Annonsbilaga 2/13 Fem steg mot den nya säsongen Det lönar sig att göra upp skiftesbokföringen som rör sommarens odling innan erfarenheterna och intrycken faller i glömska. Anteckningarna är till nytta då du planerar nästa säsong. Planeringen kommer bra igång då du tänker på följande fem punkter. 1. Ta fram markkarteringen Genom att följa markkarteringen blir gödslingen exakt och du behöver inte fundera på om det förekommer näringsbrister under växtperioden. Spårämnesanalyserna sköts utan problem från samma prover och kostnaden fördelas på den nytta du får i fem års tid. Av spårämnena har det till exempel bli- vit vanligare med brist på bor. Du kan enkelt och effektivt dra nytta av analysresultaten genom att ta en titt på de röda stämplarna. De största skördeökningarna får du genom att korrigera pH-talet och gödslingen med start från den sämsta markkarteringsstämpeln. 2. Välj en bra sort Höll din skörd samma nivå som sorten gav i de officiella sortförsöken? Om du stannade under dessa skördar finns det rum för förbättringar i din odlingsteknik. De officiella sortförsöken passar utmärkt för inbördes jämförelse av sorter. Jämförelserna görs på en gödslingsnivå och utan bekämpning av växtsjukdomar. Därmed beskriver de inte sorternas faktiska skördepotentialer, utan skördar som odlats under samma förhållanden. De nuvarande sorterna är högavkastande, men för att de ska producera bra måste man fokusera på odlingen. Det är lätt att överträffa referensskördarna om du satsar på markens kulturtillstånd, gödsling och växtskydd. När gården säljer spannmål får den uppgifter om kvaliteten per försäljningsparti. Dessa är till stor hjälp vid planeringen av följande gödsling. Det viktigaste är att granska hektolitervikten och proteinhalten. Om spannmålen är lätt betyder det att växtskyddet har varit otillräckligt eller att spannmålen möjligen har mognat i förtid, vilket till exempel kan bero på alltför knapp kaliumgödsling. Låg proteinhalt är å sin sida ett tecken på att kvävet tagit slut under tillväxten så att all potentiell skörd inte har kunnat produceras. Orsaken kan också vara brist på svavel varvid växten inte har kunnat använda allt kväve som fanns att tillgå. 3. Sätt åkrarna i skick Jordbrukaren kan avsevärt förbättra sina åkrars kulturtillstånd. En del av åkerns avkastning ska alltid avsättas för förbättring av kulturtillståndet. På lång sikt är det mer lönsamt än att skaffa nya maskiner. Gör varje år förnyade täckdikningar och kalka en del av åkrarna. Reducera bearbetningen och undvik att medvetet trampa åkrarna – halmens markförbättrande verkan blir effektivare när halmen blandas in i ytjorden så att markens mullhalt ökar. Med satsningar på markens kulturtillstånd kan man Gödslingens inverkan på skörden av vårvete Skörd kg/ha 8000 7000 6000 5000 4000 permanent förbättra odlingens lönsamhet. Med en bra odlingsteknik och på jordar i gott skick stiger spannmålsskördarna verkligt högt. I försök som utförts under de senaste åren har gödselmängder som klart överstiger miljöstödet gett ytterligare skördeökningar, vilket framgår av figuren nedan. För ett flertal sorter har man på Yara Kotkaniemi forskningsstation räknat ut kurvor för gödslingsoptimum som visar de nya sorternas faktiska skördepotentialer. De nya sorternas skördar stiger ännu med kvävegödsling över 150 kg. I resultatet ingår skördarna från 7 vårvetesorter på Yara Kotkaniemi forskningsstation. 4. Precisera gödslingen Kvävegödslingsmängder som överstiger 100 kg bör delas upp på flera gödslingsomgångar, så att det går att reagera på förhållandena under växtperioden. Å andra sidan producerar vårgödsling i samband med sådd oftast den bästa skördenivån. Som ett plus med uppdelad gödsling betraktas ändå att skördens proteinhalt ökar och att gödslingen preciseras i enlighet med skördenivån, vilket kan vara till nytta för såväl miljön som ekonomin. Gödslingen kan också preciseras genom att man räknar ut mängden näringsämnen som förs bort från marken och tillför minst de näringsämnen som förs bort med skörden. Uppmärksamhet ska fästas framför allt på fosfor- och kaliumgödslingen. Kontinuerlig undergödsling utarmar marken och är ett hot mot de kommande skördarna. Det är enkelt att komplettera gödslingen med bladgödsling under växtperioden. YaraVita-bladgödselmedlen passar i tankblandningar med de flesta växtskyddsmedel. 5. Gör anskaffningarna i god tid Jordbrukaren bestämmer när odlingsförnödenheterna ska skaffas. Höstperioden är ändå en bra tid att göra de viktigaste uppköpen för den kommande våren. På hösten är utsädesurvalet som störst och man kan dra nytta av förköpserbjudanden. Det är enkelt att förvara gödselmedlen innan snön faller och kölden slår till, antingen inom- eller utomhus. 3000 2000 1000 0 0 kg N/ha 60 kg Na/ha 90 kg Na/ha Vallodling Tre bärgningar ger den bästa skörden och minimerar riskerna 120 kg Na/ha 150 kg Na/ha 220 kg Na/ha Yara Megalab-resultat 4 Vanligt med näringsbrist hos spannmål 7 Text: Anne Kerminen Professor Laura Alakukku Sköt om åkerns markstruktur 8 YARA SUOMI OY är ett dotterbolag till Yara International ASA, som tillverkar och säljer gödselmedel för jordbruk, trädgårdsodling och skogsbruk, miljöskyddsprodukter och kemikalier för industribruk. REDAKTION chefredaktör Seija Luomanperä, redaktionsråd Jari Pentinmäki, Anne Kerminen, Juha Liespuu, Minna Toivakka, Aleksi Simula, Yara Suomi Oy, layout Anna Kujala / Tipos Ab, översättningar Kerstin Lindroos-Falck. KONTAKT Yara Suomi Oy, Bertel Jungs platsen 9, 02600 Esbo, e-post: leipa.leveammaksi@yara.com, telefon: 010 215 111 Annonsbilaga Bra jord Den här tidningen handlar mycket om marken och dess kulturtillstånd. Marken är jordbrukarens allra viktigaste produktionsfaktor – det lönar sig att ta väl hand om den. Kännetecknen för bra jord är att markstrukturen är i skick, dvs. bra aggregat, lämpligt pH-tal och tillräcklig bördighet. I en artikel på sidan 8 berättar professor Laura Alakukku om vård av markstrukturen. I decennier försökte man förbättra bördigheten genom gödsling. Numera är tanken att det inte finns behov att öka markens näringsreserver, men man gödslar med bara den mängd näringsämnen som skörden årligen behöver. Vid sidan av markkartering kan man med hjälp av växtanalys bedöma om marken innehåller tillräckligt med näringsämnen för att växterna ska kunna växa. Yara Megalab –växtanalysen har varit i bruk i två år. Resultaten från i somras visade att symptom på näringsbrist var överraskande vanliga. Läs mer om detta på sidan 7. Med tanke på vattenskyddet är det viktigt att fosfor inte sköljs bort från åkern till vattendragen. Mest fosfor sköljs bort på grund av erosion. Därför förebyggs belastningen bäst genom att jorden hålls på plats och inte transporteras bort med vattnet. Vid bekämpning av erosion är markstrukturen i nyckelposition: i en jord med bra aggregat rör sig vattnet neråt. Information om gipsens jordförbättrande verkan - och samtidigt om minskad fosforbelastning – får du på sidan 4. Färggrann höst! Seija Luomanperä Kom ihåg produkterna med beställningstid! Yara har ett brett urval av s.k. produkter med beställningstid som säljs och levereras bara vissa tider på året – de går alltså inte att få hela tiden. Eftersom vi vill erbjuda kunderna ett så mångsidigt gödselmedelssortiment som möjligt finns det ett stort antal olika produkter för olika växters näringsbehov, de årliga försäljningsmängderna av många specialprodukter är rätt små. För att vi ska få ihop beställningsmängder motsvarande ett vettigt produktionsparti måste beställningstiderna koncentreras till kortare perioder. Produkter med beställningstid är alla andra potatisoch trädgårdsgödselmedel utom Trädgård NK1, Trädgård PK och Trädgård Långverkande Y. Av gödselmedlen för åkerodling har följande beställningstid: YaraMila Spårämnes Y, YaraMila Spårämnes Y2, YaraBela Sulfan, YaraMila Åker Y6 och Yara Kvävelösning 390. När det gäller sådana produkter med beställningstid som används inom åkerodlingen är gödselmedel i lösvikt ett undantag från ovan nämnda praxis. Gödselmedlen i lösvikt kan beställas hela höstsäsongen och under vårsäsongen fram till slutet av februari. Sortimentet av gödselmedel i lösvikt innehåller för tillfället tre produkter, YaraMila Åker Y1, YaraMila Åker Y3 och YaraBela Finlandssalpeter. Yara Kvävelösning 390 går att beställa som lösviktsleverans, men eftersom distributionen av kvävelösning kräver specialutrustning kan kvävelösning normalt beställas från april till slutet av maj, varefter leveransen vanligen sker kring midsommar – dock senast före slutet av juni. Vår ambition är att alla produkter med beställningstid ska ha minst en beställningsperiod under höstsäsongen och en annan under vårsäsongen, men i praktiken har merparten av produkterna haft ett flertal beställningsperioder under året. Fråga om de exaktare beställningstiderna i din lantbruksaffär! 2 | Yara Suomi | Växtpressen 2/2013 Världen behöver mat Att få maten och naturresurserna att räcka till och miljön att hållas ren är utan tvivel en av de största utmaningarna som drabbar jordklotet, både redan nu och ännu mer inom den närmaste framtiden. FAO har uppskattat att matkonsumtionen på jordklotet under de följande 50 åren motsvarar den mängd som konsumerats sammanlagt under de senaste 10 000 åren. Utmaningarna ter sig väldigt olika på olika håll i världen, men deras följdverkningar sträcker sig framöver allt tydligare till jordens alla hörn. Yara har redan länge lyft fram jordbrukets viktiga ställning. Att utveckla jordbruket i en mer produktiv och effektiv riktning – dock så att de skadliga verkningarna för miljön minimeras – är den viktigaste av Yaras utgångspunkter. Här spelar växtnäringsämnena en avgörande roll och därför ökar den globala efterfrågan på dem hela tiden. Användningen av näringsämnen utvecklas med allt större ansvar för miljön. Bra exempel på utvecklingsarbetet är konceptet Yara växtnäring inklusive undersökningar och odlingsråd, ny teknik såsom gipsmetoden P-TraP som tagits fram i Finland samt teknologin för precisionsodling Yara N-Sensor. De främsta utmaningarna för livsmedelskedjan i Finland är vid sidan av jordbrukets lön- samhet också miljön och frågor kring matens ursprung. Dessa är utan tvivel tyngdpunktsområden också i fortsättningen, men lika viktiga är livsmedelstryggheten, en ökning av matproduktionen och uppmuntran till produktion. I den nyss fastslagna reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik ökade de produktionsbundna stödens roll. Det här är ett tecken på att man vill uppmuntra till produktion genom att igen gå in för att stöda själva produktionen och inte bara ägandet av produktionsresurser. Också de ökade fluktuationerna i priset på jordbruksprodukter och produktionsinsatser för med sig nya utmaningar för hela livsmedelskedjan. Det finländska jordbruket har en allt viktigare roll i världen, och för att utveckla det behövs ett bredare perspektiv med beaktande av de globala utmaningarna. I framtiden behövs finländska jordbrukare och finländsk jordbruksproduktion ännu mer än i dag inom den globala livsmedelsförsörjningen. Tero Hemmilä, VD, Yara Suomi Oy Fotograf: Suvi-Tuuli Kankaanpää Läs mera på: feedingthefuture.fi Bladgödsling och växtskydd på samma gång M ed bladgödselmedel avhjälper du effektivt näringsbrist under växtperioden. Det behövs ingen extra besprutningsomgång eftersom bladgödselmedlen går att sprida på samma gång som växtskyddsmedlen. Den typiska entreprenadtaxan för växtskydd är 15-20 euro per hektar som jordbrukarna kan använda som riktkostnad för växtskydd också när de själva utför arbetet. Om bladgödslingen kräver en separat körning leder det till en tilläggskostnad om 1500-2000 euro på en 100 hektars gård. I praktiken kan kostnaden för besprutningen överstiga anskaffningspriset för bladgödselmedlet. Användningstidpunkten för de vanligaste bladgödselmedlen för spannmål sammanfaller ofta med växtskyddsåtgärderna. Till exempel bladgödsling med mangan och andra spårämnen bör utföras i spannmålens bestockningsskede eller senast när stråskjutningen börjar. Då bekämpas också ogräs på åkern. YaraVita- produkterna går utmärkt att blanda med växtskyddsmedel. Du kan enkelt kontrollera den tekniska blandbarheten på tjänsten www.tankmix.com som också finns som mobilversion för smarttelefoner. Förutom den tekniska blandbarheten har Yara Suomi årligen utfört besprutningstester i växtbestånd på Yara Kotkaniemi försöksgård i Vichtis. YaraVita- produkternas blandbarhet framgår också bättre än tidigare av de blandningstabeller som ingår i växtskyddsmedelstillverkarnas och lantbruksaffärernas guider. Blandbarheten har testats med en YaraVita produkt och ett växtskyddsmedel. Av bägge har man använt den rekommenderade högsta mängden och 200 l vatten. Tillsats av andra komponenter eller minskad vattenmängd kan orsaka förändringar i spridbarheten eller effekten. YaraVita- sortimentet innehåller både sammansatta gödselmedel som är skräddarsydda för olika växter och enkla gödselmedel. Vid behov kan växtbeståndet besprutas med en blandning av olika bladgödselmedel för att man ska uppnå optimalt resultat. Till exempel kan YaraVita Gramitrel som är framtaget för spannmål spetsas med YaraVita Mantrac Pro för ett tillskott av mangan eller med YaraVita Bortrac för ett tillskott av bor. YaraVita-produkterna går bra att blanda samman. Den inbördes blandbarheten kan du kontrollera i Yara Suomis guider som har en tabell över blandbarheten. Eftersom bladgödsling kan höja skördenivån avsevärt lönar det sig att i samband med anskaffningen av nästa års växtskyddsmedel också fundera på om det finns behov av och möjligheter att utföra bladgödsling. Bladgödsling som utförts på samma gång som växtskyddet kan ge mycket bra valuta för pengarna utan något extra arbete. Ladda TankmixIT Annonsbilaga Gips minskar effektivt fosforbelastningen En femårig undersökning visade att gipsbehandling av Nummenpääs leråkrar minskade urlakningen av fosfor i avrinningsvattnet med cirka 50 %. Effekten på tillrinningsområdet var omedelbar och som störst i fyra års tid. V Förhållandet mellan grumlighet och avrinning i Nummenpää före och efter gipsbehandlingen 600 500 400 300 Sakkunnig: Petri Ekholm 200 petri.ekholm@ymparisto.fi Skribenten arbetar som specialforskare vid Finlands miljöcentral. 100 id sidan av traditionella åtgärder som minskar näringsbelastningen har det lyfts fram metoder där man med olika hjälpämnen försöker förbättra åkerjordens förmåga att hålla kvar näringsämnen eller fånga upp näringsämnen som redan flutit iväg. Gips har redan länge använts som jordförbättringsmedel, men användningen av gips inom vattenskyddet är en relativt nytt tillvägagångssätt. Effekten av de metoder som ingår i miljöstödet för jordbruket har tidigare testats främst på åkerskiftesnivå. Emellertid fick man en mer representativ bild av gipsens effekt när undersökningen utfördes på nivån för avrinningsområdet, vilket innebär att resultatet inte är lika fast kopplat till egenskaperna hos några åkerskiften. Inom ramen för TraP-projektet följde man med gipsbehandlingens inverkan i fem års tid på Nummenpääs avrinningsområde. I undersökningen deltog Finlands miljöcentral SYKE, Vattenskyddsföreningen för Vanda å och Helsingforsregionen, TTS Tutkimus och Luode Consulting Oy. Av Nummenpääs avrinningsområde (2,4 km2) som ligger på tillrinningsområdet för Vanda å utgörs 44 % av åker, resten är främst skog. Av åkerarealen behandlades 90 % med gips hösten 2008. Strömningen och vattenkvaliteten i det dike som delar åkrarna kontrollerades höst och vår med hjälp av automatiska givare. Till exempel de grumlighetsresultat som givarna producerade med en timmes mellanrum kompletterades med avsevärt färre basprovtagningar och laboratorieanalyser, till exempel analys av lösligt fosfor, som inte kan utföras med givare. Gipsens effekt bedömdes genom att man jämförde avrinningsvattnets kvalitet med situationen före gipsspridningen, samt med situationen på ett närliggande avrinningsområde där gips inte hade använts. För att gipsbehandlingen ska gå att jämföra med andra vattenskyddsmetoder för jordbruket måste man veta hur mycket gipsen minskade å ena sidan belastningen av den fosfor som är bunden till jordpartiklar och å andra sidan belastningen av löslig fosfor som är direkt användbar för algerna, och hur länge effekten varar. 0 0 100 200 300 Gips minskar grumlighet och fosforbelastningen. Grumligheten mäter belastningen Eftersom belastningen från jordbruket påverkas av det årligen varierande vattenflödet, kunde effekten inte bedömas på ett enkelt sätt genom att jämföra fosforbelastningen före och efter gipsbehandlingen. Gipsbehandlingens effekt bedömdes därför på basis av hur behandlingen påverkade sambandet mellan flödet och grumligheten. Eftersom grumligheten på ett bra sätt beskrev halten av fosfor som är bunden till jordpartiklar i avrinningsvattnet, kunde man på basis av sambandet mellan flödet och grumligheten också bedöma hur den fosfor som är bunden till jordpartiklar har förändrats när det gäller halt och rörlighet. Bedömningen av urlakningen av löslig fosfor byggde på samma metod, men är mer osäker eftersom den bara grundade sig på handprover. Före gipsspridningen var dikesvattnet grumligt som brukligt är på jordbruksdominerade lerområden. Det innehöll rikligt med fosfor som hade bundits till jordpartiklar som sköljts bort från åkrarna. Dessutom blev vattnet grumligare ju större vattenströmningen var. Under perioder med stora vattenmängder strömmade det således inte bara rikligt med vatten i diket, utan dikesvattnet var också mycket grumligt och halten av fosfor bunden till jordpartiklar var stor. Eftersom belastningen räknas som produkten av strömningen och halten, hade översvämningsperioderna före gipsbehandlingen mycket stor betydelse för fosforbelastningen. Effekten varar i fyra år Efter gipsbehandlingen blev avrinningsvattnet omedelbart klarare. Även om det fortfarande förekom enskilda grumlighetstoppar steg grumlighetsvärdena inte längre lika mycket då strömningen ökade. I fyra års tid var urlakningen av fosfor bunden till jordpartiklar ungefär hälften av vad den kalkylerade mängden var före gipsbehandlingen och på det referensavrinningsområde där ingen gips hade använts. Urlakningen av löslig fosfor var ungefär en fjärdedel mindre. Så här fortsatte det i cirka fyra år, men det femte året efter gipsspridningen sågs tecken på ökade grumlighetsvärden. Den avtagande effekten torde bero på att gips i egenskap av lättlöslig förening till stor del redan hade sköljts bort från ytjorden det femte året. Markens svavelhalt och ledningstalet som beskriver mängden lösliga joner ökade till följd av gipsen, men började sjunka under det fjärde året. Det genomsnittliga ledningstalet i ytjorden på de undersökta åkerskiftena var 1,7 före gipsspridningen, 2,9 ett år efter gipsspridningen och 1,5 fyra år efter spridningen. Eftersom vattnets förmåga att leda elektricitet beskrev sulfathalten i avrinningsvattnet, bedömdes urlakningen av gips också på basis av avrinningsvattnets ledningsförmåga. Denna bedömning ger vid handen att 73 % av gipsen hade sköljts bort under de fyra första åren. Bättre markstruktur Den uppfattning man fått i Nummenpää om gipsens förmåga att minska fosforurlakning sammanfaller med både teori och de laboratorieförsök som utförs vid Yara och MTT. När gipsen löser sig ökar dess kalciumoch sulfatjoner salthalten i markvätskan, varvid jordpartiklarnas benägenhet att bilda större aggregat ökar, och de är inte längre så känsliga för att urlakas med regn- och snösmältningsvatten. Effekten förstärks dessutom av kalciumjonernas förmåga att binda samman jordpartiklar. Den ökade salthalten i marken minskar också den lösliga fosforns tendens att urlakas. Fosforn förblir ändå i en form som växterna kan tillgodogöra sig. Gipsbehandling är en effektiv metod inom jordbrukets vattenskydd. Med den kan man minska fosforbelastningen på ero- Gipsbehandling minskar fosforbelastningen på erosionskänsliga åkrar. sionskänsliga åkrar eller skiften med högt fosfortal. Användningen av gips måste ändå övervägas noga om avrinningsvattnet rinner ut i en sjö, eftersom sulfatet i gips kan påskynda sjöarnas eutrofiering. I Östersjön finns det ingen sådan fara då havsvattnet av naturen innehåller rikligt med sulfat. Många nationella och internationella mål kräver en påtaglig minskning av den näringsbelastning som kommer från jordbruket. Yara Suomi | Växtpressen 2/2013 | 3 Annonsbilaga Annonsbilaga Tre bärgningar ger den bästa skörden – och minimerar riskerna Med tre bärgningar går det att maximera både vallskördens mängd och kvalitet också då väderförhållandena är ogynnsamma. En mindre vallareal räcker till och foderproduktionens lönsamhet förbättras. Text: Minna Toivakka Bild: Visa Vilkuna D en här sommaren var ett bra bevis på att strategin med tre bärgningar numera utgör en väsentlig del av riskhanteringen på en nötgård. Möjligheterna att välja lämpliga bärgningstidpunkter och väderleksförhållanden samt att använda sig av entreprenadtjänster blir fler. Också näringsämnena utnyttjas mest effektivt, säger vallutvecklingschef Minna Toivakka. Vallen är en flexibel och belönande odlingsväxt. Om den första eller andra skörden blir liten, kan den tredje vara helt på toppnivå. Tidpunkten för gödsling, gödselmängden eller valet av gödselmedel kan bli fel. Om felen rättas till omedelbart börjar skördens mängd och kvalitet förbättras genast vid de följande skördarna. Det samma gäller för kompletteringssådd, växtskydd och kalkning. Under sommaren kan man göra många slags korrigeringar som är till nytta redan samma sommar – snabbast och mest vid tre bärgningar. Gödsla tidigt Den här sommaren var väderförhållandena besvärliga. Värmebölja, torka, störtregn och kyla avlöste varandra. Så har det ju också varit förut, men nu råkade de sammanfalla med de mest känsliga skedena i vallens tillväxt. Den som ville få en bra skörd var tvungen att pricka in de olika åtgärderna vid exakt rätt tidpunkt. Det vanligaste felet var att man var för sent ute. På många gårdar satsade man på den tredje skörden för att kompensera för en knapp första och andra skörd. Den långvariga värmeböljan i våras hjälpte inte upp situationen om gödslingen hade utförts för sent. Efter värmeböljan utvecklades vallen i snabb takt, vilket ledde till att den första skörden bärgades flera dagar tidigare än vanligt i största delen av Finland. Vallarna blev kortvuxna och ojämna och skörden liten, rentav bara en tredjedel av den normala. Tidigt gödslade vallar gav däremot en bra skörd. Skillnaden jämfört med vallar som gödslats några dagar senare var påtaglig. Vid bärgningstillfället kunde skillnaden mellan skördarna vara till och med den dubbla eller tredubbla. Den andra skördens tillväxtproblem hörde samman med torka, störtregn, flytgödsel, försenad gödsling eller gödsling med enbart kväve. Om det efter flytgödselspridningen regnade tiotals millimeter på några dagar fanns flytgödselkvävet någon annanstans än inom räckhåll för vallen på åkern. Om tillväxten var verkligt usel hade det nästan utan undantag spridits flytgödsel på det berörda skiftet, och sedan hade det regnat ordentligt. Flytgödselkväve avdunstar också på grund av kraftig värmebölja och hård blåst. För sent utförd gödsling ledde också till att den andra skördens tillväxtstart drog ut på tiden – ju torrare förhållanden desto mindre skörd. Än en gång bärgades de största skördarna av dem som hade mest bråttom att gödsla. Orsaken är att det genast efter ensilagebärgningen finns tillräckligt med fukt i botten av vallgrödan så att näringsämnena löser sig och vallen börjar växa. Gödsling är alltså en förutsättning för att den tredje skörden ska lyckas och bli lönsam. Under normala år producerar rätt gödslade vallar i gott skick i genomsnitt 2 500 kg ts/ha vid den tredje slåttern, under de bästa åren över 3 000 kg ts/ha. De långsamt lösliga näringsämnena i flytgödsel som spridits vår och sommar utnyttjas också bäst, och det uppstår ingen återväxt som försämrar vallens tillväxtstart på våren och förstör skördens kvalitet. Tillräckligt med näringsämnen Strategin med tre bärgningar utgör en väsentlig del av riskhanteringen på nötgårdar. Vallens skördepotential tas bäst till vara under hela växtperioden. Nästan utan undantag blir det optimala väderförhållanden något tag under växtperioden. Strategin med tre bärgningar ger stor flexibilitet när det gäller olika åtgärder och tidpunkter. Med hjälp av sortval kan man också i en större samarbetsgrupp pricka in de lämpligaste bärgningstidpunkterna för respektive gård. Man kan också vara mer flexibel med att invänta goda väderförhållanden. En tidigareläggning eller fördröjning med några dagar är inte så dramatisk som vid systemet med två bärgningar där man måste förlita sig på två skördar. Användningen av entreprenörer blir enklare när alla gårdar inte utför samma åtgärder samtidigt. Strategin med tre skördar är det säkraste, enklaste och förmånligaste sättet att producera tillräckligt med ensilage för boskapens behov. På samma gång stiger ensilagets smältbarhet, D-värdet, så högt som möjligt. Korna mjölkar på toppnivå och tjurarna växer snabbt hela året. Vid den andra skörden är det ännu vanligare med för knapp gödsling än vid den första. Förutom de små gödselmängderna är kaliumbrist ett av de främsta problemen, i synnerhet vid den andra och den tredje skörden. Kaliumbrist är numera ett gissel på många vallskiften; de svåraste bristerna förekommer på den österbottniska kusten upp till Lappland. Vid bärgningstidpunkten måste vallens kaliuminnehåll överstiga 21 g/ kg ts vid den första skörden och 24 g/ kg ts vid de senare skördarna. Annars minskar skördarna och vallen får svårare att klara av värmeböljor och att övervintra. På grund av att den första eller andra skörden var liten satsade många gårdar med framgång på den tredje. Väderleken var mycket gynnsam för vallens tillväxt. Om den tredje skörden gödslades omsorgsfullt steg skördemängden så den närapå motsvarade nivån på den första och andra skörden. Tidigt gödslade vallar gav igen en bra skörd. Kvalitet och flexibilitet Nyttorna med tre skördar: Gödslingens inverkan på vallskördens mängd 12000 Vallens medelskörd (kg ts/ha) • 10000 8000 • • 6000 • • 4000 • • 2000 • 0 0 200 400 600 Genomsnittlig gödsling (kg/ha) Större vallskördar då vallarna gödslas och bärgas tre gånger. 4 | Yara Suomi | Växtpressen 2/2013 800 1000 Toppskörd både vad mängd och kvalitet beträffar från en liten areal Högt D-värde i alla skördar Bra råprotein och mineralämnesinnehåll Det förmånligaste ensilaget Användningen av näringsämnen är effektivast Ingen återväxt Flexibilitet vid valet av bärgningstidpunkter samt vid användningen av entreprenadtjänster Utmärkt metod för riskhantering: garanterar att en nötgård får högsta möjliga vallskörd också under sämre förhållanden och likaså att skörden håller prima utfodringskvalitet Vid arbetsdemonstrationen hade Agrimarkets Kroneslåtterkombination utrustats med Easy cut -stålbalk. Nurmi 2013 visade att know-how behövs Y ara Suomi arrangerade en valldag i Ylivieska i augusti tillsammans med Agrimarket och K-Lantbruk. På plats var fler än 30 utställare. Evenemanget blev en framgång: 4 300 jordbrukare bekantade sig med avdelningarna, arbetsdemonstrationerna och försöksfälten. En bra skörd är summan av många faktorer Ogräsen i vall ska börja bekämpas redan i skyddssäden, och vid behov pågår bekämpningen under hela vallväxtföljden. Man måste också fästa uppmärksamhet på åkerkörningen eftersom spåren är till nackdel för både själva vallen, foderkvaliteten och bärgningsutrustningen. Dräneringen måste självfallet vara i skick. Att köra på en blöt åker ställer till med stor skada fastän det inte skulle uppstå några synliga spår på åkern. Men det viktigaste för vallens tillväxt är att gödsla med de nödvändiga huvudnäringsämnena och spårämnena i rätt tid och i rätta doser. Redan en cent avgör En skillnad om några cent i priset på ett kilogram torrsubstans kan vid en första anblick kännas liten. Men den spelar ändå en avsevärd roll för ekonomin, eftersom en fyra cents prisskillnad i en besättning med en robot utgör närapå 20 000 euro per år. Också i fodersäd har man fått goda resultat med en ytterligare satsning på gödslingen. I försök på foderhavre vid Kotkaniemi forskningsstation gav en ökning av kvävenivån från 90 till 120 kilogram en skördeökning om 1,5 ton. Även om gödslingskostnaderna steg, blev saldot ett plus på rentav 200 euro per hektar. Mjölkproducenterna Eija och Heikki Hautala från Nivala som besökte valldagarna berättade att de övergick till taktiken med tre bärgningar för några år sedan. – Resultaten har varit uteslutande positiva. Skörden har hållit jämn kvalitet vid alla tre bärgningar. Också några rätt gynnsamma somrar har gjort sitt till, berättar Heikki Hautala. Ta reda på kvävebehovet och mät skörden Det finns flera metoder för att ta reda på behovet att tilläggsgödsla vallen under växtperioden. I Yara N-Tester ställs växtarten och sorten färdigt in i maskinen och efter 30 prov ger mätaren direkt besked om det behövs tilläggskväve eller inte. Med Yara Megalab –växtanalys går det mycket exakt att bestämma ett möjligt be- hov av tillskottsgödsling av en gröda. Växtproverna samlas in i en särskild analyspåse som skickas till Markkarteringstjänst. Efter några dagar får jordbrukaren en gödslingsrekommendation per post. Skördemätning utgör en väsentlig del av modern odling. En noggrann skördemätning ger en bra uppfattning om följderna av de beslut som fattats under växtperioden. Fuktmätning av spannmål i realtid gör det lättare att dra ner på torkningskostnaderna eftersom de fuktiga partierna enkelt kan skördas i separata partier. Också till självgående hackar får man anordningar som mäter mängd och kvalitet. Entreprenör Juha Pylväs har använt skördemätare och kommentarerna från jordbrukarna har varit mycket positiva. Enligt Juha kommer John Deeres skördemätare nästa säsong att kunna förses med en applikation som också mäter protein- och fiberhalten. På den skördekarta som skördemätarna gör upp är det lätt att se vilka åkerpartier som kräver behandling: gödsling, kalkning eller rentav grundförbättring som t.ex. täckdikning. Hälsosamt foder ger resultat Gödsling med spårämnesberikade Yara Mila-gödselmedel som startgödsel på våren och selengödsling med YaraBela Selensalpe- ter under växtperioden ger garanterat hälsosamt foder. Med 150 kilogram Selensalpeter uppnås en tillräcklig selenhalt eftersom gödselmedlet innehåller 0,25 milligram selen per kilogram. Bor, natrium och zink som ingår i Yaras gödselmedel är tre kraftfulla spårämnen som för sin del säkerställer att fodret håller toppkvalitet samt att vallarna bevaras livskraftiga från år till år. Anu Fräntilä-Riihonen, som målmedvetet utökar sin besättningsstorlek i Riiho i Keuru, kom till valldagarna uttryckligen för att se hur man producerar hälsosamt färskfoder. Den stallgödsel som används på gården är ett bra men rätt förenklat gödselmedel som kräver sällskap av handelsgödsel med tillsats av spårämnen. På gården har gjorts försök med importerade gödselmedel, men problem med kohälsan, bland annat kvarbliven efterbörd, fick husbondeparet att återgå till inhemska kvalitetsgödselmedel. Fräntilä-Riihonen anser att i synnerhet YaraBela Selensalpeter är en intressant nyhet som balanserar fodrets selennivå. Självfallet kan boskapen få ett tillskott av oorganiskt selen i samband med utfodringen, men organiskt selen via foderväxterna har visat sig vara den överlägset effektivaste metoden. Text och foto: Visa Vilkuna Yara Suomi | Växtpressen 2/2013 | 5 Annonsbilaga Gråmögel på tomat ett problem man vill få bukt med Då man diskuterar växtsjukdomar på tomat är det allt fortfarande gråmögel som är det stora bekymret, även fast klimatstyrningen i växthusen har blivit betydligt noggrannare. Ibland förvånar den mycket kraftiga förekomsten av sjukdomen, i synnerhet då man i många fall helt sakenligt skött de förebyggande åtgärderna. H ar gråmögelsvampen förändrats? De som arbetar med tomat förvånas över att sjukdomen är så allmän och i synnerhet av dess natur nuförtiden. Orsaken till att sjukdomen förekommer så rikligt trots de noga reglerade förhållandena i växthusen har tillsvidare inte kunnat förklaras. Grundorsaken torde vara odlingen året runt, som redan i sig ökar sjukdomsrisken. Bristen på naturljus under höst och vinter försvagar växternas förmåga att försvara sig mot sjukdomar trots att man belyser. Under den ljusfattiga tiden infekterar gråmögel lätt tomatbestånden, och då svampen utan avbrott kan producera nya generationer så sprids sjukdomen lättare än förr. Man tror att en orsak till sjukdomens förvånansvärt uthärdliga närvaro är att Botrytis-svampen skulle ha utvecklat en kraftigare stam som växer snabbare och som speciellt väl är anpassad till de nuvarande förhållandena i tomatodlingar. Kraftigare symptom Gråmögel får bladen att vissna och ger också symptom på frukterna, men det mest ty- piska och skadligaste symptomet är gråmögelfläckarna som bildas på stammarna. De är till en början på ena sidan och då märker man dem inte alltid genast. I det skedet fungerar ännu vätskeströmningarna i plantan rätt bra, men senare när fläcken utvidgas och når runt stammen så vissnar plantan ovanför det angripna stället. Tidigare verkade sjukdomen tydligare starta från ett sår eller annan synlig skada, men nu tycks det på stammarna utvecklas märkligt stora gråmögelfläckar fast man inte kan se några skador i vävnaderna. Förändring har också skett i det att gråmöglet tidigare längre tid hölls kvar i ytdelarna av fläcken, men nu konstaterar man ofta att sjukdomssvampen mycket snabbt går vidare till de inre delarna av stammen. Bekämpning summan av många faktorer Det krävs flera olika åtgärder för att hålla gråmögel under kontroll. Grunden för allt är högklassig hygien. Dessutom är det centralt i hantering av sjukdomen att man undviker för mycket fuktighet, och till det ger styrtekniken i växthusen goda möjligheter. De gamla råden om att undvika nattdagg och se till att luften cirkulerar i växtbeståndet gäller fortfarande. Det är alltid mindre besvärligt att förebygga en sjukdom än att bekämpa efteråt. Eftersom svaga ljusförhållanden gör tomatbeståndet känsligare för mögelangrepp, lönar det sig att i varje fall skydda sensommarens och höstens planteringar redan på förhand med till exempel mikrobpreparat. I vinterodling ska man också ytterligare intensifiera kontrollen av växtbeståndet. Bekämpningspreparat till hjälp För biologisk förebyggande bekämpning av gråmögel passar utmärkt preparatet Prestop® som är baserat på svampen Gliocladium catenulatum. När man använder det eller biologiska bekämpningsmedel överhuvudtaget ska man komma ihåg att effekten huvudsakligen är förebyggande. Besprutningarna ska alltså påbörjas så tidigt som möjligt innan symptom framkommer eller senast då de första sjukdomsfläckarna kan ses. Användning av Prestop förutsätter ingen arbetshygienisk eller skördemässig karenstid. Medlet ger inte heller resistensproblem och inga bekämpningsmedelsrester och är oskadligt för bekämpningsorganismer Det rekommenderas att den första Prestop-besprutningen görs redan i samband med planteringen, då man kan behandla hela plantan. För det mesta börjar man dock bekämpa först när symptom redan dyker upp. Som tur tycks Gliocladium -svampen åtminstone i viss mån ha även kureran- de effekt. Om man inte har gett Prestop genast efter planteringen, ska plantorna ändå behandlas senast i samband med den första avbladningen. Besprutningarna upprepas med 3–4 veckors mellanrum. Efter att man lagt ned stammarna är det lätt att spruta med Prestop, när behandlingen kan riktas till ett relativt litet område då stammarna är invid varandra. Om man på odlingen har möjlighet att använda dimbesprutning, lönar det sig eftersom man då kan sprida bekämpningsmikroberna möjligast täckande över växtens yta. På små arealer kan man punktbespruta enstaka fläckar mer Prestop i samband med skötselarbetena. Man kan inverka på gråmöglet också med en annan mikrobprodukt, med strålbakteriepreparatet Mycostop, visserligen indirekt. På tomat används produkten i växtunderlaget för att bekämpa rotsjukdomar och för även annars hålla rötterna i gott skick speciellt under stor skördebelastning. Antagonistmikroberna som koloniserar rotsystemet stärker hela plantan och aktiverar dess försvarsmekanismer, och då minskar till exempel gråmögelskadorna. Men det är frågan om en sidoeffekt hos Mycostop – inte direkt bekämpning. Skribent: Marja-Leena Lahdenperä, Verdera Oy Annonsbilaga Symptom på näringsbrist hos korn vid stråskjutningens början 30 25 20 10 5 0 N Enligt Yara Megalabväxtanalysen förekom fosforbrist i nästan vart tredje kornprov i somras. Lika vanligt var det med brist på bor och mangan. Sakkunnig: Aleksi Simula aleksi.simula@yara.com Skribenten arbetar som utvecklingschef vid Yara Suomi Oy. 90% 90 % Y 79% 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0% 0% 0% Grömögel Små blad Gråmögel Dimbesprutning med Prestop har gett goda resultat vid bekämpning av sjukdomar i bladverket, bl.a. i Holland. Analysresultatet efter dimbesprutningen visar att mikroben spred sig bra på bladytorna och höll gråmöglet i styr. P K S Näringsbristerna i stråskjutningens början förekom hos korn senaste sommar. Allvarliga symptom på näringsbrist i början av stråskjutningsskedet minskar skörden. Yara Megalab -resultat: vanligt med näringsbrist hos spannmål 100 % 6 | Yara Suomi | Växtpressen 2/2013 Allvarliga brister 15 Förekomst av Gliocladium-svamp och gråmögel på bladytorna efter dimbesprutning med Prestop Stora blad Lindriga brister ara Megalab växtanalys lanserades år 2012. Med dess hjälp kan jordbrukarna under växtperioden ta reda på om det i växtligheten finns latenta flaskhalsar med tanke på skördeproduktionen och få information om huruvida gödslingen har lyckats och om det möjligen finns behov av tillskottsgödsling. Eftersom växtens innehåll av näringsämnen förändras under växtperioden fogades en möjlighet att välja spannmålsväxternas tillväxtstadium till årets analyser. Vid stråskjutningens början är näringshalterna högre än i flaggbladsstadiet. En senare provtagning är också till större hjälp till exempel då man gör en lägesbedömning för höjning av vetets proteinhalt, samt mer allmänt då följande års gödsling ska planeras. Huvudnäringsämnena är viktiga Försommarens resultat blottade oväntade brister på huvudnäringsämnen i prover av korn. Rentav 32 % av proverna uppvisade minst lindrig fosforbrist i växtbeståndet, i knappa 10 % var bristen svår. Det förekom också överraskande mycket kvävebrister: 21 %. När bristerna uppträdde vid stråskjutningens början ledde de högst sannolikt till minskad skörd. Hos vete förekom kvävebrist vid stråskjutningens början bara i vart tionde prov, men fosforbrist i nästan en femtedel av proverna. Havre har bägge åren visat sig vara den gröda som klart effektivast tillgodogör sig näringsämnena. Brister på kväve och fosfor förekom nästan inte alls, men kaliumbrist t.o.m. i nästan 40 % av proverna från det senare tillväxtstadiet. En del av detta förklaras med att havre odlas på grova eller mullrika jordar som ofta har knappa kaliumförråd. Men ofta prutar man också på kaliumgödslingen, vilket syns direkt i resultaten från växtanalysen. Att pruta på huvudnäringsämnena leder lätt till mindre skörd. Kvävebrist både minskar skördemängden och sänker kärnans proteinhalt. Brist på fosfor visar sig redan i början av växtperioden när fosforreserverna inte är tillgängliga för växten i den kalla jorden. Fosforn är energi för växten och fosforbrist tar sig uttryck i långsam avmognad och liten kärnstorlek hos spannmål. Brist på kalium leder å sin sida till för tidig avmognad, vilket kunde observeras på grova jordar i somras. Svavel viktigt för proteinerna I prov som tagits av vårvete i ett sent skede förekom det svavelbrist i 20 % av proverna. Av den orsaken är det på sin plats med ett svaveltillskott i flaggbladsstadiet, till exempel i samband med tillskottskvävegödsling, på ett flertal skiften. Om man delar upp gödslingen bör jordbrukaren välja en sva- velhaltig kväveprodukt, till exempel YaraBela Sulfan N26 S14, för kvävegödsling under växtperioden. Också bladgödsling med YaraVita Thiotrac 300 är förnuftigt om det förekommer svavelbrist. Hos korn förekom svavelbrist vid växtperiodens början i bara 16 % av proverna, men vid växtperiodens slut i klart mer än hälften av proverna, även om bristerna var lindriga. Svavlets betydelse vid vårgödsling med NPK-gödsel kommer troligen att öka inom den närmaste framtiden. Svavel och kväve behövs för att bygga upp proteiner. Brist på svavel märks på försommaren genom att spannmålsväxternas unga blad är ljusgröna till färgen och oljeväxterna får skedformade blad med bruna kanter. Vid svavelbrist blir oljeväxternas blommor små och ljusare gula. Svavelbrist minskar skörden och sänker skördens proteinhalt. Svavelgödsling är särskilt viktig för kvarnvete och oljeväxter. naturligt i den finländska åkerjorden, utan man måste tillföra bor genom årliga gödslingar. Manganbrist är ett bekant fenomen framför allt på västkusten. Också i resultaten från Yara Megalab- växtanalysen förekom det allmänt brist på mangan. Hos korn visade upp till 40 % av proverna brister och hos vårvete 33 % av proverna. Havre uppvisade minst brister; i ungefär en fjärdedel av proverna. Det var rätt överraskande eftersom havren vanligen är känsligast för manganbrist. Resultaten visar att bladgödsling med mangan skulle vara till stor nytta på ytterst många spannmålsåkrar. I praktiken finns det två gödslingsmetoder: antingen använder man ett manganhaltigt NPKS- gödselmedel på våren eller besprutar med YaraVita Mantrac så tidigt som möjligt under växtperioden, till exempel i samband med ogräsbekämpningen. När symptomen på spårämnesbrist syns i växtligheten har en del av skörden redan gått förlorad. Vänta således inte tills symptomen visar sig, utan ta reda på läget i växtligheten med Yara Megalab. Till exempel manganbrist leder till att rötterna växer långsammare och växten blir därmed mer känslig för torka. Skördeförlusterna kan vara stora. I växten medverkar bor i bildandet av pollen och bidrar till lyckad befruktning. Hos oljeväxter leder borbrist till försenad och svag blomning. Kvävebrist både minskar skördemängden och sänker kärnans proteinhalt. Kontrollera mangan och bor Spårämnesbristerna hos spannmål var tudelade. Brist på zink och koppar förekom i rätt liten utsträckning, men mangan- och borbrister var allmänna. Hos vårvete och korn förekom tydlig borbrist i ungefär vart tredje prov. Det fanns också rikligt med lindrigare brister. Hos havre förekom brister ”bara” i vart femte prov. Borbrist förklaras till stor del med att ämnet knappast alls förekommer Yara Suomi | Växtpressen 2/2013 | 7 Annonsbilaga Så här sköter du om åkerns markstruktur: • • • • • Professor Laura Alakukku talade om markstruktur på evenemanget Nurmi 2013. Ett stort antal intresserade jordbrukare samlades kring gropen. • Se till att dikena och den grundläggande dräneringen fungerar. Lerjorden spricker upp och aggregaten blir hårdare när marken torkar upp emellanåt. Kalka tillräckligt och gödsla balanserat. Det förbättrar markstrukturen bl.a. genom att grödorna växer bra. Undvik att köra på åkern när marken är blöt. Breddningshjul och andra däcklösningar som minskar däcktrycket minskar trycket mot ytan, men de djupare markskikten kan ändå packas till. På våren är risken för alvförtätning större än på hösten då växtbeståndet vanligen har torkat upp jorden. Var omsorgsfull i synnerhet vid odling på lerjordar. Förtätningens negativa följder syns fortare på dem än på grova eller organiska jordar. Kom ihåg växtföljden. Marken mår bra av att odlingen av vårsäd varvas med vallar, höstsäd samt andra grödor med djupa rötter. Odla omsorgsfullt – en åker där det växer bra sköter sig själv! Bra markstruktur möjliggör bra skördar När markstrukturen är i skick ger odlingsgrödorna bra skördar också fastän växtperioderna varierar från år till år. En bra markstruktur minskar skörderiskerna till följd av både regniga och torra växtperioder, säger Laura Alakukku som är professor i miljöteknologi. Text: Seija Luomanperä Bild: Visa Vilkuna P orerna är åkerjordens VVS-system. Från dem får växterna vatten, syre och näringsämnen. När markstrukturen är i skick är jorden genomsläpplig för vatten och ingen skorpbildning förekommer. En bra jord har porer av olika storlek, kanaler som växternas rötter har bildat samt maskhål. Aggregatstrukturen är stabil. – På basis av antalet maskhål kan man bedöma markens skick. Om det finns minst en maskgång på ett område stort som en handflata är alvens struktur vanligen bra. När jorden har ett bra nätverk av porer växer växternas rötter sig kraftiga och når djupt ner. Växterna får fukt från de djupaste jordlagren, även om växtperioden är torr. Motsatsen till bra jord är packad jord där vattnet ligger länge kvar efter regn i stället för att på naturlig väg rinna ner genom jordlagren. I en blöt åker kan växtens rötter inte utvecklas och tränga djupt ner, utan de stannar i ytskiktet. I värsta fall lider rötterna av syrebrist och tillväxten bromsas upp. Växter med svaga rötter är också känsliga för torka. Torkan leder å sin sida till näringsbrist eftersom växterna tar sin näring från de näringsämnen som är upplösta i markvätskan. Packad jord är till skada inte bara för skördeproduktionen utan också för mil- 8 | Yara Suomi | Växtpressen 2/2013 jön. När vattnet inte filtreras genom markskikten rinner det längs markytan till diken och vattendrag och för med sig näringsämnen. Om vattnet rinner neråt genom markskikten kan näringsämnena bindas i jorden. Ytavrinning orsakar också erosion, dvs. vattnet lösgör och transporterar jordpartiklar. I värsta fall kan t.o.m. stora mängder jord transporteras med vattnet bort från åkern. Markpackningen kan också öka utsläppen av kväve i gasform från marken. Groptest – ett praktiskt verktyg Kvalitetstestet av åkerjord, bättre känt som groptest, är ett test med vilket man kan ta reda på markens skick. För testet grävs en grop som är minst en halv meter djup. Av gropens väggar kan man dra slutsatser om jordarten i bearbetningsskiktet, dess aggregat och tjocklek, plogsulans tjocklek samt alvens jordart. Gropen visar också om jorden innehåller växtrester, maskar, maskhål, rotkanaler eller fritt vatten. I gropen kan man granska rötternas tillväxt, om testet utförs medan växtligheten fortfarande växer. – Markstrukturen kan utredas också genom att bryta sönder jorden: är den mör eller tät. Tät jord bryts sönder i stora kokor. I vissa fall kan jorden vara så hård att den inte går att bryta sönder ens med kniv. Växtrötternas tillväxt stoppas vid de täta skikten. Kör inte på blöt mark – Förtätad alv är svår att reparera. I försök som Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT utförde i Jockis har man undersökt markpackning på lerjord i ett åkerförsök där marken packades till en halv meters djup genom körning med tunga maskiner på blöt jord för trettio år sedan. Alven är fortfarande förtätad, berättar Alakukku. – Särskilt viktigt är det att undvika markpackning på lerjordar. Lera med dålig struktur är hård då den torkar. Också på grova jordar har Alakukku sett överraskande kraftiga förtätningar. Organogena jordar är tryggare när det gäller markpackning. Förmultnad organogen jord kan ändå ha dålig förmåga att släppa igenom vatten. Hur kan man reparera förtätningsskador? När det gäller att förbättra tillpackad lerjord är det viktigaste att få jorden att torka. Tjäle hjälper jorden att reparera sig själv, men effekten är störst i markens ytskikt. Vid växtföljd lönar det sig att ta in växter med djupa rötter i växtrotationen så att dessa luckrar upp markskikten längre ner. Det är bra att få in vall i växtföljden eftersom vallens rötter torkar ut marken under en längre tid än spannmålens rötter. Också höstsäden hinner få djupa rötter. Om man försöker reparera alvförtätning mekaniskt bör åtgärden planeras noggrant på förhand. För att tillväxten ska bli god spelar odlingsåtgärderna, såsom balanserad gödsling, en viktig roll. Det behövs kraftiga och friska växter för att rötterna ska växa så djupt som möjligt och skapa möjlighe- ter till en bra skörd. Ett frodigt växtbestånd lämnar mer organiskt material i marken än ett svagt, och detta organiska material livnär sig markorganismerna på. – Det lönar sig att satsa på markvård, även om det tar flera år innan förtätningen har reparerats. Marken är det allra värdefullaste produktionsmedlet inom jordbruket, påminner Laura Alakukku. Mindre däcktryck En lösning som är lätt att genomföra för att undvika tillpackning är att minska på däcktrycket i traktorn och arbetsmaskinerna. Då minskar trycket mot ytan. Det har emellertid undersökts att den spänning (det tryck) som maskinerna förmedlar kan gå ner i de lägre markskikten där det finns färre porer än i de övre skikten. Risken för alvförtätning ökar när vikten på däcken eller larvfötterna är stort. – Till exempel breddningshjul är en bra lösning, men inte ens med dem får man köra på blöt mark, annars uppstår det förtätningar i de djupare markskikten, säger Alakukku. Info på webben Alakukku har varit med om att utveckla webbtillämpningen Terranimo© för bedömning av risken för att åkern packas till. Med systemets hjälp kan jordbrukaren bedöma hur de maskiner som använts på åkern inverkar på trycket mot ytan och den spänning som förmedlas i marken samt förtätningsrisken. Den nyaste testversionen finns på webbadressen www.soilcompaction.fi. Också kvalitetstestet av åkerjorden finns på webben: http://www.virtuaali.info/efarmer/peltomaan_laatutesti/