påverkan.
189
REFERENSER & RAPPORTER SOM HAR SIN
UTGÅNGSPUNKT I SOCIOEKONOMISK
ANALYS
SEE & OFUS
2014-03-10
Metoden
Vi har genomfört olika former av det vi idag kallar socioekonomiska analyser och bokslut i mer än 30
år. De olika konkreta beräkningsmodeller vi använder oss av bygger på erfarenheter och data vi
utvecklat i ett flertal uppdrag, några av dem redovisade nedan. För den som på ett enkelt vis vill ta del
av detta rekommenderas ”Handbok till förenklad socioekonomisk analysmodell”, Idéer för livet, 2010.
En mer utförlig beskrivning finns i rapporten ”Handbok i socioekonomiska bokslut”, NUTEK, 2008
samt ”Resten av bilden – Socioekonomiska bokslut som en metod att värdera sociala företag”.
Uppdragsgivare
Vi har haft ett flertal olika uppdragsgivare kring uppdrag med socioekonomiska analyser. Här följer
några exempel indelade i tre olika grupper. Statliga uppdragsgivare har varit; socialdepartementet,
kriminalvårdsstyrelsen, folkhälsoinstitutet, socialstyrelsen, konsumentverket, Ungdomsstyrelsen,
Tillväxtverket. Vi har haft ett 40-tal olika kommunala uppdragsgivare såsom Härryda, Ale,
Vänersborg, Helsingborg, Malmö, Karlstad, Linköping, Norrköping, Umeå, Nacka, Södertälje.
Vi har också haft ett antal organisationer och sociala företag som uppdragsgivare bl.a. Sveriges
Kommuner och landsting, Attention, Basta, Prima, Telge Hovsjö, Fryshuset, TullKust, ett antal
samordningsförbund och regionförbund, Idéer för Livet/Skandia, Europeiska Socialfonden
Rapporter
Nedan anges några av de studier vi genomfört som har beröring med detta arbetsområde. De flesta av
dem finns tillgängliga på våra hemsidor www.ofus.nu, www.seeab.se samt www.socioekonomi.se och
går utmärkt att ladda ner. Några av dem finns dessutom tillgängliga på engelska.
Lundmark & Nilsson, Utvärdering av ADHD-projektet på Norrtäljeanstalten, OFUS &
Kriminalvården, 2010
Lundmark & Nilsson, En skillnad som gör en skillnad – en metodutvärdering och socioekonomisk
analys av Mission Possible, OFUS & Fryshuset, 2011
Lundmark & Nilsson, Skuldsättning ur ett socioekonomiskt perspektiv – OFUS & Konsumentverket,
2011
Lundmark & Nilsson, Vänd dem inte ryggen – socioekonomisk analys av destruktiva subkulturer,
OFUS & Fryshuset, 2012
Lundmark & Nilsson, Telge Hovsjö & Manpower Telge Jobstart – en socioekonomisk analys av två
annorlunda grepp kring långtidsarbetslösheten, OFUS & Telge, 2012
190
Lundmark & Nilsson, Det omöjliga tar bara något längre tid – Hovsjösatsningen ur ett process- och
socioekonomiskt perspektiv, OFUS & Telge, 2012
Lundmark & Nilsson, Att gå bredvid, utvärdering av Tierpsmodellen ur ett samverkansperspektiv och
ett socioekonomiskt perspektiv, OFUS & Tierps Kommun, 2012
Lundmark & Nilsson, Att bygga relationer med respekt, utvärdering av Stigmodellen för rehabilitering
ur ett samverkansperspektiv och ett socioekonomiskt perspektiv, OFUS & Heby Kommun, 2013
Lundmark & Nilsson, Att inkludera, utvärdering av United Actionmodellen för rehabilitering ur ett
samverkansperspektiv och ett socioekonomiskt perspektiv, OFUS & Heby Kommun, 2013
Lundmark & Nilsson, ADHD ur ett socioekonomiskt perspektiv, Socialmedicinsk tidskrift, 2013
Lundmark & Nilsson, Ensam är inte stark – om att lyckas i ett samverkansarbete, 2013, OFUS &
Samordningsförbundet i Uppsala
Lundmark & Nilsson, Tretton teser och några utmaningar om utanförskap, OFUS & K2/Södertälje
Kommun 2014
Lundmark, Nilsson & Wadeskog, OFUS, 1997, Sara Söderberg, en studie om samverkan och
samhällsekonomi kring personer med ryggont.
Lundmark, Nilsson & Wadeskog, OFUS, 2000, Eva-Britt Larsson – en person med psykosociala
arbetshinder.
Lundmark, Nilsson & Wadeskog, OFUS, 2008, 1+1=3, en analys av samverkan och socioekonomiska
effekter av rehab projektet ITOK, SEE, KVS & SLL
Lundmark, Nilsson & Wadeskog, 2012, Intoleransens pris – en socioekonomisk analys av Vit
Maktrörelsen i Kungälv och toleransmodellen, OFUS, Teskedsorden, Expo & Kungälvs Kommun
Lundmark, Nilsson & Wadeskog, Underytan – Telgekoncernen, ett socioekonomiskt bokslut, OFUS &
Telge, 2013
Lundmark, Nilsson & Wadeskog, Teknikstöd i skolan – en socioekonomisk analys av
skolmisslyckanden och arbetsmarknaden, OFUS & Hjälpmedelsinstitutet, 2013
Nilsson, 1987, 20 maj 2007, en framtidsstudie av Södertälje Kommun, SEE & Södertälje Kommun
Nilsson, OFUS, 2000, Svempa Johansson, missbrukare eller företagare, en analys av de
samhällsekonomiska konsekvenserna av arbetskooperativet Basta.
Nilsson, 2008, Den osynliga lönsamheten - Tullens beslag av heroin och amfetamin ur ett
socioekonomiskt perspektiv, SEE.
Nilsson, 2008, Samverkan i Sörmland – en analys av Sörmlands Samordningsförbund - RAR, OFUS
& RAR
Nilsson, 2009, Socioekonomisk investeringskalkyl kring ett projekt med en vidgad arbetsmarknad i
Jönköpings Län, OFUS & Regionförbundet i Jönköpings Län
191
Nilsson, 2010, De unga, utanförskapet och arbetsmarknaden, OFUS & Ungdomsstyrelsen
Nilsson, 2010, Helhetssyn och långsiktighet – en socioekonomisk analys av de folkhälsopolitiska
målen, OFUS & Folkhälsoinstitutet
Nilsson, 2011, Helhetssyn & långsiktighet – strategier baserade på socioekonomiskt tänkande, SEE &
Idéer för Livet/Skandia
Nilsson, 2011, Är du lönsam lille vän, En socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och
arbetsmarknaden, SEE
Nilsson, 2012, Den ojämnlika välfärden i Malmö ur ett socioekonomiskt perspektiv, OFUS &
Malmökommissionen
Nilsson, 2012, Sociala investeringar – från prat till verkstad, OFUS & Idéer för livet
Nilsson, 2012, Och dessa våra minsta – en socioekonomisk analys av Horisont, OFUS & Karlstad
Kommun
Nilsson, 2012, Gatumatematik, om unga män på glid och utanförskapets pris i Nacka, OFUS & Nacka
Kommun
Nilsson, Svedin & Wadeskog, Ekonomisk effekter i olika former av missbruksbehandling, Stockholms
Stad, FoU-byrån & SEE, 1986.
Nilsson & Wadeskog, 1980, SEE & Statens Ungdomsråd, Det blir för dyrt – en studie av missbrukets
samhällsekonomiska kostnader.
Nilsson & Wadeskog, 1996, SEE & Nacka kommun, Vårdkedjor, samverkan och ekonomi – fallet
stroke och äldre personer.
Nilsson & Wadeskog, 1998, SEE & Södertälje kommun, Vårdkedjor, psykiatrireformen och ekonomin
– fallet Södertälje.
Nilsson & Wadeskog, 1999, Socialstyrelsen & SEE, Rutger Engström- missbrukare eller psykiskt
sjuk.
Nilsson & Wadeskog, 2003, SEE & Landstinget i Dalarna, Carina Persson, en studie av fetmans
samhällsekonomiska konsekvenser.
Nilsson & Wadeskog, 2004, Ett socialt investeringsperspektiv, SEE & Socialstyrelsen.
Nilsson & Wadeskog, 2005, Resten av bilden – Socioekonomiska bokslut som en metod att värdera
sociala företag, SEE.
Nilsson & Wadeskog, 2006, Det lönar sig – ekonomisk utvärdering av personligt ombud för psykiskt
funktionshindrade, Socialstyrelsen & SEE.
Nilsson & Wadeskog, 2006, Bättre träffbild ger högre effektivitet, ekonomisk utvärdering av POreformen i Västmanland, Länsstyrelsen i Västmanland & OFUS.
192
Nilsson & Wadeskog, 2006, Det sociala företaget och samhället – socioekonomiska bokslut för Basta
och VägenUt!, NUTEK & SEE.
Nilsson & Wadeskog, 2007, Billigare och bättre – socioekonomiska bokslut för de sociala
arbetskooperativen KOS & Briggen, SEE & Europeiska socialfonden.
Nilsson & Wadeskog, 2007, Skräddarsydd rehabilitering – en lönsam historia. Utvärdering av rehab
projektet Gemet i Karlstad, SEE.
Nilsson & Wadeskog, 2008, Utvärdering av rehab projektet Livlinan i Österåker, SEE.
Nilsson & Wadeskog, 2008, Utvärdering av Metadonprogrammet i Stockholm, SEE & MOB.
Nilsson & Wadeskog, 2008, Utvärdering av Subutexbehandling i kombination med psykoterapi i
Stockholm, SEE & MOB.
Nilsson & Wadeskog, 2008, Det är bättre att stämma i bäcken än i ån lönsamheten – att värdera de
ekonomiska effekterna av tidiga och samordnade insatser kring barn och unga, SEE & Idéer för
livet/Skandia.
Nilsson & Wadeskog, 2008, Handbok i socioekonomiska bokslut, SEE & NUTEK.
Nilsson & Wadeskog, 2008, Den osynliga och diffusa rehabiliteringspotentialen - översiktliga
socioekonomiska kalkyler kring effekterna av framgångsrik rehabilitering inom ramen för
samordningsförbund, SEE & Statskontoret
Nilsson & Wadeskog, 2008, Summan av att ge människor en andra chans – en socioekonomisk analys
av Lugna Gatans verksamhet, SEE & Fryshuset
Nilsson & Wadeskog, Focus on the individual, SEE & Idéer för Livet/Skandia, 2009
Nilsson & Wadeskog, 2009, Utvärdering av skolverkets samverkansprojekt, SEE & Skolverket
Nilsson & Wadeskog, De deprimerade unga flickorna – ett socioekonomiskt perspektiv, SEE & Idéer
för Livet/Skandia, 2010
Nilsson & Wadeskog, Handbok till en förenklad socioekonomisk analysmodell, SEE & Idéer för
Livet/Skandia, 2010
Nilsson & Wadeskog, Gatuvåldets ekonomi, del 1 – individer och förlopp, SEE & Hjärnkraft, 2011
Nilsson & Wadeskog, Simuleringsmodell kring barns och ungas utanförskap samt dess effekter i
vuxenlivet, SEE & SKL, 2011
Nilsson & Wadeskog, Utanförskapets ekonomiska sociotoper – socioekonomisk analys på
stadsdelsnivå, SEE, 2012
Nilsson & Wadeskog, Gatuvåldets ekonomi, del 2 – effekter på kommun och samhälle - fallet
Södertälje, SEE & Hjärnkraft, 2012
Nilsson & Wadeskog, Tillitens värde – den sociala sårbarheten i Dalarna ur ett socioekonomiskt
perspektiv, SEE & Länsstyrelsen i Dalarna, 2013
Nilsson & Wadeskog, Ensam är inte stark – en miljonprogramssatsning i Lindängen och det sociala
kapitalet, SEE & Malmö Stad, 2013