Byggbeskrivning Vi älskar trä Allmänt Trä ligger oss på XL-BYGG särskilt varmt om hjärtat. Till oss är du alltid välkommen med frågor och funderingar Träets egenskaper kring trä och virke. På alla våra anläggningar finns certifierade träexperter som hjälper dig att välja rätt träslag, virkesklass, dimensioner och rätt mängd för just ditt byggprojekt. Hos oss hittar du Bra att veta om trä också allt du behöver av både byggmaterial och verktyg. Välkommen. Bra att veta om träskivor Utvändigt Altan* Trädäck på mark* Bryggor* Carport* Tilläggsisolering av fasad* Garage* Boden* Trappor* Grindar* Staket och plank* Bockar* Enkelboden* Enkelstugan* Tak över uterum* Trädgårdsmöbler* Lekstuga* Förstukvist* Lusthus* Utedass* Trädgårdskompost* Cykelförråd* Utvändiga träpaneler Skateboardramper Jakttorn Gästboden Relaxboden ytterbark innerbark kambium (tillväxtskikt) Trädgårdsboden Invändigt Bastu* Invändiga träpaneler* Lägga trägolv* Snickra med limfog Montera lister och profiler Byta fönster* Montera dörr* Bygga innervägg* Takpåbyggnad Tillbyggnad Gran är det träslag som i första hand används till byggvirke. Till snickerier används av tradition furu men även gran kan med fördel användas. Till ytterpaneler bör gran användas därför att gran (splinten) tar upp vatten långsammare än furu (splinten) och ger därmed en mer beständig fasad. Undvik i tveksamma fall alltför tunna eller klena dimensioner. En tunn bräda spricker och kupar sig lättare än en tjock. Bärigheten hos en bjälke ökar mest med höjdmåttet. Bärande element av trä som bjälkar, takstolar etcetera ska dimensioneras av erfaren byggnadskonstruktör/byggnadsingenjör. Här ser du hur sorterna normalt används märg Renovering Ungefärliga relationer mellan de olika sorterna/kvalitets klasserna i Gröna Boken, Nordiskt Trä och SS-EN 1611-1 Gröna Boken (1960)*O/S Kvinta Utskott Vrak I II III IV V VI VII Nordiskt Trä (1994) A B C D A1 A2 A3 A4 SS-EN 1611-1 (2000) 4-sidig sortering G4-0G4-1 G4-2 G4-3 G4-4 Dimensionshyvlat virke, Faktablad: Så här många löpmeter behöver du till 1 m2 * Finns även som film i Bygg i trä-boxen (bygg-dvdfilmerna) De här byggbeskrivningarna är resultatet av ett samarbete mellan XL-BYGG och Skogsindustrierna. Innehållet bygger på information som tillhandahållits av olika experter och materialleverantörer. Föreningen Sveriges Skogsindustrier tar inte något ansvar för skada som må orsakas på grund av innehållet i byggbeskrivningen. Rättigheterna till innehållet i denna byggbeskrivning tillkommer Föreningen Sveriges Skogsindustrier. Innehållet skyddas enligt upphovsrättslagen. Missbruk beivras. Kopiering av innehållet är förbjudet. www.skogsindustrierna.org årsring, ljus = mjuk = vårved mörk = hård = sommarved t.ex. reglar, syllar, kortlingar och hammarband Konstruktionsvirke C14* Råspont, virke främst till undergolv och underlagstak Formvirke, virke till Furu och gran till byggnadsvirke torkas efter sågning till cirka 18% fuktkvot. Trä avsett till snickerier håller en fuktkvot på 8–12%. 2 Alla mått är i mm där inget annat anges. Sortering Gran och furu sorteras vanligen i kvaliteterna G4-0 och G4-1, G4-2 och G4-3. G4-0 och G4-1 är de bästa kvaliteterna. Annan sortering förekommer. betongformar Utvändiga paneler Invändiga paneler Planhyvlat virke för invändiga snickerier Golvträ, virke till främst synliga golv Invändiga lister, t.ex. socklar, foder och täcklister *Hållfasthetsklasser C30, C24, C18 och C14 sorteras enligt särskilda regler. Som byggvirke används i huvudsak G4-2 men även G4-3. Till paneler, lister och golvträ används främst G4-0 och G4-1. © Föreningen Sveriges Skogsindustrier, 2010 7 350009 430036 > Magnification: 100.00% Printer DPI: 2540 Streckkod System AB info@streckkod.se Tel 08-560 05 15 Fax 08-650 05 52 www.xlbygg.se De flesta byggmaterial innehåller fukt och påverkas av temperatur- och fuktvariationer. Trä sväller något vid fuktupptagning och krymper något vid uttorkning. En bräda som är till exempel 95 bred vid 18% fuktkvot (fuktkvot = kvot av vattnets vikt och träets torrvikt) har efter nedtorkning till 10% fuktkvot krympt cirka 2 mm på bredden. Trä tar upp och avger fukt snabbast från ändträ (kapytor) som därför bör skyddas. splint Bygglov Bygganmälan* Bra att veta om impregnerat trä* Nymålning Måla utomhus* Bra att veta om trä* Skruv- och Spikguide* Snickarskola* Måla inomhus Bra att veta om limträ Limträ – Dimensioneringstabeller Trä är ett naturmaterial som efter användning kan återföras i det ekologiska systemet utan att förstöra miljön. Det är ett beprövat byggmaterial, det finns trähus som är över 1 000 år gamla. kärna 3 Att välja sort splint Allmänt 1 Bra att veta om trä Cirkapris 20 kronor För bärande konstruktioner, till exempel takstolar och golv bjälkar används konstruktionsvirke som indelas i olika håll fasthetsklasser C30, C24, C18 och C14 enligt SS-EN 338. Vid större spännvidder (över 5,0 m) kan man med fördel använda balkar av limträ. Impregnerat virke, träskyddsklass NTR/A och NTR/AB som framställs av furu, finns i de vanligaste dimensionerna för läkt, bräder, reglar och plank och används utomhus. En brädas ena flatsida är vänd mot centrum av den ursprungliga stocken. Den sidan kallas kärnsida, det vill säga är vänd mot kärnan. Om brädan får röra sig fritt kan den kupa sig något vid torkning (årsringarna strävar att räta ut sig). Man brukar ha kärnsidan synlig i till exempel paneler och golv då den anses mindre sprickbenägen och lämpligast att måla på. För att få en så tät lockpanel som möjligt bör bräderna sättas upp med bottenbrädernas kärnsida mot väggen och lockbrädernas kärnsida från väggen. 4 Bra att veta om trä Impregnerat trä Trä impregnerat enligt SS-EN 351-1 och NTR Dokument nr 1:1998 beskriver fyra klasser impregnerat trä av furu: NTR/M, NTR/A, NTR/AB och NTR/B. Träskyddsklass NTR/M är främst avsedd för konstruktioner i havsvatten på västkusten. Träskyddsklass NTR/A och NTR/AB motsvarar det man i dagligt tal brukar kalla tryckimpregnerat trä. Klass NTR/A används främst för konstruktioner i markkontakt, till exempel till staket, trall och syll medan klass NTR/AB används i konstruktioner ovan mark, som i trädgårdsmöbler och utvändiga paneler. Träskyddsklass NTR/B är avsedd för träkonstruktioner ovan mark och lämpar sig bäst för utvändiga snickerier som fönster och dörrar. Företag som producerar impregnerat trä enligt NTR-standard står under kontroll av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. NTR-virket märks paketvis med nedanstående kvalitetsmärken. För sågat och hyvlat NTR-virke gäller även styckvis märkning med antingen NTR-märken eller motsvarande färgmärkning. färgkod: blå färgkod: vit 5 Limträ färgkod: gul färgkod: röd Impregnerat NTR-klassat trä kostar lite mer än obehandlat trä men bör användas till utsatta byggprodukter där risk för röta eller insektsangrepp föreligger. Extra viktigt är att använda NTR-klassat trä i kontakt med mark eller vatten, eller där det är motiverat från säkerhetssynpunkt (till exempel balkonger och trappor), eller där det blir besvärligt och förenat med höga kostnader att byta ut (exempelvis syllar). Virke impregnerat med kreosot ska inte användas i bostadshus och bör inte användas i trädgårdsbygge. Impregnerat virke klass NTR/A och NTR/AB finns normalt i lager hos din bygg- och trävaruhandlare. Där kan du också få mer information om hur virket får användas. Fråga alltid efter kvalitetskontrollen. Till följande utomhuskonstruktioner bör du välja tryck impregnerat: • Bärande konstruktioner i saltvatten – virke klass NTR/M (på västkusten), virke NTR/A i övrigt saltvatten. • Trä i sötvatten och i kontakt med mark – virke klass NTR/A. • Oskyddat trä utomhus på mark, betong, sten eller asfalt – virke klass NTR/A eller NTR/AB. • Oskyddat, fuktutsatt trä, ovan mark – virke klass NTR/AB eller NTR/B. Med limträ menas balkar eller pelare bestående av flera ihoplimmade bräder (lameller) med fiberriktningen i elementets längdriktning. L-märkt limträ (L-trä) är benämningen på limträ med minst fyra lameller, som tillverkats, kontrollerats och märkts enligt regler utarbetade av Svensk Limträkontroll. Normalt tillverkas limträ av gran. 6 Lagring och hantering Virke kan för det mesta lagras utomhus om det skyddas mot sol, regn, smuts och markfukt. Trä som ska användas synligt inomhus, bör dock lagras i ett luftigt och torrt utrymme med jämn och relativt låg temperatur, till exempel i ett garage. En kupévärmare på låg effekt kan användas. Stapla virket med läkt emellan och fixera det, det vill säga lås virket så att det inte har möjlighet att kupa eller vrida sig. Det går utmärkt att använda spännband. Bygg med torrt virke. Det är lättare att bearbeta och du slipper problem med sprickor och formförändringar. Fukt kan ge upphov till blånad och är huvudorsaken till röta och mögel. Skydda ditt trä för fuktupptagning från angränsande material, som betong. Observera att det gäller även impregnerat trä. 7 Mått Tvärsnittsmått och tillåtna måttavvikelser för sågat virke finns i standarderna SS-EN 336, 1313-1, 1309-1, SS 23 27 12 och SIS 23 23 13. Måtten gäller vid fuktkvoten 20%. Från nominella måttet tilllåts följande tolerans på virket: Tillåtna måttavvikelser Tjocklek och bredd t.o.m. 100 mm - 1 mm + 3 mm över 100 mm - 2 mm + 4 mm Längd 1800 – 6000 mm - 0 mm + 50 mm Tvärsnittsmått och tillåtna avvikelser för hyvlat virke. Måtten för råhyvlat virke gäller vid fuktkvoten 17%. Från det nominella måttet tillåts följande tolerans på virket: Tillåtna måttavvikelser Tjocklek och bredd t.o.m. 99 mm + - 0,5 mm fr.o.m. 100 mm + - 1,0 mm Medelvärdet för aktuell tjocklek och bredd får inte underskrida det nominella måttet. 11 8 Sortiment Fem goda råd • Planera leveranserna och förbered uppställningsplats för virket! Bygg- och trävaruhandlarna har ett rikt sortiment av virkes dimensioner och kvaliteter. Normalt lagerhålls virke i längder upp emot cirka 5,4 m. Större längder och exaktkapade längder kan beställas. Virket är då ofta fingerskarvat. På nästa uppslag visas de vanligaste profilerna och dimensionerna. Sortimentet kan givetvis variera mellan olika bygg- och trävaruhandlare. Ytterpaneler har oftast en ohyvlad sida, i regel finsågad, eftersom målarfärg fäster bättre på ohyvlad yta. • Kontrollera träet vid lossning och reklamera eventuella felaktigheter snarast och innan virket används! • Skydda trä mot långvarig nederbörd, stark solstrålning, nedsmutsning och markfukt under lagring och montering! • Lagra träet luftigt och se till att fukt inte stängs inne under presenningar och dylikt! 12 Mått anges i millimeter. För spontat virke och paneler anges största bredd. Täckande bredd och åtgång redovisas i tabellen under punkt 9. Måtten gäller vid en fuktkvot av 17%. • Trä för inbyggnad ska vara torrt och väl skyddat mot fuktupptagning från avgränsande material, till exempel betong och asfalt. Se till att stommen kommer under tak eller skyddas mot regn så snart som möjligt efter det att den rests! 9 Ordförklaring Ohyvlat virke, virke med fyra ohyvlade sidor ersätts i ökad utsträckning av dimensionshyvlat virke. Virkesåtgång Dimensionshyvlat virke, virke som hyvlats på fyra sidor för Omräkningstabellen för beräkning av åtgång (lm/m2). Observera att spill inte är medräknat. En god tumregel är att alltid räkna med 10 –15 procent spill på grund av avkapning. Ohyvlat virke Planhyvlat virke Spontat virke Bredd Bredd Täckande bredd mm lm/m2 mm lm/m2 50 20,00 45 22,22 – mm att erhålla ett visst tvärsnittsmått. Har utseendemässigt lägre kvalitet än planhyvlat virke och används främst för inbyggnad. Råhyvlat (råplanat) virke, virke med rektangulärt tvärsnitt, en flatsida ohyvlad (sågad) och övriga sidor hyvlade. Planhyvlat (släthyvlat) virke, virke med fyra hyvlade sidor. lm/m2 Har utseendemässigt en högre kvalitet än dimensionshyvlat virke och används främst för synliga ytor inomhus. Virke med en finsågad yta, virke som kluvits efter torkning. Används främst till ytterpaneler eftersom målarfärg får – 63 15,87 58 17,24 – 75 13,33 70 14,29 60 16,67 – 100 10,00 95 10,53 85 11,76 125 8,00 120 8,33 110 9,09 150 6,67 145 6,90 135 7,41 175 5,71 170 5,88 160 6,25 bättre fäste på en ohyvlad yta. Spontat virke, virke med fjäder (spont) på den ena kantsidan och not (ränna, spår) på den andra för sammanfogning. 200 5,00 195 5,13 – – 225 4,44 220 4,55 – – Falsat virke, virke, vanligtvis panelbräder, med längsgående vinkelrät nedskärning på kanterna som gör att två bräder överlappar varandra vid sammanfogning. Exempel: En väggyta på 10 m2 kläs in med spontad panel med en täckande bredd av 85. Åtgången blir 11,76 lm/m2, det vill säga 10 x 11,76 = 117,6 lm (exklusive spill). 10 Virkesbenämningar Benämningarna är i praktiken inte klart avgränsade. De varierar mellan sågverk och bygg- och trävaru handel och lokalt över landet. * Sparrar och bjälkar är oftast virke med ingen eller högst 25 skillnad mellan tjocklek och bredd. För dimensioner till och med 175 x 200 används vanligen benämningen sparrar och för grövre dimensioner bjälkar. 9/12 16/19 22/25 bredd hyvlad/ohyvlad 28/32 34/38 45/50 70/75 95/100 120/125 145/150 170/175 195/200 200/225 9/12 16/19 läkt bräder 22/25 28/32 34/38 45/50 reglar plankor 70/75 95/100 120/125 145/150 170/175 195/200 200/225 tjocklek hyvlad/ohyvlad sparrar eller bjälkar* 13 Bra att veta om trä Vanliga profiler och dimensioner Tralläkt Enkelfasspont Fjällpanel Stockpanel 22 x 95, 120, 145 22 x 120 Utöver följande sortiment förekommer andra profiler och dimensioner. Observera att bygg- och trävaruhandlarna ofta inte lagerhåller alla trävaror som visas här. 22 x 70, 95 28 x 95 34 x 95 120 bredd förekommer 22 x 120 28 x 145 också. Skugglist 33 Allmogefoder (exempel) 33 x 43 15 x 69, 95 21 x 69, 95, 120 Sågat virke 12 x 25, 38, 50 19 x 25, 50, 75, 100, 125 25 x 25, 38, 50, 75, 100, 125, 150 38 x 75, 100, 125, 150 50 x 50, 75, 100, 125, 150, 175, 200 75 x 75, 150, 200 100 x 100 125 x 125 150 x 150 Planhyvlat virke 9 x 22, 28, 34, 45, 70, 95 16 x 22, 28, 34, 45, 70, 95, 120, 145 22 x 22, 28, 34, 45, 70, 95, 120, 145, 170, 195 28 x 70, 95 34 x 34, 45, 70, 95, 120, 145 45 x 45, 70, 95, 120, 145 Hyvlat virke 22 x 45, 70, 95, 120, 145, 170, 195 28 x 70, 95 34 x 45, 70, 95, 120, 145 45 x 45, 70, 95, 120, 145, 170, 195, 220 70 x 70 95 x 95 Slätspont Används framför allt till synliga beklädnader i golv, vägg eller tak. 15 21 27 33 x x x x 70, 70, 70, 70, 95, 95, 95, 95, 120, 120, 120, 120, 14 145, 145, 145, 145, 170 170 170 170 Utvändiga paneler Falsad spårpanel med fasade kanter 22 x 120, 145 Ytterpanelbräda Används vanligen som lockpanel. Brädernas bredd varierar beroende på om kantsidorna är hyvlade eller inte. 16 x 70/75, 95/100, 120/125, 145/150 22 x 45/50, 70/75, 95/100, 120/125, 145/150, 170/175, 195/200 Spontad ytterpanel Används vanligen med en lockläkt som täcker springan mellan bräderna. Skugglist 43 21 x 43 15 Lister Hålkälslist 8 x 15, 21, 27, 33, 43 12 x 27 15 x 43 21 x 69 6 x 21, 27, 33 8 x 21, 27, 33, 43 22 x 95, 120, 145 Gjutlist trekantslist 21 27 33 43 x x x x 21 27 33 43 21 x 43, 56 16 Allmogetaklist (exempel) 22 x 95, 120, 145 15 x 70 Spontad spårpanel med fasade kanter 12 x 70, 95, 120 15 x 70, 95, 120 21 x 95, 120, 145 Pärlspont 15 x 15 21 x 21 12 x 95 15 x 95 16 x 45 Skugglist 21 Allmogelockläkt 16 x 45 21 x 33 Rundstav 8, 12, 15, 21, 27, 33, 43 15 x 69, 95 21 x 69, 95, 120 Invändiga paneler Trekantslist Lockläkt Allmogesockel (exempel) Spontad spårpanel med raka kanter Dubbelfasspont Råspont Används till rustika beklädnader i stället för skivmaterial, till exempel i undergolv, invändig väggbeklädnad och yttertak. 9,5 x 43, 56 12 x 43, 56, 69 9 x 70 12 x 70, 95, 120 15 x 70, 95, 120 21 x 95, 120, 145 9x9 12 x 12 15 x 15 21 x 21 25 x 25 50 x 50 75 x 75 17 x 95, 120, 145 20 x 95, 120, 145 23 x 95, 120, 145 Kvartslist Används för att täcka fogar i innerhörn vid anslutning mellan skåp och vägg. Hörnlist Används för att täcka och förstärka fogar i ytterhörn. Sockellist Finns ofta laserad eller vitmålad. Klackfoder Foglist Används för att täcka fogar mellan olika material. 22 x 120, 145 Spontad spårpanel med fasade kanter 9,5 x 43, 56 12 x 43, 56, 69 15 x 56, 69 Smyglist Gjutlist 10 x 70 17 x 70 Foderlist Finns ofta laserad eller vitmålad. Allmogepanel (exempel) 12 x 120 17 Exempel på dimensioner och kvaliteter Alla mått är i mm där inget annat anges. Underlagstak Råspont, 17 x 95, sort G4-2, täckande bredd 85. Nockbräda Hyvlat, 45 x 120–145, sort G4-2, gran. Ströläkt Sågat, 25 x 25, sort G4-3. Takstol Hyvlat K-virke, c 1 200. Bärläkt Sågat, 25 x 38, sort G4-2. Vattbräda Hyvlat, 22 x 120–145, sort G4-0/G4-1, gran alternativt impregnerat klass NTR/AB. Ytterpanel Bottenbräder: finsågad yta, 22 x 145–170, sort G4-0/G4-1, gran. Lockbräder: finsågad yta, 22 x 95–120, sort G4-0/G4-1, gran. Vindskiva Finsågad yta, 22 x 120–145, sort G4-0/G4-1, gran. Knutbräda Finsågad yta, 22 x 120–145, sort G4-0/G4-1 gran. Räckesöverliggare Hyvlat, 34 x 95, sort G4-0/G4-1, gran, alternativt impregnerat klass NTR/A eller NTR/AB. Foder Finsågad yta, 22 x 120–145, sort G4-0/G4-1, gran. Spjäla Finsågad yta, 22 x 95, sort G4-0/G4-1, gran. Spikregel Hyvlat, 34 x 45 eller 45 x 45, sort G4-2. Staketbräda Finsågad yta, 22 x 120–145, sort G4-0/G4-1, gran. Innerväggspanel Profilhyvlat, 15 x 70–120, sort G4-0/G4-1. Överliggare Hyvlat, 45 x 95–145, sort G4-2, gran, alternativt impregnerat klass NTR/AB. Golvträ Slätspont, 27 x 95–145, sort G4-0/G4-1, täckande bredd 85–135. Tvärregel Hyvlat, 45 x 95, sort G4-2, gran alternativt impregnerat klass NTR/AB. Stolpe Hyvlat, 45 x 95–145, sort G4-2, gran, alternativt impregnerat klass NTR/A eller NTR/AB, c 1 200. Infästes till ingjuten stolpsko enligt ritning. Golvbjälke Hyvlat K-virke, 45–70 x 195–220, c 600 eller enligt ritning. Tralläkt Hyvlat, 22–34 x 95–120, sort G4-0/G4-1, impregnerat klass NTR/AB. Bjälke Hyvlat K-virke, 45 x 220, impregnerat klass NTR/A, c 600. Hammarband Hyvlat K-virke, 45 x 95–145. Väggregel Hyvlat K-virke, 45 x 95–145, c 600. Kortling Hyvlat, 45 x 95–145, sort G4-2, c 600. Syll Hyvlat, 45 x 95–145, sort G4-2, eventuellt impregnerat klass NTR/A.