Hyrespressen nr 2
Nr 2-3 OKTOBER 2013 INNERSTAN illustration: per lindroos Medlemstidning för Hyresgästföreningen på Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalm • Årgång 44 Kvarteret Plankan på 1960-talet illustrerat av Per Lindroos. Södermalm HyresPressen Hyrespressen sköts ideellt av förtroendevalda på vår fritid. Säkraste sättet att nå redaktionen är att kontakta någon i föreningen eller redaktionen, se nedan, eller skriv till: Adress: Krukmakargatan 6 nb, 118 51 Stockholm www.hyrespressen.se Ansvarig utgivare: Birgitta Adamson foto: ari eskelinen Redaktör: Bror Sandström Södermalm brorsandstrom_@hotmail.com Redaktion: Nils Gudmundson Östermalm • Roger de Robelin, Östermalm • Bror Sandström, Södermalm • Ralf Kroon, Södermalm • Gunila Edin, Norrmalm • Housa Govind Palm, Norrmalm Layout: Ateljé Gotica, Maj Sandin Tryck: Bomastryck Hyrespressen distribueras till innerstadens medlemmar som bilaga till Hem&Hyra nr 7 – 30 oktober 2013. Nästa nummer utkommer som bilaga i Hem & Hyra nr 8, 4 december 2013. Författarna svarar för faktainnehåll. Redaktionen ansvarar bara för beställt material och förbehåller sig rätten att redigera i insänt material. Besök gärna vår hemsida www.hyrespressen.se Innerstadens hyresgästföreningar Kungsholmen Hyresgästföreningen Region Stockholm, Box 10117, 121 28 Stockholm Arenavägen 55 Johanneshov Tel: 0771-44 34 43 Hemsida: www.hgfstockholm.se E-post: info@hgfkungsholmen.se Ordförande: Jan Bergström Norrmalm Medlemslokal Vanadisplan 3 D 113 31 Stockholm Tel: 08-24 84 42 vidarekopplad till mobil Hemsida: www.hgfnorrmalm.se E-post: hgf.norrmalm@gmail.com Ordförande: Beatrice Eriksson Fortsättning på Plankans överklagande av byggplanerna i Plankanparken Dessvärre ställde sig Mark- och Miljööverdomstolen på stadens sida och antog detaljplanen. Men då ärendet är så viktigt för framtida byggande ansåg domstolen att ärendet skulle få avgöras i Högsta Domstolen. Ärendet ligger nu hos Högsta Domstolen och vi har fått anstånd med att komma in med överklaganden till den 28 oktober 2013. En ny insamling av pengar till juristhjälp startades bland de boende på initiativ från en av styrelsemedlemmarna i LH-Plankan, detta för att få hjälp med nya vinklingar och nya argument. Som vanligt engagerar detta många av de boende i kvarteret och det är många som lämnat in överklaganden till Högsta Domstolen. Nu kan vi bara hoppas på att Högsta Domstolen tar sitt förnuft till fånga och avslår detaljplanen. Om man antar detaljplanen och det blir bygge i Plankanparken kommer detta troligen att öppna för mer byggnationer i parker och på gårdar. Ett hopp står också till att detta drar ut på tiden och att valet kommer närmare, vilket förhoppningsvis kan påverka beslutet positivt för oss. För övrigt är stambytet inne på sin sista etapp, allt ska vara klart i december. Det ska bli skönt med tanke på att vi gått igenom fasadrenovering, fönsterbyte, garagerenovering, stambyte och byte till Aptus låssystem för portar och källare de senaste fyra åren. Vi hoppas att vi äntligen skall få lite lugn och ro i kvarteret. Kristina Sundin Ordf LH-Plankan Östermalm Besöksadress: Strandvägen 35 bv Postadress: Strandvägen 35 bv 114 56 Stockholm Tel 08-667 36 54 Hemsida: www.hgfostermalm.se E-adress: hgf.ostermalm2@tele2.se Ordförande: Gunvor Åkerblom Vice ordförande: Roger de Robelin Södermalm Besöksadress/expedition: Krukmakargatan 6 nb. Postadress: Krukmakargatan 6, 118 51 STOCKHOLM Tel: 08-720 60 62 Expeditionen är öppen för medlemmar onsdagar klockan 18–20 Behöver du låna lokal för möten kontakta styrelsen på Södermalm Hemsida: www.sodermalmsforeningen.se Här hittar du kontaktuppgifter till övriga styrelsen och till lokala hyresgästföreningar på Södermalm E-post: kontakt@sodermalmsforeningen.se Ordförande. Fredric Ericsson Vice ordförande: Mari-Ann Nilsson 2 • HYRESPRESSEN Innerstan 2-3-2013 • Söder-TUR 2 Per Lindroos, Hyrespressens kreative och idoge illustratör, har nu fullbordat sin södertur. Nu har också Västra Södermalm genomkorsats och presenteras i boken ”Södertur 2 – Följ med till det försvunna Södermalm väster om Götgatan”. Boken kryllar av bilder – fotografier och teckningar som beledsagas av kartor så man vet var man befinner sig. God tur! Hyresgästföreningen region Stockholm Box 10117, 121 28 Stockholm Besöksadress: Arenavägen 55 E-mail: stockholm@hyresgastforeningen.se Växel: 0771-443 443 Öppet: må–on 8.30–17.00 , to 8.30–20.00, fre 8.30–14.00 (maj–aug: må–to 8.30–16.00, fre 8.30–14.00) Medlemsservice: 08–50 70 60 94 • hyresjuridisk rådgivning • enskilda ärenden • rättigheter/skyldigheter Förhandlingar: 08–50 70 60 00 • hyresförhandlingar • ombyggnadsfrågor • kontroll av hyra• avtal med privata hyresvärdar • avtal med allmännyttan Hyresgästföreningen Riksförbundet Växel, exp: 08-791 02 00 E-mail: info@hyresgastforeningen.se • in- och utträden• betaländringar • namn- och adressändringar Vi lever i intressanta tider! Vem hade trott för tjugo år sedan att Stockholm skulle bli den intressantaste tillväxtregionen i hela Europa? Inte många och framförallt har ingen dragit konsekvenserna av det i tid. Helt plötsligt vaknar allt fler upp och börjar förstå det vi har sagt hela tiden – Vi behöver fler hyresrätter! Stockholms handelskammare, Stockholms stad, EU är alla olika parter som säger samma sak – bygg fler hyresrätter! Utan fler hyresrätter i Stockholm så hotas Sveriges tillväxt samtidigt som trycket på de hyresrätter som finns ökar till en ohållbar nivå. Fastighetsägare skriker på att få ta ut så höga hyror som möjligt, samtidigt som byggföretaget Skanskas lönsammaste byggprojekt globalt någonsin har varit att bygga bostadsrätter i Stockholms innerstad. Om de 40 000 nya invånarna som kommer till regionen inte ska få det svårare att hitta bostad krävs det att vi bygger långt över 20000 bostäder varje år. Första halvåret 2013 påbörjades det 4165 bostadslägenheter i Stor-Stockholm. Inte ens i hela Sverige påbörjades det fler än 10550! Förra året flyttade det in 17000 nya Stockholmare och det påbörjades 2143 bostadslägenheter första halvåret 2013. Vi måste tillåta bostäder i fler områden än idag om det ska bli möjligt att nå en balans i utbud och efterfrågan. För de 65000 aktiva i Stockholms bostadskö så är L E D A R E det extremt mycket viktigare med en bostad, än att de är omöjligt att bygga i närheten av hamnar pga av det så kallade industribuller som lagen förhindrar. Att det är just hyresrätter som behövs står nu klart för allt fler, dock har vi nu fått en del oväntade allierade. Nu senaste stoppades en prestigevärvning till ledande position på handelshögskolan då den tilltänkte inte hittade någon hyresrätt och vägrade köpa en bostadsrätt! Självklart kan inte vi inte tillåta att byggrätter köps och ligger outnyttjade i väntan på att priserna skall stiga tillräckligt. Minska tiden till max två år i hela Stockholm sedan går rätten tillbaka till kommunen. När vi tillslut bygger måste vi börja bygga på höjden så att våra sista gröna områden i innerstaden bevaras, en rejält utbyggd kollektivtrafik för att inte miljöproblemen skall förstöra vår hälsa och ge oss orimliga restider till arbete etc. Om allt faller på plats kommer vi att vara med om en framtid där vi får mer frihet annars blir många av oss tvingade att flytta från vår hembygd. För mig en hemsk tanke och för vissa en tragisk realitet! Fredric Ericsson, ordförande hgf Södermalm Redaktören har ordet Den vanliga visan … sedan förra utgåvan av Hyrespressen har som vanligt diskussionens vågor gått höga om bostadspolitiken speciellt i ett avseende, nämligen bostadsbristen, det låga bostadsbyggandet och speciellt det minimalistiska hyresrättsbyggandet. Alla (från socialdemokratiska kvinnoförbundet, via fackliga organisationer till Djurens rätt) kräver fler bostäder, speciellt hyresrätter. Det är ett riskfritt krav för det omfattas numera av alla i sinnevärlden. I praktiken är inte kravet speciellt realistiskt. Byggföretagen dikterar vad som byggs och de bestämmer också ensidigt prislappen. Den vanliga visan är annars, om vi talar om ”djupare” analyser att bristen beror på fel i hyressättningen eller som Fastighetsägarna gärna säger ”hyresregleringen lägger en död hand över bostadsmarknaden”. Vad de menar är att högre hyror i allmänhet och i innerstaden i synnerhet skulle sätta fart på byggandet. De siktar mot stjärnorna, dvs. nivåer som motsvarar nyproduktionshyrorna, men träffar inte ens trädtopparna. Det är nämligen inte många som kan betala de fantasihyror som den näst intill monopoliserade bostadsmarknaden ger upphov till. Vår egen förbundsordförande Barbro Engman gjorde tillsammans med den för bostadsfrågor ansvarige ministern Stefan Attefall ett försök i en gemensam debattoch samförståndsartikel i Aftonbladet att ingjuta hopp i de bostadslösa: inga marknadshyror, bättre planering, fortsatt bruksvärdessystem. Men halloj, har ni inte kollat in verkligheten? Barbro Engman verkar dock ha kommit på bättre tankar och har tagit sin hand både från Stefan Attefall och Anders Borg. Men det finns ljus i mörkret. En före detta centralbyråkrat och ställföreträdande generaldirektör vid Boverket, Fredrik von Platen, har skrivit ett tänkvärt inlägg i Byggvärlden. Han säger att ”Hela bostadsmarknaden har gått i baklås” och menar att det bygg- och bostadsindustriella komplexet slår mynt av allt och alla på bostadsmarknaden. Kostnadsnivån ökar kraftigt i förhållande till annan industri. von Platens inlägg är en svidande vidräkning med alla de experter som stirrat sig blinda på ”hyresregleringen”. von Platens drapa hittar du på http://www.byggvarlden.se/gastbloggen/2013-08-20/hela-bostadsmarknaden-har-gatt-i-baklas. Läs den! Bror Sandström redaktör • HYRESPRESSEN Innerstan 2-3-2013 • 3 Förra året blev jag, Yngve Sundblad från Södermalm, vald till ordförande i Hyresgästföreningens förhandlingsdelegation visavi Svenska Bostäder, med jätteansvaret att förhandla för nästan 26000 hyresgäster. Jag berättar här, i viss detalj, hur förhandlingsarbetet gick till, eftersom det berör alla hyresgäster. Allmännyttan är ju tyvärr, med den nya lagstiftningen, inte längre ensamma bruksvärdessättande enligt självkostnad, men bidrar till allmänna hyresnivån. I Stora förhandlingsdelegationen ingår en delegat för varje Lokal Hyresgästförening, som valt sådan, i Svenska Bostäders områden. De senaste åren har delegationen bestått av c:a 30 delegater. Den väljer i sin tur ordförande och vice ordförande. De blir ledamöter i Lilla delegationen, som tillsammans med en förhandlare, anställd på Regionkontoret, och en representant från den förtroendevalda Regionstyrelsen, förhandlar med Svenska Bostäder. Dessa var 2012 Yngve Sundblad, Södermalm, Lars Larsson (Sydost), Martin Hofverberg från Hgfregionkontoret och Lennart Spång från regionstyrelsen. Förhandlingsmötena mellan oss och SveBo blev ofta många upprepanden av redan kända ståndpunkter och argument, men det är ju en del av utnötningen som gör att man ger efter lite och kommer närmare i yrkade nivåer. SveBo ville ändå inte lämna ett nytt motbud så vi avvaktade. I mitten av november 2012 kom Hyresgästföreningens uppgörelse med privata fastighetsägarna i Stockholms stad om ett ramavtal om höjningar med 1,05 – 2,70 % med ett snitt på över 1,7 %, vilket vi insåg skulle påverka våra förhandlingar. Stora delegationen gav oss mandat att fortsätta och vi gav ett bud på 0,46 % odifferentierat. SveBo återkom med 2,1 – 3,5 % med ett snitt på 2,76 %, alltså kraftigt differentierat efter läge och modernitet. De kallade det ”Stockholmsmodellen”, men vi kunde bemöta med att det absolut inte är det, när de bara tar hänsyn till en parameter och det inte är ett nollsummespel, där höjningar och sänkningar tar ut varandra. Vi lade ett omfattande arbete på att gå igenom alla SveBos fastigheter enligt deras differentiering för att se vilka förändringar vi borde göra för att få den lite anständigare. Speciellt ville vi hålla nere höjningarna för nyproduktion och studentlägenheter. Efter påpekanden från Stora delegationen och enskilda hyresgäster hittade vi också andra fastigheter som låg förhållandevis för högt. Efter ett nytt mandat från Stora delegationen om att gå med på differentiering vidtog en intensiv budgivning mot SveBo, som kröp allt lägre, ner till 1,97%, mot att vi i snitt erbjöd 1,05, 1,20 och 1,30 %. Efter diskussion i Stora delegationen och ytterligare omgångar blev slutresultatet: 1,735% i snitt, differentierat i sex grupper om 0,55, 0,95, 1,45, 1,74, 2,2, 2,7 %, som antogs av Stora delegationen strax före jul. Vi är naturligtvis långt ifrån nöjda med nivån och differentieringen. En framgång var att vi mot slutet lyckades införa de två lägsta kategorierna för dem med extremt höga hyror, som egentligen borde sänkas. a n r a g n li d n a h r fö s e r y H 2012 och 2013 med Svenska Bostäder Hyresförhandlingsarbetet, inklusive alla bud från oss och resultatet, måste förankras med beslut i Stora delegationen. Svenska Bostäder kom med ett krav på 2,3 – 4,1 %, fördelat i fyra olika kategorier efter läge och modernitet, i snitt 3,03 %. Detta presenterade de för Stora delegationen, som fick en intressant diskussion med SveBos VD, Pelle Björklund, och gav Lilla delegationen mandat för ett motbud utan höjningar (”nollbud”). Vi bemötte med en skrivelse, där vi med hänsyn till kostnadsläge, nästan ingen inflation, marginell ökning av konsumentprisindex och bolagets ekonomi, bl.a. manifesterat i de otillständiga värdeöverföringarna till stadens kassa, väl motiverade att ingen höjning behövdes. Självklart var hyresgästernas situation med redan alltför höga hyror, genom för stora höjningar genom åren, också ett argument. Vid första mötet mellan Lilla delegationen och SveBos två förhandlare, fick vi deras kalkyl över varför de behövde höja. Vi ansträngde oss för att hitta rimliga rationaliseringar i verksamheten, men det var ointressant för motparten som bara vill diskutera bruksvärdet. En av våra uppgifter är ju att se till att hålla de allmännyttiga bolagen ekonomiskt rationella. Bostadsbristen ska inte leda till att onödiga kostnader förs över på hyresgästerna, så vi vidhöll vikten av att diskutera ekonomin. 4 • HYRESPRESSEN Innerstan 2-3-2013 • Lärdomar inför 2013 års förhandlingar är att • tätt samarbete mellan delegationerna i Stockholm är avgörande för att nå framgång, inte minst nu (16 september) när Fastighetsägarföreningen just kommit med en propå om gemensamt ramavtal för privata fastighetsägarna och allmännyttan i Stockholm. • det är betydelsefullt att känna till fastigheterna, där vi i ännu högre grad behöver kontakt med LH-representanter, i och utanför Stora delegationen, och hyresgäster. • vi måste försöka minska differentieringen, speciellt den med hänsyn till läget, där den redan är mycket större än motiverat. Synpunkter mottages tacksamt! Yngve Sundblad y@kth.se Vad händer med hyran 2014? 2013 höjdes de allmännyttiga hyrorna med 1,9 procent och de privata med 2,3 procent. Till det kommer ombyggnad och nybyggnad som höjt hyrorna ytterligare. Inflationen, mätt som konsumentprisindex har sjunkit under året! Året innan ökade också hyrorna väsentligt mer än konsumentprisindex. Under 2000-talet har hyrorna ökat dubbelt så snabbt som konsumentprisindex. Eftersom hyrorna är en påtaglig del av konsumentprisindex innebär det att övriga konsumentprisindex utan hyrorna ökat ännu långsammare och att skillnaden mellan hyreshöjningen och övriga kostnader är ännu högre! I maj 2013 beslutar Stockholm stad att föra över 3,3 miljarder från de allmännyttiga bolagen till staden. Det motsvarar 47.000 kr per lägenhet i allmännyttan! 1,9 miljarder är överskott i allmännyttan 1,4 miljarder är försäljningsvinster. I samband med försäljningarna av allmännyttiga bostäder till privata aktörer har Staden framfört att man gör det för att få pengar till underhåll. Men det gick bara några månader så fördes pengarna i stället över till den kommunala kassan för allmänna ändamål. De borde vara alla Stockholmares sak inte bara hyresgästernas. Kontentan är ändå att allmännyttan har haft så höga hyror så att det blivit en stor vinst som gått att lyfta över till kommunen. Ny lag för allmännyttan och för hyrorna blev något helt annat än som förespeglades. 1 januari 2011 började en ny lag för allmännyttan och för hyressättningen i privata hus att gälla. Vi förespeglades – inte minst från vårt eget riksförbunds sida – att det inte alls skulle innebära några hyreshöjningar och att överföringar från de allmännyttiga bolagen till kommunerna skulle bli omöjligt. Allmännyttan skulle visserligen arbeta affärsmässigt men med ett allmännyttigt syfte och privathyrorna skulle inte längre vara avhängiga av allmännyttans hyror. Nu börjar vi se resultatet. De allmännyttiga bostadsbolagen talar bara om affärsmässighet, vilket i deras ögon betyder så höga vinster som möjligt. Kommunerna för över mycket stora summor från allmännyttan till kommunkassan för diverse ändamål som inte hör till allmännyttan och hyresgästerna. illustration: per lindroos Kommer hyran att sänkas eller höjas 2014? Finns några sakliga skäl att höja eller sänka hyran? Vi pekar på några faktorer. Som visas i en annan artikel har hyrorna ökat så att de omintetgör en god bostadsstandard för hyresgästerna. Kontentan är att det inte finns några som helst skäl att höja hyrorna! Tvärtom, det finn starka skäl att sänka hyrorna! Ragnar von Malmborg § De privata fastighetsägarna har tagit sig ordentlig ton. De talar inte längre om kostnadsutveckling, utan hävdar att värdet av deras lägenheter är så mycket högre än tidigare och att hyrorna därför ska höjas. Så, den nya lagstiftningen från 2011 har blivit ett fiasko för hyresgästernas del. Hur kunde det bli så? Fanns det inte en analys av vart lagarna skulle leda? Hur kunde Hyresgästernas riksförbund så strakt plädera för lagar som ledde rakt åt skogen? Det är bara att konstatera. Kritiken fanns – bland annat här i Hyrespressen. Krav ställdes på konsekvensbeskrivningar. Men inga sådan kom fram. Istället manglade Hyresgästernas riksförbund ut att lagarna var bra. Man fick t o m hyresgästvänliga partier i riksdagen att tro på detta. Idag ser vi vilken katastrof som är på väg. Och känner oss rejält svikna av vårt eget Riksförbund. • HYRESPRESSEN Innerstan 2-3-2013 • 5 Hyresstatistik, ja tack! Det syntes en ljusning på hyresstatistikhimlen när den privata förhandlingsdelegationen utsåg en statistikgrupp. Efter lite om och men tog statistikgruppen fram en heltäckande hyresstatistik för Stockholm. Först för 2011 och sedan också för 2012. Statistikgruppen presenterade 2012 års hyresstatistik i början av 2013 vilket var lite i senaste laget för att vara fullt användbar i förhandlingarna om 2013 års hyror. Men trots allt var det ett fall framåt. Det som var lite anmärkningsvärt var att regionkontoret, oberoende av statistikgruppen, låtit skriva en rapport baserad på 2011 års siffror. Rapporten presenterades i november 2012 bara några månader innan siffrorna för 2012 var klara. Rapporten har kommenterats och kritiserats av Hyrespressen i tidigare nummer. Rapporten var, om sanningen ska fram, ett prov utan värde. Åtminstone för den pågående förhandlingsverksamheten. Vid årets förhandlingsupptakt flaggade förhandlingsenhetens chef Maria Palme åter för rapporten. Lite i senaste laget, kan man tycka. Inför förhandlingarna för 2014 års hyror behövs hyresstatistik som är aktuell, dvs. som avser hyressituationen 2013. Eftersom regionkontoret nu hjälpt statistikgruppen att ta fram två omgångar hyresstatistik (för 2011 och 2012) borde 6 • HYRESPRESSEN Innerstan 2-3-2013 • rutiner finnas för att enkelt ta fram också siffor för 2013. Det är faktiskt bara att dra igång. Att visa framfötterna just nu har också ett symbolvärde. Hyresstatistik är också på tapeten på riksplanet. Regeringen har nämligen gett Boverket i uppdrag att utreda förutsättningarna för att sammanställa hyresstatistik. Det ligger i hyresgästernas intresse att de har tillgång till hyresuppgifter, anser regeringen. Det är ett grundläggande konsumentkrav. Här skulle Hyresgästföreningen kunna föregå med gott exempel och redovisa sina uppgifter helt öppet. Då skulle det inte längre finnas utrymme för myterna om de låga innerstadshyrorna (statistiken visar att de är allt annat än låga) eller för den del de lagoma ytterstadshyrorna (statistiken visar att de är i högsta laget). Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet, NHB, har under årens lopp framställt hyresstatistik om de allmännyttiga hyrorna i Stockholms stad. NHB:s statistik är mer detaljerad och har större precision för bruksvärdesbedömningar i jämförelse med Hyresgästföreningens statistik. Hyrespressen har också fått presenterat en app för iPhone och iPad som en tredjepart utvecklat på grundval av föreningens statistik. n Stora problem med o m Från flera lokala hyresgästföreningar rapporteras om stora problem vid ombyggnader. Mycket stora hyreshöjningar för nästan inga standardförbättringar, svåra samråd och svagt stöd från Hyresgästföreningen är den genomgående kritiken. Det verkar som om ett antal fastighetsägare har vädrat morgonluft och sätter igång med ombyggnadsprojekt som inte har särskilt mycket med tekniskt underhåll att göra utan som mer handlar om att hitta på så mycket så att de får höja hyran rejält. För hyresgästerna är detta ett hot. Redan höga hyror riskerar att höjas så att hyresgästerna inte kan bo kvar. Tryggheten och säkerheten i bostaden försvinner. Samråd som i praktiken är näst intill diktat från fastighetsägaren och där hyresgästens inflytande kan reduceras till val av tapeter. Dessutom försvinner alltmer av ett bostadsbestånd som rätt många klarar ekonomiskt. Allmännyttan är inte stort bättre än de privata. Hot att om byggnader ni inte går med på våra krav så går vi till hyresnämnden är vanliga. Här krävs stora förändringar på både kort och lång sikt. Hyresgästföreningens stöd till de utsatta måste bli bra. Det måste handla om bra information om process och avtal, om tekniska möjligheter, om stöd vid fastighetsägarkontakter, tydligt hyresfokus och starkt stöd vid eventuell behandling i hyresnämnd. Vidare måste hyressättningen klargöras. Sedan lång tid tillbaka har Hyresgästföreningen formulerat grundprinciper om att allt underhålls ska ingå i hyran och inte höja hyran när det utförs samt att standardhöjningar ska vara valbara och värderas utifrån förbättringens värde. Dessa principer verkar ha glömts bort. På lite sikt krävs antagligen både lagförtydliganden och starka instruktioner till de allmännyttiga bolagen. Hyresrätten måste bli trygg och säker. Hyresgästens inflytande måste bli lika starkt som bostadsrättshavarens. Ragnar v Malmborg illustration: per lindroos • HYRESPRESSEN Innerstan 2-3-2013 • 7 Vad är utsikten från John Bergs plan värd? Hyresnämnden har avgjort frågan för fastigheten Klingan 5 som är ett av Fastighetsägarnas Stockholm pilotfall. Ju högre upp i huset, desto högre hyra. Tillskottet blev 40 kr per våning och månad så högst upp ökade hyran med 200 kronor per månad utöver den ”normala” hyreshöjningen. ”Höjdtillägget” var resultatet av en kompromiss där Hyresnämnden sa nej till Fastighetsägarnas strikta tillämpning av Stockholmsmodellen men accepterade modellens tankegångar om mikrolägets (läget i huset) betydelse. Fastighetsägarna har överklagat Hyresnämndens beslut till Hovrätten. I Hyrespressen 1 2013 redogjordes för ärendet. Dags för bostadspolitik Sverige växer med cirka 75.000 invånare per år. Dessutom har vi en omflyttning, cirka 30-40.000 invånare flyttar varje år från viss glesbygd och mindre orter till större orter. Det behövs därför nya bostäder till cirka 110.000 invånare per år. Eftersom vi bor i genomsnitt två personer per bostad behövs det cirka 55.000 bostäder per år. Men det kommer bara till 25.000 om man lägger ihop nybyggande, ombyggnad och permanentning av fritidshus! Vi har således ett växande underskott av bostäder. Från visst håll sägs att det behövs mer hyresrätt men det är inte korrekt. Det kommer till för lite av alla typer av bostäder! De nybyggda bostäderna är alldeles för dyra, det gäller alla upplåtelseformer. Få har råd att bo i en ny hyresrätt, och ännu färre har råd att köpa och bo i en ny bostadsrätt eller ägarbostad (småhus). Men det är inte bara de nya bostäderna som har blivit för dyra. Att äldre bostadsrätter och ägarbostäder blivit för dyra för genomsnittsinkomsttagaren vet var och en. Men också hyrorna i äldre hyreslägenheter skenar iväg. Att de skenar vid ”ombyggnad” diskuteras i en annan artikel. Men också de vanliga hyreslägenheterna håller på att bli för dyra. Medianinkomsten i Stockholm är 22.500 kr per månad. Hälften tjänar mer och hälften mindre. Genomsnittshyresgästen tjänar 20 procent mindre, dvs. 18.000 kr per månad. 8 • HYRESPRESSEN Innerstan 2-3-2013 • Merparten bor med bara en inkomst i bostaden. Sedan lång tid anses att bostaden inte bör kosta mer än 25 procent av inkomsten för ett bra liv. Dvs borde inte kosta mer än 4.500 kr per månad. En genomsnittlig hyresgäst borde kunna hyra en genomsnittlig tvårummare för den summan. Borde inte en hyresgäst som tjänar tio procent mindre än medianhyresgästen kunna hyra en genomsnittlig tvårummare? Som då inte borde kosta mer än 4.000 kr per månad! Men den genomsnittliga tvårummare kostar inte 4.000 kronor i månaden utan 6.000 i allmännyttan och ytterligare 7-800 kr per månad i privatägda bostäder! Bostadskostnaderna har således dragit iväg. Nu är hyrorna i nya och äldre hus inte något som bara är. Utan de är en följd av höga vinster i allmännyttan, i det privatägda beståndet och i byggsektorn. För allmännyttan i Stockholm är vinsterna cirka 30 procent av hyran. För privata bolag som regel ett steg högre. Byggbolagen visar också höga vinster. I den allmänna debatten sägs ibland, låt oss bygga sämre bostäder eller låt vinsterna bli ännu högre. Det är förstås helt befängt. Det är ju bra och billigare bostäder vi behöver. Men det är tydligt att det behövs en stark samhällspolitik och hårda tyglar på bygg- och fastighetssektorn för att boendet ska bli bra. Ragnar v Malmborg foto: Björn Alfredsson Från byggsekt till byggsektor Stefan Fölster, Daniel Jahnson och Jacob Lundberg konstaterar helt rätt på DN-debatt den 20 september 2013 att vi har ett lågt bostadsbyggande och mycket stora förmögenhetsomflyttningar i Sverige. Men deras analys är svag och deras förslag till åtgärder är bara skräp. Sverige har fått stora hyreshöjningar. I Stockholm har hyrorna under 2000-talet ökat dubbelt så snabbt som konsumentprisindex. Det har lett till stora vinstökningar och värdeökningar i de allmännyttiga och de kommunala bostadsbolagen. Hyrorna ligger nu över vad som ger en god levnadsstandard. Hyrorna i nyproduktionen har ökat ännu snabbare. Ändå är produktionen av privatägd hyresrätt i Stockholms län näst intill obefintlig. Det låga bostadsbyggandet i Sverige gäller alla upplåtelseformer, inte bara hyresrätt som förfäktas från en del håll. Talet om att det låga byggandet beror på kommunerna, plansystemet och de byggtekniska kraven är felaktiga dimridåer. Vi har ett mycket stort antal tillväxtkommuner med mycket färdigplanerad mark men där byggandet inte sätts igång. Skälet till det låga byggandet är att vi fått en byggsekt som tjänar grovt på bostadsbrist och ett lågt byggande. Byggmaterialproducenter, entreprenadföretag, markexploatörer, byggherrar, fastighetsägare, banker och mäklare har etablerat ett system där det är bättre med bostadsbrist, ett litet byggande med mycket hög vinst och ett jättelikt låneberg. Det är lönsamt för dessa särintressen, men en samhällelig katastrof. Att byggsekten är samhällsillojal är tydligt. Nu måste det handla om att bryta detta dysfunktionella system. Fölster och co påstår att Finland tog bort hyresreg- leringen och fick fart på byggandet. Det är inte korrekt. Finland tog bort hyresregleringen på en del av beståndet, och de flesta är oroade över vad det ledde till. Men Finland har en samhällsstyrning av stora delar av hyresrättsbeståndet och de har andra upplåtelseformer, ett bostadsrättssystem och ett äganderättssystem (Hiittassystemet), med stark samhällsstyrning både i byggskedet och i vidareförsäljningsledet. Hyresregleringen behöver skärpas, inte tas bort. Att ta bort den skulle sätta hyresgästerna ännu mera på pottan och innebära en mycket stor förmögenhetsomfördelning till privata fastighetsägare och en del kommuner. Så vad behöver göras? För att bukt med prisutvecklingen och låneberget krävs att ränteavdragen och rot-bidragen tas bort samt att amorteringskrav införs. Det finns inga skäl att subventionera befintlig äganderätt och bostadsrätt. Däremot behövs ett stöd till nyproduktionen och det måste vara lika för olika upplåtelseformer. Vidare behövs en satsning på byggherrar som skulle kunna bygga med ett samhälleligt ansvar. Allmännyttan och bostadskooperationen borde kunna ta ett större samhällsansvar än de gör idag. Därefter behövs hårda tyglar och ramar för byggsekten. De har nu haft 20 år på sig att på egen hand få till en fungerande byggsektor. Det har misslyckats, med stora samhällskonsekvenser. Ett dubblat byggande skulle minska arbetslösheten högst väsentligt. Ragnar v Malmborg • HYRESPRESSEN Innerstan 2-3-2013 • 9 Kungsholmen Länsstyrelsen i Stockholms län Byggnadsminnesmärkning Stor batalj med lokal hyresgästförening i spetsen T-Fridhemsplan uppgång Fridhemsplan, förslag till ny stadsplan som kört snett. I kv. Väktaren, dvs T-Fridhemsplan uppgång Fridhemsplan har Stockholms stad startat ett stadsplaneärende häromåret. Där startpromemorian angav att huvudpunkten är att binda ihop kvarteren runt Drottningholmsvägen. Att man skall få tunnelbaneingångar vid Draken och Sankt Eriksgatan. Men också bygga ett underjordiskt köpcentrum under Drottningholmsvägen. Nu mitt under semestern kommer man med ett planförslag där all service och alla lösningar att binda ihop kvarteren runt Fridhemsplan är strukna. Allt som är kvar är fastighetsägaren Alectas önskan höja byggnaderna med 4-5 våningar längs Drottningholmsvägen i kvarteret Väktaren. Något som är en arkitektonisk helt grotesk skapelse, men framför allt har man övergivit alla grundläggande utgångspunkter i startpromemorian. Hyresgästerna i fastigheterna är riktigt upprörda De boende i grannfastigheterna kommer få väldigt stora störningar, om ens kunna bo kvar i kvarteret, utan att projektet egentligen gör någonting mer än förstör än mer den nuvarande stadsgatumiljön. Den lokala hyresgästföreningen har därför fått massor av nya medlemmar och man har bildat en aktionsgrupp mot förslaget tillsammans med övriga grannar. Aktionsgruppen genomförde 17/9 en demonstration på Fridhemsplan och på möte i Frälsis lokaler ställt de politiska partierna till svars. Moderaterna ställa upp och låter socialdemokraterna som så ofta ta ansvaret försvara moderaternas politik. Och polisen försöker stoppa manifestationen vilket är ett uppenbart politiskt ställningstagande av det moderata borgarråd som vägrar att komma och stå till svars. Kampen om kvarteret Väktaren går vidare och den lokala hyresgästföreningen och aktionsgruppen laddar för framtida bataljer. Hyresgästföreningen Kungsholmen är självfallet väldigt kritisk till förslaget. Man har också klagat till länsstyrelsen att Stockholms stad inte i ärendet beaktat EUs ren luft direktiv (som är i praktiken lag) där halterna dubbdäcksrester uppenbart kommer att öka när man höjer byggnaderna. Sverige har just fällts för att inte uppfylla direktivet i EU-domstolen för höga partikelhalter bland annat just på gatorna runt kv. Väktaren. Hyresgästföreningen kräver att staden följer lagen och direktiven och inte minst gör en bra stadsplan. En plan som inte bara tjänar en fastighetsägare på de boendes bekostnad utan fokuserar på att lösa samhällets problem på platsen. n 10 • HYRESPRESSEN Innerstan 2-3-2013 • Det är märkligt att skolorna håller till i kontorsbyggnader som är urusla skollokaler och att skolbyggnaderna står tomma för ombyggnad till studentbostäder. Sankt Görans gymnasium bör byggnadsminnesmärkas med tanke på den verksamhet byggnaden är avsedd för. Hyresgästföreningen Kungsholmen har tidigare skrivit till länsstyrelsen att vi anser att Sankt Görans gymnasium (Vallgossen 14 ) bör byggnadsminnesmärkas. Det tycks som om byggnaden nu är skyddad från rivning, men inte till innehåll. Vi menar dock att skolbyggnader är levande objekt som kräver den verksamhet de är avsedda för om de verkligen skall komma till sin rätt. Särskilt för ett arkitektoniskt mästerverk från 60-talet såsom Sankt Görans gymnasium är. Vi kan konstatera att: • Staden hävdar att Sankt Görans gymnasium är omöjlig att hyra ut som skola och vill därför bygga om den till studentbostäder (2012-02440). • Vi kan också konstatera att skolor idag är inhysta i kontorslokaler såsom ex Läkarhuset på Odenplan enbart med hänvisning till att hyran för skolbyggnader är för hög för skolornas ekonomi. • Vi kan konstatera att kontorslokaler är riktigt dåliga skolbyggnader. • Vi kan konstatera att fastighetsbranschens värderingsnormer bygger på en teoretisk hyresnivå oavsett om lokaler är uthyrda eller ej. Detta är ett incitament att hålla väldigt höga hyror och inte anpassa sig till den nivå som krävs för att få dem uthyrda som skolor. • För att skyddsvärda skolbyggnader som är arkitektoniska mästerverk skall komma till sin rätta skall de innehålla skolverksamhet. Det är väldigt mycket bättre att: • Man bygger om de kontorslokaler som idag används som skolor, de är mycket bättre studentbostäder än ombyggda skolor. • Att skolbyggnader särskilt arkitektoniskt mästerverk från 60-talet såsom Sankt Görans gymnasium, används som skolor. Hyresgästföreningen Kungsholmen ber därför länsstyrelsen byggnadsminnesmärka det arkitektoniska mästerverket från 60-talet Sankt Görans gymnasium inkluderande dess verksamhet som skolbyggnad. Jan Bergström Hyresgästföreningen Kungsholmen foto: Ari eskelinen Hgf Kungsholmen kräver att staden följer EUs ren-luftdirektiv på gatorna Det här handlar om att skall man bygga högre och förtätat måste man från staden först lösa problemen med den bristande luftkvaliteten i staden. Sedan 2009 gäller Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG om luftkvalitet och renare luft i Europa. Och Sverige har just blivit fälld för att inte uppfylla direktivets krav på ren luft i namngivna Stockholmsgator. Bland gatorna finns större gator på Kungsholmen och överskridandena gäller främst partklar från dubbdäck. Hyresgästföreningen Kungsholmen har därför studerat ett 10-tal stadsbyggnadsärenden såsom T-Fridhemsplan, Daglivshuset, Trygg Hansahuset och Basaren där det uppenbart blir sämre luft av att man höjer byggnaderna. Men också ärenden som Krillans krog där man vill bygga bostäder och barnstugor i korsningen Essingeleden/Drottningholmsvägen med uppenbart urusel luft. Vi har också bett miljöförvaltningen om svar på vad man gör för luften på Stockholms gator med avseende på direktivet och domen. Faktum är att det finns inga stadsbyggnadsärenden på Kungsholmen där luftdirektivet är ens nämnt vid namn och de få studier som finns är urgamla (före 2009). Och vem som helst kan ex inse av dem som gjorts, att ex bygger man ett stort hus framför Trygg-Hansahuset så kommer sträckan där inte längre vara den enda längs Fleminggatan som understiger direktivets krav. Dvs istället för att lösa problemen förvärrar staden dem. Stockholms stad svarar i princip att de vägrar göra nya studier med avseende på luftdirektivet, domen och konsekvenserna för luftkvaliteten på de ca 10 av oss namngivna detaljplaneärenden. Miljöförvaltningen vägrar svara på frågorna. Så vi har ställt frågan till länsstyrelsens rättsavdelning om det inte finns skäl för dem att ingripa, särskilt i fråga om Trygg Hansa-huset där staden just nu går vidare med ärendet utan åtgärd. Vi har också kontakt med EU-kommissionens handläggare som är ansvariga för rättsfallet i EU-domstolen där Sverige fällts. Vägrar länsstyrelsen ställs frågan till regeringen (som kan engagera justitiekanslern att tvinga fram efterföljandet av direktivet). Tanken är att förse dem med ett underlag att gå vidare om kommunen vägrar uppfylla direktivets krav. Att om inte regeringen kräver att staden följer direktivet så kan Sverige åtalas och med väldigt stor sannolikhet fällas igen. Vår förhoppning är att staden skall börja följa lagen och direktiven och göra bra stadsplaner för Stockholmarna. Skall man bygga högre måste man ju gärna ha säkrat att luftens kvalitet inte är olaglig först och inte blir värre av förändringarna. Hgf Kungsholmen kan inte förstå att man inte i regionen bygger helt nya bostadsförorter flera varje år, nya tunnelbanelinjer och trafikleder. Istället för dåliga förtätningsbyggen som är olagliga och bara förstör god samhällsplanering. Det är 40.000 nya Stockholmare varje år och det staden håller på med räcker inte, bara förstör. Bostäder till alla är topp två bland väljarna i länet men ännu väldigt märkligt inte alls bland politikerna. Väljer de alla att förlora valet? Jan Bergström ordförande Hgf Kungsholmen • HYRESPRESSEN Innerstan 2-3-2013 • 11 Hyresrätten Tankar från rivningshota de Sabbatsberg 22 – trygghet, frihet och solidaritet i en fin gemenskap? J ag har alltid bott i hyresrätt. Det har varit ett självklart val för mig. Att bo i hyresrätt passar de värderingar jag har uppfostrats med och mina tankar om ett hållbart samhälle. Som jag ser det gör hyresrätten det möjligt för människor av olika åldrar och ursprung att mötas och växa tillsammans på ett mer flexibelt sätt. Mångfalden berikar allas erfarenheter, och när resurser och kostnader delas skapas trygghet och solidaritet, som jag tror att alla mår bra av. Första halvan av mitt liv bodde jag i allmännyttan. Där blev jag bortskämd. Städning, reparationer och renoveringar fungerade smärtfritt. Ute på gården fanns alltid någon att leka med och man lärde känna grannarna. I mina tonår flyttade vi till en större lägenhet. Jag hittade mig själv i ett eget större rum. Från mitt skrivbord såg jag 12 • HYRESPRESSEN Innerstan 2-3-2013 • ut över mälaren och tunnelbanan som letade sig in mot city. Mitt urbana liv nådde oanade höjder. Hyresrätt, stadspuls och vuxen livet som knackade på dörren. Men helt plötsligt kom någon på att det var fel med så många hyresrätter, vårt hus skulle säljas. Utförsäljningshysterins tid hade anlänt. Jag försökte få tag på information, fakta och några som var villiga att hjälpa oss. Men det här var något nytt, erfarenheter saknades. Till sist lyckades jag få med mig representanter från hyresgästföreningen på våra möten, men inte heller de visste hur de skulle hantera situationen. Vad är det som händer? Istället fick jag gå runt i staden och sätta upp byteslappar i de Foto: Patrik Carlson Norrmalm allmännyttiga fastigheterna inom tullarna. Jag lyssnade på albumet ”Mad season” medan mina fötter värkte. Livet gick vidare och jag hamnade i en kooperativ lägenhet. Städningen, reparationer och renoveringar var helt okej. Men jag trivdes, växte upp och blev stor. Såg bostadsrättspriserna skjuta i höjden. Barndomskompisar fick köpa ut sina allmännyttiga lägenheter och sålde dem nästan direkt med några miljoner i vinst så att de kunde köpa hus. Själv funderade jag på om det var en bra investering att köpa lägenhet, men jag bestämde mig för att resa runt världen i stället. Snart så träffade jag min sambo och livet förändrades. Bostadssituationen behövde förändras. Det urbana livet och hyresrättens förträfflighet låg ändå nära hjärtat. Jag försökte hitta ett byte. Inget utbud, utförsäljningen av hyresrätter hade lyckats. Vad skulle vi göra? Letandet fortgick och helt plötsligt hittade vi ett par som skulle ta ett annat steg i livet. Deras barn hade flyttat ut, de skulle förbereda ett framtida pensionärsliv. Vi kunde byta lägenheter och bägge parter skulle bli överlyckliga. Hyresrättens förträfflighet visade sig igen. Flexibelt boende för människor i olika steg i livet! Lättad och nöjd hamnade jag hos en privatvärd. Gården var förfallen. Renoveringen fick vi ta hand om själva. Att det var sprickor i badrummet brydde de sig inte om. Men vi stormtrivdes, lägenheten kändes snabbt som vårt hem. Barnen började i skolan i närheten och de sprang och lekte ute på gården. Livet består av så många olika sidor och utmaningar, så att ha ett tryggt hem kändes sagolikt. Men snart kom chocken då vår värd AFA Fastigheter ville riva vårt hus. De ville bygga bostadsrätter, nya hyresrätter och en massa butikslokaler i stället. Vi försökte förstå varför? De hänvisade till kasein. Men alla lägenheter hade ju inte kasein? Enligt AFAs egna tester så hade ingen heller problem med kaseinet? De hänvisade även till ventilationen som alltid hade gett godkända OVK rapporter utan anmärkningar. Vi förstod inte vad som inträffade. Varför vill man riva ett fungerande hus från 80-talet? Snart kom det, AFA Försäkringar hade gett AFA Fastigheter direktiv att hitta den mest lönsamma lösningen för att renovera huset. En rivning var på väg. Nej! AFA började evakuera familjer, flyttbilarna syns titt som tätt. Kortidsboende flyttar in. Själv står vi där och kan inte byta lägenheten och det enda vi vet är att vi måste flytta under rivningen för att sedan komma tillbaka till skyhöga hyror. Samtidigt surrar tusentals frågor i huvudet: Måste barnen byta skola? Har vi råd? Är det värt att bo i en hyresrätt? Vad har vi för rättigheter egentligen? Hur har fastighetsägarna kunnat få en sådan kontroll över människors liv? Var finns lagarna som skyddar oss hyresgäster? Vi kommer att förlora vårt hem. Vårt boende är bara en enda stor oro. Nu hoppas jag att Hyresgästföreningen ska hinna mobilisera sin kraft mot dessa giriga ägare innan det är försent, att vi lär oss av utförsäljningshysterins tid. För det kan väl ändå inte vara meningen att fastighetsägare ska kunna måla över fuktskador i åratal och sedan hänvisa till samma skador för att riva ett fungerande hus? Bara för att öka sin fastighets värde? Miljonprogrammet är i samma dilemma. Fastighetsägarna kommer att utbyta erfarenheter och klappa varandra på axlarna. Vår fastighet ägs delvis av fackförbunden men ändå infinner sig detta scenario. Hur ska det då gå för alla andra hyresgäster? Mäster Palm vänder sig nog i sin grav över denna samhällsutveckling när hans efterträdare jagar bort deras egna medlemmar. Hyresrätten skapar nu inte längre trygghet och lugn i min värld. Oro och hjälplösheten dominerar och jag frågar mig själv – är Sverige en plats för hyresgäster? Hysteriskt så söker alla bekräftelse i de ROT-avdrag som ger dem det nya ”vita och fräscha” I likriktade områden med starka konsumtionsgrupper jagar människor ändlösa Facebook och Instagram likes på det där nya ”vita och fräscha”... …men jag önskar bara trygghet, frihet och solidaritet i en fin gemenskap. Patrik Carlson Foto: Patrik Carlson • HYRESPRESSEN Innerstan 2-3-2013 • 13 Östermalm Just nu! Ombyggnad, stambyte och husombud Östermalm och inte minst Gärdet består i dag av fastigheter byggda under 1930 och 40-talet och som genomgår omfattande ombyggnader beroende på ålderstigna och dåligt fungerande avlopps- och elstammar. Denna naturliga del i en fastighets liv borde och bör ju varje ansvarfull fastighetsägare ha med i sin planering och därmed också i sin finansiella avskrivningsplan. Men när det plötsligt blir aktuellt att stambyta saknas medel och de av dagens hyresgäster som oförskyllt hamnat i problemet får plötsligt stå för i praktiken hela kostnaden. Med den struktur hyresmarknaden har med kraftigt differentierade hyror och en dåligt fungerande hyressättning har fastighetsägarna funnit ett fiffigt sätt att utanför förhandlingarna höja hyrorna, nämligen att i samband med stambytet ”återställa” lägenheterna till normal standard med vissa och med Hyresnämndernas goda minne gjorda s.k. förbättringar. Stambytet i sig är ju normalt underhåll och bör ju återfinnas i ägarnas normala avskrivningsplaner. De s.k. förbättringarna har ingen hyresgäst egentligen begärt men kommit fastighetsägarna till del i form av gedigna hyreshöjningar genom 14 • HYRESPRESSEN Innerstan 2-3-2013 • den s.k. bruksvärdesprincipen, som Hyresnämnden accepterar till i det närmaste 100%. Det problem vi vill framhålla gäller hur hyresgästernas inflytande och skydd ska kunna garanteras vid stambyte och ombyggnad. Hyresgästföreningen påtalar i nummer efter nummer av vår medlemstidning hur viktigt det är att hyresgästen tar kontakt så snart fastighetsägaren aviserat sina renoveringsplaner. Nu är det tyvärr så att en eller några hyresgästmedlemmar knappast ensamma kan föra hela husets talan då i de flesta fall inte ens hälften av de boende är medlemmar i föreningen. Från Östermalmsföreningens sida tror vi oss ha förstått att i nästan samtliga fall genomför fastighetsägarna ombyggnaden helt efter eget gottfinnande. Kök och badrum upprustas med 60-, 70-procentiga hyreshöjningar som resultat. Vi är övertygade om att det i trappuppgångarna knappast saknas varken kompetens eller engagemang som krävs för att möta en egensinnig fastighetsägare. Tyvärr har det visat sig svårt att fånga upp kompetensen och intresset eftersom rollen som s.k. husombud varit svårtolkad. Husombuden ska med sin lokalkännedom, sin kunskap och utbildning i botten foto: ingram enkelt sett företräda hyresgästerna visavi fastighetsägaren när det bl.a. gäller ombyggnad och hyror. Men när ombud i dag saknas i nästan 90% av våra fastigheter på Östermalm inser var och en det underläge hyresgästerna har gentemot fastighetsägarna. Östermalmsföreningen har som ambition att under hösten kontakta alla dem som är eller varit husombud inom vårt område. Vi vill om möjligt institutionalisera husombudsrollen för att kunna möta de problem i de nya både ombyggnads-och upprustningsfrågor som står framför oss. Förutom detta bör husombudets kunskap om sin fastighet kunna förhindra hyreshöjningar om fastigheten faller inom ramen för vad vi kallar problemfastighet. Ingen annan än den som utsetts till husombud kan ju ge oss denna övergripande information. Vår förhoppning är att i framtiden per automatik varje hyresgäst tar för givet att i trappuppgången ska finnas ett husombud och att denna fråga hör till den första hyresgästen ställer vid inflyttningen. Inflytandet på hyressättningen och det egna boendet bör nämligen ligga hos hyresgästen själv. Gunvor Åkerblom, ordförande Hyresgästföreningen Östermalm Kommunalt bostadsförsörjningsansvar Bostadssituationen i våra storstäder är föremål för intensiv debatt men utan svar eller reaktion från ansvariga. Det är märkligt att Stockholms kommun och flera av dess kranskommuner år efter år undandrar sig sitt bostadsansvar, vilket klart framgår av den inledande paragrafen i Lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, som säger: foto via wikimedia commons 1 § Varje kommun skall planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Jag har vid flera tillfällen ifrågasatt hur ansvaret ska utkrävas i de fall lagstiftningen inte efterlevs. Svaret är att ”det går inte”. En kommun påstås inte kunna åtalas! Jag inser att hela frågan inte bara är en fråga om att bygga ett hus. Bakom kommunernas dåliga efterlevnad ligger också en lagstiftning som rör såväl den övergripande planeringen som detaljplaner. Det är markfrågor, finansieringsfrågor och i hög grad överklaganden som gör hela processen trög och ineffektiv. Vi har ju valt våra kommunala företrädare och bör väl med förtroende kunna överlåta på dessa att planera och bygga med förnuft efter samråd med berörda byggare utan att vi övriga ”kockar” hela tiden ska blanda oss i ”soppan”. Jag säger bara till ansvariga: Lev upp till era åtaganden och se till att vi alla får en bostad. BYGG OCH BYGG HYRESRÄTTER! Gunvor Åkerblom (ordf. Hgf Östermalm) • HYRESPRESSEN Innerstan 2-3-2013 • 15 Välkommen till Bosse? För ett år sedan fick Hyresgästföreningen en ny hemsida och ett nytt intranät ”Bosse”. Föreningen hade frikostigt satsat många miljoner på uppgiften, hur många är okänt. Förväntningarna var stora inför introduktionen som föregicks av många månaders pr-inlägg. Det första besöket på hemsidan blev en besvikelse Man välkomnades till hemsidan med en ytterst översiktlig presentation av Hyresgästföreningen, Barbro Engmans blogg och lite allmängods om hyror och hyresboende. Man blev inte heller särskilt mycket klokare om man klickade på de presenterade länkarna. De ledde bara vidare till nytt allmängods. Fokusering var tydligen ett okänt begrepp för hemsidesbyggarna. Länken till föreningens tidning Hem o Hyra hade förpassats till långt ner på hemsidan. Den länken skulle naturligtvis ha hamnat i blickfånget omedelbart. ” Oändligt KRÅNGLIG. RÖRIG. Försökte häromkvällen. Jag är en högst ordinär dataanvändare och tycker att väldigt många sidor är otroligt OLOGISKA. En Bosse-besökare Det verkliga sorgebarnet var redan från början intranätet som döptes till ”Bosse” Inledningsvis var det nästan omöjligt att komma Bosse in på livet. Det gick helt enkelt inte att logga in. När man äntligen lyckades ta sig in hos Bosse blev man inte mycket klokare. Navigeringen var inte speciellt intuitiv, man måste helt enkelt klicka på många länkar (en hel del återvändsgränder) för att pröva och hoppas att man hamnat rätt. Under många länkar saknades också innehåll. Det har blivit lite bättre men fortfarande är intranätet svårmanövrerat Enligt uppgift pågår en utvärdering i enkätform av hemsida och intranät. Den som vill uttrycka sina synpunkter beträffande intranätet/Bosse, skall gå in på: https://www.webropolsurveys.com/ R/282B5CAD 768070BA.par eller kontakta maria.unde.westerberg@hyresgastforeningen.se för att framföra sina synpunkter. Hyrespressen hoppas att många medlemmar tar tillfället i akt och redovisar sina synpunkter. Det är viktigt att Hyresgästföreningen ligger i framkant it-mässigt. En välinformerad medlemskår som kan följa med vad som händer internt är en nödvändighet för en levande folkrörelse. n Kollega eller konkurrent? Hyrespressen har fått en kollega eller kanske är det en konkurrent? I mediebruset har ett nytt blad som kallar sig hyresstressen börjat ta plats. ”Stressen” utkommer regelbundet oregelbundet i huvudsak vid månadsskiften när ”hyresstressen är som störst” som det heter i programförklaringen. Stressen kommenterar initierat händelser och personfrågor inom hyresgäströrelsen och rör sig obehindrat och sakkunnigt mellan riks- och regionnivå (Stockholm). Aktualiteten är hög och hyresstressen har redan behandlat förbundsordföranden Barbro Engmans avgång vid nästa års kongress samt även kunnat avslöja vilken efterträdaren blir. Hyresstressen har en stor läsekrets trots att den innehåller vare sig sudoku, vintips, samlevnadsfrågor eller heminredning. Någon officiell upplagesiffra finns inte att redovisa men den är, försäkrar stressredaktionen, oväntat stor. Men så är också Hyresgästföreningen en förening med många anställda och ännu fler förtroendevalda vilka utgör en stor potentiell och understimulerad läsekrets. Även vanliga medlemmar välkomnas till stressgemenskapen. Stressen distribueras av ideella krafter företrädesvis via e-post. Bakom hyresstressen står bekymrade hyresboende som trots bekymmer har tid att hålla ett välvilligt om än kritiskt öga på Hyresgästföreningen med en humoristisk glimt i mungipan. Det senaste numret om föreningens ”ogenomträngliga” hemsida med intranätet Bosse har rönt stor uppskattning. ”Suveränt nummer” och ”Eftersom jag försökte mig på att söka några dokument på Bosse igår så kan jag bara hålla med” är några välvilliga synpunkter. Om man vill läsa hyrespressen måste man anmäla sig på hyresstressen@bekymradehyresboende.se n
© Copyright 2024