här - Svenska Narkotikapolisföreningen
B POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT R UT IL DA RA SVENSKA N INGEN EN ÖR SVENSKA IKAPOLI SF KOT R A R & INFOR M E Nr 1/2014 DROGER I TRAFIKEN Vägbrottsenheten stör de kriminellas aktiviteter på vägarna Höstglöd – insats mot ungdomsmissbruk i Stockholm Kommer narkotikaklassade läkemedel att ta över marknaden? Taktiskt och strategiskt polisarbete mot dopning INNEHÅLL Ledaren.................................................................................................... 2 Info från styrelsen..................................................................................... 3 Svenska NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS Tidskrift Redaktörens spalt.................................................................................... 3 Hur kan vi upptäcka fler påverkade bilförare och till följd av detta avslöja fler mängdbrott.................................................................... 6 ANSVARIG UTGIVARE: Vägbrottsenheten stör de kriminellas aktiviteter på vägarna.................. 14 Mika Jörnelius Narkotika upptäcks vid trafikkontroller.................................................... 22 CHEFREDAKTÖR: Salivtester som sållningsinstrument....................................................... 26 Gunnar Hermansson (GH) Zolpidem och rattfylleri........................................................................... 27 REDAKTIONSKOMMITTÉ: Höstglöd – insats mot ungdomsmissbruk i Stockholm........................... 30 Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör Christoffer Bohman (CB) Lennart Karlsson (LK) Emil Lundberg (EL) Ulla-Stina Nilsson (UN) Hur fungerar substitutionsbehandlingen med metadon och buprenorfin?..................................................................... 34 Metadon- och buprenorfinbehandlingen är inte okontroversiell............. 35 Kommer narkotikaklassade läkemedel att ta över marknaden?............. 38 ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP – NarkR Box 429 401 26 Göteborg Telefon: 070-751 53 71 Skattedrömmar bakom legaliseringskrav?............................................. 42 Får narkotika användas för avrättning?.................................................. 47 Rättsrutan............................................................................................... 50 Info från SKL, Droganalysenheten: Hur mängdberäknas kat?............... 51 Webb: www.snpf.org Notiser: Världen runt.............................................................................. 54 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: Landet runt................................................................................ 55 Taktiskt och strategiskt polisarbete mot dopning.................................... 58 Narkotikautbildning för polisstudenter.................................................... 61 c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 415 02 Göteborg Telefon: 031-707 59 55 Fax: 031-84 86 82 annonser@snpf.org Teşekkür Türkiye.................................................................................... 64 Super-Jim respekterad av smugglare.................................................... 72 Boktips.................................................................................................... 76 MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, 401 26 Göteborg Tel: 010-562 83 53. Ansökan via hemsidan www.snpf.org Postgiro SNPF 63 73 06-2 Varning för farliga tillskott....................................................................... 78 Stipendierutan........................................................................................ 80 Hur kan vi upptäcka fler påverkade bilförare och till följd av detta avslöja fler mängdbrott sker många gånger omedvetet och det är därför svårt, ja närmast omöjligt, att peka ut vilka enskilda faktorer som bidrar till en viss slutsats. Vi kanske till och med talar om en magkänsla, eller liknande, för att betona att vi inte på medveten nivå är kapabla att peka ut några enskildheter som ligger bakom vår slutsats. Den typ av inlärning som sker och som så småningom visar sig i form av magkänsla etc. är ofta mycket lång. En lång tid i ett yrke, i vissa situationer, ger oss en kompetens som visar sig genom att vi faktiskt urskiljer de olika mönster av information som överensstämmer med vissa specifika tillstånd. Genom att identifiera de olika enskilda informationsfaktorerna (punkterna), är det möjligt att medvetandegöra en tidigare omedveten problemlösning, men framför allt ger det stora möjligheter att överföra denna kunskap till andra, mycket snabbare än om de själva skulle behöva skaffa sig den fleråriga erfarenhet som krävs för att upptäcka de aktuella mönstren. När det gäller drogpåverkan i trafiken står den enskilde polisen inför en person vars fordon stoppats antingen genom rörlig kontroll eller fast kontroll. Oberoende av bakgrunden till kontrollen av den enskilde individen, erbjuder själva kontrollsituationen en rad problem: • Är föraren drogpåverkad? • Transporterar personen narkotika eller stöldgods? • Vad försöker man dölja för polisen? Situationen erbjuder en rikedom av information. ADRESSÄNDRING: Via www.snpf.org eller e-posta till snpf@snpf.org AV INSPEKTÖR HÅKAN LARSSON Polismyndigheten i Örebro MANUSSTOPP: Manusstopp 3 mars 2014. Utgivning vecka 15, 2014. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till gunnar.hermansson@snpf.org OMSLAGET: Teşekkür Türkiye Under många år har min strävan varit att utveckla poliser som arbetar i uniform, att upptäcka fler missbrukare. Ett bra sätt att göra detta är i trafikmiljö. Målgruppen har varit ordningspoliser som har fler arbetsområden än att bara arbeta mot narkotika. Dessa poliser har inte samma personkännedom och fokus på enskilda kriminella utan arbetar mer med det som hamnar framför motorhuven på polisbilen. Ofta saknas förhandsinformation om individerna vid kontroller. Allt för få poliser har förmågan att upptäcka brott i trafikmiljö. En liten andel poliser står för en stor andel ertappade drograttfyllerier. När man arbetar som ordningspolis eller trafikpolis är man ofta otrygg i oidentifierade situationer. De människor man möter i en kontrollsituation är manipulativa, aggressiva och känner direkt om poliserna är otrygga i situationen och till följd av detta lyckas man lura polisen. Många poliser väljer då att rapportera det som är uppenbart och konkret, t.ex. fordonsbrister och att föraren saknar körkort. Vid 6 dessa kontroller är båda parter nöjda. Poliserna får sina böter och ”busarna” undkommer lagföringen trots att de kanske har stöldgods och narkotika i bilen. Varseblivning Alla situationer erbjuder ett överflöd av information som vår varseblivning använder sig av. Vi lär oss att uppfatta olika mönster av specifika informationsfaktorer (punkter) som utmärker olika situationer. Detta Stoppa rätt bil Rörlig kontroll innebär att polisen i sitt patrullerande arbete upptäcker personer eller fordon genom profilering av individer och/eller fordon. Under patrulleringen hamnar man antingen bakom, framför eller att man möter ett fordon som sticker ut. 1. Profilering betyder att polisen gör systematiska iakttagelser av person eller fordon som i sin tur blir grunden för beslut att man ska stoppa person eller fordon. När man genom profilering fattat intresse för ett visst fordon och de personer som är i fordonet, tar polispatrullen ställning till om bilen ska stoppas. 2. Tolkningsföreträde betyder att den polis som först upptäcker eller väcker misstanke om ett fordon har rätt att bestämma om ett stoppande ska ske eller inte. Du ska lita på din kollega och inte aktivt av- SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 Foto: Peter Lundvik Sidan 6-7 3. Tempoväxling, agera för att minska förarens möjligheter att röja bevisning. Vända polisbilen, öka farten för att komma ikapp misstänkt fordon. 4. Upptäckt och kontroll. Förhindrar att personer i fordon hinner undkomma kontroll eller gör sig av med bevis genom att minimera tiden mellan upptäckt och kontroll. 5. QP-fråga. Vänta med att slå en fordonsfråga tills bilen är stoppad och situationen är under kontroll. Bara ingivelsen är tillräcklig för att man ska genomföra en kontroll av personerna i bilen. Den information man får från LKC gäller fordonet och inte de som sitter i bilen och den tidsspillan som uppstår på att invänta svar från LKC är tillräcklig för att personerna ska kunna bygga upp ett mentalt försvar vid en kontroll. 6. Fara i dröjsmål. Att personen börjar röra sig eller ser ut att leta efter saker i bilen kan vara ett tecken på att personen försöker gömma något. Detta kan tyda på att individen verkar inställd på ett stoppande och är rädd för att förlora till exempel körkortet eller narkotika. Om individen lyckas gömma eller göra sig av med narkotika kan följdbrott förbises. 7. Tips. Inkommande samtal till polisen om att någon bilist kör konstigt och färden sker i nutid. Anmälaren befinner sig bakom aktuellt fordon och lotsar polisen för att få kontakt med aktuell bil. 8. Bil-buse-bostad. Bekanta, grannar eller anhöriga ringer till polisen och tipsar om att någon super och knarkar. Personen har en bostad där han/hon vistas och använder fordon. Detta leder till att polisen börjar patrullera i nära anslutning till aktuell bostad eller arbete. Där kända knarklangare eller missbrukare bor, är sannolikheten stor att polisen kan upptäcka fler drograttfyllerister och man kan därigenom upptäcka fler brott i samband med husrannsakningar i bil och bostad. Kontroll av personer i stoppad bil 1. Alkoholutandningsprov. Kan alkoholpåverkan vara en förklaring på ett märkligt beteende? 2. Umgänge. Om individen umgås med personer som har en brottshistorik med missbruk som problem, forts sid 10 ☞ SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 7 Kryddbasaren i Istanbul är en fantastisk upplevelse för alla sinnen. Denna artikel är en erfarenhetsberättelse från tre SNPF-stipendiater som alla valde att åka till vårt nordiska sambandsmansmannakontor i Istanbul. För er som inte behärskar språket så betyder rubriken ”Tack Turkiet”. Tacket riktas till alla gästvänliga människor som vi hade förmånen att träffa. PRODUKTION OCH TRYCK: Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, 361 22 Emmaboda Telefon. 0471- 482 50 www.akessonstryck.se Istanbul en fantastisk stad Sidan 64-65 ISSN 1101-6817 Har ni aldrig varit i Istanbul? Vad väntar ni på? En av de mest fantastiska städer som finns väntar på er mindre än fyra timmars flygresa från Sverige. Europa möter Asien. Omgiven av vatten på alla sidor. Maten är billig och mycket god. Shoppingen oemotståndlig. Arkitektur som får hela staden att andas ”Tusen och en Natt”. Hypermodernt möter antikt i en enda skön blandning av olika kulturer och historia. Istanbul är en stor stad. Uppskattningsvis 15-17 miljoner människor bor i staden med tillhörande förorter. Visst är det trångt. Visst är det bullrigt och mycket trafik. Men, och här kom alla våra fördomar på skam, staden är välorganiserad. Den är ren och välhållen. Visst sliter försäljarna i basaren i dig, men hela tiden med glimten i ögat. I folkvimlets trängsel blir du nästan aldrig trampad på tårna. Det märks att Istanbuls invånare har vanan inne att umgås många på en begränsad yta. R MILJÖMÄ Omfattande beslag genom uthålligt arbete SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 forts nästa sida SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 65 KE S S O N YCKERI TR LIC Fingersensorer ingår i det avancerade säkerhets- och passersystemet i polisens huvudkvarter. Det är nästan ofattbara mängder narkotika som tas i beslag. Som ett exempel kan nämnas att INP mellan den 15 mars och den 23 september, 2013 genomförde ett hundratal operationer. Dessa operationer spänner över allt ifrån hektobeslag av kokain hos sväljare i flygtrafiken till tonbeslag av cannabis och heroin i lastbilar och containrar. ☞ 64 Å KT I staden finns så många sevärdheter att man nästan inte vet var man ska börja. Allt känns som ett måste. Har ni begränsat med tid så bör ni dock inte missa en båttur längs med Bosporen. Den gamla delen av staden rymmer många sevärdheter som exempelvis Topkapi som är sultanens gamla palats, Sultan Ahmet moskén även kallad blå moskén och de gamla basarerna. Av basarerna är nog kryddbasaren den som gör det största intrycket. En fantastisk upplevelse för alla sinnen. Det går bra för Turkiet, vilket märks i Istanbul. Ekonomin i landet har haft och har fortfarande en tillväxt väl i klass med exempelvis Kina. Stora byggprojekt, omfattande handel och export. Utländska investerare i kombination med låg inflation. Allt omvandlas visuellt i Istanbul genom att gamla förfallna områden renoveras och får ett välförtjänt ansiktslyft. En vanlig uppfattning i väst är att Turkiet desperat vill tillhöra EU. Utifrån vad som kan ses på plats är det nog snarare så att EU behöver Turkiet. Istanbuls narkotikapolis Istanbuls narkotikapolis, INP, grundades 1969 och har en svart panter som emblem. Utöver narkotikapolisen opererar även kustbevakning, tull(ej fiskal) och Gendarmer i området. De senare enheterna gör vissa narkotikabeslag, men narkotikapolisen står för 99 procent av alla beslag. Istanbuls narkotikapolis opererar främst i Istanbul, men även i andra delar av Turkiet. Istanbulregionen är en av världens intensivaste transitpunkter för handel. Narkotika är inget undantag. Av denna anledning så samarbetar polisen intensivt och framgångsrikt med polis från hela världen. Det finns bland annat sambandsmän från 27 olika delar av världen på plats. Narkotikapolisen i Istanbul består av ca 600 poliser. De håller till i en egen byggnad som ligger insprängd i Istanbuls huvudpoliskvarter. På utsidan ser byggnaden inte mycket ut för världen. Väl inne i byggnaden förstår man dock vilken nivå turkisk polis är på. Man har ett säkerhets- och passersystem som får svenska polishus kortläsare att framstå som medeltida dörrhaspar. I grova drag så kan man säga att man har en rotelindelning där man har en rotel för varje preparattyp. Där finns också en avdelning som hanterar hemliga tvångsmedel, en gatulangningsenhet (som är den största). Utöver detta så har man narkotikapoliser på flygplatserna och i hamnarna. S 1/14 Årgång 27 Utöver så kallade säkra drogtecken, uppvisar en individ en rad beteendevariabler som kroppsspråk, sätt att prata, uttrycka sig och svara på frågor, sätt att förhålla sig till situationen etc. Det gäller att i denna mängd av information urskilja enskilda informationsfaktorer som är med och bildar de specifika mönster som utmärker drogpåverkan. Givetvis kan sådana mönster framträda tydligare eller svagare men ett rimligt antagande är att de alltid finns där och att de alltid är möjliga att upptäcka. färda misstankarna genom att till exempel fråga: är du verkligen säker? Du ska istället hjälpa denne att skaffa mer information om brott föreligger. Detta har jag valt att kalla tolkningsföreträde och det leder till att beslut kan tas snabbare. För att veta när tolkningsföreträde råder är det viktigt, innan passets början, att förtydliga för varandra vad tolkningsföreträde betyder. När tillfället dyker upp så är det för sent att rådgöra; ska vi agera eller vara passiva. 3 09 EN S N U M M E R 3 41 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 1 Ledaren Plattan alltid i centrum Det rapporteras om mänskliga tragedier kring Plattan. Så har det varit kontinuerligt med vissa upp och nedgångar genom åren. Det är nog så att platsen har blivit så stigmatiserad att det nästan förväntas att den väsentliga delen av statistiken kring död av narkotikaöverdosering skall finnas att hämta här. För de flesta är nog bilden av Plattan förknippad med de i samhället som tillhör de mest utslagna och hemlösa med ett långvarigt narkotikamissbruk bakom sig. Det moderna välfärdssamhällets tragiska bakgård, som av någon anledning exponerar sig helt öppet i huvudstaden i ett av världens rikaste länder. Paradoxalt nog i ett land där politiker och en överväldigande del av folket vill ha en restriktiv narkotikapolitik på humanitära grunder. Plattan och dess missbrukare har inte lämnats åt sitt öde genom åren. Det finns ingen annan geografiskt avgränsad yta i vårt land där det har genomförts så många gedigna insatser från polisen och andra för hjälp till missbrukare och förfång för de som genom narkotikaförsäljning girigt profiterar på andras liv och hälsa. Det finns många som kan vittna om stor tacksamhet eller innerst inne är väl medvetna om att det är poliser hängivna sitt yrke som gjort att de kunnat gå vidare mot ett bättre liv. Säkert har också ett stort antal langare efter tid i kriminalvård kommit till insikten att de kortsiktiga ekonomiska vinsterna på Plattan måste bytas ut mot en annan livsstil för att man skall få en framtid med någon kvalité. Det har alltid varit farligt för ungdomar i riskzonen att komma i kontakt med Plattan, efter att man gjort sin tidiga karriär med problembeteende, kriminalitet eller missbruk i förorten. Plattan har varit missbruksmiljöns nav för distribution av allehanda narkotiska preparat och inte minst det som gäller för dem med ett långvarigt missbruk att så småningom söka heroin och substitutionspreparat. Med början under 70-talet startade en heroinvåg som i förlängningen lämnade mycken död och elände i sina spår. Polis och andra 2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 myndigheter fick lägga mycket tid och resurser på grund av heroinet. Samhället hade en väl så påtaglig problematik man måste fokusera sina insatser mot. Ingen lätt uppgift men efter många år kunde man skörda framgång och det var mycket som pekade på att heroinet hade tryckts tillbaka trots att världsproduktionen nådde rekordnivåer. Nu hör vi det igen och det är ingen tvekan om att heroinet är på ny frammarsch med de fasor det kommer att föra med sig. Det är fel att påstå att det inte bedrivits eller bedrivs verksamhet på Plattan där heroinet kommer att exponeras som mest. Dock finns det starka skäl att vädja eller egentligen kräva att vi stannar upp en mycket kort stund och begrundar en del mycket grymma fakta vi nu ställts inför. På senare tid har ett antal ungdomar i 15-årsåldern hastigt lämnat oss och sina nära i överdos av heroin. Inget nytt eller konstigt säger den som ytligt betraktat problemet. Men det är bittert nog nytt. De här barnen är inte den vanliga profilen med en tragisk uppväxt och problemartad förortskarriär med missbruk och annat bakom sig. Ena dagen var de på plats i skolbänken och genomförde prov med högsta betyg. Föräldrarna såg en mycket ljus framtid för sina barn som intet saknades för och hade inte sett något tecken som gav anledning till oro. Nästa dag återfanns barnet död i en överdos av heroin. Detta är inga engångsföreteelser utan de poliser som har uppdrag kring Plattan är de som rapporterar och ser det som en allvarlig trend. Det är inga panikåtgärder som efterfrågas, utan nu är det hög tid för analys och begrundan. Mot den bakgrund att vi har en mycket professionell kår inom polis, tull, vård och socialtjänst, måste man per omgående se över det organisatoriska och säkerställa att det finns på plats den resurs som skall mota heroinet i grind så att historien inte behöver upprepa sig. n Anders Stolpe Info från styrelsen Glöm inte betala medlemsavgiften! Medlemsavgiften är 200 kronor per år och sista betalningsdag var den 31 januari. Har du glömt betala årsavgiften, men vill fortsätta att vara medlem i SNPF och bl.a. få denna tidning i brevlådan, bör du snarast betala in 200 kronor till SNPF:s plusgiro 63 73 06-2. Glöm inte skriva ditt namn och medlemsnummer när du gör inbetalningen. Medlemsnumret hittar du på tidningens adressetikett. Anmäl dig till konferensen i Örebro! De medlemmar som SNPF har en mailadress till, har fått inbjudan via e-post. Övriga har fått den per brev. Anmälan till konferensen och inbetalning ska ske senast den 28 februari. Observera att styrelsen beslutat sänka konferensavgiften i år med 195 kronor per deltagare på grund av överskott i kassan under förra året. Konferensens första dag avslutas med middag på Örebro slott. Ny medarbetare i redaktionen Ulla-Stina Nilsson ingår från och med i år i vår redaktionsgrupp. Ulla-Stina har de senaste tio åren arbetat som utredare på Tullkriminalen i Helsingborg och många av hennes artiklar kommer givetvis att ha koppling till tullens arbete mot droger. I detta nummer porträtterar hon en kollega som arbetar inom gränsskyddet i Skåne. Ulla-Stina Nilsson Redan i förra numret av tidningen fick vi ta del av hennes skrivintresse genom en trevlig liten artikel från ett besök på Cannabis Cup i Amsterdam. Vi hälsar Ulla-Stina välkommen som återkommande skribent i tidningen. Följande externa skribenter har bidragit till innehållet i detta nummer av medlemstidningen. Håkan Larsson, Örebro Oskar Baltzer, Uppsala Jonas Berg, Helsingborg Linus Jönsson, Helsingborg Stort tack för er medverkan! Redaktörens spalt Människan konstruerar vägar, bilar och droger. Ingen bra kombination som dock förekommer allt oftare. För att kunna upptäcka alkoholpåverkade förare har Polisen, liksom Tullverket och Kustbevakningen, tillgång till effektiva instrument, såväl juridiska som tekniska, förutsatt att man väljer att använda dem på rätt plats och vid rätt tidpunkt. Tyvärr hänger vi inte riktigt med våra grannländer i jakten på drograttfyllerister, en kategori trafikanter som blir allt vanligare. Mycket kan ändå göras med de medel som finns. Läs artikeln om det arbetssätt som Håkan Larsson lärt ut under många år och läs också om hur Vägbrottsenheten i Uppsala arbetar. Förutom trafikbrott brukar också en del s.k. mängdbrott klaras upp när polisen riktar in sina insatser mot rattfylleri och olovlig körning. Men fortfarande har jag svårt att acceptera att läkemedelsberusade förare ska ha en gräddfil och i många fall slippa påföljd för att de lyckats förmå en läkare att skriva recept på drogerna. Bensodiazepiner, dvs. narkotikaklassade sömnmedel och lugnande medel, gick ju förr under benämningen ”torrsprit”, inte utan anledning. Många bilförare kör idag omkring med läkarförskriven torrsprit i kroppen, ofta kombinerat med smärtstillande opiatläkemedel, och alla har inte blivit informerade av läkaren om riskerna, eller de kanske helt enkelt inte bryr sig. Anmälan till utbildningskonferensen i Örebro pågår för fullt. Se till att inte missa detta tillfälle till utbildning och det är som vanligt först till kvarn som gäller. Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 3 Hur kan vi upptäcka fler påverkade bilförare och till följd av detta avslöja fler mängdbrott av inspektör håkan larsson Polismyndigheten i Örebro Under många år har min strävan varit att utveckla poliser som arbetar i uniform, att upptäcka fler missbrukare. Ett bra sätt att göra detta är i trafikmiljö. Målgruppen har varit ordningspoliser som har fler arbetsområden än att bara arbeta mot narkotika. Dessa poliser har inte samma personkännedom och fokus på enskilda kriminella utan arbetar mer med det som hamnar framför motorhuven på polisbilen. Ofta saknas förhandsinformation om individerna vid kontroller. Allt för få poliser har förmågan att upptäcka brott i trafikmiljö. En liten andel poliser står för en stor andel ertappade drograttfyllerier. När man arbetar som ordningspolis eller trafikpolis är man ofta otrygg i oidentifierade situationer. De människor man möter i en kontrollsituation är manipulativa, aggressiva och känner direkt om poliserna är otrygga i situationen och till följd av detta lyckas man lura polisen. Många poliser väljer då att rapportera det som är uppenbart och konkret, t.ex. fordonsbrister och att föraren saknar körkort. Vid 6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 dessa kontroller är båda parter nöjda. Poliserna får sina böter och ”busarna” undkommer lagföringen trots att de kanske har stöldgods och narkotika i bilen. Varseblivning Alla situationer erbjuder ett överflöd av information som vår varseblivning använder sig av. Vi lär oss att uppfatta olika mönster av specifika informationsfaktorer (punkter) som utmärker olika situationer. Detta sker många gånger omedvetet och det är därför svårt, ja närmast omöjligt, att peka ut vilka enskilda faktorer som bidrar till en viss slutsats. Vi kanske till och med talar om en magkänsla, eller liknande, för att betona att vi inte på medveten nivå är kapabla att peka ut några enskildheter som ligger bakom vår slutsats. Den typ av inlärning som sker och som så småningom visar sig i form av magkänsla etc. är ofta mycket lång. En lång tid i ett yrke, i vissa situationer, ger oss en kompetens som visar sig genom att vi faktiskt urskiljer de olika mönster av information som överensstämmer med vissa specifika tillstånd. Genom att identifiera de olika enskilda informationsfaktorerna (punkterna), är det möjligt att medvetandegöra en tidigare omedveten problemlösning, men framför allt ger det stora möjligheter att överföra denna kunskap till andra, mycket snabbare än om de själva skulle behöva skaffa sig den fleråriga erfarenhet som krävs för att upptäcka de aktuella mönstren. När det gäller drogpåverkan i trafiken står den enskilde polisen inför en person vars fordon stoppats antingen genom rörlig kontroll eller fast kontroll. Oberoende av bakgrunden till kontrollen av den enskilde individen, erbjuder själva kontrollsituationen en rad problem: • Är föraren drogpåverkad? • Transporterar personen narkotika eller stöldgods? • Vad försöker man dölja för polisen? Situationen erbjuder en rikedom av information. Utöver så kallade säkra drogtecken, uppvisar en individ en rad beteendevariabler som kroppsspråk, sätt att prata, uttrycka sig och svara på frågor, sätt att förhålla sig till situationen etc. Det gäller att i denna mängd av information urskilja enskilda informationsfaktorer som är med och bildar de specifika mönster som utmärker drogpåverkan. Givetvis kan sådana mönster framträda tydligare eller svagare men ett rimligt antagande är att de alltid finns där och att de alltid är möjliga att upptäcka. Stoppa rätt bil Rörlig kontroll innebär att polisen i sitt patrullerande arbete upptäcker personer eller fordon genom profilering av individer och/eller fordon. Under patrulleringen hamnar man antingen bakom, framför eller att man möter ett fordon som sticker ut. 1. Profilering betyder att polisen gör systematiska iakttagelser av person eller fordon som i sin tur blir grunden för beslut att man ska stoppa person eller fordon. När man genom profilering fattat intresse för ett visst fordon och de personer som är i fordonet, tar polispatrullen ställning till om bilen ska stoppas. 2. Tolkningsföreträde betyder att den polis som först upptäcker eller väcker misstanke om ett fordon har rätt att bestämma om ett stoppande ska ske eller inte. Du ska lita på din kollega och inte aktivt av- färda misstankarna genom att till exempel fråga: är du verkligen säker? Du ska istället hjälpa denne att skaffa mer information om brott föreligger. Detta har jag valt att kalla tolkningsföreträde och det leder till att beslut kan tas snabbare. För att veta när tolkningsföreträde råder är det viktigt, innan passets början, att förtydliga för varandra vad tolkningsföreträde betyder. När tillfället dyker upp så är det för sent att rådgöra; ska vi agera eller vara passiva. 3. Tempoväxling, agera för att minska förarens möjligheter att röja bevisning. Vända polisbilen, öka farten för att komma ikapp misstänkt fordon. 4. Upptäckt och kontroll. Förhindrar att personer i fordon hinner undkomma kontroll eller gör sig av med bevis genom att minimera tiden mellan upptäckt och kontroll. 5. QP-fråga. Vänta med att slå en fordonsfråga tills bilen är stoppad och situationen är under kontroll. Bara ingivelsen är tillräcklig för att man ska genomföra en kontroll av personerna i bilen. Den information man får från LKC gäller fordonet och inte de som sitter i bilen och den tidsspillan som uppstår på att invänta svar från LKC är tillräcklig för att personerna ska kunna bygga upp ett mentalt försvar vid en kontroll. 6. Fara i dröjsmål. Att personen börjar röra sig eller ser ut att leta efter saker i bilen kan vara ett tecken på att personen försöker gömma något. Detta kan tyda på att individen verkar inställd på ett stoppande och är rädd för att förlora till exempel körkortet eller narkotika. Om individen lyckas gömma eller göra sig av med narkotika kan följdbrott förbises. 7. Tips. Inkommande samtal till polisen om att någon bilist kör konstigt och färden sker i nutid. Anmälaren befinner sig bakom aktuellt fordon och lotsar polisen för att få kontakt med aktuell bil. 8. Bil-buse-bostad. Bekanta, grannar eller anhöriga ringer till polisen och tipsar om att någon super och knarkar. Personen har en bostad där han/hon vistas och använder fordon. Detta leder till att polisen börjar patrullera i nära anslutning till aktuell bostad eller arbete. Där kända knarklangare eller missbrukare bor, är sannolikheten stor att polisen kan upptäcka fler drograttfyllerister och man kan därigenom upptäcka fler brott i samband med husrannsakningar i bil och bostad. Kontroll av personer i stoppad bil 1. Alkoholutandningsprov. Kan alkoholpåverkan vara en förklaring på ett märkligt beteende? 2. Umgänge. Om individen umgås med personer som har en brottshistorik med missbruk som problem, forts sid 10 + SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 7 långa utfrågningar. Alla poliser har för bråttom vid kontrolltillfällena. 9. Tidpunkten på dygnet. Av vilken anledning kör man bil klockan 04.30, när man dessutom inte vill tala om vart man är på väg. 10. Hundförare till kontrollplatsen. Sök av området från upptäckten av fordonet till att poliserna fått kontroll på personerna i fordonet i syfte att hitta bevisning som styrker brott. Användandet av droger eller följdbrott, innehav, stöldbrott med mera. är det viktigt att fokusera på alla individer i fordonet och inte bara på föraren. Det innebär att alla individer vid ett stoppande bör kontrolleras. Ett umgänge som har missbrukshistorik kan också ge antydningar om att föraren använder narkotika. 3. Kollussionsfaran. Ställ inte de inledande frågorna till föraren så att alla i fordonet hör; var har du varit, vart är ni på väg. Ställ frågorna till varje enskild individ. Jämför sedan deras historier. Det ger ofta en ingång till att konstatera att de ljuger eller ger alibi åt varandra. 4. Personen ljuger. Ställ frågor som du kan kontrollera. Det räcker inte att man förstår att personen ljuger utan man ska konkretisera exakt vad lögnerna består i. Oftast har man ett hyfsat svar på första frågan eftersom man är förberedd. Fortsätt att ställa frågor på svaren. 5. Körkortskontroll. Jämför fotot på körkortet med hur personen ser ut vid kontrollen. Kontrollera historiken på personen. Har han eller hon varit av med sitt körkort tidigare, hur gick det till och hur fick man tillbaka det. 6. Grov olovlig körning. Vilka kör bil utan körkort? 70 procent av alla som ertappats för grov olovlig körning har en historik som missbrukare eller kriminell, något jag kunnat studera och konstatera under tio års tid. 7. Drogtecken. Vad visar individen för fysiska tecken på narkotikapåverkan? Erfarenheten är att man sällan ser tydliga tecken, d.v.s. stora pupiller, röda ögon. Vem använder en pupillometer vid kontroll av ögonen på en person? Däremot har man ögonkontakt med individen under samtalet, möjligen att man använder ljuskägla vid kontroll för att kolla pupillreaktionen. 8. Tiden. Hur reagerar individen på att stoppet tar längre tid och att man ställer mycket frågor kring personen? En del individer i missbruk eller som brukar alkohol, narkotika och/eller dopning har ingen tid att passa och låter polisen ta god tid på sig för att verka inställsamma och mindre misstänkta än om de skulle ifrågasätta tiden. Man finner sig i 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 Skälig misstanke om drograttfylleri Gör en helhetsbedömning av personen vid en kontrollsituation. Vilka omständigheter har föranlett kontroll av just denna person. Summera ihop ovan punkter och motivera misstanken och vad syftet är med eventuella tvångsåtgärder. Det måste få ta tid att summera intrycken. De situationer man ställs inför har ofta ett snabbt händelseförlopp. Rörlig kontroll. Målad polisbil (vit cirkel, se överst nästa sida) möter ett fordon (röd cirkel) - fordonet sticker ut, profilering. Tolkningsföreträde - ska vi stoppa bilen, tidsåtgång för beslut ca 5-10 sekunder annars är situationen förbi. Om vi bestämt oss för att bilen är intressant, i vilket syfte slår vi en QP (fordonsfråga), det är personerna i bilen som viktiga. Upptäckt-kontroll, föraren av polisbilen måste tempoväxla uppåt, agera, snabbt komma runt i korsningen för att hamna bakom misstänkt fordon. I de fall personerna i fordonet har något att dölja inleds en process, vad står på spel, fara i dröjsmål. Kan de röja bevis genom att exempelvis droppa narkotika? Man strävar efter att skaffa sig ett avstånd till polisbilen och därigenom kunna kasta ut bevis genom en ruta. ”Busarna” väger alternativen vad gäller flykt. Har man ett tillräckligt stort avstånd till polisbilen, finns möjligheterna att kunna köra ifrån polisen? Personerna i bilen vill skaffa sig tid för att hinna snacka ihop sig kring en bra story för att förklara var man varit, vart man är på väg, ljuga om identiteter. För att undvika detta måste poliserna minimera tiden till att personerna stoppas och att de är under kontroll. Från upptäckten till att polisen har stoppat bilen är tiden ca 20 sekunder. Trots att polisen agerade snabbt, fanns det ett utrymme på ca 40 meter och 5 sekunder där polisen inte hade kontroll över fordonet. Vad hände under denna sekvens, kan personerna ha droppat narkotika? Finns det möjlighet så är det oumbärligt att hundförare kallas till platsen för att söka av detta område. Eventuella flyende personer ska spåras runt kontrollplatsen och inne i fordonet ska det sökas efter droppade saker som kan användas som bevisning. Ordningspoliser befinner sig dagligen i liknande situationer utan att inse att det föreligger en fara i dröjsmål och ett brott bakom hörnet. Empatiskt bemötande av frihetsberövade personer Metoden är en samtalsmetod för korta samtal med en person i frihetsberövat tillstånd. Just den sistnämnda aspekten är central; att individen inte har möjlighet att fly situationen gör att denne lättare kan motiveras till eftertanke och reflektion. Genom att bemöta personen på ett empatiskt sätt (uttryckt i kroppsspråk, ögonkontakt, beröring och verbalt) samt rikta samtalet på individens situation, livsstil och sociala omständigheter, istället för det brott som eventuellt begåtts (som endast är problemets symptom), kan samtalet ha stora positiva effekter. I första hand handlar det om att individen blir passiv i skuldfrågan (och talar sanning i förhöret) och i andra hand om att individen motiveras till förändring. Samtalet bör ske så snart som möjligt efter att frihetsberövandet ägt rum (t.ex. redan i transporten på väg från brottsplatsen) och samtalet kan gärna upprepas fler gånger. Samtalet kan med fördel fokuseras på en eller flera av de fem påtryckningsfaktorerna: (a) familj; (b) körkort; (c) arbete, (d) brottet; (e) bostad. Metoden har två huvudsakliga syften. Det första är kortsiktigt och handlar om att öka klientens benägenhet att tala sanning. Det andra är långsiktigt och handlar om metodens preventiva funktion, att främja personens chans till förändring och reducering av problembeteendet. Identifiera påtryckningsfaktorer Detta är exempel på utopifrågor och praktiska frågor som kan ställas till en person som är i färd med att bli av med sitt körkort och som har två hekto amfetamin i sin bil: • • • • • • • Håkan Larsson i samtal med en frihetsberövad person (poliskollega som agerar figurant). Du är misstänkt för drograttfylleri vilket innebär att om du är positiv i analysresultatet så kommer ditt körkort att bli omhändertaget, kapitulation i missbruket. Skjutsar du dina barn till dagis? Hur gamla är barnen, vad heter de? Har du ingen kontakt med dina barn, varför inte? Använder du körkortet i jobbet? Vad kommer chefen att säga? Du är misstänkt för innehav av amfetamin, två hekto, det innebär att du kan få fängelse. + forts nästa sida SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 11 • • • • • • • • • • • Om du hamnar i fängelse hur kommer det att bli för dina barn? Dina barn behöver dig. Är ditt beteende värt det? Hur vill du att framtiden ska se ut? Varför förstör du detta (familj, jobb t.ex. - påtryckningspunkterna)? Att vi ertappat dig ska du se som en möjlighet till vändpunkt, tänk till. Du förtjänar bättre. Hur ser du själv på din framtid? Jag förstår att detta känns svårt för dig. Hur ska du göra för att få ordning på ditt liv? Vad kan vi/beroendecenter hjälpa dig med? Kommer du ihåg hur det kändes att vara nykter/ drogfri? Sammanfattning Stoppa rätt bil Under 2012 genomfördes i Sverige 2 300 000 alkoholutandningsprov. I kontrollerna upptäckte man 27 200 rattfylleribrott och av dessa var ca 12 000 drograttfyllerier. Utfallet för hela landet är att man måste stoppa 85 fordon innan upptäckt av en rattfylla, upptäckssätt okänt. I polisområde Örebro genomförde man 2013 13 000 alkoholutandningsprov, man ertappade 434 påverkade. Man behövde stoppa 30 fordon för att upptäcka en påverkad förare. Upptäckssätt: fasta kontroller 109, rörliga kontroller 325. Kontroll av förare och passagerare Av 2 300 000 kontrollerade förare saknade 35 000 förare körkortsbehörighet vid kontrollen. Hur skulle utfallet se ut om man haft ett pålitligt sållningsinstrument för narkotika i kontrollsituationen. Om man utgår från min tes om att 70 % av alla som ertappats för grov olovlig körning använder narkotika och dessa personer får göra ett test vid vägkanten med ett sållningsinstrument, så skulle man bara vid dessa kontroller komma upp i över 20 000 narkotikapåverkade förare. Misstanken om drogpåverkan skulle i flera fall leda till ytterligare misstankar om följdbrott vid samma kontrolltillfällen. Vid kontroller av de förare som har körkort skulle inte omständigheterna vid stoppet ha så stor betydelse. Sållningsinstrumentet skulle påvisa om föraren är påverkad av narkotika. Utan ett sållningsinstrument är det mycket svårt att upptäcka nya missbrukare som innehar körkort och det ställer större krav på polisernas förmåga att upptäcka brott. Om poliser med goda kunskaper i arbetsmetoden rörlig kontroll skulle ha gjort alla 2 300 000 kontroller och inte haft en massa andra krav, som att blåsa ett visst antal förare, skriva ett visst antal böter, övertidshinder m.m., då skulle det upptäcktas betydligt fler brott under 2012. Poliserna har varit i situationer som innehållit brott, men man har inte kunnat eller velat agera. Frihetsberövar man inte personer så har man heller inga möjligheter att påverka individen i riktning mot en annan livsstil 12 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 Att reducera kriminaliteten hos individer och förmå dem till ett annat levnadssätt är i min mening effektiv brottsbekämpning Spridning av metoden, rörliga kontroller/profilering • Förhandledning: tydliggör metodens informationsfaktorer (punkter), exemplifiera, diskutera under ett utbildningspass. • Underhandledning: påvisa metoden i verkliga situationer. En polis som kan metoden coachar andra poliser ute på fältet. • Efterhandledning: Reflektion av de upptäckta casen, utifrån metoden. Genom reflektionen ökar förmågan att hitta nya eller alternativa lösningar, självkännedomen och förståelsen för oidentifierade situationer ökar, vilket i sin tur ger förutsättningar för en ökad trygghet och ökat självförtroende. En hög grad av självförtroende minskar den upplevda stressen och därmed ökar också möjligheten att använda intellektet. Möjligheten att fatta riktiga beslut i svåra situationer ökar och därmed kommer polisen att upptäcka fler brott. Det krävs att man från ledningshåll inser att svensk polis missar att upptäcka brott på grund av oförmåga eller att man väljer att blunda. Antingen har man inte tänkt på detta eller också så har man haft otur när man tänkt. n Håkan Larsson tilldelades MHF:s nyinstiftade pris ”Årets Polisinsats 2013”. Håkan har i sitt arbete som polis visat stort engagemang och yrkeskunnande när det gäller insatser mot rattfylleri och drograttfylleri. Han har arbetat för att utveckla polisens metoder och arbetssätt i trafiken för att stoppa drograttfulla förare. Som ett exempel kan nämnas fortbildningskursen ”Taktiskt arbete mot drograttfylleri” som har visat sig ge tydligt mätbara resultat bland de utbildade poliserna i olika län. Fler drogpåverkade förare har kunnat upptäckas med detta arbetssätt. Syftet med priset är att uppmärksamma och uppmuntra polisens viktiga arbete med att förebygga rattfylleribrott, att upptäcka och gripa rattfyllerister samt att förmå dessa personer att frivilligt gå in i rehabilitering. MHF satsar just nu på att minska drograttfylleriet och arbetar med aktörer i hela Norden för att hitta metoder och teknik som ger polisen bättre möjligheter att stoppa drogpåverkade i trafiken. Källa: MHF GH Foto: Peter Lundvik Vägbrottsenheten stör de kriminellas aktiviteter på vägarna Vägbrottsenheten (VBE) är en av tre enheter på trafikavdelningen i Uppsala. De övriga två enheterna är yrkestrafikenheten (YTE) samt trafikinsatsenheten (TIE). Vägbrottsenheten, som består av en enhetschef och åtta medarbetare, bildades så sent som september 2010 som ett led i att utveckla och förnya trafiksäkerhetsarbetet inom trafikområdet. Det nya är att man till stor del fokuserar på andra brott än trafikbrott, till exempel transporter av narkotika och stöldgods som sker på vägarna. Men givetvis ligger koncentrationen också på rattfylleri och drograttfylleri och andra trafikbrott. 14 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 Trafiksäkerhetsarbetet sker med olika metoder, som till exempel genom traditionell trafikövervakning och då främst med s.k. videobil, en civil polisbil med fast monterad kamera som är kopplad till en mätutrustning som vi mäter genomsnittshastighet med. Kameran är även ett bra verktyg för att kunna styrka rödljuskörningar, spärrlinjer, korta avstånd och andra trafikbrott som kan vara svåra att bevisa utan videofilmer. och försökte komma ikapp. Den målade bilen mötte mycket riktigt den aktuella bilen efter några få sekunder, vände och genomförde ett stopp längs med vägen på en busshållplats. Profilering effektivaste arbetssättet Arbetet mot stölder, drog- och rattfyllerister sker vanligtvis genom ”profilering”, antingen stillastående eller rullande. En stillastående profilering görs i regel på någon av de större vägarna, E4, E18, eller någon av riksvägarna. Vi står stilla på t.ex. en katastroföverfart där vi med hjälp av erfarenhet, intuition och olika slagningar försöker upptäcka personer eller konstellationer som ger oss den där svårförklarliga känslan i magen om att dessa ska vi kontrollera lite närmare. Vi arbetar också med hjälp av underrättelser, men här har vi dock lite svårt att hitta en modell som passar oss. Vi har små eller inga möjligheter att köra längre ärenden själva och vi har märkt att är de längre än ett pass, så blir det svårt att nå ett bra resultat. Små korta ärenden som t.ex. innefattar en person som kör påverkad eller utan körkort genomför vi med jämna mellanrum. Problemet här är tyvärr att om vi ”bevakar” en bil eller person i ett helt pass, har vi missat flera andra som kör påverkade eller utan körkort. Vi har därför valt att begränsa oss i arbetet mot underrättelser, eftersom vår uppfattning är att vi når en större kvantitet om jagar på egen hand än om vi koncentrerar oss på en specifik person. Vi utför även fasta kontroller på strategiska platser, men våra kontroller skiljer sig nog lite mot t.ex. ordningsavdelningens kontroller. Vi försöker få de trafikanter som har något att dölja att visa det för oss innan vi själva upptäcker det. Det går oftast till så att vi ställer upp en kontroll på ett strategiskt smart ställe där vi syns på långt håll och där det finns en möjlighet att vika av innan kontrollen, t.ex. in på en liten avtagsväg som inte leder någonstans. De som har något att dölja brukar ta chansen att vika in på avtagsvägen före kontrollen, men då deras körsätt avviker från andra trafikanters och vägvalet är väldigt ologiskt, blir det lättare för oss att urskilja dem från mängden och på så sätt har de ”profilerat” ut sig själva åt oss. Ett par lyckade ingripanden Ett bra exempel på en rörlig profilering är ett ärende vi hade hösten 2012. Vi var två bilar som skulle åka söderut för att arbeta på E18 mellan Bålsta och Enköping. På vägen dit åkte vi med några kilometers avstånd, den civila bilen först och den målade bilen efter. En slagning på en mötande bil visade att ägaren av denna bil tidigare varit intressant i vapenhantering. Via radion uppmanades den målade bilen att hålla utkik under tiden som den civila bilen vände runt I en bil som stoppats efter registerslagning hittades en större mängd anabola steroider. Foto: Polismyndigheten. Under samtalet med föraren, tillika ägaren, uppträdde han nervöst och svarade undvikande och konstigt på de frågor vi ställde. När kollegorna i den civila bilen kom till platsen kikade de in i bilen och såg några tabletter i mittkonsolen. Med anledning av detta genomförde vi en husrannsakan och anträffade en sportbag fylld med dopningsampuller i bakluckan. Mannen greps och dömdes senare till skyddstillsyn och 180 timmars samhällstjänst. Vi har märkt att det är relativt vanligt att de höga hastighetsöverträdelserna inte sällan innefattar någon form av påverkan i kombination med trafikbrottet. Ett exempel på detta är en fast profilering på E4 norr om Tierp, där vi kontrollerade trafiken som gick söderut. I norrgående riktning såg vi hur en bil kom i hög fart. Vi startade en mätning och började köra efter. Efter att vi kört i mer än 200km/tim i ca 5 kilometer, kom vi ifatt och kunde avsluta mätningen som visade 178 km/tim på en gällande 110-väg. Vid kontroll av föraren visade + forts sid 18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 15 det sig att han hade alkohol i kroppen som vid bevisprovet visade ca 0,7 promille alkohol i blodet. VBE utvecklar nya metoder Sedan mars 2013 är vi så kallad sakkunnigmyndighet inom vägbrott. Detta innebär att vi ska metod- och teknikutveckla tekniska hjälpmedel och komma fram till arbetsmetoder som andra polismyndigheter kan använda eller plocka valda delar ifrån, när de vill starta en liknande grupp i sitt område. Hittills har vi genomfört olika aktiviteter i projektet som vi utvärderat och försöker hitta andra metoder för att uppnå än bättre resultat. En sådan aktivitet kan vara en stor trafikrazzia där vi stänger av t.ex. E4 i någon riktning och där profilerar ut och kontrollerar all trafik som verkar intressant. Detta har vi genomför i tre år i lite olika varianter och resultaten har varit bra. Ett problem tror vi är att i dagens samhälle är det lätt att sprida och ta del av information om att vi har en stor kontroll. Har man något man vill dölja är det lätt att välja en annan väg eller att genomföra resan en annan dag. liga passageraren hade ett utvisningsbeslut på sig. När vi kontrollerade lastsäkringen i skåpbilen möttes vi av diverse skrot. Bilen togs in och föraren greps för miljöbrott. När vi tömde bilen på allt skrot anträffade vi ca 120 bil- och lastbilsbatterier. Vid rättegången mot mannen dömdes han till två månaders fängelse. Omhändertagna körkort ger bonuseffekter Något vi på VBE är stolta över är att vi omhändertar många körkort i samband med drograttfyllerier. Uppskattningsvis hälften av alla personer vi genomför provtagning på är personer som har körkort. Visar snabbtestet positiv på någon otillåten substans, omhändertar vi körkortet och överlämnar körkortsärendet till transportstyrelsen. Det kanske inte låter så mycket att omhänderta ett körkort, men i det långa loppet innebär det stora problem för de kriminella. Man kan inte, utan att riskera att bli stoppad igen, åka och träffa kontakter, överlämna saker eller transportera sig på väg. På så sätt ökar telefonkontakten mellan kriminella och det blir fler inblandade i form av chaufförer som i sin tur kan prata lite för mycket så att brott kommer till vår kännedom snabbare än det annars skulle gjort. Stöld och miljöbrott Ytterligare ett bra exempel på profilering var på E4 söder om Uppsala vid Knivsta. Vi kom upp bakom en bil på en påfart. Bilen i fråga körde snabbare än övrig trafik och låg väldigt nära bilarna framför. Istället för att stoppa bilen direkt genomförde vi en spontan spaning mot den aktuella bilen. De färdades till ett köpcentrum i Uppsalas södra delar och där befann de sig i ca 50 minuter. När de senare kom på rull stoppades bilen och vi anträffade nystulna varor till ett värde som översteg 20 000 kronor. Detta visar vikten av att kunna göra rätt bedömningar, att inte hugga på det första brottet utan våga ha is i magen och avvakta för att se om de gör sig skyldiga till grövre brott. Ett annat exempel på ett lite mer annorlunda brott var när vi stoppade en bil som hade en del brister och vid kontroll av personerna visade det sig att den kvinn- 18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 Ägaren till en risig skåpbil dömdes för miljöbrott sedan polisen hittat 120 begagnade person- och lastbilsbatterier i hans bil. Foto: Polismyndigheten. Många misstänkta drograttfyllerier Till dags datum den 16 december 2013 har vi under året genomfört 132 provtagningar vid misstanke om ringa narkotikabrott och av dessa är 87 personer misstänkta för drograttfylleri. Vi har genomfört 81 husrannsakningar i bil vid misstanke om drograttfylleri. Vid dessa har vi gjort 44 beslag. Vi har genomfört 333 utlänningskontroller och totalt gripit 55 personer för olika brott. Utöver vår egen verksamhet blir vi även skickade på andra händelserapporter när inte ordningsbilarna räcker till. Totalt i år har vi 803 mantimmar på andra händelserapporter utöver vår egen verksamhet. Vi i vår grupp trivs väldigt bra med vårt arbete och vi ser en stor vinst med att arbeta på det sätt vi gör. Tidigare har det stora vägnätet haft en minimal kontroll med tanke på all trafik som rullar på dessa vägar, men nu har vi gjort det svårare för kriminella att färdas och begå brott på de stora vägarna i Uppsala län. Vi önskar och hoppas att fler län tar efter vårt och andras sätt att arbeta mot trafiken för att tillsammans göra det svårare för kriminella i Sverige att använda vägnätet. n Inspektör Oskar Baltzer, Vägbrottsenheten i Uppsala län Narkotika upptäcks vid trafikkontroller Krogsektionen har tillsammans med andra polisiära enheter fått i uppdrag att begränsa rörelsefriheten för grovt kriminella i Stockholm city. I uppdraget ligger även att minska och försvåra användandet av narkotika i krogmiljön. Arbetsmetoderna är många men har historiskt varit inriktade på offensivt och uppsökande arbete mot fokuspersoner. Sedan en tid tillbaka har Krogsektionen även arbetat med trafikkontroller på infarterna till City för att ”välkomna” och rapportera de individer som är på väg till City med felaktiga avsikter. Individer som kommer till City från hela länet. Dessa trafikkontroller har visat sig vara mycket effektiva och genererat bra ärenden med vapen, narkotika och drograttfyllerier som resultat. Syftet är att öka antalet inkomna narkotika- och trafikärenden, drograttfyllerier i synnerhet, samt att försvåra för kriminella att ta in vapen och narkotika till City och att markant öka risken för upptäckt. Ett stort syfte i insatsen är att metodsprida det offensiva arbetet med tvångsmedel inom polisen, varpå man samverkat mellan flertalet enheter vid dessa insatser, till exempel ingripandepoliser, Piketen, närpolisen, trafiksektionen med flera. Många olika brott upptäcks vid trafikkontroller. Torsdagskvällar mest hektiska Beträffande just drograttfyllerier så är det ett högt prioriterat område för svensk polis och ett område som det absolut finns utrymme för förbättring inom. Samverkan har skett med kronofogden vid varje insatstillfälle och vid en insats under 2013 togs en Audi RS6 i beslag som gäckat polisen i länet under en tid. Efter att ha testat flertalet platser på olika dagar och tider i veckan, har man kommit fram till att torsdagar efter klockan 22.00 ger mest utslag. Mellan 22.00 och 02.00 natten till fredagen den 27 september stoppade polisen trafik på infartslederna till Stockholm för att genomföra en Infart STHLM-insats. 22 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 Under insatsens fyra aktiva arbetstimmar uppdagades följande: • 8 drograttfyllerier • 2 grova drograttfyllerier • 2 rattfyllerier (alkohol) • 19 narkotikabrott eget bruk • 10 narkotikabrott innehav • 2 dopningsbrott • 6 grova olovliga körningar • 1 brott mot knivlagen Dessutom hittades två efterlysta personer och ett häleribrott uppdagades. Över hälften av alla rattonyktra som Polisen kommer i kontakt med finns i brottsbelastningsregistret. En kriminellt belastad person har lika stor benägenhet att begå brott i trafiken som att begå andra brott. Trafikkontroller är därför ett sätt för Polisen att arbeta offensivt med att förhindra och störa planerad brottslighet och att komma åt den grupp av människor som står för den grova brottsligheten i samhället. Infart STHLM-insatserna fortsätter Min uppfattning är att nästan var tredje bil som stoppades under insatsen den 27 september genererade någon form av misstanke om brott. Resultatet visar att vi tyvärr har en hel del drogpåverkade som är ute och kör på vägarna nattetid, men också att upptäcktsrisken är hög för dem som begår denna brottslighet. I slutet av 2013 beslutade polisledningen i City att Infart STHLM-insatserna skall genomföras med minst 48 operativa poliser vid 10 tillfällen under 2014. n Christoffer Bohman Salivtester som sållningsinstrument I år är det 15 år sedan det blev olagligt att framföra motorfordon i trafiken under påverkan av narkotika. Drograttfylleri har trots detta blivit allt vanligare och 2012 anmäldes ca 12 000 sådana brott mot 15 200 vanliga rattfyllerier. Under perioden januari – november 2013 minskade rattfyllerier med alkohol med 9 procent, medan drograttfyllerierna ökade med 6 procent i Sverige. Antalet anmälda drograttfyllerister tenderar att snart vara fler än alkoholrattfyllerister, trots att polisen har bättre lagliga och tekniska möjligheter att upptäcka alkoholpåverkade bilförare. För att kunna avslöja drogpåverkade förare krävs först misstanke om påverkan av annat berusningsmedel än alkohol. Vid sådan misstanke får poliser som genomgått utbildning i drogtecken och symptom göra en ögonundersökning med hjälp av penna, pupillometer och liten ficklampa. Har tecknen på drogpåverkan stärks genom ögonundersökning, kan trafikanten tas med för urin- och blodprovstagning. Om polisen hade ett sållningsinstrument, exempelvis salivtest, för att kunna drogtesta bilförare redan vid vägkanten, skulle proceduren bli både säkrare och snabbare. Numera finns effektiva sållningsinstrument som snabbt kan detektera droger i saliv. Tekniken används redan av polisen i Danmark och i ett antal EU-länder. I Sverige utvärderar Rikspolisstyrelsen för närvarande olika sållningsinstrument för saliv. i våra grannländer Danmark, Tyskland och Polen och fältstudier pågår sedan en kort tid tillbaka i Sverige, Norge och Finland, berättar produktansvarige Ann Hertzberg. Alere DDS 2 Mobila Testsystem består av en salivuppsamlare som indikerar när salivmängden är tillräcklig. Uppsamlaren placeras i en kassett i analysinstrumentet, som är handburet och mindre än Drägers analysator. Alere DDS 2 kan inom fem minuter analysera och påvisa samma sju droggrupper som Dräger. Marie Drott, som är sales manager på Alere Toxicology, säger att DDS 2 mobils testsystem används bland annat inom sjukvården och kriminalvården i Sverige. Utomlands användes utrustningen av polisen i Italien och Drug Prevention Office inom den engelska polisen. Även Utryckningspolitiet i Norge testar för närvarande utrustningen. Två salivtest för snabbanalys dominerar marknaden De två utrustningar för snabb analys av droger i saliv som är störst på den svenska marknaden är Dräger Drugtest 5000 och Alere DDS 2 Mobile test System. Båda är också enkla att använda och har hög tillförlitlighet. De lämpar sig därför som sållningsinstrument vid misstänkt drograttfylleri. Dräger Drugtest 5000 består av en testkassett med salivinsamlare och en analysator. Testpersonen för runt salivinsamlaren i munnen tills en blå färg på instrumentet indikerar tillräcklig mängd saliv. Testkassetten med salivpatronen sätts in i analysatorn som inom några minuter indikerar om saliven innehåller narkotika. Utrustningen kan detektera amfetamin, metamfetamin, opiater, kokain, bensodiazepiner, THC och metadon. Dräger Drugtest 5000 Dräger Drugtest 5000 anaanvänds aktivt av polisen lysator. 26 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 Alere DDS 2 analysinstrument. Salivanalyser i laboratorier Salivprover som analyseras i laboratorier är mer tidskrävande, men i gengäld kan ett större antal narkotikaklassade substanser upptäckas. Prodiagnostics lanserade under 2013 en ny droganalys som för närvarande kan detektera 55 olika droger i saliv, inklusive några nätdroger. Provet tas genom att testpersonen tar en speciell vätska i munnen under ett par minuter. Den utspottade vätskan skickas i provrör till det ackrediterade laboratoriet MVZ Labor utanför Berlin. Inom en vecka kommer analysrapporten via e-post. Enligt Prodiagnostics VD Susanne Nidemar används testmetoden i Sverige på bl.a. behandlingshem, sjukhus och fängelser. n Gunnar Hermansson Zolpidem och rattfylleri Det narkotikaklassade sömnmedlet zolpidem kan vid bilkörning ge blackout och detta borde läkare varna sina patienter för anser överläkaren Clas Sjöberg. Clas Sjöberg, som tidigare var chef för Nordhemskliniken i Göteborg, arbetar sedan några år som körkortsutredande läkare vid tre missbruksmottagningar i Göteborg. I detta arbete har han stött på fyra fall av rattfylleri associerat till bruk av sömnmedlet zolpidem, som bland annat ingår i Stilnoct-tabletter. Clas Sjöberg berättar om två män och två kvinnor i åldrarna 30-58 år som fått körkortet indraget ett år eller mer för alkohol- eller drograttfylleri. Alla hade ansvarsfulla befattningar i stat, kommun, sjukvård eller förvaltning och ingen var kriminellt belastad. De fyra händelserna inträffade alla under sommaren i semestertid. En man med stressigt arbete tog relativt ofta zolpidem för att kunna sova. Förutom arbete på sena kvällar och nätter kunde hans gamla och dementa mor ringa när som helst. Mannen hade köpt en liten flaska whisky som han tänkt ge bort, men han drack själv ur whiskyn första semesterdagen. På kvällen tog han en tablett zolpidem för att kunna sova. Därefter har han inget minne av vad som hänt innan han blev stoppad av polisen för rattfylleri. Den andre mannen som var sjukskriven för utmattningssyndrom, beskrev ett liknande förlopp med alkohol under dagen och en eller två zolpidem till kvällen och därefter minneslucka fram till polisingripandet då han körde bil. Clas Sjöberg har gjort många utredningar av alkoholrattfylleri men säger sig inte tidigare ha stött på så totala minnesförluster som i dessa båda fall. I de båda kvinnornas fall förekom inte alkohol i samband med bilkörning. Den ena kvinnan levde i en stres�sig tillvaro både på arbetet och privat. Hon använde regelbundet zolpidem som hon ofta överkonsumerade genom att ta två tabletter istället för en. Därför gick hon till två läkare. Kvinnan behandlades också med antidepressiva läkemedel, bl.a. citalopram. Inför en semesterresa på 15-20 mil tog hon vid sänggåendet en eller två zolpidem. Hon upprepade detta vid fyratiden på morgonen. När kvinnan stigit upp på förmiddagen för att förbereda sig för resan kände hon sig orolig och tog två till tre Ataraz-tabletter för att lugna ner sig. Vid tvåtiden på eftermiddagen när hon varit på väg i en timme, kände hon att hon inte hade kontroll över bilen. Hon körde av huvudvägen för att parkera men körde in i ett staket. Sedan backade hon och krockade med par- Överläkare ClasSjöberg kerade bilar. Enligt ett vittne var kvinnan så förvirrad att hon trodde att hon var framme vid målet för resan. Detta inträffade alltså tio timmar efter det senaste intaget av zolpidem. Den andra kvinnan varken rökte eller drack alkohol och hon hade aldrig tagit något slags psykofarmaka, trots att hon ofta led av huvudvärk. När hon skulle köra en tillfällig bekantskap till stationen hade hon så svår huvudvärk att hon måste vila. Mannen rekommenderade henne att ta en receptfri värktablett och hon somnade. Mannen väckte henne efter en stund för att hon skulle köra honom. Under färden blev kvinnan helt förvirrad och körde upp på en refug. Hon fick hjälp av en plogbil att komma loss, men körde sen på plogbilen. Polis tillkallades och prover som togs visade att hon hade zolpidem i kroppen. Mannen hade lurat henne att ta preparatet och hon gjorde sig skyldig till drograttfylleri. Kombinationen läkemedel och alkohol kan innebära många risker, säger Clas Sjöberg, såsom att risken för intoxikation ökar, abstinensen blir svårare och man riskerar att göra omdömeslösa saker. Clas Sjöberg menar att zolpidem är värre än övriga bensodiazepiner i detta fall, eftersom man kan agera utan att vara medveten om vad man gör. Det kan räcka med en liten mängd zolpidem för att få en blackout. Clas Sjöberg anser att läkarna borde vara mycket mer återhållsamma med att skriva ut Stilnoct och andra läkemedel med substansen zolpidem och dessutom varna för kombinationen med bilkörning. Sjöberg hävdar också att polisen borde göra obligatoriska tester på förare för att kontrollera om narkotikaklassade läkemedel förekommer i samband med svårare n olyckor. Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 27 Höstglöd – insats mot ungdomsmissbruk i Stockholm Under den gångna hösten genomförde polismyndigheten Stockholm en riktad insats mot narkotika med fokus på unga. Insatsen döptes till Höstglöd, hyllad av vissa och ifrågasatt av andra. Var den lyckad? Och är inte en insats ett misslyckande i sig? I insats Höstglöd delades myndigheten in i tre regioner och jag blev insatsledare för region mitt som bestod av City. Jag anser generellt att insatser i sig är ett misslyckande, då en insats ofta påvisar att kärnverksamheten inte klarar av jobbet i linjen och en insats därför krävs för att kunna nå de uppsatta målen. Vi har försökt projektleda insatsen och frågan är nu om Höstglöd varit lyckad. Vad är vårt mål? Först måste man fråga sig vad målet är och om målet är adekvat i förhållande till det problem som finns. I detta fall kan vi faktiskt säga att målets (det kvantitativa produktionsmål som återfinns i myndighetens direktiv för verksamhetsåret 2013) storlek i allra högsta grad är relevant. Detta mot bakgrund av bl.a. Stockholmsenkäterna som vartannat år frågar åk 9 samt åk 2 i gymnasiet om deras narkotikavanor. Problemet har visat sig vara stort och preventivt och repressivt arbetet krävs. Narkotikagömma i en bok som påträffades hos en 16 årig kille. Insatsens genomförande Fjorton operativa poliser togs ut i region mitt och snart kopplades två utredare och en person från KUT på. Metoden man skulle jobba med under insatsens åtta veckor (23 september- 15 november 2013) förmedlades till denna grupp innan insatsstart och var tydlig. Arbetet skulle utgå från att nysta i nätverk genom olika tvångsmedel och väldigt lite tid skulle gå till profilering på gatan. Målet var att genom underrättelser inrikta arbetet mot person och sen genom telefontömningar se kontaktnäten. Två spanare hade gett sig ut i ungdomsmiljöer två månader innan för att få in underrättelser till insatsstarten. Resultatet Totalt inom polismyndigheten i Stockholm registrerades 1327 misstankar om narkotikabrott under insatsen, varav 391 gällde personer under 18 år (29 %). I region mitt (City) registrerades 459 misstänkta narkotikabrott och 265 (58 %) av dem var mot person under 18 år. I några fall var samma person misstänkt för flera olika brott. Detta säger självklart inget om man inte har något jämförelsematerial, vilket inte finns då liknande insatser inte genomförts tidigare. Det man kan ställa det 30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 emot, som mer påvisar ett polisdistrikts oförmåga att agera mot problematiken, är att i Stockholm City rapporterades ca 300 narkotikabrott under hela 2012. Resultatet av insatsen visar dock att narkotika är utbrett bland våra ungdomar. Utvärdering av insatsen En del av utvärderingen var att gå igenom utfallet av avrapporteringen och de prover som tagits. Under insatsen rapporterades 138 personer under 18 år (i region mitt) för narkotikabrott genom eget bruk. 71 av dem (51 %) var positiva vid tester och har/kommer att redovisas till åklagare. 42 (30 %) erkände narkotikabrott i förhör, men provsvaren var negativa. För ytterligare 25 (18 %) personer var proven negativa och personerna förnekade brott. För att visualisera lite vad som övrigt framkom under insatsen: • I region mitt har tre grova narkotikabrott rapporterats. En fritidsledare häktades efter att ha erkänt att han länge sålt till ungdomar. En lärare häktades efter att man hittat stora mängder narkotika i hemmet. Läraren hittades påverkad då man genomförde ett hembesök med oro för lärarens • • • • • • • dotter, som senare också misstänktes för narkotikabrott. Många ungdomar har kunnat identifieras och sättas i vård. Många ungas självskadebeteenden har kunnat identifieras genom att deras missbruk blivit känt för föräldrar. De flesta föräldrar som de operativa poliserna träffat har varit mycket tacksamma för den vetskap de fått om sina barn och den information om hjälp som de fått. Flera föräldrar har fått kontinuerligt stöd och tips under insatsens gång då de varit i behov av det. Genom lagföring av unga har annan brottslighet så som sexualbrott, våldsbrott m.m. kunnat uppdagas, samt annan problematik med t.ex. unga som prostituerat sig. Kommuner har fått upp ögonen för narkotikaproblemet, som blivit mycket påtagligt genom insatsen. På Lidingö har polisens insats resulterat i att kommunen beslutat om att lägga handlingsplaner på hur man skall agera mot missbruk och att fältassistenter skall tillsättas i kommunen. Vid ett insatstillfälle på Lidingö, då ca 30 personer under 18 hämtades in, närvarade hela 10 socialsekreterare. Ett flertal husrannsakningar har genomförts på skolor i länet där hundar sökt efter narkotika. Ett stort antal elever har efter detta blivit misstänkta för narkotikabrott. Flera barn under 15 år har kroppsbesiktats för socialtjänstens räkning och i samtliga fall har detta medfört ett fortsatt arbete för socialtjänsten med familjen. Metoden med att revidera och suga ur all information ur varje ärende visade sig vara mycket effektiv utifrån den tid som lades ner. Utredarna tömde telefoner, som spanarna kom in med, och skrev anmälningar på det som hittades i form av konversationer, bilder m.m. Detta låg sen som klara underlag med beslut till dagen efter, då spanarna började arbeta igen. Personalen, som togs från ingripande- och närpolisverksamheten i stor utsträckning, har höjt sin kunskap om offensivt tvångsmedelsarbete och kommer att förstärka arbetet i linjen under 2014. Underrättelser behövs för att arbeta mot narkotika på gatan. Ofta pekar operativ polis på avsaknad av underrättelser för att kunna arbeta, men om ingen är ute och samtalar med ungdomar, kommer inga underrättelser in. Man måste jobba offensivt mot en grupp för att få in underlag. En lärdom är att den operativa sidan kan ha varit lite långt från utredarna, som sen skulle ha själva ärendet i utredningsprocessen. De fick vid vissa tillfällen utredningen så sent att man äventyrade tidsfristerna. Vetskap om hur ungdomar drogar är en förutsättning för att agera mot det. Vi måste också vara effektiva i arbetet och välja rätt metoder. Vi vet genom insatser som Höstglöd att alltfler ungdomar idag använder droger (framförallt cannabis) i skolan. SMS-konversation mellan två ungdomar om cannabis. Framtiden Som nämnts initialt så anser jag insatser ofta vara ett tecken på misslyckande. Undantaget är då insatserna har ett behov kopplat till en specifik tid och plats. Exempel på detta är valborg, skolavslutning osv. Jag anser dock att utifrån hur polisen är strukturerad idag, så kommer vi att behöva liknande insatser även de kommande åren, dels för att kraftsamla och bli effektiva mot problemet och dels för att kunna sprida kunskaper internt för framtida förstärkt linjearbete. Därför kommer ungdomsinsatser att genomföras i City under det kommande året. I Höstglöd nådde man föräldrar som inte visste att deras barn tog droger och som nu kan vara ett stöd för sina barn. Därför bör vi sträcka ut en hand till skolor och föräldrar för att erbjuda det vi vet. Det som vi poliser lärt oss genom vår närvaro i dessa miljöer, genom att ha tömt telefoner och hållit förhör, kan ingen forskning komma fram till. Det kan ingen enkätundersökning påvisa. Därför är vi viktiga i arbetet mot ungdomsmissbruket. Slutsats Det finns alltså ett stort problem med narkotika bland ungdomar i Stockholm. Lyfter vi inte på stenarna så kommer vi inte att se vad som finns under. Just nu så finns det bara ett fåtal andra aktörer som kan lyfta på stenarna, så det är viktigt att vi poliser, genom att lyfta på stenar, förmedlar vad vi ser och medverkar till att andra funktioner i samhället kan agera. n Christoffer Bohman SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 31 Hur fungerar substitutionsbehandlingen med metadon och buprenorfin? Det tidigare begreppet substitutionsbehandling av heroinister kallas idag läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende, LARO, och innebär behandling av personer som har ett beroende framkallat av heroin, opium eller morfin. Patienterna behandlas med dagliga doser av de narkotikaklassade läkemedlen metadon eller buprenorfintabletter (t.ex. Subutex och Subuxone). LARO-behandling ges vid ett antal offentliga beroendemottagningar runt om i landet och dessutom har allt fler privata sjukvårdsinrättningar, som yrkesmässigt bedriver hälso- och sjukvård, öppnat LARO-mottagningar. Det krävs bara en anmälan från vårdinrättningen till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att komma igång. Verksamheten ska därefter följa Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:27). Av föreskrifterna framgår bland annat att en läkare med specialistkompetens inom psykiatri ska vara verksam vid en LARO-mottagning och att det är denne läkare som beslutar om intagning och har ansvaret för patientens fortsatta vård. Den som kan komma ifråga som LARO-patient ska ha fyllt 20 år och ha ett dokumenterat opiatberoende av heroin, opium eller morfin sedan minst ett år. Patienten får inte ha ett riskfyllt beroende av alkohol eller andra narkotiska preparat än opiater. Vederbörande får inte heller ha uteslutits från LARO-behandling under de senaste tre månaderna. Läkaren ska upprätta en detaljerad vårdplan i samråd med patienten. Där ska bland annat framgå behandlingsåtgärder och målen med dessa, liksom när man gjort medicinska kontrollundersökningar, dvs. drogtester, och resultaten av undersökningarna. En patient kan uteslutas ur ett LARO-program om vederbörande inte har medverkat i vården under mer än en vecka, har haft upprepade återfall i missbruk av narkotika eller alkohol, har manipulerat urinprover eller dömts för narkotikabrott. När behandling inleds ska intaget av läkemedlen ske under uppsikt av vårdinrättningens personal, vilket är mycket resurskrävande. Efter sex månaders behandling kan den ansvarige läkaren låta patienten själv hantera doser av läkemedel för några dagars bruk, under förutsättning att behandlingen varit stabil under de första sex månaderna, att vårdplanen följts och att det inte bedöms vara någon risk att patienten säljer eller på annat sätt överlåter preparaten. Efterhand kan perioderna för självhantering av läkemedlen förlängas från några dagar till två-tre veckor. 34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 Inspektion avslöjar brister Inspektionen för vård och omsorg, som tagit över Socialstyrelsens ansvar för tillsyn över hälso- och sjukvård, ska även genom inspektioner kontrollera att LAROmottagningarna följer föreskrifterna i SOSFS 2009:27. Vid IVO avdelning syd, med ansvar för Skåne, Blekinge och Kronobergs län, har man under det senaste året inspekterat samtliga offentliga och några privata LARO-mottagningar. Inspektörerna Mats Holmgren och Jill Fransson tror inte att någon liknande systematisk genomgång har gjorts på andra håll i Sverige. Inspektörerna berättar att de påtalat en hel del brister på de olika vårdinrättningarna. Den vanligaste kritiken gäller patienternas rätt att själva hantera sina läkemedel. På de allra flesta mottagningarna tilläts patienterna ta med sig doser för flera dagar redan efter två månader och i något fall redan efter tre veckor från inskrivningen. En annan ofta förekommande kritik gällde vårdplaner som ibland saknades eller var ofullständiga. I övrigt framkom inget från personalen på de olika vårdinrättningarna som tydde på ett känt sidomissbruk hos patienterna eller att de säljer en del av sina tilldelade preparat. De kritiserade vårdinrättningarna har skriftligen intygat att bristerna som inspektörerna påpekade är åtgärdade eller kommer att rättas till. Mats Holmgren och Jill Fransson har också i sin tur kritiserats för att vara paragrafryttare som alltför strikt tillämpar regelverket. Det är vanligen kravet på sex månaders övervakat intag som vårdinrättningarna har svårt att förlika sig med. Holmgren och Fransson har också synpunkter på Socialstyrelsens föreskrifter som är otydliga och gör inspektionsarbetet besvärligt. En översyn av föreskrifterna lär dock vara på gång, vilket kommer att gagna alla. n Gunnar Hermansson Metadon- och buprenorfinbehandlingen är inte okontroversiell Hälso- och sjukvårdens sätt att behandla heroinister med starka opiatläkemedel har väckt allt starkare känslor under åren. Vad är sant och vad är falskt i den ibland hätska debatt som pågår mellan de två block som bildats. Metadonbehandling av heroinister inleddes i Uppsala 1966 och har sedan dess spridits till mer än hundra vårdinrättningar över landet. 1999 introducerades opiatsubstansen buprenorfin i form av Subutextabletter som ett komplement till metadon i vården. Användningen av Subutex som substitut för heroin och andra opiater ökade snabbt. Båda preparaten är starkt beroendeframkallande och när de kommer ut på den illegala marknaden leder det till ökat missbruk och i värsta fall dödsfall. Vård eller underhåll av missbruk Debatten för och emot substitutionsbehandling tog fart ordentligt sedan Subutex börjat användas. Var detta vård eller underhåll av missbruk? På vårdsidan var man övertygad om att behandlingsformen var det bästa som hänt för de som drabbats av heroinberoende och Subutex var ett säkert preparat som inte gick att missbruka. Men läckage av preparaten till den illegala marknaden började snart märkas och Subutex blev ett populärt missbruksmedel. Två läger har bildats i debatten. På den ena sidan hörs läkare och forskare som gjort sig kända vid lanseringen av behandlingsmetoderna. De stöder sig helt på forskning och värnar om sin karriär och sitt arbete. Övertygelsen av de goda behandlingsresultaten överskuggar allt och påståenden om läckage och ökad dödlighet förringas. Till denna sida har också anslutit sig bl.a. några journalister, Brukarföreningen med flera intressenter. På den andra sidan hittar vi olika yrkesgrupper som kommer i kontakt med de negativa följderna av behandlingen med metadon och buprenorfin. Här finns narkotikapoliser och andra drogbekämpare, socialtjänst och annan vårdpersonal, Kriminellas revansch i samhället (KRIS) och många andra som valt att se realistiskt på vad som sker, på det som man upplever i det dagliga livet. Några viktiga fakta För den stora massan, som i media matas med argument för och emot, är det inte lätt att veta vad som är sant och vad som är mindre sant i debatten. Vem ska man tro på? Forskare anses ju redovisa de verkliga förhållandena, men det är inte alltid som viktiga omständigheter kommer fram. Här följer några sådana omständigheter som är hämtade från Socialstyrelsens kartläggning av läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende (november 2012), FASS, Polisens och Tullverkets beslagsstatistik. Heroinmissbruket har minskat i Sverige sedan 2001, enligt CAN. (I Stockholm har heroinmissbruket åter ökat sedan 2011.) Polisens och Tullverkets antal beslag av heroin minskade från 1271 till 314 mellan 2001 och 2011. Trenden är densamma inom EU. Forskningsrapporter hänvisar ofta till flera år gammal statistik vid beräkning av antalet heroinister i Sverige, vilket påverkar behovet av att öka antalet behandlingsplatser inom LARO (Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende). Vilka är patienterna idag? Övervakat intag av läkemedlen ska göras under sex månader. Buprenorfintabletter intas sublingualt, dvs. tabletterna ska smälta i munnen under tungan och det tar 5-10 minuter. Risken är att vårdinrättningarnas resurser för övervakning inte räcker och tabletterna kan då spottas ut och säljas. Polisen beslagtar då och då sådana tabletter i samband med överlåtelser, men omfattningen är okänd. En tillräcklig dagsdos buprenorfin är oftast 8-16 mg (1-2 tabletter) och 24 mg ska inte överskridas enligt Socialstyrelsen. Men 13 procent av buprenorfinpatienterna får ut mer än maxdosen, i vissa fall hela 40 mg per dag, vilket motsvarar fem tabletter. 2011 behandlades ca 2800 personer med buprenorfin (Subutex/Subuxone) och 364 av dessa fick alltså högre dos än maxdosen. Av metadonpatienterna hade 6 procent, ca 150 personer, högre uttag än det maximalt rekommenderade. Ökar detta risken för läckage? Missbruk av Subuxone förekommer trots försäkringar om motsatsen. En tablett med 8 mg buprenorfin innehåller också 2 mg naloxon, ett ämne som ska förhindra ruseffekt vid injektion av opiater. Men effekten av naloxon avklingar snabbt och fördröjer bara ruseffekten av buprenorfin. Subuxone har därför ett något lägre pris på missbruksmarknaden. n Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 35 Morgondagens dominerande preparat på narkotikamarknaden? Kommer narkotikaklassade läkemedel att ta över marknaden? Alla tecken tyder på att den omfattande medikaliseringen med narkotikaklassade läkemedel är på väg att generera ett okontrollerat illegalt missbruksproblem, kontrollerat av ekonomiska intressen. Studie av illegalt bruk av metadon och buprenorfin bland ungdomar och unga vuxna i Sverige Björn Johnson, statsvetare och docent i socialt arbete vid Malmö högskola, genomför sedan 2010 tillsammans med doktoranden Torkel Richert forskningsprojektet Läckage och icke-medicinskt bruk av metadon och buprenorfin i Sverige. Sommaren 2011 sköt socialdepartementet till ytterligare nästan en halv miljon kronor för en fördjupning av studien. Anledningarna var flera, bl.a. KRISkampanjen ”Statligt knark är också knark” under Almedalsveckan 2011, samt en artikel i GP samma år om att Subutex läcker ut på gatan och en debattartikel i DN om stor ökning av metadondödsfall. Mest oroande var uppgifter om att ungdomar debuterar i missbruk med Subutex. Detta skulle kartläggas och redovisades av Läckageprojektet i Malmö i en delstudie publicerad i tidskriften Harm Reduction Journal under hösten 2013. Björn Johnson, som ansvarade för delstudien, är också en av Sveriges ivrigaste förespråkare för underhållsbehandling av opiatberoende. Det är därför inte förvånande att hans forskning visar att ytterst få ungdomar kommit i kontakt med eller testat dessa preparat. Inte heller läckage och illegalt brukande av 38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 metadon och buprenorfin anses vara ett allvarligt eller växande problem enligt studien, som bygger på registerdata och samtal med personer i olika yrkesgrupper på fem orter i södra Sverige. Bland de intervjuade finns också några poliser i Malmö, Lund, Göteborg, Jönköping och Norrköping. Man kan tycka att Björn Johnsons studie verkar tillrättalagd och inte är särskilt vetenskaplig. Han lyfter fram missbruk av andra narkotikaklassade läkemedel som ett avsevärt mer omfattande missbruksproblem, vilket också är allmänt känt. Men att samtidigt förringa ungdomars kännedom om och missbruk av buprenorfin och slå fast att buprenorfin inte kan vara en inkörsport till ”tyngre” droger är en farlig slutsats, med tanke på vad andra undersökningar kommit fram till. Tyvärr blir denna typ av publicerade forskningsrapporter rättesnören genom uppmärksamhet i media och som andra forskare hänvisar till. Polisens bild av gatumissbruket För att få en egen bild av de vanligaste preparaten bland missbrukare i Sverige idag i allmänhet och buprenorfin/ metadon i synnerhet, har vi på redaktionen kontaktat poliser med kännedom om gatumissbruket på ett femtontal orter över hela landet. Studien från Malmö högskola (se ovan) omfattade ju endast förhållandena i södra Sverige. Samtliga tillfrågade polismyndigheter är eniga om att cannabis och spice samt narkotikaklassade läkemedel som bensodiazepiner och tramadol är de droger som oftast anträffas hos ungdomar. Buprenorfin är mycket sällsynt i södra Sverige bland ungdomar under 20 år. Men i Stockholm och på flera platser i Norrland ser det annorlunda ut. Polisen i Stockholm city har sedan flera år uppmärksammat att även ungdomar och personer som aldrig tidigare kommit i kontakt med narkotika börjat ta Subutex som initialdrog. Tillgången på Subutex och andra buprenorfintabletter har under flera år varit mycket god på missbruksmarknaden och enligt polisen i city är alla former av narkotiska läkemedel populärare bland ungdomar än illegala droger som t.ex. heroin. Från Sundsvall rapporterar polisen att Subutex kommer in ganska tidigt och ungdomarna blandar med cannabis, spice och narkotikaklassade tabletter. Tillgången är varierande och läckaget från vårdprogrammen räcker inte för att tillgodose efterfrågan. De som langar buprenorfin åker till Stockholm för att köpa större partier. I Luleå är missbruk av buprenorfin bland 19-20-åringar inte alls ovanligt och man träffar även på 15-16-åringar som tagit drogen. 60 procent av de äldre ungdomar som kommer till missbruksmottagningen är positiva på buprenorfin. Under senare år har olika morfinpreparat utgjort ett ganska omfattande missbruk bland såväl unga som äldre missbrukare i Norrbotten och det är under det senaste året som buprenorfin har ökat markant i Luleå. En del av tabletterna smugglas från Finland där Subutexmissbruk är mycket omfattande. Langare åker också söderut i Sverige för att hämta större mängder. I Piteå domineras fortfarande opiatmissbruket av morfintabletter som Dolcontin och det morfinliknande Oxycontin. I Skellefteå är missbruket av buprenorfin utbrett, även bland ungdomar, med en snittålder av 21-23 år. Missbruksenheten får in flera ungdomar i veckan som är positiva på buprenorfin. Missbruk av buprenorfin bland unga upp till dryga tjugoårsåldern tycks alltså vara mer utbrett i Stockholm och i vissa städer i Norrland, jämfört med de flesta platser i södra delen av landet. Man kan inte utesluta att buprenorfin kommer in ganska tidigt i dessa ungdomars missbruk. Däremot tycks missbruk av metadon vara ett marginellt problem bland yngre personer över hela landet. Läckaget av buprenorfin och metadon från behandlingsprogrammen upplevs numera inte som ett större problem på de flesta håll, med undantag för Stockholm och Malmö dit langare från mindre städer åker för att skaffa större mängder. uppgifter om priser på olika narkotika. Det sker via en webbenkät som skickas till informatörer vid Sveriges 21 länspolismyndigheter. Under 2012 ombads rapportörerna också ange vilka läkemedel som var vanligast förekommande på missbruksmarknaden. Av de flesta inrapporterade svaren framgick att bensodiazepiner, dvs. sömnmedel och lugnande medel, var vanligast med alprazolam (Xanor) i topp följt av klonazepam (Iktorivil, Rivotril) och diazepam (Stesolid, Valium). Många rapporterade också att smärtstillande opiatläkemedel ofta förekom i polisbeslagen med tramadol som allra vanligast följt av buprenorfin (Subutex) och oxikodon (Oxycontin, Oxynorm). I andra drogvaneundersökningar som CAN gör bland ungdomar och vuxna, uppger de som prövat narkotika att narkotiska läkemedel är den näst vanligaste illegala drogen efter cannabis. I dessa undersökningar efterfrågas inte vilken typ av läkemedel som avses. Den nya CAN-rapporten avslöjar inga nyheter utan bekräftar den trend som varit märkbar de senaste tjugo åren, nämligen att legalt tillverkade narkotikaklassade läkemedel utgör en allt större del av den illegala narkotikamarknaden. Läkemedel ökar antalet narkotikarelaterade dödsfall Ny CAN-rapport: Läkemedel i missbruksmiljöer De narkotikarelaterade dödsfallen nådde under 2012 en rekordnivå då 523 personer avled med droger i blodet. Det är den högsta siffran sedan statistiken började samlas 1994 då 194 personer dog till följd av narkotikamissbruk. Detta framgår av en STAD-rapport sammanställd av Anna Fugelstad och Mats Ramstedt. Det anmärkningsvärda är att medicinerna metadon och buprenorfin, som ska hjälpa heroinister och förhindra dödsfall genom överdos, är de droger som sedan ett 2010 skördar fler narkotikarelaterade dödsfall än heroin. I rapporten redovisas statistik över rättsmedicinskt undersökta narkotikarelaterade dödsfall uppdelade efter den drog som anses ha haft störst betydelse för dödsfallet av dels de illegala preparaten heroin, amfetamin, kokain och cannabis och dels läkemedlen metadon, buprenorfin och fentanyl. Bensodiazepiner finns inte med i sammanställningen. 2012 dog 154 personer av heroin, 120 av metadon, 70 av buprenorfin, 44 av fentanyl, 65 av amfetamin, 10 av kokain och 56 av cannabis (THC). Det innebär att för tredje året dog fler av substitutionspreparaten metadon och buprenorfin än av heroin. De illegala drogerna skördade tillsammans 285 dödsoffer medan 234 dog av medicinerna. 2007 var motsvarande siffror 302/82 och 2010 noterades 276/170. Om den pågående trenden fortsätter kommer snart de tre opiatläkemedlen tillsammans att skörda fler dödsoffer än illegala droger. n Två gånger per år samlar Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) rutinmässigt in Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 39 Skattedrömmar bakom legaliseringskrav? Krav i många år Sedan 1960-talet har krav regelbundet framförts på legalisering av narkotika, d.v.s. allmän försäljning av sådana substanser för bruk som njutningsmedel. En ledande förespråkare är den engelska finanstidskriften The Economist. Ett argument som fått större uppmärksamhet under senare år är att en legalisering förväntas göra det möjligt att beskatta handeln och därmed ge stora intäkter till statskassan. Argumentet lyftes fram i globala medier 2011, när den s.k. Global Commission on Drugs lade fram en rapport med förslag om att legalisering av cannabis och ”fiskalt ansvarig” beskattning skulle prövas i stället för förbud och ”krig mot narkotikan”. Trots det officiösa namnet var kommissionen ett privat initiativ av finansmannen Richard Branson. Rapporten hade stöd av en rad statsmän, bl.a. tidigare generalsekreteraren i FN, Kofi Annan, en rad tidigare presidenter från Latinamerika och litteraturpristagaren Mario Vargas Llosa. Året därpå väckte den nytillträdde presidenten i Guatemala, Otto Perez Molina, frågan igen och sade att man borde börja ”prata om det”, alltså en legalisering som alternativ till dagens förbud mot narkotika som njutningsmedel. Frågan kom upp vid ett amerikanskt toppmöte i Colombia i april samma år men avvisades. I januari i år började delstaten Colorado tillåta licensierad försäljning av begränsade mängder cannabis (max. 28 gram) till privatpersoner. Enligt en prognos beräknas den lagliga handeln komma att omsätta 578 miljoner dollar (ca 3,7 miljarder kronor). Den förväntas ge 70 miljoner dollar (ca 450 miljoner kronor) i konsumtionsskatter vid en skattesats på 25 procent. Delstaten Washington förbereder ett liknande system. New York överväger att införa ett system med försäljning av ”medicinsk marijuana”. Uruguay har aviserat att man kommer att legalisera cannabisförsäljning i april. Strider mot FN-konventionerna Legalisering av narkotika strider mot samtliga gällande FN-konventioner (1961, 1971 och 1988) och därmed mot folkrätten. Raymond Yans, ordförande i FN:s internationella narkotikakontrollråd (INCB), som övervakar konventionernas efterlevnad, har kategorisk avvisat varje tanke på legalisering eller ändring av konventionerna för att möjliggöra legalisering. Han 42 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 har också uttalat sig kritiskt mot Colorados legalisering och påpekat att den är oförenlig med konventionerna. Dagens internationella narkotikakonventioner har sin bakgrund i en omfattande handel med opium i Kina på 1800-talet. När Kina genom opiumkrigen (1839 – 1842 resp. 1858) tvingats att öppna landet för västmakternas opiumhandel, sökte landets regering skapa egna skatteintäkter genom en legalisering, men det påverkade inte missbruket. Genom den första opiumkonventionen 1912 begränsades den tillåtna användningen av opium m.fl. medel (cannabis först 1925) till medicinska och vetenskapliga syften. Ett undergrävande av narkotikakonventionerna riskerar att skapa ett socialt etablerat missbruk av samma omfattning som i Kina på 1800-talet, då miljontals kineser missbrukade opium. Trots detta har legaliseringskraven fått ökad uppmärksamhet i medierna under senare år. Tanken att kunna beskatta narkotikahandeln har då blivit ett viktigt kontrollpolitiskt argument. ”Den stora värdetillväxten i den illegala narkotikahandeln sker i konsumentledet.” Omfattande illegal handel Den globala handeln med illegal narkotika har uppskattats vara en av världens mest omfattande, med bara vapen- och oljehandeln som mer omfattande. Förenta Nationerna beräknade att narkotikahandeln hade ett värde av 330 miljarder USA-dollar (då ca 2400 miljarder kronor) i konsumentledet år 2006. Summan är i samma storleksordning som Sveriges bruttonationalprodukt. I vissa länder som Afghanistan och Colombia svarar narkotikahandeln för en betydande del av landets bruttonationalprodukt. Men eftersom den till övervägande del ligger hos brottsorganisationer hamnar pengarna i den svarta ekonomin. Förespråkarna för en legalisering hoppas att större delen av handeln skall komma upp till ytan och kunna beskattas. Legal och beskattad handel med internationellt reglerade narkotika som rusmedel har sedan andra världskriget endast förekommit i enstaka fall (Nepal, skapades 1915 för att öka skatteinkomsterna i syfte att finansiera en pensionsreform och ett nytt försvar. Under långa perioder svarade tobaksskatterna för 10 – 15 procent av statsinkomsterna. Beskattning har den politiska fördelen att den inte moraliserar kring enskilda beteenden. Kunden har gjort sitt mot samhället när han betalat sin konsumtionsskatt. Ingripanden blir aktuella först när skada uppstår. Samtidigt innebär beskattning en moralisk kompromiss på det politiska planet: samhället tolererar bruket, konsumenterna får sina favoritdroger i lagliga former, men de får bidra till att betala för de skador m.m. som det samlade missbruket orsakar samhället. En legal och hårt beskattad narkotikahandel kan synas vara en lockande inkomstkälla för statsmakterna – åtminstone för en tid, till dess att vådorna av ett ökande missbruk blir uppenbara i form av fler skador, sjukdomar, störningar och brott. Skatt på rusmedel kan verka politiskt tilltalande. Under första delen av 1900-talet bildades politiska allianser mellan grupper som ville använda alkoholskatter som viktig inkomstkälla för staten och grupper som ville använda höga skatter för att minska konsumtionen och därmed missbruket. Mannen till vänster är den socialdemokratiske finansministern Ernst Wigforss. Sv.M. var den nykterhetsvänliga tidningen Svenska Morgonbladet. möjligen kan man de facto räkna in även cannabishandeln i Nederländerna). Därför finns det knappast något modernt relevant exempel att hänvisa till då det gäller att beräkna vad en legalisering skulle kunna ge i form av skatteintäkter. Den stora värdetillväxten i den illegala narkotikahandeln sker i konsumentledet. Orsaken är att konsumenterna p.g.a. att de starkt eftertraktar medlens effekter är beredda att betala åtskilligt för en vara som egentligen är ganska billig att tillverka. Droger har låg priselasticitet, vilket innebär att konsumenterna är föga känsliga för prishöjningar. Sådana får endast begränsade effekter på konsumtionen ute i samhället. För skattemyndigheterna är detta en fördel, efter som man kan ta ut höga skatter. För folkhälsan är det ett problem, eftersom delar av konsumtionen kvarstår även vid skattehöjningar. Drogskatter Historiska exempel visar att skatt på narkotika och andra droger kunnat ge stora intäkter. Brittiska skatteverket hade i början av 1900-talet 22 miljoner pund i inkomster från opiummonopolet i Indien. Kolonin Straits Settlements (som omfattade bl.a. dagens Singapore och delar av Malaysia) hade 1917 nästan 50 procent av sina skatteintäkter från opium. I Nepal fanns ett statsmonopol för haschisch (charas), men det avvecklades omkring 1970 efter internationella påtryckningar. Alkoholskatterna var vid början av 1900-talet en betydande inkomstkälla för det svenska statsverket. Idag är alkoholskatten bara en av många andra statliga konsumtionsskatter. Det svenska tobaksmonopolet Sociala kostnader Mänsklig verksamhet har ofta oönskade konsekvenser, som att en bar med spriträttigheter blir centrum för stökigt nattliv som kräver frekventa polisingripanden. Sådana kostnader kallas negativa externaliteter eller sociala kostnader och har länge stått i centrum för diskussioner om vem som skall bekosta skador, ingripanden m.m. I den internationella diskussionen om skatter av skadliga eller förkastliga beteenden förekommer sedan 1800-talet en diskussion om på vilken nivå skatterna skall sättas. Ekonomen A. C. Pigou föreslog 1920 att man skulle sätta skatten så högt att den betalar för de skador och störningar som varan eller bruket skapar i samhället. Skatten blir då ett slags riskpremie för konsumenterna med syfte att bekosta de skador som individ och kollektiv drabbas av till följd av drogkonsumtionen. På liknande sätt som för alkohol har man föreslagit att skatteintäkterna från exempelvis en legal cannabishandel skulle användas för att finansiera vård, drogupplysning m.m. Men det kommer fortfarande att finnas grundläggande konflikter kring drogintaget, bl.a. de brott som missbrukare vållar. De kan omfatta allt från trafikonykterhet till mord. All tillgänglig erfarenhet tyder också på att ökad tillgänglighet för droger leder till en ökning i högkonsumentgrupperna och därmed till ökade skador och störningar. Narkotika skiljer sig från alkohol (och även tobak) genom högre giftighet, snabbare beroendeutveckling, svårare skador på mentala funktioner m.m. En alkoholmissbrukare skall dricka under lång tid för att utveckla en alkoholpsykos; hallucinogener kan framkalla eller utlösa en psykos redan i samband med enstaka rustillfällen. Även cannabis har allvarliga konsekvenser för missbrukarens hälsa. Till en början kan störningarna vara svåra att diagnosticera, eftersom de ofta utgöres av bortfall eller nedsättning av viktiga funktioner som minne och inlärning, logiskt och rationellt tänkande, + forts s 46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 43 tidsuppfattning, motivation, samhällsintresse m.m. I en värld där just de intellektuella funktionerna blir allt viktigare för samhällsutveckling, ekonomi m.m. blir sådana skador allt mer förödande. Sociala kostnader som familjekonflikter, skolk, psykiska störningar m.m., är svåra att inventera och beräkna i ekonomiska termer. De kommer därför sällan med i ekonomiska kalkyler. Men en enda socialt havererad narkotikamissbrukare kan kosta samhäller 15 miljoner kronor under sin livstid i behandling, socialbidrag, uteblivna skatter m.m. Ytterligare ett problem med drogskatter är att inkomsterna tillföres statskassan medan kostnaderna läggs på landsting, kommuner, försäkringsbolag, arbetsgivare, anhöriga och många andra. Finansministrar kan således absorbera intäkterna utan att behöva ta ansvar för de sociala kostnaderna. Skatteregler kan även utformas så att de i praktiken blir förbudsregler. Så var fallet med den federala amerikanska Marijuana Tax Act (1937). Texas införde 1989 en särskild på narkotika för att kunna använda administrativt enklare regler om konfiskation av egendom för skattebrott än genom domstolsbeslut i narkotikamål. Lagen konstruerades så att den som införde, tillverkade eller innehade narkotika (över en viss gräns) var tvungen att köpa och sätta på ett skattemärke på narkotikan. Den som ertappades med illegal narkotika utan skattemärke kunde drabbas av höga böter eller fängelse och få egendom utmätt. En domstol ogillade dock 1996 ett åtal för både skattebrott och narkotikabrott vid olaglig handel. Rättsläget är f.n. oklart. ”En juridisk fråga som knappast alls fått uppmärksamhet gäller producentansvaret för laglig och beskattad narkotika.” Kringregler nödvändiga Om man skulle göra tankeexperimentet att andra länder skulle följa efter Colorado och ”legalisera” narkotika i en eller annan administrativ form med betydande skatter, kan man räkna med att det skulle bli diskussion om behovet av kringregler, inte minst för att säkra skattebaserna. En variant är statsmonopol liknande det svenska Systembolaget för alkoholhandel i syfte att förenkla uppbörden av skatter. En annan variant kan vara licenser (oktrojer) för parti- och minuthandel. Sannolikt kommer det även att resas krav på åldersregler för att skydda barn och ungdomar (om inte annat för att FN:s barnkonvention kräver att barn skyddas mot narkotika; art. 33). Man kan också tänka sig begränsningar i de mängder som får inköpas vid varje enskilt tillfälle, ungefär som Nederländerna har för cannabishandeln 46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 Texas introducerade 1989 en skatt på narkotika. Den som inför, framställer eller innehar narkotika (över vissa små mängder) måste köpa och sätta på ett skattemärke på det enskilda partiet. Skatten innebär inte att handeln blir legal. I stället används skatten som instrument för att förenkla utmätning hos dömda brottslingar som fuskat med skatten, då delstatens skattechef har mycket långtgående befogenheter för indrivning vid skatteundandragande. i sina coffeeshops. Förbud mot egenproduktion skulle troligen införas, ungefär som när den svenska husbehovsbränningen förbjöds 1860. Dessutom skulle finansministrar kräva mer och mer skatter. En juridisk fråga som knappast alls fått uppmärksamhet gäller producentansvaret för laglig och beskattad narkotika. Under efterkrigstiden har konsumentskyddet stärkts kraftigt, särskilt i USA. Producenter kan åläggas att betala stora skadestånd om en kund skadas av en produkt. I Sverige kan s.k. farliga produkter stoppas med stöd av ett EU-direktiv. Eftersom cannabis och andra narkotika kan framkalla allvarliga förgiftningar med bl.a. psykosreaktioner skulle det kunna bli fråga om att förbjuda substanserna med stöd av konsumentskyddslagar. De skulle då bli straffbara att sälja men ej att inneha. Man kan tänka sig en variant som den svenska läkemedelförsäkringen, där en patient som skadas av läkemedel kan får ersättning. Försäkringen bekostas av läkemedelsföretagen. Men det är inte säkert att det skulle gå att finansiera en liknande ”narkotikaförsäkring”, eftersom ett högt skadeutfall skulle göra riskpremierna omöjliga att finansiera. Även vid en legalisering av cannabis eller andra narkotika skulle det finnas kvar väsentliga kontrolluppgifter för tull, polis och andra myndigheter. Uppgifterna skulle kunna omfatta allt från att bekämpa langning till ungdomar och att stoppa obeskattad narkotika från andra länder till att ingripa mot drograttfylleri och påverkade brottslingar. n Jonas Hartelius Får narkotika användas för avrättning? Världshistoriens mest kända avrättning genom drogtillförsel ägde rum år 399 f.v.t. i Athen. De gamla grekerna gjorde dock skillnad på folk och folk. Simpla förbrytare gavs stormhattsgift (akonitin), som orsakade en kvalfull död. Bättre folk fick ett avkok av odört (Conium maculatum), i en del fall med tillsats av vallmosaft. Det var denna beredning som filosofen Sokrates drack när han dömts för otro och förledande av ungdomen. Hans elev Platon gav en detaljerad beskrivning av dödsförloppet, där domning och stelhet börjar i fötterna och sedan kryper uppåt för att till slut stoppa andningen. Beskrivningen har visat sig stämma med moderna erfarenheter av den verksamma substansen coniin. Frågan om att använda gift för avrättning kom upp till diskussion vid slutet av 1800-talet, bl. a. i Storbritannien. Men det skulle bli USA som introducerade metoden i modern kriminalvård. Den första avrättningen med giftinjektion skedde 1982 i Texas. Metoden introducerades för att vara mer human än t.ex. elektriska stolen. Flera narkotika aktuella Den ursprungliga amerikanska rutinen för avrättning medelst gift innehöll tre substanser som skulle ges i bestämd ordning: 1. en snabbverkande barbiturat som natriumtiopental för att snabbt slå ut medvetandet; 2. pancuriumbromid (Pavulon) för att förlama andningsmuskulaturen (vilket ger en långsam kvävning); samt 3. kaliumklorid för att förlama och till slut helt stilla hjärtmuskeln. Proceduren kan totalt ta 7 – 11 minuter. I USA har många delstater ersatt natriumtiopental med pentobarbital, då den senare ansågs kunna användas som ensam dödande drog. Mekanismen är den samma som när barbituratmissbrukare eller självmordskandidater oavsiktligt resp. medvetet förgiftar sig med så stora doser barbiturater att andningen slås ut. Barbiturater är internationellt och nationellt reglerade som narkotika. Andra narkotika som diskuterats som injektionsmedel vid avrättning är fentanyl (en syntetisk opiat som i höga doser slår ut andningen) eller propofol (allmänt använt narkosmedel, som söver personen). Vägran leverera Under senare år har dock vissa tillverkare vägrat att leverera droger till avrättningar. Senast har den tyska läkemedelsfirman Fresenius Kabi, som tillverkar propofol, vägrat att leverera till amerikanska delstater för användning vid avrättning. Företaget har hotat att stoppa leveranser även till amerikanska sjukhus för medicinskt bruk till USA om inte användningen upphör I antikens Grekland användes en dekokt av odört (Conium maculatum) vid avrättning. Den mest berömda av dåtidens dödsdömda var filosofen Sokrates (c. 470 – 399 f.v.t.). De fransk konstnären Jacques-Louis David målade 1787 denna berömda målning för att visa hur Sokrates tog giftbägaren. Målningen finns på Metropolitan Museum i New York och är här något beskuren. vid avrättningar. Storbritannien införde 2010 exportförbud till avrättningar, samma gäller numera inom hela EU. I oktober 2013 beslöt Michigans guvernör att uppskjuta en avrättning där propofol skulle användas, sedan EU hotat förbjuda exporten av propofol även för medicinskt bruk. Ovilligheten hos tillverkare att leverera narkotika till avrättningar har skapat praktiska problem för amerikanska myndigheter. För att hantera situationen har myndigheterna vänt sig till fria tillverkare, som själva framställer drogblandningar för avrättning. Federala läkemedelsmyndigheten (FDA) har dock visat att sådana många gånger haft dålig kvalitet och dålig hygien i sin produktion. Utanför FN-konventionerna Flera av de substanser som används eller tänkts bli använda vid avrättning genom injektion är reglerade som narkotika internationellt eller nationellt. Sådan användning finns dock inte med bland de tillåtna enligt FN:s narkotikakonventioner (där tillåts de endast för medicinska och vetenskapliga syften). Frågan om bruk vid avrättningar är förenlig med konventionerna har veterligen ej diskuterats i FN-sammanhang. EU:s exportförbud för användning vid avrättningar och intern kritik har dock kraftigt minskat sådan användning i USA. n Jonas Hartelius SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 47 § Rättsrutan § § Rättsrutan § Narkotikabruk och straffbarhet Den som olovligen innehar narkotika döms för narkotikabrott. Det låter enkelt eller hur? Det är det så klart inte. Redan 1983 konstaterade Högsta domstolen att den som har haft narkotika i sin hand för omedelbar konsumtion inte har innehaft narkotikan1. Rättsfallet gäller en person som hade uppgett att han hade rökt hasch ur pipor i omedelbar anslutning till att han hade fått dem redan förberedda för rökning från kamrater. Enligt Högsta domstolen var konsumtionen av narkotikan (som ju var straf�fritt) det helt dominerande inslaget i den åtalades hantering av narkotikan. Det var därför inte fråga om innehav i narkotikastrafflagens mening. I ett senare rättsfall har Högsta domstolen åter tagit ställning till frågan om innehav i anslutning till konsumtion2. I det här fallet hade den åtalade hävdat att en kamrat hade hällt upp amfetamin i ett glas och överräckt detta till honom. Han hade därefter förberett narkotikan för injicering och i ett anslutande rum omedelbart injicerat den. Högsta domstolen menade att den åtalade för att kunna konsumera narkotikan hade varit tvungen att vidta en rad åtgärder med narkotikan och därigenom utövat faktisk rådighet över den. Det var därför fråga om innehav i narkotikastrafflagens mening. I båda rättsfallen har strategin från de åtalades sida varit att lägga fokus på konsumtionen för att på så sätt undgå ansvar för narkotikabrott. Det är en strategi som inte längre är särskilt effektiv eftersom det numera är straffbart också att olovligen bruka narkotika i Sverige. Tack vare ingripande från lagstiftaren har det alltså blivit enkelt. En inte helt ovanlig invändning från den som har blivit misstänkt för olovligt bruk av narkotika är emellertid att brukandet inte har skett i Sverige. Innan jag går vidare kan det vara på sin plats att kort nämna något om, som det heter i brottsbalken, til�lämpligheten av svensk lag3. En svensk domstol kan döma en svensk medborgare för brott som han har 3 1 2 3 NJA 1983 s. 887 NJA 1986 s. 736 2 kapitlet brottsbalken RH 2001:16 begått utomlands. Med några undantag krävs det dubbel straffbarhet, vilket innebär att gärningen måste vara straffbar också i det land där den begåtts. Följaktligen kan det vara fruktbart att hävda att bruket skett i ett land där det inte är straffbart att bruka narkotika. Går det inte att motbevisa påståendet ska åtalet ogillas. Också enkelt eller hur? Men så har det inte alltid varit. Hovrätten över Skåne och Blekinge dömde nämligen 1999 en person för olovligt bruk av narkotika som skett i Danmark, där konsumtion av narkotika inte var kriminaliserat4. Hovrätten konstaterade, på oklara grunder, att uttrycket ”besiddelse” i den danska lagen var ett i förhållande till det svenska uttrycket ”innehav” mycket vidare begrepp som kunde omfatta även bruk. Hovrätten tog som exempel att den som blev bjuden på en rökpipa hasch i Danmark begick ett brott genom ”besiddelse” av narkotikan. Detta avgörande har jag många gånger refererat till vid huvudförhandlingar där den åtalade hävdat att han brukat narkotikan i Danmark. Avgörandet från 1999 har numera förlorat sin aktualitet, då Svea hovrätt 2010 ogillade ett åtal just på den grunden att bruket hade skett i ett land där bruk inte var kriminaliserat (Danmark). Svea hovrätt hade inhämtat ett yttrande från landets Justitieministerium som sade att enbart bruk av narkotika inte var straffbart där och med det lät sig Svea hovrätt nöjas. Med all rätt. Skånska hovrättens avgörande framstår vid en närmare eftertanke som mindre välbetänkt. Det innebär ju faktiskt att den åtalade döms för något som han inte har åtalats för, nämligen olovligt innehav av narkotika. Genom ingripandet av Svea hovrätt blev det faktiskt enkelt. Det är inte straffbart i Sverige att knarka i Danmark. Joakim Zander Internationella åklagarkammaren Malmö § Rättsrutan § 50 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 Info från SKL, Droganalysenheten Gemensam instruktion för Polisen och Tullverket för att schablonberäkna mängden kat i ett beslag Busken/trädet Catha edulis har sin viktigaste utbredning i östra Afrika. Buskens blad och späda stjälkar missbrukas genom att de tuggas. Växten har historiskt sett missbrukats länge hos befolkningen på Afrikas horn (fr.a Etiopien och Somalia) men även på den Arabiska halvön. Det dröjde dock till 1989 innan den klassades som narkotika i Sverige. Den största gruppen missbrukare av drogen kat i Sverige är afrikaner som är bosatta här. Växtdelarna innehåller de centralstimulerande substanserna katin och katinon. Katbladen ska vara så färska som möjligt för att ge störst effekt. Kat förpackas vanligen i knippen om 8-15 stjälkar i varje. 4-5 sådana knippen läggs tillsammans i en pappersnäsduk och viras om med bananblad för att behålla sin fuktighet. En sådan enhet kallas en bunt. Dessa buntar kan variera i storlek och väga olika mycket. För att göra en korrekt vägning av ett beslag av kat behöver emballage som pappersnäsdukar och bananblad separeras från katbuntarna. Detta är ett omfattande arbete. Statens Kriminaltekniska Laboratorium och Tullverket har tagit fram en metod som gör det möjligt att schablonberäkna mängden kat utan att behöva separera den från emballaget. Det statistiska underlaget som använts har tagits fram i samarbete mellan de båda myndigheterna. Siffran 0,573 i formeln är ett schablonvärde som har sitt ursprung i den matematiska beräkningen. För den som är intresserad av hur de matematiska beräkningarna utförts kan man gärna höra av sig till Droganalysenheten, SKL Den utrustning som krävs är en våg för vägning av den totala mängden i beslaget. Därefter utförs en kontroll av beslaget, räkning av antalet buntar och en beräkning av hur mycket av beslaget som utgörs av kat enligt den framtagna instruktionen. En bunt skickas för identifierande analys till SKL (alternativt till Tullverkets laboratorium om man normalt sett använder detta). Det pågår även diskussioner för att möjliggöra för Polisen att själva utföra identitetsbestämningen. Principen för schablonberäkning av beslagets mängd kat 1. Kontrollera att allt material i beslagspunkten utgörs av kat 2. Räkna antalet katbuntar i beslagspunkten 3. Väg beslagspunkten utan ytteremballage (tex säck) 4. Beräkna mängden kat med nedanstående formel [ Beslagspunktens vikt (gram) x 0,573 antal buntar i beslagspunkten ] + 2 = medelvikten av en katbunt i beslagspunkten Multiplicera medelvikten med antalet buntar i beslagspunkten och ange totalvikten som en cirkavikt avrundad till närmaste tiotal gram. [ Exempel: En beslagspunkt med 100 buntar väger utan ytteremballage 9 900 gram. 9 900 x 0,573 100 ] + 2 = 58,727 gram per katbunt. 58,727 gram x 100 katbuntar = 5 870 gram kat i beslagspunkten För Polisen finns instruktionen tillgänglig på Intrapolis: (Start/Arbetsstöd & regelverk / Dokument / Dokumenttyper/ Handböcker/lathundar/checklistor/Instruktion - Schablonberäkning av mängd misstänkt kat) SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 51 Världen runt Uruguay legaliserar cannabis Uruguay ser ut att bli första land i världen att legalisera hela kedjan odling, försäljning och rökning av cannabis, sedan senaten antagit regeringens kontroversiella lagförslag. Från april i år ska cannabisanvändare kunna köpa max 40 gram marijuana per månad från licenserade apotek om de är medborgare i Uruguay och har fyllt 18 år. Kunderna och deras inköp ska registreras i en statlig databas. Invånare ska även få odla sex cannabisplantor (motsvarande 480 gram) för eget bruk. Och rökklubbar med upp till 45 medlemmar kommer att få odla upp till 99 plantor per år. Presidenten ser legaliseringen som ett försök att bekämpa organiserad kriminalitet som hotar landets stabilitet genom att rycka bort dess vinster från en redan existerande narkotikamarknad. Men även få in skatteintäkter från cannabishandel till resurser för polis och missbruksbehandling. Oppositionspartier har varnat för att en legalisering av marijuana kan leda till ökade drogproblem, inte mindre som regeringen hoppas. Även narkotikakontrollorganet INCB har varnat Uruguay för att genomföra legaliseringen som strider mot de internationella narkotikakonventionerna. Frågan kommer med all säkerhet diskuteras vid kommande FN-toppmöte. Källa: Drugnews.se GH England fortfarande inkörsport för kat Sedan Nederländerna kriminaliserade kat i början av förra året, är Storbritannien den enda vägen in i vår del av Europa för transporter av tuggdrogen kat från Kenya, Etiopien och Jemen. Storbritanniens inrikesminister Theresa May meddelade i juli 2013 att kat skulle klassas som C-drog, men politikerna i inrikesutskottet i det brittiska parlamentet sa under hösten nej till ministerns förslag. Kat är fortfarande en grönsak som kan importeras legalt till England och smugglas vidare som narkotika till bl.a. Skandinavien. Tullen i Oslo beslagtog i början av januari i år 392 kilo kat i en svenskregistrerad bil som kördes av en portugis bosatt i Storbritannien. Ett par dagar senare fann tullarna på flygplatsen i Tromsö 36 kilo kat i bagaget tillhörande en rumänsk passagerare som anlänt med flyg från London. GH Hascholja i e-cigaretter senaste flugan De populära e-cigaretterna har blivit perfekta hjälpmedel för cannabisrökare som vill röka offentligt utan att det märks. Röken består av vattenånga som är luktfri och efter ett par bloss kan e-cigaretten stoppas ner i fickan tills man är sugen på nytt. Den senaste trenden är elektroniska cigaretter laddade med hascholja. Det har blivit en storsäljare i Colorado, där cannabis legaliserades den 1 januari 2014. E-cigaretter luktar alltså inte och en patron med hascholja ger både starka doser och varar länge. 36 kilo kat som smugglats med flyg. Tyskar emot legalisering 65 procent av tyskarna är emot en legalisering av marijuana, enligt en opinionsundersökning publicerad i tidningen Stern. Knappt en tredjedel, 29 procent, var positiva till legalisering och sex procent av de tillfrågade hade ingen åsikt. Flest förespråkare av legal marijuana fanns bland anhängarna till miljöpartiet Die Grüne, där 51 procent ville tillåta produktion, försäljning och konsumtion av marijuana. Elektroniska cigaretter gjorda för rökning av hascholja. 54 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 Källa: www.thelocal.de Landet runt Fick journalistpris för ’Narkotikalandet’ Radioreportern Randi Mossige-Norheim fick Svenska Carnegie Institutets journalistpris 2013 för sin uppmärksammade dokumentärserie Narkotikalandet. Motiveringen löd: ”en empatisk och tydlig skildring av den misär som narkotikan skapar i samhället, sedd ur olika medverkandes perspektiv”. Det var under våren 2013 som Sveriges Radio sände Narkotikalandet som innehåller många intervjuer med narkomaner på Plattan, anhöriga, poliser och politiker Randi Mossige-Norheim är sedan tjugofem år dokumentärmakare på Sveriges Radio, där hon arbetar för P1-programmen Konflikt, Studio Ett och P1 Dokumentär. Hon är flerfaldigt prisbelönt för sina djupintervjuer och har bl.a. fått Stora Journalistpriset, Torgny Segerstedts frihetspenna, Jonas Weiss Memorial Award och Röda Korsets journalistpris. GH Friad för rattfylleri – i sömnen En 40-årig man hade ätit mat och druckit alkohol på en pub. När han kom hem tog han sömntabletter som han fått utskrivna av läkare och han drack mer alkohol. Därefter har han inget minne av vad som hänt, förrän han togs omhand av polisen. Mannen hade då försökt köra med sin bil, men fastnat i en snödriva. En vän som bor i närheten har berättat att mannen ringt och sagt att han skulle ta bilen och komma över. 40-åringen åtalades för grovt rattfylleri, men friades av Värmlands tingsrätt. Mannen hävdade att han kört bil i sömnen, alltså drabbats av somnambulism. Tingsrätten accepterade att mannen inte hade något brottsligt uppsåt att köra rattfull, eftersom han inte hade räknat med den bieffekt som blev följden av hans frivilliga intag av alkohol och sömnmedel. GH Bitcoinköpare lurade på pengar Flera personer som skickat pengar till Sveriges största bitcoinväxlingssida Kapiton har blivit av med sina pengar. Computer Sweden skriver att flera av de drabbade gjort polisanmälan och det går inte längre att få kontakt med den 23-årige ägaren till Kapiton. Enligt Computer Sweden hade ägaren en årsomsättning på 70 miljoner kronor. Radioreportern Randi Mossige-Norheim fick Svenska Carnegie Institutets journalistpris 2013. Källa: Computersweden.se Spice gör fler sjuka än cannabis Rökning av spice leder i många fall till sjukhusvård. Giftinformationscentralen registrerade 236 fall av förgiftning med spice under 2013 mor 96 fall året innan. Programmet Kaliber i Sveriges Radio P1 rapporterade i mitten av januari om tre ungdomar från Tidaholm som fått föras till sjukhus med kramper sedan de rökt spice. Flera experter har i medierna på senare tid berättat om förgiftningsfall med spice och enligt dem ger spice allvarligare skadeverkningar än cannabis. Spice har blivit en vanlig drog bland elever i högstadiet och gymnasiet. GH Bitcoin är en ny typ av valuta som används för snabba överföringar av pengar mellan personer eller företag över hela världen, utan att någon tredje part är inblandad. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 55 Taktiskt och strategiskt polisarbete mot dopning När polisen satsar resurser mot dopningsbrott genom små riktade insatser med ingripanden och förebyggande information, kan det vara en vinnande metod som minskar våldet i nära relation och offentlig miljö. Oktoberstormen Simone har dragit in över den skånska slätten med vindar på över 25 m/s och de flesta håller sig hemma. Eftermiddagen är fortfarande ljus och genom de stora fönstren i föreläsningssalen där jag sitter kan jag se hur vinden frigör allt fler föremål från balkongerna i de fashionabla kvarteren i Västra Hamnen i Malmö. För fjärde gången i min karriär har jag nu lyssnat till Tommy Mobergs föreläsning om anabola steroider, AAS, och förvånas av att jag ändå lyssnar. Kanske för att han nu lagt till ett viktigt stycke där han tar upp Breiviks strategiska användande av AAS. Vi är cirka 60 poliser i salen, vi kommer från hela Skåne och utgör personalen i Operation Pusher 4. Inför operationen, som ska ske till kvällen, har vi samlats i Malmö för en antidopningsutbildning. Initiativtagare och arrangörer är Malmö Stad och underrättelsesektionen vid Polisområde Malmö. Förutom Moberg lyssnar vi till den outtröttlige tullaren Lars Hansson som berättar engagerat om tillverkning av dopningsmedel samt två narkotikapoliser som drar det viktigaste i dopningslagstiftningen och polisens delegationsordning. Välbehövlig information visar det sig. påstå att arbetet mot dopningsbrott omfattas av narkotikabekämpningen och effektmålen som finns uttalade där. Lika övertygad känner jag mig om att samma chefer inte skulle kunna specificera varför arbetet mot dopningsbrott är viktigt. Vi som är specialister anser oss veta att arbetet mot framför allt anabola androgena steroider kan minska våld i nära relation och våld i offentlig miljö samt ta bort en lönsam inkomst för dem som bedriver grov organiserad brottslighet. Någonstans har vi misslyckats förmedla denna kunskap till de strategiska ledningsgrupperna. Polisbesök på dopningsliberala gym Föreläsningen är slut och jag skjuter mina tvivel åt sidan. Nu ska vi jaga. Operation Pusher 4 går ut på att vi ska åka raka vägen hem till våra närpolisområden och självständigt försöka upptäcka dopningsbrott på träningsanläggningarna. GoreTex-stället har åkt på och genom tomma gator sätter jag och kollegan Linus kurs mot två gym där vi vet att det råder en liberal inställning till hormondopning. Operation Pusher 4 gav eko i medierna, som bland annat denna rubrik hämtad från tidningen Metro. Varför är arbete mot dopningsbrott viktigt? Under föreläsningarna funderar jag på varför vi sitter där i salen. Varför arbetar vi mot dopning och vem har gett oss uppdraget? Inte VARFÖR i den meningen att Jag inte tycker arbetet är viktigt, utan varför vi gör detta trots att det saknas uttalade mål för arbete mot dopningsbrott i Polisens styrdokument. Vid en snabb rundringning inför denna artikel hade ingen av de fyra sydligaste polismyndigheterna några mål för arbetet mot dopningsbrott under 2013. I mina funderingar känner jag mig övertygad om att en högre chef skulle 58 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 Ren Träning Helsingborg är ett nätverk för friskvårdsanläggningar och föreningar som aktivt arbetar för en doping- och narkotikafri träning. Nätverket samarbetar med Helsingborgs stad och Polisen i Helsingborg. Liksom på många andra håll i Sverige har Polisen i Helsingborg ett samarbete med kommunen och träningsanläggningarna mot dopning. Hos oss heter nätverket Ren Träning Helsingborg. De anläggningar som är med i samarbetet har antagit en gemensam policy som deras medlemmar tvingas underteckna i samband med att de löser medlemskap. Det gym vi nu anländer till har valt att inte gå med i samarbetet. Det ligger i en av de mer socialt ansträngda delarna av staden och är populärt bland kriminella. Ägaren har dock sagt att han inte har något emot att vi besöker anläggningen. Han hälsar oss med sedvanliga artigheter och handslag, hans ögon och ansiktsuttryck säger något annat. Medan Linus ställer sig och skannar lokalen, tar jag ett snack med ägaren. Som vanligt drar jag pitchen om vikten av enad front och allt det där. Han avbryter mig: - Jonas, branschen är stentuff och det är knappt jag tjänar något. Går jag med i nätverket och tvingas porta medlemmar som blir positiva på anabola blir det konkurs direkt. Min pitch faller död till golvet. Hur kan han hjälpa oss utan att sänka sig själv? Oundvikligen har nu inte bara hans medlemmar utan även han själv blivit en måltavla för oss. Stormen verkar ha avskräckt de flesta från att ge sig ut och det är glest i lokalen. Ingen fångar vårt intresse, vi säger tack och vi drar vidare. Det andra dopningsliberala stället är ett klassiskt källargym så långt från TV-försedda trappmaskiner man kan komma. Här är det första gången jag möter ägaren, en tunn man i 50-årsåldern med cammobrallor, armykeps, löst hängande t-shirt i XXXL-typ och en blick som hade låst dörren när jag tog i den om det varit möjligt. Låt oss kalla honom Bengt. Jag plockar fram ett stort leende och testar nätverkspitchen på Bengt. Bengt uttycker inga dopningsliberala åsikter men vill inte nätverka, eftersom han anser att det råder en inställsam dubbelmoral hos de större träningsanläggningar som är med i RIH - de vill bara vara med för att det ser snyggt ut, inte för att de egentligen bryr sig. Jag hugger blixtsnabbt: - Men det är ju just därför du behövs Bengt, för att du bryr dig! Vi snackar vidare och den kommande kroppsbyggartävlingen, Decembercupen i Lund, kommer på tal. Samtalet avslutas med att Bengt gärna ser att vi besöker hans gym i tjänsten, men att det där med nätverkande får vänta. med den utpekade. Om det är möjligt med hänsyn till källan och förundersökningssekretessen försöker vi hålla ett s.k. orossamtal, som till exempel: Det har kommit in en uppgift till oss att du håller på med anabola eller: ditt namn har dykt upp i en utredning gällande dopningsbrott, vad har du att säga om det? I samtalet med Paolo ger han själv sådan information att det är mycket troligt att han just nu är inne i en kur. En pågående kur innebär att man regelbundet måste tillföra kroppen preparaten och att man som brukare därför nästan uteslutande köper preparat för hela kuren på en gång. Denna kunskap och att Paolo i sitt försök att undkomma misstanke uppger att han har ”gamla” sprutor och kanyler i sin bostad, leder till misstanke om innehav och jag fattar beslut om husrannsakan i bostaden. Eftersom vi bara är två poliser får Paolo följa med dit och medan Linus håller förhör och tar urinprov letar jag igenom lägenheten. Väl i lägenheten ger Paolo upp, han inser att hans stash kommer att hittas. – Ja, medger han, jag har just påbörjat en kur. Grejerna ligger under sängen. Där låg en mängd anabola steroider, sammanlagt drygt 12 400 enheter och lite väl mycket för en kur tycker vi, men Paolo insisterar på ett trovärdigt sätt att det är en rejäl kur för honom själv. Beslaget hos Paolo blir det största i Skåne under Operation Pusher 4. Orossamtal avslöjar Under tiden har Linus spottat en kille som ställt sig i skymundan. Sweatshirten döljer hans kroppsform, men Linus känner igen honom från ett fordonsstopp ett år tidigare. Aningar om AAS-missbruk fanns redan då, men undersöktes inte ytterligare. Vi går fram till honom, legitimerar oss och undrar om han vill följa med och prata lite. Inga problem. Han får heta Paolo. Visst är synliga avvikelser på kroppen viktiga indikatorer för misstanke om dopningsbrott genom eget bruk, men i vårt fall börjar det oftast med en underrättelse eller personlig kännedom som leder till samtal Narkotikapolisen i Helsingborg har en egen sida på facebook som man utnyttjar för att sprida information om sitt arbete, både till allmänheten och till det klientel man ofta möter i arbetet mot narkotika och dopning. + forts sid 61 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 59 Den upplevda upptäcksrisken ökar Det relativt klena resultatet i Operation Pusher 4 kom trots allt att få mycket stora och goda förebyggande effekter. Föredömligt lade underrättelseroteln i Malmö ut ett pressmeddelande om operationens genomförande och resultat. Dessutom gjorde vi ett inlägg på vår egen facebooksida - Polisen Helsingborg Narkotika - en kanal där vi vet att vi når ut till många av de som dopar sig med hormoner i Helsingborgsområdet. När vi några veckor senare kom över elektroniska konversationer mellan personer som är aktiva i dopningsmiljön, blev vi överraskade över hur man i den miljön närmast panikartat avbrutit kurer, slängt preparat, åkt på semester, sovit på soffan hos vänner eller på annat sätt försökt undkomma vad man upplevde som en storoffensiv mot dopningsbrott. En markant ökad upplevd upptäcksrisk med andra ord. Ungdoms- och narkotikagruppen i Helsingborg har sedan 2011 tagit fram och testat en metod som på ett systematisk och professionellt sätt utnyttjar den virala spridningen i syfte att öka den upplevda upptäcktsrisken eller på annat sätt påverka attityder och beteenden i en för våra syften önskvärd riktning. Metoden kallas Taktiska informationsinsatser, som jag kommer att utveckla närmare i ett kommande nummer av denna tidning. Jag bedömer att de som använder anabola androgena steroider i syfte att bygga muskler är en målgrupp som är särskilt känslig för riktade avskräckande budskap. Dels på grund av det grundläggande narcissistiska inslaget i kroppsbyggarkulturen, vilket innebär att man ofta har ett stort kontaktnät med människor i vilka man speglar sig själv och får bekräftelse. Ett budskap kan alltså vidarebefordras väldigt effektivt. Dels lever många AAS-missbrukare relativt välfungerande liv med familj, anställning, vänner och har alltså en social roll som seriösa och laglydiga medborgare. Det gör dem sårbara för budskap som ökar deras upplevda risk att bli upptäckta och avslöjade. Om detta stämmer så har arbetet mot dopningsbrott potential att, genom små riktade insatser med ingripanden och förebyggande information, vara en metod som minskar våldet i nära relation och offentlig miljö. Kanske kan variationer på den pitchen få fäste på den strategiska nivån? n Gruppchef Jonas Berg Ungdoms- och narkotikagruppen Npo Helsingborg Narkotikautbildning för polisstudenter Polishögskolan i Växjö utbildar sina polisstudenter i praktisk narkotikabekämpning. Utbildningen består i huvudsak av två delar. Den ena delen består av grundläggande teori avseende preparat och lagstiftning. Den andra delen består av praktiska övningar där fokus ligger på att upptäcka narkotikabrottslighet och på ett offensivt sätt ingripa för att undvika att bevis förstörs. Utbildningen har de senaste åren genomförts av narkotikapoliser från ungdoms- och narkotikagruppen i Helsingborg och Söderåsen. Fokus under utbildningen ligger på att varje student skall kunna upptäcka och ingripa mot ett narkotikabrott, berättar Mathias Lööw, som till vardags arbetar som gruppchef för ungdoms- och narkotikagruppen i Söderåsen. Mathias har genomfört utbildningen under ett par års tid och ger eleverna ett gott betyg. – Vi möts av ett stort intresse och engagemang från studenterna berättar Mathias. De är medvetna om att de kommer att möta narkotikabrottslighet nästan dagligen, säger han. Den praktiska utbildningen innebär övningar i olika miljöer och med olika förutsättningar. Fordonsstopp, ingripande i krogmiljö och husrannsakningar är några av de miljöer som studenterna får möta i sin utbild- ning. Praktiska tips från instruktörerna, som exempelvis hur man undviker att någon ”droppar” narkotikan, tillsammans med feedback ger studenterna möjlighet att diskutera olika lösningar på taktiska problem. n Polisassistent Linus Jönsson Ungdoms- och narkotikagruppen Helsingborg SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 61 Tes¸ekkür Türkiye Denna artikel är en erfarenhetsberättelse från tre SNPF-stipendiater som alla valde att åka till vårt nordiska sambandsmansmannakontor i Istanbul. För er som inte behärskar språket så betyder rubriken ”Tack Turkiet”. Tacket riktas till alla gästvänliga människor som vi hade förmånen att träffa. Istanbul en fantastisk stad Har ni aldrig varit i Istanbul? Vad väntar ni på? En av de mest fantastiska städer som finns väntar på er mindre än fyra timmars flygresa från Sverige. Europa möter Asien. Omgiven av vatten på alla sidor. Maten är billig och mycket god. Shoppingen oemotståndlig. Arkitektur som får hela staden att andas ”Tusen och en Natt”. Hypermodernt möter antikt i en enda skön blandning av olika kulturer och historia. Istanbul är en stor stad. Uppskattningsvis 15-17 miljoner människor bor i staden med tillhörande förorter. Visst är det trångt. Visst är det bullrigt och mycket trafik. Men, och här kom alla våra fördomar på skam, staden är välorganiserad. Den är ren och välhållen. Visst sliter försäljarna i basaren i dig, men hela tiden med glimten i ögat. I folkvimlets trängsel blir du nästan aldrig trampad på tårna. Det märks att Istanbuls invånare har vanan inne att umgås många på en begränsad yta. 64 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 I staden finns så många sevärdheter att man nästan inte vet var man ska börja. Allt känns som ett måste. Har ni begränsat med tid så bör ni dock inte missa en båttur längs med Bosporen. Den gamla delen av staden rymmer många sevärdheter som exempelvis Topkapi som är sultanens gamla palats, Sultan Ahmet moskén även kallad blå moskén och de gamla basarerna. Av basarerna är nog kryddbasaren den som gör det största intrycket. En fantastisk upplevelse för alla sinnen. Det går bra för Turkiet, vilket märks i Istanbul. Ekonomin i landet har haft och har fortfarande en tillväxt väl i klass med exempelvis Kina. Stora byggprojekt, omfattande handel och export. Utländska investerare i kombination med låg inflation. Allt omvandlas visuellt i Istanbul genom att gamla förfallna områden renoveras och får ett välförtjänt ansiktslyft. En vanlig uppfattning i väst är att Turkiet desperat vill tillhöra EU. Utifrån vad som kan ses på plats är det nog snarare så att EU behöver Turkiet. Kryddbasaren i Istanbul är en fantastisk upplevelse för alla sinnen. Istanbuls narkotikapolis Istanbuls narkotikapolis, INP, grundades 1969 och har en svart panter som emblem. Utöver narkotikapolisen opererar även kustbevakning, tull(ej fiskal) och Gendarmer i området. De senare enheterna gör vissa narkotikabeslag, men narkotikapolisen står för 99 procent av alla beslag. Istanbuls narkotikapolis opererar främst i Istanbul, men även i andra delar av Turkiet. Istanbulregionen är en av världens intensivaste transitpunkter för handel. Narkotika är inget undantag. Av denna anledning så samarbetar polisen intensivt och framgångsrikt med polis från hela världen. Det finns bland annat sambandsmän från 27 olika delar av världen på plats. Narkotikapolisen i Istanbul består av ca 600 poliser. De håller till i en egen byggnad som ligger insprängd i Istanbuls huvudpoliskvarter. På utsidan ser byggnaden inte mycket ut för världen. Väl inne i byggnaden förstår man dock vilken nivå turkisk polis är på. Man har ett säkerhets- och passersystem som får svenska polishus kortläsare att framstå som medeltida dörrhaspar. I grova drag så kan man säga att man har en rotelindelning där man har en rotel för varje preparattyp. Där finns också en avdelning som hanterar hemliga tvångsmedel, en gatulangningsenhet (som är den största). Utöver detta så har man narkotikapoliser på flygplatserna och i hamnarna. Fingersensorer ingår i det avancerade säkerhets- och passersystemet i polisens huvudkvarter. Omfattande beslag genom uthålligt arbete Det är nästan ofattbara mängder narkotika som tas i beslag. Som ett exempel kan nämnas att INP mellan den 15 mars och den 23 september, 2013 genomförde ett hundratal operationer. Dessa operationer spänner över allt ifrån hektobeslag av kokain hos sväljare i flygtrafiken till tonbeslag av cannabis och heroin i lastbilar och containrar. + forts nästa sida SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 65 Man slår högt och lågt. Internationella syndikat och smugglare plockas bort samtidigt som man också fokuserar på gatulangning och inhemska försäljningsled. Ganska snart framgår en tydlig röd tråd i polisens strategi. Man jobbar med uthållighet. Om man jobbar i en operation så låter man det ta tid. Man gör inga tillslag förrän man är säker på att kunna slå ut hela kedjan så långt man kan nå. I samband med en briefing passade jag på att ställa frågan om prioriteringar mellan grov organiserad brottslighet och exempelvis gatulangning. De turkiska poliserna var oförstående till frågeställningen och svarade att allt måste prioriteras samtidigt. Turkisk polis har ett mycket klarsynt synsätt på narkotikabekämpning. Man ser en tydlig koppling mellan brottsförebyggande arbete, individfokus och arbete mot grov organiserad brottslighet. En inställning som jag avundas dem och som kommer sig av att man har en polisorganisation som har förstått vikten av att prioritera narkotikabekämpning. Bruk av narkotika är inte kriminaliserat i Turkiet. Däremot griper man brukare och beslagtar narkotikan. Straffet blir, om inte innehavet är för försäljning, en slags villkorlig frigivning och överslussning till vård. Polisen bedriver också omfattande brottsförebyggande arbete. Man har 19 olika projekt som fokuserar på individen. Bland annat jobbar man aktivt i samverkan med skolan genom ett slags ”skolor mot knark” där man utbildar såväl lärare som elever. När det gäller eleverna så jobbar polisen med en intressant strategi. Man fångar upp de mest framgångsrika och populära eleverna, elever som man redan vet fungerar som förebilder och som påverkar värderingar hos sina kamrater. Dessa får genomgå en särskild utbildning där man gör dem till ambassadörer mot droger. En annan del av att hålla gatan ren från brott är det omfattande kameraövervakningssystem som finns i Istanbul. Ett hypermodernt övervakningssystem med en ledningscentral som skulle få svenska radiooperatörer att gråta av lycka. Vilka droger finns då på gatan i Istanbul? Självfallet finns de vanliga drogerna i form av heroin, kokain och cannabis. På senare år har dock även syntetiska droger börjat få fäste i Turkiet. Den senaste tidens största problem är Bonzai (en syntetisk cannabinoid). Narkotikapolisen möter också upp medborgarna genom att vara väl vässade och snyggt representerade i sociala medier. Hemsidan är en av de snyggare jag har sett. Här har svensk polis något att lära. Är du nyfiken? Gå in och titta på www.inp.gov.tr Trender beträffande transit av narkotika INP:s emblem, en svart panter. ”Släpp inte gatan” Man kan lätt förledas att tro att det i Istanbul bara finns utrymme för stora narkotikabeslag. Narkotikapolisens gatuenhet är som tidigare sagts den största enheten. Ett viktigt signalvärde. Gatuhandlarna prioriteras extra högt på grund av deras koppling till annan brottslighet som exempelvis våld-, stöld- och sexbrottslighet. 66 En utbredd missuppfattning är att det bara transiteras narkotika in i EU via Turkiet. I själva verket går narkotikan åt många olika håll. Självfallet är den klassiska smugglingen av opium och heroin från Afghanistan och Pakistan fortfarande ett stort problem. Turkiet har dock varit väldigt framgångsrika i sitt arbete varför många av rutterna numera går utanför Turkiet vid sidan av Kaspiska havet eller mellan Kaspiska och Svarta havet. Cannabis smugglas fortfarande från Turkiet. I de östra delarna av Turkiet finns ganska omfattande odling av marijuana. Landområdena är stora, glest befolkade och mycket svåra att kontrollera. I Turkiet finns en omfattande myrtrafik av kokainsväljare. Det grips kokainkurirer varje vecka på Atatürk-flygplatsen. En del av beslagen är avsedda för turkisk inhemsk marknad. Majoriteten är dock på transit till Europa eller Sydostasien. Ett stort problem, tämligen okänt i väst, är den stora produktionen av metamfetamin i Iran. Stora mängder tillverkas i laboratorier, smugglas via Turkiet och vidare mot den stora marknaden i Sydostasien. Ett annat relativt stort problem är ecstasy. Denna drog smugglas i ganska stor omfattning från Europa via Turkiet och vidare till Sydostasien. Vid besök på Atatürk-flygplatsen kunde vi i narkotikapolisernas utsättningsrum se hur väl uppdaterade man är. På väggarna finns aktuella kartbilder med alla + SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 forts s 69 Från vänster syns stipendiaterna Ulrika Lindgren, Tullkriminalen Stockholm och Pål Stålfors, Tullen Arlanda/HK, därefter två turkiska kollegor, stipendiaten Lennart Karlsson och sambandskvinnan Anette Pipping på Ataturk Airport. kända huvudrutter markerade. Där finns även informationsdokument om gripna kurirer avseende profiler, smugglingsmodus, resväg etc. Det är tydligt att man värdesätter sin egen erfarenhet och kunskap. I stort sett så kan man säga att polisen på flygplatserna och i hamnarna jobbar som våra svenska tullare. Samarbete pågår, önskas och efterfrågas Sambandsmannafunktionen har sitt kontor på svenska konsulatet i Istanbul. Konsulatet, en fantastiskt vacker byggnad, ligger centralt placerad. Byggnaden är för övrigt den äldsta svenska byggnad som fortfarande vårdas av Sverige utanför landets gränser. Tomten har varit i svensk ägo sedan Karl den tolftes tid. Samarbete mellan Sverige och Turkiet är förresten inget nytt påfund. Redan på vikingatiden fanns svenska vikingar i Istanbul. De agerade livvakter åt den turkiska sultanen under benämningen Väringagardet. Den som fortfarande vill se spår av detta kan besöka Hagia Sofia och titta på de runor som vikingarna ristade in i kyrkan. Vår kompetenta sambandsman och hennes stab gör ett fantastisk bra arbete. De hanterar många ärenden varje vecka, stora som små. Tullväsendet är de största uppdragsgivarna. En annan stor och mycket tidsödande fråga är att hantera alla ärenden beträffande resande som försöker resa in via Turkiet med hjälp av ”borttappade” svenska pass. Här har Sverige tyvärr seglat upp på en inte så hedrande första plats beträffande denna typ av ärenden. Turkiet, men även övriga EU-länder, ställer sig nog frågan vad Sverige håller på med. Turkisk polis låter meddela att man mycket gärna vill samarbeta och att man även hoppas på att få samarbeta med svensk polis. Man vill också lyfta fram vikten av att få komma in tidigt i samarbetet. Ju snabbare man kommer in desto enklare blir samarbetet. Turkisk polis vill också marknadsföra ett nytt fantastisk internationellt utbildningscampus som man uppför inom ramen för sin IPTC-verksamhet (Internationell police training center). Här bygger turkarna upp en hel stadsdel som kommer att användas som träningscenter för allt ifrån bekämpande av organiserad brottslighet och utbildning av insatsstyrkor till antiterrorverksamhet. Centret beräknas vara klart 2015. Vill ni se en häftig demo så går ni in på webbsidan www.upem.pol.tr. Det varma och gästvänliga omhändertagande som vi stipendiater fick av vårt sambandsmannakontor och våra turkiska kollegor gjorde denna resa till ett minne för livet. Stort tack till alla narkotikapoliser och tullare i Istanbul, som gav oss en unik möjlighet till insyn i deras arbete, och till vår fantastiska sambandsman och hennes lika fantastiska assistenter. Vi vill också tacka SNPF och Mediahuset för att vi fick möjligheten att åka. Men det största tacket ska riktas till de stora ansträngningar som faktiskt görs i Turkiet för att förhindra införsel av narkotika vidare till EU och Sverige. Tes¸ekkür Türkiye! n Lennart Karlsson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 69 ”Super-Jim” respekterad av smugglare Han är tullinspektören i Helsingborg som oförtrutet jagar misstänkta smugglare vid våra gränser. Jim Rugsten döptes i mitten av 90-talet till ”Super-Jim” av en kvällstidning som uppmärksammat att det var något speciellt med den här tulltjänstemannen som gjort fler narkotikabeslag än någon annan. Det var när han efter Sveriges EU-inträde 1995 tjänstgjorde i Karlshamn under ett par år, som hans dåvarande chef från okänt håll fått veta att Jim uppvisat fantastiska resultat i jakten på narkotikasmugglare i Helsingborg. Som en konsekvens av EU-inträdet tvingades tullverket säga upp närmare 200 tjänstemän bara i Helsingborg. Jim var en av dem och hade mentalt accepterat att hans tid som tulltjänsteman var över. Plötsligt fick han ett telefonsamtal som ändrade på situationen. Han blev erbjuden att flytta till Karlshamn som fortfarande hade gräns mot icke EU-land. Han var först tveksam och gav det hela en månad, men insåg snart att han trivdes och stannade kvar i Blekinge i två år. Därefter fick han åter anställning i Helsingborg och var efter ett par års frånvaro hemma igen. Idag tjänstgör Jim på gränsskyddsgruppen H 2 och trivs som fisken i vattnet. Alltid på språng När man träffar Jim slås man av hans öppna attityd. Han verkar alltid vara på språng, för bakom hörnet väntar nästa utmaning. Jag frågar honom naturligtvis varför det blev just tullen han sökte till. Han säger att det var en ren slump då han 1985 såg en annons i tidningen att tullverket sökte folk. Han lämnade in sin ansökan och blev antagen i Helsingborg. Den första introduktionen i arbetet var i Malmö men Jim kände sig inledningsvis inte riktigt bekväm med sin statliga anställning. Han säger att han tänkte ”att i det här dårhuset kommer jag inte att stanna”. Han tyckte inte att cheferna imponerade. De tog visserligen ansvar men inte mer. Han vände sig mot systemet som då rådde, att cheferna tillsattes efter åldersprincipen och kanske mindre av kompetens och vilja. Hur det än var så stannade han kvar och säger att otroligt mycket har skett sedan dess. Idag ser han helt annorlunda på Tullverket och dess chefer. Utvecklingen har gått framåt och dagens ledare är kompetenta, yngre och tar mycket mer ansvar för verksamheten. Han är noga med att påpeka att mycket av framgångarna inom jobbet är kollegernas förtjänst. Det är stimulerande att arbeta med personer som också vill framåt och tillsammans kompletterar man varandra för att få en väl fungerande enhet. Sam- 72 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 tidigt ger det den egna personliga utvecklingen en knuff i rätt riktning. Jim menar att det är en väldigt viktig del i jobbet för att inte hamna i en stagnation. Han säger också att det är roligt på jobbet, att han är privilegierad som faktiskt har ett arbete som han uppriktigt trivs med. I takt med att arbetsuppgifter försvunnit har nya tillkommit. Sysselsättningen är omväxlande och arbetsområdet stort. Jakten på narkotikasmugglare prioriteras och det stora inflödet av alkohol och cigaretter håller brottsbekämpningen igång. Vägarna in i landet är många och för Jim och kollegorna handlar det om att främst kontrollera resande i Helsingborgs färjelägen eller vid Öresundsbron i Malmö. Tågen från Köpenhamn kontrolleras också. Den stora lastbilstrafiken i Trelleborg kräver sitt. Man arbetar även på Sturups flygplats och färjeläget i Ystad. Tullverket har också sedan några år tillbaka samma befogenheter som polisen att göra nykterhetskontroller. Många är de onyktra förare som upptäckts i färjelägena. En annan viktig arbetsuppgift som tillkom 2004 är att gränsskyddsgruppen numera gör initiala utredningsåtgärder vid uppdagade smugglingsbrott såsom beslagshantering, fotodokumentation, håller förhör och har åklagarkontakt. Om det finns beslut om husrannsakan, händer det att gränsskyddspersonalen deltar i den. Att gränsskyddsgruppen inledningsvis tar hand om en utredning underlättar för tullkriminalpersonalen som sedan fortsätter handlägga ärendet. För Jim och hans kolleger är detta också en kompetenshöjning då man innan 2004 direkt lämnade ett beslag vidare till tullkriminalpersonalen som kom till platsen och tog över. Jim menar att det nya arbetssättet gör att man känner sig mer delaktig i processen. Trivs i gränsskyddet Jim beskriver att jobbet ibland kan liknas vid en teaterpjäs där man får spela olika roller för att uppnå sitt byta sitt nuvarande jobb mot ett annat i Tullverket. Han svarar ett bestämt nej. Det har aldrig varit aktuellt för hans del. Han är väldigt nöjd med det han gör idag och så länge han känner att han rör sig i rätt riktning finns det ingen sådan önskan hos honom. Det finns dock ett uppdrag som han tagit sig an. En gång om året anordnar Kustbevakningen (KBV) den s.k. Öresundsveckan, som är en fortbildning för personal inom KBV. Kursen innehåller både teori och praktik. Jim arbetar som lärare i den praktiska delen vilket innebär övningar på Öresundsbron samt på tågen från Köpenhamn. Jim som därmed fått en inblick i KBV, säger att det är stor skillnad på KBV idag mot tidigare. Myndigheten har utvecklats i samma riktning som Tullverket och precis som hos tullen finns idag ett annat tänk, särskilt när det gäller narkotika. Spritdoft avslöjade smuggling Tullinspektören Jim Rugsten har avslöjat många narkotikasmugglare under sina snart trettio år i Tullverket. mål. Det gäller att verkligen prata med dem han ska kontrollera, försöka få ärliga svar och bedöma om det finns någon trovärdighet eller inte i det han får berättat för sig. Det finns inga färdiga mallar för vilken vändning ett ärende tar. Alla fall är unika och de olika lösningar han finner på skiljer sig från gång till annan. Man får helt enkelt anpassa sig till situationen, vilket självfallet kräver stor flexibilitet och lyhördhet av tjänstemannen. Jim poängterar också respekten för människor. Han säger att det inte är hans sak att döma någon, den uppgiften vilar på andra. Lika lite som han dömer någon, lika lite vet han vad det är som lett fram till att någon begår ett brott. För Jim är det av största vikt att aldrig skiljas från någon resenär i ovänskap. Även om det varit hårda tongångar under en kontroll och man haft olika uppfattningar om saker och ting, ser han det som betydelsefullt att ge ett handslag och säga ”trevlig att träffas” innan man skiljs åt. Jim menar att tanken är att utomstående ska förstå hur tullverket även är till för att hjälpa människor. Förhoppningsvis blir tullarna respekterade i sitt arbete och den som fått ett bra bemötande tar kanske med sig en positiv syn på Tullverket och dess personal. Undertecknad kan vittna om att detta stämmer. Som utredare vid tullkriminalen har jag mött flera, både i arrester och i häkten som ber mig ta med en hälsning till Jim. Jim fick frågan om han aldrig har funderat på att Intervjun lider mot sitt slut och jag måste ju fråga Jim om det är något särskilt beslag han vill berätta om. Han säger att det finns många historier att berätta men en som tillhör det ovanligare slaget ger han mig. För ett antal år sedan kom en norskregistrerad trailer till Helsingborg med färjan. Lasten bestod av ett stort cementblock som vägde 14 ton. Ekipaget togs ut för tullkontroll. Ganska tidigt fattade Jim och hans kolleger misstanke om att allt inte stod rätt till. Man tyckte att det var något konstigt med chauffören även om det inte gick att säga vad. Enligt chauffören kom betongblocket från hamnen i Hamburg där man testat cementen för att se hur bra det klarade påverkan av vatten. Jim tog kontakt med norska tullen som blev väldigt intresserade av både chaufför och last, men ville inte säga något mer. Eftersom tullare är ett envist släkte, gav man inte upp känslan av att det var något skumt med alltsammans. Trailern kopplades loss från dragbilen och man gjorde en utförlig kontroll utan att finna något. Det fanns då inte mer att göra utan chauffören var fri att åka när han kopplat på trailern igen. Tyvärr var detta ingen tursam dag för norrmannen. När han skulle köra ut från garaget med den påkopplade trailern, tappade han den vilket omöjliggjorde fortsatt resa den kvällen. Det blev till att parkera sig för natten. Då chauffören inte tyckte det var så trivsamt i bilen lämnade han helt sonika den. Tullen hade i det läget inga befogenheter att hålla chauffören kvar men man bestämde att bevaka ekipaget under natten. På morgonen gick Jim och kollegerna in i bilens hytt och märkte att det luktade sprit. Trots ihärdiga försök gick det inte att hitta anledningen. Man fattade då beslut om att ta ner en expert från ett företag med inriktning på cement och man började knacka loss cementblocket. Äntligen kom bekräftelsen att man haft rätt hela tiden. Inne i blocket dolde sig nämligen två tankar à 5000 liter, innehållande 96-procentig sprit. Troligtvis hade det uppkommit någon spricka när trailern tappades och spritdoften börjat läcka ut. n Ulla-Stina Nilsson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 73 Boktips Kaffe med Rån Trivsam skröna om senil olydnad är en bra sammanfattning för Catharina Ingelman-Sundbergs bok Kaffe med rån. På det privata vårdföretaget AB Diamantens Servicehus får de boende känna av besparingarna medan personalen lever i sus och dus. För att gamlingarna inte ska protestera förvandlas de till fogliga får med lugnande piller. Maten är tråkig, utflykterna få och allteftersom försvinner även bullarna till kaffet liksom juldekorationerna. Syster Barbro är mer intresserad av direktören som driver servicehemmet än de gamla och hennes sätt att få hans uppmärksamhet är att dra in på kostnaderna. En dag får bokens hjältinna, den 79-åriga Märta, nog och samlar ihop sina vänner Snillet, Krattan, Stina och Anna-Greta och bildar ”Pensionärsligan”. Märta och Snillet, de modigaste och driftigaste i gänget är snart igång att planera för hur det skall begå någon form av brott som genererar pengar, dels pengar de skall skänka till sjuka och gamla och dels för att de själva skall få en härlig fängelsevistelse med god mat och utomhusvistelse. Med Märta som boss ger de sig på allt från ekonomisk brottslighet till att kidnappa dyrbar konst på Nationalmuseum. Pensionärsligan kan obemärkt begå brott och stjäla dyrbar konst utan att upptäckas. Detta blir en slags symbol för hur osynliga äldre människor kan bli. De betraktas av samhället som harmlösa inredningsdetaljer och ett problem i stadsbudgeten. Äldreomsorgen är i Sverige i vissa fall under all värdighet och det lyckas Ingelman-Sundberg faktiskt lyfta fram samtidigt som hon behåller glimten i ögat. Det är en lättsam kriminalkomedi med hög mysfaktor som får en på gott humör och en riktig feelgoodbok i vintermörkret. Författare Catharina Ingelman-Sundberg Fallvatten En hel höst har norra Norrland plågats av regn. Till slut blir trycket i kraftverkets vattenmagasin för stort. En efter en brister dammarna. Luleälven dränker människor, djur och bebyggelse. Det blir en dominoeffekt som bygger upp en gigantisk flod som sväljer älvdalen ända ner till Luleå. Bland dem som drabbas är den urbane same som kör sport-Saaben för sitt liv, samtidigt som tsunamin växer i backspegeln. Vi träffar även den självmordsbenägne helikopterpiloten Vincent som söker döden mot berget, hans gravida dotter och hans förlupna hustru. Här finns även den utbrända lärarinnan och kraftverksarbetaren Barney, som äntligen får chansen att visa kvinnorna vem som faktiskt är starkast. Deras öden flätas samman i den desperata kampen mot katastrofen. Det är tack och lov ingen ögonvittnesskildring, även om författarens skarpa blick för oändligt många detaljer skulle få en att kunna tro det. Romanens röda tråd är människans litenhet inför naturens krafter. Här är det inte älgarna som demonstrera utan moder jord! Naturen, vattnets kraft och storslagenhet i all ära, men det är människorna som gör berättelsen. Och de agerar och reagerar både klokt och dumt och framförallt irrationellt över det fakta som finns på bordet. Mikael Niemi skapar ett våldsamt tryck i sin historia som utspelar sig under en och samma dag. Det går fort när han berättar om katastrofen som faktiskt skulle kunna hända. Fallvatten beskrivs med norrländsk humor, ironi och med glimten i ögat och när katastrofen är framme så är vi i alla fall bara människor. I all förödelse märks en uppenbar glädje i att få lyfta fram och visa det norrländska kynnet och den samiska kulturen. Texten är omsorgsfullt format och en ren njutning att ta del av och det lär dröja innan jag glömmer samen Adolf Paavals kamp mot döden i sin älskade Saab. Han som nere på älvens botten ståndaktigt tänkte fan, Saaben, det är ingen bil ”man spottar i ”. Bokförlag Forum Recension Åsa Dahlberg Författare Mikael Niemi Förlag Pocketförlaget 76 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 ror ger en oramat. För Boktips Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor Upplaga 11.1 mband med uk. Fylliga nska termer. parat, miss miljöer. om härmed utbildning, ra grupper har utgivits r ges ut av otikapolis ing: snpf.org npf.org ediahuset.se 78-91-87514-36-4 Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ger en detaljerad bild av narkotika det aktuella svenska missdopningsmedel och 11.1 h ä l s o fa r l i g a va r o r brukspanoramat. För ett hundratal aktuella droger beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om viktiga juridiska och medicinska termer. Med sin elfte upplaga (2012) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 385.000 exemplar. Skriften har fått omfattande användning i utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska och ryska. Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen. Den idiotiska klubben En bok av Göran Bohlin Den idiotiska klubben kom ut första gången våren 1995 och är nu uppdaterad och utökad med 80 sidor. Boken kan ses som en resa från mitten av 1950-talet och fram till 2006 och där ges under resans gång exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken skildrar också enskilda rockartisters koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika, narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna i vårt närområde m.m. Anabola Androgena Steroider 2.1 ANABOLA ANDROGENA STEROIDER Anabola Androgena Steroider Upplaga 2.1 Den globala marknaden för anabola androgena steroider, AAS, är mycket omfattande och lukrativ. Missbruket av AAS-preparat är etablerat och den illegala hanteringen belastar rättsväsendet och sjukvården alltmer. Gunnar Hermansson och Tommy Moberg I skriften Anabola Androgena Steroider ges en orientering om bakgrunden till problemet fram till den aktuella situationen, missbruksmönster, effekter och bieffekter, påverkan på hjärnan, behandling, preparatöversikt, illegal tillverkning, lagstiftning och beslag, Internethandel, AAS och våld samt slutligen samhällets åtgärder. Den nya uppdaterade upplagan av Anabola Androgena Steroider är också kompletterad med ett antal nya bilder. Med sitt okomplicerade språk ger den en heltäckande beskrivning av AAS-problemet och lämpar sig väl för människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande kunskaper om ett aktuellt och angeläget samhällsproblem. Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF Mandom, mod och morske män En bok av Tommy Moberg & Gunnar Hermansson Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal marknad av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AASproblematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 77 Varning för farliga tillskott Riksidrottsförbundet (RF) lanserade i början av året två korta filmer som pekar på riskerna med kosttillskott. Budskapet i filmerna är att tävlingsidrottare och styrketränande motionärer ska avhålla sig från att använda någon form av de prestationshöjande eller viktminskande preparat som säljs på den så kallade kosttillskottsmarknaden. Ambitionen med filmerna är mycket lovvärd, det finns ingen anledning att köpa och använda dyra och okända preparat som utlovar snabba resultat med vikt, styrka eller prestation. Sådana preparat innehåller inte sällan dopingklassade eller på annat sätt förbjudna substanser. I filmerna talar man tyvärr oavbrutet om kosttillskott (som per definition ska utgöras av näringsämnen som finns i mat, t.ex. vitaminer och mineraler), när filmerna egentligen handlar om sporttillskott som kan orsaka en dopingavstängning eller vålla kroppslig skada. Exempel på sådana preparat under senare tid är Craze, Jack3d och OxyElite Pro, populära tillskott som använts för viktminskning. Utan att det framgår av innehållsförteckningen har det visat sig att preparaten innehållit DMAA, som också kallas metylhexanamin. Substansen har amfetaminliknande effekter och har nu förbjudits i flera länder, däribland Sverige. Göteborgsposten (GP) publicerade i augusti 2013 en intressant artikel om antalet friidrottare som belönats med medalj under 2000-talets OS, VM och EM och som dessutom vid något tillfälle förekommit eller förekommer i dopningssammanhang. Informationen hade hämtats från The international track and field annual, IAAF och BBC. 78 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 Ett problem med trovärdigheten i RF:s filmer och i den allmänna debatten är att Craze m.fl. kallas kosttillskott, när de egentligen visar sig vara droger som borde kunna jämföras med andra nätdroger. Man möjliggör då för tillverkarna att på ett smart sätt marknadsföra dem som tillskott i en gråzon som är i det närmaste oreglerad. Regeringen utreder nu möjligheten av att snabbare kunna utfärda nationellt saluförbud för farliga sporttillskott, ett litet steg i rätt riktning. n RF:s filmer ”Är du beredd att ta risken?” kan du se på www.facebook.com/svenskantidoping Gunnar Hermansson Det handlade om 124 guld-, 105 silver- och 79 bronsmedaljörer. Totalt hade alltså 308 medaljer delats ut i dessa utomhusmästerskap till friidrottare som någon gång erkänt, straffats eller är under utredning för misstanke om dopning. Enligt GP innebär detta att någon av de 308 medaljörerna, de flesta kortdistanslöpare, har funnits med på nästan varannan prispall i OS, VM eller EM-sammanhang under 2000-talet. – Jag är inte speciellt förvånad, säger Arne Ljungqvist, vice ordförande i antidopingbyrån Wada, till GP. I Wadas regi genomförs 250 000 – 300 000 dopingkontroller varje år inom världseliten enligt Ljungqvist som inte tror på en dopingfri framtid. Ingen av 308 friidrottarna är svensk. Antalet dopingtester som utförs av Riksidrottsförbundet har dessutom minskat drastiskt under tio år, från cirka 4 000 kontroller under 2004 till 3 100 i år. De avancerade testmetoderna för dopingprov har blivit allt dyrare, men anslagen till RF har inte ökat. Gunnar Hermansson SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 2/2014 Nästa nummer kommer ut i april 2014. Huvudtemat blir Nordamerika. Dessutom kommer en redovisning av Maskeradligans senaste bravader, en stipendieresa till Colombia och en del annat. Vi tar tacksamt emot artiklar, notiser och tips. Skicka till gunnar.hermansson@snpf.org. STIPENDIERUTAN Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser. SNPF:s resestipendium till PNOA:s årliga utbildningskonferens i Harrisburg, Pennsylvania. Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m. se www.pnoa.org. Mediahusets resestipendium till CNOA:s årliga utbildningskonferens I Kalifornien Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m. se www.cnoa.org SNPF:s stipendium för Årets Observation Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor. SNPF:s PTN-stipendium Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa. 80 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2014 Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s utbildningskonferens Tullverkets stipendium Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning. Svenska Carnegie Institutets polisstipendium Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman för att bereda honom eller henne möjligheter till studier och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi tar gärna emot era förslag till kandidat. Resebidrag Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa. Se villkor på hemsidan www.snpf.org
© Copyright 2024