REDAKTÖREN Nr 2 2011 Sveriges bästa personaltidning 2010 SJ-Nytt! Tävlingarna sidorna 4-12 Lindex intranät är bäst! SJ-Nytts vinande redaktion: Capri Norrman, Sofia Lundgren, Ylva Tägt, Hanna Axelsson Katzeff och Claes Salomonsson. Ansvarig för det vinnande intranätet Kristina Hermansson, Lindex. I bakgrunden Rims styrelseledamöter Christer Järild och Charlott Norlin som varit ansvariga för den nya tävlingen Bästa intranät. Ordförande har ordet Jag vill att ..., sid 2 Bästa krönikan 2010 Från Stjärnan: Lär av Tips 1 Ettan är viktigast! Hur får man omslaget lockande? sid 12 Tips 2 erfarenheter..., sid 3 Fri programvara, sid 14 Unik tävling fortsätter Styrelsen är formerad Reflektioner efter första tävlingen bästa intranät, sid 7 Vi årsmötet valdes styrelse för Rim, sid 14 Framtidsspaningar Postauktoritärt samhälle, intranät med själ och komplexister, sid 13 Alfs språkspalt Språkkänsla och känsligt språk, sid 15 Med mera Krönika - ordförande Jag vill att… REDAKTÖREN V ill du något med ditt redaktörskap? Om jag har förstått Marie Gumabon som är redaktör på NCC:s personaltidning Stjärnan och vunnit utmärkelsen Bästa krönika (se nästa sida) så vill hon bidra till att skapa en lärande organisation. I en lärande organisation stannar man upp och reflekterar över vad som gick bra och vad som gick mindre bra. Och hur man kan vända det som gick mindre bara till något positivt. I en lärande organisation måste alla vara delaktiga. Det duger inte att skylla på chefen eller ledningen. Alla har ett ansvar. Om det är en lärande organisation som du vill uppnå kan personaltidningen inte bara ta upp solskenshistorier, eller peka med hela handen. Då får du ge dig ut på fabriksgolvet, i sjukhussalarna eller kontorslandskapet. Då måste du lyssna och fråga med ett öppet sinnelag. N är det var som tuffast för SJ med snökaos, igenfrusna växlar, inställda tåg och förseningar drog SJ-nytt upp avdelningen där de anställda får beröm av sina kunder. Det blev nästan som ett temanummer. Claes Salomonsson och Ylva Tägt som gör tidningen ville lyfta fram tågpersonalens insatser och boosta dem. Strålkastarljuset hamnar ju så ofta på dem i toppen. I det här numret kan jag som krönikör och ordförande i föreningen uttrycka min vilja. Jag vill att fler ska få glädje av Rim. Vi arrangerar seminarier med några av de bästa föreläsarna inom vårt område till priser som skulle få andra kursanordnare att sätta i hal- Är medlemstidning för föreningen Redaktörer interna medier (Rim). Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnel Atlestam gunnel@atlestam.se 0708 454320 Redaktionsråd: Annica Hulth, Christer Järild, Charlotte Norlin, Alf Tornberg, Gudrun Tiberg, Elisabeth Tingdal. Rims ordförande Lars Bergström sen. Vi är ett nätverk där internredaktörer kan få stöd och växa i sin yrkesroll. Och som kronan i juvelen har vi en tidning som både gör djupdykningar i internredaktörens arbetsvardag och bevakar branschen. Nu tar vi också itu med vår webb som kommer att få ett rejält lyft efter sommaren. M en vi är ingen rik förening som kan anställa telefonsäljare, köpa annonsutrymme eller göra stora kampanjer. Om du gillar Rim och vill få ut ännu mer av oss, då skulle jag vilja att du tipsar om oss. Du möter säkert många intranät- och personaltidningsredaktörer i dina olika nätverk. Berätta om våra seminarier och våra tävlingar. Ge dem adressen till vår hemsida. Vill de veta mer så får de gärna höra av sig till någon av oss i styrelsen. Du kan också slänga iväg ett mejl till oss med kontaktuppgifter till potentiella medlemmar så kontaktar vi dem. Lars Bergström Ordförande i Rim Vill du vara med och påverka Redaktören? Redaktionsrådet behöver fler medlemmar! Vi har ett telefonmöte inför varje nummer då vi planerar innehållet. Den som har möjlighet åtar sig ett skrivuppdrag - men det är inte nödvändigt för att vara med i redaktionsrådet. Intresserad och vill du veta mer så kontakta Gunnel Atlestam, 0708454320, gunnel@atlestam.se 2 Annonsansvarig: Elisabeth Tingdal elisabeth@lira.se tfn 0703 967493, 031 842182 Tidningen kommer ut med fyra nummer per år. Nästa nummer: Manusstopp den 12 september. Kommer ut vecka 38. Kom gärna med synpunkter, tips och bidrag! Redaktören förbehåller sig rätten att redigera i materialet. Osignerade texter är skrivna av redaktören. Rim är en förening och mötesplats för alla som arbetar med interna medier såväl inom privata företag och organisationer som inom offentlig verksamhet. Mer information om Rim finns på www.rim.se Där hittar du bland annat kontaktuppgifter till alla i styrelsen och kansli och information om hur man går med i Rim. Är du inte redan med - så gå med! Redaktörer interna medier finns också på Facebook. Aktuellt - Bästa krönika Redaktören publicerar här Bästa krönikan 2010. Läs juryns motivering på sidan 11 Lär av både bra och dåliga erfarenheter D et blåste ordentligt på västkusten i natt. På bästa göteborgsvis kan man konstatera att hela havet stormade och sedan snabbt dra en parallell till NCC. Det har hoppats runt en del på stolarna sedan förra numret och eftersom vi i detta nummer presenterar ytterligare drygt 50 lediga stolar så lär det bli mer hoppande. Det rör på sig, det går bra för NCC och trots att vår blivande koncernchef verkar vara en hejare på att åka utför så ska det nog gå bra framöver också. Det kommer med all säkerhet att finnas lika mycket bra saker att berätta om 2011 som det fanns 2010. Fast jag skulle ju vilja berätta lite mer om sådant som inte är så bra, också. J ag får ofta höra att Stjärnan verkar tillrättalagd och att vi visar allt i ett rosenrött skimmer. Så må det vara men vi berättar om det vi hör och det vi får. Då och då dyker vi på något som kan liknas vid en tuff utmaning eller något som kanske inte gick riktigt som det var tänkt men när vi börjar gräva i det så får vi höra »det är inte riktigt läge att skriva om det här nu«, typ. Det vanligaste är dock att vi inte får höra om de dåliga erfarenheterna eftersom allt för få ställer upp och berättar om dem. 2011 skulle jag vilja ändra på det. Jag vill ha fler verkliga utmaningar i tidningen, mer av det där som inte är så enkelt, ett större utbyte av även dåliga erfarenheter. Det skulle väga upp allt bra som görs och ge en mer ärlig bild av NCC, ett NCC som fler känner igen sig i. Jag har funderat lite över varför det är så svårt att dela med sig av dåliga erfarenheter, kanske är det för att man då själv riskerar att framställas på ett sämre sätt? Kanske är det för att man snabbt förtränger dundermissarna? Jag har till exempel väldigt svårt att hitta konkreta exempel på mina egna tillkortakommanden och i ödmjukhetens namn måste jag nog tillstå att det inte beror på att det råder brist på varan. I Stjärnan är vi dock inte ute efter att sätta dumstrut på folk eller hänga ut någon stackare varje nummer för att visa på att det faktiskt begås misstag. Tanken är ju att det ska komma något positivt ur det vi skriver – något som någon annan i företaget kan dra nytta av. Vi skulle till exempel kunna berätta om ett projekt som var på väg att gå snett men som sedan räddades upp på något smart sätt. Eller ett problem som man tampats med lokalt men inte hittat lösningen på – kanske tampas någon annan i en annan del av landet med samma problem eller har hittat en lösning. Eller så skulle vi kunna skriva om ett projekt vi inte fick och vad vi drar för lärdom av det. Eller varför inte berätta om något som gick helt fel och ge en bild av varför man tror att det gick som det gick. Vi är bra, svårslagna och ganska fantastiska, men det finns saker att arbeta med och det finns en rad dåliga erfarenheter att dela med sig av. Det är jag övertygad om. Hör av er! Marie Gumabon Chefredaktör för Stjärnan, NCC Redaktören har ordet ... Jag klistrar örat till radioapparaten och lyssnar på Ekot och Staffan Sonnings rapport från G8 mötet. ”Samtidshistorien har dock satt käppar i hjulet för president Sarkozys dagordning. En sexanklagad ordförande för Internationella valutafonden, en japansk kärnkraftskatastrof och en demokrativåg över Frankrikes nordafrikanska grannar har knuffat ner internetfrågan ordentligt i intressehierarkin. Inte blir det bättre av att just informationsfriheten på internet har spelat en avgörande roll i samtliga av dessa samtidshistoriska milstolpar.” Reportern tänker på Sarkozys önskan om beslut om en reglering av internet. Det får mig att tänka på Rims årsmöte där forskaren Lars Ilshammar pratade om den fantastiska möjlighet till utveckling av demokrati och demokratisering av kunskap som nätet ger. Han såg ett postauktoritärt samhälle framför sig men varnade samtidigt för att de som har makten idag kommer att sätta käppar i hjulen. Ja ekonomiska intressen har stor betydelse för utvecklingen av friheten. Informationen är kanske fri på nätet men är nätet fritt? Det var väl så att Google hjälpte den kinesiska regimen med censuren. Och Apple har efter påtryckningar inte längre någon nerladdningsbar app som ger tillgång till Wikileaks tjänster … Vad har detta med internkommunikation att göra? Jo utvecklingen följer samma mönster. För att citera en jurymedlem från tävlingen Bästa personaltidning: ”Det största som har hänt journalistiken är att vi kan inte kontrollera den längre. Det gäller personaltidningar också – är den inte trovärdig så kan personalen istället komma att uttrycka sig i de nya sociala medierna.” Något att tänka på! Trevlig sommar!!! Gunnel 3 Aktuellt - Bästa intranät Sveriges bästa intranät 2010 Lindex segrade med Index Skärmdump av Lindex intranät Index första sida ” Lindex intranät gör det ett riktigt bra intranät måste göra - stöder kärnan i affären. Intranätet hjälper medarbetarna att göra sitt arbete med fokus på de produkter och den säljprocess som skapar lönsamhet, genom allt från goda planeringsöversikter till väl strukturerade möjligheter att i butikerna få svar på viktiga frågor. Intranätet stärker också företagskulturen och har många exempel på ett bra redaktionellt innehåll. ” Juryns motivering till priset för Bästa intranät 2010 Läs mer på nästa sida 4 Aktuellt -Bästa intranät Lindex segrade ... fortsättning från föregående sida Anledning att fira. Kristina Hermansson ansvarig för Sveriges bästa intranät 2010 på det serpentindekorerade kontoret på Lindex i Göteborg. ”Lindex intranät gör det ett riktigt bra intranät måste göra - stöder kärnan i affären.” – Speciellt den meningen i juryns motivering glädjer mig. För det är just att verkligen vara det stödet som är vårt mål, säger Kristina Hermansson, ansvarig för Lindex internkommunikation. L där medarbetarna ska få den inindex intranät, Index, har en formation de behöver på ett så bra tydlig struktur och ett brett sätt som möjligt, säger Kristina. innehåll. Här finns allt från maIntranätet är gemensamt nualer för hur man för hela företaget som har startar en butik till Vårt intranät butiker i 13 länder. senaste modet, är en – Varje butik har en egen information om samlingsportal. inloggning så vi kan lägga kommande kamFrån det når ut viss information som bapanjer, tävlingar, ra gäller den enskilda butibloggar och adminis- man alla våra ken. Och varje land lägger trativa funktioner som system. ut sin egen planering, sätill exempel tidsrapger Kristina. portering. Huvudrubrikerna är på engelska – Vårt intranät är en samlingssom är koncernspråket, men anportal. Från det når man alla våra nars gäller det egna landets språk. system. Det är ett arbetsverktyg ” Information från huvudkontoret läggs ut på engelska. – I varje land finns det en informationsansvarig, som jag har som kontaktperson, som jobbar med intranätet lokalt. Vi har också några butiker i varje land som är så kallade superusers som är väldigt duktiga på intranätet och som också fungerar som referensbutiker för utvecklingen av nätet. Oftast är det telefonmöten som gäller för kommunikationen med kontaktpersonerna runt om i Europa. Fortsättning på nästa sida 5 Aktuellt -Bästa intranät Lindex segrade ... fortsättning från föregående sida På kommunikationsavdelningen med IT-avdelningen och konsultföpå huvudkontoret i Göteborg finns retaget Altran. Nuvarande system förutom Kristina två medarbetare är byggt på SharePoint 2007 men som arbetar med det praktiska aren uppgradering till 2010 är på betet med intranätet och en som gång med sjösättning i sommar. har ansvaret för den – Jag ser många externa kommunikamöjligheter – Vi vill ha en öppen nya tionen. med uppgradekultur där vi kan tipsa, Grunden för dagens ringen, till exempel motivera och inspirera Index började bygatt starta commugas för huvudkontoret varandra nities. My profile, 2003. År 2006 var alla är en annan ny del verksamheter i Sverige som man kan säga är medarbetaranknutna. nas egna sidor på intranätet. Här – Idag är intranätet en självklar finns bland annat kontaktinformaoch viktig del vid uppstarten av en tion och note board. Alla använny butik oavsett vilket land det är. dare kommer att få möjlighet att Tidigare faxade vi ut informationen tagga information och skapa länkar till alla. Tänk vilken tids- och kosttill användbara sidor med mera. nadsbesparing det har blivit, säger Redan idag finns det mycket uppKristina. skattade funktioner för erfarenDet är kommunikationsavdelninghetsutbyte. Lindex har en koncernen som äger, driver och utvecklar gemensam blogg och de svenska intranätet. De gör de i samarbete butikerna har ett eget diskussions- ” forum. Butikerna har också möjlighet att ställa frågor till kontor och få svar via intranätet. – Vi vill ha en öppen kultur där vi kan tipsa, motivera och inspirera varandra, säger Kristina. Gunnel Atlestam FAKTA om Lindex Lindex är norra Europas största modekejda. Antalet anställda är cirka 5000. Lindex har butiker i 13 länder. De flesta i Sverige, Norge och Finland. Webbutiken når alla länder i Europa, 27 stycken. Lindex har sitt huvudkontor i Göteborg. Sedan några år tillbaks ägs Lindex av finska koncernen Stockman. Reportagen i personaltidningen - hittills ... Lindex har även en interntidning, InStore, som Kristina Hermansson också är redaktör för. Den innehåller bland annat olika reportage, den kommande säsongens mode och annan inspiration. InStore ges ut på engelska, svenska, finska och norska och kommer ut vår och höst. – Till hösten kommer vi dock att testa att kommunicera innehållet på nytt sätt, bland annat genom film. Vi får se hur det faller ut och sedan ta ställning till hur fortsättningen blir för InStore, säger Kristina. 6 Aktuellt -Bästa intranät Flera riktigt bra intranät Förutom pris för Sveriges bästa intranät delade juryn ut tre hedersomnämnanden. De gick till Apoteket, SEB och fastighetsföretaget Wallenstam. I juryn ingick Per Torberger, Kicki Strandh, och Fredrik Wackå Juryns motivering - Apoteket: ” A ponets intranät har en väldigt närvarande högsta ledning. Genom artiklar, diskussioner och webb-tv är ledningen verkligen där, en viktig lärdom för alla organisationer som likt Apoteket är mitt uppe i en stor omställning. Dessutom har intranätet bra stöd kring produktprocessen med bland annat prioriterad varuinformation och e-learning. Juryns motivering - SEB: ” F å intranät tar redaktionellt innehåll så Nyhetsrapporteringen har en imponerande inte minst genomarbetade storytelling-artiklar riktning SEB vill utvecklas i. En chattande VD, ledningen, medarbetarna och intranätet självt. seriöst som SEBs. bredd och inkluderar som tycks stöda den som SEB har, stärker Juryns motivering - Wallenstam: ”W allenstam har en verkligt genomtänkt integration av sociala möjligheter och det traditionella intranätet. Med en snygg design och lättillgänglig startsida ger intranätet ett välkomnande och inbjudande intryck. Vi uppskattar också lekfullheten kring temat ”Myran” i namn, design och innehåll. Pristagare. Eva Jangö, redaktör för Apotekets intranät Aponet tog emot juryns hedersomnämnande på Rim:s årskonferens. Eftertanke Intranättävlingen är här för att stanna Efter att Rim - som helt oberoende aktör - har arrangerat tävlingen Sveriges bästa personaltidning i 17 år tyckte vi nu att tiden var inne att också utse Sveriges bästa intranät. E tt viktigt syfte var att främja just det redaktionella arbetet på våra intranät eftersom en del företag och organisationer låter personaltidningen övergå till intranätet. Det var glädjande att vi lyckades engagera en jury med några av Sveriges tyngsta namn inom området; Kicki Strandh, Fredrik Wackå och Per Torberger och att det var så många som ville vara med och tävla första gången - 17 deltagare! Samarbetet med jurymedlemmarna flöt på bra, mycket tack vare deras professionalism och breda kunnande på området. Vi var med i en första gallring och lämnade synpunkter på bidragen men det slutliga valet av vinnare och hedersomnämnande gjordes av juryn. För oss som skrivande redaktörer var kanske valet av Lindex inte självklart vid en första reflektion. SEB som fick ett hedersomnämnande hade det bästa redaktionella innehållet, men i ett längre och lite mer strategiskt perspektiv är det viktigt att vi breddar vår syn. Det handlar ju till syvende och sist om att intranätet ska fylla sin funktion, också som arbetsredskap, och engagera medarbetarna. När Lindex Kristina Hermansson presenterade deras intranät på vårkonferensen blev det tydligt att det skapar just engagemang i deras butiker både i Sverige och internationellt. De sociala inslagen i form av bloggar fungerar som en slags nyhetsförmedling från golvet och i någon mån också som en klassik personaltidning med mycket medarbetarfokus. Intranättävlingen är helt klart här för att stanna. Nästa år kommer vi att få in minst dubbelt så många bidrag. För att föreningen ska utvecklas måste vi fånga in den redaktörsskara som arbetar med webb och intranät. Många arbetar också både med personaltidning och intranät som ett lite nyare inslag med mer teknik och ett lite bredare kommunikationsperspektiv jämfört med den traditionella papperstidningen. Därför vore det väldigt intressant att ta del av era synpunkter på intranätens intåg i föreningen. Inom kort är det premiär på RIM:s nya webbplats. Där kommer du att ha möjlighet att diskutera bland annat detta. Vi ser fram emot att höra av dig! Christer Järild och Charlotte Norlin styrelseledamöter i Rim 7 Aktuellt -Bästa personaltidning Sveriges bästa personaltidning 2010 SJ-nytt lyfter fram hela personalen Under det senaste året har det stormat mycket kring SJ. Samtidigt har personaltidningen levt upp och fått en helt ny kostym. Resultatet har blivit en färgstark och bläddervänlig tidning där hela personalen får komma till tals. P å Rims vårkonferens kammade SJ-nytt hem både priset för bästa personaltidning och priset till årets förnyare. Tidningen känns lyxigt matig, samtidigt som den skildrar SJ-anställdas verklighet. När det kom som mest klagomål på tågen i vintras, hade SJ-nytt ett helt uppslag där personalen hyllades, under vinjetten ”Tummen upp”. – Vi vill lyfta fram människorna. Får vi höra att det finns en populär tågvärd i Alvesta så åker vi dit och gör ett reportage. I ett nummer räknade jag till hundra människor som var med på bild, säger chefredaktören Claes Salomonsson. För två år sedan kom han till SJ med uppdrag att göra om tidningen tillsammans med redaktionschefen Ylva Tägt. Ett digert arbete tog sin början, hela tiden med läsarnas bästa för ögonen. För som det står 8 i policyn: ”SJ-nytt ska både vara ledningens kanal ut till de anställda och de anställdas röst om sin yrkesvardag och hur de upplever företaget”. Två dummies När det var dags att välja format togs två dummies fram, en av mer traditionellt nyhetsstuk och en med glossig magasinkänsla. Valet föll till sist på den senare, som inte är helt olik DI Weekend. – Vi är väldigt nöjda med att vi valde det här finare pappret och en gladare design och vi har märkt att läsarna också uppskattar det. Tidigare följde vi SJ:s designprogram i grått och beigt, nu är tidningen färgsprakande, säger redaktionschefen Ylva Tägt. Hon har jobbat med SJ-nytt i trettio år och tycker att layouten är den största förändringen. Men också innehållet har arbetats om. Tidningen fick två nya avdelningar: Dels ”Fokus på”, en fyrasidig fördjupning kring ett aktuellt ämne. Dels ”Bakvagnen” längre bak i tidningen, med rolig läsning till exempel om ”kärlek på jobbet”. – Tidigare var vi seriösa i hela tidningen med långa, utredande artiklar. Nu har vi fått en lättsammare avdelning, till exempel med tävlingar, som blivit en ny ingång till tidningen, säger Ylva Tägt. Gemensam redaktion En annan avgörande skillnad är sättet att arbeta. SJ-Nytt och kundtidningen Kupé har fått en gemensam chefredaktör i Claes Salomonsson. Redaktionen arbetar parallellt med båda produktionerna och en hel del material kan skrivas om och återanvändas. Istället för att anlita frilansare har journalisten Sofia Lundgren fortsättning på nästa sida Aktuellt -Bästa personaltidning SJ-nytt lyfter ... fortsättning från föregående sida Planering pågår. Sofia Lundgren och Claes Salomonsson diskuterar några uppslag till nästa nummer av SJ-Nytt. hyrts in på heltid från Nordiska tidningskompaniet. Samma firma gör tidningens layout. – Idag är vi tre på redaktionen och vi har också sett till att den övriga staben, 12-15 personer, medverkar i SJ-nytt. Det kommer vi att fortsätta med, säger Claes Salomonsson. Personaltidningen och intranätet har närmat sig varandra och börjat samarbeta istället för att se varandra som konkurrenter. Intranätet står för snabba nyheter och personaltidningen för fördjupning. En viktig roll för personaltidningen är till exempel att följa upp ledningens beslut. Hur blev det i verkligheten? – Som chefredaktör är jag ledningens öra och kan plocka upp det som är på gång. Jag är ju gammal kvällstidningsjournalist och ser till att skruva till det så att även lokförarna tycker att det är intressant, säger Claes Salomonsson. Ylva Tägts roll är snarare att komma ut på fältet och träffa personalen. Hon befinner sig ofta på resande fot. Snyggare och bättre Vad tycker då läsarna om förändringen? Den senaste läsarundersökningen från november visade goda resultat. Alla tycker att tidningen är snyggare och bättre. – Framför allt tyckte läsarna att tidningen blivit öppnare och visade folk ute på fältet istället för att bara vara ledningens röst. Det gläder oss förstås, säger Claes Salomonsson. För Ylva Tägt betyder läsarnas uppskattning mycket. Det är ett kvitto på att hon och hennes kolleger gör ett viktigt jobb. Inte minst i tider då det stormar kring SJ. – Generellt har inte personaltidningar så hög status i branschen, men jag skulle önska att fler kolleger kände stolthet över att vara med och utveckla sina verksamheter. Det är det få andra journalister som får göra. Det är obekvämt att verka så nära sina läsare men om man lyckas vinna deras förtroende så kan man verkligen känna sig nöjd. Annica Hulth Juryns motiveringar: Bästa personaltidning ” Här får personalen ta plats och breda ut sig i både text och bild. Människorna står i centrum när stort och smått blandas om vartannat, i en snygg och genomarbetad form. SJ-Nytt signalerar en tydlig vilja att finnas till för sina läsare, inte minst genom att ta upp aktuella problem i ett företag det stormat kring. Årets nyskapare ” I en trend där allt blir mindre och sparsmakat känns det spännande att se en tidning som i stället brer ut sig. En stolt kostym som för tankarna till DI Weekend. SJ är ett företag som fått ta mycket stryk i vinter men väljer att visa upp sig i tidningen SJ Nytt. 9 Aktuellt Bästa personaltidning Vinnare! Juryn för Bästa personaltidning har lärt sig mycket om olika verksamheter – vissa som de knappt visste fanns. Och de är imponerade av tidningarnas kvalitet. – Det finns en tydlig trend att tidningarna ser mycket bra ut. Man har verkligen satsat på form och bild. Men när det gäller kvalitén på texter skulle man kunna önska lite mer, säger Björn Häger, en av jurymedlemmarna. Det har varit ett tufft jobb att utse vinnare i de olika kategorierna. När juryn redovisar för sitt arbete på Rims årskonferens blir det en del frågor och diskussion, bland annat om personaltidningens självständighet och konsten att våga ta upp svåra frågor. − Jag menar inte att man ska kritiskt granska det egna företaget. Men man måste våga fråga och ta upp svåra ämnen, säger Björn Häger. Förutom vinnarna i de olika tävlingsklassrna passade juryn på på att dela ut några ”extrapriser”. Pris för Glatt humör fick vårdfö- retaget Attendos personaltidning för sin glada och varma attityd. Juryn redovisade också några ideer som de gärna snor … Hit hör Nya Spårvägens testning av kaffeautomater som finns där medarbetarna rör sig med rubriken Blaskomater. Zinktryckets rubrik Vad har du i matlådan snor de också gärna. Nedan ser du vinnarna i de olika kategorierna. Bästa bildjournalistik Att våga dra på bilder får reportagen att växa. Här möts vi av människor i närbild, i udda vinklar och i snyggt formgivna sidor. Layouten utnyttjas på bästa sätt. Stort uppslagna bilder ger tidningen en skön rytm och är en fröjd för ögat. Lära Stockholm använder sig av bra fotografer och hela tidningen känns lockande med sin bildjournalistik. Prismottagare. Agnetha Styrwoldt Alfheim, kommunikationschef för utbildningsförvaltningen och chefredaktör för Lära. Bästa form Stefan Bratt, redaktör för Trafikverkets tidning I Trafik tog emot priset för Bästa form. En enkel form är ibland det bästa. Tidningen är proffsigt utformad med tydliga vinjetter, bra kontraster, moderna typsnitt och smakfulla färger. Sidorna känns välfyllda och växlar mellan reportage, temauppslag och plock. Hyllan med notiser känns fräsch och ger ett lyft till sidorna. I Trafik lyckas göra en fullmatad tidning där allt känns lockande och inget känns tungt. Smakfullt rakt igenom. Fler vinnare på nästa sida 10 Aktuellt Bästa personaltidning Vinnare! fortsättning från föregående sida Språkpriset Ett rakt språk som utan omskrivningar gör det möjligt för alla att förstå. Lägg dessutom till ett tydligt tilltal som utan begrepp som stänger ute bjuder in även läsare utanför landstingsvärlden. Landstingstidningen tar hem språket. Redaktör Ulrika Englund fick pris för Bästa språk i Norbottens läns landstings personaltidning. Bästa reportage I ett föredömligt välskrivet, engagerande och lättillgängligt reportage berättar Svensk polis om poliserna bakom Arbogautredningen. Miljöbeskrivningar, perspektivväxlingar och sidotexter skapar en helhet som är tydlig, informativ och övertygande. Johanna Orre, chefredaktör för Rikspolisstyrelsens tidning Svensk Polis tog emot pris för bästa reportage. Bästa krönika/ledare Att få skriva om både bra och dåliga händelser och erfarenheter i en personaltidning är avgörande för trovärdigheten. En modig organisation vågar lämna det tillrättalagda. Om denna eviga balansgång i vardagen ger Stjärnans Marie Gumabon en bra bild. Bästa krönika är signerad Marie Gumabon, redaktör för NCC:s personaltidning Stjärnan. Jury I juryn har ingått Björn Häger, frilansjournalist, författare, utbildare och forskare, Kristina Flemming redigerare på SKTF-tidningen och redigeringslärare på Poppius grundkurs och Carina Skagerlind, redaktör för 2009 års bästa personaltidning, Sambandet, som ges ut av Polismyndigheten i Stockholms län. 11 TIPS Ettan – viktigaste sidan Omslaget är som ett skyltfönstret som lockar in kunden i affären. Ju bättre omslag, desto fler läsare. Peter Nyström layoutar Sophiahemmets personaltidning, Sophianytt, som vann juryns gillande i Rims tävling Sveriges bästa personaltidning. Här ger han några tips på vägen. S ophianytt har många olika läsare. Verksamheten rymmer sjukhus, forskning och högskola. Sophiahemmet är också en ideell stiftelse med många bidragsgivare. Samtidigt finns flera privata vårdgivare, som till exempel Capio, under Sophiaparaplyet. Tidningen går ut till både personal och bidragsgivare. – Det gäller att balansera de olika verksamheterna på omslaget, som ju ska vara lite av ett smörgåsbord, säger Peter. Därmed inte sagt att det ska råda millimeterrättvisa. På varje omslag av Sophianytt finns en dragarbild – med betoning på dra. Det är en bild som drar till sig blicken. Oftast handlar det om en reportagebild med en anställd i sin vardagliga arbetsmiljö. På omslaget som juryn fastnade för syns en kvinnlig ambulanshelikopterförare framför sin maskin. Förutom att det är en bra bild med perfekt ljus förmedlar den energi. Man känner luftdraget och vibrationen från rotorbladen. Peter Nyström står för lay-outen av Sophianytt 12 – Vi jobbar helst med fotografer som är skolade i reportagefotografi. Vi vill inte att det ska känns som reklam eller ett exklusivt magasin, säger Peter. För Peter och för den övriga redaktionen är det viktigt att tidningen inger förtroende. Därför har man valt ett litet tabloidformat som inger nyhetskänsla. Förutom dragarbilden finns ungefär fem mindre puffar – också de med bil- Bästa omslaget enligt juryn der på anställda och patienter. – Omslaget ska också fungera – Här har formen en ganska unsom en slags innehållsförteckning. derordnad roll. Det viktiga är tidDet ska ge ingångar till många oliningskonceptet och mixen i tidka delar i tidningen. ningen. Vi vill lyfta fram det som är Peter pratar om hög ”pick-upvärdefullt i vården. Vilket också är verkan”, det vill säga att det är Sophiahemmet devis: ”Vården du en tidning du skulle ta upp och är värd.” Det gör att formen mer bläddra i om den fanns i ett ställ i styrs av innehållet än av en given Pressbyrån. Å andra sidan behöver mall med förutbestämda textlängSophianytt inte skrika och chockder. Lars Bergström era eftersom den distribueras med post. Man kan vara förhållandevis nedtonad, vilket bidrar till att öka trovärdigheten. Peters omslagstips Ofta finns en konflikt mellan formgivare och skribenter. Formgivaren • Gör många ingångar på omser till det estetiska, medan skribenslaget så finns något för alla. ten vill att texterna ska vara begrip• Skriv en omslagspolicy. liga. Det kräver ibland lite mer utSophiahemmets omslagsbilder rymme. Hur är det på Sophianytt? ska till exempel förmedla energi och visa på mångfalden av Fakta om Sophianytt verksamheter. • Lita på bildmaterialet och Utgivning: fyra gånger per år konstra inte till formen. Omfång: 24 sidor • Våga dra på en bild. Distribueras med post till an• Ögonkontakt och närhet sälställda och bidragsgivare jer alltid. Produceras av Spoon • Gör en checklista för ettan. Framtidsutsikter Postauktoritärt samhälle på gång? – Den nya utmaningen är att våga släppa på kontrollen. Det som händer i arabvärlden nu visar tydligt de digitala mediernas sprängkraft när det inte finns en fri press, säger Lars Ilshammar. L ars Ilshammar är historiker, journalist och idag chef för Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Demokrati och teknik är hans specialområde. Han var inbjuden till Rims årsmöte för att tala under rubriken: Generation kommunikation – om värderingar, teknik och det genomskinliga samhället. – Demokratins utveckling hänger ihop med kommunikationsteknikens. Medierna hade till exemLars Ilshammar hos Rim pel en avgörande roll när det gäller att driva igenom den allmänna rösträtten, säger Lars Ilshammar och fortsätter: – Nätet är en potential för demokratisering av kunskap. Wikipedia är den starkaste symbolen för demokrati som utmanar de gamla föreställningarna om kunskap. Enligt en undersökning gjord av det internationella nätverket World Values Survey (www.worldvaluessurvey.org) är Sverige det land där utvecklingen mot rationella värderingar gått längst. Lars Ilshammar menar att det öppnar för ett mer antiauktoritärt system. Och vi är på väg mot ett postauaktoritärt samhälle. – Unga människor ser helt enkelt igenom tomma reklambubblor. Han tror inte att Piratpartiets framgångar i EU-valet var en engångsföreteelse. Utan menar att integritets- och öppenhetsfrågorna kommer att vara centrala på den politiska dagordningen i framtiden. – Även om nätet och samhällets digitalisering ger möjligheter till djupare demokrati så kommer det alltid att finnas intressen vars företrädare stretar emot och arbetar för att bevara rådande maktordning. Komplexister efterfrågas I framtiden är det varken generalister eller specialister som efterfrågas utan komplexister, alltså någon som kan se och analysera sammanhang. Detta var en av de tankar som framtidsanalytikern Troed Troedsson framförde på Hammer&Hamborgs seminarium om trender i kommunikationsbranschen. Troed Troedsson menade att i den utveckling som finns med sociala medier handlar kommunikatörens uppgifter inte längre om att informera från ledningen. För att bli framgångsrik handlar det mer om att ta in information från världen utanför – gå på kalaset och mingla och lyssna och prata – men dela inte ut broschyrer. Det samma gäller för såväl internt som externt. På www.hammerhanborg.com finns hela föreläsningen bandad. Där finns också resultatet av den underökning som företaget genomfört om trenderna inom kommunikationsbranschen. Snabb hjälp med Intranättrend: Själen finns! − En tydlig trend är att man nu tänker allt mer på desigen, vågar lyfta fram människan och bli allt mer personliga – intranäten får en själ, säger Kicki Stand, forskare och konsult, på Rims årskonferens. Utvecklingen av intranäten är tydlig. Sociala medier som underlättar samarbete och möjligheten att dela med sig av kunskap blir alltmer självklara. Likaså dess roll att vara en resurs för att bidra till verksamhetens mål. Det finns en trend att alltmer resurser faktiskt läggs på proffsiga intranät som bidrar till organisationens utveckling genom ökat samarbete, bättre kommunikation och effektivare processer. – Ledningen bör inte se intranätet som en kostnadspost. Företag som har en effektiv internkommunikation kan ge 47% högre utdelning av aktierna till sina ägare enligt forskning genomförd av den internationella konsultfirman Watson Wyatt, säger Kiki Strand och tillägger: – Bra intranät gör det enklare och roligare att jobba. layout ITCĪUMHQTO annonser & trycksaker pernilla@willmansfolk.se / 070 380 93 48 13 Blandat Kontakta Rims styrelse! Tveka inte att kontakta någon i Rims styrelse - som utsågs på årsmötet om du har synpunkter, idéer eller frågor på något som rör verksamheten. Kontaktuppgifter hittar du på www.rim.se Nya medlemmar Lars Bergström, ordförande Annica Hulth Christer Järild Lova Sima Eva Lundgren, suppleant Tips! Fri programvara Fri programvara används alltmer. Friheten innebär att programmet får användas för vilket syfte som helst, frihet att studera och modifiera programmet, att kopiera och förbättra det och sedan offentliggöra dessa förbättringar så att de kommer allmänheten till del. Eftersom fri mjukvara kan distribueras fritt finns det generellt tillgängligt till liten eller ingen kostnad. Nyligen var jag och lyssnade på en introduktion till fri programvara med Stin Rovden Eideen från kooperativet Gnutiken. Här är exempel på hans tips för oss som jobbar med tidning. Operativsystem: GNU/Linux Kontorssystem: Open office, www.openoffice. org Bildbehandling: GIMP, www.gimp.org Design: www.scribus.net Illustrationer: Inkscape, www.inkscape.org Jag använder själv Open office som ordbehandling och det fungerar bra och går enkelt att också spara som doc.dokument. Mer information om fri programvara hittar du på till exempel på http:gnutiken.se Gunnel 14 Charlotte Norlin Helena Håkansson, Svenska Spel Petra Lindberg, Högskolan på Gotland Fredrik Essevad, Stadium Marie Gumabon, NCC Jimmy Gustafsson, Polismyndigheten i Stockholms län Tina Eriksson, Polismyndigheten i Stockholms län Välkomna! Alfs Språkkrönika Bild: Lotta Holmén Språkkänsla och känsligt språk Krönikör Alf Tornberg Ofta säger oss vår språkkänsla vad som är rätt och när något känns fel. Men ibland händer det att vi inte riktigt litar på språkkänslan utan måste fundera lite extra. Fundera måste man också göra innan man använder ord som kan uppröra. Men det är inte lätt; minns Fritiof Nilsson Piratens ord: ”Skriver man om synålar är det alltid nån enögd jävel som känner sig träffad.” V id ett tillfälle funderade jag mer, vilket är synnerligen vanligt: en god stund på om ”mycket Det har varit mycket olyckor på sten” utan vidare kan bytas senaste tiden.” ut mot ”många stenar”. osef Stalin var bra på censur. Som många gånger tidigare vid Misshagliga personer på fotogradylika funderingar konsulterade jag Språkriktighetsboken. Där kan fier av sovjetledningen vid tribunen man läsa att båda uttrycken är kor- på Röda Torget lät han helt enkelt rekta, men att det skiljer en nyans retuschera bort i takt med att de i betydelsen. ”Mycket sten” i mar- föll i onåd. I Sverige har hans metod också ken betyder att marken är stenrik och att man inte fokuserar på de med stor framgång adopterats av SVT som totalt raderat ut sin enskilda stenarna medarbetare Ola Lindholm utan på myckenMen detta från sin hemsida. Varken rörheten. ”Många stalinistiska liga eller orörliga bilder av stenar” i marken tilltag är inga- honom går längre att se. är ett uttryck för För åtskilliga decennier att man vill framhål- lunda nytt. sedan försökte man radera la ett stort antal enut ordet ”kalhygge” och ersätta det skilda stenar. ”Sten” är ett räknebart sub- med ”föryngringsyta”, som skulle stantiv och kan anges i både an- ge en mer positiv känsla. Men martal och mängd. Andra substantiv är ken var lika kal oavsett vad man inte räknebara och anges normalt kallade det som var kvar när träbara i mängd. Till exempel ”mjölk” den huggits ner. Det finns fler exempel på att och ”vin”. Här är det bara ”mycket” (eller ”lite”) som gäller. Men de icke språk och användning av vissa ord räknebara substantiven kan ibland kan väcka riktigt starka känslor. På behandlas som räknebara, ofta i senare tid har man fått stora skälsärskilda betydelser: ”Ett gott vin”, van av att såväl se som att uttala ordet ”neger”. Det har gått så långt ”flera goda viner”. Ur Språkboken: ”På motsva- att man förvanskar det historiska rande sätt kan normalt räknebara arvet genom att radera ut ordet substantiv ibland fungera som icke neger vid nytryck av barnböcker räknebara. Exempel: Det dräller av från förra seklets början. fisk i sjön, Det finns gott om älg et är naturligtvis inte själva oroch hjort i skogen och Kan du skadet det är fel på. Inget ord kan la potatisen? I samtliga fall handlar det i prak- i sig vara fel. Det avgörande är hur tiken om flera fiskar, älgar, hjortar och i vilket sammanhang ordet anoch potatisar – men det faller sig vänds. Dock uppfattas ordet ”neändå onaturligt att använda plural- ger” som nedsättande i dag. Därför former i fall som dessa, eftersom är det viktigt att vara försiktig om man använder det och kanske hellantalet inte är det intressanta. Ett liknande fenomen är just när re välja något annat. Men Svensk mycket används framför pluralfor- Ordbok, utgiven 2009, förkastar J ” D inte helt användning av ordet även om man noterar att det ”kan uppfattas som nedsättande”. Så här står det i en kommentar: ”Neger var länge ett ord som inte på något sätt uppfattades som nedsättande. Man talade till exempel om negerledaren Martin Luther King. Då var också beteckningen färgad vanlig. Numera bör man dock hellre använda ordet svart eller – när det gäller amerikanska förhållanden – afroamerikan. Även om användning av ordet neger kan vara obetänksam bör den dock inte utan vidare stämplas som rasistisk.” Benämningar på ting eller företeelser där ordet ”neger” ingår borde inte vara känsliga att använda. Det torde vara svårt att hitta något annat ord än ”negro spirituals” för den typ religiösa sånger som skapades av de afrikanska slavarna i USA. ”Negerboll” får man säga, men det är tveksamt om det är tillrådligt att använda det vid marknadsföring. Ett konditori i Sjöbo blev anmält till Diskrimineringsombuds mannen (DO) för att man annonserat att man sålde negerbollar. DO kunde inte Tänk vilken fälla eftersom anmäladdning det inte kan finnas i ett laren uppgav sig ord. vara personligen kränkt. Men DO noterade att om någon känt sig kränkt av skylten i fönstret och gjort anmälan hade ärendet kunnat leda till att konditoriet tvingats betala skadestånd. Tänk vilken laddning det kan finnas i ett ord. ” Alf Tornberg 15