Nr 1, 2013
FDB:s FDB:s NYHETER 1/2013 nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 1/2013 Doris Lindberg: Berätta matematikämnets historia så blir ämnet intressant. Familjeforum i Örebro 13 april. Anmäl er nu! Mycket på gång i FDB:s lokal- och länsavdelningar. Fem handplockade appar som förenklar livet i skolan. Malin, utbildad sommelier och med mobilen som bästa kompis, har dyskalkyli. 1 Foto: Stefan Knorn ORDFÖRANDEN HAR ORDET ”Jag låtsas som ingenting, men egentligen känns det för djävligt.” I en programserie om dyslexi får vi möta 18-åriga Johanna som går i gymnasiet. Hon har en dyslexidiagnos – men inget stöd och ingen kompensation. I ett studiesamtal reflekterar programledaren Niklas Hyland över sin egen skoltid. – Läs texten och svara på frågorna, ni har 40 minuter på er. Johanna känner väl igen situationen. I studion finns Mats Myrberg, professor och forskare, Anna-Marie Julin, rektor vid Mälarhöjdens skola samt Louise Ankarcrona, ordförande för Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor. Deras samtal är befriande, klargörande och mycket tydliga. Det är dålig pedagogik, svarar Mats Myrberg. Den metoden är ickeundervisning. Man låter ansvaret gå ned till den enskilde eleven. – Våga vara lärare, med uppgift att kliva fram och strukturera undervisningen. Fakta om föreningen FDB är rikstäckande och öppen för alla. Föreningen vill främja samarbete mellan hem och skola, sprida information, ta del av forskning och bevaka barns och ungdomars lagstadgade rättigheter. FDB arbetar med rådgivning, studiecirklar, föreläsningar, barn- och ungdomsläger samt ger ut FDB:s NYHETER. Som medlem stöder du föreningens viktiga arbete! Kansli Susanne af Sandeberg Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g. 113 48 Stockholm Tfn 08-612 06 56, fax: 08-612 33 77 dyslexi@fdb.nu www.fdb.nu Samtalet blir intressant, snabbt lyfter de flera av de frågor som ungdomar, föräldrar, skolpersonal, FDB och andra intresseorganisationer stångas med, där vi vill se rättvisa och förändring. Varför är tidig upptäckt och rätt pedagogiska insatser fortfarande inte en självklarhet och varför brister det i stöd och anpassning av undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi? Det är de lärare som finns i klassrummet varje dag, det är de som ska ha kompetensen, svarar Anne-Marie Julin. – Speciallärare är bra, men man måste ha hög kompetens när det gäller läsa, skriva, räkna allra närmast eleverna, så att man snabbt kan se behoven. I samtalet belyser man bristerna i de nationella kursplanerna inom lärarutbildningen. Lärarkåren har generellt bristfälliga kunskaper om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Varje kommun och staten måste ta ett större ansvar för att öka kompetensen hos klasslärare och ämneslärare och se till att skolan verkligen blir likvärdig för alla elever, så att varje enskild elev kan utvecklas så långt som möjligt utifrån sin förmåga. Se programmen på www.urplay.se Medlemsavgift Huvudmedlem: 200 kr/år Stödmedlem i familj: 25 kr/år Pensionär/student: 100 kr Skola/institution: 500 kr/år (får 5 ex av varje nummer) Betala till bankgiro 5284-7670, plusgiro 10 39 34-6. Ange namn, adress och e-postadress. FDB:s styrelse Ordf: Eva Halldén, Västerbotten Kassör: Malin Bengtsson, Skåne Ledamöter: Åke Strand, Östergötland, Yvonne Ollman, Stockholm, Eva Fredlund, Skåne, Ann Karlsson, Södermanland, Annika Bolmstedt, Södermanland. Suppleanter: Carina Falk, Västernorrland, Madeleine von Strauss, Stockholm, Agneta Wollert Stalder, Stockholm. FDB:s NYHETER Medlemstidningen ges ut 4 ggr/år Texten får kopieras, men ange källa. Redaktionskommitté: Lotta Person, Susanne af Sandeberg, Eva Halldén Redaktör: Lotta Person Sångarevägen 31, 191 35 Sollentuna Tfn 0708 41 50 51 lotta.person@telia.com Ansvarig utgivare: Eva Halldén Tfn 070-269 69 00 Tryckeri: Linderoths tryckeri Omslagsfoto: Lotta Person FDB:s NYHETER 1/2013 4 I detta nr! Ulrika Jonsson guidar oss bland nya användbara appar. 6 8 Möt Malin Gessl som utbildat sig till sommelier trots att hon har svårt med matten. – Jag är inte en sämre människa för det! Doris Lindberg är speciallärare och specialist på att undervisa elever med mattesvårigheter. Dessutom bok- och dataspelstips. FDB:s Familjeforum Om dyslexi, självkänsla och konsten att hitta bra strategier. Örebro 13 april 2013 Mer info. www.fdb.nu Rättelse I nummer 4/2012 av FDB:s Nyheter intervjuades hjärnforskare Martin Ingvar. En läsare undrar om Martin Ingvar verkligen menar att åtgärder först ska sättas in i fjärde klass. –Naturligtvis inte, svarar Martin Ingvar. Jag menar så klart att insatser ska sättas in så fort som möjligt om en elev riskerar att halka efter i läs- och skrivinlärningen. Ingenting annat. FDB LAnDet rUnt Hagfors/Värmland FDB i Hagfors har startat studiecirkel och använder LÄSK-materialet med dess studiehandledning. –Varför en studiecirkel, Carina Jonsson? – Vi föräldrar behöver prata med varandra och utbyta erfarenheter för att inte stå ensamma i vår kamp för en bra skolgång för våra barn. Inför cirkelstarten presenterade sig länsavdelningen vid ett föräldramöte på skolan i Hagfors, genom specialläraren och annonserade även i det lokala annonsbladet. – Många föräldrar har fortfarande svårt att prata om dyslexi, fortsätter Carina Jonsson. Det är nästan så att man tycker det känns pinsamt att ens barn avviker. Därmed strider man inte för sitt barns rättigheter och barnet får inte rätt hjälp. Denna inställning vill vi arbeta bort. Alla barn har rätt att lyckas i skolan. Framöver hoppas få igång föräldranätverk på flera orter i Värmland. Kontakt: fdb.varmland@gmail.com Västra Götaland Även Västra Götaland har startat studiecirkel – där är länsavdelningen lite av cirkelproffs vid det här laget. – De flesta deltagarna hittade oss via webben den här gången, berättar Marie Abrahamsson, helt enkelt efter att ha googlat på ordet dyslexi. Gruppen delar med sig av kunskap och byter erfarenheter, med LÄSK-materialet som bas. – En del föräldrar hade till exempel inte hört talas om talsyntes när de kom till cirkeln, fortsätter Marie. Vi benar också ut alla fackuttryck i diagnoser och samtalar kring hur vi kan förmedla diagnoser och egna erfarenheter till skolan. Vad är det till exempel för skillnad på läs- och skrivsvårigheter och grav dyslexi – och vem har kompetens att definiera det ena och det andra? Kontakt: marabr0404@telia.com Ängelholm I Ängelholm ordnade FDB utställning och föreläsningar på biblioteket en lördag i januari. Elevhälsan berättade hur den arbetar och tänker kring dyslexi, en logoped pratade appar och Mount Dyslexi fängslade inte minst barn och ungdomar. – Eleverna känner igen sig i dem, menar Veronica Persson, en av initiativtagarna till dagen, och förhoppningsvis tänker de: Kan de, kan jag. – Många inom FDB runt om i landet vittnar om brist på hjälpmedel, fortsätter Veronica. Hos oss i Ängelholm är problemet snarare det motsatta. Kommunen satsar men hjälpmedlen används inte fullt ut i skolan. Nu är det upp till pedagogerna att bekänna färg och ta till sig av tekniken. Kontakt: veronica@livokraft.se 3 FDB:s NYHETER 1/2013 PÅ APP-FRONTEN MY Med jämna mellanrum hör FDB av sig till skolutvecklare Ulrika Jonsson med frågan: – Nå, vad vill du tipsa om nu när det gäller alternativa verktyg? – Framförallt några appar om anteckningsstöd, svarar hon. Dessutom en app med vars hjälp du enkelt läser PDF-dokument samt inte minst Prizmo, för smarta telefoner. Voice Assistant alltså att lägga dem i olika mappar samt färgsätta dem. Taggarna syns i marginalen, som flikar i olika färger. Du kan ge olika ämnen olika färger. Fakta: Mental Note kostar 38 kr. Voice Assistant är en app där du läser in vad du vill ha skrivet. Appen omvandlar ditt tal till text. – Tänk dig att du pluggar SO och behöver göra anteckningar, förklarar Ulrika. Prata in anteckningarna så skriver appen ner dem. Stänger du av inspelningen av ditt tal betyder det paus. Du kan tänka efter i lugn och ro och sedan fortsätta prata in mer text i samma dokument. Funkar vid muntliga prov Appen fungerar också utmärkt vid muntliga prov. Någon läser upp frågan, en talsyntes eller en lärare. Du spelar in ditt svar som omvandlas till text som antingen kan skrivas ut eller varför inte mejlas till läraren direkt. – En app med oerhörd potential, fortsätter Ulrika, till exempel om du har motoriska svårigheter. Svårigheterna ska inte hindra dig från att formulera dig som du vill. Fakta: Voice Assistant fungerar på minst 27 språk. Pris: 7 kr Into Words Tap and talk. Tryck med fingret och appen Voice Assistant börjar spela in ditt tal och omvandlar det sedan till text. Mental Note En app för läsplatta där olika anteckningstekniker samverkar. Det hela liknar ett digitalt anteckningsblock. Du kan prata in din text eller skriva in den. Sedan kan du komplettera med dina egna teckningar eller med en bild. Du kan också rita i anteckningen eller på bilden du lagt upp, kanske vill du ringa in något extra viktigt. Det går också att tagga olika avsnitt, 4 För dig som vill skriva och läsa med uppläsningsstöd. Du kan också få förslag på ord till din text, ordprediktion. Programmet listar ut vilket ord du troligen menar medan du skriver och ger några alternativ. Talsyntes gör att du kan få texten uppläst, med aktuellt ord markerat. Du väljer själv läshastighet. Tidigare dokument som du arbetat med syns i marginalen. Denna app fungerar extra bra för dig som tycker om att twittra eftersom du med ett enkelt klick publicerar allt du skrivit. I vår kommer appen i fullversion, med skannerfunktion. Då blir det möjligt att även fota text som sedan omvandlas till redigerbart dokument. Fakta: Into Words finns på svenska och engelska. Gratis i Betaversionen. Det Ulrika Jonsson inte vet om appar är knappt värt att veta. Till vardags arbetar hon som skolutvecklare i Södertälje kommun. Vid sidan om det uppdraget medverkar hon regelbundet med tips och recensioner på www.skolappar.nu. En hemsida som alla intresserade bör prenumerera på, både föräldrar och pedagoger. FDB:s NYHETER 1/2013 YCKET NYTT Läsappar VBookz PDF Reader Vill du få en pdf som du hämtat från nätet, din mejl eller exempelvis från Dropbox uppläst? Läs med vBookz PDF Voice Reader. Kanske har läraren lagt ut en PDF på skolans portal eller så har du fått ett PDF-dokument i din mejl. Med hjälp av appen kan du enkelt förstora och förminska texten och bläddra i dokumentet. Du kan söka i dokumentet med hjälp av nyckelord samt dela upp dokumentet i olika textsjok. Har du en text på svenska, väljer du att köpa en röst på svenska, har du en text på engelska väljer du att köpa en röst på engelska etc. Fakta: Appen är gratis men inuti appen kostar varje språk 38 kronor. AVTAL Prizmo för iPhone Med hjälp av Prizmo kan du fotografera av text som du sedan kan få uppläst. En markör i vänstermarginalen visar vilken rad som blir uppläst för tillfället – bra då det kan vara lite svårt att hänga med annars eftersom telefonerna har mindre skärm än plattor och datorer. I appen kan du fotografera texter, få dem upplästa, översätta mellan åtta språk och du kan välja läshastighet. Texten går också att spara för repetition. Kanske rör appen ihop /å/ och /ä/ vilket kan skapa lite märkliga ord vid uppläsningen, men det går att överse med eftersom den är så användbar i övrigt. Det som krävs är tillräckligt bra ljus vid fotoögonblicket. Fakta: Kostar 75 kronor samt 22 kronor för en röst på ett språk. 5 LÄS MER Södertälje har kommunlicens för grundskola och gymnasium på programmen Skolstil, talande tangentbord, talsyntes samt StavaRex och SpellRight för PC och Mac. Kommunlicens för högstadiet omfattar Gustavas ordböcker, Minneslek, Matteknep 1 och 2, Provia/Lexia, samt Mattekungen 1 och 2. Gratis till hemdatorn Kommunen har också ett serviceavtal som gör att alla elever i kommunala grundskolor och gymnasier, vilka behöver talsyntes och rättstavningsprogram i sin hemdator, kostnadsfritt kan ladda ner Claro Read, StavaRex och SpellRight, både för PC och Mac. Nyttiga hemsidor www.skolappar.nu www.skoldatatek.se FDB:s NYHETER 1/2013 NÄR HUVUDRÄKNINGEN INTE FUNGERAR Hur mycket tillbaka på 100 kronor? Bussen går 17.30. 17 är 5 och 30 är halv. Blir det halv fem eller halv sex? Malin Gessl har inte låtit dyskalkylin sabotera hennes drömmar. – Mobilen är min bästa vän. Text: Johannes Nordemar Är du helt dum i huvudet? Förstår du ingenting? Det fick Malin Gessl höra av sin matematiklärare på högstadiet. – Jag förstår ju principerna för till exempel algebra, mattetal som innehåller både siffror och bokstäver, men när det kommer till att räkna blir det fel. Därför hade jag ofta bara 1,5 rätt av 30 på matteproven, trots att jag ansträngde mig och pluggade extra hemma med föräldrarna. Ofta fel på sista raden I Malins fall var det ofta på någon av de sista raderna i uträkningarna det blev fel. Hon tänkte rätt, men siffrorna blev fel. Tyvärr gjorde matematiklärarens attityd att hon försökte undvika att räkna. Vad läraren inte förstod var att det fanns en anledning till hennes räknefel och att hon egentligen var i behov av särskilt stöd. Malin lider av dyskalkyli, som gör att hon har svårt att se matematiska samband och svårt med grundläggande huvudräkning. Hon har också svårt för höger och vänster. Utbildad sommelier Men det betyder inte att hon är allmänt trög eller har svårt med inlärning. Förra våren avslutade hon en treårig sommelierutbildning vid Örebro universitet, vilket betyder att hon nu är en fullfjädrad vinkypare. När vi talas vid är hon precis hemkommen efter en tids arbete i österrikiska alperna. – Man träffar nya människor hela tiden i det här jobbet. Det är jättekul, menar Malin. Praktiskt lagd Hon har alltid varit praktiskt lagd och gillat handarbete, som att måla, sy och servera. Innan hon bestämde sig för att plugga vidare arbetade 6 hon som industrisömmerska. Under åren har hon också lärt sig hantera sina sifferproblem. Under skoltiden upptäckte hon att det hjälpte att prata med någon när hon räknade så att hon kunde få respons på sina tankar och hjälp när det blev fel. – Det blir lättare när jag tänker högt. Vågar räkna högt inför gäster Det är en metod hon tagit till vara på och tillämpar i jobbet som kypare när hon ska ta betalt. Genom att räkna upp högt inför gästen gör hon det enkelt för sig när hon ska ge växel. Om ett glas vin kostar 56 kronor och kunden lämnar en hundralapp räknar hon först upp mynten till 60, sedan sedlarna till hundra. – Det funkar. Då vet både jag och gästen att jag räknat rätt. Och blir det fel har hon blivit bra på att skämta bort det. Annars är kontanthantering ett jätteproblem FDB:s NYHETER 1/2013 Utsikt från hotellet i Götzens, Österrike, där Malin Gessl har arbetat. för henne. Inte för att hon inte kan räkna, men för att det tar sån tid. – Man kan inte stå i kassan på Ica och räkna i fem minuter. När jag handlar i en butik lägger jag hellre upp lite extra för att inte riskera något om jag räknat fel. Men enklast är såklart att använda kort, vilket löser alla problem med huvudräkning. Lägger in allt i mobilen Malin har svårt för klockan. 17.30 missförstår hon enkelt som halv fem. – Jag läser 17 och tänker fem. Sen läser jag 30 och tänker halv. Därför är hon beroende av påminnelser och lägger in allt i mobilens kalender. – Telefonen är min bästa vän. Jag går under utan den. När hon ska följa recept använder hon miniräknare för att räkna om portioner och hon hatar kollektivtrafik. – Tidtabeller med en massa rader och siffror på siffror, det är omöjligt. Först ska man hitta rätt hållplats, sen ska man hitta rätt tid och sen ska man tänka hur lång tid det tar att gå ”Dyskalkyli är inget att skämmas för!” Malin Gessl, som fick sin diagnos som vuxen. till bussen. Jag bara måste skaffa körkort, utbrister hon. – Jag har lätt för att tappa bort saker och en oförmåga att organisera mitt liv. Redan som liten försökte hon få ordning runt omkring sig. Hon hade fem skrivbordslådor på var sida om skrivbordet. Där hade hon lappar som beskrev vad varje låda skulle 7 innehålla. Ändå hamnade sakerna fel. Eftersom hon vet med sig att hon har svårt med ordning ser hon till att röja och städa ordentligt en gång varje vecka så att hon hittar sina saker. Hon vill uppmuntra andra som har svårt med matematik att faktiskt kolla upp om de har dyskalkyli. – Det är svårt att självdiagnostisera sig, men jag kan till exempel inte klockan och har svårt för höger och vänster. Det är mer grundläggande än att bara ha svårt för matte. Utredning är bra Hon tipsar om att söka på nätet. Där finns det test man kan göra för att få en indikation på om man har dyskalkyli eller inte. Misstänker man dyskalkyli tycker Malin att man ska låta utreda sig. – Det kan vara skönt att få veta att man inte är dum i huvudet utan att man har det här problemet. Det är inget man ska skämmas för. Det gör mig inte till en sämre människa. FDB:s NYHETER 1/2013 – När man ger bakgrunden till hur allt uppkommit blir det intressant att lära. Det menar Doris Lindberg , speciallärare i matematik. FÖRSTÅELSE OCH GLÄDJE – Matematik behöver varken vara svårt eller tråkigt. – Låt bli att fokusera på regler. Sätt in saker i ett sammanhang och ge ett historiskt perspektiv istället. Det säger Doris Lindberg, speciallärare i Text och foto: Johannes Nordemar matematik. Det finns olika orsaker till att barn har matematiksvårigheter. Vissa har specifika problem, som till exempel dyskalkyli. Där behöver barnen särskild hjälp. Men många gånger kan matematiksvårigheter faktiskt bero på en olämplig pedagogik. Det menar Doris Lindberg, speciallärare i matematik vid Carlssons skola i Stockholm sedan arton år. – Man måste ge eleverna möjlighet att lära sig. Ge bakgrundshistorien Och det menar Doris att man gör genom att förklara och ge bakgrundshistorien till matematiken så att det blir lustfyllt att lära. När man till exempel pratar om begreppet längd tycker hon att det är självklart att läraren ska berätta historien om hur metern kom till. – Matematik bygger på logik och förståelse och inte en massa regler som man lär sig utantill. Kvadratens sida är svaret Hon tar ett annat konkret exempel. Kvadratroten ur 9 är 3. Men vad är det man söker efter? – Det italienska ordet för rot är radici. Det kan också betyda sida. Hon ritar upp en kvadrat med nio rutor i och visar att det är kvadratens sida som är svaret, det man söker efter. Sedan förklarar hon att det rottecken vi använder idag från början var ett /r/ som efterhand omformats till vårt √. I det fallet hjälper både ordets betydelse och den visuella skissen eleven att förstå hur det hänger ihop. Att variera undervisningen är också viktigt. Doris ger olika 8 exempel på hur man kan jobba med siffror i förskoleklass. Att visa var siffrorna ligger på en tallinje kan vara en ny upptäckt för barnen. – Taluppfattning är viktigt. Barn har ofta svårt att förstå att avståndet mellan 2 och 3 är lika stort som det mellan 38 och 39. Gissa antalet kulor i en burk Ett bra sätt att få en känsla för talen och deras värde är också att uppskatta antalet kulor i en burk. Eleven får gissa. Sedan hälls alla kulor ut och man räknar dem. Det finns till exempel 87 kulor. Sedan visar man talet 87 på en tallinje. Man visar vilket tal som kommer efter och vilket tal som kommer före. Eleven ser då att 87 ligger närmare 90 än 80. Sedan kan man undersöka hur talet 87 ser ut FDB:s NYHETER 1/2013 -2 -1 +0 +1 +2 +3 +38 +39 – Taluppfattning är viktigt, menar Doris Lindberg. Många barn har till exempel svårt att förstå att avståndet mellan 2 och 3 är lika stort som mellan 38 och 39. Då kan det vara bra att arbeta med tallinjer. – NYCKELN TILL MATTEN på en kulram, man kan visa det med pengar, med sifferkort eller inslaget på miniräknaren. – Man undersöker på alla sätt man kan tänka sig. Använd miniräknare Att lära sig additions- och subtraktionstabellerna utantill, exempelvis 7+4 eller 9-5, är viktigt för att inte belasta arbetsminnet i onödan. Doris menar att det i vissa fall ändå är bättre att låta elever använda miniräknare om de har problem med att automatisera siffrorna. Även språket spelar en avgörande roll i matematiken. – Språket gör att du kan sätta ord på dina tankar och genom att lyssna tar du in nya saker. Tänkandet utvecklas utifrån det. Bristande läsförståelse kan också stöka till det. – När du läser skönlitteratur kan du läsa fel på 20 procent och ändå ha ett bra hum om vad boken handlar om. Läser du 20 procent fel i matematiken får du helt säkert fel svar. Ord används annorlunda Men det är inte bara det att man ska Så här kan en tallinje också se ut, gjord av eleverna själva. förstå begrepp som längre, större och hälften. Vissa ord används på andra sätt inom matematik. Doris ritar två figurer som springer åt höger. De tävlar och den som kommer först är den som är längst till höger i teckningen. – Men om man tittar på en tallinje så säger man att talet 4 kommer före talet 5. Där är 4:an till vänster om 5:an. Under sina många resor till 9 Kina har hon studerat hur lärare där regelbundet arbetar med “lesson study”. De samarbetar inom arbetslaget, planerar undervisningen ihop, försöker förutse vad eleverna kommer att ha svårt med, vilka moment som är kritiska och var de felaktiga svaren riskerar att komma. Lär ut bra strategier Det är också viktigt att lära ut bra strategier för hur eleverna kan tänka. Ett exempel är division där man i skolan ofta bara lär ut delningsdivision, alltså 9 000 delat i 3 000. – Var finns förståelsen? Om man istället säger hur många gånger 3 000 ryms i 9 000 så skapar man en förståelse. Eller i exemplet 6/0,5, där man kan tänka, hur många halvor ryms i 6. Andra delar i matematiken som Doris lyfter fram som speciellt centrala är förståelsen för likhetstecknet, samt för nollans FDB:s NYHETER 1/2013 Doris Lindberg forts. funktion som markör av en tom plats. Men om det är något hon verkligen vill dela med sig av så är det strategin vid subtraktion. Att lösa 12-5 genom att gå 5 steg bakåt från 12 är enligt henne fel sätt att tänka. – Subtraktion är också jämförelse, att se skillnaden mellan två tal. Hon ger ytterligare exempel, 302297. Om eleven nu börjar räkna bort 297 från 302 så blir det jättesvårt. – När man visar de två stora talen på tallinjen så ser eleven att de ligger väldigt nära varandra och kan räkna hur långt det är emellan. Kartlägg och följ upp Det är viktigt att fånga upp dem som har svårt för matematik redan i förskoleklasserna. Därför är kartläggning bra för att kunna följa upp de barn som har svårigheter innan det gått så långt att de förlorat självförtroendet. Läraren får också ett kvitto på hur bra undervisningen lyckats. – När man analyserar svaren ser man om felen är på individnivå eller om de förekommer systematiskt. om Doris tycker att det är rätt att ställa höga krav på lärare menar hon att föräldrar i första hand måste lita på läraren. – Det ligger i lärarens intresse också, att det går bra för eleverna. Fråga vad du som förälder kan göra och hitta samarbetsformer. Spegla felen mot undervisningen Om många elever har fel på samma typ av fråga, då är det läraren som måste förändra undervisningen i klassen. – Efter genomförd kartläggning måste man ställa sig frågor som till exempel: Vilka slutsatser kan man dra? Vad kan man göra för åtgärder? Där menar hon att föräldrar kan ha en viktig roll genom att föra en diskussion med läraren. Men även Uppmuntra och stötta ditt barn En annan mycket viktig uppgift som förälder är att inte föra över sitt dåliga självförtroende till sitt barn genom att säga: Jag var också dålig på matte. – Föräldern är ju den som känner sitt barn allra bäst och den som kan stimulera, uppmuntra och på alla sätt stötta sitt barn. Man ska inte underskatta sin roll som förälder, säger Doris. FAKTA DEFINITION ? Vad är dyskalkyli? Dyskalkyli definieras som ”en svårighet att utföra matematiska beräkningar som inte kan förklaras av bristande utbildning, lågt IQ eller nedsättningar i syn och hörsel”. Ca 3-6 procent av alla skolbarn har dyskalkyli. Dyskalkyli är ärftligt och omkring en femtedel av dem som har dyskalkyli har även dyslexi. ! DYSKALKYLI KÄNNETECKEN - Mycket svårt att lära in och förstå de fyra räknesätten - Svårt att minnas siffror - Räknar långsamt - Kastar om siffror - 246 blir 264 - Mycket svårt att uppfatta antal och mängd - Svårt att lära sig klockan - Dålig tidsuppfattning - Svårt att hantera pengar och att sköta sin ekonomi - Dåligt lokalsinne, svårt att hitta, skilja på höger och vänster, läsa kartor - Svårt att läsa och förstå tidtabeller - Svårt att planera och organisera Källa: Vårdguiden 10 FDB:s NYHETER 1/2013 DYSKALKYLI TIPS PÅ BÖCKER OCH SPEL Den lärande hjärnan Ett kapitel i Torkel Klingbergs bok Den lärande hjärnan har rubriken Matematik, minnet och rummet. Ett avsnitt rör just dyskalkyli. Där skriver Torkel Klingberg bland annat att dyskalkyli till stor del är ärftligt. Mer än hälften av svårigheterna beror på ärftlighet, en tiondel kan förklaras av miljön. Ungefär hälften av dem med dyskalkyli har också läs- och skrivsvårigheter. Studier har även visat att barn som föds extremt mycket för tidigt löper större risk än andra barn att brottas med matematiksvårigheter. vänder sig framförallt till barn 4-8 år. Det går att ladda ner gratis. Det har en öppen kod vilket gör att det kan modifieras och finns på bland annat svenska, engelska, finska och spanska, vilket gör programmet användbart även för elever med svenska som andra språk. Programmet tränar huvudsakligen taljämförelser. Studier visar förbättrade resultat Personer som tränade en halvtimme per dag fyra dagar i veckan ca en månad fick snabbare taligenkänning, blev snabbare på att jämföra tal och bättre på subtraktion(räkna minus, reds anm). Ett annat spel för äldre barn heter The Number Catcher. Boken som helhet är intressant, full av kunskap och allt är skrivet på ett språk som gör att läsaren hänger med utan att ha specialistkunskaper inom området. Hoppas på nya metoder Den och andra studier kommer förhoppningsvis leda till nya undervisningsmetoder, hoppas Torkel Klingberg. The number race är till exempel ett datoriserat träningsprogram baserat på de senaste årens forskningsfynd. Det Dyskalkyli – finns det? Ingvar Lundberg och Görel Sterner har tillsammans skrivit boken Dyskalkyli – finns det? Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal. Det är en forskningsöversikt som fokuserar på räknesvårigheter. Den går igenom aktuell forskning samt allmänna principer för hur man bör undervisa elever med räknesvårigheter. Presenterar förhållningssätt Boken avslutas med några förslag till pedagogiska förhållningssätt 11 baserade på resultaten av kunskapsöversikten. Lyfter metoder för skolan En pedagogisk metod som boken tar upp är undervisningsprogrammet Number world, en metod att lära ut matematik till barn i åldrarna förskola-årskurs 6. Metoden är visuell men använder inte klossar utan sifferlinjer, termometrar och brädspel. Den går att använda både i klassrumsundervisning och i specialundervisning. POSttIDnInG FDB:s NYHETERB 1/2013 FDB FDB Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g. Surbrunnsg. 42, 1 tr.ö.g. SE-113 48 STOCKHOLM SE-113 48 STHLM DYSKALKYLI tIPS PÅ BÖCKer OCh SPeL Värt att veta om dyskalkyli Markus Björnström, logoped, har skrivit boken Värt att veta om dyskalkyli. Det är en behändig, lättläst, konkret och uppfordrande pocketbok som passar framförallt föräldrar och lärare men även övriga läsare som söker en första introduktion í ämnet. Benar ut svårigheterna Bokens inledande hållning är att matematik är ett laddat ämne som få av oss förhåller sig neutrala till, och att svårigheter i ämnet beror på flera faktorer: bristfällig undervisning, för lite övning och repetition samt den känslomässiga laddningen som kan finnas inför ett ämne som så tydligt innebär mätbar kunskap. Andra faktorer kan vara bristande kunskaper i svenska samt inte minst generella inlärningssvårigheter vilket omkring tio procent av skolans elever kämpar med. Dyskalkyli rör 3-6 procent Därutöver finns de elever som har medfödd svårighet att lära sig räkna, mellan tre och sex procent av befolkningen. Boken förklarar också hur en utredning går till och vad lärare respektive föräldrar kan göra. Inleder gör Anders 19 år, som berättar hur det var att till slut få diagnosen dyskalkyli - en lättnad! Bok- och speltips B Adler: Dyskalkyli och matematik (2007) NU-förlaget M Björnström: Värt att veta om dyskalkyli (2012) NoK B Butterworth & D Yoe: Dyskalkyli. Att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter (2010) NoK. Boken innehåller en sammanställning av vetenskapligt belagda pedagogiska metoder. T Klingberg: Den lärande hjärnan (2012) NoK I Lundberg och G Sterner: Räknesvårigheter och läsoch skrivsvårigheter under de första skolåren. Hur hänger de ihop? (2006) NoK I Lundberg och G Sterner: Dyskalkyli - finns det? Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g. 113 48 Stockholm tal. Nationellt centrum för matematikutbildning (2009) Beställ genom ett mejl till bestallning@ncm.gu.se LÄSK-pärmen, avsnitt 22. Beställs genom www.fdb.nu Träningsprogrammen The Number Race och The Number catcher hittar du på www.thenumberrace.com. Programmen är gratis. Pedagogiska metoden Number worlds (av Sharon Griffin) återfinns i boken Engaging young children in mathematics (2004). Lämpar sig för förskola-årskurs 6. Telefon: 08-612 06 56 12 Fax: 08-612 33 77 dyslexi@fdb.nu www.fdb.nu
© Copyright 2024