Hämta - Intrum Justitia
Intrum Kredithanteringsmagasinet från Intrum Justitia nr 2 | 2010 magazine MOBILISERA kredit hanteringen Agerar snabbt på sena betalningar Intrum Justitia förbättrar kassaflödet för ledande gasolföretaget Primagaz finansgurun Jim Rogers ”Jag tror inte att euron kommer att överleva mer än tio, tjugo år till” Europas Räddning Kan småföretagen ta oss ur krisen? intrum magazine 2 / 2010 1 Stor intervju: Tennisstjärnan Thomas Johansson om det nya livet som företagare www.intrum.se VI VERKAR SOM EN KATALYSATOR FÖR EN SUND EKONOMI Genom att sätta människan i centrum och anpassa kreditbeslut, fakturering och kravhantering efter den personliga situationen, kan vi vara med och bidra till en hållbar samhällsekonomi. Välkommen till Intrum Magazine Ledare: Vägen framåt för Europa Det känns väldigt uppmuntrande att kunna konstatera fler och fler tecken på att tillväxten i EU börjar ta fart. Och det är särskilt uppmuntrande att EU:s tillverknings- och tjänsteproduktion verkar växa snabbare än förväntat, särskilt i Europas ekonomiska högborg Tyskland. Men än finns det inte tid att slappna av om Europa ska lyckas ta sig ur den finansiella och ekonomiska storm som dragit fram över kontinenten och lämnat ekonomi efter ekonomi i bedrövliga tillstånd. I en exklusiv intervju med Intrum Magazine på sidan 14 varnar den Singaporebaserade finansgurun Jim Rogers från USA för att det enda sättet Europa kan klara sina skulder är att sluta spendera. Han skyller den nuvarande skuldkrisen på överkonsumtion, och varnar för att skulderna bland EU:s medlemstater är högre än de var för ett år sedan, och för att problemet fortfarande växer. Någonting mer positivt är att en undersökning som Intrum Justitia gjorde under sommaren 2010 visar att Europas småföretagare och entreprenörer långt ifrån bara rullar tummarna och väntar på att ekonomin ska bli bättre. Alla uppgifter som samlats in pekar på att de hittar nya sätt att skapa inkomster och undersöker nya affärsmodeller för att snabba på tillväxten. Vår utfrågning av några av Europas främsta ekonomiexperter, som redovisas på sidan 8, talar för en stark tilltro till att det är risktagande småföretagare som kommer att ge Europa den skjuts som får fart på de medfarna ekonomierna igen. Det finns uppskattningsvis 25 miljoner småföretag i Europa. De utgör mer än 95 procent av alla företag och skapar nästan 80 procent av alla nya jobb, enligt EU-kommissionen. Det danska företaget Primagaz är ett utmärkt exempel på ett medelstort företag som expanderar starkt utanför gränserna, trots lågkonjunkturen. Som du kan läsa på sidan 17 har en av huvudfaktorerna bakom företagets tillväxt varit ett skarpt fokus på att snabbt hantera sena betalningar och skulder så fort de dyker upp. Jag hoppas att du har glädje av detta nummer av Intrum Magazine, och jag tror att det kommer att ge dig ny kunskap som kan inspirera och hjälpa dig. Vänliga hälsningar, Lars Wollung, koncernchef och vd för Intrum Justitia I detta nummer: Livräddarna Europas småföretag kanske kan rädda oss från finanskrisen. SIDAN 8 finansguruns varning 14 Finansanalytikern och investeraren Jim Rogers varnar för att en mycket värre lågkonjunktur kan vara på väg om staterna inte slutar att överkonsumera. Snabba åtgärder 17 Kredithanteringslösning hjälper Primagaz, ett danskt gasolföretag, att snabbt åtgärda sena betalningar över hela Skandinavien. Jämna kassaflöden 24 Säkerhetsbolaget NOKAS, Nordens tredje största, samarbetar med Intrum Justitia för att hålla nere inkassotiderna så mycket som möjligt. Den ologiska marknaden 05 Kredithanteringsakademien: Optimera faktureringen 20 Intrum Justitia sponsrar If Stockholm Open 21 Vad kan vi hjälpa dig med? Vi har flera viktiga rapporter, vitböcker och företagsfall som kan ge en inblick i betalningsbeteende, trender och risker. Vi kan också hjälpa dig i förvärvsskedet. Vill du veta mer? Skicka ett e-postmeddelande till info@intrum.com så skickar vi den information och/eller de rapporter du behöver. Better business for all. Intrum Magazine nr 2 november 2010 Utgivare Intrum Justitia AB, ISSN 1652-5620 Chefredaktör och ansvarig utgivare i Sverige Fanny Wallér Redaktör Madeleine Bosch Redaktion och produktion Christofer Fager och Björn Enström, Tidningskompaniet Tryck Trydells, Laholm. Nästa nummer av Intrum Magazine kommer ut i mars 2011. © Intrum Justitia AB 2009. Med ensamrätt. Citera oss gärna, men ange källan. Redaktionen tar inget ansvar för material som inte har beställts. Prenumerationer info@intrum.com Adressändring Aktieägare i Intrum Justitia kontaktar sitt kontoförande institut. Övriga kontaktar redaktionen: Redaktionen för Intrum Magazine, SE-105 24 Stockholm, info@intrum.com Telefon +46 8 546 10 200 Fax +46 8 546 10 211 Åsikter som uttrycks i Intrum Magazine delas inte nödvändigtvis av redaktionen, Intrum Justitia eller något av dess dotterbolag. All information i tidskriften publiceras efter vederbörlig kontroll av källor och referenser. Varken Intrum Justitia eller ansvarig utgivare har oberoende bekräftat nyheter eller fakta från eller om någon person eller juridisk person. All information presenteras i befintligt skick utan några som helst garantier. Beslut om finansiell placering bör göras i samråd med professionell rådgivare. Intrum Justitia kan inte ta något ansvar för förluster som beror på att publicerat material har använts som grund för beslut. intrum magazine 2 / 2010 3 intro: Nyheter i korthet Mobilisera kredithanteringen Mobilteknikens framgångar med iPad, iPhone och Androidtelefoner skapar nya möjligheter för kredithantering, men också nya risker. I år lanserades till exempel den första iPad-appen för lånedokument, som gör det möjligt för användare att fylla i och skriva under lånedokument på iPaden. Appen, som skapats av Integrated Media Management, tar bort behovet av papper och gör det möjligt att arkivera underskrivna dokument med en gång. Appen CreditSafe Ltd som nyligen lanserades i Storbritannien gör att användaren kan 4 räkna ut lånekostnaden direkt på sin iPhone. Räknaren ger en översikt över alla räntor, förseningsavgifter och inkassokostnader som får krävas ut från gäldenären enligt brittisk lag. Men de nya mobila verktygen kan även generera oväntade kostnader. iPad-användare hamnar till exempel lätt över gränsen för överförd data utan att veta om det, och får sedan en ovälkommen överraskning när räkningen kommer. Experternas råd är därför att välja en förbetald lösning tills man vet mer om hur mycket data man egentligen använder. Fler européer kämpar under skuldbördan Inte ens kungligheter klarar skulderna w En av sex européer vittnar om en ständig kamp för att betala hushållets räkningar, och tre fjärdedelar tror att fattigdomen har ökat i landet det senaste året. Det är resultatet av en ny Eurobarometer om krisens sociala följder som presenterades av EU-kommissionen i juli. Undersökningen som genomfördes i maj 2010, är en summering av det första halvåret av det europeiska året för bekämpning av fattigdom 2010, och kom efter att EU:s ledare den 17 juni kommit överens om att lyfta 20 miljoner européer ur social utestängning under nästa årtionde. Källa www.europa.eu w Nyheten som kom i augusti om att hertiginnan av York, prins Andrews intrum magazine 2 / 2010 före detta fru, stod inför en möjlig konkurs fick Louisa Parker, forskningsoch policychef för organisationen Money Advice Trust i Storbritannien att uttala sig med orden: ”Att klara ohanterliga skulder är en svår erfarenhet oavsett vad man har för bakgrund.” I Storbritannien gick omkring 70 000 personer i personlig konkurs under det första halvåret 2010, enligt den brittiska konkursförvaltningen Insolvency Service. Källa www.insolvency.gov.uk/otherinformation/statistics/201008/table2.pdf F&S Dan Ariely Efter finanskrisen uppmanade president Barack Obama och många andra till sunt förnuft på Wall Street. Men beteendeekonomen Dan Arielys forskning visar att människor är fundamentalt irrationella på många sätt. Ariely är professor på Duke University och har skrivit två böcker i ämnet, (O)logiskt: Varför smarta människor fattar irrationella beslut (2008) och The Upside of Irrationality (2010). Skottarnas obestånd dalar w Skottland nådde sin högsta nivå av obestånd någonsin under förra året – 23 482 fall! I år ser det bättre ut så här långt. Obestånden har minskat med 15,8 % och personliga konkurser har allt som allt minskat med 14,6 %. F: Vad har din forskning visat om ologiskt beteende? S: Det som förvånade mig mest var människors ovilja att erkänna att de är irrationella. Vi accepterar gärna irrationellt beteende från andra människor, men inte från oss själva. Handeln på Wall Street är ett perfekt exempel på detta. Börsmäklarna tror att de ska kunna utnyttja glapp och irrationella förändringar i marknaden, men i de flesta fall finns det inte en chans att de vet mer än marknaden. F: Vad spelade irrationalitet för roll i finanskrisen? S: Det har visat sig att om man betalar folk för att se på vekligheten på fel sätt, så gör de det utan problem. Tänk dig att jag betalade dig fem miljoner dollar om året för att tro att värdepapper stärkta med pantbrev (MBS) var en bra produkt – det har visat sig att du skulle klara det utan problem. Vi har sett att de flesta dåliga beteenden utförs av bra människor som bara fuskar lite grann och fortfarande har gott samvete. En anledning till att de kan göra så är att de ser andra människor runt omkring bete sig på samma sätt. En annan är ett dåligt definierat koncept om vad som är dåligt beteende. Människor är bra på att skapa tvetydigheter kring regler för att vinna egna fördelar. F: Vad har förändrats sedan krisen? S: De senaste åren, efter räddningsprogrammen, har folk fått en annan inställning till banker. De tänker att: ”bankerna har tagit en massa pengar från staten och lurade mig att plocka ut en massa pengar, så strunt i dem.” Så räddningsåtgärderna har skapat en ny känsla för vad som är rätt och fel. Bankirer säger att folk inte struntade i sina skulder tillräckligt ofta förut. Man höll fast vid en skuld när det bästa för en hade varit att släppa den. Men det var inte tillräckligt många som gjorde det, eftersom tanken på att inte betala av sina lån var moraliskt förkastlig. Nuförtiden anses det förstås mycket mindre moraliskt förkastligt. F: Vad kan konsumenterna göra? S: Folk har blivit sämre på att hantera sin ekonomi, inte för att de har blivit dummare, utan för att vi har skapat nya finansiella instrument, som kreditkort och hypotek, som gör det svårare. Jag tror inte mycket på utbildning som en lösning, för jag tror att det kommer att bli väldigt svårt att få folk att bli experter. Istället behöver vi utveckla säkrare verktyg. När man köper ett hus till exempel finns det massor av faktorer att tänka på. Alla kan inte vara experter, men vi kan skapa beräkningsverktyg som kan hjälpa dem att fatta beslut. Text Chad Henderson Källa www.thinkmoney.com intrum magazine 2 / 2010 5 resultat: bättre resultat med intrum justitia Text christofer fager Foto nicke johansson "Det har varit ett bra samarbete och därför är det naturligt att vi nu tar nästa steg", säger Johan Lindqvist, partneransvarig på Folkspel. 6 intrum magazine 2 / 2010 3 Intrum Justitia och Folkspel – före ningslivets eget bolag – blir partners 3 35 000 föreningar får möjlighet att förbättra sin ekonomi 3 Inkasso bara en del i paketet – r ådgivning, kreditupplysning och utbildning lika viktigt Vad har Diabetesförbundet gemensamt med en orienteringsklubb i Karlstad? Svar: De är båda delar av det svenska föreningslivet. En sann folkrörelse som engagerar fem miljoner svenskar, alltså mer än varannan invånare. En annan gemensam nämnare är ett ständigt behov av resurser. Även om föreningslivet drivs av ideella krafter behövs alltid pengar till klubbkassan. Det är bakgrunden till att Folkspel startade. Bolaget, som mest är känt för BingoLotto, ägs till 100 procent av det svenska föreningslivet via 71 Riksorganisationer. Under dessa – som bland annat består av Riksidrottsförbundet, Sportfiskarna och Hjärtebarnsförbundet – återfinns inte mindre 35 000 föreningar. Syftet med Folkspel är att stärka föreningarnas ekonomi genom att medlemmarna säljer lotter till olika spelkoncept som man arrangerar. Totalt har de föreningar som engagerat sig i lottförsäljningen tjänat över 15 miljarder kronor de senaste 19 åren. Intrum Justitia har under flera år hjälpt Folkspel och föreningarna med kredithanteringen. – Det har varit ett bra samarbete och därför är det naturligt att vi nu tar nästa steg, säger Johan Lindqvist, partneransvarig på Folkspel. Nyheten är att Folkspel bjudit in Intrum Justitia till att bli en FöreningsPartner. Intrums insats består i att varje enskild förening kan få hjälp med att bringa ordning i sin egen ekonomi och sitt kassaflöde. – Många föreningar har inte kunskapen som krävs och lider av en ständig brist på likviditet, säger Johan Lindqvist. Paketet som Intrum Justitia och Folkspel erbjuder innehåller bland annat utbildning i kredithantering, möjlighet att ta kreditupplysningar, inkasso och rådgivning. – Det känns väldigt tryggt att ha med Intrum Justitia när vi är ute och träffar föreningarna. De kan ekonomi på ett helt annat sätt än vi. ◗ intrum magazine 2 / 2010 7 Tema: Dags att tänka smått Livräddarna Silje Vallestad Ägare till Bipper Michael brexendorff Ägare till Berlinerverhaeltnisse 8 intrum magazine 2 / 2010 Thomas van der Jagt Ägare till Fiscaliteiten & Jaarverslagen Mette Picaut Ägare till M Picaut Betrand Leport Ägare till Imhotep Design SARL europas Livlina Kan Europas 25 miljoner småföretag ta oss ur lågkonjunkturen som började på Wall Street? Intrum Magazine undersöker småföretagens roll i Europas ekonomiska återhämtning. ▼ Text: david noble Medverkande skribenter: Anita Arntzen, Magnus Falkehed, Gorm K. Gaare, Joost van Brug intrum magazine 2 / 2010 9 Tema: Dags att tänka smått Thomas van der Jagt Ägare till Fiscaliteiten & Jaarverslagen ”Utan ett sunt kassaflöde är det omöjligt att investera.” Varför startade du eget företag? – Jag startade eget 2008 för att jag ville göra saker och ting på mitt sätt i bokföringsbranschen. Det var mycket som gjordes fel. Jag vill lägga min personlighet och mina idéer i verksamheten, vilket jag kan göra helt fritt i mitt eget företag. Hur viktigt är ett bra kassaflöde i ditt företag? – Mycket viktigt. Utan ett sunt kassaflöde är det omöjligt att investera i företaget. Då kan man inte investera i de anställda eller i kunderna, vilket innebär att man inte kan investera i framtiden. Har du haft några problem med sena betalningar? – Jag har kunder som betalar sina fakturor sent, men jag har inga problem med det. Så länge det inte påverkar kassaflödet, vilket betyder att andelen sent betalande kunder måste ligga under 25 procent, ska det inte vara något problem. Hur hanterar du det? – Mitt förhållande med mina kunder är uppbyggt på tillit. Man kan skapa tillit genom att stå på kundernas sida istället för att vara emot dem. Det är inte det att kunderna inte vill betala, de kan bara inte betala i tid. Så länge man gör upp en betalningsplan och kunderna känner att man förstår dem vinner man mer än om man kräver betalning. Vad är ditt mål med företaget? – Mitt mål är att skapa en ny ordning inom bokföringsbranschen. Det kan uppnås med rätt företagskultur, med anställda som förstår hur jag vill göra affärer med mina kunder. 10 intrum magazine 2 / 2010 N är lågkonjunkturen drabbade Europa 2008 rasade aktierna. Bankindustrin skadades svårt, företag gick i konkurs och miljontals människor blev arbetslösa när stora bolag skar ner på sina kostnader. Men en utfrågning av några av Europas främsta ekonomisnillen talar för en stark tilltro på att våghalsiga småföretagare kan sätta fart på de tilltygade ekonomierna igen. – Små och medelstora företag utgör den stora majoriteten av Europas företag, en bra bit över 95 procent, och de bidrar direkt till jobbskapande, nytänkande, forskning och utveckling i nyckelsektorer för ekonomin, säger Jay Mitra, professor och grundare av Business Enterprise and Innovation på Essex University i Storbritannien. Han berättar för Intrum Magazine att småföretagens tillväxt och utveckling är livsviktig för all ekonomisk återhämtning. EU-kommissionen för regionalpolitik håller fullkomligt med. Talesman Ton van Lierop påpekar att upp till 80 procent av alla nya jobb i EU skapas av småföretag. Och han citerar undersökningar som visar att särskilt företag med hög tillväxt står för 50–80 procent av alla nya jobb. Luca Landoli, professor i innovationshantering och entreprenörskap på universitetet Federico II i Neapel tror också starkt på de mindre entreprenörföretagens kraft att dra upp Europa ur svackan, särskilt om ”de innovativa företagen med hög potential får rätt stöd”. Men professor Iandoli höjer ett varnade finger: – Tyvärr ligger Europa fortfarande långt efter sina konkurrenter som USA, Kina, Indien och Sydkorea när det gäller att skapa en ekonomisk gynnsam miljö för entreprenörer. I EU-kommissionen är man väl medveten om faran. Kommissionens talesman van L ierop berättar för Intrum Magazine: – Det stämmer att små och medelstora företag i Europa känner mindre statligt stöd än i många andra delar av världen. Tiden det tar att bilda ett företag skiljer sig till exempel väldigt mycket mellan de olika medlemstaterna, från en timme till flera veckor. I somras svarade Antonio Tajani, EUkommissionens vice ordförande och kommissionär för industri och entreprenörskap, på kritiken om att man inte gjort tillräckligt för att hjälpa små och medelstora företag med att lansera ett EU-initiativ för att främja entreprenörskap. Han underströk att små och medelstora företag som drivs av dynamiska entreprenörer är Europas jobbgeneratorer, och fortsatte: – I dessa svåra tider behöver vi dem mer än någonsin för att få igång Europas ekonomi. Joanna Drake, kommissionens chef för främjande av konkurrenskraften hos små och medelstora företag, säger att man måste ge ny kraft åt ”Small Business Act, som sätter upp ett ramverk för hur småföretagarsek- Silje Vallestad Grundare av Bipper.no Mette Picaut Ägare till M Picaut ”För ett nystartat företag är det viktigt att använda både resurser och kapital på ett förståndigt sätt.” ”Om mina återförsäljare får problem med kassaflödet ärver jag deras svårigheter.” som fotomodell. Nu försöker Mette Picaut göra samma sak med sina egna skönhetsprodukter. – Precis som när jag började som fotomodell vill jag veta hur långt jag kan gå. Frankrike, USA eller Japan? Det enda jag vet är att företaget både kan och ska växa. Efter modellkarriären började Mette experimentera med skönhetsprodukter hemma i köket. Resultatet blev en linje ekologiska naturligt rena produkter, förpackade i vass design, som hon tar fram och marknadsför från kontoret i Göteborg. – Ekologiska skönhetsprodukter har alltid funnits. Men de har alltid ofta känts lite mossiga. Jag bygger mina produkter på skandinavisk design och allt produceras här hemma i Sverige. Jag kan snabbt lägga om min produktion och marknadsföring. Jag kan snappa upp trender, och omedelbart lyfta in det i mina produkter. – Det är också en utmaning att växa snabbt. Ibland räcker man inte till. Jag behöver en extern finansiär för att kunna ta mig vidare, men samtidigt vill jag inte släppa till för mycket ägande. – Jag blev chockad över att se att så små barn som sexåringar använde mobiltelefoner, och jag insåg att min egen sexåriga dotter skulle få en egen mobil mycket tidigare än jag hade trott. Jag började undersöka marknaden för säkra lösningar för barn, bara för att upptäcka att jag inte var nöjd med någon av de produkter som fanns internationellt. Därför startade jag Bipper 2007. Vad är målet med företaget? – Jag vill ta mina produkter ut i världen. På den tiden jag var fotomodell var det häftigt att fundera på hur långt jag kunde gå – till Frankrike, USA eller Japan? Hur viktigt är cash flow? – Det är viktigt och det kan vara ett problem. Skulle mina återförsäljare få problem med sitt cash flow, och då ärver jag deras problem. Det har hänt men det finns ju ingen som vill släpa efter med sina betalningar. Vilka är utmaningarna? Vad gör du åt det? – Kosmetikbranschen består av giganter. Och det är förstås en utmaning att slåss mot dem. Men det är också en fördel. – Jag har kanske fokuserat för dåligt på det. Jag ringer och eller skickar en påminnelser, men skulle behöva en bättre lösning. torn ska få nytt liv.” Men hon erkänner ändå att det finns gränser för vad Bryssel kan få medlemsstaterna att göra för att hjälpa små och medelstora företag att åter bli jobbgeneratorer. Det är dock inte alla de ekonomiska experter som Intrum Magazine talat med som anser att Bryssel bör hjälpa småföretagen. Ken O’Neill, brittisk professor emeritus i entreprenörskap och utveckling för små och medelstora företag samt innehavare av drottningens utmärkelse för företagsfrämjande, är emot: – EU borde upphöra med all inblandning och sluta kasta bort stora summor pengar på program som varken producerar fler eller bättre företag, säger han till Intrum Magazine. EU borde koncentrera sig på att skapa en gynnsam miljö, inte försörjningsledda mikroingripanden som kopieras i varenda stat. Varför startade du eget företag? Pasi Malinen, professor i företags- och innovationsutveckling vid Åbo Handelshögskola i Finland, pekar på ett stort problem som drabbar mindre företag i EU till skillnad från deras motsvarigheter i till exempel USA. – USA är en stor homogen marknad, medan EU består av många enskilda marknader, alla olika i fråga om kultur, språk och företagsaktivitet, säger professor Malinen till Intrum Magazine. – Små och medelstora företag är inte små bonsai-Nokia som börjar växa bara man häller lite vatten på dem. De behöver hjälp på EU-nivå för att till exempel få vara med i offentliga upphandlingar, som bara stora företag får vara med i som det ser ut nu. EU måste även göra det lättare för små och medelstora företag att få projektfinansiering snabbare än idag, då det kan ta över ett år efter att anslaget har godkänts. Hur viktigt är sunda finanser för ditt företag? – Som nystartat företag är det viktigt att använda både resurser och kapital på ett förståndigt sätt. Vi är väldigt måna om att hålla nere kostnaderna och ha koll på vad vi spenderar. Nyligen tjänade vi en del pengar, och det var också en viktig faktor för nya investerare. Även om vi har mycket likviditet just nu har vi inte ändrat vårt sätt att fördela kapitalet. Har ni haft problem med kunder som inte betalar eller betalar sent? – Vår affärsmodell skyddar oss från den typen av risk, eftersom vi erbjuder en förbetald abonnemangstjänst. Vi hoppas kunna fortsätta att undgå problemet. Vad är företagets mål? – Bipper skapades med tanke på den internationella marknaden. Vårt mål är att bli en ledande, betrodd leverantör av säkra lösningar för barns mobiltelefoni, och vi marknadsför oss direkt mot föräldrar och arbetar tillsammans med mobiltelefonoperatörer. ▼ För några år sedan erövrade hon världen intrum magazine 2 / 2010 11 ▼ Tema: Dags att tänka smått Michael brexendorff Ägare till kommunikationsbyrån Berlinerverhaeltnisse ”En kund betalade inte ens halva fakturan efter tre år.” Varför startade du eget företag? – För att få ledigt på helgerna. Hur viktigt är ett bra kassaflöde i ditt företag? – Livsviktigt. sena betalningar? Har du haft några problem med – Ja, en av våra kunder betalade inte ens halva fakturan efter tre år. Problemet var att vi var tvungna att betala skatt för hela intäkten eftersom han inte hade gått i konkurs än. Hur hanterar du det? – Efter ett tag utan att ha fått några pengar gick vi med på avbetalning. Det fungerade i över ett år, men för flera månader sedan slutade betalningarna fullkomligt. Han erbjöd oss ett byte, så nu äter vi i hans restaurang med viktiga kunder. Det svider visserligen, men vi förstår hans situation. Men Europas småföretagare och entreprenörer sitter inte och rullar tummarna i väntan på statligt stöd eller på att ekonomin ska förbättras. De uppfinner nya sätt att skapa inkomster, blickar längre bort och undersöker nya företagsmodeller för att öka lönsamheten. I Storbritannien, till exempel, har lågkonjunkturen redan blivit en sporre för att starta små företag, enligt Business Link i London, en statligt finansierad organisation som ger gratis råd till företagare. En undersökning från Business Link visade att det ekonomiska klimatet och arbetslösheten har gett upphov till en 21-procentig ökning av nya företagsstarter i den brittiska huvudstaden. Patrick Elliott, verkställande chef på Business Link i London säger: – Affärsvärlden är full av framgångssagor som fötts ur arbetslöshet. I alla ekonomiska dalar blir arbetslösheten en del av näringslivet, men det skapar ofta en våg av nya entreprenörer när människor försöker ta kontroll över sina karriärer och gör om sina fritidsintressen till livskraftiga företag. Det är en trend som går igenom hela Europa. En undersökning från EU-kommissionen från slutet av 2009 visade att 45 procent av alla européer skulle vilja vara sina egna om de kunde, särskilt på Cypern och i Grekland. Vad är det då som gör att små företag lyckas? Professor David Smallbone, vice föreståndare för Small Business Research Centre i Kingston, England, har undersökt 500 småföretag i Storbritannien och Nya Zeeland. Hans studie visar att ett stort antal – 28 procent – faktiskt hade förbättrat sina prestationer under lågkonjunkturen genom att kreativt anpassa sig till krisen och hitta nya sätt att tackla de problem de stod inför. – De företag det gick bäst för jobbade åt båda hållen och lyckades banta ner och få vassare armbågar samtidigt som de blev mer anpassningsbara, säger han till Intrum Magazine. – De angrep problemen på nya sätt och förändrade sig för att ge företaget möjlighet att växa genom att försöka komma in på nya marknader eller i nya länder för att sälja sina varor och få extra inkomster. Vilka slutsatser kan man då dra från Intrum Magazines undersökning? Alla experter som deltagit är överens om att mindre företag bidrar enormt mycket till att rädda Europa ur krisen. Och konsensus är att de mindre företagen har lyckats genom taktiska åtgärder: närmare och personligare engagemang, försiktigare hantering av intäkter, krediter, utgifter och inventarier, att utforska nya möjligheter samt att hålla ett uppmärksamt öga på prissättningen. ◗ Vad är ditt mål med företaget? – Pengar. Makt. Berömmelse. Jay Mitra Ken O’Neill Luca Iandoli Pasi Malinen David Smallbone Thomas Cooney Vi vände oss till några av Europas främsta akademiska affärs- och ekonomiexperter för att få reda på mer om småföretag. F: Är EU:s småföretag i underläge jämfört med deras motsvarigheter i USA? F: Vad borde EU göra mer för att hjälpa småföretagen? S: Ja, både på grund av företagens isolering S: Det finns en gräns för vad EU faktiskt kan och de flesta EU-staternas överbeskyddande attityd. göra idag, förutom att skapa lagar som kan appliceras på nationell nivå och belysa frågor som man behöver ta itu med. Professor Jay Mitra Professor David Smallbone EPI: Betrand Leport VD för Imhotep Design SARL ”Europas SMF-företag lider” ”Man börjar tålmodigt och höjer rösten efterhand.” Varför startade du eget företag? – Jag jobbade som art director på Saveurs, ett mat- och resemagasin. Men sedan jag startade eget företag, började hyra in hjälp utifrån och arbeta för flera olika kunder har jag inte haft en tråkig stund. Dessutom har jag tid över att ägna mig åt någonting riktigt kul: att omarbeta hela tidningen och dess visuella identitet. Idag jobbar jag för några av de största tidningarna i Frankrike samtidigt. Och så har jag kunder i Marocko också. Jag har både roligare och tjänar mer pengar. Hur viktigt är ett sunt kassaflöde? – Det är helt nödvändigt. Men jag måste alltid ha reservkapital. Den franska medievärlden är oerhört oorganise- S: Vi behöver ordentlig integrering förutom den monetära unionen, och vi behöver skapa ett mer öppet och fritt ekonomisk utrymme på Europanivå. Det finns fortfarande för mycket byråkrati och utvärderingssystem som fokuserar mer på formaliteter än på faktiska resultat. Professor Luca Iandoli F: Vad har småföretagen lärt sig av lågkonjunkturen? S: För det första att inte bli för beroende av bankfinanser (men det kommer de att bli), och för det andra kommer de förhoppningsvis försöka förstå vad kreditvärdighet innebär. Professor Ken O’Neill S: Jag undrar om någon har lärt sig någonting alls. Den hårda sanningen är att ingenting har förändrats inom områden som kredithantering, och sena betalningar är lika vanliga som de alltid har varit. Vi kommer bara att få folk Europas små och medelstora företag känner av trycket, enligt Intrum Justitias unika årliga undersökning European Payment Index. Det gör att hanteringen av kassaflödet blir extra viktigt och står under stor press. rad på många sätt, och det gäller att vara så förutseende som möjligt. 250 Har du haft några problem med sena betalningar? – Frankrike har lagar som säger att folk måste betala inom 45 dagar, men i realiteten är det få som respekterar det. I praktiken är det 60 dagar. Europeiska små och medelstora företag som har färre än så här många anställda har den högsta andelen avskrivningar. Hur hanterar du det? 3 % 10 % – Jag försöker förhandla. De som betalar när de får fakturan erbjuds fem procents rabatt, till exempel. Annars handlar det om att tjata om betalning via telefon och e-post, tålmodigt i början, och sedan höja rösten efterhand. Vad är företagets mål? – Idag arbetar jag för tre av de sex största mediehusen i Frankrike. Målet är att arbeta med alla sex. Kanske även lansera min egen tidskrift vid sidan om. att betala i tid om vi har en fungerande lagstiftning för att kräva in pengarna. Professor Thomas Cooney F: Vilka områden är mest lönsamma för nya företag? av företagen tror att situationen kommer att förbättras inom de närmaste 12 månaderna, vilket innebär att den ekonomiska krisen är långt ifrån över för Europas SMF-företag. 52 % av de svarande i Europa säger att de inte får hjälp av bankerna. nologiska som biokemi, nanoteknik, informations- och kommunikationsteknik, miljöteknik och nya medier till hälsovård, miljövänlig byggnation, konsulttjänster, livsmedelstillverkning och detaljhandel, kläder och sociala funktioner. S: Om man tittar på olika undersökningar är andelen avskrivningar för små och medelstora företag i Europa, jämfört med medeltalet för alla företag på 2,6 procent. Professor Jay Mitra ser man att de mest lönsamma områdena att starta företag inom inte nödvändigtvis är högteknologiska branscher, utan mer eller mindre traditionella tjänster som bokföring och juridisk rådgivning, specialhälsovård, ingenjörskonst och så vidare. De minst lockande områdena är rekreationstjänster, livsmedelstillverkning och detaljhandel för specialprodukter. Men historien är full av exempel på hur en ny uppfinning eller idé kan revolutionera branscher som ansetts fullt utvecklade. F: Vilka är de nya innovationsområdena? S: Det finns många områden, från högtek- Professor Luca Iandoli S: Jag tror att man lyckas om personer med olika bakgrund går samman och skapar en öppen och nyskapande miljö. Det finns många exempel på europeiska småföretag som har dragit nytta av nyskaparandan på företaget, något stora företag inte brukar göra eftersom de vill kontrollera innovationsprocessen. Mitt recept: Kombinera olika talanger med olika bakgrund, använd nya affärsmodeller, och voilá så har du hundratals nya innovationer i Skype-klass. Professor Pasi Malinen intrum magazine 2 / 2010 13 Intervju: jim rogers ROGERS JIM – finansoraklet ”Det enda sättet för Europa att ta sig ur skuldhärvan är att sluta spendera. Och det snarare nu än sen”, s äger investeraren Jim Rogers. ”Även om det kan skapa motreaktioner och oro kommer konsekvenserna bli mycket värre om staterna fortsätter att överspendera”, varnar han. Text Alannah Eames Foto Munshi Ahmed 14 intrum magazine 2 / 2010 skapade problemet i första början. Att låna mer pengar kommer inte att förbättra någonting. Om staterna inte gör någonting själva tannien och andra likadant. Om Greenspan inte hade hoppat in för att rädda bankerna hade Lehman Brothers fortfarande varit verksamma. Bankerna hade helt enkelt varit tvungna att avskeda folk, skära ner på kostnaderna och i värsta fall gå i konkurs. – Andra företag får reda ut sina egna problem, och om de inte klarar det går de i konkurs. Varför ska bankerna behandlas annorlunda? säger Rogers torrt. ”Andra företag får reda ut sina egna problem. Varför ska bankerna behandlas annorlunda?” kommer marknaden till slut att säga: Skärp er, annars blir det ingen mer finansiering. Han lägger också en hel del skuld på centralbankerna, särskilt på USA:s Federal Reserve. – Alan Greenspan började genom att hjälpa bankerna, och sedan gjorde Storbri- Grekland och Island anses visserligen vara svårast drabbade i Europa, men, säger han, Irland, Spanien, Portugal, Estland och Lettland ligger inte långt efter. – Men det är Storbritannien jag oroar mig ▼ I sland och Grekland skakade världen tidigare i år när de stod på ruinens rand, men det verkar ha gått över, och analytikerna talar om den ”globala återhämtningen”. Men har de europeiska länderna kommit ur krisen än? – Definitivt inte, säger Jim Rogers, amerikansk veteraninvesterare med mer än 40 års erfarenhet bakom sig. – Skulderna hos EU:s medlemsländer är mycket högre än de var för ett år sedan, och problemet eskalerar. Politikerna gör bara situationen ännu värre. Han skyller den nuvarande skuldkrisen på överkonsumtion. – Staterna kan helt enkelt inte fortsätta att låna pengar. Det var överkonsumtion som jim rogers Föddes i Baltimore 1942 och var 1970 en av grundarna till den mycket framgångsrika Quantum Fund, en av världens första hedgefonder. I början av 90-talet åkte han motorcykel runt jorden, vilket han skildrar i bästsäljaren Investment Biker. Han är gästföreläsare i ekonomi på Columbia Universitys handelshögskola och populär kommentator i medierna. Jim Rogers bor med sin fru och två barn i Singapore. Intervju: jim rogers ”Jag tror inte att euron kommer att överleva mer än tio, tjugo år till” mest för. Storbritannien har enormt stora skulder, både externa och interna, och har haft negativ handelsbalans i över 25 år. Den negativa handelsbalansen blir allt värre på grund av att både oljan i Nordsjön och Londons finanscentrum håller på att ebba ut. Jag kan inte se någonting som kan ersätta de två stora luckorna i handelsbalansen, så situationen kommer att fortsätta försämras. – Den förra regeringen lämnade efter sig ett gigantiskt underskott, så de interna skulderna fortsätter att stiga i snabb takt. Jag vet inte vad som skulle kunna hjälpa dem ur det. Euroländerna har åtminstone någon som kan hjälpa dem (även om det är fel). Det har inte Storbritannien. Rogers hyllar Irlands stränga åtgärdsprogram. – De har tagit itu med sin skuldkris mycket bättre än USA har gjort. Istället för att införa skatteincitament och påhitt som ersättning för att skrota gamla bilar har de infört ett offensivt besparingsprogram. Jag applåderar det de gör för att skära ner. Just nu har de europeiska staterna bara ett alternativ om de vill bli konkurrenskraftiga igen, säger han. – Sluta spendera och få ordning på den ekonomiska situationen. De måste spara nu, och bemöta motreaktionerna från allmänheten. Om de fortsätter att spendera som de gör nu kommer kreditmarknaderna att krascha, och då blir situationen mycket värre om några år. Den enda andra möjligheten de har är att devalvera valutan, men det kommer att destabilisera euroområdet fullkomligt. Det är svårt att säga vilka europeiska länder som kommer att ha tagit sig ur krisen helskinnade om tio år. – Traditionellt sett skulle jag säga Schweiz, men den schweiziska staten drog på sig stora skulder när de räddade UBS. De nordiska länderna kanske, men de har utsatta ställningar i Baltikum. Centraleuropa har stora risker i Östeuropa. Turkiet kan klara sig okej. Enligt Jim Rogers är det de svårast drabbade länderna som Estland, Lettland och Island – ”som redan har gått igenom prövningarna” – som det kommer att gå bättre för. 16 intrum magazine 2 / 2010 Investeraren och finansanalytikern Jim Rogers spår en ännu värre lågkonjunktur i framtiden om staterna fortsätter att överspendera. – Faktum är ju att det bara kan bli bättre för de länderna eftersom det inte kan bli mycket sämre, säger han. Ser Rogers – som nyligen investerade i euro – någon framtid för valutan? – Ärligt talat tror jag inte att euron kommer att överleva mer än tio, tjugo år till eftersom det är en politisk valuta som har blivit påverkad av alltför många räddningsåtgärder. Det är synd, för världen behöver någonting som euron, som kan ersätta dollarn i den globala handeln. Den ekonomiska krisen har även skapat en intressant svängning i den finansiella makten, säger han. – 1807 flyttade man till London om man var smart, 1907 flyttade man till New York, och 2007 flyttar man till Asien. Så det är knappast någon överraskning att den karismatiske investeraren packade ihop sitt residens på Manhattan 2007 och flyttade till Singapore med familjen. Hans äldsta dotter håller som bäst på att lära sig mandarin. – Det bästa man kan göra just nu är att skaffa sig kunskaper om Asien och lära barnen mandarin. Det är det som är framtiden, avslutar han. ◗ Jim Rogers investeringstips ”Köp lågt och sälj högt. Det är något du alltid ska tänka på. Köp tillgångar och handelsvaror eftersom de alltid behåller sitt värde oavsett om ekonomin blir bättre eller sämre. Guld ligger högt just nu, så investera i ’lägre’ varor som silver. Investera inte i stater som det har gått eller går dåligt för och blanka inte deras aktier” Inkasserar sena betalningar DIREKT ▼ Primagaz, en av Danmarks största gasolleverantörer, har expanderat över hela Skandinavien de senaste åren med hjälp av Intrum Justitias kredithanteringstjänster. Text: Chad Henderson Foto: Martin Olson Illustration:Johnny Dyrander intrum magazine 2 / 2010 17 Kundcase: snabb skuldhantering M edan andra företag har dragit åt svångremmen har Primagaz fortsatt att växa. 2006 öppnade det Køgebaserade företaget ett kontor i Sverige, och 2008 ett i Norge, där det även köpte upp ett cylinderföretag. Intrum Justitas tjänster och råd har spelat en stor roll för företagets tillväxt. – Man måste jobba snabbt och fokusera på osäkra fordringar när de dyker upp, säger Jens-Anker Godtfredsen, ekonomichef för Primagaz. – Vi har inte drabbats så hårt av finanskrisen eftersom vi har fokuserat på gäldenärerna och skickat dem till inkasso tidigare. Den skuldhanteringspolicyn kombinerat med det växande intresset för gasol – ett av de renaste fossila bränslena på marknaden – har gjort att Primagaz kunnat dubbla antalet anställda på fem år, från ca 40 till 80. Beroende på vilken värmeteknik man väljer producerar gasol 20–50 procent mindre koldioxidutsläpp än värmeolja, och har hundratals kommersiella användningsområden. – Gasolen används i plast- och fordonsindustrin, i takläggningsprojekt och glasugnar, i restauranger – överallt där man behöver värme, helt enkelt, säger Godtfredsen. 90 procent av Primagaz kunder är företag, men man säljer även cylindrar och produkter till privatpersoner, som campingutrustning och värmelampor. Primagaz är en del av det mycket större energibolaget SHV Gas, som har dotterbolag ”Man måste jobbA SNABBT OCH FOKU SERA PÅ OSÄKRA FORDRINGAR SÅ FORT DE DYKER UPP” i 27 länder och är en av de största detaljisterna i världen. SHV Gas växer både organiskt och geografiskt, vilket är en av orsakerna bakom Primagaz utvidgning till Sverige och Norge. – När vi kontaktade Intrum Justitia letade vi efter en skandinavisk lösning, säger Godtfredsen. Förut hanterades Primagaz skuldindrivning av en advokat, men företaget behövde snabbare och effektivare tjänster som kunde täcka flera länder. Primagaz hittade en sådan lösning hos Intrum Justitia, som nu levererar kredit hanteringstjänster till företaget, inklusive påminnelse- och inkassotjänster samt skuldbevakning. – Allting vi behöver finns på webbsidan, säger Primagaz chefsrevisor Lene Halling och syftar på Intrum Web, en tjänst som gör det möjligt för henne att hålla reda på alla företagets sena betalningar. – Vi kan se allt som händer där och kommunicera med Intrum om enskilda kunder. Det fungerar väldigt bra. Intrum Web gör det även möjligt för Pri- magaz att skapa skuldhanteringsrapporter och statistik baserad på vilka tidsramar och kriterier de vill. Dessutom har Halling och Godtfredsen regelbundna möten med Nick Hoffmeyer, nyckelkundsansvarig på Intrum Justitia, som ger råd och tips om deras kredithanteringsprocesser. – Det är verkligen perfekt att vi bara har en kontaktperson som hanterar alla länderna, säger Halling. Godtfredsen håller med. – Vi är väldigt nöjda med det. Den största fördelen är att vi inte behöver tänka på vår skuldhantering dagligen. Det tar Intrum hand om. ◗ Så här fungerar samarbetet mellan Primagaz och Intrum Justitia 1. När en betalning har förfallit skickar Primagaz ut ett påminnelsebrev där de kräver betalning inom 14 dagar. 18 2. Om gäldenären inte betalar inom 14 dagar skickar Primagaz ärendet över till Intrum Justitia. Intrum Justitia skickar sedan ett påminnelsebrev till gäldenär och begär betalning inom 10 dagar. intrum magazine 2 / 2010 3. Om ingen betalning inkommit inom 21 dagar blir påminnelseärendet ett inkassoärende. Intrum Justitia skickar brev till gäldenären och kontaktar dem per telefon. 4. Om gäldenären fortfarande inte betalar registrerar Intrum Justitia en dålig kreditvärdering på ett kreditvärderingsinstitut, kontaktar gäldenären personligen och sätter eventuellt igång en rättslig process. 5. Primagaz bevakar påminnelse- och inkassoprocessen via Intrum Web och kan tala om för Intrum Justitia hur de ska gå vidare med enskilda gäldenärer. Lene Halling, chefsrevisor på Primagaz, och Jens-Anker Godtfredsen, Primagaz ekonomichef, använder Intrum Justitias tjänster för att säkerställa snabb betalning från kunderna. intrum magazine 2 / 2010 19 KREDITHANTERINGSAKADEMIEN Välkommen till Intrums kredithanteringsakademi där vi och vår virtuella lärare Mary Jensen ger dig värdefull kredithanteringsinformation som kan hjälpa dig att göra ditt företag mer framgångsrikt – helt gratis! I kommande nummer av Intrum Magazine kommer vi att sammanfatta kredithanteringens kärnfrågor. Hela föreläsningsserien kommer att finnas tillgänglig på Intrums hemsida. LEKTION 2 1 2 3 4 KREDITBEDÖM NING FAKTURERING INKASSO SAMORDNING FÖRBÄTTRAR KASSAFLÖDET Optimera faktureringSSYSTEMET Illustration Tobias Flygar Visste du att fakturan är det absolut mest lästa dokumentet i en affärsrelation? Eller att omkring tre procent av alla fakturor som behandlas manuellt innehåller fel? Vikten av att ha ett välfungerande faktureringssystem kan inte nog understrykas. Ett bra faktureringssystem låter dig som fakturans avsändare enkelt välja hur fakturan ska skickas ut, utan att du behöver göra större programmeringsingrepp i faktureringssystemet. Det finns idag fyra huvudsätt att skicka ut fakturor: ◗ Traditionell pappersfaktura ◗ E-faktura - elektronisk faktura som riktar sig mot privatpersoner ◗ EDI-faktura - elektroniskt hanterad faktura mot företag ◗ E-post-faktura – faktura som en pdf som bifogas till ett e-postmeddelande Fler och fler företag ställer idag krav på vissa faktureringssätt vid förhandlingar med nya leverantörer. Ett företag som inte klarar att skicka EDI-fakturor kan i värsta fall riskera att förlora nya uppdrag. Att gå över till elektroniska fakturor kan dessutom spara mycket tid och pengar för företaget. Att bara behöva lägga en fjärdedel så lång tid på faktureringen är fullt realistiskt för större företag som går över från manuell till elektronisk fakturahantering. 20 Distributionen är alltså en viktig del i faktureringen. Fakturans utformning är en annan– och inte mindre viktig del. Här är tydlighet den främsta aspekten att ta hänsyn till. Det ska vara enkelt för mottagaren att se vem som är avsändare, vilket belopp som ska betalas, förfallodatum, OCR-kod och fakturanummer. Inom EU finns till och med direktiv med ett antal poster som måste finnas med på fakturan för att den ens ska vara giltig. Men när man pratar utformning är det också viktigt att tänka i nästa led: om ett företag måste skicka ut en påminnelse ska den helst ha liknande grafisk utformning som första fakturan så att mottagaren direkt förstår att de hänger ihop. En kommande trend är att se fakturan som ett sätt att nå ut med budskap till sina leverantörer eller kunder. Konceptet kallas Transpromo och innebär konkret att man använder fakturan inte enbart till att kräva betalning utan även till exempelvis marknadsföringsbudskap. Fakturan är således på väg att bli en ännu viktigare del i affärsrelationen. Lär dig mer på nätet På Intrums kredithanteringsakademi på nätet (IOCMA) kan du lära dig mer om kreditbedömning, se vår expertintervju och testa dina kunskaper i kredithantering i vårt quiz. www.intrum.com Förbättra ditt kassaflöde Ta reda på hur kredithanteringstjänster kan gynna ditt kassaflöde och förbättra dina kundrelationer. Gå in på www.intrum.com. intrum magazine 2 / 2010 i korthet: nyheter från kredithanteringsvärlden En turnering av stjärnorna – för stjärnorna If Stockholm Open är en av världens mest anrika tennistävlingar. Den har varit ett återkommande arrangemang för världseliten i över 40 år. Och de senaste åren har Intrum Justitia varit en viktig sponsor. Årets tävling bjöd på ett urstarkt starfält med hemmafavoriten Robin Söderling och Wimbledonfinalisten Tomas Berdych som främsta utmanare till Roger Federer – världens kanske bäste spelare genom tiderna – om titeln. I ledningen för tävlingsarrangemanget står numera två före detta namn i tenniseliten: Jonas Björkman och Thomas Johansson. Kanske var det en faktor till att så många stjärnor slöt upp bakom årets tävling. – Efter 15 år på touren har jag numren till alla stora namn i min telefonbok. Vi jobbade väldigt hårt för att få hit de bästa. Duon Björkman-Johanssons erfarenhet bidrog också till att förnya hela arrangemanget, både för publik och sponsorer. – Först och främst ville vi sätta tennisupplevelsen i centrum. Vi målade om banorna till blått, som är en mer behaglig kulör för åskådarna. Vi försökte också lyfta fram den anrika miljön i Kungliga Tennishallen, säger Thomas Johansson. – Men vi fokuserade också på barnen och ungdomarna. Det behövs en återväxt inom tennisen, och med en nybyggd ”kids park” Foto Henry Lundholm Den anrika tennistävlingen If Stockholm Open lockade många stjärnor i år – inte minst Roger Federer. En av huvudsponsorerna var Intrum Justitia. "Vi ville ge tävlingen ett ordentligt lyft, både för publiken och för sponsorerna", säger före detta tennisproffset Thomas Johansson, numera tournament director för tävlingen. ”Efter femton års turnerande har jag alla de stora namnen i min adressbok. Vi har jobbat hårt på att få hit de stora namnen”, säger Thomas Johansson, tävlingsledare för If Stockholm Open. ville vi skapa ett arrangemang för hela familjen. Vad har samarbetet med Intrum Justitia inneburit? – Utan engagemanget från ponsorerna hade vi haft svårt s att klara uppgiften. Vi har haft förmånen att lära känna In- trum Justitias ledning väl, och de har visat ett stort intresse av att delta i planeringsarbetet. Text Christofer Fager intrum magazine 2 / 2010 21 i korthet: EPI 2010 Europas tunga återhämtning Självförtroendet i näringslivet är fortfarande skakigt, med viss skillnad mellan olika sektorer. Beställ boken "EPI 2010 Industry" GRATIS NU! En stor undersökning av mer än 6 000 stora och små verksamheter runt om i Europa visar på en brist på självförtroende bland företagen, och understryker ytterligare hur bräcklig den ekonomiska återhämtningen är. Undersökningen – som genomfördes under det första kvartalet 2010 av Intrum Justitia, Europas ledande leverantör av kredithanteringstjänster, visade att företagen inte får mycket hjälp av sina banker och måste arbeta hårdare än någonsin för att införa effektiva kredithanteringsprocesser och på så vis undvika likviditetsproblem. Men undersökningen har även några goda nyheter. Något som Europas företag uppenbarligen har lärt sig av lågkonjunkturen är hur viktigt det är att finjustera sitt kredithanteringssystem. Flera av de som svarade på enkäten rapporterade att deras företag jobbar mer och mer med kreditvärdering i försäljningsverksamheten. Varje år gör Intrum Justitia en undersökning av tusentals företag i 25 europeiska länder med olika betalningsrisker för att få bättre förståelse för följderna, både på ett nationellt och europeiskt plan, av sena betalningar från konsumenter och företag. Den senaste vitboken från EPI 2010 jämför de olika sektorerna i Europa, där man kan se stora skillnader. Precis som 2008 och 2009 är det tjänstesektorn som har den högsta avskrivningsprocenten jämfört med andra branscher. För mer information, beställ en rapport nu. Skicka ett e-postmeddelande till m.bosch@nl.intrum.com. 22 intrum magazine 2 / 2010 Utan stöd från bankerna känner Europas företag fortfarande tyngden från lågkonjunkturen. Sammanfattning av EPI-resultaten för 2010 Tillväxtnivåerna runt om i Europa är visserligen dämpade, och den inhemska efterfrågan svag, men om man tittar noga finns det tecken på återhämtning, även om den är ojämn. Slutsatsen av det senaste Intrum Justitia European Payment Index (EPI) över företagens uppfattning om betalningsrisker, är att situationen för sena betalningar generellt sett har stabiliserats sedan 2009, men företagens självförtroende är fortfarande väldigt osäkert. I de länder som drabbats hårdast av den ekonomiska nedgången som började under 2008 finns de få tecken på förbättring när det gäller att få betalt i tid för tjänster och varor. Inte helt överraskande är pessimismen i näringslivet också störst i de länder som drabbats värst. Några goda nyheter: Intrum Justitia EPI 2010 visar att den genomsnittliga tiden det tar att få betalt runt om i Europa efter avtalat datum har minskat med en (1) dag till 18 dagar, jämfört med 19 dagar 2009. Denna goda nyhet motverkas något av det faktum att undersökningen för 2010 visade att den genomsnittliga avskrivningsprocenten ökade till 2,6 % från 1,9 % 2007, 2 % 2008 och 2,4 % 2009. En annan oroande faktor är den fortsatt långa tid det tar för företagen att reagera på att räkningarna inte betalas. Trots den uppenbara nackdelen med att inte försöka få snabb betalning väntar 65 % av företagen fortfarande i genomsnitt 85 dagar innan de skickar kraven vidare till ett kredithanteringsföretag, enligt den senaste EPI-undersökningen från Intrum Justitia. Fordringsköp i fokus på seminarium Onsdagen den 30:e juni organiserade Beneluxregionen ett seminarium om Purchase Debt, fordringsköp. Fler än 80 nyckelkunder och prospekt kom till seminariet. Den belgiska och den nederländska marknaden för PD befinner sig visserligen på olika mognadsnivå, men det främsta målet var att öka kunskapen om Intrum Justitia som en viktig leverantör av PD-lösningar. Antalet medverkande var en stor framgång, särskilt som intresset från det bredare näringslivet ökade jämfört med för några år sedan. Där fanns inte bara många representanter från sektorer på uppgång som telekom och gas-, vatten- och elbolag, utan även representanter från kommuner, den offentliga sektorn och socialvården var på plats, sektorer där försäljning av fordringar är ett helt nytt koncept. Frågor som hur man optimerar kassaflöde och arbetskapital, minskar kostnader och arbetsbörda, samt hur man bevarar sina kunder ligger högt på dagordningen för många organisationer i dessa ekonomiskt svåra tider. Seminariet följdes av en erfarenhetsmiddag. Varje erfarenhetsbord var utrustat med en ledare som skulle styra diskussionen på ett informellt sätt och besvara ytterligare frågor om PD. För varje rätt bytte ledarna bord och maximerade på så vis er- w Den globala ekonomin är Att optimera kassaflöde och arbetskapital stod högt på seminariets dagordning. farenhetsutbytet och fångade upp all möjlig marknadsinformation om PD. Ledarna var tidigare PD-kunder eller -specialister. Det var mycket uppskattat av både kunder och prospekt att få dela alla praktiska och användbara erfarenheter. Dessutom bjöd upplägget på många möjligheter att nätverka. Den samlade slutsatsen som alla kunder, prospekt och IJ-representanter tog med sig från seminariet var att det inte är en mirakellösning att sälja sina fordringar, men att det innebär stora möjligheter för att optimera kassaflödet och arbetskostnaderna, och för att bevara sina kunder. För att genomföra en bra affär behöver både köpare och säljare förbereda sig noggrant, men när köpet väl är slutfört kommer det med all säkerhet att leda företaget till starka, förenklade arbetsprocesser och bättre ekonomihantering. Till en början är PD inte en lagervara vilken som helst, men det blir snart vardagsmat. Deadline för röst om sena betalningar Europeiska företag kan inte vänta längre på en EU-lagstiftning om sena betalningar, säger medlemmar i parlamentets kommitté för den interna marknaden. Omröstningen över den föreslagna lagstiftningen har blivit senarelagd tre gånger i förhoppningen att parlamentet skulle komma till en uppgörelse med ministerrådet i förväg. Företagen har också lobbat för en omröstning om lagstiftningen, som de säger är avgörande i finanskrisens efterdyningar. Barbar Weiler, den tyska parlamentsledamot som ansvarar för lagstiftningen, har därför gett medlemsstaterna deadline till oktober för IMF varnar för att euroskulden hotar världens återhämtning att rösta om förslaget, oavsett om man kommit överens med rådet eller ej. Förslaget säger att alla stater inom EU ska betala fakturor till leverantörer inom 30 dagar, annars får de böta. Även om företag ska få sätta sina egna betalningsfrister till varandra, ger förslaget företagen rätt att ta ut inkassoavgifter för sena betalningar. Enligt Intrum Justitias European Payment Index varierar betalningstiden för fakturor väldigt inom EU. I Finland till exempel tar betalningen av fakturor mellan företag i genomsnitt 27 dagar, medan det tar 105 dagar i Grekland. Program för Intrum Justitias seminarium om fordringsköp: Kan försäljning av fordringar vara en lösning för ditt företag? Rudy Aernoudt, belgisk ekonom och professor på flera universitet Hur försäljning av fordringar påverkar momsen Peter Ackerman & Vincent Dielwart, skatterådgivare på KPMG Fordringsköp i praktiken: villkor och framgångsfaktorer Gijsbert Wassink , Group Director Financial Services Intrum Justitia Företagscase Vodafone: Hur kan försäljning av fordringar påverka er likviditet? François Zwarts, Manager Credit Vodafone Europeiska småföretag får pris European Enterprise Award 2010 gick till ett projekt i Auvergne i Frankrike som kallas ”Bosatta entreprenörer”, för att de lyckats skapa småföretag under kristider. Projektet har hjälpt entreprenörer starta 200 företag som i sin tur har genererat 600 jobb inom turism, handel och tjänster. Fem andra initiativ från Österrike, Tyskland, Polen, Slovenien och Sverige har också fått pris. European Enterprise Awards lanserades för fyra år sedan för att ge uppmärksamhet till och belöna initiativ som stöder entreprenörskap på regional nivå. på väg uppåt, men Europas skuldkris hotar det finansiella systemet, varnade den internationella valutafonden (IMF) i juli. I World Economic Outlook som kommer ut varje kvartal höjde IMF sin globala tillväxtprognos för 2010 till 4,5 % från 4,1 % i april, men lämnade prognosen för euroländerna oförändrad på 1 %. IMF säger att Europas ledare måste agera snabbt för att lösa skuldproblemen och återskapa förtroendet för bankerna. (Källa: www.thisismoney.co.uk) Skulder skapar social oro i Grekland w Greklands lågkonjunktur föll mer än väntat under det andra kvartalet 2010 på grund av landets finanskris och statens åtstramningsåtgärder för att få ner de offentliga skulderna. Både konsumenter och företag drabbas av den offentliga sektorns betalningsstopp, en momshöjning, nya lagar som gör det enklare för företag att avskeda arbetare samt högre pensionsålder. De unga drabbas svårast med arbetslöshetssiffror för 15- till 24-åringar på 32,5 %, enligt den internationella arbetsorganisationen (ILO). (Källa: The Guardian, 12 Augusti) Britterna länsar besparingar w Nästan en tredjedel av Storbritanniens vuxna befolkning har länsat sina besparingar under de senaste åren för att täcka inkomstbortfall, enligt ny forskning av investeringsbolaget Schroders. Totalt har 60 miljarder pund plockats ut. intrum magazine 2 / 2010 23 intervju: Thomas johansson Tennisstjärnan om det nya livet som företagare: ”Jag är för snål för att bli skuldsatt” Han var en världens främsta tennisspelare under 15 år. Nu har Thomas Johansson lämnat centrecourten, men inte tennishallen. Hans nya uppdrag är att göra affärer av sin idrott. – Vi tennisspelare är individualister. Därför passar vi nog också som företagare, säger han. Text Christofer fager foto Henry Lundholm P eking, augusti 2008. OS-stadions tennishall kokar under herrarnas semifinal i dubbel. Matchen vill aldrig sluta. Timme efter timme krigar den svenska duon Johansson/Aspelin mot franska paret Llodra/Clement. Till slut avgår svenskarna med segern, efter en rysare som avgjordes först efter nästan fem timmar. OS-silvret i Peking var ett av de största ögonblicken i hans karriär – med segern i Grand Slam tävlingen i Australien 2002 som den absoluta höjdpunkten – men också ett av de sista. En envis fotskada gjorde att han några månader senare lade racketen på hyllan för gott. En 15 år lång resa på touren tog slut. Men en annan resa tog sin början. Som så många andra tennisspelare sökte sig Johansson till näringslivet. Tillsammans med en kollega från touren, Jonas Björkman, har han tagit över ledningen för Sveriges två främsta tennistävlingar: Skistar Swedish Open och If Stockholm Open. – Den första tiden har varit fantastiskt rolig. Det är något jag och Jonas har pratat om i alla år, att få förmånen att själva arrangera en tennistävling, säger Thomas när vi får en intervju med honom i en paus inför förberedelserna av If Stockholm Open. Samtidigt har du inte gjort annat än att spelat tennis. Helt enkelt kan det väl inte vara att kliva in i näringslivet? 24 intrum magazine 2 / 2010 Thomas Johansson satsar på det nya livet som företagare, men tennisen kommer fortfarande att vara i fokus. – Det är en inlärningsprocess men vi har ett starkt team bakom oss med Thomas Wallén och Christer Hult i spetsen som har stor erfarenhet av att driva stora evenemang. Under min aktiva karriär hade jag 4-5 personer som rådgivare. De personerna har jag fortfarande kontakt med i mitt nya liv. Dessutom har jag och Jonas suttit i många möten med stora företag, inte minst Intrum Justitia. De diskussionerna har vi också lärt oss mycket av. – Egentligen är idrotten och näringslivet ganska lika varandra. Vi idrottsmän måste också vara oerhört noggranna i vår planering. Inför en match har jag alltid en plan A och en plan B. Ibland går det väldigt bra, men andra gånger mindre bra. Då får man sätta sig ner och fundera på vad som gick fel, och försöka rätta till felen till nästa match eller möte. Så fungerar det också i livet som företagare. Stefan Edberg blev framgångsrik investerare. Ni går in som företagsledare. Är det så att gamla tennisspelare passar extra bra inom näringslivet? – Jag tror det. Tennisen är en individuell sport. Man är väldigt ensam och utvecklar en rak och ärlig relation med sin tränare. Gör jag något dåligt får jag alltid veta det. Är jag missnöjd, säger jag det direkt. Sådana egenskaper passar nog bra. Var inom näringslivet finns din plats på sikt? – Inom tennisen. Men jag är också intresserad av finansbranschen. Jag följer Dagens Industri varenda dag och försöker hålla mig uppdaterad. Investeringar vore intressant för min del. Jag har många goda vänner som sysslar med sådant och har redan fått erbjudanden. Som elitidrottare tjänar man mycket pengar. Men det verkar också vara lätt att slarva bort stora summor efteråt … – Jo, det har jag sett prov på ett antal gånger. Många idrottare gillar av någon anledning att gå på kasino och gambla med sina pengar. Och en del har spelat bort hela sin förmögenhet. Kan du själva hamna i en sådan skuldfälla? – Jag tycker det är kul att sitta med ett par rosa lappar när Linköping hockey spelar, men inte mer. Jag är för snål för att bli skuldsatt. ◗ intrum magazine 2 / 2010 25 Kundcase: NOKAS Bevakar ditt kassaflöde Det tredje största säkerhetsbolaget i Norden, NOKAS AS, vaktar inte bara andra människors pengar och hanterar cirkulationen av kontanter i Norge. Deras egna kundfordringar och kassaflöde bevakas noggrant för att hålla nere inkassotiderna så mycket som möjligt. I 15 år har Intrum Justitia varit samarbetspartner för deras bevakningsbehov. Text: Kjetil Aambø Foto: Kjetil Aambø – NOKAS har hög omsättning, men i en bransch med små marginaler. Så varje dag vi kan minska inkassoperioden med är viktig. Varenda dag har stora konsekvenser för vårt nettoresultat, säger Niels Erik Feilberg, ekonomichef på NOKAS AS. Bolaget har ca 90 000 kunder och skickar ut mer än 154 000 fakturor om året. Företagets fokus på kredithantering har till exempel inneburit att NOKAS har kunnat minska inkassotidernaunder de senaste två åren, trots finanskrisen. Samtidigt har koncernen haft väldigt få obetalade fakturor som kan skrivas av som förluster. – Det är inte minst på grund av det nära samarbetet med Intrum Justitia och fokuset på att förbättra system och processer. Intrum Justitia gör ett bra och effektivt jobb för oss och levererar den bästa tjänsten i relation till pris och service, säger Feilberg. I ca 15 år har NOKAS, som förut hette Vakt Service, arbetat tillsammans med Intrum Justitia när det gäller betalningspåminnelser, inkassoärenden och krav i samband med 26 intrum magazine 2 / 2010 konkurser. NOKAS använder även Intrum Justitia för sina företag i Sverige och Danmark. – Vi är mycket nöjda med det arbete Intrum Justitia gör för oss. Samarbetet spelar en central roll i vår satsning på att inkassera utestående fordringar så fort som möjligt, säger Feilberg, Han ser Intrum Justitia som NOKAS inkassoavdelning och påpekar att Intrum Justitia har en stor organisation, god kompetens och etablerade system, vilket inte är möjligt för NOKAS. Intrum Justitia har även ett starkt och respekterat namn på marknaden. Eli Marte Golvigen som är ansvarig på NOKAS för den dagliga kontakten med Intrum Justitia beskriver kredithanteringspartnern så här: – Intrum erbjuder hög handlingskraft, bra supportverktyg och användarvänliga webblösningar, en bra överblick och bra service. Nyligen förlängde NOKAS sitt avtal med Intrum Justitia. – Men det skedde inte automatiskt, understryker Feilberg. NOKAS benchmarkar regelbundet sina underleverantörer i olika områden. Det omfattar även Intrum Justitia. –Men vi har inte hittat någon anledning att byta partner så länge vi känner att samarbetet fungerar bra under konkurrensförutsättningar. Med andra ord har Intrum Justitia genererat, och kommer att fortsätta generera resultat åt oss. Han är också mycket nöjd över att de kan använda Intrum Justitia för information om lagar och regler utomlands, liksom för inkasso utomlands. – Det är till stor hjälp för oss. Intrum Jus- ”Samarbetet med Intrum Justitia är viktigt för oss för att få in utestående skulder så snabbt som möjligt”, säger ekonomichef Niels Erik Feilberg på NOKAS. titia har värdefull kunskap om lokala förhållanden. Vi vet att vi kan få råd, tips och stöd när vi behöver det. NOKAS växer snabbt. Det onoterade företaget startade 1987 med tre män, en hund och ett kontrakt. Förra året sålde de för 1,3 miljarder norska kronor. NOKAS mål är att överstiga 3 miljarder år 2013. Under de 23 åren som gått sedan deras blygsamma start har bolaget inte bara haft en stark organisk tillväxt, utan har även deltagit i knappt 50 uppköp. Huvudkontoret ligger i Tønsberg på Oslofjordens västsida, ca en mil söder om Oslo. Förutom lokala kontor över hela Norge har bolaget även kontor i Stockholm, Göteborg och Köpenhamn. Förutom säkerhets- och vakttjänster har NOKAS även avtal för räknesystem och kontanthantering för banker i Norge och Sverige och hanterar över 110 miljarder norska kronor om året. – Våra försäljningsmål gör det klart att vi kommer att växa i Norge, Sverige och Danmark i framtiden – och även i andra länder. Men vi kommer att fortsätta att ha fokus på att inkassera utestående fordringar så fort som möjligt under tiden, säger Feilberg. ◗ Fakta om NOKAS NOKAS AS har 48 kontor i Norge, Sverige och Danmark. Företaget har ca 2 500 anställda och en försäljning på 1,3 miljarder norska kronor. Företaget är uppdelat i två avdelningar – Security och Cash Handling. Säkerhetsavdelningen erbjuder integrerade vakt- och säkerhetslösningar. Kontantavdelningen erbjuder tjänster för penningtransporter, kontanthantering och uttagsautomattjänster till banker och finanskunder. intrum magazine 2 / 2010 27 16–24 oktober 2010 www.intrum.se
© Copyright 2024