1. No category

AnnonsbilAGA
1/12
Gödslingen tillför livsviktiga näringsämnen
Enligt statistikuppgifter från Markkarteringstjänst visar 30–50 % de analyserade
näringsämnena i markprover från åkrarna
rött. Gödsling behövs både för att växterna
ska växa och för att fodret ska få ett balanserat mineralinnehåll.
K
vävegödslingen planeras enligt odlingsväxt och
sort samt eftersträvad skördemängd och fosfor- och kaliumgödslingen enligt markkarteringsresultaten. De andra analysresultaten i markkarteringen
får ofta onödigt liten uppmärk-
samhet. Ur växternas och husdjurens synvinkel är ändå spårämnena lika viktiga för en bra tillväxt.
Röda stämplar visar på ett ökat
gödslingsbehov.
Det går att påverka boskapens
hälsa och kvaliteten på de producerade produkterna genom att se
till att halterna av mineral- och
spårämnen i foderväxter, ensilage och spannmål som producerats
på gården är på rätt nivå. Ett friskt
och välmående djur producerar
bäst. Ur gödslingssynpunkt viktiga
mineralämnen för djuren är: kalcium, fosfor, kalium, magnesium,
svavel och natrium och av spårämnena selen, zink, koppar och mangan. Brister leder till sämre tillväxt, fruktbarhet och avkastning.
Kalcium och magnesium
viKtiga i vallfoder
Av kalciumtalen visar hälften rött
och av magnesiumtalen 25 %. De
här näringsämnena är särskilt viktiga på husdjursgårdar när det gäller vallfoder och mjölkproduktion.
Beteskramp hos mjölkkor beror på
magnesiumbrist.
Också för grönsaksodlare är
det särskilt viktigt att komplettera
bägge näringsämnena med tanke
på skördekvaliteten. Kalcium tillförs i första hand genom kalkning,
liksom tillförseln av magnesium
då man använder magnesiumhaltig kalk. Vid odling av specialgrödor, på grova mineraljordar eller
vid vallodling räcker det ändå inte
alltid med enbart kalk, och därför
behövs separat gödsling.
organisKt selen
från växterna
Selen är ett spårämne som inte ingår i markkarteringsanalysen av
åkerjord. Finlands odlingsmark
innehåller små mängder lösligt
selen: bara cirka 4 % av det sammanlagda seleninnehållet i jordmånen är i en form som växterna
kan tillgodogöra sig.
Växterna tar från marken upp
det natriumselenat som lagts till i
gödselmedlen och omvandlar det
Foto: Jaakko Martikainen
beaktande av markens
innehåll av lösligt kväve
Klorofyllmätningar
visar växtbeståndets
faktiska kvävestatus.
3
till organiskt selen som är tryggare
och effektivare för djur och människor än oorganiskt selen. För att
trygga en tillräcklig selentillförsel
åt djuren är det viktigt att se till att
man använder selenhaltiga gödselmedel vid odling av foderväxter.
ämnen börjar framträda först när
pH-talet närmar sig sju. Manganbrist är enkel att avhjälpa antingen med ett manganhaltigt gödselmedel på våren eller senare i form
av bladgödsling, till exempel med
YaraVita Mantrac Pro.
var observant
med svavel och mangan
bor till oljeväxterna
Av alla svavelanalyser visar 30 %
rött. Vid odling av vete och oljeväxter lönar det sig därför att
överväga tillskottsgödsling med
svavel. Med skörden förs det bort
15–20 kg svavel/ha och under regniga höstar sköljs dessutom svavel bort från
åkrarna utom
räckhåll för
växterna. Lerjordar har de
minsta svavelhalterna.
Svavelmängderna
i YaraMilagödselmedlen
räcker till för skördens behov då
markens bördighet är i skick.
Under växtperioden går det vid
behov bra att sprida svavel på
samma gång som tillskottskvävegödslingen.
Behovet av mangangödsling
har ökat, eftersom 54 % av åkerjorden har lågt mangantal enligt markkarteringen. En allvarlig
brist syns som fläckar på växternas
blad, men skörden minskar redan
före det när bristen är latent.
En snabb höjning av pHtalet leder till att spårämnen binds
i svårlöslig form, framför allt mangan. Man ska ändå alltid se till att
åkrarna är kalkade, eftersom surhet är till större skada för växterna än manganbrist. Brist på spår-
Av de utförda boranalyserna visar
55 % rött. För att den här allmänt
förekommande borbristen inte ska
försämra tillväxten innehåller alla
YaraMila-gödselmedel bor. Till oljeväxterna lönar det sig att överväga separat borgödsling. Bor har stor
inverkan på oljeväxternas blomning och fröbildning. Tillskottsgödslingen
kan utföras med
YaraVita Bortrac
150 strax före
blomningen.
Det finns
knappt om zink
i åkermarken:
av jordproverna
är 45 % i klassen tillfredsställande
och dessutom visar 40 % av proverna rött. Zink är ett viktigt spårämne för husdjuren. För att säkerställa
god foderkvalitet har zink tillsatts
i de YaraMila-gödselmedel som är
avsedda för vallar.
Kopparbrist är vanligast på grova mineraljordar. Koppar visar rött
i 29 % av alla jordprover.
Koppar- eller zinkgödslingen
kan skötas för 2–3 år framåt genom
att använda Koppar- eller Zinknäring eller genom att årligen spruta 1–2 l/ha YaraVita Gramitrel tillsammans med växtskyddsmedel.
Stallgödsel ger ofta tillräckligt
med koppar och zink för odlingsväxtens behov, men däremot knappt
med mangan, svavel och bor.
Behovet av
mangangödsling
har ökat.
MTT räknade ut klimatavtrycket från Helkalas
kornodling
bor och kalcium till
trädgårdsgrödorna
Cirka 60 % av klimatutsläppen kom från
odlingsjorden.
Alternativ för
gödsling under
växtperioden.
4
7
YARA SUOMI OY är ett dotterbolag till Yara International ASA, som tillverkar och säljer gödselmedel för jordbruk, trädgårdsodling och skogsbruk, miljöskyddsprodukter och kemikalier för industribruk. REDAKTION chefredaktör Seija Luomanperä, redaktionsråd Jari Pentinmäki, Mikael Brännback, Anne Kerminen, Juha Liespuu och Anu Artjoki, Yara Suomi Oy,
layout Anna Kujala / Tipos Ab, översättningar Kerstin Lindroos-Falck.
KONTAKT Yara Suomi Oy, PB 900 00181 Helsingfors, e-post: leipa.leveammaksi@yara.com, telefon: 010 215 111
Yara Suomi | Växtpressen 1/2012 |
1
AnnonsbilAGA
Enligt de resultat om växtproduktionen som
ProAgria Centralernas Förbund har gett ut fick
gårdarna med de största hektarskördarna också de bästa ekonomiska resultaten under den
senaste växtperioden. Skördeintäkternas andel
av de totala intäkterna var i fjol större än året
innan tack vare det högre spannmålspriset.
Med de största skördarna blev kostnaderna
per producerat ton spannmål skäliga eftersom
de fasta kostnaderna, såsom maskinkostnaderna, fördelades på en större skördemängd.
De rörliga kostnadernas andel av de totala
kostnaderna utgjorde cirka en tredjedel, medan
två tredjedelar var fasta kostnader, kostnader
för åkern och arbetskostnader.
I rådgivningsorganisationens enkät tog man
också reda på vad som borde utvecklas på
växtodlingsgårdarna. Som det viktigaste utvecklingsobjektet för den närmaste framtiden
nämnde jordbrukarna effektivare produktion
och förbättrad lönsamhet för att utvidga verksamheten på gården och höja omsättningen.
Målet är att höja skördenivån.
Förbättrad markstruktur och optimerad
användning av produktionsinsatserna ansågs
också vara viktiga utvecklingsobjekt. Intresse
finns bland annat för att dela upp kvävegivan för de mest kvävekrävande grödorna. Till
exempel genom tillskottsgödsling av vete kan
man få större skörd och mer protein.
Ett grundläggande krav för goda skördar är en
balanserad gödsling som tillgodoser odlingsväxtens behov. Det kravet bör man inte pruta
på. Tillräcklig gödsling i samband med sådd
ger goda förutsättningar för tillväxten. Behovsanpassad bekämpning av ogräs, växtsjukdomar
och skadedjur samt eventuell tillskottsgödsling
är nödvändiga åtgärder för att säkerställa en så
bra tillväxt och skörd som möjligt.
Nu finns det nya verktyg för att fastställa
behovet av tillskottsgödsling under växtperioden. För bestämning av kvävebehovet passar
den manuella klorofyllmätaren Yara N-Tester
eller traktormonterade Yara N-Sensor. Med
Yara Megalab växtanalysen får du reda på om
det behöver tillskottsgödslas med kväve eller
andra näringsämnen. Information om dessa får
du i den här tidningen.
I tidningen presenterar vi också nya fakta om
klimatavtryck från odling. Klimatavtrycket från
kornodlingen på gården Helkala hör till de bästa resultaten. En bra odlingsplan och behovsanpassad gödsling samt växtskydd har gett en
bra och stor skörd – och så små klimatutsläpp
som möjligt per producerat kilogram korn.
Med önskan om en framgångsrik växtperiod,
Seija Luomanperä
chefredaktör
Växtnäring på miljöns och
matproduktionens villkor
M
iljöfrågorna blir år för år
allt synligare överallt. Inom jordbruket och i synnerhet vid användningen av gödselmedel är det här särskilt bekant.
Mineralgödseln har en avgörande
ställning då det gäller att tillgodose det växande livsmedelsbehovet i
världen. Även om näringsämnen av
olika slag återanvänds allt mer, och
även om användningen av stallgödsel i vilket fall som helst blir effektivare, är det omöjligt att svara på den
utmaning som den globala matproduktionen ställer om man inte ökar
användningen av mineralgödsel. I
fortsättningen måste allt detta ändå
ske allt mer på miljöns villkor.
Yara utvecklar gödseltillverkningen så att miljön beaktas allt mer redan vid produktionen av gödselmedel. Inom produktionen använder
vi den nyaste katalytiska reningstekniken för att minimera utsläppen av
växthusgaser. I år har vi till exempel ytterligare lyckats minska gödselmedlens klimatavtryck trots att den
positiva utvecklingen redan tidigare
har varit avsevärd.
Produkternas miljöpåverkan
måste vara så liten som möjligt,
inte bara när det gäller tillverkning
utan också användning. Kring des-
sa frågor bedriver Yara intensivt samarbete med jordbruket och jordbrukarna – det är ju vår gemensamma utmaning. Exempel på resultaten är nya
odlingstekniker för preciserad gödsling och gipsprodukter som binder
fosfor. För jordbrukarna har vi tagit
fram produkter för balanserad gödsling och odlingsprogram med fokus
på den bästa skörden.
Det är också viktigt att observera
att en balanserad växtnäringsprodukt
som ger den bästa skörden oftast också är den mest kostnadseffektiva, när
kostnaderna beräknas per producerad
enhet. Och det bästa är att balanserad
gödsling som ger en bra skörd också
är det skonsammaste för miljön.
Framtidens gårdar söker lösningar
vars kostnadseffektivitet mäts per producerad enhet och inte enligt priset på
produktionsinsatsen. Likaså
söker gårdarna de lösningar och samarbetspartners med vilka miljöfrågorna beaktas allra bäst. De här principerna är viktiga också för Yara och
därför vill vi erbjuda jordbrukarna
de bästa produkterna som finns att
få i branschen.
Tero Hemmilä,
VD Yara Suomi Oy
En ny tjänst: Yara Megalab växtanalys
Y
ara Megalab växtanalys är en ny metod för att
bestämma växternas behov av tillskottsgödsling. Med dess hjälp kan man vid sidan av kväve
bestämma behovet av andra huvudnäringsämnen och
spårämnen för att tillskottsgödsla spannmål, oljeväxter
samt de flesta trädgårdsväxter.
Växtproverna med följebrev skickas till Markkarteringstjänst för analys. Inom en vecka får jordbrukaren
exakt information om växtens näringstillstånd samt om
vilka produkter som enklast avhjälper en eventuell brist
på näringsämnen.
Yara Megalab växtanalyspaket får du i början av växtperioden från lantbruksaffärerna samt av uppdragsgivarna
för kontraktsodling.
I paketet ingår provtagningsanvisningar, ett följebrev,
provpåsar och ett returkuvert.
Till växtprovet samlas in cirka två nävar brodd eller
blad. För att provet ska vara representativt bör bladen tas
slumpmässigt från olika delar av skiftet. Från ett ställe
med dålig växt tas ett separat prov.
Också en lindrig brist på ett näringsämne kan avsevärt
påverka skördens mängd och kvalitet.
Manganbrist i havre kan orsaka skördeförluster på till
och med över 1 000 kg per hektar. Med hjälp av växtanalys går det att få mycket bra avkastning på tillskottsgödslingen.
Tillskottsgödsling av oljeväxter med kväve och svavel
under växtperioden förbättrar skörden, och det är ofta
nödvändigt att tillskottsgödsla frilandsgrönsaker för att
skörden ska bli så bra som möjligt.
2 | Yara Suomi | Växtpressen 1/2012
Kotkaniemi
Lösligt kväve i jordmånen gav högre proteinhalt
i fältförsök på Yaras forskningsstation i
Kotkaniemi fick man senaste växtperiod stora
skördar och höga proteinhalter med t.o.m. små
kvävegödselgivor.
Sakkunnig:
Raimo Kauppila
raimo.kauppila@yara.com
Skribenten verkar som
ledande agronom vid
Yara Suomi Oy.
D
en gynnsamma väderleken bidrog
till att frigöra kväve som var bundet i jordmånens organiska material och till att det lösliga kvävet hölls kvar
i åkern. På så sätt hade växtbestånden tillgång till exceptionellt mycket kväve i marken ända från våren.
I vår kommer mängden lösligt kväve i
marken sannolikt att vara liten eftersom det
regnade mycket i höstas. Till exempel föll det
över 140 mm regn i Vichtis ännu i december.
stora mängder lösligt Kväve
frigjordes från marKen
I fjol våras hade grödorna tillgång till exceptionellt mycket naturligt kväve i Kotkaniemis åkrar. Kvävet fanns kvar från
föregående växtperiod.
Då var sensommaren varm och
därför var förhållandena gynnsamma för markens
mikroorganismer
att bryta ner organiskt material och
det frigjordes mer
naturligt kväve än
vanligt från marken. Oktober och november var å sin sida regnfattiga vilket innebar
obetydlig kväveutlakning från åkrarna.
Genom att jämföra resultaten från gödslingsförsök på samma skifte får man en bra
bild av växtbeståndens kväveupptag åren
2010 och 2011. Gödslingsförsöken i vårvete (Marble) utfördes på ett skifte vars jordart är sandblandad lera, pH-talet 6,4 och
markens bördighet minst tillfredsställande.
Bägge åren ingick ett ogödslat försöksled
och ett flertal kvävegödslingsnivåer i fältförsöken.
Man utförde klorofyllmätningar i växtbestånden i början av stråskjutningen, i tillväxtstadium 31. En manuell klorofyllmätare (Yara N-Tester) är ett bra verktyg för
att jämföra växtbeståndens kväveupptag. Ju
större mätresultat desto högre är växtbeståndets kvävehalt.
I fjol somras var mätresultatet för ett
ogödslat växtbestånd nästan 30 procent
större än året innan. Det här innebär att
växtbestånden tog upp betydligt mer kväve
från marken än ett år tidigare.
Också kärnskördarna av vårvete och
skördarnas proteinhalter indicerar
samma sak.
I fjol somras var
skörden från det
ogödslade försöksledet 3 310 kg/ha
och proteinhalten
13,5 %, då motsvarande siffror året
innan var 2 690 kg
och 10,8 %. Därmed
innehöll det ogödslade mogna vetebeståndet cirka 30 kg mer kväve än året innan.
Klorofyllmätningarna anger den
faktiska kvävesituationen i växtbeståndet.
Mineralisering av kväve
I markens organiska material ingår
allt dött material i och på marken som
har sitt ursprung i växt- eller djurriket.
Mineraljordarnas bearbetningsskikt
kan per hektar innehålla över 5 000
kg kväve som är bundet i organiskt
material, men i en form som växterna
inte kan tillgodogöra sig.
Mikroberna bryter ned organiska
föreningar till kol- och energikällor åt
sig. Som resultat av mikrobverksamheten mineraliseras organiskt kväve
till ammoniak eller ammoniumkväve.
Under gynnsamma omständigheter
omvandlar bakterierna snabbt ammoniumkväve till nitratkväve.
Växten tar upp kväve i antingen
ammonium-(NH4+) eller nitrat(NO3-)
form. Dessa kväveformer benämns
också mineralkväve eller lösligt kväve.
Vid odling av spannmål innehåller
beaKtande av marKens
naturliga Kväveinnehåll
Det är till fördel för såväl jordbrukaren som
miljön att fästa större avseende än förut på
variationerna i markens naturliga kväveinnehåll. Med gödsling som är preciserad enligt skördemängden används näringsämnena effektivt och koncentreras inte i marken
eller sköljs ut i vattendragen.
Med markanalyser är det ändå svårt att
bedöma behovet av kvävegödsling, eftersom
halterna av ammonium- och nitratkväve
förändras avsevärt under vårens och växtperiodens gång, till följd av mineralisering,
denitrifikation och utlakning av kväve.
Yara erbjuder bra lösningar för balanserad
gödsling i rätt tid. Klorofyllmätningar med
Yara N-Tester visar snabbt den faktiska kvä-
mineraljord vanligtvis cirka 20 kg
lösligt kväve/ha på våren, vilket
har beaktats i alla gödslingsrekommendationer.
Nedbrytningshastigheten påverkas av
temperaturen, fuktigheten, tillgången
på näringsämnen, surheten och syretillförseln. Hög temperatur påskyndar
nedbrytningen om det finns tillräckligt
fukt och syre. Långsam nedbrytning
sker redan då temperaturen är på
plussidan. Markbearbetning gör att
mikroberna arbetar effektivare.
I sur jord, vid syrebrist eller i alltför kall
eller torr jord ökar halten av ammoniumkväve i marken. Om marken är
tillpackad och våt omvandlas kvävet i
gasform och avdunstar som växthusgas. Nitratkväve å sin sida binds dåligt
i marken, och rikliga regn ökar därmed
risken för utlakning av kväve.
vesituationen i växtbeståndet. Då kan man
bättre precisera gödslingen med tillskottskväve så att den motsvarar växtperiodens förhållanden och skördeförväntningarna.
Ännu bättre slutresultat får man med
traktormonterade Yara N-Sensor som förutom växtbeståndets kvävehalt också mäter växtbeståndets frodighet, dvs. mängden
biomassa. Tekniken gör det möjligt att också punktgödsla med tillskottskväve under
en och samma körning.
Försöksresultaten visar att det lönar sig
att använda ett svavelhaltigt kvävegödselmedel som exempelvis Finlandssalpeter Se+
för tillskottsgödsling under växtperioden.
Balanserad gödsling säkerställer att kvävet
utnyttjas så bra som möjligt för att förbättra
skördens mängd och kvalitet.
Gödselkvävets inverkan på klorofyllet
manganbrist orsakar bruna döda ränder längs med
kornets bladnerver. i havre orsakar manganbrist ljusa
ränder.
med Yara megalab växtanalys får du exakt information
om växtens näringstillstånd samt anvisningar om hur
en eventuell brist kan avhjälpas: ett friskt växtbestånd
producerar den bästa skörden.
Mätresultat för klorofyll
Större skörd och
bättre lönsamhet
AnnonsbilAGA
2011
2010
Gödselkväve kg/ha
Gödselkvävets inverkan på klorofyllet vid stråskjutningens början åren 2010 och
2011. Klorofyllhalten stiger i takt med att växtens kvävehalt ökar.
Klorofyllmätningar med Yara n-tester visar snabbt den
faktiska kvävesituationen i växtbeståndet. då kan man
bättre precisera gödslingen med tillskottskväve så att
den motsvarar växtperiodens förhållanden och skördeförväntningarna.
Yara Suomi | Växtpressen 1/2012 |
3
AnnonsbilAGA
AnnonsbilAGA
Helkalas korn
ger litet
klimatavtryck
Skörden har stor betydelse
för klimatavtrycket
Kornodlingens klimatpåverkan utreddes inom
ramen för ett gemensamt projekt där Yara suomi,
Hankkija-lantbruk och Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT) medverkade.
Undersökningen visade att korn som odlats enligt
Agrimarkets Tillväxtprogram gav det minsta klimatavtrycket.
MTT räknade för första gången ut hur stort
klimatavtryck kornodlingen på en enskild
gård ger upphov till – nämligen gården
Helkala i Elimäki. De tidigare resultaten har
varit medelvärden av stora material. Tack
vare den stora skördemängden var klimatutsläppen per ton korn från Helkala bland de
bästa i jämförelsematerialet.
Text:
Forskare Taija Sinkko, taija.sinkko@mtt.fi
Forskare Heli Yrjänäinen, heli.yrjanainen@mtt.fi
När man räknar ut odlingens klimatavtryck
per producerad kornmängd har skördemängden större inverkan på resultatet än
skillnaderna mellan produktionsinsatsernas utsläpp. De största hektarskördarna
gav de minsta klimatavtrycken per producerat kilogram korn.
Kvävet som frigörs från åkrarna ger det
största klimatavtrycket
Den mest betydande delfaktorn i
klimatavtrycket är den dikväveoxid (N2O)
som frigörs från åkerjorden och som
främst påverkas av jordarten och mängden gödselmedel. Det är ändå svårt eller
omöjligt att minska klimatpåverkan genom
att dra ner på mängden gödselmedel,
för då minskar också skördemängden
vilket leder till större klimatutsläpp per
producerat kilogram. Kväveutsläppen från
åkern minskar inte heller om man byter de
industriella gödselmedlen mot organiska,
exempelvis stallgödsel, för det frigörs
kväve också från dem.
Tillverkningen av gödselmedel står
också för en betydande del av kornodlingens klimatavtryck. I undersökningen
beräknades utsläppen på basis av Yaras
gödselmedel vars klimatutsläpp är mindre
än de gödselmedel som används i Europa
i genomsnitt. Ryska gödselmedel uppskattas ge nästan dubbelt större klimatavtryck
än Yaras gödselmedel.
Den tredje betydelsefulla faktorn i
samband med kornodlingens klimatbelastning är tillverkningen och användningen
Text: Seija Luomanperä
Bild: Suvi-Tuuli Kankaanpää
Små klimatutsläpp
från gödselmedel är
av betydelse, men
det viktigaste är
ändå att gödselmedlen sprids jämnt
och är av bra kvalitet.
MTT:s forskare Heli Yrjänäinen
och Taija Sinko räknade ut klimatavtrycket från Helkalas odling av Barke-korn, dvs. mängden växthusgaser
som värmer upp klimatet. För uträkningen lämnade Teemu uppgifter om
användningen av utsäde, gödsling,
kalkning och växtskydd, jordbearbetning samt om skördens mängd och
kvalitet. I uträkningen omvandlades
de olika gaserna såsom kväveoxid och
metan till koldioxidekvivalenter som
kan mätas med samma mått.
– Det goda klimatavtrycksresultatet visar att riktningen är den rätta.
4 | Yara Suomi | Växtpressen 1/2012
Största delen av
belastningen, cirka
60 %, kom ut i luften
från odlingsjorden.
På basis av uträkningen kan vi fundera på vilka ytterligare förbättringar
vi kan göra. Även om resultatet är bra
måste man vara observant. Särskilt
viktigt är det att vara bland de allra
första som tar i bruk nya odlingstekniker och spannmålssorter.
– Också maskininvesteringarna
är viktiga. Till nästa funderar vi på
att skaffa en större växtskyddsspruta
till gården. Klimatavtrycket minskar
ytterligare med färre körningar per
hektar och med en större tank kan
vi bespruta fler hektar med en gång,
berättar Teemu.
högKlassigt maltKorn
I Elimäki består de plana markerna av gammal sjöbotten som är bördig av naturen. Bördighetstalen visar
grönt för huvudnäringsämnena. För
spårämnenas del krävs tillskottsgödsling med mangan. Kombisådden av
korn utfördes enligt markkarteringen
med YaraMila Åker NP -gödselmedel.
Kvävegivan var 110 kg per hektar. För
att motverka manganbrist användes
YaraVita Mantrac Pro -bladgödsel.
I växtskyddsåtgärderna ingick bekämpning av ogräs och sjukdomar
samt användning av stråstärkare.
Man besprutade också mot flyghavre.
– Kornet växte bra i fjol somras,
rentav så bra att det lade sig efter en
åskstorm och den bästa skörden blev
obärgad. Tack vare besprutningar
mot växtsjukdomar var kornstorleken
ändå bra: hektolitervikten var 67 kg
och uppfyllde kraven för maltkorn.
pappa Kimmo och sonen teemu sköter helkala gårds 250 hektar på tu man hand.
efter generationsväxlingen blir teemu gårdens nionde husbonde i ordningen.
Medelskörden blev 4 500 kg per hektar. Utan liggsäd hade vi kunnat tröska mer än fem ton per hektar. De bästa kornskördarna på gården har varit
5 200 kg och veteskördarna 6 500 kg
per hektar, berättar Teemu Helkala.
Största delen av klimatbelastningen från Helkalas kornodling, cirka 60
%, kom från odlingsjorden. Gödseltillverkningens andel var 13 %, kalkningens 10 %, utsädets 6 %, åkerarbetenas 5 %, torkningens 5 % och transporternas mindre än 1 %.
odlingsjorden ger de
största utsläppen
Kornodlingens klimatutsläpp motsvarade sammanlagt cirka 2 900 kg koldioxidekvivalenter per hektar. Räknat
per ton spannmål uppkom cirka 660
kg koldioxidekvivalenter. Jämförelsematerialets resultat var som högst över
3 100 kg per hektar och 890 kg per ton
spannmål. Siffrorna för Helkalas gård
förklaras med den stora skördemängden och med att odlingsmarkens utsläpp av kvävehaltiga gaser var mindre än jämförelsematerialets eftersom
jordarten var mjällera. I jämförelsematerialet ingick också torvjordar vars
utsläpp av kväve till luften är betydligt
större än mineraljordarnas.
Hos oss innebär
miljövänlighet
mönstergill odling
som ger en bra skörd,
och också ett bra
ekonomiskt resultat.
Till odlingsmarkens utsläpp räknas de kvävegaser som frigörs från
markens organogena material och
de gaser som släpps ut till luften från
gödselmedel. Som en följd av odlingsverksamheten släpper marken alltid
ut gaser till luften, eftersom markens
mikrober använder sig av kväveföreningar oavsett om dessa har sitt ursprung i växtrester, gödselmedel eller
stallgödsel. För att utsläppen ska vara så små som möjligt per producerat
kilogram mat spelar skördemängden
är särskilt viktig roll. Ju större skördemängd odlingsutsläppen per hektar
fördelas på, desto mindre klimatbelastning ger ett kilogram producerad
mat upphov till.
valet av gödselmedel
har betYdelse
Vid tillverkningen av gödselmedel
frigörs kväve till luften i form av kväveoxidul. På Helkalas gård används
Yaras gödselmedel som är tillverkade
i Finland och vars klimatutsläpp har
reducerats avsevärt tack vare de katalyter som installerades i salpetersyrafabrikerna år 2010.
– Små klimatutsläpp från gödselmedel är av betydelse, men det viktigaste är ändå att gödselmedlen sprids
jämnt och är av bra kvalitet. Gödselmedlens kvalitetsgaranti är avgörande. När du öppnar säcken under såningstiden måste gödselmedlet fungera, säger Teemu Helkala. Inga förseningar är tillåtna när du har en stor
åkerareal som ska sås i rätt tid.
Uträkningen av klimatavtrycket
tycker Teemu är en bra sak, även om
det säkert tar länge innan detta blir
allmänt. Jordbrukarna kan uppmuntras till att producera skördarna med
så små klimatutsläpp som möjligt,
men man måste också komma ihåg
att ifall de klimatvänligare valen kostar får det inte bli bara jordbrukaren
som ska betala.
Vad är
klimatavtryck?
• Beskriver den klimatpåverkan som
orsakas av växthusgaserna under
hela livscykeln.
• Växthusgaser som beaktas:
koldioxid, metan och dikväveoxid.
• Uttrycks i koldioxidekvivalenter.
• Växthusgasernas klimatbelastning
kan mätas med samma mått med
hjälp av karaktäriseringskoefficienter.
• Koldioxid = 1
• Metan = 25
• Dikväveoxid = 298
Kornets klimatavtryck
Utsäde
Transporter
Torkning
Åkerarbeten
Kalkning
Tillverkning av gödselmedel
Odlingsjord
Kornets klimatavtryck i fem
beprövade fall. Minsta klimatavtrycket gav odling enligt
Tillväxtprogrammet.
Skörd kg/ha
Kvävegödsling kg/ha
Utsäde
Sjukdomsbekämpning
kg CO2 -ekvivalenter/1000 kg korn
K
immo och Teemu Helkala
odlar spannmål på gårdens
250 hektar: korn, vete, råg,
havre samt oljeväxter och bondböna. Till gården hör också 200 hektar
skog. Teemu har nyss utexaminerats
som YH-agrolog och hjälper till med
arbetena på gården när han inte
jobbar som lantbruksförsäljare på
Agrimarket.
– Grundprincipen inom odlingen är att vi gör allt vi kan för att få bra
skörd. Hos oss innebär miljövänlighet mönstergill odling som ger en bra
skörd och också ett bra ekonomiskt
resultat, lyder Teemu Helkalas summering av odlingsprinciperna.
av den kalk som sprids på åkrarna. På
samma sätt som gödsling kan emellertid
också minskad användning av kalk dra ner
skördenivån och därmed går det inte att
reducera det klimatavtryck som hänför sig
till skörden.
Bränsleutsläppen från jordbruksmaskiner har bara liten betydelse i samband
med klimatbelastningen från kornodling.
Andra obetydliga utsläppskällor är transport av kalk, gödselmedel och utsäde
samt torkning. Också utsädets andel av
klimatavtrycket är liten.
eget
nej
eget
nej
eget
ja
eget
ja
certifierat
ja
Yara Suomi | Växtpressen 1/2012 |
5
AnnonsbilAGA
Yara n-tester bestämmer
behovet av tillsKottsgödsling
med Kväve
Yara N-Tester mäter mängden klorofyll i
växtens blad. På basis av resultatet kan
man fastställa det sortspecifika behovet av
tillskottsgödsling med kväve på ett skifte.
Mätapparaten passar att använda i alla
åkergrödor.
Yara N-Tester är enkel att använda: mätningen utförs på det senast fullt utvecklade bladet. Rätt mätpunkt är på bladets
mitt så att bladet täcker hela den optiska
avläsaren. Från representativa ställen på
skiftet väljer man ut trettio testplantor.
Mätaren räknar sedan automatiskt ut ett
medelvärde från de 30 plantorna och ger
ett jämförelsetal.
Läs mer om Yara N-Tester
yara.fi
Yaravitatm mantrac protm för
bladgödsling med mangan
YaraVita Mantrac Pro är marknadens
starkaste mangangödselmedel. Produkten
absorberas snabbt i växten
och har långvarig
verkan. YaraVita
Mantrac Pro
används vid
manganbrist
och behov av
tillskottsmangan. Bruksmängden är
1–2 l/ha +
200 l vatten.
Produkten är
i vätskeform
och därför lätt
att hantera och
lämpar sig i olika växtskyddsprogram.
Mangan är ett viktigt näringsämne för
klorofyllkornens funktion och manganbrist
försämrar växternas assimilationsförmåga.
När växten lider av manganbrist kan den
inte heller utnyttja de andra näringsämnena till fullo. Till exempel i havre har
bladgödsling med YaraVita Matrac Pro
gett en skördeökning på nästan 1 000 kg
per hektar.
Kom ihåg säkerheten
Våren och vårsådden närmar sig. innan den värsta
stressen kör igång är det
bra att fundera på hur
gödselsäckarna hanteras
säkert och på åtgärderna
efter vårbruket.
Morotens näringsbehov
ökar betydligt först cirka
45–60 dagar efter sådd.
Då du lyfter gödselmedel i storsäckar
är det bäst att använda en lyftkrok med
avrundade kanter och en inre diameter på
minst 10 cm. Den bästa lösningen är att
lyfta storsäckarna med en storsäckslyft
som har sidostöd så att säcken inte gungar fram och tillbaka. Under inga omständigheter får du använda en truckgaffel,
för då kan det hända att säckens handtag
skärs sönder mot gaffelns kanter, framför
allt om säcken kommer åt att glida på
gaffeln.
tömning
När säckarna töms måste du ha tålamod
att inte gå under en hängande säck. Man
måste vara beredd på att säcken kan
ramla ner exempelvis på grund av en
skada på lyftöglan eller ett fel i lyftanordningen. Vid tömning är det bäst att skära
upp säckens botten med en långskaftad
kniv eller något annat vasst föremål.
Kvalitetsgaranti
Om det finns något att anmärka på i
gödselmedlet eller själva säcken ger Yara
Suomi kvalitetsgaranti för sina gödselmedel som har lagrats enligt anvisningarna.
Oavsett om responsen gäller själva
gödselmedlet eller säcken ska du komma
ihåg att spara den tomma säcken. På den
har Yara i samband med förpackandet
satt en stämpel som visar datum och
klockslag för förpackandet av gödsel-
Källa: Unilet Informations
nr 104, 2000
Dagar från sådd
gå aldrig under en hängande säck
då du tömmer den.
Finlandssalpeter, YaraBela Sulfan N26,
S14 och Kvävelösning. Beställningstiden
för kvävelösning i lösvikt fortgår till slutet
av maj, förpackad Kvävelösning får man
beställa också senare på sommaren.
Vid problem ska du ringa Yaras Servicelinje 010 215 2621, eller ta kontakt med din
egen lantbruksförsäljare som har kontaktuppgifterna till närmaste kontaktperson
vid Yara Suomi. Kontaktuppgifterna till
våra fältanställda finns i gödslingsguiden
och på webbsidan yara.fi.
YaraVita-bladgödselmedlen passar för
tillskottsgödsling med spårämnen under
växtperioden. Dem får du från lantbruksaffären hela sommaren.
beställ sommarens gödsel
6 | Yara Suomi | Växtpressen 1/2012
Bor och kalcium är viktiga
för trädgårdsväxterna
Sakkunnig:
Aleksi simula
aleksi.simula@yara.com
Skribenten verkar som
nyckelkundchef vid
Yara Suomi Oy.
Också gödslingen av ensilagevallar bör
planeras i förväg. För sommargödsling
av vall passar till exempel YaraMila NK 1,
YaraMila NK 2 och Finlandssalpeter.
Sakkunnig:
Raija Roos
För att gödsla exempelvis vete med
tillskottskväve under växtperioden passar
Du behöver selen varje
dag under hela ditt liv
Selenintaget hos oss finländare har redan i decennier tryggats
på ett enkelt, säkert och effektivt sätt: genom att tillsätta
det i inhemska gödselmedel. Selenet överförs på så sätt från
växter till djur och via dem till människan.
ännu mindre KlimatavtrYcK
Genom att använda Yaras gödselmedel
har de finländska jordbrukarna under de
två senaste åren minskat koldioxidutsläppen med 500 000 000 kilogram per år
jämfört med om de hade valt gödselmedel
som tillverkats utan katalytisk rening.
fotograf: janne viinanen
medlet och kodnumret för den fabrik som
förpackade gödselmedlet. I närheten av
lyftöglan finns säcktillverkarens stämpel
som behövs då responsen gäller själva
säcken.
Mer information om YaraVita Mantrac
Pro och andra YaraVitabladgödselmedel
yaravita.fi
tankmix.com
Den katalytiska rening som används
vid tillverkningen av Yaras gödselmedel minskar effektivt
utsläppen av gaser som
värmer upp klimatet. Vi
minskar klimatutsläppen från gödseltillverkningen ytterligare: vi
garanterar att klimatavtrycket från Yaras
gödselmedel är högst 3,6 koldioxidekvivalenter per kilogram kväve då det tidigare
var 4 kilogram.
Upptag av
näringsämnen
(N, Ca) i morot
Näringsupptag
Produktnyheter
AnnonsbilAGA
Se+
A
YAR
lmedel
ödse
g
i
n
Sele
r på
a
trygg rligt sätt
u
t
a
a
ett n rens häls
dju
Läs mer om selenets
positiva effekter på
människor och djur
www.seleeni.fi
Yara är expert på tillväxt i Finland
Yara tillverkar gödselmedel i Finland för
finländska förhållanden. Våra produkter har
ett balanserat näringsinnehåll, vilket är ett
måste för en bra skörd. Välj Yara för jordens
bästa. yara.fi t seleeni.fi
raija.roos@yara.com
Skribenten verkar som
nyckelkundchef vid
Yara Suomi Oy.
D
e näringsämnen som förs bort med
skörden samt åkerns bördighet
bestämmer valet av gödselmedel.
Miljöstödet ställer egna krav på planeringen, men med hjälp av tabellen här invid är
det lätt att välja rätt produkt.
När målet är en balanserad näringstillförsel till växterna lönar det sig att satsa på
fosfor, kalium, svavel och spårämnen enligt
markkarteringen. Kvävemängden påverkas
däremot av skiftets skördenivå och skördens användningsändamål.
Var särskilt noggrann med skiften vars
fosfortal visar rött. Om de här skiftenas fosforbehov inte beaktas vid valet av gödselmedel leder det till för knapp fosforgödsling och skördeförluster. Då fosfor hämmar
tillväxten visar försöksresultaten att skördeförlusten i värsta fall uppgår till 500–700
kg/ha. YaraMila-gödselmedel som innehåller rikligt med fosfor hittar du i tabellen i de
punkter där kolumnen P är röd, som YaraMila Åker Y 2.
Kalium behövs på lätta jordar
Lerjordar innehåller av naturen mycket kalium, men på torvjordar, karga moränjordar
och grova mojordar måste man fästa
särskild uppmärksamhet på att kaliumet
räcker till. För dessa jordar är det typiskt
med små kaliumreserver.
När kaliumtalet visar rött orsakar otillräcklig kaliumgödsling av spannmål en
skördeförlust på 10–15 %.
Med kärnskörden förs bara 20–30 kg kalium bort per hektar, men under växtperioden måste växten kunna ta upp runt 80
kilogram kalium
från marken. Kalium inverkar på
växtens vattenhushållning, proteinbildning, stråstyrka samt tålighet mot köld och
torka.
Om skiftets
kaliumtal visar
rött ska du välja
någon av de gödselprodukter i tabellen som har en
röd stämpel i
K-kolumnen.
Markens kaliumreserver kan ökas också
genom användning av Yara Biotit som är
ett jordförbättringsmedel med långsamt
lösligt kalium.
använda YaraMila Spårämnes Y eller svavelhaltiga kompletteringsgödselmedel under växtperioden.
Svavelbrist inverkar på hur växten kan
tillgodogöra sig andra näringsämnen samt
på hela tillväxten och skörden. Vid fältförsök på Kotkaniemi forskningsstation har
svavelgödsling gett en skördeökning om
10–30 % hos vårvete, korn och raps, när
bördighetsklassens
svaveltal stått på rött.
Med Spårämnesblandning korrigerar man med en
enda gång brister
på ett flertal
spårämnen för
många år framåt.
öKat behov av svavelgödsling
Alla YaraMila NPKS -gödselmedel innehåller svavel. Med dem tillförs åkern10–30 kg
svavel/ha i samband med kombisådd, vilket
i normala fall är tillräckligt för att tillgodose
växternas svavelbehov.
Gödselmedel som innehåller rikligt med
svavel behövs när markkarteringens svavelstämpel visar rött eller när växterna annars
har stort svavelbehov, som oljeväxter och
brödvete.
Tillskottssvavel tillför man genom att
förebYgg
spårämnesbrist
Brist på spårämnen
kan hämma tillväxten på samma sätt
som brist på huvudnäringsämnen, även
om de behövs i betydligt mindre mängder. Till exempel
vid manganbrist i
spannmål har ett mangantillskott av YaraVita Mantrac Pro gett nästan ett ton större
havreskörd. Samma tilläggsskörd har man i
bästa fall fått också på vall när den svagaste
länken eliminerats och Zink- eller Kopparnäring tillförts på skiften som stått på rött.
När det gäller spårämnen lönar det sig
att ligga steget före, dvs. låta analysera också spårämnena i markprover. Om något näringsämne visar rött ska bristen korrigeras,
exempelvis med årlig spårämnesgödsling
som YaraMila Spårämnes Y. YaraMila Spårämnes Y är ett sammansatt gödselmedel för
åkerodling som innehåller mer spårämnen
och svavel än andra gödselmedel. YaraMila
Spårämnes Y passar för alla åkergrödor och
alla bördighetsklasser där fosforgödsling får
användas. På grund av sin höga mangan-,
bor- och svavelhalt är det ett utmärkt gödselmedel för oljeväxter och sockerbeta.
YaraMila Spårämnes Y 2 är en produkt med
låg kvävehalt men rikligt med kalium och
spårämnen. Den passar utomordentligt för
gödsling av sockerbeta samt spannmål, vall
och oljeväxter. För att komplettera spårämnen och avhjälpa akut spårämnesbrist i jordar med högt och bra pH går det utmärkt
att använda YaraVita-bladgödsel.
Brist på spårämnen kan också motverkas
genom användning av enskilda (Cu, Mn,
Zn och B) produkter i Näringsserien eller
Spårämnesblandning som innehåller flera
spårämnen. De kan användas årligen eller
också lägger man upp en gödselreserv för
flera år på en gång. En gödselreserv av spårämnen kan läggas upp om markens pH är
nöjaktigt eller lägre.
balanserat med
växtnäringsämnen
Olika näringsämnen inverkar sinsemellan
på flera olika sätt. Därför är en balanserad
tillförsel av näringsämnen av största vikt för
att växterna effektivt ska kunna ta upp och
tillgodogöra sig dem.
Sortens skörde- och kvalitetspotential kommer bäst till sin rätt med hjälp av
balanserad gödsling. Genom att granska
markkarteringsresultaten, framför allt de
röda bördighetsstämplarna, riktas uppmärksamheten bäst mot de näringsämnen
som möjligen hämmar produktionen.
Eftersom Yaras gödselmedel är planerade för de finländska åkrarnas och grödornas behov ingår det lämpliga produkter för
olika användningsobjekt och behov i gödselsortimentet som innehåller nästan hundra produkter. Det lönar sig att dra nytta av
det breda gödselsortimentet.
Yara Suomi | Växtpressen 1/2012 |
7
AnnonsbilAGA
jordbrukare jukka simanainen undersöker hur klart vattnet är
i nummenpääs tillrinningsområde.
Effektivare vattenskydd med gips
i byn nummenpää i
nurmijärvi minskade
mängden fosfor som förs
ut i lepsämäjoki och
vidare till Vanda å med
60 procent tack vare
gipsspridning.
Text: Anu Artjoki
Bild: Suvi-Tuuli Kankaanpää
J
ukka Simanainen och hans bror Antti
äger en lantbrukssammanslutning vars
åkrar ligger på ett grundvattenområde i byn Nummenpää i Nurmijärvi. En
del av åkrarna svämmar över och jordpartiklar förs genom erosion ut i Lepsämäjoki och vidare till Vanda å och slutligen till
Östersjön. Med jordpartiklarna transporteras också fosfor ut i vattendragen.
Erosion är den mest betydande källan
till fosforurlakning och därför är det viktigt
att motverka erosionen så att utflödet förhindras. Fosforn som kommer ut i vattendragen är vid sidan av kväve huvudorsaken
till den övergödning som jordbruket orsakar. Med övergödning av vattendrag avses
ökad tillväxt av planktonalger som leder till
grumligt vatten. Också trådalgerna kan öka
i antal och vattendraget lida av syrebrist
och ändringar i fiskbeståndet.
− Vatten- och miljövård är viktigt för
mig, därför gick jag med i TraP-projektet
som undersöker användningen av gips för
fosforbindning. Finlands miljöcentrals,
SYKEs, mätsensorer har registrerat vattnets
fosforhalt i både övre och nedre delen av
8 | Yara Suomi | Växtpressen 1/2012
tillrinningsområdet i Nummenpää. Jordbrukarna som medverkar i projektet har kunnat
följa med resultaten i realtid på SYKEs hemsidor, berättar Jukka Simanainen.
Inom ramen för TraP-forskningsprojektet som startade år 2007 har man
testat gipsbaserade produkter vars syfte är
att binda fosforn i åkerjorden för växternas
bruk och minska jordbrukets fosforbelastning på vattendragen. I forskningsprojektet deltar förutom Yara också SYKE, Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT, Arbetseffektivitetsföreningen TTS och Luode Consulting Oy.
I Nummenpää har undersökningen utförts på ett tillrinningsområde som är 3,5
kilometer långt och som mest en kilometer
brett. De uppmätta värdena har jämförts
med värdena för ett närliggande tillrinningsområde där man inte har använt gips.
De andra bördighetstalen påverkades inte
av gipsen.
Gips är kalciumsulfat som i markvätskan löser upp sig i kalcium och sulfat.
Gipsen höjer markens halt av vattenlösliga
salter vilket ledningstalet beskriver. Ju mer
vattenlösliga salter det finns i marken desto
bättre leder den elektricitet och desto högre är ledningstalet.
Gipsen binder
jordpartiklarna
i åkern.
ledningstalet stiger,
igenslamningen minsKar
Simanainens lantbrukssammanslutning
odlar knappa 200 hektar med vete, maltkorn, råg, oljeväxter, ärt och kummin. I
samband med TraP-projektet spreds gips
på ett 7,5 hektars skifte som ligger på
Nummenpääs hundra hektar stora tillrinningsområde. På stubben spreds fyra ton
gips per hektar hösten 2008. För spridning
av gipsen anlitades en entreprenör med
kalkspridare. I Nummenpää spreds sammanlagt 536 ton gips.
− Gipsen höjde ledningstalet på skiftet
med i genomsnitt en knapp enhet. I jordprover som togs hösten 2009 varierade ledningstalet enligt provtagningsställe mellan
1,7 och 2,6 då det i proverna från 2004 var
1,1−1,3. Förutom ledningstalet ökade också markens svavelhalt, berättar Simanainen.
När gipsen löser sig leder markens
ökande salthalt till att jordpartiklarna
aggregerar lättare. Detta minskar markens
igenslamning och jordpartiklarna förs inte så enkelt bort med flödvattnet. Tack vare gipsen kan också löslig fosfor bättre fästa
sig på jordpartiklarnas yta. Trots det är fosforn alltjämt tillgänglig för växterna.
flödvattnet blir Klarare
Simanainens 7,5 hektars skifte består av
mullrik mo- och mjällera och det har senast plöjts år 2002. Efter det har skiftet lättbearbetats några gånger med tallriksharv,
men i regel har det direktsåtts i stubben.
− Efter gipsspridningen har grödorna
vuxit på samma sätt som förut. Visserligen
var rybsskörden 2009 över 2 400 kilogram
per hektar. Kanske den stora svavelgivan
inverkade på skördemängden. Efter det har
vi odlat vår- och höstvete på skiftet. Skiftets
pH-tal var 6,2 år 2009.
Med blotta ögat har Simanainen inte
kunnat upptäcka gipsens effekt på markstrukturen. Däremot kan man se att flödvattnet från åkrarna har blivit klarare.
Gipsen binder jordpartiklarna i åkern.
Lantbrukssammanslutningen har samlat erfarenheter av gips också inom ramen
för Tarveke-projektet där man spred 160
ton gips på Simanainens åkrar. Inom projektet utreddes hur anbudstävlingar lämpar
sig för styrning av åtgärder för jordbrukets
miljöskydd.
miljönYtta för alla
Enligt SYKEs och MTT:s mätningar minskade utflödet till Lepsämäjoki av fosfor
bunden till jordpartiklar med 60 procent
under tre år (2008–2010) efter gipsspridningen, urlakningen av löslig fosfor minskade med cirka en tredjedel.
− Alla drar nytta av gipsen, inte bara
jordbrukarna. Därför borde också kostnaderna delas, det kan inte vara bara jordbrukarnas som ska betala, konstaterar Simanainen.
Det har uppskattats att gipsens effekt
varar 3–4 år, efter det har den löst upp sig
och sjunkit ner i alven. I Nummenpää följer vi åtminstone ännu i år med hur länge
verkningarna av gipsen varar.
Den fosforbelastning som jordbruket
orsakar inom Skärgårdshavets tillrinningsområde kunde minskas betydligt genom att
använda gips.
− Då den här åtgärden är till nytta
för miljön är det en verkligt bra sak,
sammanfattar Jukka Simanainen.