UPPDRAG VÄLFÄRD Ett forskningsprogram om hur vi ska utföra, organisera, styra och utvärdera framtidens välfärdstjänster ENTREPRENÖRSKAPSFORUM • FORES • LEADING HEALTH CARE Denna programförklaring har formulerats av Entreprenörskapsforum, FORES och Leading Health Care gemensamt. Följ programmet på vår hemsida www.uppdragvalfard.se e Välfärden är värd en bättre debatt. Tankesmedjorna Entreprenörskapsforum, FORES och Leading Health Care har för avsikt att tillsammans initiera, genomföra och sprida resultaten av ett forskningsprogram kring frågor om hur vi ska utföra, organisera, styra, och utvärdera framtidens välfärdstjänster. Välfärd, att färdas väl genom livet, är centralt för ett modernt samhälle. Vi kallar det ju välfärdssamhället. Frågor om vård, skola och omsorg berör och leder ofta till livlig debatt. Men vad är välfärd och när vet vi om vi nått dit? Hur ska olika värden som mångfald och jämlikhet, valfrihet och standardisering, behovssolidaritet och kostnadseffektivitet balanseras? Vilka förutsättningar och i slutändan kvalitet ger olika styrmodeller? Välfärdsdebatten har tydligt visat att det finns stora kunskapsluckor om hur det svenska välfärdssystemet fungerar (och inte fungerar). Slutsatsen att det behövs en mer nyanserad diskussion och mer forskning är vi inte ensamma att dra. Däremot blir det inte lika trångt på banan när vi efterlyser en breddad forskning som analyserar olika dimensioner och rymmer många perspektiv. Vi menar att vi behöver bättre problemformuleringar och skarpare frågor. Vi ser behovet av ett multivetenskapligt initiativ som inkluderar forskare från olika discipliner som kan ställa frågor ur flera relevanta perspektiv. Därför startar vi nu tillsammans Uppdrag Välfärd. f y Syften och arbetsformer Forskningsprogrammet bedrivs dels genom publika seminarier och workshops, dels genom nya samhällsvetenskapliga studier inom relevanta områden. Därtill kommer interna möten i den referensgrupp som avses knytas till programmet. Grundtanken är att vi genom en öppen och konstruktiv debatt och genom att initiera och kommunicera nationellt och internationellt högklassig forskning kan bidra med idéer om hur välfärdssektorerna kan utvecklas på både mikro- och makronivå. Målgruppen är beslutsfattare lokalt, regionalt och nationellt – inom politik, förvaltning och näringsliv. Det övergripande syftet är att öka kunskapen om effekterna av olika styrsystem på offentligt finansierade marknader, och att bidra till ett nyanserat samtal kring policylösningar. Vi vill initiera forskning inom områden som vi uppfattar som eftersatta (se vidare nedan), samtidigt som forskningen sprids till en bredare grupp av beslutsfattare. Bättre kontaktytor och framförallt en konstruktiv dialog med och mellan olika parter som är verksamma på välfärdsmarknaderna är viktiga komponenter i detta arbete. En breddad dialog kan samtidigt ge input till nya frågeställningar för forskningen. Ett mål med samarbetet är att få till stånd en bättre balans mellan mikro- och makroekonomiska frågor, mellan nationalekonomi och företagsekonomi, och mellan teori och praktik. Ambitionen om tvärvetenskaplig korsbefruktning samt praktik- och policyrelevans bör genomsyra valet av frågeställningar, teorier och metoder i de studier som genomförs inom ramen för programmet. Vår bedömning är att Uppdrag Välfärd kommer att vara unikt när det gäller att föra fram just det perspektivet i det offentliga samtalet om välfärden. Fokusområden Forskningsprogrammet kommer inledningsvis att pågå under 2012-2013. Studier och seminarieverksamhet kommer att initieras löpande under perioden. Följande områden har i dagsläget identifierats som särskilt viktiga att behandla: • Värden i välfärden - värdeskapande i vården, skolan och omsorgen. Vilka värden vill vi främja med våra instrument för styrning, ledning och organisering av välfärdens verksamheter? Vilka värden är det som i realiteten främjas? Hur kan vi bedöma om det övergripande målet – att alla ska kunna ”leva väl” – har uppnåtts? • Styrmodellernas utformning. Två separata modeller för utkontraktering är i bruk: upphandling enligt LOU och valfrihetssystem enligt LOV. Vilka ekonomiska principer ligger bakom dessa modeller, och hur reflekteras dessa i dagens styrsystem? Vilka utfall i termer av kvalitet, rättvisa och marknadsdynamik kan man förvänta sig? Vad vet vi om de direkta och indirekta kostnader som följer med återkommande upphandlingar och val (till exempel regelhantering, incitament, omställningskostnader)? • Styrmodellernas effekter. Hur påverkar olika former av utkontraktering relationerna mellan de offentliga beställarna och utförarna, samt mellan utförarna och brukarna? Vilken effekt har olika typer av styrning på ansvarsfördelningen mellan olika aktörer? Vilka förutsättningar ger utformningen av kontrakt för kvalitetsarbete, innovation och brukarmedverkan i verksamheternas praktik? Kan någon faktisk utveckling i dessa olika dimensioner beläggas? • Konsekvenser för entreprenörskap och internationalisering. En innovativ medicinsk produktutveckling bygger på att företagen existerar på internationellt konkurrensutsatta marknader och tvingas ta fram bättre produkter. På efterfrågesidan är en dynamisk och innovativ sjukvårdsindustri beroende av kunders (patienters) valmöjligheter och att det finns en betalningsvilja för exklusiv medicinsk behandling. Dagens svenska sjukvårdsmarknader präglas dock av ställföreträdande kunder och beslutsfattare som ersätter de riktiga kunderna, dvs brukarna av hälso- och sjukvård. Analoga resonemang kan föras för t ex utbildningssektorn. Hur påverkar en politiskt hårt reglerad välfärdsproduktion – både på utbudssidan och efterfrågesidan – möjligheten att utveckla framtida internationellt konkurrenskraftiga och välfärdshöjande produkter och tjänster? Hur kan regleringar och andra styrsystem förändras för att främja inträde och utveckling av sektorer dominerade av offentliga aktörer? • Konsekvenser för välfärdssektorernas professioner. Hur påverkas vård-, utbildningsoch omsorgspersonal av dagens former för styrning och organisering? Hur påverkar utvecklingen mot konkurrensutsättning och evidensbaserad praktik utrymmet för situationsbaserade professionella bedömningar? Vad innebär välfärdsreformerna för de professionellas möjligheter och ansvar att säkra god kvalitet i verksamheterna? Vilken roll spelar i realiteten kontrakten vid uppdagande och åtgärdande av kvalitetsbrister? • Det offentliga åtagandet. Vilka alternativ till dagens finansiering och prissättning av välfärdstjänster finns? Vilken roll spelar socialförsäkringssystemens utformning och möjligheter till kompletterande privata försäkringar för utvecklingen av dynamiska och innovativa välfärdsmarknader? Hur kan ett ökat utrymme för individuella valmöjligheter (och individuell betalningsvilja) kombineras med målet om rättvisa (utjämnad köpkraft)? d Nyttiggörande och spridning av resultat Samtliga tre organisationer som tagit initiativ till forskningsprogrammet vill särskilt lyfta fram policyrelevansen i resultaten från de studier som initieras. Det innebär att de företag, myndigheter och organisationer som är involverade på marknaderna för välfärdstjänster ska ha direkt nytta av forskningsresultaten. Vår förhoppning är att forskningen på längre sikt leder till bättre beslutsunderlag och i förlängningen till att kvaliteten i välfärdstjänsterna kan förbättras. En ytterligare målsättning är att debatten ska kunna föras mer nyanserat och på sakligare grund. Projektledning och medverkande Uppdrag Välfärd kommer att ledas av Pontus Braunerhielm (VD Entreprenörskaps-forum), Martin Ådahl (VD FORES) och Hans Winberg (generalsekreterare Leading Health Care). I den interna arbetsgruppen ingår även Andreas Bergström, Jan-Olof Edberg, Harald Edquist, och Anna Krohwinkel Karlsson. Andreas Bergström är vice VD vid FORES. Han har tidigare arbetat som politisk tjänsteman för Folkpartiet, framförallt med välfärds- utbildnings- och jämställdhetsfrågor. Jan-Olof Edberg är finansierings- och kommunikationsstrateg vid Entreprenörskapsforum. Han har tidigare arbetat som bl a administrativ chef, organisationschef, projektledare och finansieringsansvarig vid Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS). Harald Edquist är ekonomie doktor och forskningsledare vid FORES. Han har tidigare arbetat som forskningsledare vid Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Anna Krohwinkel Karlsson är ekonomie doktor och forskningsledare vid Leading Health Care. Hon har tidigare forskat vid Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (Score) och varit gästforskare vid Stanford University. Forskare Avsikten med programmet är att både lyfta fram studier som genomförs av svenska forskare och jämförande studier med andra länder. Vår ambition är att engagera några av Sveriges ledande forskare på området, och även ett antal framstående internationella forskare. Följande personer har hittills bekräftat sin medverkan: • • • • • • Professor Anders Anell, Lunds Universitet Professor Mats Bergman, Södertörns Högskola Ekonomie doktor Fredrik Bergström, WSP Group Professor Claes-Fredrik Helgesson, Linköpings Universitet Professor Björn Rombach, Förvaltningshögskolan vid Göteborgs Universitet Professor Lars Strannegård, Handelshögskolan i Stockholm z Referensgrupp Till forskningsprogrammet kommer att knytas en referensgrupp av 10-15 kvalificerade praktiker som tillsammans representerar en mångfald av aktörer inom området. Både företag, myndigheter och intresseorganisationer kommer att bjudas in. Referensgruppens roll blir att komma med idéer till nya forskningsprojekt, att löpande följa och kommentera forskarnas arbete inom pågående projekt, samt att vid presentationen av projektens slutrapporter beredas tillfälle att offentligt ge sina synpunkter på forskarnas slutsatser. Vi vill framhålla att forskarna arbetar under full akademisk frihet. Forskarna väljer självständigt problemformulering, metod, analysmodell och svarar även för alla slutsatser. Referensgruppens roll är rådgivande och kan i vissa fall även bistå forskarna med data och sakuppgifter. Finansiering De tre initiativtagarna kommer gemensamt och var för sig att söka forskningsmedel för olika delar av programmet. Förhoppningen är också att de företag, myndigheter och organisationer som representeras i referensgruppen substantiellt ska vilja bidra till finansieringen. Om initiativtagarna Entreprenörskapsforum är en nätverksorganisation för brobyggande mellan teori och praktik inom entreprenörskaps- innovations- och småföretagsområdet som arrangerar möten, ökar forskningsresultatens tillgänglighet, organiserar forskare och forskning i nätverk och program samt synliggör Sverige internationellt. Kontakt: Pontus Braunerhjelm, VD Entreprenörskapsforum, pontus.braunerhjelm@entreprenorskapsforum.se FORES – Forum för reformer och entreprenörskap – är en tankesmedja vars verksamhet styrs av en styrelse och ett brett vetenskapligt råd med tonvikt på nationalekonomer. FORES arbetar bland annat med frågeställningar om miljö och marknad, migration, företagande i civilsamhället, integritet, jämställdhet, global demokratisering och moderniserad välfärd. FORES syftar till att fungera som en länk mellan nyfikna medborgare, debattörer, entreprenörer, beslutsfattare och forskare. Kontakt: Martin Ådahl, VD FORES martin.adahl@fores.se Stiftelsen Leading Health Care (LHC) är en akademisk tankesmedja för fördjupad dialog om framtidens hälso- och sjukvård. LHC ska främja forskning och kunskapsutveckling som är relevant för organisering, styrning och ledning av verksamheter inom hälso- och sjukvårdsområdet samt sprida information om detta. LHC arbetar dels med ett brett akademiskt nätverk, dels med ett partnernätverk som för närvarande består av 26 organisationer från olika delar av hälso- och sjukvården. Kontakt: Hans Winberg, generalsekreterare Leading Health Care, hans.winberg@leadinghealthcare.se