Skulle Jesus ha varit rädd? Knappast.”
Foto: Sofie Hedman Vardag 10–11 Christina vill få svenskarna att känna mera Christina Andersson forskar på empati. Krönika 13 ”Skulle Jesus ha varit rädd? Knappast.” Maria Küchen, författare Onsdag 10 oktober 2012 Årgång 68 Nr 151 Pris 14 kr Jag vill tacka dig, Herre, av hela mitt hjärta, vittna om alla dina under. Psaltaren 9:2 Foto: Karl Schwerdtfeger Dagen.se Hillsongs konferens börjar i kväll ■ För första gången håller Hillsong från Australien sin konferens i Sverige. 400 volontärer ställer upp. 9 Tunisien förbjuder ”sionistkontakt” Dagen har fått en unik inblick i landets nya konstitution ■ Fokus på mänskliga rättigheter, men också oro för kvinnans situation och för inställningen till Israel. Insikt Tunisiens arbete med landets nya konstitution efter den arabiska våren har väckt frågetecken internationellt. Bland annat från kristdemokraten Lars O Molin som följer processen för 4–5 Europarådets räkning. 12–13 Foto: Vahid Salemi, SCANPIX Krav: Frige pastorns advokat ■ Amnesty International kräver att pastor Youcef Nadarkhanis advokat omdelbart 8 försätts på fri fot. Foto: Chark-SM Kött bortskänktes till behövande ■ Frälsningsarmén fick ta emot 500 kilo kött efter Chark-SM i Göteborg. sista sidan 3 Få analyser har gjorts av den andliga resa som Sveriges kristenhet har gjort. Olof Edsinger, teolog och författare VA L M ÖJ L I G H E T E R . Tea Party-anhängare samlades i Tampa Bay Church inför Republikanernas konvent i Florida i somras. I dag fokuserar Insikt på tre nya böcker som skärskådar USA inför valet. Foto: ROBYN BECK, SCANPIX Kristna högern viktig för republikanerna i USA POSTTIDNING A Debatt 2 opinion DAGEN Onsdag 10 oktober 2012 Ledare Opinionsredaktör: Elisabeth Sandlund 08-619 24 73, elisabeth.sandlund@dagen.se Debattredaktör: Hasse Boström 08-619 24 41, hasse.bostrom@dagen.se Till vilken nytta är människan? Tänk om vårt ensidiga fokus på nyttan är kontraproduktivt O m s j u k s köt e r s k a n ta r sig tid att ta reda på vem patienten är kan vårdtiden halveras. Det påstår ett forskarlag i Göteborg efter grundliga studier, redovisade i tidningen Vårdfacket. Men används inte vårdpersonalens spetskompetens bäst om den fokuserar på sjukdomen? Om de någon gång har tid att lyssna på patientens berättelse om sig själv får det väl ses som en oväntad bonus i ett stressat schema? Icke, säger den här studien. Låt patienten berätta fritt – det gäller i första hand långtidssjuka – lyssna noga, ta reda på när patienten mår som bäst och försök sedan förmera det. Då halveras vårdtiden, och även ekonomerna sägs vara lyckliga. Om man kan tjäna pengar på medmänsklighet kanske den kan komma i ropet igen? Men är det inte märkligt att ock så relationer måste försvaras ut ifrån ekonomi? Det handlar om en ny filosofi, om en ny kultur som kräver förändring, säger en forskare. Så sant! Och det är verkligen inte bara i sjukvården som det extrema nyttotänkandet behöver utmanas. Om man tänker efter så anpassar vi etiken efter nyttan på väldigt många områden. Ta det som händer på arbetsmarknaden. Om man fokuserar enbart på resultatet, produkten, eller snarare vilken förtjänst man kan göra på den, blir producenterna, alltså människorna, mindre viktiga. Det syns som alltid tydligast bland dem som har det sämst. Dem kan man bokstavligen låsa in och tvinga till arbete för otillständigt låg ersättning. Men tanken är lite densamma även i vår reglerade del av världen, när vi placerar arbetskraft i bemannaningskluster för att användas när produktionen så kräver. Den man inte har en nära relation till hanterar man annorlunda. Så tvingas vårdbiträdet sitta i gudstjänsten och krama telefonen, beredd att snabbt rycka in. Också flyktingmottagning och integrationsdebatt tenderar att lägga mera tid på strukturer och insatser än på de människor det gäller. Vi frågar varandra vilken nytta vi har av människor som inte förstår vår kultur, i stället för att fråga dem själva om vilka de är och vad som fick dem att fly. Vi skapar hellre program som ska få dem att inordna sig i våra mönster än vi tar oss tid att lyssna till deras erfarenheter och drömmar för att sedan stötta det som har bärkraft. Obunden på kristen grund Vi utgår från vilken nytta vi kan ha av dem i det samhälle vi for made i går, inte från hur deras gåvor kan vara med och bygga det samhälle vi ska leva i tillsam mans i morgon. Så verkar vi röra oss mot ett samhälle där nyttan är måttstocken i sjukrum och i klassrum, på fabriksgolv och flyktingmottagning, ja ända in i sovrummet. Men tänk om vi missar en väsentlig nyckel till framgång och välfärd när vi inte lyssnar till människor och tar oss tid att ta reda på vilka de egentligen är? HÅKAN ARENIUS h a lv e r a d vå r dt i d. Låt patienten berätta fritt – det gäller i första hand långtidssjuka – lyssna noga, ta reda på när patienten mår som bäst och försök sedan förmera det. Då halveras vårdtiden, och även ekonomerna sägs vara lyckliga. Foto: Nina Varumo, scanpix I korthet Ge folkhögskolan kraftiga muskler för sitt uppdrag! ■ De religiösa folkhögskolorna måste bli fler, sas det på DN Debatt i går. Sant! Men det räcker inte. Folkhögskolorna måste generellt bli flera och större, och statens styrande ramverk måste befrias från sitt kvävande 1970-talstänk. Skälet är enkelt: folkhögskolan är ett av våra bäs- ta integrationsverktyg. Massor av människor befinner sig i dag på samma plats som de bonddrängar som tog sig från dynggrepen till riksdagsbänken via folkhögskolan när det begav sig. Se parallellerna och ge folkhögskolan kraftiga muskler att genomföra uppdraget! HÅKAN ARENIUS Gästkrönika Ulf Sundkvist, pastor i Pingst kyrkan i Karlskrona Apropå yoga i förskolan Att r ä d s l a n f ö r kristen religiös påverkan av barn och ungdomar är stor har vi lärt oss nu. Jag menar; nåde den präst som önskar Guds välsignelse på skolavslutningen. Rädslan för asiatisk religiös påverkan verkar däremot vara obefintlig. I alla fall om man ska tro Stockholms skolborgarråd Lotta Edholm. Enligt Svenska Dagbladet tror hon nämligen att yoga för de allra flesta som utövar det, helt saknar koppling till religion och filosofi. När jag läste det kom jag inte helt osökt att tänka på vad som hände för några år sedan när ett antal föräldrar som saknade dagis till sina barn frågade en grannkyrka om hjälp. Föräldrarna hade goda relationer till församlingen, Betania på Hasslö. Där Hade det hade man gått i söndagsvarit en skola, varit med i scouterna och deltagit i barnfriskola med musik med sina barn. yogaprofil Lokalen låg perfekt, mitt i byn och mitt på hade jag inte ön. Skulle inte den kunreagerat på na användas för ett dasamma sätt. gis också? Inte bara som kyrka. T i l l s a m m a n s b i l da d e v i en förening vars enda syfte var att, på kristen grund, starta och driva en förskola enligt gällande läroplan. Samtidigt inbjöds till offentligt möte för alla intresserade. Det blev fullt i kyrkan. När idéerna prövades och frågorna samlades ihop kunde vi enkelt konstatera att det fanns ett underlag. Föräldrarna drev på. Därför gjordes budget, verksamhetsplan och ansökan etcetera. Det såg visst ovanligt bra ut enligt kommunens handläggare, som föreslog Barn- och utbildningsnämnden att godkänna ansökan. Men där blev det tvärstopp. Barn- och utbildningsnämnden gillade inte alls idén om en förskola på kristen grund. Det gick så långt att en av ledamöterna började citera, det hon trodde var en text från Bibeln. Med ett lösryckt citat om barnaga ur en av apokryferna förklarades hållningen i en debattartikel. Att apokryferna inte ingår i Bibeln och att Bibeln måste tolkas genom Jesus verkade vederbörande inte ha någon som helst kunskap om. Nu händer det igen tänker jag, fast tvärtom. Denna gång råder inte ovilja, utan aningslöshet. Varför inte säga som det är? Yoga är inte religiöst neutralt. Det är lika lite neutralt som bön. Yoga kan till sin form inte frikopplas från andlighet, i synnerhet inte från österländsk andlighet. När vi försökte starta förskola deklarerade vi öppet den kristna profilen. En kristen samling i veckan, bordsbön och den kristna etiken skulle utgöra basen för verksamheten. Det räckte för att skapa sådan oro att politikerna sa nej. N ä r d e n ko m m u n a l a Östermalmsskolan smyger in yoga på schemat göms de religiösa anknytningarna undan och förnekas. Dessutom försvaras det av Stockholms politiker. Hade det varit en friskola med yogaprofil hade jag inte reagerat på samma sätt, men nu är det en allmän, kommunal skola. Hur kan det blir så inkonsekvent att prästens önskan om Guds välsignelse förbjuds, men yoga på schemat välkomnas? Det får inte jag ihop. 3 DAGEN Onsdag 10 oktober 2012 Debatt Redigering: Lise-Lotte Lindgren opinion S m ä lta i n . Viljan från väckelserörelsernas sida att smälta in, i kyrkan och samhället i stort. Att inte längre väcka anstöt. Det är en av aspekterna på kristenhetens andliga resa och som vi borde samtala om, menar Olof Edsinger. Foto: Jurek Holzer, scanpix Det behöver vi samtala om Olof Edsinger, teolog och författare Tidigare artikel 3 februari Sigfrid Demingers artikel den 3 februari i år startade debatten om frikyrklig heten. Debatt Gudstjänstformer och sociologi i all ära men det finns frågor som är viktigare för svensk kristenhet, menar Olof Edsinger i en tillbakablick på årets stora debatt om frikyrkligheten. samhället i stort. Att bli som alla andra och inte längre väcka den anstöt som vandrade hand i hand med den tidiga väckelsens betoningar. D e t h a r g åt t drygt nio månader sedan debatten om frikyrkans kris satte igång här i Dagen. För mig som EFS:are har det varit intressant att följa med i vad som har sagts. Som medlem i en rörelse med ena benet i Svenska kyrkan och det andra i den lågkyrkliga väckelsen har jag erfarenhet av båda de kulturer som i debatten har ställts mot varandra. De frågor som har aktualiserats är inte heller unika för det samtal som sattes igång av Sigfrid Demingers artikel. CarlHenrik Jaktlunds bok ”Jesus gick vidare och kyrkan står kvar” och det senaste numret av tidskriften NOD är andra aktuella exempel, och jag har tagit del av båda med behållning. Samtidigt har jag förundrats över en sak, och det gäller faktiskt alla dessa tre publikationer – nämligen de saker som inte har fokuserats i detta samtal. Bortom det i mitt tycke ganska ytliga talet om vilken gudstjänstform som ger den fullödigaste bilden av Gud, är det till stora delar sociologiska analyser som har kommit i förgrunden. Och det är naturligtvis inget fel med det. Men visst är det anmärkningsvärt att så få analyser har gjorts av den andliga resa som Sveriges kristenhet har gjort N ä r Dav i d W i l k e r s o n var på besök i Sverige 2004 mottog han en hälsning från Herren, som blev både spridd och omtalad i Sveriges kristenhet. Jag ligger i strid med de evangelikala i Sverige, var Wilkersons budskap. Därefter ringade han in ett antal områden där vi som evangelikala – här i kontrast till liberala – hade förlorat i sälta och engagemang. Ett nyckelord i Wilkersons budskap var apati. Det var denna som hade gripit omkring sig i den svenska frikyrkligheten. Vad sägs om att ta ett samtal om några av dessa saker nästa gång vi diskuterar vad som är frikyrkans och den svenska kristenhetens kris? Gudstjänstformer och sociologi i all ära – men visst måste väl ovanstående problem vara av betydligt större dignitet? under de senaste decennierna? Sune Fahlgren med flera gör en ansats till sådan analys när de sätter fingret på de kristna studieförbundens utveckling. I Dagen den 20 juli konstaterar de att dessa till stor del tar sin utgångspunkt i kristen tro – men att de knappast kan ses som språkrör och representanter för densamma. Som de själva formulerar frågan: Vad är legitimiteten i ett studieförbund … som saknar förankring i en verklighetsuppfattning som skiljer sig från den samhälls rådande? Ett nyckelord i Wilkersons budskap var apati. jag ändå vilja vrida frågan ytterligare ett varv. Jag tror nämligen att vi behöver samtala även om de konkreta hållpunkter som kan identifieras på den andliga resa som vi sedan lång tid tillbaka har befunnit oss på. Låt mig ge några exempel från mitt eget sammanhang: ◆ Under 1960- och 1970-talen hade man i EFS en i många fall nödvändig uppgörelse med en fyrkantig och lagisk form av M e n s jä lv s ku l l e kristendom, som var ohållbar i den tid som då rådde. Problemet var att man samtidigt ofta upphörde att predika om det kristna lärjungaskapet. Helgelseförkunnelse blev av många stämplad – och därmed avfärdad – som lagiskhet. ◆ En annan följd av samma skeende, som tidsmässigt sammanfaller rätt väl med de en gång så stora ungdomsgrupper som Jaktlund beskriver i sin bok, var att man blev mer och mer försiktig med att predika omvändelse. På så sätt upphörde syndafördärvet och vårt behov av Jesu kors att vara fundamentet i många kristnas självförståelse. Korset förblev kanske viktigt, men alltmer sällan i bemärkelsen livsavgörande. ◆ Till detta kom tumultet kring starten av Livets ord, och hela den beröringsskräck som bredde ut sig kring undervisning som hade med tro, Andens gåvor och liknande att göra. Delar av denna skada har i dag reparerats, men knappast hela. Till exempel kan man fortfarande möta människor i våra kyrkor som anser sig ha rätten att vara bittra över saker som inträffade för snart 30 år sedan. Vad gör en sådan sak med kyrkans andliga hälsa? ◆ Ett sista exempel kan vara viljan från oss som väckelserörelser att smälta in i kyrkan och E n j o u r n a l i s t s k a en gång ha frågat Frälsningsarméns grundare William Booth om vilka farhågor han hade inför framtiden. Hans svar löd: Religion utan den helige Ande, kristendom utan Kristus, förlåtelse utan omvändelse, frälsning utan pånyttfödelse, politik utan Gud och himmel utan helvete. Kanske ett svar för det fortsatta samtalet att ta sitt avstamp i? Åsikt Läs fler åsikter från läsarna på sidan 14 Vill du debattera? ◆ Debattartiklar och insändare skickas till: debatt@dagen.se Dagen debatt, 105 36 Stockholm Glöm inte att uppge namn, adress och telefon. ◆ För icke beställda manus ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta texten. 4 DAGEN onsdag 10 oktober 2012 nyheter Nu väljer Tunisien sin Förslaget till ny konstitution innebär förbud mot kontakt med ”sionister”, osäker ställning för Tunisiens nya konstitution innehåller förslaget förbud mot kontakt med ”sionister”, och en otydlig syn på religionsfrihet. En som har synpunkter är kristdemokraten Lars O Molin, som genom Europarådet har inblick i processen. Flera arabländer arbetar nu fram nya konstitutioner, som kommer att få stor betydelse för framtiden. Ända sedan revolterna i arabvärlden svepte bort flera av de gamla diktaturerna har det pågått ett arbete med att skapa nya grundlagar för de unga demokratierna och även för andra arabländer som påverkades av de nya vindarna. Tunisien, som var ett föregångsland under den arabiska våren, håller nu på att ta fram den nya konstitutionen som kommer att ligga till grund för landets politiska liv. Arbetet sker i samarbete med europeiska auktoriteter på området. Venedigkommissionen bildades efter järnridåns fall för att stötta de östeuropeiska ländernas arbete med val- och grundlagar. Efter den arabiska våren ger man råd till Tunisien, Marocko och Egypten, och i slutet av veckan kommer man möta representanter från Tunisien för att diskutera förslaget till konstitution. – Venedigkommissionen arbetar i det tysta, men har en väldigt viktig uppgift i arbetet med demokratifrågor, säger Lars O Molin. Venedigkommissionen är kopplad till Europarådet, där Lars O Molin är en av rapportörerna kring mänskliga rättigheter och rådets kommunalkongress representant i Venedigkommissionen. – Tunisien var ju där den arabiska våren startade och därför är det speciellt viktigt var konstitutionen hamnar, att det blir en demokratisk konstitution som beaktar mänskliga rättigheter. Jag vet att arbetet tagit lång tid för det är en avvägning mellan olika intressen, mellan islamister och mer sekulära partier, säger han. ”Ett muslimskt land” I det förslag till konstitution som nu är officiellt talas det om mänskliga rättigheter, och rätten till demonstrations- och åsiktsfrihet. Det görs klart att Tunisien är ett muslimskt land och att staten ska skydda religion och garantera rätten till samvetsfrihet och till tillbedjan. Det sägs dock inget om rätten att byta religion eller avsäga sig den. Lars O Molin (KD). Fakta: Europarådet ◆ Europarådet grundades 1949 och har idag 47 medlemsländer. Europarådet främjar utvecklingen av demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstaten. Arbetet baseras på den Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter, även kallad Europakonventionen, som alla medlemsstater måste ratificera. Tidigare artikel Dagen den 26 oktober 2011. – Det är inte direkt kristallklart. Det är en sådan fråga som kommer att väckas i diskussionen. Det är en viktig fråga, inte bara om rätten att byta religion utan frihet från religion, det finns stora sekulära grupper i Tunisien, säger Lars O Molin. Kyligt förhållande till Israel En annan punkt handlar om förhållandet till Israel. Enligt förslaget ska all form av försök till normalisering av relationen till ”sionism och den sionistiska entiteten” betraktas som brottslig. I förslaget garanteras kvinnans rättigheter, men det sägs också att kvinnans roll i familjen ska vara komplementär. – Kvinnans ställning är viktig att bevaka. Kvinnan har traditionellt haft en väldigt stark ställning i Tunisien, säger han. Undviker kritik Lars O Molin är försiktig med att ge hård kritik. Han menar att det viktiga är att samtalet får fortgå. – Europa har en stor betydelse vad det gäller ansvar för utvecklingen i arabvärlden. Inte minst gäller det Europarådet som är inriktat på mänskliga rättigheter och demokratisk lagstiftning. Men ska man nöja sig med att det är en konstitution som stämmer ganska bra överens med mänskliga rättigheter? – Man måste beakta alla länders suveränitet. Det är väldigt viktigt att de kommer in i den europeiska gemenskapen och får del av europeiska värderingar. Samtidigt måste man se att värdegrunden är lite olika. Den europeiska bygger mycket på kristna traditioner, men arabländerna har en islamisk. Det är ett spännande möte som måste till i vår värld, men man kan inte heller vara naiv. Den tunisiska konstituerande församlingen kommer att ta ställning till förslaget någon gång i början av nästa år och därefter ska det hållas en folkomröstning. Jonatan Sverker redaktionen@dagen.se 08-619 24 00 När det islamistledda styret i Tunisien ville införa begränsningar för kvinnors rättigheter ledde det till demonstrationer i bland annat huvudsta- ” K v i n n o r – Sy m b o l f ö r T u n i s i e n ”. ”Kvinnors rättigheter Debatten om den nya konstitutionen har varit het i Tunisien. Det berättar Nordafrikakännaren Inga Brandell, som inte tror att kvinnans rättigheter är hotade. Arbetet med den nya konstitutionen har diskuterats på nätet, i media och i vanliga samtal. Statsvetaren Inga Brandell har följt debatten där en av de hetaste frågorna har handlat om kvinnans ställning. Tunisien har nämligen betraktats som ett föregångsland vad det gäller kvinnans rättigheter och det har funnits farhågor om att dessa skulle inskränkas med Inga Brandell. ett islamistiskt parti vid makten. – De inhemska kvinnorna var i många fall ganska positiva till den tidigare regimen eftersom den var anti-islamistisk. Kvinnorna tog staten i handen för att få sina rättigheter försvarade. Efter diktatorn Ben Alis fall har det varit ett väldigt fokus på dessa frågor, säger hon. ”Har olika roller” I förslaget till konstitution ges kvinnan samma rättigheter och skyldigheter som mannen, även om det också talas om att män och kvinnor har olika roller. 5 DAGEN onsdag 10 oktober 2012 nyheter Redigering: Martin Einald väg framåt kvinnors rättigheter och otydlig syn på religionsfrihet I korthet: Världen Ohelig allians i maktspel i Libyen ■ ■ De två största grupperingarna i nationalförsamlingen – Mahmud Jibrils Nationella styrkealliansen och islamistiska Rättevise- och uppbyggnadspartiet, som har stöd av Muslimska brödraskapet – gick i helgen ihop och satte ner foten: de röstade igenom en misstroendeförklaring mot Mustafa Abu Shagur, USA-utbildad ingenjör som den senaste månaden försökt bilda regering. Parlamentet har två gånger gjort tummen ned för hans förslag till ministrar. Och då ska enligt reglerna en ny premiärminster utses. Abu Shagur säger att de två partierna vill kontrollera tunga ministerier, medan han har försökt hålla emot. En partikamrat till Jibril bekräftar att liberalerna samarbetar med islamisterna, och att de tillsammans vill bilda en samlingsregering under obeTT roende ledning. Georgien siktar på Natomedlemskap ■ ■ Georgien kommer snart att bli medlem i Nato. Det säger Bidzina Ivanisjvili, ledare för partikoalitionen Georgisk dröm. Han framhåller också att landet nu främst prioriterar att stärka relationerna till väst. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov uppmanade samtidigt Georgien att värna sin relation till Bidzina TT Ivanisjvili. sina grannländer. 1 av åtta människor i världen eller 868 miljoner människor är kroniskt undernärda, uppger FN. Biskop avgår efter påstått övergrepp ■ ■ En katolsk biskop i Chile har avgått efter misstankar om att han förgripit sig på en 15-årig pojke. Han medger att han begått en ”oförståndig handling”, men säger att pojken inte var minderårig vid tillfället. Biskopen säger att han avgår för att hans personTT liga problem inte ska skada kyrkan. Religion – privat terapi eller samhällsaktör? den Tunis där bilden är tagen. På plakaten kan man bland annat läsa: ”Kvinnor – Symbol för Tunisien” och ”Kämpa för kvinnors rättigheter”. Foto: hassene dridi, scanpix 11 oktober 2012 kl 14.30–17.30: inte hotade” De inhemska kvinnorna var i många fall ganska positiva till den tidigare regimen eftersom den var anti-islamistisk. Inga Brandell – Om man säger att mannen och kvinnans roller kompletterar varandra har man nästan inte sagt någonting, det innebär ingen begränsning av kvinnans medborgerliga rättigheter. Jag tror att mycket av den diskussionen har varit ett storm i ett vattenglas, säger Inga Brandell. Paragrafen mot sionism Hon undrar hur paragrafen som vänder sig mot sionism egentligen ska användas. – Man frågar sig om det går att kombinera med det arabiska fredsinitiativet från 2003 då arabstaterna erbjöd erkännande och normaliserande förbindelser med Israel mot erkännande av den palestinska staten, säger hon. Kommer arbetet med den tunisiska konstitutionen påverka andra arabländer? – Jag tror absolut det är viktigt, fyra seminarier i oktober om religionens roll i samhällsbygget Religion och demokrati, en inbyggd motsättning? det kommer inte vara en modell men kommer att ge input i den konstitutionella diskussion som pågår. Men det betyder inte att man kommer komma till samma resultat. Länderna är angelägna om att bevara sin egenart. Tror du att det går åt rätt håll i Tunisien? – Politik går aldrig att förutsäga. Om ekonomin blir bättre och turisterna kommer tillbaka så kanske det blir bra. Fördjupas den ekonomiska krisen och ytterlighetsgrupper kan rekrytera unga arbetslösa som inte längre vågar ta båten till Europa kan vad som helst hända. Jonatan Sverker medverkande: Erik Amnå, Dilsa Demirbag-Sten, Lovisa Bergdahl, Per Wirtén Läs mer på www.bilda.nu sankta eugenia kungsträdgårdsgatan 12 stockholm arrangörer: studieförbundet bilda, sändaren, katolskt forum, signum, newmaninstitutet, religion & samhälle, uppsala universitet 6 DAGEN onsdag 10 oktober 2012 nyheter Smålandsförsamlingar kritiseras för bidrag Kommunalrådet Birgit Sievers (MP): Vi ska vara tydliga med att reglerna följs Jönköpings kommun delar varje år ut miljonbelopp i föreningsbidrag till församlingar. Samtidigt säger flera av kyrkorna nej till samkönade äktenskap. Tveksamt menar Miljöpartiets kommunalråd, Birgit Sievers. Enligt Jönköpings kommuns egna siffror får de religiösa föreningarna i kommunen dela på totalt två miljoner kronor i år. Några av församlingarna som får mest pengar – och som säger nej till samkönade äktenskap – är Pingst i Jönköping och Tabergs missionskyrka med 87 100, respektive 56 400 kronor var. Marcus Ardenfors, föreståndare i Pingst Jönköping, säger till Dagen att församlingen är tacksamma för varje krona, men att de inte är beroende av bidragspengarna. – När man räknar ihop allt som vi får in varje år via givande och kollekter så är föreningsbidraget en ganska liten del. Vi vill fortsatt verka för det goda demokra- Bilden: Kyrkogård under vatten Måndagens översvämningar skapade stora problem på Byske norra kyrkogård. Vaktmästare Hans Lundmark fick arbeta hårt med att röja undan skräp och stockar som följt med vattnet på den översvämmade kyrkogården i Byske norr om Skellefteå i måndags. Foto: Erland Segerstedt tiska samhället och ser inte vår bibelsyn i olika frågor som ett hinder för det. Små skillnader Det är upp till varje kommun att bestämma vilka kriterier som ska gälla för att föreningar ska beviljas bidrag. Men skillnaderna mellan kommunerna är i regel små. Precis som i de flesta andra kommuner står det till exempel i riktlinjerna för Jönköpings kommun att föreningarna ska ”främja demokratisk fostran och demokratiska värderingar ...” samt ”främja såväl jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper som jämställdhet mellan könen”. Birgit Sievers. Erik Arnalid. Birgit Sievers, kommunalråd för Miljöpartiet i Jönköping och den som har det yttersta ansvaret för fritidsfrågor i kommunen, uttryckte förra veckan stor förvåning över att församlingar i kommunen vägrar att viga samkönade par samtidigt som de får bidrag från kommunen. Men till Dagen säger hon att intervjun med Sveriges Radio Jönköping ”blev lite tokig”. – Det jag inte visste var att församlingarna skapar föreningar som i sin tur söker bidrag. Man måste hålla isär församlingarna och föreningarna, även om det naturligtvis finns en nära koppling. Bidragsreglerna säger tydligt att verksamheten ska vara demokratisk och jämställd och det är grundläggande att alla människor är lika mycket värda. Men jag kan inte uttala mig om kommunen har varit för slapp när bidragen har delats ut. Ser över bidragen Birgit Sievers påpekar också att kyrkorna söker pengar för specifika ändamål riktade mot barn och ungdomar och inte till kyrkan i helhet. Till Sveriges Radio sa hon att kommunen håller på att se över bidragen till föreningarna. Men några konkreta förändringar i riktlinjerna är inte aktuella. – Det handlar mer om att vi ska vara tydliga med att reglerna följs, säger hon till Dagen. Kristdemokraten Erik Arnalid är ordförande för Fritidsnämnden i Jönköping. Han berättar att diskussionen startade i våras i samband med att ett medborgarförslag, som bland annat krävde genusutbildning för föreningsledare, inkom. – Vi svarade att vi redan erbjuder utbildning, men att vi inte tycker att det ska vara något krav. Inbjudan till Sievers Efter förra veckans radioinslag skickade David Skoglar, pastor i Månsarps församling utanför Jönköping, en inbjudan till Birgit Sievers där han frågade om hon ville komma och besöka deras scoutverksamhet. Birgit Sievers säger att hennes ambition är att besöka alla föreningar i kommunen och att det med tanke på David Skoglars inbjudan är lämpligt att åka till Månsarp ganska snart. – Det blir spännande att se hur de arbetar. johannes Ottestig johannes.ottestig@dagen.se 08-619 24 75 7 DAGEN onsdag 10 oktober 2012 nyheter Redigering: Lise-Lotte Lindgren I korthet: Sverige Kvinna lurade församling på jättebelopp ■ ■ En 50-årig kvinna, anställd av Svenska kyrkan, har lurat till sig över 800 000 kronor av sin arbetsgivare. Hon har nu dömts för grovt bedrägeri till ett års fängelse. Kvinnan är från Gästrikland men har arbetat i en församling i Stockholmstrakten, skriver Gefle Dagblad. Bedrägerierna pågick i över fyra år. Under den perioden förde hon felaktigt över ersättningar för övertider och semesterlöner till sitt eget konto. Kvinnan har erkänt att hon fört över pengar till sitt konto. Hon har också hävdat att hennes chef godkänt vissa delar av transaktionerna. Chefen nekar till anklagelsen och hänvisar till rutiner som innebär att övertid måste godkännas skriftigt. Leif Ottenvang Djävulstal inte okej på MC J o b b m e d v y. Rune Björk är snickare och en av dem som är inblandade i renoveringen av Skara domkyrka. FOTO: Björn Larsson Rosvall, SCANPIX Manna från himlen över byggföretag Svenska kyrkan renoverar byggnader för två miljarder Sanera hussvamp, restaurera ett medeltida klocktorn eller damma av en kyrkorgel. När byggbranschen är inne i en svacka kan renovering av kyrkor bli manna från himlen för landsbygdens firmor. – Jag visste inte hur jag skulle reagera på att jobba på en sådan här höjd men det har inte varit några problem, säger Rune Björk när vi tagit oss 65 meter upp och står på plattformen runt Skara domkyrkas kyrktornstopp. Det är en stilla dag, det känns bra. Speciellt när Rune, som är snickare på det byggföretag som har huvudansvaret för renoveringen av domkyrkan, berättar att hela ställningen kan svaja till när vindarna blåser in från Skaraslätten. – Ja, man kan ju undra varför de byggt massa vindkraftverk här omkring, säger plåtslagaren Janne Rand med ett pillemariskt leende. ”Hårdare marknad” Rune och Janne är två av alla de snickare, plåtslagare, tvättare, smeder, stenarbetare, murare, målare, ställningsbyggare med flera som är inblandade i renoveringen av Skara domkyrka. 63 Så många miljoner går till renoveringar i Skara stift. Enligt Johan Deremar, prognoschef hos branschorganisationen Sveriges Byggindustrier, har marknaden utanför de stora städerna hårdnat. – På landsbygden, där det är lite bostadsbyggande och lokalbyggande att tala om, där är större renoveringsprojekt väldigt viktiga för den lokala byggmarknaden. Byggbranschen upplever en svacka i år. Samtidigt är marknaden tudelad. Byggande av kontor och lokaler, som främst görs i landets storstäder, går bra. Bostadsbyggande, som främst mindre firmor lever på, går däremot trögt. – Klart är att mindre företag ute i landet har märkt av nedgången i större grad, säger Johan Deremar. Ett arbetstillfälle för de mindre byggföretagen på landsbygden är kyrkorenovering. För nu ska Sveriges kyrkor rustas upp. 2013 kan bli nådens år, då är nämligen årsbudgeten större än någonsin. Den statliga så kallade kyrkoantikvariska ersättningen uppgår till 617 miljoner kronor, mot 460 ett normalår. Till det kommer Svenska kyrkans egen förvaltningssumma på runt 1,5 miljarder kronor. ”Enormt många projekt” Pengarna går i första hand till vård och underhåll. Sådana arbeten som Rune Björk och hans kolleger gör på Skara domkyrka. – Det är enormt många projekt, flera tusen på gång samtidigt. Vanligt är till exempel omputsning av fasad, konservering av äldre föremål i kyrkan och predikstolar, säger Henrik Lindblad, nationell kulturarvssamordnare hos Svenska kyrkan. Kyrkan äger omkring 20 000 fastigheter, varav 3 400 är kyrkor. – Det är inte så att pengarna stannar i kyrkorna, det skapas många arbetstillfällen. Det är också en tillväxtmotor lokalt och regionalt i landet, många kyrkor ligger ju på landsbygden, säger Henrik Lindblad. Robin Alvarsson, tt för över två miljarder kronor i svenska kyrkor nästa år. En del av detta är statlig kyrkoantikvarisk ersättning (i miljoner kronor) som utgår till varje stift: ◆ Lund 99,8 ◆ Uppsala 70,7 ◆ Skara 63,0 ◆ Linköping 57,7 ◆ Visby 55,7 ◆ ◆ ◆ ◆ ◆ ◆ Göteborg 54,4 Västerås 39,5 Strängnäs 33,8 Växjö 31,8 Stockholm 28,7 Härnösand 24,3 kombinationen DCLXVI på sin motorcykels registreringsskylt? Det tycker inte Transportstyrelsen och avslår på nytt en ansökan från en Falköpingsbo, uppger P4 Foto: F SANDBERG, SCANPIX Skaraborg. DCLXVI är romerska siffror för talet 666. I bibeln omnämns det som ”odjurets tal”, och talet förknippas ofta med djävulen. Transportstyrelsen skriver i sin korta motivering att teckenkombinationen kan uppfattas som stötanTT de. Kontantfritt allt vanligare ■ ■ Allt fler butiker avskaffar möjligheten att betala kontant. Omkring 70 procent av alla butiksköp görs med kort, enligt Svensk Handel. Kontanternas betydelse minskar snabbt. Det samlade värdet av alla sedlar och mynt har minskat med ungefär tio procent de senaste fem åren, enligt Riksbanken. Kontanternas andel av BNP har halverats sedan 1950-talet. Bankomat AB räknar med att antalet uttag ur deras automater sjunker med sex procent per år. Handlarna välkomnar utvecklingen. – Kontanthantering är både kostsam och farlig, säger Bengt Nilervall, betalningsansvarig på Svensk TT Handel. Partikeltämjare fick Nobelpriset ■ ■ Den mystiska kvantvärlden med sina säregna par- tiklar var länge oåtkomlig för forskarna. Den tiden är förbi. Tack vare två pionjärer kan vi i dag både styra och mäta kvantpartiklar. Nu belönas de med Nobelpriset i fysik. De två pristagarna är fransmannen Serge Haroche och amerikanen David Wineland, båda 68. Haroche är professor vid Collège de France och École Normale Supérieure i Paris och Wineland är verksam vid National Institute of Standards and Technology och University of Colorado i Boulder, USA. Att studera kvantpartiklar är bland det svåraste man kan göra. Det beror på att kvantvärlden är bisarr. Kvantpartiklarna uppträder enligt andra regler än vanlig materia. De kan exempelvis uppta två platser samtidigt, så kallad superposition. – Det hela är väldigt svårt. Vi fysiker förstår inte heller allting. Det gällde även Albert Einstein och Erwin Schrödinger, säger Anne L’Huillier, ledamot TT av kommittén för fysikpriset. Liseberg storsatsar för 200 miljoner ■ ■ Liseberg satsar 200 miljoner kronor på en ny berg- Över två miljarder för renoveringar ◆ Totalt ska det renoveras ■ ■ Är det okej att ha bokstavs- ◆ Karlstad 19,4 ◆ Luleå 12,3 ◆ Centralt 8,7 Källa: Svenska kyrkan (TT) och dalbana – nöjesparkens största attraktionssatsning någonsin. Åkattraktionen, som har arbetsnamnet Projekt Helix, presenterades i Göteborg på tisdagen och premiären är planerad till 2014. Den nya bergbanan väntas bli 1,4 kilometer lång och ha en maxhastighet på 100 kilometer i timmen. TT 8 DAGEN onsdag 10 oktober 2012 nyheter Kvinnor tillåts inte sluta fred Advokat Mohammad Ali Dadkhah sitter inspärrad i det ökänFoto: Vahid Salemi, scanpix Amnestykrav: Släpp pastor Nadarkhanis advokat fri Pastor Youcef Nadarkhanis advokat påbörjade i slutet av september sitt nio år långa fängelsestraff. Nu kräver Amnesty International att han omdelbart försätts på fri fot. Advokat Mohammad Ali Dadkhah har länge kämpat för mänskliga rättigheter i Iran och var med och grundade Iran’s Centre for Human Rights Defenders (CHRD). Det är en av anledningarna till att han nu hålls fången i det ökända Evin-fängelset i Teheran, menar Amnesty International, som kräver hans omedelbara frisläppande. – Han borde aldrig ha ställts inför rätta för sitt legitima arbete för mänskliga rättigheter. De iranska myndigheterna måste släppa sin övertygelse och släppa honom omedelbart och utan villkor, menar Ann Harrison, direktor för Amnesty International i Mellanöstern. Har konverterat Dadkhah var Youcef Nadarkhanis advokat när denne greps och fängslades 2009 för att ha protesterat mot att hans barn tvingades att läsa Koranen i skolan. Eftersom Nadarkhani konverterat från islam till kristendom dömdes han till döden, men friades plötsligt i september i år. Dadkhah är dömd till nio års fängelse för brott mot den nationella säkerheten, för att ha spritt propaganda mot regimen och även för innehav av förbjudna böcker Bortsett från fängelsestraffet har Dadkhah även bannlysts från att undervisa under de närmaste tio åren. Amnesty International kräver också att han, vid ett frisläppande, ska få fullgott skydd från de som vill honom illa, tillgång till medicinsk vård och få träffa sin familj och sin egenvalda advokat så mycket han själv vill. Torterad och misshandlad Under ett tidigare fängelsestraff 2009 blev Dadkhah torterad och misshandlad. De flesta av de 74 dagarna bakom galler tvingades han tillbringa i isoleringscell, skriver den tyska nyhetssidan Idea. – Mohammad Ali Dadkhah och andra som kämpar för mänskliga rättigheter borde belönas och uppmuntras för sitt viktiga arbete i stället för att straffas för det de gör, säger Ann Harrison på Amnesty international. Josefin Lilja josefin.lilja@dagen.se 08-619 24 47 Kvinnor spelar ofta en viktig roll i att lösa konflikter och lägga grunderna för fred i sina samhällen. Men när formella fredsavtal ska förhandlas tar männen över, visar en rapport. Bara 8 procent av förhandlarna vid de 24 största fredsförhandlingarna sedan 1992 har varit kvinnor. Endast 16 procent av FN:s fredsbevarande insatser leds av kvinnor. Med medel som illasinnad ryktesspridning, diskriminering, hot och sexuellt våld men även till följd av fattigdom och korruption utestängs kvinnor från att delta i fredsförhandlingar, enligt organisationen Kvinna till kvinna. Maktfråga Samtal med kvinnor i fem konfliktdrabbade områden och länder – Armenien/Azerbajdzjan, Bosnien-Hercegovina, Irak, Kongo-Kinshasa och Liberia – visar att deras upplevelser är påfallande lika. En kvinna som vill delta i politiska förhandlingar kan få höra att hon är ”smutsig” eller ”prostituerad”. Det kan finnas lagar och traditioner som kräver att hennes man eller bror ger henne tillåtelse att delta. Eller så står det plötsligt en man med ett vapen utanför hennes dörr. Fakta: Kvinnor i fredsprocesser ◆ Kvinnor har bara utgjort 8 procent av förhandlarna och 3 procent av medlarna i de 24 största fredsförhandlingarna som genomförts sedan 1992. ◆ FN har aldrig utsett en kvinnlig chefsmedlare. ◆ 84 procent av FN:s fredsbevarande insatser leds av män. Källa: Kvinna till kvinna. – Det handlar om makt, säger Monica McWilliams. Hon är en av de kvinnor som haft plats vid förhandlingsbordet när fred skulle slutas, i hennes fall i Nordirland. På tisdagen var hon i Stockholm och delade med sig av sina erfarenheter. – Jag kände igen mig på varenda sida, säger hon. – I en del länder är politikerna beredda att ge kvinnor plats. I andra säger de: ”Det här går emot allt vi tror på.” Blev inspirerad Risken finns till och med att det blir sämre för kvinnor efter en konflikt. – Många kvinnor hyllas för sina insatser under en konflikt, men får sedan höra att ”det är dags för oss att ta beslut nu och för dig att gå hem”. Ändå säger Monica McWilliams att hon blivit inspirerad av att läsa om de andra kvinnors kamp. – När jag gav mig in i fredssamtalen trodde jag de hindren vi stötte på bara fanns i Nordirland. Nu kan kvinnor i Syrien, Libyen, Egypten och på andra ställen dra lärdom av andras erfarenheter. – De kommer också att ställas inför detta. De här problemen känner inga gränser – de finns överallt, säger hon. Helena Ekinge, TT Fakta: Kvinnor som fått fredspriset Nobels fredspris har delats ut sedan 1901. Hittills har 15 kvinnor belönats med priset för sitt fredsarbete: ◆ 2011: Ellen Johnson Sirleaf, Leymah Gbowee, Tawakkul Karman ◆ 2004: Wangari Maathai ◆ 2003: Shirin Ebadi ◆ 1997: Jody Williams ◆ 1992: Rigoberta Menchu Tum ◆ 1991: Aung San Suu Kyi ◆ 1982: Alva Myrdal ◆ 1979: Moder Teresa ◆ 1976: Betty Williams, Mairead Corrigan ◆ 1946: Emily Greene Balch ◆ 1931: Jane Addams Moder Teresa. ◆ 1905: Bertha von Suttner foto: scanpix M ä n n i s ko r ät t s k ä m p e . da Enin-fängelset i Teheran. Bara 8 procent av förhandlarna vid de 24 största fredsförhandlingarna sedan 1992 har varit kvinnor 9 DAGEN onsdag 10 oktober 2012 nyheter Redigering: Klaus Franken I korthet: Sverige lov s å n g s f e s t. Årets Hillsongkonferens anordnas i två städer– Haag och Stockholm. I kväll startar den svenska delen i Filadelfiakyrkan i Stockholm. ”Det är en konferens med fokus på att utrusta människor att bygga sina lokala församlingar”, säger Andreas Nielsen, pastor i Hillsong Church Stockholm. Foto: Erik Lundström Hillsongkonferens hålls för första gången i Sverige ”Det kommer att bli otroligt uppmuntrande” I kväll drar Hillsong igång sin konferens i Stockholm. Mer än 2 000 personer från ett 40-tal länder kommer att delta. Målet är att få se den lokala församlingen blomstra. Normalt hålls konferensen i London sedan fem, sex år, men på grund av OS valde man i år att dela upp den på två ställen i stället. Haag i Nederländerna stod värd förra veckan och nu är det Stockholms tur. Andreas Nielsen, pastor i Hillsong Church Stockholm, är laddad till tänderna. – Det är en konferens med fokus på att utrusta människor att bygga sina lokala församlingar. Vår största ambition är en förnyad kärlek till det lokala sammanhanget. Vi hoppas att konferensen ska kunna ge verktyg för detta, säger Andreas Nielsen. Tror på fantastiska dagar I lördags kom han själv hem från konferensen i Haag i Nederländerna. Även i Stockholm tror han att dagarna kommer att bli ”fantastiska”. – Det kommer att bli otroligt uppmuntrande, med fantas- Hillsong ◆ Grundades i Australien 1983 av Brian och Bobbie Houston, vilka även är huvudtalare under konferensen. ◆ I dag är det den största kyrkan i Australiens historia och finns bland annat 40 Från så många länder kommer deltagarna vid Hillsongkonferensen i Stockholm. tisk lovsång, talare från runtom i världen, bra seminarier, som ledarträning och lovsångsseminarie. En församling måste inte se eller låta som en Hillsongkyrka för att det ska vara bra, konferensen handlar om att styrka, utrusta och uppmuntra den lokala kyrkan, oavsett hur den ser ut. 400 volontärer Från Hillsong Church i Stockholm har 400 personer ställt upp som volontärer under konferensen som man alltså är värd för. Hela Filadelfiakyrkan har hyrts för dagarna. Parallellt med konferensen pågår det en barnkonferens där hundratals barn kommer att sjunga lovsång, tävla och få undervisning. Tanken är att hela familjen ska kunna delta. – Jag har själv två döttrar, fyra och sju år, och de är helladdade. Det kommer att bli helt galet kul, som Gröna Lund i tre dygn, fast med Jesus, säger Andreas Nielsen. Ser fram emot lovsången Själv ser han mest fram emot ekumeniken under konferensen. För trots att det är en Hillsongkonferens är det människor från många olika sammanhang som kommer. Från Sverige är det bland annat medlemmar från Evangeliska frikyrkan, Pingst och trosrörelsen. – Jag ser fram emot att få lovsjunga tillsammans med människor från olika sammanhang och möta detta tillsammans. Det står i psalm 133 ”Där enhet råder, dit befaller Herren sin välsignelse”. Att tillsammans vara med och bygga församlingar för vad de är tänkta att vara, Jesu händer och fötter, det ser jag fram emot. Om människor kommer hem till sina sammanhang och kan se att frukten av konferensen får komma den lokala församlingen till del - då har vi lyckats. josefin Lilja s p r å k p r o b l e m . Diakonen Merja Andersson vädjar till kommunstyrelsen i Lilla Edet att det ska finnas tvåspråkig personal – svensk och finsk – på dememsboenden. Bilden är från ett omsorgsboende i Stockholm. foto: Henrik Montgomery, SCANPIX Diakon: Inrätta äldreboende med tvåspråkig personal ■ ■ Inrätta en äldreboendeavdelning med tvåspråkig personal. Det vädjar en diakon i Lilla Edet om. Hon möter det behovet hos äldre personer med finsk bakgrund. Diakonen Merja Anderssons vädjan är riktad till kommunen. I en skrivelse till kommunstyrelsen förklarar hon att äldre personer som blir dementa går tillbaka till sitt första språk. För personer som kom till Sverige från Finland för länge sedan innebär det enligt henne ett språkproblem. Demensen gör att de glömmer svenskan och andra, som inte lärt sig svenska, hamnar också i en svår situation. Merja Andersson vet för hon har mött många av dem. De finns på äldreboenden, säkert inte enbart i Lilla Edet utan på många håll i landet. Hon säger att det inte är ovanligt att man i sverigefinska familjer vårdar anhöriga i hemmet på grund av språkförbistring. Därför vill hon ha en förändring och påpekar att finsktalande har rätt till vård på eget språk enligt socialtjänstlagen. Finska är, precis som till exempel samiska och meänkieli, ett minoritetsspråk. Och en förbättring kräver inte i första hand att fler finsktalande anställs. Som diakon möter hon många som redan arbetar inom vården som är tvåspråkiga. Kanske behövs bara en omplacering av anställda för att det ska fungera bättre. – En avdelning med tvåspråkig personal behöver inte kosta mer eftersom avdelningen kan fungera både som tvåspråkig och som en vanlig avdelning, säger Merja Andersson, som själv har finsk bakThomas Manfredh grund, till ttela.se. Boka vinterns lägerveckor redan nu! Lägergård i Vemdalsfjällen Kristen regi, 64 bäddar. Även 3-rumslägenhet finns. Välkomna! även i New York, Moskva, Paris, London och Köpenhamn. ◆ Den globala visionen går ut på att man vill nå ut och påverka världen genom att bygga en bibelbaserad kyrka där Jesus står i mitten, som utmanar människor att påverka inom livets alla områden. ◆ Församlingen i Stockholm håller till på Nalen och firar gudstjänst vid fyra tillfällen varje söndag. Husvagnscamping med 30 platser I Nederhögen, Rätan Husvagnscamping med eluttag med elmätare 16 amp per plats. Trådlös internetanslutning. TV-antennuttag (digital marksändning). Ingrid och Samuel Sehlin Tel 019-44 62 02 E-post: ingrid@sehl.in • Hemsida: www.nederhogen.se 10 dagen Onsdag 10 oktober 2012 vardag Redaktör: Joakim Lundgren 08-619 24 80, feature@dagen.se Sträck ut en hand Forskningscenter vill få svenskarna att bli mindre egoistiska Att tjäna andra, eller att känna för andra, är något som kommer att bli livsviktigt framöver. Det hävdar Christina Andersson som är en av initiativtagarna till Sveriges första tvärvetenskapliga forskningscenter för medkänsla. S to c k h o l m ä r i morgonrusning när vi träffas på ett café nära Sergels torg för att prata om vikten av att stanna upp och känna empati. Ett samhälle där man bryr sig mer om sina medmänniskor skulle, enligt psykologistudenten Christina Andersson, vinna i värme men också i produktivitet och hållbarhet. För henne handlar medkänsla, eller compassion som hon hellre säger, om tankemönster som kan påverka inte bara individen, utan också samhällsstrukturer. – Vi måste fokusera mer på de här frågorna om vi vill bygga en bättre framtid. B eg r e p p e t c o m pa s s i o n används inom psykologin och är vidare än begreppet medkänsla, eftersom det inbegriper både att känna för andra, men också att handla, förklarar Christina Andersson. Utanför caféet på Drottninggatan i Stockholm skyndar människor till sina arbeten. Hur svenskarna ska kunna bli mindre stressade och självcentre- Fakta: Christina Andersson ◆ Christina Andersson studerar psykologi vid Uppsala Universitet och arbetar med landets första studie i ”compassion” som examensarbete. rade och mer medkännande är frågor som sysselsätter forskarna bakom centret CCARE Sweden. F ö r e b i l d e n ä r e t t liknande center som funnits i fem år i amerikanska Stanford. Idén är att sammanföra all den forskning kring medkänsla som pågår inom olika vetenskapliga inriktningar, som medicin, psykologi, teknik, filosofi, politik och juridik. Med som initiativtagare finns bland annat Stefan Einhorn, cancerläkare, forskare och författare. Christina Anderson stötte själv på begreppet compassion i psykologilitteratur för tre år sedan, blev intresserad och började knyta kontakter med andra forskare inom området. Hon menar att synen på medmänsklighet och förståelsen av hur den fungerar i samhället i dag behöver uppdateras. Som exempel tar hon upp hur ny teknik har ändrat våra sociala mönster. – Exempelvis har compassion-forskningen visat hur samvaron på internetforum som Facebook kan skapa samma sorts känslor som när man umgås i en grupp där man känner sig trygg. Tar någon bort mig som vän, kanske det får samma psykologiska effekt som om jag blir utesluten ur gruppen. E n l i gt Ch r i st i n a Andersson börjar förändringen mot ett lyckligare samhälle med att lyssna till sin inre röst. Tillsammans med Sofia Viotti skriver hon på en bok om compassionfokuserad terapi. Genom metoden ska man kunna öva upp sin medkänsla till sig själv och andra. Hon förklarar att stress, krav och en hård inre röst kan ge kroppen samma signaler som Är man lugn och trygg får man ett bättre arbetsminne och har lättare att lösa problem. yttre fara och hot, vilket gör att kroppen reagerar med att vilja försätta sig i trygghet. Det leder till att förmågan att se och hjälpa andra minskar. Metoden som Christina Andersson och Sofia Viotti lär ut Fakta: Skillnad på compassion och empati ◆ Christina Andersson är en av initiativtagarna till CCARE Sweden, och skriver tillsammans med Sofia Viotti på en bok om compassionfokuserad terapi som kommer ut nästa år på för- laget Natur & Kultur. ◆ CCARE står för Center for Compassion and Altruism Research Education. Just nu finns centret endast virtuellt på www.ccaresweden.com. i boken som kommer ut om ett år, handlar bland annat om att tala till sig själv med ett vänligt tonfall. – När man själv är lugn och trygg kan man räcka ut en hand mot andra, säger hon. Ch r i s t i n a A n d e r s s o n g e r exempel på hur forskningsresultat från olika områden, om hur man ökar medkänslan i framtiden, skulle kunna användas i skolklasser, sjukvårdsmiljö, på arbetsplatser och i längden i politiskt beslutsfattande. – I grunden är det samma problematik på individnivå som i exempelvis finanssektorn eller sjukvården. Kan man forska om det, tror vi att det kan förbättra samhället vi lever i. H o n h o p pa s at t forskningscentret CCARE så småningom ska få stort inflytande. – Mer medkänsla innebär att levnadsstandarden höjs. Är man lugn och trygg får man ett bättre arbetsminne och har lättare att lösa problem. Väger man in medkänsla i politiska beslut blir utfallet bättre för alla, också för miljön. Vi hoppas att man via forskningen kan få fram nya metoder som ska leda till att vi mår bättre och tar hand om varandra, säger Christina Andersson. Sofie Hedman redaktionen@dagen.se 08-619 24 00 Empatiforskare: Att lära människor känna empa Att känna, förstå och bry sig om det någon annan känner, förstår och bryr sig om. Det är empati, menar Jakob Eklund, som är empatiforskare och docent i psykologi vid Mälardalens högskola. Han hoppas forskningen ska öka graden av empati i samhället. Ett videoklipp från Stockholmspolisen, där en man ses stjäla från en medvetslös man som fallit ned på spåret och strax därefter blir påkörd av ett tåg, skapade nyligen starka reaktioner på internet. För många kom det Jakob Eklund att symbolisera den totala frånvaron av empati i dagens samhälle. – Man kan inte säga om empatin är mindre förekommande i dag än tidigare, men forskningen visar på flera faktorer som kan bidra till att vi blir mer självcentrerade. Stress är en sådan faktor, och i dag upplever många en enorm tidspress, säger Jakob Eklund, empatiforskare och docent i psykologi vid Mälardalens högskola. påverkar oss negativt, menar Jakob S a m t i d i gt s o m st r e s s Eklund att andra krafter i dagens samhälle samtidigt gör oss mer empatiska. – Om empati är att känna, förstå och bry sig om det någon annan känner, förstår och bryr sig om, så borde rimligtvis det ökande resandet göra att empatin och förståelsen mellan människor världen över ökar, säger han. h jä r t lö st. Händelsen vid Sandsborgs tunnelbanestation i Stockholm i september fick fart på diskussionerna kring empati och civilkurage. Foto: SL/Polisen H a n s k i l j e r på snällhet och empati: snällhet och dygd är handling som inte nödvändigtvis inbegriper känsla. Empati känns, säger Jakob Eklund. 11 dagen Onsdag 10 oktober 2012 Redigering: Danne Sundell Fråga: 1) Vad tänker du på när du hör ordet medkänsla? 2) Hur blir vi mer empatiska? Stefan Einhorn, professor och författare till boken ”Konsten att vara snäll”. 1 ) Medkänsla är att vara medveten om en annan människas lidande och att med den insikten sträva efter att lindra det. 2 ) Varje dag består av ett antal träningstillfällen i form av möten. Om vi inte bara talar själva, utan också lyssnar och samtidigt försöker förstå var den andra människan befinner sig emotionellt så tränar vi oss i empati. Helén Lind Jaktlund, var med och startade ”Farsor och morsor på stan”. 1 ) Medkänsla är att känna för andra, alltså att inte bara göra utan också att känna. Jag tror att vi är skapade för att leva med och för varandra. Hjälper vi andra mår vi bättre. 2 ) Det enda sättet att känna mer empati är att leva nära människor och att inte isolera sig. Vi måste börja se varandra och också se det tunga. Elise Lindqvist, kallas ”ängeln på Malmskillnadsgatan” för sitt arbete med prostituerade kvinnor. P LÖT S L I GT H Ä N D E R D E T. ”När man själv är lugn och trygg kan man räcka ut en hand mot andra”, säger Christina Andersson, som initierat Sveriges första forskningscenter för medkänsla. pati värt miljarder Och kanske inte heller alltid bra: Det kan upplevas som utmattning och frustration i längden att vara empatisk på riktigt, menar han. H a n säger att man kan träna upp sin empati för att kunna känna mer med andra. Även om man inte har varit i samma situation som någon som lider kan fantasi, böcker, resor och film göra att man förstår bättre. Han tar ett exempel från sin vardag: – Mitt yngsta bonusbarn, som är känd för sin livliga fantasi, råkade trampa på ett häftstift, och utbrast: ”Mamma! Nu förstår jag hur det var för Jesus på korset!” Naturligtvis var Jesu lidande enormt mycket större, men i någon mån fanns en likhet. Har man fantasi kan medkänsla färdas 2 000 år i tiden, från kvinna till man, från ett barn till en vuxen, och från ett häftstift till korset. J a ko b E k lu nd tr o r att en orsak till att intresset för empati och medkänsla som fenomen ökat är att de senaste årens hjärnforskning varit revolutionerande för att mäta och förstå 1 ) Medkänsla är att känna för någon som har det svårt, och att vilja vara med och hjälpa. Jag skulle önska att medkänslan var mer jämt fördelad över hela året, och inte bara när något allvarligt händer. 2 ) Stress är en orsak till att vi inte känner medkänsla. Jag tror att det går att bli mer empatisk om man vill, om man inte stressar fram i livet. Foto: JANERIK HENRIKSSON SCANPIX empati. Forskarna kan i dag genom magnetröntgen se vilka delar av hjärnan som aktiveras när vi känner olika saker. Empatiforskningens explosionsartade utveckling de senaste åren har fött drömmar hos Jakob Eklund. En procent av befolkningen anses helt sakna förmåga att känna empati. – Jag hoppas att empatin kan öka i hela samhället. Tänk om man kunde förmå den empatilöse att känna empati. Det skulle minska världens lidande. Det vore värt miljarder, säger han. Sofie Hedman Barns empati skapas genom fri lek. l a r s h g u sta f s s o n Lars H Gustafsson, barnläkare, åttabarnspappa, föreläsare och författare. 1 ) Medkänsla är förmågan att känna med en människa, trots att hon inte är som jag. 2 ) Barns empati skapas genom fri lek. Stress är det som först sätter ned förmågan att känna empati. Den träning leken ger fortsätter genom konstnärlig aktivitet som konst, poesi, film och musik. 12 insikt Redaktörer: Inger Alestig 08-619 24 51, Urban Thoms 08-619 24 91 insikt@dagen.se Dagen Onsdag 10 oktober 2012 Två kristna bästsäljare nu i pocket ■ Två bästsäljande kristna böcker har nu kommit i pocket på Libris förlag. ”Adrian Plass hemliga dagbok” av Adrian Plass kom första gången 1991, och blev snart en succé. Adrian Plass är författare, humorist och föreläsare och bor i England. ”Driven av kärlek” av Bruce Olson utgavs första gången på 1970-talet. Boken handlar om hur Bruce Olson gav sig iväg till Latinamerika med bara en biljett och en vision om att vittna om Jesus för motilonerna, en indianstam i ett stort djungelområde. Republikanerna – en Tre nya böcker försöker ge svaren hur demokraternas motståndare tänker i aktuella frågor Varför har USA:s republikaner varit så ovilliga att samarbeta i kongressen? Vilka är egentligen den så kallade ”kristna högern”, och är det sant att de vill ta bort alla statliga bidrag till de fattiga? Och är verkligen amerikanerna redo för en mormon som president? Dagen söker svaren i tre rykande aktuella böcker om USA. S a m m a n tag e t g e r d e tre böckerna en ganska mörk bild av USA. Inte på det där slentrianmässiga sättet, som allt för ofta sker. Utan påläst och initierat. Inte minst kopplar Martin Gelin greppet om sitt ämne i ”Den amerikanska högern”. Ekonomijournalisten Mikael Thörnvall förklarar i ”USA vid ett vägskäl” hur det politiska systemet fungerar, beskriver den bräckliga ekonomin och skissar på framtidsvägar. Peter Kadhammar reser samma väg som John Steinbeck beskriver i ”Vredens druvor” och gör personliga reflektioner i samband med möten med människor i ”Route 66 och den amerikanska drömmen”. G e l i n ä r e n saklig skribent som inte förfaller till billiga poänger. Just därför drabbar insikten om republikanernas kraftiga högergir hårt. Fram träder bilden av ett parti som reagerar på det som uppfattas som demokraternas eftergifter för liberala krafter redan på 1950-talet. Det republikanska partiet verkar mer eller mindre ha kokat ner till en disparat samling ättlingar till de vita immigranter ”som en gång byggde Amerika”, förenade av föreställningen att var och en bör reda sig själv, gärna bakom murar i områden där ”de andra” inte slipper in. Om de får behålla sina vapen behöver de inte staten. Man lägger ihop ”Den amerikanska högern” med en känsla av att rasismen bubblar under ytan i denna allt mera extrema rörelse. alternativen är frihet eller tyranni. Ord som ”balans”, ”kompromiss” och ”samarbetslösning” finns inte och det som förr var högerkant är nu mittfåra. Här är egentligen inte frågor som syn på abort och homosexualitet viktigast, utan här gäller det att hålla Washington på avstånd. Skatterna ska vara låga och försvaret starkt – Amerika är utvalt! Gelin beskriver hur man försöker försvaga den federala makten genom att skapa förakt för kongressen. Och man lyckas! Allmänhetens förtroende för Washington har varit nere på åtta procent! Många av de konservativa ledarna ser hellre lösningar som skadar motståndaren än som helar landet. Vä r l d s b i l d e n ä r sva r tv i t, G e l i n g ö r e n ganska ingående beskrivning av den kristna högerns framväxt, av dess centralgestalter och dess påverkan. Den kom i stor utsträckning till som en reaktion mot 1960-talets legalisering av aborter och preventivmedel och liberalisering av skilsmässolagarna. Demokrater- Martin Gelin ”Den amerikanska högern” (Natur & Kultur) Mikael Törnvall ”USA vid ett vägskäl” (Atlas) Peter Kadhammar ”Route 66 och den amerikanska drömmen” (Leopard) na, som många kristna dittills hade röstat på, verkade nu tillåta allt, medan republikanerna vakade över moralen. Konservativa kristna skapade en rad organisationer mer eller mindre i samarbete med republikanerna. En av de mest kända var pastor Jerry Falwells ”Moral Majority”. D e n k r i st n a h ö g e r n är fortfarande en avgörande grupp för republikanerna. Inte, som Mikael Törnvall påpekar, för att de är i majoritet, för det är de inte, utan för att de ger stora bidrag till kampanjerna och eftersom de kliver fram i primärvalen och alltså har stort inflytande på urvalet av kandidater. Samtidigt ser Törnvall hur ett växande antal kristna börjar se fattigdomsbekämpning och miljöfrågor som minst lika viktiga som frågorna om abort och homosexualitet. Till dem hör pastor Rick Warren, som talade vid Obamas installation som president. Törnvall påpekar också att ett av den kristna högerns viktigaste mål är att stödja presidentkandidater som kan sätta in meningsfränder i Högsta Domstolen, ty domstolsutslag kan påverka landet i decennier. I årets val uppstår frågan huruvida den traditionella kristna högern är beredd att rösta på en mormon. Den är inte alldeles lätt att besvara. För somliga är kanske det viktiga att presidentkandidaten står för rätt politiska värderingar. Andra kommer kanske att utebli från vallokalen för att slippa ge sin röst till en person som man anser representera en villolära. Mormonerna räknas till cirka sju miljoner i USA. De dricker inte alkohol eller kaffe, de håller ihop sina familjer, de arbetar hårt och inte så få skapar stora förmögenheter, vilket närmast ses som ett kvitto på en rätt tro. Och nej, de har inte flera fruar, polygamin avskaffades år 1890. M o r m o n e r n a h a r f ö r f ö l j ts genom historien. Kanske är det därför de håller staten kort? Men Ronald Reagan bjöd in dem i USA:s finrum och i dag verkar få amerikaner ha problem med en mormon i Vita huset. Mormonerna ser sig som kristna, men kristna 13 Dagen Onsdag 10 oktober 2012 Foto: privat Redigering: Klaus Franken Kristet par som lever med hiv-smitta i familjen hos Malou von Sivers i TV4 ■ I sitt morgonprogram ”Efter tio” i TV4 fokuserar Malou von Sivers den här veckan på problematiken med aids och hiv. Ämnet har blivit högaktuellt genom Jonas Gardells bok ”Torka aldrig tårar utan handskar”, som i måndags även hade premiär som tvserie. I morgondagens avsnitt av ”Efter tio” intervjuar Malou von rak höger? Sivers två medlemmar i Pingstförsamlingen i Alingsås. För snart 15 år sedan gifte sig missionären Mimmi Botica med Joao, en före detta missbrukare som är hiv- smittad. I torsdagens ”Efter tio” samtalar paret med Malou om hur det påverkat deras liv och äktenskapet och hur deras gudstro burit dem. Krönika Maria Küchen, författare En fråga om proportioner inför presidentvalet om en knapp månad T i n t i n d e b att, d e t ä r ett bra ord. Vissa debatter i Sverige känns som om de pågår i en serietidning. För den som bara uppfattat fragment av Tintindebatten nyss, kan jag sammanfatta: Det handlade inte om bokbål, censur eller inskränkt yttrandefrihet. En bibliotekschef hade bara missförstått vad Tintinböckerna handlar om och ville flytta dem från barn- till vuxenavdelningen. Det var inget bra beslut om man frågar mig, men demokratin är inte hotad. Alla svenskar får fortsätta läsa vad de vill. Ingen kommer att ta Tintin ifrån oss. M ä n n i sko r f r å n l ä n d e r där verkliga förfärligheter förekommer, blir ibland förvånade över att vi svenskar gång på gång jagar upp oss så ofantligt för nästan ingenting. Vad är det vi är så rädda för, här i en av världens absolut Inget tryggaste nationer? hemskt Vi använder stora verkliga ord som ”censur” och ”bokbål” kommer att om en händelse som föralldel hända på inte var så lyckad, men den kan grund av ’hen’. kritiseras lugnt och sansat, det finns inget skäl till panik. Och Jag lovar. vi är rädda för att ett litet påhittat ord, ”hen”, ska slå sönder familjer, förvilla barnen och förbjuda män att vara män och kvinnor vara kvinor, så vi tar till värsta artilleriet mot ”hen” i stället för att ventilera åsikter om det påhittade lilla ordet sakligt och förnuftigt. foto: scanpix håller sällan med dem. Tre av fyra pastorer i USA sa sig inte betrakta mormonerna som kristna i en undersökning förra året, och vissa kristna ledare avvisar direkt tanken på en mormon som president. Framför allt har man problem med mormonernas gudsbild och deras tilltro till Mormons bok. Va r f ö r b e k ä m pa r r e p u b l i k a n e r n a , den kristna högern inkluderad, de system som ska stödja de fattigaste? Det enkla svaret är att bidrag anses skapa beroende genom att ta ifrån mottagaren ansvar och initiativkraft. Tänkesättet finns också hos bidragstagarna själva. När Peter Kadhammar intervjuar folk som har mist sina jobb begär ingen enda hjälp, de räknar med att klara sig själva. Somliga kristna argumenterar att de behövande är kyrkornas ansvar. I Mitt Romneys Utah, där mormonerna är i majoritet, ger tionde och är flitiga volontärarbetare, kanske man kan frestas att tro på den utopin. Men inte ens där skulle kyrkornas insatser räcka till, än mindre generellt i landet. Peter Kadhammar berättar om hur en man i Las Vegas som försöker samla in pengar till de fattiga blir utmotad från Starbucks – ingen insamling på privat område! Finns det verkligen någon plats för välgörenheten – och de fattiga – i kommersens förlovade land? Såväl Törnvall som Gelin påpekar att också medielandskapet har förändrats. Programledarna är ofta opinionsbildare snarare än reportrar, och tittarna väljer, och får, nyheter efter ideologi. Men om medborgaren nöjer sig med att söka bara den information han gillar utmanas aldrig hans världsbild. – Vad sker i ett samhälle där bakdanteri och konspirationsteorier kliver in i salongerna, frågar Peter Kadhammar, och svarar själv: – Kompromissviljan förtvinar, misstänksamheten växer. Det går inte längre att komma överens. Håkan arenius hakan.arenius@dagen.se 08-619 24 00 H ä r o m dag e n f i c k jag lugna en person som helt felaktigt trodde att myndigheterna vill förbjuda ”hon” och ”han” i våra skolor. Tro mig, det är inte så. Det handlar bara om ett litet ord som vi kan ha eller mista, och språket kan aldrig toppstyras. Visar sig ”hen” praktiskt kommer folk så smått att börja använda det vid sidan av ”hon” och ”han”, annars inte. Inget hemskt kommer att hända på grund av ”hen”. Jag lovar. Vad skulle Jesus ha gjort, frågar jag mig ofta, så även i detta fall. Det är en riskabel fråga för den leder lätt till att jag projicerar mina egna åsikter på vad Jesus skulle ha gjort. Han skulle förstås ha gjort som jag tycker att man ska! Men ändå. Vad skulle Jesus ha gjort? Skulle Jesus ha varit rädd? Knappast. Men han skulle ha tagit sina egna ord i bruk, kanske, för att resonera och bena ut saker och ting. Det var han bra på. Jesus var bra på ord. K a n sk e sku l l e h a n också ha påmint oss om det som vi så ofta glömmer, när debattvågorna svallar skyhöga och den ena eller den andra känner sig hotad och rädd: ÄLSKA VARANDRA. Livet är för kort för något annat. Vi har inte tid med annat än kärlek. Det betyder inte att man ska sky konflikter. Däremot ska man kanske ta konflikter med klokhet, värme, självdistans, empati, en nypa humor och viss känsla för proportioner. 14 DAGEN Onsdag 10 oktober 2012 åsikt Redigering: Lise-Lotte Lindgren Visst kittlar tanken på hur en topp-tio-lista över världens bästa kristna gitarrister skulle se ut? Mest läst på Dagen.se USA-pastorer tog kritisk ställning Hur ska regionala kyrkoledare utses i GF? 3 ) Muslimsk bön stoppas i fredsmässa 4 ) 7 000 fler Dagenläsare på ett år 5 ) Politiker: Evolutionsteorin ”Djävulens lögn” 1) 2) U r b a n t h o m s, f r å n dag e n. s e / b lo g g a r Redaktör: Hasse Boström 08-619 24 41, debatt@dagen.se 9 okt Lördagskött och mer vegetariskt M å n g a b a r n ä l s k a r godis. Om de hade fått som de vill hade de ätit godis varje dag. Men många får bara äta lördagsgodis. Totalt 18 procent av de globala utsläppen av växthusgaser kommer från djurhållningen (den totala transportsektorn står för 14 procent) enligt FN:s rapport. Djurhållningen upptar i dag 70 procent av världens jordbruksmark enligt FN. Enligt världens största köttstudie (som omfattar en halv miljon människor) ökar dödligheten med 30 procent för storkonsumenterna. Köttkonsumtionen för medelsvensken har ökat med 70 procent sedan 1950. U p p m a n i n g . Svenska kyrkan har med beslutet att uppmana till bojkott av israeliska varor återigen stuckit upp sitt fula antisemitiska tryne, skriver Alf Lindgren. Foto: Sebastian Scheine, Scanpix Svenska kyrkans svek mot det judiska folket I dag a r n a h a r kyrkomötets ekumeniska utskott uppmanat kyrkostyrelsen i Svenska kyrkan till bojkott av israeliska varor. I ekumeniska utskottet finns företrädare för olika riksdagspartier och politiskt obundna grupper. Som lekman frågar man sig vilka motiv som ligger bakom en sådan uppmaning. Speciellt när den så kallade arabiska våren har blivit en mardröm med våld och brott mot de mänskliga rättigheterna. Varför då bojkotta ett land som Israel som respekterar mänskliga rättigheter mer än något annat land och är en parlamentarisk demokrati med allt vad det innebär i frihet för medborgarna. Varje år arbetar 65 000 palestinier i Israel och får sin försörjning, att bojkotta israeliska varor förbättrar knappast levnadsstandarden för palestinierna, utan tvärtom. Det gagnar knappast fredsprocessen mellan palestinier och israeler utan gör det svårare att Dagens fråga (5 okt) Varje dag 88 % Varje vecka 6% Mer sällan 2% Aldrig4 % ◆ Antal svarande på Dagen.se: 3 506 Genom denna uppmaning försöker ekumeniska utskottet vända Sveriges opinion mot Israel. uppnå fred. På sätt och vis är det också ett indirekt stöd till terrororganisationerna Hamas och Hizbollah. Borde man inte i stället arbeta för gemensamma projekt för både palestinier och israeler? B ry r s i g i n t e Svenska kyrkan om, och tar avstånd från, de palestinska självmordsbombare som har dödat tusentals israeliska liv eller att Israel varje dag utsätts för terrorbombning i södra Israel? I den israeliska staden Sederot får barnen tillbringa många timmar i skyddsrum när de borde få rätt att vara i skolan. Svenska kyrkans ekumeniska utskott har med detta beslut återigen stuckit upp sitt fula antisemitiska tryne. Jag trodde att man hade lärt n ågot av historien. Kristenheten som helhet har mycket att be det judiska folket om förlåtelse för, för all den antisemitiska anda som har funnits där. Om någon vill ägna sig åt de grymheter som kyrkor sedan medeltiden har gjort mot judarna kommer vederbörande bli förskräckt och undra vad Kristi budskap är. Nu vet jag att inte hela Svenska kyrkans medlemmar står bakom bojkotten, men genom denna uppmaning till bojkott försöker ekumeniska utskottet vända Sveriges opinion mot landet. V i m å s t e m i n s k a vår köttkonsumtion. Att välja vegetariskt är en otrolig möjlighet att påverka världen till det bättre. Bättre för din egen hälsa, bättre för dina medmänniskor på jorden och bättre för mänsklighetens framtid. Kött har under de senaste årtiondena gått från att vara ”lördagsmat” till vardagsmat. På många tallrikar i vårt avlånga land ser vi kött på tallriken till varje mål hela veckan. Per capita konsumerade vi år 2006 61,8 kg kött per år, enligt LRF:s rapport. Kampanjen Köttfri måndag uppmanar alla att avstå kött på måndagar. Detta för att ta första steget i rätt riktning. Några skolor har tagit ett eget initiativ och avstår att servera kött en lunch i veckan. Ett sådant exempel är Gymnasieskolan Spyken i Lund. Kanske kan du, precis som ungdomarna på Spyken, göra skillnad på din arbetsplats eller skola? Felicia Kindeberg Sederblad, Köttfri Måndag Parsmos penna E n u n d e r s ö k n i n g s o m gjordes för ett tag sedan visade att Sverige är det mest negativa landet inom EU till Israel, 68 procent var lite eller mycket negativa till staten Israel. I övriga EU-länder var motsvarande siffra 53 procent. Märkligt eftersom världen är full av skurkstater som bryter mot de mänskliga rättigheterna. Är det en ny antisemitisk våg som vi ser, som syftar till förintelse av den judiska staten? Hur ofta ber du? Det är helt och hållet en sak mellan mig och Gud. För en ateist (...) kan det vara en nyttig mental övning att varje dag fokusera på vad som är viktigast i ens liv – idrottare skulle kanske kalla det mental träning. To r e E r i k s s o n Xenolith Xenosidian Alf Lindgren Vill du debattera? ◆ Debattartiklar och insändare skickas till: debatt@dagen.se | Dagen debatt, 105 36 Stockholm Glöm inte att uppge namn, adress och telefon. ◆ Redaktionen förbehåller sig rätten att korta texten. 15 Dagen Onsdag 10 oktober 2012 familj Redaktör: Helena Waern 08-619 24 69 familj@dagen.se Redigering: Klaus Franken Dagens bibelord ■ Jag vill tacka dig, Det händer att vi övermannas av skapelsens storhet eller plötsligt blir varse något av alla vardagens små och stora under. Att då inte veta vart man ska vända sig med sin tacksamhet kan vara svårt på samma sätt som det är svårt att vara ensam med sin sorg. Ko m m e n ta r : Herre, av hela mitt hjärta, vittna om alla dina under. Psaltaren 9:2 Dagens namn Födelsedagar Till minne ■ H a r ry är ett ■ 80 år Bengt-Olof Werner John Waern Bengt-Olof Werner, Huskvarna, fick hembud den 1 oktober. Bengt-Olof var född 1930 i Timmersdala och hans far var målarmästare och sonen följde i samma fotspår. Bengt-Olof flyttade till Bankeryd, startade egen firma men tröttnade på penseln och blev fastighetsmäklare. Bengt-Olof kom till personlig tro på Herren Jesus Kristus i unga år och detta präglade hela hans liv. Smyrnaförsamlingen/ Kungsporten i Huskvarna var hans andliga hem. Han var församlingens ordförande i många år, han var med i sången och musiken, han var visionären för byggnation av Smyrnakyrkan och senare det som i dag är Kungsporten. Redan 1974 invaldes han i Helgelseförbundets styrelse och 1989 blev han styrelsens ordförande. Han var starkt engagerad i samgåendet mellan Fribaptistsamfundet, Örebromissionen och Helgelseförbundet, det som i dag heter Evangeliska frikyrkan. Bengt-Olof och Gundel Johansson gifte sig 1957 och i hemmet har fyra barn växt upp. Bengt-Olof Werner var inte de många och stora ordens man men genom sin äkthet, sin visdom, sin kunskap och sin varma gudstro så vann han ett stort förtroende och när han talade så lyssnade vi. Vi som haft förmånen att få samarbeta med Bengt-Olof Werner tackar Gud för en ädling i Guds rike. De sista åren har han brottats med sjukdom men livsglädjen fanns kvar. Frid över Bengt-Olof Werners ljusa minne! Vår vän John Waern har efter ett långt liv lämnat oss. Hans föräldrar Axel och Augusta Waern var Kinamissionärer i Shou-Xian, provinsen Shanxi. Där föddes och växte John upp. Fadern avled 1921, endast 39 år gammal. I Sverige utbildade John sig till ekonom och hade flera ansvarsfulla tjänster. Han blev revisor i firman Che Be Trading, som började importera kinesiska matvaror och soja. Företaget blev ledande i Sverige inom sin bransch och John var nära vän med ägarna Johnny och Hanna Cheng. Där väcktes hans intresse för kinesisk konst och konsthantverk som senare kompletterades med ett brinnande intresse för modern fransk konst. Både Östasiatiska museet och Moderna museet har fått motta stora donationer av honom. John var en varm kristen och kärleken till Kina dog aldrig. När jag, Hanna, år 1998 ordnade en resa till Kina för barn och barnbarn till missionärer som verkat på Helgelseförbundets och Örebromissionens fält, blev John en av de mest intresserade deltagarna. Barndomens kinesiska sånger kom tillbaka. I hans barndomsstad tog kyrkans medlemmar emot honom med värme Onsdag namn med engelskt ursprung. En sidoform till det engelska oktober namnet Henry Harry som härstamHarriet mar från det forntyska Henrik som är bildat av ord som betyder ”hem” och ”härskare”. ■ H a r r i e t är en engelsk form av det franska namnet Henriette, femininformen av Henri. 10 Samuel Thunberg lärare, pastor, missionär Mönsterås, 11/10 Rättelse ■ I gårdagens födelsedagslista uppgavs att Karl-Einar Vistrand fyller 85 år den 11/10. Rätt datum är 11/11. Grattis ■ Grattis Elina, världens bästa 5-åring! Kramar från Lovisa, mamma och pappa. Dagen för 50 år sedan: Barnavårdslagen kan komma att utökas ■ Det förslag om ett tillägg till den nya barnavårdslagen, som Socialstyrelsen lämnat till regeringen, ger polismyndigheterna befogenhet att ingripa mot ungdomar under 18 år, vilka uppehåller sig i samhällena i för dem olämpliga miljöer. Dagens ros Ge en ros till någon du tycker är värd att uppmärksammas. Mejla familj@dagen.se ■ Dagens rosor till Ann Hallström, Britt-Marie Forslund, Christer Odén, Georgette Charro, Göran Hultman, Janne Wretlind och Leena Smolander som varje dag gör ett kanon- jobb för vår verksamhet. Fånget med rosor kommer från butikschefen Pär Hammarberg, Second hand-butiken, Norsborg Födda 10 okt 1 8 1 3 Giuseppe Verdi (bilden), italiensk kompositör. 1 8 61 Fridtjof Nansen, norsk upptäcktsresande. 1 8 9 5 Fridolf Rhudin, skådespelare. 1 9 1 3 Claude Simon, fransk nobelpristagare i litteratur. 1 9 3 0 Harold Pinter (bilden), brittisk nobelpristagare i litteratur. 1 9 5 8 Tanya Tucker, amerikansk countrysångare. 1 9 6 3 Vegard Ulvang, norsk längdKälla: wikipedia.org skidåkare. Hände 10 okt 1 9 6 4 Olympiska sommarspelen invigs i Tokyo. 1 97 0 Öriket Fiji i Stilla havet blir självständigt från Storbritannien. Källa: wikipedia.org För Evangeliska frikyrkan, Rolf Nordström Vi lär oss slänga mat ■ Slänger du mjölken när den har gått ut utan att lukta eller smaka på den? Du är inte ensam, hushållen står för den största delen av matsvinnet i Sverige. Men det är inte konsumentens fel att vi slänger utan att prova, visar ny forskning. Bäst före eller oätlig från och N at i o n a l dag : Taiwan och skjutsade honom runt i staden på en cykelriksha. Kyrkan hade hans pappa byggt. John var nyfiken, ibland alltför. När vi besökte Buddhagrottorna i Datung, klev han utan tillstånd in i en grotta, som saknade belysning och ledstänger. Han föll och bröt lårbenet. Det blev en fyrtiomila skakig ambulansfärd till Peking för vård i väntan på flyg till Sverige. En kristen kvinna skötte om honom; de kunde inte tala med varandra men sjöng psalmer tillsammans. När Lennart och jag 2004 åter besökte Shuo-Xian, hände något märkligt. När vi kom till kyrkan, höll man på att resa en minnessten över Johns pappa. Han hade på 1910-talet rest runt och hjälpt människor under svår hungersnöd och gripit in vid en svår epidemi. Myndigheter och församling reste då gemensamt denna sten, som försvann under kommunisttiden men som nu var återfunnen. Hemma igen berättade vi detta för John. Hans glädje över denna Kinahälsning blev stor. John Waern blev gammal och bevarade tankens klarhet och trons glädje in i det sista. Hanna Våglin-Jansson Lennart Jansson Norrtälje med. För de flesta konsumenter är det ingen skillnad. Vi slänger maten när den har passerat bäst före-datum, trots att den kan hålla längre. – Vi vet att vi inte ska slänga, men vi prioriterar hellre vår hälsa och säkerhet, säger Carl Yngfalk, doktor i marknadsföring vid TT Stockholms universitet. Skriva en minnestext Bibelkrysset I Andra Mosebokens 35:e kapitel berättas om två hantverkare. De hade fått förmåga att undervisa andra. ■ Han hade uppfyllt deras hjärtan med vishet till att utföra alla slags snideriarbeten och konstvävnader och brokiga vävnader av mörkblått, purpurrött, rosenrött och vitt garn, likaså andra vävnader, kort sagt, alla slags arbeten och särskilt konstvävnadsarbeten.” 2 Moseboken 35:35 Ledorden till krysset får du genom att svara på följande frågor: ◆ Vad hette den hantverkare som var av Dans stam? Förra veckans lösning ◆ I de tygvåder som gjordes för att uppföra tabernaklet fanns figurer invävda. Vad föreställde de, enligt 2 Moseboken 36:8? ◆ För att få ett minnesord publicerat bör texten vara skriven i tredje person, inte längre än 2 000 tecken (inkl mellanslag) och vara underskriven med för- och efternamn. ◆ Verser och bibel citat publiceras inte. ◆ Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera materialet. ◆ Texten skickas till familj@ dagen.se eller Dagen, 105 36 Stockholm. Foto på den avlidne kan bifogas. 16 DAGEN onsdag 10 oktober 2012 annonser Kontakta kundcenter 08-619 24 60 eller mejla annons@dagen.se a k s r e t ö k s k u j S sökes *SVARSGARANTI: Köp 3 annonser med 50% på 2:a och 3:e införandet. Om ni inte fått de ansökningar ni önskar har ni möjlighet att få vecko visa införanden med 100% rabatt. (max 3 mån el. till sista svarsdatum). I paketet ingår webbpublicering via dagen.se och lokus till 75% rabatt. Dagen.se/jobbguiden Edsätra är ett suveränt äldreboende med kristen profil. Nu söker vi en engagerad sjuksköterska som ska jobba dagtid och 80 % av heltid. Läs mer på www.edsatra.se Kontakta EMMA FONSECA ELOFSON 08–619 24 50 eller emma.elofson@dagen.se svarsg ar an ti! * Pl atsa nnonsera MED Valsätrakyrkan är en ekumenisk församling i Uppsalas växande södra stadsdelar. Vi har ett mångsidigt arbete för olika åldersgrupper med bl.a. ett stort barn- och ungdomsarbete och ett rikt musikliv med en anställd musikledare. Vi söker nu pastor 100% Vill du veta mer? Ring Lisa Linnarsson, ordf. Valsätrakyrkan, 0706-362511. ansökan skickas till lisa.linnarsson@telia.com eller Lisa Linnarsson, Valsätrakyrkan, Bernadottevägen 48, 756 48 Uppsala senast 2012-11-04 LEDIGA TJÄNSTER INFÖR SKOLSTARTEN I HÖST • Grundskollärare heltid E-post: adr@sodermalmskyrkan.se Tel: 08-12206922 • www.kristnaskolan.se credo Credos Fjällgård i Transtrand/Sälenfjällen söker medarbetare inför vintersäsongen 27/12 -12 till 26/4-13 Säsongsarbetare sökes Jobbet består av köksarbete samt vissa städuppgifter. Du får möjlighet att vistas i en härlig fjällmiljö. Villkoren är delvis på volontärbasis. Kontakt: Hervé eller Christel 073-962 21 80 eller fjallgarden@credo.nu Se även Credos hemsida: www.credo.nu 17 DAGEN onsdag 10 oktober 2012 annonser Jobbguiden Möten Vi söker dig som vill jobba som ungdomsledare på ca 20% i Gamleby Missionskyrka ”Du som brinner för ungdomar och har lätt för att ta nya kontakter” Kontakta Ordf. Eva Karlsson Tel 070-5651295 för mer info. Välkommen med din ansökan senast 5/10 till Gamleby Missionskyrka, Hagagatan 39 59430 Gamleby. Gamleby Missionsförsamling Väx med Vi söker barn- och ungdomsledare!! mer info www.bergslagskyrkan.se Förskollärare Besöker Torsdag 11 oktober Stockholm 13.00 Frälsningsarmén, S:t Göransgatan Elise Lindqvist till förskolan Pärlan • Du ska tillsammans med arbetslaget driva arbetet utifrån Vi söker ungdomsledare I uppgifterna ingår bl a UV-scout, tonår, hjälpa tonåringarna att växa i sitt kristna liv. Tjänsten är på 50–75% Kontakta Pastor Ronny Jansson 0382-109 49, 073-374 73 77 Sävsjö Allians-Pingstförsamling läroplanen. • Du ska vara kreativ och gilla att arbeta med språkutveckling i en mångkulturell miljö. • Du ska dela våra kristna värderingar. Vi är en förskola med kristen profil. Vi finns i Rinkeby i Stockholm. Tjänsten är på 75–100 %. Tillträde enligt överenskommelse. Välkommen med en ansökan med CV och lite om dig själv. Kontaktperson Britt-Marie Lindholm förskolechef, tel 08-761 52 20 eller 07-07 31 24 74. Ansökan till parlan@rinkebykyrkan.se Sollebrunn väntar på dig! Missionärer Missionärer Missionärer Evangeliska Frikyrkan(EFK) (EFK)Region RegionAfrika Afrikasöker söker Evangeliska Frikyrkan missionärer till Centralafrikanska Republiken (RCA) och Zambia missionärer till Centralafrikanska Republiken (RCA) och Zambia Evangeliska Frikyrkan (EFK) Region Afrika söker Läs mer mer på på www.efk.se www.efk.se Läs mer på www.efk.se missionärer till Centralafrikanska Republiken (RCA) och Zambia Välkommen att vara vår PASTOR i Pingstkyrkan, minst 50% Vi är en härlig församling som vill inbjuda dig att arbeta med oss. Kontakt: Anders Gredemark, 0705-313 946, gredemark@telia.com. www.pingstkyrkansollebrunn.se Pingstförsamlingen i Gävle söker Förskolechef tw MED T MÖTESTORGE VET ALLA VART DE SKA VÄLKOMMEN IN MED DIN ANNONS! Kundcenter 08-619 24 60, annons@dagen.se MÖTESTORGETS MANUSSTOPP: Måndagar kl 13.00 för annonsering på torsdagar till Hedvigslunds förskola Delar du vår värdegrund och brinner för en förskola med hälsoprofil? Vill du bygga upp en verksamhet från grunden? Läs mer på: www.hedvigslundskyrkan.se Behöver ni bli fler i höst? id Sök personal i t Platsannonsera i jobbguiden Kontakta Emma Fonseca Elofson 08–619 24 50, emma.elofson@dagen.se Nyheter från två världar 18 radio&tv DAGEN onsdag 10 oktober 2012 Redaktör: Emma Staffansdotter 08-619 24 27, radiotv@dagen.se Dagens tv-tips P r o g r a m l e da r e . ”Kobra”. radio i dag Kristofer Lundström, programledare för Foto:Carl-Johan Söder, SVT ”Kobra” om Domedagen – i fiktionens värld Vilket syfte tjänar undergångsskildringarna – vad är det egentligen vi är så rädda för? Kristofer Lundström besöker det legendomspunna berget Bugarach i Frankrike som enligt vissa kan vara människans räddning och inspirerade redan Jules Verne. Vi möter författare, konstnärer och regissörer som på olika sätt behandlar undergången. Programledare: Kristofer Lundström. I kulturella skildringar av hur människan och civilisationen utplånas blandas livligt forskning och fantasi. Mayaindianernas profetia, feltolkad eller inte, har inspirerat en störtflod av böcker, teaterpjäser och filmer med undergångstema. Mer verklighetsförankrade teman som extremt väder varvas med zombier och arga aliens. Vilket syfte tjänar undergångsskildringarna – vad är det egentligen vi är så rädda för? Om detta berättar bland andra den hyllade romandebutanten Susanne Lundin, psykologen Jonas Mosskin och regissören Sally Palmquist Propocé, aktuell på Orionteatern i Stockholm. V i d d e n l i l l a byn Bugarach i franska Pyrenéerna finns ett berg som enligt vissa kan vara människans räddning. Medlemmar från olika sekter har redan börjat söka sig dit vilket fått hus- och tomtpriser att skjuta i höjden. Berget ska ha vissa krafter och egenskaper som bland annat lockat till sig utomjordingar. På domedagen ska de komma upp ur berget med sina rymdskepp och rädda de troende. Kristofer Lundström besöker nykomlingarna och den skeptiska lokalbefolkningen. Och så träffar vi även den svenska konstnärsduon Bigert & Bergström, som på olika sätt ägnat sig åt människans besatthet av domedagsprognoser. ”Kobra” SVT1, 21.35 ”...ett samhälle som genomsyras av kristen tro och kristna värderingar...” SR P1 12.00 Tolvslaget. Dagens dikt. 12.05 Ekonyheter. 12.07 Meddelandetid. 12.10 Vetandets värld. Även i kväll. 12.30 Luncheko. 12.55 Land- och sjöväder. 13.00 Ekonyheter. 13.03 Radiosporten. 13.05 Kulturnytt. 13.20 Vetenskapsradion Klotet. Med Marielouise Kristola. Även 11/10. 13.45 OBS. Med Fredrik Pålsson. Även i kväll. 14.00 Ekonyheter. 14.03 Kulturradion: Stad – Att ha en plan. Anna Tullberg, Katarina Wikars och Karsten Thurfjell undersöker vad en stad egentligen är – från hembygden i Hallonbergen, via Sundsvalls flyttade centrum till höga hus i Warszawa och gator utan namn i Tokyo. Även 11/10. 14.35 Apropå. Även i kväll. 14.50 Mitt i musiken. Även i kväll. 15.00 Ekonyheter. 15.03 Nordegren och Epstein i P1. 15.45 Dagens eko. 15.55 Sjöväder. 16.00–17.45 Studio ett. Direktsänt aktuellt magasin. 16.45–17.00 Dagens eko. 17.45 Dagens eko. 18.00 Ekonomieko. 18.10 Radiosporten. 18.15 Nya Vågen. Debatt och kritik från Kulturredaktionen. Repris från i går. 19.00 Ekonyheter. 19.03 Vetenskapsradion Språket. Repris från i går. Även i natt och 14/10. 19.30 Dagens Strindbergsbrev. 20.00 Ekonyheter. 20.03 Tendens. Repris från förmiddagen. Även 11/10. 20.35 Ring P1. Valda delar ur morgonens sändning. Även 11/10. 20.45 OBS. Med Fredrik Pålsson. Repris från eftermiddagen. 21.00 Ekonyheter. 21.03 UR Bildningsbyrån – Kina: Silverskedsgenerationen byter spår. Andra generationens rika i Kina beskrivs ofta som konsumtionsivriga och ses på världens lyxiga modehus med dinglande shoppingkassar. Men någonting håller på att hända. Ungas värderingar börjar handla mer om att ta socialt ansvar än att visa upp sig. Det säger Yu Wang som startat det sociala nätverket P1 i Kina. 21.35 Mitt i musiken. Musiknyheter från Sverige och världen. Repris från eftermiddagen. 21.45 Tankar för dagen. Med Tomas Brytting, företagsekonom och etikforskare. Repris från i morse. 21.50 Land- och sjöväder. 22.00 Ekonyheter. 22.10 Radiosporten. 22.12 Studio ett. Repris från i eftermiddags. 22.55 Dagens dikt. Repris från lunch. 23.00 Ekonyheter. 23.07 Vetandets värld. Repris från lunch. 23.30 Tendens Samtalet. Repris från i går. 0.00 Ekonyheter. 0.02 Kropp & själ. Med Ulrika Hjalmarson Neideman. Repris från 9/10. Även 13/10. 0.50 Typo. Historierna bakom kända typsnitt och deras inflytande. Med Simon Moser. Repris från 13/10. 1.00 Ekonyheter. 1.02–1.30 Vetenskapsradion Språket. Repris från 9/10. Även 14/10. SR P2 12.00 Jazzlandet. Märet Öman och Pierre Martin på upptäcktsresa i och utanför landet Jazz. Repris från gårdagen. 13.00 SR på persiska. 13.30 SR på romani. 14.00 SR på kurdiska. 14.30 SR på arabiska. 15.00 SR på engelska. 16.00 Sisu-uutiset. 16.10–16.50 Studio Sisu. Uutis- ja ajankohtaisohjelma ruotsinsuomalaista näkökulmasta. 17.00 P2 Klassiskt. 18.00 Ekonyheter. 18.03 Ad lib. Med Lex. 18.55 P2 Live klassiskt: Nordiska musikdagar 2012 – Invigningskonsert. Medverkande: Blåsarsymfonikerna och medlemmar ur Vokalharmonin. Dirigenter: Fredrik Malmberg och Fredric Thurfjell. 1. Rasmus Zwicki: Unfinished Symphony (2012). 2. Áki Ásgeirsson: 284º (2012). 3. Leilei Tian: Xiu III (2004/2009). 4. Jon Øivind Bylund Ness: An den langen Lüssen (2011). Direktsändning från Musikaliska, Stockholm. 20.15 Klassiskt i P2. 1. Johann Sebastian Bach: Violinkonsert nr 1 a-moll. Solist och dirigent: Pinchas Zukerman. Gulbenkianorkestern. Från portugisiska radion. 2. Johannes Brahms: Pi- anokvartett nr 1 g-moll i Arnold Schönbergs orkestrering. Sveriges Radios Symfoniorkester. Dirigent: Thomas Dausgaard. Konsert 1997, Berwaldhallen. 3. Bohuslav Martinu: Variationer över en slovakisk folkmelodi. Nicolas Altstaedt, cello och José Gallardo, piano. 21.31 Monitor: Rolf Enström. Del 1. Om en av Sveriges mest betydande tonsättare inom den elektroniska musiken. Även 11/10. 22.30 Kalejdoskop. Med Lina Langendorf. 0.00–6.50 Notturno. Musik i natten. SR P3 Ekonyheter varje timme 0.00-5.00 och 19.000.00 samt 5.30. P3 nyheter varje timme 6.0018.00 samt 6.30, 7.30 och 8.30. Väder i anslutning till ekosändningen/P3 nyheter 5.30, 12.00, 17.00, 18.00, 22.00 och 23.00 12.05 Musikguiden i P3. Med Micke Cederberg. 13.02 P3 Nyhetsguiden. Med Valeria Helander. 14.02 Christer: din vän i etern. 16.10 Tankesmedjan. 17.05 Carpe Fucking Diem. Varje dag är en ny show 18.06 Verkligheten i P3. 18.30 Musikguiden i P3 med gästredaktör Nicke Andersson. 19.30 Musikguiden i P3. Med Jenny Seth. 20.30 Musikguiden i P3: Session. Med Vånna Inget och Westkust. 22.03 Musikguiden i P3 med vår playlist. 23.07 Ligga med P3. Programmet som handlar om sex och relationer. Med Nisse Edwall. 0.02 Vaken. Med Sandra & Peter. SR P4 Ekonyheter varje timme. Lokala nyheter på halvslag 6.30-17.30. Sport 7.07, 8.05, 9.03, 13.03 och 16.03 13.05 P4 extra. Med Lotta Bromé. 15.03 Lokala program. 16.45–17.00 Dagens eko. 17.45 Barnradion: Meka med engelska. Del 3 av 10. One, two, three. 18.00 Klartext: Nyheter på lätt svenska. 19.00 Sportextra. Med elitserien i handboll, herrar och damer, allsvensk ishockey och svenska cupen, damer, final. 21.40 Karlavagnen. Johanna Linder tar er med mot midnatt. 0.02 Vaken. Med Sandra & Peter. radio i morgon SR P1 5.29–9.14 P1-morgon. 5.30 Ekonyheter. 5.35 Ring P1. 5.45 Morgonandakt. 5.55– 5.59 Sjöväder. 6.00–6.15 Morgoneko. 6.30 Ekonyheter. 6.32 Ekonomieko. 6.34–6.39 Nyheter från Vetenskapsradion. 6.50 Tankar för dagen. Med Sten Rylander, Afrikakännare och tidigare ambassadör. 6.55 Landväder. 7.00–7.18 Morgoneko. 7.30 Ekonyheter. 7.32 Ekonomieko. 7.36–7.39 Nyheter från Vetenskapsradion. 7.46 Kulturnytt. 7.55 Land- och sjöväder. 8.00–8.15 Morgoneko. 8.30 Ekonyheter. 8.32 Ekonomieko. 8.36– 8.41 Nyheter från Vetenskapsradion. 9.00– 9.14 Morgoneko. 9.30 Ring P1. Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. I dag svarar Alexandra Pascalidou i Stockholm. 10.00 Ekonyheter. 10.03 Meny. Med Tomas Tengby. 11.00 Ekonyheter. 11.03 Radiopsykologen. Radiopsykologen Allan Linnér svarar på lyssnarnas frågor. 11.35 Radioföljetongen: Styr din plog över de dödas ben. Del 1 av 22. Av Olga Tokarczuk. Uppläsare: Gunilla Abrahamsson. 12.00 Tolvslaget. Dagens dikt. 12.05 Ekonyheter. 12.07 Meddelandetid. 12.10 Vetandets värld. 12.30 Luncheko. Med Ekonomieko och tidningskrönika. 12.55 Land- och sjöväder. 13.00 Ekonyheter. 13.03 Radiosporten. 13.05 Kulturnytt. 13.20 Vetenskapsradion Historia. Med Tobias Svanelid. 13.45 OBS. Med Fredrik Pålsson. 14.00 Ekonyheter. 14.03 Musikmagasinet: Ljudland om Kroppens musik. Koreograf Örjan Andersson låter Alva Noto och Philip Glass hålla kött och blod i takt. Hur kan man arbeta med olika slags musik och låta den förändra och förstärka kroppens rörelser och dansens möjligheter. ”Space” och ”suspense” i musiken skapar laddning på scenen. Med Eva Staaf. 14.50 Mitt i musiken. Musiknyheter från Sverige och världen. 15.00 Ekonyheter. 15.03 Nordegren och Epstein i P1. 15.45 Dagens eko. 15.55 Sjöväder. 16.00–17.45 Studio ett. Direktsänt aktuellt magasin. 16.45–17.00 Dagens eko. 17.45 Dagens eko. 18.00 Ekonomieko. 18.10 Radiosporten. 18.15 Kulturradion: Stad – Att ha en plan. 18.45 Apropå. 19.00 Ekonyheter. 19.03 Vetenskapsradion Klotet. Med Marie-louise Kristola. 19.30 Dagens Strindbergsbrev. 19.35 Radioföljetongen: Styr din plog över de dödas ben. Del 1 av 22. Av Olga Tokarczuk. Uppläsare: Gunilla Abrahamsson. 20.00 Ekonyheter. 20.03 Radiopsykologen. Radiopsykologen Allan Linnér svarar på lyssnarnas frågor. 20.35 Ring P1. Valda delar ur morgonens sändning. 20.45 OBS. Med Fredrik Pålsson. 21.00 Ekonyheter. 21.03 UR Lärarrummet: Nicklas Johansson, särskollärare. Han undervisar i svenska, engelska, SO, NO och matematik på grundsärskolan Svedenskolan i Solna. Alla elever har någon form av autism. 21.35 Mitt i musiken. Musiknyheter från Sverige och världen. 21.45 Tankar för dagen. Med Sten Rylander, Afrikakännare och tidigare ambassadör. 21.50 Land- och sjöväder. 22.00 Ekonyheter. 22.10 Radiosporten. 22.12 Studio ett. 22.55 Dagens dikt. 23.00 Ekonyheter. 23.07 Vetandets värld. 23.30 Tendens. 0.00 Ekonyheter. 0.02 Plånboken. Sveriges Radios program om privatekonomi och konsumentfrågor. 1.00 Ekonyheter. 1.02–1.30 Vetenskapsradion Klotet. Med Marie-louise Kristola. SR P2 6.00 SR Sisuradio. 6.50–9.00 Aurora. Musikmorgo. Med Patrik Paulsson. 7.30–7.32 Ekonyheter. 8.30–8.33 Ekonyheter. 9.00 Önska i P2. Med Pernilla Eskilsdotter. 10.00 Ekonyheter. 10.03 Klassisk förmiddag. 1. Catharina Backman: O (Sonja Åkesson). Malena Ernman, mezzosopran och Francisca Skoogh, piano. Nytorp musik 6. 2. Ludvig Norman: Pianokvartett emoll. Ivaldikvartetten. 3. Ernest Chausson: Symfoni B-dur. Sveriges Radios Symfoniorkester. Dirigent: Jevgenij Svetlanov. Konsert 2002, Berwaldhallen. 4. Maurice Ravel: Till Couperins minne. Les vents français. 5. Wolfgang Amadeus Mozart: Stråkkvartett nr 14 G-dur. Emersonkvartetten. Från BBC radio international. 12.00 Monitor: Rolf Enström. Del 1. Om en av Sveriges mest betydande tonsättare inom den elektroniska musiken. 13.00 SR på somaliska. 13.30 SR på romani. 14.00 SR på kurdiska. 14.30 SR på arabiska. 15.00 SR på engelska. 16.00 Sisu-uutiset. 17.00 P2 Klassiskt. 18.00 Ekonyheter. 18.03 Ad lib. Med Lex. 19.19 Mitt i musiken. Med Andreas Lindahl. 19.30 P2 Live klassiskt: Konsert med Malmö symfoniorkester. Solist: Juan Peréz Floristán, piano. Dirigent. Marc Soustrot. 1. Benjamin Britten: Fyra havsmellanspel ur ”Peter Grimes”. 21.30 Klassiskt i P2. 22.30 Eldorado. Med Kjell Alinge. 0.00–6.50 Notturno. SR P3 Ekonyheter varje timme 0.00-5.00 och 19.000.00 samt 5.30. P3 nyheter varje timme 6.0018.00 samt 6.30, 7.30 och 8.30. Väder i anslutning till ekosändningen/P3 nyheter 5.30, 12.00, 17.00, 18.00, 22.00 och 23.00 6.05 P3 musik. 6.30 Morgonpasset. Med Martina Thun, Kodjo Akolor, Hanna Hellquist. 10.02 PP3. Med Pär Lernström. 12.05 Musikguiden i P3. Med Micke Cederberg. 13.02 P3 Nyhetsguiden. Med Valeria Helander. 14.02 Christer: din vän i etern. 16.10 Tankesmedjan. 17.05 Carpe Fucking Diem. Varje dag är en ny show 18.06 Verkligheten i P3. 18.30 Musikguiden i P3 med gästredaktör. 19.30 Musikguiden i P3. Med Jenny Seth. 21.03 Livet är en fest. 22.03 Musikguiden i P3. Med Dödselectro. 23.07 Ligga med P3. 0.02 Vaken. SR P4 Ekonyheter varje timme. Lokala nyheter på halvslag 6.30-17.30. Sport 7.07, 8.05, 9.03, 13.03 och 16.03 5.59 Lokala program. 6.08 Lokala program. 13.05 P4 extra. Med Lotta Bromé. 15.03 Lokala program. 16.45–17.00 Dagens eko. 17.45 Barnradion: Meka med engelska. Del 4 av 10. Shopping. Arne, Timpani och Dorothy ska handla, men först måste de skriva en inköpslista. 18.00 Klartext: Nyheter på lätt svenska. 19.00 Sportextra. Med elitserien i ishockey och Uno Hedins V75-tips. 21.40 Karlavagnen. Leif Hedegärd tar er med mot midnatt. Telefon: 099/110 80. 0.02 Vaken. 19 DAGEN onsdag 10 oktober 2012 radio&tv tv i dag 6.00 Nyheter [83072] 6.25 Gomorron Sverige [33239614] 10.00 Go’kväll (R) [2688904] 10.45 Uppdrag granskning (R) [7241275] 11.45 Skavlan (R) [6356184] 12.55 Nobelpriset i litteratur Direktsändning från Svenska Akademien i Stockholm. [1242256] 8.05 Barnuppfostran genom tiderna (R) [4560362] 9.00 SVT Forum [94687508] 9.00 Världen med eller utan Gud? [94687508] 12.00 Vem vet mest? (R) [6275] 12.30 Trädgårdsonsdag (R) [7362] 13.00–15.30 UR [1742343] 13.00 Grammatikbolaget [39904] 13.20 Skapa stort [1776053] 13.35 The game [1168817] 13.50 Geografens testamente – eller Den stora Sverigeresan (R) [579817] 14.15 Pinos dagbok – somaliska [2600275] 15.05– 15.30 Lockie Leonard 13.30 En andra chans (R) Även 14/10. [61411] 14.30 Minnenas television: På parkett med Putte Kock (R) Även 14/10. [649966] 16.00 Rapport [30169] 16.05 Gomorron Sverige [531740] 16.30 Var är jag? (R) [82508] 16.45 Det ljuva livet i Alaska [4425917] 17.30 Sverige idag [32492] 17.55 Sportnytt [7042121] 18.00 Rapport [28968] 18.10 Regionala nyheter [9686695] [2971850] 15.50 Året i trädgården [4367140] 16.20 Vetenskapens värld (R) [385256] 17.20 Nyhetstecken [8979922] 17.30 Oddasat [10782] 17.45 Uutiset [137275] 18.00 Medelålders kvinnor med passion 6.00 Rachael Ray [5436184] 6.55 Nanny Även 12/10. [2244701] 7.25 Oprah Winfrey show (R) [1984850] 8.25 Alla älskar Raymond [2008430] 8.55 Jims värld [1264508] 9.25 The real housewives of Washington DC (R) [4511184] 10.20 Våra bästa år [9862986] 11.10 Top model (R) [5484275] 12.05 Project runway (R) [8484237] 13.05 Oprah Winfrey show [211817] 14.00 How I met your mother [477121] 15.00 The real housewives of Washington DC [846237] 16.00 Top model [840053] 17.00 Project runway Även 12/10. [859701] 18.00 The mentalist [864614] 18.55 Keno [2772256] 19.00 Kontaktannonsen Även 13/10. [627904] [82492] 19.00 Vem vet mest? [6459] 19.30 Babel Nobelextra Svenskt litteraturmagasin från 2002. Direktsändning om årets Nobelpristagare i litteratur. I studion bland andra Peter Englund. Programledare: Jessika Gedin. Även 13/10 och 16/10. Christer Lundberg debuterar som romanförfattare. 18.15 Go’kväll [6721362] 19.00 Kulturnyheterna [8430] 20.00 Våga minnas Svensk dokumentär från 2012. Ewa Cederstam utsattes för en våldtäkt när hon var 18 år. Även 12/10. [8898] [45817] 19.15 Regionala nyheter Del 39 av 115. [3558508] 19.30 Rapport [459] 20.00 Mitt i naturen Uganda Svenskt naturmagasin från 2012. Del 2 av 4. I Uganda lever pygmékrokodiler. Även 12/10. [6782] 21.00 Aktuellt [68898] 22.00 Sportnytt [73275] 21.00 Världens barn – reportage [36121] 21.05 Plus 22.05 Debatt Även 12/10. [3796275] NYTT Brittisk dokumentär från 2011. Del 1 av 2. Även 12/10. [6774275] 23.40 Det ljuva livet i Alaska (R) [2400188] 0.25 Uppdrag granskning. 1.25 Rapport. 1.30 Kobra. 2.00 Intresseklubben. 2.30 Rapport. 2.35 Vem tror du att du är. 3.50 Skavlan. 4.50 Sverige idag. 5.15–6.00 Go’kväll. [84410701] 10.00 Efter tio [3205102] 11.40 Hem till gården Även i natt. [4059614] 12.50 Holby city [8443850] 14.00 Matmissbrukarna (R) [408091] 15.00 Colins och Justins heminredningskupp (R) [844879] 16.00 Hjälp, mitt hus rasar (R) [848695] 17.00 Äntligen hemma (R) [857343] 18.00 112 – på liv och död (R) [868459] 19.00 Nyheterna [800922] 19.15 Lokala nyheter [5412966] 19.20 Väder [5411237] 19.25 Halv åtta hos mig Även 12/10. [550188] Svensk underhållning från 2012. Del 5 av 7. Fyra kockar är kvar i tävlingen och i dag ska de visa prov på vad de går för i korvstoppning och i att pochera ägg. Även 12/10. Amerikansk komediserie från 2011-12. Del 12 av 24. Jess bestämmer sig för att bli vän med hyresvärden Remy men lyckas istället äventyra deras boendesituation. Även 13/10. [605782] Charlie (Charlie Sheen) vill sterilisera sig. 19.00 2 1/2 män Amerikansk komediserie från 2003. [974324] 19.30 The Big bang theory Amerikansk komediserie från 2010. Del 24 av 24. Bernadette tar sin doktorsexamen. Även i kväll. [973695] 20.00 Once upon a time Amerikansk fantasyserie från 2011. Del 20 av 22. Augusts erbjuder sig att visa Emma hur hon kan få tillbaka Henry. Regina försöker förföra David. Även 14/10. [125121] Svensk realityserie från 2012. Även 14/10. [626275] 20.00 Lyxfällan Svenskt konsumentprogram från 2012. Del 9 av 12. Programledare: Magnus Hedberg, Patrick Grimlund. [869053] 21.00 Criminal minds Marie Lehmann analyserar ishockey med experter. 22.15 Hockeykväll Även 12/10. [152140] 22.45 Die Welle ¿ ¡¡¡¡ Tysk dra- ma från 2008. I rollerna: Jürgen Vogel, Christiane Paul. [7932053] 0.30 Kulturnyheterna. 0.45–1.35 Att stjäla husdjur. 3.00–4.30 President- valsdebatt. Amerikansk dramaserie från 2011. Del 22 av 22. I säsongsavslutningen ser vi Grayson-familjen nötas ned ytterligare. Även 12/10. [407237] Kat Dennings och Beth Behrs som kvinnor på obestånd. Amerikansk realityserie från 2011. Del 16 av 20. De sex återstående deltagarna tävlar i lag. 22.00 Nyheterna [427091] 22.00 Masterchef USA [496121] 23.00 The mentalist (R) [410701] 21.30 Två panka tjejer NYTT Amerikansk thrillerserie från 2012. Del 1 av 24. En Texas-fånge flyr under en transport och offren han lämnar efter sig har fått munnarna igensydda. Även 14/10. [787985] Amerikansk komediserie från 2011-12. Del 5 av 24. Även 13/10. [604053] 22.00 Fråga Olle 22.00 Nyheterna [417169] 22.10 Ekonominyheterna [4824508] 22.30 Lokala nyheter [426817] 22.35 Sport [2112546] 22.50 Väder 23.00 The Big bang theory (R) [139904] 23.25 2 1/2 män (R) Svensk relationsserie från 2012. Även 14/10. [783169] [7534256] 23.55 Criminal minds [3397508] 0.00 Sex and the city. 1.05 How I met your mother. 2.05 Jims värld. 2.35 Unforgettable. 3.25 Without a trace. 4.10 Sex and the city. 5.05 2900 Happiness. 5.30–6.00 Nanny. 23.00 House (R) [418343] 0.00 Kockarnas kamp. 1.00 Good guys. 1.55 90210. 2.50 Arkiv X. 3.50 Kvinnor som mördar. 4.20–5.15 Hem till gården. 7.25 Lois & Clark. 8.20 Jims värld. 8.50 Just shoot me. 9.20–10.15 Chuck. (R) 10.45 Våra värsta år. 11.45 Stargate SG-1. 13.35 Chuck. 14.30 Simpsons. 15.30 Family guy. (R) 16.30 Scrubs. (R) 17.30 My name is Earl. 18.00 2 1/2 män. 18.30 How I met your mother. 19.00 Family guy. Animerad komediserie från 2008. 20.00 Simpsons. Animerad komediserie från 2005. 21.00 50 First Dates. 22.55 Scrubs. 23.55 How I met your mother. (R) 0.25 My name is Earl. (R) 0.55 Spin city. 1.25 Skål. 1.55 2 1/2 män. (R) 2.25 Simpsons. 2.55 Våra värsta år. (R) 3.55 Dexter. 4.50 Magnum. 5.40–6.05 Just shoot me. (R) 17.55 The middle [747527] 18.25 Vänner [776275] 20.00 Kockarnas kamp 21.00 New girl 19.30 Djurakuten [8147275] 10.15 Desperate housewives [6317343] 12.05 Vänner (R) [7904430] 13.10 Ellen DeGeneres show [581188] 14.05 Shear genius [7697879] 15.05 Gossip girl [4752701] 16.00 Unga mödrar [951508] 16.30 America’s funniest home videos [336275] 17.00 Grey’s anatomy Svenskt matlagningsserie från 2012. Del 32 av 60. Pierre är veckans sista värd och han bjuder bland annat på gratinerad chèvre. [666324] [867695] Livet går vidare för personal och djur på djurakuten. 6.05 America’s funniest home videos (R) [7389188] 6.30–9.00 Vakna med The Voice [8082633] 9.20 Grey’s anatomy (R) 21.00 Revenge Svenskt konsumentmagasin från 2012. Del 7 av 11. Även 12/10. [7025121] 22.50 Rapport [1573188] 22.55 Gravida bakom galler 5.50 Nyhetsmorgon [940817] 0.50 CSI NY. 1.45 Sex rehab with Dr Drew. 2.35 Tredje skiftet. 3.20 Förhäxad. 4.05 Eli Stone. 4.50 Ellen DeGeneres show. 5.35–6.00 Panter- tanter. 6.20 En plats vid havet. (R) 7.10 Sjukhuset. (R) 8.15 Våra bästa år. 9.05 Property ladder. (R) 10.00–11.05 Masterchef. (R) 11.35 Celebrity masterchef. (R) 12.35 Sjukhuset. 13.45 Antiques roadtrip. (R) 14.45 Jorden runt på 80 rätter. (R) 15.45 Property ladder. 16.45 Masterchef. 18.00 Celebrity masterchef. Brittisk matlagningsserie från 2011. 19.00 Antiques roadtrip. Brittisk antikvitetsserie från 2011. 20.00 The mentalist. Kriminalserie från 2009. 21.00 Antikjakten. 22.00 Shark tank. 23.00 Alla älskar Raymond. 23.30 Bones. (R) 0.30 Brottskod: Försvunnen. (R) 1.25 I lagens namn: Brottslig synvinkel. 2.25 Bones. 3.20 Alla älskar Raymond. (R) 3.50 Brottskod: Försvunnen. 4.40 I lagens namn: Brottslig synvinkel. (R) 5.30–6.00 En plats vid havet. (R) 9.00 En bok, en författare: Ingenmansland. (R) 9.30 Grönlands osynliga miljöhot. (R) 10.30 5 x Staffan Lamm. (R) 11.45 Hur bor djur? 12.00–16.00 SVT Forum. 12.00 Världen med eller utan Gud? 15.00 SVT Forum. 16.00–19.00 UR Samtiden. 16.00 Mötesplatser i staden: Hållbara mötesplatser – en historia om framtid. 17.00 Ojämlikheter i vården: Läget i dag. 17.30 Ojämlikheter i vården: Tillgänglighet. 18.25 Ojämlikheter i vården: Att bemöta psykisk ohälsa. 19.00 En bok, en författare: Liv och död på Skogskyrkogården. 19.30 Arkitektens hem: En balansgång. Morten Schmidt har bland annat ritat Århus konstmuseum. 20.00 Stephen Frys stora språkresa. Bruk och missbruk. 21.00 Världens museer. 21.50 Sten för sten. 22.00 Bergsklättrarens skuld. (R) 22.55 Världens mysterier. (R) 23.00 Världen: Skyskrapornas indianer. (R) 0.00 En bok, en författare: Liv och död på Skogskyrkogården. (R) 0.30– 1.00 Ibsens kvinnor. (R) SVT1 I MORGON SVT2 I MORGON TV3 I MORGON TV4 I MORGON KANAL 5 I MORGON 6.00 Nyheter. 6.25 Gomorron Sverige. 10.00 Go’kväll. 10.45 Debatt. 11.30 Mitt i naturen Uganda. 12.30 Plus. 13.30 Dom kallar oss skådisar. 14.00 Gravida bakom galler. 14.45 Slitage. 15.05 Bröderna Reyes. 16.00 Rapport. 16.05–16.55 Gomorron Sverige. 17.00 Damernas detektivbyrå. 17.55 Sportnytt. 18.00 Rapport. 18.10 Regionala nyheter. 18.15 Go’kväll. 19.00 Kulturnyheterna. 19.15 Nyheter. 20.00 Tillsammans för Världens barn. 22.00 Skavlan. 23.00 Rapport. 23.05 The good thief. 0.50 Smother. 2.20 Rapport. 2.25–3.10 Debatt. 8.00 Medelålders kvinnor med passion. 9.00 SVT Forum. 10.55 Nobels fredpris. 11.30 SVT Forum. 12.00 Vem vet mest? 12.30 Korrespondenterna. 13.00– 15.30 UR. 16.50 Hockeykväll. 17.20 Nyhetstecken. 17.30 Oddasat. 17.45 Uutiset. 18.00 Rötter. 18.30 Nationalklenoder. 19.00 Vem vet mest? 19.30 Kryddigt med Camilla Plum. 20.00 Boris Vian och jazzen. 21.00 Aktuellt. 22.00 Sportnytt. 22.15 This is England ’86. 23.05 Flight of the Conchords. 23.35 Kulturnyheterna. 23.50 Min sanning: Jeanette Bonnier. 0.50–1.50 Vetenskapens värld. 6.00 Rachael Ray. 6.55 Nanny. 7.25 Oprah Winfrey show. 8.25 Alla älskar Raymond. 8.55 Jims värld. 9.25 The real housewives of Washington DC. 10.20 Våra bästa år. 11.10 Top model. 12.05 Project runway. 13.05 Oprah Winfrey show. 14.00 How I met your mother. 15.00 The real housewives of Washington DC. 16.00 Top model. 17.00 Project runway. 18.00 How I met your mother. 18.55 Keno. 19.00 Revenge. 20.00 Notting Hill. 22.40 Georgia Rule. 0.50 69 saker du vill veta om sex. 1.50 How I met your mother. 2.40–4.10 Copperhead. 5.50 Nyhetsmorgon. 10.00 Efter tio. 11.35 Hem till gården. 12.45 Holby city. 14.00 Matmissbrukarna. 14.55 Colins och Justins heminredningskupp. 16.00 Hjälp, mitt hus rasar. 17.00 Modern family. 17.30 Studio: VM-kval. 18.00 Fotboll: Färöarna–Sverige. VM-kval. 18.50 Studio: VM-kval. 19.00 Fotboll: Färöarna–Sverige. VM-kval. 20.00 X Factor. 21.30 Gustafsson 3 tr. 22.00 Nyheterna och sport. 22.15 Vädret. 22.25 X Factor röstningsprogram. 22.55 Modern family. 23.30 Castle. 0.25–2.45 Safe harbour. 6.05 AFV. 6.30–9.00 Vakna med The Voice/Mix Megapols morrongäng. 9.25 Grey’s anatomy. 10.20 Desperate housewives. 12.10 The middle. 12.40 Vänner. 13.15 Ellen DeGeneres show. 14.10 Shear genius. 15.10 Gossip girl. 16.05 Unga mödrar. 16.35 AFV. 17.05 Grey’s anatomy. 18.00 The middle. 18.30 Man up! 19.00 Färjan. 20.00 America’s funniest home videos. 21.00 The Big bang theory. 22.00 Firewall. 0.10 Mitt liv är ett skämt. 1.10 Fringe. 2.10 I mördarens spår. 3.50 Tredje skiftet. 4.35 Förhäxad. 5.20– 6.00 Ellen DeGeneres show. POSTTIDNING A onsdag den 10 oktober 2012 Världens barn engagerar kyrkorna D en här veckan pågår Radiohjälpens stora insamling Världens barn som också engagerar många kyrkor och församlingar i landet. Bössinsamlingar av frivilliga på stan, dörrknackning och en rad arrangemang äger rum för att samla in pengar. I lördags skänkte exempelvis 50 NobelSecond Handspris till butiker knutna strävsamma till Erikshjälpen forskare. sina dagskassor till Världens barn. Diakonia är samarbetspartner och tänker stötta ett arbete mot kvinnlig könsstympning i Egypten. Pingstmissionens U-landshjälp arbetar bland undernärda och sjuka barn i DR Kongo, för att nämna ett par exempel. F r i k y r kotäta områden i landet brukar ligga högt i insamlingstävlingen mellan kommunerna. Vi återkommer med mer om Världens Barn senare i veckan. Men redan här vill jag heja på alla som nu engagerar sig för att dra in en liten del av vårt överflöd till barn ute i världen som lever under svåra förhållanden. Här har kyrkorna ett naturligt engagemang som också kan skapa många positiva kontakter med samhället runtomkring. Tipsa Dagen! Dagen i morgon Foto: Josfin Casteryd Tack för i dag Känner du till en nyhet som Dagen borde skriva om? Hör av dig! ■ Mejl: tips@dagen.se Telefon: 08-619 24 24 Sms: 076-538 24 24 Hon skriver böcker om utsatta tjejer Christina Wahldén, författare och journalist. Ett ton kött till behövande När Chark-SM avslutades i början av veckan blev det över ett ton köttprodukter. Något som Frälsningsarmén och Stadsmissionen i Göteborg fick ta del av. – Det är roligt att kunna lägga ner fint kött i våra matkassar som vi delar ut, säger Lisa Bogeskär på Frälsningsarméns öppna verksamhet. 5 0 0 k i lo köt t. Tony Nilsson och Christer Svensson från Frälsningsarmén hjälper till med den 500 kilo tunga köttgåvan. Foto: Ann Waldeborn Kött är verkligen eftertraktat. Frälsningsarméns öppna verksamhet i Haga. Lise Bogeskär Det blev en hektisk måndag för Frälsningsarméns socialarbetare. 500 kilo kött skulle packas om och fördelas i kylar och frysar. Sylta, wienerkorvar, olika slags griljerade skinkor - allt ska komma behövande familjer till del. – På fredagar har vi alltid utdelning av matkassar till behövande, det brukar komma mellan 25-30 personer, säger Lisa Bogeskär, föreståndare för ”Vi är jätteglada” – I vanliga fall har vi basvaror i kassarna, som ris, pasta, soppa och konserver. Emellanåt får vi ett lass fisk att lägga i, men kött är verkligen eftertraktat. Vi är jätteglada att vi får ta emot detta. Chark-SM anordnas vartannat år och varje gång, under de fyra gånger det pågått, har man gett bort det överblivna köttet till Frälsningsarmén och Stadsmissionen. – Totalt har vi bedömt 760 olika produkter och vi är glada över att kunna dela med oss av det som inte användes vid bedömningen, säger Susanne Ekstedt, projektledare för Chark-SM. Josefin Lilja Vädret – för fem dagar framåt I morgon Fredag Lördag Söndag Måndag Solen upp +25 +20 +15 +10 +5 0 –5 –10 Ansvarig utgivare: Daniel Grahn 105 36 Stockholm Tfn: 08-619 24 00 Fax: 08-619 24 66 E-postadresser: fornamn.efternamn @dagen.se Redaktion Redaktionschef: Thomas Österberg Nyhetschef: Rickard Alvarsson, David Wingren Featurechef, utv. redaktör: Ann Jonsson Opinionsredaktör: Elisabeth Sandlund Marknad Vd: Daniel Grahn Marknadschef: Claes Parsmo Annonschef: Liselotte Skoglund Kundcenter Prenumeration, utebliven tidning: 08-619 24 20, info@dagen.se Annons: 08-619 24 60, annons@dagen.se Kontakta vårt kundcenter på info@dagen.se eller ring 08–619 24 20 så skickar vi ett medgivandebrev för autogiro till dig. Luleå Stockholm Göteborg Lund 17.21 17.51 18.18 18.16 Tryck: V-TAB, Västerås, 2012 Prenumeration 12 månader: 1 886 kr 6 månader: 1 018 kr 3 månader: 558 kr Autogiro: 162 kr/månad Byt till autogiro Gå över till en enklare betalning av din Dagenprenumeration. Med autogiro slipper du alla fakturor och pengarna dras direkt från ditt konto. 07.15 07.18 07.38 07.30 Solen ner –15 Thomas Österberg, redaktionschef Luleå Stockholm Göteborg Lund Dagen ansvarar ej för obeställt material. 162:/mån Ekosmart: 94:-/mån
© Copyright 2024