Förstudie Kultur REC - projektredovisning till Innovativ Kultur Hej Innovativ Kultur, Bifogar nedan de delrapporter som ni har efterfrågat. Stort tack för ert stöd för att genomföra vår förstudie och hör gärna av er om ni undrar något. Med varma hälsningar, Carl Forsberg, Nätverkstan Staffan Hjalmarsson, Animal Spirits Göteborg/Gullspång/Nacka, 20 november 2014 Delrapport 1. Skriftlig projektrapport enligt mall Förstudie Kultur REC var ett samarbete mellan Nätverkstan och Animal Spirits och stöttades av fyra finansiärer under 2013 och -14: + Innovativ kultur 167 tkr + Kulturbryggan, 90 tkr + Västra Götalandsregionen, 190 tkr + Skaraborgs kommunalförbund, 45 tkr + Göteborgsregionens kultur och fritidschefsnätverk, 40 tkr Nedanstående rapport är slutsatser dragna från hela arbetet. Där vi har ansett det viktigt har vi särskilt markerat aktiviteter som genomfördes i Stockholms Län. 1. Projektidé Den rörliga bildens möjlighet att uttrycka, tillgängliggöra och förmedla konst och kultur har genomgått en revolution de senaste femton åren. Delvis tack vare digitaliseringen. Allt fler större kulturaktörer installerar fast teknik för att streama (”sända”) sina produktioner. Förstudie Kultur REC vill stärka mindre kulturaktörer att delta i teknikskiftet. Annars riskerar fria kulturgrupper, kulturprojekt och mindre kommuner och verksamheter att inte ta plats i de digitala PLAY-tjänster som växer fram (t ex SVT PLAY, PLAY Kultur, Expressen PLAY). Vi vill skapa mobila lösningar som kan streama och sprida kultur och konst tillsammans med mindre kulturaktörer i hela Sverige. Vi vill trycka på REC-knappen lika bestämt som allt fler trycker på PLAY. 2. Bakgrund, Drivkrafter och motiv Oktober 2012 beviljas Vara konserthus 250 tkr för projekt ”Digitala Sändningar” från det sk. Frispels-stödet. Leif Eriksson, filmarbetare och projektledare på Nätverkstan i Göteborg, anlitas. I januari 2013 genomförs ett seminarium kring streamad kultur där 40-tal kulturaktörer medverkar. I de samtalen väcks tanken om Kultur REC. I anslutning till Vara konserthus 10-årsjubileum september 2013 väcks tanken att växla upp Kultur REC till ett interregionalt projekt. Att på något sätt hitta en gemensam pedagogisk och teknisk lösning för fler regioner (och potentiellt internationellt), är både kostnadseffektivt och kulturellt och konstnärligt utmanande. Att starta med de två regioner/län som tillsammans har en stor del av Sveriges befolkning och kommuner, är pragmatiskt och effektivt. Kultur REC kan bli en ny typ av kulturaktör. En aktör utan en fast byggnad i mitten men som istället länkar och för samman platser, kultur- och konstyttringar. Kultur REC dockar även an till en i väl utbyggd digital infrastruktur som biografer och Sveriges digitala 2020-mål1. Förstudie Kultur REC startade med ambitionen att uppnå följande effekter: 1. Pedagogik: sprida kunskap och erfarenhet kring möjligheterna med streaming tillsammans med mindre kulturaktörer, forskning, näringsliv och offentliga aktörer. 2. Identifiera intressen: involvera mindre kulturaktörer för att definiera intressen och behov inför huvudprojektet. 1 www.bredbandivarldsklass.se/bredbandsstrategier-for-sverige/Bredbandsstrategi-for-Sverige/Bredbandsmal/ 3. Bygga nätverk: skapa nätverk med och mellan kulturaktörer inför finansiering av huvudprojekt. Vid nära samarbeten även formulera intentionsförklaringar. 3. FÖRNYELSE Beskriv på vilket sätt projektet blev kulturellt/konstnärligt förnyande Sammanfattning Vi har landat i tre olika principer enligt nedan. Samtliga förslag kräver både en analytisk färdighet och mod som vi tror att både Nätverkstan och Animal Spirits är redo inför. Är vi redo, så tror vi även att fler aktörer i kulturlivet i och utanför Stockholms Län kan ta sig an uppgiften. Analys Förstudie kultur REC:s utredningsuppdrag handlade om streaming. Under förstudien har vi träffat en mängd människor och små och storskaliga aktörer i och utanför kulturlandskapet (se bilaga för aktiviteter). Många uttrycker en längtan av att bredda sitt publikunderlag och ta plats i det digitala paradigmskiftet. Många småskaliga kulturaktörer är redan idag på nätet. Det är en självklar plats att marknadsföra, sprida information och i viss utsträckning dokumentation från tidigare eller kommande produktioner och projekt. Få småskaliga aktörer genomför idag fullskaliga sändningar på nätet, vad man brukar kalla streaming. Det är svårt att hitta bra jämförelsetal för kostnaden för den småskaliga kulturen, men om man till exempel ser på Göteborgs konserthus som varit en samtalspartner under förstudien ser vi: + den tekniska utrustningen låg på cirka 2,2 miljoner kr + att streama en konsert och INTE göra det live innebär cirka 80 arbetstimmar + att streama live är mer tidskrävande då ”inget får gå fel” Skulle man brotta ner motsvarande siffror till till exempel ett bibliotek eller en performancekonstnär så krävs det åtminstone + en kunnig person inom enklare ljus- och ljudsättning, kamerateknik som jobbar minst en dag med förberedelser och genomförande till en kostnad om minst 5 000 kr + cirka 3 000 kronor i hyra för ”enkel teknik”. + Beroende på var kulturhändelser sker så tillkommer transport på minst 500 kr om vi räknar lågt Det är en sammanlagd kostnad på 8 500 kronor. En allt för stor summa för många småskaliga kulturaktörer. För till exempel konstnärer, som får en genomsnittlig ersättning för en utställning på 4 000 kronor_, är 8 500 kronor en hög siffra. För ett litet kommunalt bibliotek är det oftast en högre summa än arvodet för till exempel den författare som är på besök. Vår analys är att det både är allt för kostsamt att göra det till någorlunda bra kvalité. Och när det väl ligger en föreställning eller ett författarbesök på internet, vem skall kolla? Och, framför allt: vem skall kolla som INTE hade kommit till själva tillställningen? Möjliga lösningar 1. Bredda begreppet Vårt förslag på lösning är att man breddar begreppet streaming till att innefatta all form av digitalisering. Det kan vara minst lika effektivt att lägga ut några minuter från en kulturhändelse för att locka nya publik eller press som att lägga ut en hel händelse som kanske får få tittare. 2. Skapa incitament och lärande Vi ser också att många inom det småskaliga kulturlivet är ovana att till exempel föra in en stillbildskamera för att noggrant fotografera vad som hänt. Några är även ovana vi relativt mogna sociala medier som till exempel Facebook. Att uppmuntra det småskaliga kulturlivet att dokumentera, att vara på nätet och ta plats i de befintliga små och stora kanaler som finns idag är en viktig del för att den småskaliga kulturen inte skall halka efter ännu mer i det digitala paradigmskiftet. Vi vet att det inom några år kommer att vara krav från statligt håll att de större scenerna måste digitalisera sitt utbud för att få fortsatt stöd. När vi blickar ut över det kulturpolitiska fältet så tror vi även att de kommande åren kommer att ställas krav på någon form av ”digital dokumentation” eller streaming från offentliga finansiärer även för småskaliga kulturaktörer. När tekniken och kanalerna för att sända och lägga ut material både blir billigare och enklare att använda, så bör det även vara ett rimligt kulturpolitiskt krav om man skall få stöd. Att nå nya publikgrupper och öka delaktighet i kulturen är även prioriterade frågor för såväl Västra Götalandsregionens kulturnämnd de kommande åren som EU:s programperiod som löper 2014 – 2020. 3. Digitalisera för specifika sammanhang och syften Att lägga ut något på nätet är, att ”digitalisera småskalig kultur”, är tekniskt okomplicerat. Att lägga ut några rader och bild på Facebook eller filma med sin mobilkamera är billigt och vanligt. Men bara för den småskaliga kulturen digitaliseras, så krävs det en strategi för vem skall titta och varför. Många gånger ser endast de ”närmast sörjande” på det som läggs ut. Vi tror att värdeskapande sker i relationer, i relationer till det som gjorts och omvärlden. För att småskalig digitaliserad kultur skall bli relevant så är ett sätt att se till att den kommer till användning i specifika sammanhang med specifika syften. 4. Samverkan Aktörer som är understrukna har enligt vår analys relevans för de medel som Nätverkstan erhållit från Innovativ Kultur och har sin huvudsakliga aktivitet i Stockholms Län eller arbetar nationellt eller internationellt. Akademi, forskning och högre utbildning Vilka: Anna Åkerfeldt, Data- och Systemvetenskapliga Stockholms Universitet Form: gemensam ansökan till Vinnova om 1 500 tkr för att ta nästa steg. Syfte: finansiera huvudprojekt Queer ISO 26000 (sätta digitaliserad kultur i relation till hållbar utveckling) Vilka: Anita Malmqvist (konstnär och lektor i Konst på Institutionen för Konst Konstfack med inriktning mot Rörlig Bild, ekokritik och posthumanism) och Katja Aglert (konstnär och lektor Institutionen för konst, Konstfack, verkar i skärningspunkten mellan olika discipliner) Form: möten Syfte: informera om slutsatser i förstudie Kultur REC och bjuda in till styrgrupper för genomförande, bland annat i Queer ISO 26000 som Animal Spirits söker stöd för genomförande av bla Innovativ Kultur Vem: Torkild Thanem, professor i företagsekonomi med inriktning organisation vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet Form: möten och mejl Syfte: se ovan ang Queer ISO 26000 Näringsliv Vilka: Bitio Development & Consulting, konsultbolag som jobbar främst med webbaserade itlösningar åt företag Form: gemensam ansökan till Vinnova om 1 500 tkr för att ta nästa steg Syfte: se ovan Vem: Charlotta Szczepanowski, hållbarhetschef på Riksbyggen Form: workshop Syfte: testa förslag på långsiktig finansiering och bjuda in till styrgrupp Vem: Cecilia Lööf, kommunikationsansvarig på HSB Göteborg som kommit längst i Sverige med att integrera ISO 26000 i sin verksamhet Form: möte Syfte: testa förslag på långsiktig finansiering. Vem: Mats Lindberg (verksamhetsledare för BUS, Bildkonst Upphovsrätt i Sverige) Form: möte Syfte: diskutera möjligheter och utmaningar kring upphovsrätt. Vem: Henrik Wiréhn, seniorkonsult Ramböll Form: möten och workshops Syfte: testa idé om långsiktig finansiering via näringsliv och bjuda in till referensgrupp för Queer ISO 26000 Vilka: branschföreningen för Ljud, Ljus och Bild för professionellt bruk (LLB) Form: LLB-mässan 2014, Nordens största branschmässa för ljud, ljus, bild och medieteknik Syfte: Leif Eriksson från Nätverkstan inbjuden för att berätta om streaming och förstudie Kultur REC Övriga offentliga aktörer Vilka: Jenny Ekman, konstnär och kultursekreterare i Tibro kommun och Thomas Asplund Gustavson, intendent Skövde konstenhet. Form: möten Syfte: identifiera nyckelintressenter i Skaraborg. Vem: Sofia Lubian, processledare för Kultur- och fritidschefsnätverket i Göteborgsregionen Form: upprepade möten Syfte: testa slutsats kring hållbarhet och digitalisering samt förankra nästa steg att genomföra test tillsammans med Göteborgs Internationella konstbiennal, Göteborgs internationella filmfestival och Göteborgs Dans och teaterfestival. Vilka: Fyrbodals kommunalförbund Form: föreläsning Syfte: sprida kunskap rent generellt kring streaming och förstudie Kultur REC. Vilka: Leif Eriksson från Nätverkstan deltar i Västra Götalandsregionens Digitaliseringsgrupp, en informell kontinuerlig mötesplats initierat av Kulturförvaltningen på Västra Götalandsregionen där representanter från GöteborgsOperan, Göteborgs symfoniker, Chalmers, Akademin Valand med flera deltar Form: kontinuerliga samtal och möten Syfte: diskuter streamingfrågor och andra frågor kring digitaliseringen av kulturen. Vilka: Maria Reihs (konstnärlig ledare och manusförfattare) och Niklas Rydén (konstnärlig ledare på Atalante som har dokumenterat i princip samtliga aktiviteter på scen sedan 90-talet) Form: Spridningsworkshop nr 1, 25 deltagare i rummet och 40 via stream på nätet Syfte: sprida kunskap och genomföra enkät Vem: Gunilla Kindstrand, Hälsingetidningars chefredaktör, journalist och kulturredaktör Form: möte Syfte: för att diskutera digitaliseringens effekter och möjligheter med småskalig kultur. Vem: Måns Pär Fogelberg, Göteborgs Symfoniker Form: talare på spridningsseminarium och möten Syfte: sprida kunskap bl.a om hur man lyckas få 2 miljoner visningar på youtube inom loppet av ett år. Konserthuset har även som storskalig kulturaktör kommit förhållandevis långt i sitt arbete med streaming. Vem: Johannes Nebel (Play Kultur), Marie Schönbeck (kultursekretariatet Västra Götalandsregionen) och Jonas Myrstrand (manusförfattare, regissör, filmlärare och filmcurator) Form: talare på spridningsworkshop nr 2 och möten Syfte: Johannes berättade om en helt ny plats på nätet som kommer att tillgängligöra och visa filmad kultur från hela landet, inte bara de stora scenerna. Marie berättade om tillgänglig teknik till låga kostnader - om att enkelt dokumentera kultur med rörlig bild. Jonas berättade om flera digitala projekt i samarbete med bl.a. muséer. Vilka: Tomas Asplund-Gustafsson (konstintendent, Skövde konstenhet), Anna-Carin Öhman (verksamhetsledare Folkets hus i Lidköping), Catrin Hulmarker (kommunstyrelsens ordförande Hjo kommun och ledamot i Sveriges Kommuner och Landstings kulturberedning), Kristina Anderbakk (näringslivsutvecklare Skaraborgs kommunalförbund), Pia-Marie Wehrling (filmkonsulent Kultur i Väst) och Jenny Luukkonen (koordinator Film Cloud). Form: spridningsworkshop nr 3 Syfte: att testa slutsats kring att koppla samman småskalig kultur med hållbarhet. Vilka: Nils Björling (arkitekt och projektledare strukturbild Skaraborg, Skaraborgs kommunalförbund), Anders Schönborg (Agrivind, drivande vindkraftsföretagare och fotograf), Amer Zinati (festivalproducent i Damaskus, MR-aktivst och flyktning) och Mika Väisänen (internationellt aktiv fotograf) Form: spridningsworkshop nr 4 Syfte: att testa slutsats kring att koppla samman småskalig kultur med hållbarhet. Vilka: Elin Rosenström (ansvarig för EU-programmet Kreativa Europa på Kulturrådet) och Lotti Fred (ansvarig för EU-stöd på Stockholms Läns Landsting) Form: möten Syfte: diskutera slutsatser i förstudie och möjlig finansiering via EU. Vem: Katarina Höög, departementssekreterare på regeringskansliet Form: samtal Syfte: stämma av regeringens tankar angående digitalisering och informera om förstudie Kultur REC Vem: Cecilia Engfelt, Digiscen, sprider kultur på nätet Form: samtal Syfte: Digiscen tog kontakt för att lyssna av förstudie Kultur REC:s slutsatser inför en planerad förstudie kring digitalisering i Skåne Vilka: Armela Pengili (Executive Director) och Florenca Korbi (Program Manager) på ACT for SOCIETY Centre i Tirana, Albanien, en NGO som bla jobbar med kulturedriven samhällsutveckling Form: skypemöte Syfte: undersöka möjligheter till samverkan för internationellt projekt inom ramarna för Erasmus+ tillsammans med den italienska NGO:s Mille Veganti. Vilka: David Karlsson (styrelseordförande Nätverkstan, utbildning, och rådgivning inom kultur), Frank Kanu (Verksamhetsledare på OPAD, Organisationen för fattigdomsbekämpning och utveckling, aktiva bla i Botkyrka), Maria Henriksson (kulturchef i Mariestads kommun, Mariestad har ett aktivt hållbarhetsuppdrag i och med sitt FN-stöttade biosfärsområd), Mia Christersdotter Norman (verksamhetsledare vid, Röda Sten Konsthall), Shahina Begum (verksamhetsledare och –utvecklare på Botkyrka Kvinnoresurscentrum) och Tomas Oldrell (konstchef på Skövde konstmuseum med regionalt uppdrag kring genus) Form: samtal, mejl och möten Syfte: beskriva slutsatser ifrån förstudie Kultur REC och bjuda in till styrgrupper för huvudprojekt Queer ISO 26000 (som Animal Spirits bla har sökt stöd för att genomföra från Inovativ Kultur) Vilka: Unga Berättar, Stockholms Stad Form: spridningsworkshop nr 5 Syfte: testa slutsats och lyssna in deras erfarenhet kring digitalt berättande och hur de jobbat aktivt med att tillgängliggöra statliga utredningar Vem: Per Hasselberg, verksamhetsledare Konstfrämjandet och Niklas Östholm, curator på Konstfrämjandet Form: möten Syfte: testa slutsats och skapa relation inför genomförande av bla Queer ISO 26000 Vem: Henrik Rogeland från Digiscen som distribuerar dans, teater och musik via nätet som ett led i deras arbete med att tillgängliga kultur och Strobemedia Form: möte Syfte: sprida och dela erfarenhet, bland annat inför deras pågående uppdrag i Skåne och Stockholms län kring digitalisering. 5. Genomförande Lista de särskilda kraven från avtalet och ange de förändringar som gjorts under projektets gång. Beskriv hur projektet har genomförts, uppdelat på aktiviteter så att det tydligt framgår hur projektet nått sina mål och förväntade resultat. Under förstudie Kultur REC skulle nedanstående tre övergripande aktiviteter genomföras enligt avtal. 1. Spridningsworkshop och möten Två spridningsworkshops och möten i Stockholms län tillsammans med • mindre kultur- och konstaktörer. Till exempel fria kulturgrupper, kulturprojekt, mindre kommuner och verksamheter som saknar incitament för teknikinvesteringar • • ”sammanhållande” aktörer som län, regioner kommunalförbund eller kommuner aktörer från näringsliv, forskning och offentlig verksamhet som har intresse (kommersiella eller ”samhällutvecklande”) av streaming. Vi har genomfört tre öppna spridningsworkshop i Västa Sverige under våren 2014 på Gothenburg DIY Dagar i januari, Trollhättan i maj och Skövde i juni. Vem som helst kunde anmäla sig som var intresserad av kultur och streaming. Vår analys under våren 2014 var att kunskapen rent generellt kring digitalisering var relativt god, men att det fanns stora utmaningar kring hur finansieringsdelen skulle lösas. Därför genomförde vi framför allt riktade möten och en mindre spridningsworkshop i Stockholm samt en mängd mindre möten för att strategiskt fokusera på hur en förlängning och genomförande av huvudprojekt skulle kunna genomföras. Under våren 2014 hade även Animal Spirits samtal med Innovativ Kultur där vi redogjorde för vår analys och att det var möjligt att ”lösa upp” spridningsworkshop till mindre möten och ”riktade” aktiviteter. 2. Enkätundersökning En enkätundersökning angående mindre kulturaktörers intressen och behov i Stockholms län kring streaming. 17 st svar på pappersbaserad enkät. Svaren kommer från aktörer som spänner över ett stort register; museum, danskompani, bibliotek, Folkets Hus, kulturförvaltning, ospecificerad scenverksamhet, filmverksamhet, teaterverksamhet samt performance-och samtidskonst. 10 svarar "medelstort" behov av att starta streaming 5 svarar "stort" behov 2 svarar "inget" behov alls. Endast 2 av 17 uppger att de streamar idag. 0 av dessa livestreamar dock. 1 streamar med frekvensen 1 gång per vecka, 1 streamar 1-2 gånger per år. När det gäller vilka olika hinder dessa aktörer anser sig se, och vad dom saknar, för att starta streaming : 11 st uppger avsaknad av teknik 10 st uppger kostnader 11 st uppger kompetens 8 st uppger rättigheter 2 st uppger lågt intresse från målgrupp 2 st uppger bristande vilja inom verksamheten 1 st uppger avsaknad av information om vad streaming innebär När det gäller med vilken regelbundenhet man vill streama uppger dessa: 3 st varje vecka 9 st varje månad 1 st varje kvartal 4 st 1-2 ggr per år 1 st aldrig 3. Rapport Formulera en rapport med stöd av ovan som distribueras till kulturaktörer som har svarat på enkäten, deltagit i workshops samt till relevanta nationella aktörer, samarbetspartners och finansiärer. Se bilaga för utförlig rapport och analys. 6. Resultat & effekter Effekter Förstudie Kultur REC skulle enligt avtal ha tre effekter: 1. Pedagogik: sprida kunskap och erfarenhet kring möjligheterna med streaming tillsammans med mindre kulturaktörer, forskning, näringsliv och offentliga aktörer. 2. Identifiera intressen: involvera mindre kulturaktörer för att definiera intressen och behov inför huvudprojektet. 3. Bygga nätverk: skapa nätverk med och mellan kulturaktörer inför finansiering av huvudprojekt. Vid nära samarbeten även formulera intentionsförklaringar. Se nedan för en sammanfattning av vår analys av dem. 1. Pedagogik Vi har haft en mängd möten och spridningsworkshop under förstudien enligt ovan. Med det ”breddade” streamingbegreppet och att mötas kring digitaliserings möjligheter, ser vi hur många aktörer vill vara med oss för att genomföra projekt och samarbeten. Det ser vi som ett kvitto på att vi är på rätt väg och att vi under vårt arbete har spridit våra erfarenheter och slutsatser kontinuerligt. I dagsläget är det svårt att avgöra vilka effekter vår rapport kommer att få. Men vi ser att det finns relativt lite material tillgängligt för framför allt småskaliga kulturaktörer när man vill arbeta med streaming och digitalisering. Där tror vi att både Nätverkstan och Animal Spirits kommer att vara en viktig samtalspart i det småskaliga kulturlivet och även inom forskning, näringsliv och offentliga aktörer när de vill arbeta med digitalisering. 2. Identifiera intressen Vi har involverat en mängd mindre aktörer från det relativt brokiga landskapet som den småskaliga kulturen är. Vi tror oss veta efter våra samtal vilka utmaningar som man som småskaliga kulturaktör står inför när man skall digitalisera sin verksamhet. De identifierade intressena är även en grund för genomförande som påbörjas under hösten 2014 och 2015. 3. Bygga nätverk Vi ser med stolthet och glädje på de aktörer som valt att samarbeta med både Nätverkstan och Animal Spirits inför våra olika genomförandeprojekt. Skillnader 1. För deltagare Förstudien har spridit kunskap om digitalisering och streaming. 2. För vårt verksamhetsområde Vi tror att förstudien varit ett inspirerande exempel på hur även det småskaliga kan ta och ges plats i det pågående digitala paradigmskiftet. 3. För Näringsliv Via bland annat standarden ISO 26000 och förslag på genomförande kring Queer ISO 26000 har vi visat delar av näringslivet att konst och kultur ÄR en relevant del av lösningen på de utmaningar som samhället står inför. 4. För forskning Vi de fyra forskare som deltagit i förstudien ser vi att vi knyter an till samtida pedagogisk och kritisk managmentforskning bland annat inom sk multimodalt lärande respektiv i diskussionen kring SR (Social Responsibility) och standards. 5. För Stockholmsregionen Vi har visat att oväntade aktörer (från lokal samhällsutveckling i Botkyrka till hållbarhetschefer) kan mötas kring globala utmaningar, röra sig i komplexa fält och samtidigt ge förslag på konkreta lösningar för ett bättre samhälle. Medier Då arbetet varit en förstudie har ingen mediakontakter tagits. Däremot har skälvklart inbjudningar, dokumentation och information spridits via Nätverkstans och Animal Spirits kanaler på sociala medier och internet. 7. Fortsättning Nätverkstan Leif Eriksson, Nätverkstan, har bjudit in av Kultur i Väst, arrangörskonsulenterna, som har uttryckt sin vilja till samarbete med Nätverkstan i en fortsättning på Kultur REC där medel skall sökas för att starta streamingverksamhet i Västra Götalands-regionen. Nätverkstan har denna höst med egna medel investerat i ett mindre flerkamerasystem med hög HD-kvalitet för att starta sändningar från kulturevenemang. Leif Eriksson och Christian Stensöta testade systemet under Bokmässan i Göteborg i september. Nätverkstan startade också en egen kanal på Bambuser i samband med detta: http://bambuser.com/channel/Natverkstan Nätverkstan är inbjuden av PlayKultur att delta som partner i ett Creative Europe-projekt som initieras av PlayKultur, med tre stycken deltagande symfoniorkestrar i tre europeiska länder som vill starta streaming från sina scener. Streamingverksamhet är en av de frågor som nu ligger på bordet i det nystartade samarbetet mellan olika medialabs i Göteborg. Leif Eriksson är representant från Nätverkstan i detta nätverk bestående av Visual Arena, Gothenburgh Film Studios, Blå Stället Medialab, Frilagret, Collaboratory, Frölunda Kulturhus med flera. Animal Spirits Animal Spirits har sökt medel för att utforma metoder för samtidskonst och konstnärer att bidra till hållbar utveckling inom ramarna för projektet Queer ISO 26000. Se bilaga för en sammanfattning där delar även låg till grund för ansökan till Innovativ Kultur under hösten 2014. Sökt finansiering + Vinnova, juni 2014, 1 500 tkr, tillsammans med Data- och systemvetenskapliga institutionen på Stockholms Universitet och it-företaget Bitio för att utveckla teknisk plattform kring att jobba med digitaliserad kultur och koppla samman det med hållbarhet och standarden ISO 26000. Ansökan fick tyvärr avslag i september då Vinnova inte såg hur nyttan med projektet var beskrivit tillräckligt tydligt. Erfarenheterna från avslaget har Animal Spirits tagit med sig in i arbetet med delstudierna nedan. Nedanstående finansiärer har ännu ej inkommit med svar: + Innovativ Kultur, sep 2014, 352 tkr, för att normkritiskt granska och bildsätta standarden med stöd av nyckelintressenter inom samtidskonst och hållbarhet i Stockholms län, tillsammans med bla lärare och professorer från Konstfack, Företagsekonomiska institutionen på Stockholms Universitet, Ramböll och Riksbyggens hållbarhetschef. + Västra Götalandsregionens kulturnämnd, sep 2014, 205 tkr. Bla tillsammans med HSB Göteborg som är en av de i Sverige som kommit längst med sitt hållbarhetsarbete och ISO 26000 och Röda Sten Konsthall för att ”bildsätta” standarden. + Kulturbryggan, sep 2014, 100 tkr, för att undersöka specifikt hur rörlig bild kan användas i Queer ISO 26000. + Vinnovas Mångfaldslabb, sep 2014, 230 tkr, för att normkritiskt granska ISO 26000 och bildsätta den bla tillsammans med lärare och professorer från Konstfack, Företagsekonomiska institutionen på Stockholms Universitet och Skövde konstenhet. + Kulturrådet, okt 2014, 350 tkr, för medfinansiering av ovan och för att genomföra en spridningsworkshop. Animal Spirits startar även under hösten 2014 det fristående bolaget Keynes Stockholm som med stöd av forskningen och undersökningen av digitaliserad kultur och ISO 26000 säljer tjänster till hållbarhetschefer i företag och organisationer. Se första version av webb på www.keynessthlm.se. 8. Övrigt Se bifogad rapport för utförlig beskrivning. Delrapport 2, En kort sammanfattning av vad som utförts i projektet (max 370 tecken) Förstudie kultur REC har skapat och spridit kunskap om digitalisering, småskalig kultur och samhällsansvar. Förstudien har visat att oväntade aktörer i och utanför kulturen kan mötas kring globala utmaningar och ge förslag på konkreta lösningar för ett bättre samhälle. Kontakta oss gärna för mer info om våra slutsatser och de steg vi tagit som direkt resultat av förstudien / Nätverkstan och Animal Spirits Delrapport 3, Ekonomisk redovisning Se bilaga Delrapport 4, enkät Länken https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=58151 fungerar ej. Delrapport 5, dokumentation Se delad dropbox för bilder och rapport. Dokumentation i form av bild, text, film m.m. som kan användas i Innovativ Kulturs kommunikation
© Copyright 2024