Nr 2, 2009
FDB:s nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn FDB:s NYHETER 1/2009 2/2009 FDB:s NYHETER 1/2009 - Dyslexi reser hinder, trots styrkor i varje liten unge – Alla ungar kommer till skolan med lust att lära. Det säger Ingrid Lind. Hon är erfaren speciallärare och en av de inspirerande föreläsarna under FDB:s föräldraforum i Göteborg. Vi är närmare 150 människor från hela landet som har samlats, Vi bär på gemensamma erfarenheter. Vi känner igen lyckan när det går bra, likväl som förtvivlan när terminen rusar fram och förhoppning kan förbytas till ett gnagande tvivel. Är stödet och kunskapen i skolan så bra som det borde vara? Fakta om föreningen Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn, FDB, arbetar för att förbättra för de barn och ungdomar som går i skolan just nu. Det sker bl.a. genom att föreningen sprider information om läs- och skrivsvårigheter samt tar fram fortbildningsmaterial för lärare och föräldrar. Lokalavdelningar finns på flera platser i landet. Som medlem stöder du föreningens viktiga arbete! Kansli Susanne af Sandeberg, utvecklingsledare Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g. 113 48 Stockholm Tfn 08-612 06 56, fax: 08-612 33 77 dyslexi@fdb.nu www.fdb.nu Vi följer våra barn i livet, vi följer dagens föreläsningar igenkännande och med ett och annat skratt, ibland med en känsla av förlust. Verkligheten är inte lika överallt. – Samtidigt som skolorna medvetet arbetar med läs- och skrivträning de första åren, måste vi bli bättre på att kompensera eleverna, för att underlätta deras inlärning och hålla kvar deras lust till skolarbete. Det säger Annika Palm, specialpedagog och en av föreläsarna från Alvesta. kan underlätta för eleverna i den konkreta klassrumssituationen. Att ha dyslexi reser hinder, det är otvetydigt så, även om det finns styrkor i varje liten unge. Så finns de underbara Pedagoger och Elever som under FDB:s Föräldraforum visar på konkreta lösningar, lust att lära och att lyckas, ibland mot alla odds. I Alvesta är planen att samtliga lärare i grundskolan ska ha grundläggande kunskaper om läsoch skrivsvårigheter och hur man Eva Halldén, ordförande Medlemsavgift 2009 Huvudmedlem: 100 kr/år Familjemedlem: 50 kr/år Lärare/övrig: 100 kr/år Skola/institution: 200 kr/år (får 5 ex av varje nummer) FDB:s NYHETER Medlemstidningen ges ut 4 ggr/år Texten får kopieras men ange källa. Betala till bankgiro 5284-7670, plusgiro 10 39 34-6. Ange namn, adress och e-postadress. FDB:s styrelse Eva Halldén, Västerbotten Christina Styrén, Västra Götaland Carina Ebelin-Lundh, Skåne Åke Strand, Östergötland Malin Bengtsson, Skåne Ann Carlsson, Södermanland Kerstin Hyrefelt, Stockholm Yvonne Ollman, Stockholm Agneta Nilsson, Sunnemo Christina Gräsberg, Sunnemo 2 Kommentera gärna ledaren på dyslexi@fdb.nu Redaktionskommitté Lotta Person, Susanne af Sandeberg, Eva Halldén Redaktör Lotta Person Sångarevägen 31, 191 35 Sollentuna Tfn 0706-93 17 10 lotta.person@bredband.net Ansvarig utgivare Eva Halldén Tfn 070-269 69 00 Tryckeri Stockens snabbtryck AB Omslagsfoto: Stefan Knorn FDB:s NYHETER 1/2009 Nr 2/09 Erfarna pedagoger delar med sig. S. 6-7 Foto: Mikael Ringlander Annika Palm och Agneta Hedenfalk från Alvesta är två engagerade pedagoger med elevernas bästa för ögonen. - Det gäller att fokusera på elevernas starka sidor, menar de. Simon berättar om sin skolgång. S. 8-9 Simon: När jag började i sjuan skrev skolan i min åtgärdsplan att målet var att jag skulle uppnå godkänt i alla ämnen. Det var skolans mål – inte mitt. Jag siktade högre. Och lyckades. Skriv plan ihop med din elev. S 11 Ingrid Lind berättar hur, teg för steg. Bokförlag satsar på läsovilliga pojkar. S 12 Förlaget Lättläst satsar extra på böcker med innehåll som passar pojkar som har svårt att ta tag i sitt läsintresse. FDB:s föräldraforum i Göteborg samlade närmare 150 föräldrar, lärare och andra intresserade. Deltagarna, som kom från olika delar av landet, fick lyssna till intressanta föreläsare och även tillfälle att besäka utställare från Frölundadata, GR-utbildning, Skoldatatek samt FDB. Elevambassadörer från Skoldatateket i Alvesta visade vuxna hur alternativa verktyg fungerar. Mor och son Sjöholm berättade om sitt framgångsrika samarbete för att Simon skulle klara studenten, mot alla odds. Ingrid Forsling Lind gav råd och tips om åtgärdsprogram och bemötande. Dagen avrundades med riksföreningens årsmöte. Det går långsamt framåt, och är olika skola för skola Fortfarande måste föräldrar kämpa för sina barns behov av stöd och alternativa verktyg i skolan. Det visar en färsk enkätundersökning om skolsituationen för FDB:s medlemsbarn. För nio år sedan genomförde FDB en enkät kring medlemsbarnens skolsituation. De drygt ett hundra svaren gav en dyster bild av skolan för elever med läs och skrivsvårigheter. Inte ens hälften av eleverna har fungerande åtgärdsprogram. De som hade fått åtgärdsprogram hade det oftast enbart i ämnet svenska. Skolorna skyllde uteblivet stöd på sin dåliga ekonomi, trots att många åtgärder såsom färdiga anteckningar och muntliga prov är relativt billiga. I vintras medverkade föreningen i en ny enkätundersökning. Undersökningen ingick i Charlotta Hellströms projektarbete på gymnasiet. Närmare 200 medlemmar besvarade enkäten. Vissa förbättringar kan skönjas i materialet när enkätsvaren jämförs. FDB:s NYHETER 1/2009 Idag utreds fler barn än tidigare, och det är också fler som får alternativa verktyg, bl.a. via Skoldatatek. En del föräldrar svarar också att deras barn har haft tur med bra skola och engagerad personal. Fortfarande dystert för många Men fortfarande ser situationen dyster ut för en hel del barn, som varken får specialundervisning (28%), alternativa verktyg (21%) eller åtgärdsprogram (25%). Det är fortfarande vanligt med sen upptäckt. I 55% av fallen hade skolan inte kartlagt elevernas läs- och skrivsvårigheter när de lämnade årskurs 3. De alternativa verktyg kommer in sent, alltför sent. - Barnen behöver vänja sig vid alternativa verktyg tidigt. Det menar Birgitta Fredriksson, mångårig medlem och tidigare ordförande i FDB, och den person som fördjupat sig i enkäterna. - Annars upplever barnen det som skämmigt, fortsätter hon. Och framförallt riskerar barnen att inte orka med alla teoretiska ämnen. Hjälp enbart att nå godkänt Flera föräldrar svarar att skolan är ovillig att ge stöd när barnet klarar G-nivå. De menar att skolan verkar anse att det räcker att en elev med läs- och skrivsvårigheter strävar efter betyget G. Hälften av föräldrarna är missnöjda med skolans stöd i engelska. - Lärarna verkar inte veta vilka metoder de ska använda. Då är risken stor att läxan i engelska blir jobbig för både barn och föräldrar, menar Birgitta. Aktiva föräldrar en förutsättning Fortfarande är det också så att som förälder behöver man vara mycket aktiv för att barnet ska få det stöd det har rätt till. - Många föräldrar uppfattar att de blir respekterade, men de måste hela tiden driva på. I detta sammanhang gäller det också att minnas att de föräldrar som är med i FDB, och som omfattas av enkäterna, ofta är mycket aktiva och kunniga när det gäller sina barns skolgång. 4 Jämfört med den förra enkäten är det fler barn idag som får tillgång till olika former av kompensation, framförallt muntliga prov och förlängd provtid. Likaså får fler barn tillgång till alternativa verktyg av olika slag. De vanligaste verktygen är dator med olika rättstavningsprogram. Men det är oerhört skrämmande att 34 % av eleverna inte får kompensation, 21 % inte får tillgång till alternativa verktyg i skolan, och att så många som 67 procent av föräldrarna i årets enkät själva har köpt alternativa verktyg till sina barn, konstaterar Birgitta Fredriksson. Vad händer då med de barn vars föräldrar av olika anledningar inte kan engagera sig på detta sätt? De svarande anger också att kompetensen kring läs- och skrivsvårigheter bland lärarna varierar mycket, många verkar Varför utarbetar inte skolorna sakna även elementära handlingsplaner för hur de ska kunskaper. Istället bemöta elever med läsoch hänger det på den skrivsvårigheter, undrar Birgitta Fredriksson. enskilda läraren eller den enskilda skolan om barnet ska få erfoderligt stöd. - Tyvärr är skolsituationen fortfarande bristfällig för många elever med läs- och skrivsvårigheter. Det finns stora variationer på lärarnas kompetens, bemötande av elever och kunskap om alternativa verktyg. Fortfarande spelar det stor roll vilken lärare du har, vilken skola du går i och på föräldrarnas insatser. - Varför, avslutar Birgitta Fredriksson. Stort tack till de medlemmar som besvarade enkäten! Charlotta Hallströms projektarbete finns att läsa på www. fdb.nu. FDB:s NYHETER 1/2009 Fem steg banar väg för läsförmåga Vad innebär det att kunna läsa? På forumet förklarade Agneta Hedenfalk vad läsförmåga är. Boken God läsutveckling av Ingvar Lundberg och Katarina Herrlin beskriver hur utvecklingen av läsförmåga kan sägas innefatta fem olika dimensioner: fonologisk medvetenhet, ordavkodning, flyt i läsningen, läsförståelse samt läsintresse. Agneta Hedenfalk arbetar som speciallärare i Alvesta. Hon reder ut de olika begreppen: – Fonologisk medvetenhet handlar bland annat om att förstå att en bokstav inte låter i sig själv, utan har ett ljud, och att kunna skilja mellan dessa ljud. Vi kan ta ordet äta. Vilket ljud hör du först i detta ord? – Här går det att leka och ha kul med även det lilla barnet, fortsätter hon. Klappa till exempel stavelserna i dagens maträtt, lyssna efter ett visst ljud i ord, i början, mitten eller slutet av ett ord. Undersök vilket ljud återkommer i till exempel orden fot, fyr, fisk. – Eller ge er ut på jakt efter ett visst ljud, exempelvis ”s”, eller bestäm att ni bara får prata med ord som börjar på ett visst ljud. Det kan bli hur tokigt som helst, till exempel: Skojigt somna smutsig. Ordavkodning nästa steg Ordavkodning utgör nästa steg i arbetet med att tillägna sig läsförmåga, och börjar med att barnet känner igen ordbilder som Mc Donalds eller Harry Potter. Därefter blir det korta ord och sedan ökar svårighetsgraden. – Barn bör inte längre ljuda samman korta ord som jag och du i årskurs två, fortsätter Agneta. Det ska vara automatiserat då, annars tar ljudningen för mycket energi från läsningen. Detta steg på väg mot att bemästra läsningen är oerhört viktigt, och är absolut skolans ansvar. Läsflyt innebär bland annat att barnet kan läsa hela meningar med en bra satsmelodi och att det stannar till vid punkt. Barnet ljudar inte längre och rättar sig själv vid felläsning. Senast till julen i årskurs 4 bör ett barn klara av att läsa textremsan på teve, vilket innebär ca 150-200 ord per minut. Foto: Mikael Ringlander – Det är inga små krav. Läsförståelse i sin tur handlar om att läsa enkla ord och meningar och att förstå dess innebörd. Ta till exempel meningen: Pip är en vit mus. När barnet har läst en sådan mening bör det kunna svara på frågor som: Vad läser vi om för djur? Vad har det för färg? – Många barn, och vuxna för den delen, är duktiga på avkodning, men sämre på läsförståelse, de kommer liksom inte dit, menar Agneta. Därför är det viktigt att lära barn att texter har ett budskap, och att detta budskap även kan stå mellan raderna, vilket gör att läsaren måste tänka själv. Skolan måste medvetet arbeta med läsförståelse. Föräldrar kan göra mycket Det femte steget mot läsförmåga heter läsintresse. Där kan vi föräldrar åstadkomma mycket, menar Agneta. – Att lyssna till en bok tillsammans, eller läsa högt, handlar om så mycket: Om koncentration, värme, kontakt, om att få tillgång till det skrivna språket, om en chans att öka sitt ordförråd, och inte minst innebär det en möjlighet att för barn och vuxna att uppleva något tillsammans som man kan prata om, avslutar Agneta Hedenfalk. FDB:s NYHETER 1/2009 I Alvesta tog politikerna hösten 06 beslut om en kommunal läs- och skrivplan. Den tar upp hur skolorna ska identifiera och utreda barn med läs- och skrivsvårigheter och att åtgärdsprogram ska upprättas. När läsningen inte går på räls har Alvesta lösningar barn- och elevhälsan med kompetenser inom läs- och skrivområdet samt talpedagog och psykolog. I sista hand kan vi ta hjälp av extern expertis, i dessa fall har barnet/eleven även andra svårigheter som behöver kartläggas. Annika Palm arbetar som specialpedagog vid PedagogCentralen i Alvesta. En kommun som trots ekonomiska åtstramningar strävar efter att ge alla barn en rimlig skolgång, även dem med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. – Alla elever kartläggs genom hela grundskolan, förklarar hon, från fonologisk medvetenhet till ordavkodning och läsförståelse. De elever som fångas upp i de årliga testerna utreds först i klassrummet. Vid behov kallas enhetens speciallärare in, först därefter Arbetar med Bornholmsmodellen Kommunen arbetar även förebyggande redan i förskolan. De yngre barnen möter Språklådor, ett mycket konkret material som bygger på begreppen innehåll (begreppsförståelse), form (grammatik, tal) och användning (barnets förmåga att svara, fråga, protestera, informera m m). Förskoleklasserna möter Bornholmsmodellen och att skriva på datorn enligt Tragetons teorier om att skriva sig till läsning, ett arbetssätt som fortsätter in i ettan på flera skolor. – Vi börjar se att arbetet ger resultat, berättar Annika. När vi jämförde årets tredjeklassare med dem från 2005 kunde vi äntligen notera ett trendbrott vad gäller läsförmågan. Det hjälper oss förstå att vi är på rätt väg. – Samtidigt som skolorna medvetet arbetar med läsoch skrivträning de första åren, måste vi bli ännu bättre på att kompensera eleverna för att underlätta deras inlärning och hålla kvar deras lust till skolarbete, fortsätter Annika. -All anpassning av undervisning handlar i grunden om en förståelse för individens svårigheter och pedagogens förmåga att se möjligheter istället för hinder. Det menar Annika Palm i Alvesta. Foto: Mikael Ringlander 6 Har utarbetat eget material Utifrån Ingvar Lundberg och Katarina Herrlins bok God läsutveckling har Annika Palm tillsammans med kommunens mobila läsfröken Agneta Hedenfalk samt specialläraren Lena Munck utarbetat ett arbetsmaterial som heter God läsutveckling i praktiken. Alla enheter har fått detta material samt varsitt exemplar av Druid Glentows bok Förebygg och åtgärda läs- och FDB:s NYHETER 1/2009 De första åren bör eleven få möjlighet till intensiv träning, men även till kompensation för att inte tappa lusten till skolarbetet. Allt eftersom åren går behöver vi inse att träning alltmer ska övergå i kompensation. Brytpunkten kommer oftast i femte klass. Alvestas elevambassadörer förbereder sin presentation tillsammans med Ulrik Petterson från PedagogCentralen i Alvesta. Ambassadörerna lär både lärare, rektorer och elever hur alternativa verktyg fungerar. Foton: Pedagogcentralen Alvesta skrivsvårigheter. Två omgångar studiecirklar med denna bok som grund har genomförts för lärare i år 1-3. Nästa läsår kommer även lärare i förskoleklass att erbjudas att delta. och SpellRight. Vital gör det möjligt att få text på dataskärmen uppläst, Stava Rex och SpellRight är båda rättstavningshjälp för svenska respektive engelska. Vidare har ett tjugotal elever utbildats till ambassadörer för kompenserande hjälpmedel. De använder utbildningen både för egna behov men fortbildar även elever och lärare på sina respektive skolor samtidigt som de blir goda förebilder för kamrater. Har använt FDB:s material Annika berättar också att i planen ingår även att samtliga lärare på grundskolan ska ha grundläggande kunskaper om läs- och skrivsvårigheter och hur de kan underlätta för dessa elever i den konkreta klassrumssituationen, fortsätter Annika. Samtliga grundskolor har genomfört studiecirklar med hjälp av FDB:s material Riv alla hinder. Nyckelpersoner i detta arbete var specialpedagogerna som ansvarade för genomförande och dokumentation. De olika åtgärderna som klass- och ämneslärarna arbetat fram i studiecirklarna finns samlat i ett inspirationsdokument som intresserade kan ladda ner från kommunens webb. Kommunlicens för dataprogram Skoldatateket har genom kommunlicens försett alla skoldatorer med dataprogrammen Vital, Stava Rex Fick stökig klass av vända Alvesta har även fångat upp en åttondeklass som var allmänt stökig. Lektionerna var kaosartade, många elever mådde dåligt och deras studieresultat var lägre än genomsnittet. Med hjälp av bland annat djupintervjuer av lärare och elever formulerades en åtgärdsplan med mål på lång respektive kort sikt. Planen förankrades i skolförvaltningen. Skolan fick extra ekonomiska resurser. I klassen arbetade man därefter medvetet med bland annat elevernas självbild och med att uppnå studiero. Även föräldrarna involverades i arbetet som medförde en helomvändning för klassen. FDB:s NYHETER 1/2009 Simon klarade skola Dyslexi och språkstörning behöver inte vara ett oöverstigligt hinder för att ta till sig kunskap. Det som krävs är en studieteknik som bygger på elevens starka sidor. Simon Sjöholm kom från Indien till Sverige när han var fem år, med bengali som förstaspråk. Flera olika utredningar har visat att Simon har både grav dyslexi och en språkstörning. Idag är han 21 år och kan fortfarande inte läsa en halv A4-sida med text. Textens budskap går förlorad när han samtidigt försöker läsa och tolka dess innehåll. Men Simon tog ändå studenten (tekniska programmet) med VG och MVG i de flesta ämnen. Till sommaren är Simon klar med sin tvååriga KYutbildning i Teknisk försäljning och Marknadsföring. I utbildningen har det bland annat ingått en kurs i marknadsföring vid Handelshögskolan i Göteborg. Studieteknik och hjälpmedel De utredningar som gjorts har aldrig lett till några konkreta förslag till hur undervisningen ska läggas upp. Istället har hans mamma Gullan hjälpt honom att utveckla en speciell studieteknik, vilken bl.a. innebär att man bryter ner lärobokens text i mindre avsnitt, som sedan förmedlas muntligt till Simon. Hans föräldrar insåg också tidigt, att Simon behövde hjälp av de tekniska och pedagogiska hjälpmedel som fanns till hands. Idag använder Simon många nya tekniska hjälpmedel för att läsa och skriva. Ett viktigt hjälpmedel är dikteringsprogrammet VoiceXpress, med vars hjälp han kan kommunicera både på svenska och engelska. Simon dikterar, och kan välja om han vill ha det utskrivet eller t.ex. skickat som e-mail. Skolan tog bort engelskan Under en period på mellanstadiet tog skolan bort Simons engelskundervisning. Detta ledde till att föräldrarna anmälde skolan till Skolverket för bristande 8 stöd. Anmälan resulterade så småningom i att Simon i årskurs sex fick personlig assistent. Assistentstödet följde med upp till och med årskurs åtta. Då drogs plötsligt allt stöd in, med motiveringen att Simon hade för höga betyg. Nian blev ett mycket jobbigt år för hela familjen, eftersom den mesta undervisningen fick ske hemma, efter ordinarie skoltid. Positivt besked till slut Efter ännu en anmälan till Skolverket fick man dock till slut ett positivt besked från myndigheten: ”Riktmärke för det pedagogiska arbetet skall vara att skolan ska ge alla elever förutsättningar att utvecklas och nå målen för samtliga betygssteg.” Simon skickade även frågor till den dåvarande skolministern, Ibrahim Baylan. I sitt svar till Simon skrev skolministern bl.a. :”Det är självklart att det står var och en, även elever med funktionshinder, fritt att sträva efter så höga betyg som möjligt.” ………”Självklart ska elever med funktionshinder även ges stöd så att de kan uppnå så höga betyg som möjligt.” Gymnasiet stöttade honom På gymnasiet fick Simon assistent och tillgång till olika tekniska och pedagogiska hjälpmedel. Matematikläraren till exempel gav Simon stödanteckningar inför varje genomgång så han kunde komma till lektionen med god förförståelse. Alla matteprov genomförde han muntligt med sin lärare. Skolan föreslog vid ett tillfälle att Simon skulle byta ut Svenska B mot Språklig medvetenhet. Men Simon sade nej, eftersom han då skulle gå miste om möjligheten att läsa på högskolan. Han läste Svenska B, med fungerande studieteknik, och fick VG i betyg. FDB:s NYHETER 1/2009 an - mot alla odds En del klasskamrater har kanske varit lite avundsjuka på att jag fått hjälp med till exempel muntliga prov. Men jag skulle gärna byta med dem. Det mesta i samhället bygger ju på att man kan läsa och skriva. Det säger Simon Sjöholm, som klarade skolan, mot alla odds. Foto: Mikael Ringlander simons studietips • • • • • När man letar fakta på Internet är det bra om läraren ger förslag på webadresser. Sedan kan man lyssna på texten med talsyntes, och anteckna genom att kopiera olika avsnitt. Vid prov i namngeografi kan läraren läsa upp de viktigaste namnen och eleven kan peka ut dem på en karta/en glob. Det är bra om man får läraranteckningar på kommande genomgångar i förväg. Med talsyntes på datorn kan man sedan lyssna till dessa anteckningar flera gånger. Då behöver man inte anteckna på lektionerna, utan kan koncentrera sig på att lyssna. Stryk under all viktig text med färg. Lärare, elev och förälder bör tillsammans gå igenom kursplaner, mål och betygskriterier. • Eleven och förälder måste få ordentlig utbildning i de alternativa verktygen. • Interaktiv skrivtavla är bra för både elever med dyslexi och för elever som varit borta från lektion. • I engelska kan läraren till exempel läsa in text på Plextalk (Daisyspelare med inspelningsmöjlighet), så får eleven en bra möjlighet att träna uttal och förståelse av engelska ord och uttryck. • Anmäl skolan till Skolverket om skolan inte ger det stöd som behövs. • Res till ett engelsktalande land för att lära dig språket ordentligt. FDB:s NYHETER 1/2009 Ingrid Forsling-Lind, erfaren speciallärare: – Alla ungar kommer till skolan med lust att lära att jag uppfattat den rätt visar jag den för de andra undervisande lärarna. Inför överlämnandet till det mer teoretiska högstadiet och årskurs sju låter Ingrid ForslingLind ofta sina elever mer systematiskt utvärdera de alternativa verktyg som finns till hands. På så sätt kommer de själva fram till vad som troligen kommer att fungera bäst för just dem. Det utvärderingspappret lämnas sedan över till mottagande skola. – Inte alla lärare klarar dock av att ta emot denna information, så jag överväger att låta dem skriva på att de ska försöka följa elevens önskemål. Annars kanske aktiva föräldrar hotar flytta barnet till en annan skola! Foto: Stefan Knorn Ingrid Forsling Lind har arbetat många år som speciallärare. Under denna tid har hon utvecklat ett sätt att arbeta fram en enkel åtgärdsplan. Ett sätt som inkluderar och aktiverar även eleven som själv får möjlighet att formulera hur skolan ska kunna anpassa undervisningssituationen utifrån hans eller hennes behov. – Jag börjar med att skriva ordet dyslexi mitt på ett papper. Sedan skriver jag alla elevens ämnen i en ring runt om. Därefter går vi igenom ämne för ämne, och listar de svårigheter som eleven förknippar med dem. Samtidigt drar vi ett streck mellan det ämne som innebär svårigheter och ordet dyslexi. Arbetar tillsammans Nästa steg blir att fråga eleven vad som krävs för att vi ska sudda bort svårigheterna ämne för ämne. – De förändringar vi gemensamt kommer fram till blir till en enkel och konkret åtgärdsplan, förklarar Ingrid, en plan som eleven själv fått formulera. När vi har gått igenom den en andra gång för att säkerställa 10 Svårt förstå motstånd Ingrid har lite svårt att förstå hur det kan finnas motstånd mot alternativa verktyg ute på skolorna, eftersom ingen protesterar mot att synskadade bär glasögon eller får hjälp med större text, starkare lampa eller anpassade uppgifter. – Om inte glasögon är fusk, då är väl inte heller rättstavningsprogram eller muntliga prov det? Det viktigaste i en provsituation måste väl vara att ta reda på och mäta hur eleven tänker och löser problem rent logiskt, inte hur långsamt han skriver eller hur utvecklad hans finmotorik är? Varje elev ska kunna redovisa sina kunskaper i ämnet utan att bromsas av sitt funktionshinder! Ett önskvärt förhållningssätt handlar också mycket om att tillsammans med eleven våga sätta ord på det Copyright IFoL -2009 FDB:s NYHETER 1/2009 ÄMNE ELEVKOMMENTAR ÖVERENSKOMMEN ÅTGÄRD SVENSKA Långsam läsning, svårt att förstå vad jag läst och komma ihåg. Stavningen jobbig. Grammatiken svår att komma ihåg. Bok på CD, gå igenom svåra ord, använda Stava Rex, ”lathund” till de grammatiska orden, berätta muntligt i st.f. att alltid behöva skriva, läsa in berättelse på band. MATEMATIK Svårt hinna med. Lästalen svåra. Tabeller och sortomvandling svårt att minnas. Hjälp med lästal, träna att rita upp talet, ”lathund” för tabeller, sorter och formler. ENGELSKA Svårt att läsa och stava. Kan prata och förstå men svårt med stavningen av glosorna och att förklara grammatiken. Fokus på att tala och förstå. Skriva med Spell Right. Stavningen ska inte påverka betyget. Mindre fokus på att förklara grammatik. IDROTT OK! Roligt! SO/NO Mycket att läsa, svåra ord, kommer inte ihåg. BILD OK. MUSIK Roligt men svårt med nya texter. Ge texten i förväg. Förbered. PROV Stressigt, hinner inte, får hjärnsläpp, Kan hemma men glömmer på provet. Längre provtid, möjlighet att göra provet muntligt. Klara krav för G, VG och MVG. Flervalsfrågor. Provet på USB, talsyntes. KONCENTRATION Glömmer bort, störs av ljud, spring i benen. Använda lurar, möjlighet till kort bensträckare. LÄXOR Tar lång tid, jobbar mycket. Anpassa läxor, CD, jobba på datorn, klara avgränsade krav. SOCIALT OK, många kompisar. Några tycker nog att jag är seg. Lärarna tycker nog att jag är lat och tror att jag kan bara jag anstränger mej mer. Tala om dyslexi i klassen. Bemötande! MOTIVATION Kul ibland, jobbigt oftast. Tjänar ingenting till att jobba. Kommer att bli bättre om rätt åtgärder ges! Böcker på CD. Instuderingsfrågor. Rätt att behålla boken för att anteckna och stryka under. Gå igenom svåra ord i texten. Så här kan ett enkelt åtgärdsprogram se ut, när lärare och elev samarbetat enligt den modell som Ingrid Forsling-Lind utarbetat. som är svårt, att prata om att eleven behöver hitta andra sätt än klasskamraterna att tillgodogöra sig undervisningen. I annat fall blir skolsituationen lätt skämmig, och svårigheterna något man försöker dölja till varje pris. Ingrid vill uppmuntra lärarna att lita till sin egen fantasi och förmåga att finna lösningar som underlättar inlärningen. – Lyssna till eleven, det är egentligen inte svårare än så, avslutar hon. FDB:s NYHETER 1/2009 RETURADRESS: FDB Surbrunnsg. 42, 1 tr.ö.g. SE-113 48 STHLM BEGR. EFTERSÄNDNING. Vid definitiv eftersändning, återsänd försändelsen med den nya adressen på denna sida. Efterlängtad uppföljare belyser skrivprocessen Läs- och skrivutveckling hänger intimt samman. För några år sedan gav Ingvar Lundberg och Katarina Herrlin ut boken God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Nu har uppföljaren God skrivutveckling - kartläggning och undervisning lämnat tryckpressarna. Precis som sin föregångare är den uppbyggd kring fem separata skalor eller stegar för eleverna att klättra på för att uppnå god skrivförmåga. Stegen beskrivs tydligt De olika stegen är beskrivna med exempel vilket underlättar för läraren att avgöra hur långt eleven nunnit i de olika dimensionerna. Boken innehåller två kopieringsunderlag. Där kan lärare markera hur långt varje elev kommit i sin skriv-utveckling. Det kan användas i den fortsatta lektionsplaneringen. God skrivutveckling - kartläggning och undervisning. Författare: Ingvar Lundberg Bokförlaget Natur & Kultur, 2008 Var fjärde kille läser inga böcker/ LL-förlaget satsar Alltför få killar läser böcker, en del har aldrig läst en enda bok. Siffror från Skolverket visar att drygt 12 procent av killarna i årskurs 9 inte blir godkända i läsförståelse. För killar med invandrarbakgrund är siffran ännu högre, drygt 17 procent. Det är dubbelt så många jämfört med tjejerna. Enligt en undersökning från Lärarnas Riksförbund läser var fjärde pojke i årskurserna 7–9 aldrig på fritiden. Bland flickorna är det bara var tionde som aldrig läser. Bland icke-läsande killar finns de som har problem att med behållning ta sig genom en bok. En anledning är att avkodningen tar mycket energi. Då blir det inte mycket kvar åt innehållet i boken vilket gör läsningen tråkig. LL-förlaget ger ut lättlästa böcker, bland annat deckare. Jan Guillous roman Ondskan är en av de titlar som finns i en lättläst version. På förlagets hemsida finns mer information. www.lattlast.se/ ungakillar 12 Surbrunnsgatan 41, 1 tr.ö.g. 113 48 Stockholm Telefon: 08-612 06 56 Fax: 08-612 33 77 dyslexi@fdb.nu www.fdb.nu
© Copyright 2024