4/2012 Sömntutan! Medlemsblad från Apnéföreningen Väst MUSIK SOM JULGODIS! Snart är det jul igen och önskelistornas klappar förbereds, julbaket doftar och skinkan väntar på att griljeras! Allt medan julens musikutbud stimulerar, stressar, uppmuntrar eller stör. Många längtar efter en ”Stilla Natt” medan ”Raska fötter springer tripp, tripp, tripp” och ”Räven raskar över isen”! Varför så brått och hektiskt innan man kan slå sig till ro och njuta den omtalade julefriden? Julsånger och julmusik är medicin för själen och för alla stressade om man lyckas välja rätt tempo och nyansering av utbudet som bör stämma överens med den sinnesstämning man befinner sig i. Att nynna med i ”Stilla natt” tills ”Juldagsmorgon glimmar”, kan med fördel övergå till Johannes Brams ”Wiegenlied” med ”Nu i ro somna in”. CPAPENs stilla sövande sus ackompanjerar diskret och släpper in ”John Blund med sitt paraply”. Tankarna binds upp med ord som kommer av sig själv och hålls i styr utan att ältandet får en chans att bli störande. Som effektivt sömnmedel skänker ”Ave Maria” och ”Oh helga natt” det välbefinnande som är förutsättningen för en god natts sömn innan det är dags att tända tusen juleljus. Julens musikutbud är otroligt rikt och kan passa varje skiftande sinnesstämning, men måste givetvis väljas med stor omsorg. Klas Klättermus sjöng de små musbarnen till sömns på sitt vis och Trollmor knöt fast sina trollungar i svansen innan hon hoajjade dem till sömns. Radio, TV och alla torg och affärer dränker oss med säljande melodier, men bara DU själv kan göra ditt val av godnattmusik! Apnéföreningen Västs styrelse har laddat Kalendariet med vårens aktiviteter och ber ER att redan nu reservera lördagen den 6 april för ÅRSMÖTET och Jan Hedner som delger oss allt nytt inom forskning och apnékopplade sjukdomar! Vi önskar alla medlemmar en GOD OCH TRIVSAM JUL! POPULÄRA ”MASKKURSER”! BLI MEDLEM I APNÉFÖRENINGEN! VARFÖR? Vi arbetar för apnoiker så att vården skall ha den kvalité som Du har rätt till! Vi erbjuder kurser och information till alla som är intresserade! Vi ordnar träffar där Du får information och träffar andra personer som vet mycket om apné! Du får vår medlemstidning 4 gånger om året! Medlemskapet kostar endast 150:-/år, stödmedlem 100:-/år. Välkommen att kontakta oss på Tel : 0705-353524 eller Email : Max.lindskog@swipnet.se Även i höst har Ulla Söder från ResMed hållit i våra maskkurser. Vi har haft tre välbesökta kvällar, som bjudit på god information och erfarenhetsutbyte. Stämningen är hög och så snart Ulla avslutat sin information, sätter diskussionen igång och frågorna är många. Som vanligt var olika maskers passform för olika individer på tapeten. Tips om hur man undviker läckage och maskers specifika reglage och anpassningsfinesser togs emot med tacksamhet. En viktig återkommande fråga var om rengöring av masker och slangar. Milt diskmedel och ljummet vatten mår materialet bäst av, vilket noggrant noterades. Ulla var noga med att avstå från att göra reklam för ”sina” produkter, men åskådningsmateriel saknades inte eftersom kursdeltagarna hade med sina egna masker och apparater. Att alla apparater kan kopplas till olika masker var en glad nyhet. Under februari 2013 planerar vi kurser i hjärt-lungräddning. Kurserna är viktiga för oss apnoiker, så ANMÄL DIG! Samtidigt har vi erfarenhetsutbyte med fika och Caféstämning. Är Du en av våra ANONYMA INBETALARE av medlemsavgiften? Glöm inte ange namn och adress på inbetalningskortet! Går Du i flyttankar? Ge oss din nya adress så får Du sömntutan även i fortsättningen! Välkommen! HEJ ALLA CPAPARE! Man ska vara - inkopplad - påkopplad - uppkopplad och - avkopplad! 2 MEDICINSKA FRÅGOR LUDGER GROTE Docent och överläkare på Sahlgrenska Universitetsjukhuset i Göteborg svarar på frågor och funderingar kring apné. Vad gäller för oss apnoiker vid nedsövning inför operationer? I en del fall har – med hänvisning till sömnapné – narkos uteslutits och ersatts med ryggmärgsbedövning och till och med i några fall lokalbedövning. När ska vi vakna upp på intensiven för att få lite extra övervakning och när är vi en patient i mängden utan extra övervakning. Ska CPAPen appliceras under uppvaknandet eller finns inget behov av den där och då? Svar från Dr Ludger Grote: Finns det några generella regler vid nedsövning av patienter med sömnapné? Vilka är riskerna? Operations – och narkosrisk bedöms av narkosläkare och kirurger alltid på individuell bas. Det finns några punkter som gäller för sömnapnépatienter, framför allt om det samtidigt finns andra komplikationer och risker på grund av sjukdomar som hypertoni, hjärtsjukdomar, övervikt och fetma, diabetes, tidigare hjärtinfarkter eller stroke. Forskningen har visat att en narkos och det postoperativa förloppet hos sömnapnoiker behöver särskilda överväganden. 1. Patienter med sömnapné kan reagera mer känsligt på narkosmedel – val av narkostyp och narkosmedel kan påverkas. 2. Andningsstörningar kan bli mer frekventa och längre under uppvakningsperioden på grund av kvarvarande effekt från narkosmedel. 3. Muskelavslappnande läkemedel som används under narkosen kan hänga kvar och förvärra sömnapnén. 4. Intubation kan vara svårare att få på plats på grund av att det är trångt i svalget (stora tonsiller eller stor uvula). 5. Patienter med sömnapné har ofta funktionsstörningar i det kardiovaskulära systemet. Läkemedel som används under operationen som stöd och styrning av blodtryck och hjärtfunktion kan behöva finjusteras mer hos sömnapnépatienter. Detta är också mycket beroende på den individuella patienten. 6. Smärtbehandlingen efter kirurgi kan – helt beroende på typ av läkemedel – negativt påverka både vakenhetsgraden och andningen. Specifik övervakning kan behövas. Sammanfattningsvis: Genomförande av narkos och övervakning efter operaton sker via professionell personal med stort kunnande och skicklighet. Med åren har det blivit mycket säkrare för patienten att genomgå en narkos och en operation. Konsekvent säkerhetsarbete och forskning har bidragit till denna utveckling. Ovan nämnda punkter kan lösas säkert nuförtiden – men, det är oerhört viktigt att såväl kirurgen och narkosläkaren som personalen vet att en patient har sömnapné och att det berättas i förväg. I vissa fall blir man ombedd att ta med sig behandlingen mot sömnapné (i form av CPAP) så att den kan appliceras efter operationen under uppvakningsproceduren. Även det kan variera från ingrepp till ingrepp och från sjukhus till sjukhus. HÄLSOTEKETS RÅDGIVNING på Frölunda Kulturhus I Hälsohörnan innanför bibliotekets entré finns någon av Apnéföreningens medlemmar TISDAGAR KL 14.00- 15.30 (udda veckor) för rådgivning och erfarenhetsutbyte. Där hittar du också våra SÖMNTUTOR, FOLDRAR och Hjärt & Lungfondens utmärkta broschyrer om apné, som du gärna får ta med dig hem. Kom gärna för ett samtal och en fika! VÄLKOMNA! 3 HÖSTMÖTE PÅ NORDENGÅRDEN DEN 13 OKTOBER 2012-10-22 Många förväntansfulla medlemmar bänkade sig för att lyssna till våra proffsiga och underhållande föreläsare. Ett särskilt tack till alla våra utställare som tålmodigt demonstrerade och svarade på frågor FINNS DET NÅGON KOPPLING MELLAN SYREBRIST OCH ALZHEIMER? Henrik Zetterberg, professor vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska Akademien. En psykiater med namnet Alzheimer i Tyskland hade en kvinnlig patient, som han följt under 50 år. Hon hade minnessvårigheter och paranoida tankar. Hon blev inlagd på hans sjukhus, och han gjorde djuplodade intervjuer med henne. Hon dog när hon var 56 år gammal. Hon obducerades och hennes hjärna undersöktes mikroskopiskt. Genom speciella silverinläggningar av det mikroskopiska preparatet kunde han se, att det bildats plack(klumpar) utanför nervcellen och nystan inne i nervcellen. Dessutom fanns det nervcellsförluster i den grå hjärnsubstansen. Hon dog i en nervdegenerativ sjukdom. Om detta skrev psykiater Alzheimer 1907, och han har fått ge namn åt denna sjukdom. Sjukdomen Alzheimer är åldersrelaterad men kan även drabba unga personer. Sjukdomen benämns ibland ”senildemens”, ”åderförkalkning” eller ”åldersrelaterad nedsättning av korttidsminnet”. Sjukdomen kan i nuläget inte behandlas med mediciner. Dålig eller nedsatt blodkärlsförsörjning av hjärnan kan vara förödande. I hjärnan finns ett område, som kallas Hippocampus. Om detta område drabbas av en blodpropp, kan man få en akut närminnesförlust. Det bildade placket utanför nervcellen är stort som en halv nervcell. Vad består placket av? Det visade sig vara en amyloidos bestående av 26 aminosyror (äggviteämnen) och genen sitter på kromosom 21, vilket är den gen, som ger Downs Syndrom. Vid Downs Syndrom såg man ofta plack och Alzheimerliknande symptom. Vid sjukdomen klistrar enzymet betaamyloid ihop sig till en klump och bryter ner och skadar hjärnans nervceller. Betaamyloid finns normalt i hjärnvävnaden, men hos en del klumpar den ihop sig. Hubertsson i Uppsala undersökte 25 patienter, som drabbats av hjärtstopp och som på intensivvårdsavdelningen hade återupplivats. Alla hade således upplevt stor syrebrist till hjärnan innan hjärtfunktionen åter kom igång. Han tog 4 blodprov på dessa patienter efter 4-6-8-12 timmar och fann att betaamyloidhalten hade femfaldigats och i andra fall sjufaldigats p.g.a. syrebristen. Professor Jan Hedner fann i en undersökning att obehandlad sömnapné inte gav någon ökning av betaamyloid! Man talar idag om bromsmediciner mot Alzheimers sjukdom. Dessa mediciner är enbart symptomlindrande men botar ej. Att vaccinera mot Alzheimers sjukdom kanske är en framtida möjlighet genom att injicera antikroppar mot betaamyloi. Vid pennan AA MOTION SOM MEDICIN! Carl Johan Behre, docent och överläkare vid Akutsektionen på Sahlgrenska sjukhuset, Ring genast 112 om du eller en närstående känner en plötslig domning, förvirring, synstörning eller får problem att gå. Med tidig diagnos och behandling kan man minska risken för en efterföljande stroke. Till akuten kommer 50.000 patienter per år. Alla som betraktas som feta kontrolleras om de har åderförfettning. Man talar även här om plack (klumpar), som sitter på insidan av blodkärlen. Under Koreakriget stupade många amerikanska soldater. De var oftast unga pojkar i tjugoårsåldern. Vid obduktion fann man, att många av dem hade fettstrimlingar i sina blodkärl. Åderförfettning kan påbörjas redan i tonåren. Placket i kärlväggen är en levande och föränderlig vävnad. Kanske finns det inte kvar på samma plats om tio år. Å andra sidan kan det växa i omfattning och inflammationsceller och blodkärl kan växa in och täppa till ett blodkärl. Bitar (en blodpropp) kan lossna och transporteras vidare och täppa till ett mindre blodkärl. Tia (transitorisk ischemisk attack) är en allvarlig varning. Det innebär, att en del av hjärnan drabbats av en övergående syrebrist. Orsaken är ett övergående symptom, orsakat av en mindre blodpropp i hjärnan. Feta människor, som lever riktigt osunt med sprit, rökning och utan att minska sin vikt, kan leva ett rikt liv och uppnå hög ålder. Winston Churchill är ett exempel på detta. Feta människor kan ha normala värden på blodtryck, blodfetter och insulinkänslighet, medan slanka personer kan ha avvikande värden. Insulinkänsligheten ökar vid fetma. Fetma är en ”körtel”. Leptin är ett ämne som endast utsöndras från fettceller. Det finns ett femtiotal hormoner, som utsöndras från fettvävnaden. Det finns olika sorters fett, som även skiljer sig mellan folkslag. MOTION är bra även i små doser. Motion är lika bra mot depressioner som antidepressiva medel. Motion är bra även om vikten inte går ner. Den hormoniella balansen påverkas av motion. Det är viktigare att röra på sig än att stirra sig blind på att gå ner i vikt. Kan man stoppa fettinlagringen i blodkärlen, så kan man få mindre inflammationsbildande plack. Man ska inte konsumera snabba kolhydrater, som ger snabb men kortvarig mättnad. Fett ger mättnad, och det är de fleromättade fetterna man ska satsa på, som finns i fisk, olivolja, rapsolja och nötter. De fleromättade fetterna påverkar balansen i placket. Statiner (blodfettsänkande mediciner) påverkar placket hos hjärtsjuka. Vin och sprit i måttlig mängd kan sänka kolesterolet. Vid pennan AA ”Det är bättre att ha några kilo för mycket och röra på sig, än att vara smal och helt passiv!” (Källa: Carl Johan Behre, Docent, överläkare och initiativtagare till Göteborgsklassikern) 5 SOLSKEN OCH DAGSLJUS Ljus är som vitamindrinkar (James Turner) Ljus i tillräcklig mängd får ögat att sända en signal till hjärnan, som då utsöndrar hormonet kortisol vilket gör oss PIGGA. Solsken och dagsljus har en bevisat positiv effekt på oss människor och de flesta tycker sig ha mer energi under det ljusa halvåret då det naturliga ljuset hjälper till att justera vår dygnsrytm och gör det lättare att lämna kudden. Ljus i tillräcklig mängd får ögat att sända en signal till hjärnan som då börjar utsöndra hormonet kortisol, vilket gör oss pigga. När det sedan mörknar tillverkar hjärnan hormonet melatonin, som gör oss trötta. De SKOLANS LJUS! Nu är det bevisat att nioåringar som får så kallat ”omfältsljus” som komplement till vanlig belysning i sina klassrum, presterar bättre i matte, läsning och skrivning. De har även lägre nivåer av sömnhormon under vintermorgnar och tenderar att må bättre året om, jämfört med kontrollgrupper. Omfältsljus balanserar direkt och indirekt ljus genom att belysa tak och väggar. Forskningsstudien, av Lunds universitet och London City University, gjordes i samarbete med belysningsföretaget i Fagerhult. (Källa: Hälsa nr 4, 2012) flesta är eniga om att vår ”biologiska klocka” följer ljuset. Problemet är att få människor lyssnar till den. Vi släcker istället lampan på morgonen och tänder på kvällen, få personer tar dessutom den 20 min långa lunchpromenaden, som skulle kalibrera systemet under en stor del av året. Thorbjörn Laike, forskare i miljöpsykologi vid Lunds universitet, påtalar under ett URseminarium att dagsljus även påverkar inlärning positivt. Enligt Medicinsk Vetenskap så lider cirka 3 procent av befolkningen av så kallad årstidsbunden depression, något som i vissa studier har kunnat behandlas med ljusterapi. (Källa:SvD 23 sept 2012; NE, Energimyndigheten) SNÄLLT FÖR NÄSAN Efter förkylning är det nu dags för många näsors utmaning: Sömnapnéproblematik i CPAP-användandet. Kortisonsprej gör lätt näsborrarna torra och då kan Nozoil Eukalyptus, en sesamolja med eukalyptosol vara som hjälp. Eukalyptol från eukalyptusolja har i tablettform visat effekt mot nästäppa och rinnsnuva, något som är välbekant för apnoiker. (Källa: Hälsa nr 4, 2012) SNYFTA DIG GLADARE! SLUTA SNARKA UTAN PILLER ELLER OPERATION Känns vardagen trist och deppig? Kryp upp i soffan framför en sorglig film! Ett tårdrypande drama får oss att värdesätta våra verkliga relationer och kan därför lindra depression, visar en studie vid Ohio University Det finns kosttillskott som kan sätta stopp för snarkaren , hävdar professor Björn Petruson, öron-näs och halsspecialist, och allmänläkaren Anders Nordquist, på Läkarhuset +7 i Göteborg. Nyligen gjorde de en mindre studie med Zedopor, som är en sprej som består av olivolja, solrosolja och pepparmintsolja. När oljorna fuktar slemhinnan i svalget lär också elasticiteten i vävnaden att öka. På så sätt minskas vibrationerna och därmed också snarkningarna. I undersökningen deltog 20 personer i åldern 30-67 år och resultatet visade att åtta av tio snarkare sover bättre med Zedopor. Dessutom upplevde 75 procent mindre besvär med muntorrhet och 60 procent av snarkarnas partner upplevde sänkt ljudnivå från sin sängkamrat. (Källa: Året Runt nr 34, 2012) (Källa: Hälsa nr 4 2012, 6 VARANNAN KVINNA LIDER AV SÖMNAPNÉ ”Vi blev själva förvånade över att förekomsten av så kallad sömnapné bland kvinnor var så hög. Resultaten bör få betydelse för den framtida vården av kvinnor med sådana besvär” Säger professor Eva Lindberg, Uppsala Störd andning under sömnen är betydligt vanligare bland kvinnor än man tidigare trott. Hälften av alla kvinnor har minst fem andningsuppehåll per timme när de sover. För sex procent ligger andningsuppehållen över den gräns där de visats vara en klar hälsorisk. Det visar forskare vid Uppsala universitet och Umeå universitet i en studie, publicerad i European Respiratory Journal. I studien har forskarna bearbetat uppgifter om 400 kvinnor i åldrarna 20 till 70 år i Uppsala, som genomgått en hel natts sömnregistrering då bland annat deras andning och syresättning av blodet undersökts. Traditionellt brukar sömnapné betraktas som ett problem som leder till trötthet under dagen och som nästan bara drabbar snarkare. ”Vi ser visserligen att upprepade andningsuppehåll under sömnen var klart vanligare bland snarkarna, men de flesta fallen av sömnapné inträffade ändå bland den stora majoritet som inte brukade snarka och hade inget samband med dagtrötthet,” säger Eva Lindberg. ”Däremot var sömnapné betydligt vanligare bland kvinnor som hade högt blodtryck och feta kvinnor, än bland normalviktiga kvinnor med normalt blodtryck. I dag är det vanligtvis snarkbesvär och dagtrötthet som väcker misstanken att en patient kan ha svår sömnapné. Våra resultat talar för att det finns skäl att i ökad utsträckning också undersöka om feta patienter och patienter med högt blodtryck har det.” Viktnedgång är den åtgärd som i första hand brukar rekommenderas för personer som har upprepade andningsuppehåll under sömnen. Både fetma och högt blodtryck kan behandlas, men i studien sågs också en tredje faktor för sömnapné som det INTE går att påverka – nämligen stigande ålder! Den effektivaste behandlingen sker med hjälpmedel som CPAP-behandling (Continous Positiv Air Pressure) och speciella tandskenor, för att hålla andningsvägarna öppna och motverka andningsuppehåll under sömnen. (Källa: Upsala Nya Tidning 16/8 2012) DÄRFÖR BLIR DU TRÖTT NÄR DET ÄR VINTER Många känner sig tröttare under vintern än sommaren. Tröttheten gör att vi känner oss missmodiga och nedstämda. Den solfattiga sommaren har ingen betydelse. Söderut, runt Medelhavet, förekommer inte årstidsdepressioner. Höst och vinterdepressionerna pågår under ett par veckor och brukar klinga av när ljuset återvänder. Tröttheten gör att vi får svårt att koncentrera oss, blir sura och arga. Dessutom blir vi hungriga och sugna på sötsaker. Det är extra illa eftersom förbränningen går på lägsta nivå när kroppen är inställd på sömn och vila. Se till att få riktigt starkt ljus på morgonen. När ögat exponeras för dagsljus aktiveras kroppens olika stresshormon och vi blir mer pigga och alerta. De nya väckarklockorna som successivt lyser upp rummet fungerar bra för många. Det blir som en konstgjord soluppgång i sovrummet. Tipsen är många: ta en promenad mitt på dagen, tänd många lampor hemma, åk på solsemester, gå till en upplyst simhall och bada. Då får du både motion, som gör oss pigga och mycket ljus som reflekteras i vattnet. Maten kan också påverka. Näringsrik mat med mycket tryptofan i gör dig pigg. Tryptofan är en aminosyra som krävs för att serotonin (en signalsubstans som gör oss glada) ska kunna bildas. Tryptofan finns i kött, ägg, havre, mjölk, valnötter, bananer, aprikoser, kiwi, plommon och tomater. Om ljusbehandling råder delade meningar. Det finns många goda resultat, men det är inte vetenskapligt bevisat att det ger effekt. Ljusterapi fungerar ofta snabbare än läkemedel och är utan biverkningar. De ljusbehandlingsrum som finns i landstingens regi kräver remiss, men det finns många lampor att köpa privat idag. (Källa: 1.6miljonerklubben nr 4, 2011) HEJDA DIG KVINNA! Fyra års överdrivet drickande försvagar kvinnors serotoninsystem, som styr impuls kontroll och sinnesstämning, med 50 procent. För män tar det tolv år innan skadan är lika allvarlig. Forskare på Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet som studerat alkoholisters hjärnor, råder nu både vården och kvinnor som söker hjälp för depression, ångest eller SÖMNPROBLEM, att alltid fråga sig om symptomen kan bero på alkoholvanorna . (Källa:Hälsa nr4, 2012) SOV TILLSAMMANS - LEV LÄNGRE! Att sova tillsammans med sin partner är bra för hälsan – oavsett om man störs av snarkningar eller inte. Förmodligen beror det på att nivåerna av stresshormonet kortisol minskar när man har sällskap i sängen. Det gör att man känner sig trygg och kan slappna av. Kanske det kan vara en av förklaringarna till att lyckliga par är friskare och lever längre än andra. (Hälsa nr 4,2012: Sex at dawn – how we mate, why we stay, and what it means for modern relationships, av Christoffer Ryan och Cavilda Jethá) 7 KALENDARIUM VÅREN 2013 HÄLSOTEKET Apnéföreningens rådgivning, Frölunda Kulturhus i biblioteket tisdagar varje udda vecka kl. 14.00 -15.30 med start den 15:e januari. 20 Februari Caféträff med hjärt- och lungräddning. Anmälan till Max Lindskog. Tel: 0705-353524 27 Februari Caféträff med hjärt- och lungräddning. Anmälan till Max Lindskog. Tel: 0705-353524 6 April Vårmöte Nordengården 16 April Vårpromenad. Kl.12.00. Samling Önnereds brygga. Ingen anmälan NÄSTA NUMMER AV SÖMNTUTAN KOMMER I MITTEN AV MARS 2013! ”Sömngångarnas Promenader” Då vår aktivitet som Sömngångare rönt stor uppskattning utökade vi i år med ytterligare en promenad med fika. Vi hade som vanligt tur med vädret och det slutade regna när vi samlades för att starta promenaden och uppehållet höll i sig ända tills vi var tillbaka. Denna gång startade vi vid Hästevik (Tångudden) och gick utefter Göta Älv med några små avstickare för att närmare studera det som i folkmun alltid kallats för Kvinnofängelset. Vi gav oss också ut i terrängen för att kolla in en geotechmarkering. Vi passerade den gamla ruinen av ett bryggeri, en nybyggd ”by” med ett otal små företag lokaliserade och det tidigare militära Nya Varvet, innan fikasug och skoskav gjorde att vi föll till föga och stannade för fika på Nya Varvet Studios. Sedan styrde vi åter kosan tillbaka mot Hästevik. Nästa gång vi gör denna promenad skall vi gå hela vägen bort till Klippan där promenaden för spårvagns- och bussburna deltagare kan utökas med en sightseeingtur med Älvsnabben bort till Lilla Bommen. Den traditionella promenaden till Fiskebäck lockade nya deltagare. Den fridfulla miljön utmed Eskils kanal bjöd på strålande solsken och salta havsvindar och inomhus väntade de härligaste räkmackor och fika. Visst är livet skönt! Apnéföreningen i Göteborg skall arbeta för att förbättra livssituationen för personer med sömnapné, bevaka och tillvarata deras intressen samt bidra till att skapa kontakter i syfte att stötta denna grupp funktionshindrade och deras närstående. Föreningen är inte knuten till något medicintekniskt eller annat kommersiellt företag. Föreningens målsättning är att ständigt utvecklas och förbättras till sin form och sitt innehåll. Föreningen arrangerar regelbundna medlemsmöten med professionella föreläsare. Informationen förmedlas på flera sätt, antingen via vår hemsida www.apnegbg.se eller genom denna tidning Sömntutan som du får hem i brevlådan inför kommande medlemsmöten, men också via separata brev. I redaktionen: Britt-Marie Liberås, Henrik Golinski och Kerstin Allgulander I övrigt deltar styrelsen och medlemmar aktivt i tidningens arbete. Önskar du också delta så maila till: info@apnegbg.se