SNPF 4-14 - Svenska Narkotikapolisföreningen
B POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT R UT IL DA RA SVENSKA N INGEN EN ÖR SVENSKA IKAPOLI SF KOT R A R & INFOR M E Nr 4/2014 Internet och darknet nutidens drogscener Droghandeln på darknet fortfarande relativt okänd Släpp inte kontrollen av ”narkotika på recept” Info från SKL: Höga THC-halter i hasch Kroppssmuggling - ett livsfarligt uppdrag INNEHÅLL Svenska NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Mika Jörnelius CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson (GH) REDAKTIONSKOMMITTÉ: Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör Lennart Karlsson (LK) Emil Lundberg (EL) Ulla-Stina Nilsson (UN) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP – NarkR Box 429 401 26 Göteborg Telefon: 070-751 53 71 Webb: www.snpf.org SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 415 02 Göteborg Telefon: 031-707 59 55 Fax: 031-84 86 82 annonser@snpf.org MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, 401 26 Göteborg Ansökan via hemsidan www.snpf.org Postgiro SNPF 63 73 06-2 ADRESSÄNDRING: Via www.snpf.org eller e-posta till snpf@snpf.org MANUSSTOPP: Manusstopp 31 oktober 2014. Utgivning vecka 49, 2014. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till gunnar.hermansson@snpf.org OMSLAGET: Narkotikaspaning på nätet. Foto: Niklas Lindroth Ledaren: Var tog narkotikafrågan vägen i politiken?................................ 2 Info från styrelsen..................................................................................... 3 Redaktörens spalt.................................................................................... 3 Tema:Internet och darknet – nutidens drogscener Droghandeln på darknet fortfarande relativt okänd....................... 6 Skånepolisen riktar strålkastaren mot darknet............................ 10 Narkotikaaffärer via instagram.................................................... 12 Nya droger klassade – a never ending story............................... 18 Nya Zeeland tar samlat nytt grepp på psykoaktiva substanser... 22 Nätdroger från Kina..................................................................... 26 Hemulen.se – legal drogförsäljning i gråzonen........................... 30 Personligt engagemang och nyfikna postiljoner.......................... 35 Mjölbybor sålde droger via darknet............................................. 38 Polisens utredare: Bitcoin-problematiken ur två aspekter........... 39 Släpp inte kontrollen av ”narkotika på recept”........................................ 42 Hallucinogenmissbrukare dömd för misshandel under exorcism .......... 47 Rättsrutan: Ny etikett – i övrigt ungefär som innan................................ 50 Info från SKL: Höga THC-halter i hasch................................................. 51 Notiser:Världen runt............................................................................... 54 Landet runt................................................................................ 55 Ny narkotikautredning: Intet nytt under solen......................................... 58 HD: DMT i mald rotbark ej narkotika ..................................................... 59 Rikspolischefen lovordar ideellt arbete och tidiga insatser..................... 61 Underskatta inte din förmåga att påverka.............................................. 64 Alexander Shulgin (1925-2014).............................................................. 69 Kroppssmuggling - ett livsfarligt uppdrag............................................... 72 Bok- och filmtips..................................................................................... 76 Impact II - Följderna av legalisering av marijuana i Colorado................ 78 Stipendierutan........................................................................................ 80 Internet och darknet - nutidens drogscener Internet och darknet - nutidens drogscener Mjölbybor sålde droger via darknet då bara över bitcoin (oftast delar av bitcoin) mellan plånböckerna med unika bitcoinlänkfiler. Köpare och säljare använder sig också oftast av krypterad mail, vilket än mer försvårar någon form av insyn när sådan behöver göras i samband med beslutade tvångsmedel. Tullbeslag av narkotika på Arlanda i försändelser från Tyskland ledde till att polisen i Östergötland grep två 27-åringar i Mjölby som sålde amfetamin och ecstasy via Idas Shop på darknet. Att sälja illegala droger anonymt på darknet, med krypterad mailkonversation och betalning med bitcoin, kan kännas säkert. Men den praktiska hanteringen av drogerna lämnar spår och de flesta avslöjas förr eller senare. Tullen på Arlanda hittade i april 2,4 hekto amfetamin i en försändelse från Tyskland. Adressaten var en förening i Mjölby och ärendet lämnades över till polisens narkotikagrupp i Linköping. Efter beslut om bevisprovokation byttes amfetaminet ut och försändelsen gick vidare till postens utlämningsställe ICA i Mjölby och en avi skickades till mottagaradressen. Innan någon hämtat ut paketet hann ytterligare ett paket med 250 ecstasytabletter komma till samma mottagaradress. Den ena gäller bitcoins utbredda existens, framför allt hos illegala aktörer (köpare/säljare) men även hos olika andra aktörer som tjänar pengar, oftast utanför ramen för skattekontroll, genom att växla bitcoin eller tillhandahålla virtuella plånböcker Var går gränsen för det lagliga och det olagliga när det gäller att underlätta för illegala transaktioner av olika slag – narkotika, vapen, stöldgods m.m.? Lagstiftningen kanske måste ses över. Här måste politiker och makthavare bli insatta och förstå hur mycket som faktiskt omsätts via bitcoin, samtidigt som inget land, mig veterligen, har godkänt bitcoin som en officiell valuta. Nu kan ”ingen” någonting om bitcoin, vad det är och hur det funkar. Handeln pågår ju inte bara i det fördolda utan vi har etablerade företag, exempelvis taxibolag, spelbolag m.fl. som godtar betalning i bitcoin. Huvudmannen utnyttjade sin kamrat Den man som efter någon dag hämtade ut narkotikaförsändelserna greps av polisen. Kriminalinspektör Magnus Skoglund, som blev ansvarig för utredningen berättar att den gripne 27-åringen hade en medgärningsman, en jämnårig barndomskamrat som han till en början ville skydda. Polisens utredning pekade på kamraten som huvudman och efter några dagar berättade 27-åringen sanningen om hur kamraten var den som tagit initiativet till narkotikainköp och försäljning via nätet. 27-åringen erkände att han hanterat amfetamin, ecstasy och mefedron som han ompaketerat enligt kamratens anvisningar och skickat till kunder som hade beställt via nätbutiken Idas Shop. Kamraten, som var sångare i ett lokalt popband och som alltså ansvarat för hanteringen och nätbutiken, greps och häktades misstänkt för grov narkotikasmuggling och grovt narkotikabrott. Han har hela tiden nekat till brott. Männen hade enligt åklagaren hanterat drygt fyra hekto amfetamin, 800 ecstasytabletter, 143 gram mefedron och 5 gram MDMA-pulver. Huvudmannen dömdes av Linköpings tingsrätt till fängelse i 2 år och 6 månader ”för en verksamhet som var ägnad att leda till en omfattande spridning av narkotika …….. inte hade kontroll över vilka han sålde till och att verksamheten därför var av särskilt farlig eller hänsynslös art.” Han dömdes också att betala närmare 77 000 kronor som han tjänat på narkotikaförsäljningen under några veckor i april i år. 38 Sidan 38-39 Kriminalinspektör Magnus Skoglund om bitcoin-problematiken ur två aspekter: På Idas Shop erbjöds bl.a. White Star-tabletter som påstods innehålla 150 mg MDMA. Prisexempel 1200 kronor för 10 tabletter. Den andra aspekten rör juridiska och tekniska spörsmål. Underskatta inte din förmåga att påverka Köp av en vara där bitcoin används som betalningsmedel går företrädesvis till på två sätt, enkelt förklarat. I det ena fallet äger säljaren en bitcoin-plånbok, men inte köparen. Köparen får då en specifik, unik krypteMedhjälparen dömdes till 1 års fängelse samt förverrad kod – en bitcoinlänkfil. Köparen för över ”riktiga kande av 5,4583 bitcoins som motsvarade ca 16 500 pengar” till ett bitcoinväxlingskontor via banköverfökronor. Båda var tidigare ostraffade. ring eller Swish eller på annat sätt tillsammans med bitMagnus Skoglund och hans kollegor i Linköping coinlänkfilen. Växlingskontoret omvandlar de insatta avslöjade för första gången i en narkotikautredning pengarna, givetvis mot en avgift, till bitcoin och vidareförsäljning av droger på den anonyma sidan av internet befordrar summan till den länk de fått. Den enda backoch betalning med den krypterade valutan bitcoin. Han spårningen som går att göra med normal sökhjälp – jag tror också att det var första gången som svensk polis bortser från vad kanske underrättelsetjänster, FBI, CIA, tagit bitcoin i beslag för att förverkas såsom utbyte DEA eller andra måhända kan - är att hitta köparen av brott. Här kan uppstå juridiska problem om hur då denne kanske överfört pengarna från ett bankkonto. växlingen till svensk valuta ska ske rent praktiskt och Dock kan man inte backspåra den unika bitcoinkoden, Magnus Skoglund beskriver på nästa sida med egna längre än måhända till den internetsite som tillhandaord sin syn på bitcoin-problematiken. ■ håller den virtuella plånboken. LENNART KARLSSON, Det andra sättet brukar vara att både köparen och Kriminalkommissarie Gunnar Hermansson säljaren har en virtuell plånbok för bitcoin. Man för Chef för Krogsektionen i Stockholm City SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 I vårt ärende fick vi tillgång till en av gärningsmännens virtuella plånbok som innehöll ett antal bitcoins till ett värde av ca 16 – 17 000 SEK, vilket var vinst av narkotikaförsäljning. Frågan kom då upp hur vi skulle kunna ta detta i beslag. Tillsammans med Rikskriminalpolisen (RKP) kom vi då fram till att RKP skulle öppna en virtuell plånbok, vilket inte gjorts tidigare i ”statens tjänst”, och att vi därefter skulle föra över de bitcoins som fanns i den misstänktes ”plånbok” till Polisens ”plånbok”. Det var lite obruten mark när det väl skedde, och vi faktiskt filmade hela förloppet när vi genomförde momenten på datorn. RKP skickade en bicoinlänkfil och vi fick föra över ”våra” bitcoins via den. Det var inte så okomplicerat som det låter. Det var ju viktigt att det inte bara rent tekniskt gick att genomföra, och att det även följer de lagar och förordningar som styr exempelvis förvaltning av bitcoin. I samråd med olika åklagare och ”vise män” så ansågs bitcoin sakna värde i sig. De skall alltså behandlas såsom föremål som tas i beslag, för att sedan vid ett förverkande säljas och först då bli ”pengar”. Det ska bli intressant nu, när domen vunnit laga kraft och bitcoin är förverkade, hur vi (RKP) ska effektuera försäljningen av dessa bitcoins. Normalt sker …. narkotikaliberaler bagatelliserar försäljning av bitcoin genom ”auktion” på forum som Narkotikaliberaler vill ofta påstå motsatsen. Den röda ”staten” kanske ska hålla sig borta från. Köparen tråden av i deras argumentation handlar nämligen om att utauktionerade bitcoin kan ju vara en kriminell aktör. bagatellisera frågor om narkotika och narkotikabruk. Ett annat sätt är att skicka bitcoin via en krypterad De vill lyfta ut frågan ur det totala samhällsperspektilänkfil till ett växlingskontor med adress till ett av vet. De vill lura oss att tro att majoriteten av alla männPolisens konton. Samtidigt är det då en avgift iskor för detta i världen egentligen tycker att frågan om narkosom kommer ett växlingskontor till del, ett växlingstika är obetydlig. Att välja mellan exempelvis alkohol kontor som arbetar i en gråzon bland annat vad ochgäller cannabis ska inte vara konstigt. Egentligen inget skatteregler och redovisning av inkomster. konstigare än att välja mellan kalaspuffar eller cornflaEller så behåller RKP plånboken med desskes innehåll när du handlar i butiken. i bitcoin för framtida bruk inom olika ärenden, där ev. stödköp eller annat ska göras i olika förundersökningar av högre karaktär. ■ SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 39 Ibland måste vi vila och köra huvudet i sanden. Sen är det bara att trampa på. PRODUKTION OCH TRYCK: Att sätta rimliga målbilder Jag tror att de allra flesta av oss som jobbar med missbrukare mot narkotika kan tappa sugen ibland. Vi börjar misströsta och känner att vi aldrig kommer att lyckas. Knarket bara flödar in. Våra beslag är bara droppen i ett hav. Högsta domstolen motarbetar oss. Resurserna för vård och narkotikabekämpning minskar. Överdoserna blir fler och fler. Nya droger dyker upp hela tiden. Etablerade politiker, om än ett fåtal, börjar på allvar diskutera legalisering. Uppförsbacken kan ibland kännas monumental. Ändå fortsätter de flesta av oss att kämpa på. Vi cyklar upp på toppen av den där branta backen fastän vi vet att det kommer en ny backe bakom nästa krön. Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, 361 22 Emmaboda Telefon. 0471- 482 50 www.akessonstryck.se ISSN 1101-6817 414 Årgång 27 Narkotika orsakar krig och elände… Sidan 64-65 Ett narkotikafritt samhälle. Många skrattar åt påståendet. En utopi påstås det. Intellektuellt så tror jag att de flesta av oss kanske håller med. Men känslomässigt vill vi ändå inte acceptera något annat än en värld fri från knark. Varför är det så? Tja det kanske inte är konstigare än att vi vill ha ett samhälle fritt från exempelvis barnpornografi, mord, våldtäkter eller rattfyllerister. Det handlar helt enkelt om tron på det goda i människan. Viljan att få leva i ett samhälle där hoten är så få som möjligt. Tron på det goda samhället där riskerna att exponeras för krig, miljöförstöring, sjukdomar, fattigdom och kriminalitet i det längsta vill undvikas. Nu kanske ni tycker att jag sätter in frågan om narkotika i en orimlig och extrem kontext? Kan man jämföra frågor som narkotika med exempelvis krig och miljöförstöring? Ja jag tycker faktiskt att man kan det. Narkotikan bidrar till och underblåser såväl krig som miljöförstöring. Den bidrar även till fattigdom, utanförskap och isolering. Familjer och ibland hela samhällen drabbas i en aldrig avstannande negativ spiral. Offer blir förövare och förövare blir offer. Hur orkar vi förhålla oss till allt detta? Ska vi göra en narkotikapolitisk omvärldsanalys varje gång som vi kommer till jobbet? Ska vi värdera de moraliska, etiska och existentiella frågorna varje gång vi gör ett ingripande? Nej knappast. Anledningen till att de flesta av oss orkar cykla upp för backen om och om igen är att vi inte funderar så mycket i vardagen. Vi sätter upp rimliga målbilder. Antal gripna. Antal nyupptäckta ”guldstjärnor”. Hur mycket knark vi tar i beslag. Hur många års fängelse langaren fick. Hur många vi lyckades slussa över till vård. Och så där håller vi på. När vardagen känns övermäktig så kör vi ofta strutstricket. Vi stoppar huvudet i sanden och blundar ett tag. Efter ett tag sliter vi upp huvudet och fortsätter igen. Våra kritiker menar att vi bara är intresserade av att ”sätta dit folk”. Att vi njuter och berusar oss av makten att bestämma över andra människors livsval. Den restriktiva hållningen är förlegad. ”Nu ska vi satsa på harm reduction”. ”Låt polisen göra riktigt polisarbete och inte hålla på och fåna sig med att jaga stackars missbrukare”. Bevisen, påstår de, är att vårt arbete inte gör någon som helst skillnad. Men är det verkligen så? Frågan om narkotikaförbudets betydelse för narkotikans utbredning i samhället är omdebatterad. Vill man så kan man hitta forskning och teser som mer eller mindre sannolikt styrker både det ena och det andra. Men frågan är komplex. Forskningen har stora luckor. Det är svårt att genomföra kliniska försök med ett helt samhälle för att utvärdera effekterna. De mänskliga kostnaderna för ett misslyckande är obetalbara. Vad sägs om sunt förnuft? Om vi nu saknar tvärsäkra, objektivt och kritiskt granskade fakta för att vårt arbete gör skillnad, då får vi helt enkelt lita till vår erfarenhet och det sunda förnuftet. Hur många av er har upplevt att ni har blivit tacksamt bemötta av föräldrar till en ungdom som ni rapporterat för narkotikabrott? Hur många av er har hjälpt en trasig halvdöd missbrukare till avgiftning? Hur många av er har kommit i kontakt med någon som ni har rapporterat, för att några år senare kunnat konstatera att personen ifråga är nykter och drogfri? Behöver ni fler svar än så? Vi gör skillnad. Vi räddar liv. Vi står upp för de goda värdena i samhället och vi är en motpol till mycket av det som är mörkt och eländigt. Vi måste bara bli bättre på att förstå det och tala om det. Våga sticka ut hakan Varför är vi så dåliga på att tala om hur bra vi är? Jag har vid flera tillfällen befunnit mig i olika mediala situationer. Allt ifrån samtal med reportern i den lokala gratistidningen till den stora nyhetskanalens morgonsoffa. I dessa möten uppstår ofta informella samtal som rör sig vid sidan av det huvudämne som för tillfället avhandlas. En sak återkommer ofta och det är kommentarer som ”det här är ju en jätteviktig fråga” eller ”varför talar inte polisen mer om de här frågorna”. En berättigad frågeställning. Varför är vi ängsliga? Kan det bero på att vi är rädda för att bli kritiserade? Att vi känner oss okunniga och har svårt att värja oss när ”experterna” radar upp argument. Argument som syftar till att bagatellisera problemet och demonisera polis, tull, åklagare och kriminalvård. Är vi rädda för att falla i fällor av sekretess? Är vi oroliga för att kollegor eller chefer ska ha synpunkter på vad vi bör och inte bör säga? Självklart finns många fallgropar. Men all heder åt de av er som vågar sticka ut hakan och berätta om problemen. Ni kommer alltid att ha min och majoriteten av medborgarnas respekt. Våga vara prestigelösa. Våga ta diskussionen även om ni har dåliga odds och femtioelva ansedda forskare eller debattörer på andra sidan. Ni har något som de allra flesta av dem saknar. Ni har en djup bank av erfarenheter som de andra sällan kommer i närheten av. Om någon vill möta upp med tio exempel på när polisens arbete har varit dåligt och misslyckat, så kan ni ge dem tjugo när det har varit farmgångsrikt och lyckat. Det goda exemplets kraft De senaste åren har en rad stora narkotikaärenden med fokus på kokain fått medialt genomslag. Att det blev ➲ nästa sida 64 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 65 1 Ledaren Var tog narkotikafrågan vägen i politiken? Sommaren är över, Almedalsveckan är över och Valrörelsen 2014 är över. Det blev inget över för narkotikafrågan. Övergiven och överbliven återigen av våra politiker som tycks ha svårt att hitta ens valfläsk i en mycket angelägen samhällsfråga som ständigt behöver det politiska engagemanget och inte minst nu när våra unga exponeras på ett sätt som aldrig förr med de droger man finner via internet. Det finns skäl att begrunda och undra varför frågan och engagemanget försvann från den politiska scenen. I reflektionerna dyker okunskap, ointresse eller likgiltighet upp eller också är det kanske så att det inte är politikerna som väljer ämnesoråden att sätta fokus på i en valrörelse. Det är nog bäst att skylla på media som sätter agendan och är det någon annan fråga som dyker upp är det säkrast att hålla sig undan för det kan ju kosta något och efter att ha lovat runt är det tunt kvar i kassakistan. Sedan länge har forskningen kunnat påvisa att det kostar mer för samhällsekonomin att inte genomföra det optimala i narkotikabekämpningen och behandlingen. Det politiska ansvaret kommer således alltid att utkrävas. Det finns väl inget som egentligen tyder på att det svenska restriktiva förhållningssättet till narkotika luckrats upp politiskt. Det är bara det att en total tystnad känns obehaglig när det på senaste tiden varit en negativ utveckling på en del områden och den samhällsapparat som finns till allas vårt försvar till stora delar har monterats ner. Rättsväsendets narkotikabekämpning har sedan många år gradvis monterats ner. Tullens resurser med god kapacitet i filtren vid gränspassager är ett minne blott och de utlovade kompensatoriska åtgärderna efter EU-inträde och Schengen blev inte mycket värt till gagn för smugglare som upplever våra gränser som härligt porösa. 2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 Specialiståklagarna inom narkotika är en annan rejäl grundbult som väcker positiva minnen. En resurs av juridiska experter som likt pionjärer alltid låg på framkant för att utveckla tolkningsmöjligheter och metoder i narkotikabekämpningen. Saknaden är stor och behoven kommer inte att minska. På tur står nu polisen. En ny myndighet som tycks ha bestämt sig för att klara sig utan skrået av särskilt utsedda och utbildade narkotikapoliser. Polisen har under modern tid genomgått ett antal omorganisationer med både framgångar och motgångar. Det nytänk som föranlett förändringen finns inte redovisat och det kanske inte är så förvånande, för vi skulle nog alla bli förvånade om vi fick de argumenten klargjorda. Just nu känns det bara häpnadsväckande som en produkt av karaktären lågvattenmärke från den som litet begrep, förmådde eller kunde. Förhoppningsvis är det inte illasinnat för att förstöra polisens möjlighet att på ett professionellt sätt kontinuerligt hålla initiativet och effektiviteten mot den stora gemensamma nämnaren som narkotikan utgör för den mesta grova organiserade brottsligheten och vardagsbrottsligheten. Att montera ner specialistkunskap, initiativförmåga och kontinuitet kommer alltid att förbli förödande. Anders Stolpe V Ordförande Info från styrelsen Nya böcker SNPF ger tillsammans med Mediahuset i Göteborg AB ut skrifter och böcker som kan beställas via www.snpf.org/litteratur. Nu i september har en helt ny bok tillkommit med titeln I huvet på en steroidanvändare. Bland annat beskrivs ingående hur och varför missbrukare av anabola steroider kan bete sig och fungera som de ibland gör. Skriften Anabola Androgena Steroider har nu kommit ut i en ny och uppdaterad upplaga 3.1. AAS-skriften innehåller basic information om missbruk och illegal handel med dessa preparat och borde finnas inom räckhåll för alla som i arbetet kommer i kontakt med denna brottslighet. Mer info finns i slutet av tidningen och på hemsidan. Företagarkonferenser I november arrangerar SNPF företagarkonferenser ”Narkotika i arbetslivet” på följande orter: Falun 13/11, Lund 20/11, Västerås 26/11 och Stockholm den 27/11. För mer info om lokaler, program m.m. gå in på www.snpf.org och klicka på fliken Utbildning. Häng med! Bli medlem i SNPF! www.snpf.org I detta nummer medverkar följande externa skribenter med egna artiklar: Niklas Lindroth Emilie Laning Mike Sabin Tuomas Liikavainio Niclas Pettersson Gun Nordin och Katarina Cnattingius Åsa Dahlberg Stort tack för er medverkan. Alingsås Stockholm Nya Zeeland Peking Linköping Stockholm Luleå Redaktörens spalt ”Surfandet på internet är nog övergående. Folk kommer inte att ha tid.” Ungefär så sa den socialdemokratiska kommunikationsministern Ines Uusman 1996, men hon fick inte rätt. Internet har erövrat världen och blivit en självklarhet i de flesta branscher. Folk tillbringar allt mer tid med aktiviteter på nätet. En bransch som flyttats över till internet är drogmarknaden, både den legala och den illegala. Nu håller också internets skuggsida, darknet, på att etablera sig som en anonym och övervägande illegal marknad. Här säljs alla typer av narkotika helt öppet och här trivs också de som sysslar med illegala vapenaffärer, barnpornografi och annan grov brottslighet. Har rättsväsendet hängt med i svängarna? Svaret är nej. Brottslighet på internet är inget prioriterat område, åtminstone inte när det gäller handeln med droger. Kanske hoppas polisledningen i landet på att Ines Uusman ska få rätt, men internet utvecklas oerhört snabbt och såväl tekniskt som juridiskt släpar myndigheterna efter. Vi har ägnat en stor del av denna tidning åt att belysa några olika varianter av droghandel på internet där duktiga poliser gjort ett fantastiskt bra jobb, men man saknar i de flesta fall både teknisk och juridisk support från centralt håll. Detta är viktiga frågor som måste få en lösning mycket snart. Det finns som vanligt en hel del annat läsvärt material i tidningen och jag tänker bland annat på Lennart Karlssons inspirerande artikel om att vi måste våga påverka (sid 64). Missa inte den. Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 3 Internet och darknet - nutidens drogscener Droghandeln på darknet fortfarande relativt okänd Det har nu gått ett år sedan jag skrev om den anonyma droghandeln på TOR-nätverket för första gången. Sedan dess har det börjat uppmärksammas en del i Sverige, men den virtuella svarta handeln är fortfarande svårgripbar och diffus och de allra flesta, även inom svensk polis, har fortfarande ingen aning om att den ens existerar. Handeln med droger, spridning av barnporr och terroristkommunikation bedrivs virtuellt på ett krypterat nätverk som kallas TOR och som man ansluter till via sitt vanliga internet. Detta dolda nät kallas i slang ofta för ”darknet” medan det vanliga okrypterade och icke anonyma internet kallas för ”clearnet”. För att komma ut på darknet använder man sig enklast av gratis programvara som kommer tillsammans med en färdig webbrowser (TOR Browser bundle) och hela förfarandet är mycket enkelt och kräver inte något särskilt tekniskt kunnande. Programmet finns till Windows, Linux, iOs med flera. På detta krypterade nätverk ligger dolda siter där man handlar med olagliga varor, men det är droghandeln som omsätter överlägset mest i dagsläget. Det bör dock i rättvisans namn även sägas att TOR-nätverket som sådant även har legitima användningsområden såsom internetaccess för människor som lever i diktaturer, anonym kommunikation för ”whistle blowers”, yttrandefrihet samt skyddade mellanstatliga kommunikationer. TOR-projektet erhåller sin budget från donationer men också från stater som stödjer projektet, där bland annat Sverige är en av bidragsgivarna. Resurskrävande att bekämpa Handeln på TOR är i praktiken anonym och köparna får aldrig veta identiteten på säljarna. Handeln sker med en virtuell kryptovaluta som kallas bitcoin som man köper. Mot detta står sig svensk polis, med sin i dagsläget begränsade tekniska kapacitet och kompetens, ganska slätt. För att förstå hur avancerad tekniken bakom TOR är kan man titta i de dokument som avhopparen Edward Snowden läckte. Där beskrivs TOR-nätverket av NSA (USA:s signalspaningsmyndighet) som mycket svårspanat och att man i praktiken kanske kan spana mot enskilda användare men att det är komplicerat och kommer ta avsevärda resurser i anspråk. De enda som ens har i närheten av rätt teknisk kompetens och kapa- 6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 citet i Sverige idag är FRA (Försvarets Radioanstalt). Men allt är inte svart på darknet. FBI har gjort ett flertal framgångsrika räder mot barnporr och drogsiter som legat gömda på TOR. Detta har skett genom att man dels har hackat servrar och dels på grund av att administratörerna och användarna av dessa siter varit oförsiktiga och begått misstag. Svenska rättsväsendet har också börjat få upp ögonen för fenomenet och det har den senaste tiden avkunnats domar som pekar på att man ser allvarligt på den här typen av narkotikabrottslighet. Straff på upp emot 5 år för grovt narkotikabrott för förstagångsförbrytare har dömts ut, vilket ändå med dagens narkotikabrottspraxis får anses som ganska hårt. Det arbetas också mer operativt och aktivt mot säljare på drogsiterna från polisiärt håll där man genom bevisprovokation gör köp av narkotika på hemsidorna. Detta är utmärkt men omfattningen på handeln är svindlande och det krävs specialister, både civila och poliser och åklagare. Det tar omfattande resurser i anspråk bara för att lagföra en enda säljare – och det finns mängder. Det saknas också samordning nationellt och efter att ha mottagit ett tjugotal mail och telefonsamtal från kollegor runt om i landet är det uppenbart att många utredare fått uppfinna hjulet på egen hand på Sveriges polisstationer. Virtuell handel, reella konsekvenser Så varför är då detta något som rättsväsendet bör prioritera? Varför ska polis och tull intensifiera arbetet mot det här? Varför ska en genomsnittlig svensk som arbetar, betalar skatt och sköter sig bry sig om detta? Jag ska försöka förklara varför detta berör alla, inte minst tonårsföräldrar, och hur oerhört allvarligt det är när langaren i praktiken finns inne i ditt hus. I början på juli var jag hemma hos en familj vars enda barn köpt droger på Flugsvamp - den över ett halvår gamla (2014) svenskspråkiga droghandelssiten som ligger gömd på TOR-nätverket. Föräldrarna hade inte haft en aning om vad som hände på pojkrummet Internet och darknet - nutidens drogscener På droghandelssiten Flugsvamp säljs alla typer av narkotika, som t.ex. ecstasytabletterna på bilden. Sådana tabletter orsakade två personers död i Luleå nyligen. Vem som helst kan enkelt ladda ner gratis programvara för att komma till TOR-nätverket. en trappa upp. Sonen var nämligen ostraffad, intelligent, välutbildad och precis på väg ut i arbetslivet. Han hade en god relation till sina föräldrar och hade vettiga vänner som han umgicks regelbundet med. Chocken var därför total när de en dag gick upp för trappan och öppnade dörren till hans rum för att hitta honom död i en överdos, liggande över skrivbordet. På datorn hittades Flugsvamp och Silk Road som favorithemsidor i hans TOR Browser. Några dagar efter hans tragiska bortgång kom ett vadderat kuvert med fejkad avsändare adresserat till honom med två burkar Metadon, ett narkotikaklassat läkemedel som används vid substitutbehandling av heroinister. Mamman och pappan satt tyst vid köksbordet och tittade tomt ut genom fönstret när vi lämnade dem. I Luleå dog två unga människor på ett hotellrum två veckor senare och polisen där gick ut med bilder på narkotikan, gula sköldformade ecstasytabletter med en örn på ena sidan och en brytskåra på baksidan. Identisk narkotika fanns då på försäljning på Flugsvamp av en svensk säljare som kallar sig StLive. Säljaren rekommenderade på sin säljsida att man tog en halv tablett på grund av styrkan. Så handeln må vara virtuell, men effekterna är i allra högsta grad reella. I mitt lilla polisområde har sex personer dött senaste året på grund av droganvändning, samtliga under 25 år. Flera av dem köpte sina droger via internet. Med ökad tillgänglighet kommer ökad användning. Med ökad användning kommer ökad dödlighet. Detta är en allmänt vedertagen och i forskning baserad sanning. Det är idag fullt möjligt att på tio minuter beställa höggradigt rent heroin utan några som helst problem. Programvaran finns till och med till Androidmobiltelefoner, så du behöver inte ens tillgång till en dator. Jag vill nog påstå att det är få säljare på gatunivå som är så skrupelfria att de skulle sälja tung narkotika till barn. Den skrupelfriheten är däremot total på Flugsvamp, Silk Road eller vad de svarta marknaderna heter för tillfället. Dels därför att säljarna distanseras från sina kunder som blir reducerade till ett användarnamn på en skärm och dels att ålderskontroll i praktiken är omöjlig eller meningslös. Det är också mycket lätt att uppge en falsk leveransadress och sedan fiska upp paketet när brevbäraren kommer. Darknet dominerar snart droghandeln Avslutningsvis; både svenska politiker och svenskt rättsväsende togs på sängen när tekniken kom. Nu har det gått över ett år sedan problemet med droghandeln på darknet i Sverige uppmärksammades av Svenska Narkotikapolisföreningen. Jag hoppas att ombildandet av polisen till en enda myndighet kommer att underlätta i arbetet mot droghandeln på darknet. Men man måste vara på det klara med ett par saker. Vem som helst kan inte spana fram och utreda brotten. Det innebär i praktiken att polisen måste rekrytera civilanställda specialister utanför organisationen. Vem som helst kan inte leda förundersökning utan det krävs specialistpoliser samt specialiståklagare med mycket goda kunskaper både om narkotika och it-relaterad fu-ledning. En inte helt vanlig kombination. Droghandeln på krypterade nätverk eller darknet kommer inte att försvinna. Jag gissar att redan inom ett par år kommer den att ha gått om den klassiska droghandeln i Sverige både vad gäller omfattning och omsättning. n Niklas Lindroth Narkotikapolis Alingsås SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 7 Internet och darknet - nutidens drogscener Skånepolisen riktar strålkastaren mot darknet Under 2013 avslutade länskriminalen i Skåne en utredning riktad mot narkotikaförsäljning på Silk Road, som är en försäljningsplats för droger på darknet, ett anonymt område på skuggsidan av internet. Ärendet gav polisen ny och värdefull kunskap och erfarenhet som snart skulle komma att behövas igen i ännu ett darknet-ärende. I början av 2013 var darknet ett okänt begrepp för de allra flesta, inklusive polisen. Darknet är en del av internet, men ändå inte. Ett gigantiskt mörkrum på internets skuggsida där ljusskygga aktiviteter förekommer och förövarna känner sig säkra. På den anonyma handelsplatsen Silk Road såldes bl.a. kokain, amfetamin och ecstasy helt öppet och kunderna blev alltfler. Polisen var maktlös mot denna narkotikahandel, enligt rubriker i medierna. Men genom traditionell yttre och inre spaning och internetspaning lyckades länskriminalen i Skåne under 2013 avslöja och lagföra några narkotikalangare i västra Skåne som utnyttjade Silk Road. Darknet-utredning i Skåne ledde vidare Under den utredningen fick polisen misstankar om att liknande handel via darknet bedrevs från Kristianstad. En ny spaningsinsats drogs igång och genom traditionell internetspaning på olika forum fick man små pusselbitar som så småningom kunde kopplas till ett misstänkt alias på Silk Road. Polisen identifierade ett IP-nummer på internet som ledde vidare till en fysisk adress och en misstänkt person i Kristianstad. Nu startade en förundersökning som leddes av länskriminalen i Malmö, med biträde av polisen i Kristianstad, och en åklagare på internationella åklagarkammaren kopplades in. Genom fysisk spaning och telefonavlyssning stärktes misstankarna om narkotikaförsäljning. Två män, 22 och 25 år gamla, postade regelbundet kuvert på olika brevlådor i Kristianstad adresserade till personer över hela Sverige. Där fanns också adressater i Norge, Danmark, Finland, Tyskland och USA. Polisen övervakade och filmade männens agerande och flera av de postade försändelserna togs i beslag. Innehållet var oftast cannabis, men också amfetamin, kokain och tramadoltabletter. Darknet-langare i Kristianstad Ola Svensson vid länskriminalen i Malmö var ansvarig för utredningen. Han berättar att de båda männen 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 bodde på olika adresser i Kristianstad och sålde narkotika var för sig på de dolda hemsidorna Silk Road, som stängdes av FBI i oktober 2013, och därefter på de nyöppnade Sheep Marketplace och Black Market Reloaded. Männen hade också ett nära samarbete med att köpa in och förpacka narkotikan före försäljning. 22-åringen sålde narkotika under namnet ”gethighswe” och 25-åringen kallade sig ”livefromsweden”. Polisen gjorde totalt tre provköp från båda. Samma dag som beställningen gjordes av ”gethighswe” kunde polisens spanare observera att 22-åringen postade en försändelse där innehållet visade sig motsvara polisens beställning. Samma iakttagelse gjordes med de andra beställningarna. Köparna uppmanas på hemsidorna att lämna omdömen om säljaren efter gjorda köp. Man kan lämna feed-back en gång per köp och omdömena kan läsas av alla. Det här är en mycket viktig del och innebär en bra marknadsföring för säljaren som är mån om att hålla utlovade leveranstider och att sälja bra varor. Fler IT-forensiker behövs Den 27 november 2013 greps de båda männen och polisen gjorde husrannsakningar i deras bostäder. Förutom olika slag av narkotika påträffades förpackningsmaterial, vågar och annat som kunde misstänkas ha anknytning till narkotikahantering. Hos 25-åringen beslagtogs en vakuumförpackare som även använts av 22-åringen för förpackning av narkotika. För Ola Svensson och hans utredare var det naturligtvis särskilt viktigt att säkra de datorer som använts i narkotikahandeln, liksom skrivare och mobiltelefoner. I datorerna kunde polisen säkra spår som visade att männen använt sig av gratistjänsten TOR, en anonym webbläsare som används för att komma in på sidorna på darknet. Vidare konstaterades att de använt den krypterade e-posttjänsten Countermail och att de varit aktiva på Silk Road, Sheep Marketplace och Black Market Reloaded. En utredning av det här slaget tar ungefär sex måna- Internet och darknet - nutidens drogscener der att slutföra efter att datorer och annan elektronik tagits i beslag. Det beror enligt Ola Svensson på den IT-forensiska analysen av det elektroniska bevismaterialet. Här behöver polisen få mer resurser i form av fler utbildade IT-forensiker för att möta den ökande efterfrågan och för att hålla nere utredningstiden då de misstänkta som regel sitter häktade. Ganska långa fängelsestraff men låga skadestånd Tingsrätten i Kristianstad dömde i slutet av juni 2014 de båda männen till fängelse för grova narkotikabrott. Ola Svensson hade sammanställt en PowerPoint-presentation som förklarade alla nya begrepp för tingsrätten och hur den illegala handeln gått till. 22-åringen, som missbrukat cannabis i fyra år och nu rökte dagligen, dömdes till tre års fängelse för att vid 517 tillfällen ha sålt ca 3 kilo cannabis, 47 gram amfetamin och 8 gram ecstasy på de tre försäljningsplatserna. Han har under tiden februari-november 2013 sålt narkotika för 429 000 kronor. Den uppskattade förtjänsten var 97 500 kronor. 25-åringen var tramadolmissbrukare sedan 2009. Han hade enligt utredningen sålt narkotika via darknet vid minst 1200 tillfällen sedan augusti 2012. Tingsrätten dömde honom till fem års fängelse för försäljning av 4136 gram cannabis, 914 gram amfetamin, 32 gram kokain och 1190 narkotikaklassade tabletter, främst tramadol. För detta har han fått in 793 000 kronor och förtjänsten bedömdes vara 238 000 kronor. 25-åringen hävdade att han tvingats till narkotikaförsäljningen av två personer som han inte ville namnge. Anledningen var att han skulle återbetala en skuld på 25 000 kronor för tramadoltabletter. Tingsrätten fäste dock inger avseende vid detta. Utredarna lade också ner mycket tid på att motbevisa 25-åringens påståenden. Ola Svensson anser att tingsrätten dömde ut skadestånd som var för låga. Den förtjänst de båda männen gjort på sin narkotikahandel bedömdes efter männens egna uppgifter om inköpspriser. Ola Svensson inser nu i efterhand att utredningen borde ha genomförts noggrannare på denna punkt. ”Alla order före kl 15.00 skickas samma dag, diskret, vakuumförpackat och med datorskrivna adresslappar”, utlovades på alias gethighswe. 22-åringen och åklagaren har överklagat domen som prövades av hovrätten i slutet av augusti. (Domen meddelades efter denna tidnings pressläggning.) Central expertfunktion saknas All betalning mellan köpare och säljare gjordes med den virtuella valutan bitcoin, en kryptovaluta som möjliggör ett anonymt ägande. Bitcoin kan växlas till riktiga pengar genom växlingssidor på internet. 22-åringen och 25-åringen använde sig av växlingstjänsten Kapiton. Utredarna saknade inledningsvis tillräcklig kunskap om bitcoin och Kapiton. Man fick lära sig efterhand genom utredningsarbetet och här saknade man en central expertfunktion inom polisen som man kunnat rådfråga. Det finns heller inga anvisningar för hur man värdeförverkar pengar som finns på bitcoin-konton. Hela detta nya område är ännu outrett. Ola Svensson och hans team i Malmö och Kristianstad är i huvudsak mycket nöjda med utredningen och det stöd man fått från polismyndigheten och sina närmaste chefer. Samarbetet har också fungerat väldigt bra mellan spanare, utredare och åklagare på de två orterna. Alla har visat stort intresse och insett att det är viktigt att lära sig utreda internetrelaterad brottslighet. Darknet får inte bli laglöst land. n Gunnar Hermansson Bra feed-back var mycket viktigt för säljarna. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 11 Internet och darknet - nutidens drogscener Narkotikaaffärer via instagram I början av 2014 kunde gatulangningssektionen i Söderort se ett återkommande mönster i ungdomsärenden där personer under 18 år, misstänkta för ringa narkotikabrott, köpt narkotika av en kvinna i 20-årsåldern. Från olika håll kom det även in underrättelser om en ung kvinna med en tatuering under ögat som sålde narkotika i Bandhagen. Ledtrådarna ledde fram till en och samma kvinna som använde sig av ett instagramkonto som liknade en ”webbshop” där hon marknadsförde och sålde cannabis. Under en pågående narkotikainsats, även kallad ”Gåsen”, i januari 2014 ingrep en civilpatrull mot en yngling i 16-årsåldern vid Liljeholmens centrum i Stockholm. Ynglingen blev misstänkt för narkotikabrott, eget bruk. Förhör och genomgång av hans beslagtagna mobiltelefon visade att han hade köpt cannabis av en tjej som bodde längs den gröna tunnelbanelinjen. De hade haft kontakt via chattprogrammet KIK. Säljarens profil på KIK hette ”light it up”. Kik är en chattfunktion där användare kan skicka meddelanden till varandra. Det var svårt att gå vidare med uppgifterna eftersom användaren av KIK inte uppger sitt mobilnummer. Under kontonamnet ”light it up” fanns namnet ”jiminah” med en profilbild på en kvinna. Några veckor senare blev två 15-åringar misstänkta för narkotikabrott, eget bruk vid tunnelbanestationen i Svedmyra. De berättade att de hade köpt cannabis av en tjej som bodde längs den gröna tunnelbanelinjen. De visste inget mer om henne mer än att hon hade ett ovanligt förnamn och kallade sig för ”Jimina”. Hon skulle dessutom använda sig av ett instagramkonto, ”ganjimina”. Instagram är en gratis applikation (app) som används till att dela foton och filmklipp. Den är tillgänglig på mobila enheter. Personer kan ladda upp foton eller videor och dela dem med sina följare eller med en utvald grupp av vänner. De kan dessutom visa, kommentera och gilla inlägg som deras vänner delar på instagram. Via inre spaningar fick man träff på en kvinna vid namn Jimina som var skriven i Eskilstuna. På instagramkontot ”ganjimina” kunde man tydligt se att det var bilder på Jimina från Eskilstuna som lades upp på kontot. En av bilderna var densamma som setts på KIK-kontot ”light it up”. Bingo! Bilder på instagram avslöjade säljaren Flera instagramkonton dök upp under resans gång som hade kopplingar till Jimina. Då det tog flera dagar för åklagaren att hänga med i den snåriga genomgången om hur alla instagramkonton hängde ihop och hur de var kopplade till Jimina, ges här den snabba versionen. Internetspanare från Länsnarkotikarotelns ung- 12 domssektion fann ett instagramkonto, ”thewomann”, där det pågick full aktivitet och där man kunde misstänka att Jimina bjöd ut narkotika till försäljning. Runt 600 personer följde kontot, varav ett 20-tal kunde identifieras som ungdomar under 18 år. Många av bilderna föreställde cannabis som var uppvägt eller portionsförpackat. Bilderna och texterna som lagts ut innehöll på vissa ställen uppenbara erbjudanden till följarna att lämna bud på eller köpa narkotika. I texterna stod det många gånger ”Buda”, ”Do vill?” osv. Följarna kommenterade bilderna och fick uppmaningar att de skulle ta kontakt via KIK. Jimina fanns även själv med på många av bilderna där hon hanterade narkotika. Exempel på utlagd bild av marijuana med texten ”tuunga nya grejs finns”. Jimina blev i och med upptäckten av kontot misstänkt för att vid ett 40-tal tillfällen bjudit ut narkotika till försäljning på instagramkontot. Ett tidigt problem i utredningen var att det inte fanns några uppgifter om vart Jimina bodde eller var hon uppehöll sig. Hon var skriven i Eskilstuna, men det var uppenbart att hon inte bodde där. Detta medförde ett visst vänteläge. ➲ sidan 14 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 Internet och darknet - nutidens drogscener En kväll tog det fart. Jimina lade upp en bild på ”thewomann” och skrev att hon var på väg till Arlanda för vidare resa till Thailand. Spanare kunde i realtid se inlägget och var snabbt på plats på Arlanda. En ung dam på väg genom gate 65 för resa mot Phuket identifierades som Jimina. Under två veckor dokumenterade spanare narkotikaförsäljningar där Jimina blev misstänkt för i stort sett alla överlåtelser. Sektionen fick även hjälp av narkotikaspan på Länskriminalen i Stockholm (Nas) i ärendet, vilket bidrog till viktiga iakttagelser. Även Niklas och Moa-Lo blev misstänkta för ett antal överlåtelser, enskilt och i samförstånd med Jimina. Under samma period lade hon upp flera bilder på ”thewomann”. Den 1 april greps de tre när de var på väg med bil till Danmark. Vid husrannsakan anträffades en cannabisodling, vapen och en mindre mängd narkotika. Jimina hade en mindre mängd narkotika på sig samt 23 000 kronor. Hon och de andra uppgav i förhör att de var på väg till Christiania. Jamina skrev att hon var på väg till Thailand. Inlägget blev en viktig pusselbit i ärendet Jiminas hemresa var av stor betydelse för att få fart i utredningen och något att jobba vidare på. Två veckor senare var ett gäng entusiastiska spanare från gatulangnings- och grova brottsektionen i Söderort på plats på Arlanda för att följa Jimina till en eventuell bostad. En okänd man, Niklas, mötte upp Jimina på Arlanda. De fortsatte resan söderut i taxi och hoppade av vid en adress i Bandhagen. De gick in i en lägenhet och en stund senare anslöt ytterligare en kvinna, Moa-Lo, till adressen. Spaningar mot adressen fortsatte under kommande dagar och det var en stor framgång att spanarna hittat Jiminas bostadsadress för att kunna driva ärendet vidare. Redan dagen efter att Jimina anlänt solbränd och fräsch till Sverige började hon ladda upp bilder på ”thewomann”. Bilderna gick inte att tyda på annat sätt än att cannabisförsäljningen åter var igång. Spanare identifierade den första överlåtelsen dagen efter att Jimina kommit hem. Kommande dagar tog försäljningen rejäl fart med den ena överlåtelsen efter den andra. Jimina utgick från adressen i Bandhagen och mötte upp köparna i nära anslutning till Bäckahagens skola eller i närheten av Högdalens centrum. I några av fallen gjorde Niklas och Moa-Lo henne sällskap. Många av köparna var öppna i förhör med att de hade köpt narkotikan av en tjej med ett konstigt förnamn. I vissa utav köparnas mobiltelefoner fanns chattkonversationer från KIK-kontot ”light it up”. Jimina gjorde också utflykter till de norra delarna av Stockholm, Kista och Akalla, där det misstänktes att hon köpte narkotika. 14 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 Det blev inte riktigt som de misstänkta hade tänkt med resan till Christiania, ”mini amsterdam”. Åtalet De misstänkta förnekade samtliga överlåtelsemisstankar. Jimina förnekade att hon använde sig av instagramkontot ”thewomann”. I förhör uppgav hon att någon kapat hennes identitet och lagt upp bilder på henne. Samtliga tre misstänkta var häktade fram tills att åtal väcktes den 19 maj 2014. Jimina blev åtalad för att genom instagramkontot, ”thewomann”, lagt ut bilder på cannabis och på så sätt gjort klart för följarna och besökarna på kontot att hon hade cannabis till försäljning. Detta skulle ha skett vid ett 40-tal tillfällen mellan oktober 2013 - 31 mars 2014. Jimina blev även åtalad för att vid cirka 24 tillfällen överlåtit narkotika, under perioden januari-april 2014, till ungdomar och unga vuxna. Niklas och Moa-Lo blev åtalade för att vid olika tillfällen överlåtit narkotika i samråd och samförstånd med Jimina. Niklas blev även åtalad för framställning av narkotika samt vapenbrott. Internet och darknet - nutidens drogscener Bilder hämtade från instagramkontot, ”thewomann”. Domen Jimina dömdes till 10 månaders fängelse för ha bjudit ut narkotika till försäljning och överlåtit narkotika. Tingsrättens bedömning gällande brottsrubriceringen är att om en person först bjuder ut narkotika till försäljning och därefter, vid ett senare tillfälle, överlåter densamma, ska detta inte bedömas som två separata brott. I stället får utbjudandet av narkotikan till försäljning ses som ett led i själva överlåtelsen. Det betydde att Jimina dömdes för 24 fall av överlåtelse av narkotika och 17 fall av utbjudande av narkotika till försäljning. Tingsrättens bedömning var att Jimina under ungefär sex månaders tid bedrivit en omfattande narkotikahandel. Överlåtelsetillfällena, som hon dömts för, hade inte avsett särskilt stora mängder narkotika. Tingsrätten har däremot ansett att det sätt som Jimina bjudit ut narkotika är av särskilt allvarligt slag. Många av de bilder som Jimina lagt upp var dessutom av sådant slag att de enligt tingsrätten varit ägnade att uppmuntra andra till narkotikamissbruk. Som Högsta domstolen gång efter annan uttalat så är de tabeller som tillämpas vid straffvärdebedömningen av rent innehav dock enbart en utgångspunkt för bedömningen av brottslighetens straffvärde. När domstolarna bedömer straffvärdet måste därutöver en mängd olika omständigheter vägas in. I detta fall finns det en mängd försvårande omständigheter som gör att straffvärdet, enligt tingsrätten, ligger avsevärt högre än vad straffvärdet för innehav enligt tabell är. Med tanke på den omfattning som Jiminas brottslighet haft, det sätt på vilket narkotikan bjudits ut till försäljning och den stora mängd överlåtelser som det ändå är fråga om anser tingsrätten att straffvärdet för den samlade brottsligheten uppgår till tio månaders fängelse. Vissa av åtalspunkterna mot Niklas och Moa-Lo ogillades. Det gällde framförallt de tillfällena då de tillsammans med Jimina misstänktes för att gemensamt och i samförstånd överlåtit narkotika. De dömdes till korta fängelsestraff för bl.a. narkotikabrott, vapenbrott m.m. Jimina har överklagat domen och vi väntar med nyfikenhet på hovrättens bedömning. Tack till KUT Söderort, Söderorts grova brottsektion, Länskriminalens ungdomssektion i Stockholm, Länskriminalens narkotikaspan i Stockholm, KUT Västerås och kammaråklagare Johnny Järlefeldt för ett bra jobb och gott samarbete. n Emilie Laning, narkotikaspanare, Söderorts gatulangningssektion SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 15 Internet och darknet - nutidens drogscener Nya droger klassade – a never ending story Elva nya narkotika hittills i år och 21 syntetiska cannabinoider har blivit klassade som hälsofarliga varor. Folkhälsomyndigheten har ständigt ett 80-tal s.k. internetdroger på sin bevakningslista. Folkhälsomyndigheten (FHM) bevakar och utreder behovet av klassning av nya narkotikasubstanser eller hälsofarliga varor. Eftersom nya missbrukssubstanser ständigt dyker upp på internetmarknaden, beslutar regeringen varje år, efter förslag från FHM, att narkotikaklassa 10-20 nya preparat och ungefär lika många blir förbjudna enligt Lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor. Den 8 april 2014 blev sex nya ämnen narkotikaklassade (se SNPF-tidningen nr 3-2014). Fem nya narkotika i augusti I maj föreslog FHM att ytterligare fem substanser skulle föras upp på narkotikalistan. Regeringens beslut att narkotikaklassa följande substanser trädde i kraft den 19 augusti. 5-EAPB, en centralstimulerande drog som har stora likheter med effekterna av MDMA (ecstasy). Som missbruksdrog upptäcktes 5-EAPB första gången i juli 2013 i England och den misstänks vara orsak till ett dödsfall i Sverige. 5-IT, en drog med centralstimulerande och hallucinogena effekter. Började säljas på internet 2011 och kopplas till 14 dödsfall i Sverige under våren 2012. 5-IT klassades då som hälsofarlig vara den 18 september 2012. Sammanlagt 24 dödsfall, där 5-IT upptäckts vid obduktion, har rapporterats från fyra EU-länder. EU:s ministerråd har beslutat att alla medlemsländer senast den 13 oktober i år ska klassa 5-IT som narkotika eller motsvarande. Metiopropamin är en analog till metamfetamin. Den har sålts som RC-drog på nätet sedan ett par-tre år. MT-45 är en opioid som forskades fram av ett japanskt läkemedelsföretag på 1970-talet. MT-45 har aldrig använts som läkemedel, men började säljas som internetdrog under 2013. En 18-årig pojke dog av en överdos i Sverige i början av 2014 och minst ett 15-tal personer har förts till sjukhus med risk för andningsförlamning till följd av missbruk av den heroinlika drogen MT-45. W-15 är en opioid framtagen av kemister på 1980talet, men är aldrig använd som läkemedel. W-15 rapporteras vara fem gånger starkare än morfin. 21 cannabinoider klassade som hälsofarliga varor Regeringen fattade i somras även beslut om att klassa 21 syntetiska cannabinoider som hälsofarlig vara. Be- 18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 AB-FUBINACA var en storsäljande spicesubstans i Sverige fram till förbudet den 19 augusti 2014. slutet trädde i kraft den 19 augusti och avser följande substanser: AB-FUBINACA, ADB-FUBINACA, AB-CHMINACA, AB-PINACA, 5F-AB-PINACA, ADBICA, 5F-PB22 indazol, PB-22, FUB-PB-22, FDU-PB-22, BB-22, 4-HTMPIPO, UR-144-heptylderivat, 5F-SDB-006, SDB-006, ADB-PINACA, MN-18, 5F-NNEI, 5F-AB144, THJ-2201 och FUBIMINA. Cannabinoiderna förekommer framför allt i olika så kallade rökmixar/spiceprodukter som sålts helt lagligt fram till den 19 augusti. Lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor förbjuder inte användandet av drogerna, men genom att förbjuda försäljning och innehav försvinner drogerna från den öppna internetmarknaden. Poliser rapporterar om en stor ökning av spicemissbruk bland tonåringar runt om i landet och man hoppas att förbudet mot ett större antal spicesubstanser minskar tillgängligheten. Problemet är att nya varianter av syntetiska cannabinoider fortsätter att dyka upp och innan regeringen hinner förbjuda är de lagliga att sälja och köpa. FHM har nu ett 80-tal oklassade missbrukssubstanser på sin bevakningslista och inom kort kommer troligen ytterligare några att begäras klassade som narkotika eller hälsofarliga varor. I dagsläget en ”never ending story”. n Gunnar Hermansson Internet och darknet - nutidens drogscener Nya Zeeland tar samlat nytt grepp på psykoaktiva substanser Nya Zeeland gjorde 2013 en definitiv förändring i drogkontrollen genom att införa ny lagstiftning för att möta nya psykoaktiva substanser (NPS). Den nya Lagen om psykoaktiva substanser (Psychoactive Substances Bill; PSB) fick till syfte att hejda den katt- och råttalek som uppstått med tillverkarna av s.k. partypiller och ”lagliga droger”. År 2000 introducerades benzylpiperazin (BZP) i Nya Zeeland på marknaden för rekreationsdroger. Åtta år senare vidtog man åtgärder mot BZP, efter det att farorna dokumenterats. Medlet ställdes under kontroll enligt Lagen om missbruk av droger [motsvarar ung. svenska narkotikastrafflagen; red. anm.]. Men innan dess hade tillverkarna redan utvecklat en marknad och börjat framställa en vid räcka droger med liknande effekter men med annan sammansättning. Tillfällig åtgärd I avsikt att vidta en tillfällig åtgärd som reaktion mot dessa droger infördes ett system med Tillfälliga meddelanden om narkotikaklassning (Temporary Drug Class Notices). Ett sådant meddelande är en administrativ åtgärd av regeringen för att under en period av 12 månader förbjuda import, försäljning o.s.v. av specifika droger (dock ej innehav eller bruk). Emellertid behövdes en bättre lösning. Den nya PSB-lagen lade bevisbördan på tillverkarna av NPS-droger att visa att de vållar liten skada och därför är (väsentligen) säkra för mänsklig konsumtion. Denna process omfattar kliniska undersökningar och kan kosta så mycket som två miljoner dollar per produkt (1 NZD ≈ 6 SEK). Enligt min bedömning bör ”liten skada” innebära att dessa produkter ej är ”rökbara” (då detta är skadligt och cancerframkallande), inte heller framkallar tillvänjning (då detta resulterar i abstinensreaktioner, drogbegär och periodiskt intensivmissbruk, som alla är skadliga). Detta innebär att de bara kan framkalla minimala ruseffekter. Kraftiga ruseffekter orsakas av ett kraftigt överskott i frisättningen av de lustframkallande signalsubstanserna i hjärnan, som dopamin and noradrenalin. När dessa frisätts i övermått kan tillvänjning bli resultatet. Den nya PSB-lagen godkändes av parlamentet med stöd från alla ledamöter utom en. Hundratals produkter togs bort ur sortimentet, men införandet av en övergångsbestämmelse visade sig vålla problem. Fyrtioen produkter fortsatte att vara tillgängliga, eftersom de tidigare inte hade identifierats som skadliga. Det dröjde inte länge förrän betydande skador visade sig orsakas av dessa undantagna produkter. Folkopinionen protesterade i massor och sade att de ville att alla dessa produkter skulle förbjudas. De krävde också att djur- 22 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 försök skulle tas bort från lagens kriterier, då de ansåg att det inte var rätt eller etiskt att testa s.k. ”rekreationsdroger” på djur. Inom några månader framstod det som nödvändigt att ändra PSB-lagen för att ta bort undantagen för de produkter som omfattades av övergångsbestämmelserna och möta oron för djurförsök. För att åstadkomma detta infördes i maj 2014 Lagen om tillägg i lagen om psykoaktiva substanser. Lagen godkändes av parlamentet. Redan inom några timmar från att den beslutades genom ett snabbspår försvann substanserna från butikshyllorna. Det är nu olagligt att sälja psykoaktiva substanser intill dess de bevisats ha låg risk. Viktiga lärdomar Genom denna lagstiftningsprocess har viktiga lärdomar gjorts som andra rättssystem kan dra nytta av. Det är klart att det är otroligt svårt att narkotikaklassa och bara enkelt förbjuda NPS, när deras kemiska sammansättning enkelt kan ändras så att de åter blir lagliga. Att reglera dem är en legitim process när det gäller substanser som redan är lagliga i allt väsentligt. För Nya Zeelands del fanns inget intresse för detta – allmänheten ville helt enkelt bara ha bort dem. I detta avseende medförde tillägget ett förbud på annat sätt, vilket skapade ett strikt och dyrt test, som kommer att leda till en verkningslös produkt. Situationen utvecklas och kommer att fortsätta utvecklas. Kanske det behövs lika mycket insatser för att minska efterfrågan och bruket av droger och att minska deras tillgänglighet. n Mike Sabin är polis och ledamot för valkretsen Northland i Nya Zeelands parlament. Foto: SNPF. Mike Sabin www.mikesabin.co.nz Texten är en sammanfattning av Mike Sabins föredrag vid World Forum Against Drugs, 19 – 20 maj, i Stockholm. Översättning: Jonas Hartelius. Internet och darknet - nutidens drogscener Nätdroger från Kina – exempel på hur det kan se ut Kina har ungefär 120 000 registrerade kemikalietillverkare och några av dem har hittat en marknad för nätdroger till Europa och Sverige. Kinas egna inhemska drogproblem är framförallt heroin och metamfetamin, som smugglas in från Burma och Afghanistan, och som missbrukas i sydvästliga delarna men även i de stora städerna i större delen av landet. Detta har gjort att den kinesiska lagstiftningen gällande nya typer av droger släpar efter. Men på senare tid har kineserna uppmärksammat att de nya syntetiska drogerna är ett stort problem i väst och börjat samarbeta mer. Faktaruta Kina: Invånare: drygt 1,3 Miljarder Officiellt registrerade missbrukare: ca.2,47 miljoner varav: Opiater: ca.1,35 miljoner Syntetiska droger (metamfetamin): ca.1,08miljoner Dödsstraff finns i straffskalan för narkotikabrott. Eric Zhang sålde helhetslösning Exempel på hur det kan se ut är ärendet ”CEC” - en kemikalietillverkare som drevs av Zhang Lei ”Eric”. Erics lilla företag hade hittat en nisch där han marknadsförde1 allt ifrån färdiga substanser till en helhetslösning med utveckling av nya preparat, till utbildning, och leverans av kemikalier alltifrån gram till ton. Han utvecklade nya ”designer droger” och gav dem namn som Eric-1, Eric-2, osv. Han gjorde även pre-prekursorer som är lagliga i Kina och som sändes till Europa ofta via - som Eric nämnde - ”mjuka” länder med lite mer släpphänt tullkontroll. Dessa pre-prekursorer2 användes sedan i Europa för att framställa bland annat metamfetamin och MDMA. Förutom att Eric Zhang sålde färdiga nätdroger och pre-prekursorer till kunder i Europa kunde köparen 26 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 Eric Zhangs hemsida är till synes fortfarande aktiv. Här ses den ecstasyliknande substansen 5-IAI som har beteckningen Eric-5. 5-IAI är fortfarande oklassad i Sverige. komma till Shanghai för att utbilda sig i att vidareförädla substanserna till slutprodukt; du fick en kurs av Eric Zhang på hur göra för att få metamfetamin, MDPV, osv. Personer från Storbritannien, Nederländerna, Lettland och Ukraina har besökt honom för dessa kurser. Genom detta upplägg kunde Eric Zhang undvika kinesiska polisen då han inte sålde i Kina förbjudna ämnen. I en intervju till brittisk media3 2010 påstod Eric att hans bolag tillverkade 2 ton MDPV per månad (detta innan MDPV blev narkotikaklassat). Mottagare i USA kunde tjäna mellan 35 000 till 45 000 USD per kilo pulver4. Påtryckning mot Kina startade utredning Men trycket från omvärlden steg med förfrågningar från 20 olika länder och till slut startade kineserna en utredning på Eric Zhang. Kinesiska myndigheter gjorde husrannsakan på företag och då Eric Zhang precis haft en ”lärjunge” hos sig fanns det 80 gram färdig MDMA och Eric tillsammans med fyra anställda kunde gripas för narkotikabrott. Internet och darknet - nutidens drogscener Faktaruta sambandsman: Tuomas Liikavainio är nordisk polisoch tullsambandsman Sveriges ambassad Peking tuomas.liikavainio@tullverket.se danska ambassaden med en finsk och en dansk polissambandsman och till sin hjälp har de en kinesisk-engelsktalande assistent. Svensk tull har en kombinerad tullattaché/ sambandsman placerad, tillsammans med en kinesisk-engelsktalande assistent, på den svenska ambassaden i Peking. Halva tiden är han en del av det nordiska PTN-sambandskontoret och halva tiden läggs på frågor som rör effektiv handel. I Peking finns ett PTN-kontor på den PTN-kontoret handlägger gemensamt alla tulloch polisärenden som Kina och Hong Kong och sambandsmännen nås dygnet runt via mobiler. Kontoret har gemensamma veckomöten och vid behov träffas de mer frekvent. Observera tidsskillnaden som är +6h på sommaren och +7h på vintern. Nordiska polis- och tullsambandsmän i Peking. Från vänster Jørn Gravesen, dansk polis, Wang Pei, assistent, Tuomas Liikavainio, Zheng Ran, assistent, Erkki Talvitie, finsk polis. NNCC (National Narcotics Control Commission) visar upp CEC laboratorium för utländska sambandsmän. Foto: NNCC Kina 3 4 5 6 1 http://www.cecchem.com/company.html 2 Bland annat; 1. PMK glycidate, BMP glycidate, Utredningen visar att Eric omsatt flera miljoner USD och hans kunder kom från hela Europa. Kvantiteterna han sålde kunde vara upp till 1 500 kg åt gången och de större sändningarna gick bland annat till Storbritannien, Spanien, Bulgarien och Schweiz. Totalt hade han sålt 27 ton nätdroger och prekursorer i nästan fyratusen sändningar och till 56 olika länder och regioner i Kina. Genom bra samarbete och informationsutbyte har även NCA5 i Storbritannien och FSKN6 i Ryssland gripit misstänkta i respektive länder. Utredningen mot Eric Zhang är ännu inte slutförd, han satt häktad men är nu släppt mot borgen. Dock går det rykten om att företaget fortsatte sin verksamhet via Eric Zhangs mor även under tiden han satt häktad…n Tuomas Liikavainio PTN-sambandsman Peking http://www.dailymail.co.uk/home/moslive/article-1267582/The-Chinese-laboratories-scientists-work-new-meow-meow.html http://www.syracuse.com/news/index.ssf/2013/05/jury_convicts_two_men_in_4_mil.html National Crime Agency - UK Ryska Federala Narkotikatjänstenl SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 27 Internet och darknet - nutidens drogscener Hemulen.se Legal drogförsäljning i gråzonen Många undrar hur det är möjligt att få sälja missbruksdroger, som ännu inte är förbjudna men potentiellt dödligt farliga, på ett lagligt sätt via internet utan att polisen ingriper. Hemulen.se bedriver sedan flera år sådan lönsam verksamhet från Malmö. Den ständiga tillgången på nya rusframkallande internetdroger tilltalar både köpare och säljare. Köparna kan skaffa potenta droger och använda dem utan att begå brott. Säljarna tjänar stora summor på handeln och efterfrågan verkar öka. Förutsättningen för att affärerna ska vara lagliga är att drogsubstanserna som säljs inte är klassade som narkotika eller hälsofarliga varor och att verksamheten sker i bolagsform med uppfyllande av kraven på bokföring, momsredovisning med mera. 30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 Hemulen.se är en svensk hemsida där nya och oklassade droger bjuds ut till försäljning. Man är noga med att påpeka att man inte säljer till personer under 20 år och detta kollas vid varje beställning. Hemulens produkter uppges dessutom endast vara avsedda för laboratorieanvändning och vid varje misstanke om annan användning, t.ex. konsumtion, blir det ingen affär. Sådana klyschor används av så gott som alla svenska och utländska drogbutiker på nätet. Hemulens utbud av droger är begränsat, och i takt Internet och darknet - nutidens drogscener med att myndigheterna hinner förbjuda substanser i sortimentet, uppdateras Hemulens hemsida med nya oklassade preparat. Hemulen anpassar sig efter myndigheternas klassningar För tillfället (den 25 augusti, 2014) erbjuder Hemulen. se två nya rökmixar, spicevarianter, som kallas Altamira och THJ-018. Köparna kan beställa sex olika stora mängder av Altamira från 5 gram för 279 kronor till 60 gram för 1999 kronor. Man får då torkade örter som enligt uppgift är impregnerade med den syntetiska cannabinoiden SGT-25. Rökmixen THJ-018 är en potent analog till den populära JWH-018, en av de första syntetiska cannabinoiderna som kom ut på marknaden för 5-6 år sedan. THJ-018 kostar 199 kronor för 1 gram och 1099 kronor för 10 gram. I slutet av augusti fanns SGT-25 ännu inte på Folkhälsomyndighetens bevakningslista över nya substanser. THJ-018 kom in på bevakningslistan så sent som den 11 augusti, men båda substanserna är således varor som i nuläget inte är förbjudna att sälja. I slutet av augusti fanns fyra olika drogsubstanser i Hemulens utbud. Talisman och Mirage innan beslutet trädde i kraft den 19 augusti. Konsten att överleva Enligt hemsidan grundades Hemulen 2008 och är Sveriges äldsta kvarvarande RC-handel med lång erfarenhet inom branschen. Påståendet är ingen överdrift eftersom de flesta aktörerna i den här branschen brukar försvinna efter ett eller två år. Anledningen kan vara slarvig hantering, girighet eller oförsiktighet som gör att man fortsätter sälja droger sedan de blivit klassade och på så sätt drar till sig polisens intresse. Den nätförsäljare som missköter sig gentemot kunderna blir snabbt kritiserad på olika forum på nätet och tappar sin marknad. Hemulen har klarat sig från allvarlig kritik på till exempel Flashback, som är det kanske viktigaste forumet i Sverige. På Flashbacks drogsidor har Hemulen också sedan en längre tid abonnerat på så gott som allt reklamutrymme. Där finns aktuella annonser över Hemulens storsäljare, som för närvarande är rökmixarna Altamira och THJ-018. En tråd på Flashback om hur Hemulen och andra likasinnade kan undgå att bli rannsakade av polis. Notera Hemulens annonser på sidan. Polisingripande 2012 avskräckte inte Förutom Altamira och THJ-018 erbjuder Hemulen. se i dagsläget även drogerna BK-2-CB, en ecstasyvariant, och 3,4-CTMP (3,4-diklorometylfenidat) som är en släkting till det amfetaminlika ADHD-läkemedlet metylfenidat. Båda är s.k. lagliga droger men finns på Folkhälsomyndighetens lista över substanser som kan bli förbjudna. Fram till sommaren i år såldes två andra rökmixar, Talisman och Mirage, på Hemulen.se. Produkterna innehöll den då oklassade och mycket populära syntetiska cannabinoiden AB-FUBINACA. I slutet av juli 2014 fattade regeringen beslut om klassning av 21 olika cannabinoider som hälsofarliga varor, däribland AB-FUBINACA, som då skulle bli förbjudna att sälja och inneha. Hemulen slutade sälja I många inlägg diskuteras alltså Hemulens produkter, leveranstider, priser m.m. och det finns också en tråd där man diskuterar hur Hemulen och andra svenska RC-shoppar klarar sig undan den svenska polisen. En del av den långa erfarenheten inom branschen som personerna bakom Hemulen påstår sig ha, innefattar kontakter med polisen i september 2012 med husrannsakan, anhållande och så småningom åtal för bland annat narkotikabrott som följd. Upprinnelsen till polisens intresse var att Hemulen. se under 2012 sålt den centralstimulerande droger 5-IT, som under våren varit direkt eller indirekt orsak till 14 unga människors död i Sverige. Ett av dödsfallen skedde i Härnösand, där en engagerad polis lyckades spåra att den avlidne köpt 5-IT från Hemulen. ➲ s34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 31 Internet och darknet - nutidens drogscener bokföring och skatteredovisning uppfyllde kraven. Ärendet blev inte prioriterat och man utredde bara en persons redovisning, den man ansåg vara en huvudfigur i Hemulen. Mannen drev ett företag men det fanns uppenbara brister i bokföringen. Han tilläts i efterhand komplettera sin bokföring och andra nödvändiga handlingar, varefter EBM lade ner utredningen mot Hemulen. Den man som var föremål för EBM:s intresse är idag ordinarie ledamot i fyra företag med koppling till Hemulens verksamhet, som fortsätter i oförminskad skala. Hemulen.se sålde bl.a. den livsfarliga drogen 5-IT under våren 2012. Malmöpolisen kontaktades, men eftersom 5-IT då fortfarande var en s.k. laglig drog blev ärendet inte prioriterat. Men 5-IT blev sedan klassad som hälsofarlig vara i september 2012 (narkotikaklassad den 19 augusti, 2014) och Malmöpolisen hade genom tips och eget spaningsarbete lokaliserats Hemulens verksamhet till ett visst område i Malmö och ett par av de inblandade personerna hade identifierats. Den 18 september stoppade polisen en man i det aktuella området för kontroll. Han var på väg att posta ett stort antal försändelser som han hade i postbackar i sin bil. Samtal med mannen, som kunde kopplas till Hemulen, resulterade i att han greps som misstänkt för narkotikabrott. Samtidigt befann sig en annan polispatrull på den gata där den gripne kommit ifrån. De fick då se en annan man lasta ut tomma postbackar ur sin bil. Polisernas samtal med honom ledde till Hemulens förpackningscentral. När polisen kom dit fanns fem-sex personer i lägenheten och alla var fullt sysselsatta med att paketera tabletter, pulver och rökmixar eller andra sysslor för att iordningställa och få iväg försändelser. De närvarande personerna greps och hela varulagret togs i beslag som misstänkt narkotika och skickades till Kriminaltekniska laboratoriet, SKL, för analys. De gripna anhölls men släpptes efter två dagar. SKL-analyserna påvisade huvudsakligen oklassade substanser, men också 5.56 gram fenkamfamin, som är narkotikaklassat, och 19,5 gram metoxetamin som hade blivit narkotikaklassat tidigare under 2012. Bland det beslagtagna fanns också drygt 123 000 tabletter som innehöll substansen etizolam, ett läkemedel av typen bensodiazepiner som blev narkotikaklassade i Sverige först den 15 december 2012. En stor del av de drogsubstanser som var oklassade vid beslagstillfället blev klassade som narkotika under tiden de fanns hos polisen och har yrkats förverkade. Förstörandelagen tillämpades på en substans och några fick man lämna tillbaka till Hemulen. Utredningen visade att Hemulens verksamhet omsatt miljontals kronor per månad och Ekobrottsmyndigheten (EBM) kopplades in för att undersöka om företaget 34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 Hemulens lukrativa verksamhet fortsätter. Rättegång i september 2014 I juni 2014 åtalades tre av personerna bakom Hemulen för narkotikabrott för innehav av de mindre mängder narkotika som anträffades den 18 september 2012. De åtalades också för brott mot lagen om handel med läkemedel genom innehav i syfte att olovligen sälja drygt 123 000 tabletter etizolam, som enligt Läkemedelsverket var att anse som läkemedel vid tidpunkten för brottet. Rättegång är planerad till den 22 september 2014. Under tiden fortsätter Hemulen att förse sina kunder med droger utan att bryta mot lagen. Enligt förstörandelagen från 2011 kan hela eller delar av Hemulens varulager omhändertas och förstöras om det påträffas, men det förutsätter att substanserna är fysiskt tillgängliga och tvångsmedel som till exempel husrannsakan får inte användas för att kunna utnyttja förstörandelagen. Då misstanke om brott genom försäljning av illegala droger saknas och företagets ekonomi till synes sköts på rätt sätt, kan polisen alltså inte ingripa mot Hemulen eller någon av de andra svenska nätbutikerna som bedriver liknande verksamhet. n Gunnar Hermansson Internet och darknet - nutidens drogscener Personligt engagemang och nyfikna postiljoner Norrbottningarna i topp när det gäller att identifiera försändelser med narkotika. Det har väl inte undgått någon att de så kallade internetdrogerna tyvärr verkar ha kommit för att stanna. En titt i den här tidningen eller i någon av våra kvällstidningar ger samma entydigt dystra bild av hur fler och fler preparat lanseras och hur lätt det är att bara ”surfa in” och beställa på någon av de otaliga internetsidor som ogenerat bjuder ut sina varor. Om man bara har en uppkoppling, betalningsförmåga och en brevlåda, så är det inte svårare att beställa droger än att köpa kläder på postorder från Borås. Givande samarbete med Postens utlämningsställen Jag vände mig till Olle Karlsson, chef för Tullverkets operativa ledning vid Gränsskydd Nord, för att höra hans syn på hur man bäst angriper den mer hanterbara delen av problemet, det vill säga hur man kan stoppa försändelser innan de landar i beställarens brevlåda. Karlsson beskriver inledningsvis svårigheterna med att jobba offensivt mot postsorterings- och utlämningsställen, eftersom Tullverket inte har rätt att slentrianmässigt låta sina hundar springa omkring på sådana ställen utan konkreta misstankar mot specifika försändelser. Det är bara på de två stora sorteringscentralerna i Malmö och Stockholm, där alla utlandsförsändelser hanteras, som Tullen med laglig rätt kan jobba förutsättningslöst med hundar. Karlssons tror att framgångsfaktorn i kampen mot narkotikaförsändelser ligger i att personalen på postkontoren tas med i kampen mot narkotikan och att det finns en kunnig och engagerad kontaktperson inom Tullverket. Karlsson berättar att när han granskar mängden beslag och ärenden i Norrland så sticker Norrbotten ut på ett positivt sätt. Karlsson tror sig även veta varför, nämligen på grund av en lyckosam kombination av engagerad personal på Tullverket som fått med sig hälsosamt nyfikna postanställda på tåget. tens positiva siffror. Eftersom analytikern i fråga, jag kallar henne T, jobbar med underrättelser, vill hon inte figurera med namn i tidningen, men hon berättar mer än gärna om sina och kollegornas arbetsmetoder. Det var någon gång under 2012 som T och en kollega tog ett eget initiativ till att söka upp personalen på postens utlämningsställen för att informera och skaffa sig en bild om kunskapsläget. Det framkom att många knappt visste att Tullen fanns i Norrbotten. Det visade sig också att många inte hade övervägt möjligheten att det skickades narkotika från utlandet. T säger att det bara var positiva tongångar och många beskrev att de saknat den typ av information som T nu kom med. Tullen hade ställt samman ett mindre utbildningsmaterial med lagtext, bilder på olika typer av försändelser, vanliga avsändarländer med mera. Enligt T är det initiala medvetandegörandet bara en liten del av processen. Det allra viktigaste är att personalen som jobbar på utlämningsställena har en kontaktperson som de alltid kan nå. T eller någon av hennes kollegor finns så gott som alltid tillgänglig för frågor och för att omedelbart reagera om någon hittat en skum försändelse. T tror att benägenheten att ringa in och anmäla en konstig försändelse minskar, om man skickas runt i telefonväxlar bland olika befattningshavare som inte vet vems ansvarsområde det är. Det viktigaste är att det är enkelt. Det visade sig att många av dem som jobbade på de utlämningsställen Tullen besökte, haft funderingar angående paket som de uppfattat som skumma eller på annat sätt avvikande, men eftersom man inte vetat vart man skulle vända sig hade sådant runnit ut i sanden. T:s erfarenhet är att man måste fortsätta ringa runt, vara aktiv och fortsätta informera och sprida den kunskap man själv skaffar sig om tillvägagångssätt, förändrade utseenden på försändelser med mera. När det gäller beslagen som tas så är det mellan tio och tjugofem stycken per månad. T säger att det den senaste tiden varit mycket amfetamin och cannabis, men även tramadolpulver och narkotikaklassade läkemedel. n ”Många visste knappt att Tullen fanns i Norrbotten” Tillgängliga kontaktpersoner på Tullverket För att få veta mer om framgångskonceptet så kontaktar jag den analytiker på Tullverket i Norrbotten som enligt Karlsson är den största anledningen till Norrbot- Emil Lundberg SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 35 Internet och darknet - nutidens drogscener Mjölbybor sålde droger via darknet Tullbeslag av narkotika på Arlanda i försändelser från Tyskland ledde till att polisen i Östergötland grep två 27-åringar i Mjölby som sålde amfetamin och ecstasy via Idas Shop på darknet. Att sälja illegala droger anonymt på darknet, med krypterad mailkonversation och betalning med bitcoin, kan kännas säkert. Men den praktiska hanteringen av drogerna lämnar spår och de flesta avslöjas förr eller senare. Tullen på Arlanda hittade i april 2,4 hekto amfetamin i en försändelse från Tyskland. Adressaten var en förening i Mjölby och ärendet lämnades över till polisens narkotikagrupp i Linköping. Efter beslut om bevisprovokation byttes amfetaminet ut och försändelsen gick vidare till postens utlämningsställe ICA i Mjölby och en avi skickades till mottagaradressen. Innan någon hämtat ut paketet hann ytterligare ett paket med 250 ecstasytabletter komma till samma mottagaradress. Huvudmannen utnyttjade sin kamrat Den man som efter någon dag hämtade ut narkotikaförsändelserna greps av polisen. Kriminalinspektör Magnus Skoglund, som blev ansvarig för utredningen berättar att den gripne 27-åringen hade en medgärningsman, en jämnårig barndomskamrat som han till en början ville skydda. Polisens utredning pekade på kamraten som huvudman och efter några dagar berättade 27-åringen sanningen om hur kamraten var den som tagit initiativet till narkotikainköp och försäljning via nätet. 27-åringen erkände att han hanterat amfetamin, ecstasy och mefedron som han ompaketerat enligt kamratens anvisningar och skickat till kunder som hade beställt via nätbutiken Idas Shop. Kamraten, som var sångare i ett lokalt popband och som alltså ansvarat för hanteringen och nätbutiken, greps och häktades misstänkt för grov narkotikasmuggling och grovt narkotikabrott. Han har hela tiden nekat till brott. Männen hade enligt åklagaren hanterat drygt fyra hekto amfetamin, 800 ecstasytabletter, 143 gram mefedron och 5 gram MDMA-pulver. Huvudmannen dömdes av Linköpings tingsrätt till fängelse i 2 år och 6 månader ”för en verksamhet som var ägnad att leda till en omfattande spridning av narkotika …….. inte hade kontroll över vilka han sålde till och att verksamheten därför var av särskilt farlig eller hänsynslös art.” Han dömdes också att betala närmare 77 000 kronor som han tjänat på narkotikaförsäljningen under några veckor i april i år. 38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 På Idas Shop erbjöds bl.a. White Star-tabletter som påstods innehålla 150 mg MDMA. Prisexempel 1200 kronor för 10 tabletter. Medhjälparen dömdes till 1 års fängelse samt förverkande av 5,4583 bitcoins som motsvarade ca 16 500 kronor. Båda var tidigare ostraffade. Det var första gången Magnus Skoglund och hans kollegor på narkotikagruppen i Linköping avslöjade försäljning av droger på den anonyma sidan av internet och betalning med den krypterade valutan bitcoin. Han tror också att det var första gången som svensk polis tagit bitcoin i beslag för att förverkas såsom utbyte av brott. Här kan uppstå juridiska problem om hur växlingen till svensk valuta ska ske rent praktiskt och Magnus Skoglund beskriver på nästa sida med egna ord sin syn på bitcoin-problematiken. n Gunnar Hermansson Internet och darknet - nutidens drogscener Kriminalinspektör Magnus Skoglund om bitcoin-problematiken ur två aspekter: då bara över bitcoin (oftast delar av bitcoin) mellan plånböckerna med unika bitcoinlänkfiler. Köpare och säljare använder sig också oftast av krypterad mail, vilket än mer försvårar någon form av insyn när sådan behöver göras i samband med beslutade tvångsmedel. I vårt ärende fick vi tillgång till en av gärningsmän- Den ena gäller bitcoins utbredda existens, framför allt hos illegala aktörer (köpare/säljare) men även hos olika andra aktörer som tjänar pengar, oftast utanför ramen för skattekontroll, genom att växla bitcoin eller tillhandahålla virtuella plånböcker Var går gränsen för det lagliga och det olagliga när det gäller att underlätta för illegala transaktioner av olika slag – narkotika, vapen, stöldgods m.m.? Lagstiftningen kanske måste ses över. Här måste politiker och makthavare bli insatta och förstå hur mycket som faktiskt omsätts via bitcoin, samtidigt som inget land, mig veterligen, har godkänt bitcoin som en officiell valuta. Nu kan ”ingen” någonting om bitcoin, vad det är och hur det funkar. Handeln pågår ju inte bara i det fördolda utan vi har etablerade företag, exempelvis taxibolag, spelbolag m.fl. som godtar betalning i bitcoin. Den andra aspekten rör juridiska och tekniska spörsmål. Köp av en vara där bitcoin används som betalningsmedel går företrädesvis till på två sätt, enkelt förklarat. I det ena fallet äger säljaren en bitcoin-plånbok, men inte köparen. Köparen får då en specifik, unik krypterad kod – en bitcoinlänkfil. Köparen för över ”riktiga pengar” till ett bitcoinväxlingskontor via banköverföring eller Swish eller på annat sätt tillsammans med bitcoinlänkfilen. Växlingskontoret omvandlar de insatta pengarna, givetvis mot en avgift, till bitcoin och vidarebefordrar summan till den länk de fått. Den enda backspårningen som går att göra med normal sökhjälp – jag bortser från vad kanske underrättelsetjänster, FBI, CIA, DEA eller andra måhända kan - är att hitta köparen då denne kanske överfört pengarna från ett bankkonto. Dock kan man inte backspåra den unika bitcoinkoden, längre än måhända till den internetsite som tillhandahåller den virtuella plånboken. Det andra sättet brukar vara att både köparen och säljaren har en virtuell plånbok för bitcoin. Man för nens virtuella plånbok som innehöll ett antal bitcoins till ett värde av ca 16 – 17 000 SEK, vilket var vinst av narkotikaförsäljning. Frågan kom då upp hur vi skulle kunna ta detta i beslag. Tillsammans med Rikskriminalpolisen (RKP) kom vi då fram till att RKP skulle öppna en virtuell plånbok, vilket inte gjorts tidigare i ”statens tjänst”, och att vi därefter skulle föra över de bitcoins som fanns i den misstänktes ”plånbok” till Polisens ”plånbok”. Det var lite obruten mark när det väl skedde, och vi faktiskt filmade hela förloppet när vi genomförde momenten på datorn. RKP skickade en bicoinlänkfil och vi fick föra över ”våra” bitcoins via den. Det var inte så okomplicerat som det låter. Det var ju viktigt att det inte bara rent tekniskt gick att genomföra, och att det även följer de lagar och förordningar som styr exempelvis förvaltning av bitcoin. I samråd med olika åklagare och ”vise män” så ansågs bitcoin sakna värde i sig. De skall alltså behandlas såsom föremål som tas i beslag, för att sedan vid ett förverkande säljas och först då bli ”pengar”. Det ska bli intressant nu, när domen vunnit laga kraft och bitcoin är förverkade, hur vi (RKP) ska effektuera försäljningen av dessa bitcoins. Normalt sker försäljning av bitcoin genom ”auktion” på forum som ”staten” kanske ska hålla sig borta från. Köparen av utauktionerade bitcoin kan ju vara en kriminell aktör. Ett annat sätt är att skicka bitcoin via en krypterad länkfil till ett växlingskontor med adress till ett av Polisens konton. Samtidigt är det då en avgift för detta som kommer ett växlingskontor till del, ett växlingskontor som arbetar i en gråzon bland annat vad gäller skatteregler och redovisning av inkomster. Eller så behåller RKP plånboken med dess innehåll i bitcoin för framtida bruk inom olika ärenden, där ev. stödköp eller annat ska göras i olika förundersökningar av högre karaktär. n SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 39 Släpp inte kontrollen av ”narkotika på recept” Han har fört en ibland ojämn kamp mot den otillåtna förskrivningen av narkotikaklassade läkemedel. Nils René arbetade för de goda krafterna mot ”langande” läkare och när han gick i pension i våras förlorade tillsynsmyndigheten IVO en av sina mest erfarna utredare inom individtillsynen. 1991 regionaliserades Socialstyrelsen och sex tillsynsenheter inrättades i landet. Tillsynen skulle göras effektivare och ”komma närmare” vården. Inspektörerna rekryterades från hälso- och sjukvården. En av dem som anställdes vid den regionala tillsynsenheten i Malmö var tandläkaren Nils René, som lämnade det kliniska inom yrket efter 17 år inom distrikts- och sjukhustandvården. Hans nya uppgift var att utöva generell tillsyn av tandläkarnas yrkesutövning, men efterhand blev han specialiserad på bl.a. ärenden gällande läkares och tandläkares misstänkta överförskrivningar av beroendeframkallande läkemedel. Alla läkare, och i viss mån även tandläkare, har behörighet att skriva ut narkotiska preparat på recept, men inte efter eget gottfinnande. Förskrivningarna ska ske enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, men det finns och har alltid funnits framförallt läkare som skapat sina egna regler, och därför är tillsynen nödvändig. Givande samarbete med polisen Att utreda misstänkt överförskrivning är i mångt och mycket jämförbart med polisens och åklagarnas arbete. Nils René anser, att han lärt sig mycket om utredningsarbete och skaffat sig många värdefulla poliskontakter, när han under flera år deltagit i SNPF:s årliga utbildningskonferenser. Han har varit medlem i SNPF i drygt 10 år och har dessutom varit en uppskattad föreläsare vid två av de årliga utbildningskonferenserna, men även vid ett par kortare utbildningsdagar i SNPF:s regi. Samarbetet med polisen inom Nils Renés geografiska ansvarsområde (Skåne, Blekinge och Kronobergs län) har varit till stor nytta för båda parter, eftersom de läkare som ägnar sig åt överförskrivning har många otillbörliga kontakter med missbrukare och är ibland också inblandade i ekonomisk eller annan brottslighet. (Två läkare i Stockholm dömdes för två år sedan till fängelse för grova narkotikabrott sedan de på ett kriminellt sätt var för sig förskrivit narkotika i stor omfattning till missbrukare.) Men oftast är överförskrivning av narkotika inte ett fall för polis och åklagar att utreda, utan ett tillsynsärende för Inspektionen för vård och omsorg (IVO), som den 1 juni 2013 tog över 42 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 tillsynen av hälso- och sjukvården och socialtjänsten från Socialstyrelsen. När Nils René och hans kollegor på tillsynsenheterna granskat recept och patientjournaler i ett ärende och haft samtal (förhör) med den utpekade läkaren, skriver man ett beslut (jfr stämningsansökan) till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN, som kan jämföras med tingsrätten) med yrkande om antingen en treårig prövotid, indragen förskrivningsrätt eller återkallad legitimation. Ibland blir det av olika skäl inte någon åtgärd från tillsynsmyndighetens sida, t.ex. då den befarade överförskrivningen kunnat förklaras. Ökat juristinflytande hämmar verksamheten Under sina 23 år inom tillsynen har Nils René upplevt att arbetet blivit svårare att utföra och att verksamheten hämmats sedan juridiken fått ett allt större inflytande över utredningarna och bedömningarna. Cheferna för tillsynsenheterna var från början läkare, som hade både kunskap och förståelse för branschen. Under senare år har dock en del av cheferna ersatts av jurister och andra utan sjukvårdsutbildning. Beviskraven hos HSAN och Förvaltningsrätten m.fl. har dessutom skärpts påtagligt. Staten har gett tillsynsmyndigheten ett verktyg Patientsäkerhetslagen - för att skydda patienterna, men lagen används inte som det var avsett. Nils René anser att patientsäkerheten, genom ängsligheten i det ökade juridiska inflytandet, har vänts så att reglerna nu förfelar sitt syfte. De skyddar nu istället de legitimerade mer än de skyddar patienterna. Lagstiftningen har utåt sett blivit strängare, men så är det inte i praxis, säger Nils René. Det finns alldeles för många legitimerade vårdyrkesutövare som är olämpliga för sitt arbete och som borde ha tagits ut tjänst tidigare, enligt Nils René. I en del ärenden där tillsynsmyndigheten ansett att legitimationen skulle ha återkallats, har HSAN inte fattat ett sådant beslut eftersom det inte hänt något, d.v.s. ingen har blivit synbarligen skadad eller dött. Disciplinära åtgärder har tagits bort till förmån för den treåriga prövotiden. En prövotid innebär att Nils René tillbringar numera mycket av sin tid på Bjärehalvön i nordvästra Skåne. läkare, eller den det gäller, får arbeta vidare under skärpt övervakning. Men Nils René har under alla sina år i branschen kunnat konstatera att endast ett fåtal av dem som får prövotid verkligen ändrar sitt beteende till det bättre. ”Man kan inte gå kurs i lämplighet”, säger han. Många av de aktuella läkarna är män över 65 år, en del har eget missbruk, är psykiskt sjuka eller störda, är rädda för sina patienter, eller är lättmanipulerade och okunniga om missbruk och beroende. Många fortsätter att överförskriva under prövotiden, om än kanske i mindre omfattning. Narkotikamarknaden har också förändrats så att allt fler missbrukare föredrar narkotiska läkemedel, och trycket på läkarna har ökar. Nils René nämner ett exempel: En läkare skrev ut 600 Xanor (narkotikaklassat sömnmedel) på ett elektroniskt recept redan vid första patientbesöket. Nästa dag ringde patienten och hävdade, att apoteket inte fått receptet. Läkaren skrev då ut ytterligare 600 tabletter, utan att kontrollera med apoteket. Patienten fick således 1200 tabletter i sin hand på två dagar. Troligen såldes tabletterna på ”svarta marknaden” där värdet är ca 20 kronor per tablett. Ett särskilt minnesvärt fall För fyra-fem år sedan anmäldes en 35-årig läkare till tillsynsmyndigheten av sin hustru, eftersom han miss- brukade lustgas och narkotikaklassade läkemedel, men även annan narkotika. På tillsynsenheten började man då kontrollera läkarens förskrivning. Nils René kontaktade polisens gatulangningsgrupp i den stad, där läkaren var verksam. Polisen kände till läkaren och hans namn hade förekommit som förskrivare av narkotiska preparat till ett kriminellt gäng. Det största problemet var läkarens eget tidigare missbruk av cannabis och ecstasy och på senare år opiatläkemedel och bensodiazepiner. Han hade uppträtt förvirrat och även somnat på sin arbetsplats, vilket gjorde att arbetsgivaren kontaktade Previa för att drogtesta läkaren. Två gånger i månaden genomfördes drogtester, som oftast visade negativa resultat. Men vid ett par tillfällen lämnade läkaren återbud till testerna med oklara motiveringar och en gång avslöjades han med att manipulera testet med medhavd urin. Socialstyrelsen yrkade på prövotid, vilket HSAN fattade beslut om 2010. Läkaren fortsatte dock att skriva ut narkotika till sig själv och några andra missbrukare. Vid ett tillfälle voltade han med sin bil, då han var påverkad av bensodiazepinet Iktorivil som han skrivit ut till sig själv, men på en annan läkares dator. Polisen, som kände till läkarens narkotikamissbruk, gjorde husrannsakan i bostaden och fann bl.a. fryst urin. Läkaren lämnade fortfarande urinprov regelbundet, och man misstänkte att det var sonens urin, som fanns i frysen för att ➲ sidan 46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 43 användas vid provtagningarna. I bostaden fanns även vapen, en mortel med pulverrester, ett antal kanyler, snabbtest för screening av urin och en del narkotiska läkemedel. Ett och ett halvt år efter beslutet om prövotid yrkade tillsynsmyndigheten på återkallelse av läkarens legitimation, och HSAN gjorde samma bedömning. Prövotiden hade inte gett det resultat som var avsett. Genom ett fint samarbete med polisen kunde tillsynsmyndigheten presentera ett fullgott bevismaterial. Onda och goda krafter Trots många lyckade ärenden genom åren och det givande samarbetet med polisen och andra myndigheter var det ändå med en viss lättnad som Nils René gick i pension. Juristernas ”rödpennor” och ängsliga attityd har varit påfrestande många gånger, säger han. De frågar sig ständigt ”har vi lagstöd?”, problematiserar och letar möjligheter för att inte behöva ta något repressivt beslut. ”Jag vill se juridiken som en möjlighet och ett positivt instrument för att nå framgång, inte som ett hinder”, säger Nils René. Tillsynen, säger Nils René, är inte något svart eller vitt, som kan utläsas ur en lagbok, utan bygger på bedömningar, som således utgör en gråskala. Han vill se större respekt för den medicinska professionen och se mer av offensiv handling och ingripande i rätt tid. Läkare är en yrkesgrupp, som är svår att kontrollera och det får därför inte finnas rädsla för att fatta beslut när det är befogat att ingripa repressivt. Om det upplevs som en enkel väg att gå till doktorn och klaga över ryggsmärtor, panikångest eller sömnproblem för att få sin narkotika, och det i stora mängder, kan det komma att uppfattas som ett steg mot legalisering av drogerna. Nils René talar om onda och goda krafter i samhället, där de onda krafterna representeras av de överförskrivare som medvetet bidrar till att underminera och sko sig på samhället genom att dela ut narkotika efter egna regler. Onda krafter har ofta skumma avsikter, vill tjäna pengar fort och lätt och ser inte till samhällets och patienternas bästa. Myndigheterna, de goda krafterna, finns för att motverka de onda krafterna, genom att utöva kontroll. Om den goda kraften blir kritiserad och motarbetad av samhället eller mest ägnar sig åt att granska sig själv och ständigt komma med nya rutiner, s.k. kvalitetsutveckling, kan de onda krafterna tämligen lätt ta över. Enskilda tjänstemän ska därför inte vara fjättrade av regler, utan tänka själv och våga ta ansvar för sina handlingar, i stället för att be om ursäkt för det man gör till flertalets bästa. Det är här Nils René känner att de goda krafterna, som han arbetat för och med, håller på att förlora sin auktoritet. n Gunnar Hermansson Missbruk och grov brottslighet – vanligaste orsakerna till indragen legitimation för vårdpersonal Statistik från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) visar att alkohol- och drogmissbruk och psykisk sjukdom (där missbruk står för nio fall av tio) blivit vanligare inom vården under 2000-talet och att detta legat till grund för beslut om prövotid i 102 fall mellan 2010 och 2013. Totalt beslutades om prövotid i 134 fall under perioden och näst vanligaste orsak var oskicklighet/ olämplighet med 21 fall. Resterande prövotid beror huvudsakligen på grov brottslighet. Missbruk var också totalt sett den vanligaste orsaken till beslut om indragen legitimation för vårdpersonal 2010-2013. I de flesta fall handlar det om sjuksköterskor som stjäl narkotiska läkemedel och läkare som skriver ut sådana preparat till sig själv. Många får vid första upptäckten en treårig prövotid, 46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 då man måste lämna blod- eller urinprov enligt en särskild plan. Om detta misslyckas dras legitimationen in. Grov brottslighet i eller utanför yrkesutövningen (t.ex. ekonomisk brottslighet, stöld, kvinnofridskränkning och sexbrott) har blivit en allt vanligare orsak till indragen legitimation. HSAN började föra statistik över detta 2011 då grov brottslighet låg till grund för tre återkallelser. Året därpå noterades tio sådana fall som ökade till 18 fall under 2013, vilket var fem fler än antalet missbruksärenden som det året ledde till indragen legitimation. I några av fallen där grov brottslighet förekommit har personen i fråga också haft missbruksproblem. n Gunnar Hermansson Hallucinogenmissbrukare dömd för misshandel under exorcism En missbrukare, som tillsammans med sin flickvän konsumerade hallucinogena svampar under andeutdrivning, har dömts till samhällstjänst 75 timmar för misshandel. I juni 2013 skulle Daniel och hans flickvän Felicia tillbringa en natt vid Hallamölla på Österlen. De skulle konsumera psykedeliska svampar och sova i bilen. De hade gjort så tidigare. De hade ett komplicerat förhållande, som börjat med att Daniel var Felicias andlige lärare men med tiden även kommit att bli en kärleksrelation. Dagen före resan hade Felicia försökt spy upp något som kunde antas vara en demon. Det berättade hon också för Daniel före avfärden. Han tog med sig svamparna och de kom överens om att konsumera en hög med svampar. Änglar När de svalt svamparna bjöd hon in ärkeängeln Gabriel och han bjöd in ärkeänglarna Ismael och Mikael. Efter ett tag kände hon sig illamående. Först trodde hon att Daniel var demonen och märkte att han förändrades. Efter ett tag förstod hon att Daniel ansåg att det var hon som var besatt. Hon accepterade att hon hade en demon. Felicia behövde kräkas, varpå Daniel hoppade på henne och höll fast henne. Han slog henne i magen för att ”driva ut parasiterande energi”. Han gnuggade grus i hennes ansikte. Han skallade henne och bet henne i fingrarna och i huvudet. Misshandeln pågick i flera timmar Ärkeängeln Gabriel var en av de änglar som Felicia och orsakade en rad inbjöd att delta i exorskador, bl.a. blåmärken cism. Träsnitt (detalj) och bitmärken. Felicia av Martin Schongauer trodde stundvis att hon (c. 1450 – 1491). var död och höll på att lämna sin kropp. Hon erbjöd Daniel sex för att han skulle sluta. Tidigt på morgonen släppte Daniel sin flickvän i samband med att hon fortsatte att försöka kräkas. Hon uppsökte vårdcentralen p.g.a. sina skador. Dock väntade hon med att göra polisanmälan, eftersom hon fortfarande hade känslor för Daniel. Hon hade smärta i två veckor och blåmärken i en vecka. Hon gick sedan i terapi för att bearbeta händelsen, och terapin var vid rättegången avsedd att fortsätta. Daniel upplevde att Gud talade genom honom och att ängeln Ismael agerade på uppdrag av Gud vid utdrivningen. Daniel uppfattade själv att han hade varit kristallklar under händelsen och tacksam över att han ”varit ett gudomligt redskap för ett välgörande befriande av inkräktande energier”. Han ansåg att händelsen möjligen inte hade ägt rum utan konsumtionen av svampar. Han sade även att händelsen var ”det hemskaste han varit med om”. ”Ingen snedtripp” Inför rättegången skrev Daniel på sin hemsida: ”Detta var ingen snedtripp. Det var ingen psykos. Det var överhuvudtaget ingenting som gick fel. Det var tvärt om en oerhört lyckad session.” Daniels hemsida har fylliga texter med hans erfarenheter och funderingar om droger, främst hallucinogener. Han berättar att han använde LSD för att bota sin alkoholism. I avsnittet ”Om psykedelier” skriver han att ”Det är moraliskt förkastligt att förbjuda substanser vars huvudsakliga användningsområde är medicinska och andliga, samtidigt som de negativa effekterna vid korrekt användning är försumbara.” Han beskriver demoner och hur man kan få kontakt med änglar. Han erbjuder även gratis ”psykedelisk vägledning”. Samhällstjänst och skadestånd Tingsrätten fann Daniel skyldig till misshandel och att han haft uppsåt, trots att den skedde under självförvållat rus. Han dömdes till samhällstjänst 75 timmar (motsvarande två månaders fängelse) samt att betala Felicia 26 760 kronor i skadestånd, varav 10 000 för kränkning. Domen har vunnit laga kraft. En bilaga med läkarintyg är delvis sekretessbelagd. (Dom TYS B 2871-13) n Jonas Hartelius SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 47 § Rättsrutan § § Rättsrutan § Ny etikett – i övrigt ungefär som innan Narkotikastraffutredningen har lämnat betänkandet Synnerligen grova narkotikabrott1. Utredningens uppdrag har varit att föreslå de ändringar som behövs för att åstadkomma en reglering som ger tydligt uttryck för en sträng och konsekvent syn på illegal narkotikahantering. Utredningen måste ha uppfattat att uppdraget inte ska eller inte kan leda till annat än en pappersprodukt som inte kan göra mer än just ge uttryck för en sträng och konsekvent syn. Det är nämligen utredningens uppfattning att straffen som idag döms ut för narkotikabrottslighet redan gör det2. Det ska dock sägas med en gång, att utredningen inte har haft ett lätt uppdrag, om målsättningen hade varit att förslaget skulle leda till faktiska förändringar. Det beror på proportionalitet och andra principer, som under lång tid satts på undantag i samband med straffmätning vid narkotikabrottslighet. Utredningen resonerar kring proportionalitet och konstaterar att det är uteslutet att höja maximistraffet för grovt narkotikabrott eller grovt narkotikasmugglingsbrott, eftersom dessa brott rimligen inte kan bedömas som allvarligare än mord. Enligt min mening är det svårt att argumentera mot detta synsätt. Utredningen konstaterar också att det är otänkbart att höja minimistraffet för grovt narkotikabrott, eftersom det skulle innebära att detta brott fick ett högre minimistraff än våldtäkt. I stället föreslår utredningen en särskild straffskala för narkotikabrott liksom för narkotikasmuggling som bedöms som synnerligen grovt3 med minimistraff fängelse sex år. Man föreslår vidare att bestämmelsen i lagen - att bedömningen av om brottet är grovt ska grundas på en sammanvägning av omständigheterna i det särskilda fallet - ska tas bort. Denna har ju, tillsammans med vissa gamla förarbetsuttalanden, 3 1 SOU 2014:43 2 a.a. s 239 Man föreslår detsamma för narkotikasmugglingsbrottet, också detta med minimistraffet fängelse sex år 4 Expressens nätupplaga d. 29 juli 2014 § Rättsrutan § 50 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 tagits till intäkt för att vi plötsligt efter 2011 bara skulle kunna använda oss av straffskalans nedre del när enbart sorten och mängden hanterad narkotika läggs till grund för straffvärdebedömningen. Jag gissar att även om den bestämmelsen tas bort så kommer det inte att leda till någon förändring av de straffnivåer som Högsta domstolens domar från juni 2011 och därefter har lett till. Svenska domstolar tillämpar ju sedan länge en regel som innebär att oavsett hur allvarligt brottet är, ska straffet mätas ut i straffskalans nedre eftersom den övre delen måste sparas till ett allvarligare brott. Högsta domstolen har nu slagit fast, att straffmätning vid narkotikabrottslighet inte längre får utgöra undantaget som bekräftar regeln. Jag gissar därför, att narkotikabrott som bedöms som synnerligen grova i de allra flesta fallen kommer att leda till fängelse kring sex år, d.v.s. inte långt från den högsta gräns som utbildats i praxis för grovt narkotikabrott när enbart sort och mängd är avgörande. Principen til�lämpas emellertid också vid gradindelning av brott. De flesta allvarliga narkotikabrotten kommer sannolikt därför att bedömas som grovt narkotikabrott med straffminimum på två år. Praxisomläggningen är alltså här för att stanna, även om betänkandet leder till den lagändring som man föreslår. Vilket är troligt. Enligt justitieminister Beatrice Ask m.fl. kommer man nämligen under nästa mandatperiod att införa den nya brottsrubriceringen synnerligen grovt narkotikabrott, och socialdemokraterna håller med.4 Ok, det ger ju uttryck för en sträng syn, och det låter ju bra. Så här i valtider. Joakim Zander Ekobrottsmyndigheten Malmö § Rättsrutan § Info från SKL, Droganalysenheten Höga THC-halter i hasch Under de senaste tio åren har antalet ärenden med cannabis (växtdelar) eller hasch (cannabisharts) som handlagts hos SKL mer än fördubblats. Förra året avslutades 13 385 ärenden, att jämföra med 5337 ärenden år 2003. Fördelningen mellan ärenden som innehåller cannabis och hasch har varierat under åren, se diagram 1. Det är inte bara antalet ärenden som ökar, utan även THC-halterna i materialen, och då främst i hasch. Så sent som 2008 var medelhalten THC 9 procent i de haschmaterial som SKL haltbestämde. Fem år senare, år 2013, har den stigit till nästan 16 procent. Det är framförallt de senaste tre åren som ökningen har blivit tydlig. Utvecklingen hittills i år tyder inte på någon avmattning, tvärtom fortsätter halterna att öka ytterligare. Halter över 20 procent THC, som för fem år sedan var väldigt ovanliga i hasch, är idag ”vardagsmat” och halter över 30 procent THC förekommer numera regelbundet på SKL. För närvarande är toppnoteringen 35 procent THC i ”vanligt” hasch. I cannabisextrakt och s.k. ishasch kan THC-halten vara ännu högre, men dessa materialtyper är fortfarande ganska ovanliga Sverige. Under året 2010 uppmättes halter över 25 procent THC endast i ca 0,4 procent av de undersökta materialen. Ett år senare, år 2011, innehöll 5 procent av de analyserade materialen halter över 25 procent och hittills i år, 2014, har 17 procent av de analyserade materialen halter över 25 procent (för antal haschmaterial inom olika haltintervall under år 2010 och 2014, se diagram 2 och 3). Det ska påpekas att SKL inte analyserar THChalten i alla haschmaterial som inkommer för analys, utan endast när det begärs en haltanalys eller när materialen ska ingå i en narkotikajämförelse. Materialen som analyseras kommer inte bara från svensk polis och tull, utan även från polisen i Danmark och Norge. I Holland finns nu ett lagförslag att cannabis och hasch med THC-halt över 15 procent ska klassas som ”hard drug”, medan halter under 15 procent fortsätter att klassas som ”soft drug”. Hur vi straffrättsligt i Sverige kommer att hantera de ökande THC-halterna får framtiden utvisa. Diagram 1. Fördelning mellan antal ärenden innehållande cannabis- och haschmaterial. Haschkaka med halten 33 procent THC. Diagram 2. Antal haschmaterial inom respektive haltintervall år 2010, (totalt 737 material). Diagram 3. Antal haschmaterial inom respektive haltintervall t.o.m. den 11/8, 2014, (totalt 486 material). Niclas Pettersson Forensiker, Droganalysenheten SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 51 Världen runt Medicinsk marijuana ges till husdjur i USA Smugglares elefanter drogfria efter kur Nu har hysterin med medicinsk marijuana också börjat drabba oskyldiga husdjur i USA. Människor kan ordineras av speciella läkare att röka marijuana mot olika besvär. Nu har också företag, som drivs av veterinärer, börjat tillverka djurfoder som innehåller cannabis. Bland annat hundägare behandlar sina djur med drogerna som påstås hjälpa mot värk och andra kroniska sjukdomar. I Colorado fann man i en undersökning vid två veterinärkliniker att antalet hundar som behandlades mot överdoser ökade i samma takt som antalet licenser för medicinsk marijuana delades ut till människor. Två hundar hade dött på grund av överdos av marijuana. Mycket mer forskning behövs enligt experter för att kunna visa om marijuana kan vara till någon medicinsk nytta för djuren. Dr Robin Downing, smärtexpert och direktör vid Downing Center for Animal Pain Management i Windsor, Colorado, uppger för NBC att risken att orsaka skada är mycket större än den förväntade nyttan. Det saknas data om den medicinska nyttan för djur, tillade han, och vi har absolut ingen kontroll över säkerheten och vilka doser vi ska ge djuren. Källa: NBC GH Elefanter som utnyttjats att smuggla droger mellan Burma och Kina gavs opiumpreparerade bananer. När ligan sprängdes fick elefanterna avvänjas genom metadonbehandling. För att hålla elefanterna lugna och fogliga när de bar heroin mellan Kina och Burma, gav kinesiska ligamedlemmar djuren drogpreparerade bananer. De lydde smugglarna så länge de belönades med mer opium, men blev oroliga och aggressiva utan. Triadens narkotikasmuggling avslöjades för drygt ett år sedan och ligamedlemmarna straffades. Men fyra indiska elefanter hade utvecklat beroende och skickades till ett skyddshägn i Yunnanprovinsen i Kina. Det är lika jobbigt med avgiftning för ett djur som för en människa som blivit opiumberoende. Skötarna hade aldrig haft med drogberoende elefanter att göra tidigare och det beslutades att djuren skulle genomgå en behandling med syntetiska opiaten metadon. Elefanterna behövde mer än fem gånger så stark dos som heroinberoende människor i början av behandlingen, därefter sänktes dosen undan för undan under ett års tid tills de tillfrisknat och blivit drogfria. Källa: Drugnews.nu Cannabis från Canna-Pet, ett av företagen som säljer marijuana som tillskott i fodret till husdjur. De fyra elefanterna genomgick en ettårig metadonbehandling i ett skyddshägn i Kina för att bli avgiftade från opium. Kostsamt samarbete med illegala apotek Federala myndigheter i USA anklagar transportföretaget FedEx för att ha samarbetat med illegala nätapotek genom att medvetet leverera smärtstillande läkemedel och andra farliga narkotiska läkemedel till kunder som saknade recept och inte heller hade medicinska skäl att få drogerna. Enligt myndigheterna var de missbrukare och langare. Anklagelserna gäller samarbete med två illegala nätapotek under tio års tid. Tidigare har konkur- 54 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 renten UPS dömts att betala 40 miljoner US-dollar av samma skäl. Även Google Inc. har gått med på att betala 500 miljoner USD som man tjänat på annonser från illegala nätapotek. Anklagelserna mot de etablerade företagen är en följd av en större aktion mot nätapotek som inleddes 2005 i San Fransisco. Källa: Reuters GH Landet runt Kroppsbyggaren flydde från straffet – greps i England Fake-hasch blir spice-hasch Tullen på Arlanda stoppade en försändelse som innehöll en 1 kilo tung brun kaka som såg ut som Den 42-årige kroppsbyggaren från Göteborg dömhasch och luktade hasch. Adressaten var en kille des för bland annat grovt dopningsbrott och medi Linköping, en känd cannabisrökare som polisen hjälp till grov smuggling i den stora dopningshärbesökte. Killen berättade att han beställt kakan, va Operation Liquid som rullades upp 2009. Han som inte var riktig hasch, på hemsidan Fakehash. var en av huvudmännen och straffet blev fängelse com för 250 euro. i två år och nio månader. Tullens laboratorium anträffade heller inte några Mannen, en av Sveriges mest kända bodyolagliga ämnen i kakan, men den innehöll ett stort builders, intervjuades av Aftonbladet kort efter antal aromatiska terpener. En del av dessa föredomen och var då inte ångerfull. Han berättade kommer i växten cannabis sativa och därför hade att han använde anabola steroider dagligen efterhaschkakan en typisk cannabisdoft. När Magnus som det var ett måste för att tillhöra världseliten. Skoglund på narkotikaroteln i Linköping förhörde När han skulle inställs sig för att avtjäna strafkillen, ville han inte berätta varför han köpt den fet dök han aldrig upp. Han hade flytt till Brasilien ”falska” haschkakan, som han alltså fick behålla. och Aftonbladet visade i maj 2014 bilder där På hemsidan Fakehash.com finns en beskrivning 42-åringen ställde upp i en bodybildingtävling. på hur man tillverkar starkt hasch på 15 minuter Han var förvissad om att han var säker i Brasilien genom att först värma 1 kilo fakehasch i mikron som inte har något utlämningsavtal med Sverige. i 3 minuter. Därefter blandar man in 70 gram Men han var internationellt efterlyst och när AM-2201 (syntetisk cannabinoid) i den mjuka han kom till England i början av juni greps kakan med en gaffel. När allt är ordentligt blandat han och transporterades några veckor senare till pressar man på nytt massan till en kaka som får Sverige. kallna. Källa: aftonbladet.se Man har nu tillverkat något som vi kan kalla GH spice-hasch. GH Den efterlyste bodybuildern ställde upp i en tävling i Brasilien. På hemsidan Fakehash.com säljs dessa fyra produkter. Politiskt nej till cannabis i Sverige Runt om i världen blir synen på cannabis allt mer liberal och frågan om legalisering diskuteras flitigt. I Sverige får drogliberalerna göra sin röst hörd i medierna, medan de politiska partierna helst undviker att diskutera narkotikafrågan. Nyheter24.se ställde följande fråga till företrädare för de tio största partierna: ”Hur ställer ni er till att införa en laglig och kontrollerad försäljning av cannabis i Sverige, som skulle utformas ungefär som dagens alkoholförsäljning?” Allianspartierna är helt emot förslaget, eftersom målet är ett narkotikafritt samhälle. Även Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ var klart emot en legalisering. Endast Piratpartiet ville se en avkriminalisering av narkotika för eget bruk. Samtidigt säger partisekreteraren att Piratpartiet inte anser att någon narkotikaklassad drog ska legaliseras. Källa: Nyheter24.se GH SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 55 Ny narkotikautredning: Intet nytt under solen En viktig modernisering av svensk narkotikakontroll skedde den 1 januari 1964 då 1962 års Narkotikaförordning trädde i kraft. I december samma år ratificerade riksdagen FN:s allmänna narkotikakonvention (Single Convention, 1961). Sedan 1965 har vi haft fler än 20 kommissioner, utredningar o.s.v., som alla grävt i narkotikafrågan. I en sammanställning av de 18 första som f.d. riksdagsmannen Thure Jadestig och jag gjorde 2001 (i boken Mycket snack och lite verkstad, Carlssons) visade vi att samtliga hade lämnat något viktigt samtida problem inom narkotikakontrollen olöst. Två meningar ändras Lagmannen Petra Lundhs utredning Synnerligen grova narkotikabrott (SOU 2014:43) fortsätter denna tradition. Utredningen tillsattes sommaren 2013 av justitiedepartementet, efter att Högsta domstolen i en serie domar från juni 2011 markant ändrat praxis i narkotikamål. Betänkandet presenterades den 23 juni och är nu ute på remiss. Förslagen väntas träda i kraft den 1 juli 2015. Utredningen har föreslagit att två meningar i 3 § Narkotikastrafflagen skall ändras. Grovt narkotikabrott skall få straffskalan två till sju års fängelse. Ett nytt brott, synnerligen grovt narkotikabrott, skall införas med straffskalan sex till tio års fängelse. Utredningen gör bedömningen att straffskalorna för narkotikabrott och narkotikasmuggling av normalgraden samt de ringa formerna skall vara oförändrade. Praxis skall inte heller ändras. Synnerligen grovt narkotikabrott skall reserveras för vissa gärningar som avsett hantering av mycket stora mängder narkotika. Även kvalifikationsgrunderna, d.v.s. rekvisiten, för grovt och synnerligen grovt narkotikabrott skall vara oförändrade. Olösta frågor En närläsning av direktiven (s. 277) visar att utredningen hade ett brett mandat och möjlighet att ta upp fler frågor. En punkt om att ”beakta Sveriges internationella åtaganden” (s. 284) hade kunnat leda till en granskning av hur svensk narkotikakontroll förhåller sig till FN-konventionerna. Man hade då funnit att 1971 års psykotropkonvention (art. 1.e.) anger att både naturliga och syntetiska former av en substans är reglerade. Så är det ej i Sverige. Här hade man kunnat 58 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 föreslå ett kort tillägg till narkotikadefinitionen i Narkotikastrafflagen. Då skulle vi slippa alla stridigheter om psilocybinhaltig svamp, DMT-haltig rotbark o.s.v. Utredaren hade också (dir. s. 284) rätt att föreslå en precisering av särskilda kvalifikationsgrunder för grovt brott m.m. Då hade man kunnat skriva in farlighetskriterier i narkotikastrafflagen, så som man gjort i motsvarande finska lagstiftning. Utredaren nämner denna men gör ingen analys i detta hänseende. Uredaren hade också kunnat analysera vad mängden egentligen betyder för den enskilda och samhälleliga skada som narkotikan vållar. Ty det är i sista hand mängden som avgör hur många rustillfällen som kan uppkomma, hur många människor som kan bli beroende o.s.v. Det hade kunnat leda till ett återupprättande av mängden som ett centralt rekvisit. En annan viktig praxisfråga som lämnas olöst är hur man skall göra med alla nya substanser (”internetdroger”, ”designade droger” o.s.v.). En del sådana kan vara extremt potenta, med doser redan från enstaka milligram. Det betyder att en mängd ren substans motsvarande en sockerbit kan ge tusen doser eller mer. Underlåtenheten att ta upp detta betyder att många preparat kommer att hanteras i domstolar ad hoc (som isolerade fall), vilket inte gynnar förutsägbarheten. Inget sägs heller om att förstahandsbedömningar av farligheten borde göras i samband med den formella narkotikaklassningen. Utredningens passivitet bidrar till att cementera den osäkerhet som finns i frågan. Formellt ingick det inte i uppdraget att utreda narkotikastrafflagens definition av narkotika. Men det hade man kunnat göra genom en vidare tolkning av direktiven (s. 282): ”utredaren får också identifiera och ta upp andra frågor som knyter an till uppdraget”. Tystnaden måste tolkas som ett accepterande av dagens situation, där många narkotikalika substanser är oreglerade. Man har inte velat ta i denna fråga, trots att andra länder, som Nya Zeeland, på senare tid funnit nya vägar att föra in nya psykoaktiva substanser under nationell narkotikakontroll. Sammanfattningsvis: detta är en klassisk svensk narkotikautredning. En utredare med en grupp jurister och administratörer från alla direkt berörda statsorgan har tillsammans och i samförstånd åstadkommit ”intet nytt under solen” (Pred. 1:9). En redaktionell uppsnyggning av de grova brotten är allt. Raden av olösta juridiska samtidsfrågor inom narkotikakontrollen är lika lång som före utredningen. HD: DMT i mald rotbark ej narkotika Sverige har de senaste 50 åren haft fler än 20 utredningar m.m. som behandlat narkotikakontrollens olika sidor. Några visas här. Gemensamt för alla är att de lämnat någon viktig samtida fråga outredd. Utredningen Synnerligen grova narkotikabrott (SOU 2013:43, nederst) är den senaste i serien. I den saknas förslag om bl.a. uttryckliga farlighetskriterier i Narkotikastrafflagen. Foto: SNPF. Oklart läge Vad som kommer att hända med utredningens förslag är oklart. Riksdagsvalet kan påverka fortsättningen. Den borgerliga alliansen har i ett pressmedelande 29 juli sagt sig stå bakom förslaget. Socialdemokraternas rättspolitiske talesman Morgan Johansson har ställt sig positiv. När detta skrivs har inget samlat sagts från vänsterblocket. Troligt är dock att en proposition på basen av utredningen går igenom riksdagen i trötthetens tecken. Innehållet är tämligen politiskt ofarligt. Efter det bör riksdagen fundera på om man efter 50 år av ofullständiga utredningar skall begära en parlamentarisk utredning för att i detalj granska hur Sverige skall uppfylla sina åtaganden gentemot FN:s narkotikakonventioner. En parlamentarisk utredning av svensk narkotikakontroll har nämligen aldrig förekommit. n Jonas Hartelius En person, GY, innehade fram till i september 2011 i Uppsala sammanlagt 828 gram mald växtmateria innehållande DMT. DMT är som specifik substans narkotika. Den aktuella beredningen bestod av mald Mimosa hostilis, som är en vanlig internetdrog. Hovrätten ogillade narkotikaåtalet i den delen. Riksåklagaren ville att Högsta domstolen skulle förklara växtmaterialet för narkotika. HD kom fram till att det aktuella partiet ej var narkotika. Eftersom det svenska systemet för narkotikaklassning bygger på uppräkning av enskilda substanser eller beredningar anses narkotikaförteckningarna vara i princip uttömmande. Därför skall Mimosa hostilis ej anses vara narkotika, även om växtmaterialet innehåller DMT. På frågan om nermalningen av växtmaterialet skulle kunna anses utgöra framställning av en beredning av narkotika (enligt FN:s psykotropkonvention, 1971) svarade HD nej. Materialet var inte heller avdelat i doser. HD drog slutsatsen att ”den rensade och nermalda rotbarken av Mimosa hostilis inte är att anse som narkotika”. HD:s dom är analog med en annan HD-dom från 1995 avseende psilocybinhaltig svamp. HD hänvisade nu senast till den tidigare domen, som klargjorde att sådan svamp ej var att anse som narkotika. Det ledde senare till en särskild narkotikaklassning av sådan svamp. Kommentar HD:s aktuella dom har den svagheten att den bygger på ett tämligen invecklat resonemang om vad som skall anses vara en beredning, en blandning m.m. Juridiskt är resonemanget elegant men det lämnar kvar osäkerhet om vad som kan gälla i framtiden. Ty resonemanget är ej uttömmande i fråga om tillblivelseformer för olika narkotikahaltiga material. Mycket enklare vore att skriva in i Narkotikastrafflagens definition av narkotika (8 §) att narkotika omfattar både naturligt förekommande och syntetiskt framställda varianter. Så skall det vara enligt psykotropkonventionen, men Sverige har inte fört in den bestämmelsen i inhemsk lagstiftning. Ett lämpligt tillfälle att rätta till detta kan vara i samband med att regeringen avger proposition m.a.a. lagmannen Petra Lundhs utredning om narkotikastrafflagen (SOU 2014:43). n JH Mimosa hostilis Mimosa hostilis (även Mimosa tenuiflora) växer naturligt i bl.a. Brasilien. Dess rotbark innehåller ca 1 procent av hallucinogenen DMT (narkotika enligt förteckning I). Rotbarken används traditionellt för att framkalla religiösa upplevelser. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 59 Rikspolischefen lovordar ideellt arbete och tidiga insatser Under Svenska Narkotikapolisföreningens årsmöte i maj passade vi på tillfället och kontaktade rikspolischefen Bengt Svensson. Vi bad att få träffa honom enskilt för att diskutera vår oro beträffande den nya polisorganisationen. Sedan Länsnarkotikarotelns Ungdomssektion och Muminprojektet bildades i Stockholm, har vi varje torsdag träffat föräldrarna till ungdomar vid delgivningen om narkotikabrott. Föräldrarna får då vetskap om vilken hjälp som vi kan bistå med om socialtjänsten fallerar och Maria Ungdom inte hinner med. Föräldrarna erbjuds att möta andra föräldrar inom Anhöriga Mot Droger (AMD), som upplevt samma situation samt få narkotikainformation om främst cannabis. Möte på RPS Rikspolischefen Bengt Svensson tog emot oss den 12 juni på sitt kansli. Vi fick då chansen att förklara för honom hur viktigt det var med en centralt specialiserad enhet som driver uppsökande utvecklingsarbete kring ungdomars narkotikamissbruk. Om lokalpolisen får ansvaret i framtiden för att utreda brott där de bor, behövs en central enhet med förmåga att driva ungdomsfrågor och metodutveckla arbetet med specialisering och samordning. Om ungdomssektionen tas bort riskeras att utveckling och specialisering tappas bort eller minimeras. Så vi poängterade att därför behövs en centralt placerad enhet med ett regionalt ansvar som komplement till lokal polis. Rikspolischefen lugnade oss med att han inte i nuläget kunde se att det skulle ske någon förändring i Stockholm. Han poängterade hur viktigt det var med förebyggande insatser och underströk de ideella krafternas betydelse för polisens arbete. Viktigt följa upp anmälningar Vi passade också på att ta upp polisens rutiner i samband med anmälan efter ordinarie arbetstid gällande barn som far illa. Socialtjänsten har det yttersta ansvaret. Socialtjänsten är skyldig att utreda och ingripa snabbt oavsett tidpunkt på dygnet. Enligt lag måste det finnas någon form av socialjour i varje distrikt. Stockholm har en central enhet. I de mindre kommu- Rikspolischefen Bengt Svensson tog den 12 juni emot Katarina Cnattingius (t.v.) och Gun Nordin för att låta sig informeras om frivilligt arbete mot narkotika. Foto: SNPF. nerna måste finnas ett telefonnummer till en ansvarig tjänsteman eller socialnämndens ordförande. Polisen bör per telefon vid varje orosanmälan kontrollringa och följa upp sin anmälan, även om det initialt inte förefaller allvarligt. Vi lämnade rikspolischefen Bengt Svensson nöjda med den information vi fått. Det var trevligt att få lära känna honom och förstå att vi hade gemensamma värderingar. Kanslipersonalen påpekade att vår uppvaktning varit en unik händelse, något liknande hade aldrig hänt förr. n Gun Nordin Katarina Cnattingius SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 61 Underskatta inte din förmåga att påverka lennart karlsson, Kriminalkommissarie Chef för Krogsektionen i Stockholm City Jag tror att de allra flesta av oss som jobbar med missbrukare mot narkotika kan tappa sugen ibland. Vi börjar misströsta och känner att vi aldrig kommer att lyckas. Knarket bara flödar in. Våra beslag är bara droppen i ett hav. Högsta domstolen motarbetar oss. Resurserna för vård och narkotikabekämpning minskar. Överdoserna blir fler och fler. Nya droger dyker upp hela tiden. Etablerade politiker, om än ett fåtal, börjar på allvar diskutera legalisering. Uppförsbacken kan ibland kännas monumental. Ändå fortsätter de flesta av oss att kämpa på. Vi cyklar upp på toppen av den där branta backen fastän vi vet att det kommer en ny backe bakom nästa krön. Narkotika orsakar krig och elände… Ett narkotikafritt samhälle. Många skrattar åt påståendet. En utopi påstås det. Intellektuellt så tror jag att de flesta av oss kanske håller med. Men känslomässigt vill vi ändå inte acceptera något annat än en värld fri från knark. Varför är det så? Tja det kanske inte är konstigare än att vi vill ha ett samhälle fritt från exempelvis barnpornografi, mord, våldtäkter eller rattfyllerister. Det handlar helt enkelt om tron på det goda i människan. Viljan att få leva i ett samhälle där hoten är så få 64 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 som möjligt. Tron på det goda samhället där riskerna att exponeras för krig, miljöförstöring, sjukdomar, fattigdom och kriminalitet i det längsta vill undvikas. Nu kanske ni tycker att jag sätter in frågan om narkotika i en orimlig och extrem kontext? Kan man jämföra frågor som narkotika med exempelvis krig och miljöförstöring? Ja jag tycker faktiskt att man kan det. Narkotikan bidrar till och underblåser såväl krig som miljöförstöring. Den bidrar även till fattigdom, utanförskap och isolering. Familjer och ibland hela samhällen drabbas i en aldrig avstannande negativ spiral. Offer blir förövare och förövare blir offer. …. narkotikaliberaler bagatelliserar Narkotikaliberaler vill ofta påstå motsatsen. Den röda tråden i deras argumentation handlar nämligen om att bagatellisera frågor om narkotika och narkotikabruk. De vill lyfta ut frågan ur det totala samhällsperspektivet. De vill lura oss att tro att majoriteten av alla människor i världen egentligen tycker att frågan om narkotika är obetydlig. Att välja mellan exempelvis alkohol och cannabis ska inte vara konstigt. Egentligen inget konstigare än att välja mellan kalaspuffar eller cornflakes när du handlar i butiken. Bevisen, påstår de, är att vårt arbete inte gör någon som helst skillnad. Men är det verkligen så? Frågan om narkotikaförbudets betydelse för narkotikans utbredning i samhället är omdebatterad. Vill man så kan man hitta forskning och teser som mer eller mindre sannolikt styrker både det ena och det andra. Men frågan är komplex. Forskningen har stora luckor. Det är svårt att genomföra kliniska försök med ett helt samhälle för att utvärdera effekterna. De mänskliga kostnaderna för ett misslyckande är obetalbara. Vad sägs om sunt förnuft? Om vi nu saknar tvärsäkra, objektivt och kritiskt granskade fakta för att vårt arbete gör skillnad, då får vi helt enkelt lita till vår erfarenhet och det sunda förnuftet. Hur många av er har upplevt att ni har blivit tacksamt bemötta av föräldrar till en ungdom som ni rapporterat för narkotikabrott? Hur många av er har hjälpt en trasig halvdöd missbrukare till avgiftning? Hur många av er har kommit i kontakt med någon som ni har rapporterat, för att några år senare kunnat konstatera att personen ifråga är nykter och drogfri? Behöver ni fler svar än så? Vi gör skillnad. Vi räddar liv. Vi står upp för de goda värdena i samhället och vi är en motpol till mycket av det som är mörkt och eländigt. Vi måste bara bli bättre på att förstå det och tala om det. Våga sticka ut hakan Ibland måste vi vila och köra huvudet i sanden. Sen är det bara att trampa på. Att sätta rimliga målbilder Hur orkar vi förhålla oss till allt detta? Ska vi göra en narkotikapolitisk omvärldsanalys varje gång som vi kommer till jobbet? Ska vi värdera de moraliska, etiska och existentiella frågorna varje gång vi gör ett ingripande? Nej knappast. Anledningen till att de flesta av oss orkar cykla upp för backen om och om igen är att vi inte funderar så mycket i vardagen. Vi sätter upp rimliga målbilder. Antal gripna. Antal nyupptäckta ”guldstjärnor”. Hur mycket knark vi tar i beslag. Hur många års fängelse langaren fick. Hur många vi lyckades slussa över till vård. Och så där håller vi på. När vardagen känns övermäktig så kör vi ofta strutstricket. Vi stoppar huvudet i sanden och blundar ett tag. Efter ett tag sliter vi upp huvudet och fortsätter igen. Våra kritiker menar att vi bara är intresserade av att ”sätta dit folk”. Att vi njuter och berusar oss av makten att bestämma över andra människors livsval. Den restriktiva hållningen är förlegad. ”Nu ska vi satsa på harm reduction”. ”Låt polisen göra riktigt polisarbete och inte hålla på och fåna sig med att jaga stackars missbrukare”. Varför är vi så dåliga på att tala om hur bra vi är? Jag har vid flera tillfällen befunnit mig i olika mediala situationer. Allt ifrån samtal med reportern i den lokala gratistidningen till den stora nyhetskanalens morgonsoffa. I dessa möten uppstår ofta informella samtal som rör sig vid sidan av det huvudämne som för tillfället avhandlas. En sak återkommer ofta och det är kommentarer som ”det här är ju en jätteviktig fråga” eller ”varför talar inte polisen mer om de här frågorna”. En berättigad frågeställning. Varför är vi ängsliga? Kan det bero på att vi är rädda för att bli kritiserade? Att vi känner oss okunniga och har svårt att värja oss när ”experterna” radar upp argument. Argument som syftar till att bagatellisera problemet och demonisera polis, tull, åklagare och kriminalvård. Är vi rädda för att falla i fällor av sekretess? Är vi oroliga för att kollegor eller chefer ska ha synpunkter på vad vi bör och inte bör säga? Självklart finns många fallgropar. Men all heder åt de av er som vågar sticka ut hakan och berätta om problemen. Ni kommer alltid att ha min och majoriteten av medborgarnas respekt. Våga vara prestigelösa. Våga ta diskussionen även om ni har dåliga odds och femtioelva ansedda forskare eller debattörer på andra sidan. Ni har något som de allra flesta av dem saknar. Ni har en djup bank av erfarenheter som de andra sällan kommer i närheten av. Om någon vill möta upp med tio exempel på när polisens arbete har varit dåligt och misslyckat, så kan ni ge dem tjugo när det har varit farmgångsrikt och lyckat. ➲ nästa sida SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 65 Det är viktigt att polisen informerar och larmar om allvarliga förändringar på missbruksmarknaden. Det goda exemplets kraft De senaste åren har en rad stora narkotikaärenden med fokus på kokain fått medialt genomslag. Att det blev genomslag i just dessa ärenden är nog främst beroende på en rad samverkande gynnsamma omständigheter. Den främsta omständigheten förstår nog alla. Många av kokainköparna var kändisar. Kändisar säljer lösnummer. Men man ska inte underskatta att det ur något som till en början kan verka som en ytlig och överslätande nyhetsrapportering kan komma något gott. Under sommaren presenterade kvällstidningen Expressen en nyhetsserie på temat kokain. Den som inte har följt denna artikelserie bör genast bege sig in på nätet. Där ska ni läsa ledare, artiklar och reportage i ämnet. Ni får själva avgöra men från mitt perspektiv var artikelserien så pass väl genomarbetad att jag återfick mitt tidigare ganska sargade förtroende för kvällspressen. Under de senare åren har också den ökade tillgången på heroin och de ökade heroindödsfallen fått ett medialt genomslag. Det är ingen tillfällighet. Det är resultatet av en medveten vilja från poliser som jobbar mitt i skiten att lyfta upp frågan på bordet. I ett samhälle där exempelvis trafikdöd och drunkningsdöd tycks prioriteras mycket högre än narkotikadöd måste någon reagera. Vem kan göra det bättre än vi? Fortsätt att cykla upp för den där branta backen även om ni vet att det kommer en ny. Vila er ibland genom att stoppa huvudet i sanden och låtsas som att 66 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 Expressens reportageserie från i somras om kokain, och hur drogen sprider död och förstör liv, var mycket väl genomarbetad. problemet inte existerar. Men våga också lyfta blicken någon gång då och då. Lyft blicken, ge er upp på barrikaderna och gör er röst hörd. Ni kommer att bli lyssnade på och ni kommer att påverka. n Alexander Shulgin (1925 – 2014) Den amerikanske drogkemisten Alexandet Shulgin har avlidit. Han blev under senare delen av 1900-talet den mest kände drogutvecklaren på den psykedeliska marknaden. Alexander Shulgin visade redan i ungdomen att han var en begåvad kemist och fick som 16-åring ett stipendium till Harvard-universitetet. På 1970-talet etablerade han ett eget laboratorium för syntes av hallucinogener. Han fick tillstånd av federala narkotikakontrollmyndigheten (DEA), och var också under många år inofficiell konsult åt DEA. År 1988 skrev han en handbok om federal narkotikakontroll. Särskilt ägnade sig Shulgin åt syntes av fenetylaminer resp. tryptaminer. Den första gruppen innehåller bl.a. MDMA (”ecstasy”). Shulgin ägnade mycken tid åt 2C*-gruppen, där bl.a. 2C-B och 2C-I med tiden skulle få stor uppmärksamhet och narkotikaklassas. Han kom att återupptäcka MDMA som psykoaktiv substans (den hade syntetiserats första gången 1912 men fallit i glömska). Det skapade stort intresse för användning av MDMA i psykiatrin, bl.a. vid samtalsterapi. Tryptamingruppen innehåller bl.a. DMT och ibogain. Allt sammanfattade han i två stora volymer, PiHKAL (1991, 978 sidor) och TiHKAL (1997, 804 sidor). Där beskrev han förutom syntesvägar även doser och upplevelser. Totalt syntetiserade Shulgin över 200 psykoaktiva substanser. Alexander Shulgins och hans hustru Anns omfångsrika samlingsvolymer PiHKAL (1991, 978 sidor) och TiHKAL (1997, 804 sidor) beskriver hundratals droger ur grupperna fenetylaminer resp. tryptaminer. För varje substans anges syntesen i detalj och redovisas personliga berättelser om upplevelser under rus. Böckerna används ofta som referens kring drogernas ruseffekter, åtminstone innan drogernas effekter blivit fylligare dokumenterade av andra forskare. Foto: SNPF. Alexander Shulgin blev under 1900-talets senare årtionden den mest kända drogutvecklaren inom det psykedeliska området. Han framställde och utprövade hundratals substanser. Foto: Charlie Llewellin, wikipedia. Shulgin införde också ett eget förkortningssystem för dessa droggrupper, så att 2-(4-brom-2,5-dimetoxifenyl)etanamin blev 2C-B. Systemet har vunnit hävd och har använts även av svenska Folkhälsomyndigheten, även om det inte ännu blivit vetenskaplig standard. Ett annat viktigt bidrag till den experimentella forskningen om drogers effekter är Shulgins skattningsskala för att ge ord åt syn-, hörsel- och kroppsintryck under ett rus. Shulgin företrädde en psykedelisk filosofi: droger var användbara för att utforska det mänskliga psyket. Han var dock medveten om att de nya substanserna kunde skapa risker. I TiHKAL skrev han (s. xxvi): att psykedeliska droger ”inte kan användas för inlärning och växt av vem som helst”. Samtidigt lästes hans böcker intensivt som ett slags biblar i stora grupper inom drogkulturen. n Jonas Hartelius SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 69 Kroppssmuggling – ett livsfarligt uppdrag Pengar som lockbete En god förtjänst är säkert lockande för den som funderar på att smuggla narkotika. Kanske är det tron på ett ekonomiskt stabilt liv utan skulder som får många att ta steget in i kriminalitet. Om man en gång vant sig vid ”det goda livet” kan det vara svårt att motstå pengarna och så rullar det hela på. För många handlar det dock inte alls om dyra vanor utan om ren överlevnad där en ekonomisk utsatthet får människor att ge sig ut på livsfarliga uppdrag där kroppen är en tickande bomb, fylld av narkotika. Det är vad den här artikeln kommer att handla om. Historien som ska berättas här handlar om en ung kvinna som blev narkotikasmugglare men där syftet inte var snabba pengar och ett liv i lyx, utan en desperat önskan om ren överlevnad och ett drägligt liv. ”Maria full of grace” När jag bestämt mig för att skriva om kroppssmuggling såg jag en film som heter ”Maria full of grace” och som hade premiär 2006. Filmen som är colombiansk skildrar mycket autentiskt hur en ung kvinna smugglar nedsvalda kapslar med kokain mellan Colombia och USA. Hon är gravid och beslutar att ta hand om barnet på egen hand. Den ekonomiska situationen är svår, hon bor med mamman och systern som har ett barn och pengarna räcker aldrig till i familjen. Framtiden är osäker och Maria blir erbjuden att resa som kurir med narkotika. I filmen visas mycket trovärdigt hur Maria får träna sig i att svälja stora vindruvor för att lära sig rätt teknik innan kapslarna på allvar ska ner i hennes kropp. Hennes uppdragsgivare ställer frågor kring hennes matsmältningsapparat för att säkerställa att det inte finns några problem. Kapslarna ska stanna i kroppen tills det är dags att leverera. I filmen skildras också hur en av männen som övervakar henne under ”sväljningen” efteråt trycker på hennes mage, för att som han säger ”få dem att lägga sig rätt”. I annat fall riskerar bäraren att drabbas av kraftiga buksmärtor. Tina på livsfarligt uppdrag Det är ett livsfarligt uppdrag som dessa kurirer, både män och kvinnor ger sig ut på. Alla förstår långt ifrån vilka konsekvenser uppdraget kan ge. Kapslarna kan gå sönder eller börja läcka, ett långt fängelsestraff väntar den som åker fast. En kvinna smugglar vanligtvis upp mot 50-60 kapslar medan en man kan ta upp mot 100. Men det finns undantag. I våras greps den unga Tina i Malmö sedan hon observerats på Kastrups flygplats i Köpenhamn där 72 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 hon uppträdde på ett sätt som fick spaningspersonal att intressera sig för henne. Hon verkade nervös och visste inte riktigt vart hon skulle ta vägen. Så småningom satte hon sig på ett tåg med destination Stockholm och greps av tulltjänstemän i Malmö. Urinprovet gav utslag för kokain och Tina blev förd till sjukhus för röntgen och resultatet av denna visade att hennes kropp innehöll främmande föremål. För den tulltjänsteman som blev satt att övervaka Tina på sjukhuset, erkände hon att hade kokain i kroppen. När kapslarna lämnat Tinas kropp kunde man räkna till 99 (!) stycken och nettovikten uppgick till 907 gram. Övergiven av alla I den fortsatta utredningen växer en tragiskt, men knappast unik, historia fram. Tina är vid gripandet 18 år och kommer ursprungligen från Venezuela men har bott i Holland i flera år. Hemma har hon en dotter som är fyra månader. Tina bodde tidigare med sin mamma och styvpappa, men när de skilde sig bestämde mamman att Tina skulle bo kvar hos styvpappan och en halvsyster. Förhållandena i hemmet var inte bra och när styvpappan skaffade en ny kvinna, sa han krasst till Tina att hon fick flytta. Utan att ha någonstans att ta vägen flyttade hon runt mellan olika bekanta. När hon var 17 år träffade hon en kille på en klubb och de inledde ett förhållande. Snart var Tina gravid men när hon var i femte månaden försvann pojkvännen och hon stod helt ensam. Tinas mamma, som fick veta om graviditeten när Tina var i sjunde månaden blev helt utom sig och bestämde sig för att försöka hjälpa dottern. Hon lyckades hyra en lägenhet där hon själv, Tina och barnet skulle bo. Lägenheten var alldeles för dyr för dem och skulderna växte i snabb takt sedan barnet kommit. Tina försökte få hjälp från barnets pappa som hon hade viss kontakt med via Facebook, men hade ingen aning om var han befann sig. Hans råd var att Tina kunde sälja sin telefon om hon behövde pengar. En annan sak som gjorde Tina desperat var att socialtjänsten fått ögonen på henne och sagt att om hon inte ordnade upp sin situation inom sex månader, riskerade hennes barn att omhändertas av myndigheterna. Hela hennes tillvaro höll på att rasa samman. Den ekonomiska situationen var katastrofal och hon var förtvivlad över att hon riskerade förlora sitt barn. Ett erbjudande svårt att motstå Det ena ledde till det andra och en dag berättade Tina för några män hon blivit bekant med att hon var i en besvärlig situation. Efter en tid hörde en av männen av sig Kapslarna på bilden är av samma slag som Tina i artikeln smugglade i sin mage. Foto: Tullverket. och sa att det fanns något Tina kunde göra för att tjäna pengar. Erbjudandet gick ut på att, som hon själv säger, göra en resa. För detta skulle hon få 3500 euro. Tina, som helt plötsligt såg en ljusning i sin mörka tillvaro, accepterade. Ett par veckor senare blev hon kontaktad och man bestämde ett datum för Tinas resa. Det framgår inte hur mycket Tina frågade sin uppdragsgivare om uppdraget, men hon har i förhör sagt att hon förstått vad det hela handlade om, att hon skulle smuggla nedsvalda kapslar med kokain. Vid något tillfälle uttryckte hon farhågor över uppdragets farlighet men blev lugnad av att man vidtagit säkerhetsåtgärder. Övervakare Med kroppen full av narkotika Den tekniska undersökningen av beslaget visade hur noggrant kapslarna förslutits. Alla ser ut på samma vis med fyra olika lager plastmaterial. Två av lagren var förslutna med sytråd i ena ändan. Storleken varierade något men längden låg på mellan 3 och 4 centimeter medan diametern är på mellan 1,5 och 2 centimeter. Haltanalysen som presenterades i utredningen visade på 14 procent kokainhydroklorid och halten skulle få en viss betydelse i tingsrättens bedömning. Tina dömdes till fyra års fängelse i Malmö tingsrätt. I domen anförs några omständigheter som påverkade straffets längd i en mildare riktning. Dels var det Tinas unga ålder, dels hennes underordnade roll. Hänsyn togs också till den ekonomiska situation Tina befunnit sig i och rädslan för att myndigheterna skulle ta hennes barn som försatte henne i ett utsatt läge. Vidare togs hänsyn till den förhållandevis låga halten kokainhydroklorid på 14 procent. n Den dagen allt skulle ske blev Tina hämtad i en svarttaxi och körd till en lägenhet i Amsterdam. Hon fick intryck av att lägenheten endast användes för sådana uppdrag som hon själv var ute på. Där stötte hon på en man som varit iväg på en resa som hon själv skulle göra. Han berättade för Tina att han snart skulle iväg på ett nytt uppdrag. Kanske repade Tina mod när hon mötte mannen för han hade ju uppenbarligen klarat sig och var beredd på att resa igen. Tina blev placerad på en stol och framför henne låg kapslarna. Hon fick svälja dem i två omgångar, först 65 stycken och dagen efter resterande 34. Den första delen av uppdraget var slutförd och Tina blev körd till Amsterdams flygplats för att resa vidare till Köpenhamn. En man följde henne till flygplatsen och såg till att Tina checkade in ordentligt och försvann sedan. Tinas slutmål var egentligen Stockholm men vi vet att hennes resa slutade i Malmö. I stället för pengar och en hemresa till dottern hamnade hon i häktet. Samtidigt som Tina greps i Malmö, hade tulltjänstemän fattat intresse för en man som befann sig i samma tåg. Mannen satt på en helt annan plats och misstänktes initialt för smuggling. Han undersöktes, röntgenundersökningen var utan anmärkning och han släpptes. Senare visade det sig att mannen varit övervaktare för Tina. När man jämförde de bådas flygbiljetter hade de löpnummer efter varandra och var bokade från samma plats. Senare i utredningen pekade Tina ut mannen i en fotokonfrontation. Domen Ulla-Stina Nilsson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 73 Bok- och filmtips VIP-rummet Vip-rummet är på ytan mycket likt som det brukar vara i Lapidusland. Här finns kåkfarare, en serbisk maffia, kokainsnortande stekare och mycket annat. Philip Schale, en framgångsrik investerare, en zoloft-knaprande östermalmsstekare med en meritförteckning som blir märkligare ju djupare de gräver, antas vara kidnappad. Philip Schales föräldrar avskyr publicitet och vill inte koppla in polisen. Uppdraget att hitta den kidnappade sonen, som är god för flera hundra miljoner, går därför till en stor advokatbyrå som sätter två personer på jobbet. Den unga juristen Emelie Jansson och den nymuckade Södertäljegangstern Najdan Maksumic, alias Teddy. Ett omaka radarpar utan personkemi. Teddys och Emelies olika bakgrunder innebär samarbetssvårigheter, intrigen i nutid varvas snyggt med en historia om barnpornografi samt inblickar i Teddys tidigare liv i fängelset. Teddy har muckat efter åtta år på Österåkersanstalten och han har bestämt sig, han är färdig med brott. Men han har inte en krona på fickan och han sover på sin syrras soffa. Läget blir akut när en gammal bekant, en indrivare, hör av sig och vill ha trehundratusen inom en vecka, och som blivande pensionär måste man alltid göra ett sista jobb! Det finns ingen tvekan om vilken värld händelsen utspelar sig i och ibland kan Lapidus text förvandlas till en slags Östermalmsk walk-in-closet bland kavajer, näsdukar, tunna tajta ribbade täckjackor och sidenslipsar. Alltid välkammat och välputsat. Kidnappningsfallet är lätt att följa och man har fullt upp med att fundera över vem som ligger bakom. Lapidus är en mycket skicklig kriminalförfattare och berättare. Tempot i boken är högt och både person och miljöskildringarna håller hög klass. Boken var svår att lägga ifrån sig även om jag måste erkänna att i de sista kapitlen var mycket förutsägbart. Författare: Jens Lapidus Förlag: Wahlström & Widstrand Recension: Åsa Dahlberg Tommy En film av: Tarik Saleh Manus: Anton Hagwall Skådespelare: Moa Gammel, Ola Rapace, Lykke Li Zachrisson, Alexej Manvelov, Johan Rabeus och Ewa Fröling. En vecka före jul landar Estelle Svensson på Arlanda tillsammans med sin sexåriga dotter för att ordna upp sin gangstermakes affärer och lägga vantarna på bytet, närmare bestämt 40 miljoner kronor, som han och några andra kom över vid ett ouppklarat och omskrivet rån mot Landvetters flygplats ett år tidigare. Estelle är så långt ifrån de där bleka kvinnorna som man bara kan komma. Hon accepterar inte att vara ett smycke vid sin pojkväns sida utan har istället tagit över hans olagliga affärer. Kvinnan bakom mannen, slug, stenhård och skör. Med få undantag porträtteras kvinnor i filmens värld som viljelösa offer, men här får vi uppleva motsatsen, män snackar, det gör inte kvinnor. Estelle kliver bokstavligen ur askan i elden. Det skakar om i undre världen och polisen får korn på Estelle redan på Arlanda. Bara någon nämner Tommy gungar marken lite och Estelle njuter inledningsvis stor respekt bland huvudstadens olika lager av kriminella. Polisen misstänker att Tommy är död, men Estelle söker upp Tommys forna kumpaner och berättar att Tommy är på väg hem. Han vill ha sin del av rånbytet nu. Frågan är var Tommy håller hus och när han väntas hem. Att hans forna kumpan Bobby övertagit ruljansen lär inte göra honom glad. Filmen spelades in 2013 i Stockholm, Luleå och Göteborg och skildrar på ett trovärdigt sätt den hårda miljön i Stockholms undre värld. De flesta rollkaraktärerna övertygar i sitt realistiska agerande men historien saknar en aktiv polisroll. Filmen speglar ett kvinnoporträtt från ett kvinnligt perspektiv. Estelle blir gangsterhustrun som självständigt och taktiskt börjar spela ut männen mot varandra för att nå sitt mål, pengarna från rånet. Filmskaparna vill gissningsvis bygga storyn som en rysk docka där publiken medvetet hålls i gäckande ovetskap medan intrigen gradvis avslöjas. Vilka de kriminella är och hur de är sammankopplade är ett gåtfullt pussel i sig och det gör filmen till en av de mest stilsäkra jag sett på länge. Recension: Åsa Dahlberg 76 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 ror ger en oramat. För Boktips Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor Upplaga 11.1 Anabola Androgena Steroider Upplaga 3.1 mband med uk. Fylliga nska termer. parat, miss miljöer. om härmed utbildning, ra grupper har utgivits r ges ut av otikapolis ing: snpf.org npf.org ediahuset.se 78-91-87514-36-4 Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ger en detaljerad bild av narkotika det aktuella svenska missdopningsmedel och 11.1 h ä l s o fa r l i g a va r o r brukspanoramat. För ett hundratal aktuella droger beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om viktiga juridiska och medicinska termer. Missbruket av anabola androgena steroider (AAS) är idag inget marginellt problem i samhället. Polisens och Tullverkets ingripanden mot AASmissbrukare och beslag av de illegala preparaten bekräftar detta, liksom att antalet anmälda dopningsbrott sexdubblats på femton år. Med sin elfte upplaga (2012) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 385.000 exemplar. Skriften har fått omfattande användning i utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska och ryska. För att kunna bemöta och samtala med AAS-användare som kommer i kontakt med sjukvården, rättsväsendet eller socialtjänsten krävs god och bred kunskap på området. Vår avsikt med denna tredje upplaga av Anabola Androgena Steroider är att på ett lättillgängligt sätt förmedla saklig och uppdaterad information till alla som i vardagen konfronteras med missbruket och den illegala hanteringen av anabola androgena steroider. Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen. I huvet på en steroidanvändare Problemet är också i hög grad uppmärksammat i övriga Europa och i Nordamerika. Våra grannländer Norge och Danmark har dessutom under det senaste året skärpt sina dopningslagar. Författare: Gunnar Hermansson & Tommy Moberg Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF Mandom, mod och morske män En ny bok av Tommy Moberg och Gunnar Hermansson En bok av Tommy Moberg & Gunnar Hermansson Det utbredda missbruket av anabola androgena steroider (AAS) kräver ökat behov av adekvat vård. Via traditionell missbrukarvård och 25 års erfarenhet från behandling av steroidmissbrukare, har vi hämtat framgångsrika metoder för att rehabilitera, avgifta och förebygga återfall ge nom att bl.a. hjälpa till att identifiera risksituationer, lära in nya beteenden och skapa nytt självförtroende samt hantera självupplevda biverkningar. Frågor om identitet, maskulinitet och träning utan AAS är viktiga inslag i processen. Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal marknad av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AASproblematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 77 IMPACT II – följderna av legaliseringen av marijuana i Colorado Nu är det återigen dags att redovisa erfarenheterna från utvecklingen i Colorado då en ny rapport, The Impact II, kommit från Rocky Mountain High Intensiv Drug Trafficking Area, RMHIDTA. Eftersom vi i SNPF har direktkontakt med frontpersonerna inom Colorados narkotikabekämpning Tom Gorman, HIDTA director och författare till rapporten, samt Ernie Martinez, ordförande i Colorados Narkotikapolisförening, vilka själva medverkat som skribenter i denna tidning, kan vi ligga i framkant med färskaste fynden inom bevakningen och rapporteringen. SNPF styrelse har satt bevakningen av legaliseringen av cannabis som högsta prioritet. Det finns även andra rapporteringar av några som vill visa att det var klokt att legalisera marijuana i Colorado. Författarna har urskillningslöst plockat fram statistik och hemfabricerade data för att kunna påstå att brottsligheten sjunker och färre ungdomar brukar marijuana. Den starka Big Marijuana-industrin och lobbyn har inte varit sena att utnyttja dessa falska påståenden och galna statistikuppgifter och i den lata eller flata mediabevakningen har det svalts med hull och hår. Genom SAM, Smart Approches Against Marijuana, har Ernie äntligen nått ut och avslöjat falserierna. Impact II är en omfattande rapport som går vidare på djupet i de delar som redovisades i Impact I, 2013. Egentligen redovisas en jämförelse av tre tidsepoker inom Colorados förhållningssätt till marijuana. Detta är redovisat i en tidigare artikel. 1. Antalet trafikolyckor med marijuanapåverkade förare ökade mellan 2007 och 2012 med 100 %. Ertappade förare påverkade av marijuana ökade mellan 2011 och 2013 med 16 %. 2. Antalet missbrukande ungdomar mellan 12 -17 år ligger på närmre 11 % och är 39 % högre än det nationella genomsnittet. Suspensioner från skolan av ungdomar som dagliga missbrukare av marijuana ökade från läsåren 2008-2009 till 2012-2013 med 32 % 3. Vuxna personers marijuanabruk har också stegrats markant. Bland college-studenter 18-25 år missbrukar 42 % fler marijuana än det nationella genomsnittet. Vuxna över 26 år ligger på nivå 51 % högre än nationella genomsnittet. Av dem som gripits för brott i Denver 2013, har 48,4 % varit påverkade av marijuana, vilket är en ökning med 18 % från 2008. 4. Sjukhusens akutmottagningar fick en 57-procentig ökning av marijuanarelaterade fall mellan 2011 och 2013. Sjukhusinläggningar har ökat 82 % mel- 78 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 lan 2008 och 2013. Koncentrering ligger mycket på Denver, där akutbesöken för marijuana är 45 % högre än i övriga delstaten. 5. För barn mellan 0-5 år har marijuanaexponeringen ökat 268 % mellan 2006-2013, vilket är tre gånger så vanligt som nationella genomsnittet och därmed bekräftar den befarade utvecklingen som skulle ske för småbarnsfamiljerna. 6. Topp tre för droger som de senaste nio åren föranlett antagning till behandling är alkohol, marijuana och amfetamin. 7. Spridning till andra delstater av den legala marijuanan från Colorado har för Highway Interdiction-programmet berört 40 delstater och är en 397-procentig ökning av det beslagtagna från 2008 till 2013. US Post:s egen narkotikapolis ökade sina ärenden med paketbeslag av marijuana avsett för andra delstater mellan 2010 och 2013 med 1280 %. Colorado har utvecklats till en källa och distributionsnav i marijuanahanteringen till stor glädje för Big Marijuana-industrin och investerarna samt den grovt organiserade brottsligheten. 8. I THC-utvinningen från marijuana har de allvarliga laboratorieexplosionerna och bränderna fördubblats första halvåret 2014 med 27 allvarliga personskador som följd. Även bland yngre ökar skadorna markant vid explosioner med butangas när man försöker extrahera olja ut marijuanan. 9. I Denver steg den totala brottsligheten med 7 % första halvåret 2014 som en direkt följd av legaliseringen av marijuana. 10. Inkomsterna med marijuanabeskattningen som fond ligger på 118 miljoner dollar, 1,2 % av de totala fondmedlen, och täcker bråkdelar av de kostnader som uppstått och uppstår av den fria marijuanan. 11. THC halten har ökat från 3,96 1995 till ett genomsnitt över 12 % och toppnoteringar kring 30 % under 2014. Källa: www.rmhidta.org/Reports Anders Stolpe SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 5/2014 Nästa nummer kommer ut i december 2014. Vi kommer i ett antal artiklar att fokusera på missbrukaren och missbruket av droger. Dessutom återkommer vi med fler kritiska synpunkter på Narkotikastrafflagen och en del annat intressant material. Vi tar tacksamt emot artiklar, notiser och tips. Skicka till gunnar.hermansson@snpf.org. STIPENDIERUTAN Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser. SNPF:s resestipendium till PNOA:s årliga utbildningskonferens i Harrisburg, Pennsylvania. Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m. se www.pnoa.org. Mediahusets resestipendium till CNOA:s årliga utbildningskonferens I Kalifornien Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m. se www.cnoa.org SNPF:s stipendium för Årets Iakttagelse Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor. SNPF:s PTN-stipendium Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa. 80 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s utbildningskonferens Tullverkets stipendium Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning. Svenska Carnegie Institutets polisstipendium Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman för att bereda honom eller henne möjligheter till studier och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi tar gärna emot era förslag till kandidat. Resebidrag Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa. Se villkor på hemsidan www.snpf.org
© Copyright 2024