1. No category

Intrum
Kredithanteringsmagasinet från
Intrum Justitia
nr 3 | 2009
magazine
Slimma
smart
Öka vinsten och
kundlojaliteten
genom outsourcing
mittens rike
Så får du
betalt i Kina
guide
Sälj till rätt
kunder och
optimera kredithanteringen
Global
aktivist
Bill Clinton ser större problem än finanskrisen
intrum magazine 3 / 2009
1
HÅLL REDA PÅ DSO
(DAYS SALES OUTSTANDING)
Finns det då ett enkelt recept på hur man
lyckas internationellt utan risker? Nej, det
gör det inte. Det finns däremot flera olika
verktyg, och rätt blandning och konsekvent
användning av dessa kan göra det lättare att
lyckas och att hålla sig kvar.
Michael Donahue
Groep International Sales
en Partner Manager, Intrum Justitia
Även i dessa tider med global ekonomisk
kris och lågkonjunktur ger den internationella näringslivsarenan företag
tillväxtmöjligheter. Marknaden har
definitivt förändrats och den spekulativa
euforin har ersatts av en nyktrare realism.
Ett viktigt verktyg är att få ner den
genomsnittliga kredittiden (Days Sales
Outstanding, DSO). Till skillnad
från omsättning och marginal blir det
verkliga värdet av DSO alldeles för ofta
underskattat trots den påverkan värdet kan
ha på verksamheten. Det handlar inte bara
om extra belastning på personal och/eller
administrationsavdelningar för att följa
upp en obetalad faktura. Viktigare är att
det innebär att de innestående fakturorna
inte betalas i tid och att ditt företag kan
bli tvunget att hitta alternativa källor till
kontanta medel. Ovanpå den brist på
likvida medel som präglar marknaden just
nu kan en brist på kapital skapa en allvarlig
situation som kan påverka både företagets
slutresultat och konkurrenskraft.
Hemligheten bakom en lyckad internationell
kredithantering är att följa upp förfallna
fakturor så snart som möjligt för att
säkerställa betalning för levererade varor och
tjänster. Intrum Justitia kan täcka alla behov
av internationella kredithanteringstjänster
och minimera kreditrisker vid internationella
transaktioner. Tack vare vår närvaro
i hela Europa och vårt globala nät av
samarbetspartners kan Intrum Justitias
internationella servicelinje hjälpa dig att
skapa en lyckad kredithanteringsstrategi för
företagets verksamhet i hela världen.
Exempelräkning
Innan du utvidgar verksamheten
utomlands bör du undersöka hur man
”Ingenting kan räknas som sålt förrän du har fått betalt.
I värsta fall ger du bort en vara eller tjänst gratis:
Betalningen är det som avslutar försäljningscykeln.”
Fokus ligger än en gång på företagens
kärnkompetens och klassiska verktyg
för att minimera risker och förluster.
Företagen koncentrerar sig helt enkelt
på att göra det de kan bäst för att vara
konkurrenskraftiga i dessa ekonomiskt
krävande tider.
betalningar, använd den och upprätta en
handlingsplan för förfallna skulder.
gör affärer i det land du är intresserad av.
Vilka typer av kontrakt använder de? Vilka
betalningsvillkor används och hur sent
brukar en faktura betalas? Det är viktigt att
man diskuterar och kommer överens om
betalningsvillkoren innan man godkänner
en order. Diskutera räntan för sena
Företaget E har en årlig exportbaserad
omsättning på omkring 25 miljoner euro och
genererar dagligen en omsättning på omkring
70 000 euro. 20 dagars försenad betalning
innebär 1,4 miljoner euro i utestående
fordringar.
Genom att minska betalningsförseningarna
med bara fem dagar förbättras företagets likviditet med 350 000 euro. Detta är dina pengar,
pengar som kan återinvesteras för att öka
försäljningen eller klara andra ekonomiska
förpliktelser. Att hålla nere den genomsnittliga
kredittiden gör ditt företag konkurrenskraftigt.
Välkommen till Intrum Magazine
Ledare:
Välj dina kunder med omsorg
Det finns tecken på att världens största ekonomiska kris på årtionden har nått botten, men
än går det inte att luta sig tillbaka. För trots alla
nya återhämtningstecken vacklar Europa fortfarande i sviterna av finanskrisen.
De stora bankerna håller visserligen på att
återhämta sig, tack vare stora statliga lån och
att aktiemarknaden är på väg upp igen, men
den bistra sanningen är att företag fortfarande
har svårt att få kredit, att arbetslösheten växer
och att de statliga finanserna har nått bristningsgränsen.
Intrum Justitias senaste europeiska undersökning av företags, offentliga institutioners
och konsumenters betalningsvanor, European
Payment Index 2009, visar att det är lika svårt
att få betalt i tid i hela Europa. Undersökningen
(läs mer på sidan 20) visar att det säkraste sättet att få betalt i tid är att identifiera rätt kunder
att sälja till.
Undersökningen visar också att företagen
väntar längre än någonsin på sina pengar. 65
procent av dem väntar dessutom i 85 dagar i
snitt innan de anlitar professionell hjälp för att
få betalt. Något som påverkar deras resultat
negativt och minskar möjligheterna att komma
stärkta ur lågkonjunkturen.
European Payment Index 2009 ger påtagliga bevis för att effektiva kredithanteringstjänster (CMS)
innebär mer än bara effektiv hantering av kundkrediter för att skapa vinst. Det handlar också om att
bygga kundlojalitet. Varför slösa tid och pengar på
att sälja till kunder som inte ens borde finnas med
på prospektlistan? Som USA:s före detta president
Bill Clinton säger i vår artikel (på sidan 16) om vilken riktning han tycker att vi borde välja: ”Dagens
finanskris kommer att ordna sig – till slut!”
Och visst krävs det verkligen den typ av initiativ
som Danmarks lågprisoperatör M1 visar exempel
på för att skapa ett starkare och mer hållbart företagsklimat i Europa (sidan 14).
Som de snabba och smarta spelare de är har de
insett fördelarna med att outsourca viktiga delar av
sin kredithantering och koncentrera sig på det de
gör bäst – leverera fullgoda tjänster till sina kunder
till lägsta pris. Finns det någon som kan hävda att
de har fel?
Lars Wollung, koncernchef och vd
för intrum justitia
I detta nummer:
SIDAN 8:
mittens rike
Kina är en spännande marknad på många sätt, men
det är också en plats där modern kredithantering
fortfarande är i sin linda.
slimmad affärsmodell 14
Danmarks lågprisoperatör M1 outsourcar delar av sin kredithantering som en
del av sin slimmade organisation.
närbild clinton 16
Från president till global aktivist. Bill Clinton vill bekämpa globala orättvisor
som fattigdom, HIV och klimatförändringar.
optimera kredithanteringen 20
Om alla betalat sina räkningar i tid hade Europa varit minst 25 miljarder euro
rikare, visar Intrum Justitias nya undersökning EPI 2009.
Tänk globalt, agera lokalt 04
öka kompetensen med fler kvinnor i styrelsen 05
i korthet: intrum sponsrar pris för socialt ansvar 24
Vad kan vi hjälpa dig med?
Vi har flera viktiga rapporter, vitböcker och företagsfall som kan ge en
inblick i betalningsbeteende, trender och risker. Vi kan också hjälpa
dig i förvärvsskedet.
Vill du veta mer? Skicka ett e-postmeddelande till
intrummag@intrum.com så skickar vi den information och/eller de
rapporter du behöver.
Better business for all.
Intrum Magazine nr 3 september 2009 Utgivare Intrum Justita AB, ISSN 1652-5620 Chefredaktör och
ansvarig utgivare i Sverige Fanny Wallér Redaktör Madeleine Bosch Redaktion och produktion Anne
Smitt och Björn Enström, Tidningskompaniet Tryck Trydells, Laholm Omslagsfoto Corbis/Scanpix. Nästa
nummer av Intrum Magazine kommer ut i november 2009. © Intrum Justita AB 2009. Med ensamrätt. Citera
oss gärna, men ange källan. Redaktionen tar inget ansvar för material som inte har beställts. Prenumerationer info@intrum.com Adressändring Aktieägare i Intrum Justitia kontaktar sitt kontoförande institut. Övriga
kontaktar redaktionen: Redaktionen för Intrum Magazine, SE-105 24 Stockholm, info@intrum.com Telefon
+46 8 546 10 200 Fax +46 8 546 10 211
Åsikter som uttrycks i Intrum Magazine delas inte nödvändigtvis av redaktionen, Intrum Justitia eller något av dess
dotterbolag. All information i tidskriften publiceras efter vederbörlig kontroll av källor och referenser. Varken Intrum
Justitia eller ansvarig utgivare har oberoende bekräftat nyheter eller fakta från eller om någon person eller juridisk
person. All information presenteras i befintligt skick utan några som helst garantier. Beslut om finansiell placering
bör göras i samråd med professionell rådgivare. Intrum Justitia kan inte ta något ansvar för förluster som beror på
att publicerat material har använts som grund för beslut.
intrum magazine 3 / 2009
3
intro:
Bättre intro med Intrum Justitia
tänk globalt, agera lokalt
Vi måste arbeta tillsammans för att
­bekämpa klimatförändringarna, säger den
kenyanska professorn Wangari Maathai.
­Avskogning, kvinnors rättigheter och markbevarande står högst upp på hennes lista.
Enligt Nobelpriskommittén tänker den
­kenyanska professorn i biologi, Wangari Maathai, globalt och agerar lokalt. Den inställningen,
tillsammans med andra insatser för att förbättra
vår planet, gjorde att hon 2004 blev den första
afrikanska kvinnan som fått Nobels fredspris. I
våras besökte hon Sverige för att tala om hur
vi kan skapa en värld med mindre koldioxid­
utsläpp.
– Vi måste förändra vår livsstil om vi ska
rädda vår planet från den katastrof vi själva har
skapat, sade Wangari Maathai under sitt besök
i Stockholms stadshus, men poängterade att
det inte är försent än, och att vi alla kan hjälpa
till genom att lära oss att reducera, återvinna
och respektera (reduce, recycle, respect).
På frågan om vad hon gör för att hjälpa till i
sitt eget närområde nämnde Wangari Maathai
trädplantering och omtanke om vattnet.
– När jag till exempel borstar tänderna låter
jag inte vattnet rinna, och så gräver jag förstås
hål och planterar träd.
Wangari Maathai föddes på landsbygden
norr om Nairobi i Kenya 1940. Till skillnad från
de flesta afrikanska kvinnor från landsbygden
fick hon en högre utbildning. Senare blev hon
den första kenyanska kvinnan som tog doktorsexamen och den första kvinnliga professorn
på universitetet i Nairobi. Som biolog såg och
förstod hon de problem som avskogning och
jorderosion skapar på landsbygden. Problem
som drabbar kvinnor särskilt hårt, eftersom de
utför det mesta av det tunga jordbruksarbetet.
De tvingades till exempel gå allt längre för att
hitta ved till matlagningen.
Den 5 juni 1977 planterade därför Wangari
Maathai nio träd i sin trädgård och startade
på så vis Green Belt Movement, som arbetar
för att återskapa Afrikas skogar och minska
den fattigdom som orsakas av avskogningen.
Sedan dess har Wangari Maathai fått otaliga internationella priser, arbetat i flera FN-uppdrag
och suttit i det kenyanska parlamentet. Hennes
arbete har varit fokuserat på att minska fattigdomen, förbättra kvinnors rättigheter och att
lyfta miljöfrågorna, särskilt avskogning.
I dag har det planterats mer än 40 miljoner
träd i hela Afrika. Men det krävs hårdare tag för
att motverka avskogningen. Det är ett större
problem än hela transportindustrin, menar
Wangari Maathai och påpekar att 25 procent
av växthusgaserna kommer från avskogning
och markförstöring.
Hon uppmanar alla länder att samarbeta
för att rädda planeten. Att skydda den globala
miljön är även ett sätt att skapa fred, konstaterar fredsprisvinnaren.
– Det finns mycket vi kan göra, men inte
som ett ensamt land. Vi måste arbeta tillsammans. Det är därför klimatmötet i Köpenhamn
i år är så viktigt, säger Wangai Maathai.
text Karin Nilsson
Vem är Wangari Maathai?
Wangari Maathai föddes i Kenya 1940.
Hon är den första kvinnan i Central- och
Östafrika som tagit doktorsexamen och
blivit professor på universitetet i Nairobi.
1977 startade hon Green Belt Movement
för att förhindra avskogning och fattigdom.
Hennes kamp för demokrati, kvinnors rättigheter och miljön har gett henne många
priser, som Nobels fredspris 2004, men
även satt henne i fängelse. Fram till i dag har
hon planterat 40 miljoner träd. Ett planterade hon i Nairobi, Kenya i november 2008
för att fira att Barack Obama (vars far föddes i ­Kenya) blivit vald till USA:s president.
Trädet planterades bredvid det träd som
Barack Obama själv planterat när han var
på besök året innan.
Ordet på allas läppar
Överallt talas det om quantitative easing –
kvantitativa lättnader, och vissa beskriver
det som ett modernt sätt att trycka sedlar.
Kvantitativa lättnader är till för att öka penningtillgången och få pengarna att gå runt
i en ekonomi när den vanliga metoden att
4
intrum magazine 3 / 2009
sänka räntan inte fungerar, särskilt när det
inte längre går att sänka räntan mer eftersom den redan är låg. Därför går centralbankerna in och köper värdepapper med
säkerhet i statsskulder och hypotek från
bankerna i utbyte mot pengar.
Foto: scanpix
F&S
Carina Lundberg markow
Carina Lundberg Markow har blivit utnämnd
till ”Sveriges bråkigaste
kvinna” av tidningen Passion for Business. Som
chef för ansvarsfullt
ägande på Folksam har
hon fått många att höja
på ögonbrynen – och le
– när hon till exempel
skickade ett öppet brev
till ordförandena i mansdominerade bolagsstyrelser och ironiskt frågade
dem varför de bara kvoterar in män.
F: Varför är det viktigt att ha jämn könsfördelning i bolagsstyrelser?
S: Det är viktigt av två anledningar. För det första handlar det om styrelsens
kompetens. Antalet kvinnor i styrelserummet visar om styrelseledamöterna
har valts in utifrån kompetens eller inte. Men det är också ett sätt att förbättra styrelsens arbete och resultat. Det är nödvändigt med mångfald – det
visar alla misstag de senaste åren, från fordonsbranschen till finanssektorn.
F: Vad kan företagen vinna på att ha fler kvinnor i styrelsen?
S: Det är lättare att rekrytera människor utifrån kompetens om man inte
är könspartisk i rekryteringsprocessen. Det är inte sunt att manliga styrelsemedlemmar rekryterar andra män som är precis som de själva. Det
är uppenbart att det skulle behövas ett större motstånd mot risktagande
i finansinstituten. Kvinnor kan även bidra med bättre kunskap om kvinnors
konsumtionsvanor.
F: En rapport från Folksam visar att kvinnliga styrelseledamöter är
bättre utbildade än sina manliga kollegor. Vad säger det om kvinnors
erfarenhet av näringslivet?
S: Jag tror att de flesta kvinnor i näringslivet har upplevt att de har bredare kompetens än de flesta av sina manliga medarbetare och ändå
lägre ersättning eller position. Det är inte jämställdhet om kvinnliga direktörer har bättre utbildning än manliga. Det är bara ett tecken på att kraven på kvinnor är högre. Det är inte riktigt jämställt förrän kvinnliga underpresterare har samma möjligheter som manliga.
Folksams undersökning av styrelserna för Sveriges största bolag visar att
de kvinnliga styrelseledamöterna är yngre och mer välutbildade än sina
manliga kolleger. Jag tror att det beror på att det ställs högre krav på de
kvinnliga kandidaterna till styrelserna, men det kan också vara ett sätt att
kompensera för att kvinnorna har mindre erfarenhet av att vara vd. Bara 20
procent av de kvinnliga styrelseledamöterna har sådan erfarenhet, jämfört
med 60 procent av de manliga. Om man har en tydlig rekryteringsprocess
så drar man till sig fler kompetenta kandidater, både kvinnliga och manliga.
Varning för social kris
Jean-Claude Juncker, ordförande för eurogruppens finansministrar,
har varnat för att Europas ekonomiska och finansiella kris riskerar
att bli en samhällskris om politikerna inte lyckas stoppa den snabbt
ökande arbetslösheten. På ett möte med sina ministerkollegor i början
av maj sade han att ”vi får verkligen inte underskatta den mängd problem som kan komma hand i hand med ökade arbetslöshetssiffror”.
F: Hur ska man uppnå balans i könsfördelningen?
S: Lagstadgad kvotering är ett alternativ, men om man försöker använda
diskriminering för att motverka diskriminering får man ett trovärdighetsproblem. Men näringslivet skulle kunna klara av problemet genom att använda
en tydlig och transparent rekryteringsprocess. Den norska metoden är ett
exempel på det. Det har inte kommit några rapporter om kompetensproblem
– snarare tvärtom.
Text David Wiles
intrum magazine 3 / 2009
5
resultat
bättre RESULTat med INTRUM JUSTITIA
Text karin nilsson/Foto Stefan Jerrevång
3
Den genomsnittliga betalningstiden
har sjunkit.
3
3
Dröjsmålsräntan kommer in snabbare.
Vi har ett bättre finansnetto.
Med effektivare fakturahantering blir det mer
pengar över till företagets kärnverksamhet
konstaterar Tomas Näslund, ekonomichef
på PartnerTech i Åtvidaberg. Något som är
extra viktigt i kristider. Nu följer koncernen
hans exempel.
För dryga tre år sedan stod tillverkningsföretaget PartnerTech i Åtvidaberg och ekonomichefen
Tomas Näslund i valet mellan att köpa tjänsten
fakturahantering externt eller att skaffa nya medarbetare med kompetens på området.
– Vi behövde få bättre fart och minska vår
kapitalbindning. Vi hade också krav på oss att
minska personalen. Vi valde att outsourca och vi
valde ett företag med tyngd. Det är ju något annat
när fakturan trillar ned från Intrum Justitia.
6
intrum magazine 3 / 2009
Företag ska också göra det som de är bäst
på, menar Tomas Näslund och i PartnerTechs
fall handlar det inte om att hantera fakturor och
kräva in försena betalningar. Det handlar istället
om att erbjuda snabb och flexibel tillverkning av
produkter till ett brett spektrum av industrin.
Tjänsten de köpte innebär att fakturan skapas när produkten körs ut på lastkajen. Klockan
fyra varje dag skickas dagens fakturaskörd till
Intrum Justitia som i sin tur skickar faktura till
kund. Eventuella påminnelser, krav, inkasso eller
behov av jurister ingår också i fakturahanteringstjänsten. Men inkassokrav ska först godkännas av
PartnerTech Åtvidaberg.
Tomas Näslund är nöjd med upplägget och ser
att den genomsnittliga betalningstiden sjunkit,
att dröjsmålsräntan kommer in snabbare och
att kapitalbindningen minskat. Det har helt enkelt
lönat sig att köpa in tjänsten.
– Vi fick en pay back på en gång. Istället för att
sitta med lite drygt en månadslön så får vi en faktura från Intrum som är betydlig mer behaglig.
Nu är ett avtal skrivet för större delen av koncernen med 1 600 medarbetare globalt och en omsättning på 2,5 miljarder förra året. Närmast väntar
enheten i Moss i Norge, tillägger Tomas Näslund
och konstaterar att de goda resultaten med extern
fakturahantering i Åtvidaberg har inspirerat.
– Vi har ett bättre finansnetto. Istället för att
finansiera kundernas verksamhet så frigör vi
kapital eller likviditet som kan användas till investeringar. Ledningen är förstås nöjd med det
som hänt här i Åtvidaberg.
Tomas Näslund tvingas dock konstatera att
finanskrisen, med efterföljande lågkonjunktur,
har gjort att företagen i genomsnitt betalar sina
fakturor tre dagar senare än före krisen. Leverantörerna å andra sidan vill ha betalt snabbare.
En av kunderna har också gått i konkurs under
året. PartnerTechs rättigheter i konkursen bevakas dock av Intrum Justitias jurister.
– Det är extra viktigt i dessa tider att ha en
kompetent fakturahantering, säger Tomas Näslund och tillägger att det dock är många företag
som inte tar sig tid att se över sin hantering.
intrum magazine 3 / 2009
7
8
intrum magazine 2 / 2009
Att göra affärer i Kina kan vara både
spännande och lönsamt. Men det
är inte alltid helt lätt att få betalt i tid.
Intrum Magazine har besökt Peking
och Shanghai.
TEXT davrell tien/FOTO getty images
k
c
i
l
b
Ut
Kina
intrum magazine 3 / 2009
9
TEMA : KREDITHANTERING I KINA
U
SA är bara för kasst, mässar
taxichauffören i Peking släpigt
för att överdriva sin Pekingdialekt. I våras pratade hela Kina
om den devalvering av landets
över en biljon dollar stora innehav i amerikanska statsobligationer som skulle inträffa
om USA:s centralbank började trycka sedlar.
Det har gjort kineserna uppmärksamma på
att det på deras hemmamarknad vanligtvis är
fordringsägaren som är i underläge och att de
rättsliga mekanismerna för kredithantering
kan variera stort mellan olika regioner.
Trots att många
tror att Kina kommer att erbjuda
enorma möjligheter på kundkreditmarknader för
billån, kreditkort
och bolån, är detaljhandelsektorn
fortfarande till en stor del kontantdriven.
Personliga relationer spelar fortfarande
en nyckelroll när det gäller kredithantering
mellan företag, men marknaden är under
snabb förändring.
kassoföretag som erbjuder inkassotjänster,
men för många företag är det inte helt lätt att
hitta rätt kredithanteringspolicy, och situationen har komplicerats sedan kreditkrisen
började. Ett tecken på detta är ökningen av
transaktioner med öppen kredit.
– Företag som har kunder som lider av
dålig likviditet har drivit upp de öppna krediterna rejält, säger Joanne Wood, styrelseordförande för Capital Eight, en Shanghaibaserad investmentbank.
En annan anledning till ökningen är att
det finns en ständig
press på företagen att
matcha de kreditvillkor som konkurrenterna erbjuder för att
locka över kunder.
– Affärsverksamheten i Kina handlar
ofta om personliga
relationer, så stora kunder kan ligga på ganska aggressivt för att förlänga sin kredit, tillägger hon.
Men så fort kunderna har fått kredit sätter spelet om försenade betalningar igång.
Privatägda företag ses i allmänhet som en
större kreditrisk än statligt ägda företag eller
joint ventures.
– Det är alltid ett problem att få betalt i
tid, säger Grace Liu, vd för Asianera Ltd som
producerar handmålat benporslin.
Sedan kreditkrisen startade i USA har kinesiska kunder i hotell- och restaurangbranschen blivit viktiga för hennes företag.
– Den säljare som har hand om den försenade krediten ansvarar också för att jaga
in betalningen, säger Liu, som efter att ha
varit verksam i Kina i flera årtionden litar på
omdömet från sin lokala partner när hon går
in i nya affärsrelationer.
I 7 av 10 fall använder de kinesiska företagen förhandlingar istället för rättsliga åtgärder eller inkassoföretag. Det finns flera
anledningar till bristen på förtroende för
rättsliga lösningar: rättssäkerheten anses inte
vara stark, kvaliteten på juridiska tjänster är
ojämn, och de kinesiska domstolarna tilldömer inte rättegångskostnader även om de går
på fordringsägarens linje.
Det händer ibland att Gower Tang, en Pekingbaserad IBM-chef, får sms som erbjuder
inkasso- och utpressningstjänster – massutskick från den mörkare sidan av Kinas växande kredithanteringsindustri.
– Men oavsett hur snabbt jag raderar alla
suspekta erbjudanden så kommer det snart
ett nytt, säger Tang.
Det finns många advokatbyråer och in-
SITUATIONEN I KINA HÅLLER
PÅ ATT FÖRBÄTTRAS
Alla vi har intervjuat är överens om att
Kina är en spännande affärsmarknad
trots osäkerhet när det gäller kreditrisker. Även om det fortfarande kan vara
svårt att få pålitliga finansiella data, har
det de senaste fem åren blivit betydligt
lättare att få information om företag.
Med lite grundläggande due diligence
behöver man inte längre göra affärer
med skumma organisationer.
10
intrum magazine 3 / 2009
▼
”STORA KUNDER KAN
LIGGA PÅ aggressivt
FÖR ATT utöka SIN
KREDITtid”
– Visst finns det lagar och regler i Kina som
styr frågor som konkurser. Men många av
lagarna är relativt nya. Många är reviderade
efter 2007 och har inte blivit ordentligt
prövade ännu, särskilt inte i så här svåra
ekonomiska förhållanden.
Joanne Wood, styrelseordförande i Capital
Eight, en Shanghaibaserad investmentbank.
intrum magazine 3 / 2009
11
Tema: kredithantering i kina
Att inkassera försenade
betalningar i Kina kan gå lika
vilt till som nyårsfesterna.
12
intrum magazine 3 / 2009
▼
På pappret är advokatbyråer de enda
juridiska personerna som får ägna sig åt
inkasso. Men i verkligheten finns det professionella inkassoföretag som ofta samarbetar med advokatbyråer. En kinesiskkanadensisk affärsman som bor i Peking
säger att inkassoföretagen är illa omtyckta
för att de ofta behåller sina
kunders pengar samtidigt
som de skickar räkningar
för sina tjänster.
Många kinesiska fordringsägare går enligt affärsmannen väldigt långt för att
trakassera gäldenärerna.
En kränkt fordringsägare
kan skicka sina anställda
att hänga utanför gäldenärens verksamhet
och leta efter möjligheter att prata illa om
honom och skrämma bort eventuella nya
kunder. I några provinser är det populärt
att klistra upp flygblad med anklagelser på
fönstren.
Detta visar på den enorma skillnaden
mellan inkassering i Kina och Europa. Kina
har fortfarande långt kvar till en modern
kredithantering.
Landets dynamiska ekonomiska utveckling leder ibland till kaos i företagsledningarna. Många kinesiska entreprenörer har ett
enormt självförtroende för att de har lyckats
bygga upp en viss rörelse. Det är kreativa
människor som vågar göra saker som folk i
mognare ekonomier aldrig skulle försöka sig
på. Den kinesisk-kanadensiske affärsmannen förklarar:
– En framgångsrik restaurangägare kan bli
kontaktad av någon som har en bit mark där
det finns tillstånd att bygga ett hotell. Innan
man vet ordet av driver restaurangägaren ett
byggföretag och planerar att bli hotellägare.
Plötsligt har det som var kassaflödet för en
stabil verksamhet blivit livsavgörande för
tio, och det blir omöjligt att betala alla fordringsägare i tid.
Stora gäldenärer har ofta
de mindre fordringsägarna
fullständigt i sitt våld. Ett
tecken på det är den kinesiska nyårstraditionen
att be sina gäldenärer om
delbetalningar. Desperata
fordringsägare har ofta setts
jaga in gäldenärer i kontorsbyggnadernas hissar där de bönar och ber om
pengar så att arbetarna kan åka hem över nyår
med någonting i plånboken.
– I byggbranschen och i vissa andra branscher är detta ett ständigt problem, och det
finns ett oändligt antal historier om byggarbetare från landet som har slavat i ett helt år
utan att få betalt, säger han och tillägger att de
lokala myndigheterna ibland ingriper när det
finns ett akut behov av rättvisa. ◗
”kina har
långt kvar
till en modern
kredithantering”
RÄTTSPRAXIS SKILJER SIG
­MELLAN OLIKA DELAR AV KINA
Det finns visserligen en landsomfattande
rättsstruktur för hur man ska hantera
kvarstad, men praxis skiljer sig mellan
­olika tillgångstyper och regioner. I allmänhet föredrar man följande säkerheter:
NYTTIGA RÅD på vägen
■ Företag verksamma i Kina bör sätta
upp tydliga villkor för vad som gäller om
kunden inte betalar i tid.
■ Skriv in utförliga villkor för skuldreglering, inklusive skiljedomsförfarande, i
kontrakten.
■ Inblandning av tredje part och rättsliga
instanser ökar, men förhandlingar är fortfarande den vanligaste metoden.
■ En överdrivet restriktiv kreditpolicy kan
göra att verksamheten tappar marknadsandelar.
■ Att låna pengar för att finansiera konsumtion bryter mot kinesiska normer.
■ Ju större det obetalade beloppet är
desto mindre är sannolikheten att fordringsägaren går till domstol.
1. Byggnads- och/eller markrättigheter.
2. Maskiner och utrustning.
3. Kundfordringar och inventarier.
Registreringsprocessen för den sista kategorin anses vara svår att driva igenom.
intrum magazine 3 / 2009
13
KUNDCASE: outsourcing
Slimma smart
Danmarks största leverantör av mobiltjänster
till lågpris, M1, bestämde sig för att outsourca
sina inkassoärenden som en del i företagets
slimmade affärsmodell.
TEXT David Noble/FOTO Torben Nielsen
D
et är lunch på kontoret hos lågprisoperatören M1 i Aalborg i
norra Danmark. Precis som de
flesta andra dagar är M1:s grundare Mads Peter Veiby igång i
foajén och lobbar och smashar och gör det
svårt för motståndaren att returnera hans
slag.
Det är en tuff tennismatch som pågår,
men inte som vi är vana vid. Mads spelar
mot en kollega för att vinna viktiga poäng
i M1:s Wii Sports-turnering som de spelar
”Intrum förstod vår vilja att vara en verksamhet med låga priser och anpassade sina
processer till vår online-strategi”, säger Mads
Peter Veiby, lågprisoperatören M1:s grundare.
14
intrum magazine 3 / 2009
dagligen för att hålla hjärna och kropp vakna
i den tuffa mobiltelefonibranschen. Mads
tror att all träning som kräver fokusering och
skicklighet är bra för affärerna. Det är därför
han startade lunchturneringarna med Wii
Sports Tennis, som har blivit ett populärt
tidsfördriv för de flesta av företagets 20 heltidsanställda.
– Sport och affärer handlar båda om
snabba reaktioner och smarta reaktioner,
säger Mads.
Att reagera snabbt och smart på marknadsmöjligheter hjälpte Mads och hans kompanjon Thomas Havermann att starta M1 år 2003
som en av Danmarks första mobiloperatörer
utan eget mobilnät. Det har skapat en topposition för företaget som landets största
leverantör av mobiltelefonitjänster och utrustning till lågpris.
M1 har koncentrerat sig på låga abonnemangspriser och självbetjäning på internet
för att dra till sig kunder. Lanseringen av
Mobile SupportWare i april 2007 gjorde
att M1 kunde fokusera ännu mer på att ge
sina kunder högkvalitativ support på internet.
Om och om igen visar det sig att M1:s affärsmodell fungerar. De har till exempel skurit
ner den genomsnittliga väntetiden för kundtjänsten till 42 sekunder. M1 är stolta över att
ha vunnit utmärkelser som årets danska entreprenör 2006 i kategorin för nystartade företag,
och 2008 vann de gasellpriset som Danmarks
snabbast växande företag.
M1 kan klappa sig själva på axeln för att
ha byggt upp en kundbas på nästan 200 000
konsumenter.
– Vi tjänar pengar på att hålla nere kostnaderna på ett minimum utan att offra varken
kvalitet eller service. Vi är väldigt fokuserade
på att leverera supportfunktioner online som
garanterar service 24 timmar om dygnet.
– Vi har inget eget mobilnät utan hyr från
danska operatören TDC som levererar terminaler och nätverk. Den modellen gör att
vi kan använda all vår energi åt att bygga upp
en bra produkt och bra service.
Företaget bestämde sig redan tidigt för att
outsourca sina inkassoärenden som en del
av sin slimmade affärsmodell. Efter en noggrann granskning av de största inkassoaktörerna i Danmark gick de in i ett samarbete
med Intrum Justitia år 2004.
– Vi gillade deras infrastruktur och deras
metoder. De förstod vår vilja att vara en verksamhet med låga priser och anpassade sina processer till vår online-strategi, minns Mads.
– Intrum Justitia är ett starkt varumärke
i Danmark och namnet är lite skrämmande,
vilket vi ser som en bonus när vi driver in
betalningar.
Mads är imponerad av Intrum Justitas engagemang för att hjälpa M1 att optimera sin påminnelseservice och skynda på inkasseringen
innan det blir en skuldhanteringsfråga.
– Vi skickar ut tre brev innan vi stänger
av tjänsten för en kund som inte betalar, och
sedan lägger vi över ärendet på Intrum – och
deras framgångsfrekvens har visat sig vara
tillfredsställande.
M1 har för tillfället inga planer på att expandera utanför Danmark.
– Vi har fortfarande massor av potential
i Danmark, så vi är nöjda med att fortsätta
fokusera på den här marknaden tills vi vinner
game, set och match – i verkligheten förstås,
inte virtuellt, skrattar Mads. ◗
Lågprisoperatören M1
bestämde sig redan tidigt för att
outsourca delar
av sin kredit­
hantering.
intrum magazine 3 / 2009
15
i närbild: bill clinton
”Glöm inte
bort de
­fattiga”
”Finanskrisen löser sig … vårt verkliga fokus borde ligga på att
bekämpa globala orättvisor som fattigdom, HIV och klimatförändringar”, säger Bill Clinton, en gång USA:s president,
numera global aktivist.
B
ill Clinton är inte ensam. Precis
som många av hans före detta kolleger bland världens ledare har han
slutat med politiken och istället
engagerat sig i kampen mot orättvisor runt
om i världen, från fattigdom till klimatförändringar. Bill Clinton har gått från toppen
i Vita huset till rollen som aktivist. En position han beskriver som lite mer bekväm, när
han är vårbesök i Stockholm för att tala om
sitt klimatarbete.
– Jag är inte längre fånge i dagliga händelser.
Jag kan vakna på morgonen och koncentrera
mig på två eller tre saker. Om jag ser något
som skär mig i hjärtat är det president Obamas problem, säger Bill Clinton och ler.
Fast han uppenbarligen är nöjd med att
16
intrum magazine 3 / 2009
inte behöva slåss mot kongressen för att få
igenom reformer och lagar har han en hel del
att tacka sin tidigare position för.
Det gör honom till en speciell aktivist med
ett internationellt nätverk och en större publik än de flesta, och dessutom en aktivist
med få finansiella problem. Enligt amerikanska medier höll han i genomsnitt ett tal
om dagen 2006 till ett pris på i genomsnitt
140 000 dollar per tal.
Förutom pengaflödet kommer Bill Clinton att ha världens uppmärksamhet resten av
livet. Men det är fortfarande en uppgift som
innebär ett stort ansvar, hävdar Bill Clinton
när han jämför det han gör i dag med sitt tidigare arbete.
– Jag var ganska privilegierad som fick
åtta år, och jag älskade det. Nu känner jag
ett ansvar för de områden jag har möjlighet
att förändra.
Bill Clinton valdes till president 1992 och
var den första presidenten för det demokratiska partiet på sextio år som blev omvald
till en andra valperiod. Under hans styre fick
USA:s ekonomi sin största tillväxt på en generation. Den stora ekonomiska tillväxten
och låga räntor gjorde det möjligt för fler familjer att leva den amerikanska drömmen.
Clintoneran hade flest husägare i amerikansk
historia.
När han avgick 2001 publicerade Vita
huset en rapport som räknade upp hans
insatser. Den nämner bland annat mer än
▼
Text Karin Nilsson/Foto scanpix & getty images
intrum magazine 3 / 2009
17
▼
i närbild: bill clinton
22 miljoner nya jobb, den lägsta arbetslösheten på 30 år, lägst fattigdomstal på 20 år,
ökad utbildningsstandard och lägsta brottssiffrorna på 26 år.
Vad rapporten däremot inte tog upp var
skandalerna som också genomsyrade presidentperioden. Det förekom flera olika
kontroverser och beskyllningar om mened
och om att han förhindrat rättvisan när han
försökt dölja sitt förhållande med praktikanten Monica Lewinsky. Men det amerikanska
folket verkade inte bry sig om det, och Bill
Clinton förblev en populär president och
person.
I dag debatteras det hur mycket av den
växande ekonomin som kan tillskrivas Bill
Clinton och hur mycket den före detta chefen för Federal Reserve, Alan Greenspan,
kan anses vara upphov till. Men det pågår
även mindre smickrande debatter, och båda
anklagas för att ha underlättat kredittillväxten och för att ha gynnat huslånen alldeles
för mycket. Och de finns båda bland de syndabockar som beskylls för att ha skapat den
ekonomiska krisen.
Bill Clinton har erkänt att det fanns risker
med hans regerings policy att pressa låneinstitutet Fannie Mae att sänka kreditkraven
för familjer med låg- och medelinkomst som
ville köpa hus. Men under en tid när ekonomin blomstrade verkade det vara en bra
åtgärd för att jämna ut tillgångarna, förklarar
han för amerikanska medier.
Och det finns inga tvivel om att det är USA
som bär skulden, sade Clinton på World Economic Forum i början av året. Kineserna har
rätt, sade han. Allt började i USA.
– Men jag tror att när vi har tagit oss igenom detta kommer
vi att ha ett ekonomiskt system som
drar in pengar på det
traditionella sättet
genom att investera
i varor och tjänster
som behövs för den
moderna världen.
Nu vill han att vi inte ska oroa oss för
mycket för den ekonomiska krisen i världen.
Den kommer att gå över, säger Bill Clinton
till publiken i Stockholms statshus.
USA:s tidigare president Bill Clinton
besökte Clinton-stiftelsens projekt
i fyra afrikanska länder innan han
reste till Mexico City för att hålla ett
inledningsanförande på en världskongress om AIDS i augusti 2008. Här
besöker han Monrovia i Liberia.
– Vi kommer att ordna upp detta, oroa
er inte. Och att bekämpa klimatförändringarna är ett bra sätt
att få igång ekonomin igen, säger han
men oroar sig för att
de fattiga länderna
glöms bort.
Ända sedan Bill
Clinton slutade att
vara USA:s president har han varit engagerad i världens orättvisor. 2001 startade han
Clinton-stiftelsen som arbetar med globala
frågor som behöver snabba åtgärder och
har mätbara resultat. 2007 hade stiftelsen
”Jag känner ansvar
för de områden jag
har möjlighet att
förändra”
18
intrum magazine 3 / 2009
131 450 000 dollar i intäkter. Ungefär 60 procent av intäkterna har gått till kampen mot
HIV och AIDS. Bland annat har stiftelsen
förhandlat fram lägre priser på HIV- och malariamediciner och på så vis förbättrat vardagen för många HIV- och AIDS-smittade
människor.
Var pengarna kommer ifrån blev ifrågasatt i höstas när Hillary Rodham Clinton,
Bill Clintons fru, kandiderade till presidentposten och sedan fick jobbet som utrikesminister i Obamas regering. Det var många
som var rädda för att det skulle uppstå en
intressekonflikt om Clintons fru blev landets toppdiplomat. Därför gick Bill Clinton
En dag med Clinton
Bill Clinton föddes 1946 i Arkansas i
USA. Redan på högstadiet bestämde
han sig för att arbeta för staten efter
att ha träffat president John F Kennedy.
Han blev den yngste amerikanske guvernören någonsin, vid trettiotvå års ålder, och valdes till president 1992. Hans
presidentperiod är känd för många bra
saker, bland annat hade USA:s ekonomi
den största tillväxten på en generation
under hans styre. Med perioden kantades även av många skandaler. Sedan
han lämnat politiken bakom sig har han
varit engagerad i att bekämpa globala
orättvisor och klimatförändringar. Hans
fru, Hillary Rodham Clinton, är numer
utrikesminister i president Obamas
regering. Hon ledde en ambitiös kampanj för att bli presidentkandidat och
fick stöd av sin make. Så stort stöd att
många ifrågasatte vem det var som
skulle bestämma om hon valdes till
president – den nya eller den gamle
presidenten? Skulderna från kampanjen betalas tillbaka genom ett lotteri.
Biljettkostnaden är 5 dollar och första
pris är en dag med Bill Clinton.
med på att avslöja namnen på donatorerna.
Bland dem som skänkt mest pengar var Bill
och Melinda Gates stiftelse. Men även länder som Saudiarabien, Oman, Kuwait, Qatar
och Norge samt stora amerikanska företag
skickar bidrag.
2006 startade stiftelsen Clinton Climate
Initiative. Bill Clinton anser att de rika länderna har ansvar för att hjälpa de fattiga med
ny och miljövänligare teknik. Och så berättar han för oss att vi måste förändra vårt företagande. Vi måste fokusera på hållbarhet
och se vad som är ekonomiskt lönsamt på
längre sikt.
– Vi måste bevisa att det är bra för ekonomin att bekämpa klimatförändringarna, säger
han och uppmanar
oss att börja fråga
oss själva hur vi ska
uppnå en värld med
låga koldioxidutsläpp.
– Det är dags
att sluta prata och
börja agera. Jag tror till exempel att alla de
karibiska öarna skulle kunna vara självförsörjande med energi från sol- och vindkraft
och effektivitetsåtgärder, om vi bara var beredda att hjälpa dem.
När han får frågan om varför han ägnar
sin tid efter presidentskapet åt att hjälpa
andra berättar han att
han helt enkelt gör det
han älskar. Han vill förändra världen och han
vill hjälpa. Det är ingen
uppoffring, snarare ett
privilegium.
– Det är ett egoistiskt beslut. Jag tycker mycket mer om att
göra detta än att spela golf och låtsas att jag
är en bättre saxofonist än jag är. Det är detta
jag älskar … och det är detta jag gör, säger
Bill Clinton. ◗
”Att bekämpa klimatförändringarna är
ett bra sätt att få
igång ekonomin”
intrum magazine 3 / 2009
19
european payment index 2009
2008. Jenny Lindh, vd på
TTT, läser tidningen.
Oj, den här artikeln om
betalningsvanor är verkligen en tankeställare!
Jag måste beställa ett
exemplar av EPI-undersökningen.
så får du
betalt i tid
Om alla företag, offentliga institutioner och
privatpersoner betalat sina räkningar i tid hade
Europa varit 25 miljarder euro rikare och därmed bättre rustat för att klara lågkonjunkturen.
Det visar Intrum Justitias senaste undersökning av europeiska betalningsvanor. Läs om
hur ett fiktivt företag använder rapporten för
att öka lönsamheten.
Vi ses i Grekland
på torsdag.
2010. Inom ett
år har TTT börjat
sälja utomlands
och koncentrerar
sig på kunder med
god betalningshistorik.
Text David Noble/Illustration Tobias Flygar
O
nsdagsmorgonen den 7 mars
2012 är blåsig och regnig i Bryssel. Men det kalla vädret lyckas
inte rubba Jenny Lindhs goda
humör. När hon vaknade på
hotellet kände hon att det inte fanns någonting som skulle kunna förstöra hennes
lyckorus.
Jenny, vd för Tip-Top Telecoms (TTT)
AB, ett medelstort svenskt telekomföretag
som säljer tjänster till företag, offentliga organisationer och privatpersoner över hela
Europa, ser fram emot att ta emot det prestigefulla priset ”Europas framgångsrikaste
SME-företag”. Utmärkelsen får de för företagets totala fokus på kundnöjdhet och för
att de visat upp en stadigt ökande vinst de
tre senaste åren.
När hon går iväg till prisceremonin minns
Jenny hur nära katastrofens rand TTT var i
20
intrum magazine 3 / 2009
slutet av 2008 när Europa vacklade under en
skoningslös global lågkonjunktur. Företaget
lyckades undvika en negativ likviditetsspiral genom att ta till innovativa metoder för
att växa utanför dess traditionella svenska
marknad och – framför allt – att bygga upp
och hantera sin kundbas.
Den spännande resan började när Jenny
läste en artikel om en undersökning av betalningsvanor hos företag, offentliga institutioner och privatpersoner i Europa. Hon
blev chockad över vilket stort hot osäkra
fordringar innebar, särskilt vid en tid då hon
som ny vd för TTT ville utöka företaget utomlands.
Jenny beställde omedelbart ett exemplar
av undersökningen European Payment Index
(EPI) som utförts av kredithanteringsinstitutet Intrum Justitia (IJ). Sedan träffade hon
Intrum Justitias nyckelkundsansvarige, Erik
Nord. Han berättade för henne att det är lika
svårt att få betalt i tid i hela Europa, oavsett
om det gäller företag, offentliga institutioner
eller privatpersoner.
– När man undersöker en ny marknad är
det viktigt att se till att man alltid identifierar
rätt person eller företag att sälja till, underströk Erik vid deras första möte.
Genom att använda Intrums paneuropeiska kredithanteringsexpertis genomförde
Jenny en övergripande granskning av TTT:s
balansräkning och marknadsföringsaktiviteter. I dag medger hon att det var en av de
bästa åtgärderna hon någonsin har gjort som
företagschef.
Erik förklarade att många företag går i
den klassiska fällan att inte skapa ett övergripande, fullkomligt integrerat team i organisationen.
– Man måste få alla medarbetare på alla av-
2009. Jenny bestämmer sig för att kontakta
Intrum, som gjorde undersökningen.
Det handlar om
att identifiera
kreditvärdig­
heten från
början.
Hur kan vi
växa på nya
marknader?
Det gäller att
vända sig till
rätt kunder.
elningscheferna för att
2009. Jenny samlar avd
nteringsstrategin.
itha
kred
nya
den
lara
förk
de
as snabbast växan
2012. TTT är Europ
bästa SMEför
s
pri
r
ne
vin
företag och
företag i Europa.
Det bästa verktyget för vår
framgång har varit den innovativa kredithanteringsprocess vi
införde …
Ja, nu skriver
vi under på det
här.
intrum magazine 3 / 2009
21
european payment index 2009
delningar uppmärksamma på omfattningen
av avskrivningar och försenade betalningar
– och hur mycket skada och extraarbete det
innebär för försäljningsavdelningen.
Jenny sammankallade avdelningscheferna över helgen för att förklara sin nya,
integrerade skuldhanteringsstrategi. Allt
motstånd försvann snabbt när hon berättade att ungefär 65 procent av företagen i
EU väntar i 85 dagar i snitt innan de anlitar
professionell hjälp för att få betalt.
Jennys team förstod snart hennes poäng.
Det slutgiltiga målet med en effektiv kredithanteringstjänst (CMS) är mycket mer än
att bara se till att kundkrediter hanteras effektivt för att skapa vinst. Det omfattar även
att bygga upp kundlojalitet och hjälpa till att
identifiera och snabba på en framgångsrik
ingång på nya marknader. Särskilt försäljningspersonalen insåg att CMS även handlar
om att inte slösa tid och pengar på att sälja
till kunder som inte ens borde finnas på prospektlistan.
Inom några månader hade alla på TTT
tagit till sig idén om att kredithanteringsarbetet borde sätta igång redan innan säljavdelningen startar sin säljkampanj mot
en potentiell kund. Det blev rutin att göra
en grundlig genomgång av alla potentiella
kunder, oavsett om det gällde privatpersoner eller företag, för att undvika att sälja till
någon som förmodligen skulle bli allvarligt
försenad eller inte betala alls.
TTT:s utvidgning utomlands stärktes av att de identifierade kreditvärdiga
affärsmöjligheter från början, allt för
att fatta så bra kredithanteringsbeslut
som möjligt och effektivisera användningen av arbetskapitalet. Istället för
att se rädslan för att inte få betalt i tid
som ett hinder för att sälja till länder där
man har en tradition av att betala sent,
som Grekland och Portugal, undersökte TTT vilka kunder i de länderna
som hade god betalningshistorik – och
koncentrerade sig sedan på dem. För att
uppmuntra kunderna att betala snabbt
införde TTT även kreativa betalningsmetoder som utformades efter kundernas
behov och historik, som förskottsbetalning
eller att erbjuda rabatt och bonus för att motivera snabbare betalningar.
Inom ett år hade TTT lanserat sina tjänster
på nya marknader som de tidigare undvikit
av rädsla för osäkra fordringar. Ledningen integrerade snabbt de ofta skilda funktionerna
för försäljnings-, marknadsförings-, fakturerings- och betalningsprocesser, för att se
till att de inte motarbetade varandra. Och
man koncentrerade sig på att identifiera och
rikta sig till de kunder som ger vinst redan
från början. Genom att se till att marknadsförings- och försäljningsavdelningarna hade
en vinstdriven databas att arbeta från övergick deras fokus även till att få betalt snarare
än att bara sälja. Även riskabla kunder kunde
accepteras och bidra till att skapa vinst, men
då med andra betalningsmetoder eller andra
villkor.
Jenny Lindh kände sig avslappnad när
hon gick upp på podiet för att hålla sitt tacktal. Hon hade trots allt en fantastisk historia
att berätta:
– Mina vänner, för fyra år sedan hade jag
aldrig drömt om att stå här i dag som vd för Europas snabbast växande företag. Det viktigaste
verktyget för vår framgång var den
innovativa kredithanteringsprocess
vi införde för att öka försäljning,
vinst och tillväxt. ◗
Beställ ett gratis exemplar
Läs mer om riskerna med obetalda fakturor och hur man hanterar
dem effektivt. Beställ ett gratis exemplar av European Payment
Index 2009. Gå in på www.intrum.com och beställ den nu!
22
intrum magazine 3 / 2009
Trender i betalningsrisker
■ Den genomsnittliga betalningstiden i
Europa ökade från 55,5 dagar 2008 till
57 dagar 2009.
■ Betalningsförseningen efter den överenskomna tiden ligger nu i genomsnitt
på 19 dagar jämfört med 17 dagar 2008.
■ 65 procent av företagen i Europa
väntar i genomsnitt i 85 dagar innan
de anlitar professionell hjälp för att få
betalt.
■ Offentliga myndigheter är långsammast med att betala i hela Europa och
är i genomsnitt 37 dagar försenade
med att betala en faktura efter de 30
dagar betalningsvillkoret anger.
9 steg till bättre lönsamhet
1. Identifiera vem du ska sälja till genom
att skapa en vinstdriven databas för
försäljning och marknadsföring.
2. Fokusera på rätt målgrupper.
3. Integrera försäljnings- och marknadsavdelningarna med ekonomi/kredithantering – (kommunicera!).
4. Analysera riskportföljerna oftare.
5. Övervaka kontinuerligt kundernas
kreditvärdighet.
6. Skapa direktkontakt före betalningsdatum och diskutera leverans, faktura
och betalning.
7. Följ upp direkt efter förfallodatum.
8. Skicka inkassokraven till en professionell aktör så snart som möjligt för att
minska avskrivningarna och förhindra
ytterligare förseningar.
9. Leta ständigt efter nya produkter och
tjänster att sälja till lönsamma kunder.
4 vanliga anledningar till
­försenade betalningar
1. Avsiktligt sena betalningar.
2. Diskussioner om levererade varor och
tjänster.
3. Bristfällig administration.
4. Gäldenären har ekonomiska svårigheter.
Alla tjänar på att
få betalt i tid.
i korthet:
snabba nyheter från kredithanteringsvärlden
Text David Noble
7 miljarder …
rar Euket pengar plane
… euro. Så myc
BD) att
(ER
lingsbanken
ropeiska utveck
otverka
m
t
at
r
fö
09
r 20
investera unde
mmer
n. Pengarna ko
lågkonjunkture
uktur,
str
ra
inf
isk
pe
euro
att investeras i
siean
fin
retags- och
energi samt fö
kt.
oje
ringspr
EU:s förändrade
ekonomiska landskap
kommer att kräva nya
affärsstrategier.
Euroområdets
ekonomier tar stryk …
w Ekonomierna i de 16 länder
som ingår i euroområdet upplevde en nedgång på 2,5 procent
under de första tre månaderna
2009, enligt Eurostat, EU:s
statistikbyrå. Det var sämre än
den nedgång på 2 procent som
analytikerna tidigare hade förutspått. En viktig anledning till
nedgången var ett kraftigt fall
för den tyska exportmarknaden
som gjorde att den tyska ekonomin fick sin största nedgång
sedan sammanslagningen, med
3,8 procent under det första
kvartalet.
… och Storbritanniens
skuldbörda fortsätter
att öka
w Kreditvärderingsbyrån Standard and Poor’s omvärderade i
maj sin prognos för Storbritanniens ekonomi på grund av oro
över den stora skuldbördan.
I början av sommaren steg
Storbritanniens statsskuld till
rekordhöga 8,5 miljarder pund.
S&P hävdar att den brittiska
ekonomin försämras snabbare
än väntat och nedvärderar sin
syn på landet från ”stabilt” till
”negativt” för första gången sedan de började analysera statsfinanserna år 1978. Nedvärderingen kom som dåliga nyheter
för Storbritannien eftersom det
kan innebära att det blir dyrare
för landet att låna pengar, vilket
i sin tur kan leda till högre skatter och hårda besparingar. Kreditvärderingsbyrån tror att den
brittiska staten kan få kostnader
på upp till 145 miljarder pund (eller 10 % av BNP) för att rädda
landets banksystem.
Dags att planera för tiden
efter lågkonjunkturen
EU:s kommissionär för ekonomi
och penningpolitik, Joaquín Almunia, efterlyser redan nu strategier
för tiden efter lågkonjunkturen
för att vi ska kunna möta kraven
från Europas förändrade ekonomiska landskap.
I ett tal i slutet av maj på Brussel’s
Economic Forum, en viktig plattform
för att debattera och skapa policyer
för de utmaningar som EU:s ekonomi står inför, sade Almunia att unionens ekonomier och finanssystem
har hamnat under oväntat tryck från
den allvarligaste ekonomiska krisen
under efterkrigstiden.
– Vi har sett den största nedgången i världshandeln någonsin. Och i år
kommer Europa vara tvunget att gå
igenom den djupaste lågkonjunkturen sedan EU bildades, sade han.
– Djupa kriser lämnar långvariga
spår på den ekonomiska aktiviteten.
De ger oss viktiga lärdomar om hur
vi ska styra ekonomin. Vi kommer
troligtvis att gå ur krisen med en ny
ekonomisk verklighet och nya utmaningar att tackla, samtidigt som vi
brottas med de gamla.
Almunia varnade för att vi inte
kan förvänta oss att allt ska bli som
vanligt när vi har fått tillväxt igen.
Han tillade att det finns ett antal
viktiga frågor vi måste ställa oss.
– Hur planerar vi för avvecklingen
av de ekonomiska återhämtningsplanerna och det massiva stödet till
banksektorn när vi åter har tillväxt
och stabilitet? frågade han.
– Hur kan vi säkerställa att vi har
lärt oss vår läxa av krisen och vidtagit nödvändiga åtgärder för att se till
att historien inte upprepar sig? Och
hur positionerar vi Europa i världen
efter krisen så att vi är utrustade för
att klara av utmaningarna från globalisering, åldrande befolkning och
klimatförändringar?
Almunia sade att ett av kärnbehoven just nu är att utveckla strategier
för tiden efter krisen för att stödja
tron på Europas ekonomiska framtid
och så frön för framtida tillväxt och
framgång.
Trots att lågkonjunkturen håller
på att lätta tror kommissionären
att vi fortfarande har en bit kvar till
ekonomisk tillväxt. Man förutspår en
ekonomisk nedgång på 4 procent i
år och bara en liten och successiv
återhämtning under 2010.
– För att påskynda en återhämtning måste vi fokusera på tre omedelbara uppgifter: Vi måste fortsätta
att införa skattemässiga stimulansåtgärder så snart som möjligt. Vi måste
dämpa effekten av lågkonjunkturen
på arbetsmarknaden. Och sist men
inte minst måste vi mobilisera en
gemensam insats för att motverka
krisen vid dess källa: återställa förtroendet för banksektorn genom att
arbeta för insyn, och återfå förtroendet genom att åtgärda de försvagade
tillgångarna, tillade Almunia.
Och framtiden?
Almunia anser att vi står inför
uppgiften att avveckla de stora stödpaketen som skapats för finanssektorn och realekonomin. De politiska
åtgärderna måste ta hänsyn till en
eventuellt minskad tillväxtpotential,
hög arbetslöshet och en mycket
ansträngd offentlig ekonomi, och
samtidigt beakta de större krafter
som förändrar det ekonomiska landskapet på lång sikt – särskilt den
åldrande befolkningen, globalisering
och klimatförändringar.
Det finns ett stort behov av att
vara realistisk, underströk Almunia.
– Tillväxten som följer krisen kan
komma gradvis. Dessutom måste
vi hitta den dynamik som förut kom
från finansmarknaden någon annanstans. Det är där de strukturella
reformerna kommer in.
intrum magazine 3 / 2009
23
i korthet: CSR-special
Text karin nilsson & kristian borglund / foto mia lindh
Intrum sponsrar pris för socialt
Intrum Justitia sponsrar Social
Capitalist Award, en årlig utmärkelse till företag för deras sociala
ansvarstagande.
För tredje året i rad delar tidningen
Veckans Affärer ut priset Social Capitalist Award till företag som utmärker sig
för sitt arbete för socialt ansvar.
– Ett pris uppmuntrar och visar upp
goda exempel, och en prisceremoni
ger människor en chans att träffas,
diskutera och lära av varandra, säger
Pontus Schultz, chefredaktör för Veckans Affärer.
Enligt Pontus Schultz börjar företagen
långsamt bli bättre på att ta ett socialt
ansvar, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Att ta ett socialt ansvar
är ett måste för företag som vill ligga i
framkant, säger han. Något som slog
honom i år var att de företag som har
en grundläggande förståelse för sociala
frågor har klarat av krisen bättre, vilket
är något att hålla i minnet.
– Jag tror att vi kommer att se tillbaka
på företagandet de senaste tjugo åren
som en period när vi såg affärsvärlden
som någonting skilt från samhället.
Tänk bara på vad det innebär att vi har
varit tvungna att upprätta uppförandekoder för att tala om för företagen hur
de ska bete sig mot resten av samhället,
säger Peter Schultz. Som del i ett större
samarbete för socialt ansvarstagande
är Intrum Justitia en av de två huvudsponsorerna för ceremonin.
– Att ta en mer aktiv roll i samhället
och agera ansvarsfullt i företagets egen
affärssektor är naturligt idag, förklarar
Social Capitalist
Award 2009
Priset belyser goda exempel på
socialt ansvarstagande. Det finns
tre kategorier: stora företag,
entreprenörer och icke-statliga
organisationer. Veckans Affärer
började dela ut priset Social Capitalist Award år 2007. Årets vinnare
är Kjell Hasslert, koncerndirektör
på Telgegruppen, Amelie Silfverstolpe, grundare av Volontäryrån,
och Peje Emilsson.
Ingrid Boström, kommunikationschef
på Intrum Justitia i Sverige.
Förutom att engagera sig i prisutdelningen startade Intrum Justitia även en
webbplats i början av året. Tanken är
att utbilda unga människor i att konsumera på ett bra sätt.
– Vi har märkt att ungdomar
mellan 15 och 25 är den grupp vars
skulder växer mest. Konsumtion är
en viktig del i deras livsstil, men de
saknar grundkunskap om personlig
finansiering. Vi tror att vi kan hjälpa
till på det området.
Vinnarna:
Årets storfö
retag:
Telgegruppen
Årets entrep
renör:
Amelie Silfv
er
Årets person stolpe
lig insats:
Peje Emilsso
n
Blir det viktigare att ta socialt ansvar i framtiden?
Lasse Gustavsson, generalsekreterare WWF:
-- Ja, och det av
två skäl: många
fler konsumenter
kommer att kräva
det, och den krassa verkligheten
med brist på vatten och råvaror
tvingar företagen till smartare resurshantering.
24
intrum magazine 3 / 2009
Karin Wesslén,
egenföretagare
inom HR:
– Ja, det märks
redan nu – vid
rekryteringarna.
Värderingsfrågor
kommer nästan alltid upp, det
gjorde de aldrig för fem år sedan.
Kandidaterna vill ha besked om företagens grundsyn.
Tomas Roovete,
marknadschef
DNB Norfinans:
– Självklart. Men det
är en tråkigt att företagen måste veta hur
mycket pengar det
finns att tjäna på det innan de går till
handling. Vill vi verkligen ha ett samhälle där vi frågar "Hur mycket får jag
för det?" när en gammal dam ber om
hjälp att gå över gatan?
Cajsa Rännar,
kommunikationskonsult för ideella
organisationer:
– Ja, men jag tvivlar
på att en verklig förändring är så nära
förestående som vi hoppas. Det
pratas mycket, men hur fort går
det? Man tänker fortfarande med
sin plånbok.
KRÖNIKA
ansvar
De blev årets hjältar i gränslandet mellan kapitalism och social
samhällsansvar, Telgegruppen och
Volontärbyråns grundare Amelie
Silfverstolpe.
Som vinnare av Social Capitalist
Award, i klasserna Årets storföretag respektive Årets entreprenör,
är de förstås stolta:
– En enorm bekräftelse på att
man kan ta ett socialt ansvar och
samtidigt skapa affärstryck, säger
Kjell Hasslert, koncerndirektör på
Telgegruppen.
Telgegruppen har fått stor uppmärksamhet för sina humana värderingar. Det mest kända exemplet är arbetet med att förbättra
levnadsförhållandena i problemtyngda med Hovsjö i Södertälje.
– Förmågan att kombinera
entreprenörsskap med socialt
ansvartagande och lönsamhet genomsyrar allt vi gör. Det gäller även
exempelvis satsningen på ett arbetsförmedlingsbolag för flyktingar och
långtidsarbetslösa tillsammans med
Manpower, säger Kjell Hasslert.
SCA-juryn konstaterade:
"Det var länge sedan hållbarhetsredovisning och miljötänk blev en
obligatorisk del av svenska storföretags årsredovisningar. Men från
pliktskylidgt redovisande till att ha
hållbarhet inkorporerad i affärsidén
Sätt ett värde på
omvärldens respekt
och använda det som innovationsdrivare och kraft i affärsutvecklingen är steget långt. Men Årets
vinnare i kategorin storföretag har
gjort precis det och är ett utmärkt
exempel på att visar att samhällsansvar, tillväxt, varumärkesbyggande, innovation och lönsamhet
går hand i hand."
Vinnaren i klassen Årets entreprenör njuter också av utmärkelsen:
– När jag startade Volontärbyrån för sju år sedan var CSR ett
nästan okänt begrepp, men i dag
är det något som alla förhåller sig
till på något sätt, säger Amelie Silfverstolpe, grundare av den ideella
verksamheten.
Hur blir det i framtiden?
– Då är det självklart för företag
ha volontärprogram för sina medarbetare.
Med sin organisation har hon redan satt igång en sådan utveckling.
Som juryn konstaterade har hon
"med långsiktigt entreprenöriellt
och innovativt arbete spelat stor roll
i att utbilda, utveckla och kanalisera
svenska storföretags samhällsengagemang". Hon beskrevs vidare
som "en förebild och centralgestalt
i den sociala kapitalismen, en katalysator för engagemang som fått
19 000 svenskar att arbeta frivilligt
för 900 organisationer."
Kommer ni ihåg?
Det fanns en tid när de riktigt hårdföra marknadsfundamentalisterna osäkrade sina revolvrar bara vid ordet CSR – Corporate Social Responsibility.
”Företags enda uppgift är att tjäna pengar till sina aktieägare”, deklarerade de.
Sedan dess har inget hänt.
Men allt har förändrats.
För i förlängningen av påståendet att företags enda uppgift är att tjäna
pengar åt sina aktieägare låg också att varje satsning som på något sätt
andades samhällsengagemang var slöseri med tid.
Jag kommer ihåg börs-vd:n som mycket allvarligt förklarade för mig att
det var icke-rationellt att som storbolags-chef intressera sig för samhällsfrågor. ”Om man bara sitter i tre år som vd, varför ska jag då slösa den tiden på
att delta i en debatt som inte ger några pengar till mina ägare”, undrade han.
Jag kom ihåg hur förvånad jag blev över den attityden i styrelse- och
ledningsrummen när jag klev in på Veckans Affärer för 3,5 år sedan. Att
betrakta börsen som ett slutet system och alla andra samhällskrafter som
särintressen som inte riktigt fattat spelreglerna kändes mycket märkligt.
Isolation i en tid när näringslivet och samhället närmade sig varandra på så
många områden.
Klimatfrågan, globaliseringen, behovet av att rekrytera talanger som i sin
tur ställer krav på värderingsdrivna företag, hållbarhet och jämställdhetsdebatten, var bara några områden där det blev allt mer uppenbart att dialogen
mellan näringsliv och samhället blev allt viktigare och de facto påverkade
företags affärer, både på kort och lång sikt. Oavsett om vi pratade om kvoteringshot och koldioxidskatt eller konsumentefterfrågan på eko-produkter.
För att inte tala om den digitala transparensen, som gjorde att kunder,
aktieägare och NGO:er inte bara kunde granska allt ett bolag gör, från
bonusavtal till förhållanden hos underleverantörer, utan också kunde sprida
den informationen med en enda knapptryckning till hela världen via internet.
För den som till äventyrs ändå inte hade förstått hur intimt samhället och
näringslivet är sammankopplat blev finanskrisen en mur omöjlig att springa
runt.
Den som utan att rodna påstår att företagen klarar sig utan samhället
hösten 2009 är inte född.
”Företagens enda uppgift är att tjäna pengar till sina aktieägare”.
Det gäller fortfarande. Men för att tjäna pengar till sina aktieägare är det
i dag helt uppenbart att varje företag är beroende av omvärldens respekt
– kundernas, de anställdas, aktieägares och andra intressenters, inklusive
politikers respekt.
Respekt som räcker längre än senaste kvartalets rekordresultat.
CSR modell 2009 handlar om att tillmäta den respekten ett värde. Vi har
sett rader av bonus- och pensionsskandaler som rätt pedagogiskt visat vad
ett havererat rykte kan kosta i form av kundflykt och skadat varumärke.
Vi startade Social Capitalist Award för att lyfta fram entreprenörskap, affärsmannaskap och innovation i gränslandet mellan näringsliv och samhälle. För
att premiera dem som driver debatten och gör bra affärer samtidigt.
På de tre åren har debatten utvecklats rekordsnabbt. Om det för tre år
sedan var modernt att säga att företag skulle göra gott, alternativt inte ont,
har frågeställningarna problematiserats betydligt i dag.
Finanskrisen har, tro det eller ej, på det sättet varit en nyttig katalysator,
och en mycket bra illustration av vad som kan hända när kortsiktighet och
ansvarslöshet regerar – och vilka oerhört mycket större värden som försvinner när den bubblan spricker.
Pontus Schultz
är publisher på Veckans Affärer
intrum magazine 3 / 2009
25
i korthet:
Text David Noble, Pia Skaerbak &
Karin Nilsson
EU hjälper småföretag
att klara krisen
Europas små och medelstora
företag har tagit en hård smäll av den
pågående ekonomiska lågkonjunkturen med rekordmånga konkurser.
För att motverka trenden har EUkommissionen gjort gemensam
sak med medlemsländerna för att
lansera initiativ för att förbättra förhållandena för småföretagen – som
uppgår till så mycket som 99 procent
av Europas företag.
På en presskonferens i Bryssel
i början av sommaren sade Günter
Verheugen, vice ordförande för Europeiska kommissionen och ansvarig
för näringsliv och industri, att om det
finns en väg ut ur lågkonjunkturen är
det de små och medelstora företagens kreativitet och förmåga som kan
hitta lösningarna.
– Vi behöver fler små och medelstora företag eftersom det är de som
är den verkliga drivkraften bakom
tillväxt och nya arbetstillfällen, sade
Verheugen till journalisterna.
Ett av Günter Verheugens huvudbudskap var att öka kunskapen för
det företagsstöd som finns inom EU.
Detta efter en undersökning som visade att 82 procent av entreprenörerna inte visste var de kunde hitta
information om allt från lagstiftning
till bidrag som vänder sig mot små
och medelstora företag.
Han sade att Europas små och
medelstora företag nu kan gå in på European Entrepreneur Network (EEN),
som samlar nästan 600 partnerorganisationer i mer än 40 länder för att stödja
konkurrenskraftighet och innovation på
lokal nivå inom och utanför Europa.
Historien ­upprepar sig
Bankkollapser på grund av
kreditåtstramningar är ett äldre fenomen än vi tror. En grupp brittiska
akademiker på Reading University’s
ICMA Centre har dokumenterat en
medeltida kreditkris som började
1294 och har påfallande likheter med
dagens kris.
Lån utan säkerhet och försvunna
likvida medel var de händelser som
ledde fram till kreditkrisen för mer än
700 år sedan.
Den medeltida ekonomin var
ganska avancerad. Välbärgade
italienska handelssällskap, föregångarna till dagens investmentbanker, hanterade stora summor
av insamlad skatt som skulle gå till
påven och den engelske kungen,
26
intrum magazine 3 / 2009
och dessutom fick de insättningar
från rika privatpersoner.
Men i början av 1290-talet krävde
påven in sina pengar, den franske
kungen införde höga skatter på de
italienska handelsmännen i Frankrike och ett krig bröt oväntat ut
mellan England och Frankrike, vilket
1294 ledde till att den engelske kung
Edward I befallde sina bankmän (familjen Ricciardi) att få fram pengar
för att finansiera hans armé.
Det var bara det att bankens tillgångar var uppbundna i lån. De lyckades inte få kortfristiga lån från andra
handelssällskap eftersom handeln
mellan bankerna var låst, precis som
idag, och handelssällskapen inte ville
låna ut pengar till varandra.
Edward svarade med att
beslagta familjen Ricciardis
tillgångar och på så sätt sätta
sällskapet i konkurs. Sedan
var den engelske monarken
utlämnad till lånehajar för
att försöka få ihop de pengar
han behövde till kriget. För att
kunna betala tillbaka sina skulder var kungen tvungen att ta
till straffskatt och andra
åtgärder, som till slut
gav upphov till ett stort
folkligt motstånd och
en allvarlig konstitutionell kris 1297.
Det låter så bekant på
något vis …
Kunniga personer på EEN kan nås
per telefon och e-post och hjälper
företag som letar efter affärspartner
eller tekniska samarbeten för att utveckla sin verksamhet i Europa.
Läs mer på www.enterpriseeurope-network.ec.europa.eu.
Sena betalningar är en
”sjukdom” som inte kan
accepteras säger EUkommissionen.
Finanstillsyns-­
myndigheter
Planer att förbättra direktivet om sena betalningar
I april publicerade EU-kommissionen sitt sedan länge efterlängtade
förslag på ändringar till det befintliga
direktivet om sena betalningar som
kommissionen redan medgett är ineffektivt och i stort sett oanvändbart.
På presskonferensen där man presenterade ändringarna beskrev kommissionären för näringslivet, Verheugen,
sena betalningar som en ”sjukdom”
och tillade att dessa inte längre kan
tolereras.
I det ändrade förslaget lade kommissionen till nya bindande lagar för
den offentliga sektorn som innebär
att de måste betala sina privata
leverantörer, som småföretagare,
inom 30 dagar. Förslaget innehåller
straffåtgärder för sena betalningar,
som dröjsmålsräntor, ersättning för
indrivningsåtgärder och en schablonersättning på 5 procent av det
fakturerade beloppet.
– Anledningarna till de offentliga
institutionernas sena betalningar är
slarv, misskötsel och maktmissbruk
från de offentliga institutionernas sida
gentemot den privata sektorn. Privatpersoner får däremot ordentliga böter
om de är sena med sina betalningar
till de offentliga myndigheterna, sade
Verheugen.
Trots tryck från företag och organisationer har kommissionen inte tagit
med betalningar mellan företag och
konsumenter. Både det nuvarande och
det framtida direktivet handlar enbart
om tranaktioner mellan företag.
I transaktioner mellan företag
kommer företagen att kunna kräva
kompensation och ränta om de inte
får betalt i tid enligt ändringen. Men
många experter har uttryckt oro över
att detta inte kommer att stärka det
nuvarande direktivet och inte heller
förbättra situationen för små och
medelstora företag.
Verheugen vill att förslaget ska
gå igenom en snabbprocedur så att
det kan antas redan nästa år. Men
även om det antas nästa år kommer
medlemsstaterna troligtvis inte att
behöva införa den nya lagen förrän
tidigast 2011.
w I maj föreslog EU-kommissionen flera ändringar
av finanstillsynen i Europa.
Bland annat ville man skapa
det nya rådet European Systemic Risk Council samt European System of Financial
Supervisors, som består av
nya europeiska tillsynsmyndigheter. Lagstiftning för att
omsätta förslagen i handling
kommer till hösten.
Städa upp i bankerna
w Neelie Kroes, EU-kommissionär med ansvar för konkurrensfrågor, har sagt att kommissionen vill göra bankerna
mindre och mer fokuserade
på sina kärnverksamheter,
som att låna ut pengar. Enligt
kommissionären ”har bankerna en hel del självrannsakan at göra. Många bankchefer är fortfarande inte redo
för det – de lever fortfarande
i förnekelse”. Samtidigt som
hon underströk behovet av
att tänka mer på regleringar
av banksektorn pekade hon
på att ”vissa i branschen fortfarande är chockade över allt
prat om regleringar. De måste
börja inse fakta”.
Stort intresse för European Payment Index i Bryssel
Intrum Justitias informationsavdelning i Bryssel presenterade resultaten och slutsatserna från den senaste
undersökningen av betalningsvanor
i Europa, European Payment Index
2009, i maj i år.
Presentationen hölls i samband
med ett seminarium i EU-parlamentet och över 50 deltagare från kommissionen och representanter från
branschorganisationer, tankesmedjor,
ambassader och medier närvarade.
Vd Lars Wollung presenterade Intrum
Justitia och företagets förvandling
från ett traditionellt
inkassoföretag till ett
modernt kredithanteringsföretag.
Madeleine Bosch,
Intrum Justitias chef
för EPI, presenterade de
viktigaste resultaten från
årets rapport. Bland annat framhäver rapporten
hur den offentliga sektorn är sämre
på att betala i tid jämfört
med privata företag och
konsumenter. Tajmingen
för utgivningen var perfekt eftersom kommissionen en månad tidigare
publicerat sitt förslag till
en reviderad version av
EU:s direktiv om sena
betalningar.
I det reviderade
direktivet uppmanas särskilt den
offentliga sektorn att förbättra sina
betalningsvanor.
På seminariet fanns även EU:s
näringslivskommissionär Verheugen, som talade om det nya EU-parlamentets (efter valen i juni) och det
svenska ordförandeskapets (1 juli till
31 december) behov av att ta EU:s reviderade direktiv om sena betalningar
på allvar och se till att det blir effektivt
genomfört.
intrum magazine 3 / 2009
27
www.intrum.com
90 000 kunder. 24 marknader. 1 företag.
Intrum Justitia är den ledande leverantören av kredithanteringstjänster i Europa av en enkel
anledning – vi kombinerar lokal expertis med styrkan hos ett riktigt Europaövergripande
företag. Vi är inte bara insatta i nationell lagstiftning och lokala betalningsmönster, utan vet
dessutom hur man gör affärer över gränserna.
Var du än har din verksamhet finns Intrum Justitia till hands för att omvandla kredit till en
vinstkälla.