Årsberättelse och Årsredovisning 2013
Årsberättelse och Årsredovisning 2013 Brottsofferjourernas Riksförbund Tryckeri: Bergs Grafiska Tryckort: Stockholm Tryckår: 2014 Grafisk form: Amanda Säfström Foto: iStockphoto, Shutterstock, Brottsofferjouren och Jessica Larsson Innehåll Värdegrund för Brottsofferjouren ............................................................................... 2 Generalsekreterare och förbundsordförande har ordet .......................................... 4 Brottsofferstöd genom ideellt engagemang ............................................................... 6 Stöd till brottsutsatta, anhöriga och vittnen ............................................................... 8 Vittnesstöden finns på landets tings- och hovrätter ............................................... 11 Telefoncentralen ger brottsutsatta första hjälpen ................................................. 12 Kraftig ökning för Stöd på eget språk ....................................................................... 13 Brottsofferjourens kvinnofridsarbete ....................................................................... 14 Brottsutsatt och funktionsnedsättning ....................................................................... 16 Våldet går inte i pension .................................................................................................. 18 Våga minnas – våga prata ................................................................................................. 19 Utbildning och kompetensutveckling .......................................................................... 20 Stärkt stöd till trafikbrottsdrabbade .......................................................................... 23 Riksstämma 2013 ............................................................................................................... 24 Nytt namn och grafisk profil ............................................................................................ 25 Organisationsutveckling ................................................................................................ 26 Marknadsföring och sponsring ........................................................................................ 27 Brottsofferjouren påverkar opinionen ....................................................................... 28 Sprider kunskap om brottsoffers situation ................................................................ 30 Kommunbidragsundersökning .................................................................................... 31 Tidningen Brottsoffer ........................................................................................................ 32 Referens- och samverkansgrupper ............................................................................... 33 Riksförbundets organisation .......................................................................................... 34 Brottsofferjourer i Sverige ............................................................................................. 36 Underskrifter Årsberättelse 2013 ................................................................................. 38 Årsredovisning 2013 ........................................................................................ 39 Revisionsberättelse ........................................................................................................... 52 Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 1 Värdegrund för Brottsofferjouren Brottsofferjourens ändamål är att erbjuda och ge medmänskligt stöd, information och praktisk vägledning till brottsutsatta, vittnen och anhöriga. Brottsofferjourens insatser är ett komplement och ett alternativ till myndigheternas stöd. Brottsoffer jouren betonar aktiv samverkan med andra orga nisationer och myndigheter för att kontinuerligt utveckla stödet till brottsutsatta och stärka deras rättigheter. Brottsofferjourens vision för samhällets brotts offerstöd är att alla som utsätts för brott ska få ett likvärdigt stöd när det gäller att hantera: • Rättsprocessens alla delar, inklusive polis utredning, skydds- och skadeståndsfrågor samt försäkringsfrågor. • Psykiska, fysiska, sociala och existentiella konse kvenser av brottet. Stödinsatserna ska erbjudas skyndsamt och pågå tills den brottsutsatta personens behov är tillgodo sett. Med brottsutsatt menas en person som upp lever sig eller närstående utsatt för brott, oavsett om polisanmälan gjorts eller inte. I visionen ingår också rätten till stöd, information och vid behov skydd till människor som bevittnar brott, från inledningen av rättsprocessen till upp följningen efter. Vittnen ska känna full trygghet att lämna sin berättelse. Brottsofferjouren vägleds utöver stadgarna med 2 Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 minimikrav av denna värdegrund som beskriver organisationens utgångspunkter och det grundläg gande förhållningssätt varje person som är aktiv inom Brottsofferjouren har i arbetet gentemot brottsutsatta, vittnen och anhöriga (stödsökan den) och varandra i organisationen. Dessa grund läggande dokument kompletteras med policys i olika sakfrågor. Värdegrunden gäller för all verk samhet i Brottsofferjouren såväl i en lokal brotts offerjour som i riksförbundet. Utgångspunkter Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter är grunden för vårt arbete. Dessa gäller för var och en, oavsett etnisk tillhörig het, hudfärg, kön, språk, religion, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, funktionsnedsättning, politisk uppfattning eller social ställning och fast slår alla människors lika värde och lika rättigheter. Ledord för personligt förhållingssätt Följande fyra ord med sina beskrivningar anger de förhållningssätt som varje person som är aktiv inom Brottsofferjouren har i sitt arbete gentemot stödsökande. Motsvarande förhållningssätt känne tecknar också hur vi är mot varandra i Brotts offerjouren och i de externa kontakter som upp drag inom Brottsofferjouren innebär. Empatisk Vi bekräftar den stödsökandes upplevelse utan att ta ställning i sakfrågor genom att • respektera olikheter • lyssna aktivt • vara inkännande Engagerad Vi drivs av en vilja att hjälpa stödsökande att han tera sin situation utan att överta ansvar från den utsatta personen genom att • ge information, praktiska råd och stöd • erbjuda lugn och trygg samtalsmiljö • vara intresserad av utvecklingen i det lokala sam hället och omvärlden i övrigt Trovärdig Vi förmedlar stöd och information utifrån den stödsökandes situation utan att låta våra egna be hov och intressen styra genom att • använda vår erfarenhet och kunskap • så långt som möjligt sätta oss in i den stödsökan des upplevelse • respektera den stödsökandes integritet Ansvarskännande Vi tar ansvar för att göra det vi lovat och att det lig ger inom vårt uppdrag och den egna förmågan genom att • ha god självkännedom • vid behov hänvisa stödsökande till andra inom den egna organisationen eller till någon annan ideell organisation • vid behov hänvisa stödsökande, exempelvis till socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller juridisk expertis Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 3 Generalsekreterare och förbundsordförande har ordet År 2013 har varit ett händel serikt år inom Brottsofferjouren. Stora frågor, som är av omfat tande betydelse för Brottsof ferjourens fortsatta arbete, har behandlats och blivit beslutade. Framförallt genomförandet av organisationsutvecklingen med ett förstärkt och likvärdigt brotts offerstöd över hela landet, imple mentering av ny värdegrund, ny logotyp och grafisk profil samt beviljandet av 90-konto. Detta är en viktig plattform för ett nytt avstamp för organisationen. Många särskilt utsatta brotts offer får alltför lite stöd från sam 4 hället och det är därför viktigt att Brottsofferjouren uppmärk sammar dessa grupper. Genom ökad kunskap kan vi få till stånd ett bättre bemötande samt ge adekvata stödinsatser. Under året har förbundet ägnat särskild uppmärksamhet åt utsatta inom nära relationer, brottsutsatta med funktionsnedsättning, äldre brottsoffer, utsatta för hatbrott samt hbtq-personer utsatta för våld i nära relation. Samhällsutvecklingen har stor betydelse för hur Brottsofferjour en måste anpassa och utveckla sin verksamhet. Vi har ägnat Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 uppmärksamhet åt det viktiga EU-direktivet med fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd och skydd. Under året har vi fortsatt vår dialog med Socialstyrelsen angå ende ansvarsfördelning mellan socialnämnder och ideella orga nisationer för att klargöra vilka regler som gäller. Förändringen kommer att påverka alla lokala brottsofferjourers verksamhet. Villkoren för denna verksam het måste förberedas noggrant. Förbundet har varit represente rat i ett tiotal av Socialstyrelsens referensgrupper inom våld i nära relation. Detta har varit viktigt för att föra fram Brottsofferjourens samlade erfarenheter och att vår verksamhet beaktas i olika förslag. Beslutet om en enda polismyn dighet för hela landet kommer att påverka samverkan med polisen. Förbundet har haft möjligheter att föra en dialog med utred ningen för att brottsofferfrågorna ska få en tydligare roll i den nya organisationen. Tyvärr har inte den tidigare positiva utveck lingen med ökad förmedling från polisen till brottsofferjourerna fortsatt. Polisens förmedling är av central betydelse för att brottsoffer, vittnen och anhöriga ska få möjlighet till råd och stöd. Vi kommer att fortsätta dialo gen med Rikspolisstyrelsen och Polisförbundet i syfte att förmed lingen ska öka på nytt. En annan extremt viktig fråga som vi drivit är vikten av att evidensbaserade hot- och riskbe dömningar genomförs mer kon sekvent inom polis, socialtjänst och inom kriminalvården. Inom Brottsofferjouren har vi ägnat stor uppmärksamhet åt att bistå målsägande och anhöriga att få sin rätt tillgodosedd inom rättsväsendet. Vi har framhållit vikten av att också efter det en anmälan är gjord aktivt bevaka vad som sker med den. Detta bör ske genom regelbunden munt lig och skriftlig förfrågan eller påminnelse om ärendet. Vidare har vi bistått med råd om hur överprövningsinstitutet fungerar och via de lokala jourerna lämnat praktiska tips om skrivningar. Inte minst när det gäller vardags brottsligheten har det ofta visat sig nödvändigt att ”ligga på” hos de brottsbekämpande myndig heterna för att ge eftertryck åt angelägenheten av att en inläm nad anmälan om möjligt leder till resultat. När det gäller ärekränk ningsbrotten har inte lagstift ningen hängt med i utvecklingen. Genom datorernas och webbens intåg på arenan har allt drama tisk förändrats. Det krävs en lagändring så att nätkränkningar övergår från förtalsbrott till all männa åtalsbrott. Vittnen är en utsatt grupp som även de behöver stöd i tidigt skede. Brottsofferjouren arbetar för att Förundersökningskungörelsen (FuK) ska ändras så att underrättel seskyldigheten även ska gälla dessa. Under år 2013 har förbundet gjort en stor satsning på opini onsarbete gentemot politiker. Flera skrivelser har sänts till berörda ministrar, statssekrete rare och Alliansens rättspolitiska talespersoner angående behovet av ökat generellt ekonomiskt bidrag till Brottsofferjouren Sven-Erik Alhem, förbundsordförande nationellt, regionalt och lokalt. Berörda inom oppositionen fick även del av skrivelserna. Dessutom har vi bedrivit lobbyarbete för att Brottsofferjourens omfattande stödinsatser för utsatta inom våld i nära relation ska bättre uppmärk sammas. En viktig och nödvändig fråga var även att brottsofferjour erna måste vara med i fördelning av de extra avsatta medel. Vi vill tacka alla medarbetare, förtroendevalda, stödpersoner, vittnesstöd, anställda och andra inom jourerna för ert engagerade och betydelsefulla arbete som görs för att brottsoffer, vittnen och anhöriga ska få ett gott stöd. Vi vill också tacka alla anställda och volontärer på förbundskans liet för det omfattande arbete som har lagts ned. Vi uppskattar också allt arbete som genomförts för att göra Brottsofferjouren mer allmänt känd samt det opinionsarbete som bedrivits för att brottsoffer, vittnen och anhöriga ska få ett bättre bemö tande och stöd från samhällets olika funktioner. Ett tack framförs också till myndigheter och andra ideella organisationer som samarbetat med oss under året – samt själv fallet till alla givare av bidrag och till sponsorer som tillsammans har gjort det möjligt för oss att verka i vårt viktiga stödarbete. Eva Larsson, generalsekreterare Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 5 Brottsofferstöd genom ideellt engagemang Vem som helst kan utsättas för brott. Den som råkar vara på fel ställe vid fel tidpunkt kan bli ett brottsoffer. Att bli utsatt för brott är ofta omskakande och skräm mande. Brottsoffer befinner sig i en utsatt situation samtidigt som de måste orka ta itu med saker som att göra polisanmälan och kräva skadestånd. Att dessutom orka genomföra en rättegång och möta gärningspersonen igen upplever många som tungt. Få människor orkar detta utan stöd. Därför finns Brottsofferjouren. När som helst. Vem som helst. Var som helst. Ofta upplever den som utsatts för brott att han eller hon för lorat kontrollen över sitt liv – då behövs någon som lyssnar och bekräftar det man varit med om. Det kan bli ett samtal eller många. Stödpersonerna, som har tystnadslöfte, kan ge den utsatte medmänskligt stöd och många praktiska råd. Det kan också vara skönt att få hjälp med myndighetskontakter och infor mation om rätten till skadestånd och brottsskadeersättning. Stödpersonerna ger stöd genom hela rättsprocessen och utbildade 6 Brottsofferjouren erbjuder • Medmänskligt stöd av någon som lyssnar och förstår. • Information om polisanmälan, rättsprocess och ersättningsfrågor. • Stöd vid eventuell rättegång. • Hjälp i kontakt med myndigheter och försäkringsbolag. vittnesstöd ger information och stöd i samband med rättegången. Brottet behöver inte vara polis anmält, stödet är gratis och den brottsutsatte kan vara anonym. 93 lokala jourer Brottsofferjouren är en riks organisation som samlar lan dets lokala brottsofferjourer. De lokala brottsofferjourerna är självständiga och beslutar om sin egen verksamhet inom ramen för de fastställda stad garna för Brottsofferjourernas Riksförbund och stadgar för lokala brottsofferföreningar samt utifrån de minimikrav som upprättats. Det är de lokala brottsoffer jourerna som genomför de konkreta stöd- och hjälpinsat serna till brottsoffer, vittnen samt anhöriga. Insatserna utförs Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 till största delen av ideella kraf ter. Vid årets början fanns 96 lokala brottsofferjourer anslutna till Riksförbundet. Vid årets slut hade antalet minskat till 93 brottsofferjourer, se sidan 36. Jourerna hade 7 744 medlem mar. Av dem var 1 461 aktiva som stödpersoner och vittnesstöd under 2013. Till det kan även til� läggas antalet aktiva i varje jours föreningsstyrelse. Fler kvinnor än män var engagerade som stödjare inom Brottsofferjouren under året – 1 133 av stödjarna var kvinnor och 328 var män. 92 566 ideella timmar Varje jour redogör för sin ned lagda tid i en tidrapport som skickas in till Riksförbundet. Verksamhetsåret 2013 lämnade 90 av 93 jourer in tidrapport. Jourernas totala nedlagda tid – sammanräknat för ideellt arbetande stödpersoner, styrelse ledamöter och anställd personal – uppgick till 336 286 timmar. Statistiken skiljer på direkt brottsofferstöd, det vill säga sam tal med hjälpsökande, samt annan tid för Brottsofferjourens räkning (till exempel informationsarbete, administration eller utbildning). Vissa jourer har också omfattande beredskap, det vill säga tid som någon varit beredd att ta emot samtal eller ärenden. Det direkta brottsofferstödet uppgick år 2013 för de 93 jourer na till sammanlagt 84 073 timmar för både anställd personal och ideellt verksamma medarbetare. Stöd värt miljoner Vi har räknat med att en heltids tjänst är lika med 2 064 timmar per år (8 timmar per dag, 21,5 dagar per månad och 12 må nader). Om vi ser till de ideella stödpersonernas insatser kan vi då göra följande uträkning: • Det direkta ideella brotts offerstödet uppgick till 49 191 timmar vilket motsvarar 23,8 heltidstjänster • Annan ideell tid för Brotts offerjourens räkning uppgick till 43 375 timmar vilket motsvarar 21 heltidstjänster • All nedlagd ideell tid motsva rade sammanlagt 44,8 heltids tjänster. Omräknat på en månadslön på 22 000 kronor med 42 pro cent i sociala avgifter motsvarar det ekonomiska värdet av dessa insatser 1 399 552 kronor per månad, vilket blir 16 794 624 kronor per år. Stöd till vittnen Vittnesstödsverksamheterna rap porterar varje år in nedlagd tid till Brottsoffermyndigheten som sammanställer statistiken. Under året arbetade vittnesstöden 26 171 timmar i domstol. Övrig arbetad tid uppgick till 3 867 timmar. Dessutom rapporterades 3 365 timmar in för resor och spilltid. Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 7 Stöd till brottsutsatta, vittnen och anhöriga Sammanlagt fick 92 948 brotts offer, anhöriga och vittnen stöd inom Brottsofferjourens brottsofferstödjande och vittnes stödjande verksamheter under 2013. Av dem fick 44 775 personer kontakt med någon av Sveriges 93 brottsofferjourer inom den brottsofferstödjande delen av verksamheten. Omfattande statistik Brottsofferjourens förbunds kansli samlar varje år in och sammanställer statistik in rapporterad av de lokala jour erna. Statistiksystemet bygger på att jourerna antecknar åtta grunduppgifter om varje stöd sökande de haft kontakt med: kön, åldersgrupp, brottstyp, om polisanmälan är gjord eller inte, vilken typ av stödsökande det handlar om (brottsoffer, anhörig eller vittne), vem som först tog kontakt med Brottsofferjouren (polisen, stödsökanden själv eller annan) och som en obli gatorisk del från och med detta verksamhetsår också särskilda omständigheter och hjälpsökan dens kommun. För verksamhetsåret 2013 läm nade 93 av 93 jourer in statistik till Riksförbundet. Den kraftiga ökningen i ärendemängd under 2012, som var en följd av ett direktiv från Rikspolisstyrelsen 8 Under 2013 fick 92 948 brottsoffer, anhöriga och vittnen stöd av Brottsofferjouren. samt förändringar i polisens an mälningssystem, blev inte bestå ende under 2013. Ärendemäng den har minskat med 7,3 procent sedan föregående verksamhetsår. Ärendeminskningen har drab bat alla län i hela landet och även ärendeflödet på den nationella Telefoncentralen. Ärendemäng den är dock fortfarande över tidigare verksamhetsårs nivåer. Stor andel brottsutsatta Precis som för föregående verksamhetsår är i princip alla Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 stödsökande, 97 procent direkt brottsutsatta. 2 procent är anhöriga medan endast 1 procent söker hjälp av jourerna i egenskap av vittnen. Vittnen får i huvudsak stöd av vittnesstödsverksamheten vid lan dets tingsrätter, läs mer på sidan 11. Polisen förmedlar I de allra flesta fall kontaktar po lisen den lokala brottsofferjouren efter att målsäganden i samband med en polisanmälan tackat ja till en kontakt. 84 procent av kontak terna har initierats på detta sätt. Kvinnor utgör 61 procent av de stödsökande. De flesta kvinnor söker hjälp för miss handel, ofredande, olaga hot och stölder. Grov kvinnofridskränkning, sexualbrott och överträdelse av kontaktförbud drab bar i stor utsträckning kvinnor. 12 år Barn under söker bland annat hjälp för misshan del, ofredande och olaga hot. Könsfördelningen är jämn med en liten övervikt av flickor (52 procent). Barnen kom mer till Brottsofferjouren genom förmedling av polisen (90 procent), genom egen eller anhö rigs kontakt (7 procent) eller förmedlade av an nan (3 procent). En del av barnen (16 procent) får hjälp som anhöriga till brottsoffer. De flesta jourer statistikför barn som bevittnat våld i hem met inte som anhöriga utan som brottsoffer. Vissa jourer väljer aktivt att överlåta stöd åt barn till socialtjänst, BUP eller andra ideella orga nisationer. 27 jourer har inte haft någon kontakt i denna åldersgrupp under 2013. Nio jourer står för merparten av barn kontakterna och har gett stöd till mellan 15 och 45 barn vardera. Män utgör 39 procent av de stödsökande. De flesta män söker hjälp för misshandel, olaga hot och stöld. Rån och mordförsök är de enda brottstyperna inom Brottsofferjourens statistik där majoriteten av de som drab bats är manliga brottsoffer. Unga brottsoffer i åldrarna 12–25 år söker hjälp för framför allt misshandel, olaga hot och ofredande. Unga förmedlas till Brottsofferjouren av polisen i de flesta fall (85 procent). 13 procent söker själva upp oss. 41 procent av de unga stödsökande är män, en något stör re andel än för övriga åldersgrupper. Unga män har främst varit utsatta för misshandel, olaga hot och rån. Även för unga kvinnor är det vanligaste brottet misshandel följt av olaga hot, ofredande och våldtäkt. Unga kvinnor är klart över representerade vad gäller utsatthet för sexualbrott, 48 pro cent av sexualbrotten återfinns i den här åldersgruppen. personer i åldersgruppen 26–64 år, söker Vuxna hjälp i första hand för misshandel, olaga hot, ofredande och stöld. 39 procent av de hjälpsökande vuxna är män, 61 procent är kvinnor. Gruppen förmedlas främst till oss av polisen (83 procent). Grov (kvinno-)fridskränkning är vanligare bland vuxna än inom de andra åldersgrupperna; 73 procent av de utsatta för den brottstypen återfinns i denna åldersgrupp. Äldre personer över 65 år söker sig till Brottsoffer jouren för brott som stöld, ofredande, inbrott och misshandel. Ingen av de andra åldersgrupperna har stöld och väskryckning bland de tre vanligaste brotten, men för äldre gruppen är det mer än dubbelt så vanligt som någon annan brottstyp. 37 procent av de hjälpsökande är män, 63 procent är kvinnor. De är nästan uteslutande brottsoffer (98 procent) och förmedlas till Brottsofferjouren av polisen (84 procent). Brottsofferjourens Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 9 Genomsnittlig förmedlingsprocent länsvis* 2013 8,76% 8,41% 7,63% 7,48% 6,71% 5,23% 4,21% 3,67% 4,46% 4,20% 5,19% 4,68% 4,09% 3,38% 4,08% 3,35%3,35% 2,82% 4,00% 2,98% 3,26% *Malmö kommun är ej medräknad i länssnitten. Inte heller den mindre än 1 % av vår ärendemängd som saknade anteckning om kommun och därmed inte heller anteckning om län. Polisens förmedling För att få en bild av hur polisens förmedling ser ut över landet jämför Brottsofferjouren varje år jourernas ärendemängd med Brottsförebyggande rådets statistik över polisanmälda brott. I beräk ningsgrunden ingår alla kapitel under Brottsbalken, eftersom de innehåller brott där det kan finnas en enskild drabbad person. Av de specialrättsliga författningarna ingår endast lagen om överträdelse av kontaktförbud. Jämförelsen har gjorts sedan 2008 inom Brottsofferjouren och kallas för förmedlingsprocent. Den ger en bild av hur stor andel av alla anmälda brott som för 10 medlats till en jour och blivit ett ärende där. Även de som kontak tat jouren på egen hand har of tast fått information om Brotts offerjouren och kontaktuppgifter från polisen vid anmälan. Polisen har därför en avgörande roll för hur många ärenden som når varje brottsofferjour. Under 2013 blev 4,10 procent av alla anmälda brott under Brottsbalken samt lagen om kontaktförbud ett ärende hos Brottsofferjouren. Det är en minskning från föregående verk samhetsår då förmedlingspro centen var 4,94 procent som en direkt följd av de riktlinjer Riks polisstyrelsen utfärdade och som Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 innebar en kraftig ärendemängds ökning mellan 2011 och 2012. Om förmedlingen av ärenden vore konsekvent och jämn över hela landet skulle lika stor andel nå alla jourer. Istället har det visat sig att förmedlingsprocen ten skiljer sig kraftigt åt inte bara mellan länen utan även mellan enskilda jourer. Sedan 2013 kan vi också räkna förmedlingspro cent på kommunnivå och det visar sig att ärendeförmedlingen inom samma brottsofferjours gränser också skiljer sig åt mel lan kommunerna. Mer statistik från Brotts offerjouren för år 2013 hittar du på www.brottsofferjouren.se Vittnesstöden finns på landets tings- och hovrätter Den första vittnesstödsverksam heten i Sverige startades av Brotts offerjouren i Växjö 1995. Syftet var att ge målsäganden och vittnen information och hjälp så att de skulle känna sig mer trygga under rättegången. Idag finns vittnes stödsverksamhet vid landets alla tingsrätter och hovrätter. Under 2013 svarade Brottsofferjouren för vittnesstödsverksamheten vid 45 av landets 48 tingsrätter. Det fanns också också vittnesstödjare tillgängliga vid ytterligare åtta kansliorter och vid behov på hov rätterna. Vid tre tingsrätter organi seras verksamheten på annat sätt. Utbildning Under 2013 har information om vittnesstödsverksamheten, Brottsofferjouren samt Brotts offermyndigheten funnits med som en del i Domstolsverkets grundkurs i brottmål för domstols sekreterare. Brottsofferjouren och Brottsoffermyndigheten har turats om att föreläsa i ämnet. Detta kommer att fortsätta även under 2014 då sex utbildningar är inplanerade. 48 173 personer fick stöd Vittnesstödsverksamheterna rap porterar varje år in statistik till Brottsoffermyndigheten som gör en sammanställning. Under 2013 fick sammanlagt 48 173 personer stöd av brottsofferjourernas vittnes stöd. Majoriteten, 48 066 personer, gavs stöd på tingsrätterna. Totalt 107 personer fick stöd på någon av landets hovrätter. Vittnesstöden ger stöd till både målsägande och vittnen. 55 procent av dem som får stöd är vittnen, 20 procent är målsägande och 5 procent tilltalade. Även an höriga och vänner som följt med till domstolen får stöd av vittnes stödsverksamheten. Gruppen an höriga utgör ungefär 20 procent av dem vittnesstöden möter. Könsfördelningen bland dem som får stöd inom vittnesstöds verksamheten är relativt jämn. I gruppen vittnen är 48 procent kvinnor och 52 procent män. Fördelningen bland målsägande ser liknande ut med 47 procent kvinnor och 53 procent män. Uppföljande kontakt Förutom kontakten inför dom stolsförhandlingarna i tings- och hovrätter hade vittnesstöden också 3 920 uppföljande kon takter med dem som så önskade efter förhandlingarna. Vittnes stöden närvarade också vid 1 295 förhandlingar som stöd på begä ran från målsägande och vittnen. Vittnesstöden höll även under året i 4 848 informationstillfäl len, exempelvis för skolklas ser och för andra grupper som besökte tingsrätter. Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 11 Telefoncentralen ger brottsutsatta första hjälpen Genom Brottsofferjourernas Telefoncentral får brottsoffer, vittnen och anhöriga snabbt och enkelt kontakt med Brottsoffer jouren. Stödsökande når Tele foncentralen via direktnumret 0200-21 20 19 eller via en lokal jours telefon som vidarekopplats till Telefoncentralen. Medarbetarna på Telefoncen tralen ger de inringande första hjälpen genom att svara på frågor och ge information, till exempel om rättsprocessen och vägar till ersättning. Om samtals behovet är akut lyssnar med arbetaren till den inringandes berättelse och erbjuder fortsatt stöd från en stödperson i en lokal brottsofferjour. Över 10 000 kontakter Under året hade Telefoncentra len totalt 10 429 kontakter via telefon och e-post. En minskning med 16 procent jämfört med 2012 då Telefoncentralen totalt hade 12 481 kontakter. Den största orsaken till ärendeminskningen hos Telefon centralen är troligtvis en för sämring i polisens information till brottsutsatta. Men eftersom minskningen är större på Tele 12 foncentralen än generellt inom Brottsofferjouren så måste det även finnas andra orsaker. Några lokala jourer som tidi gare varit kontinuerligt vidare kopplade till Telefoncentralen har under 2013 gått samman med närliggande jourer som har anställd medarbetare och därför kommer inte deras samtal till Telefoncentralen längre. En annan förklaring kan vara att en del jourer fick en kraftigt ökad arbetsbörda under 2012 på grung av ärendeökningen från polisen och därför mer frekvent använde Telefoncentralens tjänst än de gjort under 2013. Misshandel vanligast Närmare 80 procent av de inringande var direkt stöd sökande, det vill säga brottsoffer, vittnen, anhöriga eller ombud. Av dem var 62 procent kvinnor och 38 procent män. Misshandel var det vanligaste brottet som de inringande hade drabbats av (33 procent). Därefter följde olaga hot, ofredande, ekonomis ka brott, rån och inbrott. Under 2013 har Telefoncen tralen haft 2,5 heltidstjänster för att driva verksamheten. Per Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 sonalstyrkan har bestått av en samordnare på heltid, en assis tent på 50 procent, en assistent på 75 procent samt vikarier med sammanlagd tjänstgöringsgrad på cirka 30 procent. Volontärer rekryterades Under året har två volontär utbildningar hållits, en under våren och en under hösten. 18 personer har fullbordat kursen. Målet har varit att utöka grup pen flerspråkiga volontärer och för att förlänga Telefoncentralen öppettider under kvällstid. Vid årets slut hade Telefoncentralen 58 aktiva volontärer, varav 37 kunde ge stöd på fler språk än svenska och engelska. Vidareutbildning Den utbildning i frågor angående hatbrott som inleddes hösten 2012 fortsatte i januari 2013. Två fortbildningar hölls, en för an ställd personal den 15 januari och en för volontärer den 24 januari. Jonathan Möller från Stiftelsen Expo föreläste angående intole ranta attityder hos olika grupper, hatbrott med rasistiska motiv samt hatet på nätet och de organi sationer som sprider detta. Brottsutsatta får svar på nätet Brottsofferjourernas Tele foncentral erbjuder också Brottsoffersvar på nätet. Under 2013 fick 281 personer svar på de frågor de sänt via kontaktformuläret på www. brottsofferjouren.se. Antalet stödsökande har minskat nå got jämfört med förra året. 76 procent av dem som tog kontakt var själva brotts utsatta och 32 procent av de stödsökande var under 25 år. Den vanligaste brottstypen de stödsökande utsatts för var misshandel, vilket ungefär en tredjedel drabbats av. Därefter följde olaga hot och ofredande. 13 procent av de stödsökande hade drabbats av sexualbrott. Kraftig ökning för Stöd på eget språk Att samtala om svåra upplevelser och få möjlighet att beskriva sina känslor och reaktioner på sitt modersmål är viktigt för många brottsoffer. Till Brottsofferjourens verksamhet Stöd på eget språk vänder sig allt fler brottsutsatta. Ökning med 70 procent Stöd på eget språk samordnas inom Brottsofferjourernas Tele foncentral som har utbildade volontärer med särskild språk kompetens. Under 2013 hade Stöd på eget språk kontakt med 875 personer. En ökning med 70 procent jämfört med 2012 då 514 personer tog kontakt. Det kan finnas flera olika orsaker till ökningen. Mer parten av ärendena kommer från lokala brottsofferjourer som hänvisar till Stöd på eget språk när de möter personer som de märker behöver stöd på annat språk. Även polisen och andra samarbetspartners har upptäckt den språkservice som Brottsofferjouren erbjuder. Under året har också en del kontakter tagits med andra verksamheter som arbetar mot människohandel främst för att introducera möjligheten till stöd på andra språk än svenska för utsatta. Stöd på 27 språk Vid årets slut kunde stödkontakt på 27 olika språk erbjudas jämfört med 24 språk vid slutet av 2012. Det mest efterfrågade språket var liksom tidigare år arabiska som utgör en knapp fjärdedel av alla stödkontakter inom Stöd på eget språk. Därefter kommer persiska och somali, följt av spanska, ryska och polska. Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 13 Brottsofferjourens kvinnofridsarbete Riksförbundet har under 2013 drivit Kvinnofrid inom Brottsof ferjouren med medel från Soci alstyrelsen. Syftet med verksam heten är att stärka och utveckla brottsofferjourernas stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som upplevt våld. Samverkanskonferenser Under året har arbetet med att anordna samverkanskonferenser mellan polis, socialtjänst och lokala brottsofferjourer fort satt. Ytterligare två områden i Sverige fick under hösten ta del av föreläsningar relaterade till kvinnofrid samt diskutera hur samverkan kan förbättras mellan våra organisationer. Den första samverkanskon ferensen hölls under en heldag i Hässleholm den 13 september 2013 där 78 deltagare från Ble kinge, Skåne och Kronobergs län lyssnade på en presentation av Brottsofferjouren av generalse kreterare Eva Larsson, ”Hedersre laterat våld och förtryck ur män nens perspektiv” av socionomen och författaren Emre Güngör, ”Barn som blivit utsatta för/upp levt våld” av Camilla Küster från Rädda Barnen samt ”Hot och riskbedömningar” av Henrik Bel frage, professor i kriminologi vid Mittuniversitetet. Eftermiddagen ägnades åt att arbeta fram hand lingsplaner för samverkan mellan 14 polis, socialtjänst och Brottsof ferjouren i mindre arbetsgrupper utifrån en geografisk indelning. Den andra samverkanskonfe rensen arrangerades i Borlänge den 8 november 2013 för 69 del tagare från Dalarnas och Väst manlands län. Samma föreläsare medverkade som i Stockholm, förutom att Susanne Namaani från Stadsmissionen ersatte Emre Güngör och föreläste om heders relaterat våld och förtryck. Varje deltagare fick ett gratisexemplar av Brottsofferjourens bok ”När het som gör ont. Om våld mot närstående” samt prov på det nya kvinnofridsmaterial som tagits fram med medel från Socialstyrel sen under förra året. Långsiktigt arbete Brottsofferjourens långsiktiga arbete med samverkanskonferen ser för att bygga upp ett hållbart permanent samarbete för att stötta brottsoffren inom kvinnofridsom rådet planeras fortgå under flera år. Förutsättningen är att fortsatta ansökningar om medel till detta beviljas från Socialstyrelsen. Vår vision är att kunna bygga på samverkansgrupperna med ytterligare aktörer såsom rätts väsende, hälso- och sjukvård, Migrationsverket, Skatteverkets handläggare för skyddade person uppgifter och andra ideella orga nisationer. Det skulle bli ett ”Steg 2” med nya samverkanskonferen ser. Vi anser att det behövs stöd på riksnivå för att upprätthålla uppnådd samverkan. Risken är annars att samverkan rinner ut i sanden efter en tid eller är knutet till att vissa personer arbetar kvar inom respektive organisation. Dessutom behöver kompetens hela tiden förnyas och uppdate ras, vilket samverkanskonferen serna också bidrar till förutom samverkan. Dessvärre beviljades inte de sökta medlen från Socialstyrelsen för ökad kompetens och fort bildning inom kvinnofrid med en tvådagars temakonferens för stödpersoner och vittnesstöd som förbundet ansökt om. Inte heller beviljades medel för nytt infor mationsmaterial eller utskick av redan befintligt informations- och Under 2013 sökte sig i genomsnitt tolv personer – tio kvinnor och två män – om dagen till Brottsofferjouren efter att de utsatts för brott i en nära relation. Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 Tomas Wetterberg från Män för Jämställdhet på Moderaternas Sverigemöte i Karlstad 15 mars 2013. Ämnet var våld i nära relationer. Brottsofferjouren Värmland deltog med bokbord och informationsmaterial. Samverkansprojekt utbildningsmaterial till relevanta aktörer. Dessutom bidrog de minskade medlen från Social styrelsen till att det endast var ekonomiskt möjligt att genomföra två samverkanskonferenser under året, istället för tre som förbunds kansliet ansökt om medel för. Kunskapsutbyte Ett nationellt kunskaps- och erfa renhetsmässigt kompetensutbyte inom våld i nära relationer har skett genom att kvinnofridsan svarig har deltagit i ett tiotal av Socialstyrelsens referensgrupper samt Nationellt centrum för kvin nofrids (NCK:s) referensgrupp. Rapporten ”Brottsofferjour ernas Riksförbunds synpunkter på Socialstyrelsens bedömnings instrument FREDA” har sam manställts och distribuerats ut via pressmeddelande samt till relevanta aktörer. Rapporten finns också på Brottsofferjourens hem sida www.brottsofferjouren.se. Andra aktiviteter som Kvin nofrid inom Brottsofferjouren har genomfört under 2013 är följande: • Brottsofferjouren deltog med bokbord i UN Women Sveriges 8-marsaktivitet på Fryshuset i Stockholm tillsammans med flera andra ideella organisationer på Internationella Kvinnodagen. • Kvinnofridsansvarig var in bjuden att delta i en debattpanel tillsammans med justitieminis ter Beatrice Ask, professor Gun Heimer från NCK och ordförande Följande samverkansprojekt har ingått i Kvinnofrid inom Brotts offerjouren under 2013: • Samarbete med Rädda Barnen, Länsstyrelsen i Öster götlands län och Folkteatern i Gävleborgs län som huvudaktö rer samt ett flertal andra ideella organisationer i projektet ”Det handlar om kärlek – Kärleken är fri” i ett gemensamt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. • Projektet ”Operation Kvinno frid” med Länsstyrelsen i Stock holms län, Polismyndigheten i Stockholms län, Kommunför bundet i Stockholms län och Stockholms läns landsting som huvudaktörer samt kvinno- och brottsofferjourer i Stockholms län. Syftet är att arbeta mot våld i nära relationer genom att först genomföra en kartläggning om vilka behov som finns inom området. Stöd till lokala jourer Dessutom har stöd getts via telefon och e-post till flera lokala brottsofferjourer i frågor och problematik kring våld i nära re lationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Stöd har också getts till flera brottsofferjourer vid an sökningar till Socialstyrelsen om lokala medel inom kvinnofrids området. Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 15 Brottsutsatt och funktionsnedsättning Våld mot personer med funk tionsnedsättning är ett dolt samhällsproblem, trots att en psykisk eller fysisk funktions nedsättning innebär en ökad risk att utsättas för övergrepp. Därför ansökte Brottsofferjouren om medel från Arvsfonden för det fyraåriga projektet Brottsutsatt och funktionsnedsättning under åren 2010–2014. Handikappförbunden är en viktig samarbetspart i projektet genom sin kunskap om funk tionsnedsättningar. Studieför bundet Vuxenskolan (SV) är en resurs i framtagandet av ett studiematerial och i lokala ut bildningsinsatser. Projektet är nu i slutet av projektår tre. Syftet med projektet är att öka kunskaperna om våld och övergrepp mot personer med funktionsnedsättning. Det fanns inom Brottsofferjouren ett behov av att kunna erbjuda ett bra stöd och bemötande till brottsutsatta kvinnor och män med funktionsnedsätt ning. Stödpersoner och vitt nesstöd behöver förstå den utsatthet som kvinnor och män med funktionsnedsättning kan uppleva i brottssammanhang samt få mer kunskap om olika funktionsnedsättningar. Inom Handikappförbunden, även kallat HSO i län och kom muner, har brott mot kvinnor 16 och män med funktionsnedsätt ning länge varit en ”icke fråga”. Det är ett område som många inom funktionshinderrörelsen saknar kunskap om, och behöver veta mer om, för att våga se och fråga om brottsutsatthet. Det övergripande målet för projektet är ett bättre stöd till och bemötande av brottsutsatta personer med funktionsnedsätt ning. Metoden för att nå målet är utbildning och lokal samver kan. Flera olika målgrupper Projektet har flera olika målgrup per. Direkta målgrupper är: • Stödpersoner, vittnesstöd och anställda inom lokala brottsoffer jourer • Lokala HSO, funktionshin derföreningar och andra organ sationer • Yrkesverksamma inom exempelvis socialtjänst, LSS, ha bilitering, polis och övriga inom rättsväsendet Indirekta målgrupper är brottsutsatta kvinnor och män med funktionsnedsättning. Fokus är på grupper som enligt forskning och studier anses mest utsatta, personer med nedanstå ende funktionsnedsättningar: • Neuropsykiatriska • Psykiska • Utvecklingsstörning Inför projektår tre ansökte och Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 beviljades Brottsofferjouren mer medel från Arvsfonden för att förbättra tillgängligheten inom organisationen utifrån ett funktionshinderperspektiv. Ett av målen var att se över våra informations- och kommuni kationskanaler och att utveckla och bygga en användarvänligare webbplats. Ett annat mål var att påbörja utformandet av riktlinjer och policy för tillgänglighet inom Brottsofferjourens alla verksam heter. Det arbetet har proces sats ute i jourerna och ett första utkast har tagits fram. Stärkt samverkan Utveckling av den lokala sam verkan mellan brottsofferjouren, HSO och SV har fördjupats. Fyra projektorter, Karlskoga, Varberg, Nordöstra Skåne-Kristianstad och Mellersta Skåne-Lund är inne på sitt tredje år av samver kan. Under våren lades projek torten i Umeå ned. Projektorterna utgör en modell för hur kunskaperna om våld och övergrepp mot människor med funktionsnedsättning kan för ankras, utvecklas och spridas. I projektorterna utbyter organisa tionerna värdefulla erfarenheter och utvecklar den lokala samver kan. Ett led i arbetet med att öka kunskapen var de gemensamma studiecirklar som genomfördes under våren. Erfarenheter av representanter från olika organ sationer var lyckad och stärkte samverkan mellan organisatio nerna. I Kristianstad och Lund genomförde projektorterna var sitt seminarium. Syftet var att fördjupa förankringen av projek tet inom respektive organsation och på orten. Ökad kunskap Alla projektorter genomförde i samarbete med projektledaren lokala konferenser. Syftet med konferenserna var att öka kun skapen om brott mot personer med funktionsnedsättning och att stärka samverkan. Målgrupp för konferenserna var yrkesverk samma inom exempelvis polis, socialtjänst, LSS-verksamheter, rättsväsendet och andra organsa tioner. Intresset för konferenser na var betydligt större än antalet platser och alla kunde tyvärr inte få plats. I november lanserades boken ”Våldsamt osynligt. En bok om brottsutsatthet och funktions nedsättning”. Boken är tänkt att användas för att sprida kunskap om brott mot personer med funktionsnedsättning. Boken trycktes i 1 000 exemplar och hela upplagan var nästan slut vid årets slut. Förbättrad tillgänglighet För att förbättra tillgängligheten inom Brottsofferjouren har pro jektet anordnat två utbildningar. I juni genomfördes en utbild ning på riksförbundets kansli i Tillgänglighetsdatabasen (TD), som är ett inventeringsverktyg. Projektledare Karin Andersson gav justitieminister Beatrice Ask ett exemplar av ”Våldsamt osynligt” på Internationella handikappdagen. Deltagare var de anställda i pro jektet och medarbetare på fem utvalda lokala jourer. Alla fick en grundlig och praktisk genomgång av hur TD fungerar. Därefter har tillgängligheten på riksförbun dets kansli och de lokala jourerna inventerats och dokumenterats i TD. Den andra utbildningen ge nomfördes för riksförbundets personal och hölls också i tre av projektorterna och två nya orter, Västerort och Värmland. Ett av utbildningens mål var att öka förståelsen för vikten av att verk samheter är tillgängliga samt att ge en överblick över hur man kan förbättra tillgängligheten. Statistikinsamling Under en sexmånaders period, med start i mars, deltog fem brottsofferjourer i försöket att samla in statistik om funktions nedsättning. De medverkande jourerna var Luleå, UppsalaKnivsta, Vänersborg-Dalsland, Nordöstra Skåne och Mellersta Skåne. Försöket föll väl ut. De far hågor som fanns över att ställa frågan om funktionsnedsättning infriades inte. Upplevelsen blev mer positiv än förväntat. Av de 1 426 personer som till frågades under försöket svarade 218 (15 procent) att de hade en funktionsnedsättning. Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 17 Våldet går inte i pension Ungefär 10 procent av dem som landets brottsofferjourer möter varje år är brottsutsatta över 65 år. Brottsofferjouren har en bred erfarenhetsbaserad kunskap av att möta våldsutsatta äldre. Vi vet att våld och övergrepp mot äldre är ett dolt samhällsproblem och att brottsutsatthet hos äldre kan få särskilt allvarliga konsekvenser. Brottsofferjouren har länge varit engagerad i frågan, bland annat publicerades utbildningsboken ”Trygghet som saknas – om våld och övergrepp mot äldre” redan 2006. När FN proklamerade den 15 juni som en världsdag för att uppmärksamma våld och över grepp mot äldre tog Brottsoffer jouren tillsammans med Sveriges Pensionärsförbund (SPF) initia tiv till att samla andra organi sationer och myndigheter med intressegemenskap. Det ledde fram till nätverket och kampan jen ”Våldet går inte i pension”. Gemensam kampanj Målet med kampanjen var att uppmärksamma allmänheten, de äldre själva och opinionsbildare på våldet mot äldre. Vi ville också uppmana beslutsfattare till hand lingsberedskap inom kommun och landsting och till mer forsk ning inom området. Den nya FNdagen – Världsdagen om våld och övergrepp mot äldre – blev en milstolpe och ett startskott för ett offensivt arbete för äldres mänskliga rättigheter. 18 Catharina Bråkenhjelm, riksdagsledamot (S), och Ulla Graneli, utbildningsansvarig på Brottsofferjouren delade ut information om kampanjen ”Våldet går inte i pension” utanför riksdagen. Lagom till den 15 juni 2013 fanns ett kampanjmaterial, bestå ende av en informationsfolder och en budskapsknapp färdigt. Varje organisation i nätverket uppma nade sina lokala representanter att samverka i den egna kommu nen för att rikta fokus på äldres utsatthet för våld och övergrepp. Inom kampanjen anordnades ett riksdagsseminarium där Brottsof ferjouren och de andra organisatio nerna i nätverket medverkade. In bjudna gäster från Region Gotland berättade om sina erfarenheter när det gäller handlingsberedskap och samverkan kring våld mot äldre. Riksdagsledamöterna Catharina Bråkenhjelm (S), Eva Olofsson (V) och Barbro Westerholm (FP) arrangerade seminariet i samarbete med SPF. Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 Den 9 juni publicerades också en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet av förbunds ordförande Sven-Erik Alhem och företrädare för de andra organi sationerna bakom kampanjen. Nätverket anordnade även ett se minarium under Almedalsveckan där Sven-Erik Alhem deltog. Givande samarbete Förutom de gemensamma aktiviteterna i nätverket har samarbetet varit en rik källa till kunskaps- och erfarenhetsutbyte, vilket för varje organisation lett fram till en fördjupad förståelse för problematiken. Riksförbundets utbildningsan svariga har också genomfört flera föreläsningar under året om våld mot äldre. Våga minnas – våga prata Under oktober 2013 genomfördes utbildningsdagen ”Våga Prata” för ökad kunskap om sexuellt våld på flera platser i Sverige. Målet med utbildningsturnén var att nå ut med och sprida ny kunskap om sexuellt våld till de många yrkes grupper som berörs. Våga Prata var ett samarbete mellan filmaren Ewa Cederstam, Brottsoffer jourernas Riksförbund, Mobila Dokumentärredaktionen och Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR). Våga Prata finansierades med stöd av Ung domsstyrelsen. Utbildningsdagen arrangerades i Falun, Stock holm, Malmö och Helsingborg. Representanter för lokala brotts offerjourer medverkade också och berättade om sin verksamhet. Cirka 500 deltagare Ett resultatmål för projektet var att få 40-50 deltagare per ort, totalt cirka 200 personer. Målet nådde vi med råge då det kom to talt cirka 500 deltagare. Vi nådde ut till yrkesverksamma inom socialtjänst, rättsväsendet, ideell sektor, polis och skola. Tanken har varit att skapa en plattform där ideella och professionella aktörer kan mötas lokalt för att hjälpa drabbade. Föreläsare var Suzann Lars dotter, auktoriserad socionom och sexolog, Mats Gehlin, po lisutredare av sexualbrott, och dokumentärfilmaren Ewa Ceder stam, som gjort filmen ”Våga min nas” om den våldtäkt hon utsattes Mats Gehlin, polisutredare av sexualbrott, Suzann Larsdotter, auktoriserad socionom och sexolog, och dokumentärfilmaren Ewa Cederstam, som gjort filmen ”Våga minnas”, föreläste under utbildningsdagen. för som 18-åring. Filmen visades som en del av programmet under utbildningsdagen. stöd till sexualbrottsoffer. Detta exemplifieras med några citat från deltagare nedan: Ökad kunskap ”Jag har med mig nya kun skaper om vad mycket mina förutfattade meningar kan ha på ett samtal med ett brottsoffer. Jag kommer ta med mig ett nytt beaktande av detta.” Sammanställningen av utvärde ringarna från samtliga tillfällen visade att en styrka med utbild ningsdagen var att problemati sera kring bemötande vid sexu ellt våld från tre olika perspektiv – den drabbades, rättsväsendets och socialarbetares. På så sätt fick deltagarna större förståelse för den andra sidan och fick även en chans att problematisera sig själva och sina egna förutfattade meningar och normer. Deltagarnas fria svar i ut värderingen bekräftade också behovet av ökad kunskap om ”Jätteintressant och givande! Mycket värdefullt för rollen som professionell i mötet med utsatta människor, men även generellt i livet. Bra information och viktiga tankar att bära med sig. Superviktigt att sprida kunskap om detta! Väldigt bra initiativ! Fortsätt sprida, dela med er och föreläs!” Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 19 Utbildning och kompetensutveckling Nationellt, regionalt och lokalt strävar Brottsoffer jouren efter att vara en lärande organisation där ideella och anställda upplever att deras engage mang, kunskaper och erfarenheter tas tillvara och att möjlighet ges till utveckling. Riksförbundets utbildningsverksamhet är en del av det stöd som är förbundets uppdrag i förhållande till de lokala föreningarna. Under 2013 har Riksförbundet anordnat följan de konferenser och utbildningar: Utbildningsdag om sexuellt våld mot hbtq-personer, 9 februari Under året har det fleråriga samarbetet mellan RFSL:s brottsofferjour, Brottsofferjouren, HOPP Stockholm och Sveriges Kvinno-och Tjejjourers Riksförbund (SKR) fortsatt. De insatser vi gör tillsammans syftar till att utveckla brottsofferverk samhet för homo- bi– och transpersoner som är utsatta för våld i nära relation och möjliggörs genom projektmedel från Socialstyrelsen. Den 9 februari arrangerades en utbildningsdag om sexuellt våld mot hbtq-personer med fokus på bemötande och att våga fråga. Utbildningen vände sig till stödjare med grundkunskaper i hbtq-frågor. Hans Knutagård, universitetslektor i socialt arbete, föreläste om sexuellt våld mot hbtq-män. Suzann Larsdotter, auktoriserad socionom och sexolog, gav både teori och praktiska samtalsredskap för att arbeta med kvinnor som utsatts för sexuella över grepp. Mina Gäredal, sakkunnig i sex- och hälso frågor på RFSL Ungdom, föreläste om sexuella övergrepp och sexuell gränssättning bland unga hbtq-personer. Ett diskussionspass genomfördes också där deltagarna fick möjlighet att i mindre grupper samtala om reflektioner efter föreläsning arna. Av 50 deltagare från de fyra samverkande organisationerna kom 14 från Brottsofferjouren. 20 Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 Samordnarkonferens, 15–16 februari Konferens för stödpersonsamordnare, vittnes stödsamordnare, brottsofferassistenter, verksam hetsledare etc. hölls på Scandic Star i Sollentuna. I fokus var dialog kring den pågående organisations utvecklingen och föreläsningar om brottsoffer stöd till personer med annan etnisk bakgrund än svensk. Andelen av befolkningen med utländsk bakgrund har ökat betydligt sedan 1980-talet och många jourer bedömer att det finns ett stort vidareutbildningsbehov för att ge stöd till personer med annan etnisk bakgrund än svensk. Föreläsare var Talin Davidian och Mariet Ghadimi från TRIS, Tjejers rätt i samhället Hamed Salama, socialarbe tare och utbildare, som berättade om respektfullt bemötande ur ett mångfaldsperspektiv. Med som en programpunkt fanns också information från länsstyrelserna om uppdraget kring våld i nära relation där Katarina Edlund och Birgitta Vigil från Länsstyrelsen i Stockholm var föreläsare. Internationella Brottsofferdagen, 22 februari Internationella Brottsofferdagen etablerades på initiativ av Brottsofferjourernas Riksförbund i slutet av 1980-talet. Sedan fjorton år tillbaka högtidlighåller Brottsoffermyndigheten tillsam mans med flera ideella organisationer, bland annat Brottsofferjouren, Internationella Brottsofferdagen genom en kunskapsspridningsdag på Norra Latin i Stockholm. Fredag 22 februari 2013 var rubriken för temadagen ”Nätet som brottsplats och livlina”. Forskare, praktiker och ideellt aktiva delade med sig av kunskaper och erfarenheter, metoder och strategier som belyser båda aspekterna ur brotts offerperspektiv. Bland annat föreläste Ulrika Rog land, åklagare, Mårten Schultz, professor i civilrätt, och Laurie Pearlman, traumaforskare och kliniskt Patrik Cederlöf, nationell samordnare mot prostitution och människohandel, föreläste under seminariedagen den 10 april. Talin Davidian och Mariet Ghadimi från TRIS, Tjejers rätt i samhället, föreläste på konferensen för samordnare den 9 februari. verksam psykolog från USA. Justitieminister Beatrice Ask höll ett öppningsanförande och Mark Levengood avslutningstalade. polisen, Patrik Cederlöf, nationell samordnare mot prostitution och människohandel, Elisabeth Stenberg från Unga Kvinnors Värn, Eva Görans son, Skogsbo kvinnoboende samt Heléne Carlsson och Göran Thornadtsson från Brottsofferjourernas Riksförbund. Seminariedagen blev mycket upp skattad av deltagarna och en uppföljning planeras under hösten 2014. Internationella Kvinnodagen, 8 mars På Internationella Kvinnodagen fanns Brottsoffer jouren på plats på Fryshuset i Stockholm tillsam mans med Åttondemarsnätverket. Årets tema var våld och Brottsofferjouren anordnade ett seminarium kring projekt Skyddsnät som Brottsofferjouren drivit tillsammans med Rädda Barnen. Föreläste gjorde Tove Treschow, ordförande, och Christina Lingström, assistent, från Brottsofferjouren i Nordöstra Skåne. Seminariedag om trafficking och människohandel, 10 april Brottsofferjouren fick 2011 ett bidrag från Sorop timisterna för arbete med stöd åt brottsoffer utsatta för människohandel. Under våren 2013 arrangerades en seminariedag för stödpersoner i detta ämne. 84 personer från lokala brottsoffer jourer och Telefoncentralen deltog i utbildningen som hölls på Park Inn, Arlanda stad. Medverkande föreläsare var Kajsa Wahlberg från Rikskriminal Seminarier på Pridefestivalen Under Pridefestivalen i Stockholm 30 juli–3 augusti anordnade Brottsofferjouren tre seminarier i samar bete med RFSL:s brottsofferjour. Seminariet ”Vem tar ansvar för de våldtagna männen?” handlade om de osynliga sexualbrottsoffren och hur svårt det är för män att få vård och professionell hjälp efter att de har utsatts för våldtäkt. Under seminariet ”Svartsjuka i hbtq-relationer” undersöktes svart sjukans olika dimensioner i form av forumteater tillsammans med skådespelare och samtalsledare. Seminariet ”Hatbrott i rättsväsendet” bjöd på ett panelsamtal med jurister, representanter från RFSL, rikspolischefen Bengt Svenson och representanter för Stockholmspolisens hatbrottsgrupp. Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 21 Moderatorn Anna-Maria Sörberg ledde panelsamtalet om hatbrott på Stockholm Pride där Jacob Holmberg, kammaråklagare, Sofia Kuno, RFSL:s brottsofferjour, Kristofer Stahre, advokat, Bente Böckmann, Stockholmspolisens hatbrottsgrupp och rikspolischef Bengt Svenson medverkade. Utbildning för nya samordnare och ordförande, 19 september Konferens för ordförande i lokala jourer, 25-26 oktober Utbildning för nya samordnare av stödpersonsoch vittnesstödsverksamhet samt för nya ord förande i brottsofferjourerna anordnades på Riks förbundets kansli och leddes av Fredrik Mellqvist, verksamhetsutvecklare. Den 25–26 oktober hölls konferens för ord förande i lokala brottsofferjourer på Hotell Scandic Victoria Tower, Stockholm. Under förmiddagen den 25 oktober hölls förhandlingar där Ilija Batljan var mötes ordförande. 56 om bud var närvarande. Främsta beslutspunkten var Brottsofferjourens namn och logotyp (läs mer på sidan 25). Dessutom togs beslut om representa tion vid konferenser. Konferensen innehöll också många tillfällen till kompetensutveckling. Marit Birk, jurist på Social styrelsen, föreläste om när en jours brottsofferstöd blir insatser enligt socialtjänstlagen. Magdalen Ala talo, jurist på Brottsoffermyndigheten, talade om nyheter kring brottsskadeersättning. Mats Ryning, konsult, föreläste om styrelsens och valberedning ens roll, uppgift och ansvar. Marita Delvert, Sveri ges Biodlares Riksförbund, talade om kommunika tion, problemlösning och motivation i samband med förändringsarbete i en förening. Möte för regionråd, 4 oktober Möte för ordförande och sammankallande i region råden innehöll bland annat en workshop med föreningsexperten Mats Ryning och en föreläsning av Maria Agge, Rikspolisstyrelsen. Grundutbildning i att möta våldsut satta hbtq-personer, 9–10 november Utbildningen anordnades för femte året i rad i samverkan mellan Brottsofferjouren, RFSL:s brottsofferjour och Sveriges Kvinno- och Tjej jourers Riksförbund (SKR). Föreläsare var Klara Nygren, utbildare på RFSL, Suzann Larsdotter, socionom och sexolog på RFSL, Linda Marklund, jurist och styrelseledamot i Brottsofferjouren samt Kina Sjöström och Sofia Kuno på RFSL:s brottsof ferjour. Utbildningshelgen var kostnadsfri tack vare medel från Socialstyrelsen 22 Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 Fler konferenser och seminarier har också hållits inom Brottsofferjourens olika projekt. Läs mer på sidorna 14-19. Utbildningsmaterial 2013 • ”Det ingen vill se. En bok om våld i samkönade parrelationer” (2010) • ”Föreningshandbok för brottsofferjourer” (2006) • ”Handbok för samordnare” (2012) • ”Handbok för stödpersoner och vittnesstöd” (2007, reviderad upplaga 2012) • ”Närhet som gör ont. Om våld mot närstående” (2003, reviderad upplaga 2010) • ”Samtal & möten i frivilligt socialt arbete. En handbok för stödpersoner”, Gothia förlag i samarbete med Brottsofferjourernas Riksförbund (2011) • ”Skyddsnät. En metodbok för att informera om rättigheter och diskutera brottsutsatt het med ungdomar” samt ”Pass 1 & 2” (2012) • ”Trygghet som saknas. Om våld och övergrepp mot äldre” (2006) • ”Unga brottsoffer & vittnen. Om utsatthet & stöd” (2008) • ”Våldsamt osynligt. En bok om brottsutsatthet och funktionsnedsättning” (2013) Stärkt stöd till trafikbrottsdrabbade Dödade och skadade genom trafikbrott och följderna för de drabbades anhöriga tenderar ibland att uppmärksammas mindre än när människor utsätts för grova våldsbrott. Det kan handla om rattfylleri och vårds löshet i trafik samt vållande till annans död respektive vållande till kroppsskada eller sjukdom, i samtliga fall ofta som grovt brott. Stort lidande Lidandet kan ofta vara lika stort såväl för de direkt drabbade som överlever som för de anhöriga till trafikbrottsdödade och skadade. När det gäller alkohol- eller drogpåverkade förare i trafiken gäller det också att så långt som möjligt eliminera risken för upp repad brottslighet. Inom Brottsofferjouren är det en naturlig sak att vi engagerar oss för trafikbrottsdrabbade brottsoffer och deras anhöriga på samma sätt som gäller vid vålds brott. I vårt engagemang verkar vi också för att riskerna så långt som möjligt ska minska och helst elimineras för upprepad trafikbrottslighet till följd av alkohol-eller drogpåverkan. I Riksförbundets antagna verk samhetsplan för 2014–2017 finns beskrivet att även denna mål grupp är viktig att ge stödinsatser till och att utveckla samverkan med dess intresseorganisation. Därför är det angeläget med samverkan med Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) och deras verksamhet MADD Sweden, ett nätverk för rattfylleridrabbade (Mothers Against Drunk Driving). Under 2013 har Brottsoffer jouren och MHF träffats på led ningsnivå och är eniga om värdet av samverkan. Vår gemensamma målsättning är att de som blivit drabbade behöver ett likvärdigt stöd som andra brottsutsatta. Vi ser ett behov av en ändring i förundersökningskungörelsen så att även denna grupp får en för frågan om de vill ha en kontakt med en brottsofferjour. Samverkan inleddes MADD Sweden har inlett ett samarbete med polisen i Krono berg samt med brottsofferjouren i Örebro. Regionrådet i Västra Götaland ansökte om och fick beviljat medel från Brottsoffer fonden för att genomföra en te madag med inriktning på trafik brottsoffer, med målgrupp både brottsofferjourer och poliser. Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 23 Riksstämma 2013 På plats under riksstämman 2013 som hölls i Sol lentuna den 25–26 maj, fanns drygt 190 deltagare från landets brottsofferjourer. Stämmodagarna inleddes med en frivillig workshop i stämmokun skap som hölls av Christer Erlandsson, ordförande i Brottsofferjouren i Haninge-Nynäshamn. Sedan hälsades samtliga stämmodeltagare välkom na av förbundsordförande Sven-Erik Alhem och generalsekreterare Eva Larsson. Michael Mittelton, ordförande i Brottsofferjouren i Norrort hälsade deltagarna välkomna till Sollentuna. Vidareutbildning Innan stämmoförhandlingarna inleddes erbjöds deltagarna också flera föreläsningar. Annika Öster, Brottsoffermyndighetens generaldirektör, berät tade bland annat att antalet ansökningar om brotts skadeersättning minskar. Förbundsordförande Sven-Erik Alhem ledde ett inspirerande samtal med vardagshjältarna Mathilda Strömberg och Filip Wennerlund som båda visat på starkt civilkurage i olika situationer. Karin Andersson, projektledare för Brottsutsatt och funktionsnedsättning, berättade om satsning en på ökad tillgänglighet. Thomas Rolén, särskild utredare och ledare av genomförandekommittén för nya Polismyndigheten, talade om det stora ar bete som nu pågår med att slå samman alla polis myndigheter till en. Med sig hade han också Kajsa Möller, ansvarig för samordning av HR-frågor. Stämmoförhandlingar Stämmoförhandlingarna inleddes sent på lördags eftermiddagen och fortsätte sedan under söndagen. Förhandlingarna leddes av Ilija Batljan, direktör och tidigare kommunalråd i Nynäshamn. Bland annat beslutades om Värdegrund för Brottsofferjouren (läs mer på sidan 25). Stämman tog också beslut om att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att arbeta fram förslag på nytt samlingsnamn och logotyp för organi saitonen (läs mer på sidan 25). Dessutom antogs pro positionen ”Förstärkt brottsofferstöd inom Brottsof ferjouren” (läs mer på sidan 26). 24 Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 2013 års Brottsofferpris tilldelades Rune Andreas son, Brottsofferjouren i Vänersborg-Dalsland. Efter förhandlingarna erbjöds deltagarna också fyra miniseminarier. Linda Marklund, ledamot i förbundsstyrelsen, talade om medling. Tove Tres chow och Christina Lingström, Brottsofferjouren i Nordöstra Skåne, berättade om hur de arbetar i projekt Skyddsnät. Eva Forsberg, Luleå Brotts offerjour, talade om hur jouren hbt-certifierats. Slutligen avslutade Sven-Erik Alhem med en före läsning om rättssäkerhet. Brottsofferpriset 2013 Brottsofferjourernas Riksförbund delar vartannat år ut Brottsofferpriset till en person vars insatser varit betydelsefulla för brottsofferarbetet i Sverige. 2013 års Brottsofferpris tilldelades Rune Andreas son, sekreterare och samordnare för stödpersonsoch vittnesstödsverksamheten i Brottsofferjouren i Vänersborg-Dalsland. Priset delades ut av för bundsordförande Sven-Erik Alhem och general sekreterare Eva Larsson i samband med riksstäm man. Nytt namn och grafisk profil På riksstämman i maj 2013 beslutade landets brottsofferjourer att ge förbundsstyrelsen i upp drag att ta fram ett förslag på nytt namn och logotyp för hela organisationen. Stämman dele gerade till konferensen för jourernas ordförande att fatta beslut kring förslaget. Den nya logotypen antogs sedan på ordförandekonferensen som hölls i oktober. Ordförandekonferensen beslutade också att samlingsnamnet för hela organisationen ska vara Brottsofferjouren och att förkortningen BOJ därmed inte används annat än internt. Den nya logotypen ska gälla från den 22 februari 2014. De första brottsofferjourerna startade i början av 1980-talet och 1988 bildade jourerna Brottsoffer jourernas Riksförbund. Logotypen för riksförbun det och de lokala jourerna blev en livboj, som varit uppskattad för sin symboliska betydelse. Genom åren har behovet av att uppdatera logotypen och den grafiska profilen uppstått. Den nya logotypen är en pratbubbla som symboliserar samtal och kommunikation – grunden för brottsofferjourernas stödarbete. Den är baserad på Brottsofferjourens värdegrunds ledord: empatisk, engagerad, trovär dig och ansvarskännande. Logotypen ska förmedla en känsla som är varm, nära, enkel, angelägen och seriös. Vikt har lagts vid att logotypen ska förmedla att Brottsofferjouren inte är en myndighet. Ordet ”jouren” har lyfts fram för att tydliggöra att vår verksamhet ger stöd och hjälp. Logotypen ska kom municera med vår främsta målgrupp: brottsoffer, vittnen och anhöriga. Logotypen och den grafiska profilen har ta gits fram i samarbete med reklambyrån Appel & Ihre. Speciell hänsyn har också tagits till att både typografi och bilder ska vara tillgängliga för alla. En bildbank har byggts upp med porträttbilder i svartvitt där modellens ansiktsuttryck står i fokus. Eftersom vi arbetar med människor känns det naturligt att också visa människor i vår kommuni kation. Värdegrund för Brottsofferjouren Riksstämman 2013 fattade beslut om Värde grund för Brottsofferjouren. Så länge Brottsof ferjouren funnits har det också funnits viktiga gemensamma värderingar, men under en or ganisations utveckling sker stora förändringar och frågan har uppstått; Vad är det som gäller? Vad står vi för? Vid framtagandet av förslag till värdegrund hade många lokala jourer fört diskussioner och lämnat synpunkter. Det visar ett stort enga gemang för frågan. Värdegrunden är nu vår gemensamma etiska plattform som vi gemen samt beslutat om. För att värdegrunden ska få en mer konkret innebörd har vi under året arbetat fram ett Metodmaterial för arbete med värdegrunden i praktiken. Det består av öv ningar och diskussionsfrågor. Det är ett exem pel på hur värdegrunden kan genomföras och förverkligas i praktiken. Det finns självfallet andra metoder och varje jour väljer själv. Det viktigaste är ett aktivt och kontinuerligt arbete med värdegrunden. Brottsofferjourens värdegrund finns att läsa i sin helhet på sidan 2. Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 25 Organisationsutveckling Riksförbundets styrelse beslutade i oktober 2011 att tillsätta en arbetsgrupp för att arbeta fram ett förslag om förstärkt och likvärdigt brottsofferstöd inom Brottsofferjouren. Mo nica Ekström, vice ordförande, Eva Larsson, generalsekreterare och Fredrik Mellqvist, verk samhetsutvecklare fick i uppdrag att utgöra arbetsgruppen. Syftet var att möjliggöra att landets brotts offer, vittnen och anhöriga får bästa möjliga medmänskligt och likvärdigt stöd och hjälp oberoende av var de befinner sig i landet. Det är också viktigt att vi har en organisation som inte är lika sårbar som dagens där verksam heter riskerar att ”rasa samman” när eldsjälar lämnar sina uppdrag. För att dessa mål ska kunna uppfyllas behöver brottsofferjourerna en i vissa delar ny organisationsmodell. Beslut på riksstämman Ett förslag på ny organisationsmodell sändes ut på remiss till landets brottsofferjourer under våren 2013. Ett reviderat förslag togs upp som proposition vid Riksstämman i Sollentuna 2013. Stämman fattade beslut om att anta propositionen. Huvuddragen i propositionen var att: • alla brottsofferjourer ska ha tillgång till en anställd samordnare. Om jouren är för liten för att kunna få fram ekonomiska medel till en anställning kan man gå samman med andra jourer för att skapa bättre förutsättningar. Ett alternativ till detta är att man ingår i ett sam arbete med andra jourer där man delar på en samordnare och även på kostnaden för denne. • alla brottsofferjourer ska se över rekryte ringsbehoven på lång och kort sikt. • alla brottsofferjourer ska se över behovet av ytterligare stödjargrupper med målet att skapa en verksamhet med lokal tillgänglighet. Handlingsplaner ska tas fram Senast vid förbundsstämman 2015 ska alla Brottsofferjourer skapa en handlingsplan för att visa hur de lever upp till dessa krav eller hur man avser att kunna uppnå dem innan förbundsstäm man 2017, vilket är den tidpunkt då organisa tionsutvecklingen ska vara genomförd. Forskningsprojekt om Brottsofferjourens historia Under 2013 inledde forskarna Carina Gallo och Kerstin Svens son, Lunds universitet, insam lingen av material till sin studie ”Brottsofferjourernas Riksför bund – formering, frågor och fokus”. Projektet finansieras av Brottsofferfonden och syftar till att förstå Brottsofferjourens his 26 toria, utveckling och vilka frågor som debatterats genom åren. Arbetet med studien kommer att hålla på fram till 2016. Under 2013 har forskarna samlas doku ment från Riksförbundets arkiv och framöver kommer också intervjuer att göras med en del aktiva i förbundet. Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 Forskarna Carina Gallo och Kerstin Svensson studerar Brottsofferjourens historia. Marknadsföring och sponsring Det är angeläget att Brotts offerjouren får möjlighet att nå ut med sitt budskap och att fler får kunskap om de stödmöjlig heter som brottsofferjourer erbjuder. Vi vet att mörker talet är stort och att många inte polisanmäler brottet de utsatts för. Brottsofferjouren har en målsättning att även de som inte polisanmäler ska veta att vi finns och att de ska ta kontakt för att få stöd. En undersökning som genomfördes av Allies riktad till allmänheten visade att relativt många hade kännedom om att brottsofferjourerna finns. Mer än hälften trodde dock att stat, kommun eller landsting står för verksamheten. 90-konto Under sommaren 2013 blev Brottsofferjourernas Riks förbund godkända som 90-kontoinnehavare. Riksför bundet tar nu emot alla insam lingar och gåvor på plusgiro 90 03 44-3 eller bankgiro 9003443. 90-kontot är en nödvän dig förutsättning i vårt fortsatta arbete med marknadsföring och sponsring. Det är en viktig faktor för att påvisa att vi är en organi sation med seriositet. Alla insamlade medel används enligt förbundets ändåmål vilket är att stödja och utbilda föreningarna inom förbundet i olika avseenden. Föreningarna arbetar med: • att ge stöd, information och praktisk vägledning till brottsof fer, vittnen och anhöriga Petra Andersson, Louise Ekdahl, Lovisa Tillström och Amanda Tamme överlämnade en check till Brottsofferjourens generalsekreterare Eva Larsson i maj 2013. Under sista året på gymnasiet Marina Läroverket drev de ungdomsföretaget SYS UF och beslutade att vinsten oavkortat skulle skänkas till Brottsofferjouren. • att genom opinionsbildning verka för att brottsoffers, vitt nens och anhörigas behov tillgo doses • att verka för att rättssäker heten för brottsoffer, vittnen och anhöriga är betryggande inför och vid domstolsförhandlingar • att verka för att samhället ökar sina insatser för att före bygga brott • att stimulera samarbetet mel lan föreningarna som arbetar med målsättningar enligt ovan stående punkter. Långsiktigt arbete Att stärka Riksförbundets finan siering för olika verksamhetsom råden är också viktigt för att kun na utveckla hela organisationen. Under året har ett arbete pågått för att hitta en långsiktig strategi för finansiering genom sponsring Under 2013 blev Brottsofferjourernas Riksförbund god kända som 90-kontoinnehavare. Riksförbundet tar nu emot alla insamlingar och gåvor på plusgiro 90 03 44-3 eller bankgiro 900-3443. via företagskontakter samt CSR, Corporate social responsibility (hållbart företagande). I detta ar bete har bland annat författaren Thomas Erikson genomfört ett seminarium för delar av kansliet och styrelse. Riksförbundet har under året fått klart en viktig plattform för fortsatt arbete inom detta om råde. Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 27 Brottsofferjouren påverkar opinionen Brottsofferjouren arbetar på många olika sätt för att förbättra brottsutsattas situation och opinionsbildning är en viktig del i arbetet. Erfarenheter från lokala brottsofferjourers dagliga möten med brottsoffer, vittnen och anhöriga är en viktig grund i detta arbete. Arbete för ökade bidrag Ett viktigt område för opinions arbetet under året har varit att lyfta behovet av ökade ekono miska bidrag till Brottsoffer jouren, både lokalt, regionalt och nationellt. Inför regeringens budgetproposition skickades skrivelser angående detta till be rörda ministrar, statssekreterare och rättspolitiska talespersoner. Skrivelserna skickades också till oppositionens företrädare för kännedom. De belyste dels behov av ökade bidrag för det generella brottsofferstödet och dels för stödinsatser till våldsutsatta i nära relationer. Regeringen hade beslutat att avsätta extra medel till kvinnojourerna och Riksför bundet ansåg att medlen även borde inriktas till Brottsoffer jouren. En särskild skrivelse an gående detta skickades även till de berörda ministrarna Beatrice 28 Ask, Maria Larsson och Maria Arnholm. Tyvärr gav det inget re sultat om det generella bidraget i regeringens budget. Oppositio nens partier (Socialdemokrater na, Vänsterpartiet och Miljöpar tiet) gav dock extra anslag till Brottsofferjouren i sina respek tive skuggbudgetar. Efter mycket lobbyarbete fick Riksförbundet svar att även Brottsofferjouren skulle vara med i fördelningen av de extra medlen för utsatta i nära relation. Fördelningen sker via Socialstyrelsen. vid ett senare tillfälle. En grupp från Kristdemokraternas kvin noförbund i Stockholm har också besökt förbundskansliet för information. Förbundet har även träffat olika utredare för att föra fram Brottsofferjourens erfarenheter och synpunkter. Stefan Ström berg, utredare för Straffprocess utredningen och Carin Götblad, nationell samordnare mot våld i nära relationer har besökt oss på förbundskansliet. Sprider information Många politikerkontakter Riksförbundet arbetar aktivt för Under året har riksförbundet också haft politikerkontakter för att informera om vår verksam het och lyfta viktiga brottsoffer frågor. Morgan Johansson, rättspolitisk talesperson för Socialdemokraterna och ord förande i justitieutskottet be sökte oss på förbundskansliet. Vi träffade Alliansens företrä dare för justitieutskottet; Johan Linander, Centerpartiet, Krister Hammarbergh, Avsan Anti och Pia Hallström från Moderaterna samt Carolin Szyber, Kristdemo kraterna. Johan Pehrson, Folk partiet hade då förhinder och träffades oss på förbundskansliet Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 att sprida information om Brotts offerjouren i många samman hang. Under året har riksförbun det bland annat medverkat vid Internationella Brottsofferdagen på Norra Latin i Stockholm, Åt tondemarsnätverkets uppmärk sammande av Internationella Kvinnodagen på Fryshuset i Stockholm och Pridefestivalen i Stockholm (läs mer på sidorna 20-22). Riksförbundet fanns också med vid Almedalsveckan. Brotts offerjouren arrangerade inte något eget seminarium, men förbundsordförande Sven-Erik Alhem medverkade i seminariet Morgan Johansson, rättspolitisk talesperson för Socialdemokraterna och ordförande i justitie utskottet besökte förbundskansliet. Våldet går inte i pension som arrangerades av Sveriges Pen sionärsförbund och Nätverket bakom kampanjen Våldet går inte i pension. Bland annat diskutera des en framtida strategi mot våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män. Generalsekreterare Eva Lars son medverkade i seminariet När tar våldet slut? som arrangerades av Nationellt centrum för kvin nofrid, NCK. En viktig fråga var att kunskapen om orsaker och verkan ökar, men vad krävs för att våldet ska ta slut. Generalsekreterare Eva Lars son medverkade också vid den nationella kvinnofridskonferen sen Arbetet mot våld – kunskap, erfarenheter och metoder. Den arrangerades av 15 av Sveriges nationella myndigheter, Sveriges kommuner och landsting samt länsstyrelserna. Akademikerförbundet SSR arrangerar ett årligt Samhälls vetar-SM. Detta år medverkade Brottsofferjouren med att förse de tävlande med en uppgift kring vår organisations utveckling och del tog också som jurymedlemmar. Johan Pehrson, rättspolitisk talesperson för Folkpartiet och ledamot i justitieutskottet i samtal med generalsekreterare Eva Larsson. Daniel Jarblad från Akademikerförbundet SSR tillsammans med vinnarna i Samhällsvetar-SM: Petter Zirath, Patrik Buddgård, Aline Österlind och Nathalie Ljustermo. Till höger syns Bertil Olin från Brottsofferjourens förbundsstyrelse som var med i juryn. Stärkt samverkan och ökad kompetens är två viktiga faktorer för att motverka våld i nära relationer. Det framhöll generalsekreterare Eva Larsson när hon medverkade i NCK:s Almedalsseminarium ”När tar våldet slut?”. Deltog gjorde också Karl-Åke Pettersson, Tryggare Sverige, Angela Beausang, Roks och Carin Ohlsson, SKR. NCK:s föreståndare Gun Heimer ledde seminariet. Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 29 Sprider kunskap om brottsoffers situation Hemsidor Hemsidan www.boj.se är en viktig kommunikationska nal. Här finns information till brottsutsatta, press, bidrags givare, de som vill beställa Brottsofferjourens material och alla andra som har intresse av Brottsofferjourens verksamhet. Brottsofferjouren har också en webbplats med information rik tad särskilt till unga brottsoffer på www.ungaboj.se. Förbundskansliet ger stöd till lokala jourer i deras arbete med lokala hemsidor, idag har 58 jourer egen lokal hemsida och flera jourer håller på att starta upp egna hemsidor. Under hösten 2013 startade arbetet med att bygga grunden till en ny hemsida. Den nya hem sidan ska vara anpassad efter EU:s regler WCAG 1 och 2 för bättre tillgänglighet samt vara i enlig het med vår nya grafiska profil. Den nya hemsidesadressen från och med den 22 februari 2014 blir www.brottsofferjouren.se. Sociala medier Brottsofferjourens Facebook-sida på www.facebook.com/Brotts offerjourernasRiksforbund har uppdaterats kontinuerligt under året. Här kan våra följare hitta nyheter om Brottsofferjouren och inom brottsofferområdet i stort. Under året har antalet föl 30 jare av riksförbundets sida växt. Flera lokala jourer har också egna Facebook-sidor. Intern kommunikation Nyhetsbreven är den främsta interna informationskanalen från riksförbundet till jourer och regioner. Under året har sex ny hetsbrev skickats ut med aktuell information om vad som är på gång inom Brottsofferjouren. Alla nyhetsbrev skickades ut med e-post till alla jourer samt till regionrådsordföranden, valbe redning, revisorer och förbunds styrelse. Riksförbundet tar också regelbundet fram intern infor mation som jourerna enkelt får tillgång till via medlemssi dorna, som är inloggningsskyd dade, på www.boj.se. Brottsofferjouren i media Under året har sju pressmedde landen skickats ut via Brottsoffer jourens pressrum på MyNewsdesk. Under året hade pressrummet 11 494 besök. Bland de mest lästa pressmeddelandena var ” Rune Andreasson, Brottsofferjouren i Vänersborg-Dalsland, tilldelas Brottsofferpriset 2013”, ”BOJ uppmärksammar Internationella Brottsofferdagen” och ”Socialsty relsens nya bedömningsinstrument FREDA för våldsutsatta kvinnor fångar inte upp det största hotet”. Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 Under året har representan ter från Brottsofferjouren synts i media vid ett flertal tillfällen. Bland annat har förbundsord förande Sven-Erik Alhem och generalsekreterare Eva Lars son medverkat i tv, radio och tidningar. Sven-Erik Alhem har också regelbundet skrivit om brottsofferfrågor i sin blogg och som krönikör. Även lokala brottsofferjourer har under året uppmärksammats för sitt brotts offerarbete i lokal media. Brottsofferjourens förbunds kansli svarar regelbundet på frågor från journalister som letar efter information kring olika brottsof ferfrågor eller vill ha förslag på in tervjupersoner. Riksförbundet har även medverkat på Sveriges Radio utbildning för dem som arbetar på Ekot-redaktionen. Utbildningspas set innehöll brottsofferkunskap samt en dialog om etiskt förhåll ningssätt när de möter brottsoffer och deras anhöriga. Frågor besvaras Intresset för Brottsofferjourens arbete har också varit stort från skolelever och studenter som under året ofta hört av sig till Brottsofferjouren inför skolarbe ten och uppsatser. Vi arbetar för att så snabbt som möjligt ge svar på frågor och ge vägledning till var mer information inom olika områden finns att få. Kommunbidragsundersökning Brottsofferjourernas förutsättningar att hjälpa brottsutsatta är mycket olika sett över landet. Generellt är bidragen för låga för att kunna ge ett fullgott stöd till alla brottsutsatta. Det visade Brottsofferjourens rapport ”Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer” där kommuner nas ekonomiska stöd till jourerna kartlagts. Enligt Brottsofferjourens kartläggning är det genomsnittliga bidraget för de 226 kommuner som gett bidrag 2,14 kr per invånare. En jämförelse med år 2011 visar en liten ökning från det genomsnittliga bidraget som då var 2,08 kr per invånare. Dock står inte denna marginella ökning i proportion till infla tionen och ökade kostnader i samhället som exem pelvis ökade lokalkostnader och personalkostnader. 37 av landets kommuner har skrivit samver kansavtal med brottsofferjouren, vilket innebär att respektive parts ansvar och skyldigheter tydliggörs. Samverkansavtalen ger en ökad kon tinuitet av samverkan, ekonomi och långsiktigt brottsofferstöd. Om flerårsavtal skrivs skulle det dessutom innebära mindre administration för båda parter. Brottsofferjouren menar också att satsningen på brottsofferstöd och brottsförebyggande arbete måste ses som en investering som ger kommun erna mer i utbyte än satsade bidrag. Brottsligheten kostar samhället stora summor varje år både i pengar och mänskligt lidande, varav rehabilitering för brottsoffer är en betydande del. Brottsofferjourens remissvar Brottsofferjourernas Riksförbund är en flitigt anlitad remissinstans. Under året har för bundet lämnat följande 14 remissvar: • Ds 2012:52. Sveriges tillträde till Europa rådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet samt vissa frågor om kontaktförbud avseende gemensam bostad • SOU 2012:45. Kvinnor och barn i rättens gränsland • SOU 2012:77 och 2012:78. En samman hållen svensk polis • DS 2012:54. Genomförande av EU:s direktiv om bekämpande av sexuella över grepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi • SOU 2012:93. En modernare rättegång II – en uppföljning • SOU 2013:17. Brottmålsprocessen • SOU 2013:33. En myndighet för alarme ring • Promemorian Brottsoffermyndighetens skadeståndsrättsliga bedömningar • SOU 2013:42. Tillsyn av polisen • Ds 2013:30. Skyndsamhetskrav och tids frister i ärenden med unga misstänkta och unga målsägande • SOU 2013:49. Nämndemannauppdraget • Ds 2013:47. Skydd av personuppgifter för hotade och förföljda personer • Ds 2013:55. Skärpt straff för mord • Promemorian Stärkt besittningsskydd för våldsutsatta hyresgäster Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 31 Tidningen Brottsoffer Tidningen Brottsoffer ges ut av Brottsofferjouren sedan 1994 och går ut till alla medlemmar i en lokal brottsofferjour. Det går också att teckna en prenumeration på tidningen direkt via Brottsoffer jourens nationella kansli. Aktuella teman Tidningen har en upplaga 13 000 exemplar och kommer ut med fyra nummer per år. Under 2013 har tidningen delats ut på olika evenemang och spridits lokalt av brottsofferjourer till bland annat tingsrätter, polisstationer och vårdcentraler. I Tidningen Brottsoffer är brottsofferfrågor i fo kus och varje nummer har ett aktuellt tema. Under året har tidningen fokuserat på följande teman: Nr 1: Utsatt på nätet Nr 2: Våld mot äldre Nr 3: Hatbrott Nr 4: Mängdbrott Samarbete med Förbundsmedia Brottsofferjouren har under många år haft ett avtal med Svenska Polisidrottsförlaget AB, SPIFAB för utgivning av Tidningen Brottsoffer. Inför nummer 2 2013 tecknades ett nytt avtal med Förbunds media AB i Malmö för utgivning av tidningen. Förbundsmedia AB har under resten av året skött tryck, distribution och annonsförsäljning för tid ningen. Brottsofferjouren ansvarar för det redak tionella arbetet. Tidningens redaktör Amanda Säfström plane rar varje nummer i samråd med ett redaktionsråd bestående av ansvarig utgivare och förbundsord förande Sven-Erik Alhem och generalsekreterare Eva Larsson. Redaktören ansvarar sedan för det redaktionella arbetet. Tidningens expertpanel Eva Andersson, advokat, Anneli Svensson, socionom och legitimerad psyko terapeut, och Hans Sjölander, tillförordnad brotts 32 Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 skadechef på Brottsoffermyndigheten, har svarat på läsarnas frågor under året. De lokala brottsof ferjourerna har bidragit med texter och foton som publicerats i tidningens avdelning ”Jourerna berät tar”. Tidningenbrottsoffer.se Tidningen Brottsoffers har en egen webbplats – www.tidningenbrottsoffer.se – där varje tidnings nummer finns att läsa och ladda ned i pdf-format. På webbplatsen finns också utvalda artiklar som publicerats i tidningen att läsa digitalt. Hemsidan uppdateras kontinuerligt. Referens- och samverkansgrupper Nedan följer ett urval av de nationella referens- och samverkansgrupper som Brottsofferjouren har varit representerat i under året: • Brottsoffermyndigheten: samverkansgrupp för ideella organisationer och myndigheter • Brottsoffermyndigheten: samverkansgrupp för Internationella Brottsofferdagen • Det handlar om kärlek - Kärleken är fri: Samarbetsprojekt med Rädda Barnen, Läns styrelsen i Östergötland, Stockholms Universitet och Folkteatern i Gävleborgs län tillsam mans med flera andra ideella organisationer som arbetar mot hedersrelaterat våld och för tryck. • Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten: reformstödsgruppen omvärld • JU 2013:02 Utredning om ersättning till rättsliga biträden: referensgrupp • Länsstyrelserna: referensgrupp för kunskapsstöd gällande våld i nära relation • Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK): Kvinnofridslinjen • Nationellt Centrum för kvinnofrid (NCK): utbildnings- och informationsfrågor • Nätverket för den av FN proklamerade världsdagen för att uppmärksamma våld och övergrepp mot äldre • Operation Kvinnofrid: Länsstyrelsens i Stockholms län, Polismyndighetens i Stockholms län, Landstingets i Stockholms län och Stockholms Stads gemensamma referensgrupp för kartläggning av behov i arbetet för att motverka våld i nära relation • Regeringens nationella samordnare mot våld i nära relationer: referensgrupp • Rikspolisstyrelsen: samverkan angående brottsofferfrågor • Socialstyrelsen: referensgrupp för arbetet mot våld i nära relationer • Socialstyrelsen: referensgrupp kring revideringen av handboken Våld för socialtjänsten • Socialstyrelsen: referensgrupp kring revideringen och utvärdering av ett meddelandeblad angående ideella organisationers respektive kommunens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat/upplevt våld • Socialstyrelsen: referensgrupp som ansvarar för att följa upp och utvärdera konsekven serna i förändringarna i ansvarsfördelningen mellan kommunerna i fråga om ansvar för stöd och hjälp enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade • Socialstyrelsen: referensgrupp som arbetar med regeringsuppdrag kring skyddade boenden • Socialstyrelsen: Stora rådet, referensgrupp för alla de ideella organisationer som får verk samhetsbidrag från Socialstyrelsen • Socialstyrelsen: referensgrupp om våld i nära relationer mot äldre kvinnor och män • Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbunds Projekt Eja – En jour för alla: referensgrupp • Utredningen om genomförande av EU:s brottsofferdirektiv (direktiv 2012/29/EU) i Sverige: Referensgrupp för synpunkter och erfarenheter från organisationer som arbetar med brottsofferfrågor • Åttondemarsnätverket: Samarbetsgrupp kring arrangemang på Internationella Kvinno dagen Brottsofferjourens Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 33 Riksförbundets organisation Beskyddare Hennes Majestät Drottningen är Brottsofferjourens beskyddare. Medlemskap Brottsofferjouren är medlem i den europeiska organisationen Victim Support Europe, Forum för frivilligt socialt arbete och Idea (Arbetsgivarorganisationen för ideella organisationer). Brottsofferjouren har också undertecknat överenskommel sen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting. Överenskommel sen har funnits sedan 2008 och det viktigaste målet med doku mentet är att stärka de idéburna organisationernas självständiga och oberoende roll som röst bärare och opinionsbildare. Arbetet bygger på sex principer om självständighet, dialog, kva litet, långsiktighet, öppenhet och mångfald. Förbundsstyrelse Styrelseledamöter under 2013 fram till riksstämman var SvenErik Alhem, förbundsordförande, Monica Ekström, vice förbunds ordförande. Ordinarie ledamöter var Lars Edlund, Linda Mark lund, Bertil Olin, Elaine Strand berg och Ralph Westerberg. Ersättare var Satu Andersson, Sara Jonsson, Stig Karels och Emil Chandorkar. Styrelseledamöter efter riks stämman är Sven-Erik Alhem, 34 förbundsordförande, Monica Ekström, vice förbundsordför ande. Ordinarie ledamöter är Lars Edlund, Stig Karels, Linda Marklund, Bertil Olin och Yvon ne Zingmark. Ersättare är Helena Wahlund, Emil Chandorkar och Mattias Ring. Adjungerade är Anna Wallén, riksdagsledamot och ledamot i justitieutskottet (S) och Pia Hallström, riksdagsledamot och ledamot i justitieutskottet (M). Styrelsen har haft 13 samman träden under året. Viktiga frågor under året som behandlats är: • Förbundets prekära ekono miska situation. En viktig fråga är att hitta en framtida långsiktig lösning. Ett viktigt beslut var att omfördela befintlig personal till projekttjänster inom Brottsutsatt och funktionsnedsättning. • Förberedelse inför riksstäm man och arbetsprocessen för de tre propositioner som lades fram: Organisationsutveckling med förstärkt brottsofferstöd, värde grund samt förslag till ny logotyp och samlingsnamn. • Lokala jourer, dels att lösa problematik som uppstått och dels uppföljning av organisa tionsutveckling. • Strategi kring sponsring och marknadsföring samt för opinionsarbete. • Förberedelse och ansökan för 90-konto. • Förberedelse inför ordfö randekonferensen med förslagen om ny logotyp och samlings Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 namn samt förslaget om brotts offerjourernas representation vid ordförandekonferens och sam ordnarkonferens. • Olika ansvarsområden har fördelats inom styrelsen: Social tjänst samt hälso- och sjukvård, våld i nära relation, polis, organi sationsutveckling, rättsväsende, marknadsföring/sponsring, barn och ungdom, personal samt ekonomi. Arbetsutskott Arbetsutskottet bestod fram till riksstämman 2013 av förbunds ordförande Sven-Erik Alhem, Monica Ekström och Bertil Olin. Efter riksstämman består arbets utskottet av Sven-Erik Alhem, Monica Ekström och Stig Karels. Arbetsutskottet har haft sex sammansträden under året. Viktiga frågor för arbetsutskot tet har varit att förbereda inför styrelsemöten samt att besluta om personalfrågor. Revisorer Fram till riksstämman var Tom my Nilsson ordinarie auktori serad revisor och Ammi Björkvall ersättare från Hummelkläppen i Stockholm AB. Lars Brauer och Marina Nyqvist var ordinarie förtroendevalda revisorer och ersättare Marie Engström. Efter riksstämman är Tommy Nilsson ordinarie auktoriserad revisor och Katarina Nyberg ersättare från Hummelkläppen i Stockholm AB. Lars Brauer Brottsofferjourernas Riksförbunds förbundsstyrelse efter riksstämman 2013. Från vänster: Lars Edlund, Bertil Olin, Stig Karels, Helena Wahlund, Sven-Erik Alhem, Yvonne Zingmark, Monica Ekström, Mattias Ring och Linda Marklund. Emil Chandorkar kunde inte närvara vid fototillfället. och Marina Nyqvist är ordinarie förtroendevalda revisorer och ersättare är Marie Engström Rosengren. Valberedning Valberedningen bestod fram till riksstämman 2013 av Tove Tres chow, sammankallande, Christer Erlandsson, Bengt Laveberg, Eli sabeth Olsson och Ingri Vestin. Efter riksstämman består val beredningen av Tove Treschow, sammankallande, Christer Er landsson, Bengt Laveberg, Sara Jonsson och Ingri Vestin. Riksförbundets kansli Under hela året har Eva Larsson arbetat som generalsekreterare på 100 procent. Övriga tjänster på kansliet har varit: adminis tration, assistenter på Brottsof ferjourernas Telefoncentral, ekonomiansvarig, informatör/re daktör för Tidningen Brottsoffer, IT- och webbansvarig, kanslister, kvinnofridsansvarig, projekt ledare för Brottsutsatt och funk tionsnedsättning, samordnare för Brottsofferjourernas Telefon central, utbildningsansvarig samt verksamhetsutvecklare. Flera av de anställda har flera an svarsområden inom sin tjänst och fyra av tjänsterna är på deltid. Vid årets slut arbetade 13 personer totalt med 11,95 tjänster. Från och med den 1 maj arbe tade befintlig personal inom ad ministration, informatör, IT- och webbansvarig samt utbildnings ansvarig sammanlagt 1,25 tjänst inom projektet Brottsutsatt och funktionsnedsättning. Det inne bär att totalt 2,25 tjänster har finansierats av Arvsfonden samt 1 tjänst av Socialstyrelsen. Denna lösning har inneburit att ar betsområden inom ovanstående befintliga tjänster delvis inte har kunnat utföras på samma nivå som tidigare år. Riksförbundet har även en volontär en dag i veckan på kans liet samt 58 aktiva volontärer på Telefoncentralen. Från och med den 1 oktober har en person varit anställd på deltid via arbetsförmedlingen för forskningsprojektet som led av Carina Gallo och Kerstin Svens son (läs mer på sidan 26). Den 1 december började en person som arbetspraktikant. Två externa konsulter har även arbetat ideellt dels med fören ingsfrågor och dels med grafisk profil. Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 35 Brottsofferjourer i Sverige Blekinge län Kronobergs län Uppsala län Blekinge Sunnerbo-Ljungby-Markaryd Växjö Älmhult Enköping-Håbo Norduppland Uppsala-Knivsta Norrbottens län Värmlands län Boden Luleå Piteå-Älvsbyn Värmland Västra Värmland Östra Värmland Gotlands län Skåne län Västerbottens län Gotland Bollnäs-Ovanåker Gästrike Västra Gävle Hudiksvall-Nordanstig Ljusdal Söderhamn Helsingborg Hässleholm-Osby-Perstorp Landskrona-Svalöv Mellersta Skåne Nordöstra Skåne Söderslätt Sydöstra Skåne Ängelholm Österlen Dorotea Lycksele Skellefteå Umeå Vilhelmina Hallands län Stockholms län Falkenberg Kungsbacka Södra Halland Varberg Höglandskommunerna Jönköping Småland West Haninge-Nynäshamn Huddinge-Botkyrka Nacka-Tyresö-Värmdö Norrort Norrtälje Skärholmen Spånga-Kista Stockholms innerstad-Lidingö Sydost Södertälje-Salem-Nykvarn Södra Roslagen Västerort Kalmar län Södermanlands län Oskarshamn-Mönsterås-Högsby Södra Kalmar län Vimmerby-HultsfredVästervik Eskilstuna Katrineholm-Flen-Vingåker Strängnäs Östra Sörmland Dalarnas län Avesta-Hedemora Borlänge-Gagnef-Säter Leksand-Rättvik Malung-Vansbro Mora-Orsa-Älvdalen Gävleborgs län Jämtlands län Jämtland Jönköpings län 36 Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 Västernorrlands län Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall-Medelpad Örnsköldsvik Västmanlands län Hallstahammar-Surahammar Sala-Heby Västerås Västra Mälardalen Västra Götalands län Ale Alingsås-Lerum-VårgårdaHerrljunga Borås-Sjuhärad Kungälv-Stenungsund-OrustTjörn Mölndal-Härryda Strömstad Trollhättan-Lilla Edet Uddevalla Vänersborg-Dalsland Västra Skaraborg Östra Skaraborg Örebro län Bergslagen Sydnärke Örebro-Lekeberg Östergötlands län Linköping Motala-Vadstena Sydvästra Östergötland Östra Östergötland Bildade regioner Skåne och Blekinge län Hallands län Västra Götalands län (utom Göteborg) Värmlands län Örebro län Gotlands och Stockholms län Dalarnas län Gävleborgs län Västerbottens län Västernorrlands och Jämtlands län Norrbottens län Förändringar från 2012 Brottsofferjourerna i Södra Värm land och Norra Värmland gick under 2013 samman och bildade Brottsofferjouren Värmland. Brottsofferjourerna i Falun och Ludvika-Smedjebacken har lagts ned. Brottsofferjouren i Borlänge-Gagnef-Säter täcker numera även Falun, Ludvika och Smedjebacken. Varje färgat fält på kartan motsvarar en brottsofferjours upptagningsområde. De vita fälten saknar brottsofferjour. Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 37 38 Brottsofferjourernas Riksförbund Årsberättelse 2013 Årsredovisning Brottsofferjourernas Riksförbund 2013 Årsredovisning för Brottsofferjourernas Riksförbund 815600-8784 Räkenskapsåret 2013-01-01 - 2013-12-31 Innehållsförteckning: Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Noter Underskrifter Sida 1 4 5 6 7 8 11 Brottsofferjourernas Riksförbund 1(11) 815600-8784 Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Brottsofferjourernas Riksförbund, är en ideell organisation som ger stöd till brottsoffer och vittnen samt arbetar för bättre villkor för personer som drabbats av brott. Arbetet baseras på internationella konventioner avseende mänskliga rättigheter. Brottsofferjourernas Riksförbund verkar för att människor som utsätts för brott ska få kunnigare bemötande och att brottsoffren får sina rättigheter tillgodosedda. Brottsofferjourernas Riksförbund är verksamma med brottsofferstöd, vittnesstöd, brottsförebyggande arbete och opinionsbildning. I Sverige finns 96 lokala brottsofferjourer som är medlemmar i Brottsofferjourernas Riksförbund. Riksförbundet arbetar med att tillhandahålla de lokala jourerna stöd och service i deras arbete att stödja brottsoffer. På riksstämman i maj beslutades följande för att förstärka brottsofferstödet i syfte att möjliggöra att brottsoffer, vittnen och anhöriga får bästa möjliga kompetenta medmänskliga och likvärdiga stöd och hjälp oberoende av var de befinner sig i landet: · · · · · · att verksamheten organiseras på ett sådant sätt att stödinsatserna förstärks och utförs enligt Värdegrund för Brottsofferjouren att samtliga jourer gör bedömningar om rekryteringsbehoven på lång och kort sikt med målsättning att det finns en mångfald bland stödjarna att genom att kombinera ideella och anställda skapa en slagkraftig organisation med större och mer långsiktigt hållbara ekonomiska resurser med målet att varje brottsofferjour får tillgång till minst en anställd samordnare antingen genom samgående eller genom samverkan mellan brottsofferjourer att ytterligare utöka det lokala brottsofferstödet genom fler lokala stödjargrupper där målsättningen är att stärka det lokala brottsofferstödet att förbundsstyrelsen får i uppdrag att se över dagens verksamhet och ge förslag på hur resurserna mest effektivt kan användas med målsättningen att Riksförbundet kan ge ett utökat stöd till brottsofferjourerna samt att med hänvisning till ovanstående uppdra till landets brottsofferjourer att påbörja arbetet med ett förstärkt lokalt brottsofferstöd där alla jourer ska ha tagit fram en handlingsplan med målsättningen att denna ska vara klar i god tid före stämman 2015, och där hela organisationsförändringen är genomförd senast före stämman 2017. Brottsofferstöd & vittnesstöd Tillgängligheten är grundläggande för Brottsofferjourens förtroende från brottsoffer, vittnen, allmänhet och olika myndigheter. För att öka tillgängligheten så att brottsoffer möts av en personlig röst är Brottsofferjourernas Telefoncentral en viktig resurs. Telefoncentralen tar emot inkommande samtal, lyssnar och ger information. Den mottagna kontakten förmedlas vidare till aktuell lokal brottsofferjour. Med hjälp av volontärer har öppettiden utökats till kl. 20.00. Riksförbundet bedriver Stöd på eget språk, vilket är knutet till Telefoncentralen. Många jourer har behov av hjälp för att kunna ge stöd och information till brottsoffer med annan etnisk bakgrund än svensk. Genom Stöd på eget språk kan nu Telefoncentralen ge information och vägledning på 24 olika språk. Särskilda informationsblad har översatts på respektive språk, vilka har marknadsförts till lokala brottsofferjourer, polismyndigheter, socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Riksförbundet har också möjlighet att kunna svara på frågor från brottsoffer, vittnen och anhöriga via mail, Brottsoffersvar på nätet. Utbildning Riksförbundets utbildningsverksamhet är en viktig del av det stöd som är förbundets uppdrag i förhållande till de lokala jourerna. Utbildningsverksamhetens syfte är att genom olika insatser säkra den kunskap som behövs för att organisationen ska kunna genomföra sina uppdrag och uppfylla målen med verksamheten. Dessa är i huvudsak att ge stöd och hjälp till brottsoffer, vittnen och anhöriga, sprida kunskap om brottsutsattas situation samt arbeta för att deras rättigheter stärks. Kompetens om utsatta och sårbara grupper måste öka för att nå målsättningen att kunna ge stöd till alla brottsoffer. För att få ny kunskap och uppmärksamma dessa grupper samt för att utveckla nya metoder i brottsofferarbetet kommer Riksförbundet att arbeta med olika projekt. Erfarenheter inom Brottsofferjourernas Riksförbund 2(11) 815600-8784 projekten kan spridas till jourerna som ett led i det kvalitetshöjande arbetet. Under år 2013 har följande interna konferenser arrangerats för nyckelpersoner inom Brottsofferjourernas Riksförbund: · · · · · Riksstämman, 2 dagar Samordnare, 2 dagar Lokala ordförande, 2 dagar Nya samordnare och ordförande, 1 dag Regionernas ordförande, 1 dag Verksamhet med medel från finansiärer för särskilda syften Det 4-åriga projektet Brottsutsatt och funktionsnedsättning är finansierat med medel från Arvsfonden. Projektet sker i nära samarbete med HSO, Handikappförbunden samt SV, Studieförbundet Vuxenskolan. Syftet är att öka kunskaperna om våld och övergrepp mot personer med funktionsnedsättning genom utbildning och utvecklad samverkan. Målgruppen är lokala brottsofferjourer och handikappföreningar samt yrkesverksamma inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, rättsväsendet och skolor. Under 2013 har projektet även haft möjlighet att arbeta med tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Ett studiematerial har färdigställts under 2013. Projektet pågår till och med år 2014. Insatser inom kvinnofrid finansieras med medel från Socialstyrelsen. Syftet är att stärka brottsofferjourernas arbete med våldsutsatta inom nära relation och barn som bevittnat våld samt inom hedersrelaterat våld och förtryck. Riksförbundet har en anställd som bland annat ansvarar för erfarenhetsspridning och är resursperson i Socialstyrelsens olika referensgrupper. Årligen har två seminarier genomförts med deltagare från brottsofferjourer, socialtjänsten samt polisen. Opinionsbildning Brottsofferjourens dagliga kontakter med brottsoffer, vittnen och anhöriga ger en bred erfarenhet och kompetens av dessa gruppers situation och behov. Riksförbundet har en viktig roll att bedriva opinionsbildning utifrån denna kunskap så att situationen förbättras för brottsoffren inom rättsväsende, socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Ett strategiskt arbete ska genomföras för att stärka opinionsarbetet både nationellt, regionalt och lokalt. Opinionsarbetet kommer också att inriktas på att få ökade ekonomiska resurser till Brottsofferjouren både lokalt och nationellt för att kunna ge ett adekvat stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga samt för att kunna arbeta med brottsförebyggande insatser. Tidningen Brottsoffer är viktig för alla medlemmar inom Brottsofferjouren, där viktiga frågor inom organisationen kan belysas. Tidningen är också en synnerligen viktig kanal för att föra ut och lyfta fram olika frågor inom brottsofferområdet till beslutsfattare, media och andra externa grupper. Utbetalda bidrag Ett bidrag på 10 000 kronor har utdelats till 11 regionråd inom Brottsofferjourernas Riksförbund. Bidraget är till för att möjliggöra regionalt samarbete mellan olika brottsofferjourer genom till exempel utbildningsverksamhet och reskostnader. 90-konto Under år 2013 har Brottsofferjourernas Riksförbund blivit antagna som 90-kontoinnehavare. Brottsofferjourernas Riksförbund 3(11) 815600-8784 Ekonomisk översikt Omsättning, kr Resultat, kr Kassalikviditet, % Soliditet, % 2013-12-31 2012-12-31 2011-12-31 2010-12-31 2009-12-31 10 807 553 kr 9 860 360 kr 9 615 422 kr 9 554 163 kr 9 760 690 kr -75 884 kr -587 924 kr -46 708 kr 584 817 kr 530 866 kr 128% 131% 163 % 160 % 155 % 30,0 % 27,0 % 33,9 % 35,7 % 33,0 % Dispositioner beträffande vinst eller förlust Belopp i kr Styrelsen föreslår att till förfogande stående medel: Dispositionsfond Årets resultat Totalt 766 476 -75 884 690 592 Till bundet eget kapital Till dispositionsfond Summa 690 592 690 592 Vad beträffar Brottsofferjourernas Riksförbunds resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Brottsofferjourernas Riksförbund 4(11) 815600-8784 Resultaträkning Belopp i kr 2013-01-012013-12-31 2012-01-012012-12-31 96 000 9 590 611 318 032 675 240 47 632 80 038 10 807 553 98 000 8 548 085 315 352 584 600 237 812 76 511 9 860 360 -709 654 -3 635 148 -6 539 580 -533 742 -3 575 097 -6 393 428 -39 292 -116 121 -40 367 -682 274 Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster 41 228 -991 -75 884 95 388 -1 038 -587 924 Årets resultat -75 884 -587 924 Intäkter Medlemsavgifter Bidrag och gåvor Försäljning Deltagaravgifter Övriga intäkter Övriga rörelseintäkter Kostnader Inköp varor och produktionskostnader Lokal-, konferens- och övriga verksamhetskostnader Personalkostnader Av/nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Rörelseresultat Not 1 2 3 Brottsofferjourernas Riksförbund 5(11) 815600-8784 Balansräkning Belopp i kr Not 2013-12-31 2012-12-31 4 17 449 17 449 36 601 36 601 - 157 000 157 000 17 449 193 601 239 992 239 992 336 267 336 267 8 057 489 229 075 237 621 149 921 665 152 996 303 582 Kassa och bank 3 135 662 3 491 534 Summa omsättningstillgångar 3 613 275 4 131 383 SUMMA TILLGÅNGAR 3 630 724 4 324 984 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager mm Färdiga varor och handelsvaror Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Brottsofferjourernas Riksförbund 6(11) 815600-8784 Balansräkning Belopp i kr Not 2013-12-31 2012-12-31 1 166 476 1 166 476 1 754 400 1 754 400 -75 884 -75 884 -587 924 -587 924 1 090 592 1 166 476 277 944 277 944 265 856 265 856 333 274 776 852 1 152 062 2 262 188 428 177 1 090 563 1 373 912 2 892 652 3 630 724 4 324 984 Ställda säkerheter Hyresdesposition Inga 157 000 Ansvarsförbindelser Inga Inga EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital i ideell förening Årets resultat Summa eget kapital Fonder Fonder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 5 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Brottsofferjourernas Riksförbund 7(11) 815600-8784 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Belopp i kr om inget annat anges Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Värderingsprinciper m m Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Intäkter Periodisering av intäkter har skett enligt god redovisningssed. Varulager Varulagret har värderats till det lägsta av dess anskaffningsvärde och dess nettoförsäljningsvärde på balansdagen. Med nettoförsäljningsvärde avses varornas beräknade försäljningspris minskat med försäljningskostnader. Den valda värderingsmetoden innebär att inkurans i varulagret har beaktats. Fordringar Fordringar är redovisade till anskaffningsvärde minskat med eventuell nedskrivning. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknande nyttjandeperiod. En avskrivningsprocent på 33% per år har tillämpats. Brottsofferjourernas Riksförbund 8(11) 815600-8784 Noter Not 1 Bidrag och gåvor 2013 2012 Brottsoffermyndigheten: Verksamhetsbidrag Projekt: Samordning av vittnesstödsverksamhet 6 825 000 24 817 6 500 000 297 361 Arvsfondsdelegationen: Projekt: Funktionsnedsättning 1 829 877 456 874 800 000 17 687 896 123 Socialstyrelsen: Projekt: Homo-, bi och transpersoner Projekt: Kvinnojour inom BOJ Rädda Barnen: Samverkansprojekt: Skyddsnät Moggliden AB: ICA: Soroptimist International, Sverigeunionen: 90 000 97 557 Övriga bidrag Gåvor till Brottsofferjourernas Riksförbund Summa 100 000 91 491 4 345 1 649 13 360 9 590 611 92 555 8 548 085 2013-01-012013-12-31 2012-01-012012-12-31 Hummelkläppen i Stockholm AB Revisionsuppdrag Övriga uppdrag 27 127 16 412 25 884 12 766 Summa 43 539 38 650 Not 2 Arvode och kostnadsersättning till revisorer Revisionskostnaden bokförs när faktura erhålls. Vid projekt kvinnojour inom BOJ har dock en estimerad kostnad för revision bokförts. Not 3 Anställda och personalkostnader Medelantalet anställda Män Kvinnor Totalt 2013-01-012013-12-31 2012-01-012012-12-31 3 10 13 4 11 15 Brottsofferjourernas Riksförbund 9(11) 815600-8784 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2013-01-012013-12-31 2012-01-012012-12-31 Löner anställda 4 609 638 4 476 945 Sociala kostnader 1 503 713 1 402 347 409 768 384 676 146 154 6 669 273 129 459 6 393 427 Pensionskostnader Övriga personalkostnader Summa Arvode för ordinarie styrelsearbete utgår endast vid förlorad arbetsinkomst och har totalt under år 2013 varit 7 218 kr Brottsofferjourernas Riksförbund 10(11) 815600-8784 Not 4 Inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden: -Vid årets början -Nyanskaffningar Ackumulerade avskrivningar enligt plan: -Vid årets början -Årets avskrivning enligt plan Redovisat värde vid årets slut Not 5 Eget kapital Vid årets början Disposition av föregående års resultat 2012-12-31 781 825 20 140 801 965 769 756 12 069 781 825 -745 224 -39 292 -784 516 -704 857 -40 367 -745 224 17 449 36 601 Bundet eget kapital Dispositionsfond 400 000 1 354 400 -587 924 Årets resultat Vid årets slut 2013-12-31 -75 884 400 000 690 592 Plats för underskrifter Stöd som ger kraften tillbaka Alla kan bli utsatta för ett brott och när det händer står vi inför en tuff utmaning i livet. Utsatthet, rädsla, chock och ångest är vanliga känslor som ofta är starka och svåra att hantera. Samtidigt kanske vi behöver ta tag i polisanmälan, begära skadestånd och gå igenom en rättsprocess. Få klarar det här utan stöd och hjälp. Därför finns Brottsofferjouren. Brottsofferjouren är en ideell organisation som arbetar för alla brottsoffers rättighet att få det stöd som behövs för att hitta vägen tillbaka. Grunden i vårt arbete är FN:s konvention om mänskliga rättigheter, där alla människors lika värde och rättigheter slås fast. Brottsofferjouren består av lokala jourer runt om i landet, ett nationellt kansli och en telefoncentral som är gratis att ringa till. Med hundratals ideellt utbildade medmänniskor, stöder vi varje brottsoffer, vittne och anhörig som söker oss, genom att lyssna, ge stöd och goda råd. Varje år blir det över hundratusen möten med människor som just där och då kanske inte har någon annan att vända sig till. Ofta blir detta vändpunkten för den brottsutsatte. Brottsofferjourernas Riksförbund Hammarby fabriksväg 25 120 30 Stockholm Telefon: 08-644 88 00 E-post: info@brottsofferjouren.se Hemsida: www.brottsofferjouren.se
© Copyright 2024