SNPF 1 2012 - Svenska Narkotikapolisföreningen
SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 1/2012 Droger i arbetslivet Polisen i fokus Fentanyldöden fortsätter i Halland Vilket underlag kommer fortsättningsvis att krävas för att styrka grovt narkotikabrott? Lagligt och olagligt drograttfylleri Svenska myndigheter har inget begrepp om korruptionen i Baltikum INNEHÅLL Ledaren............................................................................................... 2 Svenska Narkotikapolisföreningens Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Mika Jörnelius CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson REDAKTIONSKOMMITTÉ: Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör Christoffer Bohman (CB) Gunnar Hermansson (GH) Lennart Karlsson (LK) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP – NarkR Box 429 401 26 Göteborg Telefon: 070-751 53 71 Webb: www.snpf.org SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 415 02 Göteborg Telefon: 031-707 59 55 Fax: 031-84 86 82 annonser@snpf.org MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, 401 26 Göteborg Tel: 010-562 83 53. Ansökan via hemsidan www.snpf.org Postgiro SNPF 63 73 06-2 Info från styrelsen................................................................................ 3 Redaktörens spalt................................................................................ 3 Tema:Droger i arbetslivet - Polisen i fokus Svensk polis bör införa drogtester.............................................6 Vad är det som händer............................................................10 Olika uppfattningar om missbruk och drogtester i arbetslivet..14 ”Poliser köpte dopningsmedel”................................................18 Inte bara i Sverige...................................................................22 ICAs lager i Kungälv utbildar medarbetare i ”Missbruk och medkänslighet”.................................................26 Carnegieinstitutets journalistpris 2011...............................................31 Fentanyldöden fortsätter i Halland......................................................34 Info från SKL.......................................................................................35 Dimma i Belgrad.................................................................................38 HD-domar som förändrat rättsläget i narkotikamål.............................42 Vilket underlag kommer fortsättningsvis att krävas för att styrka grovt narkotikabrott?....................................................................................46 Rättsrutan...........................................................................................51 Notiser:Världen runt.........................................................................54 Landet runt...........................................................................55 CNOA-konferens i Reno, Nevada.......................................................58 Lagligt och olagligt drograttfylleri........................................................64 Dags för en Lex Anna Lindh för att stoppa påtända brottslingar........69 Svenska myndigheter har inget begrepp om korruptionen i Baltikum.................................................................72 Boktips...............................................................................................76 Nytt från RÅ........................................................................................78 Krysslösning och vinnare...................................................................78 Stipendierutan....................................................................................80 Lagligt och olagligt drograttfylleri ADRESSÄNDRING: Via www.snpf.org eller e-posta till snpf@snpf.org MANUSSTOPP: 10 mars 2012. Utgivning v.15, 2012. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till gunnar.hermansson@snpf.org OMSLAGET: Foto: Scanpix I praktiken är det ändå svårt att komma åt och lagföra drograttfylleri om föraren har recept på sina narkotiska preparat. Rättsväsendets respekt för läkarens ord sträcker sig långt, mycket längre än lagstiftaren hade tänkt sig. Här återges ett par exempel. HALLAND Kraftigt tablettberusad man slapp påföljder Den 1 juli 1999 infördes begreppet drograttfylleri i Trafikbrottslagen. Det blev då förbjudet och straffbart att framföra motorfordon med ett narkotikaklassat ämne i blodet. Förbudet avser naturligtvis både illegala droger och narkotikaklassade läkemedel. Lagen föreskriver i grunden nolltolerans mot narkotika, till skillnad mot vanligt rattfylleri där en alkoholhalt understigande 0,2 promille i blodet normalt sett inte är straffbar. Men det finns undantag även för drograttfylleri. Undantaget gäller de som fått narkotikaklassade läkemedel utskrivna på recept och tagit sina preparat enligt 64 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2012 Svårigheter att åtala för kliniskt rattfylleri Undantaget i lagen behålls Tiden gick, men Roger Löfstedt kunde inte släppa tanken och heller inte förstå att bilkörning med narkotika i blodet skulle vara tillåtet i fall som detta. Så småningom skrev Roger Löfstedt till Justitiedepartementet och med det ovan relaterade ärendet som grund framförde han sin önskan om en ändring i Trafikbrottslagen beträffande rattfylleri. I svaret från Justitiedepartementet förklarades att bestämmelsen om kliniskt rattfylleri är menad att täcka ett sådant fall som Löfstedt beskrivit. 2008 gjorde Regeringen en översyn av lagen och man konstaterade då att de som följde läkares ordination vid intag av narkotiska substanser, tar så låga doser att de inte blir påverkade på ett trafikfarligt sätt. Ett generellt förbud skulle därför komma att omfatta beteenden som inte är straffvärda och Regeringen beslöt att behålla undantaget. “We are cops, we are narks and we fight!” Konferensinledning i Sparks Nevada Lördagen den 12 november 2011 inleddes CNOA:s, California Narcotic Officers Associations, årliga utbildningskonferens som detta år hölls i Sparks, Nevada, John Ascuaga’s Nugget Hotel. Där satt jag, Lars Sandgren, 2011 års SNPF-stipendiat, och Jan Westling som representant från SNPF:s styrelse. Nationalsång, säckpipor, flaggor och uniformer i en rasande takt. Tanken infann sig – snart kommer han, Barack Obama. Det gjorde han inte. Det blev väldigt högtidligt ändå. En otroligt pampig inledning på konferensen och det gick inte att missa att vi nu var i Amerika. En konferens med späckat program. 2 500 konferensdeltagare. De flesta från Californien men även från andra delar av USA. Fyratimmars föreläsningar från lördag eftermiddag till tisdag förmiddag. Många intressanta ämnen i 36 olika workshops. Hippie Hill Sommaren 2011 kallades en polispatrull till en trafi kolycka på motorvägen utanför Örebro. En personbil hade kört av vägen och hamnat mellan motorvägens körfält. Föraren var en kvinna i 50-årsåldern. Enligt vittnen hade hon kört vingligt och först rammat vägräcket på höger sida och därefter sneddat över motorvägen och hamnat i grässlänten mellan körfälten. Kvinnan talade sluddrigt och verkade mycket trött när polispatrullen kommit till platsen. Hon hade inget minne av att hon kört in i vägräcket och sedan hamnat SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2012 I stadsdelen ligger Golden Gate Park som förbinder stadsdelen Haight med Golden Gate Bridge. Parken är större än Central Park i New York och den tredje mest välbesökta parken i USA. Den del av parken som ligger närmast huvudgatan Haight Street kallas inte för inte för Hippie Hill. Sidan 58-59 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2012 Direkt efter den pampiga inledningen på konferensen äntrade Janine Driver scenen. Secrets of interrogation med temat ”How to use the new body language to get the truth”. Den i Amerika mycket kände Janine Driver använde åhörare, lokal och scen på ett sätt att det var omöjligt att inte ta in det hon framförde. En mycket intressant förläsning som bl.a. gick ut på att förmedla – att bemästra denna färdighet ger varje utredare kompetens att vara sin egen lögndetektor. Marijuana From Streets to Dispensaries Laana Johnson, District Attorney från Los Angeles och Erik Bixler från Los Angelses PD berättade om den Green Rush som pågår i Wild, Wild West. I Californien i allmänhet och i Los Angeles i synnerhet verkar denna Billion Dollar Industry. Man har infört Medical Marijuana programs. Det innebär att en patient besöker en doktor och erhåller ett Medical Marijuana Card. Med detta kort kan patienten besöka ett Dispensarie som är att likna vid ett apotek där man med myndigheters goda vilja säljer marijuana till patienter. Tanken var att allvarliga och kroniska sjukdomar med värk skulle medicineras med marijuana. Det har istället blivit så att alla som söker upp en Medical Marijuana Doctor får ett Medical Marijuana Card och kan därefter köpa sin marijuana legalt. Delstaten Californinen var först ut med att öppna Marijuana Dispensaries. 2010 fanns det 1500 Marijuana Dispensaries i Californien. San Fransisco I de centrala delarna av San Fransisco var det rent och städat och ingen synlig hantering av narkotika även om det med jämna mellanrum kom doftpuffar av cannabis. Vi befann ju oss ändå i toleranta San Fransisco och delstaten Californien med en liberal syn på cannabis. Occupy Wall Street-demonstrationerna var högaktuella då vi var där. Kunde konstatera att från demonstranternas tältläger nära Fisherman’s Wharf låg det en tät dimma av cannabis varje kväll. I utkanterna av San Fransisco var det dock uppenbart att tillgången på metamfetamin, kokain och heroin var god. Drivor av missbrukare och inte så många turister. Konferensen igen Lasse Sandgren erbjuds att köpa ekologiskt odlad marijuana av en ung tjej på Haight Street vid Hippie Hill. 58 65 Janne och Lasse i San Francisco. Vi gjorde ett kort besök i parken som hade stora likheter med de sunkigaste delarna av Christiania. Trasiga människor överallt och en tunn dimslöja av cannabis. På fem minuter hade artikelförfattaren blivit kompis med en ung tjej som erbjöd stans bästa ekologiskt odlade marijuana och LSD-kristaller. Överallt i parken pågick öppen hantering av narkotika. Priserna för marijuana och hasch var betydligt högre än hemma, vilket ter sig märkligt med tanke på all inhemsk odling och närhet till Mexiko. Tänkte backa bandet några dagar. Eftersom det var första gången i det stora landet i väster hade jag övertalat Janne till några dagar i San Fransisco. Hann med massor på fyra dagar. Vi var bl.a. i Haight-Ashbury, stadsdelen i San Fransisco där Summer of love startade 1967. En stadsdel där bl.a. Janis Joplin och Grateful Dead m.fl. brände sinnen, förstärkare och hjärnceller då det begav sig 1967. I stadsdelen fanns det gott om Smoke Shops där man sålde allehanda tillbehör för rökning av cannabis och ett stort sortiment av Spice och liknande preparat. Personalen förklarade hur det fungerade med Medical Marijuana Cards för att komma över marijuana eller hasch och att väntetiden för ett sådan kort var ca 30 dagar. Samtidigt så berättade de att i parken intill, Hippie Hill, gick det att köpa dessa varor dygnet runt. och Crystal Meth. Frustrerande att inte kunna gå på fler. Secrets Of Interrogation ÖREBRO Kvinnlig morfinist hade recept – ingen åtgärd 36 workshops! Bestämde mig för Secrets Of Interrogation med Janine Driver. Marijuana - From Streets to Dispensaries, Marijuana Cultivation – The ins and outs Fantasifulla namn på marijuana från ett Dispensarie - Hippie Sallad eller Green Crack - bara att välja. Det är reglerat att den största mängd som en patient får inneha är 8 ounce, vilket motsvarar drygt 220 gram. Detta gäller även vårdgivare till en patient. En innehavare av ett Marijuana Medical Card kan välja att odla sin marijuana själv och får då ha sex vuxna eller 12 omogna plantor. forts s 61 ☞ SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2012 59 Åkesson YCkeri tr MilJöMÄ s r Sidan 64-65 Enligt Trafikbrottslagen var det således inte frågan om drograttfylleri i egentlig mening. Den utredande polismannen Roger Löfstedt, som har lång erfarenhet som trafikpolis, diskuterade med åklagaren om att driva ärendet som kliniskt rattfylleri. Chefsåklagaren såg med sin erfarenhet ingen möjlighet att få mannen dömd ens för kliniskt rattfylleri, eftersom han intagit sina förskrivna tabletter enligt ordinationen. Det blev alltså inget åtal. Polisens utredning om vårdslöshet i trafik skrevs också av och mannen fick tillbaka sitt körkort från Transportstyrelsen. Haight-Ashbury – Summer of love 1967 ISSN 1101-6817 liC morgonen innan bilfärden, helt enligt läkarens instruktion. De två andra medlen hade han redan använt en tid. Läkaren hade dock inte förklarat att tabletter och bilkörning kunde vara en olämplig kombination. Mannen var inte van vid de nya preparaten och kanske var det därför han blev så påverkad att han efteråt inte hade något minne av bilkörningen. Den slutliga laboratorieanalysen bekräftade att de uppmätta substansmängderna från tabletterna var så låga att mannen med all sannolikhet endast tagit tabletterna enligt läkarens ordination. California Narcotic Officers Associations utbildningskonferens i Sparks, Reno, Nevada Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, 361 22 Emmaboda Telefon. 0471- 482 50 www.akessonstryck.se kt En man i dryga trettioårsåldern sågs en eftermiddag ragla fram till sin bil i centrala Halmstad. Han åkte iväg och krockade ett par parkerade bilar. Ett vittne ringde polisen. Bilföraren fortsatte sin färd och kolliderade med en belysningsstolpe, där han stod kvar när polisen kom. Mannen var kraftigt berusad, men inte av alkohol utan av läkemedel. Han försökte förklara för polismännen att det var halkan som orsakade kollisionen med stolpen, trots att det var i mitten av september. Poliserna tog med mannen till sjukhus för blodprovläkares eller annan behörig receptutfärdares ordinastagning innan han överlämnades till psykakuten för tion. Då är det i princip tillåtet att köra bil påverkad vård på grund av sitt förvirrade tillstånd. Mannens av narkotika. körkort omhändertogs och Transportstyrelsen återkalUndantaget gäller åtskilliga tusental fordonsförare lade detta tills vidare. som ordinerats narkotikaklassade läkemedel som t.ex. Analysen visade spår av fyra narkotikaklassade smärtstillande opiater eller sömnmedel och lugnande ämnen, bland annat ett sömnmedel och ett lugnande medel. Motiveringen för undantaget är att de som intar och ångestdämpande medel. Den drogade bilföraren ett läkemedel med en narkotisk substans i enlighet med hade först inget minne av färden, men han kunde så läkares ordination, gör det i så låga doser att de inte TEXT: LASSE SANDGREN, NARKOTIKAPOLIS I NACKA.att han fått två av läkemedlen småningom berätta blir påverkade på ett trafikfarligt sätt. utskrivna av en läkare dagen före. Han hade tagit en Så långt är resonemanget gott och väl, om det bara sömntablett till kvällen och en lugnande tablett på vore så väl. I Sverige är det straffbart att köra bil eller andra motorfordon med en narkotikaklassad substans i blodet. Ändå gör tusentals personer detta varje dag utan att bryta mot lagen. Denna logik är inte enkel att förstå och frågetecknen kring lagstiftarens resonemang är många. PRODUKTION OCH TRYCK: 1/12 Årgång 25 Föraren ytterst ansvarig De läkare som förskriver narkotiska läkemedel ska informera patienten om risken att bli påverkad på ett trafikfarligt sätt. Sådan information lämnas dock inte alltid och varningstrianglarna har tagits bort. På 1970-talet beslöt man inom Norden att förse narkotiska läkemedel med en röd varningstriangel på förpackningarna för att indikera att substanserna kunde vara olämpliga i samband med bilkörning och att man skulle undvika att kombinera läkemedlen med alkohol. Läkemedelsverket i Sverige beslöt 2005 att varningstrianglarna på narkotikaklassade läkemedel skulle bort eftersom det fanns andra läkemedel som också kunde vara olämpliga att använda i samband med bilkörning och att varningstrianglarna därför kunde förvilla. Motiveringen känns onekligen något konstruerad och sedan dess finns ingen information i eller på förpackningen som ger besked om att ett läkemedel är narkotikaklassat. Denna brist på information kan däremot verka förvillande. Ansvaret ligger ytterst på den enskilde patienten/bilföraren att avgöra om man är lämplig som förare. Den som ger sig ut i trafiken och är så påverkad av trötthet, sjukdom eller mediciner att man är en trafikfara, kan dömas för så kallat kliniskt rattfylleri. Kliniskt rattfylleri ska också omfatta den som intagit narkotikaklassade läkemedel enligt läkarens ordination, men som blivit påverkad på ett trafikfarligt sätt. 3 09 en s n U M M e r 3 41 svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 1 Ledaren Utsatthet är ett förhållande som erfarenhetsmässigt påverkar människor att hamna i negativa beteenden. Det är ofta när påfrestningarna blir för stora som tröst och tillflykt sökes bland alkohol och droger. För andra kommer påfrestningarna när man i glättigt leverne fått för mycket av alkohol och droger. Några befinner sig mittemellan och i belöningarnas stunder intar man rusmedel av olaglig karaktär. En del individer har i sitt uteliv stärkt sitt självförtroende och sin självkänsla på konstgjord väg med farliga kemikalier. Det är rätt många som kommit med av bara farten i sällskap där det är socialt accepterat att bruka annat rusmedel än alkohol, s.k. band wagon-effekt eller epidemisk spridning. I ansträngningarna att nå ett bättre yttre tar vissa genvägen genom dopingpreparat. Andra söker sig till narkotiska preparat som ett afrodisiakum i sexuallivet. Drogerna är nog de bästa bedragarna genom att de kan få människan att inledningsvis sväva på molnen för att så småningom med sin lömskhet kräva ut sin tribut genom att förgöra individen. Det grymma är att människor ibland trampar lite snett i livet och befinner sig i någon av ovan beskrivna situationer. Kan svenska poliser vara ett undantag och av sådant virke, trots att de är människor, att man alltid står emot riskerna? Svaret är definitivt ett rungande ja om man får lämna en liten marginal till de ytterst få som tragiskt nog hamnar fel eller har ett medvetet felbeteende. Det finns således skäl att begrunda om det i polisens nuvarande drogpolicy finns adekvata åtgärder på plats för att upptäcka och förhindra att en del medarbetare råkar illa ut. Nuvarande policy är sträng och hänvisar till möjligt avsked vid upptäckt. Det kan ibland vara påkallat . Men det är inte missbrukaren som i första hand skall bort utan missbruket. Vid en tidig upptäckt kan man fånga in problemet och rehabilitera. Problemet är vår förmåga till tidig upptäckt. Symptomen på narkotikamissbruk kan komma när skadorna redan blivit för stora för individen och vederbörande har i drogrelaterat beteende redan hunnit ställa till med annat elände. Det behövs ett särskilt verktyg som ökar risken för upptäckt och därmed har en preventiv effekt. En drogpolicy är alltid kopplad till ett åtgärdsprogram. Det är mycket som talar för att det är hög tid för polisen att införa drogtester enligt den vanligaste modellen, vid nyanställning, incidentbaserat och slumpmässigt uttag. 2 svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 Det finns infört för anställda inom försvaret, tullen och kriminalvården. Listan är lång på andra branscher som tillämpar drogtester. Det är särskilt där man har ett ansvar för samhällsskydd och säkerhet som man ser det viktigt med möjligheten till en tidig upptäckt. Varför är Polisen ett undantag? På den här punkten får det inte råda några tveksamheter att polisorganisationen inte gör allt för att upptäcka och förhindra narkotikabruk bland polismännen. En rätt avgörande trovärdighetsfråga med tanke på de olika uppdragen som ständigt kräver alerta reaktioner och uppmärksamhet. Ofta med ett innehåll med ingripande mot narkotikahanteringen på olika nivåer och därtill en beslagshantering av droger. Någon polismans lojalitet till den som säljer narkotika skall bara inte få förekomma, men svårt att stå emot för den som själv hamnat i beroendeställning och har ett behov att bli försedd. På senare tid har det varit ett antal fall där polismän ertappats i narkotikasammanhang. I vårt land är de förhållandevis få. Men utvecklingen på det här området kommer med säkerhet att snabbt förändras till det sämre. Det finns sannolika hotbilder att ta i beaktande. Mycket senare än i många andra länder inträffade här i Sverige ett kokainmissbruk med spridning till medelklassen. Det pågår en drogutveckling där det blir mer och mer sannolikt att poliser har kokainmissbruk i sin närhet. Nya preparat riktar sig ständigt mot samma målgrupp designade att förbättra välmående och till och med ha skönhetsförstärkande effekter. Det saknas inte anledning att Polisen ser över sin drogpolicy. Det skulle kännas särskilt ledsamt att få sig till livs motsvarande berättelser som man frekvent får i visa andra västländer att den och den kollegan är förlorad och inne i ett missbruk av narkotika. Åtgärder som den föreslagna är en form intrång mot den personliga integriteten. Men mot det som står på spel så måste den uppoffringen vara lätt att ta som en solidarisk gest mot sin omgivning. Svenska Narkotikapolisföreningen har i mer än 20 år bedrivit utbildning för näringslivet och den offentliga sektorn om problematiken med droger i arbetslivet. Mot den bakgrunden deltar vi gärna i ett utvecklingsarbete inom Polisen. n Anders Stolpe Vice ordförande i SNPF Info från styrelsen Viktig påminnelse om medlemsavgiften I år har vi skickat inbetalningsavisering för medlemsavgiften med e-post till flertalet medlemmar tillsammans med inbjudan till utbildningskonferensen i Göteborg. I de fall vi saknar er e-postadress har vi skickat brev. Vi vill påminna alla gamla och nya medlemmar att betala in medlemsavgiften 200 kr till plusgirokonto 637306-2, senast den 29 februari 2012. Ange gärna också medlemsnumret som ni finner på tidningens adressetikett. Vi saknar några e-postadresser till medlemmar Ni som i år har fått inbjudan till Göteborgskonferensen i brev, ber vi att meddela oss er aktuella e-postadress eftersom den saknas i vårt medlemsregister. Det kan lämpligen göras via adressändring på hemsidan. Fem tidningar i brevlådan i år Sedan 1989 har SNPF:s medlemmar fått fyra nummer av SNPFtidningen per år i brevlådan, men från och med i år kommer fem tidningar att distribueras. Under några år har vi i redaktionen producerat en extra tidning under hösten på varierande teman. Temanumret, som enbart har publicerats på hemsidan www.snpf.org, blir från i år en ordinarie medlemstidning. Vi kommer alltså att ge ut tre nummer under första halvåret i februari, april och juni, och som vanligt två under hösten i september och december. Utbildningsdag i Skövde den 24 februari 2012 IKAPOLI SF KOT R A INGEN EN ÖR R UT B IL DA RA SVENSKA N Årets första utbildningsdag för SNPF:s medlemmar och stödmedlemmar går av stapeln redan den 24 februari. Seminariet pågår mellan 09.00 och 15.00 i stadshuset i Skövde. På programmet står Krogar mot knark, Smart Bar – ett Spiceärende från Göteborg samt Drogfritt Falköping. För ytterligare information se www.snpf.org. R & INFOR M E Redaktörens spalt Den illegala handeln med narkotika och andra droger är ett område i ständig förändring. Aldrig förr har så många nya droger tillförts marknaden på så kort tid och på så många nya sätt som under de senaste åren. Vi brukar därför inte sakna uppslag och idéer att skriva om i tidningen och med utgivning av fem ordinarie nummer i år, hoppas vi att SNPF-tidningen ska bidra till att hålla våra läsare uppdaterade om utvecklingen på drogområdet. I detta nummer lyfter vi en angelägen fråga i vårt huvudtema. Ingen arbetsgivare vill väl ha drogpåverkad personal på arbetsplatsen. Inom vissa yrken kan missbruk också innebära stora säkerhetsrisker, som exempelvis inom polisen. Drogtester av personal är inte i första hand avsedda att ”sätta dit” någon, utan för att avstyra olyckor och hjälpa den som hamnat snett. Vi vill gärna att ni hör av er med synpunkter och erfarenheter på temat Droger i arbetslivet. SNPF:s ambition med artiklarna är att peka på ett riskområde inom vår yrkeskår och inte på ett etablerat problem. Drograttfylleriet ökar i Sverige, åtminstone enligt statistiken. Något jag reagerat starkt på är att en bilförare får använda narkotika som ordinerats av en läkare. Läs artikeln på sidan 64 och kom gärna med synpunkter även på detta. Våra årliga utbildningskonferenser är populärare än någonsin. Nästan 300 av de totalt drygt 600 deltagare vi kan ta emot i Göteborg i maj, hade anmält sig inom drygt två veckor efter att inbjudan gått ut. Helt fantastiskt! gunnar hermansson 070-751 53 71 svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 3 Droger i arbetslivet Svensk polis bör införa drogtester Polisen är en av de viktigaste kuggarna i den svenska narkotikabekämpningen. Polisen ska arbeta mot narkotika på alla nivåer. En viktig uppgift är att upptäcka och avbryta ett begynnande eller pågående missbruk. För att åstadkomma detta har polisen verktyg i form av lagstiftning som innefattar förbud mot bruk av narkotika. Polisen genomför årligen tusentals ingripanden där människor utsätts för drogtester. Är det då inte avgörande för polisens trovärdighet att vi håller rent framför egen dörr? 6 svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 Droger i arbetslivet I maj 2007 antog Rikspolisstyrelsen en alkohol och drogpolicy. Där slås det fast att all olovlig befattning med narkotika eller dopningsmedel som inte sker inom ramen för polisarbetet kan leda till avsked! En tuff policy men nödvändig just för att vi är poliser. Jag menar dock att detta inte är tillräckligt. Polisen är en stor arbetsgivare. Idag arbetar cirka 20 000 kvinnor och män som poliser runt om i Sverige. Räknar vi in antalet civilt anställda så landar vi på en siffra runt 28 000. Är det rimligt att tro att någon eller några av dessa 28 000 individer använder eller kommer att använda narkotika eller doping? Svaret är tyvärr ja. Ett antal poliser har under de senaste åren kommit att bli misstänkta för såväl innehav som bruk av narkotika och/eller dopningsmedel. Tyvärr finns ingen tydlig statistik på området. Vid en snabb kontroll med enheter för interna utredningar finns det även skäl att tro att här finns ett mörkertal. Internutredare bekräftar att det har funnits fall där misstänkta poliser har sagt upp sig själva innan saken kommit till rättslig prövning. Därigenom har man undgått arbetsrättslig prövning och ärendet kommer således aldrig upp i personalansvarsnämndens officiella statistik. Vissa ärenden har lett fram till åtal och fällande dom. I de flesta fall har den dömde även förlorat sitt jobb, vilket så gott som alltid inneburit en tragedi för den enskilde och familjen. En fråga om säkerhet Poliser har rättighet och ibland skyldighet att använda våld. Poliser bär vapen. Poliser har rätt att framföra fordon och samtidigt bryta mot trafikreglerna. Finns det utrymme för grumliga omdömen hos personer som ska arbeta med arbetsuppgifter som tillhör de mest riskabla i samhället? Poliser hanterar känslig information. De allra flesta poliser har access till kvalificerade underrättelser bara några knapptryckningar bort. Har vi råd att riskera att poliser hamnar i beroendeställning på grund av ett missbruk? Idag drogtestas tunnelbaneförare, elektriker på kärnkraftverk, ställningsbyggare och lagerarbetare. Listan kan göras mycket lång. Allt sker med hänvisning till säkerhet på arbetsplatsen. Varför gäller inte detta poliser? En fråga om trovärdighet ”Varför ska ni rapportera mig? Äh kom igen, du har väl själv dragit en lina någon gång?” narkotikapolis. Många på skämt. Andra på fullaste allvar. En inte helt ovanlig skröna bland missbrukare är att narkotikapoliser själva testar narkotika för att lära sig om effekter och bli så kunniga som möjligt. Att polisen ska stå höjd över varje misstanke är väl en självklarhet för de flesta. För de av oss som dagligen arbetar med narkotika borde det vara synnerligen angeläget att upprätthålla vår trovärdighet. Varje gång en polis misstänks för narkotikabrott riskerar förtroendet för oss att minska. Om försvaret och tullen kan drogtesta varför kan inte polisen göra detsamma? Är det inte dags att svensk polis också gör det för att undanröja alla tvivel om vår trovärdighet? En fråga om anständighet och kollegialitet Poliser är en utsatt yrkesgrupp. De flesta poliser har någon gång mått dåligt på grund av händelser i arbetet. Att poliser skulle vara immuna mot sårbarhet kopplad till traumatiska händelser är naturligtvis orimligt. Att poliser dessutom skulle vara immuna mot att i denna sårbarhet ta till alkohol, droger eller dopningsmedel är lika orimligt. Oavsett om det handlar om att döva smärtor eller bygga upp sin självbild är det lika sorgligt varje gång det inträffar. Alla som arbetar med narkotika och missbrukare vet hur den drabbade bygger upp en extremt stark självförnekelse. En förnekelse så stark att till och med en långt gången injektionsmissbrukare med övertygelse kan påstå att han aldrig har testat narkotika. Vetskapen om att bruk av narkotika eller dopningsmedel troligtvis leder till avsked gör dessutom att drivkraften att dölja ett eventuellt missbruk blir ännu starkare. Vill vi riskera att utsatta poliser och kollegor ska få gå djupt in i ett missbruk bara för att systemet inte tillåter att det upptäcks i tid? Är det inte ett anständighetskrav att vi som kollegor bryr oss om varandra så mycket att inget sådant tillåts hända? Sällan har väl en känd slogan ”Bry dig” varit så aktuell. Jag tycker att det är hög tid att svensk polis på allvar diskuterar hur ett system med drogtester ska utformas. Jag anser att systemet borde omfatta drogtester i samband med rekrytering av nya poliser. Jag anser också att det borde genomföras regelbundna drogtester på redan anställda poliser. Jag ser gärna en partsammansatt arbetsgrupp med representanter för arbetsgivare och arbetstagarorganisationer. Svenska Narkotikapolisföreningen kan med fördel utgöra ett bollplank för idéer. n Lennart Karlsson ”Jaja, det vet man ju vad ni snutar gör med beslagen – röker upp dem på firmafesten.” ”Så effektiv som den där snuten är så finns det bara en förklaring. Han går själv på tjack!” Citaten ovan är bara några i mängden som jag personligen har fått kastat i ansiktet under sexton år som svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 7 Droger i arbetslivet Vad är det som händer? Under 2011 har jag vid minst tio tillfällen läst rubriker i massmedia som handlar om poliser som misstänks för eller dömts för narkotika eller dopningsbrott. Lägger man dessutom till antalet händelser där poliser indirekt kopplas till samma typ av brott är antalet fler än tio. Det handlar om poliser som säljer information för att komma över droger. Det handlar om poliser som anträffas påverkade och har narkotika i hemmet. Det handlar om poliser som försöker förmå andra att skaffa narkotika åt dem. Det handlar om poliser som skaffar narkotika och bjuder andra. Jag har ingen statistik på området, vilket i sig är ett problem. Det finns ingen samlad bild av omfattningen. Min känsla säger mig att förra året var ett lågvattenmärke. Problem har funnits förut men frågan är, har det blivit värre? Drogade kollega I början av 1990-talet inträffade en händelse som etsat sig fast i mitt minne. Jag hade precis börjat ta mina första stapplande steg som narkotikapolis på gatulangningsgrupp. På den tiden var det vanligt att narkomaner försökte förhandla sig till att få behålla sin narkotika. Många av dem hade börjat sitt narkotikaanvändande i en tid då polisen inte prioriterade små innehav för eget bruk. För mig var det otänkbart. Själva vitsen med ingripandena var ju att försöka förmå missbrukarna att sluta. Var skulle det börja om man inte tog narkotikan ifrån dem? Det var inte bara en gång man fick sura kommentarer av narkomaner som antydde att vi snodde narkotikan för att sälja vidare eller knarka upp den själva. Alla sådana kommentarer tog man lätt på tills den dag som det faktiskt hände. 1994 dömdes en polisman i Stockholm för misshandel, narkotikabrott, grovt tjänstefel och sexuellt ofredande. Händelsen var godsaker för kvällspressen. En narkotikaspanare hade regelbundet plockat åt sig delar av beslagen. En dag bestämde han sig för att försöka förföra en kvinnlig kollega. Han dök utan förvarning upp i hennes hem under förespeglingen att han höll på med ett spaningsärende i närheten. Han frågade om han fick låna toaletten. Efter toalettbesöket så dröjde han sig kvar. Kollegan vill inte vara otrevlig utan frågade spanaren om han ville ha något att dricka. Hon blandade saft och ställde fram på bordet. Därefter gick hon själv på toaletten. När hon kom tillbaka så drack de båda saft och pratade en stund. Plötsligt började spanaren att göra sexuella inviter. Han föreslog bland annat att de skulle titta på porrfilm tillsammans. Kollegan tyckte nu att stämningen blev obehaglig. Hon kände sig dessutom konstig i kroppen. Hon blev snurrig och liksom uppskruvad. Hon bad nu spanaren att lämna hennes bostad. Efter en natt med illamående och sömnlöshet förstod hon att något var fel. Hon gick till vårdcentralen där det bekräftades. Hon hade amfetamin i kroppen. Spanaren greps och det genomfördes husrannsakan 10 svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 såväl i bostaden som på arbetsplatsen. Narkotika och injektionsverktyg anträffades. Vid okulär kroppsbesiktning av spanaren konstaterades det att han hade injektionsmärken i armvecket. Något han själv förklarade med att han hade blivit biten av en spindel. I efterföljande utredning berättade dessutom många missbrukare att de hade lämnat ifrån sig betydligt mer narkotika än vad som sedan redovisats i beslagsprotokollen. Mängderna var betydligt mer än vad som skulle kunna anses vara för eget bruk. Det gick dock aldrig att bevisa att spanaren sålt narkotikan vidare. Spanaren avskedades och dömdes till fängelse i två år och sex månader. Terroriserade familjen och rökte hasch Att behöva gripa en annan polis är något som de flesta poliser tycker är väldigt jobbigt. De flesta utomstående tror nog att det beror på någon slags missriktad kollegialitet, att poliser till varje pris skulle vilja skydda varandra. Vi poliser vet att så inte är fallet. Det handlar istället om en jobbig känsla av att ens naiva föreställningar krossas. Vi vill gärna tro att alla kollegor är ärliga, laglydiga och ofelbara. För den absoluta majoriteten av oss är ju precis det. När jag 2007 fick beskedet att vi skulle biträda interna utredningar med att hämta in en polis till förhör så var det ingen rolig känsla i magen. Det blev inte lättare av att jag visste vem polisen var och att jag hade arbetat ihop med honom några spridda arbetspass i mitten på 90-talet. Brottsmisstanken var grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning mot barn. Polisen hämtades in och en reell husrannsakan följde. De kollegor som skulle genomföra husrannsakan kände sig lite frågande. Vilka bevis skulle man söka efter med tanke på brottsanklagelsen? Ingen av poliserna som gjorde husrannsakan var dock mentalt förberedda för att man skulle hitta såväl använda haschpipor som hasch. Polismannen blev så småningom dömd för ringa misshandel och ofredande av sina egna barn. Han Droger i arbetslivet dömdes även för narkotikabrott eftersom han under utredningen erkände att han då och då rökte cannabis. Polismannen dömdes till dagsböter, avskedades och förlorade sitt arbete. En tragedi både för honom själv och familjen. När polisen blivit dömd var det många tankar som snurrade i huvudet. Hade han varit påverkad på jobbet? Hade han varit påverkad när vi arbetade ihop? I så fall varför hade jag, som är expert på att upptäcka drogtecken, inte sett något? Jag kan inte låta bli att fundera på om det var hans cannabismissbruk som hade försatt honom i situationen där han gav sig på sina barn. Det är ju allmänt känt att en biverkning av cannabisrökning är lättretlighet. Bjöd på narkotika och våldtog I slutet av 2011 dömdes en polisman till ett års fängelse för våldtäkt, köp av sexuell handling av barn, narkotikabrott och vapenbrott. Polismannen dömdes mot sitt nekande. Bakgrunden är att polismannen påstås ha varit ute på olika kontaktsidor på nätet. Där ska han under alias ha sökt olika sexuella kontakter. Polismannen hade etablerat en kontakt med en ung kvinna som var narkotikaberoende. Vid olika tillfällen skedde sedan kontakter mellan polismannen, den unga kvinnan och andra personer som polismannen hade knutit kontakt med via kontaktsidan. Vittnen berättade till synes oberoende från varandra om hur polismannen har brukat såväl cannabis som kokain i lägenheten. Polismannen ska även ha uppdragit åt den unga kvinnan att köpa fyra stycken bollar med kokain. Inga beslag av narko- tika gjordes i ärendet. Däremot ansåg tingsrätten att vittnesmålen från de andra inblandade personerna var så trovärdiga att polismannen dömdes. Det återkommande temat var att polismannen hade utnyttjat den utsatthet som kvinnan befann sig i eftersom hon är ung och narkotikamissbrukare. Polismannens kommentar angående narkotikan var att han hade testat narkotika som ung men att de påståenden som gjorts i utredningen inte stämmer. Ärendet är överklagat till hovrätt av såväl polismannen som åklagaren. Erbjöd fördröjning av utredning i utbyte mot sex och amfetamin I oktober 2011 dömdes en polisman som tjänstgjorde vid gränspolisen till villkorlig dom och dagsböter. Han dömdes för tjänstefel och sexuellt ofredande. Bakgrunden var att en kvinna kontaktat honom. Kvinnans man hade var dömd för brott och skulle utvisas. Kvinnan kontaktade polisen för att undersöka om det fanns någon möjlighet att skjuta upp avvisningsbeslutet. Hon fick då svaret att ärendet skulle hamna ”längst ner i högen” om hon gick med på att ha sex med polismannen och anskaffa ett hekto amfetamin. Kvinnan hade vid tidigare kontakter fått en dålig känsla av polisen. Hon valde därför att spela in samtalet. Inspelningen utgjorde ett tungt bevis i utredningen. Förutom påföljden avskedades polismannen. I den arbetsrättsliga bedömningen vägdes också in att polismannen sedan tidigare var dömd för både rattfylleri och narkotikabrott. svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 11 Droger i arbetslivet Hemma hos polismannens kriminelle kontakt hittades Stockholmspolisens hemliga lista över kvalificerade kriminella personer tillsammans med narkotika, anabola steroider och pengar. Sålde information mot narkotikaklassade tabletter Det är utsättning på en polisstation i södra Stockholm. Man ska genomföra en insats mot en kriminell mcgruppering. I anslutning till samma utsättning sitter en kollega och varnar sin kriminella kontakt genom att skicka sms. När piketen intar lokalerna så är platsen ren och fin. Allt låter som en billig polisdeckare men är tyvärr sann. Hur har de kriminella lyckats slå klorna i en normal och enligt kollegor, ganska vettig polis? Svaret är delvis tablettberoende. Utredningens spaning och hemliga tvångsmedel visar ett tydligt mönster. Polisen köpte tabletter som levererades av den kriminelle kontakten. Därefter kom små uppdrag som polismannen knappast kunde säga nej till. Små dataslagningar om personer kunde tänkas vara efterlysta. Så småningom ökades insatsen och slagningarna kom att omfatta kontroller av personer som bland annat fick veta att de stod under dold övervakning. Än en gång tvingades jag och mina kollegor ut på ett jobbigt uppdrag. Polisen och dennes kontakt skulle gripas. Husrannsakan skulle genomföras. Hemma hos polisen upplevde kollegorna att det var som att kliva in i sitt eget hem. Polislegitimation och arbetsnycklar på bänken i köket, barnens skor och kläder i hallen och 12 svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 prydligt i vardagsrummet. Det enda som avvek från normen var såväl fyllda som tomma tablettförpackningar. I förhör berättade polisen att han fick smärtstillande narkotikaklassade tabletter legalt utskrivna på grund av en axelskada. Ganska snart byggde hans kropp upp en tolerans och behovet av tabletter tillgodosågs inte av de som läkaren skrev ut. Vid husrannsakan hemma hos den kriminelle kontakten hittades det förväntade. Narkotika, bland annat Tradolantabletter, anabola steroider och pengar. Men där anträffades även något oväntat och betydligt mer skrämmande. I en plastmapp låg utdrag på den så kallade Nova-listan. Listan är utomordentligt kvalificerat underrättelsematerial. En kartläggning över de mest intressanta och högprioriterade kriminella personerna i Stockholms län. Den jobbiga känsla som fanns förbyttes nu i en känsla av triumf. Så oerhört skönt att kunna beslagta och återföra handlingar som tillhörde oss och inte våra motståndare. Även om skadan redan hade skett så kändes det symboliskt väldigt viktig. Ställd inför den övertygande bevisningen väljer polisen att säga upp sin egen anställning. Dömd för mutbrott, tjänstefel, sekretessbrott och narkotikabrott slutade påföljden med dagsböter. n Lennart Karlsson Droger i arbetslivet Olika uppfattningar om missbruk och drogtester iRegler arbetslivet och praxis varierar mellan sektorer och yrkesgrupper D rogtester i arbetslivet har varit ett hårt polariserat område i mer än två årtionden. Frågan är inte reglerad i lag, utan praxis har utvecklats genom kollektivavtal och domar. Även teknikutvecklingen kan inverka: så anses salivtest utgöra ett mindre intrång än urintest och är därmed lättare att få acceptans för. Att frågan fortsätter att komma upp beror på spridningen av narkotika- och dopningsmedelsmissbruk. Sedan länge måste arbetsgivare som har många anställda räkna med att förr eller senare få ett inflöde av sådant missbruk i den egna verksamheten. Drogtester blir då ett av många verktyg för att upptäcka missbruk. En orsak till de många kontroverserna är att starka intressen står mot varandra: individens integritet mot arbetsplatsens säkerhet, risken för stigmatisering mot behovet att identifiera personer med oacceptabla risker, obehaget av individuell övervakning mot vinsten av gemensam effektivitet o.s.v. Allt högre krav på arbetskraften kan skapa en skiktad arbetsmarknad, samtidigt som den tekniska arbetsmiljön blir allt mer krävande. I en organisation med särskilt höga krav på tillförlitlighet (”high reliability organization”, HRO) finns ett kollegialt tryck att alla medverkande skall visa sig ha samma kompetens, ha genomgått samma tester o.s.v. Konsekvenserna av missbruk kan bli allvarliga: missbruk kan orsaka olyckor, men missbruk kan även leda till uppsägning, förlust av legitimation, körkort m.m. ” Vissa grupper som har professionell kontakt med legala eller illegala droger, t.ex. apotekare eller poliser, behöver märkligt nog inte underkasta sig avtalsreglerade drogtester. 14 ” svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 Frågan om lagreglering har varit uppe i flera utredningar (se t.ex. SOU 2002:18 resp. 2009:44) men aldrig kommit till proposition. Skälen är sannolikt att det är svårt att reglera en så mångfacetterad fråga i en lagtext. Troligen kommer frågan att först få en försäkringsteknisk lösning, eftersom ett fullgott skydd mot olyckor på en arbetsplats kräver systematiska åtgärder även kring den mänskliga faktorn. Amerikanska delstater har börjat ge premiereduktion för arbetsskadeförsäkringar till de arbetsgivare som har drogstestprogram. Fyra sammanhang I arbetslivet brukar drogtester förekomma i fyra sammanhang: Före anställning som ett led i undersökning av hälsa och tjänstbarhet. Det görs regelbundet på arbetsplatser med omfattande nyrekrytering. En person som visar positivt prov (förekomst av drogrester i urin eller annan kroppsvätska) blir inte anställd. Slumpmässigt under anställning. Det görs med olika frekvens för olika yrkesgrupper i syfte att fånga upp missbruk även under fritiden. Vägran kan utgöra saklig grund för uppsägning. Vid misstanke om exempelvis olycka, utevaro, konflikt eller brott som kan ha samband med missbruk. Detta är sannolikt mindre vanligt, eftersom det kräver mycket hög vaksamhet på reaktionerna hos inblandade personer samt tydliga rutiner för att man skall kunna ta provet inom den tid då det fortfarande kan ge utslag. Vägran kan utgöra saklig grund för uppsägning. Under behandling. Vanligen skrivs då ett avtal mellan arbetsgivaren som innebär att den anställde skall lämna negativa drogtest under en viss period. Positiva prover eller vägran kan utgöra saklig grund för uppsägning. För att drogtester skall fungera i stor skala måste det finnas ett avtal eller annan bestämmelse som grund. Provet måste tas under övervakning och noggrant efter föreskrifter. Provet måste förseglas. Provet måste analyseras av ett certifierat laboratorium. Rutinerna för hantering av provsvar måste vara tydliga, särskilt gäller det för positiva provsvar. I många fall måste det finnas Droger i arbetslivet även en medicinsk utredning om alternativa förklaringar till drogförekomst, t.ex. medicinering. Alla krav på tillförlitlighet och sekretess gör att det ofta blir en omfattande process att införa drogtester på en arbetsplats. Verksamheten måste utvärderas regelbundet för att behålla sin legitimitet. En internationell standard för hantering av drogtester håller på att växa fram som ett resultat av bl.a. amerikanska krav på exempelvis företag som servar flygplan. En annan orsak är en allt mer omfattande erfarenhet av hur drogtester skall utföras rent praktiskt för att vara tillförlitliga. Skiftande reglering Eftersom det inte finns någon heltäckande lag om drogtester i arbetslivet, regleras frågan vanligen i kollektivavtal. Det gör att frågan hanteras på markant skilda sätt. Några exempel får visa på de stora skillnaderna. Polisen har ingen reglering alls av frågan, vilket betyder att det inte förekommer några arbetsrättsligt reglerade drogtester hos polistjänstemän. Värdetransportörer och väktare har i sina kollektivavtal krav att underkasta sig drogtester. Apotekare har inga avtalsbaserade regler och därmed inte heller drogtester som har att göra med anställningen. För anställda inom kommuner och landsting gäller inga generella regler, trots att stora grupper arbetar inom vården. Industriarbetare, t.ex. ställningsbyggare på byggarbetsplatser, har regler i sina kollektivavtal. Så accepteras numera tester före anställning liksom slumpmässigt. Vision (f.d. SKTF) har ett policydokument från 2006 med riktlinjer, som att frågan skall regleras i lokalt kollektivavtal, att proverna skall analyseras av ackrediterat laboratorium, att testförfarandet skall ingå i en samlad policy m.m. Förbundet har markerat en grundläggande kritisk inställning till drogtester i arbetslivet. Inom Visions konsult- och serviceavtal (2010) gäller bl.a. att arbetstagare är skyldig att genomgå drogtest eller läkarundersökning om arbetstagaren inte kunnat utföra sina arbetsuppgifter och detta kan antas bero på droger eller sjukdom. Det senare kan ses som en misstankebaserad undersökning. LO har som paraplyorganisation en negativ inställning till speciella, generella, eller slumpvisa drogtester, eftersom testerna anses riskera att kränka medlemmarnas integritet. LO anser att de fungerar dåligt som instrument i det missbruksförebyggande arbetet. I vissa fall kan dock LO acceptera att tester utförs, förutsatt att det rör säkerheten på arbetsplatsen. Om arbetsgivarens skäl är välgrundade för att skydda säkerheten på arbetsplatsen kan den fackliga organisationen – efter förhandling – acceptera tester. De ska då endast omfatta sådan personal som är direkt sysselsatt i säkerhetsarbete. I undantagsfall – till exempel då det rör sig om ett kärnkraftverk – där säkerheten på något sätt berör alla anställda, anses undersökningarna kunna vara generella. Byggindustrin har höga säkerhetskrav. Därför har många företag avtal om drogtester. (JH) Svenskt Näringsliv har inga gemensamma riktlinjer för drogtester. Det synes vara svårt att finna några objektiva och förutsägbara kriterier för vilka arbetsplatser eller funktioner som skall anses behöva ha särskilda drogtester. Att de bör finnas inom högteknisk industri, som kärnkraftverk, är inte omstritt. Hur det skall vara inom andra känsliga sektorer, t.ex. arbete med barn, är en mer laddad fråga. Vissa grupper som har professionell kontakt med legala eller illegala droger, t.ex. apotekare eller poliser, behöver märkligt nog inte underkasta sig avtalsreglerade drogtester. Däremot kan konsulter inom sektorer som inte utmärker sig särskilt i fråga om exponering för missbruk inom den egna gruppen, som exempelvis ingenjörer, ha sådana krav på sig. Polisen befogenheter att utföra drogtester i bl.a. trafik eller drogrika miljöer gör att vissa grupper, som yrkesförare, kommer att vara mer påpassade. n Jonas Hartelius svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 15 Droger i arbetslivet ”Poliser köpte dopningsmedel” Rykten och påståenden om att poliser använder anabola steroider förekommer då och då. Oftast stannar det vid rykten, men i några fall har påståendena visat sig vara riktiga. S ommaren 1992 blev det olagligt i Sverige att inneha eller på annat sätt hantera anabola steroider. 1999 infördes även ett förbud mot användandet. Polisen hade fått en ny drogmarknad att bekämpa. Trots förbudet är det inte ovanligt att poliser misstänks för att olovligen befatta sig med anabola steroider. Beskyllningarna kommer inte sällan från den kriminella världen, men ibland är de mer konkreta och i några fall är sambandet bekräftat. Grundade eller ogrundade påståenden Den 21 augusti 2003 löd en rubrik i Expressen: ”Poliser köpte dopningsmedel”. Bakgrunden var att tullen råkat avslöja den dittills största försäljningen av anabola steroider och andra dopningsmedel i samband med att man spanade efter smuggelsprit. Steroidförsäljningen skedde i en hälsokostaffär som låg vägg i vägg med ett gym i Hammarbyhamnen i Stockholm. Försäljningen var omfattande och aldrig förut hade så stor mängd anabola steroider tagits i beslag vid ett tillfälle. Under utredningen kom det fram uppgifter om att poliser ofta besökte både gymmet och butiken. Även om det också påstods, blev det aldrig bekräftat att poliser köpt anabola steroider vid besöken i butiken. Liknande påståenden har också senare förekommit i samband med andra utredningar mot steroidförsäljare. Piketpolis avslöjades med steroidanvändning I augusti 2004 behandlade RPS Personalansvarsnämnd sitt första dopningsärende någonsin. Ärendet gällde en skånsk polis i 35-årsåldern som erkänt att han gjort sig skyldig till dopningsbrott. Polismannen hade sommaren 2003 deltagit i ett dramatiskt ingripande med skottlossning och alla de inblandade polismännen erbjöds debriefingsamtal. 35-åringen avstod från erbjudandet om krisstöd och han föredrog att hantera den uppkomna stressen genom fysisk träning. Han berättade att han efter händelsen började använda anabola steroider för att förbättra sin prestationsförmåga. Polismannen tog en tioveckors kur på hösten 2003 och en sjuveckors kur i april 2004. 18 svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 Preparaten hade han köpt på internet. Det var i samband med att polisen i Dalarna grep och utredde den illegale steroidförsäljaren som polismannens inköp blev kända. Länsnarkotikaroteln i Borlänge hade gripit en ung man för vapenbrott i samband med oroligheter på stan. Vid husrannsakan hos den unge mannen fann man bevis för att en stor mängd anabola steroider och andra dopningspreparat hade sålts via en hemsida på internet. Där fanns också ett kundregister med mer än etthundra köpare över hela landet. Polisen i Borlänge beslöt att söka upp samtliga köpare och delge dem misstanke om dopningsbrott. När man knackade på hos en av köparna i Malmö, visade det sig vara den tidigare nämnde 35-årige piketpolisen. Han delgavs misstanke om ett köp och erkände ytterligare ett. Sammanlagt hade han köpt 90 ml steroidvätska i ampuller för injektion och 300 tabletter, samt några preparat mot biverkningar. Polismannen omplacerades till inre tjänst. Arbetsgivaren såg mycket allvarligt på polismannens brottsliga agerande och begärde att han skulle avskedas. Rikspolisstyrelsens Personalansvarsnämnd var av en annan uppfattning. Man såg visserligen allvarligt på att en polis, särskilt en piketpolis, gör sig skyldig till dopningsbrott. Men nämnden accepterade polismannens förklaring och såg positivt på att han inlett psykologbehandling. Man jämförde steroidmissbruket från arbetsrättslig synpunkt med alkoholmissbruk, skrev av ärendet och polismannen fick behålla jobbet. Fallet avslutades med att åklagaren gav polismannen ett strafföreläggande och dagsböter på 25 000 kronor De beskrivna fallen har några år på nacken. Den illegala handeln med anabola steroider har sedan dess utvecklats till grov organiserad brottslighet och kunskapen om missbrukets negativa effekter har förbättrats. Den polis som avslöjas som steroidmissbrukare idag, måste behandlas på samma sätt som om det gällt narkotikamissbruk och inte jämföras med en alkoholmissbrukare. n Gunnar Hermansson Droger i arbetslivet Inte bara i Sverige Dirty cops som tar droger och stjäl pengar tillhör ju nästan regeln i var och varannan polisfilm med avsändare Hollywood. Den mest kända på senare tid torde vara filmen Training day med Denzel Washington i huvudrollen. Där tvingas den oerfarna knarkspanaren ta PCP på sin första dag på jobbet. Att problemen finns på riktigt i USA råder det inget tvivel om. Att det i Hollywoodfilmerna är lika överdrivet råder det nog inte heller något tvivel om. Obligatoriska drogtester i Boston sedan 1999 2006 gick det att läsa i Boston Herald att 75 poliser i Boston lämnat positiva prov på narkotika sedan man införde obligatoriska drogtester. Dessa tester infördes 1999. Testerna är förutbestämda och är alltså kända i förväg av de poliser som testas. De poliser som testas positivt blir tillfälligt avstängda i 45 dagar och får genomgå behandling. Därefter testas de igen och får dessutom förbinda sig att kunna utsättas för slumpmässiga tester under tre års tid. Av de 75 poliser som testades positivt var det 26 som inte klarade av förnyade tester och därför förlorade sin anställning. De vanligaste förekommande drogerna var cannabis och kokain. England testar vissa poliser I början av 2011 redovisades 2009 och 2010 års utfall för drogtester på engelska poliser. Av 13 000 testade poliser var 27 positiva. Återigen var det cannabis och kokain som var vanligast förekommande. Testerna som genomfördes var både i förväg planerade och slumpvisa. I England testas bara de poliser som har rätt att bära vapen och rätt att köra utryckning. Drogtesterna har i det fallet en tydlig koppling till säkerhetsaspekterna med polisarbetet. Det var dock inte alla distrikt som genomförde tester. Det här skapade en reaktion hos representanter för den högre polisledningen som menade på att det inte var bra för allmänhetens förtroende. Man menade att det kunde uppfattas som att vissa distrikt var rädda för vad som skulle komma fram i testerna. Det engelska polisfacket var inne på samma linje. Ordföranden i polisförbundet för England och Wales menar dessutom att man bör införa drogtester på samtliga som söker till polisutbildningen. Testar man positivt så ska man inte erbjudas någon anställning. Kanadensisk polis langade marijuana ”Ditt beteende, som har försatt dig i en anmärkningsvärd onåd, ska vara en börda som du får bära med dig resten av livet”. Detta uttalande gjordes av en domare i Vancouver när han dömde en polisman till tre års fängelse för marijuanaförsäljning. Polismannen, en 32-årig familjefar, fick sparken omedelbart efter det att han hade gripits. Händelsen skedde under hösten 2011. 22 svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 Engelska poliser med rätt att bära vapen måste räkna med att bli drogtestade. Upprinnelsen till hela händelsen var spektakulär. Narkotikaroteln i Vancouver bedrev en stor narkotikaoperation. Man hade bland annat hjälp av undercover-agenter. Mitt under pågående spaning observerar de en poliskollega som gör flertalet små affärer genom att sälja portionsförpackad marijuana. Man upptäcker också att han har en känd narkotikalangare som medbrottsling. Sedan han gripits förklarade polismannen att han behövde pengarna och spänningen. Polisjobbet hade blivit tråkigt. 1000 poliser använder droger i Acehprovinsen i Indonesien Närmare 1000 poliser, som avslöjats med drogmissbruk i den strikt muslimska Aceh-provinsen i Indonesien, får en månad på sig att bli drogfria. Om de inte klarar detta blir de avskedade. Enligt AFP hade drygt sex procent av poliserna i provinsen testat positivt för bl.a. metamfetamin, marijuana och MDMA (ecstasy). Marijuana är vanligt i regionen där det också odlas och används i matlagning och tillsätts i drycker. Aceh är också en stor inkörsport för droger till landet, särskilt ”ice”, metamfetamin. n Lennart Karlsson Foto: Joakim Alexandersson, ICA Arbetsplatsinitiativ: ICAs lager i Kungälv utbildar medarbetare i ”Missbruk och medmänsklighet” Genom samarbete med SNPF vill ICA Logistik skapa en arbetsplatskultur med målet en säker och narkotikafri arbetsplats. Med ett ökande narkotikamissbruk i vårt samhälle är det för många arbetsplatser ofta endast en tidsfråga innan de berörs. Arbetsgivare kan inte blunda för detta faktum. Däremot kan de välja i vilken grad de vill vara förberedda. Efter diskussioner om att agera proaktivt, d.v.s. innan missbruk blivit ett problem, beslutade ledningsgruppen för ICAs lager i Kungälv att genomföra en stor utbildningssatsning. Utbildningen hade tre huvudsyften: 1. Säkerställa en säker och narkotikafri arbetsplats. 2. Sprida kunskap och förståelse för att förebygga och förhindra missbruk. 26 svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 3. Förmedla värderingar och handlingsplan. Målet är att få bort missbruket – inte medarbetaren! Samarbete med SNPF Ledningen inleder ett samarbete med SNPF för att få tillgång till kompetens. Vid första sammankomsten utbildas chefer, faddrar, fackliga ombud och andra nyckelpersoner under en heldag. Två föreläsare från SNPF anlitas, med syfte att ge två olika dimensioner. Jonas Hartelius ger grundkunskap om preparat och om missbrukets omfattning. Per Lifvergren, f.d. missbrukare som varit drogfri under många år, föreläser om missbruk ur ett mänskligt perspektiv. Droger i arbetslivet Dagen avslutas med ett två timmar långt pass med enbart cheferna, som då får möjlighet att ställa egna frågor kring missbruk till Jonas och Per. ”Hur konfronterar jag en person som jag misstänker har ett missbruk?”, ”Hur undviker jag att bli manipulerad?” är två av många frågor som ställs. Lifvergren är huvudpersonen även vid föreläsningar och gruppsamtal för övriga medarbetare. Under några timmar får smågrupper en ”nära-missbruk-upplevelse” av Per, som med stor inlevelse och öppenhet beskriver sin tid som missbrukare. Han berättar om de skador missbruket åsamkat honom själv, hans familj, vänner och omgivning. lämnar ingen oberörd. Dessutom understryker han, på ett träffande och inspirerande sätt, det medmänskliga ansvar vi har för varandras välmående och vår gemensamma säkerhet och trygghet på arbetsplatsen.” Utöver utbildningen anordnas även en ”Våga Fråga”dag i huset. Det är en öppen inbjudan till alla i huset att söka upp Per, som bemannar en monter i foajén vissa timmar under dagen. Det finns även avsatta tider som kan bokas upp av enskilda medarbetare för att i enrum få prata med Per. Alla chefer får dessutom ytterligare utbildning i “det svåra samtalet” och “misstankar om missbruk”. Huvudsyftet är att höja taket, att uppmana till att prata mer om de här frågorna, att våga ta hjälp av varandra. En deltagande gruppchef säger efteråt: – Vi stöttar varandra och pratar om det här på ett annat sätt nu. Jag känner också större trygghet i de resurser och verktyg vi har, och i stöttningen från HR [Personalavdelningen]. Uppskattat Per Lifvergren har i många år föreläst om narkotikamissbrukares beteende och missbrukets sociala och emotionella effekter. (SNPF) Per upprepar flera gånger hur viktigt det är att omgivningen är uppmärksam och vågar reagera på oacceptabla beteenden. Utmanande frågor såsom ”Vad gör du om en kollega luktar gammal fylla en måndagsmorgon?” ställs för att skapa diskussion kring mångas rädsla att lägga sig i. Men att hålla käften har aldrig hjälpt någon, understryker Per bestämt. Han återkommer till att ingen är ensam med missbruksproblem – missbruk berör alla! Reaktionerna på Pers insatser blir starkt positiva. En deltagare säger: – Per har en unik förmåga att skapa kontakt med och nå var och en av sina lyssnare. Han utstrålar ett förtroendeingivande lugn och en genuinitet som skapar ett väldigt öppet klimat. Hans totala blottläggning av sin själ, sin upplevda tragik och misär som missbrukare – men framför allt sin positiva syn på människan - Efter varje utbildningstillfälle fylls utvärderingar i av deltagarna. Dessa ger starkt positiva gensvar. Bland svaren på frågan ”Det viktigaste jag lärde mig idag var…” märks följande kommentarer: • Hur viktigt det är att vi finns där för varandra, det finns omständigheter som kan få vem som helst att hamna fel och behöva hjälp! • Att man ska känna sig som ett team nere på golvet – att man inte blir lämnad ensam! • Att det inte är fel att berätta för chefer om någon man misstänker tar droger. • Våga vägra vara tyst! Bland svaren på frågan om vad nästa steg i ICAs satsning mot droger borde vara fanns förslag som: • Att vi ska våga prata mer om det. Att vi alla måste bry oss om varandra mer. • Slumpvisa drogtester för att säkerställa en trygg arbetsplats. Viktigt att gruppchefer och HR har ögon och öron öppna, så klart även medarbetare. Även Per uppskattar utbildnings- och informationssatsningen: – ICA Kungälv är inte unikt som företag med särskilt behov av denna typ av insats. Däremot är de unika i och med att de gjort detta stora proaktiva arbete! Projektet har varit väl genomtänkt, genomfört och drivits med stort engagemang och vilja! Det vore synd om inte andra företag inspireras av och använder den här utbildningsmodellen. Starkt stöd En enkät genomförs vid projektets start för att kartlägga hur medarbetarna uppfattar sin arbetsmiljö ur ett drogperspektiv. Enkäten kommer att genomföras årligen, senast var hösten 2011. Enkäten innehåller frågor såsom ”Tror du att det finns droger på vår arbetsplats?” och ”Misstänker du att någon/några har varit drogpåverkade på arbetet?” forts s 30 + svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 27 Droger i arbetslivet I den senaste mätningen har observationerna kring misstänkt drogförekomst minskat, vilket kan tolkas som att missbruket gått ner (det stöds även av att behandling av medarbetare varit framgångsrik). Samtidigt verkar observansen på möjligt missbruk ha ökat. Projektgruppen tolkar resultatet som att utbildningen och de andra åtgärderna haft effekter. För projektgruppen är den viktigaste responsen de kommentarer som givits av de direkt berörda. En medarbetare som fångats upp genom projektet och fått behandling via ICA Kungälv beskriver sin erfarenhet: – Jag hade mått dåligt ganska länge, av olika anledningar, men trodde inte att någon såg det eller skulle göra något. Min chef kallade in mig till enskilt samtal en dag och sa att han misstänkte att jag missbrukade. Först blev jag förbannad och kände mig kränkt. Vi pratade en hel del och kom fram till att jag skulle gå ett behandlingsprogram. Nu efter jag har genomgått programmet, och fortfarande arbetar kvar, tycker jag att det var det bästa som kunde hänt mig. Tack!” Bättre betyg än så kan ett arbetsplatsprogram mot narkotika knappast få. Avslutande reflexion Åtgärdsprogrammet innebar även startskottet för ett samarbete med hundpatruller ur SNPF, som nu övar sina hundar i företagets lokaler. (SNPF arkivbild) Samarbete med SNPF – narkotikahundar tränas i företagets lokaler Som ytterligare en del i arbetet med att skapa en drogfri arbetsplats har ett samarbete med SNPF inletts vilket innebär att föreningens narkotikahundar tränas i företagets lokaler. Detta med syfte att förebygga och upptäcka förekomsten av narkotika på arbetsplatsen. Vid genomsökning deltar även alltid en facklig representant. Målet med utbildningssatsningen var klart från början – vi ville förändra attityder och beteenden. Per var helt rätt för oss, då vi fann det omöjligt att värja oss mot hans historia, engagemang och provocerande frågeställningar. Han tvingade oss alla att titta oss i spegeln och ifrågasätta våra värderingar och val. Att höra om all smärta, sorg och misär som följt i spåren av hans missbruk fick många av oss att inse att problemen faktiskt kan drabba vem som helst. Vi anser att bästa sättet att förhindra och förebygga säkerhetsrisker på en arbetsplats är att skapa en kultur där riskbeteendet, i detta fall narkotika- eller alkoholmissbruk, upplevs som oacceptabelt. Upplevs ett beteende som oacceptabelt kommer man tillsammans att motarbeta det, vilket ger den bästa grogrunden för en sund och trygg arbetsmiljö. n Maria Wigström Projektgrupp I projektgruppen ingår projektansvariga Maria Wigström, informatör och förbättringsledare på enheten, Björn Ohlsson, dåvarande logistikchef samt Jonas Andersson, gruppchef. Jonas har varit en värdefull tillgång i detta projekt då han sett missbruk ur flera vinklar. Han har själv en missbrukarbakgrund, har arbetat som behandlingsterapeut och arbetar nu som chef med det rehabansvar som följer. Logistik DE Kungälv • • • • 30 har ca 320 anställda och ytterligare 180 personer knutna till en extrapool levererar färskvaror, frukt och grönt, kolonial och dryck till ca 300 butiker har sitt upptagningsområde från Falkenberg i söder till Torsby i norr kör varje vecka 15 500 mil på de svenska vägarna, vilket innebär 200 varv runt jorden svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 Maria Wigström är informatör och förbättringsledare vid ICA Logistiks distributionsenhet i Kungälv. Hon ingår i den lokala ledningsgruppen. Maria har en kandidatexamen från Personalvetarprogrammet med inriktning psykologi. (ICA) Reportageserie om överförskrivning gav journalistpris venska Carnegie Institutets journalistpris utdelas varje år till en journalist som gjort särskilt förtjänstfulla insatser i fråga om dokumentärreportage eller forskningsinformation inom något av områdena drogmissbruk, kriminalitet eller andra nutida samhällsproblem. 2011 års pris tilldelades två förtjänstfulla journalister, Johanna Hövenmark och Peter Johansson från Norrbottens-Kuriren, med motiveringen … att enträget, engagerat och med stor genomslagskraft ha belyst faran med läkare som överförskriver narkotikaklassade läkemedel. De två journalisterna har under en tid bland annat granskat ett fall där en läkare, tidigare verksam vid en vårdcentral i Norrbotten, som förskrivit stora mängder narkotikaklassade läkemedel till personer med missbruksproblem. De avslöjade även att läkaren via e-post försökte byta till sig sex genom att förskriva narkotikaklassade läkemedel till kvinnliga patienter. Det var först efter det avslöjandet som läkaren sparkades och Socialstyrelsen gjorde en helomvändning, från att ha föreslagit att läkaren skulle få behålla sin legitimation med prövotid, till att dra in den helt. Journalisterna har även lagt fokus på att lyfta fram orsakerna till att fyra unga män i Norrbotten på kort tid avlidit till följd av överdoser av narkotikaklassade läkemedel. Berätta om bakgrunden till varför granskningen av läkemedelsmissbruket aktualiserades? En anledning var ett antal dödsfall som inträffat i Luleå med omnejd där dödsorsaken var överdosering av narkotikaklassade läkemedel. Vi beslutades oss för att kika på var preparaten kom ifrån och känslan som uppstod var att det fanns ett problem med överförskrivning av narkotikaklassade läkemedel. Vad har ni gjort för reflektioner och erfarenheter under resans gång och vilka reaktioner har ni fått av läsarna? Många har blivit förfärade över att det system som ska trygga patientsäkerheten inte fungerar. Många föräldrar till missbrukande barn och personer som arbetar inom sjukvården har hört av sig och tycker det är bra att frågan lyfts fram. I artikelseriens början märkte vi av en oro bland läkare som trodde det skulle slå tillbaka åt andra hållet, men det viktiga som vi vill lyfta fram genom artiklarna, är att påvisa att strukturen och systemet i samhället inte fungerar. Artikelserien har gjort att man inom Norrbottens läns landsting skapat en utbildning för läkare inom Foto: Håkan Gidlöw S primärvården i förskrivning av narkotikaklassade läkemedel, och som innehåller allt från hur man förhåller sig till preparat och hur man bemöter hot. Vad har ni själva fått för bild av den överförskrivande läkaren? Det vi kunde konstatera var att läkaren under en lång period hade ett stegrande intresse för porr och som hängde ihop med hans förskrivning av narkotikaklassade läkemedel. Hur kommer ni att fortsätta bevakningen av problemet? Vi kommer att följa vad som händer med läkaren som nu är under utredning hos HSAN (Hälso och sjukvårdens ansvarsnämnd). Dessutom pågår en polisiär rättsprocess. Vi har kunnat påvisa stora brister hos Socialstyrelsen och vi kommer även att följa upp och titta på vad man gjort åt detta. Socialstyrelsen har från och med i september 2011 inrättat en enhet som heter ”Enheten för behörigheter” som granskar och kvalitetssäkrar alla ärenden som gäller begränsningar i en läkares yrkesutövning. Vad har priset betytt för er? Priset har varit mycket hedrande och en enorm uppmuntran efter en tid med hårt arbete. Peter och Johanna vill även framhålla allt stöd som de fått från redaktionen och kollegor. Journalisterna ser också en styrka i kombinationen av att Johanna har ett förflutet som reporter inom sjukvården och Peter är kriminalreporter. På så sätt var de specialister inom olika områden och den kombinationen gjorde arbetet lättare. Stort Grattis till Journalistpriset och lycka till i fortsättningen! Åsa Dahlberg svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 31 Fentanyldöden fortsätter i Halland Sedan förra våren har minst sju personer i Halland avlidit till följd av överdoser av fentanyl i plåster. I Halland har polisen konstaterat att opiatläkemedel som t.ex. OxyContin och OxyNorm alltmer ersatt heroin bland missbrukare. Situationen är likartad i flera andra län, men i Halland har man dessutom under de senaste åren sett ett ökat missbruk av fentanyl i plåster. Fentanyl är en mycket potent opiatsubstans som är verksam i mikrogramdoser och därför lätt kan orsaka dödliga överdoser. När vi förra året skrev om fentanylmissbruket i Halland i SNPF:s temanummer X-2011 (läs på www. snpf.org), hade fyra personer dött av fentanylöverdoser på några månader. Nu efter ytterligare tre månader, fram till mitten av januari 2012, har de dödliga överdoserna stigit till sju, eventuellt åtta. Enligt polisassistent Henrik Karlsson på underrättelseroteln i Halland har minst hälften av fallen med dödliga överdoser orsakats av rökning/inhalering av fentanylplåster. Polisen i Halland har hittat glasbongar som använts för rökning av fentanyl. Bongarna tillverkas av glaskupor från vanliga glödlampor. I glaskupan läggs några små bitar som klippts ur ett fentanylplåster. Glaskupan täpps till och värms upp med en låga. Rökgaserna som bildas inne i kupan andas in genom ett par rör som är nerstuckna i kupans tätning. Fentanyl kan naturligtvis rökas på liknande sätt med andra typer av bongar eller rent av på folie. Eftersom fentanyl är en oerhört potent drog, är det vanskligt att beräkna dosen vid inhalering, särskilt om fentanyl röks tillsammans med andra droger som t.ex. hasch eller bensodiazepiner. Glaset till en vanlig glödlampa kan göras om till en bong, en pipa för rökning av t.ex. fentanylplåster. Foto: Polisen Halland Fentanyl ska enligt FASS användas vid behandling av stark smärta hos cancerpatienter, men ibland sker förskrivningen betydligt lättvindligare. Hos en kvinna i 40-årsåldern, som polisen i Halland stoppat för misstänkt drograttfylleri, hittades 40 fentanylplåster av den starkaste sorten. Hon hade vid samma tillfälle fått 96 plåster förskrivna av en läkare för lindring av smärta efter en trafikolycka, en mängd som räcker för nästan tio månaders kontinuerlig behandling. Varje sådant plåster som avger 100 mikrogram/timme kostar 180 kronor på apoteket. På missbruksmarknaden är priset 700 – 1000 kronor styck, enligt Henrik Karlsson. Kvinnan misstänktes för langning, den pensionerade läkaren polisanmäldes och är också under utredning av Socialstyrelsen. Polisen i Halland har kontakt med Socialstyrelsen och avser inleda samarbete med apoteken och andra aktörer inom sjukvården i regionen för att kunna stoppa spridningen av fentanylplåster bland missbrukare. Enligt Stewe Alm på Rikskriminalpolisen har man där med anledning av situationen i Halland kontaktat Socialstyrelsen och Läkemedelsverket för att diskutera reglerna kring läkares förskrivning av fentanylplåster och andra narkotikaklassade läkemedel. Polisen har kartlagt missbruket Henrik Karlsson och hans kollegor på underrättelseroteln fick under hösten 2011 direktiv av polisledningen i Halland att kartlägga missbruket och den illegala hanteringen av fentanyl i länet. Kartläggningen redovisades i en rapport som avslutades med rekommendationer om att bland annat öka kunskapen bland polispersonal för säker hantering av fentanylplåster och hur man känner igen missbrukare. Mätsticka som polisen i Halland inköpt för att snabbtesta förekomsten av fentanyl i urin. Foto: Polisen Halland Överförskrivning av fentanylplåster Mycket talar för att en eller flera läkare i Halland skriver ut fentanylplåster som sedan hamnar hos missbrukare. 34 svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 Polisens ordinarie snabbtester omfattar inte undersökning av fentanyl i urin. I Halland införskaffade därför polisen mätstickor för snabbtest av fentanyl. Man började använda snabbtesterna i Falkenberg, där missbruket var störst under 2011, och nu används dessa mätstickor av polisen i hela länet. n Gunnar Hermansson Info från SKL, Droganalysenheten Fenomenet svampodlingar Svampodlingar ökar i de beslag som skickas till SKL för bestämning av narkotika. Vad är då dessa odlingar för något och hur ”fungerar” de? På nätet saluförs färdiga odlingslådor som är preparerade så att vem som helst kan odla fram fruktkroppar av den narkotikaklassade svampen Psilocybe cubensis. Det som krävs är lite vatten, normal rumstemperatur, måttligt med dagsljus och tålamod! Svampar är en udda livsform som i vissa avseenden liknar växter och i andra avseenden liknar djur. Deras primära roll i ekosystemet är som nedbrytare. Svampar består av ett mycel av tunna svamptrådar som är perenna och som vid optimala förhållanden producerar fruktkroppar (det vi i dagligt tal kallar svampar). Fruktkropparnas enda syfte är att producera sporer för att sprida arten vidare. De färdigpreparerade odlingslådorna man köper består av en försluten plastlåda innehållande vitt svampmycel som växer på spannmålskärnor. För att mycelet ska få en jämn fuktbalans är det täckt med fukthållande perlit och vermikulit. Till odlingslådorna finns också en plastpåse med andningsventil som man ska placera odlingslådan i när den väl startats. Det man gör för att starta odlingen är att höja fuktigheten i lådan genom att tillsätta vatten samt att man genom att öppna lådan och avlägsna locket ger odlingen tillgång till luft. Dessa faktorer gör att svampmycelet tror att nu är det höst och dags att producera fruktkroppar! Så länge förhållandena för mycelet är gynnsamma kan det producera flera omgångar med fruktkroppar fram till dess att näringen i spannmålskärnorna tagit slut. Det finns dock ett dilemma med svampodlingar, de är extremt känsliga för kontamination från andra mikroorganismer. Invaderas odlingen av någon annan svamp eller bakterie börjar ett krig som slutar med att inga fler fruktkroppar växer upp. Svampen som förekommer i dessa odlingslådor heter ringslätskivling, Psilocybe cubensis. Svampen växer vilt i subtropiska områden i betesmarker för hästar och kor, direkt i spillningen eller i välgödslad jord. Svampen kan inte växa vilt i Sverige, men är lätt att odla i inomhusmiljö. Hur hanterar man då dessa svamplådor på en brottsplats? Det bästa är att ringa SKL för rådgivning. Odlingslådorna är extremt känsliga och det är svårt att bedöma i vilken fas en odling befinner sig. Det är därför bäst att diskutera varje enskilt fall. Ingrid Areskoug Växtgruppen SKL Fyra färdigpreparerade odlingslådor inköpta från nätbutik. På bilden syns också plastpåsen med andningsventil som medföljer till varje odlingslåda. Skördemogna fruktkroppar växande i odlingslåda. svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 35 Dimma i Belgrad text och foto: jörgen andersson, per nilsson, robert falk, helena wållgren, jenny gullstrand, kristian perem, kent evertsson, narkotikaroteln i göteborg. Det är kallt, riktigt kallt. Dimman ligger så tät över Belgrads flygplats att de vajande gatlyktorna knappt förmår lysa upp den nästan öde taxiplanen. ”Hello… Sverje?” Plötsligt hörs en röst från en av bilarna. Det är ”Bojan”, vår chaufför för resan som ger sig till känna. Klockan är 23:47 söndagen den 20 november 2011. Grupp fyra från narkotikaroteln i Göteborg har precis anlänt till Serbien. Under våren 2011 började vi planera en resa till Serbien. Flera av de ärenden som under årens lopp engagerat narkotikaroteln i Göteborg har haft förgreningar ner till Balkan. Att vår spaningschef Bo Pettersson är stationerad i Belgrad för OSCE:s räkning, gjorde att vi tillsammans med honom kunde planera och genomföra resan med ett schema fullt av intressanta möten och föreläsningar. Med ett resebidrag från SNPF kunde denna givande studieresa genomföras. Under våra fyra dagar i Belgrad träffade vi bland andra Bo Pettersson (Organised Crime Adviser vid OSCE), Martin Lilja (sambandsman vid svenska ambassaden i Belgrad) och Veljko Popara (chef för landets nationella spaningsavdelning). Vi lyssnade på flera intressanta föreläsningar, bland annat om narkotikasituationen i Serbien, hur spaningsstyrkan fungerar och om hur OSCE försöker bistå landets poliskår. Utöver föreläsningar och mer tjänsterelaterade aktiviteter hann vi även med att besöka flera kulturella landmärken i Belgrad och inte minst avnjuta god mat och dryck. Grupp fyra med vår värd Bo Pettersson (nr 4 från höger) på taket till OSCE:s högkvarter i Belgrad. 38 svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 Besök på spaningsenheten En av flera höjdpunkter på schemat var att besöka Serbiens motsvarighet till svenska Rikskriminalpolisens spaningsenhet. Enhetens chef, Veljko Popara, bjöd in oss till deras högkvarter beläget ungefär tjugo minuters resa från centrala Belgrad. Veljko själv tog emot oss på gårdsplanen och visade in oss till enhetens utsättningsrum. På väg in i byggnaden mötte vi en grupp unga män och kvinnor som hejade glatt när vi passerade dem. Vi frågade trevande om det kunde vara studenter på studiebesök men Veljko informerade oss om att det var en grupp unga spanare på väg ut för att jobba. Deras opolisiära utseende och uppträdande imponerade. Efter att vi i enlighet med vanligt serbisk sedvänja serverats kaffe, presenterade Veljko spaningsstyrkans verksamhet. Det visade sig att verksamheten inte är knuten till någon specifik enhet inom polisen utan jobbar med alla typer av grov brottslighet. Eftersom landet drabbats av flera krig i modern tid, har de problem med stora mängder olagliga vapen i omlopp. Förutom vapen, narkotika, trafficking och korruption, berättade Veljko att de även har stora problem med ”hitmen” som kontrakteras för att utföra mord mot betalning. Spaningsavdelningen består av drygt 80 spanare, cirka 20 tekniker samt ett par insatsgrupper, deras motsvarighet till vår piket. Spanarna gör bara egna gripanden i undantagsfall. De har istället en insatsgrupp knuten till sig som jobbar integrerat med spanarna. Det åskådliggjordes tydligt när vi fick se flera filmsekvenser från skarpa tillslag som spaningsstyrkan genomfört med hjälp av insatsgrupperna. Vi imponerades av den höga nivån som gällde foto- och filmdokumentation vid både spaning och tillslag. Vid nästan alla ingripanden som visades, filmades de misstänkta vid ingripandeögonblicket. Dokumentationen gav ärendena ett tydligt intryck av det faktiska skeendet som ibland kan vara svårt att beskriva i t.ex. en spaningspromemoria. Bevissäkringen av beslag lämnade kanske mer att önska. Beslag plockades fram ur gömmor mitt framför de misstänkta och i en del fall på sätt som i Sverige skulle anses kontaminera beslagen. Om Serbien Serbien är efter separationen från Montenegro 2006 en egen republik. Landet har drygt 7 miljoner invånare varav 1,6 miljoner i huvudstaden Belgrad. På många sätt kan man säga att landet är präglat av de många krig det varit inblandat i. Den politiska ledningen försöker att närma sig EU men vägrar att erkänna Kosovos självständighet, vilket är ett av de grundvillkor som ställs för ett närmande. En genomsnittlig lön i Serbien ligger mellan 250-350 euro. Samtidigt kostar kläder och kapitalvaror mer än i Sverige. Mat och dryck är däremot betydligt billigare och man äter och dricker gott för runt en hundralapp. Mat i Serbien betyder generösa portioner, ofta kött, vilket tilltalade flera i gruppen medan andra föll för det rika utbudet av sötsliskiga bakverk, baklava och liknande. Gatubrottsligheten i Belgrad är förhållandevis låg. Mycket beroende på det stora antalet poliser. I Serbien finns mer än dubbelt så många poliser (drygt 40 000) som i Sverige. De polisiära lönerna ligger mellan 350 euro för en färdigutbildad polis, 450 euro för en polis i chefsbefattning och upp till 550 euro om polischefen är högskoleutbildad. I Belgrad finns även en sorts lokal polis som avlönas av staden. De har som främsta uppgift att skriva ut parkeringsböter och liknande men får ofta avsevärt högre lön än sina statliga kollegor vilket lätt leder till motsättningar. Natos bombningar lever fortfarande kvar som ett sår i serbernas hjärtan. Organiserad brottslighet Trafficking och narkotikasmuggling beskrevs för oss som några av de vanligaste formerna av organiserad brottslighet. Omkring 60 procent av de kriminella grupperingarna har internationell struktur och anses mycket våldsamma. Den vanligaste drogen i Serbien är marijuana men en av de största smugglingsvägarna av heroin från Afghanistan till Västeuropa går över just Serbien och kallas ”Balkan heroin route”. Vid samtal med bland annat Veljko framgick att det finns tecken på att heroinsmugglingen gått tillbaka något men att smugglingen av kokain istället ökat. I flera fall har narkotikan inte passerat Balkan men smugglingen har ändå organiserats av serbiska ligor. Priserna för narkotikan på gatan i Serbien ligger under våra nivåer. Som exempel kostar marijuana runt 1 euro/gram, heroin 20 euro/gram och kokain cirka 35 euro/gram. Straffen som tilldöms narkotikabrottslingar varierar kraftigt beroende på var i landet du befinner dig. Innehav av ett kilo heroin på landsbygden kan ge 5 års fängelse medan straffet för samma brott i Belgrad bara ger 2,5-3 år. OSCE i Serbien OSCE är en multinationell organisation med 56 medlemsländer. De finns sedan 2001 representerade i Serbien och stödjer landets poliskår genom olika projekt. Vår värd Bo Pettersson arbetar som legal advicer för organisationens brottsbekämpande avdelning i Serbien och berättade om de olika projekten. Bland annat har OSCE hjälpt till med att bygga upp Serbiens nationella spaningsavdelning, genomfört utbildning för poliser i drogtecken och symptom samt drivit projekt med syfte att utveckla kriminaltekniken i landet. Bo ordnade även så att vi fick möjlighet att som åhörare ta del av en Workshop presentation där förhörsledare från hela Serbien deltog och redovisade deras största hinder vid brottsutredning. De hade kommit fram till att det var brist på lokaler och saknades ändamålsenlig utrustning. Lagstiftningen räckte ibland inte till för att kunna kvarhålla de misstänkta så länge som behövdes för att kunna hålla förhör. Fästningen i Kalemegdan park. Till sist Vi besökte Serbien under dess kanske tråkigaste årstid men lämnade Belgrad fyllda av positiva minnen. Staden, som ligger där floderna Sava och Donau möts, sveps vintertid in i fukt och den ständiga röken från brunkol. Trots att staden först kändes grå och kall, charmades vi av de varma människorna och den gästvänlighet som mötte oss. Även Kalemegdan park med dess vackra läge, ryska kaféet med sina frestande sötsaker och alla små genuina restauranger gör att vi gärna återvänder. Vi vill rikta ett stort tack till vår värd Bo Pettersson och inte minst SNPF som möjliggjort denna minnesvärda resa för oss. n svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 39 HD-domar som förändrat rättsläget i narkotikamål Den omvälvande och omdiskuterade domen i Högsta domstolen den 16 juni 2011 i mål nr B 5412-10 har åtföljts av ytterligare tre HD-avgöranden under hösten, vilka förändrat straffmätningen i narkotikamål. Syntetiska katinoner jämförs nu med amfetamin Målet som Högsta domstolen avgjorde den 16 juni gällde insmuggling av den narkotikaklassade substansen mefedron som är en syntetisk katinon. Två män var i hovrätten dömda till vardera 14 års fängelse för insmuggling av 2 kilo mefedron och med planer på att inköpa ytterligare tio kilo. Domstolarna utmätte i regel straffen i narkotikamål, fram till den 16 juni, utifrån upprättade tabeller, där straffets svårighetsgrad varit kopplat till art och mängd av olika narkotikapreparat som hanterats olovligen i ärendet. Syntetiska katinoner har i dessa fall jämförts med ecstasy i farlighets- och straffvärdeshänseende. Högsta domstolen fastslog i sin dom att mefedron och andra syntetiska katinoner istället ska jämföras med amfetamin och att straffets längd ska bedömas utifrån betydligt fler kriterier än bara den mängd av en eller flera droger som hanterats. HD menade att de båda männen, som dömts till vardera 14 års fängelse för grov narkotikasmuggling och grovt narkotikabrott, inte hade agerat storskaligt och organiserat, att verksamheten pågått under relativt kort tid och att männen, förutom eget missbruk, endast sålt till vänner och bekanta. HD sänkte straffen för männen till vardera 4 års fängelse. Grova brott blev normalbrott Den 21 oktober 2011 avkunnade Högsta domstolen dom i två mål som gällde den syntetiska katinonen MDPV och i det ena fallet även metylon. I mål nr B 2613-11 hade en kvinna dömts för grovt narkotikabrott och grov narkotikasmuggling till 7 års fängelse av hovrätten. Hon hade vid åtta tillfällen smugglat in sammanlagt 347,7 gram MDPV som hon beställt från Kina. Varje smugglingstillfälle hade avsett ca 45 gram. Kvinnan hade köpt MDPV för sitt eget 42 svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 och pojkvännens missbruk och även på beställning av andra missbrukare i bekantskapskretsen. HD bedömde varje smugglingstillfälle som ett brott av normalgraden. Hanteringen var enligt HD inte storskalig och organiserad, bedrevs inte i vinningssyfte och hade endast pågått under 3-4 månader. HD ändrade brottsrubriceringen till narkotika- och smugglingsbrott av normalgraden och sänkte straffet till 1 års fängelse. Det andra målet B2944-11, som avgjordes samtidigt, var ett liknande fall. En man smugglade in sammanlagt 346,5 gram MDPV och metylon och dömdes i hovrätten till 8 års fängelse. Narkotikasmugglingen hade skett vid tre tillfällen och det grövsta brottet gällde 247 gram MDPV. HD påpekade i domen att straffvärdena för amfetamin var för höga enligt tabellerna. Brottsligheten i målet hade dessutom en tydlig koppling till mannens eget missbruk, han saknade vinstintresse och brottsligheten var inte organiserad. Det samlade straffvärdet för de tre smugglingsbrotten motsvarade enligt HD 1 år och 6 månaders fängelse. 59 års fängelse sänktes av Högsta domstolen till 22 år Sju personer dömdes den 11 maj 2011 av Svea hovrätt till 59 år i fängelse för delaktighet i insmuggling och försäljning av de narkotikaklassade nätdrogerna MDPV och mefedron. Högsta domstolen sänkte straffen för de dömda till sammanlagt 22 års fängelse. Ärendet inleddes i december 2009 då polisen i Stockholm Söderort gjorde en kontroll hos 23-årige Alex efter ett tips om att denne sålde narkotikaklassade droger via Internet. Han använde sig av hemsidan Organic RC, men de droger han sålde, bland annat MDPV och metylon, var inte förbjudna då. Den 1 februari 2010 blev MDPV narkotikaklassad och två månader senare greps Alex och en medhjälpare Påsar med MDPV-pulver och etiketter som den 25-åriga kvinnan hade förberett för utskick till kunder. för grovt narkotikabrott, eftersom försäljningen av MDPV fortsatt. En omfattande polisutredning inleddes nu och det visade sig att Alex och hans medhjälpare fortsatt att sälja MDPV och mefedron via de nya hemsidorna RC-Traders.com och Mephedrone.cc. Efterfrågan var stor och pengarna strömmade in till Alex. Han ville dock inte själv befatta sig med de olagliga drogerna och han byggde därför upp ett nätverk av ”arbetare” som han kallade dem. Alex beställde själv de förbjudna substanserna från Kina, medan arbetarnas uppgift var att ta emot beställningar från kunder, öppna postboxar, hämta ut och förvara drogerna, förpacka och skicka iväg beställda mängder, ta emot pengar från kunder på sina bankkonton och redovisa till Alex. När nätverket avslöjades valde vissa att berätta öppet vid polisförhör. De hade utnyttjats av Alex och tagit stora risker, men inte fått mer än småsummor i ersättning. Alex hade däremot samlat på sig hundratusentals kronor, pengar som han investerat i bland annat dyra bilar. En 25-årig kvinna från Norrtälje kom i kontakt med Alex nätverk när hon som kund köpte MDPV i december 2009. Hennes akuta behov av pengar ledde till att hon rekryterades som arbetare. Hon öppnade först ett bankkonto där pengar skulle sättas in från Alex kunder. Hennes ersättning var 5 procent av insatta pengar. Kvinnan blev också ombedd att skaffa en postbox för att ta emot drogerna som kom i kilopartier från utlandet. Hon tog hem pulvret, förpackade det i påsar om ett respektive fem gram och skickade iväg till kunder enligt en adresslista som Alex gav henne. Detta höll hon på med i tre månader och fick 8000 kronor i månaden. När hon greps den 1 april 2010 förvarade hon 996 gram mefedron och 809 gram MDPV i sin bostad och på sin arbetsplats. Den tidigare ostraffade 25-åriga kvinnan dömdes av Södertörns tingsrätt till 10 års fängelse för grovt narkotikabrott. Alex dom blev fängelse i 14 år, hans närmaste kompanjon fick 10 år och ytterligare tre arbetare fick fängelsedomar på mellan 5 och 8 år. Svea hovrätt fastställde domarna samt gjorde små korrigeringar i fängelsestraffen. Ytterligare en åtalad person som friats av tingsrätten, dömdes av hovrätten till 4 års fängelse. Den aktuella narkotikahandeln hade pågått i tre månader när polisen ingrep i månadsskiftet mars-april 2010. Hanteringen omfattade 1,3 kilo MDPV och 1,5 kilo mefedron och verksamheten gav mycket höga vinster. Detta var kriterier som Högsta domstolen använde i sin bedömning av målet. Man konstaterade vidare att verksamheten bedrivits av endast ett fåtal personer under den relativt korta tiden. Fastän det var fråga om mycket allvarlig brottslighet kunde den inte betraktas som organiserad narkotikahandel av det grövsta slaget. HD halverade straffet för huvudmannen Alex till 7 års fängelse. Hans närmaste kompanjon och den 25-åriga kvinnan fick sina 10-åriga fängelsestraff sänkta till 4 respektive 3 år. På samma sätt sänktes straffen för de övriga fyra som deltagit i narkotikahanteringen. n Gunnar Hermansson svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 43 Vilket underlag kommer att krävas i fortsättningen för styrkande av grovt narkotikabrott? En HD-dom ökar kraven på bevisning i narkotikamål. Mer arbete kommer att krävas under förundersökningen. Ett strukturerat inhämtande under FU kan ge bättre underlag. H ögsta domstolen har genom domen i målet B 5412-10 ändrat praxis i narkotikamål i flera avseenden. En konsekvens blir att åklagare inte längre kan åberopa enkla mängdresonemang av den typ som funnits i tabellerna hos Borgeke/Sterzel. I stället torde det krävas att åklagarna mer i detalj beskriver den enskilde misstänktes olovliga hantering av narkotika. Detta kommer att fordra en bredare och djupare inhämtning redan under förundersökningen. Tre rekvisit med frågor Enligt 3 § Narkotikastrafflagen (1968:64) gäller att ”Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om det har utgjort ett led i en verksamhet som har bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt, avsett särskilt stor mängd narkotika eller eljest varit av särskilt farlig eller hänsynslös art. Bedömningen skall grundas på en sammanvägning av omständigheterna i det särskilda fallet.” I en kommentar till det aktuella HD-avgörandet har Riksåklagaren (2011-12-14) noterat att ”Rubriceringen grovt narkotikabrott är avsedd för främst de allvarligaste gärningarna – gärningar som ingår i en organiserad narkotikahandel med inriktning på att i vinningssyfte sprida missbruk och utnyttja missbrukarnas beroende.” Vidare skall hänsynslösheten i gärningsmannens förfarande tillmätas ökad betydelse. RÅ har en samma kommentar redovisat ”Omständigheter som talar i skärpande riktning”: • Att det varit fråga om organiserad narkotikahandel. • Att narkotikahandeln varit omfattande och välorganiserad. 46 svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 • Att gärningsmannen haft en framträdande roll i organisationen. • Att gärningsmannen haft insikt i organisationens storlek och inriktning. • Att gärningsmannen bestämt vinstfördelningen och själv tagit största vinsten. • Att narkotikan har gjorts tillgänglig, t.ex. via internet, för okända eller unga personer. • Att narkotikan har distribuerats till en stor krets av okända eller unga personer, t.ex. via internet. • Att gärningsmannen haft vinning av sin brottslighet, oavsett om denna varit organiserad eller inte. Intressant är RÅ:s formulering om att ”i vinningssyfte sprida missbruk”. En mycket stor del av introduktionen i missbruk (olovligt bruk) av narkotika, d.v.s. den första rusgivande kontakten med narkotika, sker genom missbrukarnas agerande i nära kretsar. RÅ:s formulering skulle kunna ge stöd för en sträng bedömning av introduktion av noviser i narkotikamissbruk. RÅ:s formulering ”utnyttja missbrukarnas beroende” kan täcka all försäljning till s.k. tunga missbrukare så som de definieras hos Utredningen om narkotikamissbrukets omfattning (UNO) (Ds S 1978:10). I denna grupp ingår alla injektionsmissbrukare. Bedömningsfrågor kan uppkomma redan under en förundersökning och ha betydelse för beslut om tvångsmedel m.m. Ett sätt att utröna om en olovlig hantering av narkotika kan anses utgöra grovt brott är att under FU ställa specifika frågor. Följande förteckning (checklista) kan vara till hjälp för att klarlägga förhållandena i verkligheten. Svaren kan inhämtas från förhör, IT-kommunikation, forensiska undersökningar, granskning av sidoverksamhet (ekonomiska transak- tioner m.m.), rapporter om förgiftningar, olyckor m.m. För en allsidig inhämtning kan man behöva använda underlag från flera slag av källor. Vid husrannsakan hos en misstänkt narkotikabrottsling kan det vara värdefullt att leta efter spår av omfattande och kemisk-teknisk hantering av narkotika eller prekursorer, t.ex. vågar för uppvägning och påsar för fördelning av narkotika m.m., som kan ge en detaljerad bild av hur omfattande verksamhet som planerats eller bedrivits. Även material som speglar den ekonomiska sidan av den olovliga hanteringen bör säkras. Det är också angeläget att söka fastställa om det förekommer spår av eget missbruk – om ej bör vinningsmotivet framstå som klarare. ”Bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt” ”Större omfattning” kan tolkas så att det rör sig om verksamhet som avser större mängder än vad personen själv eller den närmaste gruppen anskaffat för egen konsumtion. ”Yrkesmässigt” kan tolkas som ”professionellt”, d.v.s. i besittning av speciell kompetens, eller som ”huvudsakligt näringsfång”. Grundkompetensen vid olovlig hantering av narkotika kan variera från universitetsnivå (t.ex. avancerad synteskemi) till enkelt ”nasande” vid försäljning i missbrukarled. Frågor: 1. Har NNs hantering av narkotika förutsatt någon specialiserad kompetens för att framställa narkotika eller blanda ut narkotika (kan vara speciellt svårt vid hantering av fentanyl)? Svaret kan visa om det rört sig om särskilt avancerade former av framställning eller utblandning av narkotika. 2. Har NNs hantering av narkotika förutsatt tillgång till speciella (svåråtkomliga eller svårhanterliga) råvaror (prekursorer) eller särskilt avancerad teknisk utrustning? Svaret kan ge en bild av vidden av det tekniska supportsystem som NN haft kontakt med för att bygga upp sin kemisk-tekniska hantering av narkotika. ”Yrkesmässigt” kan även tolkas som utgörande ”huvudsakligt näringsfång”, d.v.s. ha haft ett påtagligt inslag av ekonomisk vinning över längre tid. En enkel jämförelse kan göras mellan narkotikainkomstens andel av årsinkomsten (enklast att jämföra med deklarerad inkomst). Den som har mer än hälften av sin inkomst från narkotikaaffärer kan sägas ha bedrivit dessa yrkesmässigt. En annan jämförelse kan göras med vanliga inkomster i landet. Medelinkomsten i Sverige år 2009 låg omkring 280 000 SEK. Den som under ett år gör minst en halv medelinkomst på sina narkotikaaffärer kan troligen sägas ha bedrivit sin verksamhet yrkesmässigt. Vinningen kan bli större ju högre upp en aktör befinner sig i en organisation. Frågor: 3. Hur stort ”netto” har NN haft av sin narkotikahantering under det senaste året eller den aktuella tiden? Svaret kan ge en skattning av vinningen av NNs hantering. Svaret kan ha intresse även för undersökningar om penningtvätt, skattebrott m.m. 4. Hur stor del av NNs deklarerade inkomster under motsvarande tid motsvarar förtjänsten av hans narkotikahantering? Svaret kan ge en bild av den betydelse som narkotikahanteringen haft för NNs privatekonomi. Svaret kan ha intresse även för undersökningar om penningtvätt, skattebrott m.m. 5. Har NN haft en avgörande roll för att planera ekonomin kring den olovliga hanteringen och bestämma fördelningen av vinsten eller tagit en stor del av vinsten för egen del? Svaret kan ge en bild av NNs roll i en organisation. ” ” RÅ:s formulering ’utnyttja missbrukarnas beroende’ kan täcka all försäljning till s.k. tunga missbrukare … Rekvisitet ”led i en verksamhet som har bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt” har i en del fall tolkats så att det måste finnas internationella brottssyndikat med i bilden. Denna syn bottnar i en lagändring i Brottsbalken (29 kap. 2 § 6 p.) som kom den 1 juli 2010. Lagändringen syftade till att öka spännvidden vid straffvärdebedömning av brott i allmänhet. I förarbetena till denna ändring sägs bl.a. att ”med brottslighet som utövats i organiserad form avses brottslighet som begåtts inom ramen för en struktur där flera personer samverkat under en inte helt obetydlig tidsperiod för att begå brott samt att det inte är tillräckligt att det aktuella brottet har begåtts i samverkan”. Sådan brottslig verksamhet kan dock bedrivas utan att nödvändigtvis ha internationell styrning eller utländsk tyngdpunkt. Frågor: 6. Har NNs hantering av narkotika bedrivits eller varit avsedd att bedrivas under längre tid? Svaret kan ge en bild av organisationskunnande och resursstyrka bakom hanteringen. 7. Har NNs verksamhet bedrivits i en struktur som kunnat fortsätta trots bortfall av enskilda medarbetare? Svaret på frågan kan spegla uthålligheten i verksamheten. 8. Har NN förstått eller genom sitt handlande visat sig medveten om att risken för fängelse förelåg vid hanteringen av den aktuella narkotikan? Svaret kan ge en bild av graden av medvetet risktagande och därmed förslagenheten i verksamheten. + forts s 50 svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 47 ”Avsett större mängd narkotika” Begreppet ”större mängd” narkotika är ej preciserat i Narkotikastrafflagen eller dess förarbeten. Genom den aktuella HD-domen kan man ej heller falla tillbaka på tabellerna i Borgeke/Sterzel. Ett särskilt problem är att begreppet mängd kan avse både fysisk massa (vikt) eller antalet missbruksdoser. Eftersom vikten i en missbruksdos kan variera med proportionerna mellan ett och en miljon (LSD i förhållande till kat) är det mer korrekt att räkna antalet missbrukdoser. Mängden hanterad narkotika är avgörande för den totala skada som narkotikan kan framkalla i de yttersta leden, t.ex. i form av förgiftningar, psykiska sjukdomar eller beroendeutveckling. Ett sätt att få en bild av vilken mängd som en misstänkt förfogat över är att ställa frågan om han kunnat förstöra eller beordra förstöring av narkotikan, t.ex. om han blivit varnad att polisen eller tullen var hans operationer på spåret. Fråga: 9. Hur många missbruksdoser av marknadskvalitet har NN haft kontroll över, antingen personligen eller via sin organisation? Svaret kan ge en bild av den totala omfattningen av NNs direkta eller indirekta hantering av narkotika men även av den totala fara för andra människors hälsa som kan uppstå eller kunde ha uppstått av NNs hantering. ”Varit av särskilt farlig eller hänsynslös art” Farlig art kan enligt praxis sedan länge avse hantering av ett preparat med särskilt farliga egenskaper, t.ex. heroin. Efterhand har farlighetskriterierna blivit fler, men vilken vikt de skall tillmätas är oklart efter HD:s aktuella dom. Vad som skall anses vara hantering ”av särskilt farlig art” kan bero på omständigheterna. Ett ofta anfört exempel är, som RÅ påpekat i sin aktuella kommentar, försäljning till ungdomar eller personer med ett utvecklat beroende. Frågor: 10. Har NNs hantering av narkotika skett i medvetande om att den hanterade mängden narkotika genom sin sammansättning varit särskilt farlig, exempelvis genom innehåll av särskilt höga halter narkotika eller genom utblandning med giftiga medel? 11. Har NNs hantering av narkotika inneburit utbjudande till en stor grupp för honom tidigare obekanta personer, t.ex. via internet? 12. Har NNs hantering av narkotika inneburit utbjudande eller överlåtelse till barn (under 18 år) eller ungdomar (18 – 25 år)? 13. Har NNs hantering av narkotika varit inriktad på särskilt utsatta grupper, exempelvis intagna på institution eller kroniska missbrukare? 14. Har NNs hantering av narkotika inneburit eller främjat introduktion i missbruk (olovligt bruk, icke-medicinskt bruk) av narkotika, d.v.s. den första rusframkallande kontakten med narkotika för en novis? 50 svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 15. Har NN uppmanat missbrukare att begå brott, t.ex. stöld eller narkotikaförsäljning, för att finansiera inköp av narkotika från NN? Svaren på frågorna 10 – 16 kan ge en bild av hur förslagen och därmed farlig och hänsynslös NNs hantering av narkotika varit. 16. Finns spår av eget missbruk i den lokal där NN misstänkts ha bedrivit sin verksamhet? Svaret kan visa om narkotikahanteringen främst varit avsedd för eget bruk i den närmsta kretsen eller för försäljning. 17. Hur många köpare kan bindas till NNs hantering av narkotika? Svaret kan ge en bild av räckvidden för spridningen av den narkotika som NN hanterat. 18. Har NNs hantering av narkotika haft internationella förgreningar, exempelvis i fråga om anskaffning eller distribution? Svaret kan ge en bild av den strukturella uppbyggnaden av den del av organisationen som NN kontrollerat. 19. Har NNs hantering av narkotika haft eller varit avsedd att ha internationella förgreningar vid transferering av vinningen av brottet? Svaret kan ge en bild av graden av planering m.m. för hanteringen av vinningen från NNs hantering av narkotika. ” Mängden hanterad narkotika är avgörande för den totala skada som narkotikan kan framkalla i de yttersta leden, t.ex. i form av förgiftningar, psykiska sjukdomar eller beroendeutveckling. ” Redovisning i sakframställningen För att skapa en överskådlig bild av en persons olovliga hantering av narkotika kan man använda bl.a. följande typer av material: • Organisationsplan med olika typer av pilar för att markera befälskedjor, kommunikationsvägar, narkotikahantering, penningströmmar m.m. • Hanterade mängder i varje led. • Mängder under varje persons kontroll (inkl. hela spannet underställda). • Antalet missbrukare som skulle kunna skadas av den hanterade eller kontrollerade mängden narkotika (t.ex. genom livshotande överdoser eller psykiska störningar). • Försvårande omständigheter i varje led (t.ex. försäljning till ungdomar eller svåra förgiftningar). Jonas Hartelius Christofer Bohman § Rättsrutan § § Rättsrutan § Ändrad straffmätningspraxis i narkotikamål – riksåklagarens uppfattning Riksåklagaren har i anledning av Högsta domstolens (HD) avgöranden på senare tid i narkotikamål kommenterat straffmätningen i sådana mål (201112-14). I kommentaren ger riksåklagaren uttryck för att ha accepterat att enbart arten och mängden av narkotika inte alltid kan vara ensamt avgörande för att bedöma ett brott som grovt och inte ensamt kan motivera att den övre straffskalan kommer till användning vid grovt brott. Riksåklagarens uppfattning är emellertid att arten och mängden av den narkotika som har hanterats även fortsättningsvis är betydelsefulla faktorer för att avgöra rubriceringen eller straffvärdet, även om bedömningen ska göras med hänsyn taget till samtliga omständigheter. I inledningen av en förundersökning måste arten och mängden av narkotika vara avgörande för brottsrubriceringen och för bedömning av straffvärdet. Har större mängd narkotika hanterats, kan det vara en presumtion för att hanteringen har varit ett led i en organiserad verksamhet. De tidigare använda tabellerna bör därför även fortsättningsvis kunna användas i förundersökningens inledningsskede. Tabellerna bör dessutom kunna användas som utgångspunkt senare under förundersökningen och vid beslut i åtalsfrågan, särskilt för att dra gränsen mellan brott av normalgraden och grovt brott, även om inga andra omständigheter än art och mängd är kända. Riksåklagaren undantar dock amfetamintabellen, som HD uttryckligen angett ger för höga straffvärden, liksom tabeller för ecstasy och syntetiska katinoner, som är preparat som HD också uttryckligen kommenterat. Gränsen för grovt brott avseende amfetamin bör tills vidare anses gå vid 400-500 gram och för ecstasy inte under 800 tabletter. Mefedron, metylon, MDPV och andra syntetiska katinoner bör enligt riksåklagaren jämställas med amfetamin. Eftersom HD inte har uttalat sig om gränsen mellan ringa brott och brott av normalgraden, kan tabellerna fortsätta att användas i dessa fall med undantag av tabellerna för ecstasy, LSD, Rohypnol och GHB. Gränsen för brott av normalgraden avseende ecstasy bör nu gå vid ca 6 tabletter, mot tidigare 3. Det är, menar riksåklagaren, nödvändigt att Högsta domstolen prövar fler narkotikamål avseende rubricering och straffvärde och särskilt sådana fall där endast art och mängd utgör de omständigheterna som kan läggas till grund för rubricering och straffvärdebedömning. Riksåklagaren varnar för att låta nya tabeller, som kommer att skapas efter hand, vara vägledande om de inte direkt speglar HD:s praxis. De syntetiska katinonerna, mefedron, MDPV med flera, bör i farlighets- och mängdhänseende jämställas med amfetamin, enligt riksåklagaren. Joakim Zander Internationella åklagarkammaren Malmö § Rättsrutan § § Rättsrutan § svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 51 Världen runt Greps på flygplats i Brasilien med två kilo kokain i magen. En 44-årig man greps i början av december 2011 på flygplatsen i Sao Paolo när han skulle checka in för att flyga till Senegal. Mannen uppträdde nervöst och han innehade både ett brittiskt och ett nigerianskt pass. Passpolisen såg att informationen i de båda passen inte riktigt stämde överens. Den 44-årige mannens kropp röntgades och hans mage visade sig vara full av kapslar. På sjukhus avlägsnades 89 kapslar som sammanlagt innehöll drygt två kilo kokain. Enligt polisen var den dyrbara lasten avsedd för den europeiska marknaden. Källa. Reuters Ytterligare en smugglingstunnel upptäckt i San Diego Myndigheter som samarbetar i San Diego Tunnel Task Force avslöjade den 30 november ännu en avancerad tunnel mellan Mexico och USA. Den drygt 550 meter långa tunneln började i Tijuana och mynnade i en lagerbyggnad i San Diego. Tunneln hade förstärkta väggar, trägolv, belysning och en räls med elektriska vagnar, som användes för smuggling av stora mängder marijuana. Vid det gemensamma tillslaget i Tijuana och San Diego togs totalt ca 32 ton marijuana i beslag och sex personer greps. DEA är ganska nöjda med att två stora tunnlar har avslöjats i samma område inom en tvåveckorsperiod och att ca 50 ton marijuana har konfiskerats från de kriminella ligorna. Källa: DEA Två kilo kokain fyllde ut bukhålan. EU-tillslag mot amfetaminnätverk Ett samordnat underrättelsearbete mellan Tullkriminalen och polisen i Malmö mot en amfetaminliga, resulterade i att ett internationellt organiserat kriminellt närverk slogs ut. Tre personer i Malmö misstänktes för att organisera insmuggling av stora mängder amfetamin till Sverige. Spaningarna mot de tre misstänkta ledde till förgreningar i Tyskland och flera andra länder i EU. Genom Europol samordnades spaningsarbetet i Operation Fire. Målet var att slå ut den kriminella organisationen och stoppa storskalig tillverkning och smuggling av syntetiska droger över Europa. Våren 2011 greps de tre misstänkta personerna i Malmö och 30 kilo amfetamin togs i beslag. Gripanden gjordes också i tyskland och Nederländerna. I Bulgarien oskadliggjordes tre illegala laboratorier för framställning av syntetiska droger. 80 kilo färdigt amfetamin och 120 kilo under tillverkning togs i beslag tillsammans med 1400 liter av diverse kemikalier som användes vid framställningen. Källa: Europol 54 svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 Tunneln hade en räls med eldrivna vagnar som transporterade marijuana. Flytande kokain i magen Flytande kokain är svårare att upptäcka i kroppen. På några flygplatser i Europa har man på senare tid ändå lyckats avslöja smugglare som haft förpackningar med flytande kokain i magen. På Gardermoen i Oslo misstänkte tullpersonalen att en resenär från Panama smugglade narkotika i kroppen. Mannen uppträdde lugnt när han sändes till sjukhus för röntgen, eftersom han verkade säker på att flytande kokain inte skulle synas. Men efter ett gott samarbete mellan tull, polis och sjukhuspersonal kunde man upptäcka 40 kondomer fyllda med sammanlagt 1,1 kilo flytande kokain i mannens mage. Norska Tollvesenet undersöker nu möjligheten att köpa in lågstrålande röntgenapparater som ska kunna handhas av tulltjänstemännen. De senaste åren har tullen på Gardermoen tiodubblat denna typ av beslag och Gardermoen är den flygplats i Norden där flest kurirer avslöjas med narkotika i magen. Källa: Motgift.no Landet runt Sativex® godkänt som läkemedel Läkemedelsverket beslöt i december 2011 att godkänna Sativex (nabiximols) för behandling av vissa former av smärta vid multipel skleros. Sativex innehåller delta-9-tetrahydrocannabinol (THC) och cannabidiol (CBD). THC är narkotika. För att möjliggöra godkännandet av Sativex som läkemedel har THC flyttats från narkotikaförteckning I till förteckning II. Sativex är en munhålespray som får förskrivas av alla legitimerade läkare. En spraydos innehåller 2,7 mg THC och 2,5 mg CBD. Antalet doser är individuellt men får inte överstiga 12 per dag. Läkemedelsverket ska tillsammans med Socialstyrelsen kontrollera förskrivningen av narkotikaklassade Sativex och reagera på omotiverade förskrivningar. Källa: Läkemedelsverket. Varierande innehåll i beslagtagna potensmedel Under Operation Pangea IV i september 2011 (se SNPF nr 4-11), togs totalt 42 000 tabletter och kapslar i beslag. Operationen inriktade sig mot smuggling av preparat som innehöll läkemedelssubstanser. 6300 tabletter i 51 beslag utgjordes av potensmedel. Läkemedelsverkets analyser av preparaten har påvisat att i 17 av de 51 beslagen stämde inte innehållet i preparaten med innehållsdeklarationen. Till exempel förekom den smärtstillande substansen diklofenak, som ingår i bl.a. Voltaren, utan att det framgick av etiketten. I hälften av beslagen av potensmedel ingick sildenafil, som är den aktiva substansen i Viagra. De uppmätta halterna varierade kraftigt och i ett preparat med namnet SEX LOVE SECRET CODE ingick 140 mg sildenafil per kapsel. Högsta rekommenderade dagsdos är 100 mg. I operationen beslagtogs också 180 kapslar Penisole, ett medel som marknadsförs för penisförstoring och potens. Kapslarna visade sig också innehålla små mängder av det giftiga ämnet stryknin. Läkemedelsverket avråder bestämt från att köpa potensmedel från okända internethandlare, med tanke på vilka okända substanser som kan ingå. Källa: Läkemedelsverket Drogpåverkad bussförare krockade Strax innan den kvinnliga busschauffören skulle påbörja sitt arbetspass i Täby vid 16-tiden en fredagseftermiddag, tog hon en stor mängd narkotikaklassade lugnande tabletter. En väninna till bussföraren kontaktade enligt SvD en manlig bekant som i sin tur försökte slå larm hos SL Kundtjänst. Där blev han inte tagen på allvar och han ringde istället SL:s Pressjour som tog över och larmade Keolis, där bussföraren var anställd. Men innan larmet hann fram till bussgaraget hade den drogade bussföraren hunnit iväg med sin buss som hon krockade efter några hundra meter. Det hade då gått en halvtimme efter det första larmet till SL. SL har inga egna anställda bussförare och SL Kundtjänst drivs på entreprenad och sköts av ett callcenter. Detta är en möjlig förklaring till svårigheterna att komma i kontakt med rätt person vid tillfällen som detta. GH Kapslarna angavs vara en ”Ayurvedic propreitory medicine” och innehöll dessutom stryknin. Sundsvalls tingsrätt van vid stora mål Förra året avslutades en sju månader lång rättegång med 70 åtalade i Sundsvalls tingsrätt. Den gången gällde det grovt dopningsbrott och grovt smugglingsbrott. I slutet av januari inleddes en ny gigantisk rättegång i samma tingsrätt med 85 personer som åtalats för omfattande smuggling av sprit, öl och vin från Tyskland. Den rättegången beräknas pågå till slutet av maj. svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 55 California Narcotic Officers Associations utbildningskonferens i Sparks, Reno, Nevada “We are cops, we are narks and we fight!” text: lasse sandgren, narkotikapolis i nacka. Konferensinledning i Sparks Nevada Lördagen den 12 november 2011 inleddes CNOA:s, California Narcotic Officers Associations, årliga utbildningskonferens som detta år hölls i Sparks, Nevada, John Ascuaga’s Nugget Hotel. Där satt jag, Lars Sandgren, 2011 års SNPF-stipendiat, och Jan Westling som representant från SNPF:s styrelse. Nationalsång, säckpipor, flaggor och uniformer i en rasande takt. Tanken infann sig – snart kommer han, Barack Obama. Det gjorde han inte. Det blev väldigt högtidligt ändå. En otroligt pampig inledning på konferensen och det gick inte att missa att vi nu var i Amerika. En konferens med späckat program. 2 500 konferensdeltagare. De flesta från Californien men även från andra delar av USA. Fyratimmars föreläsningar från lördag eftermiddag till tisdag förmiddag. Många intressanta ämnen i 36 olika workshops. Hippie Hill I stadsdelen ligger Golden Gate Park som förbinder stadsdelen Haight med Golden Gate Bridge. Parken är större än Central Park i New York och den tredje mest välbesökta parken i USA. Den del av parken som ligger närmast huvudgatan Haight Street kallas inte för inte för Hippie Hill. Haight-Ashbury – Summer of love 1967 Tänkte backa bandet några dagar. Eftersom det var första gången i det stora landet i väster hade jag övertalat Janne till några dagar i San Fransisco. Hann med massor på fyra dagar. Vi var bl.a. i Haight-Ashbury, stadsdelen i San Fransisco där Summer of love startade 1967. En stadsdel där bl.a. Janis Joplin och Grateful Dead m.fl. brände sinnen, förstärkare och hjärnceller då det begav sig 1967. I stadsdelen fanns det gott om Smoke Shops där man sålde allehanda tillbehör för rökning av cannabis och ett stort sortiment av Spice och liknande preparat. Personalen förklarade hur det fungerade med Medical Marijuana Cards för att komma över marijuana eller hasch och att väntetiden för ett sådan kort var ca 30 dagar. Samtidigt så berättade de att i parken intill, Hippie Hill, gick det att köpa dessa varor dygnet runt. Lasse Sandgren erbjuds att köpa ekologiskt odlad marijuana av en ung tjej på Haight Street vid Hippie Hill. 58 svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 och Crystal Meth. Frustrerande att inte kunna gå på fler. Secrets Of Interrogation Direkt efter den pampiga inledningen på konferensen äntrade Janine Driver scenen. Secrets of interrogation med temat ”How to use the new body language to get the truth”. Den i Amerika mycket kände Janine Driver använde åhörare, lokal och scen på ett sätt att det var omöjligt att inte ta in det hon framförde. En mycket intressant förläsning som bl.a. gick ut på att förmedla – att bemästra denna färdighet ger varje utredare kompetens att vara sin egen lögndetektor. Marijuana From Streets to Dispensaries Janne och Lasse i San Francisco. Vi gjorde ett kort besök i parken som hade stora likheter med de sunkigaste delarna av Christiania. Trasiga människor överallt och en tunn dimslöja av cannabis. På fem minuter hade artikelförfattaren blivit kompis med en ung tjej som erbjöd stans bästa ekologiskt odlade marijuana och LSD-kristaller. Överallt i parken pågick öppen hantering av narkotika. Priserna för marijuana och hasch var betydligt högre än hemma, vilket ter sig märkligt med tanke på all inhemsk odling och närhet till Mexiko. Laana Johnson, District Attorney från Los Angeles och Erik Bixler från Los Angelses PD berättade om den Green Rush som pågår i Wild, Wild West. I Californien i allmänhet och i Los Angeles i synnerhet verkar denna Billion Dollar Industry. Man har infört Medical Marijuana programs. Det innebär att en patient besöker en doktor och erhåller ett Medical Marijuana Card. Med detta kort kan patienten besöka ett Dispensarie som är att likna vid ett apotek där man med myndigheters goda vilja säljer marijuana till patienter. Tanken var att allvarliga och kroniska sjukdomar med värk skulle medicineras med marijuana. Det har istället blivit så att alla som söker upp en Medical Marijuana Doctor får ett Medical Marijuana Card och kan därefter köpa sin marijuana legalt. Delstaten Californinen var först ut med att öppna Marijuana Dispensaries. 2010 fanns det 1500 Marijuana Dispensaries i Californien. San Fransisco I de centrala delarna av San Fransisco var det rent och städat och ingen synlig hantering av narkotika även om det med jämna mellanrum kom doftpuffar av cannabis. Vi befann ju oss ändå i toleranta San Fransisco och delstaten Californien med en liberal syn på cannabis. Occupy Wall Street-demonstrationerna var högaktuella då vi var där. Kunde konstatera att från demonstranternas tältläger nära Fisherman’s Wharf låg det en tät dimma av cannabis varje kväll. I utkanterna av San Fransisco var det dock uppenbart att tillgången på metamfetamin, kokain och heroin var god. Drivor av missbrukare och inte så många turister. Konferensen igen 36 workshops! Bestämde mig för Secrets Of Interrogation med Janine Driver. Marijuana - From Streets to Dispensaries, Marijuana Cultivation – The ins and outs Fantasifulla namn på marijuana från ett Dispensarie - Hippie Sallad eller Green Crack - bara att välja. Det är reglerat att den största mängd som en patient får inneha är 8 ounce, vilket motsvarar drygt 220 gram. Detta gäller även vårdgivare till en patient. En innehavare av ett Marijuana Medical Card kan välja att odla sin marijuana själv och får då ha sex vuxna eller 12 omogna plantor. forts s 61 + svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 59 2012 skall Californien än en gång rösta i frågan om marijuana skall legaliseras eller inte. Bixler och Johnson gav uttryck för oro inför folkomröstningen men hade ändå förhoppningar om ett nej. Bixler gav prov på ett antal frågeställningar som skulle ställas till personer som anträffades med marijuana och som uppgav sig ha ett Medical Marijuana Card. Han poängterade vikten av att Speak nice – Think mean i arbetet med denna företeelse. Drog mig till minnes att jag faktiskt sett ett Medical Marijuana Card på hemmaplan. 2007 höll två världskända rapartister konsert i Globen och vi kände till att de efter konserten skulle till en efterfest på ett hotel nära Stureplan. Den mest kände rapartistens VIP-fordon stoppades på Centralbron. I samma ögonblick som sidorutan till fordonet gled ner så vällde doften av Marijuana ut från fordonet. Artisten och hans flickvän satt där i baksätet med blodsprängda ögonvitor och ett förnöjt flin på läpparna. Livvakt och chaufför var mindre nöjda men gillade läget. Fram åkte rapartistens Medical Marijuana Card från Californinen. Försöka duger. Det blev ingen efterfest. Strax efter kl 05 på morgonen släpptes artist och flickvän ut från Södermalms polisstation. Som sagt ett Medical Marijuana Card gäller för den delstat det utfärdats. Marijuana Cultivation – The ins and outs Inomhus och utomhusodlingar känner vi igen oss i. Där tar liknelserna slut. Klimatet i Californien är sådant att utomhusodlingarna ibland är enormt stora. En självklarhet i bekämpningen av dessa odlingar blir en Black Hawk helikopter för att upptäcka odlingar och för transport av skördad marijuana. Det händer att utomhusodlingarna är så stora att enda lösningen är att elda upp dem på plats. Mexikaner är väldigt aktiva vad gäller både inomoch utomhusodlingar. De har såklart kopplingar till de Mexikanska kartellerna. Crystal Meth och företeelsen Smurfing En mycket intressant föreläsning om en företeelse som är aktuell i hela USA. Crystal Meth är enkelt att framställa. En av metoderna är en s.k. Shake & Bake-metod. Preparatet är förvisso mycket enkelt att framställa, men processen är minst sagt eldfängd och det är mycket vanligt med bränder och explosioner i samband med framställning. Det har tidigare varit enkelt att komma över de substanser som behövs vid tillverkningen, men genom strängare lagstiftning har man begränsat möjligheten att komma över dessa preparat. Det finns dock fortfarande hostmedicin på den legala marknaden som innehåller efedrin, som är ett i sammanget användbart preparat. Här kommer Smurfingen in i bilden. Smurfers är helt enkelt individer som går från apotek till apotek i en stadsdel och köper så många tabletter de kan på varje ställe. Apoteken får inte sälja mer än ett begränsat antal tabletter till varje kund. Ligorna använder ett flertal individer som inte gör annat än ägnar sig åt Smurfing. Janne och Lasse på mottagning hos den avgående CNOApresidenten Jim Hodges. Det finns flera sätt att tillverka Crystal Meth på och som nämnts är den enklaste Shake & Bake-metoden. Rätt ingredienser får helt enkelt reagera kemiskt i ett slutet kärl. Föredragshållarna visade film på hur det går till. Först på fjärde försöket lyckades de få det att fungera. De tre första gångerna exploderade innehållet i det slutna kärlet. CNOA’s - Out-of-State Reception Söndag eftermiddag kl 15.00 gästade jag och Janne den avgående presidenten, Jim Hodges mottagning i sviten högst upp på Nugget Hotel. Presidenter från de olika föreningarna i USA var där, många före detta presidenter och så delegationen från Sverige, dvs. Janne och jag. Högtidligt värre och många kloka ord sades. Gåvor överlämnades till den avgående presidenten. Det gavs uttryck för farhågor kring besparingar och legaliseringskrafter och inte minst den stundande folkomröstningen om legalisering av marijuana i Californien. En av de äldre före detta presidenterna tog dock till orda och sa en massa kloka saker och han avslutade det hela med att påminna oss om att aldrig glömma bort – We are cops, we are narks and we fight! n svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 61 Lagligt och olagligt drograttfylleri I Sverige är det straffbart att köra bil eller andra motorfordon med en narkotikaklassad substans i blodet. Ändå gör tusentals personer detta varje dag utan att bryta mot lagen. Denna logik är inte enkel att förstå och frågetecknen kring lagstiftarens resonemang är många. Den 1 juli 1999 infördes begreppet drograttfylleri i Trafikbrottslagen. Det blev då förbjudet och straffbart att framföra motorfordon med ett narkotikaklassat ämne i blodet. Förbudet avser naturligtvis både illegala droger och narkotikaklassade läkemedel. Lagen föreskriver i grunden nolltolerans mot narkotika, till skillnad mot vanligt rattfylleri där en alkoholhalt understigande 0,2 promille i blodet normalt sett inte är straffbar. Men det finns undantag även för drograttfylleri. Undantaget gäller de som fått narkotikaklassade läkemedel utskrivna på recept och tagit sina preparat enligt 64 svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 läkares eller annan behörig receptutfärdares ordination. Då är det i princip tillåtet att köra bil påverkad av narkotika. Undantaget gäller åtskilliga tusental fordonsförare som ordinerats narkotikaklassade läkemedel som t.ex. smärtstillande opiater eller sömnmedel och lugnande medel. Motiveringen för undantaget är att de som intar ett läkemedel med en narkotisk substans i enlighet med läkares ordination, gör det i så låga doser att de inte blir påverkade på ett trafikfarligt sätt. Så långt är resonemanget gott och väl, om det bara vore så väl. Föraren ytterst ansvarig De läkare som förskriver narkotiska läkemedel ska informera patienten om risken att bli påverkad på ett trafikfarligt sätt. Sådan information lämnas dock inte alltid och varningstrianglarna har tagits bort. På 1970-talet beslöt man inom Norden att förse narkotiska läkemedel med en röd varningstriangel på förpackningarna för att indikera att substanserna kunde vara olämpliga i samband med bilkörning och att man skulle undvika att kombinera läkemedlen med alkohol. Läkemedelsverket i Sverige beslöt 2005 att varningstrianglarna på narkotikaklassade läkemedel skulle bort eftersom det fanns andra läkemedel som också kunde vara olämpliga att använda i samband med bilkörning och att varningstrianglarna därför kunde förvilla. Motiveringen känns onekligen något konstruerad och sedan dess finns ingen information i eller på förpackningen som ger besked om att ett läkemedel är narkotikaklassat. Denna brist på information kan däremot verka förvillande. Ansvaret ligger ytterst på den enskilde patienten/bilföraren att avgöra om man är lämplig som förare. Den som ger sig ut i trafiken och är så påverkad av trötthet, sjukdom eller mediciner att man är en trafikfara, kan dömas för så kallat kliniskt rattfylleri. Kliniskt rattfylleri ska också omfatta den som intagit narkotikaklassade läkemedel enligt läkarens ordination, men som blivit påverkad på ett trafikfarligt sätt. I praktiken är det ändå svårt att komma åt och lagföra drograttfylleri om föraren har recept på sina narkotiska preparat. Rättsväsendets respekt för läkarens ord sträcker sig långt, mycket längre än lagstiftaren hade tänkt sig. Här återges ett par exempel. HALLAND Kraftigt tablettberusad man slapp påföljder En man i dryga trettioårsåldern sågs en eftermiddag ragla fram till sin bil i centrala Halmstad. Han åkte iväg och krockade ett par parkerade bilar. Ett vittne ringde polisen. Bilföraren fortsatte sin färd och kolliderade med en belysningsstolpe, där han stod kvar när polisen kom. Mannen var kraftigt berusad, men inte av alkohol utan av läkemedel. Han försökte förklara för polismännen att det var halkan som orsakade kollisionen med stolpen, trots att det var i mitten av september. Poliserna tog med mannen till sjukhus för blodprovstagning innan han överlämnades till psykakuten för vård på grund av sitt förvirrade tillstånd. Mannens körkort omhändertogs och Transportstyrelsen återkallade detta tills vidare. Analysen visade spår av fyra narkotikaklassade ämnen, bland annat ett sömnmedel och ett lugnande och ångestdämpande medel. Den drogade bilföraren hade först inget minne av färden, men han kunde så småningom berätta att han fått två av läkemedlen utskrivna av en läkare dagen före. Han hade tagit en sömntablett till kvällen och en lugnande tablett på morgonen innan bilfärden, helt enligt läkarens instruktion. De två andra medlen hade han redan använt en tid. Läkaren hade dock inte förklarat att tabletter och bilkörning kunde vara en olämplig kombination. Mannen var inte van vid de nya preparaten och kanske var det därför han blev så påverkad att han efteråt inte hade något minne av bilkörningen. Den slutliga laboratorieanalysen bekräftade att de uppmätta substansmängderna från tabletterna var så låga att mannen med all sannolikhet endast tagit tabletterna enligt läkarens ordination. Svårigheter att åtala för kliniskt rattfylleri Enligt Trafikbrottslagen var det således inte frågan om drograttfylleri i egentlig mening. Den utredande polismannen Roger Löfstedt, som har lång erfarenhet som trafikpolis, diskuterade med åklagaren om att driva ärendet som kliniskt rattfylleri. Chefsåklagaren såg med sin erfarenhet ingen möjlighet att få mannen dömd ens för kliniskt rattfylleri, eftersom han intagit sina förskrivna tabletter enligt ordinationen. Det blev alltså inget åtal. Polisens utredning om vårdslöshet i trafik skrevs också av och mannen fick tillbaka sitt körkort från Transportstyrelsen. Undantaget i lagen behålls Tiden gick, men Roger Löfstedt kunde inte släppa tanken och heller inte förstå att bilkörning med narkotika i blodet skulle vara tillåtet i fall som detta. Så småningom skrev Roger Löfstedt till Justitiedepartementet och med det ovan relaterade ärendet som grund framförde han sin önskan om en ändring i Trafikbrottslagen beträffande rattfylleri. I svaret från Justitiedepartementet förklarades att bestämmelsen om kliniskt rattfylleri är menad att täcka ett sådant fall som Löfstedt beskrivit. 2008 gjorde Regeringen en översyn av lagen och man konstaterade då att de som följde läkares ordination vid intag av narkotiska substanser, tar så låga doser att de inte blir påverkade på ett trafikfarligt sätt. Ett generellt förbud skulle därför komma att omfatta beteenden som inte är straffvärda och Regeringen beslöt att behålla undantaget. ÖREBRO Kvinnlig morfinist hade recept – ingen åtgärd Sommaren 2011 kallades en polispatrull till en trafikolycka på motorvägen utanför Örebro. En personbil hade kört av vägen och hamnat mellan motorvägens körfält. Föraren var en kvinna i 50-årsåldern. Enligt vittnen hade hon kört vingligt och först rammat vägräcket på höger sida och därefter sneddat över motorvägen och hamnat i grässlänten mellan körfälten. Kvinnan talade sluddrigt och verkade mycket trött när polispatrullen kommit till platsen. Hon hade inget minne av att hon kört in i vägräcket och sedan hamnat svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 65 i diket. Hon var på väg hem efter att ha hämtat ut morfinpreparat på ett apotek i Örebro. En läkare hade ordinerat morfininjektioner mot magsmärtor. Kvinnan berättade att hon dessutom hade besökt psykakuten kvällen före och då fått sömnmedel och ett narkotiskt lugnande medel som hon tagit under natten. Poliserna skrev en anmälan om drograttfylleri och ringa narkotikabrott och tog med kvinnan för provtagning. Laboratorieanalysen visade att hon hade morfin i blodet vid tillfället för dikeskörningen och mycket talar för att hon hade injicerat morfin direkt efter apoteksbesöket i Örebro. Detta utreddes dock inte närmare och kvinnan fick dessutom behålla sitt körkort. Ärendet blir troligen avskrivet eftersom hon ordinerats morfinet av läkare. Håkan Larsson menar att drograttfylleri är kraftigt underrapporterat och särskilt när det gäller påverkan av läkemedel. Fallet med den morfinpåverkade kvinnan utanför Örebro är ett av många liknande. Mörkertalet av bilförare som är påverkade av narkotikaklassade läkemedel är stort. Håkan Larsson hänvisar till den s.k. vägkantsstudien som VTI (Väg- och Transportforskningsinstitutet) gjorde åren 2008-2009. I samarbete med polisen i D, E och T län stoppades drygt 10 200 bilister. Alla fick göra ett alkoholutandningsprov och alla tillfrågades om att delta i en studie genom att lämna ett frivilligt salivprov för att undersöka förekomst av illegala droger och narkotiska läkemedel i kroppen. 6372 förare valde att delta i studien. Totalt ertappades 18 rattfyllerister bland de drygt 10 200 bilförarna. Bland de 6372 salivtestade förarna hittades 23 som hade illegala droger i kroppen, vanligen THC, amfetamin och/eller kokain. 136 förare var påverkade av läkemedelsdroger och de vanligaste preparaten var tramadol (66), zopiklon (31), kodein (23) och diazepam (11). Man kan spekulera i vad resultatet blivit om man salivtestat alla, även de drygt 3800 förarna som vägrade delta i studien. En annan VTI-studie av förare som dödats i trafiken visade att 6,7 procent hade läkemedelsdroger i kroppen. Några reflektioner om legal drograttfylla Håkan Larsson arbetar för en drogfri trafik i Örebro län. Han anser att drograttfylleri är ett allvarligt brott som polisen borde satsa mer på. Läkemedelsdrogade bilister vanligt enligt studie Håkan Larsson är verksamhetsutvecklare vid polisen i Örebro. Han är i grunden narkotikapolis som länge varit engagerad i drogtecken och symptom. Han har ägnat många år åt att utbilda uniformerad polis i konsten att upptäcka drograttfyllerister. I Örebro län avslöjas också flest drogpåverkade bilförare i hela landet. 66 svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 Grundtanken är att när en läkare ställt en diagnos och förskrivit narkotikaklassade läkemedel till en patient, ska patienten informeras om doseringen och risken att bli påverkad på ett trafikfarligt sätt. Om alla tar sitt ansvar minimeras riskerna för olyckor. Men om läkaren är en överförskrivare som inte informerar, eller om patienten går till flera läkare och får sina mediciner, eller om läkaren skriver ut narkotiska läkemedel till sig själv och ger sig ut i trafiken, vad händer då? Risken för olyckor ökar naturligtvis, men frågan är om lagföringen ökar i samma utsträckning. Vad händer då patienter i Subutex- och metadonprogram ger sig ut i trafiken med den dagliga dosen i kroppen? De amfetaminlika ADHD-medicinerna Ritalin, Concerta och Metamina ges till allt fler, även vuxna som trafikerar våra vägar. Nu har dessutom läkemedlet Sativex som innehåller cannabis godkänts i Sverige. Människor som medicineras med narkotika blir alltså allt fler i samhället och tyvärr även i trafiken. n Gunnar Hermansson Krönika Dags för en Lex Anna Lindh för att stoppa påtända brottslingar? Utrikesministern Anna Lindh blev på eftermiddagen den 10 september 2003 allvarligt knivskuren på varuhuset NK. Hon avled dagen efter. T vå veckor senare greps Mijail Mijailovic, som sedermera dömdes till livstids fängelse för mord. Under utredningen visade sig Mijailovic vara svår missbrukare av narkotikaklassade läkemedel. Periodvis hallucinerade han, och det uppstod en diskussion om detta berodde på psykisk sjukdom eller missbruk av bensodiazepiner. Mijailovic förklarades tillräknelig. Mönstret med en kraftigt påtänd missbrukare som utan uppenbara motiv gör ett besinningslöst angrepp på en person är välkänt bland poliser. Strategiskt bruk En nyhet med bensodiazepinmissbruk under senare år är att sådana medel används uppsåtligen vid s.k. strategiskt bruk. Det innebär att gärningsmän avsiktligt berusar sig för att underlätta genomförandet av brott. Verkan uppstår genom att medlen verkar hämningslösande. Resultaten kan bli besinningslös aggressivitet även vid små provokationer. Den påverkade brottslingen ryggar inte för grovt våld. Den strategiska aspekten var en viktig del i HD:s beslut 2003 att skärpa straffen för olovlig hantering av flunitrazepam (Rohypnol m.fl.). Denna typ av våldsdrivande påverkan skiljer sig från ”snedtändningar”, ”fyllegrejer” och liknande reaktioner. I en dom under hösten 2011 har Högsta domstolen (B 2130-11) dömt en person för grov misshandel till tre år sex månaders fängelse och därmed ändrat hovrättens dom för försök till dråp. Efter ett långt resonemang om bl.a. uppsåt fann HD att gärningsmannen inte hade uppsåt att döda offret när han stack offren i halsen med kniv. Kunde Mijailovic ha dömts? Även om det finns reservationer har domen kommit att uppfattas så att det kan vara en förmildrande omständighet att vara drogpåverkad vid begåendet av ett brott. Det är tveksamt om Mijailovic hade kunnat dömas för mord med HD:s nya tolkning av uppsåt. Missbruk av detta slag förskjuter gärningsmannens varseblivning före och under brottet och ökar hans riskbenägenhet. Han minskar sin förmåga att reagera adekvat på uppmaningar från exempelvis poliser. Det ökar risken för skada både på gärningsmannen och polisen, men även för tilltänkta offer och allmänheten. Den svåra sanningen är att det idag inte finns juridisk, filosofisk eller psykiatrisk forskning som kan användas för att klargöra hur mycket uppsåt och insikt en person hade under kraftiga självframkallade rus med bl.a. bensodiazepiner. Dagens medicinsk-etiska regler förbjuder nämligen experiment på människor för att se hur avhämmade missbrukare kan bli vid olika påverkansgrad. Eftersom medlen ofta blockerar anläggandet av minnesbilder minns de i efterhand inte sina intensioner och handlingar. Högsta domstolen stöder sitt beslut på den europeiska rättstraditionen. Men det är ett föråldrat sätt att betrakta självförvållade rus med läkemedel, narkotika m.m. Sådant missbruk är ett fenomen huvudsakligen under de senaste 30 – 40 åren. Svenska kriminella har varit internationellt utvecklingsledande då det gällt att utveckla nya rusformer som är ändamålsenliga för genomförandet av planerade brott. Snarare är det så att vi genom våra mycket väldokumenterade erfarenheter av detta slag av missbruk och dess brottsdrivande processer har unika underlag för att utveckla en ny juridisk doktrin – även för övriga Europa. Ändra lagen Eftersom HD sagt sitt går det troligen inte att i en handvändning ändra praxis. En ändring kan komma endast genom att Brottsbalkens bestämmelser skrivs om. Det bör ske så att självförvållat rus eller självförvållad drogrelaterad personlighetsförändring alltid betraktas som en försvårande omständighet. För att hedra Anna Lindhs minne och påminna om den betydelse som gärningsmannens självförvållade rus hade för hennes död bör Riksdagen besluta om ändringar i den riktningen. Med en skyndsam handläggning kan nya bestämmelser träda i kraft på tioårsdagen av hennes död. n Per-Erik Lundberg Narkotikapolis, Västerås och Förbundordförande i Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 69 Svensk expert varnar för hot från organiserade brottslighet i närområdet: Svenska myndigheter har inget begrepp om korruptionen i Baltikum – Ett problem hos svenska myndigheter när man skall utreda kopplingar med brottslighet i Baltikum är att man inte kan föreställa sig graden av korruption och infiltration. Det säger Walter Kegö, verksam vid Institutet för säkerhet och utvecklingspolitik (ISDP). Han har i många år arbetat med att kartlägga och bekämpa organiserad brottslighet i Sveriges närområde, främst Baltikum och Ryssland. Korruptionen skapar samarbetsproblem ända ner på ärendenivå, noterar Kegö. Man vet inte om det går att hålla helt tätt kring en operation. Allvarligast på sikt är kanske att den skapar tvivel om myndigheternas förmåga att bevara sekretessbelagda uppgifter från andra länder. När höga polischefer grips misstänkta för korruption blir det svårt att lämna känsliga uppgifter till kollegor. Kegö understryker att Baltikums frigörelse från Sovjetunionen för 20 år sedan skapade en oklar situation inom politik, juridik och förvaltning. Länderna var tvingade att göra sig av med rader av chefer från det gamla systemet, men hade inte mycket tid att utbilda nya. Bristen på demokratisk tradition skapade en Walter Kegö har under många år arbetat med samverkan och utbildning för poliskollegor i de baltiska länderna. Här står han i mitten längst fram med händerna i fickorna tillsammans med narkotikapoliser i Riga. (Foto: Lettlands polismyndighet) 72 svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 marknad för politiska lycksökare. Allt detta har skapat en rik mylla för korruption. För att bevara demokratins legitimitet är det viktigt att hejda korruption och organiserad brottslighet. Ingångar till EU Genom att baltländerna är medlemmar i EU och har svag gränskontroll och allvarlig korruption blir de ofta ingångar till hela EU:s inre marknad. I den senaste mätningen (december 2011) av Transparency International (TI) över hur korrumperade olika länder uppfattas vara hamnade Estland på plats 29, Litauen på 50, Lettland på 61 och Ryssland på 143 (av 182 länder med Nordkorea och Somalia sist). Kegö arbetar nu med att sammanställa en bred översikt över brottsligheten och dess koppling till korrupta politiker i närområdet, främst Baltikum. Estland beräknas ha omkring 60 organiserade brottsgrupper med minst 25 medlemmar. De två största, som har fler än 60 medlemmar, rekryteras bland ryssar. Inom narkotikaområdet arbetar den organiserade brottsligheten med amfetamin och heroin mot Väst och med kokain mot Ryssland. Det finns ett avancerat samarbete mellan brottsorganisationer, som tar ut gemensamma avgifter till en fond för att finansiera medling och försvarsadvokater. Andra viktiga brottssektorer är valutaförfalskning och penningtvätt. Estland har fått kritik av det internationella antikorruptionsorganet GRECO för brister i lagstiftningen mot korruption och penningtvätt. Lettland är genomgångsland för en betydande narkotikasmuggling: heroin till norra Europa men även kokain och syntetiska droger från Sydamerika till Ryssland. Cigarettsmugglingen har ökad kraftigt. Även Lettland har fått kritik för svag lagstiftning mot korruption. Litauen hade 2010 totalt 23 aktiva grupper med brottslingar. Antalet bedöms ha varit stabilt de senaste åren. Ett betydande problem är penningtvätt, som ofta bedrivs genom fiktiva företag som öppnar bankkonton. På narkotikasidan har man under senare år bl.a. sett en ökning av inomhusodlingar med cannabis. Den mest populära narkotikan är amfetamin-metamfetamin. Ryssland har kraftigt ökande problem med korruption. Numera talas det öppet i politiken och medierna om korruption ända upp i statsledningen. Samtidigt har narkotikahandeln blivit ett så allvarligt problem genom att finansiera terrorism att den ryska statsledningen upplever ett påtagligt hot mot statsapparaten. Kegö ser en öppning för ökat samarbete genom att den ryske anti-narkotikaministern Viktor Ivanov kraftfullt uttalat sig mot narkoterrorism och pekat på behovet av internationellt samarbete för att hejda denna dödliga kombination av narkotikahandel, våldsbrott och konfliktorienterade ideologier. För Ryska Federationen är heroinhandeln från Afghanistan via de gamla sovjetrepublikerna som Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan ett betydande hot. Denna led för narkotikasmuggling kallas ”Norra rutten” och försörjer bl.a. stora delar av europeiska Ryssland samt Nordeuropa. I motsatt riktning går vapen och pengar för att finansiera terrorism. Ryska myndigheter ser det som en central uppgift för skyddet av statsstrukturerna att få stopp på det systemhot som narkotikahandeln skapar. Infiltration i Sverige Ett annat problem som Kegö vill påtala är den kriminella infiltrationen i etniska grupper i Sverige: – När kriminella ryssar först kommer till Sverige, söker de sig först till den egna gruppen. Och där nästlar de sig in i affärer, bedriver utpressning och parasiterar i största allmänhet. De skaffar sig en bas i gruppen. De kan utnyttja de egna landsmännen för att gömma sig och dra växlar på oviljan eller rädslan att rapportera. En hel del svarta eller tvättade pengar skickas utomlands, kanske många gånger för att finansiera terrorism eller annan brottslighet. Under den senaste tiden finns tydliga tecken på att gangsters från Centralasien använder samma strategi för att etablera sig och utföra brott i Sverige. Svenska myndigheter har dock enligt Kegö inte byggt upp den kapacitet som behövs för att hantera sådan infiltrerande brottslighet. Det saknas språkkunskaper men även direkt kontakt med de etniska grupperna för att skapa förtroende bland människor som i sina hemländer kan ha negativa erfarenheter av polismakten. Ökat samarbete Kegö påpekar att den administrativa snålheten har minskat möjligheten till en effektiv samordning. Flera nordiska sambandsmän har dragits in, vilket minskat räckvidden för samordning och bedrivande av operativa ärenden. För det praktiska samarbetet vill Kegö se en hel kedja av åtgärder. Från utbildning så att man har en gemensam grundsyn på brottsligheten, till bättre strategiska analyser, så att man kan prioritera gemensamma projekt. Men främst vill han se mer samarbete på underrättelsesidan för att få grepp om brottsorganisationerna i alla deras förgreningar. Här ser han det som viktigt att skapa förtroende mellan de tjänstemän som arbetar gemensamt på en utredning. Efter årtionden av kamp mot organiserad brottslighet, terrorism och hot mot statens säkerhet är Walter Kegö fortfarande optimist. n Peter Sundberg Nationella underrättelsecentret (NUC) varnar för ökad kompetens inom organiserad brottslighet NUC har publicerat en myndighetsgemensam rapport om den aktuella organiserade brottsligheten i Sverige. Den öppna versionen innehåller få detaljer men ger en översiktlig bild av en allt mer kompetent brottslighet som hot mot rättssamhället. I rapporten används nya begrepp för att beskriva roller och funktioner inom dagens organiserade brottslighet. ”Strategiska personer” är kriminella som har bedömts utgöra ett påtagligt hot mot samhället. Den genomsnittlige strategiske personen är en man, brottsaktiv i storstadsområden och med en relativt lång brottskarriär bakom sig. Han ägnar sig huvudsakligen åt ekonomisk brottslighet, tillgreppsbrott, narkotika- och dopningsbrott, smugglingsbrott (där inräknas även människohandel (trafficking)) samt hot- och våldsbrott. Han kan ibland ha en legal täckverksamhet för att kunna smälta in i samhället. Han ingår ofta i ett nätverk och kan anlita specialister för att t.ex. hantera pengar. I kontaktnäten finns även s.k. systemhotande element, personer som utövar påtryckningar mot anställda inom rättsväsendet. ”Våldskapital” är kapaciteten att utöva våld på ett ändamålsenligt sätt. Det utnyttjas för att tvinga igenom affärer (t.ex. utpressning) eller hota vittnen och målsägande. ”Skrämselkapital” är förmågan att skrämmas för att kunna begå brott, påverka människor till att inte vittna o.s.v. När en stor rättegång bevakas av tungt beväpnad polis ger detta hög status åt de misstänkta. Den statusen kan de dra nytta av i fortsättningen, så att de bara behöver antyda något obehagligt för att få sin vilja fram. Rapporten påtalar även att kunniga kriminella utnyttjar brister i samhällets skydd mot brottslighet, såsom svag samordning mellan myndigheterna och möjligheter att komma åt sekretessbelagd information. Även brister i samhällets värderingar, t.ex. ett brett accepterande av en informell ekonomi eller av bidragsbrott, ökar den organiserade brottslighetens arbetsmöjligheter. NUC kommer att arbeta vidare med att ta fram indikatorer (tecken) på att en kriminell kan vara en strategisk person för att öka möjligheterna att spåra sådana individer. JH Nationella underrättelsecentret (NUC): Lägesbild av den grova organiserade brottsligheten, utgivare: Rikspolisstyrelsen, NUC Rapport 2011:3, öppen version. svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 73 Bok och filmtips Matthandlare Olssons död En man sitter på däcket på en färja utanför Istanbul. Han lutar sig mot relingen och njuter av de varma vindarna. Han är en lagom rund man i sina bästa år och han är inte beredd på att dö. Det brutala mordet på en svensk matthandlare på affärsresa i Turkiet blir upptakten till en historia om en okänd dotter, en exklusiv matta och - självfallet, när det är Karin Wahlberg som skriver - om den vardag och de drömmar som människorna vi möter under berättelsens gång både brottas med och hämtar kraft ur för att hantera den onda bråda död som drabbat dem. Kriminalkommissarie Claes Claesson som är nybliven tvåbarnsfar och borde vara hemma och ta hand om sin växande familj när han brådstörtat tvingas iväg till Istanbul för att gräva i en mördad matthandlares förflutna. Eller tvingas och tvingas, Turkiet har han alltid varit nyfiken på, men det dåliga samvetet gnager. Överläkare Veronica Lundborg tackar visserligen sin lyckliga stjärna för att förlossningen gick vägen den här gången också, och visst unnar hon Claes en spännande utlandsresa, men lite tungt är det ändå att vara nyförlöst och ensam hemma med två småflickor. Skönt ändå att inte vara på jobbet, enligt ryktena frodas intrigerna på lasarettet. Carl-Ivar Olsson, den vänlige och snart pensionsfärdig matthandlaren i Oskarshamn, vem skulle vilja mörda honom? Blev han rånmördad eller ligger det något mer intrikat motiv bakom hans tragiska död? Annelie Daun, matthandlarens systerdotter tillika medhjälpare i butiken, är förtvivlad över sin morbrors död. Inte blir tillvaron enklare när hon kommer Carl-Ivars mörka hemlighet på spåren. Författaren Karin Wahlberg, tillika gynekolog och förlossningsläkare till vardags, skildrar vardagen hemma i Oskarshamn och borta i Istanbul. Hon återger människors reaktioner och känslor på ett övertygande sätt. Om sorg och glädje, förväntningar och oro. Miljöerna i boken beskrivs på ett målande och levande sätt, nästan så att man kan se folkmyllret och pulsen i basaren, känna kryddornas doft i näsborrarna och smaken av det söta turkiska teet på tungan. Det känns som en bok som passar alldeles utmärkt att koppla av med när man sitter uppkrupen under en filt i soffan. Förlag: Månpocket Recension: Åsa Dahlberg 76 svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 Jägarna 2 Det har gått 15 år sedan Erik Bäckström ( Rolf Lassgård) i all hast tvingades lämna sin polistjänst i Norrland. Han har blivit förhörsledare på Riksmordskommissionen och blir uppkallad från Stockholm för att utreda vad som ska visa sig vara ett brutalt mord på en ung kvinna och redan när Bäckström sätter ner graningekängan är mordet så gott som uppklarat. En av Erik Bäckströms uppgifter är att förhöra blandmissbrukaren Jari Lipponen som är snudd på parodiskt överdrivet finskt-svenskt monster som väser på bruten svenska och som misstänks ligga bakom en kvinnans försvinnande i samband med den årliga älgjakten. Med samma tjurighet som för 15 år sedan river Bäckström runt i fallet och börjar med att tvinga alla jägare i trakten att lämna in sina vapen för provskjutning, vilket är ungefär som att be en 15-åring att lämna ifrån sig sin mobiltelefon. Bara sura miner alltså. Framförallt Torsten, skäggprydd lokalpolis spelad av Peter Stormare, stöter sig med Erik. Vilket kompliceras av att han också är styvpappa till Peter, som är Eriks unge brorson. Det är kopplingen till den förra filmen, brödrarelationen som fick ett så hemskt och hos Erik oförlöst, slut För att få publiken i rätt sinnesstämning finns inklippsbilder av den döde brorsan (Lennart Jähkel) med och det spelas Jussi Björling ganska friskt i de mer dramatiska scenerna. För dramatiskt blir det när Erik nystar i fallet och åter ger sig i kast med den korrumperade polisen . Rolf Lassgård ( Erik Bäckström) är en favorit, Detta är en av hans bästa roller. Man kan ta Bäckström ur Norrbotten men aldrig Norrbotten ur Bäckström. Det finns för många minnen, för många släktband. Snart är han inte bara insyltad, han står med armen nedkörd till armhålan i hjortronsyltburken. Han vill därifrån. Men han vill lösa fallet. Det är lysande skildrat. Testrosteronduellen mellan Lassgård och Stormare hade kunnat bli patetisk, i stället är de som två stampande älgtjurar som lockar fram det farligaste hos varandra. ’ Regi: Kjell Sundvall Recension: Åsa Dahlberg Boktips Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor el och hälsofarliga varor ger en a svenska missbrukspanoramat. För r beskrivs: Upplaga 11.1 r och sikter över skador i samband med ör att upptäcka missbruk. Fylliga tiga juridiska och medicinska termer. akligen i färg, visar preparat, miss material och historiska miljöer. och hälsofarliga varor, som härmed a, har i 20 år använts i utbildning, dagligt arbete inom stora grupper missbruksproblem. Den har utgivits isländska och ryska. och hälsofarliga varor ges ut av et och Svenska Narkotikapolis Beställning: order@snpf.org www.snpf.org www.mediahuset.se ISBN 978-91-87514-36-4 Ny upplaga Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ger en detaljerad bild av narkotika det aktuella svenska missdopningsmedel och 11.1 h ä l s o fa r l i g a va r o r brukspanoramat. För ett hundratal aktuella droger beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om viktiga juridiska och medicinska termer. Med sin elfte upplaga (2012) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 385.000 exemplar. Skriften har fått omfattande användning i utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska och ryska. Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotika-polisföreningen. Den idiotiska klubben En bok av Göran Bohlin Den idiotiska klubben kom ut första gången våren 1995 och är nu uppdaterad och utökad med 80 sidor. Boken kan ses som en resa från mitten av 1950-talet och fram till 2006 och där ges under resans gång exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken skildrar också enskilda rockartisters koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika, narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna i vårt närområde m.m. Anabola Androgena Steroider 2.1 ANABOLA ANDROGENA STEROIDER Anabola Androgena Steroider Upplaga 2.1 Den globala marknaden för anabola androgena steroider, AAS, är mycket omfattande och lukrativ. Missbruket av AAS-preparat är etablerat och den illegala hanteringen belastar rättsväsendet och sjukvården alltmer. Gunnar Hermansson och Tommy Moberg I skriften Anabola Androgena Steroider ges en orientering om bakgrunden till problemet fram till den aktuella situationen, missbruksmönster, effekter och bieffekter, påverkan på hjärnan, behandling, preparatöversikt, illegal tillverkning, lagstiftning och beslag, Internethandel, AAS och våld samt slutligen samhällets åtgärder. Den nya uppdaterade upplagan av Anabola Androgena Steroider är också kompletterad med ett antal nya bilder. Med sitt okomplicerade språk ger den en heltäckande beskrivning av AAS-problemet och lämpar sig väl för människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande kunskaper om ett aktuellt och angeläget samhällsproblem. Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF Mandom, mod och morske män En bok av Tommy Moberg & Gunnar Hermansson Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal marknad av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt. svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 77 Ny åklagarpromemoria om förstörandelagen Aktualiserad åklagarpromemoria om narkotika Lagen (2011:111) om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser (”förstörandelagen”) har nu varit i kraft sedan den 1 april 2011. Den ger åklagare befogenhet att omhänderta och låta förstöra bl.a. substanser som blivit klassade som narkotika eller hälsofarliga varor men där klassningen inte trätt i kraft eller substanser som kan komma att klassas som narkotika eller hälsofarliga varor. Beslutet får överklagas till domstol. Nu har Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm givit ut ett RättsPM med detaljerade anvisningar hur ärenden skall handläggas och rapporteras. RättsPM (2011:4) Förstörandelagen Åklagarmyndigheten har givit ut en sjätte upplaga av sin promemoria om farlighetsbedömning av narkotika. Efter HD:s dom om mefedron i juni 2011 har praxis blivit så skiftande att avsnitten med gränsdragning mellan olika grader av narkotikabrott tagits bort. Nya avsnitt behandlar nya narkotika t.o.m. hösten 2011, bl.a. desoxipipradol. Promemorian kan laddas ner från www.aklagare.se/ RättsPM 2011:10 Narkotika – Preparatbeskrivning, December 2011. Förstörandelagen fungerar i praktiken ÅM har även gett ut en tolvsidig broschyr om lagen. Under de första åtta månaderna som Förstörandelagen har varit i bruk, har tull och polis omhändertagit hundratals oklassade produkter som misstänkts vara narkotika eller hälsofarliga varor. När det efter analys har visat sig att många av substanserna varit under utredning av Folkhälsoinstitutet eller Läkemedelsverket för klassning, har åklagarebeslutat fattats i 108 fall om att substanserna ska förstöras. Det innebär att man med stöd av lagen får bränna de fortfarande oklassade substanserna istället för att lämna tillbaka dem. Mest handlar det om olika Spice-produkter och Tramadoltabletter. Källa: SvD Lösning Kryss 4-11 I årets sista krysstävling kom endast två rätt ifyllda lösningar in till redaktionen. De hade skickats in av Gunilla Landström, GÄLLIVARE Niklas Oxeltoft, STOCKHOLM Grattis till er och ett bokpris kommer med posten. Krysset kommer nu att utgå som ett ordinarie inslag i tidningen. Men det finns ingen garanti för att det inte kan dyka upp ett kryss ändå någon gång, exempelvis till jul. Tack alla krysslösare och på återseende. 78 svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 2/2012 I nästa nummer som kommer vecka 15 efter påskhelgen Droger i arbetslivet - Sjukvården i fokus En dag på Metadonkliniken i Uppsala Specialtema: Transportnäringen …..och mycket mer. Stipendierutan Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser. SNPF:s resestipendium till PNOA:s årliga utbildningskonferens i Harrisburg, Pennsylvania. Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m. se www.pnoa.org. Mediahusets resestipendium till CNOA:s årliga utbildningskonferens I Kalifornien Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m. se www.cnoa.org SNPF:s stipendium för Årets Observation Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor. SNPF:s PTN-stipendium Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa. 80 svenska narkotikapolisföreningen 1-2012 Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s utbildningskonferens Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium Stipendiet är på 25 000 kronor och tilldelas en eller flera poliser för förtjänstfulla insatser i kampen mot narkotikan och den narkotikarelaterade brottsligheten. Tullverkets stipendium Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning. Svenska Carnegie Institutets polisstipendium Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman för att bereda honom eller henne möjligheter till studier och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi tar gärna emot era förslag till kandidat. Resebidrag Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa. Se villkor på hemsidan www.snpf.org
© Copyright 2024